Moment 13 - Del 1 - Andrologi

26
Moment 13 – Del 1 – Andrologi

description

Om mannens fortplantningsorgan, dess utseende, funktion, sjukdomar och behandling.

Transcript of Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Page 1: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Moment 13 – Del 1 – Andrologi

Page 2: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Moment  13  –  Gynekologi  &  Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Vecka  10  

     Dag/Vecka    Tid        Moment-­‐del        Rast  Skydd  14      

     Vecka  10        Torsdag  3/3    11:35  –  13:15    1)  Andrologi  Anatomi/Fysiologi  1  x  20  min        Fredag  4/3    08:10  –  09:45    1)  Andrologi  Patologi/Behandling  1  x  15  min                Vecka  11        Torsdag  10/3  11:35  –  13:15    2)  Gynekologi  Anatomi/Fysiologi  1  x  20  min        Fredag  11/3  08:10  –  09:45    2)  Gynekologi  Patologi/Behandling  1  x  15  min  

       Vecka  12        torsdag  17/3    11:35  –  13:15    3)  Sex  &  Fortplantning      1  x  20  min        fredag  18/3    08:10  –  09:45    4)  STD’s            1  x  15  min  

Page 3: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Vad  är  Andrologi?      •  Läran  om  de  manliga  fortplantningsorganen    

•  Det  omfaQar  INTE  urinvägarna  då  deQa  behandlas  inom  Urologin  

•  Sexuellt  överförbara  sjukdomar  räknas  normalt  säQ  in  i  urologin  men  behandlas  o\ast  inom  andrologin  då  samma  sjukdomar  för  kvinnor  räknas  in  i  gynekologin.  Världen  är  oräQvis  =(  

Page 4: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  -­‐  Anatomi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Page 5: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  –  Anatomi  och  Fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Cellerna  som  gör  aQ  vi  kan  fortplanta  oss  kallas  könsceller.    Dessa  bildas  i  tesaklarna  från  stamceller  i  sädeskanalernas  centrum,  kallat  för  tesakelmärgen.  DeQa  sker  på  order  från  bitesaklarnas  produkaon  av  testosteron,  som  i  sin  tur  fåQ  sina  order  av  hypofysen  genom  hormonet  GH.  

Könscellerna  kallas  för  spermier    och  transporteras  från  märgen  genom  sädeskanalen  via  bitesaklarna  upp  i  sädesledarna,  mot  urinröret  via  prostatan.  

Page 6: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  –  Anatomi  och  Fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Spermien  är  ungefär  0,05  mm  lång  och  ungefär  0,01  mm  tjock  vid  huvudet.  Huvudet  innehåller  arvsmassan  med  häl\en  av  mannens  kromosomer.  I  kroppen  finns  en  samling  med  mitokondrier  som  producerar  energi  all  spermien  så  aQ  den  orkar  simma.  

Sädesblåsan  och  prostatan  är  två  exokrina  körtlar,  som  producerar  sekret  som  fungerar  som  smörjmedel  i  urinröret  och  som  sperma-­‐skydd  mot  bakterier  och  de  sura  och  frätande  resterna  av  urinämnen  som  finns  kvar  i  urinröret.  

Page 7: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  –  Anatomi  och  Fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Page 8: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  –  Anatomi  och  Fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

I  meiosen,  redukaonsdel-­‐ningen  kan  mutaaoner  förekomma.  Beroende  på  individuella  egenskaper  förekommer  deQa  vid  1  –    20  %  av  alla  redukaons-­‐delningar.  DeQa  kallas  även  för  överkorsning.  Mutaaoner  innebär  aQ  kromosomerna  förändras  så  aQ  nyQ  geneask  struktur  bildas.  Det  är  på  deQa  säQ  generna  kan  förändras  mellan  föräldrar  och  barn  och  är  den  vanligaste  orsaken  all  aQ  eQ  barn  kan  ha  geneaska  uQryck  för  dominanta  anlag  trots  två  föräldrar  med  recessiva  anlag.  Det   kan   förefalla   vara   något   som   låter   lite   läskigt   men   det   är   helt   naturligt   och   utan   dessa  mutaaoner  skulle  evoluaonen  gåQ  betydligt  långsammare  än  vad  den  gör.    

MutaMv  meios  

Page 9: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  –  Anatomi  och  Fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Vid  sexuell  upphetsning  ökar  allfälligt  produkaonen  av  testosteron  och  stresshormon,  det  är  gemensamt  för  båda  könen.  Hormonerna  gör  aQ  venerna  sluter  sig,  så  aQ  blodet  som  förs  all  svällkropparna  stannar  kvar  och  inte  allbaka  ut  all  undre  hålvenen.    Svällkropparna  fungerar  som  små  behållare,  eller  fickor,  för  blod,  som  ger  den  stadga  men  ändå  gör  den  relaavt  rörlig.  Svällkropparnas  vävnad  består  av  bindvävnad  i  kombinaaon  med  broskvävnad.  Man  brukar  säga  aQ  man  kan  bryta  sin  penis,  vilket  inte  är  osant  då  det  är  brosk-­‐vävnaden  som  skadas.  Anledningen  all  erekaonen  är  för  aQ  urinröret  ska  peka  mot  livmodern.  

ErekMon  

Page 10: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  –  Anatomi  och  Fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Penisen  består  av  tre  svällkroppar,  de  två  stora  och  den  mindre  svällkroppen.  De  två  större  har  två  stora  artärer  som  löper  igenom  dem  och  förser  penisen  med  blod.  Den  undre  svällkroppen  har  endast  små  kapillärer  som  förser  den  med  blod  och  sväller  inte  upp  alls  i  samma  omfaQning  som  de  övre.  Den  har  även  urinröret  som  löper  igenom  den.  Svällkropparna  omges  av  eQ  täQ  brosklager  som  skyddar  svällkropparna  samt  eQ  lager  med  bindvävnad.  Här  finns  de  stora  venerna  samt  en  precis  innanför  brosket,  som  leder  blod  bort  från  penisen.  YQersta  lagret  består  av  en  hudbarriär.  Artärerna  och  venerna  kopplas  all  de  större  blodkärlen  som  löper  precis  under  hudlagret  på  ovansidan.  Längst  fram  på  penisen  har  vi  även  ollonet,  glans  penis.  DeQa  består  av  en  förläning  av  den  undre  svällkroppen.  

Page 11: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  –  Anatomi  och  Fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

hjärnan  når  en  allräckligt  hög  nivå  triggas  utlösningsreflexen.  Det  som  händer  då  är  aQ  hjärnan  utlöser  en  enorm  dos  av  serotonin  som  får  bitesaklarna  aQ  öppna  sädeskanalerna  samadigt  som  den  övre  ringmuskeln  täpper  all  mellan  prostatan  och  urinblåsan  (2  i  bilden)  och  den  undre  ringmuskeln  slappnar  av  fullständigt.  E\ersom  tesaklarna  hela  aden  bilder  en  massa  spermier  har  trycket  blivit  stort  i  tesaklarna  och  trycket  som  bildats  i  tesaklarna  får  spermierna  aQ  bokstavligen  sprutas  hårt  ut  i  sädesledaren,  för  aQ  sedan  fullkomligt  sprutas  ut  från  urinröret.  

Under  sexuell  samulering  ökar  nivåerna  av  endorfiner  i  kroppen.  Dessa  är  dopamin  och  serotonin,  två  glädjeämnen  som  är  transmiQorsubstanser  i  hjärnan.  Ju  mer  sexuell  samulering  ju  mer  dopamin  utsöndras  i  hjärnan.  Dopaminet  får  sädesblåsan  och  prostatan  aQ  producera  sin  vätska.  När  nivåerna  av  dopamin  i  

Page 12: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Andrologi  -­‐  Patologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

                           

Könsorganens  patologi  utgår  från  vardera  del  av  könsorganens  anatomi.    Därför  utgår  vi  från  Tesaklarna,  däre\er  bitesaklarna,  sädesledarna,  prostatan  och  sädesblåsan  och  slutligen  penisen.    Vi  kommer  även  aQ  ta  upp  vasektomi.  

Page 13: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Manlig  inferMlitet  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

                           

Manlig  inferalitet  innebär  aQ  man  saknar  förmåga  aQ  befrukta  eQ  ägg,  det  vill  säga  aQ  få  barn.  Inferalitet  finns  i  tre  olika  former.    1)  Oallräckligt  många  friska  spermier  bildas  (Oligospermi)    2)  Total  avsaknad  av  spermieprodukaon  (Azoospermi)    3)  Förhindrad  spermietransport  p.g.a.  hinder,  bråck  i  sädesledaren  (epididymis  varicer)  eller  minskad  rörelseförmåga  hos  spermierna.    Orsakerna  kan  vara  flera.  Vanliga  orsaker  är  könssjukdomar  exempelvis  klamydia  och  gonorré  som  kan  orsaka  både  blockeringar  eller  varicer,  men  också  cancer  och  problem  med  testosteronprodukaonen.  Utan  Testosteron  uppstår  Azoospermi,  för  lite  testosteron  leder  all  Oligospermi.  Orsakerna  all  minskad  rörelseförmåga  känner  man  inte  all  men  det  förefaller  enligt  forskningen  ha  med  en  kombinaaon  av  generna  aQ  göra  samt  gener  i  kombinaaon  med  rökning.      

                                   

                 

                 

Page 14: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Manlig  inferMlitet  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

                           

Diagnos:  Det  finns  flera  undersökningar  som  genomförs  för  aQ  ställa  diagnos.    Spermieprov:  med  hjälp  av  mikroskop  kan  man  mäta  rörlighet,  form  och  mängd  spermier  per  milliliter  sädesvätska.  I  spermieprovet  kan  man  också  se  om  det  finns  infekaösa  bakterier  eller  virus  som  eventuellt  orsakar  inflammaaon  och  stopp  i  sädesledaren.    Blodprov:  Visar  om  det  finns  hormonella  orsaker  all  minskad  eller  utesluten  spermieprodukaon  genom  aQ  mäta  GH  och  Testosteron.        Behandling:  Om  inferaliteten  orsakats  av  hormonrubbningar  ges  hormonbehandling.  Om  orsaken  är  blockeringar  genomgår  paaenten  kirurgiska  ingrepp.    Vid  övriga  orsaker  eller  när  hormonbehandlingen  eller  kirurgin  inte  är  allräcklig  erbjuds  paaenten  in  vitro,  d.v.s.  provrörsbefruktning.    

                                   

                 

                 

Page 15: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

TesMkelcancer  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Page 16: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

TesMkelcancer  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Tesakelcancer  innebär  aQ  en  okontrollerad  tumör  bildas  på  tesaklarna.  DeQa  är  den  allvarligaste  sjukdomen  inom  andrologin.    Symptom:  Symtomen  är  diffusa  men  gemensamt  är  molande  smärta  i  scrotum  (pungen)  i  kombinaaon  med  svullnad  och/eller  knöl/knölar  på  tesakeln  eller  tesaklarna.    Diagnos:  Först  palperas  tesaklarna  av  läkare  på  vårdcentral.  Om  misstanke  uppstår  sker  ultraljudsundersökning.  Blodprov  kan  ge  indikatorer  på  aQ  cancer  uppståQ  i  kroppen  och  om  den  spridit  sig  från  pungen  och  ut  i  kroppen.    Behandling:  Tesakelcancer  innebär  tesaektomi  (kirurgisk  borQagning  av  tesakeln)  ALLTID!  Eventuell  cellgi\sbehandling  eller  strålbehandling  om  cancern  spridit  sig.  

Tesakelcancer  är  väldigt  ovanligt  och  endast  ungefär  1  på  100  000  får  tesakelcancer.  Orsaker  som  man  känner  all  är  ökad  chans  om  någon  i  släkten  ha\  sjukdomen  samt  aQ  rökning  mer  än  fördubblar  chansen  aQ  få  tesakelcancer.  

Page 17: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

TesMkelcancer  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Page 18: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Prostatacancer  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Prostatacancer  är  den  absolut  vanligaste  formen  av  cancer  för  människor.  Ungefär  1  av  60  utvecklar  prostatacancer  någon  gång  under  siQ  liv.  E\ersom  prostatan  kopplar  både  sädesledaren  och  urinblåsan  all  urinröret  påverkar  det  både  urinering  och  sädestömning.    Symptom:  Symtomen  är  diffusa  även  här  men  gemensamt  är  aQ  det  o\a  är  svårt  aQ  få  en  stark  urinstråle  och  svårigheter  aQ  påbörja  vaQenkastningen.  Ibland  förekommer  polyuri  (behov  av  aQ  kasta  vaQen  o\are  än  vanligt).    Diagnos:  Palpaaon  av  prostata  via  rektum.  Mätning  av  PSA  via  blodprov  bekrä\ar  diagnosen.  Ultraljud  används  för  storleksbestämning.  Biopsi  (vävnadsprov)  för  bestämning  om  tumören  är  godartad  eller  elakartad  via  rektum.    Behandling:  Är  tumören  godartad  görs  inget  såvida  inga  besvärande  symptom  uppståQ.  Dock  återkommer  paaenten  med  årsintervaller  för  kontroller.  Är  den  elakartad  görs  operaaon.  Cellgi\er  och  strålning  vid  komplicerad  cancer.  

Häl\en  av  paaenterna  utvecklar  sjukdomen  e\er  70  års  ålder  och  leder  all  aQ  man  avlider.  Behandling  e\er  60  års  ålder  är  ovanligt  aQ  man  säQer  in.  

Page 19: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Prostataundersökning  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Genom  aQ  undersöka  prostatan  med  palpaaon  kan  man  läQ  känna  om  det  föreligger  skäl  all  misstanke  om  prostatacancer.      Normalt  säQ  ska  den  vara  jämn,  fast  och  aningen  elasask.    

Page 20: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Det  kallas  också  för  impotens.  DeQa  är  egentligen  inte  en  sjukdom  i  sig  utan  eQ  symptom  som  klassas  som  eQ  allstånd.  Dock  har  deQa  en  egen  diagnos.  Tillståndet  blir  allt  vanligare  med  åldern.  En  fungerande  erekaon  förutsäQer  aQ  allräckligt  med  blod  fyller  upp  fickorna  i  svällkropparna  samt  aQ  venerna  kopplas  från.  Därmed  är  grundproblemaaken  cirkulatorisk  vid  erekal  dysfunkaon.    Symptom:  Ganska  självklart  –  svårt  med  erekaonen.    Diagnos:  Anamnesen  är  central  då  det  kan  vara  svårt  för  paaenter  generellt  aQ  få  erekaon  under  eQ  läkarbesök.  Cirkulatorisk  kontroll  (exempelvis  BT)  är  vanlig  för  aQ  se  aQ  blodet  cirkulerar  som  det  ska.  Blodprov  för  hormonkontroll  förekommer  också  för  aQ  utesluta  hormonell  orsak.    Behandling:  Om  orsaken  är  psykogen  kan  samtalsterapi  eller  psykiatrisk  behandling  vara  aktuell.  Om  orsaken  är  cirkulatorisk  eller  hormonell  är  sådana  reglerande  läkemedel  vanliga.  Annars  gäller  kirurgi  eller  potenshöjande  läkemedel.  

Häl\en  av  paaenterna  utvecklar  sjukdomen  e\er  70  års  ålder  och  leder  all  aQ  man  avlider.  Behandling  e\er  60  års  ålder  är  ovanligt  aQ  man  säQer  in.  

ErekMl  DysfunkMon  

Page 21: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Penisring  

Page 22: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Diagrammet  visar  olika  somaaska  allstånd  som  kan  orsaka  erekal  dysfunkaon.    Även  rökning,  snusning,  narkoaka  och  alkohol  kan  orsaka  erekal  dysfunkaon.      Dock  är  allfällig  nervositet  den  absolut  vanligaste  orsaken  all  allståndet.  Då  är  den  dock  allfällig  och  o\ast  kortvarig.  

Page 23: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Page 24: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Page 25: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Vasektomi  innebär  aQ  man  gör  mannen  steril.  Det  är  eQ  ganska  simpelt  ingrepp  där  man  helt  enkelt  klipper  av  en  del  av  sädesledaren  och  syr  ihop  ändarna  så  aQ  ingen  sperma  kan  flöda  ut  från  tesaklarna  all  penisen.      

Ingreppet  är  också  möjligt  aQ  omvända,  om  man  ångrar  sig  kan  man  säQa  ihop  ledarna  igen.  

         Vasektomi  

Page 26: Moment 13 - Del 1 - Andrologi

Medicin  1  –  Block  II  –  Moment  13  

Del  1  -­‐  Andrologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Film  om  vasektomi  

hSp://www.youtube.com/watch?v=-­‐YKMBUk115M