Miljöhälsorapport 2005Miljöhälsorapport 2005

Bakgrund och syfte

• Uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige.

• Underlag för prioriteringar och beslut inom miljö- och folkhälsoområdet.

• En del av uppföljningen, utvärderingen och revideringen av de nationella miljömålen.

• Bidra med dataunderlag för miljöhälsoindikatorer.

MHR 2005

Barns miljö och hälsa, en nationell enkätstudie• Miljöhälsoenkät till föräldrar

med barn i åldern 8 månader, 4 år och 12 år, i hela landet

• Urvalet var jämt fördelat i landets 21 län + förstärkt i 10 län

• Utskick av formulär fördelat över år 2003• Ca 40 000 fick formuläret, ungefär 30 000

svarade – 71% svarsfrekvens

MHR 2005

Miljöhälsorapport 2005 – innehållBarns hälsa i dagen samhälle

Skillnader mellan barn och vuxna

Sjukdomar och rapporterad livskvalitetPåverkan på foster, nerv- och hormonsystem

Cancer

Allergi

Miljöfaktorer – exponering Inne – ”inneluften”, radon, tobaksrök

Ute – ”uteluften”, UV, EMF

Buller – ute och inne

Metaller och organiska ämnen

MHR 2005

Ca 27 respektive 29 % av de 4- och 12-åriga barnen hade någon form av pågående allergisjukdom

MHR 2005

Mindre besvär efter exponering för pälsdjur än väntat, men mer för nickel

MHR 2005

Rapporte-rade

besvär avfödoämnen

Mer astma och luftvägsbesvär vid pälsdjurskontakt bland 12-åriga barn i Norrland

MHR 2005

Luftvägsbesvär vid pälsdjurs- kontakt (%)

Få föräldrar röker inomhus i närheten av sina barn, men ändå . . . .

MHR 2005

Relativt många barn med astma eller pälsdjurs-allergi har päls-djur i hemmet

MHR 2005

Barn upplever dofter som obehagligt – exponeringar för dofter senaste månaden (12 år)

MHR 2005

Vartannat 12-årigt barn med astma får inom loppet av en månad astmabesvär av lukter eller andras dofter

MHR 2005

Drygt vart fjärde barn har någon pågående allergisjukdom

Vad är vanligast:- bland de små: födoämnesallergi, eksem, förkylningsutlöst astma- bland de större: allergisnuva, astma och kontakteksem blir vanligare

Barn med allergisnuva har astmabesvär som ännu ej diagnostiserats som astma

Barn med astma och pälsdjursallergi exponeras i hemmet och i skolan för allergen och dofter som underhåller deras sjukdom och som i värsta fall kan försämra denna

MHR 2005

Allergisjukdomar bland barn – sammanfattning

Inomhusmiljö

• Passiv rökning

• Fukt- och mögelskador

• Radon

• Buller – inne och ute

MHR 2005

Andel barn som bor tillsammans med förälder eller annan person som röker dagligen inomhus

MHR 2005

Passiv rökning

15% av alla barn har någon förälder som röker dagligen

vilket orsakar

• Drygt 500 fall årligen av upprepade öroninflammationer hos barn upp till 2 år

• Drygt 500 fall årligen av småbarnsastma hos barn upp till 4 år

• Enstaka fall av plötslig spädbarnsdöd årligen

MHR 2005

Andel bostäder med rapporterade fukt-/mögelskador och/eller kondens/dålig luft

MHR 2005

Fukt- och mögelskador i bostaden

Nära 20% av alla barn bor i bostäder med rapporterade synliga fuktskador, synligt mögel och/eller mögellukt

• Mer än 1000 barn årligen i åldrarna upp till 4 år beräknas få astmasymtom till följd av fukt-/mögelskador och/eller mögellukt i bostäder

MHR 2005

Radon i bostaden

Ca 200 000 barn beräknas bo i hus med radonhalter som överstiger 200 Bq/m3

• Radon i bostäder orsakar ca 400 lungcancerfall årligen men det är osäkert hur radonexponering i barndomen påverkar risken att utveckla lungcancer senare i livet

MHR 2005

Viktiga hälsoeffekter av buller

• Försämrad hörsel

• Öronsusningar (tinnitus)

• Sömnstörningar

• Försämrad inlärning

• Försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal

MHR 2005

Belägenheten av barns bostäder gentemot olika bullerkällor

MHR 2005

Bullerstörningar hos barn boende

i ”bullerhus” och ”ej bullerhus”

MHR 2005

Rapporterade bullerbesvär hos 12-åriga barn

• 3–4% anger att de ofta eller alltid har öronsusningar• Ca 3% har svårt att somna flera gånger i veckan

p.g.a. buller• Ca 1% vaknar flera gånger i veckan p.g.a. buller• 24% anger obehag av ljud i eller nära skola/fritidshem• 4% känner obehag av trafikbuller i eller nära hemmet

MHR 2005

Andel ungdomar 15–20 år som bedömer att ljudnivån är för hög i olika musiklokaler

MHR 2005

Inomhusmiljön – sammanfattning

Barn utsätts för buller och föroreningar inomhus som bidrar till besvär och ohälsa, både i bostaden och i förskolan och skolan

Det behövs kraftfulla insatser om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska uppnås.

MHR 2005

MHR 2005

Luftföroreningar är komplexa blandningar

Från:VägtrafikSjötrafikArbetsmaskinerUppvärmningIndustriAndra länder

Partiklar:PM10

PM2,5

UltrafinaSotPAHGaser & Ångor:KvävedioxidOzonBensenSvaveldioxidKolmonoxid

MHR 2005

Luftföroreningar från förbränning minskade under 90-talet. Har minskningen upphört?

PM10 och ozonminskar inte!

Barns exponering

• Barnfamiljer bor nära trafik

• Barn vistas mycket i trafikmiljöer

• Barn exponeras inte mer för att de är små (korta)

MHR 2005

MHR 2005

Barnfamiljer bor ofta vid trafikerade gatorVart tionde barns sovrum mot en trafikerad gata

Vistas mycket i trafikmiljöer (BMHE 03)

• 40% färdas minst 5 km per vardag• Äldre barn färdas mer än yngre

– 19% av 12-åringarna minst 16 km

• Kortare sträckor i storstäderna, längre i övriga landet

MHR 2005

12-åringar mer besvärade av avgaser än andra luftföroreningar utomhus

Barns exponering för luftföroreningar

• Troligen ungefär som vuxna, möjligen något större

• Barns exponering för PM2,5 uppskattas till i genomsnitt ca 15 µg/m³ i hela Sverige– På landsbygden 7-12 µg/m³

– Tätort: + 2 µg/m³

– Trafikläge: + 5 µg/m³

Är barn mer känsliga?

• Barn andas in mer luft per kilo kroppsvikt • Barn är inte ”små vuxna”

– Avgiftningssystemen utvecklas

– Luftvägarna utvecklas

• Vissa sjukdomar mer vanliga hos barn

Luftföroreningar – sammanfattning

• Barn utsätts för luftföroreningar som vuxna eller mer• Barns luftvägar utvecklas och är särskilt känsliga• Luftföroreningar i Svenska nivåer ökar troligen risken för

– Övre luftvägsinfektion– Besvär från nedre luftvägarna

– Sämre lungfunktion

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är inte uppnått

Metaller och organiska ämnen – några ämnen som tas upp i rapporten

• Dioxin, PCB• Bromerade

flamskyddsmedel• Ftalater• Alkylfenoler• Akrylamid

• Kvicksilver• Kadmium• Arsenik• Koppar• Bly

MHR 2005

Vilka hälsoeffekter?

• Hjärnans tidiga utveckling– Inlärning, IQ, motorik, beteende

• Hormonstörning– Fertilitet, missbildningar, cancer

• Njurskador• Benskörhet• Cancer

MHR 2005

Foster och barn

Riskbedömningar av dessa ämnen beaktar oftast barns speciella utsatthet

MHR 2005

• Foster och barn är känsligare än vuxna!

• Barn är ofta högre exponerade än vuxna!

Fisk• Dioxin, PCB – Strömming o vildfångad lax, från Östersjön m.m.• Kvicksilver – Insjöfisk, stora havsfiskar• Kostråd:

– Gravida och ammande kvinnor– Även för barn, speciellt flickor

• Intag av insjöfisk ca 1 gång/vecka:

– 3% av barn, 1% av kvinnor• Intag av strömming ca 1 gång/månad:

– 5% av barn, 3% av kvinnor• Välutbildade kvinnor har bättre kunskap om kostråden

MHR 2005

• Glöm inte att fisk i sig är nyttig mat!

Amning

• Dioxin, PCB, bromerade flamskyddsmedel i modersmjölken!

• Ammade barn högst exponerade!• Fördelarna med amning överväger!

• Modersmjölksersättning: andra kemikalier t.ex. arsenik (från dricksvattnet), kadmium (från soja) och plastkemikalier från flaskor!

MHR 2005

Små marginaler – stor osäkerhet!

• Små marginaler mellan exponering och risknivåer– Dioxin, PCB, kvicksilver, kadmium, bly

• Stor osäkerhet om exponering och/eller risknivåer– Bromerade flamskyddsmedel, ftalater, alkylfenoler,

akrylamid, arsenik, koppar

MHR 2005

Miljömålet – Giftfri miljö

• Dioxin, PCB, kvicksilver och kadmium - gamla synder

• Viktigt att följa tidstrender• Förbättra riskbedömningar

Lång tid innan intentionerna med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppfyllas - men det finns positiva exempel!

MHR 2005