Mellerud · Karlstad, och en timma från Norges hetaste region, Östfold, ... kommunens redovisning...

Besöksadress: Köpmantorget • Postadress: 464 80 Mellerud • Telefon: 0530-180 00Telefax 0530-181 01 • www.mellerud.se

Mellerud

årsredovisning

2009

Projektledning: Kommunstyrelsekontoret, Melleruds kommun

Ansvarig utgivare: Kommunchef Ingmar Johansson, Melleruds kommun

Adress och telefon: Melleruds kommun

464 80 Mellerud

Tel: 0530-180 00

Foto: Maria Strid

Grafisk produktion:

Inlaga: Melleruds kommun

Omslag: Niklassons Tryckeri AB/Melleruds kommun

Tryck: Niklassons tryckeri AB

Papper:

Inlaga: Multi Offset 2500 90 gram

Omslag: Arctic Matt 170 gr

Kommunfullmäktig

Kommunensrevisorer Valnämnden

Kommun-styrelsen

Arbets-utskottet

Miljö- ochhälsorådet

Kommunalaungdomsrådet

Byggnads-nämnden

Kultur- ochutbildningsnämnden

Social-nämnden

Kommunalahandikapprådet

Kommunalapensionärsrådet

politisk organisationMelleruds koMMun

Kommunchef

StabEkonomichefPersonalchef

Verksamhetsutvecklare

KansliChefssekreterare

Folkhälsosamordnare

Administrativa enheten

Arbetsmarknadsenheten

Samhällsbyggnads-chef

Kultur- ochutbildningschef

Socialchef

Samhällsbyggnads.förvaltningens

personal

Kultur- ochutbildningsförvalt.ningens personal

Socialförvaltningenpersonal

Enhetschefer Enhetschefer Enhetschefer

tJÄnsteManna organisationMelleruds koMMun

Innehållsförteckning Sida Kommunstyrelsens ordförande 1 Omvärldsanalys 2 Övergripande mål 4 Redovisningsprinciper 5 Finansiell analys 6 Resultaträkning 11 Finansieringsanalys 11 Balansräkning 12 Notförteckning 13 Driftredovisning 17 Investeringsredovisning 18 Nyckeltal kommunen 19 VA-redovisning 20 Personalekonomiskt bokslut 22 Kommunfullmäktige 25 Kommunstyrelsen – administrativ förvaltning 27 Kommunstyrelsen – samhällsbyggnadsförvaltning 31 Byggnadsnämnden 36 Kultur- och utbildningsnämnden 38 Socialnämnden 42 Melleruds Bolagshus AB 45 Dalslandskommunernas kommunalförbund 46 Revisionsberättelse 48 Vision 2013 51

Innehållsförteckning

1

Kommunstyrelsens ordförande För sjätte året i rad redovisar kommunen överskott i ekonomin, +7,4 milj. Dessutom har ägartillskott på ca 5 milj. lämnats till industribolaget, Milab, och engångskostnader på knappt miljonen till Dalslands kanal och Nätbolaget Brålanda Biogas. Nämnderna har i stort haft god budgetföljsamhet. Jag vill särskilt nämna socialnämnden som visat att 2008 års överskott inte var någon tillfällighet. Vidare har regeringen lämnat konjunkturbidrag för att dämpa lågkonjunkturens försämrade skattekraft. En mycket besvärande faktor som påverkar den kommunala ekonomin negativt är befolkningsminskningen. I Mellerud lämnar fler jordelivet än de som föds och utflyttningen är större än inflyttningen. Allt färre att fördela kommunens fasta kostnader på. Vi måste lägga mer fokus på utveckling och marknadsföring av alla de möjligheter vi har. Vilken annan kommun, snart en timma från Göteborg och Karlstad, och en timma från Norges hetaste region, Östfold, har så mycket att erbjuda sina medborgare som Mellerud? Attraktivt boende, med närhet till både hav och fjäll. Ett rikt förenings- och kulturutbud, med Kulturbruket som kronan på verket. Gymnasium med gott rykte. Ett brett handelsutbud. God kommunal service. Akvedukt, simhall, ridhus, konstgräsplan och en golfbana på väg att bli något utöver det vanliga. I mars tystnade bruket i Åsen. Nästan 300 personer blev utan jobb. Ett tålmodigt arbete, där kommunen är starkt engagerad, pågår för att finna nya verksamheter i de utmärkta lokaler som nu står tomma. Ett flertal företag har visat intresse och några är nära en etablering. Under året har arbetet med tre tunga planer pågått. En översiktsplan börjar ta form där kommunens tankar kring den fysiska planeringen presenteras. Detaljplanearbetet för Sunnanå hamn och Lagun har krävt stora insatser av kommunledningen med mycket kompromissande. Den tredje planen är den Dalslandsgemensamma vindbruksplanen. Här skall många intressen samsas om hur och var ny energi skall produceras. Förhoppningen är att Kommunfullmäktige skall fastställa dessa planer under innevarande år. I kommunens under året antagna vision lyfts barn och ungdomar fram. Borttagandet av gymnasielunchavgiften, förbättrad lärartäthet, nya lokaler för slöjd och hemkunskap och tillkomsten av konstgräsplanen är exempel som visar att vi är på god väg att leva upp till denna vision.

Robert Svensson

Omvärld

Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2009

2

Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 641 personer. Minskningen har under åren i första hand berott på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider, de senaste åren har det blivit en kraftig försämring av flyttningsnettot. Under 2009 föddes 79 barn. Den 31/12 2009 hade Melleruds kommun 9 261 invånare.

Befolkningsutveckling

880090009200940096009800

1000010200

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

År

Inv

Födelsenettot ser för de senaste åren ut enligt nedan.

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Födelsenetto -26 -49 -57 -53 -52 -36 -37 -51

Flyttningsnettot ser för de senaste åren ut enligt nedan. En så kraftigt negativt flyttningsnetto har kommunen inte råkat ut för tidigare.

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Flyttnetto 52 28 -11 -35 35 -32 -107 -130

Med stor sannolikhet är det yngre invånare som flyttar från Mellerud och en något äldre som flyttar in. Konsekvensen av detta och det negativa födelsenettot visas tydligt i en befolkningspyramid. Den församling som tappar flest invånare är Holms församling, -63 invånare.

Av pyramiden framgår att det återigen föds färre barn. För att kommunen ska vara livskraftig på sikt krävs att fler i åldrarna 20-40 år stannar kvar/flyttar in, vilket ger förutsättningar för ett positivt födelsenetto. På nästa sida finns en bild på befolkningssammansättningen om tio år. Det minskade antalet i fruktsam ålder innebär att befolkningssammansättningen går mot en allt äldre befolkning.

Årsredovisning 2009 Omvärldsanalys

3

Befolkningsförändring 2009 församlingsvis Fsl. Tot. Förändring Födda Döda Infl. Utfl. Bolstad 447 -20 1 5 20 35 Dalskog 387 -11 3 6 18 26 Erikstad 308 -15 0 3 20 32 Grinstad 494 -1 3 6 36 35 Gunnarsnäs 1 013 -14 7 14 80 89 Holm 4 301 -63 46 70 302 343 Järn 291 -4 4 3 14 18 Skållerud 1 326 -27 9 15 82 105 Ör 694 -26 6 8 38 60

Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden har ökat under 2008, ungdomsarbetslösheten har gått upp kraftigt.

Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - december 2009 – 7,1% Riket - december 2008 – 4,6% Mellerud - december 2009 – 9,5% Mellerud - december 2008 – 4,4%

Ungdomar Riket - december 2009 – 11,7% Riket - december 2008 - 7,5% Mellerud - december 2009 – 15,0% Mellerud - december 2008 – 9,5%

Bostadsmarknad Med en hög nettoutflyttning borde behovet av nyproducerade bostäder inte vara så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för åtta enbostadshus, samt 4 lägenheter i 2 tvåbostadshus. Sveriges kommuner Lågkonjunkturen och det stora fallet på världens börser 2008 ger ett tydligt avtryck på kommunens skatteunderlag. Förra året och i år förutses den årliga skatteunderlagstillväxten bli drygt tre procentenheter lägre än 2008. Det beror framförallt på att färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt leder till mycket svag ökning av den viktigaste skattebasen lönesumman. I december reviderades skatteunderlagsprognosen upp – framförallt för 2010. Dessutom annonserades en permanent sänkning av kostnaderna för kommunsektorns avtalsförsäkringar. Den totala revideringen för kommunerna är 8,7 miljarder kronor för 2010 och 6,3 miljarder 2011. Resultatet försvagas sedan påtagligt 2011. Det sammanhänger med att statsbidragen minskar med 12 miljarder när det tillfälliga konjunkturstödet upphör.

Melleruds kommun - framtiden Melleruds kommun har 2009 ett tillfredställande resultat 7,4 mkr vilket motsvarar 1,6 % av intäkterna från skatt- och bidrag. I resultatet ingår aktieägartillskott till kommunens bolag på 5,2 mkr, orsaken till detta är förluster beroende på Kroppefjällsanläggningen samt en förväntad reaförlust vid försäljning av anläggningen. Detta innebär förhoppningsvis slutet på behovet av återkommande förlusttäckningar. De första signalerna för 2010 ser bra ut, regeringens konjunkturstöd innebär möjligheter till ett resultat som främjar god ekonomisk hushållning. Inför budgetåret 2011 råder stor osäkerhet, kommer konjunkturen och skatteintäkterna att öka?, hur mycket kommer försörjningsstödet att belastas pga. minskat antal arbetstillfällen. En av frågeställningarna kring framtiden i 2008 års årsredovisning var hur invånarantalet skulle påverkas av att 280 arbetstillfällen vid Arctic paper försvann samt en befarad neddragning vid SAAB. Nu vet vi att Mellerud fick en rekordhög befolkningsminskning – 181 invånare. Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, Mellerud och landskapet fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. Det innebär ett finansieringsbekymmer allt färre ska finansiera allt fler. Överflyttning av frigjorda resurser inom skolan till områden med ökade behov måste fortsätta. Äldreomsorgens utveckling med mindre fasta kostnader och ökad flexibilitet måste fortsätta. Utmaningen är mer omsorg och lägre finansiering.

Omvärldsanalys Årsredovisning 2009

Kostnad/ inv Äo 85 - w

80,0

90,0

100,0

110,0

120,0

130,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Inde

x

Kostnad/inv 85 - w Ant. Inv.

4

Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: • Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader

eller skulder till kommande generationer. • Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga

kostnader och värdeminskningar inkluderas. • Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. • Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett

delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument, Vision 2013. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. • Befolkningen uppgår till minst 10 500 invånare • Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv • All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande • All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet • Melleruds kommun är en attraktiv kommun att bo och verka i liksom att

besöka • Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin

kommun De övergripande målen konkretiseras i ett antal profilområden • Näringsliv • Livslångt lärande • Kommunikationer • Bebyggelse • Kultur och samhälle, fritid och natur • Gemensam service Profilområdena konkretiseras i inriktningsmål, vilka tilldelats kommunens styrelse och nämnder. Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen. Vision 2013 återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Under 2009 har Kommunfullmäktige fattat beslut om en ny vision, med en tydlig koppling till inriktningsmål och nämndernas prestationsmål. Denna vision gäller fr.o.m. budgetåret 2010. Nämnderna har för år 2010 tagit fram uppföljningsbara prestationsmål. Ett försök med kvalitetsgarantier kommer att inledas 2010.

Årsredovisning 2009 Övergripande mål

5

Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning.

I koncernredovisningen ingår kommunens helägda aktiebolag, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 %: Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 54 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att hand ha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m 2007 har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs och bedriver räddningstjänst i Trollhättans-, Vänersborgs-, Färgelandas- och Mellerudskommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt Driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %.

Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag (1997:614), ger ett regelverk för hur kommunens redovisning och bokföring ska ordnas. Lagen behandlar bland annat regler för: • löpande bokföring • värderingsregler • årsredovisning Rådet för kommunal redovisning ger ut rekommendationer för kommunens redovisning.

Redovisningsmodell/Redovisningsprinciper Årsredovisning 2009

6

Finansiell analys – kommunen

Årets resultat

Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 3 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunen redovisar ett positivt resultat. Förändringen av eget kapital uppgår till 7,4 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 13,2 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det finansiella resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 1 mkr vilket ger ett budgeterat resultat om 12,2 mkr. Det motsvarar 2,6 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet är 4,8 mkr sämre. Resultatet uppgår till 1,6 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är sämre än budget och lägre än det långsiktigt finansiella målet på 3 %. Hade kommunen inte erlagt ett aktieägartillskott på 5,2 mkr till bolagskoncernen, hade resultatet uppgått till 12,6 mkr eller 2,8 % av intäkterna från skatt och bidrag. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Koncernens resultat uppgår till 5,4 mkr.

Nettokostnadsandel

Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens kostnader ökat långsammare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling är nödvändig för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut 2008 och bokslut 2009 har nettokostnaderna ökat med 1,9 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 1,6 procent. Detta återspeglas i ett försämrat resultat. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar Nettokostnadernas andel av skatt och bidrag % 2009 2008 2007 2006 2005 Verksamheten 93,1 93,2 94,0 92,8 90,7

Avskrivningar 3,3 3,1 3,4 3,2 3,1

Finansnetto 2,0 1,1 1,2 1,2 1,4

Resultat 1,6 2,5 1,5 2,9 4,8

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Av ovanstående bild framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 98,4 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För 2009 uppgår detta belopp till 22,2 mkr. Investeringarna 2009 uppgår till 23,9 mkr.

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 20 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen fortsätter att minska. Intäkterna har minskat med 1,3 mkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 1,3 mkr. Vatten- och avloppsverksamheten ger för 2009 ett överskott med 444 tkr. Skulden till skattekollektivet är nu nere i 596 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 676 tkr till resultatet, vilket är 136 tkr mer än budgeterat.

Årsredovisning 2009 Finansiell analys

Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % %/år 09 08 07 06 05

Skatt o bidrag

1,5 3,8 3,8 2,3 10,3

Netto-kostnader

2,1 2,8 5,2 4,5 6,7

Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen 2003 -5 500 Resultat 2003 -220 Resultat 2004 583 Resultat 2005 1 900 Resultat 2006 1 409 Resultat 2007 139 Resultat 2008 -20 Resultat 2009 444 Justering förråd (06) 669 Återstår 596

7

Verksamhetens kostnader

Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 547 mkr, kostnaderna har ökat med 7 mkr eller 1,3 procent jämfört med föregående år. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 62,5 procent, dess andel av totalkostnaden har minskat med 0,5 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 0,4 procent vilket ligger under de genomsnittliga löneökningarna. Den främsta orsaken är de kraftigt sänkta personalomkostnaderna med 3,5 % jämfört med 2008. Skatter och statsbidrag Kommunens inkomster från skatter och bidrag har ökat med 7 mkr jämfört med 2008. 7 mkr motsvarar en ökning på 1,6 procent. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:52 per skattekrona, en ökning med 8 öre jämfört med föregående år. Effekten på kommunens intäkter från skatter och bidrag med en riksgenomsnittlig skattesats skulle innebära en minskning med 22,2 mkr. Finansnetto Kommunens finansnetto har försämrats jämfört med föregående år. Finansnettot innebär en negativ avvikelse med 3,1 mkr jämfört med budget. Orsakerna är ett ägartillskott till AB Melleruds bolagshus med 1,9 mkr, ett ägartillskott till AB Nätbolaget Biogas Brålanda 0,5 mkr samt en avsättning till AB Melleruds bolagshus för en förväntad reaförlust på 3,3 mkr vid försäljning av Kroppefjälls fritidscenter. Räntenettot understiger budget med 1,5 mkr. Finansnettot har även tillförts en engångsutdelning från SKL på 0,5 mkr.

Anläggningstillgångar

Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar

Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 323,3 mkr. Under 2009 har tillgångarna ökat med 9,1 mkr. Årets nettoinvesteringar har ökat värdet med 24,1 mkr, medan avskrivningar och utrangering har minskat värdet med 14,9 mkr. Årets investeringar redovisas på sidan 18. Nettoinvesteringarna uppgår till 24,1 mkr, vilket är 1,6 mkr högre än vad som planerades för 2009, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från 2008. Samtliga objekt har inte färdigställts. I årsredovisningen föreslås att 1,7 mkr överförs till 2010. EEget kapital Förändringen av eget kapital har skett med årets resultat 7 375 tkr. Resultatet innebär en ökning av eget kapital med 6,6 procent. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans gäller fr. o. m år 2000. Årets resultat uppfyller balanskravet, se vidstående tabell. Årets resultat uppgår till 1,8 procent av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges målsättning var efter tilläggsbudget 2,6 procent. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 3 procent av skatter och bidrag. Resultatet på 7 375 tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 6,6 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändringen av KPI dec 2009 var 0,9%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat– och balansräkningen. Under 2009 ökade ansvarsförbindelsen med 0,3 mkr

Avstämning mot finansiellt mål

2009 2008 2007 2006

2005

Årets avskrivning 14 923 14 197 14 657 13 216 12 607

Årets bruttoinvestering -24 092 -12 889 -25 401 -15 310 -15 673

Årets försäljningar 0 846 1 859 2 482 203

Netto tkr -9 169 2 154 -8 885 388 -2 863

Finansiell analys Årsredovisning 2009

Avstämning mot balanskravet Resultat 2009 7 375 Reavinster 0 Resultat 7 375

8

inklusive löneskatt. Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden.

Koncernen Koncernens resultat på 5,6 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 5,7 % vilket ger inflationstäckning och lite till. Koncernens egna kapital är dock aldeles för lågt. Låneskuld

Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå ger möjlighet till amortering. Amortering har under 2009 utförts med 10 mkr. Kommunfullmäktiges mål har i och med detta uppfyllts, årets amortering överstiger pensionsskuldens ökning. För år 2010 redovisar prognosen från KPA en skuldminskning med 4,7 mkr. År/Mkr 2009 2008 2007 2006 2005

Lån av kreditinstitut

120,0 130,0 130,0 137,0 149,2

Förändring -10,0 0 -7,0 -12,2 -24,2

Lån av anställda

206,8 206,5 207,0 171,1 159,2

Förändring 0,3 -0,5 35,9 11,9 -4,7

Summa 326,8 336,5 337,0 308,1 308,4

Koncernen Koncernens låneskuld har minskat med 8 mkr.

Soliditet / skuldsättningsgrad

Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna.

% 2009 2008 2007 2006 2005

Soliditet -19 -22 -26 -18 -19

Soliditet exkl. ansvarsförbindelse 33 34 31 30 27

Skuldsättningsgrad 67 66 69 70 73

- varav avsättning 9 9 9 7 7

- varav kortfristig skuldsättning 27 25 26 26 28

- varav långfristig skuldsättning 30 33 34 37 38

Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl ansvarsförbindelsen var 2008, 1,0 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2007. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 17,7 procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner.

Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser

Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens


9

finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 376 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest där åtagandet är begränsat till koncernens egna lånebelopp. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under 2008 har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten.

Borgensåtaganden Tkr

Kommunägda företag

- varav Mellerudsbostäder AB 205 185

- varav Melleruds industrilokaler AB 54 844

Egna hem och småhus 422

Kommuninvest i Sverige AB 328 097

Företagens lån i Kommuninvest -239 685

Summa 348 863

I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling.

År 2009 2008 2007 2006 2005

Mkr 206,8 206,5 207,0 171,1 159,2

Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 555 mkr eller 60 tkr per invånare. 2008 var åtagandet 55 tkr per invånare, genomsnittet i riket var 44 tkr per invånare. Det är det höga borgensåtagandet exkl ansvarsförbindelsen som gör att Mellerud ligger högre än riket, kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är lägre än genomsnittet i riket. Avslutande kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Alla nämnder förutom Kommunstyrelsen har på ett bra sätt lyckats med detta. Kommunstyrelsen redovisar återigen ett underskott i år 2,2 mkr (1 mkr). Styrelsens verksamhet måste anpassas till de ekonomiska förutsättningar som Kommunfullmäktige ger. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -19 (-22) procent. Snittet i riket är ca 0,8 procent. För att uppnå 0,8 procent soliditet inkl ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 78 (85) mkr. 3 Låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 327 mkr eller ca 35 tkr per invånare, detta belopp är oförändrat trots en minskning av låneskulden med 10 mkr. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3 mkr, vilket minskar

Finansiell analys Årsredovisning 2009

10

förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en negativ soliditet på 0,6 % innebär att det inte finns någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 1,8 mkr. Under året har kommunen utgivit aktieägartillskott med 5 mkr. Finansiell profil KFi, Kommunforskning i västsverige tar årligen fram en finansiell profil över hur respektive kommun har utvecklats i förhållande till övriga kommuner. Resultatet för Mellerud för de tre senaste åren framgår av spindeldiagrammen till höger. Den blå cirkeln (streckade) symboliserar den genomsnittliga utvecklingen av västragötalands 49 kommuner. Melleruds finansiella ställning relativt de övriga kommunerna har förbättrats på flera områden, likviditet, resultat och skattefinansiering av investeringar. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska ställningen som Mellerud är sämre än övriga, hög skattesats och låg soliditet som ger en dålig motståndskraft mot sämre tider. KFi avslutade sin analys av Melleruds ekonomi år 2007 med ”Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas.” och 2008 med ”Mellerud möter svårare tider med en svag långsiktig kapacitet som kommer till uttryck genom en låg soliditet och hög skattesats. För kommunen blir det därför viktigt att under de kommande åren klara av matchningen mellan kostnader och intäkter på ett sätt som gör att den långsiktiga kapaciteten inte urholkas ytterligare.” Analyserna i sin helhet finns att läsa på kommunens hemsida. Bokslutsdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 11-12 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kultur- och utbildningsnämnden får ta med sig 800 tkr av årets resultat att Socialnämnden får ta med sig 100 tkr av årets resultat. att Kulturbruksstyrelsen tar med sig 162 tkr i enlighet med tidigare fullmäktige beslut. att 262 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av ledningscentral att 57 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av feriearbeten att Byggnadsnämnden tar med sig 41 tkr för delfinansiering av anpassning till nytt koordinatsystem. Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2010 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. Att föreslå Kommunfullmäktige att 1 731 tkr av 2009 års investeringsanslag överförs till verksamhetsåret 2010.


11

Belopp i MkrBokslut

2008Bokslut

2009Bokslut

2008Bokslut 2009

Verksamhetens intäkter Not 1 107,5 105,9 152,9 149,4Verksamhetens kostnader Not 2 -526,0 -532,1 -551,1 -558,9Avskrivningar Not 3 -14,2 -14,9 -23,3 -24,4Verksamhetens nettokostnader -432,7 -441,1 -421,5 -433,9

Skatteintäkter Not 4 315,7 321,6 315,7 321,6Slutavräkning skatteintäkter -3,0 -11,1 -3,0 -11,1Generella statsbidrag och utjämning Not 5 137,9 147,1 138,0 147,1Finansiella intäkter Not 6 1,2 0,9 1,7 1,1Finansiella kostnader Not 7 -8,0 -10,1 -18,8 -19,4Resultat före extraordinära poster 11,1 7,4 12,1 5,4

Extraordinära intäkterExtraordinära kostnaderÅrets resultat 11,1 7,4 12,1 5,4

Förändring av ansvarsförbindelse 0,5 -0,1 0,5 -0,1Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 11,6 7,3 12,6 5,4

Resultaträkning

Kommunen Koncernen

Finansieringsanalys

Belopp i MkrBokslut 2008

Bokslut 2009

Bokslut 2008

Bokslut 2009

DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 11,1 7,4 12,1 5,4Justering för av- och nedskrivningar 14,3 14,9 23,3 24,4Justering för gjorda avsättningar 1,9 6,3 1,9 6,3Justering för ianspråkstagna avsättningar -1,3 -1,8 -1,3 -1,8Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8 1,0 8,5 0,9 8,7Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 27,0 35,2 36,9 42,9

Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 7,1 -0,5 0,3 -0,2Ökning(-)/minskning(+) förråd, varulager o exploateringsfastigheter 0,5 -4,1 4,0 -18,8Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -3,5 16,0 -12,9 18,6Kassaflöde från den löpande verksamheten 31,1 46,6 28,3 42,5

INVESTERINGSVERKSAMHETENInvestering i materiella anläggningstillgångar -12,9 -23,9 -21,2 -24,2Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,8 0,0 1,9 19,4Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,2 -0,2Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -12,1 -24,1 -19,3 -5,0

FINANSIERINGSVERKSAMHETENNyupptagna lån 0,0 0,0 9,1 0,0Amortering av skuld -10,0 -8,2 -16,8Ökning långfristiga fordringar -0,1 0,0 -0,1 5,2Minskning av långfristiga fordringar 0,0 5,4 0,1Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,1 -10,0 6,2 -11,5

Periodens kassaflöde 19,0 12,5 15,2 26,1Likvida medel från årets början 14,2 33,2 26,9 42,1Likvida medel vid årets slut 33,2 45,7 42,1 68,2

Kommunen Koncernen

Resultaträkning/Finansieringsanalys Årsredovisning 2009

12

Belopp i MkrBokslut

2008Bokslut

2009Bokslut 2008

Bokslut 2009

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarGoodwill 0,6 0,5Materiella anläggningstillgångar Not 9 306,4 315,3 564,4 545,1Finansiella anläggningstillgångar Not 10 7,8 7,9 2,4 2,3Summa anläggningstillgångar 314,1 323,3 567,4 547,9

OmsättningstillgångarFörråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 2,9 3,5 3,9 4,2Fordringar Not 12 18,8 22,8 28,8 43,7Kassa och bank Not 13 33,2 45,7 42,1 68,2Summa omsättningstillgångar 54,9 72,0 74,8 116,1

SUMMA TILLGÅNGAR 369,0 395,3 642,2 664,0

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital Not 14 124,2 131,6 108,5 119,3därav årets resultat 11,1 7,4 12,1 5,4Aktieägartillskott 5,2därav nyemission

AvsättningarAvsättningar pensioner 14,7 17,1 14,7 17,1Avsättningar löneskatt 3,6 4,1 3,6 4,1Avsättning reaförlust Kroppefjäll 3,3 3,3Avsättning Sunnanå Hamn 7,0 7,0 7,0 7,0Avsättningar återställande av soptipp 6,2 4,3 6,2 4,3Summa avsättningar 31,4 35,8 31,4 35,8

SkulderLångfristiga skulder Not 15 121,5 120,0 387,7 378,8Kortfristiga skulder Not 16 91,9 107,9 114,5 130,1Summa skulder 213,4 227,9 502,2 508,8

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 369,0 395,3 642,2 664,0

Soliditet 33,7% 33,3% 16,9% 18,0%

AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser Not 17 206,5 206,7 206,5 206,7Borgensförbindelser Not 18 261,5 260,5 261,5 260,5

Balansräkning

Kommunen Koncernen

Årsredovisning 2009 Balansräkning

13

Belopp i tkrBokslut 2008

Bokslut 2009

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Not 1 Verksamhetens intäkter

Avgifter affärsdrivande 23 394 24 730 23 394 24 730

Avgifter barnomsorg 3 690 3 688 3 690 3 688

Avgifter vård- och omsorg 2 336 2 583 2 336 2 583

Måltidsersättning 8 435 8 692 8 435 8 692

Avgifter IFO 63 55 63 55

Hyror 9 603 9 330 38 183 36 660

Statsbidrag 19 702 17 065 19 702 17 065

Ers. från FK för personlig assistent 13 327 14 453 13 327 14 453

Övriga bidrag 8 866 8 583 8 866 8 583

Övriga intäkter 18 117 16 696 34 953 32 865

S:a verksamhetens intäkter 107 533 105 874 152 949 149 373

Not 2 Verksamhetens kostnader

Personalkostnader 340 404 341 809 350 326 352 727

Hyror 15 837 16 913 15 837 16 913

Material 21 929 23 686 21 929 23 686

Köpta tjänster 102 928 101 110 118 157 116 994

Bidrag 23 674 26 059 23 674 26 059

Övriga kostnader 21 303 22 479 21 303 22 479

S:a verksamhetens kostnader 526 075 532 057 551 226 558 859

Not 3 Avskrivningar

Inventarier 1 240 1 413 3 448 3 634

Fastigheter 12 958 13 509 19 812 20 745

S:a avskrivningar 14 198 14 923 23 260 24 379

Not 4 Skatteintäkter

Kommunalskatt, preliminär inbetalning 315 731 321 628 315 731 321 628

Definitiv slutavräkning föregående år -644 348 -644 348

Preliminär slutavräkning innevarande år -2 315 -11 459 -2 315 -11 459

S:a skatteintäkter 312 772 310 516 312 772 310 516

Not 5 Generella statsbidrag och utjämning

LSS-utjämningsbidrag 19 144 24 043 19 144 24 043

Kommunal fastighetsavgift 12 576 14 796 12 576 14 796

Regleringsavgift/-bidrag -4 379 -4 629 -4 379 -4 629

Kostnadsutjämning 3 769 3 631 3 769 3 631

Inkomstutjämning 106 826 109 300 106 826 109 300

S:a generella statsbidrag och utjämning 137 936 147 141 137 936 147 141

Not 6 Finansiella intäkter

Inkomsträntor 1 074 307 1 641 452

Räntebidrag 45 31 45 31

Engångsutdelning SKL 0 529 529

Övriga finansiella intäkter 56 71 56 71

S:a finansiella intäkter 1 175 939 1 742 1 084

Not 7 Finansiella kostnader

Räntor anläggningslån* 5 441 3 524 16 214 12 774

Räntekostnad pensionsskuld 498 872 498 872

Aktieägartillskott NBB 0 480 480

Aktieägartillskott Bolagshus 0 5 217 5 217

Övriga finansiella kostnader 2 091 23 2 091 23

S:a finansiella kostnader 8 030 10 116 18 803 19 366

* Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till

Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster

Omklassificering av lån 1 000 8 500 850 8 694

Summa 1 000 8 500 850 8 694

Kommunen Koncernen

Notförteckning

Notförteckning Årsredovisning 2009

14


Bokslut 2009

Bokslut 2008 Bokslut 2009

Not 9 Materiella anläggningstillgångar

- varav mark, byggnader och tekniska anläggningar

Ingående anskaffningsvärde 399 796 409 106 707 188 692 729

Ackumulerad avskrivning -97 860 -110 385 -156 526 -166 117

Årets investeringar 10 643 21 578 11 823 21 603

Omklassificering till Exploateringsfastigheter 15 0 15 0

Utrangering -68 0 446 5 412

Försäljningar -755 0 -2 081 -23 227

Reavinst 214 0 214 0

Reaförlust -305 0 -305 0

Nedskrivning 0 0 -12 706 0

Avskrivning -12 958 -13 509 -21 941 -20 586

Summa 298 722 306 790 526 127 509 814

- specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar

Markreserv 13 278 13 278 13 278 13 278

Verksamhetsfastigheter 166 031 158 426 166 031 158 426

Fastigheter för affärsverksamhet 46 490 43 731 46 490 43 731

Publika fastigheter 41 904 40 517 269 246 243 541

Fastigheter för annan verksamhet 3 012 2 865 3 012 2 865

Övriga fastigheter 11 077 10 505 11 077 10 505

Pågående arbeten 16 758 37 296 16 821 37 296

Exploateringsmark 172 172 172 172

Summa 298 722 306 790 526 127 509 814

- varav maskiner och inventarier

Ingående anskaffningsvärde 19 208 21 453 55 292 65 345

Ackumulerad avskrivning -12 584 -13 823 -25 386 -27 062

Årets investeringar * 2 246 2 335 12 521 2 564

Utrangering 0 0 2 036 -4 185

Försäljningar 0 0 -2 164 2 256

Reavinst 0 0 0 0

Reaförlust 0 0 0 0

Nedskrivning 0 0 -413 0

Avskrivning -1 240 -1 413 -3 602 -3 678

Summa 7 630 8 552 38 284 35 240

*Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs.

- specifikation maskiner och inventarier

Maskiner 563 540 29 885 26 105

Inventarier 4 801 6 310 6 133 7 432

Byggnadsinventarier 81 77 81 77

Bilar och andra transportmedel 541 316 541 316

Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm. 1 644 1 309 1 644 1 309

Summa 7 630 8 552 38 284 35 239

Not 10 Finansiella anläggningstillgångar

Melleruds Bolagshus AB, aktier 1 150 1 150 0 0

Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån 500 500 500 500

Västtrafik, aktier 680 680 680 680

Melleruds Bolagshus AB 4 500 4 500 0 0

Dalslands Turist AB, aktier 366 366 366 366

Nätaktiebolaget Biogas Brålanda 180 180

Övriga långfristiga fordringar 4 4 275 54

Kommuninvest, medlemsinsats 372 372 372 372

LF, trygghetsfonden 30 34 30 34

Melleruds elektriska affär (MEA) 88 88 88 88

Melleruds Golfklubb 46 0 46 0

Grundfondskapital mm 50 50 50 50

S:a finansiella anläggningstillgångar 7 786 7 924 2 407 2 324

Kommunen Koncernen

Notförteckning

Årsredovisning 2009 Notförteckning

15


Bokslut 2009

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter

Förråd och lager 1 435 1 959 2 457 2 680

Exploateringsfastigheter 1 492 1 492 1 492 1 492

S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter 2 927 3 451 3 949 4 172

Not 12 Kortfristiga fordringar

- varav fakturafordringar

Fakturering 2 057 2 153 8 445 11 596

Konsumtionsavgifter 2 909 1 133 2 909 1 133

Barnomsorgsavgifter 122 100 122 100

Äldreomsorg 1 928 2 015 1 928 2 015

Musikskoleavgift/lunchavgifter 35 9 35 9

Övrigt 529 376 1 780 3 837

Summa 7 580 5 787 15 219 18 691

- varav övriga kortfristiga fordringar

Moms 2 597 3 970 2 597 3 970

Handkassa 52 38 52 38

Skattekonto 135 229 135 229

Upplupna intäkter 1 214 835 3 977 3 979

Förutbetalda kostnader 1 943 7 182 1 957 7 182

Upplupna skatteintäkter 2 491 0 2 747 0

Dalslands Museum 878 1 009 878 1 009

Övriga interimsfordringar 3 206 0 3 206

Div. avräkningar 1 871 590 2 005 5 378

Summa 11 181 17 059 14 348 24 992

S:a kortfristiga fordringar 18 761 22 847 29 567 43 683

Not 13 Kassa och bank

Kassa 6 0 6 0

Plusgiro 668 444 668 444

Bank 32 491 45 255 41 428 67 791

S:a kassa och bank 33 165 45 699 42 102 68 235

Not 14 Eget kapital

Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 113 074 124 186 96 431 108 540

Utdelning koncernföretag 117

Ägartillskott 0 5 200

Periodens resultat 11 112 7 375 12 109 5 406

Utgående balans eget kapital 124 186 131 561 108 540 119 263

- varav fonderade medel VA-kollektivet

Ingående värde -1 001 -1 021 -1 001 -1 021

Årets resultat -20 444 -20 444

Utgående värde -1 021 -577 -1 021 -577

- varav fonderade medel renhållningskollektivet 0

Ingående värde -3 933 -3 382 -3 933 -3 382

Årets resultat 551 676 551 676

Utgående värde -3 382 -2 706 -3 382 -2 706

Notförteckning

Kommunen Koncernen

Notförteckning Årsredovisning 2009

16

Not 16 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 9 205 14 554 16 632 26 798

Kommande års amortering 8 500 0 10 741 1 591

Driftprojekt 6 488 5 780 6 488 5 780

Skattekonto 0 0 0

Semesterlöneskuld, ferielön m.m. 22 988 23 328 23 391 23 463

Pensionskostnader individuell del 10 278 10 682 10 367 10 775

Löneskatt individuell del 2 641 3 010 2 747 3 149

Upplupna räntor 1 777 851 4 880 851

Förmedlade medel 108 112 108 112

Gåva 181 170 181 170

Moms 1 701 1 729 3 103 1 772

Personalkostnader 1 752 1 706 1 752 1 760

Utgiftsrester 14 371 11 420 14 474 24 086

Inkomstförskott 744 9 337 4 558 9 435

Migrationsverket 4 866 5 543 4 866 5 543

Förutbetalda skatteintäkter 13 430 0 13 430

Arbetsgivaravgifter 6 071 6 000 6 123 6 057

Div. avräkningar 227 201 5 129 252

S:a kortfristiga skulder 91 898 107 853 115 540 135 025

Not 17 Pensionsförpliktelser *

Pensionsskuld 166 140 166 436 166 140 166 436

Löneskatt 40 306 40 277 40 306 40 277

S:a pensionsförpliktelser 206 446 206 713 206 446 206 713* Aktualiseringsgraden uppgår till 94 %

Not 18 Övriga ansvarsförbindelser

Melleruds Bostäder AB 205 418 205 185 205 418 205 185

Melleruds Industrilokaler AB 55 512 54 844 55 512 54 844

Fastigo 0 0 129 133

Statliga bostadslån 569 422 569 422

S:a övriga ansvarsförbindelser 261 499 260 451 261 628 260 584

Melleruds kommun har i februari 1998 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Melleruds kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,18 procent Borgensåtagande uppgår till 328,1 mkr.

Årsredovisning 2009 Notförteckning

17

Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse

NämndKommunfullmäktige -1 318 131 -1 187 -1 334 147

Kommunstyrelsen -174 496 109 290 -65 206 -63 099 -2 107- Administrativ förvaltning -48 643 11 574 -37 069 -36 827 -242- Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) -97 997 68 741 -29 256 -26 812 -2 444- Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet) -27 855 28 975 1 120 540 580 varav renhållningsverksamhet -11 602 12 277 676 540 136 varav VA-verksamhet -16 254 16 698 444 0 444

Byggnämnden -2 490 855 -1 635 -1 677 42

Kultur- och utbildningsnämnden -202 976 17 978 -184 997 -187 879 2 882

Socialnämnden -252 099 47 034 -205 065 -205 326 261

Summa nämnder -633 379 175 288 -458 090 -459 315 1 225

Finansiering -95 385 112 371 16 986 7 814 9 172- Arbetsgivaravgifter -73 043 0 -73 043 -75 270 2 227- Avtalsförsäkringar -673 0 -673 -5 283 4 610- Pensionskostnader -21 080 0 -21 080 -21 412 332- Personalomkostnadspåslag (PO) 0 100 476 100 476 100 195 281- Intern ränta 0 11 857 11 857 12 946 -1 089- Övrigt -590 38 -552 -3 362 2 810

Summa efter finansiering -728 764 287 659 -441 104 -451 501 10 397

Skatteintäkter 0 321 628 321 628 329 951 -8 323Definitiv slutavräkning föregående år 0 348 348 0 348Preliminär slutavräkning innevarande år -11 459 0 -11 459 0 -11 459Inkomstutjämningsbidrag 0 109 300 109 300 105 806 3 494Kommunal fastighetsavgift 0 14 796 14 796 15 039 -243Kostnadsutjämningsbidrag 0 3 631 3 631 3 508 123Bidrag för LSS-utjämning 0 24 043 24 043 21 396 2 647Regleringsavgift/bidrag -4 629 0 -4 629 -6 438 1 809Finansiella intäkter 0 939 939 650 289Finansiella kostnader -10 116 0 -10 116 -6 168 -3 948

Summa efter skatter, statsbidrag och finansnetto -754 968 762 344 7 375 12 243 -4 868

Förändring av ansvarsförbindelse -50 0 -50 -5 889 5 839

Summa inklusive förändring av ansvarsförbindelse -755 018 762 344 7 325 6 354 971

Driftredovisning 2009

Driftredovisning Årsredovisning 2009

18

Belopp i tkrBokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse Belopp i tkr

Bokslut 2009

Budget 2009

Av-vikelse

KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Offentliga toaletter 96 100 4

Ledningsnät och kommunikation 0 114 114 Rådaskolan, kök 643 100 -543

Inköp nytt Diarium 663 600 -63 Åsebro skola, yttre miljö 87 92 5

Servrar mm skolan 232 500 268 Inventarier D-hus Rådaskolan 530 500 -30

Upprustning o utrustning sammanträdesr 0 100 100 D-hus slöjd och hemkunskap 12 976 10 776 -2 200

SUMMA KS - administrativ förvaltning 895 1 314 419 Åsebro DV hantering 203 600 397

Strövstig Sunnanå 180 200 20

KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Summa fastighetsverksamh 20 415 14 268 -6 147

Gatuverksamhet

Norra rondellen 94 300 206 Administration

Wilhemsgatan 455 400 -55 0 0 0

Österrådaplan gång och cykelväg 113 0 -113 Summa administration 0 0 0

Summa gatuverksamhet 662 700 38

Kostverksamhet

Parkverksamhet Inventarier kostenheten 99 100 1

Lekplatser 0 -846 -846 Summa kostverksamhet 99 100 1

Bryggor, badplatser 271 300 29

Utbyte maskiner och fordon 81 0 -81 SUMMA KS - teknisk förvalt 22 511 17 490 -5 021

Summa parkverksamhet 352 -546 -898

SOCIALNÄMNDEN

VA-verksamhet Sängar 0 552 552

Omläggning va-ledn. Sanering 812 1 712 900 SUMMA SOCIALNÄMNDEN 0 552 552

Avloppsledning Erikstad 0 200 200

Sverkersbyn, djuprengöring filter 28 207 179 KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN

Pumpstationer utrustning 143 400 257 Handikappanpassning Fagerlid 5 0 -5

VA-diverse mindre ombyggnader 0 289 289 Datorer KUN 501 500 -1

Summa VA-verksamhet 983 2 808 1 825

Renhållningsverksamhet SUMMA KULTUR- OCH UTBI 506 500 -6

Lakvattendike Sunnanå 0 160 160

Summa renhållningsverksamhet 0 160 160 NETTOINVESTERINGAR TO 23 912 19 856 -4 056

Fastighetsverksamhet

Tekniska övergripande 0 200 200

Rådavallen, löparbanor 0 100 100

Konstgräsplan 5 600 1 000 -4 600

Larm försäkringsvillkor 0 500 500

Köp Stationshuset 100 100 0

Investeringsredovisning

Bruttoinvesteringarna uppgår till 23 912 tkr, inga försäljningar har skett under året. Årets avskrivningar uppgår till 14 198 tkr. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed inte uppfyllt. I investeringssumman ingår inte investeringsbidrag för konstgräsplanen med 4,6 mkr. Några investeringsprojekt är tidigarelagda och förväntas täckas av anslag i kommande investeringsbudgetar. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda 1 731 tkr behöver överflyttas till 2010 års investeringsverksamhet för att fullfölja beslutade investeringsuppdrag.

Årsredovisning 2009 Investeringsredovisning

19

Nyckeltal, Mkr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Verksamhetens nettokostnader -362,6 -360,6 -383,9 -401,2 -422,6 -432,7 -441,1Skatteintäkter och generella statsbidrag 363,1 370,8 408,9 418,2 434,2 450,7 457,7Årets resultat - Koncernen -5,8 2,6 15,8 -3,4 6,6 12,1 5,4 - Kommunen -7,2 3,7 19,3 12,1 6,4 11,1 7,4 - Melleruds Bolagshus AB -0,6 -3,4 -1,3 -0,2 - Melleruds Bostäder AB, konc 1,1 -1,8 -4,1 -15,2 -0,8 0,4 2,7 - Melleruds Industrilokaler AB, konc -0,1 0 0 -0,2 -2,3 -1,4 -5,2 - Dalslands kommunernas kommunalförbund 3,1 0,0 0,0 1,1Kommunens resultat som andel av skatter och bidrag % -1,6 1,0 4,7 2,9 1,5 2,5 1,6 Procentuell ökning av: - Skatteintäkter och bidrag 6,5 2,1 10,2 2,3 3,9 3,8 1,6 - Nettokostnader 8,5 -0,1 10,3 4,5 5,4 2,4 1,9 Anläggningstillgångar 308,3 305,7 309,4 311,4 316,3 314,1 323,3Anläggningslån, exkl kortfristig del 163,4 173,4 134,2 124,0 120,5 121,5 120,0Anläggningslån i % av anläggningstillgångar 53 57 43 40 38 39 37 Soliditet - Koncernen 15,1 14,1 14,0 13,9 15,1 16,9 17,9 - Kommunen, exkl ansvarsförbindelse 24,2 24,0 27,0 29,9 31,4 33,7 33,3 - Kommunen, Inkl ansvarsförbindelse -21,9 -22,7 -18,6 -18,1 -26,1 -22,3 -18,9 - Melleruds Bolagshus AB 18,0 0,2 -0,3 0,6 - Melleruds Bostäder, konc 10,6 8,6 6,0 0,9 0,9 0,7 1,8 - Melleruds Industrilokaler, konc 5,9 5,8 4,4 4,4 2,3 1,3 1,2 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 4,0 4,4 13,5 22,1 Likviditet - Koncernen 32,2 35,9 31,7 26,5 26,9 42,1 68,2 - Kommunen 21,1 29,8 25,9 21,7 14,2 33,2 45,7 - Melleruds Bolagshus AB 0,5 11,9 8,9 22,4 - Melleruds Bostäder AB, konc 10,3 5,1 3,9 3,3 2,2 8,0 14,3 - Melleruds Industrilokaler AB, konc 0,7 1,0 1,9 1,0 8,9 0,0 7,4 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 2,1 1,8 0,0 0,8 Antal invånare 9 792 9 728 9 638 9 623 9 553 9 442 9 261Kommunal utdebitering 22:49 22:49 22:89 22:69 22:69 22:69 22:69

Nyckeltal kommunen Årsredovisning 2009

20

Belopp i MkrBokslut

2008Bokslut 2009

Verksamhetens intäkter 15,6 16,7Verksamhetens kostnader Not 1 -10,7 -11,5Avskrivningar -2,6 -2,7Verksamhetens nettokostnader 2,2 2,4

Finansiella intäkter 0,0 0,0Finansiella kostnader -2,3 -2,0Årets resultat 0,0 0,4

Resultaträkning VA-verksamheten

Belopp i MkrBokslut 2008

Bokslut 2009

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar 45,2 42,5Maskiner och inventarier 0,0 0,0Pågående arbeten 0,7 1,8Summa anläggningstillgångar 46,0 44,3

OmsättningstillgångarKundfordringar 1,9 0,7Övriga fordringar Not 2 0,2 0,3Summa omsättningstillgångar 2,1 1,0

SUMMA TILLGÅNGAR 48,1 45,3

AvsättningarAvsättningar pensioner m.m. Not 3 0,0 0,0Summa avsättningar 0,0 0,0

SkulderKommunlån 45,8 43,3Skuld vattenskada 1,0 0,6Summa långfristiga skulder 46,8 43,9

Leverantörsskulder 0,6 0,9Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,6 0,6Summa kortfristiga skulder 1,3 1,4

S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 48,1 45,3

AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser Not 5 1,0 1,0

Balansräkning VA-verksamheten

Årsredovisning 2009 Redovisning av VA-verksamheten

21

Särredovisning av VA-verksamhetenI den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskildresultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunenbedrivit.

Not 1Av verksamhetens kostnader 2009 utgör 429.000 kr fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Motsvarande summa 2008 är 387.000 kr.

Belopp i tkr

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Not 2Fordran Skatteverket moms december 200 242Förutbetalda kostnader 0 58Totalt övriga fordringar 200 301

Not 3Avsättningar pensioner 0 0Avsättningar löneskatt 0 0Totalt avsättningar 0 0

Not 4Individuell del 74 76Särskild löneskatt individuell del 18 18Arbetsgivaravgifter december 55 57Avdragen preliminärskatt december 56 53Semesterlöneskuld och okomp-övertid 170 170Utgiftsrester 249 198Totalt övriga kortfristiga skulder 622 571

Not 5Pensionsskuld 769 818Löneskatt 187 198Totalt pensionsförpliktelser 956 1 016 Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen. Verksamhetens nettokostnader Intäkterna ökade med 7 % mellan 2008 och 2009, till största delen beroende på ökade konsumtionsavgifter (försålt vatten) men även dagvattenavgifter. Kostnaderna ökade med 6,8 % mellan 2008 och 2009, till största delen beroende på att löpande kostnader ökade pga. reparationer, underhåll samt reservdelskostnader. Anslutningsavgifter har intäktsförts i sin helhet, dessa intäkter har inte varit så stora att det har krävts periodisering. Verksamhetens resultat Resultatet för 2009 är 444 tkr, resultatet används för reglering av VA-kollektivets skuld till skattekollektivet. Kvarstående skuld uppgår efter 2009 års reglering till 596 tkr. Tillgångar Tillgångarna har minskat med 2,8 mkr under 2009. VA-kollektivets tillgångar utgör 11,6 procent av kommunens tillgångar. Skulder Skulderna utgörs till största delen av lån från kommunen. VA-verksamheten har inget eget kapital och ska inte heller bygga upp något eget kapital. Verksamhetens intäkter och kostnader ska över tid gå jämnt upp.

Redovisning av VA-verksamheten Årsredovisning 2009

22

Personalekonomiskt bokslut Syfte För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År 2009 uppgick personalkostnaderna till cirka 64 procent av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var 23 327 kr. Medellönen för kvinnor var 22 635 kr och för män 27 500 kr – en relativt stor skillnad som måste analyseras så att inte ”osakliga löneskillnader” kan anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning har tidigare genomförts och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t.ex. mark-nadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Anställningsstruktur Antalet anställda räknas även i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbeta-re kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är 42 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 44 procent, motsvarande siffra för män är 2 procent av det totala antalet anställda. Av de 872 anställda, exkl. timanställda, var 748 kvinnor och 124 män, dvs. 86 procent kvinnor och 14 procent män. Det var 474 personer som var heltidsanställda, 362 kvinnor och 112 män, samt 398 stycken deltidsanställda, 386 kvinnor och 12 män. Antalet tillsvidareanställda, ”fast” anställda, uppgick under året till 872 stycken. Trenden att antalet visstidsanställda minskar fortsätter och orsaken till detta kan man nog skönja i dels återhållsamhet vid vikariat och dels reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) vad gäller konvertering av vikariat till fasta tjänster, dvs. har man innehaft vikariat under minst två år den senaste femårsperioden ”övergår” vikariatet till en tillsvidareanställning. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen har i stort inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är mellan 40 och 49 år, tätt följd av gruppen 50– 59 år. Medelåldern bland alla anställda är 44 år, samma för kvinnor som för män. År 2009 var 127 stycken 60 år eller äldre. Detta betyder att kommunen inom en femårsperiod har stora utmaningar att ersättningsrekrytera ett stort antal personer, detta då i stor konkurrens med övriga kommuner och landsting. Genomsnittlig anställ-ningstid var för kvinnor 11 år och för män 10 år. Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden - få anställda med lång sjukfrånvaro - som höjer upp genomsnittet, varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Värt att notera är att ungefär 40 procent av alla anställda, 349 personer, inte har någon rapporterad sjukfrånvaro över huvudtaget. Den totala sjukfrånvaron ligger på 5,4 procent vilket är 2,7 procentenheter lägre än året innan. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 64 procent av totala antalet sjukdagar, en minskning sedan förra året med hela 8 procentenheter. Under de senaste åren har andelen anställda med sjukfrånvaro minskat och detta är naturligtvis glädjande och måste delvis tillskrivas det HälsoKrafts- projekt som bedrivits tillsammans med företagshälsovården. Projektet, som

Årsredovisning 2009 Personalekonomiskt bokslut

Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser

Ålder -29 30-49 50-

2004 5,1% 8,7% 13,9%

2005 3,1% 9,4% 12,8%

2006 3,5% 8,6% 11,5%

2007 4,5% 8,8% 11,1%

2008 5,1% 6,2% 10,5%

2009 2,0% 4,3% 7,1%

23

delvis fortsatte under 2009 och inriktade sig på kommunstyrelsens verk-samhetsområde samt några nya enheter, blev lyckat och innebar bl.a. att sjukskrivningstalet minskade med ca 2,5 dagar per anställd under året. Den 1 april 1993 förändrades sjukförsäkringen och en karensdag infördes. De anställda har möjlighet att ta semester eller kompledigt enstaka dagar istället för sjukskrivning, vilket kan påverka statistiken. Det finns inga uppgifter på hur mycket semester och kompledighet som togs ut istället för sjukskrivning. Kostnad för sjukfrånvaro Beräkningar av kostnaden för sjukfrånvaro är naturligtvis förenklade och tar endast hänsyn till de direkta kostnaderna, det vill säga sjuklön, semester-ersättning och personalförsäkringar. Syftet med beräkningarna är att visa vikten av en god personalpolitik för att minska sjukfrånvaron och därmed kostnaderna. Totalt för kommunen minskade de direkta kostnaderna för sjukfrånvaron, inkl. arbetsskador och Rehab, mellan åren 2008 och 2009 från 8 800 tkr till 6 200 tkr. Med andra ord, den genomsnittliga sjukfrånvaron har sjunkit i genomsnitt från 60 pers./månad till 42 pers. Detta kan delvis förklaras med den satsning som gjorts i projekt HälsoKraft och delvis de förändringar som beslutats i sjukförsäkringssystemet. Utöver dessa kostnader tillkommer kostnader för vikarier, övertid, ökad belastning för kvarvarande personal, minskad service och kvalitet, administrationskostnader för vikarieanskaffning etc. Rehabilitering Målet för rehabilitering är att individen ska återfå sin arbetsförmåga och hälsa och kunna återgå till den egna befattningen. Varje förvaltning har huvudansvaret för att detta skall vara möjligt. Som en hjälp i detta avseende finns det en rehabiliteringspolicy antagen i kommunen. I denna framgår det bl.a. att arbetet med dessa frågor måste ske så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Det är närmaste chefen som ansvarar för rehabiliteringen och en utredning ska lämnas till försäkringskassan. Medarbetaren har ett ansvar för att vara aktiv i rehabiliteringen. Alla åtgärder ska planeras tillsammans med medarbetaren och i förekommande fall företagshälsovården. Personalavdelningen ger ett aktivt och strategiskt stöd till ansvariga chefer och fungerar som en internkonsultativ resurs. HälsoKrafts-projektet har fortsatt under året med några nya enheter om än i en något långsammare takt, men med målsättningen att ytterligare få ner sjukfrånvaro och ohälsotal. Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som skulle behöva sättas in på banken för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Man kan likna pensionsskulden vid en form av uppskjuten lön. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är i till största del återlånade av kommunen. Under 2006 betalade kommunen av 6 mnkr på ansvarsförbindelse för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med ca 300 tkr. Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och uppgår till 206,8 mkr inklusive löneskatt. I avtal har överenskommelse träffats om att efter 1998 betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Pensionsutbetalningarna till ålderspensionärerna uppgick år 2009 till 5,8 mkr inkl löneskatt, avtalspensionen som intjänats år 2009 uppgår till 12,8 mkr inklusive löneskatt. Därutöver har den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 ökat med 50 tkr, denna ökning redovisas inte i resultaträkningen.

Semesterlöne- och övertidsskulden Arbetsgivaren har också en skuld gentemot arbetstagarna för outtagen

Personalekonomiskt bokslut Årsredovisning 2009

Total sjukfrånvaro proc. fördelning

män—kvinnor

2007 2008 2009 Män 5,5% 4,5% 2,7%

Kvinnor 10,5% 8,9% 5,9%

24

semester, ferielöneskuld, övertid och timlöneskuld. År 2009 uppgår skulden till 25 mkr, vilket är en ökning med 0,3 mkr sedan år 2008. Av dessa 25 mkr är 988 tkr okompenserad övertid. Den 31 december 2009 hade de anställda 12 241 sparade semesterdagar (12 260 -08) och 4 034 timmar okompenserad övertid att ta ut (4 106 -08). Utbetalningar från ansvarsförbindelsen, löpande priser

Återlånade pensioner från de anställda.

Utbetalning från ansvarsförbindelsen i löpande priser -

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

2009

2011

2013

2015

2017

2019

2021

2023

2025

2027

2029

2031

2033

2035

2037

2039

2041

2043

2045

2047

2049

År

Tkr

Särskild löneskatt gamla utbetalningar och broms

Effekt av bromsen på gamla utbetalningar

Gamla utbetalningar

MELLERUDS KOMMUN

Årsredovisning 2009 Personalekonomiskt bokslut

25

Kommunfullmäktige

Ordf: Stig Larsson (fp)

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 3 131 131 0Kommunbidrag 1 296 1 334 1 334 0Summa intäkter 1 299 1 465 1 465 0

KostnaderPersonalkostnader 532 670 857 187Löpande kostnader 646 648 608 -40Kapitalkostnader 2 0 0 0Summa kostnader 1 180 1 318 1 465 147

Periodens resultat 119 147 0 147 Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter styrelse och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktiges ansvarsområde omfattar dels det övergripande ansvaret – budget, uppföljning och bokslut, mål, reglementen och policys för styrning av verksamheterna -, dels fullmäktiges interna verksamhet, valnämnden, revisionen och stödet till de lokala politiska partierna. Inriktningsmål • Vision 2013 förverkligas. • God hushållning med kommunens resurser. • Skapa förutsättningar för ökad delaktighet i kommunala frågor. • Granska att organisationen har en god anpassning mellan ekonomiska

ramar och verksamhetsramar. Valnämnd Val till EU-parlamentet genomfördes utan problem och anmärkningar. Revision • Effektivt kontrollera och följa nämndernas verksamhet. • Genom aktiv uppföljning kontrollera nämndernas arbete för att uppnå

Vision 2013. Måluppfyllelse Fullmäktige har genomfört tio sammanträden och särskild föredragning/information har lämnats vid två tillfällen. Information har lämnats om: • Infrastrukturfrågor i Fyrbodal; • West Sweden. Alla ärenden anslås på kommunens anslagstavla och kallelsen innehåller en tydlig beskrivning av samtliga ärenden. Alla kallelser med bilagor och ärendebeskrivning samt protokoll publiceras på hemsidan. Analys Under året har bl.a. följande viktigare ärenden behandlats: • Detaljplaneprogram för Sunnanå hamn och Sunnanå Lagun; • Vision Mellerud; • Aktieägaravtal och bolagsordning för Nätaktiebolaget Biogas Brålanda;

Kommunfullmäktige Årsredovisning 2009

26

• Ny detaljplan för Dalslands Resort, Sunnanå; • IT-policy Dalsland 2009-2013; • Försäljning av Kroppefjäll Hotell och Spa; • Inrättande av kulturpris; • Antagande av Naturvårdsprogram.

Ansvarsområdet uppvisar ett överskott på cirka 147 tkr. Merparten beror på lägre kostnader för fullmäktige och överförmyndaren samt icke utnyttjade medel för utbildning av förtroendevalda (partistöd). Att notera är att en kostnad på 34 tkr för fullmäktiges uppvaktningar felaktigt bokförts på 2010. Utfallet för KF är därför rätteligen + 31 tkr och totalt för ansvarsområdet 113 tkr.

Överförmyndare

Ansvarig: Bo CarlénAnsv: 1000 Vht: 1301


Bokslut 2009

Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 0 0 0 0Kommunbidrag 392 407 407 0Summa intäkter 392 407 407 0

KostnaderPersonalkostnader 310 356 392 36Löpande kostnader 11 10 15 5Kapitalkostnader 0 0 0Summa kostnader 321 366 407 41

Periodens resultat 71 41 0 41 Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Uppdraget innehas sedan 2004 av en kommunal tjänsteman. Inget arvode utgår för närvarande, utan ersättningen sker inom ordinarie löneram. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av God man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo och om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Måluppfyllelse Samtliga årsredovisningar var granskade och godkända inom fyra månader från inlämnandet. Ansökningar har skickats till tingsrätten inom en månad från inlämnandet. Servicenivån gentemot Gode män, mfl. Har varit hög, eftersom bemanning funnits även utanför övarförmyndarens expeditionstider. Länsstyrelsen har vid sin årliga tillsyn av verksamheten inte funnit anledning till anmärkning. Analys Verksamheten uppvisar ett överskott på ca 41 tkr, främst beroende på lägre kostnader för arvoden och omkostnadsersättningar till Gode män. Frågan om möjligheterna till kommunal samverkan kring överförmyndarfrågor har aktualiserats under året.

Årsredovisning 2009 Kommunfullmäktige

27

Kommunstyrelsen KommunstyrelsenOrdf: Robert Svensson ( C )

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 113 296 109 290 100 604 8 686Kommunbidrag 61 349 63 099 63 099 0Summa intäkter 174 645 172 389 163 703 8 686

KostnaderPersonalkostnader 51 176 53 767 52 603 -1 164Löpande kostnader 97 341 94 296 82 913 -11 383Kapitalkostnader 27 137 26 433 28 187 1 754Summa kostnader 175 654 174 496 163 703 -10 793

Periodens resultat -1 009 -2 107 0 -2 107 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen är också teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska leda kommunens övergripande verksamhet enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument. Den ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, som är ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation, trafiknämnd, krisledningsnämnd samt styrelse i Melleruds bolagshus AB. Verksamheten bedrivs i två förvaltningar. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning samt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning.

Inriktningsmål

(5.7) Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar

(6.5) Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans - innevarande generation betalar sina kostnader

Kommunstyrelsen - Administrativa förvaltningenAnsvarig: Ingmar Johansson

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 13 946 8 681 9 345 -664Kommunbidrag 35 454 36 827 36 827 0Summa intäkter 49 400 45 508 46 172 -664

KostnaderPersonalkostnader 23 656 23 571 24 037 466Löpande kostnader 24 147 21 988 21 755 -233Kapitalkostnader 227 184 380 196Summa kostnader 48 030 45 743 46 172 429

Periodens resultat 1 370 -235 0 -235

Kommunstyrelsen Årsredovisning 2009

28

Verksamhetsbeskrivning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen. Direkt underställda finns stab och enhetschefer för administrativa enheten samt arbetsmarknadsenheten. Kommunchefen ansvarar även för miljö– och hälsosamordning samt näringslivsfrågor. Kommunchefen är VD i Melleruds bolagshus AB. Staben arbetar med kommunstrategiska frågor som rör koncernen Melleruds kommun. Staben biträder kommunstyrelsen i centrala arbetsgivarfrågor såsom anställnings-, löne-, arbetsmiljö-, samverkans-, pensions-, lag– och avtalsfrågor m m. Staben ansvarar också för EU– och informationsfrågor, inklusive kommunens hemsida och intranät . Staben biträder kommunstyrelsen med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget, finansiering, samordning av inköp m m. Näringslivsbefrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter, såsom Dalslandskommunernas kommunalförbund, Fyrbodal, Melleruds Navet etcetera. Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med företagare och köpmän. MILAB, kommunens bolag för industrilokaler, arbetar för att erbjuda goda lokallösningar. Framför allt gäller det att stötta nya företag. Under 2005 bildades den ekonomiska föreningen MellerudsNavet i Mellerud och en näringslivssamordnare har anställts. Detta är ett led i satsningen att utveckla det befintliga näringslivet och att arbeta för nyföretagsamhet i Mellerud. Melleruds kommun finansierar del av verksamheten. Miljöverksamheten är fr.o.m 2007 överförd till Dalslandskommunernas Kommunalförbund. Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken, som styr tillsynsarbetet och upplysningsverksamheten inom naturvård och strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels– och djurskyddslagstiftning. Administrativ enhet

Adimistrativa enheten

Ansvarig: Staffan Gunnarsson

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 3 254 2 058 1 762 296Kommunbidrag 16 150 11 138 11 138 0Summa intäkter 19 404 13 196 12 900 296

KostnaderPersonalkostnader 8 822 7 808 7 784 -24Löpande kostnader 10 251 5 444 4 911 -533Kapitalkostnader 192 53 205 152Summa kostnader 19 265 13 305 12 900 -405

Årets resultat 139 -109 0 -109

Verksamhetsbeskrivning Den administrativa enheten ska se till att den dagliga verksamheten fungerar och utveckla ett gott samarbete mellan kommunens enheter. Serviceavdelningen ansvarar för kompetens inom kommunallagens område, samt kommunens arkiv samt kommunens engagemang i Sveriges Kommuner och Landsting. Avdelningen ansvarar också för del av kommunal statistik och befolkningsprognoser. Serviceavdelningen - totalförsvar och samhällsskydd. Ansvarsområdet innebär en samordnande och pådrivande roll med avseende på kommunens ansvar enligt lagen om extraordinära händelser, lagen om skydd mot olyckor samt lagen om civilt försvar. Här ingår också

Årsredovisning 2009 Kommunstyrelsen

29

ansvar för den övergripande planeringen av information, ledning, med mera. Samhällsbetalda resor - busstrafik och anropsstyrd trafik. Busstrafik omfattar bl.a. kommunens engagemang i Västtrafik AB när det gäller busstrafik. Tillsammans med länets övriga kommuner och regionen är kommunen delägare i Västtrafik AB, som organiserar trafiken. Genom årligt delägartillskott finansieras kommunens del av trafiken. Kommunens möjligheter att påverka utbudet sker genom Västtrafik AB:s verksamhetsplan, trafikförsörjningsplanen, yttranden över tidtabeller och deltagande vid bolagsstämman, delägarträffar och regelbundna kontakter med dotterbolaget Västtrafik Fyrbodal AB. Inom ansvarsområdet finansieras också kommunens köp av trafik från stiftelsen DVVJ, Dal-Västra Värmlands Järnväg. Den anropsstyrda trafiken innehåller färdtjänst, riksfärdtjänst, omsorgsresor och särskoleskjutsar. Genom avtal hanteras den anropsstyrda trafiken av Västtrafik AB vad gäller administration, upphandling, med mera. IT-avdelningen sköter driften av kommunens datanät och växel, samt tekniskt stöd till systemansvariga inom administration och utbildning. Ekonomiavdelningen biträder staben med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget med mera. Ekonomiavdelningen är en stödfunktion för all kommunal verksamhet. Ekonomiavdelningen handlägger kommunens löpande in- och utbetalningar. Löne/PA-avdelningen utgör en internkonsultativ funktion i dessa frågor till de olika verksamheterna och verksamhetsansvariga. Lönesektionen svarar för den samlade lönehanteringen och löneadministrationen inklusive utbetalning. Arbetsmarknadsenhet Ansvarig: Torbörn Svedung

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut 2009

Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 9 752 4 712 5 925 -1 213Kommunbidrag 3 758 4 124 4 124 0Summa intäkter 13 510 8 836 10 049 -1 213

KostnaderPersonalkostnader 6 782 6 176 6 512 336Löpande kostnader 5 843 2 603 3 537 934Kapitalkostnader 0 0 0Summa kostnader 12 625 8 779 10 049 1 270

Periodens resultat 885 57 0 57

Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsenheten är ansvarig för kommunens alla arbetsmarknadsåtgärder. Därutöver ansvarar enheten också för integrationsfrågor. Arbetsmarknadsenheten ska samarbeta med arbetsförmedling, socialtjänst, Migrationsverket och Försäkringskassan. Ett förtroendefullt samarbete ska ske med närings- och föreningsliv samt med kommunala verksamheter för att tillskapa praktik och sysselsättningsplatser. Syftet med samarbetet är att på ett effektivare sätt i samverkan använda kommunala och statliga resurser för att ge ett kraftfullt stöd för arbetslösa som annars har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.


30

Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Måluppfyllelse av prestationsmål Öka kommuninvånarnas kunskap och insikt om kommunens roll i samhällsutvecklingen En mängd aktiviteter har genomförts i samverkan med kommuninvånarna: Populärversion av bokslutet, temadagar på kommunkontoret, kommunkalendern, information om detaljplan Sunnanå, framtagandet av översiktsplan samt aktivt deltagande i MellerudsNavet. Kvalitetsgarantier ska tas fram för flera tjänster och verksamheter, dels för att styra verksamheten och dels för att informera kommuninvånarna om vilka tjänster och vilken kvalitet de kan förvänta sig. Ta fram grundförutsättningar för verksamheterna. Redovisa ekonomiska samband. Arbetet med dessa uppgifter är påbörjat på bl.a ekonomiavdelningen övriga avdelningar har ännu inte fullföljt. Analys Den administrativa förvaltningen redovisar ett resultat på -235 tkr. Den främsta orsaken är de omfattande resurser som lagts för att färdigställa detaljplanen för Sunnanå hamn. Arbetet med Sunnanå hamn har förutom pengar även krävt stora personella insatser för kommunstyrelsens båda förvaltningar. Inom förvaltningen har förslag till en ny Översiktsplan arbetats fram som också krävt stora personella resurser. Under året har stor kraft lagts på införandet ett nytt lön/PA-system för kommunen. Ekonomiavdelningen har fullföljt målsättningen att alla kommunens fakturor ska hanteras i ett elektroniskt flöde. Under året har ett nytt ärendehanteringssystem införts. Systemet möjliggör en papperslös beredning av ärenden. Äldre akter och pågående ärenden har skannats för att bli tillgängliga elektroniskt. Med de tre nya systemen för ekonomi, lön/pa och ärendehantering har kommunen fullt uppdaterade och moderna hjälpmedel som möjliggör en papperslös och effektiv hantering. Totalförsvar och samhällsskydd, som helt finansieras med riktat statsbidrag, redovisas 262 tkr som oförbrukade. Dessa medel kommer att föras över till 2010 för planerade åtgärder.

Preliminärt bokslut för Västtrafik pekar på ett överskott på ca 164 tkr, inklusive den anropsstyrda kollektivtrafiken.

Under året har ekonomiavdelningen påbörjat arbetet med att ta fram grundförutsättningar för verksamheten. Detta har skett genom att avdelningen gemensamt inventerat samtliga arbetsuppgifter och uppskattat tidsåtgången för dessa. Detta är en bra bas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet med att effektivisera processerna på avdelningen.

Leverantörsfakturahanteringen har delvis outsourcats genom att samtliga leverantörsfakturor skannas och tolkas elektroniskt av extern part. Avdelningen har arbetat med att effektivisera andra rutiner såsom minskad kontanthantering, elektroniska bokföringsordrar samt elektronisk inläsning av underlag för utbetalning av bidrag etc.

Detta har frigjort resurser och inneburit att avdelningen haft möjlighet att bl.a. sälja tjänster till Dalslandskommunernas kommunalförbund samt med egen personal kunnat arbeta med uppsättning av regelverk i ekonomi-systemet och genomfört utbildningsinsatser riktade till användare i det elektroniska flödet av fakturor.

Avdelningen har dessutom deltagit aktivt i att genomföra ekonomiutbildning för chefer och övrig personal under året samt arbetat med att möjliggöra för kommunen att erbjuda sina kunder e-faktura via internetbank. Hittills har ett 40-tal kunder anslutit sig.

Huvudfokus för personalavdelningen har under året varit att införa ett nytt lön/Pa-system. All lönehantering kommer från och med 2010 ske papperslöst och det är varje medarbetare som bidrar till informations-insamlingen som genererar lönen.


31

En av IT-enhetens viktigare insatser under året har varit att tillsammans med övriga Dalslandskommuner processa fram en ny It-policy för Dalsland. Den har antagits i fullmäktige i samtliga kommuner.

Tillsammans med Åmåls kommun har ett nytt diariesystem köpts in och implementerats.

Fokus för informationsavdelningen har under året legat på att komma tillrätta med ekonomin och reda ut de problem och oklarheter som funnits då verksamheten är ihopplockad .

Färdtjänsten har ägnats mycket stort fokus då detta anslag räckt till under tidigare år. Granskning av givna färdtjänsttillstånd och fakturering av bomresor har varit sådana delar som tagits krafttag med. Under året har ett arbete inletts med att samordna färdtjänstreglementet för Dalsland samt se över egenavgifterna.

Bidrag till olika fritidsverksamheter har granskats tillsammans med kultur- och fritidsutvecklaren och nya avtal har tagits fram som gett tydligare regler vilket kommer att medföra att ekonomin inom detta område kommer att stabiliseras.

Fokus för 2010 och 2011 kommer fortsatt att ligga på att skapa en stabil ekonomi och hitta möjligheter till besparingar och effektivare arbetsmetoder, samtidigt som vi ökar kvalitén till våra medborgare.

Samarbetet i MellerudsNavet utvecklas positivt, med en ökad aktivitet. Medlemsantalet i MellerudsNavet ligger på drygt 100 företag. Under 2009 var antalet nystartade företag 37 stycken. Vilket motsvarar fyra företag per 1000 invånare. Det är en bra nivå jämfört med vår omvärld. Under 2009 har kultur- och fritidsutvecklaren bl. a. givit ut 22 nyhetsbrev med evenemangskalendarier för Mellerud, ordnat två träffar för föreningar, en för musiker och ett antal för lokala arrangörer, medverkat vid ett antal större arrangemang i kommunen, initierat en serie konserter med lokala musiker på Dalslands konstmuseum, en gitarrfestival, loppmarknader på Torget samt återetableringen av spelmansstämman i Mellerud. Det har beslutats om nya föreningsbidragsregler och förslag till en ny översiktsplan har tagits fram. Dessutom har kommunen varit den sammanhållande kraften i ett samarbetsprojekt mellan tre lokala museer.

Arbetsmarknadsenheten har under året gjort verksamhetsanpassningar för att hålla budgeten. Vilket har inneburit många tvära kast för verksamheten p.g.a. regeringens förändrade inriktning inom både arbetsmarknads- och introduktionsområdet. Dessa förändringar har påverkat arbetsmarknads-enhetens möjligheter att nå uppsatta mål eftersom 62 procent av enhetens budget till insatser består av externa intäkter. Ytterligare förändringar kommer att ske under år 2010 och arbetsmarknadsenheten kommer därför att behöva anpassas utifrån de nya förutsättningarna.


32

Kommunstyrelsen — Samhällsbyggnadsförvaltning

Ansvarig: Leif Svensson

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 96 645 0 65 140 -65 140Kommunbidrag 25 895 26 812 26 812 0Summa intäkter 122 540 26 812 91 952 -65 140

KostnaderPersonalkostnader 26 697 0 24 122 24 122Löpande kostnader 71 311 0 45 134 45 134Kapitalkostnader 26 910 0 22 696 22 696Summa kostnader 124 918 0 91 952 91 952

Periodens resultat -2 378 26 812 0 26 812

Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala förvaltningar, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Verksamhetsområdena är fastighet, parkskötsel, förrådsverksamhet, gatuunderhåll och nybyggnation av gator, vatten och avlopp, kost- och lokalvårdsverksamhet, renhållning och räddningstjänst. Verksamhetsområdena vatten och avlopp samt renhållning är affärsdrivande verksamheter som särredovisas.

Tekniska stödfunktioner Fastighetsenheten

Samhällsbyggnadsförvaltningen äger fastigheter som nyttjas av övriga förvaltningar. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med interna och externa fastighetsägare ska tecknas av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsenheten ansvarar för all mark som ägs av Melleruds kommun. Fritidsanläggningar samt driftsbidrag till föreningar hanteras också av fastighetsenheten.

Gatuenheten

Gatuenhetens ansvarsområden är gator, delar av vinterväghållning och offentlig belysning. Gatuenheten utför projekt samt underhållsarbeten på gator och VA tillsammans med andra enheter och entreprenörer.

Park- och förrådsenheten

Parkenheten tillhandahåller specialistkunskap inom grönytesektorn samt deltar i aktiviteter som marknadsför Melleruds kommun och bidrar till en attraktiv kommun att vistas, arbeta och bo i. Verksamheten omfattar gräsklippning, busk- och rabattskötsel, trädplantering, snöröjning på gång och cykelvägar, förrådsansvar på kommunförrådet, underhåll av lekplatser och offentlig renhållning samt skötsel av fyra kommunala badplatser.

Serviceenheten

Verksamheten innefattar bland annat tillagning, transport och servering av mat till Melleruds kommuns skolor, äldreboenden och hemtjänst. Det finns sex tillagningskök i Melleruds kommun. Lokalvården ansvarar för städning och golvvård på förskolor, skolor, äldreboende och kontor. Våra lokalvårdare

är utbildade enligt SRY/yrkesutbildning vilket innebär en kvalitetssäkring av verksamheten.


33

Inriktningsmål

(5.7) Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar

(6.5) Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans - innevarande generation betalar sina kostnader

Måluppfyllelse av prestationsmål Ta fram grundförutsättningar för verksamheterna. Inventera alla objekt och verksamheter inom förvaltningen. Under året har en genomlysning gjorts av alla verksamheter på samhällsbyggnadsförvaltningen. Målsättningen var att få en helhets bild av alla verksamheter, och därefter kan arbetet fortsätta i organisationen. Ett arbete har startat med Lean, ett strukturerat sätt att arbeta med sunt förnuft. På gatuenheten har arbetet med inventering av vägnätet och asfaltsytor med hjälp av den digitala kartan pågått under året. Målet har dock ej slutförts, återstår inventering av gång och cykelvägar. Ambitionen är att fortsätta under 2010 för att slutföra arbetet. Under 2009 har Park och förrådsenheten färdigställt arbetat med inventering av kommunförrådet i Mellerud. Inventering är nu även klar för gräsytor, rabatter, träd, buskar, träd i parkmiljö. Detta ger en bra bild av hur mycket enheten sköter. Enheten för renhållning arbetar för att samtliga fastigheter som idag inte har renhållningskärl skall ha det i framtiden. VA-enheten har fortsatt sitt arbete med att digitalisera VA-ledningar. VA-ledningarna kommer att mätas in och registreras på de digitala kartorna. Genom att ersätta det tidigare inaktuella kartverket kan fler och säkrare uppgifter snabbt tas fram. Detta arbete kommer att fortlöpa under flera år i takt med budgeterade medel. Öka antalet studiebesök och informationsträffar för vår verksamhet. Prioritera information till skolorna. Under året har enheten för Park och förråd besökt några av kommunens skolor och informerat om verksamheten. Eleverna i skolorna har fått plantera växter på olika platser i kommunen samt varit på studiebesök på kommunförrådet. Avloppsreningsverket i Sunnanå har tagit emot flera studiebesök från olika skolor under året. Enheten för Renhållning informerar varje år elever i årskurs fyra om sophantering. Under 2009 har information skett under vårtermin. Måltidens dag uppmärksammades i alla skolrestauranger. Serviceenheten har erbjudit skolelevers anhöriga att få provsmaka maten i våra skolrestauranger. Temadagar har under året genomförts, under dessa dagar får eleverna själva bestämma menys innehåll. Hemtjänstens gäster har erbjudits två alternativa rätter dagligen. Aktivitet har genoförts i samband med Karolinerskolans 50års jubileum då gästkockar bjöds in för matlagningen. Analys Under 2009 har ett stort arbete genomförts med genomlysning av ekonomin i alla delar av förvaltningen. Det har resulterat i ett väl genomarbetat material för budget 2010. Det har även visat att organisationen är väl slimmad för de verksamheter som bedrivs i förvaltningen. För att bibehålla den servicenivå som finns idag kommer det att krävas kostnadsbesparande åtgärder. Även i år har det varit viss personalomsättning på förvaltningen.


Fastighetsenheten 2007 2008 2009 Skadegörelse tkr 183 154 52 Larm/bevakning tkr 453 794 614 Oljeförbrukning tusental m3

124 202 183

Fjärrvärme Mwh 678 673 668 Flis m3 4 467 4 069 4 576 Pellets ton 115 127 109

Gatuenheten Vinterväghållni 2007 2008 2009 Kr/invånare 74 92 131

Parkenheten 2007 2008 2009 Gräsyta m2

96 590 96 590 110 000

Antal träd 857 857 867 Lekplatser 20 21 21

Städ-verksamhet 2007 2008 2009 Avverkningsyta m² total/dag 34 701 33 271 33 271 Avverkningsyta m² total/timma 219,7 250,9 248,1 Kostnad/m² ex. adm, kr 155,2 208,5 212,2

34

Arbete för ekonomi i balans kommer att fortsätta under 2010 och det kommer krävas en stor arbetsinsatts från alla medarbetare för att nå detta. Viss omorganisation kommer genomföras under 2010 som får ett positivt utfall för förvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens skattefinansierade del uppvisar ett negativt resultat om -2 453 tkr mot budget i bokslutet. Bokslutet visar på ett varierande resultat inom förvaltningens enheter.

Kostnaderna för bostadsanpassningarna fortsätter att stiga och för 2009 är kostnaden 2 086 tkr vilket är 786 tkr över budget. Detta beror på fler ärenden och dyrare lösningar, såsom hissar och ramper.

Kostnader för VA-avgifter för allmän platsmark visar ett underskott om -340 tkr, dessa fanns ej med i budget. Underhållet på allmän platsmark visar ett underskott om -284 tkr mot budget. Vi har dock bara gjort det mest akuta. Kostnaden för snöröjningen visar ett underskott om -371 tkr. Detta beror ju på all den snö som kom under december och som måste transporteras bort. Även kostnaden för 0-visionen har ökat.

Parkeringsövervakningen visar dock ett litet överskott.

Under 2009 har vi fått en ny verksamhet det är offentlig belysning. Där pågår ett stort arbete med att minska kostnaderna för att få en effektiv belysning till lägre kostnad.

Servicelaget har haft stora problem med intäkter, detta på grund av att tre personer inte har ersatts då de slutat under 2009.

Förrådsverksamheten har haft normal verksamhet under året. Dock har det även i år varit mycket arbete med inventering, men nu skall det vara klart.

Kostnaden för offentlig renhållning ökar även i år, det är fortfarande mycket nedskräpning på offentliga platser och i naturen.

Maskin- & fordonspoolen har vi haft problem med under året, ny struktur är fram tagen där intäkter och utgifter överensstämmer.

Offentlig snöröjning gick bra fram tills december månad då kostnaderna ökade mycket kraftigt.

Lokalvården har fortsatt att aktivt spara på förbrukningsmaterial vilket syns positivt på resultatet. Även besparingar på personalsidan. Utbildningsmässiga uppdateringar sker kontinuerligt.


35

Affärsverksamhet Verksamheterna Vatten och avlopp (VA) samt Renhållning betraktas som affärsverksamheter. Till skillnad från övrig kommunal förvaltning ska dessa helt finansieras av avgifter från brukarna. Det innebär att verksamheternas ackumulerade resultat blir en andel av kommunens eget kapital, d v s en fordran eller en skuld för skattekollektivet. Affärsverksamheterna särredovisas. Renhållning

Ansvarig: Stig-Åke Almqvist

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 11 487 0 10 147 -10 147Kommunbidrag -540 -540 -540 0Summa intäkter 10 947 -540 9 607 -10 147

KostnaderPersonalkostnader 1 404 0 1 418 1 418Löpande kostnader 9 310 0 7 950 7 950Kapitalkostnader 222 0 239 239Summa kostnader 10 936 0 9 607 9 607

Periodens resultat 11 -540 0 -540

Verksamhetsbeskrivning I Melleruds kommun finns Hunnebyns avfallsanläggning som är kommunens återvinningscentral och drivs i kommunal regi. Hämtning av hushållsavfall sker på entreprenad och fraktas utan omlastning till Rangsells i Heljestorp. I kommunen finns sju återvinningsstationer för förpackningar. VA-enheten

Ansvarig: Stig-Åke Almqvist

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 15 595 0 15 972 -15 972Kommunbidrag 0 0 0 0Summa intäkter 15 595 0 15 972 -15 972

KostnaderPersonalkostnader 2 884 0 3 026 3 026Löpande kostnader 7 850 0 8 074 8 074Kapitalkostnader 4 881 0 4 872 4 872Summa kostnader 15 615 0 15 972 15 972

Periodens resultat -20 0 0 0

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens uppgift är att försörja de delar i kommunen som har kommunalt vatten och avlopp med vatten av god kvalité samt en avloppsrening som uppfyller myndigheternas krav. För detta ändamål finns tre vattenverk, fem reningsverk samt 34 avloppspumpstationer i kommunen.


Renhållning 2007 2008 2009 Hushållssopor kg/inv 196 189 185 Hushållssopor kr/inv 659 515 Grovsopor & farligtavfall kg/inv

390 353 182

Grovsopor & farligtavfall kr/inv

286 177

VA-enheten 2007 2008 2009 Producerat vatten m3

880,1 970,6 975,8

Behandlat avloppsvatten m3

1 781,6 2 225,4 1 886,0

Kostnadstäckning 100 100 103

36

Analys affärsverksamheterna Intäkterna för konsumtionsavgifterna har ökat med 458 tkr och beror till stor del på att många abonnenter har ändrat på hämtningsintervallen på sina sopkärl samt att vi har höjt taxorna vilket inte fanns med i budgeten.

Däremot har vi förlorat inkomster på att melallpriset har sjunkit och vi fått mindre betalt för skrot som vi säljer, beloppet är -138 tkr.

På kostnadssidan har vi haft extra personalkostnader p.g.a pensionsavgång. Där har gammal och ny personal gått omlott under en period.

Personal på rampen slutade hastigt och vi har fått lösa detta med korttids anställningar av extra personal. Totalt visar personalsidan ett underskott om - 145 tkr. Däremot har vi lyckats med att hålla övriga kostnader under budget. Detta trots att vi haft stora reparationskostnader för lastmaskinen.

Renhållningsverksamheten i sin helhet visar ett positivt resultat för år 2009 om 444 tkr.

Intäkten för allmän platsmark har ökat med 340 tkr. Vi har även kommit i fas med att ta betalt för externa anläggningar och har fått intäkter för flera år under år 2009. Detta gäller även extern slam som körts i kapp och nu är i fas.

På kostnadssidan har vi reparerat och bytt ut en del gammal utrustning. Avgifterna för slam har ökat på Hunnebytippen. Vi har skrivit avtal med Securitas som ronderar på vattenverken under nattetid. Dessutom har vi utfört mer arbete än vad vi budgeterat.


37

Byggnadsnämnden

Ordf: Eivor Östergren

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse

Intäkter 1 120 845 1 043 -198Kommunbidrag 1 489 1 677 1 677 0Summa intäkter 2 609 2 522 2 720 -198

KostnaderPersonalkostnader 1 792 1 894 1 920 26Löpande kostnader 672 587 800 213Kapitalkostnader 0 0 0 0Summa kostnader 2 464 2 481 2 720 239


Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens verksamhet innefattar arbete med kommunens planer, bygglov, bygganmälan, samråd, kontrollplaner, kulturmiljöinventeringar, kartor, upprättande av adresser/lägenhetsregister, adress- och byggnadsregister, tillstånd för brandfarlig vara och sotningsverksamhet. Byggnadsnämnden består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Byggenheten sorterar organisatoriskt under Samhällsbyggnadsförvaltningen. Måluppfyllelse av prestationsmål (5.7) Bjuda in allmänheten till fyra diskussions- och informationsträffar. Uppdatera hemsida. I samband med kulturhistorisk inventering har allmänheten bjudits in vid två tillfällen under året.

Bygglovingenjören har vid ett tillfälle, 7 maj, varit tillgänglig på medborgarkontoret för att ge allmänheten möjlighet att ställa frågor angående byggnation och bygglov.

(4.2) Ritningsgranskarrådet skall konsulteras före alla beslut gällande offentliga och publika lokaler och platser Ritningsgranskarrådet har under 2009 fått möjlighet att yttra sig i samtliga ärenden som berört ny- och ombyggnad i offentliga lokaler och byggnader.

(4.1) Under förutsättning att kompletta ansökningshandlingar föreligger bör handläggningstiden för bygglov ej överstiga 40 dagar. Vad gäller handläggningstiden för ärenden där kompletta ansökningshandlingar föreligger har ingen sökande behövt vänta på svar eller bygglov längre än 40 dagar.

Inriktningsmål

(4.1) Bebyggelsen ska utvecklas så att den stödjer den önskade näringslivsutvecklingen.

(4.2) Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga och säkra boende ska tillvaratas.

(5.7) Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar.

Byggnadsnämnden Årsredovisning 2009

38

Behandlingstiden för ansökningar om bygglov varierar stort beroende på ärendets omfattning.

Enklare bygglovärenden på delegation kan ofta sökanden få svar på inom några dagar.

Analys Resultatet för 2009 är positivt med 41 tkr beroende på att endast 18 tkr av tilläggsbudgeten på 100 tkr tagits i anspråk.

Resterande del av anslaget behöver tilläggsbudgeteras 2010 för att kunna fullfölja utbyte till nytt koordinatsystem, Sweref 99 i Melleruds kommun.

Exklusive denna effekt är resultatet negativt med 41 tkr.

Bygglov

Byggnadsnämnden har under 2009 beviljat 81 st (78) bygglov och 109 st (133) bygglov har beviljats på delegation av bygglovingenjören och stadsarkitekten. Totalt 190 st (211). (Inom parantes år 2008.)

Detaljplaner 2009

Västerråda 2:25 och Sapphult 1:3 pågår planarbete.

Krökersrud 1:206 är laga kraftvunnen 2009-10-20.

Sunnanå 2:7 är laga kraftvunnen 2009-07-17.

Livarbo 1:6 programsamråd under 2009.

Sunannå Hamn och Sunnanå Lagun samråd under 2009-08-31--09-28.

Krökersrud 1:186 Avvaktar kommunens översiktsplan.

Vindkraft

Vindkraftplan för Dalsland utställd för samråd under 2009.

Totalt har 40 st bygglov givits för vindkraftverk och i dagsläget är 27 st uppförda i Melleruds kommun. Kraftverken genererar 82 GWh.

Årsredovisning 2009 Byggnadsnämnden

39

Kultur- och utbildningsnämnden Ordförande: Harald Ericson

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse


KostnaderPersonalkostnader 109 334 109 459 108 010 -1 449Löpande kostnader 89 683 90 474 92 541 2 067Kapitalkostnader 112 143 270 127Summa kostnader 199 129 200 076 200 821 745

Periodens resultat 806 2 883 0 2 883

Verksamhetsbeskrivning Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för

· Förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning

· Kulturverksamhet, inklusive bibliotek och musikskola.

All förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamhet styrs av lagar, förordningar samt nationella läro-, kurs- och timplaner. Kommunens skyldighet att ge kommuninvånarna tillgång till bibliotek med kostnadsfria lån finns i bibliotekslagen.

Förskoleverksamhet I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande:

• I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier.

• 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa.

• 15 timmar per vecka, 35 veckor/525 timmar per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla barn från och med höstterminen det år de fyller tre år.

Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse.

Förskoleverksamhet bedrivs på fem förskolor, totalt 15 avdelningar med varierande bemanning, samt två föreskoleavdelningar med 5 årsgrupper en på Nordalsskolan och en på Fagerlidsskolan. Kommunen har 12 familjedaghem (dagbarnvårdare), varav två i Åsebroområdet och tio i centrala Mellerud. Dessutom bedrivs allmän förskola i lokaler vid Rådahallen.

All förskoleverksamhet är organisatoriskt integrerad med grundskolan.

Obligatoriska skolformer inkl skolbarnsomsorg och förskoleklass I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt nioårig grundskola för alla barn i ålder 7-16 år. Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom särskolan.

Kommunen har sex grundskolor, en med skolår 1-3, fyra med skolår 1-6 samt en med skolår 7-9. Förskoleklasserna är integrerade i 1-3/6-skolorna.

Kultur- och utbildningsnämnden Årsredovisning 2009

Analystal förskolan Bokslut

2009 Bokslut 2008

Bokslut 2007

Antal inskrivna barn

265 256 289

Brutto kostn

23 937 23 130 22 073

Brutto kostn exkl lokaler

21 243 20 490 19 465

Personal 17 797 17 566 16 120

Avgifter 1 759 1 736 1 809

Avgiftsfinansierings grad

7,3 % 7,5 % 8,20 %

Övr intäkter

1 761 1 709 1 638

Netto kostn.

20 417 19 685 18 625

Kostnad per inskrivet barn och år Tkr Bokslut

2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Brutto kostn

90,3 90,4 76,4

Brutto kostn exkl lokaler

80,1 80,0 67,4

Personal 67,2 68,6 67,4 Netto kostn.

77,1 76,9 64,4

Analystal familjedaghem Bokslut

2009 Bokslut 2008

Bokslut 2007

Antal inskrivna barn

55 68 64

Antal familjedaghem

13 13 13

Tkr

Brutto-kostn

4 667 4 946 4 812

Personal 4 656 4 913 4 772

Avgifter 573 610 599

Avgiftsfinansieringsgrad

12,2 % 12,3 % 12,4 %

Övr intäkter

202 567 502

Netto-kostn.

3 892 3 769 3 711


2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Brutto-kostn

84,9 72,7 75,2

Personal 84,7 72,2 74,6 Netto-kostn.

70,8 55,4 58,0

40

Särskola finns på Nordalsskolan (skolår 1-6) samt på Rådaskolan (skolår 7-10). Elever i behov av träningsskola går i andra kommuner, främst i Åmål.

Förvaltningen har två elevårdsteam för att stödja enheterna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I teamet ingår specialpedagoger , skolsköterskor och förvaltningens skolpsykolog på 75 % som är delaktig på de båda elevårsteamen. Under 2010 kommer en övergripande Västbus grupp att ettableras för att skapa en helhetsbild och arbetat mer med olika yrkesprofetioner från KUN och SN. I verksamheterna finns också elevassistenter för barn i behov av särskilt stöd.

Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-12 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete och/eller studier. Föräldrarna betalar avgift. Verksamheten bedrivs i huvudsak i form av fritidshem.

Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom Rådaskolan. På Rådaskolan erbjuds förlängd skolbarnsomsorg för särskoleelever.

För transporter av skoleleverna finns avtal med Buss i Väst AB. Detta avtal löper ut 2009.

Frivilliga skolformer Ungdomsgymnasium

Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan erbjuds följande nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna dans och musik, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetarprogrammet och Teknikprogrammet. Genom det Dahlstiernska programmet erbjuds elever att bedriva individuellt upplagda studier även på andra nationella program. Dessutom finns det individuella programmet. Inom ramen för det individuella programmet bedrivs i samarbete med Socialnämnden verksamhet för elever med stort socialt stödbehov, Passagen. Lärlingsutbildning erbjuds både inom ramen för det inidivuella programmet och inom Dahlstiernska programmet.

För övriga nationella program köps platser i andra kommuner och på fristående skolor. Melleruds kommun ingår i samverkansområdet Fyrbodals gymnasieskola, och har genom detta samarbete samverkansavtal med samtliga Fyrbodalskommuner utom Åmål.

För särgymnasieelever köper Mellerud platser från flera olika utbildningsanordnare, främst Dals-Ed, Nuntorp, Vänersborg och Trollhättan.

Vuxenutbildning

• Vuxenutbildningen innefattar • Utbildning på grundskolenivå för vuxna • Utbildning på gymnasienivå för vuxna • Svenska för invandrare • Särskola för vuxenstuderande • Uppdragsutbildning • Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser

Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom samverkan mellan Dalslandskommunerna (det så kallade Dalslandsvis), inköp av tillfälligt efterfrågad kompetens samt i mindre utsträckning genom köp av utbildningsplatser i andra kommuner utanför Dalsland.

Kulturverksamhet Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninnevånare och besökare ska ha tillgång till ett bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information och kulturell verksamhet.

Biblioteksverksamhet bedrivs vid biblioteket i Mellerud. Biblioteket har öppet 45,5 timmar per vecka. Bokutlåning sker även genom lanthandeln i Grinstad samt föreningen Bolstads prästgårds vänner.

På biblioteket anordnas utställningar och biblioteket har ansvar för kommunens konst- och filmsamlingar.

Årsredovisning 2009 Kultur- och utbildningsnämnden

Analystal fritidshem Bokslut

2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Antal inskrivna barn

258 238 250

Tkr

Brutto-kostn

6 063 5 865 5 134

Personal 5 384 5 208 4 551

Avgifter 1 355 1 344 1 233

Avgiftsfinansieringsgrad

22,3 % 22,9 % 12,8 %

Övr intäkter

430 745 703

Netto-kostn.

4 278 3 776 3 198


2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Brutto-kostn

23,5 24,6 20,5

Personal 22,6 21,9 18,2 Netto-kostn

16,6 15,9 12,8

Pedagogisk och elevsocial verksamhet Antal elever per budgetår Bokslut

2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Grundskola

947 1 032 1074

Tkr

Brutto-kostn

82 085 77 504

75 380

Kostnad per elev

Tkr Bokslut 2009

Bokslut 2008

Bokslut 2007

Undervisning

38 900 36 164 33 844

Stödinsatser

5 400 4 500 3 998

Elevvård 1 761 1 532 1 386

Läromedel, utrusning

1 767 1 476 1 525

Övr kostn 1 499 3 013 1 515

SUMMA 49 327 46 912 42 284

Lokalkostnader/elev kr

Bokslut 2009

Bokslut 2008

Bokslut 2007

Lokalhyror 13 970 12 721 13 006

Lokalvård Vaktmästeri

3 500 1 077

3 198 1 044

3 189 793

SUMMA 18 547 16 962 16 988

Övriga kostnader /elev kr Tkr Bokslut

2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Skolskjuts 7 815 6 844 6 462 Måltider 5 786 4 456 4 452 Summa. 13 601 11 300 10 914

41

Både vad det beträffar biblioteksverksamhet och kulturarrangemang finns ett fungerande samarbete med grundskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek. Biblioteket lånar också ut barnböcker via förskolorna.

Musikskolan bedriver följande verksamhet: Individuell undervisning i instrument och sång, dans- och ensembleverksamhet. Kulturbruksstyrelsen har som uppgift att marknadsföra Kulturbruket, klassundervisning inom grundskolan och medverkan inom det estetiska programmet och det individuella valet på gymnasieskolan. Musikskolan samarbetar med musikskolorna i övriga Dalsland.

Ansvarig för programverksamheten på Kulturbruket är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelsorgan som rapporterar till Kultur- och utbildningsnämnden, bruket samordna aktiviteterna där samt genom egna insatser komplettera programutbudet.

För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett etablerat samarbete med Konserthuset i Vara, vilket innebär regelbundna framträdanden i Mellerud av de ensembler som har sin bas där.

Måluppfyllelse av prestationsmål (5.1) Antalet besökare på och deltagare i kulturella aktiviteter ska öka. Antal besökare på biblioteket minskade från 86 837 för året 2008 till 80 657 för året 2009. Detta ger en minskning med 7 %. Även den totala utlåningen minskade från 69 085 för året 2008 till 66 292 för året 2009. Detta är en minskning med 4 %.

Antalet arrangemang har minskat från 37 för året 2008 till 33 för året 2009.

Besökarantalet på kulturbruket 2009 var 11 590.

(5.1) Antalet kulturella arrangemang i samverkan mellan olika kommunala enheter och/eller andra organisationer ska öka. Samverkan mellan biblioteken i Dalsland har ytterligare fördjupats på mediesidan. Både inom biblioteks- och kulturverksamheterna växer det regionala samarbetet inom Fyrbodal. Samtliga barn- och ungdoms projekt har skett i samverkan med en eller ofta flera statliga, regionala eller kommunala aktörer. Inom vår egen kommun har samverkan på detta område skett med förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, musikskolan, hälsorådet, föreningslivet samt vissa köpmän.

I februari 2009 togs beslut om att musikskolan byter skepnad till en kulturskola. Ett antal nämndövergripande projekt har startats under hösten 2009 med fokus på generations/integrationsöverbryggande insatser. Detta kommer att utmynna i resultatbeskrivningar i respektive arbetslags handlingsplan juni 2010. I vissa av dessa projekt förekommer även samverkan med Västra Götalandsregionen och Särvux.

(2.2) Kunskapsresultaten så som de kan mätas i nationella prov, betyg och det läsutvecklingsschema som nämndens handlingsplan bygger på ska öka i alla åldersgrupper Nationella prov i årskurs 3 gjordes för första gången våren 2009 så det saknas jämförelsematerial.

Resultaten på de nationella proven i årskurs 5 visar en försämrad måluppfyllelse under 2009. Resultatförsämringen är procentuellt störst i kurserna matematik och engelska. Analysen visade dock ingen entydig bild

Inriktningsmål

(5.1) Mellerud skall utvecklas till ett kulturellt centrum inom regionen med ett brett utbud av olika kulturella arrangemang.

(2.2) Det övergripande målet för utbildningsverksamheten inom Kultur- och utbildningsnämndens ansvarsområde är att höja kunskapsnivån hos eleverna i samtliga skolformer.

(2.3) Dahlstiernska gymnasiet ska ses som ett naturligt förstahandsval för de Mellerudselever som står i färd att påbörja sin gymnasieutbildning.


Analystal Externa gymnasieskolan Antal Bokslut

2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Elever externa gymnasiet

212 234 226

Tkr Bokslut 2009

Bokslut 2008

Bokslut 2007

Bruttokostn. 23 966 24 209 23 165 Därav IKE 22 268 22 592 21 619 Därav resor 961 906 877 Därav inackorderingstillägg

429 491 579

IKE/elev 105037 96 547 95 659

Analystal Dahlstiernska gymnasiet inkl IV

Antal Bokslut

2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Elever gymnasiet

199 192 224

Elever IV 45 39 24 Tkr Bokslut

2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Bruttokostn. 25 116 23 366 22 659 Bruttokostn exkl adm

22 515 21 597 19 353

Bruttokostn.exkl adm/elev

92 275 93 494 87 408

Undervisning/elev

61 336 59 511 53 416

Läromedel/elev

3 200 4 736 4 186

Lokaler/lokalvård/vaktmästeri/elev

19 578 19 554 20 615

Kost/elev 4 365 4 494 3 969 Övriga kostn/elev

5 557 7 714 1 750

Adm/elev 3 410 7 658 3 173 Total kostnad/elev

97 446 101 152 95 102

42

men analyseras vidare i rektorsgruppen för de yngre åldrarna under hösten 2009 och våren 2010.

Betygsgenomsnittet för årskurs 9 har minskat från 12,22 år 2008 till 11,03 år 2009. Andelen behöriga att söka gymnasieskolans nationella program minskande från 94 % år 2008 till 75 % år 2009. Dock så ökade andelen behöriga till 80 % efter sommarskolan som erbjöds för elever som inte klarat målen. Betygsresultaten för årskurs 9 är det svagaste på många år, normalt har 90 % utav eleverna varit behöriga att söka gymnasiets nationella program. Detta är en siffra som är ett bra mål för 2010. Årets resultat måste givetvis analyseras mer under läsåret som kommer.

Andelen elever med betyget VG i de nationella proven i årskurs 9 har minskat i svenska och engelska, men ökat i matematik under 2009. Andelen elever med MVG i de nationella proven har ökat i svenska, men minskat i matematik medan i engelska ligger resultatet oförändrat mot 2008. Andelen elever som inte nått målen i de nationella proven ökade i engelska men minskade i svenska och matematik.

Andelen med fullständigt slutbetyg från Dahlstiernska gymnasiet har ökat med 5 % till 70 % jämfört med föregående år. Både antalet G och VG har ökat 10 % respektive 4 %, medan MVG har minskat med 14 %.

Kunskapsresultaten på Vuxenutbildningen ligger över tid på en konstant nivå på gymnasienivå och grundskolenivå. 23 % avgår med betyget MVG, 33 % med VG, 40 % med G och endast 3 % med IG. Andelen avbrott och IG sammantaget är 20 %, vilket är en låg nivå jämfört med rikssnittets 30 %.

Kunskapsmål om höjd kunskapsnivå har uppnåtts för SFI och Särvux. De SFI elever som når C och D nivån har mycket god progression. Progressionstakten på Särvux har blivit både tydligare och bättre. Det kan dock i vissa fall vara svåra bedömningsfrågor när en kurs verkligen kan anses vara klar. De elever som inte klarat hela kursen har erhållit intyg på det.

(2.3) Minst 50% av Rådaskolans avgångselever börjar på Dahlstiernska höstterminen 2009 Utav de elever som gick ut årskurs 9 våren 2008 valde 55 % att studera på Dahlstiernska gymnasiet. Utav de elever som gick ut årskurs 9 våren 2009 valde 60 % att studera på Dahlstiernska gymnasiet i augusti. Detta är en förbättring med 5 % jämfört med föregående år. Utvecklingskurvan är stabilt uppåtgående och målet är väl uppfyllt. Analys Kultur- och utbildningsnämndens årsresultat ligger på en högre nivå jämfört med föregående år. De interkommunala kostnaderna för gymnasieskolans platser understiger budget med 1,6 mkr, även köp av särskoleplatser understiger budget med 873 tkr. Dessa två poster står nästan för hela förvaltningens budgetöverskott men även intäkterna för förskolan blev mer än förväntat, 346 tkr över budget. Skolsjutsverksamheten hamnade under budget med 525 tkr.

Den övergripande verksamhetens resultat drogs dock ner utav enheternas resultat från 2 934 tkr till 2 884 tkr. Det var främst gymnasiet (-547 tkr), Karolinerskolan (-204 tkr) och Fagerlidsskolan (-136 tkr) som gjorde negativa resultat för 2009. Dock så motverkade Komvux (+379), Kulturbruket (+162), Kulturskolan (+120) och Åsensbruk skola (+120) positiva resultat enheternas totala resultat som stannade vid -50 tkr.

Det har även gjorts stora investeringar i skolverksamheten under året. Investeringar i teknik har länge varit eftersatt och under 2009 investerades 720 tkr i datorer och kringutrustning.

Det har skett förändringar under 2009 då två rektorstjänster har försvunnit, gymnasiet och vuxenutbildningen respektive Nordalskolan och Åsensskola ligger under en enhetschef vardera.

Förskoleverksamheten har gjort ett överskott på 435 tkr totalt. Detta har främst berott på högre intäkter än förväntad, dels när det gäller förskoleavgift och dels när det gäller statsbidrag.

Fritidsverksamheten har gjort ett underskott på -201 tkr. Detta beror på lägre intäkter än budgeterat för 2009.

Årsredovisning 2009 Kultur- och utbildningsnämnden

Verksamhetsmått kulturverksamhet Bokslut

2009 Bokslut

2008 Bokslut

2007 Medielån (1000)

66,3 69,1 65,8

Huvudbibliotek

66,3 69,1 65,8

Utlån /inv

7,0 7,1 6,9

Besök (1000)

80,7 86,8 91,0

Arrangemang

33 37 39

Sam-arrangemang

19 24 25

43

Grundskoleverksamheten inklusive stöd uppvisar ett negativt resultat med -902 tkr främst beroende på något lägre intäkter än förväntat och personalkostnader som överskridit budget. Det har funnits en viss tröghet att ställa om sin organisation inom grundskolan för de sjunkande elevunderlagen. Detta är något som ses över inför 2010.

Gymnasieverksamheten gjorde ett underskott på -547 tkr. Detta beror främst på att elevunderlaget ökat från 230 till 244 elever. Den största ökningen har skett inom indviduella- och lärlingsprogrammet. Detta är program som den rörliga kostnaden påverkas i större utsträckning än övriga program när det gäller antalet elever.

Vuxenutbildningen har gjort ett överskott på 379 tkr. Intäkterna för sålda utbildningar har varit högre än budgeterat men även personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat. På grund av ökade kostnader på gymnasiet så har stor försiktighet tagits på vuxenutbildningen för att totalt mellan de båda verksamheterna hålla budgeten. En vårdutbildning för arbetslösa har uppskjutits till 2010 för att hålla kostnaderna nere.

Kulturskolan gör ett positivt resultat med 120 tkr. Detta beror främst på ökade intäkter och minskade personalkostnader. Man har haft problem att rekrytera kompentent personal till enheten och har därför inte utnyttjat personalbudgeten fullt ut.

Biblioteket har gjort ett negativt resultat på -8 tkr. Resultatet har förbättrats avsevärt sedan föregående år då man gjorde ett negativt resultat på -148 tkr. Den samverkan som påbörjades under 2006 mellan de olika biblioteken i Dalsland har även under 2009 fortsatt och än mer funnit sina former. Det handlar främst om att låna media från varandra och se bibliotekens mediebestånd i landskapet som gemensamt. Något som under 2009 kommit att kännas helt naturligt. Inte minst sedan transportfrågan lösts och fungerar friktionsfritt.


44

Socialnämnden SocialnämndenOrdf: Daniel Jensen

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009Budget 2009

Av-vikelse


KostnaderPersonalkostnader 171 069 178 006 181 326 3 320Löpande kostnader 64 736 70 196 64 162 -6 034Kapitalkostnader 198 204 360 156Summa kostnader 236 003 248 406 245 848 -2 558


Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden sammanträder cirka en gång per månad och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, i de föreskrifter som finns i författningar, som gäller för socialtjänsten samt bestämmelser i reglementet för socialnämnden.

Socialnämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden skall särskilt rapportera när beslut om plats i särskilt boende inte har verkställts inom tre månader.

Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/KPR/ och Kommunala handikapprådet/KHR/.

Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder cirka en gång per månad och beslutar i individärenden enligt delegationsförordning.

Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut.

Samtliga enheter inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta så kostnadseffektivt som möjligt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats. Det åligger alla anställda att bidra till en god ekonomisk hushållning.

Individ- och familjeomsorg Verksamhetsbeskrivning Socialtjänstens ska aktivt verka för att människor stimuleras att i sitt vardags- och arbetsliv ta socialt ansvar för att förebygga och bryta isolering, passivitet och missbruk. Socialtjänsten ska främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Barnets bästa ska sättas i centrum vid alla åtgärder som rör barn. Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom. Insatserna ska inriktas mot att stödja och utveckla vuxna i deras roll som förälder. Med huvudsaklig inriktning på:

• Ekonomiskt bistånd • Insatser för unga • för vuxna missbrukare • Familjerätt • Förebyggande verksamhet • Konsumentrådgivning • Skuldsanering • Familjerådgivning (som fristående verksamhet)

Årsredovisning 2009 Socialnämnden

Bok 2008 Bok 2009Bud 2009

Vårddagar. i hem för vård el. boende

1 507 1 011 633

Vårddagar män 1 292 1 011Vårddagar 215 0

Per person 89 84 63

Antal personer 17 12 10Antal män 15 12Antal kvinnor 2 0

Vårddagar i hem för vård eller boende

1 192 543 454

Antal unga 6 2 1Antal dagar i HVB per

199 272

Vårddagar i familjehem

5 470 4 887 5 650

Antal unga 24 16 16Antal dagar per barn/ungdom

228 305

Antal unga med stöd av kontaktperson/ kontaktfamilj

17 32

Inkomna anmälningar, unga som far illa

114 134

Pågående utredningar

20 20

Familjerätt

Faderskaps-ärenden

66 63

Yttranden gällande vårdnad och umgänge

9 13

Samarbetssamta 17 15

Totalt antal bidragshushåll exklusive personer med upphållstillstånd

236 242

Bruttokostnad (tkr)

5 887 7 599 6 600

Kostnad per hushåll tkr

24,9 31,4

Bidragsmånader per hushåll

4,3 5,0

Bidragsmånader per hushåll

5,4 5,8

Bruttokostnad (i tkr)

868 1529

Bistånds-mottagare i %

5 6% 5 3%

Personer med uppehållstillstånd

FörsörjningsstödVerksamhetsmått

Individ- och familjeomsorg

Särsk. insatser inom barn- och ungdomsvårdenVerksamhetsmått

Verksamhetsmått

Insatser mot missbrukVerksamhetsmått

45

• Handläggning av ärenden enligt alkohollagen

• Tillsyn av försäljning enligt tobakslagen • Stöd till föreningar

Vård och omsorg Verksamhetsbeskrivning Det ska skapas förutsättningar för en god hälsa bland äldre, vilket innebär att fler klarar sin egen omsorg under en större del av livet.

Socialnämnden ska ge den enskilde vård och omsorg i överensstämmelse med gällande lagstiftning samt i enlighet med vård- och omsorgsplan, som antagits av fullmäktige. Verksamheterna ska utformas så att den enskildes, över tid varierande, behov kan tillgodoses. Därvid skall särskilt beaktas de övergripande målen.

Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepolitiken skall vara inriktning för verksamheten:

• Äldre ska åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. • Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över

sin vardag. • Äldre ska bemötas med respekt. • Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg. Stöd och service till vissa funktionshindrade Verksamhetsbeskrivning I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:

• Personlig assistans/personlig assistent • Ledsagarservice • Kontaktperson • Avlösarservice • Korttidsvistelse utanför det egna hemmet • Boende för barn och ungdomar • Boende för vuxna • Daglig verksamhet

Kommunpsykiatrin vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning/ dubbeldiagnoser och syftar till att genom stöd och individuella målplaner skapa förutsättningar att klara det dagliga livet, bryta isolering och aktivt delta i samhällslivet. Genom samverkan med andra vårdgivare säkerställs att insatserna har optimal effekt. Kommunpsykiatrin består av tre delar, öppen dagverksamhet, boendestöd samt trygghetsboende/sattelitstöd. Insatserna boendestöd samt trygghetsboende/sattelitstöd verkställs efter beslut enligt SoL.

Inriktningsmål

(6.5) Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans – innevarande generation betalar sina kostnader.

(1.7) Andelen högskoleutbildade anställda ska öka.

(5.7) Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar.

(6.2) Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet.

(6.1) (Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom.) Insatserna ska inriktas mot att stödja och utveckla vuxna i deras roll som förälder

Socialnämnden Årsredovisning 2009

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2009

Hemtjänst

Antal arbetade hemtjänsttimma 81 415

00

Antal utförda hemtjänsttimma 59 185 53 493 57 577Andel tid hos vårdtagare % 73%Antal hemtjänstmottag. 254 269 253Utförda timmar/ månad/ mottag 19,4 16,6 19,0Bruttokostnad per utförd hemtjänsttimme kr 363 421 404Bruttokostnad per vårdtagare 84 627 79 130 87 478Antal matportioner 34 672 36 300 34 500

Särskilt boende – beläggningsgrad 100,6% 97,4% 100,0%Bergs – beläggningsgrad (%) 99,3% 90,3% 100,0%Fagerlidshemmet 98,0% 96,8% 100,0%Fagerlids gruppboende 106,7% 112,4% 100,0%Karolinen 97,8% 93,4% 100,0%Skålleruds-hemmet 101,1% 98,2% 100,0%Kroppefjällshemmet 105,5% 100,5% 100,0%Antal vårddygn (inkl. region + externa platser)

65 440 61 832 63 510

Antal årsplatser 179 169 174Antal vårddygn -externt köp 6 0 0Antal vårddygn -utskrivningsklar 2 0 15

Vård och omsorg

Verksamhetsmått

Särskilt boendeVerksamhetsmått

Utförda hemtjänsttimmar är tid hos den

46

Måluppfyllelse av prestationsmål För unga ska behovet av placeringar i hem för vård eller boende minska med 60 % jämfört med faktiskt utfall för 2007. Antalet unga som placeras i hem för vård eller boende har under åren växlat beroende på hur det förebyggande arbetet bedrivits samt hur behandling kunnat ges på hemmaplan. En förutsättning för ett förbättrat behandlingsresultat i kommunen är att det finns tillräckligt med kompetent personal och ett välfungerande samarbete mellan socialtjänst, hem, berörda myndigheter och frivilliga krafter.

Målet innebar att antalet vårddygn i hem för vård eller boende inte fick överstiga 454 dygn under 2009. Antalet vårddygn uppgick till 543, vilket är en minskning med 54 % jämfört med 2008. Målet uppfylldes inte helt.

Antalet praktikplatser ska öka med 10 % jämfört med 2007 inom vård och omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal. Socialtjänsten har utvecklat en samverkan med olika skolor för att kunna ge studerande möjlighet till praktik. De närmaste åren kommer behovet av att rekrytera kompetent personal att öka beroende på att fler behöver insatser och att många anställda går i pension.

Sammanlagt har 61 personer gjort praktik inom sektorerna Stöd och Service samt Vård och Omsorg. Båda sektorerna ökade antalet praktikanter. Stöd och Service ökade från 15 till 19 och Vård och Omsorg med 6 till sammanlagt 42 praktikanter.

Praktikanterna har i huvudsak kommit från både hög- och gymnasieskolor. Cirka en fjärdedel av antalet praktikanter kommer dock från utbildningar som anordnats av andra myndigheter.

Målet har uppfyllts.

För vuxna ska behovet av platser i hem för vård eller boende minska med 58 % jämfört med jämfört med utfall för 2008

Antalet personer med drogberoende som får insatser via socialtjänsten har de senaste åren ökat. Med behandling och stöd på hemmaplan kan fler erhålla insatser inom beslutad ram.

Målet innebar att antalet vårddygn i hem för vård eller boende inte fick överstiga 633 dygn under 2009. Antalet vårddygn uppgick till 1 011, vilket är en minskning med 33 % jämfört med 2008. Målet uppfylldes inte helt.

Vid årsskiftet 2009/2010 ska för samtliga med beslut före den 30 november 2009 finnas en genomförandeplan för insatserna boende, daglig verksamhet, korttidsvistelse, ledsagning samt kontaktperson.

I samband med att den enskilde beviljas insats enligt LSS, ska det upprättas en genomförandeplan, som sker i samråd med honom eller henne. Planer skall finnas för boende, daglig verksamhet samt för personlig assistans Det kvarstår ett fåtal planer på ett boende samt på daglig verksamhet på grund av att det saknats socialpedagog. Genomförandeplanerna bedöms bli klara under våren 2010. Målet är delvis uppfyllt. Analys Socialnämndens resultat för 2009 innebär att nettokostnaderna blev cirka 260 tkr lägre än kommunbidraget. Bruttokostnadsökningen mellan åren 2008 och 2009 uppgick till 4,9 %. Kommunbidraget ökade med 4,1 %. Det stora intäktsöverskottet jämfört med budget beror bland annat på att socialtjänsten arbetet med ett antal asylsökande familjer som vistats tillfälligt i kommunen genom Migrationsverket. Kommunen har fått ersättning för detta.

Biståndsenheten har under 2009 fått in 956 ansökningar enligt socialtjänstlagen. Under föregående år var antalet ansökningar 828. Under

Årsredovisning 2009 Socialnämnden

Bokslut

2008Bokslut

2009Budget

2009

Särskilt boende -vårddygns kostnad (brutto) 1 286 1 450 1 402Särskilt boende -vårddygns kostnad (netto) 1 086 1 222 1 185Särskilt boende -nettodygns kostnad ex hyra Bergs – vårddygns kostnad 1 486 1 711 1 558Fagerlid – vårddygns kostnad 1 000 1 055 1 005Fagerlids gruppboende 1 473 1 398 1 586Karolinen –vårddygns kostnad 1 527 1 643 1 477Skålleruds hemmet – vårddygns kostnad 1 034 1 096 1 079Kroppefjälls-hemmet – vårddygns kostnad 1 628 1 772 1 715Utskrivningsklara vårddygns kostnad 3 106 0 3 280

Genomsnittligt antal nya rehabinsatser per månad

58

Rehabtimmar per år

504,5

Antal utskrivningsklar 362 455Antal inskrivna i hemsjukv. /månad) 336 360 - varav i ordinärt boende 203 191Hemsjukvårds timmar per år 4 355 3 223Hemsjukvårds timmar per år och vårdtagare i ordinärt boende

21,5 16,9

Verksamhetsmått

Hälso- och sjukvårdVerksamhetsmått

Särskilt boende

47

den senaste femårs perioden har antalet ansökningar ökat med drygt 60 %. Drygt hälften av ansökningarna omfattar hemvård och en fjärdedel korttidsboende. Antalet ansökningar avseende lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har däremot minskat med cirka 40 %. De senaste åren har antalet ansökningar uppgått till drygt 40 men 2009 stannade antalet ansökningar på 26.

Individ- och Familjeomsorg redovisar i stort färre insatser i detta bokslut jämfört med 2008 med ett undantag. Kostnaderna för försörjningsstödet ökade med 34 %. Mellerud följer i detta avseende trenden i landet med kraftigt ökat behov av försörjningsstöd. Antalet placeringar, mätt i vårddygn, i hem för vård eller boende (HVB) reducerades sammantaget med cirka 42 % jämfört med 2008. Trots detta nåddes inte budgetmålen.

Däremot minskade kostnaderna för placeringar i familjehem och öppna insatser.

Inom Vård och Omsorg minskade behovet av platser i särskilt boende under hösten 2008. Denna effekt var bestående under 2009. Under året har socialnämnden beslutat att det särskilda boendet på Karolinen ska upphöra och få inriktningen trygghetsboende. Omställningen, som påbörjades under hösten 2009, medför tillfällig kostnadsökning då reducering av boendeplatser inte kan åtföljas med motsvarande reducering av kostnader. I vissa fall krävs även förstärkning på den enhet som tar emot boende från Karolinen. Nämnden har också beslutat att antalet platser på Bergs ska reduceras med fyra. Vidare ska avdelning A på Bergs användas till korttidsplatser. Från och med hösten 2009 sorterar samtliga sjuksköterskor inom socialnämndens ansvarsområde under en gemensam enhet, Hemsjukvården.

Trots att det genomsnittliga antalet vårdtagare med hemvård, per månad mellan åren 2008 och 2009, ökat från 254 till 269 har antalet utförda timmar minskat med nästan 11 %. I budget 2009 planerades en utökning av hemvårdens insatser.

Antalet insatser inom Stöd och Service har ökat under 2009. Det är främst inom daglig verksamhet och den kommunala psykiatrin ökningen belastat det ekonomiska resultatet. Inom daglig verksamhet har antalet deltagare ökat från planerat 48 till 57 stycken. Det är främst unga personer med personkretstillhörighet samt personer med psykisk funktionsnedsättning som står för ökningen. Verksamheterna inom Stöd och Service möter allt oftare unga personer med neuropsykiatriska diagnoser med social problematik. Omvårdnadsbehovet inom psykiatrin förändras också på grund av att brukarna blir äldre.

Personlig assistens gör ett kraftigare överskott jämfört med budget. Det beror på att Försäkringskassans avräkningar inte justeras per kalenderår och att de faktiska personalkostnaderna är lägre än LASS-ersättningen. Bland annat finns fler brukare som inte använder sig av personliga assistenter på tider som genererar OB-ersättning.

I mitten av april stängdes gruppbostaden på Kyrkogatan. De kvarvarande boende flyttades till andra gruppbostäder. Stängningen av Kyrkogatan innebar att fullvärdigt boende nu kan erbjudas till samtliga med insatsen LSS.

Socialnämnden Årsredovisning 2009

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2009

Insatser enligt LSSAntalet ansökningar

45 26

Avslag 9 10Personer tillhörande personkrets LSS

93 110

Antalet insatser 160 168 164Personlig assistens -

12 13 13Personlig assistens - LSS

3 2 2Ledsagare 6 6 8Kontaktperson 30 26 26Avlösare 1 1 1Korttid 13 13 13Boende unga (1 2 7 4Antalet personer i bostad med

47 4849

Dagcenter LSS + SoL

46 57 48

Ledsagare kontaktperson enligt SoL

11

Trygghetsboende Axet (boende/satellit

7/5 8/4 7/3

Boendestöd SoL (timmar/månad

244 290 140

Köp av externa platser 1 1 1Kvarnen (antal deltagare) 45 23

Långgatan – 8 pl (10 boende)

335 313 394

PD Lundgrensgatan – 5 pl

822 841 819

Linnégatan – 7 341 403 425Kyrkogatan - 5 pl (0 boende)

696

Blåklintsvägen - 5 pl (6 boende)

706 753 842

Magasinsgatan - 5 pl

539 688 663

Rostocksgatan - 5 pl

784 805 737

Gården - 5 pl (4 boende)

1 228 1 221 854

Vallmogatan - 6 435 461 473Bostad med särskild service

613 621 627

LSS – Stöd och service

Stöd till psykiskt funktionshindrade

Platskostnad/år (tkr)

Stöd och service

48

Melleruds Bolagshus AB Bolaget är ett holdingbolag och äger fr.o.m 31/12-2006 koncernen Melleruds bostäder AB samt Melleruds industrilokaler AB. Bolaget har till syfte att skapa en tydligare roll för kommunen som ägare av företag som utför kommunal verksamhet. Bolagets föremål för sin verksamhet är att äga och förvalta aktier i Melleruds kommuns hel- och majoritetsägda bolag, att ombesörja koncernens finansförvaltning samt ansvara för långfristiga mål och strategier i koncernen. Kommunstyrelsen utgör styrelse i bolaget.

Ordf: Robert Svensson ( c )VD: Ingmar Johansson

Resultaträkning Balansräkning

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009 Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009

Intäkter 68 361 68 043 Anläggningstillgångar 272 403 243 425Kostnader -48 331 -51 869 Omsättningstillgångar 19 141 42 836Avskrivningar -9 418 -9 790 Summa Tillgångar 291 544 286 261Rörelseresultat 10 612 6 384

Eget kapital -8 2 541Finansiella poster -11 958 -9 152 Långfristiga skulder 269 403 262 247

Kortfristiga skulder 22 149 21 473

Periodens resultat -1 346 -2 768Summa eget kapital och skulder 291 544 286 261

Information om verksamheten Bolaget har som föremål för sin verksamhet att som moderbolag äga och förvalta aktier i Melleruds kommuns hel- och majoritetsägda bolag, att ombesörja koncernens finansförvaltning samt ansvara för långsiktiga mål och strategier i koncernen. Koncernstruktur Bolaget är moderbolag till AB Melleruds Bostäder, samt AB Melleruds Industrilokaler, båda med säte i Mellerudskommun. Verksamheten under räkenskapsåret Bolaget har under året haft 11 protokollförda styrelsemöten. Bolaget har under året beslutat att godkänna att AB Melleruds Industrilokaler säljer fastigheten Kroppefjäll 2:5. Fastigheten och driften har under många år gått med stora underskott. Bolaget beslutade att en omstrukturering av bolagens ansvar och arbetsuppgifter. AB Melleruds bostäder är från och med 2010 ett bolag som äger, förvaltar och hyr ut hyresrätter. AB Melleruds industrilokaler kommer på något års sikt att bli ett fjärrvärmebolag. Bolaget har under året fått ett ägartillskott från Melleruds kommun om 5,2 mkr vilket i sin helhet tilldelades AB Melleruds Industrilokaler för förluster, främst i Kroppefjällsfastigheter samt förväntad reaförlust vid försäljning av densamma. AB Melleruds Bostäder har återfört villkorat ägartillskott på 112 tkr . Framtida utveckling Bolaget kommer inte att bedriva någon operationell verksamhet utan framtida kostnader ska täckas genom avkastning från dotterbolagen. Bolaget har givit AB Melleruds Bostäder ett resultatkrav på att soliditet ska öka med en procent per år. Tack vare att AB Melleruds Industrilokaler har sålt fastigheten Kroppefjäll 2:5 finns det möjligheter för bolaget att bygga upp ett eget kapital. Därför kommer AB Bolagshus under 2010 att besluta om ett krav på höjd soliditet årligen.

Årsredovisning 2009 Melleruds Bolagshus AB

49

Dalslandskommunernas kommunalförbund Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet skall även på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet. Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna. Förbundet skall också fungera som ett gemensamt remissorgan samt kunna initiera och äga olika utvecklings- och samordningsfunktioner. Icke medlemskommuner kan beredas tillfälle att delta i samverkansprojekt. Melleruds inflytande är i koncernredovisningen uppskattat till kommunens andel av medlemskommunernas invånarantal. Inflytandet uppgår till 22 procent. Dalslandskommunernas kommunalförbund är huvudman för Dalslands miljökontor, Energi- och klimat-rådgivarna samt Hållbar utveckling Väst- det regionala energikontoret för Västra Götaland Ordf: Robert SvenssonFörbundschef: Christina Svensson

Resultaträkning Balansräkning

Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009 Belopp i tkrBokslut

2008Bokslut

2009

Intäkter 24 831 24 569 Anläggningstillgångar 6 052 5 103Kostnader -23 763 -22 344 Omsättningstillgångar 6 144 7 426Avskrivningar -881 -989 Summa Tillgångar 12 195 12 529Rörelseresultat 188 1 236

Eget kapital 1 643 2 774Finansiella poster -231 -105 Långfristiga skulder 5 883 4 636

Kortfristiga skulder 4 669 5 119

Periodens resultat -43 1 131Summa eget kapital och skulder 12 195 12 529

Verksamhetsbeskrivning Förbundet leds av en direktion med en förbundschef som operativt ansvarig Ordförandeskapet fördelas årligen av medlemskommunerna. Ordförande 2009: Robert Svensson ks ordförande Mellerud Förbundschef : Christina Svensson Dalslandskommunernas Kommunalförbunds huvuduppdrag berör det primärkommunala samarbetet med syfte att medverka till att en ökad kvalité och bättre service till kommuninvånarna uppnås. Detta skall ske genom en uttalad ambition att optimera de kommunala resurserna och att genom samverkan se till att det ovan nämnda målet uppnås. Uppdraget genomförs 1. Via direktionens arbete som utgör

• plattformen och navet för samverkan. • arenan och koordinatorn för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund

2. Via förbundschefens arbete som • Styr, leder och administrerar de gemensamma verksamheterna inklusive det gemensamma

ekonomisystemet som ägs av förbundet. • Leder och/eller deltar i processarbetet innebärande ett antal interkommunala processer där

uppdraget är att utreda om samverkan samutnyttjande och/eller sammanslagning är det optimala. • Ansvarar för olika förekommande utvecklings och samordningsfunktioner. • Deltar/ansvarar för särskilda utvecklings/utrednings/utvärderings uppdrag.

3. Via de gemensamma verksamheterna • Kansliet • Miljönämnden/Miljökontoret( För de fyra kommunerna Bengtsfors, Dals Ed ,Färgelanda och Mellerud) • Energi och klimat rådgivningen (Dalslandskommunerna) • Hållbar Utveckling Väst (Energi och projektkontor för 49 kommuner i Västra Götaland) • Kustom (Dalslandskommunerna) • Inköpsverksamhet (Dalslandskommunerna samt Säffle och Årjäng)

Verksamhetsplan och måluppfyllelse Genomgång av inriktningsmål och verksamhetsmål som redovisas i Kommunalförbundets eget bokslut visar på vilken måluppfyllelse som uppnåtts av direktionen tillsammans med kansliet och via de specifika verksamhetsuppdragen.

Dalslandskommunernas kommunalförbund Årsredovisning 2009

50

Ekonomi Direktionens och kansliets verksamhet balanseras på 1 563 750 tkr För 2008 bedrivs verksamheten med utgångspunkt från ett kommunbidrag på 856 750 tkr. Särskilda skäl medger via beslut i direktionen en underfinansiering av verksamheten med 707 tkr som tas från det egna kapitalet. Övriga verksamheter finansieras via kommunbidrag (Miljönämnden), projektmedel via Energimyndigheten (Energirådgivarna och Hållbar Utveckling Väst) övriga projektfinansiärer såsom Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen, Vägverket, Ungdomsstyrelsen, Eu mm(Hållbar Utveckling Väst) Årets resultat är -43tkr (budget -862tkr), varav kansliet -493tkr (budget -707 tkr), miljönämnden -80tkr (budget 0 tkr), energi- och klimatrådgivningen 462 tkr (budget 19tkr) samt Hållbar Utveckling Väst 67tkr (budget -174tkr). Framtiden • Arbetet runt processerna pågår. • Rekrytering av gemensam inköpare pågår. • Utvecklingsarbetet fortsätter inom verksamheterna.

MILJÖSTRATEGISKT ARBETE Dalslands miljökontor tillhandahåller miljöstrategiskt arbete i kommunerna för respektive kommun. Miljöstrategiskt arbete är strategiskt, planerande och förebyggande miljöarbete som inte är myndighetsarbete. Måluppfyllelse 2008 av uppdrag på 0,5 tjänst i Melleruds kommun Måluppfyllelsen har varit god, uppdrag har utförts enligt följande punkter: • Förslag till naturvårdsprogram och skriftlig naturguide har arbetats fram

tillsammans med miljösamordnaren. Detta ska bearbetas, remissbehandlas och fastställas våren 2009, ingår i s k LONA-stöd från Länsstyrelsen.

• Fortsatt arbete med tre kommunala naturreservat där inmätningsarbete, digitala nya kartor, gränsmarkeringar och ledstänger har ordnats. En första vassröjning i Sunnanå naturreservat har organiserats där en entreprenör har utfört uppdraget. Ledmarkeringar och permanenta entréskyltar återstår våren 2009, ingår också i LONA-stöd.

• Förslag till rese- och transportpolicy har tagits fram tillsammans med fastighetsingenjören och presenterats för Ledningsgruppen våren 2008.

• Medverkat i arbetsgruppsmöten för Vackra Byars väg, varit med och arbetat fram naturinformation och förslag till verksamhet 2009.

• Linnéarbetet har avslutats med en fotodokumentation och text om det brett upplagda jubileumsåret 2007.

• Klimpstöd beviljades inte kommunen men arbete har skett i projekt Soluppgång i Väst, med konsultrapport över lämplig solenergisatsning i Melleruds kommunala anläggningar.

• Miljöhandlingsprogrammet Agenda 21, påbörjat revideringen tillsammans med folkhälsosamordnaren. Detta arbete har samordnats i Dalsland där miljöstrategerna har analyserat de nationella och regionala miljömålen utifrån situationen i Dalsland och utformat förslag till kommuncheferna om viktiga kommunala miljömål och miljöåtgärder i Dalsland.

• Uppdraget med att revidera deltexter i översiktsplanen drogs tillbaka 2008, i stället har visst arbete skett med ny avfallsplan.

• Deltagit i möten med Dalbergså/Holmsåns Vattenvårdsförbund och det nybildade Dalbergså/Holmsåns Vattenråd bl a om statusklassningen av sjöar och vattendrag.

• Deltagit i nätverksmöten och delprojektet ”Från mått till mål” inom Projekt Hållbar Utveckling Väst.

• Klimat- och energiarbete, presskonferens och info tillsammans med Motormännen om deras kampanj för bränslesnål körning, varit med och ordnat möte med West Sweden om de olika EU-programmen för projekt inom energi- och miljöområdet, dessutom deltagit i klimatmöten samt besvarat miljöstrategifrågor och enkäter om Melleruds klimatarbete enligt Energi- och klimatstrategin.

Årsredovisning 2009 Dalslandskommunernas kommunalförbund

51

Årsredovisning 2009 Bilaga till revisionsberättelse

52


53

o


54

Årsredovisning 2009 Revisionsberättelse

55

* revisterskor för att

Vision 2013 Övergripande Inriktningsmål Befolkningen uppgår till minst 10 500 invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekonomiskt, och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet Melleruds kommun är en attraktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun Inriktningsmål Profilområde Näringsliv 1.1 Mellerud ska utvecklas som handelscentrum och antalet sysselsatta inom handel ska öka. 1.2 Melleruds kommun ska utvecklas som turistmål och antalet sysselsatta inom turistnäringen ska öka. 1.3 Befintligt näringsliv ska utvecklas och bidra till ökad sysselsättning och god miljö. 1.4 Antalet nya företagsetableringar ska öka. 1.5 Företag inom ”expansiva branscher” ska etablera sig i kommunen. 1.6 Fler miljöteknikföretag ska etableras och befintligt näringsliv ska miljöanpassas. 1.7 Andelen högskoleutbildade anställda ska öka. Profilområde Livslångt lärande 2.1 Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har påbörjat en högskoleutbildning ska

öka. 2.2 Kommunens skolor ska erbjuda utbildning av hög kvalitet, som ger en god grund för yrkesliv och vidare

studier. 2.3 Kulturbruket/Dahlstiernska ska utvecklas till ett centrum för utbildning av ungdom och vuxna samt

kultur i Melleruds kommun. 2.4 På Dahlstiernska gymnasiet ska erbjuda ett brett utbud av utbildningar. 2.5 Det ska finnas goda möjligheter för vuxna att i kommunen studera på både gymnasie- och högskolenivå

hel- eller deltid och på flexibla tider. 2.6 Det ska finnas en väl fungerande samverkan mellan utbildningsanordnare och näringslivet. 2.7 Alla nivåer inom utbildningsväsendet i Mellerud ska ha internationella kontakter. Profilområde Kommunikationer 3.1 Infrastruktur och kommunikationer ska bidra till tillgänglighet för alla, både när det gäller arbetsliv och

fritid. Invånarens beroende av tillgång till egen bil för resor/transporter skall minska. 3.2 Det ska vara möjligt att arbeta hemifrån. 3.3 I Mellerud ska finnas tillgång till infrastruktur och kommunikationer som stödjer näringslivets utveckling

och skapar goda möjligheter för arbetstagares in- och utpendling och transport av varor och tjänster. 3.4 Miljöanpassade drivmedel ska användas. 3.5 Fler godstransporter ska ske per järnväg och industristickspåren i Mellerud ska bevaras. Profilområde Bebyggelse 4.1 Bebyggelsen ska utvecklas så att den stödjer den önskade näringslivsutvecklingen. 4.2 Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga och säkra boenden ska tillvaratas. 4.3 Utveckling av bebyggelse ska ske med hänsyn till naturmiljövärden, naturskydd och unika kulturmiljöer,

viktiga för Melleruds historia. 4.4 Byggandet ska miljöanpassas. 4.5 Det ska finnas hög planberedskap för industrimark och bostäder. 4.6 Vid byggnation ska giftfria och resurssnåla kretslopp tillämpas. Profilområde Kultur och samhälle, fritid och natur 5.1 Mellerud ska utvecklas till ett kulturellt centrum inom regionen med ett brett utbud av olika kulturella

arrangemang. 5.2 Kommunens invånare ska ha goda möjligheter att själv utöva kultur. 5.3 Föreningslivet ska breddas och nå nya grupper. 5.4 Föreningarna ska ansvara för sina anläggningar och lokaler. 5.5 Naturområden i alla delar av kommunen ska vara tillgängliga för alla. 5.6 Närheten till Vänern ska lyftas fram för rekreation och turism. 5.7 Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Profilområde Gemensam service 6.1 Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom. 6.2 Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår

till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. 6.3 Det ska skapas förutsättningar för en god hälsa bland äldre, vilket innebär att fler klarar sin egen

omsorg under en större del av livet 6.4 Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och

mångfald, samt trygghet. 6.5 Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans – innevarande generation betalar sina kostnader

Vision 2013 Årsredovisning 2009

Projektledning: Kommunstyrelsekontoret, Melleruds kommun

Ansvarig utgivare: Kommunchef Ingmar Johansson, Melleruds kommun

Adress och telefon: Melleruds kommun

464 80 Mellerud

Tel: 0530-180 00

Foto: Maria Strid

Grafisk produktion:

Inlaga: Melleruds kommun

Omslag: Niklassons Tryckeri AB/Melleruds kommun

Tryck: Niklassons tryckeri AB

Papper:

Inlaga: Multi Offset 2500 90 gram

Omslag: Arctic Matt 170 gr

Kommunfullmäktig

Kommunensrevisorer Valnämnden

Kommun-styrelsen

Arbets-utskottet

Miljö- ochhälsorådet

Kommunalaungdomsrådet

Byggnads-nämnden

Kultur- ochutbildningsnämnden

Social-nämnden

Kommunalahandikapprådet

Kommunalapensionärsrådet

politisk organisationMelleruds koMMun

Kommunchef

StabEkonomichefPersonalchef

Verksamhetsutvecklare

KansliChefssekreterare

Folkhälsosamordnare

Administrativa enheten

Arbetsmarknadsenheten

Samhällsbyggnads-chef

Kultur- ochutbildningschef

Socialchef

Samhällsbyggnads.förvaltningens

personal

Kultur- ochutbildningsförvalt.ningens personal

Socialförvaltningenpersonal

Enhetschefer Enhetschefer Enhetschefer

tJÄnsteManna organisationMelleruds koMMun

Besöksadress: Köpmantorget • Postadress: 464 80 Mellerud • Telefon: 0530-180 00Telefax 0530-181 01 • www.mellerud.se

Mellerud

årsredovisning

2009

Mellerud · Karlstad, och en timma från Norges hetaste region, Östfold, ... kommunens redovisning...

Documents

Transcript of Mellerud · Karlstad, och en timma från Norges hetaste region, Östfold, ... kommunens redovisning...