mikrofinans och företagande bland utsatta grupper i region skåne

ESTER

MIKROFINANS OCH FÖRETAGANDE

BLAND UTSATTA GRUPPER I REGION SKÅNE

Av Sofia Altafi, Karl Wennberg och Maria Borelius

FÖRSTUDIE 2011-10-07

Mikrofinans och företagande bland utsatta grupper i Region Skåne

FÖRSTUDIE

Utarbetad av

Maria Borelius, partner på Sancroft och vice styrelseordförande i Hand in Hand International

Sofia Altafi, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm

Karl Wennberg, docent vid Handelshögskolan i Stockholm

på uppdrag av

Region Skåne

Oktober 2011

1

Förord

Skåne ska vara en välkomnande region, där nya förmågor, influenser och kulturella tillskott förstärker regionens framgångsrika profil. Vi vill att delaktigheten ska öka och att utanförskap måste minska. De senaste åren har varit mycket positiva och många fler har fått jobb och nya företag har startat. Ofta som ett resultat av integrationen i Öresund.

Samtidigt upplever alltför många att de inte är en del av den positiva utvecklingen. Kvinnor som kommit hit från andra delar av världen finner att integrationen inte verkar gälla dem. De möter hinder och gränser som gör det svårt att få möjlighet att utveckla den förmåga och pot-ential som bor i varje människa.

Samtidigt som vi alla talar om att framtiden ligger i småföretagande och utveckling av nya tjänster, finns det många som inte ser att de är en del av detta. I en tid när konkurrensen hård-nar globalt måste vi inse att språk och kulturkunskap hos människor boende i regionen är en fantastisk möjlighet. Ser vi inte detta står vi mycket att förlora.

Då kom tanken att kanske importera tankar från andra delar av världen. Kvinnors företagande är viktigt och svaret på tillväxt och välfärd i andra delar av världen. Kunde vi låna affärsmo-dellen från Indien och Afrika för att skapa nya företag och stärka kvinnor här i Skåne?

Denna studie är ett första steg på en resa vars hela syfte är att göra fler delaktiga och minska utanförskapet. Det känns spännande att presentera resultatet av detta första steg.

Pia Kinhult

Regionstyrelsens ordförande

Region Skåne

2

Innehållsförteckning

Förord ..................................................................................................................................... 1

Innehållsförteckning ............................................................................................................... 2

Inledning ................................................................................................................................. 4

Den svenska problembakgrunden ........................................................................................... 5 Arbetslöshet och utanförskap ......................................................................................................................... 5 Arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne ................................................................................................ 6 Konsekvenser av utanförskap ......................................................................................................................... 7

Från kollektiva till individuella lösningar .............................................................................. 9

En röst: intervju med Ghenwa Nahim .................................................................................. 11

Företagande bland personer med invandrarbakgrund .......................................................... 13 Företagarfrekvens och företagarinkomst ...................................................................................................... 13 Hinder för företagande och företagstillväxt .................................................................................................. 14

En röst: intervju med Kim Witt ............................................................................................ 19

Mikrofinans och företagande ................................................................................................ 21 I världen ....................................................................................................................................................... 21 I Europa ........................................................................................................................................................ 22 I Sverige ....................................................................................................................................................... 27

En röst: intervju med Goran Sehovac ................................................................................... 32

Vad säger forskningen .......................................................................................................... 35 Mekanismer bakom mikrofinans .................................................................................................................. 35 Effekter av olika kapitalresurser: finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital ........................... 35 Kuben ........................................................................................................................................................... 37 Mikrofinans- och företagandesatsningar i en välfärdskontext ...................................................................... 38

En röst: intervju med Gulshan Jakubzhanova ...................................................................... 39

Lärdomar och rekommendationer ........................................................................................ 42

Tre röster: intervju med Basra Osman, Sadia Absher och Fortun Sudi ............................... 45

En röst: intervju med Daniela Sohic ..................................................................................... 47

Argument för och emot ......................................................................................................... 49 Möjligheter och fördelar ............................................................................................................................... 49 Problem, nackdelar och risker ...................................................................................................................... 50

En röst: intervju med Linda Hoang ...................................................................................... 52

3

Slutsatser ............................................................................................................................... 55

Källförteckning ..................................................................................................................... 57

Tabell- och bilageförteckning ............................................................................................... 61

4

Inledning

En stor del av Sveriges befolkning, cirka 10%, befinner sig i utanförskap på arbetsmarknaden. Bland kvinnor med utomeuropeisk bakgrund bosatta i Region Skåne är siffrorna långt högre; uppemot 50%. För att minska utanförskapet behöver omkring 300 000 nya jobb skapas. Vari-från ska dessa komma? Storföretagen drar långsamt ned eller flyttar ut produktionen. Offent-lig sektor kommer inte att kunna öka antalet anställda markant.

Med andra ord behövs det en gigantisk jobbrevolution i Sverige. Denna kommer med nöd-vändigtvis att bero på tillväxten av och bland de små och mellanstora företagen. Forskningen visar entydigt att nya och mindre företag är en allt viktigare resurs i samhället, både för en-skilda individer för att etablera sig på arbetsmarknaden och för samhället i termer av nya ar-betsplatser.

Samtidigt som andelen företagare är relativt hög bland personer med invandrarbakgrund har traditionella former av företagsstöd inte visat sig vara effektiva för denna grupp företagare. Detta indikerar att startkapital inte utgör det enda hindret. Snarare är det en kombination av brister på startkapital, nödvändiga kunskaper och kontakter som utgör de stora problemen för personer med invandrarbakgrund som vill starta och driva företag i Sverige.

Detta betyder att initiativ som syftar till att stödja företagande bland personer med invandrar-bakgrund behöver ta ett helhetsgrepp. Här skulle lärdom kunna dras av framgången i andra länder med individuellt anpassade mikrofinans- och företagandelösningar som, förutom att erbjuda lånemöjligheter, fokuserar på att bistå företagare med nödvändiga kunskaper och so-ciala nätverk.En specifik målgrupp som är särskilt utsatt och som enligt denna förstudie skulle vara särskilt lämplig för en sådan mikrofinans- och företagandeinsats är kvinnor med uto-meuropeisk invandrarbakgrund som själva är intresserade av företagande, uppvisar så kallad entreprenörskapskapsanda, har en realiserbar affärsidé och utvecklingspotential.

I denna rapport presenterar vi, på uppdrag av Region Skåne, den svenska problembakgrunden kring utanförskap på arbetsmarknaden och ger en översikt av tidigare lösningar. Med ut-gångspunkt i forskningsevidens och beprövade försök i Sverige och andra länder utvecklar vi en generell modell för en kombinerad mikrofinans- och företagandelösning i Sverige som tar ett helhetsgrepp för möjligheten att via företagande minska utanförskapet bland personer med invandrarbakgrund i Sverige. Syftet har således varit att studera möjligheterna att stödja före-tagande bland utsatta grupper, och då särskilt bland kvinnor med utomeuropeisk invandrar-bakgrund bosatta i Region Skåne.

Förstudien bygger på sekundärdata från databassökningar i Statistiska centralbyråns LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) och DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet) samt från statliga rapporter, utredningar och vetenskapliga artiklar. Vi har också träffat och diskuterat med olika resurspersoner och experter som varit involverade i tidigare mikrofinans- och företagandesatsningar samt haft viss kontakt med myndigheter såsom Tillväxtverket. Utöver detta har ett mindre antal intervjuer med olika ak-törer gjorts för att ge exempel från den skånska verkligheten. Som en del i uppdraget från Region Skåne samlades också den 9 augusti 2011 en utvald skara individer för att diskutera utsatta gruppers entreprenörskap; slutsatserna från denna dag har också integrerats i rappor-ten.

“Kan nån förklara för mig varför det är lättareför somalieratt få jobb i Danmark än i Sverige?Varför driver somalier butik i England men inte i Sverige?”

“Våra släktingar i England jobbar alla, även dom gamla kvinnorna,som har svårt att gå. Men vi som är somalier i Sverige,vi jobbar inte. Vi är alla arbetslösa, speciellt kvinnorna.”

Sadia Absher från Somalia, arbetslös, Rosengård

5

Den svenska problembakgrunden

Arbetslöshet och utanförskap

I Sverige har arbetsplatsen och arbete en central social roll. Många rapporter och analyser pekar på att svenskar som förlorar en arbetsplatsanknytning löper markant högre risk att drab-bas av fysiska och psykosociala problem.1 För personer med invandrarbakgrund utgör möjlig-heten till en arbetsplatsanknytning oftast det första riktiga steget in i det svenska samhället med möjlighet att förbättra sina språkkunskaper och knyta sociala kontakter.2 Det utanförskap som uppstår på grund av långvarig frånvaro från arbetsmarknaden är således högre i Sverige än i andra länder där sociala kontakter relativt oftare knyts i till exempel kyrkan, grannskapet, eller genom släkten.

Invandrare till Sverige, främst nyanlända och de från utomeuropeiska länder, samt ungdomar och ensamstående mödrar löper särskilt hög risk att fastna i arbetslöshet vilket ofta resulterar i fattigdom och andra välfärdsproblem.3 Den öppna svenska arbetslösheten beräknades år 2010 till 8,38% av den totala arbetskraften, vilket representerar 415 600 individer (båda könen, 15-74 år). Arbetslösheten är mycket högre bland personer som är utrikes födda, 16,02%, jämfört med de inrikes födda som hade en arbetslöshet på 6,96%.4 Totalt utgjordes arbetskraften av 775 900 personer som var utrikes födda, varav 124 300 var arbetslösa. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är marginellt högre än bland utrikes födda män.5

Utanförskapet på arbetsmarknaden är också störst i storstadsregionerna. Den genomsnittliga andelen sysselsatta personer är 58% bland utrikes födda och 82% bland svenskfödda.6 Det skiljer sig dock åt mellan storstadsregionerna. Specifikt uppgår andelen sysselsatta män bland utrikes födda i Stormalmö endast till 50% och för utrikes födda kvinnor är samma siffra end-ast 46%.7 Detta stödjer hypotesen att utrikes födda kvinnor i stor-Malmö sannolikt hör till den mest marginaliserade gruppen i Sverige.

Det är också stora inkomstskillnader mellan inrikes och utrikes födda, och en starkt bidra-gande orsak är skillnader i sysselsättning.8 Förutom att utrikes födda har svårare att etablerare sig på den svenska arbetsmarknaden, pekar de flesta nationalekonomiska studier också på att nyanlända utrikes födda erhåller lägre inkomster än jämförbara inrikes födda.9 År 2008 var medianinkomsten bland inrikes födda 17 900 kr/månad jämfört med 12 700 kr/månad bland utrikes födda.10 Knappt 250 000 hushåll i Sverige fick ekonomiskt bistånd (socialbidrag) nå-

1 Lundgren et al., 2005. 2 Sydsvenska Dagbladet, 2011. 3 Socialstyrelsen, 2010b. 4 Notera att olika rapporter och studier använder olika begrepp och definitioner. En utrikes född person är en person som är född utanför Sverige medan en inrikes född person är född i Sverige. En första generationens invandrare är detsamma som en utrikes född person och en andra generationens invandrare är en person som är inrikes född men vars far och/eller mor är utrikes född. Med invandrarbakgrund menas oftast en person som aningen själv är född i utlandet eller vars far eller mor är det. 5 Statistiska centralbyrån, 2010a. 6 Statistiska centralbyrån, 2010b. 7 Båda siffrorna exkluderar de som pendlar till Danmark. 8 Statistiska centralbyrån, 2010b. 9 Arbetsmarknadsdepartementet, 2005. 10 Statistiska centralbyrån, 2010b.

6

gon gång under 2010, det vill säga 6,5% av hushållen. Av dessa utgjordes 35% av utrikes födda hushåll, exklusive flyktingar.11

Arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne

Den grupp som särskilt är i riskzonen för arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne är per-soner med invandrarbakgrund.12 Vi använde oss av Statistiska centralbyråns databas LISA för att undersöka samtliga första generations invandrare, det vill säga utrikes födda personer, i Region Skåne under år 2007 och år 2008.13 I sina publika databaser om invandrade personers härkomst rapporterar Statistiska centralbyrån inte specifika länder utan endast geografiska regioner. Vi visar här regionerna ”Europa utanför EU”, ”Asien”, ”Afrika” och ”Sydame-rika”.14 Tabell 1 visar utanförskapet på arbetsmarknaden för dessa grupper.

Tabell 1: Utanförskapet på arbetsmarknaden bland första generationens invandrare i Skåne

Europa utan-för EU Afrika Sydamerika Asien

I sysselsättning 38,7% 19,9% 40,2% 17,1%

Tillfällig inkomst 12,8% 16,4% 16,8% 13,0%

Utan löneinkomst 48,5% 63,7% 43,0% 69,9%

Antal personer 13 581 2 382 1 279 13 895

Som vi ser i Tabell 1 är utanförskapet på arbetsmarknaden, mätt som sysselsättningsgrad, bland första generationens invandrare i Region Skåne väldigt hög. Bland invandrare från Af-rika och Asien har färre än 20% fast sysselsättning. Allvaret i utanförskapet ska inte un-derskattas då siffrorna avser år 2007 – en konjunkturtopp då man kan förvänta sig att syssel-sättningen borde vara högre även för marginaliserade grupper. En jämförelse med år 2008 visar dock snarlika mönster.

Om vi tittar på andra indikatorer på utanförskap såsom sjukpenning eller arbetslöshetsdagar framstår en liknande bild; se Tabell 2. Mellan 8% och 11% av invandrargrupperna uppbar under 2007 sjukpenning. Den sjukpenning som denna grupp lyfter är i medeltal dock väldigt låg, speciellt för invandrare från Afrika och Asien. Detta är ytterligare en stark indikation på utanförskap. Den öppna arbetslösheten är hög men varierar också mellan grupperna. Antalet arbetslöshetsdagar är nästan dubbelt så många bland invandrare från Afrika och Sydamerika jämfört med invandrare från Europa utanför EU.

11 Socialstyrelsen, 2010a. 12 Statistiska centralbyrån, 2010b. 13 I analysen i detta avsnitt har vi bara tittat på första generationens invandrare, det vill säga utrikes födda per-soner. Det finns dock möjlighet att också titta på andra generationens invandrare. 14 Vi exkluderar regionerna EU, Nordamerika och Oceanien där graden av utanförskap är betydligt lägre.

7

Tabell 2: Sjukpenning/arbetslöshet bland första generationens invandrare i Skåne


Andel med sjuk-penning

8.29% 10.76% 11.10% 9.75 %

Sjukpenning (me-deltal) 93 588 48 292 105 747 48 052

Andel i öppen ar-betslöshet 28% 38% 25% 35%

Arbetslöshetsdagar (medeltal) 49 93 95 62

Om vi sedan tittar på inkomst för de som har någon typ av sysselsättning – fast eller tillfällig – finner vi i Tabell 3 att även här är siffrorna långt under genomsnittet för den svenska popu-lationen. År 2007 understeg den årliga medellönen 100 000 kr. Den disponibla inkomsten var i genomsnitt 15% högre än medellönen för invandrare från Europa utanför EU och 10% högre än medellönen för invandrare från Sydamerika. För invandrare från Afrika och Asien var den disponibla inkomsten dock nästan dubbelt så hög som medellönen, vilket är en indikation på att många av dessa klarar sig med hjälp av olika bidrag. Sammantaget ger dessa siffror en mörk bild av utanförskapet bland första generationens invandrare i Region Skåne. Invandrare från Afrika och Asien är dock betydligt mer marginaliserade än de andra grupperna på de flesta parametrar.

Tabell 3: Inkomster bland första generationens invandrare i Skåne


Löneinkomst 93 588 48 292 105 747 48 052

Disponibel inkomst 108 829 80 775 115 130 83 305

Konsekvenser av utanförskap

Utanförskap och marginalisering är sammankopplade med en mängd negativa konsekvenser för den drabbade individen, dennes nära och kära och samhället i stort. Individer som lever i utanförskap löper högre risk än andra att till exempel drabbas av olika sjukdomar, de lever kortare, har sämre livskvalitet och hamnar oftare i missbruk.

8

Att leva i utanförskap påverkar inte bara individen utan också omgivningen, vilket har upp-märksammats av ekonomer, sociologer och arbetsmarknadsforskare. En analys av arbetslösa i Södra Stockholm visade på sociala så kallade tröskeleffekter i bemärkelsen att om tillräckligt hög andel är arbetslösa sker det en ”förestelning”; det blir en legitim livsstil i och med att det är många i samma situation och man har alltid någon att umgås med och hitta på alternativa sysselsättningar med, exempelvis att spela dataspel, gå på fik, ta hand om barn, och så vi-dare.15 Det finns dock en positiv sida av myntet. Om en ökande andel lyckas förändra sin situ-ation på arbetsmarknaden, till exempel genom att starta företag, kan också detta bli en livsstil som sprider sig. Sådana processer har påvisats såväl i traditionella småföretagsbygder som till exempel Gnosjö som på makroplan i både Sverige och Europa.16

Förutom det mänskliga lidande som följer av utanförskap, leder det också till betydande eko-nomiska kostnader för samhället i form av:

Finansiella kostnader: a-kassa, sjukpenning, ekonomiskt bistånd/socialbidrag; Uteblivna skatteintäkter: moms, kommunalskatt, landstingsskatt och statlig skatt; Produktionsförluster som uppstår till följd av att många marginaliserade individer un-

der sitt vuxna liv inte arbetar och därmed inte påverkar det så kallade BNP-bidraget;17 Direkta välfärdskostnader för olika insatser som görs: arbetsmarknadsåtgärder, tid-

och resursåtgång för myndighetspersonal och eventuellt ökad sjukvårdskonsumtion; samt

Indirekta välfärdskostnader om utanförskapet negativt påverkar andra runt individen såsom dennes familj

15 Hedström et al., 2003. 16 Wennberg och Autio, 2009. 17 Nilsson, 2010.

9

Från kollektiva till individuella lösningar

Avsikten med denna rapport är inte att i detalj redogöra för den komplexa och omdebatterade problembakgrund som resulterat i ovan siffror, men en kortare redovisning av de viktigaste slutsatserna från debatten är på sin plats. Målet för Sveriges så kallade integrationspolitik är att de som invandrar så snart som möjligt ska kunna förvärvsarbeta och klara sin egen försörj-ning. Det målet uppnås inte i dag. Statens långtidsutredning från år 2002 lyfte fram att ett av problemen med befintliga introduktionsprogram är att dessa fokuserar på kollektiva lösningar istället för att ta hänsyn till de nyanländas individuella förutsättningar.18 Svenska arbetsmark-nadsåtgärder har främst fokuserat på att återföra utsatta individer till arbetsmarknaden genom anställning. I linje med detta har typiska initiativ inkluderat arbetsmarknadsutbildningar, in-stegsjobb, arbetsplatsintroduktioner, nystartsjobb och praktikplatser.

Trots den ”jobblinje” som etablerats sedan år 2006 är fortfarande en stor del av Sveriges be-folkning i utanförskap på arbetsmarknaden, alltså i långvarig arbetslöshet. I befolkningen i allmänhet står omkring 10% utanför arbetsmarknaden men bland personer med invandrarbak-grund är siffrorna långt högre; till exempel 50% bland kvinnor med utomeuropeisk bakgrund i Region Skåne.19 Detta orsakar mänskligt lidande och hotar välfärdssamhället, som bygger på en hög sysselsättningsgrad och egenförsörjning.

För att vända på dessa siffror måste omkring 300 000 nya jobb skapas.20 Varifrån ska dessa komma? Storföretagen drar långsamt ned produktionen i de gamla industrinationerna och flyt-tar ut till låglöneländer i Östeuropa och Asien. Den offentliga sektorn kommer inte att kunna absorbera ett sådant antal, givet att man ska kunna hålla budgetramarna, leva upp till den för-väntade tillväxten och bland annat kunna sörja för en alltmer åldrande befolkning. Ren logik ger vid handen att det varken är någon av de gamla pålitliga ”jobbskaparna” – det vill säga storbolagen eller offentlig sektor – som kommer att kunna skapa nya jobb i den volym som krävs.

Statistiken visar samma sak. Sedan 1990-talet har nya och mindre företag stått för över 360 000 nya arbetstillfällen, samtidigt som offentliga arbetsgivare och storföretag haft en ne-gativ jobbtillväxt.21 Vi kan alltså konstatera att det behövs en gigantisk jobbrevolution i Sve-rige om vi vill fortsätta som en välmående välfärdsnation. Denna kommer med nödvändighet att bero på tillväxten av och bland de små och mellanstora företagen. Forskningen visar enty-digt att nya och mindre företag är en allt viktigare resurs i samhället, både för enskilda indivi-der för att etablera sig på arbetsmarknaden, samt för samhället i termer av nya arbetsplatser. Men trots decennier av fokus på småföretagande i samtliga politiska läger visar internationella undersökningar såsom Global Entrepreneurship Monitor (GEM) att entreprenörskapet i Sve-rige är betydligt svagare än i jämförbara OECD länder.22

Det småskaliga entreprenörskapet är centralt för att stödja människors förmåga att försörja sig själva och etablera sig på arbetsmarknaden, samt utgör grogrunden för att vissa av dem ska utvecklas till tillväxtbolag som anställer andra. Samma sak gäller för nytillkomna svenskar.

18 Näringsdepartementet, 2002. 19 Statistiska centralbyrån, 2010b. 20 Statistiska centralbyrån, 2010b. 21 Davidsson och Delmar, 2000; Henreksson och Johansson, 2010. 22 Braunerhjelm (red.), 2011.

10

Ingen person med invandrarbakgrund startar ett snabbväxande gasellföretag dag ett, men för många kan småföretagande däremot, i form av egensysselsättning, utgöra det enda arbete man kan få. Vi menar att detta personliga jobbskapande utgör en stark resurs för samhället. Både för att det skapar större ”startfält” i meningen fler företag som en dag potentiellt kan växa och bli stora, och för att det skapar en entrébiljett till arbetsmarknaden vilket underlättar såväl integration och ekonomisk utveckling. Företagande både bygger på, och bygger, socialt kapi-tal. Företagsamma människor blir till förebilder för familjen och närgemenskapen. Det lilla förtagandet skapar broar i mötet med kunder, leverantörer och omgivande samhälle.

I kommande stycke går vi igenom hur företagande bland personer med invandrarbakgrund ser ut i Sverige. Som vi belyser i detalj är faktorer såsom sociala nätverk och kunskap om det svenska systemet viktiga för individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden som anställd eller som företagare.

“Ett nytt land. Man är ingenting. Det är enklast att starta eget om man skall få ett jobb.”

“Vi har inte kunnat få något företagslån, så vi fickta ett privatlån. Men då får vi väldigt höga räntor,som vi håller på och betalar av.Det är tufft att man måste sätta in 50,000 kronori kapital när man startar aktiebolag i Sverige.Det hindrar många invandrare.Det är mycket pengar.”

“Man måste kunna få lån även utan säkerhet.Man får ingen hjälp från banken överhuvudtaget idag om man är småföretagare.”

Ghenwa Nahim, driver blomsterbutiken Fleurs de Perle i Rosengård

“Ett annat stort problem är att många ställer sig fråganvarför man skall jobba överhuvudtaget när man får utsamma pengar som om man lever på försörjningsstöd.

Vissa damer vill helt enkelt inte jobba. Och börjar mantjäna 5000 kronor så dras de direkt från försörjningsstödet.Det är inte ett bra system för att få igång folk.

Så många invandrare går bara i skola och på kurser, i tusen år går de på kurser.Kurs efter kurs, men inget jobb. Fler borde jobba, starta företag.”

11

En röst: intervju med Ghenwa Nahim

Intervju med Ghenwa Nahim som driver blomsterbutiken Fleurs du Perle som nu expanderar in i festfixar branschen med fokus på muslimska bröllopsfester. Vi träffas i butiken och letar oss in bakom vackra orkidéer, i rummet bakom där också Ghenwa Nahim bor med sin man och tre barn.

Maria Borelius (MB): Hur länge har du varit igång?

Ghenwa Nahim (GN): Vi är ett och ett halvt år gamla. Innan drev vi fruktaffär också, men den har vi sålt vidare. Det blev för mycket jobb. Jag har ju mina andra jobb också, som etable-ringslots för arbetslösa och nya svenskar, och koordinator på ”Kryddor från Rosengård”23.

MB: Många järn i elden. Var kommer det ifrån?

GN: Haha, så är vi i familjen. Min pappa har alltid drivit eget företag. Pizzerior i flera olika svenska städer. Det har alltid gått skitdåligt för honom, men han har haft svårt att ge upp. Nu är han vaktmästare.

MB: Vad har du lärt dig av honom?

GN: Ett nytt land. Man är ingenting. Det är enklast att starta eget om man skall få ett jobb. Men man måste våga ge upp om det inte fungerar. Hela tiden utvärdera det man gör. Lönsam-heten.

MB: Hur går det då med lönsamheten nu?

GN: Det är svårt. Rosengård är ett område med mycket fattigdom, arbetslöshet. Folk köper plastblommor, för levande blommor ses som lyx. Plastblommor behöver du bara betala för en gång. Det som istället ger mig stadig inkomst här är mina företagskunder. Varje vecka levere-rar vi en ny blomma till dem. Det är viktiga kunder.

MB: Så hur tänker du göra för att få upp lönsamheten?

GN: Jag och min man hade just en diskussion om det här igår. Vi måste ut och marknadsföra oss mer tydligt.

MB: Hur har du haft det med dina bankrelationer? Har du haft lätt att få lån?

GN: Vi har inte kunnat få något företagslån, så vi fick ta ett privatlån. Men då får vi väldigt höga räntor, som vi håller på och betalar av. Det är tufft att man måste sätta in 50,000 kronor i kapital när man startar aktiebolag i Sverige. Det hindrar många invandrare. Det är mycket pengar. 23 ”Kryddor från Rosengård” började som en matlagningsserie i TV4. Kvinnor från Rosengård fick visa bästa maten från Iran, Polen, Palestina, Turkiet, Bolivia, Somalia..och i den serien lagade GN libanesisk mat. Koncep-tet har utvecklats med en kokbok. Nu är de medverkande kvinnorna ute och lagar mat under konceptnamnet ”Kryddor från Rosengård” på företagsevenemang, konferenser. GNs roll är att koordinera med de andra kvin-norna, så att rätt person är på plats. I Rosengård hänger stora affischer från serien, en färgklick på de gråa höghu-sen.

12

MB: Du har en anställd. Hur har du råd med det?

GN: Jag har vågat anställa henne för att hon tidigare varit arbetslös, och jag haft henne på bara halva arbetsgivaravgiften, 15% ovanpå lönen, ett ”nystartsjobb”. Annars hade jag inte haft råd att anställa henne. Vi får se hur det blir när hennes arbetsgivaravgift stiger, för den skattereduceringen gäller bara i två år. Sen stiger hennes arbetsgivaravgift till normal nivå. Det blir väldigt dyrt. Vi får se om jag har råd att ha henne kvar.

MB: Du ser många andra invandrarkvinnor. Du är uppvuxen här i Rosengård, driver företag, driver ”Kryddor från Rosengård” och som arbetsmarknads lots. Vad skulle invandrar kvinnor behöva för att komma igång med eget företag?

GN: Det kulturella kan vara svårt. Man kommer från kulturer där kvinnor faktiskt inte ska jobba, där man själv inte jobbat i sin gamla kultur utan varit hemma och skött familjen. I min kultur bor män ofta hemma tills de gifter sig. Mamman gör allt för sina söner – tvättar, lagar mat, plockar undan. Sen när männen gifter sig kan de inte ta hand om sig själva. De förväntar sig att frun skall göra allt för dem, men i Sverige skall frun jobba själv. Det blir en krock. Jag har tre barn. Jag kan inte ha ett fjärde barn-min man.

Ett annat stort problem är att många ställer sig fråga varför man skall jobba överhuvudtaget när man får ut samma pengar som om man lever på försörjningsstöd. Vissa damer vill helt enkelt inte jobba. Och börjar man tjäna 5,000 kronor så dras de direkt från försörjningsstödet. Det är inte ett bra system för att få igång folk.

Så många invandrare går bara i skola och på kurser, i tusen år går de på kurser. Kurs efter kurs, men inget jobb.

Fler borde jobba, starta företag.

MB: Vad behöver kvinnorna stöd med för att komma igång?

GN: Man måste kunna få lån även utan säkerhet. Man får ingen hjälp från banken överhuvud-taget idag om man är småföretagare. Även om vi faktiskt tyckt att Handelsbanken varit lite bättre än andra banker i vår familj. De verkar förstå småföretagare. Men det är svårt att få lån när man startar.

Sen behöver man hjälp att göra en realistisk affärsplan, att förstå hur man skall tjäna pengar. Inte bara vad saker kostar. Det är svårt att gå från ide till företag. Många kan laga bra marme-lader, laga fin mat. Men att få till god business av det, som tjänar pengar. Man behöver lära av andra, få goda råd.

Så behöver man kontakter utanför den egna gruppen.

13

Företagande bland personer med invandrarbakgrund

Företagarfrekvens och företagarinkomst

Även om utrikes födda har större problem att få fäste på arbetsmarknaden än inrikes födda personer gäller detta inte företagande; sett i relation till sin andel av befolkningen är det lika vanligt bland utrikes födda personer att driva företag som bland personer födda i Sverige, med undantag för män i åldersgruppen 55-74 år där det är en högre andel inrikes födda relativt sett.24 Man har pekat på olika förklaringsmodeller till invandrares företagande. En vanlig för-klaring är invandrares sämre chanser att få en anställning; så kallade ”push factors” där före-tagande helt enkelt är ett sätt att skapa sin egen försörjning i brist på annan. Enligt en under-sökning av Nutek (numera Tillväxtverket) utgör dock andelen invandrare som startar företag med arbetslöshet som skäl inte är mer än 16%, något mer än andelen för svenskfödda företa-gare.25

År 2008 startades cirka 7 700 nya företag av utrikes födda personer, vilka utgjorde 14% av alla företag som startades det året. Antalet företag som startas av utrikes födda personer har ökat med hela 75% från år 2001 till år 2008. Cirka 24 600 småföretag med en årsomsättning på minst 200 000 kr drevs år 2008 av en utrikes född person, 11% av alla småföretag. Företag som drivs av utrikes födda personer omsatte år 2006 nära 110 miljarder kr, bidrog med drygt 35 miljarder kr till BNP och gjorde en total vinst på 2,5 miljarder kr. De flesta företag som drivs av utrikes födda är enskilda näringsverksamheter. Företagen är oftast verksamma inom branscherna handel och hotell och restaurang samt kommunikationer och kunskapsintensiva företagstjänster. Bland utrikes födda kvinnor är det också vanligt med personliga tjänster, till exempel hårvård.26

Hur vanligt är det då med företagande bland invandrare i Region Skåne? Tabell 4 ger vid handen att företagande relativt sett är vanligast bland invandrare från Europa och Asien. Vi ser dock att de mer ambitiösa aktiebolagen relativt sett är vanligast bland europeiska och sy-damerikanska invandrare. Fram till år 2011 uppgick kapitalkravet för att starta ett aktiebolag till 100 000 kr men sänktes därefter till 50 000 kr. En kapitalinsats om 100 000 kr är relativt svårt att få ihop som nyanländ och det höga beloppet är sannolikt också en bidragande orsak till varför det är relativt sett ovanligt med aktiebolag bland invandrare från fattigare delar av världen såsom Afrika och Asien.

24 Nutek, 2010. 25 Sveriges regering, 2008, sid. 19. 26 Nutek, 2010.

14

Tabell 4: Företagarfrekvens bland första generationens invandrare i Skåne


Utan arbete 48,5% 63,7% 43,0% 69,9%

Anställd 47,8% 35,5% 54,4% 27,6%

Företagare med EF/HB 3,4% 0,6% 2,0% 2,4%

Företagare med AB 0,3% 0,1% 0,3% 0,1%

Att en person har företagande som huvudsyssla är givetvis bara en indikation bland flera på huruvida hon/han lyckats ta sig ur utanförskap och marginalisering. Det är vanligt att många mindre företag drivs ”på marginalen” med mycket dålig lönsamhet och att företagaren har svårt att försörja sig på de inkomster som genereras. I Tabell 5 visar vi därför den genomsnitt-liga företagarinkomsten (detta är alltså företagarens beskattningsbara inkomst, inte företagets omsättning) bland första generationens invandrare i Skåne med olika härkomst. Tabellen visar att företagarinkomsterna är mycket små. Eftersom dessa siffror är medelvärden ska vi komma ihåg att många av individerna ligger markant under denna nivå. Dessa kan sannolikt bara mer stor svårighet försörja sig på sitt företagande. Av detta kan man dra slutsatsen att det även bland befintliga företagare finns behov av att stärka affärskunnande och affärsidéer för att öka företagarinkomsterna till mer rimliga nivåer.

Tabell 5: Företagarinkomst i medelvärde bland första generationens invandrare i Skåne


Företagarinkomst 230 048 178 309 188 483 212 115

Hinder för företagande och företagstillväxt

Finansiering, arbetskraft och myndighetsregler

Även om personer med invandrarbakgrund startar företag i ungefär lika stor utsträckning som personer utan invandrarbakgrund, kan vi alltså se att den första gruppens intjäningsförmåga är mycket dålig, vilket gör det svårt att klara sig på inkomsterna som företaget inbringar. Det finns bristande studier och statistik över vilka problem och hinder personer med invandrar-bakgrund upplever vid start, eller försök till start, av företag. I den av Nutek publicerade forskarantologi ”Marginalisering eller integration: invandrares företagande i svensk retorik

15

och praktik” har man gjort en studie över några av de hindren för tillväxt som företagare kan uppleva, se Tabell 6. Tabellen visar att etablerade företagare med invandrarbakgrund upplever större hinder inom alla områden när de ska växa sina företag, med undantag för företagets ledningskompetens, vilket kanske kan förklaras i att invandrare som driver företag har något högre utbildning än icke-invandrade företagare.27

Tabell 6: Andel som angivit olika typer av hinder för tillväxt28

Hinder för tillväxt Invandrarbakgrund* Övriga

Konkurrens i branschen 38% 36%

Begränsad efterfrågan 40% 36%

Otillräcklig lönsamhet för att kunna växa

41% 40%

Myndighetsregler, tillståndskrav etc. 40% 36%

Tillgång till lån 25% 16%

Tillgång till externt ägarkapital 28% 23%

Tillgång till lämplig arbetskraft 37% 32%

Företagets ledningskompetens 8% 9%

* Med ”invandrarbakgrund” menas här en person som själv är född i utlandet eller vars far eller mor är det.

Störst diskrepans mellan företagare med invandrarbakgrund och övriga företagare är de upp-levda möjligheterna att erhålla lånefinansiering för utveckling av företagets verksamhet, följt av tillgången till externt ägarkapital, tillgången till lämplig arbetskraft och problem med myn-dighetsregler och tillståndskrav.

Det är viktigt att notera att det finns signifikanta skillnader inom gruppen företagare med in-vandrarbakgrund, där personer som invandrat från länder utanför EU upplever det som betyd-ligt svårare att få tillgång till både lån och externt ägarkapital än personer som invandrat från EU-länder, nordiska länder eller som saknar invandrarbakgrund. Detta bekräftas också av studier från andra europeiska länder samt USA och Kanada som visar att företagare som till-hör minoritetsgrupper i mindre utsträckning utnyttjar statliga nätverk och finansieringsstöd och istället vänder sig till det etniska nätverket för ekonomiskt stöd.29

27 Nutek, 2001. 28 Nutek, 2001, sid. 18. 29 Nutek, 2001.

16

Tabell 7: Andel som angivit finansieringsproblem som hinder för tillväxt30

Hinder för tillväxt Utanför EU Inom EU Norden Övriga (ej invandrat)

Tillgång till lån 33% 15% 22% 16%

Tillgång till externt ägarkapital

32% 22% 26% 23%

Tillgång till finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital

Ovan resultat indikerar att personer med invandrarbakgrund i större utsträckning än företagare utan invandrarbakgrund saknar nödvändiga kapitalresurser för att starta företag och få dessa att växa och nå goda marginaler. Finansiellt kapital – i form av antingen lån från låneinstitut såsom banker, eller externt ägarkapital från investerare – är centralt under olika skeden. En viktig anledning till den generellt svåra situationen vad gäller tillgång till lån för småföretag i Sverige är att de stora marknadsaktörerna inte anser att små lån till små företag är tillräckligt lönsamma,31 och för personer med invandrarbakgrund är detta alltså än mer märkbart.

Företagare med invandrarbakgrund upplever också större problem att få tillgång till externt ägarkapital och lämplig arbetskraft. Detta är en tydlig indikation på att dessa företagare saknar relevanta sociala nätverk för att dels få kontakt med och kunna övertyga investerare och dels kunna hitta och attrahera lämplig personal. Flertalet tidigare studier har visat att sociala nät-verk är viktiga för företagare. Svenska studier har också visat att företagare med invandrar-bakgrund ofta saknar relevanta sociala nätverk.32 Davidsson och Honig (2003) fann till exem-pel i en slumpmässig urvalsundersökning av 30 000 svenskar att de som hade starka person-liga nätverk var mer framgångsrika i sina företagsstarter. Sådana nätverk är ofta tydligt geo-grafiskt bundna. I det lokala samhället finns samtidigt företagarens marknad, myndigheter och leverantörer som företagaren måste få stöd eller tillstånd från, och företagarens allmänna soci-ala kontakter som kan erbjuda olika typer av uppmuntran och stöd.33 För att nå framgång i sitt företagande är det viktigt att inte bara ha ett starkt litet nätverk, såsom familjebaserade eller etniskt baserade nätverk, utan att också ha ett utspritt nätverk, alltså att man har tillgång till individer med erfarenheter och sociala kontakter från helt andra sfärer.34 Om man kommer till ett nytt land saknas dock många av dessa kontakter och en persons sociala nätverk måste till stor del byggas upp på nytt.

Företagare med invandrarbakgrund har problem med svenska myndigheter och tillståndskrav; de saknar ofta relevant ”kunskap om det svenska systemet”. För potentiella företagare utan denna kunskap kan det vara svårt att kartlägga det utbud av aktörer som finns och som kan tänkas tillhandahålla finansiering och stöd. Som nyanländ tar det inte bara tid att lära sig språ-ket, det tar också tid att bland annat förstå det administrativa systemet och regelsystemet. Där-

30 Nutek, 2001, sid. 20. 31 Inrikesdepartementet, 1999. 32 Bassam, 1999. 33 Johannisson, 1995. 34 Burt, 2001.

17

till kan företagare med invandrarbakgrund ha sämre möjligheter att få sin historik bekräftad, ha större svårigheter att lämna goda referenser, eller ha lägre realsäkerhet.35 Allt detta kan få negativa konsekvenser både för företagarens möjlighet att få finansiering men också för hur hon/han använder sig av sina resurser. I rapporten ”Entreprenörer utan kapital” anför författa-ren till exempel att kapitalbrist i företagen delvis kan uppstå som ett resultat av att företagsle-daren på grund av otillräckliga kunskaper om lånemöjligheter fattar felaktiga beslut om hur resurserna ska användas.36 Det räcker således inte alltid att bara ”erbjuda mikrolån” för att marginaliserade grupper ska överbrygga trösklarna till att starta och driva ett företag; istället bör möjligheten till mikrolån kombineras med utbildning och stöd i bland annat hur man som företagare ska hantera och ”det svenska systemet”.

Samhällsstrukturer

Ett viktigt strukturellt problem är det svenska socialförsäkringssystemet, som riskerar att be-gränsa möjligheterna för den enskilde att ta sig tillbaka in i det reguljära ekonomiska syste-met. Det svenska systemet är utformat så att det inte är möjligt att fortsatta få stöd, samtidigt som man arbetar sig tillbaka in i det reguljära systemet, utan att förlora de förmåner och det stöd man redan har, främst socialbidrag. Detta blir särskilt märkligt för personer som vill starta företag eftersom man direkt blir av med allt stöd när man startar en affärsverksamhet, även om verksamheten helt saknar inkomster under den första tiden. För att lösa detta har tidigare projekt – med stor framgång – i bland annat USA fått tillstånd att under en försökspe-riod tillåta socialbidragstagare en möjlighet att parallellt ta lån till affärsverksamheter.37

Tröskeleffekter

Tröskeleffekter förklarar varför individers förmåga att påverka sina ekonomiska förhållanden genom att börja arbeta, eller arbeta mer, påverkas av det offentliga ersättningssystemet. Trös-keleffekter beräknas genom att summera förlorade bidrag och ökade avgifter och dividera summan med den inkomst en individ erhåller när hon går från arbetslöshet till arbete.

Till exempel är tröskeleffekten för en person med 12 000 kronor i arbetslöshetsersättning och 1 000 kronor i bostadsbidrag 65% om hon erhåller ett arbete som genererar 20 000 kronor, det vill säga (12 000 + 1 000) / 20 000. Om individen har barn och barnomsorgsavgiften ökar från 500 till 1 000 kronor när hon börjar ett arbete med samma premisser är tröskeleffekten 67,5%. Detta är tröskeln hon måste ”stiga över” för att det skall ”löna sig” att börja arbeta eller arbeta mer. Familjesituation är också av betydelse för tröskeleffekter eftersom barnfamiljer i högre grad än andra kompenseras för inkomstbortfall via lägre barnomsorgsavgift och högre bo-stadsbidrag. Ensamstående med barn har därför högre tröskeleffekter.38

För ett mikrofinansprojekt är tröskeleffekter relevant eftersom de förklarar varför individer som saknar a-kassa ofta har större chans att etablera sig som företagare; deras uthållighet är helt enkelt högre eftersom de har mer att vinna och mindre att förlora på chansen att själva påverka sin situation.39

35 Nutek, 2007. 36 Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006. 37 Sjöblom och Wijkström, 2007. 38 Eklind et al., 2004. 39 Hammarstedt, 2002.

18

Starta-eget med försörjningsstöd

I Sverige har man från tid till annan använt sig av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden ”starta eget-bidrag” som syftar till att den som får bidraget ska bli självförsörjande. Målet är alltså att man ska gå från arbetslöshet till att bli egen företagare. Bidraget ges normalt under en sexmånadersperiod, men endast till den som är arbetslös eller riskerar bli arbetslös och är över 25 år, uppfyller villkoren för ”instegsjobb”, eller är bosatta inom ett stödområde. Gene-rella utvärderingar av ”starta-eget bidrag” finner att sådana ofta har ’utträngningseffekter’ men att i perioder med hög arbetslöshet kan ”starta-eget bidrag” vara effektiva.40 Dock har av ”starta-eget bidrag” generellt inte visat sig vara effektivt för företagare med invandrarbak-grund. Effekten av ”starta-eget bidrag” beror delvis på etnicitet – vissa invandrargrupper har större barriärer att övervinna än andra. Dessutom visar uppföljningar att gifta eller samman-boende, samt även de som inte har rätt till arbetslöshetskassa utan är hänvisade till socialbi-drag har större chans att etablera sig som företagare. Alternativinkomsten är alltså en viktig faktor.41

Sammantaget indikerar detta på att individer utan någon försörjning kan behöva instegsmöj-ligheter såsom ”Starta eget-bidrag” för att etablera sig som företagare, men att hänsyn måste tas både till deras individuella bakgrund samt deras grad av marginalisering. Individer med en stabil familjebakgrund men som inte har rätt till arbetslöshetskassa utan är hänvisade till soci-albidrag har sannolikt mer att vinna på instegsmöjligheter såsom ”starta eget-bidrag”.

40 Se Carling och Gustafson, 1999 i Sverge samt Caliendo och Kritikos, 2010, i Tyskland. 41 Hammarstedt, 2002.

19

En röst: intervju med Kim Witt

Kim Witt är 32 år, utbildad socionom och från en småföretagarfamilj. Hon har varit biträ-dande projektledare för flera integrations- och arbetsmarknadsprojekt för utsatta grupper, de så kallade MABI projekten som drevs av en fotbollsklubb i Rosengård för att nå fler männi-skor. Projekten har finansierats av European Social Fund (ESF) och har haft stor framgång. Över hälften av de ca 1 000 personer man hjälpt i de tre projekten har fått jobb och omkring 400 har fått praktikplatser. Nu jobbar Kim Witt med arbetslösa i Trelleborgs kommun.

Kim Witt (KW): Sverige är svårt. Det är en kamp att vara egenföretagare.

Maria Borelius (MB): Varför det?

KW: Vi säger till folk som ska starta företag: ”Gå nu ut och marknadsför dig själv och din idé”. Men hur ska man kunna göra det om ingen lyssnar? I Sverige får man sitt värde genom att ingå i en organisation och ett kollektiv. Det ger det sociala kapitalet. Utan det är det svårt att slå sig in. Vi är liksom hellre ett arbetarland än ett småföretagarland. Det är finare att vara anställd än att driva något eget smått.

MB: Vad är din egen relation till småföretagande?

KW: Min pappa har inte ens gått ut grundskolan. Men han har alltid varit en lyhörd fixare, som ser möjligheter. Nu driver han ett galleri och en ramverkstad i Malmö. Jag har själv alltid jobbat hos småföretagare, sedan jag var 13 år, som diskplockare, servitör, och en massa annat och jag är van att man måste hjälpa till att sälja företaget.

MB: Berätta om MABI projektet – varför gick det bra?

KW: Det som var viktigt var att vi brann för det vi gjorde. Projektet drogs initialt igång av Mustafa Timucin, som drev svenskturkiska fotbollsklubben MABI. Där såg man att föräldrar till barn som spelade fotboll behövde hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Det blev min uppgift. Och jag bestämde mig för att vara jättekonkret.

MB: På vilket sätt?

KW: Jag visste ingenting från början. Hur skulle man göra? Vem skulle man prata med? Så jag tog de arbetssökande i handen och åkte rent konkret ut med dem och presenterade dem för folk jag kände: ”Här är si och så, han söker jobb”. Jag byggde ett nätverk åt dem, från mitt eget nätverk.

MB: Vad var största hindret?

KW: Det var många. Det första är att folk hinner passiviseras de två åren som det tar att få uppehållstillstånd. Det går snabbt. De vänjer sig vid att leva utan att jobba. Det är helt enkelt ett heltidsjobb i sig själv att komma som invandrare och ha försörjningsstöd. Folk slussas runt mellan jobbcoacher, arbetsförmedling, socialsekreteraren, någon på Migrationsverket. Det är ett problem. Sedan får de försörjningsstöd som dras undan om de jobbar. Det är fel.

20

Många har dessutom inte klarat SFI (Svenska för invandrare). Då är det inte lätt att komma in och få jobb, om man dessutom är kvinna och kommer från en kultur där kvinnor inte arbetar och man kanske fött två till tre barn. Man har inga förebilder och förstår inte riktigt att man måste stå till arbetsmarknadens förfogande. Därför var det viktigt att vi ordnade mycket prak-tikplatser. För att ge en mjuk introduktion.

Men sedan finns en massa osynliga sociala koder ute i arbetslivet. Det är inte lätt när man kommer som ny svensk, och råkar ta Bertils plats i lunchrummet, där han ätit de sista 40 åren. Då blir man inte populär bland alla som känner Bertil sedan gammalt. Det är svårt.

MB: Så hur hanterade du dessa utmaningar?

KW: Genom att jobba oerhört nära människorna. Jag sa till mitt team: ”Vi måste ge de arbets-sökande full service”. Vi skulle ha nummer till alla som hjälpte dem, till och med deras tand-läkare, så att vi kunde stötta dem hela vägen. Genom att vara oerhört engagerade i varje män-niska. Genom att stödja och ge energi och motivera. Genom att presentera dem personligen för arbetsgivare. Sedan bestämde vi oss för att försöka träna dem mer helsidigt. Vi gick fak-tiskt och tränade ihop, åkte runt i Malmö och visade hur staden var uppbyggd, var Citytunneln låg och så vidare. Allt för att bygga det sociala kapitalet.

MB: Fungerar systemet med jobbcoacher?

KW: Nej, många gör det bara för pengarna. Det är hemskt. För att göra jobbet bra måste man vara noll byråkrat, inte drivas av vinst utan snarare vara en lyhörd fixare. Det handlar om att ha rätt värdegrund, kunna ge energi och stöd till utsatta människor som ändå vill mycket.

MB: Vad lärde du dig mer?

KW: Vi drev projektet som ett litet företag. Alla anställda fick hjälpa till med allt – städa, plocka upp, IT. Inte sitta som någon slags anställd i kommunen och vänta på att få full ser-vice, utan hugga i. Sedan var det viktigt att vi hade tydliga delmål, och blev mätta på detta. Det skapar motivation. Sedan lärde jag mig att det är lättare med kvinnorna. Männen var mer prestigefulla. Satt och talade om det som varit och vad de kunde. Kvinnorna hade högre moti-vation för att pröva nytt, och ta tag i verkligheten som den var.

MB: Om du hade önskat dig något av de människor du jobbade med, vad skulle det vara?

KW: Att de orkar tänka mer långsiktigt på sina liv. Att de skulle våga be om hjälp av varandra med till exempel barnpassning, att inte sitta och vänta på att samhället fixar till exempel OB-dagis, utan att det fanns naturliga grupper där man kunde ge varandra hjälp.

MB: Vad har du sett som inspirerar dig?

KW: Det finns en massa kvinnor med en jäkla företagaranda. De vill till exempel skapa na-gelskulpturföretag. De är skickliga på just detta. Men de saknar kapital, kan inte redovisning, och tar till slut hellre svarta pengar än startar ett ordentligt företag. Där går det att göra något.

21

Mikrofinans och företagande

Samtidigt som andelen företagare är relativt hög bland personer med invandrarbakgrund i Sverige, har traditionella former av företagsstöd såsom starta eget bidraget inte visat sig vara effektivt för företagare med invandrarbakgrund.42 Detta indikerar att även om det finns en generell brist på kapitalresurser för personer med invandrarbakgrunds möjligheter att starta och växa företag, utgör startkapital alltså inte det enda hindret. Som vi sett i tidigare kapitel handlar det snarare om en kombination av brister på startkapital och nödvändiga kunskaper och kontakter. Detta betyder att initiativ som syftar till att stödja företagande bland utsatta grupper bör ta ett helhetsgrepp för att hjälpa driftiga personer att bemöta dessa brister med utgångspunkt i den enskildes individuella möjligheter och förutsättningar. Här skulle lärdomar kunna dras från framgångar i andra länder med individuellt anpassade mikrofinans- och före-tagandelösningar som, förutom att erbjuda lånemöjligheter, fokuserar på att bistå företagare med nödvändiga kunskaper och kontakter.

I världen

Mikrofinansfenomenet har skapat en global marknad med över 190 miljoner lånekunder som tidigare varit utestängda från de traditionella bankerna. Av dessa lever 183 miljoner i den fat-tiga delen av världen och 128 miljoner lever på mindre än USD 1,25 per dag och kan alltså klassificeras som fattiga enligt Världsbankens definition. Mikrofinansorganisationer har ofta tydligt fokus på kvinnor och andra socioekonomiskt marginaliserade grupper; bland de fattiga låntagarna var över 80% kvinnor.43 Mikrofinans handlar om att ge fattiga människor i fattiga länder som inte har någon tidigare bankkontakt möjlighet att spara, låna och få tillgång till andra finansiella produkter på ett organiserat och mer eller mindre formaliserat sätt. De finan-siella produkterna kombineras ofta med utbildningar inom bland annat företagande som ska hjälpa den fattiga att förbättra sina inkomstmöjligheter. Det finns stora förhoppningar om att denna hjälp till självhjälpsapproach ska bidra till att öka inkomsterna hos jordens fattiga, för-stärka kvinnornas position, och hjälpa världssamfundet att nå fram till 2015 års millenniemål.

I slutet av år 2009 hade 3 589 mikrofinansorganisationer världen över rapporterat data till den årliga State of the Microcredit Summit Campaign. Av dessa fanns omkring hälften i Asien, 27% i afrikanska länder söder om Sahara, och 17% i Latinamerika och Karibien.44 Globalt karaktäriseras mikrofinanssektorn av bredd och variationen vad gäller både konkreta attribut såsom organisationsstorlek, formell organisationsform, finansieringsstruktur och styrnings-modell, och mer implicita uttryck såsom strategi och organisationsidentitet. Islaminspirerade idéburna Akhuwat i Pakistan erbjuder till exempel sina kunder räntfria lån och arbetar aktivt för voluntarism och solidaritet; indiska SEWA Bank är ett kvinnligt kooperativ som vuxit fram ur en fackföreningsrörelse; och BancoSol blev år 1992 världens första mikrofinansorga-nisation att erhålla banklicens och har idag hälften av alla de bolivianska bankkunderna i sitt register. Det enda som förenar dessa vitt skilda organisationer är att de själva definierar sig som just mikrofinansorganisationer.

Intresset för mikrofinans tog fart på riktigt under mitten av 1990-talet, efter att världstoppmö-tet för social utveckling underströk vikten av en förbättrad tillgång till mikrokrediter. År 1997

42 Hammarstedt, 2002. 43 Reed, 2011. 44 Reed, 2011.

22

fastslog det första Microcredit Summit som globalt mål att säkerställa utbudet av mikrokredi-ter till 100 miljoner av världens fattigaste hushåll, med fokus på kvinnor, till år 2005; ett mål som uppnåddes med råge. År 2005 utnämndes till det internationella året för mikrokrediter av FN och året därpå beslutade Nobelkommittén att tilldela fredspriset till Muhammed Yunus och hans Grameen Bank för deras arbete mot fattigdom i Bangladesh med hjälp av små kredi-ter utan säkerhet. Grameen Bank har under de senaste tre decennierna vuxit till en organisat-ion med 23 000 anställda som når över 6,4 miljoner kunder och som dessutom låtit inspirera framväxten av liknande program i andra länder.

I takt med att mikrofinansiering har fått större offentlig och institutionell uppmärksamhet och alltmer kommit att ses som en av vår tids mest effektiva metoder för att storskaligt bekämpa fattigdom och förbättra situationen för marginaliserade människor, har resurserna strömmat till sektorn. År 2009 uppskattas mikrofinansorganisationer ha haft totala tillgångar om 68 mil-jarder dollar45 och samma år uppskattades internationella finansiärers åtaganden till sektorn globalt till 22-25 miljarder dollar, vilket motsvarar en 17 procentig ökning jämfört med året innan.46

I Europa

Även om tillväxten i mikrofinanssektorn har varit mest dramatisk i de fattigaste delarna av världen, har mikrofinansiering blivit alltmer populärt även i Nordamerika och i Europa. EU kommissionen har definierat mikrokredit som ett lån under 25 000 euro som går till egen-sysselsättning och mikroföretagande. Ett mikroföretag definieras som ett företag med färre än tio anställda och en omsättning under två miljoner euro. I Västeuropa står mikro- och småfö-retag för 99% av de totalt två miljoner nystartade företagen som bildas varje år. En tredjedel av dessa bildas av arbetslösa individer.47

EU försöker promota mikrofinansiering som en strategi för att skapa jobb och sysselsättning. European Progress Microfinance Facility (EPMF) är ett mikrofinansinitiativ som fått 200 mil-joner euro i finansiering från EU och som riktar sig till mikrofinansorganisationer som kan ge lån åt individer som är eller riskerar att bli utanför arbetsmarknaden samt till mikroföreta-gare.48

I Europa finns idag ett hundratal mikrofinansinstitutioner, varav 70% startade sin verksamhet efter sekelskiftet. I den kartläggning av sektorn som genomförts av European Microfinance Network för år 2006-2007 var räntan omkring 8%, återbetalningsgraden 89% och den genom-snittliga låneperioden tre år. De största målgrupperna utgjordes av individer som exkluderas från det traditionella banksystemet, kvinnor, individer med olika former av socialbidrag och individer från etniska minoriteter. Det genomsnittliga lånet uppgick år 2005 till 7 700 euro och år 2007 till cirka 11 000 euro. Mindre än hälften av alla lån saknade traditionell säkerhet och fungerade istället efter mikrofinansprinciper. Resterande lån hade antingen säkerhet, nå-gon form av garanti eller borgenär.49

De vanligaste mikrofinansmodellerna i Västeuropa är:

45 Reille et al., 2011. 46 CGAP, 2010. 47 European Microfinance Network [www.european-microfinance.org]. 48 European Progress Microfinance Facility [ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=836]. 49 European Microfinance Network och Nantik Lum Foundation, 2008; Kfw Bankengruppe, 2007.

23

1. Ideella organisationer som antingen enbart fokuserar på mikrofinansiering eller som inkluderar mikrofinansiering som en del av deras aktiviteter;

2. Existerande stödorganisationer inom företagande och entreprenörskap som oftast är statligt finansierade (liknande svenska ALMI); och

3. Specialiserade enheter inom traditionella banker som ofta samarbetar med 4. Den europeiska sparbankssfären, som i många länder utarbetat mikrofinansprodukter

och deltar i mikrofinansinitiativ tillsammans med ideella organisationer.50

De flesta av mikrofinansinitiativen i en europeisk kontext finansieras med hjälp av statliga medel eller EU-medel. Fokus ligger främst på att skapa en social förändring snarare än på finansiell hållbarhet hos mikrofinansinstitutionen. Således finns det inga kommersiella inve-sterare som fokuserar på mikrofinanssektorn i Västeuropa.51

Spanien

Ett särskilt intressant fall för Sverige är det spanska, där sparbanker och ideella organisationer samarbetar i mikrofinans- och företagandeprojekt för marginaliserade grupper. Medan den ideella organisationen ger utbildning och handledning erbjuder sparbanken skräddarsydda mikrofinansprodukter. För sparbankerna blir detta ett sätt att nå en ny kundgrupp och samti-digt aktivt arbeta för sitt sociala ändamål. Modellen har varit framgångsrik och den spanska mikrofinanssektorn har haft en stadig tillväxt.52

Tyskland

De tyska mikrofinansaktiviteterna är hårt reglerade. Här spelar bankerna och staten en central roll eftersom banker har ensamrätt på att bevilja lån. Den tyska utvecklingsbanken KfW har etablerat en särskild mikrofinansenhet som stödjer och promotar småföretagande. Deutsches Mikrofinanz Institut erbjuder träning och konsultation till mikroföretag. Institutet är även an-svarig för det nationella mikrokreditprogrammet Mikrofinanz Fund Deutschland som, till-sammans med KfW är de två statliga mikrofinansmekanismerna. På regional nivå är de främsta aktörerna banker och på lokal nivå driver de offentliga transfereringsorganen Arbeits-gemeinschaften mikrofinansprogram tillsammans med lokala myndigheter. Dessa lånar främst ut till arbetslösa.53

Storbritannien

I Storbritannien finns flertalet organisationer som arbetar på gräsrotsnivå med mikrofinansie-ring och företagande, så kallade Community Development Finance Institutions. Under peri-oden 2001 till 2006 avsatte den engelska staten 42 miljoner pund till dessa gräsrotsorganisat-ioner. Från engelskt myndighetshåll har man aktivt stött finansieringen av små och mel-lanstora företag, till exempel med statliga garantier. Den engelska modellen bygger till stor del på ett tätt samarbete mellan formella banker och gräsrotsorganisationer som förmedlar lån.54

50 Kfw Bankengruppe, 2007. 51 Evers och Jung, 2007. 52 Evers och Jung, 2007; Garrido och Lacalle, 2006. 53 Huang et al.; Kfw Bankengruppe, 2007; Evers och Jung, 2007. 54 Huang et al.; Kfw Bankengruppe, 2007; Evers och Jung, 2007.

24

Frankrike

I Frankrike finns också samarbeten mellan sparbanker och ideella organisationer, där de förra hanterar låneprodukten och de senare handleder och stödjer potentiella entreprenörer. Den franska staten har aktivt fört fram mikrofinansinitiativ genom bland annat garantimekanismer och ideella organisationer spelar en central roll. I Frankrike har man också en del erfarenheter av grupplån.55

55 Huang et al.; Kfw Bankengruppe, 2007; Evers och Jung, 2007.

Tab

ell 8

: N

ågra

eu

rop

eisk

a b

est

pra

ctic

e ex

emp

el

Lan

d o

ch o

rgan

isat

ion

B

esk

rivn

ing

och

mål

gru

pp

R

esu

ltat

och

tid

sram

F

inan

siär

er o

ch b

ud

get

Span

ien:

Mic

roB

ank56

M

icro

Ban

k är

ett

exem

pel b

land

fle

ra p

å hu

r de

n sp

ansk

a sp

ar-

bank

ssfä

ren

arbe

tar

med

mik

rofi

nans

ieri

ng. S

parb

anke

n L

a C

aixa

bi

ldad

e år

200

7 M

icro

Ban

k. M

icro

Ban

k sp

ecia

lise

rar

sig

främ

st p

å un

gdom

ar, k

vinn

or o

ch in

vand

rare

.

Man

har

utv

eckl

at f

ölja

nde

prod

ukte

r: (

1) s

ocia

la m

ikro

kred

iter

(max

15

000

euro

) fö

r eg

enfö

rsör

jnin

gspr

ojek

t i s

amar

bete

med

id

eell

a or

gani

sati

oner

; (2)

mik

rofö

reta

gslå

n om

max

25

000

euro

; oc

h (3

) hu

shål

lslå

n fö

r at

t täc

ka v

issa

tillf

älli

ga h

ushå

llsk

ostn

ader

.

Res

ulta

t: I

feb

ruar

i 201

1 ha

de M

icro

Ban

k be

vilj

at ö

ver

100

000

mik

rokr

edit

er o

m 6

29

mil

jone

r eu

ro.

Tid

sram

: Sta

rtad

es å

r 20

07 o

ch ä

r på

-gå

ende

.

90 m

iljo

ner

euro

i ka

pita

l

Tys

klan

d: M

ikro

fina

n-zf

onds

Deu

tsch

land

57

Mik

rofi

nanz

fond

s D

euts

chla

nd s

tart

ades

med

syf

te a

tt er

bjud

a fi

nans

ieri

ng o

ch s

töd

till

de

regi

onal

a m

ikro

fina

nsin

itia

tive

n i

Tys

klan

d.

De

ackr

edit

erad

e in

itia

tive

n få

r in

låne

ansö

knin

gar

från

ent

repr

enö-

ren

och

reko

mm

ende

rar

däre

fter

des

sa ti

ll tr

adit

ione

lla b

anke

r. E

tt

bank

lån

till

en

såda

n en

trep

renö

r ga

rant

eras

då

till

100

% a

v M

ikro

-fi

nanz

fond

s. L

ånen

upp

går

till

10

000

euro

.

Ban

ken

ger

en d

el a

v rä

ntei

ntäk

tern

a ti

ll m

ikro

fina

nsin

stit

utet

som

ha

r re

kom

men

dera

t ent

repr

enör

en. S

amti

digt

har

inst

itut

en e

tt in

tres

se a

v at

t rek

omm

ende

ra b

ra e

ntre

pren

örer

eft

erso

m M

ikro

fi-

nanz

fond

s kr

äver

20%

så

kall

ad f

irst

-los

s li

abil

ity

från

inst

itut

en.

Res

ulta

t: F

ram

till

år

2007

had

e 11

mik

rofi

-na

nsin

stit

ut b

livi

t ack

redi

tera

de h

os M

ikro

-fi

nanz

fond

s oc

h to

talt

had

e 28

lån

om

200

000

euro

bev

ilja

ts.

Tid

sram

: Sta

rtad

es å

r 20

06 o

ch ä

r på

-gå

ende

.

Pil

otpr

ojek

tet s

om s

tart

ades

200

6 ha

r en

ka

pita

ltil

lgån

g på

2 m

iljo

ner

euro

.

Fin

ansi

ärer

na ä

r G

LS

Ban

k, K

fW B

an-

keng

rupp

e, E

kono

mi-

och

tekn

ikm

inis

teri

et,

och

Arb

ets-

och

soc

ialm

inis

teri

et.

Sto

rbri

tann

ien:

Str

eet58

St

reet

s är

en

icke

-vin

stdr

ivan

de id

eell

orga

nisa

tion

som

spe

cial

i-se

rar

sig

på a

tt e

rbju

da k

redi

ter

till i

ndiv

ider

som

av

olik

a an

led-

ning

ar e

xklu

dera

s fr

ån d

et f

orm

ella

ban

ksys

tem

et. M

ålet

är

att

hjäl

pa e

gena

nstä

llda

och

mik

rofö

reta

g at

t bli

for

mel

la o

ch le

gitim

a.

Kun

dern

a be

står

av

två

grup

per:

(1)

indi

vide

r so

m f

år s

tatl

igt b

i-dr

ag; o

ch (

2) in

divi

der

som

inte

får

sta

tlig

t bid

rag

men

som

inte

de

klar

erar

ell

er s

om u

nder

dekl

arer

ar in

kom

st. U

töve

r kr

edit

er g

er

Str

eet i

cke-

fina

nsie

llt s

uppo

rt ti

ll s

ina

låne

taga

re.

Str

eet h

ar h

ittill

s oc

kså

gett

stöd

till

20

andr

a gr

äsro

tslå

nefo

nder

för

at

t sät

ta u

pp s

yste

m.

I ut

värd

erin

gsra

ppor

ten

Les

sons

lear

ned

kom

man

fra

m ti

ll f

ölja

nde

Res

ulta

t: F

ram

till

år

2007

had

e St

reet

låna

t ut

cir

ka 2

mil

jone

r eu

ro, m

ed e

tt ge

nom

-sn

ittl

igt l

ån o

m c

irka

4 0

00 e

uro.

Man

be

räkn

ar a

tt v

ar f

järd

e lå

n sk

apar

ett

jobb

oc

h at

t 40%

av

före

tage

n so

m S

tree

t har

ge

tt s

töd

till

har

und

viki

t lik

vida

tion

.

Tid

sram

: Sta

rtad

es å

r 20

00 o

ch ä

r på

-gå

ende

.

Kos

tnad

erna

för

ver

ksam

hete

n tä

cks

av

bidr

ag f

rån

stat

en s

amt s

tift

else

r.

Lån

tas

främ

st a

v ba

nker

och

låna

s vi

dare

ti

ll m

ålgr

uppe

n.

56

Eur

opea

n M

icro

fina

nce

Net

wor

k [w

ww

.eur

opea

n-m

icro

fina

nce.

org/

mem

bres

_en.

php?

piId

=62

].

57 K

fw B

anke

ngru

ppe,

200

7.

58 F

orst

er (

red.

), 2

004;

Eur

opea

n M

icro

fina

nce

Net

wor

k [w

ww

.eur

ofou

nd.e

urop

a.eu

/are

as/la

bour

mar

ket/t

ackl

ing/

case

s/uk

005.

htm

].

26

slut

sats

er:

M

ikro

fina

ns m

åste

kom

bine

ras

med

sku

ldsa

neri

ng, t

ekni

skt

stöd

, utb

ildn

ing

i för

etag

seko

nom

i och

ege

nför

etag

ande

sam

t hj

älp

med

att

byg

ga u

pp d

en e

gna

själ

vkän

slan

och

tron

på

förm

ågan

att

lyck

as.

L

ånes

umm

an b

ör m

inim

eras

i fö

rhål

land

e ti

ll d

en p

oten

tiel

la

inko

mst

en e

fter

som

kli

ente

rna

ofta

vil

l lån

a m

er ä

n de

ras

kass

aflö

de ti

llåt

er. ´

Kli

ente

rna

bör

få h

jälp

med

att

uta

rbet

a ri

sk s

trat

egie

r.

R

änta

n bö

r m

otsv

ara

kapi

talk

ostn

aden

och

mar

gina

lkos

tnad

en

för

utlå

ning

en u

tan

att v

ara

orim

ligt

hög

.

Kun

skap

en o

m n

ärom

råde

t och

bra

nät

verk

är

vikt

iga

fram

-gå

ngsf

akto

rer.

Indi

vide

rna

mås

te k

unna

beh

ålla

sit

t soc

ialb

idra

g ti

lls

affä

rs-

verk

sam

hete

n ha

r bl

ivit

löns

am.

Fra

nkri

ke: A

die59

A

die

star

tade

s av

Mar

ia N

owak

som

had

e er

fare

nhet

av

mik

ro-

fina

nsie

ring

i B

angl

ades

h oc

h V

ästa

frik

a. O

rgan

isat

ione

ns m

ål v

ar

att u

tvec

kla

en m

ikro

kred

itm

odel

l som

var

anp

assa

d ti

ll de

n fr

ansk

a ko

ntex

ten.

Adi

e ge

r lå

n up

p ti

ll 5

500

euro

med

mar

knad

srän

ta, s

amt s

tatl

igt

fina

nsie

rade

sta

rta-

eget

bid

rag

och

ränt

efri

a lå

n. 7

0% a

v lå

nen

går

till

nya

före

tag

och

30%

till

exis

tera

nde

före

tag.

Sam

tidi

gt g

er A

die

trän

ing

i bla

nd a

nnat

adm

inis

trat

ion,

mar

knad

sför

ing

och

bokf

örin

g i s

amba

nd m

ed lå

net.

Res

ulta

t: Å

r 20

09 h

ade

Adi

e 48

1 an

stäl

lda

i 19

reg

ione

r i F

rank

rike

och

1 5

30 v

olon

tä-

rer.

Fra

m ti

ll å

r 20

09 h

ade

Adi

e ge

tt 8

1 00

0 lå

n, f

inan

sier

at ö

ver

65 0

00 f

öret

ag o

ch

skap

at m

er ä

n 78

000

jobb

. 57%

av

före

ta-

gen

som

Adi

e fi

nans

iera

r öv

erle

ver

efte

r de

t tr

edje

åre

t. 80

% a

v in

divi

dern

a so

m A

die

har

gett

stö

d ti

ll h

ar lä

mna

t bid

rags

bero

en-

det o

ch b

livi

t int

egre

rade

på

arbe

tsm

ark-

nade

n.

Tid

sram

: Adi

e st

arta

des

år 1

988

och

är

pågå

ende

.

Adi

e fi

nans

iera

s av

ban

klån

och

låna

r se

dan

ut ti

ll s

ina

klie

nter

(ba

nker

na ta

r 30

% a

v ri

sken

och

Adi

e är

sta

tlig

t gar

ante

rad

till

65%

).

Kos

tnad

en f

ör v

erks

amhe

ten

täck

s bl

and

anna

t av

fran

ska

stat

en, E

urop

ean

Soci

al

Fun

d, lo

kala

myn

digh

eter

och

för

etag

.

59

Kfw

Ban

keng

rupp

e, 2

007;

Eur

opea

n M

icro

fina

nce

Net

wor

k [w

ww

.eur

opea

n-m

icro

fina

nce.

org/

mem

bres

_en.

php?

piId

=11

1]; A

rmen

dári

z, 2

009.

27

I Sverige

De svenska initiativen inom området är relativt lätträknade, men ett fåtal seriösa försök har gjorts att hjälpa in marginaliserade grupper i självförsörjning och företagande genom mikro-finansiering och företagandeprogram, de flesta i projektform och finansierade med statliga bidrag och EU-medel. I Tabell 9 sammanfattas några av de svenska initiativen.

28

T

abel

l 9:

Öve

rsik

t av

mik

rofi

nan

s- o

ch f

öret

agan

des

atsn

inga

r i S

veri

ge60

Org

anis

atio

n/p

roje

kt

Bes

kri

vnin

g oc

h m

ålgr

up

p

Bri

ster

och

pro

ble

m

Fra

mgå

ngs

fak

tore

r M

ål, r

esu

ltat

och

tid

sram

F

inan

siär

er o

ch b

ud

get

AL

MI

ww

w.a

lmi.s

e

Lån

uta

n sä

kerh

et o

ch ic

ke-

fina

nsie

llt s

töd

i for

m a

v rå

dgiv

-ni

ng ti

ll ny

före

tag

och

befi

ntli

ga

verk

sam

hete

r

Tar

ut n

ågot

hög

re r

änta

än

geno

msn

ittl

ig b

ankr

änta

för

att

inte

kon

kurr

era

med

den

pri

vata

m

arkn

aden

Mik

rolå

n up

p ti

ll 2

50 0

00 k

r

Mål

grup

p: n

yför

etag

are

Har

inte

någ

on b

rans

chfo

kus

Tve

ksam

t om

man

når

ut t

ill a

lla

sam

häll

sgru

pper

Lån

uta

n sä

kerh

et: f

ler

före

tag

kan

få ti

llgå

ng ti

ll k

apita

l

Lån

till

sam

man

s m

ed r

ådgi

v-ni

ng: s

törr

e ch

ans

för

före

tage

n at

t lyc

kas

Res

urse

r fö

r at

t hjä

lpa

inva

nd-

rare

Sam

arbe

tar

med

ban

ker

och

andr

a fi

nans

iäre

r: A

LM

I ta

r en

de

l av

risk

en v

ilke

t gör

det

en-

klar

e fö

r ko

mm

ersi

ella

inve

ste-

rare

att

inve

ster

a

Tid

sram

: påg

åend

e F

inan

sier

as a

v st

aten

och

land

s-ti

ngen

Par

tner

skap

för

inte

grat

ion,

ti

llvä

xt, e

ntre

pren

örsk

ap o

ch

mån

gfal

d (P

ITE

M I

I)61

ww

w.b

alti

cfem

.com

/_si

tes/

pite

m2/

Pro

jekt

sat

tes

upp

i syf

te a

tt sk

apa

en f

unge

rand

e sv

ensk

m

ikro

kred

itm

odel

l med

fok

us p

å fö

reta

gand

e bl

and

unga

inva

nd-

rark

vinn

or

Sam

arbe

tspa

rtne

rs ä

r B

alti

c Fe

m

och

Ros

lage

ns S

parb

ank

Mål

grup

p: u

nga

kvin

nor

från

et

nisk

a m

inor

itet

er b

oend

e i

gles

bygd

och

skä

rgår

d

Mån

ga k

vinn

or s

om n

åtts

har

st

ått l

ångt

frå

n fö

reta

gsst

art.

Det

up

pbyg

gand

e oc

h st

ödja

nde

arbe

tet t

ar lå

ng ti

d. E

fter

som

ar

bete

t till

sto

r de

l är

idee

llt k

an

det v

ara

svår

t att

ha

ett l

ångs

ik-

tigt

per

spek

tiv i

arbe

tet.

Pro

jekt

et h

ar o

ckså

invo

lver

at

före

tags

främ

jare

, sär

skil

t de

med

in

rikt

ning

på

kapi

talf

örsö

rjni

ng;

geno

m a

tt s

kapa

möt

en m

ella

n m

argi

nali

sera

de g

rupp

er o

ch

etab

lera

de s

amhä

llsa

ktör

er f

ör-

söke

r m

an r

aser

a m

urar

och

öka

fö

rstå

else

n på

båd

a ”s

idor

na”

Mål

: 80

före

tag

Res

ulta

t: 1

9 ny

star

tade

för

etag

oc

h 29

utv

eckl

ade

före

tag.

Tot

alt

48 a

v 11

8 de

ltag

are

var

invo

lve-

rade

i fö

reta

gsve

rksa

mhe

t vid

pr

ojek

tets

slu

t

Tid

sram

: 200

6-20

07

Nut

ek o

ch V

äxtk

raft

Mål

3

Eko

bank

en

ww

w.e

koba

nken

.se

Ger

lån

till

soc

iala

ver

ksam

hete

r

Des

sa lå

n kl

assa

s so

m m

ikro

lån

även

om

de

inte

ges

dir

ekt t

ill

utsa

tta

indi

vide

r

Mål

grup

p: o

rgan

isat

ione

r so

m

arbe

tar

med

soc

ial o

ch e

kolo

gisk

ve

rksa

mhe

t

Tid

sram

: påg

åend

e

60

Tab

elle

n by

gger

på

mat

eria

l frå

n re

spek

tive

orga

nisa

tions

/initi

ativ

s/pr

ojek

ts h

emsi

da s

amt S

jöbl

om, 2

008.

61

PIT

EM

II,

200

7.

29

Mik

rofi

nans

inst

itute

t

ww

w.m

ikro

fina

nsie

ring

.se

Mik

rofi

nans

inst

itut

et f

ör ö

kad

syss

elsä

ttni

ng o

ch e

kono

mis

k oc

h so

cial

inte

grat

ion

syft

ar ti

ll

att s

träc

ka u

t fin

ansi

ella

tjän

ster

ti

ll gr

uppe

r so

m in

te h

ar ti

llgå

ng

till

fina

nsie

ring

för

att

star

ta e

ller

ut

veck

la e

tt e

get f

öret

ag. D

etta

är

ett t

reår

igt p

roje

kt s

om g

enom

-fö

rs i

fyra

län:

Söd

erm

anla

nd,

Öst

ergö

tlan

d, V

ästa

Göt

alan

d oc

h S

tock

holm

.

Mål

et m

ed p

roje

ktet

är

att u

t-ve

ckla

ett

sven

skt m

ikro

fina

ns-

inst

itut

; ett

konc

ept f

ör r

esur

s-ce

ntra

som

sam

arbe

tspa

rtne

r ti

ll

mik

rofi

nans

inst

itut

et; o

ch k

on-

cept

för

sam

verk

an e

fter

för

e-ta

gsst

art.

Nät

verk

et f

ör e

ntre

pren

örer

frå

n et

nisk

a m

inor

itet

er (

Nee

m)

är

sam

arbe

tspa

rtne

r i d

etta

pro

jekt

.

Mål

grup

p: k

vinn

or s

om f

öret

a-ga

re o

ch lå

ntag

are;

fin

ansm

ark-

nads

aktö

rer

för

att b

ygga

bro

ar

till

bef

intl

iga

syst

em

(mai

nstr

eam

) oc

h; b

eslu

tsfa

ttar

e oc

h m

yndi

ghet

er f

ör a

tt k

unna

på

verk

a ti

ll f

örän

drin

g

Mål

: mod

elle

n sk

a te

stas

på

80

kvin

nor

i fyr

a lä

n

Res

ulta

t: U

tvär

deri

ng s

akna

s

Tid

sram

: 200

8-20

10

Nut

ek, T

illvä

xtve

rket

, de

fyra

de

ltag

ande

reg

ione

rna

sam

t E

urop

eisk

a re

gion

ala

stru

ktur

-fo

ndsp

rogr

amm

et

Som

alie

r st

arta

r fö

reta

g

ww

w.e

sf.s

e/sv

/Pro

jekt

bank

/Beh

all

are-

for-

proj

ekt/

Syds

veri

ge/S

omal

ier-

star

tar-

fore

tag/

Pro

jekt

et s

ka u

tvec

kla

en m

etod

oc

h ny

a gr

epp

för

att f

å in

som

a-li

er p

å ar

bets

mar

knad

en.

Mål

grup

p: s

omal

iska

kvi

nnor

oc

h m

än i

södr

a S

veri

ge, 5

0% i

vard

era

grup

pen,

18-

64 å

r, a

r-be

tssö

kand

e se

dan

min

st e

tt å

r oc

h up

pbär

någ

on f

orm

av

of-

fent

ligt

för

sörj

ning

sstö

d

Hit

tills

har

inte

en

enda

del

taga

re

star

tat e

get f

öret

ag, v

ilke

t kan

be

ro p

å br

ist p

å fi

nans

ieri

ng e

ller

ko

mpe

tens

hos

pro

jekt

ledn

ing

M

ål: 7

0% s

ka e

tabl

era

sig

på

arbe

tsm

arkn

aden

ant

inge

n ge

-no

m e

get f

öret

agan

de, a

nstä

ll-

ning

ell

er p

åbör

ja e

n ut

bild

ning

in

om 3

-6 m

ånad

er

Res

ulta

t: F

ram

till

dec

embe

r 20

10 h

ade

8 de

ltag

are

fått

jobb

, 7

gått

vid

are

till

utb

ildn

ing

och

4 gå

tt v

idar

e ti

ll p

rakt

ikpl

ats

Tid

sram

: 200

9-20

12

Sve

nska

ES

F R

ådet

och

Int

egra

t-io

n oc

h A

rbet

smar

knad

(IN

AR

)

Bud

get o

m 9

,4 m

iljo

ner

kr

Nät

verk

sban

ken

i Dal

arna

ww

w.d

alap

roje

kt.s

e/na

tver

ksba

n

Pro

jekt

et N

ätve

rksb

anke

n i

Dal

arna

inle

ddes

år

1994

. Hu-

G

rupp

en h

ar h

aft a

vgör

ande

be

tyde

lse

för

den

ensk

ilda

för

e-R

esul

tat:

Tot

alt 1

2 fö

reta

g st

ar-

tade

s va

rav

8 va

r he

ltid

sför

etag

A

MS

Bud

get o

m 3

157

000

kr

vara

v

30

ken/

nvbf

ram

e.ht

m

vudm

an v

ar F

öret

agar

nas

Rik

s-or

gani

sati

on i

Dal

arna

och

läns

-ar

bets

näm

nden

, EU

-pr

ogra

mko

ntor

et s

amt A

MS

.

Syft

et v

ar a

tt ge

kvi

nnor

möj

lig-

het a

tt, g

enom

ege

t för

etag

ande

, fö

rsör

ja s

ig o

ch d

ärm

ed k

unna

bo

kva

r i h

emby

gden

.

Mod

elle

n lå

nade

s av

Gra

mee

n B

ank

och

det n

orsk

a in

itia

tive

t N

ettv

erks

kred

it m

ed s

amm

a m

ålsä

ttni

ng. 1

5 kv

inno

r be

vilj

a-de

s lå

n i g

rupp

er m

ed f

yra

elle

r fe

m d

elta

gare

. Var

je g

rupp

fic

k 20

0 00

0 kr

att

för

dela

bla

nd

grup

pdel

taga

rna

och

delt

agar

na

behö

vde

inte

sjä

lva

bidr

a m

ed

eget

sta

rtka

pita

l elle

r st

älla

sä

kerh

et i

pers

onli

g, f

ast e

gen-

dom

. Hög

st tr

e av

med

lem

mar

na

i gru

ppen

fic

k lå

na v

id s

tart

en,

max

50

000

kr v

ar, d

e öv

riga

fi

ck lå

na f

örst

när

de

andr

a bö

rjat

be

tala

av

på s

ina

lån.

Kre

ditg

iv-

ning

en k

ombi

nera

des

med

kom

-pe

tens

utve

ckli

ng o

ch s

töd

från

pr

ojek

tleda

ren

och

nätv

erke

t.

Mål

grup

p: k

vinn

or p

å la

ndsb

yg-

den

i Dal

arna

taga

rens

möj

ligh

eter

att

lyck

as;

grup

pen

har

gett

stö

d, k

onta

ktnä

t oc

h fi

nans

ieri

ngsm

öjli

ghet

er.

För

mån

ga a

v kv

inno

rna

har

grup

pgem

ensk

apen

var

it e

n vi

ktig

dri

vkra

ft f

ör a

tt k

omm

a ig

ång

med

sin

a pr

ojek

t.

Att

pro

jekt

leda

ren

vari

t kvi

nna

har

vari

t av

stor

vik

t. D

et h

ar

vari

t möj

ligt

att

iden

tifi

era

sig

med

hen

ne o

ch m

ed d

e an

dra

delta

garn

a, n

ågot

som

ska

pat

sam

höri

ghet

och

för

troe

nde

i gr

uppe

n.

Äve

n pr

ojek

tled

aren

s ba

kgru

nd

och

erfa

renh

et a

v eg

et f

öret

a-ga

nde

har

vari

t myc

ket b

etyd

el-

sefu

ll.

Sam

höri

ghet

en i

grup

pen

har

vari

t en

vikt

ig d

rivk

raft

för

att

vå

ga s

tart

a eg

et. F

lert

alet

tyck

er

det ä

r vi

ktig

t med

enb

art k

vinn

-li

ga d

elta

gare

. De

fles

ta h

ade

reda

n ti

llgån

g til

l bra

soc

ialt

nätv

erk

före

pro

jekt

et m

en in

te

ett n

ätve

rk s

om k

unde

var

a ti

ll

stöd

i fö

reta

gand

et.

Att

dri

va s

mås

kali

gt f

öret

ag

inne

bär

en e

nsam

het i

rol

len

som

fö

reta

gare

. Via

nät

verk

et f

år

delta

garn

a "a

rbet

skam

rate

r".

Bel

oppe

t 50

000

kr h

ar m

otsv

a-ra

t det

beh

ov s

om d

elta

garn

a ha

ft. D

elta

garn

a ha

r up

plev

t det

po

siti

vt a

tt ku

nna

välj

a et

t läg

re

belo

pp o

ch k

unna

öka

låne

sum

-m

an s

enar

e.

inom

bra

nsch

er s

om c

afé

och

närb

utik

, stä

dnin

g, v

andr

arhe

m,

foto

graf

i och

logo

pedi

vid

pro

-je

ktet

s sl

ut

Tid

sram

: 199

4-19

98

600

000

kr i

låne

kapi

tal

Mik

rofi

nans

i S

veri

ge

Spa

rban

ksA

kade

min

vil

l uta

r-be

ta e

n m

odel

l som

fle

ra s

par-

bank

er m

ed p

artn

ers

kan

an-

vänd

a si

g av

för

att

arb

eta

med

Und

er d

et e

ttår

iga

pilo

tpro

jekt

et

utbi

ldad

es e

tt ti

otal

per

sone

r i

eget

för

etag

ande

; sam

tlig

a gi

ck

vida

re ti

ll a

nstä

llni

ng, v

idar

e

Sör

mla

nds

Spa

rban

k, s

om v

ar

pilo

tban

k i p

roje

ktet

, ska

pade

en

låne

prod

ukt s

om v

ar ti

llgä

ngli

g fö

r de

ltag

arna

där

de

utan

säk

er-

Mål

: 10

mik

rofi

nans

lånt

agar

e

Res

ulta

t: P

roje

ktm

ålet

upp

nåd-

des

ej u

nder

pro

jekt

tide

n. D

äre-

mot

har

Ros

lage

ns S

parb

ank

Spa

rban

kern

a fi

nans

iera

de f

ram

-ta

gand

et a

v lå

nepr

oduk

ten,

de

idee

lla

orga

nisa

tion

erna

fin

ansi

-er

ade

utbi

ldni

ngen

av

delt

agar

na

31

mik

rofi

nans

. Spa

rban

kssf

ären

sk

ulle

kun

na m

öjli

ggör

a en

”i

nsti

tuti

onal

iser

ing”

av

mik

rofi

-na

nsen

i S

veri

ge o

ch g

öra

den

mer

hål

lbar

. De

fles

ta m

ikro

fi-

nans

init

iati

v id

ag ä

r oe

rhör

t fr

amgå

ngsr

ika

i att

mob

ilis

era

mål

grup

pen

men

sak

nar

till

gång

ti

ll hå

llba

rt lå

neka

pita

l. D

är k

an

spar

bank

erna

bli

en a

ttrak

tiv

sam

arbe

tspa

rtne

r sa

mtid

igt s

om

bank

erna

får

till

gång

till

ett

hel

t ny

tt k

unds

egm

ent.

Tan

ken

är

därf

ör in

te a

tt st

arta

ett

nytt

in

itia

tiv

utan

att

kop

pla

sam

man

ex

iste

rand

e oc

h po

tent

iell

a in

i-ti

ativ

med

spa

rban

kssf

ären

.

Pil

otpr

ojek

tet ”

Mik

rofi

nans

i S

veri

ge”

har

star

tats

i S

örm

land

s lä

n i s

amar

bete

med

Sör

mla

nds

Spa

rban

k, N

eem

, Bas

ta A

rbet

s-ko

oper

ativ

, Dag

öhol

ms

utbi

ld-

ning

s- o

ch b

ehan

dlin

gsce

nter

oc

h K

rim

inel

las

reva

nsch

i sa

mhä

llet

(K

RIS

).

Mål

grup

p: id

enti

fier

ade

av d

e ol

ika

part

nero

rgan

isat

ione

rna

stud

ier

elle

r eg

enfö

reta

gand

e,

men

inge

n to

g nå

got l

ån. L

ånet

ve

rkad

e m

est v

ara

sym

boli

skt

vikt

igt;

de

som

ver

klig

en v

ille

star

ta e

tt fö

reta

g lö

ste

fina

nsie

-ri

ngen

på

anna

t sät

t. D

ärem

ot v

ar

det e

tt v

ikti

gt k

rite

rium

för

att

m

an s

kull

e vi

lja

gå k

urse

n; a

tt

man

vis

ste

att d

et s

kull

e fi

nnas

fi

nans

ieri

ngsm

öjli

ghet

er f

ör

affä

rsid

én.

het k

unde

få

låna

upp

till

50

000

kr ti

ll e

n m

arkn

adsm

ässi

g rä

nta.

Ros

lage

ns S

parb

ank

– so

m in

te

delt

og i

pilo

tpro

jekt

et m

en s

om

star

tat e

tt m

ikro

fina

nspr

ojek

t på

egen

han

d oc

h so

m ä

r m

edle

m-

mar

i Sp

arba

nksA

kade

min

– h

ar

perm

anen

tat e

tt m

ikro

fina

nspr

o-je

kt i

sam

arbe

te m

ed A

rbet

sför

-m

edli

ngen

och

Bal

tic

Fem

.

Ref

lekt

ione

r fr

ån p

roje

ktle

dare

n fi

nns

på:

http

://si

nd.n

u/au

thor

/lis

a-sj

oblo

m/

Pro

jekt

et f

ick

ocks

å m

edia

l up

pmär

ksam

het p

å bl

and

anna

t SV

T.62

uppn

ått s

ina

mål

sätt

ning

ar u

tan-

för

proj

ekte

ts r

amar

. (R

esul

tate

n be

skri

vs i

publ

ikat

ione

n ”M

ikro

-fi

nans

i S

veri

ge”,

till

gäng

lig

från

S

parb

anks

Aka

dem

in.)

Tid

sram

: 200

8-20

09

och

Spa

rban

ksA

kade

min

fin

an-

sier

ade

proj

ektle

dart

jäns

ten

unde

r pi

lotp

roje

ktet

.

62

Rap

port

, 200

9.

32

En röst: intervju med Goran Sehovac

Goran Sehovac är branschstrateg på Arbetsförmedlingen Södra Götaland. Han var tidigare chef för ungdomsavdelningen på Arbetsförmedlingen Malmö.

Maria Borelius (MB): Vad är ditt uppdrag?

Goran Sehovac (GS): Att titta på växande branscher, och hjälpa till att vägleda vår personal på Arbetsförmedlingen, så att de kan förse dessa branscher med rätt människor och rätt kom-petens.

MB: Hur skulle vi i Sverige kunna hjälpa människor till jobb på ett smartare sätt?

GS: Det handlar dels om att hjälpa till att smörja tillväxthjulet, att se till att folk smidigare kommer till växande branscher. Men också om att värna om de som har svårt på arbetsmark-naden. Och där tror jag att vi skapar problem, vi som åskådare, genom att lägga en massa överbyggnader på de arbetslösa. Vi säger att ”det handlar om Rosengård, utanförskap, integ-ration”. Men de som är mitt i problemet tänker mycket rakare än så. Vi har en tendens att ka-tegorisera människor i Sverige

MB: Hur menar du?

GS: Jag har jobbat intensivt med unga killar. De är unga och starka. De går på gym och tränar hårt. Och de är smarta på ett street smart sätt. De säger, ”Mitt problem är att jag är pank”. Inte att de är invandrare, inte att de bor i Rosengård och så vidare. De vill inte se sig som delar av några strukturer, utan de har ett konkret problem. Inget jobb. Inga pengar.

MB: Vad skulle ett entreprenörsprojekt bland kvinnor kunna betyda i sådana grupper?

GS: Man ser att ”Mamma” är väldigt viktig. Mamman är en motor i de ungas liv, man relate-rar till mamman. De unga killarna jag talde om sa, ”Hur känns det att gå till mamma och be om pengar när man är 20 år gammal?”. Mammorna är förebilder. Sedan tror jag att det finns en massa kraft, som vi inte förmått att se.

MB: Hur då?

GS: Jag fick en polsk kvinna till mig, en arbetssökande. Jag frågade om hennes liv. ”Jag har gått Svenska för Invandrare, kurs A, B och C” svarade hon. Jag sa till henne, ”Men vad gjorde du innan?”. Det visade att hon drivit leksaksfabrik i Polen. På fabriken hade hon gjort det mesta, som entreprenörer gör; skött ekonomi, anställt folk, ritat leksaker. ”Våga inte berätta för mig att ditt liv började med SFI!” sa jag till denna kvinna. Det finns många sådana männi-skor och livsöden.

MB: Men vi får inte igång dessa före detta entreprenörer, när de kommer till Sverige, i alla fall inte i större skala. Var sitter hindrena?

GS: Det finns för många hinder och för lite incitament.

MB: Vilka hinder påverkar mest?

33

GS: Ditt skyddsnät försvinner när du startar eget, försörjningsstöd och så vidare. Vi på Ar-betsförmedlingen kan visserligen ge ett starta eget bidrag i sex månader, som ersätter A-kassan. Men de målgrupper vi talar om är ju arbetslösa och har ofta inte a-kassa och måste då få socialbidrag, som då försvinner.

Vi har många formella regler och strukturer på arbetsmarknaden som gör det svårt att etablera sig. Ett exempel är yrkesbevis inom byggbranschen, något som de svenska parterna kommit överrens om. Men med EU:s fria rörlighet kommer baltiska företag hit, som inte har likadana normer. Det blir en obalans. Allt har blivit för institutionaliserat, allting har alltför hög organi-sationsgrad. Alla vill höra hemma i något stort.

MB: Och incitament?

GS: Tja, jag får frågan ibland varför är det inga svenska ungdomar som knackar på och vill plocka potatis eller jordgubbar hos bönderna? Varför är utländsk arbetskraft mer intresserad av dessa arbetsuppgifter? Där återkommer vi till just incitament. För den utländska arbetskraf-ten bidrar det här arbetet till försörjningen.

MB: Sverige behöver 300 000 nya jobb de närmsta tio åren. Var kommer jobben i framtiden? Var ser du nettotillväxt?

GS: De stora företagen anställer, men bara för att fylla I när folk går I pension eller slutar. Men beroendet av storföretagen minskar som arbetsmotorer. Småföretagen blir allt viktigare. Och då är det komplicerat för Sverige att det är så pass svårt att starta eget. Det krävs så mycket sidokompetens i form av juridik, ekonomi och annat för att kunna bedriva företag, förutom att man naturligtvis bör besitta en drivkraft för sin vara och tjänst.

Tänk om det i en framtid fanns en juridisk form för företagare som är lika lätt att deklarera som det är för en privatperson.

Offentligsektor i den traditionella meningen luckras upp vi ser att fler och fler verksamheter läggs ut på privata aktörer. Offentliga anbud kanske borde regleras med någon slags sociala klausuler? Med det menar jag att en viss del av genomförandet skulle man reservera för ny-startade företag i särskilt utsatta områden. För att det skall bli verklighet krävs ett verkligt nytänk.

MB: Vad säger du om att kliva ut i småföretagande? Vad innebär det för risk för de männi-skor som du möter?

GS: Den risken är för hög idag. Vi måste hitta praktiska mellanformer mellan att vara anställd och att driva företag. Bemanningsföretagen är ju i praktiken sådana mellanformer, som lindrar risken för den som inte har fast anställning. De tar hand om administrationsrollen, och sköter kundkontakten. Sedan är människor underleverantörer till dem. Det är ett slags sätt att skapa en mellanform mellan anställd och företagare. En annan mellanform vore social företag, som anställer arbetslösa, som en brygga in i ett mer formellt arbetsliv.

MB: Är det något Arbetsförmedlingen skulle kunna göra bättre i förhållande till småföreta-garna?

34

GS: Vi måste uppgradera företagares status och inte ta dem för givna. Skall vi klara välfärden och jobben måste småföretagare bli de blir mer av hjältar i folkmun. Därmed ger vi dem re-spekten och incitamentet att fortsätta göra det de är bra på.

Arbetsförmedlingen skulle kunna arbeta mer intensivt med att stimulera de sökande som bär på entreprenörstankar. Vi borde kunna vägleda dem mer strategiskt. Vi har en del sådana funktioner idag, men vi kan bli bättre.

MB: Om man skulle starta ett mikrofinans plus projekt i Region Skåne, vad är viktiga fram-gångsfaktorer tror du?

GS: Det är viktigt att inte tänka för kollektivt. Människor i arbetslöshet och invandrare är främst individer, inte grupper. De är trötta på kollektivism. De får gå i grupp på SFI, gå på gruppmöten på Arbetsförmedlingen, och så vidare. Man måste se individen och kunna ge in-divider stöd när de startar eget. Så det är en faktor.

Sedan tror jag att lika viktigt att inte bli alltför fokuserad på att folk kan köpa utrustning till sina företag. Det handlar lika mycket om tjänster. Där behöver man tänka till kring mikrolå-nen, så att de lika gärna kan användas till att köpa en maskinpark eller betala en hyra, som att man genom dem kan ”kvittera ut” kvalificerade tjänster som typ jurister eller revisorer. Som är hängivna och drivna att se mikroföretagarna personer lyckas, och beredda att ställa upp till ett rabatterat pris som ett slags CSR perspektiv.

Det viktiga för mikroföretagarna som köper dessa tjänster är att känna att även om man inte kan betala fullt pris för tjänsten, så måste tjänsteutföraren vara professionell. Man skall kunna ställa krav.

MB: Vad tror du om driftsformen; hur organiserar man bäst ett projekt?

GS: Där bör man nog tänka innovativt. Varför inte ett företag? Kanske skulle man kunna bygga ett eget varumärke kring alla dessa nybildade småföretag, som sedan säljer tjänster och produkter till större företag. De större företagen köper till en början produkterna av CSR skäl, men sedan kan produkterna leva mer ett eget liv. Det är en idé jag tror på.

MB: Vilken grupp av invandrare tror du man har bäst chanser att lyckas stödja in i småföreta-gande?

GS: Kanske somalier, eller människor som kommit från Mellanöstern. Eller afghaner, som det kommer många av just nu. Men en grupp man verkligen behöver göra något för är romerna. Medelåldern är 52-54 år. En av tusen går ut gymnasiet. Den som hittar ett bra mikrofinans-schema för dem gör verkligen en stor insats för många generationer framöver.

35

Vad säger forskningen

Mekanismer bakom mikrofinans

Mikrofinans handlar om att ge människor som inte har någon bankkontakt tillgång till finansi-ella produkter, med fokus på krediter. Till skillnad från konventionella banklån ges mikrokre-diter främst till olika gruppkonstellationer som ofta består av enbart kvinnor och som saknar säkerhet i vanlig mening. Grundprincipen är istället att gruppmedlemmarna gemensamt är återbetalningsskyldiga. På så sätt kan en stor del av risken och även transaktionskostnaderna läggas ut på gruppen, vilket gör det mer ekonomiskt för mikrofinansorganisationen att hantera små lån. Om en gruppmedlem av någon anledning inte kan betala tillbaka sitt lån måste de övriga gruppmedlemmarna hjälpa till, annars blir hela gruppen utan lån vid nästa runda. Även om grupplån är kännetecknande för mikrofinans, går alltfler mikrolån till individer.

Det finns en bredd vad gäller olika mikrofinansprodukter – från graviditetslån och till bo-skapsförsäkringar. En stor del av alla lån är dock lån till små familjeföretag. Fokus ligger dock främst på krediter till så kallade mikroföretagare för att dessa ska kunna investera i sina affärsverksamheter. Lånebeloppen skiljer sig mellan länder; ett genomsnittligt mikrolån i In-dien uppgår till 169 dollar, i Mexico till 600 dollar, i Palestina till 2 600 dollar och i EU till över 15 000 dollar.63 Räntevariationen är också stor mellan organisationer, produkter och län-der. Förutom rena finansiella produkter erbjuder vissa mikrofinansorganisationer sina kunder olika utbildningar och träning, till exempel i företagande, yrkesutbildning eller hälsofrågor. I en bransch som präglas av ett allt större kommersialiseringstryck har denna typ av aktiviteter, som ofta finansieras med hjälp av donationer eller statliga bidrag, blivit en het diskussions-fråga.

Effekter av olika kapitalresurser: finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital

En intressant slutsats från teorier om egenföretagande som en källa till rörlighet på arbets-marknaden är att egenföretagare med tiden kommer att driva marginaliserade grupper i sam-hället mot högre socioekonomiska yrken och sociala positioner.64 Fältstudier av mikrofinan-siering har dock visat att effekten av sådan finansiering är beroende av dimensioner som före-tagarens utbildningsnivå, affärskompetens och sociala ställning.65 Dessutom utmanar en del av litteraturen den populära uppfattningen att mikrofinansiering är ett särskilt kraftfullt verk-tyg för tillväxt när det ges till kvinnliga företagare.66

En studie av 644 slumpmässigt utvalda deltagare i PRIDE, Tanzanias största mikrofinansor-ganisation, visade att kunskapskapital i form av affärsträning var viktigare än finansiellt kapi-tal, speciellt för manliga mikroföretagare.67 Forskarna fann att affärsträning gjorde mikroföre-tagarna mer aktiva i sina relationer till de anställda och i sin marknadsföring och redovisning. Även om träningen verkade ha starkast effekt på de kvinnliga mikroföretagarna var det män-nens företag som växte snabbast, vilket indikerar att även andra kapitalresurser än finansiellt

63 MIX Market; European Microfinance Network och Nantik Lum Foundation, 2008. 64 Earle och Sakova, 2000. 65 Banerjee et al., 2010. 66 de Mel et al., 2007. 67 Oppedal Berge et al., 2011.

36

kapital och kunskapskapital var viktigt för att få företaget att växa. Nedan följer en summe-ring av vilka kapitalresurser som forskningen indikerat kan vara centralt.

Finansiellt kapital är bland annat viktigt initialt för att få en startposition som tillåter företa-gare att komma igång med verksamheten och överbrygga den svacka som oftast uppstår i ny-startade verksamheter eftersom kostnaderna för att producera en vara/tjänst oftast uppstår långt innan företagaren kan realisera försäljning av densamma. Kunskapskapital såsom ut-bildning och relevant träning är värdefullt både som grundläggande affärskompetens då ut-bildning tenderar att underlätta ledarskapsförmåga och omvärldskännedom. Det är också vik-tigt för möjligheten att kommunicera sin affärsverksamhet i tal och skrift, elektroniskt och muntligt, i ett modernt samhälle. Den amerikanska professorn Robert Fairlie har i flera decen-nier studerat företagande bland marginaliserade grupper i USA. Han hävdar att brist på finan-siellt kapital och kunskapskapital såsom träning och erfarenhet är två huvudsakliga faktorer som begränsar företagande bland marginaliserade grupper.68

Utöver dessa två faktorer har forskningen visat att socialt kapital är av vikt för företagande. Med socialt kapital menas att en individ via sitt nätverk kan få tillgång till både materiellt stöd såsom finansiellt kapital och kunder och immateriellt stöd såsom råd och hjälp.69 Enligt såväl ekonomisk som sociologisk forskning bygger socialt kapital på storleken och strukturen av en individs sociala nätverk. Genom ett stort nätverk har en individ större chanser att ”någon kän-ner någon”, vilket kan vara en stor hjälp vid start och drift av företag. Än viktigare för företa-gande är dock att en individ har ett utspritt nätverk, alltså att man även känner till individer med erfarenheter och sociala kontakter från helt andra sfärer.70 Detta ökar chansen att till ex-empel ”någon känner någon som verkligen vet vad man ska tänka på när man köper kompo-nenter från Indien”. De flesta människor har i sina nätverk folk de haft nära kontakt med, bott nära, studerat eller arbetat med tidigare. Om man kommer till ett nytt land saknas dock många av dessa kontakter och en persons sociala nätverk måste byggas upp på nytt.

En viktig fråga för forskare och politiker som vill minska fattigdomen och öka graden av före-tagande är således huruvida vissa av dessa kapitalresurser – finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital – är viktigare än de andra och om dessa källor till kapital är utbytbara? Viss forsknings hävdar att tillgången till kunskapskapital kan vara ett substitut för finansiellt kapital eftersom kunskap om hur man gör affärer kommunicerar förtroende till såväl kunder och leverantörer samt ökar chansen att en person verkligen klarar av att realisera sin af-färsidé.71 Annan forsknings hävdar att tillgången på socialt kapital kan underlätta affärsverk-samhet även om en individ lider bristen finansiellt.72 Till exempel har företagande i USA bland asiatiska invandrare främjats av användningen av roterande kreditkassor. Dessa grup-pers sociala nätverk har visat sig främja kollektivt ansvar och solidaritet vilket gynnat fördel-ningen och återbetalningen av mindre lån. Således är det viktigt att inte enbart fokusera på mikrofinanslösningar som en källa till finansiellt kapital, utan också som en möjlighet att främja låntagarens sociala kapital och kunskapskapital.

68 Fairlie, 1999. 69 Davidsson och Honig, 2003. 70 Burt, 2001. 71 Bates, 1990. 72 Seibert et al., 2001.

37

Kuben

För att kort sammanfatta ovan teoretiska resonemang använder vi oss av en enkel illustration: kuben. En kub kan enkelt beskrivas som en låda med tre sidor.

Kuben har en volym som enkelt kan skrivas V = L × H× B. Ju större någon av dessa sidor är, ju större är kubens volym. Men om någon sida är lika med noll, blir hela volymen också noll.

På samma sätt kan entreprenörskap i ett samhälle beskrivas som en kub, det vill säga produk-ten av de tre faktorerna finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital.

Finansiellt kapital är individens tillgång till pengar, kontakter med banker och investerare, krediter och investeringar. Socialt kapital handlar om samhället runt omkring; om den egna gruppens förväntningar, attityder, om tillgången på nätverk och mentorer och det större sam-hällets ramverk och lagstiftning. Kunskapskapital är en kombination av individens rena kun-skaper, om produkt, leverans, marknadsföring, försäljning, etc. samt individens rent person-liga egenskaper såsom viljan att ta risker, grad av autonomi, kontrollbehov, etc.

Volymen av entreprenörskap blir precis som volymen på kuben. Om någon faktor saknas, är noll, blir hela volymen noll. Om det finns gott om starka och kunniga individer, men dessa

Längden L

Bredden B

Höjden H

Finansiellt kapital F

Kunskapskapital K

V = L × H× B

E = F × S× K

Socialt kapital S

38

saknar nätverk och samhället är dömande mot entreprenörer, blir också antalet entreprenörer lägre. Om krediter saknas är det svårare att starta företag. Och om förväntningarna på att människan ska starta företag är stora, men de personliga förutsättningarna inte finns, blir det också lägre grad. Alla tre faktorerna är centrala, och när entreprenörskap föds är det just för att dessa faktorer finns och samverkar, som en slags fläta. Vill man skapa ett projekt för att stärka entreprenörskap bland marginaliserade individer behövs alltså:

En finansiell lösning för kreditgivning, som fungerar i en målgrupp med låg säkerhet och låga inkomster;

En lösning för att stärka kunskapskapitalet, det vill säga kunskapen kring entreprenör-skap, produkt, marknad; och

En strategi för att stärka det sociala kapitalet, genom social mobilisering, nätverksbyg-gande, mentorskap.

Om någon av dessa tre delar saknas, kommer projektet att misslyckas. Ju mer man lyckas i varje delkomponent, ju större blir den sammanlagda framgången.

Mikrofinans- och företagandesatsningar i en välfärdskontext

Det finns relativt lite forskning som specifikt adresserar mikrofinans i en välfärdskontext. De studier som gjorts inskränker sig till övergripande deskriptiva kartläggningar. En studie av tyska småföretagare fann att hela 65% inte hade lånat kapital under de första tre åren, vilket indikerar att det finns ett behov av väl anpassade mikrofinansprodukter i Tyskland.73

Mikrofinans bygger på antaganden om att småföretagande kan vara en del av lösningen på problem med försörjning och ekonomisk utveckling. Behovet av mikrofinans i utvecklings-länder bygger på två enkla faktorer: (1) det saknas försörjningsmöjligheter för en stor del av befolkningen; (2) det saknas krediter för att starta och driva företag i små skala; det vill säga en väl utvecklad finans- och bankmarknad för individer och småföretagare

Frågan huruvida mikrofinans är relevant i utvecklade industriländer bygger således på om detta är relevanta problem även i industriländer. Denna förstudie fokuserar på Sverige. Sve-rige är intressant eftersom landet karaktäriseras av:

En internationellt sett relativt låg grad av fattigdom En historiskt sett homogen, men alltmer heterogen, befolkningssammansättning En finans- och bankmarknad som enligt forskningen karaktäriseras av ”liquidity

constraints”; med andra ord en suboptimal möjlighet för individer att nå kapital för att starta företag74

Ett land där många anser sig ha kunskaper om att starta företag men få verkligen gör det. I 2011 års rapport från Global Entrepreneurship Monitor hamnar Sverige på 47:e plats av 59 undersökta länder. 75 Bland de som startar är flertalet deltidsföretagare och andelen företagare som anställer andra utöver sig själva betydligt lägre än i andra län-der76

73 Kritikos et al., 2006. 74 Lindh och Ohlsson, 1996. 75 Braunerhjelm (red.), 2011. 76 Bosma et al., 2009.

“Jag är fattig här i Sverige. Jag har ingenting.Men jag vågar ändå drömma. Jag vill göra något stort av mitt liv.

Jag är duktig, social, jag vill växa, få inkomster, bygga någotför mina barn, vara en förebild för mina barn.”

“Jag gick på en företagarföreläsning för att lära mer, men där satt bara svenskar.Jag vågade inte fråga, eftersom jag talar sämre svenska. Jag vill inte skämmas.”

“Jag kunde inte låna några pengar. Ingen bank vill ju låna till mig. Jag har ju för liteinkomster och har haft svårt att göra en affärsplan här i Sverige. Så jag har jobbatnatt hela tiden nu som personlig assistent, sen kommit dödstrött till salongen,men ändå lyckats sminka mig så att jag ser pigg ut för kunderna.Man måste ge allt för kunderna.”

Gulshan Jakubzhanova från Kirgizistandriver nystartad frisersalong i Malmö

Jag är så rädd hela tiden för skattemyndigheterna. För att göra fel. De är så stränga, och verkar inte förstå sådana som oss. Skattemyndigheterna borde ha en attityd av att hjälpa oss starta företag, inte att stressa människor.

39

En röst: intervju med Gulshan Jakubzhanova

Intervju med Gulshan Jakubzhanova, frisör med nystartad salong i Malmö. Vi träffas i den nyöppnade salongen. Fat med frukt och kakor står frestande framme och Gulshan Jakubzha-nova bjuder på te, precis som hemma i Kirgizistan.

Maria Borelius (MB): Vad fint och trevligt du har det här.

Gulshan Jakubzhanova (GJ): Jo, kunderna tycker det. Jag vill hålla snygg, städat, produkter framme. Det skall vara roligt att komma hit. Jag vill kunna ta emot många kunder. Därför har jag också den här avdelningen…

Vi går bak i salongen, och hon drar undan orange gardiner.

GJ: … och här inne kan jag klippa dem med slöja, som inte vill sitta ute i det öppna och visa håret. Eller erbjuda massage.

MB: Vilka kunder hittar hit?

GJ: De kommer från häromkring. Inte så trendiga, vanliga svenskar. Det som är bra är att de kommer tillbaks.

Vi går tillbaks och sätter oss i frisörssalongen.

MB: Hur kommer man från Kirgizistan och blir företagare i Sverige?

GJ: Jag drev företag i hemlandet, en restaurang. Det var jobbigt. Jag behövde betala under bordet till maffian och till polisen, annars bråkade de med mig. Skattemyndigheterna kom och åt hos mig, och vägrade sedan betala. Om jag klagade så försökte de sätta dit en. Jag hade fem anställda, men kunde knappt ta en lön. Så jag har varit företagare innan, och jag har en utbild-ning ifrån Kirgizistan i ekonomi. Men skälet till att jag kom var privat…

MB: Berätta!

GJ: Jag träffade min blivande man när jag var 16 år. Vi blev förälskade, och ville gifta oss, men föräldrarna sa först nej. Vi fick vänta i 8 år, men jag trodde på kärleken. Mina egna för-äldrar levde i ett arrangerat äktenskap, och min pappa hade två fruar. Det var en olycklig barndom. Antingen grät min mamma. Eller den andra frun. Så ville inte jag ha det, utan gifta mig av kärlek. Till slut fick vi gifta oss. Vi fick en son. Jag fick utbildning, och fick ett bra jobb, som marknadsförare på ett danskt bolag, Dandy, som sålde matvaror. Kirgizistan dela-des in i 22 områden, jag fick ett av dem, och blev den näst bästa säljaren. Jag accepterade inga nej, utan tog kunderna lugnt och försiktigt och gav mig aldrig. Jag fick folk med mig, och sålde jättebra. Jag var omtyckt och väldigt lycklig.

MB: Men så hände nått…?

GJ: Ja, min mans föräldrar ville att han skaffade en till fru. Det är kanske svårt att förstå, men den muslimska kulturen i Kirgizistan säger att en man kan ha flera fruar. Min mans föräldrar ville att han skaffade en fru till, för att de tyckte att jag jobbade för mycket och inte tog hand om dem. Men jag tog hand om dem, på mitt sätt. Jag jobbade hårt, tjänade pengar, och beta-

40

lade för hjälp till dem på sjukhuset och så vidare. Jag har alltid velat stå på egna ben, jobba, göra saker. Men jag är en krigare. Jag vill ha körkort, jag vill jobba.

MB: Vad tyckte dina föräldrar om det när du var liten?

GJ: Min mamma slog mig ofta. Jag var inte som andra flickor, som bara kan stå hemma och laga mat. Men min pappa älskade mig över allting annat.

MB: Så vad hände med äktenskapet?

GJ: Jag vägrade acceptera att bli en av två fruar. Jag hade sett i min egen familj vilken olycka två fruar under ett tak skapar; hela tiden gråt och konflikt. Efter mycket bråk kring detta beslöt jag mig för skilsmässa och flyttade till egen lägenhet. Jag var mycket deprimerad. Samtidigt fick jag problem på jobbet. En arbetskamrat undertecknade några papper i mitt namn, när jag var hemma från jobbet på grund av min depression. Företaget tvingade mig att betala för de skador som blev följden. Jag blev av med allt. Lägenhet, alla sparpengar. Var helt på botten. Då beslöt jag mig för att starta på nytt. Att flytta och försöka börja på nytt och skapa något eget, någon annan stans.

MB: Hur hittade du Sverige?

GJ: Genom att blunda och peka på en karta. Jag ville bara bort från en situation som kändes enormt svår för mig och mitt barn. Då visste jag inte att jag var gravid med mitt andra barn. Så jag kom till Sverige, och gömde mig som flykting i 2,5 år. Födde ett till barn, och höll mig helt gömd hos vänner och andra flyktingfamiljer. Det enda jag hade att leva på var lite famil-jeguld som min pappa skickat med mig, som jag sålde av. 2006 fick jag uppehållstillstånd, och har sedan dess studerat svenska och jobbat i åldringsvården. Har försökt söka jobb som har med ekonomi och företag att göra, men inte hittat något jobb.

MB: Så du blev egenföretagare…

GJ: Ja, jag blir deprimerad av vårdjobb, även om jag känner mycket för de gamla, men det är inte jag att jobba där. Jag vill istället sälja, köpa, träffa människor, träffa kunder. Det är liv för mig. Jag vet sedan gammalt att jag är bra på det. Jag gick frisörskurs på Leepskolan i Malmö, och gick ut som nummer 1 på kursen och fick pris. 10 månaders kurs, och hela tiden jobbade jag natt i vården. Det var tufft. Sedan började jag titta på att hyra stol, eller att hyra salong. Och hittade denna salong, som jag öppnade i maj 2011.

MB: Hur finansierade du detta?

GJ: Jag kunde inte låna några pengar. Ingen bank vill ju låna till mig. Jag har ju för lite in-komster och har haft svårt att göra en affärsplan här i Sverige. Så jag har jobbat natt hela tiden nu som personlig assistent, sedan kommit dödstrött till salongen, men ändå lyckats sminka mig så att jag ser pigg ut för kunderna. Man måste ge allt för kunderna.

MB: Vilka kunskaper hade du om företagande?

GJ: Jag är naturligt en människa som tycker om att sälja och köpa och ha med folk att göra, så jag tror det passar mig. Jag är en bra frisör, som hela tiden vill utvecklas i mitt yrke, göra bra frisyrer, sälja bra hårprodukter här i salongen. Men det var svårt med alla svenska regler. Jag

41

gick på en företagarföreläsning för att lära mer, men där satt bara svenskar. Jag vågade inte fråga, eftersom jag talar sämre svenska. Jag vill inte skämmas.

MB: Hur kan man mer förenkla för sådana som dig att starta eget?

GJ: Jag är så rädd hela tiden för skattemyndigheterna. För att göra fel. De är så stränga, och verkar inte förstå sådana som oss. Jag visste till exempel inte att man måste ha en sån här (GJ tar fram en bok från kassan) och fylla i varje dag. Om man inte har det kostar det 20 000 kro-nor. Hade jag missat det hade jag kunnat gå i konkurs. Nu har jag en sådan, men om jag mis-sar fylla i den en endaste dag kostar det mitt företag 2 000 kronor. Det kan ta mig flera dagar att tjäna in dessa pengar.

(Boken visar sig vara en personalliggare, som frisörsalonger och restauranger måste fylla i sedan ”Lagen om personalliggare” infördes 2007.)

MB: Hur skulle du vilja bli bemött?

GJ: Skattemyndigheterna borde ha en attityd av att hjälpa oss starta företag, inte att stressa människor. Nu är jag stressad av att stämpla alla papper på rätt sätt, föra rätt anteckningarna. Jag vill vara en bra frisör, men allt det här, alla papper, det är svårt…

MB: För en frisör är marknadsföring A och O. Hur hittar du kunderna?

GJ: Jag har tryckt upp ett annonsblad. Det kostade 5 000 kronor. Men när jag gick till Posten vill de ha 10 000 kronor för att skicka ut det. Dessa pengar har jag inte. Så jag och min familj har delat ut dem själva överallt vi kunnat. Man skulle kunna hjälpa oss småföretagare mycket med att stödja oss med sådant. Kanske kan vi få någon slags rabatt.

MB: Du är 36 år nu. Vad har du för drömmar framåt?

GJ: Jag är fattig här i Sverige. Jag har ingenting. Jag vågar ändå drömma. Vill göra något stort av mitt liv. Jag är duktig, social, jag vill växa, få inkomster, bygga något för mina barn, vara en förebild för mina barn.

MB: Förresten, vad hände med din man?

GJ: En natt för några år sedan hade jag en dröm. Att min svärmor kom till mig, med min man i handen. Hon gav honom till mig. Dagen efter ringde jag honom. Han grät i luren. Mamman hade precis dött. Han skilde sig från fru nummer två. Nu har han faktiskt flyttat hit till mig och barnen, och praktiserar på verkstad i Malmö.

Vår plan är att öppna en egen bilverkstad.

Vi vill framåt.

42

Lär

dom

ar o

ch r

ekom

men

dat

ion

er

For

skni

ngsr

esul

tat

och

fakt

iska

pro

jekt

har

get

t os

s en

hel

del

vär

defu

lla

insi

kter

och

lär

dom

ar o

m v

ad s

om g

ått

fel

och

vad

som

beh

övs

för

att

skap

a fö

ruts

ättn

inga

r fö

r et

t lyc

kat p

roje

kt.

Tab

ell 1

0: L

ärdo

mar

och

frå

n t

idig

are

pro

jek

t oc

h f

orsk

nin

g oc

h r

ekom

men

dati

oner

för

fra

mti

den

Ak

tivi

tet

Lär

dom

ar

Rek

omm

end

atio

ner

Kri

teri

er f

ör m

ål-

grup

psur

val

Fak

tore

r så

som

exe

mpe

lvis

arb

etsl

öshe

t, m

argi

nali

seri

ng,

utan

förs

kap,

kön

och

fat

tigd

om ä

r in

te a

llti

d ti

llrä

ckli

ga

krit

erie

r fö

r en

lyck

ad m

ikro

fina

ns-

och

före

taga

ndes

ats-

ning

.

Sjä

lvse

lek

tion

: de

indi

vide

r so

m s

jälv

a är

intr

esse

rade

och

har

vil

ja o

ch m

otiv

atio

n

En

trep

ren

örsk

apsk

apsa

nd

a:

Mot

ivat

ion

– de

n po

tent

iell

a fö

reta

gare

n m

åste

var

a m

otiv

erad

, det

är

en g

rund

föru

tsät

tnin

g

Self

-eff

icac

y –

den

pote

ntie

lla f

öret

agar

en m

åste

ha

en v

iss

grad

av

”sel

f-ef

fica

cy”,

det

vil

l säg

a en

sj

älvu

pple

vd s

jälv

förm

åga

elle

r til

ltro

till

sin

ege

n fö

rmåg

a

Rea

lise

rbar

aff

ärsi

dé –

den

pot

enti

ella

för

etag

aren

mås

te h

a ba

sen

för

en r

eali

serb

ar a

ffär

sidé

med

po

tent

ial a

tt i

full

ska

la g

å m

ed v

inst

och

utg

öra

en f

ullö

dig

förs

örjn

ings

käll

a

Un

dvi

k u

nd

antr

ängn

ings

effe

kte

r: in

sats

en b

ör in

te f

okus

era

på in

divi

der

som

hun

nit f

ör lå

ngt i

för

e-ta

gand

epro

cess

en o

ch k

lara

r si

g sj

älva

Utv

eck

lin

gsp

oten

tial

: de

t ska

fin

nas

pote

ntia

l för

att

utv

eckl

a de

t soc

iala

kap

ital

et o

ch k

unsk

apsk

ap-

ital

et; i

ndiv

ider

som

är

allt

för

mar

gina

lise

rade

bör

inte

inkl

uder

as, t

ill e

xem

pel d

e so

m le

ver

i mis

sbru

k el

ler

allt

för

omog

na o

ch u

nga

pers

oner

Gru

ppsa

mm

ansä

ttni

ng

Gru

ppsa

mm

ansä

ttni

ngen

har

i m

ånga

fal

l var

it a

lltf

ör

hete

roge

n H

omog

enit

et:

grup

pern

a bö

r va

ra r

elat

ivt h

omog

ena

för

att s

kapa

de

bäst

a fö

ruts

ättn

inga

rna

till

att

ut

veck

la d

et s

ocia

la k

apita

let o

ch k

unsk

apsk

apit

alet

Sp

råk

ku

nsk

aper

: de

t är

vikt

igt n

är m

an s

ätte

r sa

mm

an g

rupp

en a

tt a

lla

kan

kom

mun

icer

a ob

ehin

drat

m

ed v

aran

dra.

Hyf

sade

kun

skap

er i

sven

ska

språ

ket ä

r vi

ktig

t för

att

kun

na ly

ckas

som

för

etag

are

Met

odol

ogi

Få

init

iati

v so

m h

aft e

n ho

list

isk

appr

oach

; de

har

ofta

an

ting

en h

aft f

ör s

tort

ell

er f

ör li

tet f

okus

på

det f

inan

si-

ella

kap

ital

et

Ett

hol

isti

skt

angr

epp

ssät

t:

Soc

ialt

kap

ital

: byg

ga u

pp in

divi

dens

nät

verk

och

sät

ta n

ätve

rk i

kont

akt m

ed a

ndra

rel

evan

ta n

ätve

rk

43

Kun

skap

skap

ital

: byg

ga u

pp in

divi

dens

kun

skap

er k

ring

för

etag

ande

, til

l exe

mpe

l ino

m r

edov

isni

ng,

mar

knad

sför

ing

Fin

ansi

ellt

kap

ital

: erb

juda

den

mog

na f

öret

agar

en a

npas

sade

låne

prod

ukte

r

Det

fin

ansi

ella

kap

itale

t har

i m

ånga

fal

l var

it gr

atis

och

in

te a

npas

sade

till

för

etag

aren

s be

hov

Ku

nd

anpa

ssad

e fi

nan

siel

la p

rod

uk

ter:

Mik

rokr

edit

en b

ör v

ara

anpa

ssad

till

för

etag

aren

s be

hov

(til

l exe

mpe

l tid

scyk

ler)

Hur

uvid

a m

ikro

kred

iter

ska

ges

enl

igt t

radi

tion

ella

mik

rofi

nans

prin

cipe

r m

ed b

land

ann

at g

rupp

ansv

ar

för

låne

t, vi

a ga

rant

ifon

der

elle

r m

ed s

äker

het s

om v

anli

ga lå

n fö

rbli

r en

öpp

en f

råga

; se

disk

ussi

oner

na

från

wor

ksho

pen

den

9 au

gust

i (B

ilag

a 1)

Mik

rofi

nans

tjän

ster

na m

åste

för

egås

av

skul

dsan

erin

g nä

r de

tta

behö

vs o

ch ä

r ri

mli

gt

Lån

esum

man

bör

min

imer

as i

förh

ålla

nde

till

den

pot

enti

ella

inko

mst

en f

rån

verk

sam

hete

n; i

tidi

gare

pr

ojek

t har

kli

ente

r of

ta v

elat

låna

mer

än

dera

s ka

ssaf

löde

till

åtit

Kli

ente

rna

bör

få h

jälp

med

att

iden

tifie

ra d

e st

örst

a ri

sker

na o

ch u

tarb

eta

risk

min

imer

ings

stra

tegi

er

Rän

tan

bör

mot

svar

a ka

pita

lkos

tnad

en o

ch m

argi

nalk

ostn

aden

för

utl

ånin

gen

utan

att

var

a or

imli

gt h

ög

Säk

erhe

t bör

dis

kute

ras

igen

om p

å br

ains

torm

ing,

och

sed

an s

kriv

er v

i det

ta. E

n lö

snin

g sk

ulle

var

a nå

gon

form

av

säke

rhet

/gar

anti

frå

n et

t sta

tlig

t org

an ti

ll S

parb

anke

n Ö

resu

nd.

Tid

igar

e pr

ojek

t har

inte

allt

id ly

ckat

s by

gga

broa

r m

ella

n gr

uppe

n oc

h an

dra

rele

vant

a nä

tver

k B

ygga

bro

ar t

ill r

elev

anta

ak

töre

r oc

h n

ätve

rk:

Gru

pper

na m

åste

få

kont

akt o

ch u

tvec

kla

rela

tion

er

med

loka

lt o

ch r

egio

nalt

när

ings

liv,

idee

lla

orga

nisa

tion

er (

till

exe

mpe

l inv

andr

arfö

reni

ngar

) oc

h of

-fe

ntli

ga m

yndi

ghet

er s

åsom

AM

S, A

LM

I, s

ocia

ltjän

sten

Kon

text

en

Soci

alfö

rsäk

ring

ssys

tem

et k

an o

fta

vara

pro

blem

atis

kt

efte

rsom

indi

vide

n bl

ir a

v m

ed a

llt f

örsö

rjni

ngss

töd

(soc

i-al

bidr

ag)

dire

kt n

är h

on s

tart

ar f

öret

ag

For

tsat

t fö

rsör

jnin

gsst

öd:

det u

ltim

ata

vore

om

Reg

ion

Skå

ne k

unde

ska

pa e

tt un

dant

ag f

ör m

ålgr

up-

pen

så a

tt d

enna

sku

lle

få b

ehål

la e

vent

uell

t för

sörj

ning

sstö

d ti

lls

före

tage

t kom

mit

upp

på

fött

er. D

e så

ka

llade

fri

zone

rna

skul

le k

unna

utg

öra

en m

öjli

ghet

för

att

skap

a un

dant

ag.

Res

ursp

erso

ner

Tid

igar

e in

itiat

iv h

ar in

te a

lltid

lyck

ats

mat

cha

ihop

del

ta-

gare

med

men

tore

r Id

enti

fik

atio

n:

Res

ursp

erso

ner

såso

m m

ento

rer

och

trän

are

bör

vara

per

sone

r so

m k

an b

åde

mot

iver

a an

dra

sam

t inb

juda

till

iden

tifi

katio

n.

Res

ursp

erso

ner

såso

m tr

änar

e ha

r in

te a

lltid

haf

t ett

bem

ö-ta

nde

gent

emot

mål

grup

pen

som

var

it k

onst

rukt

ivt

Lyh

örd

a oc

h en

gage

rad

e tr

änar

e: T

räna

rna

bör

vara

lyhö

rda,

upp

visa

hög

män

skli

g be

gåvn

ing

och

ha f

örm

åga

att l

äsa

grup

pern

a.

Utv

ärde

ring

T

idig

are

proj

ekt h

ar b

rust

it i

mål

defi

niti

on

Utv

ärd

erin

g b

åde

på

del

taga

rniv

å oc

h p

å p

roje

ktn

ivå:

Del

taga

res

kuns

kaps

nivå

och

för

trog

enhe

t m

ed s

ina

möj

ligh

eter

att

driv

a fö

reta

g bö

r ut

värd

eras

båd

e fö

re o

ch e

fter

gen

omgå

nget

pro

jekt

. Fra

m-

gång

en h

os d

eras

för

etag

bör

utv

ärde

ras

unde

r fl

era

år. P

roje

ktet

bör

utv

ärde

ras

både

i m

ålup

pfyl

lels

e oc

h ko

stna

dsef

fekt

ivit

et.

Bri

stan

de k

vant

ifie

rbar

res

ulta

tmät

ning

i ti

diga

re p

roje

kt

Kva

nti

tati

va u

tvär

der

ings

vari

able

r: K

vant

itat

iva

utvä

rder

ings

vari

able

r be

hövs

på

både

indi

vid-

och

44

proj

ektn

ivå.

På

indi

vidn

ivå

hand

lar

det f

räm

st o

m: (

1) a

ntal

för

etag

ssta

rter

; (2)

för

etag

ens

över

levn

ad;

(3)

före

tage

ns s

torl

ek i

både

om

sätt

ning

och

ant

al a

nstä

llda

; sam

t (4)

löne

r til

l ans

täll

da o

ch ä

gare

. På

proj

ektn

ivå

bör

utvä

rder

ings

vari

able

r vä

ljas

bas

erat

på

en s

amhä

llse

kono

mis

k ”c

ost-

bene

fit”

ana

lys

där

sam

häll

seko

nom

iska

nyc

kelt

al k

oppl

ade

både

till

indi

vide

rnas

utf

all e

nlig

t ova

n, o

ch k

ostn

ader

för

-kn

ippa

de m

ed u

tanf

örsk

ap e

nlig

t myn

digh

eter

s sc

habl

onko

stna

der

anvä

nds

för

att p

rogn

osti

sera

sam

-hä

llse

kono

mis

k ”c

ost-

bene

fit”

på

kort

, med

ellå

ng o

ch lå

ng s

ikt

Sty

rnin

g D

e fl

esta

initi

ativ

i S

veri

ge h

ar ”

ägts

” oc

h st

yrts

av

an-

ting

en s

tatli

ga e

ller

idee

lla o

rgan

isat

ione

r; s

amtl

iga

har

sakn

at f

öran

krin

g i d

et e

tabl

erad

e nä

ring

sliv

et.

När

ings

livs

föra

nk

rin

g: T

ydli

g fö

rank

ring

i de

t reg

iona

la o

ch/e

ller

loka

la n

ärin

gsli

vet.

Den

na f

öran

k-ri

ng s

kull

e fö

rsla

gsvi

s ku

nna

vara

enl

igt e

n ri

skka

pita

lmod

ell,

där

näri

ngsl

ivet

kan

lägg

a ti

d, f

inan

sie-

ring

och

kun

skap

(”t

ime,

trea

sure

and

tale

nt”)

.

Lok

alt ä

gars

kap

K

un

skap

om

när

områ

det

: K

unsk

ap o

m n

ärom

råde

t och

till

gång

till

bra

loka

la n

ätve

rk ä

r vi

ktig

a fr

amgå

ngsf

akto

rer,

var

för

proj

ekte

t bör

byg

ga p

å lo

kal k

änne

dom

och

loka

la a

ktör

er.

“Min dröm är att få jobb, tjäna pengar, starta företag.En dröm är att laga mat som företag…”

“Man säger att invandrarungdomarna är en katastrof. Att de stjäl.Men om man går gymansium och klarar sig bra och får bra betygoch tar körkort för att köra truck, och ändå inte får jobb-hur skall man klara sig? Min son vill vara en fin ung man,träffa någon, ha jobb, tjäna pengar. Att inte ha jobb krossarhans liv. Vem kan hjälpa oss? Jag är förtvivlad över situationen.”

Basra Osman från Somalia, arbetslös, Rosengård

45

Tre röster: intervju med Basra Osman, Sadia Absher och Fortun Sudi

Intervju med Basra Osman, Sadia Absher och Fortun Sudi, arbetslösa kvinnor med somaliskt ursprung. Vi träffas på Falafelbaren i Rosengård. Vi möter tre arbetslösa och starka kvinnor som funderar på om livet kunde vara annorlunda.

Maria Borelius (MB): Ni är alla tre arbetslösa. Varför har ni haft svårt att få jobb tror ni?

Basra Osman: Det enda jag vill är att få jobba. Jag har varit i Sverige länge, men bara jobbat två år, med städning på en förskola. Men jag fick en knäskada när ett tungt föremål landade på benet (hon visar att hon har svårt att böja knäet). Nu får jag inget annat jobb. Jag tar vad som helst – affär, hemtjänst. Men ingen vill ha mig.

Fortun Sudi: Jag ville starta företag och sälja muslimska kläder här i Malmö. Det finns inget ställe för oss muslimska kvinnor att köpa kläder idag. Jag tycker att jag har en bra idé. Men på Försäkringskassan sa man till mig ”om du startar eget får du inga bidrag”.

MB: Kände du att du blev aktivt stoppad att starta företag?

Fortun Sudi: Ja, det blev jag. I sex år har jag försökt övertala dem att ge mig en liten chans. Men socialen vill inte att jag startar företag. Då vågar man inte riskera.

Sadia Absher: Våra släktingar i England jobbar alla, även de gamla kvinnorna, som har svårt att gå. Men vi som är somalier i Sverige, vi jobbar inte. Vi är alla arbetslösa, speciellt kvin-norna.

Basra Osman: Min förra man är också arbetslös. Och min andra son, har inget jobb. Min första son har fått jobb som busschaufför. Det är jättekul. Men jag och min andra son sitter hemma ensamma, det är fruktansvärt. Ingen av oss har jobb.

MB: Hur kändes det för barnen när både du och din man var utan arbete?

Basra Osman: De skämdes för oss. Det blir en katastrof för barn när båda föräldrarna är ar-betslösa. Men vad ska jag göra? Först tror man det är fel på en för att man har slöja, är in-vandrare, och inte kan svenska. Men min kompis hon är perfekt, och får ändå inte jobb.

MB: Hur menar du att hon är ”perfekt”?

Basra Osman: Hon kan svenska jättebra. Hon har inte slöja. När hon ringer och söker jobb kallar hon sig Sara, ett svenskt namn. Hon blir kallad till intervju. När hon kommer ser de att hon är svart. Då blir arbetsgivarna direkt kalla, ”Nä, vi har nog inget jobb just nu.”.

Sadia Absher: Kan någon förklara för mig varför det är lättare för somalier att få jobb i Dan-mark än i Sverige? Varför driver somalier butik i England men inte i Sverige?

Fortun Sudi: Det är politik. Det är lätt att öppna affär och anställa i England. Inte i Sverige. Här säger de till folk att man först måste ha varit anställd innan man kan få öppna eget.

46

Basra Osman: Man säger att invandrarungdomarna är en katastrof. Att de stjäl. Men om man går gymnasium och klarar sig bra och får bra betyg, och tar körkort för att köra truck, och ändå inte får jobb – hur ska man klara sig? Min son vill också ha en fin jacka. Men den kanske kostar 2 000 kronor. Vi har inga sådana pengar. Vi sitter hemma ensamma. Men han vill vara en fin ung man, träffa någon, ha jobb, tjäna pengar. Att inte ha jobb krossar hans liv. Vem kan hjälpa oss? Jag är förtvivlad över situationen.

MB: Jag förstår att det är mycket svårt. Om du ändå orkar ha en dröm om något, vad skulle du vilja göra?

Basra Osman: Min dröm är att få jobb, tjäna pengar, starta företag. En dröm är att laga mat som företag…

Sadia Absher: Hon lagar bästa maten… bra kött… bra såser…

MB: Fler drömmar?

Fortun Sudi: Jag drömmer om mitt företag, men blir stoppad. Jag har gått utan att jobba i åtta år, sedan jag kom till Sverige, trots att jag är en duktig person som vill starta företag. Det är en tragedi för mig. Och synd för Sverige.

“Att tjäna pengar är viktigast.Man vill lyckas med sitt liv.Utan pengar är du ingen.Med pengar kan du göra allt.”

“Problemet i Sverige är att det är höga skatter.Det är så mycket man måste betala bortav det man tjänar som småföretagare.”

“Jag vill inte ligga andra till last. Jag vill jobba, jag vill tjäna pengar och få vara med och bygga ett bra land. Jag har så mycket att ge, och har bara fått ge en liten bråkdel. Jag är smart, och jag lär hela tiden nytt, och kan jobba hårdare än de flesta svenskar jag mött. Jag behöver bara lite hjälp att skapa rätt ide, få träffa duktiga personer som kan vägleda mig något. Sedan tar jag hand om resten själv.”

Daniela Sohic från Kroatien, entreprenör, Malmö

“Jag är ung och stark, jag har idéer, jag vill något med mitt liv. Jag skulle vilja bygga en affär där det fanns bra mode, rimliga priser, och tilläggstjänster som stylister, espressobar, så att kvinnor kunde fixa allt i samma hus. Men jag saknar kapital. En som jag har absolut inga kontakter, hur hårt jag än vill och kan jobba så kommer jag inte framåt.”

“Jag har inga inkomster att tala om, och inga tillgångar sedan skilsmässan, så ingen bank vill ju träffa mig. Sedan behöver jag hjälp med kontakter, att träffa människor som kan hjälpa mig. Jobbar hårt det gör jag gärna själv sen. Jag vill ju lyckas.”

47

En röst: intervju med Daniela Sohic

Daniela Sohic har varit entreprenör i olika omgångar och studerar nu på Komvux.

Maria Borelius (MB): Varför kom du till Sverige?

Daniela Sohic (DS): Jag kom för elva år sedan från Kroatien. Det var kärleken som tog mig till Sverige. Men det var inget lätt beslut. Jag oroade mig för om jag skulle klara att leva i ett främmande land. Men kärleken vann.

MB: Hur blev det när du kom?

DS: Jag började jobba hårt direkt. Min dåvarande mans mamma hade städfirma. Jag städade. Det gör alla invandrare som kommer. Det är ett bra sätt att få jobb i Sverige. Jag ville jobba hårt. Vara oberoende och fort tjäna egna pengar. Sedan startade jag och min man flera små bolag. Frisörsalong, jobbade med Pölsemannen och en inredningsfirma som sålde till restau-ranter.

MB: Vad var drivkraften i detta serieföretagande?

DS: Att tjäna pengar är viktigast. Man vill lyckas med sitt liv. Utan pengar är du ingen. Med pengar kan du göra allt.

MB: Men du har lagt småföretagandet på hyllan just nu. Varför då?

DS: I början av året gick jag igenom en jobbig skilsmässa. Min man lämnade mig. Som det ofta blev i skilsmässor fick han alla tillgångar. Jag förlorade allt. Men jag är ung och stark, jag har idéer, jag vill något med mitt liv. Och jag måste fixa detta nu, med två små flickor.

MB: Så hur tänker du, vad har du gjort?

DS: Efter skilsmässan tog jag kontakt med Pölsemannen för att driva deras korvstånd i Höll-viken. Det står precis utanför Toppengallerian, och jag ville verkligen bygga mitt eget nya liv med eget företag. Jag jobbade minst 10 timmar om dygnet, och fick igång en bra försäljning i volym. Men det var mycket tufft. Efter att ha betalt alla skatter och underleverantörer blir det nästan inget kvar för mig att leva på. När jag sedan skulle fundera igenom min framtid, så behövde jag ta ytterligare lån för att kunna finansiera driften av Pölsemannen. Jag gick till ALMI, och där mötte jag Darja Smisovsky, som var fantastisk mot mig. Både väldigt stöd-jande, men ändå fick mig att se att ett lån också innebar stora risker. Efter att inte ha sovit i två veckor, och verkligen darrat inför den stora risken, beslöt jag mig för att tacka nej till lå-net, och inte gå vidare med mina kontakter med Pölsemannen. Man kan jobba stenhårt, men man måste kunna se en framtid då inkomsten växer. Jag såg inte det.

MB: Och nu studerar du. Vad vill du med dina studier?

DS: Jag behöver få mina betyg från Kroatien validerade i Sverige. Sedan funderar jag på att läsa vidare. Jurist kanske. Men har också många idéer om att starta företag. Skulle vilja bygga en affär där det fanns bra mode, rimliga priser, och tilläggstjänster som stylister, espressobar, så att kvinnor kunde fixa allt i samma hus. Men jag saknar kapital. En som jag har absolut inga kontakter, hur hårt jag än vill och kan jobba så kommer jag inte framåt.

48

MB: Om man skulle starta en satsning för att hjälpa sådana som du med att komma igång med företagande – vad skulle du behöva stöd med?

DS: Jag tror man behöver utbildning i ekonomi, hur man sköter företag och hur man räknar. Sedan behöver jag hjälp med att kunna se om en idé blir lönsam, kanske skulle man kunna ta fram ett antal färdiga ”idéer” för företag där man ser vad man behöver göra för att starta ett sånt företag. Man vill ha en snabb uppfattning om vad man kan tjäna och vad som kostar. Se-dan behöver jag hjälp med finansiering. Jag har inga inkomster att tala om, och inga tillgångar sedan skilsmässan, så ingen bank vill ju träffa mig. Sedan behöver jag hjälp med kontakter, att träffa människor som kan hjälpa mig. Jobbar hårt det gör jag gärna själv sen. Jag vill ju lyck-as.

MB: Vad behöver man mer tränas i?

DS: Kundservice är viktigt. När jag drev Pölsemannen skämtade jag m ed folk, såg till att snabbt betjäna så många som möjligt, så att folk slapp vänta, ansträngde mig för att bygga upp en relation och en känsla. Det skall vara trevligt att komma till en. Men folk som är anställda behöver inte anstränga sig på samma sätt. De har ju samma lön vare sig det är en eller tio kunder. Men den som äger stället själv lägger i en extra växel.

MB: Vad är de största riskerna tycker du med att starta eget?

DS: Livet är risk. Det måste man förstå som människa. Det kan uppåt och man kan förlora allt. Så man kan inte leva utan risk. Men problemen i Sverige är att det är höga skatter. Det är så mycket man måste betala bort av det man tjänar som småföretagare.

MB: Du står nu inför ett vägskäl. Har förlorat väldigt mycket och har det väldigt tufft. Hur tänker du framåt kring ditt liv?

DS: Just nu har jag bostadsbidrag, men jag vill inte ha det. Jag vill inte ligga andra till last. Jag vill jobba, jag vill tjäna pengar och få vara med och bygga ett bra land. Jag har så mycket att ge, och har bara fått ge en liten bråkdel. Jag är smart, och jag lär hela tiden nytt, och kan jobba hårdare än de flesta svenskar jag mött. Jag behöver bara lite hjälp att skapa rätt ide, få träffa duktiga personer som kan vägleda mig något. Sedan tar jag hand om resten själv.

49

Argument för och emot

En kombinerad mikrofinans- och företagandesatsning enligt en så kallad ”kubmodell” skulle kunna vara ett praktiskt och pragmatiskt sätt att jobba med att minska utanförskapet på ar-betsmarknaden. Ett sådant initiativ bland personer med invandrarbakgrund betyder att man vill arbeta för den enskildas rätt att kunna försörja sig.77 Det skulle sålunda vara ett sätt att skapa nödvändiga resurser runt individer som faller igenom det svenska finansiella systemet och den svenska arbetsmarknaden. Det kan också finnas problem eller svårigheter med indi-vidanpassade mikrofinans- och företagandelösningar som gör att det ibland inte är ett lämpligt verktyg. Nedan listar vi de viktigaste argumenten för och emot en sådan modell:

Möjligheter och fördelar

Individnivå:

Om det drivs med framgång innebär ett mikrofinans- och företagandeprojekt en lång-siktigt hållbar försörjningskälla för individen.

Individen får bankkontakt. Mikrofinans bygger på sparande och att lån återbetalas, det är alltså inget bidrag som

någon ”får gratis”. Detta stärker självförtroende och egenmakt bland deltagarna vilket utgör viktiga psykologiska komponenter för att hitta energi att starta och framgångs-rikt driva ett företag.78

Väl beprövade mikrofinans- och företagandelösningar, som till exempel BRAC, Op-portunity International, Hand in Hand och MAPLE Microdevelopment, bygger på att deltagarna både ges lån och affärsträning i grupp. Detta stärker både det sociala kapi-talet (via deltagargruppen nära samarbete) och kunskapskapitalet (de praktiska erfa-renheterna) bland deltagarna. Träningen stärker individen som samhällsmedborgare och ger mod att bygga nya kontakter.

Träningen och företagandet skapar ökad status för den deltagande individen i familje-kretsar. Barn får positiva förebilder.

Väl fungerande grupper skapar en bas för lokal samverkan. Utifrån dessa kan delta-garna få kraft att påverka sina egna liv och det lokala samhället.

Samhällsnivå:

Det finns beprövade modeller för mikrofinans- och företagandeprojekt i en utveckl-ingskontext som visar på när detta fungerar mer eller mindre bra.

Dessa modeller har arbetats fram i mycket stor skala, och utgör därmed ett brett stu-diematerial.

De visar att de flesta deltagare kan starta någon form av företag om man inte sätter barriären för högt. Detta skapar ett större ”startfält” av knoppande småföretag, bland vilka några kan växa till företag med flera anställda. Ju större bas i företagarpyrami-den, ju bredare mitt.

Ett mikrofinans- och företagandeprojekt behöver inte heller vara speciellt kostsamt för finansiärerna eftersom det bygger på kollektivt sparande och att lån återbetalas enligt marknadsprinciper. De kostnader som kräver finansiering är för den sociala mobilise-

77 Sjöblom, 2008. 78 Bandura, 1977.

50

ringen och träningen, det vill säga investeringar i det sociala kapitalet och i kunskaps-kapitalet.

Samhället kan däremot tjäna en hel del på att marginaliserade individer jobbar med att starta sitt eget företag snarare än att belastar det reguljära transfereringssystemen.

Träningen kommer individer till godo som ofta har lägre utbildningsnivåer; den blir en sorts kostnadseffektiv ”handelshögskola”.

Problem, nackdelar och risker

Individnivå:

Det är svårt att identifiera och nå ut till lämpliga individer. Att misslyckas med sitt företag kan bli en djup svacka för individen, varför coachning

och stöd är viktigt. Om företaget misslyckas kan individen hamna i en svårlöslig skuldfälla. Deltagarna kommer att vara ansvariga för sina lån antingen individuellt eller kollek-

tivt, och detta är pengar som faktiskt ska betalas tillbaka. Detta skiljer sig drastiskt från satsningar som enbart ”ger” något till deltagarna. Här kommer kvinnorna att de facto ta en finansiell risk. Deltagarna kommer att behöva arbeta hårt, lära sig mycket och anstränga sig inom nya och okända arenor. Detta kräver att deltagarna är motive-rade och inte ”tvingas” eller ”lockas” in i ett projekt på falska grunder eftersom all forskning visar att motivation är den enskilt viktigaste faktorn för att klara av att starta och driva ett företag.

Deltagande kvinnor från länder med låg sysselsättningsgrad för kvinnor på arbets-marknaden kan få problem att söka sig utanför hemmet och bygga ett eget socialt nät-verk som fokuserar på hennes yrkesliv. Män kan komma att uppleva detta som ett hot mot etablerade strukturer. Vikt måste därför läggas vid att förankra och förklara pro-jektet inte bara för deltagarna utan även för deras familjer.

Samhällsnivå:

I den stora statliga utredningen ”Det blågula glashuset” beskriver författarna den strukturella diskrimineringen och rasismen som avgörande för utrikes föddas exklude-ring från arbetsmarknaden och underordning i arbetslivet. Snarare än faktorer såsom avvikande (”icke-svensk”) kultur, religion, syn på ledarskap, förhållande till jäm-ställdhet, etc., eller brister i svenskkunskaper, utbildning, social kompetens, kunskap om ”svenska koder”, etc., menar utredningsförfattarna således att problemet ligger in-neboende i våra svenska strukturer, som systematiskt reproducerar en över- och un-derordning mellan inrikes födda (”vita”) svenskar och utrikes födda (”icke-vita) män-niskor.79 Det finns alltså en strukturell diskriminering som systematiskt försvårar möj-ligheterna för vissa grupper att etablera sig på till exempel arbetsmarknaden i Sverige. Mikrofinans arbetar främst underifrån och på individnivå och kan alltså inte som ett li-tet initiativ ändra på sådana samhälleliga makrostrukturer.

Eftersom framgångsrika mikrofinans- och företagandelösningar innebär att man måste arbeta med att stärka deltagarnas finansiella kapital, sociala kapital och kunskapskap-ital, kräver satsningen ett genomtänkt grepp. Att starta företag och skapa sin egen för-sörjning är ”slutresultatet” av en process som börjar med social mobilisering och

79 Arbetsmarknadsdepartementet, 2005.

51

gruppsammansättning. Detta är ingen ”quick fix”. Många intressenter ska involveras och det finns ingen given mall för hur dessa ska koordineras.

Många potentiella målgruppsindivider kan ha stora skulder, varför skuldsanering kan komma att bli aktuellt. Projektet måste hitta sätt att hantera sådana situationer, exem-pelvis i samarbete med Kronofogdemyndigheten.

Lånen bör vara garanterade av en offentlig aktör (under pilotprojektet exempelvis ALMI).

Projektet måste samarbeta med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommu-nen.

“Man prata med andra om allt. Söka råd.”

“Mamma grät när vi kom hem. Hon sa till mig ”det är inte så att jag inte villge dig saker, det är så att vi inte kan”. Då bestämde jag mig för att själv

tjäna mycket pengar. Jag skall bli rik innan jag får barn, tänkte jag.Det driver mig nu.”

“Jag gick inte till banken. Jag slet. Jag hade fyra jobb samtidigt,förutom att jobba i min första salong. ”

Linda Hoang från Vietnamdriver nagelvårdsföretaget Nail Deluxe i Malmö

52

En röst: intervju med Linda Hoang

Intervju Linda Hoang, som driver Nail Deluxe, ett nagelvårdsföretag i Malmö. Vi träffas mitt i eleganta Hansakompaniet i Malmö, där Linda rör sig vant bland sina sex anställda och lika många kunder som bygger naglar, får fotvård och förlänger ögonfransarna.

Maria Borelius (MB): Hur hamnade du med företaget här, mitt på bästa adressen i Malmö?

Linda Hoang (LH): Det här är ett attraktivt läge, och många småföretagare ville ha den här lokalen. Men jag gick till Hansakompaniet och lyckades övertala dem att välja just mig och mitt företag. Det handlar om att tro på sig själv, för annars kan du inte övertyga någon annan heller.

MB: Du är bara 25 år och har ett företag med sex anställda. Var har du fått ditt stora självför-troende?

LH: Mina föräldrar har alltid trott på mig, ända sedan vi kom hit från Vietnam år 1990. Jag var bara fem år, och mina föräldrar var jättefattiga. I Vietnam var pappa fiskare och familjen drev också restaurant. När vi kom hit fick de jobb på fabrik, och vi hade inte något, levde på socialbidrag, Men de har alltid lyft fram mig och trott på mig.

MB: Hur valde du bransch?

LH: Jag har alltid varit intresserad av skönhet. 2004 slutade jag skolan, och började först plugga på restauranglinjen i Umeå. Men slutade i 2005. Den linjen var inget för mig. Jag ville istället starta eget istället, tjäna bra pengar, vara helt stadig och självständig. Jag började bygga naglar.

MB: Varför bygga naglar?

LH: Ända sedan jag var 15-16 hade jag byggt naglarna, och mina kompisar gjorde det också. Så gick jag på kurs och upptäckte att jag lärde mig bygga naglar så snabbt. En månads kurs, sedan kunde jag tekniken. Så startade jag eget. Jag slet. Fyra jobb samtidigt för att ha råd att starta, eftersom jag inte lånade några pengar. Och det tog flera år innan det började bli lön-samt. Jag bara jobbade på och jobbade på och såg framåt.

MB: I flera länder i Europa drivs nagelsalonger av just människor från Vietnam. Varför då?

LH: Haha. Vi är bäst på naglar, vi har världsmonopol på nagelsalonger. När jag tränar en vi-etnames lär de sig på en månad. Andra folk tar mycket mer tid. Jag tror vi kan göra allt som är pilligt. Så har vi jättemycket tålamod.

MB: Berätta om Nail de Luxe, ditt företag.

LH; Jag har sex anställda. Drygt flera hundra fasta och regelbundna kunder. Omsättningen vill jag hålla för mig själv just nu, men det börjar bra. Vi erbjuder nagelvård, fransförläng-ning, fotvård, handvård. Vi riktar oss mot kvinnor 20-50, men har faktiskt också kunder över 90. Det handlar om kvinnor som har pengar att spendera. För det kostar att ha snygga naglar.

MB: Du berättar att ni hade väldigt ont om pengar när du var liten. Hur påverkade det dig?

53

LH: En gång när jag var liten gick jag och mamma på Hemköp. Där fanns en docka jag gärna ville ha, en sådan som kompisarna hade på skolan. Men mamma hade inte en chans att köpa den. Vi hade bara några hundra kronor att leva på av socialbidraget, tills månadens slut, och de pengarna måste gå till mat. Jag började storgråta i affären, och trodde att min mamma skulle vara arg på mig när vi kom hem. Till min förvåning ställde hon sig och grät när vi kom hem. Hon sa till mig ”det är inte så att jag inte vill ge dig saker, det är så att vi inte kan”. Då bestämde jag mig för att själv tjäna mycket pengar. Jag skall bli rik innan jag får barn, tänkte jag. Det driver mig nu.

MB: Hur har du ordnat din finansiering?

LH: Jag gick inte till banken, utan som jag berättade, hade jag fyra jobb, förutom att jobba i min första salong. Då slapp jag låna. För att expandera har jag tagit in ytterligare ägare och kapital, som jag lärt känna via min bekantskapskrets och mina kunder.

MB: Du är väldigt framgångsrik som småföretagare. Många vill bli som du. Hur skall man hjälpa dem att lyckas? Vad behöver de kunna?

LH; Man måste tro på sitt koncept, och kunna tillräckligt mycket om det för att kunna tro på det. Så måste man vara realistisk. Man måste räkna och räkna, för att kunna hantera nedsida. Det är viktigt att inte hamna hos Kronofogden. Har man gjort det i Sverige är det så svårt att komma igen. Sedan skall man inte vara för flashig. Snåla, snåla med alla utgifter innan man tjänar. Sedan skall man prata med andra om allt. Söka råd. Det viktiga är att satsa på kvalitet, service, bra läge och viktigast är personalen och hur de bemöter kunden. Det måste man träna och träna.

MB: Hur tränar du personalen`?

LH: Man skall kunna själva jobbet, men jag tror man säljer mer än en produkt. Man säljer en positiv upplevelse. Vi behandlar inte kunden som vi själva vill bli behandlade, utan som kun-den vill bli behandlad. Men jag är ganska strikt med personalen. Jag har mina regler och de måste man följa.

MB: Vilka regler är det?

LH: Man får inte prata om kunderna med varandra. Personalen får inte prata illa om varandra. Man måste kunna hålla tyst med vad kunderna berättar och får inte umgås privat med kunder-na. Kunder är kunder.

MB: Och om någon bryter mot reglerna?

LH: Det har hänt att folk har fått gå. Men jag är också väldigt rättvis.

MB: Du är bara 25 år och har redan hunnit med så mycket. Var får du goda råd själv? Vem stödjer dig?

LH: Mina föräldrar. Jag känner också folk genom mina kunder. Jag har haft många jobb i restaurant, som Black Jack croupier på nattklubb, som sushi kock. Jag lärde känna folk i sko-lan. Jag utnyttjar mina kontakter och frågar. Jag letar efter folk som ger god energi, och håller mig undan energitjuvar.

54

MB: Vad gör du om fem år?`

LH: Just nu håller jag på och startar en salong till.

MB: Var då?

LH: Det är hemligt. Men jag blir nog kvar i branschen ett tag till, även om jag är ganska om-bytlig och tröttnar om saker blir för statiska. Jag är spontan och vill göra nya saker. Man lever bara en gång. Det gäller att göra det man vill göra. Men jag tror inte man kan jobba som jag gör och ha familj. Jobbet är min familj just nu.

“Jag drömmer om mitt företag, men blir stoppad.Jag har gått utan att jobba i åtta år, sen jag kom till Sverige,

trots att jag är en duktig person som vill starta företag.Det är en tragedi för mig.

Och synd för Sverige.”

“På Försäkringskassan sa man till mig”- om du startar eget får du inga bidrag”.

Socialen vill inte att jag startar företag. Då vågar man inte riskera.”

“Det är lätt att öppna affär och anställa i England.Inte i Sverige.

Här säger dom till folk att man måste förstha varit anställd innan man kan få öppna eget.”

Fortun Sodi från Somalia, arbetslös, Rosengård

55

Slutsatser

Denna förstudie indikerar att behovet av mikrofinans- och företagandeprogram existerar även inom vissa segment av den svenska befolkningen. En sådan insats handlar om att hjälpa mar-ginaliserade individer med intresse för företagande att förverkliga sina visioner och starta ett bärkraftigt företag. Som sådan kommer en mikrofinans- och företagandeinsats givetvis inte att vara av intresse för alla, inte ens för en majoritet av de personer med invandrarbakgrund som befinner sig i utanförskap. Inte alla människor är intresserade av eller för den delen lämpade till att driva företag, liksom inte alla människor är intresserade av eller lämpade för alla yrken. Men för den som är intresserad av att starta ett företag men som står inför stora hinder på grund av marginalisering skulle en mikrofinans- och företagandeinsats erbjuda en möjlig språngbräda till att framgångsrikt starta ett företag och bli självförsörjande.

En mikrofinans- och företagandeinsats ska således ses som en pragmatisk lösning på ett stort samhällsproblem; det om utanförskap och marginalisering på arbetsmarknaden. Ett sådant program skulle kunna vara ett sätt bland flera att skapa de nödvändiga strukturerna runt den företagande individen som samhället i stort misslyckats med, det vill ge denna säga tillgång till finansiellt kapital, etablerade relevanta nätverk och nödvändig kunskap om marknaden och samhällssystemen.

56

En satsning på utsatta gruppers småföretagande kan byggas med stor flexibilitet, men bör in-nehålla följande grundkomponenter för att ha chansen att lyckas:

Det är viktigt med långsiktighet i projektutformningen. Att starta ett företag är del av en process som handlar om mänsklig utveckling. Man ska lära sig nytt, våga nytt och göra nytt. Detta tar tid och kräver tålamod. Projektet behöver tydliga ramar, god och hyfsat långsiktig finansiering, och en klok och kunnig styrelse. Projektet behöver för-modligen delas upp i ett mindre pilotprojekt, med en tvåårshorisont, innan det kan ska-las upp.

Projektet behöver tydligt adressera de tre behoven i ”kuben” – finansiellt kapital, soci-alt kapital samt kunskapskapital – på sätt som är relevanta och fungerande för mål-gruppen. Det behövs krediter och säkerhetssystem som fungerar i samklang med de företagande deltagarnas affärsidéer och sociala strukturer. Träningsprogram som pas-sar deltagarnas kunskaps- och erfarenhetsbakgrund samt affärsidéer måste också ut-vecklas. Målgruppens närvaro och delaktighet på lokala marknader måste också ut-vecklas, med bland annat mentorskap och grupp- och nätverksbyggande.

För att bygga broar mellan deltagargrupperna och andra relevanta sociala nätverk be-hövs bland annat en stark koppling till det etablerade lokala näringslivet. Det ultimata vore om lokalt näringsliv aktivt var med i projektet som bland annat finansiär, deltog med personal i en del av träningen, och eventuellt erbjöd kontorsutrymme till projekt-ledningen.

Fokus måste initialt ligga på att rekrytera motiverade deltagare som har intresse för fö-retagande och som själva vill delta.

Region Skåne bör arbeta politiskt för att skapa en smidig ”brygg-lösning” för indivi-dernas försörjning under den fas när individer kliver från försörjningsstöd in i företa-gande. För människor med låga ekonomiska marginaler är detta helt centralt för att våga vara med i projektet.

57

Källförteckning

Andersson, Lina och Hammarstedt, Mats 2011, Invandrares egenföretagande – trender, branscher, storlek och resultat. Ekonomisk Debatt, 2011:2.

Arbetsmarknadsdepartementet, 2005, Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sve-rige, rapport från Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, SOU 2005:56.

Armendáriz, Beatriz 2009, Microfinance for Self-Employment Activities in the European Urban Areas: Contrasting Crédal in Belgium and Adie in France. Centre Emile Bernheim, Working Paper No 9/041.

Bandura, A. 1977, Social Learning Theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall Inc.

Banerjee, Abhijit; Duflo, E.; Glennerster, R. och Kinnan, C. 2010, The miracle of micro-finance? Evidence from a randomized evaluation. Manuskript. MIT Department of Econom-ics.

Bassam, Akram 1999, Invandrarföretagare i Sverige: avknoppningar och nätverksstrategier, Uppsala universitet, Företagsekonomiska avdelning, working paper, No 5.

Bates, T. 1990, Entrepreneur human capital och small business longevity. The Review of Economics and Statistics, 72(4):551-559.

Bosma, N.; Acs, Z. J.; Autio, E; Coduras, A. och Levie, J. 2009, Global Entrepreneurship Monitor 2008: Executive Report. Global Entrepreneurship Research Consortium.

Braunerhjelm, Pontus (red.), 2011, Entreprenörskap i Sverige. Nationell rapport 2011. Entre-prenörskapsforum.

Burt, Ronald S. 2001, Structural holes versus network closure as social capital. I Lin, Nan; Cook, Karen S. och Burt, Ronald S. Social Capital: Theory and Research. Aldine Transaction.

Caliendo, M. och Kritikos, A. 2010, Start-ups by the unemployed: Characteristics, survival, and direct employment effects. Small Business Economics, 35(1):71-92.

Carling, K., och Gustafson, L. 1999, Self-employment grants vs. subsidized employment: Is there a difference in the re-unemployment risk? Uppsala: IFAU.

CGAP, 2010, Cross-Border Funding for Microfinance: Results of the CGAP Funding Surveys 2010.

Davidsson, P och Delmar, F. 2000, På jakt efter de nya arbetstillfällena: tillväxtföretagens roll, Ekonomisk Debatt, 28(3):267-276.

Davidsson, P. och Honig, B. 2003, The role of social och human capital among nascent entre-preneurs. Journal of Business Venturing, 18(3):301-331.

58

de Mel, S.; McKenzie, D. och Woodruff, C. 2007, Who does Microfinance Fail to Reach? Experimental Evidence on Gender and Microenterprise Returns. Bureau for Research and Economic Analysis of Development (BREAD), Working Paper, No 157.

Earle, John S. och Sakova, Zuzana 2000, Business start-ups or disguised unemployment? Ev-idence on the character of self-employment from transition economies. Labour Economics, 7(5):575-601.

Eklind, B.; Hultin, M.; Kashefi, B.; Lindholm, L-E.; Löfbom, E. och Nyman, K. 2004, Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. [www.regeringen.se/sb/d/12349/a/134711].

European Microfinance Network [www.european-microfinance.org].

European Microfinance Network och Nantik Lum Foundation, 2008, Overview of the Micro-credit Sector in the European Union, European Community Programme for Employment och Social Solidarity, Working Paper No 5.

European Progress Microfinance Facility [ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=836].

Evers och Jung, 2007, Status of microfinance in Western Europe: An academic review. Paris: European Microfinance Network.

Fairlie, R. 1999, The Absence of the African-American Owned Business: An Analysis of the Dynamics of Self-Employment. Journal of Labor Economics, 17(1):80-108.

Forster, Sarah (red.) 2004, Street UK: A microfinance organisation. Lessons learned from its first three years’ operations. Street (UK) Foundation, supported by the Calouste Gulbenkian Foundation and the European Microfinance Network.

Garrido, S. och Lacalle, M. 2006, Microcredits Granted in Spain: A Unique Model. Finance and the Common Good/Bien Commun, 25:94-100.

Hammarstedt, Mats 2002, Invandrarföretagares villkor i Sverige: bortom pizzerian och friser-salongen. Föredrag vid ESTRAD symposiet om invandrarföretagare, 12 september 2002. Stockholm: ESBRI.

Hedström, P.; Kolm, A-S. och Åberg, Y. 200,. Social interaktion och arbetslöshet. IFAU rap-port, 2003:11. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala.

Henreksson, M. och Johansson, D. 2010, Gazelles as job contributors: A survey and interpre-tation of the evidence. Small Business Economics, 35, 227-244.

Huang, Jing; Ndiaye, Aminata och Oudrhiri, Rabab The development of professional micro-credit in developed countries. Evaluation tools and systems: Best models and best practices. Caisse des Dépôts et Consignations.

Inrikesdepartementet, 1999, Invandrare som företagare: för lika möjligheter och ökad tillväxt, rapport från Utredningen om företagande för personer med utländsk bakgrund, SOU 1999:49.

59

Johannisson, B. 1995, Personliga nätverk som kraftkälla i företagandet. I Johannisson, B. och Lindmark, L. (red.), Företag, företagare, företagsamhet. Studentlitteratur: Lund.

KfW Bankengruppe, 2007, Microfinance in Germany and Europe: Market Overview and Best Practice Examples. Economic Research Department, Frankfurt: KfW Bankengruppe.

Kritikos, Alexander; Kneiding, Christhoph och Germelmann, Claas Christian 2006, Is there a Market for Microlending in Industrialized Countries? Discussion Paper No 251, Department of Business Administration and Economics, European University Viadrina Frankfurt (Oder).

Lindh, Thomas och Ohlsson, Henry 1996, Self-Employment and Windfall Gains: Evidence from the Swedish Lottery. The Economic Journal, 106(439):1515-1526.

Lundgren, Bernt; Branting Elgstrand, Maria och Schaerström, Anders 2005, Folkhälsans be-stämningsfaktorer och indikatorer. Folkhälsopolitisk arbetsrapport. Statens folkhälsoinstitut.

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006, Entreprenörer utan kapital, 2006:23.

MIX Market [www.mixmarket.org].

Nilsson, I. 2010, De unga, utanförskapet och arbetsmarknaden: En socioekonomisk diskuss-ion, 12 juni 2010.

Nutek, 2001, Marginalisering eller integration. Invandrares företagande i svensk retorik och praktik, 032:2001.

Nutek, 2007. Finansieringssituationen vid företagande för utrikesfödda kvinnor och män, 2007:06.

Nutek, 2010, Utlandsföddas företagande i Sverige 2010.

Näringsdepartementet, 2002, Arbetskraftsutbudet, tillväxten och fördelningen i ett långsiktigt perspektiv, 2002, Ds 2002:30.

Oppedal Berge, Lars Ivar; Bjorvatn, Kjetil och Tungodden, Bertil 2011, Human och Financial Capital for Micro-Enterprise Development: Evidence from a Field och Lab Experiment. CMI Working Paper. Chr. Michelsen Institute: Bergen, Norge.

PITEM II, 2007, Företagsamma gränsgångare. Utvärderingsrapport. Utarbetad av Kicki Stridh, Internationell kompetens AB.

Rapport, 2009, Mikrolån – nu även i Sverige, SVT, 18 juli 2009. URL: svt.se/2.22620/1.1628709/mikrolan_-_nu_aven_i_sverige?lid=is_search527895&lpos=1&queryArt527895=mikrofinans&sortOrder527895=0&doneSearch=true&sd=47225&from=siteSearch&pageArt527895=0.

Reed, Larry R. 2011, State of the Microcredit Summit Campaign Report 2011. Microcredit Summit Campaign.

60

Reille, Xavier; Forster, Sarah och Rozas, Daniel 2011, Foreign capital investment in micro-finance: Reassessing financial och social returns. CGAP Focus Note, No 71.

Seibert, S.; Kraimer, M. och Liden, R. 2001, A social capital theory of career success. Academy of Management Journal, 44(2):219-237.

Sjöblom, Lisa 2008, Förstudie: Mikrofinans i Sverige. På uppdrag av SparbanksAkademin, 14 april 2008.

Sjöblom, Lisa och Wijkström, Filip 2007, Behovet av mikrofinanslösningar i Sverige. Stock-holm: SparbanksAkademin.

Socialstyrelsen, 2010a, Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2010: utbetalda belopp samt antal bi-ståndsmottagare och antal biståndshushåll.

Socialstyrelsen, 2010b, Social rapport 2010.

Statistiska centralbyrån, 2010a, Arbetskraftsundersökningarna 2010.

Statistiska centralbyrån, 2010b, Integration: ett regionalt perspektiv.

Sveriges regering, 2008, Egenmakt mot utanförskap: regeringens strategi för integration, 2008/09:24.

Sydsvenska Dagbladet, 2011, Fler invandrare måste få jobb. Debattartikel av Hillevi Eng-ström, Tobias Billström och Erik Ullenhag, 30 maj 2011.

Wennberg, K. och Autio, E. 2009, You think, therefore I become: Social interactions and en-trepreneurial activity. Artikel presenterad vid Almedalsveckan i Visby den 2 juli 2011 samt vid Academy of Management i Chicago den 5 augusti 2011.

61

Tabell- och bilageförteckning

Tabell 1: Utanförskapet på arbetsmarknaden bland första generationens invandrare i Skåne

Tabell 2: Sjukpenning/arbetslöshet bland första generationens invandrare i Skåne

Tabell 3: Inkomster bland första generationens invandrare i Skåne

Tabell 4: Företagarfrekvens bland första generationens invandrare i Skåne

Tabell 5: Företagarinkomst i medelvärde bland första generationens invandrare i Skåne

Tabell 6: Andel som angivit olika typer av hinder för tillväxt

Tabell 7: Andel som angivit finansieringsproblem som hinder

Tabell 8: Några europeiska best practice exempel

Tabell 9: Översikt av mikrofinans- och företagandesatsningar i Sverige

Tabell 10: Lärdomar och från tidigare projekt och forskning och rekommendationer för fram-tiden

“Jag är fattig här i Sverige. Jag har ingenting.Men jag vågar ändå drömma.

Jag vill göra något stort av mitt liv.Jag är duktig, social, jag vill växa,

få inkomster, bygga något för mina barn,vara en förebild för mina barn.”

Gulshan Jakubzhanova

mikrofinans och företagande bland utsatta grupper i region skåne

Documents

Transcript of mikrofinans och företagande bland utsatta grupper i region skåne