!

MOLNDALS HEMBYGDSFORENING80 flr

Tankar och tillbakablickar

Rolf Johansson20r0

MOLNDALS HF' MBYGI}SFORENING80 ir

Tankar och tillbakablickar

.Efembygdsftireningen har uppnitt den aktningsviirda frldern av E0 flr. Enftirening som varit och forffarande flr mycket aktiv. Det beror pfl att ftire-ningen har medlemmar som har ett brinnande intresse fiir sin Hembygd.Av den anledningen har fiireningen kunnat viixa och allt fler har funnit detmeningsfullt att som medlem, pi nflgot vis, ftirsdka att pflverka utveckling-en i vflr Hembygd i positiv riktning.

II\ILEDNING

1930 utkom fiir sista gangen tidningen Kvarnbyjul, det var Mdlndals hantverksftirening somgav ut denna skrift. I denna sista utgivan inftirdes ett upprop om ett mdte ftir av hembygds-vflrd intresserade personer. Den29 december 1930 hitlls detta mtite i Kommunala Mellansko-lans aula. 34 personer kom till det utlysta md'tet, det var bade kiinda och mindre kiinda mdln-dalsbor. Mdtet beslcit att tiilseth en interimsstyrelse och till ledamriter i denna valdes LeonAndrdn, Torwald Berg, Sigfrid Eyton, Albert Hedberg, Ernst Lindstrand, Harry Ljungberg,TheodorNilsson och Eric Ostlund.Interimsstyrelsen sammankallade till ett m0te i Stadshuset den 9 februari 1931 och cirka 150

personer hade hOrsammat kallelsen. Riksdagsman Theodor Nilsson valdes att leda mdtet.Stadgar antogs och styrelse valdes, den fiirste ordftiranden blev Borgmiistare Harry Ljung-berg. Detta var starten av Mdlndals Hembygdsfiirening och mtitet enades om att detta skullevara ftireningens narnn. (Citerat ur Hembygdftireningens fusskrift t970).Vi, senare tids medlemmar, bOr kanske skiinka en vEnlig tanke till dessa som kom pfr iddn attM0lndal skulle behdva en hembygdens fidrening. Denna ftirening har verkligen genom flrentagit till vara alla mdjligheter ftir att samla och registrera det mesta om vir stad. Mycket mate-rial och handlingar finns i dag tillgringligt pe vira museer.

1963 blev jag medlem i vdr ftirening. Mina svEirftiriildrar var dfl boende pi Roten K 8, Al-dermansgatan, vilket gjorde att jag av naturliga skiil vistades mycket hiir uppe i gamla Kvarn-byn. Ibland p6 sdndagarna gjorde jag ett besiik pi Hembygdsmuseet. Vid ett sidant tillftille,var det Lage Lindberg, ftireningens mdngflrige kassdr, som dfl hade vakten pi museet. Vi kan-de varandra mycket viil sedan tidigare och han bad mig dh attjag skulle bli medlem i ftire-ningen. Jag v6gar pf,st6 att han inte behiivde anstriinga sig ftir att dvertala mig till detta. Mittintresse ftir hembygden var ganska pitagligt redan di, si det blev som Lage 6nskade, jag blevmedlem och f;ret var allts& 1963.Jag deltog s6 mycket som mcijligt i ftireningens aktiviteter och 1965 blev jag invald som sup-

pleant i Hembygdsfiireningens sfyrelse. D& kom jag nlirmare fiireningens arbete och beslutvilket kiindes intressant. Jag maste siiga en sak, livet bestar ju till stora delar av politik, menaldtig under min l6nga tid i ftireningsarbetet, har politiken haft n6,gon framskjuten plats i virftirening. Vid denna tid hade fiireningen tvi styrelsemedlemmar som var mycket ftirgade avpolitiken i samhiillet. Det"var tvi ytterligheter, Gustav Hedberg p& ena kanten och Edvin Tret-

tondal pA den andra. Trots det sA gick det helt utan nflgra politiska kontroverser, det var heltandra samhallsfrigor som stod p[ dagordningen.Jag kanske skall tilldgga att styrelsesammanfdden hdlls fran btirjan uppe i fornsalen. Det sto-ra bordet som nu finns i nuvarande styrelserummet var di placeral i fornsalen.

STYRELSEN

Styrelsen vid denna tid som jag hdr har talat om, bestod av Triidg6rdsmdstare: Gustav Hed-berg, Vise ordftirande: Stadskarnrer Berthold Wiklund, Kassdr: Fastighetsftirvaltare LageLindberg, Selcreterare: Stadsbibliotekarie Edvin Trettondal, Vise sekreterare: Irma Hedberg,Tf Intendent: Gunnar Enderberg, Ledamot: SkogsvArdsassistent Tore Gunnarsson.Suppleanter: Fniken Karin Johnsson, Hen Rolf Johansson, Herr Sven Olsson, Observera, detvar viildigt noga med att titlama skulle vara med dt, utom pA suppleanterna, fiirst niir manblev ordinarie d& kom titlama med. (Detta iir citerat direkt ur 1965 flrs utgiva av fusskriften.jl972blev jag vald till sekreterare och redaktdr ftir drsskriften, efter Edvin Trettondal, men detgick ?inda till 1978 innan jag tog bon alla titlarna pA styrelseledamdterna. Det gick fbktisktutan protester.Jag gir inte in pi alla styrelsemedlemmar genom Aren, de finns redovisade i v6ra Arsskrifter.Hiir ndrnner jag endast vdra tidigare ordftirande. Den fiirste var Borgm?istare Harry Ljungberg,vidare, Gustav Hedberg, Tore Gunnarsson, Berthold Wiklund, Sven Olof Olsson, DennisFunke och nuvarande Kaj Johansson.

Mitt val till sekreterare kriiver nAgra raders ftirklaring, det gick ntimligen till viiga p& ett litetannorlunda siitt. En v6rldrdag var jag och min fru pfl nya torget ftir att inhandla veckans behovav potatis, frukt och grtinsaker. Nlir vi kom dit stog Edvin Trettondal och Gnnnar Enderbergdiir och samtalade. Min fru gick och handlade och Edvin kallade pi mig. Ner jag kom fram tilldessa herrar siiger Edvin, "du Rolf Gunnar och jag har bestiimt att du skall dverta sekreterar-sysslan efter mig, jag skall ntimligen sluta nu". Det blev ju genast protester fr6n min sida, jagktinde mig inte mogen fdr detta uppdrag och rakt inte att ta river efter Edvin som var bAdesprAkkunnig och ftirfattare, Edvin var ju autodidakt. Men mina protester och ftirklaringar tillatt jag inte var mogen ftir denna syssla, gick inte alls hem hos dessa herrar. Det var som atttala till dtiva. Efter ett langt samtal och efter deras dvertalningsftinniga kom det ett tveksamtja fr6n min sida. Vid det kommande fosmritet blev det som Edvin och Gunnar hade dnskat,men det fick bli pi mitt stitt att skdta detta uppdrag. Jag hade denna syssla i 18 er.

SAMTIALLS UTVE CKLINGEN

Gamla Kvarnbyn har ju utvecklats genom flren, frfln atthavarit en utpr?igtad jordbnrksbygd,med alla kvarnar utefter fallen, till att mer ha tivergfltt till ett industrisamhiille. I detta utveck-lingsskede har Hembygdftireningen varit med och ftjrsdkt att styra utvecklingen frt "riitt''hill.Det har ju hant att vissa ftirslag har varit extremt tokiga" di har vAr ftirening varit med ochfiirsrikt att sl6 till bromsarna och i flera fall ocksi lyckats med detta.Till exempel, det var ett forslag att trafiken nerifrdn centrum skulle gA rakt 6ver Roten M ochtiver Kvarnbygarden, detta blev dessbiittre stoppat. TAnk, vflra fina sommarkviillar med un-derhAllning i parken och Lars Gahrns vandringar i Kvarnbyn hade dA varit spolierade. Hemsktanke!Ett annat ftirslag som v$r ftirening genom ifutdiga protester ocksA fick stoppat, var att Bi-frostleden sfiAckdng getrom den vackra btickravinen Svejserdalen, upp till motorvfuen Gcite-borg - BorAs. Pi m&nga siitt har Hembygdsfiireningen ftirsrikt att vara med att styra utveck-

lingen till ett trivsamt Mdlndal. Hur det kommer att g& i fortsdttningen iterstAr att se. Vi hartv& omriden som nu tir under utveckling, Papyrus och SOAB.s omridena. Vad kommer atthiinda? Skall det utvecklas flt att ftilja ligbebyggelsen som nu priiglar Mdlndal, eller kommerskyskrapoma att vtixa upp i gamla Kvarnbyn. Hernbygdsftireningen kommer sdkert att g6raallt fttr att ftilja utvecklingen och ftirsrika att pdverka utvecklingen ft rAtt hell. Ntu det gEllerdessa omriden kommer det att betyda mycket ftir hur det framtida Molndal kommer att se ut.

VALBORGSF'IRANDET

Aret efter bildandet av Mdlndals Hembygdsftrening, tiindes det fdrsta ValborgsbAtet p6Sttirtfiiillet, alltsi er D32. Som liten parvel pi 8 6r fick jag ftilja med min iildsta syster ochhennes man ftir attvara med om denna premiiir. Jag minns att det kiindes mycket spiinnandeatt sti diiruppe pi berget och blicka ut over vir hembygd. Brlinslet till elden kom dfl franSvenska Oljeslageriet (Soab), det var uttjrinta triitunnor som hade varit till att transporteralinolja i. Dessa fat staplades upp och sunades med kiittingar, det var stor risk att n?ir de hadebrunnit en stund kunde faten rulla i viig utftir berget. Faten innehrill gammal linolja vilketgiorde att de brann viildigt lEinge, det ft:riivdes siikert lAng tid ftir brandmtinnen innan de kundeliimna platsen.Jag miste bertitta ett litet minne frAn denna dag d6 det ftirsta bilet tiindes pi Sttirtfiiillet. El-den hade bdrjat sA sakta att avta och vi skulle 96 hem. Frfln berget gick det en gAngstig nermot "Friareliden", eller Samuel Norbergsgatan som den heter och vi ftiljde denna stig. P6 viigner s6lig d?ir en man i griiset och wed sig och var ocks& lite hdgljudd. Min syster och hennesman trodde med all sikerhet att det var en man som firat v6rens ankomst pA ett lite ftir glatts6tt. Men, det var inte alls pi det viset. Mannen som behdvde hjAlp, hade fAtt en gnista eller ensotflaga ftan elden i sitt ena dga och saknade helt ftirrnAgan att pA egen hand klara sig hem.Han fick ftilja med oss och min sviger kiinde en iildre dam som bodde uppe pfr Ryet, fiallga-tan och var mycket skicklig att hjiilpa de som r8kat ut fiir att ha fett nigot i tigonen. Vi gick ditoch han fick ttjdlp av damen med att avliigsna det som han fAtt i sitt Oga. Sedan foljde vi ho-nom hem och allt var frid och frtijd och jag den lilla parveln fick ytterligare en sak att minnasfran det ftirsta Valborgsbfllet pA Stdrtfidllet. Men nog var elden det som mest fastnade i min-net.Under de kommande fuen si har Papyrus st6u ftir briinslet till ValborgsbAlet, genom att skiin-ka uttjiinta pallar och annat virke. Varje er har trogna medlemmar stiillt upp ftir att ta emotmaterialet niir det kom upp till berget, ftir att bygga brasan som skulle lysa upp kv6llsmdrkret.Elden stinder en signal till mdlndalsboma, en signal att vAren iir p6 g6ng.Manga kiinda mdlndalsprofiler har genom iren hillit vdrtalet till de ftirsamlade. Sjalv har jagvarit med minga gdnger diir uppe p6 stiirffiallet, det har varit en skrin kiinsla att sti deir ochblickat ut river vAr bygd och att rin en gang fA mOta viren h?ir.Det iir fb ganger som elden har behOw instiillas, det var n6gra gtnger under krigsAren. Vidnigot tillfiille var det hfud vind som satte stopp ftir elden.

DE GAMLAS UTTIIRD 1

1933 startade "De gamlas ufftird" i Mtilndal. Det var M0lndals Hembygdsftirening och MHFsom tillsammans stafrade dessa utftirder. Den ftirsta utftirden gick till Kungsbackao 5A16,Askim och tillbaka till Mcilndal. Detta var ett ftirsta steg ftir att kunna erbjuda manga ?ildre ivfrr stad att fi komma ut och fE en dags avkoppling och rekreation. Det var inte lika l6tt drisom i dag ftir flertalet att fA komma ut en dag ftir att se lite annat iin bara de ntirmaste omgiv-ningarna. Bilar var inte s& vanligt, det fanns en del mdlndalsbor, medlemmar i MHF, som var

innehavare av bilar och de stiillde dd upp tillsammans med vfu ftirening pfl detta,urangemang.Detta var bdrjan pi en programpunkt i Hembygdsftireningens Historia.

DE GAMLAS UTFIiRD 2

Med tiden si vtixte denna programpun*t ut och fick betydligt stdne dimensioner. En kommit-te fortsatte arbetet med dessa resor, det var representanter ftir nytftrhetsrdrelseno Bertil For-sell, ftir Hem och samhtille Karin Blomgren och ftir Hembygdsftireningen Lage Lindbergsamt undertecknad. Dessa resor blev med tiden ganska omfattande och ca. 3oo deltagare togvarje gang plats i 6 bussar, en Rddakors-medlem medftiljde i varje buss. Det vm ekonomisktmycket kostsamt. Insamling av pengar till resorna gjordes genom att kommitt6n skickade utett stencilerat meddelande till ftiretag i Mdlndal med vidhringande inbetalningskort med enviidjan om ett bidrag. Mdlndals Kommun bidrog ocksi till resoma. Men till stor del var detmedlemmar som pA sin fritid vandrade eller cyklade runt i Mdlndal titl olika ftiretag ftir au 6eom ett bidrag till resorna. Det var si att kommittdn hade en bok som medftiljde p6 besdken iftitetagen, i denna bok satte de sin firmastiimpel, eller skrev nAgra rader niir de skrev in sum-man som de skiinkte. Dessa biicker, det blev ju fler under flrens lopp, finns i Hembygdsftire-ningens arkiv. Fdr det mesta si gick det viildigt l6tt att ffi in pengar denna v?ig, men pi ntgotstiille kunde det vara svirt, personligen blev jag vid ett tillftille ordentligt utskiilld och Eivenutkdrd av denna ftiretagare. Orsaken var att dennes far aldrig hade varit med pi nAgon av vhraresor, men detca exempel hOrde till siillsynthetema, jag vAgar med all siikerhet pflstA att det varenda g&ngen som n6got s6dant htinde. Jag vill bara niimna att man kunde bli bemiitt pA etttevligare siitt ocks6. Vid ett utav mina besdk hos Mdlndals glasm6steri filr att be om ett bi-drag, htinde ftiljande. Jag liimnade fram boken ftir att fb en summa inskriven, GlasmiistarePettersson skrev in 100 kronor, si tog han fram momstabellen som han hade pf, skrivbordet,tittade han efter hur mycket moms det blev p& 100 kronor, si skrev han in ocksi den summanoch sumerdae ihop detta. Det blev hans giva till "De gamlas utftrd" Si kunde det ocksl gfl.Resorna gick till olika platser varje 6r, men svfrrigheten var att hitta stiillen som kunde erbju-da plats ftr 300 matgiister. Vi var p5 Gottskiirs restaurang, garnla Ldngedragsrestaurangen,Kungiilv, Lygnevik vid Lygnern och Stenungsbaden, ddr det bjrids pA mat och kaffe. Jag mAs-te tilldgga en sak. Medlemmar i kommittdn var dagama innan resan inne p& Arla mejeri ochEriksbergs bryggeri och bad om mj6lk och svagdricka som skulle serveras till giisterna. PAmorgonen resdageno var dessa medlemmar inne pi respektive stiillen och htimtade b6de mjiilkoch dricka som skulle med i bussarna. Det var mycket arbete ftir att allt skulle bli en lyckaddag fiir alla glada reseniirer.I bdrjan av tiden ftir dessa resor giordes ofta ett besdk pi n&gon av ortens kyrkor. Men medtiden kunde Kommitt6n erbjuda iiven fin underhAllning av kiinda artister. Det var skidespelareoch sfuigare, bland andra MArta Ternstedt frAn Stora teatem i Gdteborg, Lasse Dahlkvist medflera. Vi hade tiven egna fiirmigor fr6n M0lndal som var med vid dessa tillfiillen, Ulla ochRolf Ralphner samt Fride Lindtilv, det var mycket hrigt uppskattade inslag."De gamlas utftird' bOrjade 1933. fu 1977 gtrordes den sista utfiirden och 1978 anordnadesendast en sammankomst i Folkets Hus Mdlndal, det bjOds pf, mat i sedvanlig ordning och sivisades en film pi M0llan, "Sound of Music". DEirmed var, efter 44 er, epoken "De gamlasutfHrd" ett avslutat kapitel, dtir Mdlndals Hembygdsftirening har giort en stor insats fiir att roamanga gamla mdlndalsbor, som genom Aren haft svefi afi pi egen hand komma ut ftir en dagsavkoppling och relcreation.

SVENSKA FLAGGANS DAG

Under m6nga er har Hembygdsftireningen svarat ftr firandet avNationaldagen Svenska Flag-gans Dag i Mdlndal. Det var Kvarnbyvallen som var platsen ftir denna hiigtidlighet, en myck-et vacker plats ftir att fira denna dag. Samling och uppstiillning giordes alltid vid Enerbacks-gatan, tidigare var duir en liten ?ing, i dag rir dtir en ftirskola. Erik Gustavsson och underteck-nad hade under mAnga &r detta uppdrag att organisera alla fiireningar som skulle deltaga i pa-raden. Det var mAnga fdreningar som deltog och som tidigare fEtt mottaga fanor. Niir alla varinordnade pi sina platser s& var det dags fiir att staxta marschen. Det var ocks6 vrildigt nogamed tiden, marschen skulle nEimligen passera 6ver jtimviigen ftir Bor6sbanan. En noggrannkontroll pe dftabellen ftir t6gen Gdteborg-Bor6s maste alltid gtiras.Niir deltagarna kommit se lfugt, var det en vacker syn ntir inmarschen giordes p6 Kvarnby-vallen, med en vAlfflld skara med 6sk6dare bAde pt liiktare och p6 tiwiga platser. Sedan fly-tades firandet av denna dag ner till sentrum i Mdlndal. Fdr minga var det svdrt att ta sig ufptill Kvambyvallen, men nog var den platsen mer inbjudande.

UPPVAKTNING AV 9O.ARINGAR

Hembygdsftireningen hade sedan flera Ar tillbaka fattat ett beslut att uppvakta alla 90-6ringari Mrilndal. Det blev ganska m6nga mOlndalsbor som uppntdde denna hriga 61der. F0reningenhade en fond som kallades "oktinds fond"o donerat av nigon som inte ville lysa med sitt namn.Pengarna i denna fond anviindes till alla uppvakfningar. Det var flera utav oss som dA satt istyrelsen som alternerade att besdka och uppvakta dessa 90-6ringar. Man kunde mdta de mestskiftande personer niir vi kom ftir att uppvakta ftidelsedagsftiremfllet. Jag skall bara ber6tta omen utav dessa. Berthold Wiklund och undertecknad skulle besiika en dam som di frllde 6r, vikom fram till den angivna adressen och ringde p6 ddnen. Vi stog diir och v[ntade pfl att nflgonskulle 6ppna och ta emot oss. Ddrren dppnades och en liten parant dam tog emot oss, ktedd ien mycket fin dr6kt och hdgklackade skor. Vi hiilsade och Berthold siiger att vi kommer franHembygdsftireningen ftir att uppvakta en 9O-flring som skulle bo htir. Ja silger damen, di harni kommit alldeles riitt, det dr jag som fuller Ar, var s& goda att stiga in. Vi blev faktiskt liteOverraskade att mtita denna pigga dam. P6 en del stiillen kunde det vara tviirt om, livet iir juinte lika skonsamt mot alla.Vid uppvakuringama dverliimnades alltid en blombukett som skiinktes av Anderssons bloms-terhandel som 169 vid Gamla torget och en t6rta som alltid skankbs av Nilsens konditori somligger vid Jungfruplatsen,Det blev med tiden s5 manga i v6r kommun som uppnidde denna hriga 6lder s6 ftireningenkunde inte fortsdtta med denna form av uppvaktning. Altemativet var att i stEillet fortsiitta medatt uppvakta lO0-iringar, men nigot sidant beslut fattades aldrig.

MUSEERHembygdsmuseetDen 9 februari 1931 besldt Styrelsen ftir Hembygdsftireningen om ftiljande uppgifter ftir fti-reningen. "Fdreningen har till iindarn6l att inom M<ilndal och kringliggande socknar verka ftirtillvaratagande och bevarande av ortens historiska viirden, s&som fasta fornliimningar och l6safomfund, folkminnen, garnla hustyper, husgerad och redskap samt vad i dvrigt tir 6gnat attbelysa traktens historia." Diirmed var grunden ftir Hembygdsmuseet utstakat.Museet iir i dag en klenod som verkligen har levt upp till de intentioner som styrelsen 1931fastslog. Samlingama har v6xt ut och det har viil ibland varit sv6rt, utrymmesmiissigt, att taemot alla erbjudanden av ftirem8l som st<immat in fran allmiinheten. Det mesta som sades idet fiirsta uppropet, har kunnat tillgodoses och de flesta omriden som efterlystes finns i dag

representerade pe museet. Museet har p6 senare 6r uttikats med ett bild och liisrum som i dagstAr till allmiinhetens ftirfogande for forskning. Ett rum viilfrllt med uppgifter samlade i piir-mar, bide med texter och fotografier. En som har betytt mycket ftir Hembygdsfiireningen ochmuseets samlingar var skolliiraren Sigfrid Eyton, som har byggt upp regisferingen och giortanteckningar om inkomna uppgifter och ftirem&I. Pi grund av ohiilsa begtirde Eyton i en skri-velse till styrelsen, jag tror att det var 19650 att fi liimna sitt uppdrag p6 denna post. Med tan-ke pi hur mycket Eyton har begrtt ftir Hembygdsftireningen kfirrdes det svirt.Lars Gahrn har anlat denna uppgift och fullftiljer Eytons arbete med den iiran. Det ?ir ettmycket viktigt uppdrag, men med de kunskaper som Lars har, sA vet vi att han iir riitt man attskrita detta. Ett museum utan registreringar, ordning och reda" ?ir ett museum som snart tappari betydelse.Nu har Hembygdsmuseet viixt ut och omfattar i dag iiven hiibyggnaden. Diir finns nu i andravAningen en skolsal exakt som den sig ut i min bamdom, en vtivsal och vindsutrymmen medgamla ftitemAl. Fdrsta viningen, stora salen, har getts utrymme till olika utstiillningar som harblivit mycket populiira. Det bedrivs ocksA en ganska omfattande kursverksamhet av varieran-de slag.LantbruksmuseetHembygdsftireningen driver ett stort antal museer i Kvambyn. De garrrla magasinen i Gitta-forsliden och gatumiljdn ansflgs vara ett utnnfukt siitt att bevara stora delar av den iildre delenav gamla kvarnbyn och mycket liirnplig ftir museiverksamhet. Magasinen var i dAligt skickoch behdvde repareras. Det kostade stora pengar att upprusta dessa lokaler. Men, genom AkeNisbeth pi RiksantikvarieEtmbetet, kom det uppgift om att det fanns pengar att srika hos Loffe-rinZimnderl om lokalerna skulle anviindas ftir museiverksamhet. Pfl sfl vis rfidades lokalernaoch Hembygdsftireningen fick tecknat ett kontrakt p& lokalerna och den ftirsta delen av verk-sarnheten kunde starta.Det var Lantbruksmuseet som blev fiirst ut med att bebygga lokalema i Gdtaforsliden. Enarbetsgrupp bildades 1983, med Sven Olof Olsson som den drivande kraften ftir detta muse-ums tillblivelse. Owiga medlemmar i gruppen var, Harry Bunketorp, Folke Brirjesson, ErikGustavsson, Lennart Karlsson, Sven Larsson och Frode Lyngsaa. Den 12 septennber 1983visades museet fiir de lantbrukare som skiinlct mycket av det som i dag finns pi museet. Underden kommande helgan rippnades museet ftir allmiinheten.Museet har under de efterftiljande fuen byggts ut och kan i dag visa upp allt fren "Sedd tillskdrd", vidare det mesta av redskap som tillhdr jordbruket. Jag v6gar pfrst6 au Hembygdsfti-reningens Lantbruksmuseum iir ett av de b6sta som kan visas upp i v6rt land.IndustrimuseetMuseema i Gtitaforsliden fortsiitter att viixa ut. Nu tir det industrin i Mdlndal som skall do-kumenteras. Aven ftir detta museum bildades en grupp som skulle svara ftir uppbyggandet avIndustrimuseet. Arbetsgruppen som skulle dokumentera detta museum bestod av m6nga yr-keskunniga medlemmar. Det var Ake Peterson, Vigon Olssono Bo Larsson, Nils Johansson,Osten Lund, Erik Lithandet, Henry Gustafsson, Berthold Wiklund samt Rolf Johansson.Arbetet btirjade i april 1986. Lokalerna var helt i avsaknad av klEdsel pA vEgar och golv, medandra ord det var till att btirja fran grunden. Det var stenvdggar och cementgolv, allt skullebyggas in och vi var viil medvetna att det skulle gi flt mycket virke till detta. Kommunen skul-le hiimta in anbud frfrn ett tr6varufiiretag och fick ocksi ett sidant och det kid pA 60.000 kro-nor. V8r snickarexpert i gruppen, Vigon Olsson, tyckte att detta var alldeles ftir hrigt, hantrodde att han skulle kunna komma fram till ett liigre anbud. Vigon fick da uppdraget att pnivaom det var miijligt. Efter en vecka redovisade Vigon att han hade fAtt pris pi safirma kvantitet,priset var nu halverat, 30.000 kronor och med l6fte att vi fick refumera virke om det inte gickit. Det var ju en gltidjande uppgift. Arbetet var i gAng, gruppen bestod av mdnga yrkesmtin,

6

snickare och m&lare, ftir oss andra som inte var direkt yrkeskunniga pe omr&det fanns det hurmycket arbete som helst.F<iremtLl fran Industrierna i Miilndal hade en liingre tid samlats och lagrats, Bo Larsson hadeinsamlat mycket frAn Papyrus och hade 6ven ordnat utrymme ftir att ta till vara pA det mestatills det var klart att flytta in p6 det nya museet.Arbetet gick 6ver ftirvlintan br4 ca 2.300 arbetstimmar hade ghtt &t, men mest glddjande avallt, inte ett enda olyckstillbud hade intriiffat pA hela den tid som vi arbetade ftir att iord-ningsstiilla lokalen.Museet har dokumenterat industrier som har funnits i M0lndal, Papyrus som har varit denmest dominerande och som har sysselsatt flest mrilndalsbor tidigare. Vidare, SOAB Oljeslage-riet, textilindustrier, Kroksliitts fabriker, Eiser, strumpfabriken. Men iiven modemare indushi-er finns representerade, Eriksson och Liikemedelsftiretaget Astra Zeneca. Viiskindistrin varstor i Mdlndal tidigare, 6ven denna industri iir representerad pi museet. I dag Zir denna liksommAnga andra industrier nerlagda" men pA v6ra museer finns en del av ftiretagens historia bev'a-rad.Ldrdagen den 8 april 1989 dppnades museet fiir allmtinheten. Det var mycket folk och repre-sentanter frAn Mdlndals Kommun, Liinsantikvarien Jan Gunnar Lindgren och l:e antikvarieMats Persson fr6n Riksantikvarieiimbetet. M<ilndals Hembygdsftirening kunde gliidjas 6t yt-terligare ett museum.Hem, hushill och hantverkNtista etapp ftir utbyggnaden av museiverksamheten i Gdtaforsliden blev andra vfuningenovanftir industrimuseet. Nu vdxte avdelningen ftir Hem, hushAll och hantverk fram pi dettav&ningsplan och arbetet pibdrjades i november 1993 och avslutades i maj 1994. En mycketstor'verksarnhet iir nu etablerat i denna byggnad. Mycket av arbetet utftirdes av medlemmar-na, men en del hjSlp frck htimtas utifran. Bland annat utfiirdes snickeri, m6lning och tapetse-ring av elever frAn Bnickegymnasiet pA Hisingen.Det var gammalt trdgolv som vaf, lackat och var ganska sA illa medfaret. Golvet miste slipas

iruran det p6 nytt skulle lackas. Ftir detla behdvdes en bra slipmaskin och en sidan inhyrdes aven firma pfl Odinsgatan i Gdteborg, Frode Lyngsaa, Ingvar Asplund och Sven Olof Olssonvar mycket ihlirdiga att hantera denna maskin. Golvet bestod av ett rnycket tjockt lager medgammal femissa och det var ett hirt arbete att ffi bort detta, men med ihiirdiga medlemmar s&blev det ett bra resultat. Alla som idag besdker denna avdelning kan se det fina resultatet, ettfint slipat och lackat golv som har krdW minga svettiga timmar.Under arbetets gfuig fick vi en telefonsignal fren firman som vi tryrt slipmaskinen av, enmycket omtAnksam man. Han hade kommit ph att vi skulle slipa ett gammalt femissat golvoch kom med en berdttigad varning till oss. Det var niimligen si att slipmassan samlades isiickar och det var det han ville vanu oss ftir, det var mycket stor risk ftir sjdlvantiindning avdetta spill. Han uppmanade att inte lflta dessa siickar sti kvar i huset, dA tir risken stor att detinte blh nigot kvar av v&ra museer, alltsfl stor risk ftir brand. En mycket omt?inksam varning,sZickama 6kte direkt till Kikestippen efter slutat arbetspass.Sedan btirjade inredningen uu 4s slika avdelningarna pA detta museum. Drir blev avdelningar

fiir Biodling, Skomakeri, Slcr6dderi, Urmakeri. Diir finns nu ocksi fiiregangaren till vira dato-rer, ett Handsiitteri. Boktryckarkonsten har mycket gamla anor. Redan pA 1400-talet uppfannJohann Gutenberg metoden att kunna giuta ldsa typer. Det kom att betyda si mycket, bide ftirdet tryckta och liista ordet. DEirftir kiinns det bra att Hembygdsfiireningen ocksfl kan visa uppdetta s6tteri, bland allt tivrigt som vdra museer kan visa vira bescikare. Ddr finns ocksd enliten ennrmsliigenhet med kdk och allt som fanns i en sidan ligenhet. Det giiller kdksinred-ning, mdbler linneftirr&d, ja allt som ingick som Standard ftir detta boende fran 30-talet.Det som gjorts i alla vAra museer tlr en mycket vtirdefrrll dokumentation 6ver en tid som vihar liimnat bakom oss. Diirftir iir det si viktigt att vdra efterkommande har tillgAng till att fh se

hur miinniskor bodde, olika yrkeskategorier och med vilka hjiilpmedel som kravdes ftir attutftira olika arbeten. Museerna har ocksfl besok av skolor, ftir alla elever iir det viktigt att ock-sA kunna blicka bakAt, inte bara se p& all teknik som i dag erbjuds i alla former. Utan att se ibackspegeln kan det var sv6rt att ftilja vilgen framAt.

KVARNBWANDRINGAR

Under m6nga 6r har ett utav de mer populfira inslagen i Hembygdsftireningen varit vandring iKvarnbyn varje sommar. Intresset ftir detta inslag fycks inte avta, trots att det har det har hAtlitp& i mdnga frr. Den stdrsta orsaken till att intresset ligger sf, hdgt beror i ftirsta hand pA ftire-ningens intendent Lars Gahm. Den stora kunskap som Lars har niir det gtiller bAde bebyggel-sen och tidigare invflnare i gamla Roten M-omr&det, eller som det ocks& kallats, Faberget,fascinerar deltagama Det inte Lars vet om detta omride och om vir hembygd, iir inte hellerv?irt att veta. Jag har rAkat besrikare pf, industrimuseet som berflttat att de har hiirt talas omvandringarna i Kvarnbyn, det har varit n&got inslag i radion vi flera tillfiillen. Di har det lock-at besdkare, inte bara fr6n Mdlndal, de har berEittat att de kommit fr6n Kungiilv, Kungsbacka,ja det har lockat besdkare lAngviiga frAn, Det eir ju gliidjande.I 6r, jubileumsfuet, har det varit 4 kviillar med vandringar med efterftiljande underh6llning iKvarnbyparken, alla dessa kviillar har viidrets makter varit p6 eff strAlande hum6r. Att fe sitta iparken, hjiirt4t av gamla Kvarnbyn och lyssna p& underhfillningen en sddan kv6ll och dessut-om fb njuta av en kopp kaffe med hembakat som medlernmarna egenhiindigt 6stadkommit,vad mer kan man tinska sig. Jag iir iivertygad om att dessa vandringar kommer att fortsEittaiiven kommande 6r.

SAMMANFATTNING

Undemrbriken till min artikel inJtir Hembygdsftireningens 80-flrsjubileum ?ir, 'oTankar ochtillbakablickar". Jag har i artikeln ftirsdkt att Aterge mycket av tillbakablickar, men ocks6speglat vad ftireningen hAller pi med i nutid. Vad iir dfl mina "Tankar"? Givetvis att ftirening-en iiven i tiden som ligger framftir oss, skall ha lika stora framgA.lrgar som har prtiglat ftiri-ningens arbete pA olika omr&den under de gingna 80 Aren. F0rutsiittrringarna verliar goda detfinns en bra ledning i ftiteningen och mdnga entusiastiska medlemmar,lom vid alla tillflillenstiiller upp och hjiilper till. Med sfl mAnga vEilvilliga krafter, sA kommer det stikert att gf, bra dekommande 6ren. DA kanske niista stora begivenhet ftir Mdlndals Hembygdsftirening kommeratt bli l0O-Arsjubileum, Fram till det jubileet, iinskar jag alla nuvarande och kommandemedarbetare i Hembygdsftireningen lycka och framgfing i det fortsatta arbetet.

Rolf Johansson

Dessa rader iir nertecknade augusti 2010