Miljöbedömning av matavfallsemballage · som är det mest hållbara ur miljösynpunkt. Uppsala...

Nr B 2307

Maj 2018

Miljöbedömning av matavfallsemballage

Livscykelanalys av olika påsalternativ

Lisa Hallberg, Sofiia Miliutenko, Anders Hjort, Emma Strömberg

I samarbete med: Uppsala Vatten och Avfall AB

Författare: IVL Svenska Miljöinstitutet: Lisa Hallberg, Sofiia Miliutenko, Anders Hjort, Emma Strömberg Medel från: Uppsala Vatten och Avfall, Stiftelsen IVL Fotograf: Sofiia Miliutenko Rapportnummer B 2307 ISBN 978-91-88787-59-0 Upplaga Finns endast som PDF-fil för egen utskrift © IVL Svenska Miljöinstitutet 2018 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60, 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // Fax 010-788 65 90 // www.ivl.se Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

Förord Detta projekt har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Uppsala Vatten och Avfall AB.

Uppdragsgivare och kontaktpersoner hos Uppsala Vatten och Avfall AB: ● Eleonora Barck-Holst

[email protected] ● Peter Lundberg

[email protected] ● Lennart Nordin

[email protected] ● Malin Molin

[email protected]

Projektgrupp hos IVL: ● Lisa Hallberg, projektmedarbetare (LCA)

[email protected] ● Sofiia Miliutenko, projektmedarbetare (LCA)

[email protected] ● Anders Hjort, projektmedarbetare (expert inom biogas- och biogödselproduktion)

[email protected] ● Emma Strömberg, projektledare

[email protected]

Projektet är ett samfinansprojekt som finansierats av Uppsala Vatten och Avfall AB och Stiftelsen IVL.

mailto:[email protected]








Innehållsförteckning

Sammanfattning..................................................................................................................... 6

Ordlista ................................................................................................................................... 7

1 Introduktion .................................................................................................................... 8

1.1 Bakgrund ........................................................................................................................................... 8 1.2 Vad är LCA? ....................................................................................................................................... 9

2 Mål och omfattning ...................................................................................................... 11

2.1 Syfte ................................................................................................................................................. 11 2.2 Studerade produktsystem ............................................................................................................... 12

2.2.1 Studerade typer av matavfallsemballage ............................................................................... 12 2.2.2 Funktionell enhet .................................................................................................................... 13

2.3 Systemgränser ................................................................................................................................. 14 2.3.1 Studerade processer för basfall och känslighetsanalys .......................................................... 14 2.3.2 Avgränsningar mot natursystem ............................................................................................. 18 2.3.3 Geografiska avgränsningar...................................................................................................... 18

2.4 Miljöpåverkanskategorier ............................................................................................................... 18

3 Datainsamling ............................................................................................................... 19

3.1 Plastpåsar av PE ............................................................................................................................... 20 3.1.1 Data gemensamma för bärkasse och avfallspåse ................................................................... 20 3.1.2 Data för bärkasse .................................................................................................................... 21 3.1.3 Data för avfallspåse på rulle ................................................................................................... 22

3.2 Kompostpåse av papper .................................................................................................................. 23 3.2.1 Påsvikt och antaganden om volym matavfall ......................................................................... 23 3.2.2 Data för papperspåsen............................................................................................................ 24 3.2.3 Andel papper i rejekt till förbränning ..................................................................................... 24 3.2.4 LCA data för förbränning av papper ....................................................................................... 25

3.3 Data för känslighetsanalyser ........................................................................................................... 25 3.3.1 Näringsinnehåll i biogödsel ..................................................................................................... 25 3.3.2 Producerad mängd biogas och biogödsel ............................................................................... 26 3.3.3 Data för tillverkning av alternativt fordonsbränsle ................................................................. 27 3.3.4 Data för tillverkning av konstgödsel ....................................................................................... 27 3.3.5 Data för distributionsscenarier ............................................................................................... 27

3.4 Data gemensamma för plast- och papperspåsar ............................................................................ 28 3.4.1 Matavfallets densitet .............................................................................................................. 28 3.4.2 Elektricitet ............................................................................................................................... 28 3.4.3 Fjärrvärme ............................................................................................................................... 28 3.4.4 Mängder av el och värme vid förbränning .............................................................................. 28 3.4.5 Transporter ............................................................................................................................. 29

4 Resultat ......................................................................................................................... 30

4.1 Basfall .............................................................................................................................................. 30

4.1.1 Klimatpåverkan ....................................................................................................................... 30 4.1.2 Övergödning och försurning ................................................................................................... 33

4.2 Känslighetsanalyser ......................................................................................................................... 34 4.2.1 Mer Biogas och biogödsel ....................................................................................................... 34 4.2.2 Biogödselkvalitet ..................................................................................................................... 35 4.2.3 Olika volym av matavfall per påse .......................................................................................... 37 4.2.4 Distributionsscenarier ............................................................................................................. 38 4.2.5 Allokering av påverkan från tillverkningen av Bio PE bärkasse ............................................... 39

4.3 Olika påsars för- och nackdelar ....................................................................................................... 40

5 Diskussion och slutsatser .............................................................................................. 42

6 Referenser..................................................................................................................... 44

Bilaga A. Sammanfattning av svar från intervjuer (kommuner) .......................................... 45

Bilaga B. Sammanfattning av svar från intervjuer (företag) ................................................ 49

Bilaga C. Distributionsscenarier för känslighetsanalyser ..................................................... 51

Bilaga D. Basfall och känslighetsanalyser ............................................................................ 52

Bilaga E. Data för transport av påsar från påstillverkning ................................................... 53

Bilaga F. Resultat: Övergödning och försurning för känslighetsanalyser ............................ 54

Mer Biogas och biogödsel för papperspåsen ............................................................................................... 54 Biogödselkvalitet .......................................................................................................................................... 55

Rapport B 2307- Miljöbedömning av matavfallsemballage – Livscykelanalys av olika påsalternativ

6

Sammanfattning Matavfall används ofta i Sverige för att producera biogödsel och biogas. Olika typer av matavfallsemballage (matavfallspåsar) kan användas för insamling av matavfall, t ex: plastpåsar av polyeten (fossil- eller bio-baserade), påsar från material baserade på majs- eller potatisstärkelse, papperspåsar. Alternativen har olika egenskaper och olika fördelar och nackdelar. Många kommuner i Sverige ställer krav på en specifik typ av emballage som ska användas. Idag finns det inga speciella krav för matavfallsemballage för insamling av matavfall i Uppsala kommun och hushållen väljer själva vilken typ av påse som används. Uppsala Vatten vill undersöka om det ur hållbarhetssynpunkt finns skäl att göra förändringar av dagens insamlingssystem.

I den här studien gjordes en miljöutvärdering av olika typer av matavfallsemballage för insamling från hushåll. Projektets syfte var att adressera frågeställningen hur matavfallsemballage av olika material påverkar klimatprestandan för insamling och rötning av matavfall. Studien har, genom livscykelanalys (LCA), utforskat, utvärderat och dokumenterat klimatpåverkan från olika matavfallsemballage längs hela värdekedjan. Olika fördelar och nackdelar av materialval samt distribution av matavfallspåsar har också identifierats med hjälp av intervjuer med olika kommuner och företag i Sverige. De olika typerna av påsar för matavfallsemballage som har analyserats i den här studien är: fossil polyeten (PE), (bärkasse och avfallspåse på rulle); återvunnen PE (bärkasse och avfallspåse på rulle), bio-baserad PE (bärkasse och avfallspåse på rulle) samt kompostpåse (papper).

En viktig del av en LCA-beräkning är att sätta systemgränser för vilka delar av livscykeln som beräkningen ska täcka in. Detta beror i sin tur på hur produkten används. I denna studie har t. ex. inte tillverkningen av råvara och påse tagits med i beräkningen för plastbärkassar p.g.a. att de främst är tillverkade för att användas till ett annat ändamål. För avfallspåse på rulle och kompostpåse av papper inkluderas däremot denna tillverkning eftersom dessa påsar enbart är avsedda att användas som matavfallsemballage.

Resultaten visar att bärkassen av bio-baserad PE faller bäst ut ur klimatsynpunkt eftersom utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av bio-baserad PE är biogent och därmed enligt praxis inte räknas som ett bidrag till antropogen klimatpåverkan och dessutom exkluderas tillverkningen av råvara och påse. Det bör dock påpekas att valet av en bio-baserad PE bärkasse sällan är ett val man som konsument själv kan styra över eftersom tillgången regleras av butikernas val av material i påsar.

Om man enbart jämför påsar som produceras för ändamålet att samla in matavfall (där ”uppströms produktion” inkluderas) är papperspåse (kompostpåse) bästa alternativet, och avfallspåse på rulle av fossil PE faller ut sämst ur klimatsynpunkt. Att kompostpåse av papper är det mest gynnsamma alternativet, beror främst på att utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av papper är biogent (analogt med fallet för bio-baserad PE). Påverkan från tillverkningen av råvaran (papper) samt påstillverkningen är också lägre för papperspåsen.

Under studien observerades dock att resultaten är mycket känsliga för vissa osäkra parametrar, t ex: antagande om volym av matavfall per påse, mängder av producerad biogödsel och biogas samt biogödselkvalitet. Känslighetsanalyser visade att dessa parametrar kan påverka jämförelsen mellan påsarna och behöver därmed studeras mer för att säkerställa pålitliga resultat.


7

Ordlista I ordlistan nedan beskrivs terminologi som används i den här studien och som nödvändigtvis inte behöver vara formella begrepp.

Ord Förklaring

Antropogen klimatpåverkan

Klimatpåverkan orsakad av människan till skillnad från klimatpåverkan som kan associeras med naturliga processer.

Funktionell enhet (FE) Beräkningsbasen, som är ett mått på det som är syftet med det studerade systemet.

Kredit - ”Undvikna utsläpp”

I rapporten används begreppen kredit och ”Undvikna utsläpp”. Med detta avses undvikna och därmed negativa flöden (resursanvändning, utsläpp, avfall etc.) som kommer sig av att en antagen alternativ produktion av en biprodukt har subtraherats (krediterats) från det totala systemet.

Känslighetsanalys Analys av osäkra parametrar med avseende på indata och antaganden för att utvärdera deras påverkan på resultatet.

Livscykelanalys (LCA) Sammanställning och utvärdering av relevanta inflöden och utflöden från ett produktsystem samt utvärdering av de potentiella miljöeffekterna hos produktsystemet över hela dess livscykel (ISO 14040:2006 och 14044:2006).

Rejekt Den brännbara fraktion som uppstår då plast, papper eller andra orenheter skiljs från matavfallet.

Systemexpansion Expansion (utvidgning) av LCA-modellen till att omfatta ytterligare funktioner exempelvis relaterade till producerade biprodukter såsom värme och el. Detta kan resultera i negativa flöden för en viss aktivitet då marginaleffekter inkluderas i analysen. Exempel: Vid avfallsförbränning genereras biprodukterna elektricitet och värme. Om systemexpansion appliceras ges en ”kredit” i form av en antagen alternativ produktion av dessa biprodukter, d.v.s. produktionen av dessa subtraheras från det totala systemet (se även Kredit - ”Undvikna utsläpp” ovan).


8

1 Introduktion

1.1 Bakgrund Uppsala Vatten och Avfall AB har kontaktat IVL för att utreda vilken typ av matavfallsemballage som är det mest hållbara ur miljösynpunkt.

Uppsala kommuns mål är att vara klimatneutrala 2030 samt att år 2050 ska Uppsala vara klimatpositivt - utsläppen ska ha minskat med mer än 100% jämfört med år 1990.

I Uppsala i dag finns inga speciella krav för vilken typ av emballage som ska användas för insamling av matavfallet. Hushållen väljer och bekostar själva om man vill använda plastpåse, bioplastpåse eller papperspåse för matavfallet och i dagsläget väljer en majoritet av hushållen att använda vanliga plastbärkassar som emballage. Plastpåsar av olika slag är fortfarande vanligt förekommande i hemmen och så länge dessa återanvänds för matavfall har inställningen varit övervägande positivt både ur ett ekonomiskt, praktiskt såväl som ur ett resursperspektiv.

Det finns dock en teknisk aspekt kopplat till biogasprocessen och det är att samla upp plastresterna så att dessa inte hamnar i biogödseln. Man anser idag att man lyckas avskilja det allra mesta av plasten, men detta innebär också att även en viss mängd organiskt material hamnar i denna ”plastrejektfraktion”. Detta skulle i sin tur innebära en minskad produktion av både biogas och biogödsel d.v.s. en minskning av nyttan i form av näringsrikt biogödsel och energi.

Vid Uppsala Vatten och Avfalls biogasanläggning vid Kungsängens gård har matavfall och annat organiskt avfall, såsom slakteriavfall, behandlats sedan 1996. Sedan dess har anläggningen genomgått ett antal ombyggnationer och för att i dagsläget åter byggas om där tidigare förbehandlingssystem ska från och med år 2019 ersättas av ett nytt system.

Det tidigare systemet som kommer att vara kvar i form av backup består av flera steg som börjar med att källsorterat matavfall som inkommer i plastemballage tas först emot i en separat tippficka1. Från tippfickan transporteras materialet till en påsrivare och sedan till en trummsikt som avskiljer emballage samt eventuellt felsorterat material för vidare transport till en ytterligare tippficka. Från tippfickan skruvas materialet till en pulper med en volym på 10 m3 där spädvätska tillsätts och en kraftig omrörning sker. Materialet finfördelas i en disperger som är en typ av kvarn. Efter finfördelning pumpas slurryn via ett silgaller som avskiljer kvarvarande föroreningar. Rejekt från silgallret transporteras via skruvar till en skruvpress som avvattnar rejektet innan det samlas upp i en container. Rötresten silas efter rötkammaren för att säkerställa kvaliteten på biogödseln (Avfall Sverige, 2013).

Förbehandlingssystemet som förväntas vara i drift från och med år 2019 kommer vara mer effektiv på att förbehandla matavfallet men medför också att plasten sönderdelas som därmed riskerar att följa med i biogödseln2.

1 Personlig kommunikation med Peter Malmros, Uppsala Vatten och Avfall AB, 2018-03-09 2 Personlig kommunikation med Lennart Nordin, Uppsala Vatten och Avfall AB, 2018-05-08


9

Förbehandling börjar med att matavfall inkommer till tippfickor, där det skruvas till en grovkvarn som sönderdelar materialet. Efter sönderdelningen genomgår matavfallet en metallavskiljning med hjälp av en magnetavskiljare. Nästa steg är en Hammarkvarn med såll som separerar och sönderdelar matavfallet. Rejekt samlas upp ur såll och skruvas ut ur maskinen medan slurryn går vidare till rötning3. Rötresten silas efter rötkammaren för att säkerställa kvaliteten på biogödseln4.

Uppsala Vatten och Avfall har certifierat sin biogödsel enligt ett kvalitetssystem som heter Certifierad återvinning av biogödsel, SPCR 120. Certifieringssystemet innebär att kvaliteten på biogödseln säkras och att anläggningarna revideras av en extern revisor. I certifieringssystemet synar man hela kedjan från råvara till slutprodukt, så att en certifierad biogödsel uppfyller högt ställda krav på bland annat smittskydd, ursprung, synliga föroreningar och lågt metallinnehåll (Avfall Sverige, 2018).

Uppsala samlade in 10 014 ton matavfall under 2017 (inklusive påsarna). I Uppsala kommun står hushållen för 78% av insamlat matavfall, och verksamheter för 22%5. Hushållen svarar också för den största delen matavfall i Sverige, cirka 100 kilo/person och år, vilket motsvarar 75% av den totala mängden matavfall i Sverige (Naturvårdsverket, 2016).

I den här studien studeras endast matavfallsemballage avsedda för hushållen. En miljöutvärdering av olika typer av matavfallsemballage görs med hjälp av livscykelanalys (LCA).

1.2 Vad är LCA? Livscykelanalys (LCA) är en sammanställning och utvärdering av relevanta inflöden och utflöden från ett produktsystem samt utvärdering av de potentiella miljöeffekterna hos produktsystemet över hela dess livscykel (ISO 14040:2006 och 14044:2006). Med inflöden och utflöden avses användning av naturresurser respektive generering av emissioner och restprodukter som är knutna till systemet.

Livscykeln består av processer och transporter i alla stadier från uttag av naturresurser till och med slutligt omhändertagande av produkten samt kvittblivning av restprodukter (avfallshantering och återvinning) (Figur 1.1).

3 Personlig kommunikation med Lennart Nordin, Uppsala Vatten och Avfall AB, 2018-05-08 4 Personlig kommunikation med Peter Malmros, Uppsala Vatten och Avfall AB, 2018-03-09 5 Personlig kommunikation med Peter Lundberg, Uppsala Vatten och Avfall AB, 2018-02-08.


10

Figur 1.1: Illustration av ett LCA system (modell).

En livscykelanalys består av fyra faser, vilka enligt ISO-standarden benämns; definition av målsättning och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkansbedömning och tolkning av resultaten (Figur 1.2)

Figur 1.2: LCA-studiens faser.


11

2 Mål och omfattning

2.1 Syfte Projektets syfte är att adressera frågeställningen hur matavfallsemballage av olika material påverkar klimatprestandan för insamling och rötning av matavfall. Studien har, genom livscykelanalys, utforskat, utvärderat och dokumenterat klimatpåverkan från olika matavfallsemballage längs hela värdekedjan.

Livscykelanalyserna kommer kombinerat med en mer kvalitativ utredning av relevanta aspekter kunna utgöra ett av underlagen till beslut för eventuell övergång från det befintliga systemet i Uppsala (plastbärkasse) till annan typ av matavfallsemballage och resultera i generella riktlinjer och rekommendationer även för andra kommuner i Sverige.

Studien fokuserar också på frågeställningen hur andra kommuner i Sverige väljer emballagematerial för matavfallshanteringen samt vilka parametrar som påverkar valen.

En enkel beskrivning av kärnan i frågeställningen är: ”Är det miljömässigt försvarbart att tillverka en papperspåse eller plastpåse för att slänga matavfall? Och i så fall vilken påse är att föredra ur ett miljöperspektiv?”

Verkligheten är möjligen något mera komplicerad än så, varför studien även beaktar nyttan med biogödslet och dess näringsinnehåll samt den producerade biogasen. Detta kopplar till frågetställningar som: ”Erhålls mindre mängd näringsrikt biogödsel och energi i form av biogas för något av de studerade påsalternativen?”


12

2.2 Studerade produktsystem

2.2.1 Studerade typer av matavfallsemballage De påsar för matavfallsemballage som har analyserats i den här studien är:

1. Fossil polyeten (PE): bärkasse och avfallspåse på rulle; 2. Återvunnen polyeten (PE): bärkasse och avfallspåse på rulle; 3. Bio-baserad polyeten (PE): bärkasse och avfallspåse på rulle; 4. Kompostpåse (papper): avfallspåse.

Påsar från material baserade på majs- eller potatisstärkelse inkluderas inte i studien, eftersom det är svårt att få detaljerade uppgifter kring tillverkning av sådana nya påsar, deras materialsammansättning och hur de beter sig i biogasanläggningen. Inte heller analyseras här andra typer av matavfallsinsamlingssystem (t ex, sopsug eller vakuumsystem, optisk sortering). De studerade påsarna presenteras i Tabell 2.1.

Tabell 2.1: Studerade påsar.

Nr Typ av påse Material Används i dagsläget i Uppsala? (1)

Klimat-påverkan vid förbränning?

Specifikation av scenarier

1 Fossil polyeten (Fossil PE)

Fossil PE (baserad på nyråvara)

Ja Ja 1a) Bärkasse 1b) Avfallspåse på rulle

2 Återvunnen polyeten (ÅV PE)

Återvunnen PE (baserad på återvunnen fossil PE (2))

Ja Ja 2a) Bärkasse 2b) Avfallspåse på rulle

3 Bio-baserad polyeten (Bio PE)

Bio-baserad PE (baserad på nyråvara)

Ja Nej 3a) Bärkasse 3b) Avfallspåse på rulle

4 Kompostpåse (papper)

Våtstarkt kraftpapper (baserad på nyråvara)

Nej Nej 4) Avfallspåse som kommunen tillhandahållit (hushåll)

(1) Idag finns det inga speciella krav för matavfallsemballage för insamling av matavfall i Uppsala kommun och hushållen väljer själva vilken typ av påse som används. Kompostpåse av papper tillhandahålls alltså inte av kommunen och därmed är det inte troligt att detta alternativ används i dag av konsumenten.

(2) Återvunnen PE anses bestå av material med fossilt ursprung, detta eftersom den globala användningen av bio-baserad PE fortfarande är mycket liten.

Tabell 2.1 visar att för plastpåsarna görs olika scenarier: bärkasse (scenarier 1a, 2a, 3a)- påse från butiker (t. ex. mataffärer) - en påse som har använts för ett annat ändamål, samt avfallspåse på rulle (scenarier 1b, 2b, 3b) – en påse som endast används för att samla in matavfall. För kompostpåse av papper finns bara ett scenario: avfallspåse som kommunen tillhandahållit, som endast används för att samla in matavfall (scenario 4). Användning av papperspåse som bärkasse analyseras inte i studien, eftersom påsar med den funktionen inte finns på marknaden.


13

2.2.2 Funktionell enhet Som funktionell enhet (beräkningsbasen) ansätts en funktionell volym baserad på en påse avsedd för komposterbart matavfall för hushåll för alla studerade påsalternativ. Som referensfall antas papperspåsen som rymmer 9 liter, men eftersom påsen måste kunna förslutas så anses den vara helt fylld med matavfall vid 6 liter (vilket är upp till den streckade linjen).

För att erhålla en mer hanterbar storleksordning på resultatet har 1000 påsar istället för 1 påse ansetts lämplig.

Den funktionella enheten (FE) och indata i form av materialflöden (mängd påse per FE) redovisas i Tabell 2.2.

Tabell 2.2: Funktionell enhet och indata i form av material flöden.

Funktionell enhet (FE) En matavfallsvolym på 6000 liter, baserad på volymen för 1000 kompostpåsar av papper. Detta motsvarar i sin tur 1500 kg matavfall (1).

Nr Påse Volym matavfall (liter/påse)

Vikt av påse (g/st)

Antal påsar per FE (st)

Vikt av påsar per FE (kg)

1 Fossil PE a Bärkasse 10 15.7 600 9.4 b Avfallspåse på rulle 10 12.0 600 7.2 2 ÅV PE a Bärkasse 10 17.3 600 10.4 b Avfallspåse på rulle 10 13.2 600 7.9 3 Bio PE a Bärkasse 10 15.7 600 9.4 b Avfallspåse på rulle 10 12.0 600 7.2 4 Kompostpåse (papper) 6 19.2 1000 19.2

(1) Mängden matavfall motsvarande den funktionella enheten har beräknats baserat på en densitet för matavfall på 0.25 kg per liter, se avsnitt 3.4.1.

Underlaget för beräkningen av den funktionella enheten (påsvikter och antaganden om volym matavfall per påse) redovisas i avsnitten 3.1.1.1 (plastpåsar) och 3.2.1 (papperspåse).


14

2.3 Systemgränser I det här avsnittet beskrivs LCA-modellernas systemgränser samt inkluderade och exkluderade processer för både basfall och känslighetsanalyser.

Med basfall menas alla processer som analyseras och presenteras i studiens huvudresultat.

Med känslighetsanalyser menas analys av osäkra parametrar med avseende på indata och antaganden för att utvärdera deras påverkan på huvudresultatet, och dessa presenteras separat som ett komplement till basfallen.

2.3.1 Studerade processer för basfall och känslighetsanalys

I Figur 2.1 visas flödesschemat för bärkassen av plast (scenarier 1a, 2a, 3a). Eftersom bärkassen har använts för ett annat ändamål anses dess ”uppströms” tillverkning vara miljömässigt ”gratis” i denna studie (Figur 2.1).

Figur 2.1: Flödesscheman för bärkasse (plast) som har använts för ett annat ändamål än som matavfallsemballage (scenarier 1a, 2a, 3a).

I Figur 2.2 visas flödesschemat för avfallspåse på rulle som man köpt själv (plast) samt kompostpåse (papper) som kommunen tillhandahållit. I dessa fall inkluderas ”uppströms” pås-


15

och materialtillverkning samt relevanta transporter eftersom påsarna enbart används som matavfallsemballage.

Figur 2.2: Flödesscheman för avfallspåse på rulle som man köpt själv (plast) samt kompostpåse (papper) som kommunen tillhandahållit (scenarier 1b, 2b, 3b, 4).

Gemensamma processer som inkluderas för alla scenarier (scenarier 1-4) • Transport till biogasanläggning (50 km med tung lastbil); • Transport av rejekt till avfallsförbränning (10 km med tung lastbil); • Förbränning av påsar i rejektet: I avfallsförbränningen har systemgränserna expanderas till

att inkludera den alternativa produktionen av den elektricitet och den värme som genereras, vilka subtraheras från systemet s.k. ”undvikna utsläpp” (som betyder att en antagen alternativ produktion av biprodukten subtraheras från det totala systemet). Svensk genomsnittlig elproduktion och fjärrvärme används för denna kreditering.

Gemensamma processer som exkluderas för alla scenarier (scenarier 1-4) • Matavfallet som sådant inkluderas inte d.v.s. transporten från konsumenten till

biogasanläggningen antas enbart vara en transport av påsarna. Att inkludera matavfallet här skulle totalt dominera miljöbelastningen och därmed skulle resultaten från övriga delar bli försumbara, vilket skulle göra analysen mycket svårtolkad. Mängden matavfall är densamma i alla studerade fall (6000 liter motsvarande 1.5 ton), se avsnitt 2.2.2 och har därför exkluderats.

• Tillverkning och distribution av behållare för påsar. • Energianvändningen i biogasanläggningen exkluderas eftersom den är densamma för alla

fall och den utgör sannolikt en mycket liten del ur ett helhetsperspektiv.


16

• Eventuell skillnad (mellan plast- och papperspåsarna) med avseende på produktion av biogas och biogödsel. Detta för att det råder en osäkerhet om huruvida så är fallet och det är också svårt att kvantifiera denna skillnad. Anläggningen i Uppsala har dessutom ännu inte tagits i drift och Uppsala är också den enda kommun där vanliga plastpåsar (bärkassar etc.) används. Därför exkluderas biogas och biogödsel i basfallen, men inkluderas dock i form av en känslighetsanalys (Tabell 2.3).

• Förbränning av det organiska material som hamnar i rejektet. • Transporten mellan påstillverkning och användning avser endast transporten av påsar

från påstillverkaren till Uppsala kommun och inte distribution av påsar inom Uppsala. Distributionen hanteras i stället separat i en känslighetsanalys (Tabell 2.3). Orsaken till detta är att distributionen inom Uppsala är väldigt liten jämfört med att transportera påsar från tillverkaren till Uppsala, vilket blir tydligare i en separat analys. Vidare visar resultaten att transporten av påsar från tillverkaren till Uppsala utgör en relativt liten miljöpåverkan sett i det totala perspektivet, varför det inte ansågs nödvändigt att gå in på detaljer för denna transport utan istället anta samma transportavstånd för alla påsar, se respektive delavsnitt om indata i kapitel 3.

Tabell 2.3 beskriver de känslighetsanalyser som har genomförts som ett komplement till basfallen.

Tabell 2.3: Känslighetsanalyser.

Känslighetsanalys Beskrivning

Kompostpåse papper (4): Mer Biogas och Biogödsel för papperspåsen

I basfallen togs ingen hänsyn till huruvida det föreligger en skillnad mellan papperspåsar och plastpåsar när det gäller förlust av organiskt material. I det här scenariet antas att något mer biogas och biogödsel kan produceras i fallet papperspåse. Detta baseras på ett antagande om att plastpåsen leder till något större förlust av organiskt material d.v.s. att mer organiskt material hamnar i rejektet och förbränns. Detta scenario appliceras endast på papperspåsen genom att ta hänsyn till hur mycket mindre organiskt material som hamnar i rejektet och hur mycket mer nytta i form av biogas och biogödsel som därmed genereras. De data som analysen baseras på redovisas i avsnitt 3.3.2.2.

Fossil PE - Avfallspåse på rulle (1b): Biogödselkvalitet

I basfallen togs ingen hänsyn till huruvida användning av plastpåsar skulle försämra biogödslets kvalitet. I detta scenario antas att biogödslets kvalitet pga. av plastkontaminering (mikroplaster och/eller större plastbitar) blir så pass låg att det inte kan användas som gödningsmedel. Detta scenario appliceras endast på plastpåsen (fossil PE, avfallspåse på rulle) genom att ta hänsyn till hur mycket biogödsel som måste ersättas av annat gödningsmedel. De data som analysen baseras på redovisas i avsnitt 3.3.2.3.


17

Känslighetsanalys Beskrivning

Bio PE: Avfallspåse på rulle och Kompostpåse papper (3b, 4): Olika volym av matavfall per påse

Eftersom den antagna volymen matavfall per påse påverkar hur mycket material (plast eller papper) som behöver användas per funktionell enhet har en känslighetsanalys gjorts där matavfallsvolymen varieras mellan 4.5 liter och 10 liter. Detta scenario appliceras endast på bio-baserad PE (avfallspåse på rulle) och kompostpåse av papper eftersom dessa två alternativ är de som kommunen själva skulle kunna styra över genom att köpa in och distribuera till hushållen. Dessa alternativ är också de som ligger närmast varandra samt har en låg klimatpåverkan (om man undantar bärkasse av bio-baserad PE) och det är därför intressant att se huruvida papperspåsens klimatpåverkan skulle närma sig eller t.o.m. bli större än bio-baserad PE (avfallspåse på rulle). Denna känslighetsanalys görs endast för klimatpåverkan.

Fossil PE, ÅV PE, Bio PE: Avfallspåse på rulle och Kompostpåse papper (1b, 2b, 3b, 4): Distributionscenarier

En känslighetsanalys med avseende på distributionsscenarier har genomförts för att belysa de olika alternativens klimatpåverkan och som underlag för vidare diskussioner i valet av bästa distributionsscenario. Genom intervjuer med olika kommuner och företag (Bilaga A och Bilaga B), framkom att olika kommuner distribuerar matavfallspåsar på olika sätt. Det observerades att olika distributionssystem används till villor jämfört med flerbostadshus. Några kommuner (t.ex. Linköping och Helsingborg) distribuerar påsar med sopbilar till villor och servicebil till flerbostadshus. Påsar finns också tillgängliga på återvinningscentralerna, och i några fall även i matvarubutiker. Distribution via sopbilar är ganska vanlig för villor, men används inte för flerbostadshus. Distribution till knutpunkter förekommer i vissa fall (t.ex. om hushåll behöver fler påsar). Relevanta distributionsscenarier redovisas i Bilaga C. De två distributionsscenarier som studeras i studien är följande:

• Scenario A – via budbil: Distribution direkt till konsument från centralt lager via budbil (köpt transportjänst). Hypotetiskt fall för centralt lager har antagits som nuvarande Uppsala Vatten och Avfall huvudkontor (Rapsgatan 7 Uppsala). Avståndet från lager till hushåll antas vara 40 km

• Scenario B – via knutpunkter: Distribution till knutpunkter. Hypotetiskt avstånd antas vara medelavståndet mellan Uppsala Vatten och Avfall huvudkontor (Rapsgatan, 7 Uppsala) och 8 st ÅV-centraler i Uppsala - 15 km. Transporten av konsumenten från ÅV-centralen allokeras inte till påsen. De transportdata som har använts presenteras i avsnitt 3.3.5

Bio PE: Bärkasse (3a): Allokering av påverkan från tillverkningen av Bio PE bärkasse

I basfallet för bärkassen av plast exkluderas tillverkning av PE-råvara och påse eftersom dessa bärkassar har används för ett annat ändamål (Figur 2.1). För att belysa hur detta antagande påverkar resultatet av jämförelsen mellan de olika påsalternativen gjordes en känslighetsanalys. Denna analys gjordes för bärkassen av bio PE eftersom detta alternativ föll ut bäst ur klimatsynpunkt i basfallet. Andelen av tillverkningen av bio PE och påse som allokeras till bärkassen varierades mellan 0% (som i basfallet) till 100% och en jämförelse gjordes med kompostpåsen av papper för vilken hela tillverkningen av papper och påse per definition är inkluderad.


18

Känslighetsaanalyserna ska ses som ”ytterlighetsfall” för att belysa hur det skulle kunna se ut om dessa scenarier vore aktuella.

En schematisk illustration av inkluderade och exkluderade steg (processer) för samtliga basfall och känslighetsanalyser presenteras i tabellform i Bilaga D.

2.3.2 Avgränsningar mot natursystem Detta är en vagga till grav studie, vilket innebär att hela värdekedjan har beaktats såsom produktion av bränslen, elektricitet och råvaror ända från vaggan där naturresurser utvinns (t.ex. råolja och uran). Livscykelanalysen inkluderar alla relevanta transporter samt restprodukthantering (i det här fallet avfallsförbränning). Livscykelns grav är därmed utsläppen till luft från förbränningen. Deponering av aska genererad vid förbränningen har dock exkluderats.

2.3.3 Geografiska avgränsningar Studien reflekterar användning av matavfallsemballage i Sverige, vilket betyder att avfallsförbränningen baseras på svenska förhållanden och på den mix av genererad elektricitet och värme som gäller i Sverige. När det gäller krediterna för den alternativa energi som genereras i avfallsförbränningen används svensk genomsnittlig elproduktion samt fjärrvärme.

För tillverkning av återvunnen PE och papper samt tillverkning av påsar, i de fall detta är relevant, har dock genomsnittlig europeisk elproduktion antagits eftersom leverantörer av påsar och dess råvaror inte nödvändigtvis är svenska.

Tillverkning av råvaran bio-baserad PE, i de fall detta är relevant, baseras på aggregerade LCA-data publicerade av leverantören Braskem i Brasilien. På samma sätt har aggregerade LCA-data använts för tillverkning av råvaran fossil PE, i de fall detta är relevant. Dessa data har publicerats av den Europeiska branschorganisationen PlasticsEurope.

2.4 Miljöpåverkanskategorier Resultaten presenteras för följande effektkategorier för miljöpåverkan (Tabell 2.4).

Tabell 2.4: Effektkategorier för miljöpåverkan.

Effektkategori Indikator Referens: CML 2001 version

Klimatpåverkan Global warming potential (GWP) – Climate change

kg CO2 ekvivalenter (eq) April 2016

Försurning Acidification potential (AP)

kg SO2 ekvivalenter (eq) April 2016

Övergödning Eutrophication potential (EP)

kg PO4 ekvivalenter (eq) April 2016

Resultatdiskussionen fokuseras dock på klimatpåverkan.


19

3 Datainsamling Data och information har samlats in från olika källor såsom:

● Uppsala Vatten och Avfall AB ● Påstillverkare ● Litteratur (rapporter t ex från Avfall Sverige) ● LCA databaser t ex LCA-programvaran Gabis databas (Thinkstep AG, 2018) eller data

publicerade av branschorganisationer. ● Intervjuer och/eller epost korrespondens med olika kommuner och företag (genom användning

av frågeformulärer) De intervjuer som hållits med andra kommuner och företag presenteras i Tabell 3.1.

Tabell 3.1: Intervjuer.

Nr Namn Organisation Kommun Typer av påsar

Kommuner

1 Anna Karin Lindfors VAFAB miljö Västerås Papperspåsar 2 Jonas Strandberg Mitt Sverige Vatten &

Avfall, Sundsvall Papperspåsar

3 Johan Borg Linköpings kommun/ Tekniska verken

Linköping Plastpåsar (Optibag), återvunnen plast, post-consumer, 80% PCR

4 Angelica Blom NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB)

Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm

Papperspåsar till hushåll och bioplastpåsar till verksamheter.

Företag

1 Marie Norling SUEZ Papperspåsar 2 Christer Hansson (vd) Svenco Papperspåsar 3 Stefan Danesand (vd) Sansac Påsar i papper, bioplast

och i polyeten. 4 Anders Cronström Stenqvist Papperspåsar


20

3.1 Plastpåsar av PE Plastpåsarna av polyeten (PE) är antingen en bärkasse från butiker eller en avfallspåse på rulle.

3.1.1 Data gemensamma för bärkasse och avfallspåse Eftersom bärkassen av plast har använts för ett annat ändamål anses dess ”uppströms” tillverkning etc. vara miljömässigt ”gratis”.

De data som är gemensamma för alla plastpåsar är:

● Påsvikter och antaganden om volym matavfall som påsen rymmer, som indata till beräkningen av den funktionella enheten.

● Antagande om hur stor andel av plasten som hamnar i rejektet från biogasanläggningen. ● LCA data för förbränning av PE.

3.1.1.1 Påsvikter och antaganden om volym matavfall Använda påsvikter och antaganden om volym matavfall per påse redovisas i Tabell 3.2.

Tabell 3.2: Påsvikt och volym matavfall per påse för plastpåsar.

Nr Påse Max påsvolym (liter/st)

Volym matavfall (liter/påse)


1 Påse (Fossil PE) a Bärkasse 23 10 15.7 b Avfallspåse på rulle 30 10 12.0

2 Påse (ÅV PE) a Bärkasse 23 10 17.3 b Avfallspåse på rulle 30 10 13.2

3 Påse (Bio PE) a Bärkasse 23 10 15.7 b Avfallspåse på rulle 30 10 12.0

IVL har analyserat olika plastpåsar på marknaden och kommit fram till att den typiska totalvolymen för plastpåsar (oavsett typ) är ca 20-30 liter. För plastbärkassar valdes en påse på 23 liter och för avfallspåsar på rulle en påse på 30 liter.

Bärkassen tillverkad av fossil eller bio-baserad PE väger 16 gram, medan påsen tillverkad av återvunnen PE väger något mer (17 gram) pga. lägre materialkvalitet.

Avfallspåse på rulle tillverkad av fossil eller bio-baserad PE väger 12 gram, medan påsen tillverkad av återvunnen PE väger något mer (13 gram) pga. lägre materialkvalitet.

Volymen matavfall per påse (10 liter) har antagits av IVL i samråd med Uppsala Avfall och Vatten. Det är rimligt att denna volym inte överskrider 10 liter, dels pga. att påsen skulle bli för tung och dels för att man slänger matavfallet när det börjar lukta.


21

3.1.1.2 Andel plast i rejekt till förbränning Mängden plast som hamnar i rejektet som går till förbränning har antagits vara 99%.

Det verkliga rejektet består inte bara av denna plast utan även av felsorterat material t ex annan plast, metall etc. samt av en viss mängd organiskt material som fastnat på plasten. Fokus i denna studie är enbart på den plast som kommer från matavfallspåsarna, annan plast och andra material är exkluderade. Verkliga data om rejektmängder har därmed inte varit relevanta för studien och ett antagande om andel enligt ovan har gjorts.

Det bör påpekas att studiens slutsatser inte skulle påverkas av ett antagande på exempelvis 95% i stället för 99%, varför den exakta siffran inte är av central betydelse.

3.1.1.3 Förbränning av PE Data för förbränning av PE baseras på LCA-programvaran Gabis databas (Thinkstep AG, 2018).

När det gäller klimatpåverkan, anses fossil PE och återvunnen PE bidra till denna, medan bio-baserad PE inte gör det. Detta för att bio-baserad PE kommer från bioråvara och upptaget av CO2 vid odling av sockerrör har inte bokförts i plastens produktionsfas. Återvunnen PE anses alltså bestå av kol med fossilt ursprung, detta eftersom den globala tillgången på bio-baserad PE fortfarande är mycket liten.

Emissionen av CO2 är ca 3 kg per kg PE (fossil CO2 för fossil och återvunnen PE samt biogen CO2 för bio-baserad PE).

3.1.2 Data för bärkasse Eftersom bärkassen av plast har använts för ett annat ändamål anses dess ”uppströms” tillverkning etc. vara miljömässigt ”gratis”. Därmed behövs inga ytterligare data än de som redovisades i föregående avsnitt d.v.s.:

● Påsvikter och antaganden om volym matavfall som påsen rymmer, som indata till beräkningen av den funktionella enheten.

● Antagande om hur stor andel av plasten som hamnar i rejektet från biogasanläggningen. ● LCA data för förbränning av PE.


22

3.1.3 Data för avfallspåse på rulle Eftersom avfallspåsen på rulle endast används för att samla in matavfall inkluderas dess ”uppströms” tillverkning etc.

De data som samlats in utöver de för plastpåsar gemensamma data är:

● LCA data för tillverkning av PE ● Transport av PE till påstillverkning ● LCA data för tillverkning av påse ● Transport av påse från påstillverkning till Uppsala kommun

De data som använts för avfallspåse på rulle redovisas i Tabell 3.3.

Tabell 3.3: Data för avfallspåse på rulle.

Data Datakälla Kommentar

PE-tillverkning Fossil PE PlasticsEurope (2014) Den europeiska branschorganisationen Återvunnen PE Edwards och Fry (2011) Data baseras på ett tidigare IVL projekt samt på

den angivna referensen. Mängden el är 1.6 MJ/kg återvunnen PE och för elproduktion har genomsnittlig europeisk el använts.

Bio-baserad PE Braskem (2013) (1) Vagga till grind data publicerade av bio PE tillverkaren Braskem i Brasilien.

Transport av PE till påstillverkning Fossil PE Antagande av IVL Antagande: tung lastbil, 1000 km Återvunnen PE Antagande av IVL Antagande: tung lastbil, 1000 km Bio-baserad PE Transport från bio PE

tillverkaren Braskem i Brasilien.

Transport från Brasilien: - Triunfo - Porto Alegre port: 80 km - Porto Alegre port - Rotterdam, NL: 11 220 km - Ett genomsnittsavstånd på 200 km för transporten inom Europa har antagits.

Påstillverkning Alla plastpåsar (avfallspåse på rulle)

Edwards och Fry (2011) Baserad angiven referens (LCA-studie): Mängden el är 4.8 MJ/kg påse och för elproduktion har genomsnittlig europeisk el använts. Vidare har ett utbyte på 95 % antagits vilket innebär att mängden PE granulat är 1.05 kg per kg påse.

Transport av påse från påstillverkning Alla plastpåsar (avfallspåse på rulle)

Antagande av IVL Antagande: tung lastbil, 1000 km (2).

(1) Referensen (LCA-rapporten) är från 2013, men data från 2016 har använts, vilka har levererats av Braskem.

(2) Beroende på leverantör av påse varierar transportavståndet, se intervjuer av påstillverkare i Bilaga E. Antagandet om 1000 km är konservativt och trots detta visar resultaten att denna transport får en liten påverkan, varför det inte har ansetts befogat att gå in mer i detalj på detta.


23

Det bör nämnas att transport av påse från påstillverkaren till Uppsala kommun inte inkluderar distributionstransport inom kommunen. Detta inkluderas dock i en separat känslighetsanalys (avsnitt 3.3.5).

3.2 Kompostpåse av papper Eftersom kompostpåsen av papper endast används för att samla in matavfall inkluderas dess ”uppströms” tillverkning.

De data som samlats in är:

● Påsvikt och antaganden om volym matavfall som påsen rymmer, som indata till beräkningen av den funktionella enheten

● LCA data för tillverkning av papper ● Transport av papper till påstillverkning ● LCA data för tillverkning av påse ● Transport av påse från påstillverkning till Uppsala kommun ● Antagande om hur stor andel av papperet som hamnar i rejektet från biogasanläggningen. ● LCA data för förbränning av papper

3.2.1 Påsvikt och antaganden om volym matavfall Använda påsvikter och antaganden om volym matavfall per påse redovisas i Tabell 3.4.

Tabell 3.4: Påsvikt och volym matavfall per påse för papperspåsen.

Nr Påse Max påsvolym (liter/st)

Volym matavfall (liter/påse)


4 Kompostpåse (papper) 9 6 19.2

IVL har analyserat en kompostpåse av papper från Svenco. En streckad linje markerar ungefär hur mycket man bör fylla påsen för att kunna vika ihop den. Detta motsvarar en volym på 6 liter matavfall.

Som nämndes i avsnitt 2.2.2, används papperspåsen som räknebas d.v.s. 1 papperspåse motsvarande 6 liter matavfall. För att erhålla en mer hanterbar storleksordning på sifferresultatet har 1000 påsar istället för 1 påse ansetts lämplig som funktionell enhet d.v.s. 6000 liter matavfall.


24

3.2.2 Data för papperspåsen De data som använts för papperspåsen redovisas i Tabell 3.5.

Tabell 3.5: Data för papperspåsen.

Data Datakälla Kommentar

Tillverkning av papper Papper FEFCO (2015) Data för kraftliner (europeiskt genomsnitt).

FEFCO, europeisk branschorganisation. Transport av papper till påstillverkning Papper Antagande av IVL Antagande: tung lastbil, 1000 km Påstillverkning Papperspåse Konfidentiell Data baseras på ett tidigare IVL projekt och är

konfidentiella. Endast el används och för elproduktion har genomsnittlig europeisk el använts.

Transport av påse från påstillverkning Papperspåse Antagande av IVL Antagande: tung lastbil, 1000 km (1).

(1) Beroende på leverantör av påse varierar transportavståndet, se intervjuer av påstillverkare i Bilaga E. Antagandet om 1000 km är konservativt och trots detta visar resultaten att denna transport får en liten påverkan, varför det inte har ansetts befogat att gå in mera i detalj på detta. För övrigt antogs samma transportavstånd som för plastpåsarna, vilket möjligen är något i överkant eftersom papperpåsleverantören troligen skulle vara svensk.

De data som använts för tillverkning av papper (FEFCO, 2015) baseras på ett europeiskt genomsnitt, vilket ska anses som ett konservativt dataval. Om kompostpåse av papper skulle användas av Uppsala kommun är det troligt att man väljer en påsleverantör som köper svensktillverkat papper. Miljöbelastningen för svenskt papper ligger i regel på en lägre nivå än det europeiska genomsnittet som här har använts. I tolkningen av resultaten ska detta beaktas, d.v.s. om svensktillverkat papper används skulle papperspåsalternativet bli ännu mera fördelaktigt.

Det bör nämnas att transport av påse från påstillverkaren till Uppsala kommun inte inkluderar distributionstransport inom kommunen. Detta inkluderas i en separat känslighetsanalys (avsnitt 4.2.4).

3.2.3 Andel papper i rejekt till förbränning Mängden papper som hamnar i rejektet som går till förbränning har antagits vara 99%.

Det verkliga rejektet består inte bara av detta papper utan även av felsorterat material t ex plast, metall etc. samt av en viss mängd organiskt material som fastnat på pappret. I den här studien är fokus enbart på det papper som kommer i från matavfallspåsarna, andra material är ointressanta att inkludera. Verkliga data om rejektmängder har därmed inte varit relevanta för studien och ett antagande om andel enligt ovan har gjorts.

Det bör påpekas att studiens slutsatser inte skulle påverkas av ett antagande på exempelvis 95% skulle ha gjorts i stället, varför den exakta siffran inte är av central betydelse.


25

3.2.4 LCA data för förbränning av papper Förbränning av papper är förknippat med en mycket låg miljöbelastning, men bör ändå inkluderas för att studien ska bli komplett.

Data för förbränning av papper baseras på LCA-programvaran Gabis databas (Thinkstep AG, 2018).

Emissionen av biogen CO2 är 1.4 kg per kg papper. Biogen CO2 antas dock inte bidra till klimatpåverkan.

3.3 Data för känslighetsanalyser De antaganden som gjorts i denna del härrör från kommunikation med anläggningsägare som använder sig av liknande teknik och insamlingssystem som används och kommer att användas i Uppsala.

3.3.1 Näringsinnehåll i biogödsel I de två känslighetsanalyserna behövs information om biogödslets näringsinnehåll av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Näringsinnehållet beror i sin tur på vilka typer av substrat som rötas. De data som har använts för näringsinnehåll bygger på data från verkliga anläggningar i kombination med IVLs expertkunskap inom detta område. Eftersom projektets fokus är matavfall, avser näringsinnehållet just biogödsel från matavfall (Tabell 3.6).

Tabell 3.6: Näringsinnehåll i biogödsel från matavfall.

Biogödsel från matavfall N (kg/ton biogödsel (TS)) (2)

P (kg/ton biogödsel (TS)) (2)

K (kg/ton biogödsel(TS)) (2)

Näringsinnehåll (2) 162 13 67

(1) Biogödsel räknat som ton torrsubstans (TS).

(2) Baserat på SPCR120-produktblad från befintlig svensk anläggning som nästan enbart rötar matavfall.

Det bör nämnas att näringsinnehållet i Uppsalas biogödsel (baserat på värden från 2017) ligger lägre; -23% för N, dock på samma nivå för P och -38% för K.


26

3.3.2 Producerad mängd biogas och biogödsel I de två känslighetsanalyserna behövs information om producerad mängd biogas och biogödsel.

3.3.2.1 Mängd biogas och biogödsel: grunddata för biogasanläggningen De bakgrundsdata som har använts för massbalansberäkningar i biogasanläggningen baseras på verkliga anläggningar i Sverige samt kvalificerade antaganden baserade på IVLs expertis inom området. Beräkningarna leder fram till följande mängder av biogas och biogödsel (Tabell 3.7 och Tabell 3.8). Tabell 3.7: Produktion av biogas i fallen papperspåse och plastpåse.

Biogas (Nm3/ton matavfall) Papperspåse Plastpåse Nettoskillnad (papper-plast)

Uppgraderad biogas (1) 92.4 84.2 8.2

(1) Uppgraderad biogas räknat som 100% ren metan.

Tabell 3.8: Produktion av biogödsel i fallen papperspåse och plastpåse.

Biogödsel (kg TS/ton matavfall) Papperspåse Plastpåse Nettoskillnad (papper-plast)

Biogödsel 100.9 99.1 1.8

Att det föreligger en skillnad mellan papper- och plastpåse bygger på antagandet att mindre mängd organiskt material hamnar i rejektet i fallet papperpåse jämfört med plastpåse och därmed genereras mer biogas och biogödsel i fallet papperspåse. Det bör påpekas att detta i sin tur baseras på mycket grova uppskattningar.

3.3.2.2 Känslighetsanalys: Mer biogas och Biogödsel för papperspåsen I det här scenariet antas att något mer biogas och biogödsel kan produceras i fallet papperspåse. Detta scenarie appliceras endast på papperspåsen genom att ta hänsyn till hur mycket mindre organiskt material som hamnar i rejektet och därmed hur mycket mer nytta i form av biogas och biogödsel som därmed genereras. Systemgränserna expanderas till att inkludera den alternativa produktionen av fordonsbränsle från biogas (diesel) respektive gödningsmedel (konstgödsel), vilka subtraheras från systemet.

För papperspåsen jämfört med plastpåsen är nettoskillnaden för producerad biogas 8.2 Nm3/ton matavfall (Tabell 3.7), vilket motsvarar 296 MJ/ton matavfall (omräknat med ett värmevärde för metan 36 MJ/Nm3). Omräknat till per funktionell enhet (1.5 ton matavfall) blir detta 444 MJ.

På samma sätt är nettoskillnaden för producerad biogödsel 1.8 kg/ton matavfall (Tabell 3.8), vilket omräknat till per funktionell enhet (1.5 ton matavfall) blir 2.7 kg.

Data för den alternativa produktionen fordonsbränsle från biogas (diesel) respektive gödningsmedel (konstgödsel) presenteras i avsnitten 3.3.3 och 3.3.4.

3.3.2.3 Känslighetsanalys: Biogödselkvalitet för plastpåsen I det här scenariet antas att biogödslets kvalitet pga. av plastkontaminering (mikroplaster och/eller större plastbitar) blir så pass låg att det inte kan användas som gödningsmedel. Detta scenarie appliceras endast på plastpåsen (fossil PE, avfallspåse på rulle) genom att ta hänsyn till hur mycket biogödsel som måste ersättas av annat gödningsmedel. Systemgränserna expanderas till att


27

inkludera den alternativa produktionen av gödningsmedel (konstgödsel). Denna alternativa produktion adderas till systemet.

Mängden producerad biogödsel är (enligt Tabell 3.8) 99.1 kg per ton matavfall, vilket omräknat till per funktionell enhet (1.5 ton matavfall) blir 149 kg.

Data för den alternativa produktionen av gödningsmedel (konstgödsel) presenteras i avsnitt 3.3.4.

3.3.3 Data för tillverkning av alternativt fordonsbränsle För den alternativa produktionen fordonsbränsle från biogas antas biogasen ersätta diesel.

Data för diesel baseras på LCA-programvaran Gabis databas (Thinkstep AG, 2018).

De data som använts motsvarar 0.5 kg CO2-eq/kg diesel.

3.3.4 Data för tillverkning av konstgödsel Data för tillverkning av konstgödsel är uppdelade i konstgödsel från N, P respektive K (Tabell 3.9).

Tabell 3.9: Emissioner vid tillverkning av konstgödsel.

Emissioner vid tillverkning av konstgödsel (kg/kg)

CO2 CH4 N2O NOx SO2

N (1) 3.2 0.003 0.009 0.008 0.005 P (2) 2.9 0.007 0.0003 0.018 0.039 K (2) 0.44 0.001 2.0E-06 0.003 0.006

(1) Börjesson och Tufvesson (2011)

(2) Börjesson et al. (2010)

I LCA modelleringen för känslighetsanalyserna matchas mängden biogödsel med näringsinnehållet i biogödsel (avsnitt 3.3.1) med data för tillverkning av N, P och K enligt ovan.

3.3.5 Data för distributionsscenarier Känslighetsanalysscenarierna för distribution presenterades i avsnitt 2.3.1.

Data för denna transport (miljöbelastning per ton km) baseras på LCA-programvaran Gabis databas (Thinkstep AG, 2018).

Data för dieseldriven lätt lastbil (totalvikt max 3.5 ton och 1.5 tons maxlast) har använts. Lastgraden antogs till 50 %, vilket möjligen är något lågt men åtminstone har samma lastgrad använts i de jämförande scenarierna.

De data som använts motsvarar 0.36 kg CO2-eq/ton km.


28

3.4 Data gemensamma för plast- och papperspåsar

3.4.1 Matavfallets densitet Matavfallets densitet behövs för att kunna beräkna mängden matavfall per funktionell enhet, vilket i sin tur används i känslighetsanalyserna för att beräkna producerad mängd biogas och biogödsel per funktionell enhet.

En densitet på 0.25 kg/liter matavfall har använts (Avfall Sverige, 2000).

3.4.2 Elektricitet För användningen av elektricitet vid tillverkning av återvunnen PE och påstillverkning har data för ett europeiskt genomsnitt använts - baserat på LCA-programvaran Gabis databas(Thinkstep AG, 2018). De data som använts motsvarar 0.4 kg CO2-eq/kWh elektricitet.

För den alternativa elektricitet som krediteras vid avfallsförbränning har data för ett svenskt genomsnitt använts - baserat på LCA-programvaran Gabis databas(Thinkstep AG, 2018). De data som använts motsvarar 0.043 kg CO2-eq/kWh elektricitet.

3.4.3 Fjärrvärme Vid avfallsförbränningen av påsarna genereras värme. Den alternativa energi som krediteras systemet antas vara svensk fjärrvärme.

Data för svensk fjärrvärme baseras på data IVL tagit fram i tidigare studier samt på data för olika energikällor från LCA-programvaran Gabis databas (Thinkstep AG, 2018). De data som använts motsvarar 0.044 kg CO2-eq/kWh fjärrvärme.

3.4.4 Mängder av el och värme vid förbränning Förhållandet mellan producerad mängd elektricitet och värme varierar i olika länder. Många länder i Europa har inget fjärrvärmesystem, därmed produceras så mycket elektricitet som är tekniskt möjligt. I Sverige är andelen värme högre än i många andra länder.

Data för avfallsförbränning av respektive material baseras på LCA-programvaran Gabis databas (Thinkstep AG, 2018) och motsvarar svenska förhållanden när det gäller förhållandet mellan elektricitet och värme, ca 10% elektricitet och 90% värme.


29

3.4.5 Transporter 3.4.5.1 Transportdata Data för transporter (miljöbelastning per ton km) baseras på LCA-programvaran Gabis databas (Thinkstep AG, 2018).

För alla transporter (utom distribution av påsar, se avsnitt 3.3.5) har följande transportdata använts; dieseldriven tung lastbil (totalvikt inklusive last 34-40 ton och 27 tons maxlast). Lastgraden antogs till 85%.

De data som använts motsvarar 0.042 kg CO2-eq/ton km.

Data i form av transportavstånd, redovisas i respektive delavsnitt samt i avsnittet nedan för de transporter där samma transportavstånd antagits i alla studerade scenarier.

3.4.5.2 Transporter där samma transportavstånd antagits

Transport från påstillverkning till Uppsala kommun För transporten av påsar från påstillverkning till Uppsala kommun (scenarier 1b, 2b, 3b, 4) har ett hypotetiskt antagande gjorts (1000 km med lastbil för alla påsar d.v.s. avfallspåsar på rulle i plast och kompostpåsar av papper). För plastpåsarna utgör denna transport en relativt liten del, endast någon %. För papperspåsen står den dock för ca 10%. Det är dock sannolikt att detta är överdimensionerat för papperspåsen eftersom det är troligt att denna köps av en svensk leverantör. I Bilaga E redovisas transportavstånd från ett antal påsleverantörer i Sverige. Dessa avstånd endast använts som grund för antagandet ovan.

Transport till biogasanläggning För transporten till biogasanläggningen har 50 km med tung lastbil antagits för alla påsalternativen. Här inkluderas endast själva påsen och inte matavfallet.

Transport av rejekt till avfallsförbränning För transporten av rejekt till avfallsförbränning har 10 km med tung lastbil antagits för alla påsalternativen.


30

4 Resultat Resultaten redovisas per den funktionella enheten 6000 liter matavfall, vilket baseras på volymen för 1000 kompostpåsar av papper. Detta motsvarar i sin tur 1.5 ton matavfall (avsnitt 2.2.2).

4.1 Basfall De studerade basfallen beskrivs i avsnitt 2.2.1. I korthet utgörs dessa av plastpåsar i polyeten (PE) i de tre varianterna fossil PE, återvunnen PE och bio-baserad PE (från sockerrör) samt av en kompostpåse i papper. För plastpåsarna finns dessutom två alternativ; bärkasse som har använts för att bära hem varor från butiken respektive avfallspåse på rulle som man köpt själv.

I basfallen ingår tillverkning av råvara, påstillverkning (inklusive relevanta transporter) samt transport av påsar i fallen avfallspåse på rulle och kompostpåse i papper, medan dessa steg exkluderas för plastbärkassen eftersom den tidigare anses ha använts för ett annat ändamål.

För alla basfall ingår avfallsförbränning av påsmaterial (PE respektive papper), alternativ produktion av värme och elektricitet s.k. ”undvikna utsläpp” samt relevanta transporter.

4.1.1 Klimatpåverkan Resultaten i form av klimatpåverkan (växthuseffekt) för basfallen presenteras i Figur 4.1.

Figur 4.1: Jämförelse av basfallen med avseende på klimatpåverkan (GWP, kg CO2-eq per funktionell enhet).


31

Resultaten visar att bärkassen av bio-baserad PE faller bäst ut ur klimatsynpunkt eftersom utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av bio-baserad PE är biogent och därmed enligt praxis inte räknas som ett bidrag till antropogen klimatpåverkan och dessutom exkluderas tillverkningen av råvara och påse.

Det faktum att den har en ”negativ” påverkan rent matematiskt ska inte tolkas som att den är positiv ur miljösynpunkt, utan det är skillnaden mellan studerade scenarier som är intressant. Det bör dock påpekas att valet av en bio-baserad PE bärkasse sällan är ett val man som konsument själv kan styra över eftersom tillgången regleras av butikernas val av material i påsar.

Förutom den bio-baserade bärkassen, faller kompostpåse i papper ut som det mest gynnsamma alternativet ur klimatsynpunkt. Detta beror främst på att utsläppen av koldioxid (CO2) vid förbränning av papper är biogent (analogt med fallet för bio-baserad PE). Tillverkning av råvaran (papper) samt påstillverkningen är också lägre för papperspåsen. Detta trots att de data som använts för pappertillverkning är baserade på ett EU genomsnitt och inte på svenska förhållanden. Detta har varit ett medvetet ”konservativt” val. Miljöbelastningen för svenskt papper ligger i regel på en lägre nivå än det europeiska genomsnittet som här har använts d.v.s. om svensktillverkat papper används skulle papperspåsalternativet bli ännu mera fördelaktigt.

Till skillnad från bärkasse av bio-baserad PE visar resultaten att avfallspåse på rulle av samma material faller ut sämre än papperspåsen och detta beror på att tillverkning av plastråvara och påse här är inkluderad för avfallspåsen men inte för bärkassen.

Avfallspåse på rulle av fossil PE faller ut sämst ur klimatsynpunkt. Detta beror på att tillverkningen av råvaran fossil PE (och även påstillverkning) inkluderas, vilket inte är fallet för matskassen av fossil PE. Den senare har förvisso en högre påverkan vid förbränningen pga. denna påses större materialvikt, d.v.s. mer material förbränns. Detta kompenseras dock av att tillverkningen av råvara ingår för avfallspåse på rulle.

För plastpåsarna av återvunnen PE är skillnaden totalt sett inte lika stor som för det fossilbaserade alternativet. Det är visserligen en skillnad i förbränningen, vilket beror på att bärkassen har en större materialvikt. Däremot är ”råvarutillverkningen” (relevant för avfallspåse på rulle) inte speciellt stor eftersom detta steg utgörs av en återvinningsprocess, och därför blir inte avfallspåse på rulle högre än bärkasse för återvunnen PE (som i fallet fossil PE) utan t.o.m. något lägre än bärkassen. Totalt sett hamnar plastpåsar av återvunnen PE på ungefär samma nivå som plastpåsar av fossil PE p.g.a. att det är förbränningen som är av störst betydelse och påsar av återvunnen PE väger mer än påsar av fossil PE, varför den lägre miljöbelastningen i produktion av råvara kompenseras av förbränningen.

Den kredit som erhålls för produktionen av värme och elektricitet är i absoluta tal ungefär densamma för både plastpåsar och papperspåse. Att papperspåsens kredit ligger nästan lika högt som för plastpåsarna (trots att papper har ett mycket lägre värmevärde än plast) beror på att papperpåsens vikt är mycket högre.

Transporten av påsar från påstillverkning till Uppsala kommun utgör en relativt liten del för plastpåsarna, endast någon %. För papperspåsen står den dock för ca 10%. Det bör påpekas att för denna transport har ett hypotetiskt antagande gjorts (1000 km med lastbil för alla påsar d.v.s. avfallspåsar på rulle i plast och kompostpåsar av papper). Det är dock sannolikt att detta överdimensionerat för papperspåsen eftersom det är troligt att denna köps av en svensk leverantör.


32

Diagrammet i Figur 4.2 illustrerar rangordningen mellan påsalternativen i relation till papperspåsen d.v.s. här har papperspåsen normerats till 100%.

Figur 4.2: Rangordning av basfallen i relation till kompostpåse av papper med avseende på klimatpåverkan (GWP, kg CO2-eq per funktionell enhet).


33

4.1.2 Övergödning och försurning Resultaten i form av övergödning (Figur 4.3) och försurning (Figur 4.4) för basfallen presenteras i samma avsnitt då dessa följer samma mönster, nämligen att tillverkning av bio-baserad PE dominerar.

Figur 4.3: Jämförelse av basfallen med avseende på övergödning (EP, kg PO4-eq per funktionell enhet).

Figur 4.4: Jämförelse av basfallen med avseende på försurning (AP, kg SO2-eq per funktionell enhet).


34

Orsaken till att den bio-baserade plastpåsen dominerar dessa två miljöeffekter är att bio-baserad PE produceras av en jordbruksråvara (sockerröretanol). Produktion av sockerröretanol är en värdekedja som involverar användning av gödningsmedel, vilket leder till fosfor-, ammoniak- och nitratutsläpp, samt förbränning av bio-baserat material som ger upphov till kväveoxidutsläpp (t ex skräpförbränning på sockerrörsfälten och förbränning av blast i etanolproduktion).

4.2 Känslighetsanalyser

4.2.1 Mer Biogas och biogödsel Om man antar att mer organiskt material följer med rejektet för plastpåsarna jämfört med papperspåsen, så innebär detta även att mer biogas och biogödsel genereras för papperspåsen.

Denna känslighetsanalys har genomförts för fallet kompostpåse av papper, där alltså känslighetsanalysen och motsvarande basfall jämförs. Producerade mängder biogas respektive biogödsel utgörs av nettoskillnaden jämfört med fallen plastpåsar.

4.2.1.1 Klimatpåverkan Resultaten i form av klimatpåverkan (växthuseffekt) för känslighetsanalysen ”mer biogas och bigödsel” presenteras i Figur 4.5.

Figur 4.5: Jämförelse av känslighetsanalysen ”mer biogas och bigödsel” med motsvarande basfall med avseende på klimatpåverkan (GWP, kg CO2-eq per funktionell enhet).

Resultaten visar att både tillverkning av biogas och kvävebaserat konstgödsel har en stor påverkan d.v.s. krediten i det här scenariet minskar papperspåsens klimatpåverkan radikalt.


35

Det bör dock understrykas att antagandet om att något mer biogas och biogödsel kan produceras i fallet papperspåse är baserat på en mycket grov uppskattning som gjorts baserat på IVLs expertis inom området. Tidigare studier indikerar att man kan får en större mängd metan vid användning av papperspåse jämfört med plastpåse p.g.a. att mindre mängd organiskt material går förlorat till rejektet. I den här studien har antagits en mindre förlust av organiskt material än i tidigare studier.

Vidare är de data som har använts för tillverkning av konstgödsel (N, P och K) (Börjesson och Tufvesson, 2011; Börjesson et al., 2010) och som krediteras systemet osäkra. Andra data har även studerats och dessa ligger förvisso på en ännu högre miljöbelastning och hade därmed gynnat papperspåsen ännu mer.

Sifferresultatet av denna känslighetsanalys ska därmed inte tolkas exakt, utan ses som en indikation på att en betydande miljövinst kan erhållas om mer biogas och biogödsel kan produceras. Papperpåsens klimatpåverkan i det här scenariet jämställer den lite grovt med den bio-baserade bärkassen och den hamnar långt under de andra plastpåsealternativen.

4.2.1.2 Övergödning och försurning För övergödning och försurning erhålls exakt samma resultatmönster, varför dessa resultat endast presenteras i bilaga (Bilaga F).

4.2.2 Biogödselkvalitet Om man antar att biogödslet p.g.a. plastkontaminering (mikroplaster och/eller större plastbitar) inte når upp till kvalitetskraven och därmed inte kan användas som gödsel, så måste i stället konstgödsel användas.

Denna känslighetsanalys har genomförts för fallet avfallspåse på rulle av fossil PE, där alltså känslighetsanalysen och motsvarande basfall jämförs.

4.2.2.1 Klimatpåverkan Resultaten i form av klimatpåverkan (växthuseffekt) för känslighetsanalysen ”biogödselkvalitet” presenteras i Figur 4.6.


36

Figur 4.6: Jämförelse av känslighetsanalysen ”biogödselkvalitet” med motsvarande basfall med avseende på klimatpåverkan (GWP, kg CO2-eq per funktionell enhet).

Resultaten visar att om användning av plastpåse innebär att biogödslets kvalitet blir så undermålig att det måste ersättas med konstgödsel så faller plastpåsen ut som det klart sämsta alternativet ur klimatsynpunkt.

Det bör dock understrykas att beläggen för att biogödslets kvalitet skulle bli så undermålig p.g.a. plastkontaminering (mikroplaster och/eller större plastbitar) förstås är osäkra. Det finns i dagsläget för lite underlag på hur mycket mikroplaster som tillförs åkermark från biogödsel och hur det påverkar miljön. Ett nyligen publicerat forskningsresultat indikerar att biogödsel kan vara en större källa till mikroplaster än vad man tidigare har trott (Weithmann et al., 2018). Biogödslets kvalitet beror även på matavfallets kvalitet vid insamling från hushållen samt på vilken typ av förbehandlingsteknik som används och kan därmed variera. Vissa tekniker som används vid förbehandling av matavfall sönderdelar plastpåsarna i större grad, vilket innebär att en större mängd av mindre plastpartiklar kan följa med in i rötningsprocessen.

De data som har använts för tillverkning av konstgödsel (N, P och K) (Börjesson och Tufvesson, 2011; Börjesson et al., 2010) och som adderats till systemet är osäkra. Andra data har även studerats och dessa ligger på en ännu högre miljöbelastning och hade därmed missgynnat plastpåsen ännu mer. Sifferresultatet av denna känslighetsanalys ska därmed inte tolkas exakt, utan ses som en indikation på att en betydande miljövinst kan göras om kontaminering av plast i biogödslet undviks, antingen genom att avskiljningen av plast är mycket hög eller genom att inte använda plastpåsar som inte bryts ned inom rimlig tidshorisont.

4.2.2.2 Övergödning och försurning För övergödning och försurning erhålls exakt samma resultatmönster, varför dessa resultat endast presenteras i bilaga (Bilaga F).


37

4.2.3 Olika volym av matavfall per påse Eftersom den antagna volymen matavfall per påse påverkar hur mycket material (plast eller papper) som behöver användas per funktionell enhet har en känslighetsanalys gjorts där matavfallsvolymen varieras mellan 4.5 liter och 10 liter.

Detta scenario appliceras endast på bio-baserad PE (avfallspåse på rulle) och kompostpåse av papper eftersom dessa två alternativ är de som kommunen själva skulle kunna styra över genom att köpa in och distribuera till hushållen. Dessa alternativ är också de som ligger närmast varandra samt har en låg klimatpåverkan (om man undantar bärkasse av bio-baserad PE) och det är därför intressant att se huruvida papperspåsens klimatpåverkan skulle närma sig eller t.o.m. bli större än bio-baserad PE (avfallspåse på rulle). Denna känslighetsanalys görs endast för klimatpåverkan.

4.2.3.1 Klimatpåverkan Resultaten i form av klimatpåverkan (växthuseffekt) för känslighetsanalysen ”olika volym av matavfall per påse” presenteras i Figur 4.7.

Figur 4.7: Känslighetsanalysen ”olika volym av matavfall per påse” med avseende på klimatpåverkan (GWP, kg CO2-eq per funktionell enhet som funktion av liter matavfall).

Resultaten visar att även om papperspåsen fylls med endast 4.5 liter matavfall så får den ca 20% lägre klimatpåverkan än vad bio-baserad PE (avfallspåse på rulle) har i sitt basfall. Skulle mängden matavfall för bio-baserad PE (avfallspåse på rulle) minskas från 10 liter (som i basfallet) så skulle skillnaden öka ännu mer till papperspåsens fördel.

Övriga plastpåsar har inte ens tagits med i den här känslighetsaanalysen eftersom de redan ligger på en ännu högre klimatpåverkan än bio-baserad PE (avfallspåse på rulle), undantagen är då bärkassen av bio-baserad PE.


38

4.2.4 Distributionsscenarier

Figur 4.8: Jämförelse av känslighetsanalysen Scenario D och Scenario E (GWP, kg CO2-eq per funktionell enhet).

Eftersom papperspåsar är tyngre än plastpåsarna är det inte förvånande att distribution av papperspåsar har större klimatpåverkan än plastpåsar (Figur 4.8). Däremot har distributionen en försumbar klimatpåverkan sett i det totala perspektivet; för avfallspåse på rulle, Fossil PE (01b)- 0.3% (Scenario D) och 0.1% (Scenario E), avfallspåse på rulle, ÅV PE (02b)- 0.4% (Scenario D) och 0.1 (Scenario E), avfallspåse på rulle, Bio PE (03b)- 0.7% (Scenario D) och 0.3 /Scenario E) och kompostpåse, papper (04)- 3.3% (Scenario D) och 1.2% (Scenario E).


39

4.2.5 Allokering av påverkan från tillverkningen av Bio PE bärkasse

Figur 4.9: Allokering av påverkan från tillverkningen av Bio PE bärkasse (GWP, kg CO2-eq per funktionell enhet).

Figur 4.9 visar att om 52% av tillverkningen allokeras till bärkassen av bio PE hamnar den på samma klimatpåverkan som kompostpåsen av papper (där allokering för tillverkningen av påse är 100%).

Känslighetsanalysen visar att allokeringen av tillverkningen av påse har stor påverkan på resultaten, speciellt när det gäller jämförelsen mellan de olika påsalternativen. Om man köper fler bärkassar än man behöver (i syfte att använda dem för matavfall) så bör en viss andel av tillverkningen allokeras till bärkassen. Så om man antar att bärkassen av bio PE även köps för matavfall och inte bara för att transportera produkter från affärer och om man allokerar ca 50% av tillverkningen till matavfall, så är klimatpåverkan av bio PE bärkassen på samma nivå som papperspåsen.


40

4.3 Olika påsars för- och nackdelar Avfall Sverige (2017) nämner följande egenskaper som viktiga för matavfallspåsar: fukttålighet, hållbarhet, att påsen är hygienisk, att den är enkel att fylla och försluta, att den inte fryser fast i kärlet, och att den har ett miljövänligt intryck. Henriksson (2010) har sammanfattat erfarenheter samt problem med olika insamlingstekniker för matavfall i olika kommuner i Sverige. Slutsatsen från sammanställningen var att användning av papperspåsar orsakar olika problem hos hushållen och plastpåsar- hos behandlingsanläggningen. Det största problemet med papperspåsar är att kunden inte litar på påsarnas funktion (för att de kan bli blöta och gå sönder), och använder plastpåsar runt papperspåsar. Det påpekades både under i denna studie utförda intervjuer och i rapporten från Henriksson (2010) att det är viktig att använda en ventilerad behållare till påsen. Det andra problemet med papperspåsen var att ”limskarvens tjocklek i påsen är inte anpassad vilket gör att påsen lätt går sönder”(Henriksson, 2010). Det är således viktigt att kontinuerligt utveckla papperspåsens kvalitet.

Angående plastpåse, angavs inga problem för hushållen. Däremot förekommer olika problem i behandlingsanläggningen, exempelvis risken att relativt mycket matavfall följer med i plastfraktionen (Henriksson, 2010). Plastpåsar kan också leda till kladdig miljö i sorteringsanläggningen och ”mekaniska problem i biogasprocessen (t.ex. fastna i pumpar, flyta upp i rötkammaren etc.)”. Det är därför viktigt att ha en bra avskiljning av plast och matavfall och undvika att plast följer med i matavfallsfraktioner (Henriksson, 2010). Mikroplastkontaminering av biogödsel är också en viktig aspekt när plastpåsar används för matavfall (Weithmann et al., 2018).

En sammanfattning av olika för- och nackdelar av användning av papperspåse och plastpåse som framkom under intervjuerna (Bilaga A och Bilaga B) samt i Henriksson (2010) presenteras i Tabell 4.1. Notera att några fördelar med plastpåse gäller bara Optibag system - den optiska sorteringen som används numera i Linköping, där återvunnen plast används, 80% PCR för Optibag system (Bilaga A). ”Med Optibag system källsorterar hushållen avfallet i flera olikfärgade bärare som sedan slängs i samma soptunna. Avfallet töms sedan med en vanlig sopbil och sorteras automatiskt vid en central sorteringsanläggning” (Envac Optibag, 2018). Möjligen är inte alla nackdelar för plastpåse relevanta för Optibag systemet.


41

Tabell 4.1: Fördelar och nackdelar av olika typer av påsar

Papperspåse Plastpåse (Fossil PE, ÅV PE och Bio PE)

Fördelar • Tas emot av alla behandlingsanläggningar; • Matavfallet torkar bättre; • Pedagogiskt fördelaktigt (upplevs av

många kunder som ”miljövänligt”) • Ren fraktion: ger abonnenten en positiv

miljösignal, varför man ogärna sorterar fel; • Påverkar inte förbehandling, ingen extra

sortering; • Bidrar positivt till rötnings- som

komposteringsprocessen, bryts ner i samma takt som innehållet och förorenar inte biogödslet;

• Minskad lukt p.g.a. torrare matavfall; • Kan baseras på svenska råvaror; • Tillverkad av förnybar råvara; • Mindre vikt i transporterna p.g.a. kraftig

avdunstning och minskad risk för läckage av lakvatten.

• Läcker inte, ger torrare och renare kärl än papperspåsen, därmed mindre lukt och flugor;

• Bättre fyllningsgrad än papperspåsen; • Minskad användning av dubbla påsar; • Enkel och pedagogisk sortering (gäller

Optibag system) • Man kan kasta alla påsar i samma

soptunna (gäller Optibag system); • Behöver inte byta fordon (gäller Optibag

system).

Nackdelar • Mer känslig för väta; • Måste användas på rätt sätt (med

ventilerad behållare); • Upplevs ”otrygga” och ibland används en

plastpåse runt papperspåsen; • Upplevs tunga och otympliga av

renhållningspersonalen vid distribution.

• Tas inte emot vid alla biogasanläggningar; • Kan inte gå rakt in i rötkammaren; • Kan leda till kladdig miljö i

sorteringsanläggningen; • Kan leda till mekaniska problem i

biogasprocessen (t ex, snurra upp sig på rörliga delar, fastnar i skruvar/pumpar, flyter upp i rötkammaren);

• Osäkert om de bidrar positivt till biogasproduktionen;

• Bidrar till en ökad förekomst av synliga föroreningar i biogödseln, vilket påverkar kvaliteten;

• Kan orsaka ”ballongsprängning” vid komprimering i sopbilen.

• Svårare att kvalitetssäkra jämfört med papperspåsen;

• Fossil och inte förnyelsebar råvara (gäller inte Bio PE)


42

5 Diskussion och slutsatser Av alla de olika alternativ av påsar som studerats är slutsatsen att papperspåsen är att föredra ur klimatsynpunkt och samma slutsats gäller för övergödning och försurning. Endast en av påsarna faller ut bättre ur klimatsynpunkt (men sämre när det gäller övergödning och försurning) och det är bärkassen av bio-baserad PE. Det bör dock påpekas att valet av en bio-baserad PE bärkasse sällan är ett val man som konsument själv kan styra över eftersom tillgången regleras av butikernas val av material i påsar.

Alla övriga plastpåsar (även bio-baserad avfallspåse på rulle) ligger på en signifikant högre klimatpåverkan än papperspåsen. Denna slutsats baseras på följande antaganden:

● De data som använts för tillverkning av papper baseras på ett europeiskt genomsnitt. Om kompostpåse av papper skulle användas av Uppsala kommun är det troligt att man väljer en påsleverantör som köper svensktillverkat papper. Miljöbelastningen för svenskt papper ligger i regel på en lägre nivå än det europeiska genomsnittet.

● För transporten av påsar från påstillverkning till Uppsala kommun har ett hypotetiskt antagande gjorts (1000 km med lastbil). Det är dock sannolikt att detta är överdimensionerat för papperspåsen eftersom det är troligt att denna köps av en svensk leverantör.

● Volymen matavfall per plastpåse (oavsett typ) antogs vara 10 liter, vilket inte borde kunna anses som för lite – detta för att ge en objektiv bild av de olika materialen.

Vidare gjordes en känslighetsanalys för det allra viktigaste antagandet, nämligen hur stor volym matavfall per påse som respektive påse rymmer i praktiken, eftersom detta påverkar hur mycket material (plast eller papper) som behöver användas per funktionell enhet. Här varierades matavfallsvolymen mellan 4.5 liter och 10 liter. Känslighetsanalysen visade att även om papperspåsen fylls med endast 4.5 liter matavfall, får den ca 20% lägre klimatpåverkan än vad bio-baserad PE (avfallspåse på rulle) har i basfallet. Skulle mängden matavfall för bio-baserad PE (avfallspåse på rulle) minskas från 10 liter (som i basfallet) så skulle skillnaden öka ännu mer till papperspåsens fördel. Dessutom har bio-baserad PE mycket större påverkan i form av både övergödning och försurning.

Det kan finnas en risk att mer organiskt material följer med rejektet för plastpåsarna jämfört med papperspåsen. Om så är fallet innebär detta att mer biogas och biogödsel genereras vid användningen av papperspåsen. En känslighetsanalys för detta scenario visar att en betydande miljövinst kan erhållas om mer biogas och biogödsel kan produceras. Papperpåsens klimatpåverkan i det här scenariet jämställer den lite grovt med den bio-baserade bärkassen och den hamnar långt under de andra plastpåsealternativen.

Om man antar att biogödslet p.g.a. plastkontaminering (mikroplaster och/eller större plastbitar) inte når upp till kvalitetskraven och därmed inte kan användas som gödsel, måste i stället konstgödsel användas. En känslighetsanalys baserat på detta scenario visar att om användning av plastpåse innebär att biogödslets kvalitet blir så undermålig att det måste ersättas med konstgödsel, faller plastpåsen ut som det klart sämsta alternativet ur klimatsynpunkt.

Om man köper fler bärkassar än man behöver (i syfte att använda dem för matavfall) så bör en viss andel av tillverkningen allokeras till bärkassen. En känslighetsanalys gjordes för den biobaserade PE bärkassen, där andelen av tillverkningen av bio PE och påse som allokeras till bärkassen varierades mellan 0% (som i basfallet) till 100% och en jämförelse gjordes med kompostpåsen av


43

papper för vilken hela tillverkningen av papper och påse per definition är inkluderad. Analysen visade att om ca 50% av tillverkningen allokeras till bio PE bärkassen så hamnar dess klimatpåverkan på samma nivå som papperspåsen.

Andra aspekter som talar till papperspåsens fördel är risken för spridning av mikroplast och att papper är en svensk råvara.

Ett scenario som skulle kunna studeras i framtiden är användning av papperspåse som bärkasse eller fruktpåse och sedan återanvändning av denna för matavfall. I dagsläget är det däremot inte möjligt att ta in detta i beräkningen eftersom påsar med den funktionen inte finns. Uppskattningsvis skulle detta alternativ kunna innebära en lägre miljöpåverkan även i jämförelse med bio-baserad bärkasse (eftersom produktion och transporter inte skulle allokeras till papperspåsen på samma sätt som nu). Det skulle vara möjligt att utveckla produkter där papperspåsar används först som fruktpåse eller bärkasse (eller liknande) i butiker och därefter som matavfallspåse. Påsarna produceras enligt standard EN13432 , vilket säkerställer en ren produkt och kan därmed möjligen användas för mat (som frukt- eller svamppåse)6. Det krävs dock att påsens kvalitet och prestanda måste förbättras för att minska känslighet för fukt och bli mer funktionell för mattransport (starkare papper, med handtag, förbättrad konstruktion etc.). Förbättrade egenskaper och multifunktionell användning skulle antagligen resultera i ett högre inköpspris, vilket skulle behöva accepteras av kommuner och/eller matvarubutiker. Ett samarbete mellan kommuner och matvarubutiker skulle kunna utvecklas för att dela på de kostnader som uppkommer.

Nyligen publicerades en dansk studie som jämförde olika typer av bärkassar ur miljösynpunkt. Studien fokuserar på användning av bärkassar för livsmedel och sedan återanvändning av dessa för hushållsavfall och inte specifikt för matavfallshantering, och kan därmed inte jämföras direkt med denna studie. Däremot kan några slutsatser vara relevanta. Till exempel, visade studien att återanvändning av bärkasse för avfall är mycket bättre än återvinning eller förbränning av produkten (Bisinella et al., 2018). Detta kan bli ett argument för att producera papperspåse för mat och sedan återanvända den för matavfallsinsamling.

Det sker hela tiden nyutveckling av olika typer av påsar (t ex, komposterbara påsar baserade på stärkelse) och andra typer av avfallsinsamlingssystem (t ex, sopsug eller vakuumsystem, optisk sortering). I dagsläget är det svårt att få detaljerade uppgifter kring tillverkning av sådana nya påsar, deras materialsammansättning och hur de beter sig i biogasanläggningen. I Alexandersson et al (2013) dras exempelvis slutsatsen att biopåsar gjorda av majs- eller potatisstärkelse har lägst påverkan på försurning och lägst primärenergianvändning medan papperspåsen har lägst påverkan på växthuseffekten. Beroende på utvecklingen de senaste åren inom detta område (exempelvis med avseende på materialsammansättning) finns det behov att uppdatera ingående data och resultat för dessa alternativa påsvarianter.

Observationer vid biogasanläggningar pekar på att flera av de ”bionedbrytbara” produkterna inte bryts ner fullständigt och kan därmed förorena biogödseln. Det är också svårt att hitta information om andra tekniska aspekter angående nya typer av insamlingssystem. Det är viktigt att genomföra analyser i samband med utveckling av nya material och insamlingssystem för att påvisa miljöprestanda och möjligen vidareutveckla strategier för framtiden.

6 Personlig kommunikation med Anders Cronström, Stenqvist, 2018-04-03.


44

6 Referenser Alexandersson, L., Persson, S., Palm, D., Lexén, J., Rosén, C., Nordberg, U., & Frid, L. (2013). Biopåse för matavfall. WASTE REFINERY SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Avfall Sverige. (2000). Volymvikter för avfall, RVF utveckling Rapport 00:12.

Avfall Sverige. (2013). Förbehandling av matavfall för biogasproduktion- Inventering av befintliga tekniker vid svenska anläggningar.

Avfall Sverige. (2017). Viktiga egenskaper för insamlingspåsar för matavfall i samtliga insamlings-, behandlings och återvinningsled. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092.

Avfall Sverige. (2018). Certifieringsregler för biogödsel SPCR 120.

Bisinella, V., Albizzati, P. F., Astrup, T. F., & Damgaard, A. (2018). Life Cycle Assessment of grocery carrier bags. The Danish Environmental Protection Agency.

Braskem. (2013). Cradle-to-Gate Life Cycle Assessment (LCA) of Braskem bio-polyethylene resin, 8 December 2013, Confidential final LCA report.

Börjesson, P., & Tufvesson, L. (2011). Agricultural crop-based biofuels: resource efficiency and environmental performance including direct land use changes. J Cleaner Prod.(19), 108-120.

Börjesson, P., Tufvesson, L., & Lantz, M. (2010). Livscykelanalys av svenska biodrivmedel. Report 70. Lund: Environmental and Energy Systems Studies, Lund University.

Edwards, C., & Fry, J. M. (2011). Life cycle assessment of supermarket carrier bags: a review of the bags available in 2006, Report: SC030148. Environment Agency, Bristol: Environment Agency.

Envac Optibag. (2018). Med Optibags vision teknik når kommuner miljömålen. Tillgänglig: http://optibag.nu/med-optibags-vision-teknik-nar-kommuner-miljomalen/ [2018-04-11].

FEFCO. (2015). The European Federation of Corrugated Board Manufacturers (FEFCO). Tillgänglig: http://www.fefco.org/technical-documents/lca-database [2018-04-27].

Henriksson, G. (2010). Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall. Waste Refinery.

Naturvårdsverket. (2016). Matavfall i Sverige: Uppkomst och behandling 2014 (Rapport 8765).

Plastics Europe. (2014). Eco-profiles and Environmental Product Declarations of the European Plastics Manufacturers, High-density Polyethylene (HDPE), Low-density Polyethylene (LDPE), Linear Low-density Polyethylene (LLDPE).

Thinkstep AG. (2018). GaBi Software System and database for Life Cycle Engineering 1992-2018 version 8. Leinfelden-Echterdingen, Germany. Weithmann, N., Möller, J. N., Löder, M. G. J., Piehl, S., Laforsch, C., & Freitag, R. (2018). Organic fertilizer as a vehicle for the entry of microplastic into the environment. Science Advances, 4(eaap8060).

http://optibag.nu/med-optibags-vision-teknik-nar-kommuner-miljomalen/

http://www.fefco.org/technical-documents/lca-database


45

Bilaga A. Sammanfattning av svar från intervjuer (kommuner)

Kommun/Företag Tekniska verken (Linköping) Mitt Sverige Vatten&Avfall (Sundsvall, Nordanstig, Timrå) Svar gäller enbart Sundsvalls kommun

VAFAB Miljö (kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun) Svar gäller Västerås, men det kommer att bli samma i andra kommuner så småningom.

NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) har renhållningsansvaret i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Åstorp och Ängelholm.

Nr Namn Johan Borg Jonas Strandberg Anna Karin Lindfors Angelika Blom

1 Vilka typer av påsar levererar ni till konsument (typ av påse och märke)?

Plastpåsar (Optibag), återvunnen plast, post-consumer, 80% PCR

Biologiskt nedbrytbar papperspåse enligt SS EN-13432. Vi har ingen hemleverans av påsar.

9l, 22l, 45l, 240l, 350l Sansac, Jonsac, Svenco

Papperspåsar till alla hushåll samt bioplastpåsar till verksamheter i Helsingborg.

2 Har ni koll på hur olika distributionsprocesser ser ut för villa (småhus) och flerbostadshus?

Villa och flerbostadshus har olika system Villa: knyter soppåsen om de behöver extra påsar, och sedan de lämnas med soppbilen; Flerbostadshus: distribueras genom bostadsrättsförening (återvinningsrum, tvättstugor). Återvinnings centraler kan också vara knutpunkter

Ja, Vissa flerfamiljshus köper tjänsten att vi levererar ut en hel pall med påsar. Krävs att det är en större bostad för att vi ska göra det.

Villor får en årsförbrukning utdelade 1 ggr/år ca 160 påsar. Ägare till flerbostadshus ringer och beställer så kör vi ut. Behöver villahushåll ha fler påsar finns det att hämta på Återbruken (Återvinnarcentraler)

Villa: klämmer fast soppåsen under locket om de behöver extra påsar, och sedan lämnas de med sopbilen. Flerbostadshus: distribueras genom fastighetsägaren eller bostadsrättsförening, eller återvinningscentraler. Erfarenheten säger att det sorteras ut mindre matavfall utanför tätort troligen beroende på att man är duktigare på att äta upp och då man har husdjur som får njuta av godsakerna som blir över.

3 Distribuerar ni direkt till konsument eller först till knutpunkter och vilka är dem?

Direkt till småhus, och genom förening till flerbostadshus. ICA eller COOP (eller liknande) används inte som knutpunkter

Vi levererar påsar till våra återvinningscentraler samt till matvarubutiker vi samarbetar med. Därifrån kan kunderna hämta valfritt antal påsar.

Direkt till konsument Direkt till småhus, och genom bostadsförening eller fastighetsägaren till flerbostadshus. Påsar kan även hämtas på ÅVC.


46


4 Var köper ni påsar (d.v.s. var produceras dem)?

Det var Miljösac tidigare men de gick i konkurs. Nu är det Sansac (som produceras i Småland)

JC Stenqvist AB I Sverige SanSac

5 Typ av fordon för transport av påsar till konsument?

Typ av fordon till villa: soppbilar (biogas), Typ av fordon för flerbostadshus- liten lätt lastbil (biogasdriven)

Vanlig transportbil med bakgavellyft för leverans till återvinningscentraler och butiker.

Fordonstransport Typ av fordon till villa: sopbilar Typ av fordon för flerbostadshus- vanlig bil. Samtliga distributionsfordon går på biogas.

6 Distans (km) för transport av påsar? (från produktion till lagringsplats, eller/och från lagringsplats till konsument)

Svårt att säga. Men påsarna alltid transporteras med andra saker De försöker planera så att påsarna levereras när bilen kör för andra ändamål

Inga mått Allt från 150km till 400km SanSacs matavfallspåsar levereras från Svenco i Stockholm (587 km från NSR) resp. Töcksfors (449 km från NSR) Hälften av leveranserna kommer från Stockholm, hälften från Töcksfors.

7 Hur många påsar transporteras per resa (volym/vikt), för hur mycket hushåll?

Inte relevant (eftersom de alltid transporteras med någonting annat).

Inga mått Varierande Enligt avtal ska det finnas plats för minst 50 buntar med 80 matavfallspåsar av papper på varje sopbil.

8 Transporteras påsar tillsammans med annan produkt eller liknande?

Ja Samlastas i samarbete med DHL Kan inträffa Villor: Med sopbil. Tillsammans med hushållsavfall Flerbostadshus: Hämtas av fastighetsägaren. Upphämtning sker på Makadamgatan i Helsingborg. Utkörning kan beställas av fastighetsägaren. Då samkörs påsarna med andra produkter (t ex nya lock, kärl. etc.)

9 Distribuerar ni påsar via sopbilar eller liknande?

Ja Nej Nej Ja. Enligt avtal ska det finnas plats för minst 50 buntar med 80 matavfallspåsar av papper på varje sopbil.


47


10 Hur många påsar måste ni leverera och för hur mycket matavfall per år?

Ca 150 påsar (6 L) per hushåll och år Antal inköpta påsar per år är ungefär 5 000 000 och vi samlade in 3400 ton matavfall under 2017.

Räknas i miljontals/ ingen uppgift Totalt för samtliga sex NSR-kommuner har vi under 2017 distribuerat 11.330.000 matavfallspåsar av papper. (515 pallar, 141.625 buntar) Under 2017 samlades det in ca 14900 ton matavfall från NSRs sex ägarkommuner. Då ingår även matavfall från storkök och restauranger.

11 Vilka problem har ni upplevt med papperspåsar (eller plastpåsar)?

Plaståsar (Optibag): • Skulle vilja ha en förnyelsebar,

fossilfri påse som kan gå rakt i rötkammare.

• Inte nackdel med själva påsen, men olika kommuner levererar matavfall till samma anläggning och det är svårt att se delen för biogas produktion bara för Linköping

Papperspåsar: Kan vara problematiskt i t ex storkök där det finns större mängder blött matavfall än i en villa

Papperspåsar: Att kunder ibland stoppar dem i en plastpåse, litar väl inte riktigt på påsen. Vi informerar ständigt om detta.

Papperspåsar: • kräver korrekt ”handhavande” från

kunden för att de ska hålla tätt. • Upplevs ”otrygga”, särskilt vid

förflyttning av påsen en längre sträcka (t ex mellan lägenhet och miljörum). Problemen är större för boende i lägenhet än i villa, som ofta har närmre till sitt sopkärl.

• Upplevs tunga och otympliga av renhållningspersonalen vid distribution (= arbetsmiljöproblem). Bioplastpåse:

• problem i förbehandlingen då de snurrar upp sig på rörliga delar (=arbetsmiljöproblem).

• Osäkert om de bidrar på något positivt sätt till biogasproduktionen (dokumentation/rapporter om detta saknas, alt vi har inte hittat dem).

• Bidrar till en ökad förekomst av synliga föroreningar i biogödseln.

• Kan orsaka ”ballongsprängning” vid komprimering i sopbilen.

• Svårare att kvalitetssäkra jämfört med papperspåsen.


48


12 Vilka fördelar har ni upplevt med papperspåsar (eller plastpåsar)?

Plaståsar (Optibag): • enkelt och pedagogisk, • kunder är glada (påsar läcker inte), • man kan kasta alla påsar i samma

sopptunna, • behövde inte byta fordon

Papperspåsar: Torkar upp matavfallet effektivt tack vare att luften passerar "fritt" i systemet.

Papperspåsar: Mer pedagogiskt. Vår biogasanläggning har inget förbehandlingssteg därför är endast papperspåsar godkända och de ingår därför i abonnemanget för matinsamling.

Papperspåse: pedagogiskt bra, hög renhet på det insamlade matavfallet. Påverkar inte förbehandling, rötning eller biogödseln på något negativt sätt. Kan baseras på svenska råvaror. Upplevs av många kunder som ”Miljövänlig” Bioplastpåse: uppskattade av hushållen, fastighetsvärdar (ger torrare och renare kärl än papperspåsen, därmed mindre doft och flugor) och renhållningspersonal. Eventuellt bättre fyllningsgrad än papperspåsen och minskad användning av dubbla påsar.


49

Bilaga B. Sammanfattning av svar från intervjuer (företag) Företag SUEZ (företag inom

återvinning och avfallshantering)

San Sac AB Svenco Stenqvist

Nr Namn Marie Norling Stefan Danesand Christer Hansson Anders Cronström

1 Vilka typer av påsar levererar ni till konsument (typ av påse och märke)?

Papperspåsar Påsar i papper, bioplast och i polyeten.

Vi levererar 8-liters planbottenpåsar

Vi levererar och producerar både plast och papperspåsar. Men vad det gäller matavfallsinsamling i Sverige så är papperspåsen det överlägset vanligaste alternativet för matavfallsinsamling. Nästan 70% av de svenska hushållen använder papperspåsar för matavfallsinsamling.

2 Har ni koll på hur olika distributionsprocesser ser ut för villa (småhus) och flerbostadshus?

Villa och flerbostadshus har olika system. Villa: lämnas med soppbilen; Flerbostadshus: distribueras genom service bil

Finns flera olika system: ”Flaggning” (abonnenten fäster en påse i soptunnan och får nya i samband med tömning). Påsar finns tillgängliga på återvinningscentralerna och/eller i mataffärer. Årlig utdelning av påsar. Eller en kombination av dessa tre.

Dels genom utdelning direkt till hushållen en eller två gånger per år. Dels genom att hushållen får hämta i butik vid behov. Dels genom att renhållningsarbetaren delar ut buntar i samband med tömning när abonnenten flaggar t.ex. genom att sätta en tom påse i det ventilerade kärlet.

Det finns många olika lösningar i olika kommun. Om kommuner har stor centrallager, så kan de beställa stora mängder ab påsar, men inte alla kommuner har samma möjligheter.

3 Var producerar ni påsar?

Sansac Alla papperspåsar produceras i Sverige. Bioplastpåsarna i Estland och polyetenpåsarna i Sverige men även i Estland. Papperspåsarna produceras i Töcksfors och i Märsta. Polyetenpåsarna produceras i Reftele.

De produceras i Arlandastad, Märsta.

Producerar påsarna i Kvidinge (nära Helsingborg)

4 Typ av fordon för transport av påsar till konsument?

Typ av fordon till villa: soppbilar Typ av fordon för flerbostadshus- servicebil

Från produktion till lager = lastbil. Vi distribuerar inte till konsument

Från produktion med lastbilar/långtradare. Från lagringsplats olika typer av distributionsbilar alternativt renhållningsfordon.

Olika lösningar i olika kommun


50

Nr Namn Marie Norling Stefan Danesand Christer Hansson Anders Cronström

5 Distans (km) för transport av påsar? (från produktion till lagringsplats, eller/och från lagringsplats till konsument)

- Olika beroende på produktionsställe och olika avstånd till kommunerna beroende på vilken kommun.

Det varierar väldigt mycket så det är svårt att svara på. Vi har kunder i vårt närområde och kunder 100 mil från produktionen. Till konsument från lagringsplats beror helt på kommunens yta.

Producerar påsarna i Kvidinge (nära Helsingborg)

6 Hur många påsar måste ni leverera och för hur mycket matavfall per år?

3 buntar (Ca 240 påsar) (storlek 9 L men de används för 7 L) per hushåll och år

Vanligast är 150 st påsar av bioplast och polyeten. 160 st påsar av papper.

160 st per år. Det räknas med att det går 2-3 st per hushåll och vecka

-

7 Vilka problem har ni upplevt med papperspåsar (eller plastpåsar)?

- Papperspåsar: Papperspåsen är ju mer känslig för väta. Viktigt att man använder en ventilerad behållare till påsen. Rätt använd fungerar den utmärkt och den är ju mest miljövänlig.

Papperspåsar: Största problemet med papperspåsen är att få folk att använda den på rätt sätt.

Papperspåsar: Bara att papperspåse måste hanteras på rätt sätt

8 - Papperspåsar: Ger högst avdunstning av fukt = mindre vikt i transporterna Alla behandlingsanläggningar kan ta emot papperspåsen. Så är ju inte fallet med bioplast eller polyetenpåsen

Papperspåsar: Största fördelen med papperspåsen är att den är tillverkad av förnybar råvara och bryts ner i samma takt som innehållet. Fungerar dessutom utan separering i biogasanläggningar.

Papperspåsar: • Till 100% förnybar råvara. Skogsråvaran ingår i det

naturliga kretsloppet och bidrar inte till växthuseffekten. • Viktminskning: kraftig avdunstning ger upp till 27 %

minskad vikt efter 3 dygn (Avfall Sverige U2010:10 och U2011:04)

• Ren fraktion: påse av papper ger abonnenten en positiv miljösignal. Innebär att man ogärna lägger främmande material t ex plast i påsen.

• Minskad lukt: papperspåse och ventilerad korg ger torrare avfall, vilket minskar risken för luktproblem (Avfall Sverige U2010:10 och U2011:04)

• Transport: den stora viktminskningen innebär ökad kapacitet för hämtningsfordonen. Minskad risk för läckage av lakvatten.

• Slutbehandling: Ingen extra sortering. Papper bidrar positivt till såväl rötnings- som komposteringsprocessen


51

Bilaga C. Distributionsscenarier för känslighetsanalyser Nr Distributionsscenarie Relevant

för fall nr Typ av bostad Transport

Villa Flerbostads-hus

A Via budbil: Distribution direkt till konsument från centralt lager via budbil (köpt transportjänst)

1b, 2b, 3b, 4

X X Hypotetiskt fall för centralt lager har antagits som nuvarande Uppsala Vatten och Avfall huvudkontor (Rapsgatan 7 Uppsala). Avståndet från lager till hushåll antas vara 40 km

B Knutpunkter: Distribution till knutpunkter (återvinningscentraler, matvarubutiker) – påsarna hämtas av konsumenterna

1b, 2b, 3b, 4

X X Hypotetiskt avstånd antas vara medelavståndet mellan Uppsala Vatten och Avfall huvudkontor (Rapsgatan, 7 Uppsala) och 8 st ÅV-centraler i Uppsala - 15 km Transporten av konsumenten från ÅV-centralen allokeras inte till påsen.

C Via servicebil: Distribution direkt till konsument från centralt lager via servicebil (transport för andra ändamål)

1b, 2b, 3b, 4

X X Inga utsläpp från transport allokeras till påsen, eftersom denna är avsedd för annat ändamål

D Konsument köper själv: Konsument köper påsen i matvarubutiken

1a, 1b, 2a, 2b, 3a, 3b

X X Inga utsläpp från transport allokeras till påsen, eftersom denna är avsedd för annat ändamål (matvaruprodukter)

E Via sopbilar: Distribution via sopbilar som hämtar matavfall

1b, 2b, 3b, 4

X Inga utsläpp från transport allokeras till påsen, eftersom transporten är avsedd för annat ändamål (matavfall)


52

Bilaga D. Basfall och känslighetsanalyser Typ av matavfallsemballage Produktion av

råvara och påse (inklusive transporter)

Transport av påse från pås-tillverkning till Uppsala

Distribution inom Uppsala kommun

Produktion av biogas och biogödsel(1)

Transport av rejekt till avfalls-förbränning

Förbränning av plast resp. papper i rejekt

Förbränning av organiskt material i rejekt

Basfall Fossil PE, ÅV PE, Bio PE: Bärkasse (1a, 2a, 3a)

Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej

Fossil PE, ÅV PE, Bio PE: Avfallspåse på rulle (1b, 2b, 3b)

Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej

Kompostpåse (papper): (4) Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej

Känslighetsanalys Kompost-påse papper (4): Mer Biogas och Biogödsel för papperspåsen

Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej

Fossil PE- Avfallspåse på rulle (1b): Biogödsel-kvalitet

Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej

Fossil PE, ÅV PE, Bio PE: Avfallspåse på rulle och Kompostpåse (papper) (1b, 2b, 3b, 4): Distribution-scenarier

Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej

Bio PE: Bärkasse (3a): Allokering av påverkan från tillverkningen av Bio PE bärkasse

Ja (2) Ja (2) Nej Nej Ja Ja Nej

(1) Tidigare studier indikerar att man kan får en större mängd metan vid användning av papperspåse jämfört med plastpåse p.g.a. att mindre mängd organiskt material går förlorat till rejektet. I den här studien baseras antagandet på kommunikation med anläggningsägare och här har antagits en mindre förlust av organiskt material än i tidigare studier.

(2) Andelen av tillverkningen av bio PE och påse som allokeras till bärkassen varierades mellan 0% (som i basfallet) till 100% och en jämförelse gjordes med kompostpåsen av papper för vilken hela tillverkningen av papper och påse per definition är inkluderad.


53

Bilaga E. Data för transport av påsar från påstillverkning Typ av påse Påstillverkare Sträcka Avstånd Fordon

Papper Sansac Märsta-Uppsala

Ca 35 km lastbil

Papper Sansac Töcksförs- Uppsala

Ca 400 km lastbil

Plast Sansac Reftele- Uppsala

Ca 470 km lastbil

Papper och Plast

Sansac Estland- Uppsala

Ca 290 km Ca 130 km

färja lastbil

Papper Stenqvist Kvidinge- Uppsala

Ca 610 km lastbil

Papper Svenco Arlandastad- Uppsala

Ca 40 km lastbil

Rapport B 2307 - Miljöbedömning av matavfallsemballage – Livscykelanalys av olika påsalternativ

54

Bilaga F. Resultat: Övergödning och försurning för känslighetsanalyser

Mer Biogas och biogödsel för papperspåsen

Rapport B 2307 - Miljöbedömning av matavfallsemballage – Livscykelanalys av olika påsalternativ

55

Biogödselkvalitet

IVL Svenska Miljöinstitutet AB // Box 210 60 // 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // Fax 010-788 65 90 // www.ivl.se

Miljöbedömning av matavfallsemballage · som är det mest hållbara ur miljösynpunkt. Uppsala...

Documents

Transcript of Miljöbedömning av matavfallsemballage · som är det mest hållbara ur miljösynpunkt. Uppsala...