Människan i arbete och arbetets former

- genussystemet

Line Holth 054-7001905

070-6457691

Vad är genus?

De föreställningar vi har om manligt och kvinnligt och som får betydelse för övergripande genusstrukturer i samhället. Man kan se genus som ett analytiskt verktyg för att förstå relationer mellan könen i historiska kontexter, på individuella och sociala nivåer. Det är dock essentiellt att det är en kulturell tolkning av den biologiska skillnaden som är viktig och inte biologiska skillnader i sig som utgör genus (Gothlin, 1999).

Biologisk determinism

• används då man försöker förklara att den biologiska kategorin alltid sammanfaller med, eller är den samma som den sociala och kulturella kategorin.

• En som har fått stor plats i media för sina biologiska deterministiska tankar är Annica Dahlström, professor i histologi och neurobiologi och författare till boken ”Könet sitter i hjärnan”. Hon menar att kvinnor och män har olika ”talanger”.

Genussystemet/genusordning

• Hierarki - mannen är normen i samhället

• Isärhållandets logik - manligt och

kvinnligt bör inte blandas

Symbolisk nivå

Institutionell nivå

Individuell nivå

Historiens vingslag

”När kvinnan beklagar sig över den orättvisa olikheten mellan henne och mannen har hon orätt; denna olikhet beror inte på någon mänsklig institution, den är inte ett verk av fördomen utan av förnuftet”

Rousseau i Emile eller om uppfostran 1762

”Därför bör man vid kvinnans uppfostran helt och hållet ta hänsyn till mannen. Att behaga dessa, att vara dem nyttiga, att göra sig älskade av dem, att uppfostra dem som små, att vårda dem som stora, att råda dem, trösta dem, att förljuva deras liv, se där, vad som är kvinnornas plikter under alla tider, och vad man bör meddela dem från deras barndom!” Rousseau Emile eller om uppfostran 1762

Citerat ur körkortsboken 1920:

”De som vållar bilisten de största bekymren, äro dock lekande barn och nervösa fruntimmer. De förra äro under lek både blinda och döva. Att signalera åt dem hjälper i regel ej, och ofta komma de framrusande så nära vagnen att signalen icke blir av betydelse. Där man väntar sig lekande barn såsom vid skolor, lekplaster etc, bör man endast köra fram med yttersta vaksamhet, ty man kan sällan hjälpa sig med annan manöver än att stoppa vagnen. Damer är ofta lika svåra som barnen, ty vid en hornsignal tappar de ej helt sällan koncepterna. Att de efter att ha passerat trefjärdedelar av gatan utan vidare vända för att den gångbana de nyss lämnat är intet sällsynt. Ja två, tre gånger kunna de springa fram och tillbaka framför bilen. Stanna och låt dem komma upp på gångbanan! Handla i övrigt

som vid möte med spårvagnar.”

Genusstereotyper har stor social betydelse, därför att kvinnor och män försöker att leva upp till de sociala förväntningarna på kön och förväntar sig även att andra ska göra det samma. Människor tänker och gör genus och härigenom sker en reproduktion av kön, även när man försöker att göra tvärtom så tolkas detta i förhållande till normen.

Genusstereotyper

Dikotomier

• Maskuliniteter och feminiteter är konstruerade som varandras motsatser, där den ena representerar det den andra inte är, vilket utgör en genusordning som ofta stödjer den manlige förträffligheten (Ahl, 2008).

Genus och teknik

• Varför så många män?

• Varför så få kvinnor?

Cartesianska dualismer

• Hårt

• Förnuft

• Abstrakt

• Logik

• Teknisk

• Rationalitet

• Mjukt

• Känsla

• Konkret

• Intuition

• Social

• Irrationalitet

Kvinnor som undantag i arbetslivet

”Vi ha ansett att männen i ett kultursamhälle skall ha så goda inkomster, att de ensamma skola försörja sin familj. Visserligen är

det så, att en del mödrar tvingas ut i förvärvsarbete, men detta vill jag räkna till undantagen och jag finner det icke lyckligt att

generalisera med utgångspunkt av dessa undantag.” – Axel Svensson ordf i Metallarbet förbundet 1946 (Hirdman, 2001, s 80.)

Det dolda hushållsarbetet vad tycker vi om det?

Ur Jämställdhetsarbete i företagen SAF/PTK 1978

Ur Jämställdhetsarbete i företagen SAF/PTK 1978

Segregerad arbetsmarknad – kön och genus

•Könsarbetsdelning - kvinnor och män inom olika områden 97 procent av alla kontorssekretare och läkarsekretare är kvinnor. 99 procent av alla motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer är män Endast en sjättedel av arbetskraften befinner sig i s k jämställda yrken (40-60)

•Genusarbetsdelning - arbetsområden definierade utifrån vad som anses vara kvinnligt resp manligt – yrken ”byter kön”

På tal om kvinnor och män. Lathund

om jämställdhet SCB 2006

Horisontell arbetsdelning Kvinnor och män befinner sig inom olika yrken, olika områden på arbetsmarknaden

Könsfördelning på aggregerad nivå: Kvinnor Män Kommuner 79% 21% Landsting 80% 20% Stat 49% 51% Privat sektor 38% 62%

På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2008

Arbete och privatliv

Kvinnor Män Sysselsatta i arbetskraften 77% 83% Heltid 50% 74% Lång deltid (20-34 tim/vecka) 23% 6% Föräldrapenningsdagar 79% 21% Tillfälliga föräldrapenningsdagar 64% 36%

På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2008

Och det ger återverkningar på lönen…

Kvinnors lön i procent av mäns efter sektor Standardvägd Ej standardvägd Kommun 98% 92% Landsting 93% 72% Stat 93% 87% Privat 91% 85% Alla sektorer 91% 86%

På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2008

Det har gjorts en del

1845 – Lika arvsrätt för kvinnor och män

1864 – Mannen förlorad lagstadgad rätt att aga sin hustru

1874 – Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst

1884 – Ogifta kvinnor myndiga på samma premisser som män

1901 – Rätt till ledighet fyra veckor utan lön i samband med förlossning, ersättning först 1931, 1955 tre månaders betald ledighet för förvärvsarbetande kvinnor

På tal om kvinnor och män. Lathund om jäsmtlldhet 2006

Forts… 1909 – LO principbeslut om lika lön för lika arbete 1923 – Behörighetslagen 1939 – Förbud mot att avskeda gifta eller gravida kvinnor i statlig tjänst 1947 – Lika lön för samma tjänst för statligt anställda 1960 – LO och SAF beslutar avskaffa de särskilda kvinnolönerna inom en femårsperiod 1971 - Särbeskattning

På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2006

Forts… 1974 – Föräldraförsäkring 1980 – JämO och Jämställdhetslagstiftning 1988 – Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet 1994 - Könsmaktsperspektiv i nationell jämställdhetspolicy 1995 – första ”pappamånaden” 2002 – 60 av föräldrapenningsdagarna reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas 2004 - Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet, mainstreaming/jämtegrering

Jämställdhetspolitiska utredningens delmål – 2005 • Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv • Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att utöva ett aktivt medborgarskap och att forma villkoren för beslutsfattandet • Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut • Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att ge och få omsorg utan att underordnas. Det obetalda hemarbetet ska delas lika • Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Sverige i dag

En av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader