Medborgarskolan Magasin vår 2015

SKAPA DIN FRAMTIDDu kan bli vad som helst!

VÅREN 2015

MAGASIN

TILLBAKA TILL FRAMTIDENFUNKIG RETRO MÖTER SPUNKIG AVANTGARDE

FÖLJ MED PÅ ÄLGJAKTDRÖMKURSEN SOM GER FULLTRÄFF

HON ÖVERLEVDE AUSCHWITZLIVIA BERÄTTAR OM CIVILKURAGE

VÄLKOMMEN!

CARL JOHAN ÖSTH Förbundsrektor Medborgarskolan

2 MEDBORGARSKOLAN MAGASIN VÅREN 2015 MAGASIN VÅREN 2015 MEDBORGARSKOLAN 3

7TREND: STEAMPUNKVi tittar närmare på den växande steam-punkrörelsen, som ser framtiden ur ett dåtidsperspektiv.

V ISST KAN MAN ibland längta efter att bokstav-ligen stå på barrikaderna eller i frontlinjen och strida för en bättre värld. Att få lyfta det själsliga svärdet och vara musketör eller

hjälte för en dag! Som Braveheart eller Martin Luther King. ”I have a dream.” Det är exakt så vi måste börja. Med en dröm, en vision och små, lågmälda hjältedåd precis där vi står. Kanske genom att forma en vana, eller bara en tankebana. Vi äger kraften att skapa vår egen framtid och det är inte en liten sak. Det är både funkigt och spunkigt på en och samma gång.

VÅRENS TEMA berör just framtid, frihet och förändring. Hur skulle du förändra värl-den om du fick välja fritt? Som filosofen Harold Whit-man sa: ”Fråga inte dig själv vad världen behöver, fråga dig själv vad som väcker dig till liv. Gå sedan och gör det. För vad världen behöver är människor som verkligen har vaknat till liv.” Fundera gärna en stund, utan att vill-kora dig själv eller tänka på eventuella förutsättningar eller konsekvenser. Vad är det som väcker dig till liv? Eller tänder en slumrande passion?

EN TREND som går hand i hand med framtidstemat är steampunk-rörelsen, eller som vi också kan beskriva den, viktoriansk futurism. Ånga, punk och uppfinnings- rikedom sätter tonen. Vi möter läder, metall, teknik och manicker i fantasifulla kombinationer. Gränser knuf-fas fram och väcker nybyggar- och nyskaparinstinkten. Influenserna syns på många olika håll – i mode, böcker, tv och film. Läs mer på sidan 7–10 och kolla vad steampunk ger dig för känsla!

Skriv gärna till vår redaktion på magasin @medborgarskolan.se och berätta vad du tycker, känner eller vill. Och glöm inte att delta i vårens plojkurstävling! Den kan du läsa mer om på sidan 22.

Spänn fast dig – för nu åker vi!

HUR VILL DU FÖRÄNDRA VÄRLDEN?

”Vi möter läder, metall och manicker i fantasifulla kombinationer.”

INNEHÅLL


ELIN ALMÉR, FORSKARE

– John Lennon lär ha sagt ”Think global, act local”. Det är så jag lever.

Jag jobbar inom univer-sitetsvärlden och tror att kunskap är kungsvägen till ett upplyst förhållningssätt och att ju fler som har mer kunskap desto bättre värld.

LEIF LINDSETH, SÄLJARE – Jag är

fritidsledare i kyrkan och jobbar med att hjälpa knarkare

och alkoholister i olika projekt, bland annat Josua behandlingshem i Gam-leby. Många har problem i dagens samhälle och klarar sig inte själva. Tyvärr.

THERESE SILVER- BÅGE, LÄRARE

– Jag jobbar med att ”främja aktning för varje män-niskas egen-

värde och respekt för vår gemensamma miljö”. Jag är cyklist, förtjust i fairtrade-choklad och planterar träd i Afrika för att kompensera flygresor. Framför allt tror jag på att en annan värld är möjlig!

TRE SVARAR:

VAD GÖR DU FÖR EN BÄTTRE FRAMTID?

MAGASINRegionchef och ansvarig utgivare: Lars Hjalmarsson Redaktion: Sofi Johansson, Robert Larsson Skribent: Sofia Eriksson Form: Tony Henschel Omslagsbild: Tina Axelsson Stylist: Glimpse glimp.seTryck: Printagon Graphics E-post: [email protected]

4 12 14EN GÅNG TILL! Oetablerade band behöver också få testa på livespelningar och festivalliv.

BÄTTRE BILDER Fotograf Ida Lindström ger dig snabba, enkla tips och genvägar till proffsigare digitalbilder.

CIVIL- KURAGE Livia Fränkel, 87, överlevde Ausch-witz. Nu berättar hon om sitt liv – och om hur vi kan bekämpa ondska..

16 DRÖMKURSENSugen på att jaga? Följ med ett gäng med nytagen jägarexamen ut i skogen på älgjakt.

19 TEATERCIRKEL Teater Kurage skapar teater för alla med skolföreställningar, debatt och multimedia.

Foto

: LIN

A IK

SEFo

to: A

LEX

& M

ART

IN

11

Foto

: iST

OC

KPH

OTO

HELA

MAGASINETS

INLAGA ÄR TRYCKT

PÅ 100 % ÅTER-

VUNNET PAPPER


NAMN: ZSUZSÁNNA KURKÓ. ÅLDER: 26 ÅR. BoR: HALMSTAD. GÖR: ARBETAR PÅ REVISIoNSKoNSULTERNA J HÄGGLUND AB. NYA UTMANINGAR: ATT LÄSA fLER KURSER oCH LÄRA MIG MER oM SKATTER oCH BoKSLUT.

” Mina nya kunskaper imponerade”

Zsuzsánna Kurkó bytte jobbet som hotellstä-derska mot ett jobb som redovisningskonsult. Tack vare en kurs i ekonomi.

När Zsuzsánna flyttade till Halmstad från Rumänien 2011 insåg hon att det fanns massor av möjligheter för henne här, men att det skulle behövas hårt jobb för att komma in i arbetslivet.

– Jag började med att plugga svenska hemma själv och så läste jag marknadsföring på engelska på högskolan.

Samtidigt jobbade hon som städerska på hotell men ville gå vidare med det hon redan kunde om ekonomi från univer-sitetet hemma i Rumänien.

– Men mina kunskaper behövde bli djupare och dess-utom är det andra termer och regler på svenska. Jag sökte på nätet och hittade Medborgar-skolan.

KURSEN ”Ekonomi, personal och administration” i ekono-miprogrammet Visma som hon gick förra vintern innehöll inte enbart regler och teori, utan riktig problemlösning och många övningar.

– Jag tyckte om hur väl läraren förklarade allt vi frå-gade om och de diskussioner vi hade. Det var ett bra sätt att lära sig mer om specialfall inom bokföring, som vad som gäller i EU-handel till exempel.

Hennes lärare gav henne

också god hjälp när hon sedan ville söka jobb inom sin nya bransch.

– Han tipsade om Revisions-konsulterna J Hägglund AB där jag är nu. När jag sökte jobbet här var de imponerade över mina kunskaper i Visma, pro-grammet jag oftast använder i jobbet.

MÅNGA KANSKE tycker att ekonomi och bokföring är tråkigt, men inte Zsuzsánna.

– När man förstår hur siffrorna hänger ihop, ser man hela bilden av hur ett företag fungerar. De små sakerna på-verkar det stora sammanhang-et och jag har fått en bättre förståelse för hur samhällets ekonomi fungerar.

Text: SOFIA ERIKSSON Foto: ANDERS ANDERSSON

KOLL PÅ: BOKFÖRING

På medborgarskolan.se hittar du flera kurser

i ekonomi och bokföring. Du kan även studera på

distans om du vill!

MER OM EKONOMI


INTRYCK Ftalater, kemikalier, hormonstörande ämnen och gifter. De smyger sig in i vår vardag via kläder, bilar, leksaker, rengöringsmedel, smink och hushålls- produkter. Här är några tips på hur du kan kemikaliebanta din vardag:

AVGIFTA DIN VARDAGGIFTFRITT HEMMA

ORDET

Hela året har ett fyrtiotal skolklas-ser i Skåne jobbat med hållbarhet och innovation som tema. Kulmen var Innocarnival i november där 1 600 elever deltog. Bästa hållbarhets-uppfinning för framtiden utsågs bland 75 bidrag som handlade om allt från flugfri frukt, cykeltaxi och socialt hållbara skolbänkar. Årets vinnare blev Lotus – the City of Tomorrow, ett flytande forskningscenter där man kan forska på nya möjligheter att bo, energiför-sörja och odla till havs.

UPPFINNING MED FLYT”Fram-

tiden in-tresserar mig. Jag ska leva resten av mitt liv i den.”

CITATET

FRAMTID & INNOVATION I MILJÖ & ÅTERVINNING I SAMHÄLLE & UTVECKLING I ANSVAR & DELAKTIGHET I EKONOMI & HUSHÅLLNING

CSR

Mark Twain, författareHEJA CYKELN!Att cykla är inte bara bra för motionen och miljön – det är bra för ekonomin också. Den växande cykel-industrin sysselsätter nu 655 000 personer i Europa, skriver The Guardian. Det är fler än inom gruvindu-strin och dubbelt så många som i stålindustrin.

1. MÖBLERA MILJÖMÄRKT Nyköpta möbler har ofta preparerats med flamskyddsmedel, och möbler i konstskinn kan innehålla PVC. Skumgummi i madrasser släpper också ifrån sig hormonstörande ämnen. Fråga i butiken, leta efter Svanenmärkt.

2. UNDVIK MJUKPLAST Finns i leksaker och tröjtryck. Den släpper från sig hormonstörande ftalater. Köp hellre lek-saker i trä.

3. TVÄTTA ALLA KLÄDER FÖRE ANVÄNDNING Köp miljömärkt och ekologiska kläder, eller begagnade där kemi-kalierna tvättats ur för länge sedan.

4. BYT UT ALLA PLASTREDSKAP Trä eller metall är bättre i köket. Undvik att värma mat i plastlåda i mikron.

5. STÄDA KEMIKALIEFRITT Mirakeltrasa och gamla husmorstips fungerar. Ättika, bikarbonat och

citron är naturliga ren-göringsmedel som ger resultat. 6. TVÄTTA DIG EKOLOGISKTSmink- och hudvårds-marknaden tar hela tiden fram bättre och bättre ekologiska pro-dukter. Testa! Kokosolja är ett mirakelmedel för både hår och hud om du vill vara helt på den säkra sidan.

Källa: Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen

Vill du leva mer hållbart? Lär dig

mer på Medborgar-skolans kurser på

medborgarskolan.se

TIPS!Så många kilo överblivna kläder har varje svensk hemma i garde-rober, förråd och källare. Dess-utom köper vi 12 kilo nytt varje år. 23

SIFFRAN

Håll utkik efter Svanenmärkt!

Foto

: iST

OC

KPH

OTO

Foto

: iST

OC

KPH

OTO

Foto

: iST

OC

KPH

OTO

Står för Corporate Social Responsibility. Alltså ungefär företagens samhällsansvar. Det inkluderar miljö, ekonomi och samhälle och har de senaste tio åren blivit ett samlings- namn för allt som har med hållbarhet att göra.

Framtiden? Ditåt!

FRÅGAN


VR- DANS!

– Jag tror att vi i framtiden kommer att dansa

virtuellt med danspart-ners över hela världen med hjälp av Virtual Reality-teknologin.JESSICA LINDQVIST, UPPSALA

BRY SIG ÄR FINT!

– Jag tror att vi går mot en framtid där det är

fint att bry sig om var-andra – människor, djur och miljö. Där man får vara unik och rädd om sig själv men också bry sig om andra. JENNY BRAMSTÅNG, MARSTRAND

INGEN SER DEN!

– Alla går vi för att möta framtiden. Det spän-

nande är att ingen kan se den. Vi ser bara det vi har upplevt och upplever just nu. Uppfattar vi framtiden som motvind, så kanske vi går åt fel håll. (Och som vi alla vet blåser det mycket i Skåne, så det gäller att gå åt rätt håll.) Kanske periskop à la 2050 hade varit framtidens melodi? För då kan vi se vad som händer runt livets hörn. KARIN HOLM, MALMÖ

SES IRL? KANSKE!

– I fram-tidens lärande vidareut-vecklas

det digitala kollaborativa lärandet. Individernas behov av interaktion med andra ökar, utan att man nödvändigtvis träffas IRL. Språkoberoende digital kommunikation med automatisk översättning inom exempelvis text, ljud, skärmdelning och videokonferens skapar social kontakt där fysiska förutsättningar saknas.ANNIKA SEGERLUND, ESLÖV

Future ZukunftFuturoVAD HÄNDER I FRAMTIDEN?

MEDBORGARSKOLANS MEDARBETARE SER IN

I KRISTALLKULAN.

MENTAL HÄLSA!

– Om 50 år kommer den medi-cinska forsk-

ningen angående vikten av mental hälsa att ha förändrat hur vi ser på vår hälsa på ett revolu-tionerade sätt.MARIE JANSSON, GÖTEBORG

SOL- ENERGI!

– Istället för att få energi från olja, kol och

kärnkraft kommer vi att använda solen för att få el och värme. Alla hus kommer till exempel att producera sin egen el via solfångare på taket. KERSTIN ÅSBERG, LANDVETTER

SOP- ENERGI!

– I framti-den tror jag att våra hus-hållssopor

inte längre kommer köras runt i miljöovänliga sopbilar och ligga på stora sophögar, utan vi kommer själv kunna för-bränna dem och utvinna energin direkt i vår egen soptunna!CHRISTIAN WAHLSTRÖM, GÖTEBORG

VI KÖR PÅ EL!

– Jag tror att vi inom en ganska snar framtid

kommer att köra våra bi-lar på syntetiska bränslen och på el. JAN-EGIL HEMFJÄLL, SKELLEFTEÅ

ODLA EGET!

– I en avlägsen framtid kommer det priva-

ta odlandet av grönsaker hemma i trädgården eller på balkongen att ha en mycket mer domine-rande plats än idag. Det kommer att vara en sta-tusfaktor att kunna äta och bjuda på egenodlade och ekologiska grönsaker från den egna täppan.ÅKE LINDSTRÖM, GÖTEBORG

MOLNET ÄGER!

– I framtiden kommer vi inte att ha specifika

datorer utan allting runt omkring oss kommer att vara integrerat och ständigt uppkopplat mot molnet, det vill säga gigantiska virtuella datorer där all data och information samlas.CHARLOTTA SOLDÉN, STOCKHOLM

TEMA: STEAMPUNK

RETROTREND Medborgarskolan Magasin trendspanar och hittar steampunk, rörelsen som kombinerar dåtidens framtidstro med framtidens möjlig-heter. Retrofuturismen är starkare än någonsin – men varför just nu? Och vad är ”ångpunk” egentligen?

STEAMPUNKEN ångar på mot FRAMTIDEN

Text: SOFIA ERIKSSON Foto: TINA AXELSSON, SOFIA ERIKSSON, ISTOCKPHOTOStylist: GLIMPSE


➔

TEMA: STEAMPUNK


Det är inte lätt att hitta dit. Man får in och snirkla lite på området kring Göteborgs gamla slakthus i Gamlesta-

den, en miljö som andas förr i tiden med gamla järnvägsspår och löpande band från förra sekelskif-tet, samtidigt som trafikbullret från Röde Orm, stadens senaste infrastrukturprojekt, hörs i bak-grunden.

Här har föreningen Steampunk Götheborg en minimässa denna lördag. I tidningen samma dag har det tipsats om en nyöppnad steampunk-bar, två tecken på att begreppet så sakta börjar bli vedertaget bland vanligt folk. Inne på mässan är det dock flest entusi-aster. De känns igen på utstyrseln: korsetter, viktorianska kjolar, västar, höga hattar, kugghjuls-smycken, läder och metall. Och goggles.

– Steampunk är en viktoriansk framtidsvision – hur det hade sett ut om den estetiken och tekniken fortfarande använts, berättar Hanna Ågren, en av initiativta-garna till mässan.

Klädd i blommig korsett och hög hatt med horn fram säljer hon egentillverkade mekaniska insekter, kuriosa och reservdelar. Det var uppfinningsrikedomen och estetiken som lockade henne. Hon beskriver en typisk steampunkare som lite smygexcentrisk, alterna-tiv, ofta väldigt duktig på något, som historia, sömnad eller teknik.

– Många av oss vill bort från dagens höga tempo och söker oss till uppfinningar och hantverk. Vi är inte konservativa, snarare ny-tänkande gammeldags, säger hon.

STEAMPUNKEN som begrepp myntades inom litteraturen på 80-talet, som ett brittiskt sam-lingsnamn för böcker som andades 1800-tal, teknikromantik, fram-tidstro och äventyr.

Föreningen i Göteborg är bara ett år gammal, men Hanna Ågren har redan märkt att intresset för steampunken ökat. Men vad säger det egentligen om vår tid? En som funderat lite på det är Staffan Yngve, professor i teoretisk fysik och passionerat intresserad av historia, särskilt fysikens och

”STEAMPUNK ÄR en reaktion på INTERNET OCHKOMMERSIALISM

Hanna Ågren, initiativtagare

till mässan

Text: SOFIA ERIKSSON Foto: REX MUSIC

Lär dig illustrera, sy, göra smycken eller tekniska

manicker, eller att skriva eller diskutera med steam-

punktema. Läs mer på medborgarskolan.se

GÅ EN KURS! Foto

: IST

OC

KPH

OTO


vetenskapens. Själv är han snart 70 och blir överlycklig när han ser ungdomar intressera sig för hur saker och ting fungerar igen. I stället för att bara trycka på en enda knapp på till exempel ipho-nen vill steampunkare plocka isär, förstå, ifrågasätta och tänka nytt, menar han.

– Ingen vet hur man gör något nu för tiden. Sverige har ju varit framstående inom teknikutveck-lingen historiskt, och nu förs den traditionen vidare med unga människor som inte bara bryr sig om funktion och teknik, utan också designen och estetiken, säger Staffan Yngve.

HAN BRUKAR vara med på steam-punk- och teknikmässor och visa hur man med hjälp av en så kallad tesla-spole kan tända en glödlam-pa utan att skruva i sockeln.

– Steampunken hjälper till att hålla vetenskapen och historien levande. Den tar det som var bra från förr och ger det en modern touch. Den tar oss tillbaka till en tid då fokus var stort på samhälle och demokratiutveckling, kvinnors ➔

Steampunk tar det som var bra från

förr och ger det en modern touch

Staffan Yngve, professor

i teoretisk fysik

rättigheter och folkrörelsernas be-tydelse för kunskapsutvecklingen. Det finns mycket att lära av att gräva i historien.

Att intresset för steampunk ökar tror Staffan Yngve har att göra med den allmänna oron.

– Varje gång vi ser bakåt är det ett tecken på vilsenhet i nuti-den. Nu när många unga saknar mening och sysselsättning och framtidsoptimismen fått sig en törn, kan vi lära oss av hur man angripit det historiskt.

HANNA ÅGREN tror att det finns andra orsaker också. Något som alla unika design- och teknikpry-lar på mässan vittnar om. Någon har tillverkat en lampa av gamla persienner, lysrör, förgyllda gar-dinstångsknoppar, läderdetaljer och kedjor. Det går att köpa gamla boetter och mässingslyktor eller inspireras av rollspelskläder som tillverkats av plåt, läder och nitar.

– Främst tror jag att steampunk är en reaktion på internet och kommersialism. Det handlar om att ha en personlig stil, att träffas på riktigt och ha ett informations-utbyte mellan kunniga människor.


Gå med i communityn Steampunk Götheborg på facebook. Där kan

du också läsa mer om Nordens största steampunkfest, Steampunk

at the Mountain, som hålls den 10 januari i Berg211, ett bergrum i

Göteborg. Alla i steampunk- kläder är välkomna!

MER OM STEAMPUNK

Foto

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

På steampunkmässa går det att hitta både gammalt och nytt. Estetik och det egna uttrycket är viktigt.

Steampunkaren Henrik Hörlin visar upp en lampa han tillverkat själv. Design, hantverk och teknik i kombination.

TEMA: STEAMPUNK


Foto

: iST

OC

KPH

OTO

KUGGHJUL Står för teknisk nyfikenhet och estetik, mekanik och möjligheter – för vad som helst går ju att bygga med kugghjul!

LUFTSKEPP Smäckra luft-skepp och luft-ballonger med spännande och galna tekniska lösningar är typiskt steam-punk.

GLASÖGON Bra skydd mot fart, vind och vatten när du experimente-rar. Steampun-kens främsta symbol. Bärs lika ofta i pan-nan som för ögonen.

HÖG HATT Stormhatt, cylinderhatt, chapeau-cla-que – kärt barn har många namn. Signa-lerar magi, stil och historia.

MASKINER Steampunkare gillar urverk, ångmaskiner och attiraljer av saker som haft en helt annan funktion från början.

DE FÖRLORADE BARNENS STAD Galen vetenskapsman kidnappar barn för att stjäla deras drömmar och utföra hemska experiment.

ATLANTIS – EN FÖRSVUNNEN VÄRLDSpännande tecknad jakt på den sjunkna staden som utspelar sig 1914. Walt Disneys första scifi-film.

SHERLOCK HOLMES Klassiker som blivit lite retro- futuristisk i Guy Ritchies tapp-ning. Holmes smarta hjärna är långt fram i tiden.

VIDOCQ Känd fransk 1800-talsdetektiv använder vetenskapliga udda me-toder för att lösa brott och käm-par mot ärkefienden Alkemisten.

WILD WILD WESTUppfinningsrik cowboyfilm med kidnappade vetenskapsmän, pangpang, tidsenliga kostymer och Will Smith.

PRYLAR

FILMER

FRANKENSTEIN Mary Shelleys klassiker om ett vetenskapligt experiment som gick ruskigt fel finns i en modern steampunk-version.

SJÄLLÖS ”Som en Jane Austen-roman som körts i mixer med True Blood”, skrev en recenscent. Av Gail Car-riger. Finns flera delar.

EN VÄRLDSOMSEGLING UNDER HAVET Jules Vernes 1800-tals scifi om undervattensbåtsäventyr är en klassiker om havens hemligheter.

DE VANDRANDE STÄDERNA Philip Reeves böcker om ett fram-tida London, efter ett kärnvapen-krig där all vetenskap försvunnit och allt måste uppfinnas igen.

TECKNA STEAMPUNK Lär dig teckna eller datormanipu-lera steampunkbilder och lär dig mer om steampunkstoryn bakom på samma gång.

BÖCKER

NYFIKEN PÅ steampunk? HÄR FÅR DU MER INSPIRATION

MUSIK

Gå upp på scen. Spela sina egna låtar och mottas av applå-der och jubel från en musikäls-kande publik. Det är drömmen för många oetablerade band. Gamrocken gör dem till verklig-het.

För många band är det ett stort steg från replokalen till scenen. Men tack vare Gamrocken ger Medborgarsko-lan varje år ett fyrtiotal oetablerade band chansen att möta sin publik.

– På vår festival får banden göra en riktigt bra spelning, på en ordent-lig scen, med proffsiga tekniker och inte minst en bra publik, säger Alex-

ander Högbom, en av arrangörerna av Gamrocken.

DET ÄR EN tvådagars festival som äger rum i Ludvika varje augusti där band kan testa på live-livet. Festivalen har funnits i fyra år och stadigt vuxit. I år siktar man på en publiksiffra på 2 000 och omkring 40 band från hela Sverige.

– Vi har tre scener där olika band avlöser varandra från fyra på efter-middagen till två på natten. Alla har 30 minuters speltid, och det spelar ingen roll vilken musikstil man har el-ler hur bra man är, alla är välkomna, säger Alexander Högbom.


Dessutom är Gamrocken ett utmärkt tillfälle att mingla med likasinnade, skaffa kontakter i mu-sikbranschen, snacka musik och vem vet, kanske ordna ännu fler gig.

– Det är viktigt att det finns ar-rangemang som inte bara är för yrkesmusiker och coverband. Vi vill bredda musikintresset bland unga, och då är en festival med oetable-rade band perfekt.

ALLA SOM ansluter sig till Medbor-garskolan kan vara med. De får inget gage, men de får hjälp med resa och logi. Och en häftig upplevelse, lovar Alexander Högbom.

Alla band får 30

minuters speltidAlexander Högbom,

arrangör av Gamrocken

General Knas var ett av banden som spelade på Gamrocken i Lud-vika förra året. Är ditt band med nästa år?

Drömmar blir sanna


Text: SOFIA ERIKSSON Foto: JONAS KARLSSON

Ta kontakt med musik- ansvarig där du bor.

Kontaktuppgifter finns på medborgar-

skolan.se

SPELA PÅ GAMROCKEN?

VÅRA BÄSTA FOTOTIPS


PLÅTA MERA!

Vill du bli bättre på att hantera din system-kamera? På medborgar-

skolan.se finns många olika fotokurser.

VÅRA BÄSTA FOTOTIPS

ALLA ÄR FOTOGRAFER

... men långt ifrån alla kan fotografera. Här är Medborgarskolans fotolärare Ida Lindströms bästa tips hur du smart och enkelt tar snyggare bilder.

Text: SOFIA ERIKSSON Foto: iSTOCKPHOTO

SNYGG SELFIETa selfie med kameraläget vänt mot dig i mobilen, inte i spegeln och inte med blixt utan hellre ute. Håll mobilen nära och ovanför dig. Då blir ansiktet smalare och ögonen större, och efter-som du lyfter huvudet får du in mer ljus och liv i ögonen. Kom ihåg att titta i kameraögat!

SÖT BEBISGå nära. Ett steg till! Lägg bebisen på en soffa nära ett fönster eller utomhus så att ljus och himmel reflekteras i ögo-nen. Sätt din kamera på porträttfunktio-nen (ansiktssymbol) – då blir bakgrun-den i oskärpa och ansiktet framträder bättre. Håll kameran på samma nivå som barnet.

TJUSIG SOLNEDGÅNGEtt klassiskt motiv som sällan blir lika bra som i verkligheten. Så variera genom att flytta motivet från mitten, då blir bilden mer dynamisk och intres-sant. Lägg horisonten högt eller lågt, solen åt ena eller andra sidan. Testa att låta något sticka in i förgrunden, till exempel en buske lite på ena sidan.

STILFULLA SNÖMOTIVSlå på sportläget så fångar du fartiga pulkor och snösprut. Lägg dig ned och vänta tills pulkabarnen far förbi. An-vänd gärna blixt när du plåtar i sol och snö. Vill du ta snygga stämningsbilder, leta efter detaljer i naturen eller stan – frostnupna rönnbär eller en snötäckt cykel blir vackert och annorlunda.

SMASKIG MATRÄTTBörja plåta precis som Instagram-proff-sen! Använd de runda formerna i tallrik och glas och matcha färger i porslin, mat och duk. Du kan detaljfotografera till exempel en färggrann polkabeta i salladen. Pynta med lite flingsalt och sätt på porträttläget, men skippa blix-ten, för den gör maten matt och tråkig.

BUSIG HUNDVALPSlå över till sportläge på programratten på systemkameran och välj flerbildstag-ning. Släng dig ned i gräset, lek med och hitta oväntade vinklar! Be gärna någon annan kasta en boll till vovven medan du fotograferar. Bästa uteljuset får du tidig förmiddag eller sen eftermiddag – det gäller all fotografering.

GÅ ETTSTEG

NÄRMARE

ANVÄND

RUNDA

FORMER

KASTABOLL TILL

HUNDEN

NAMN: PER-UNo UNDERTUN, 48. GÖR: UNDERVISAR I GITARR INDIVIDUELLT oCH I GRUPP, ÄR TRUBADUR oCH MUSIKER SAMT TRÄDGÅRDSARKITEKT. KURIoSA: PER-UNo KAN SPELA 21 ToNER I SEKUNDEN oCH ÄR EN AV VÄRLDENS MEST SNABBSPELANDE GITARRISTER.

En gitarrlektion med Per-Uno Undertun är inte bara ackord och fingersättning. Det är spelglädje, person-lig utveckling och livskun-skap på en och samma gång.

– Har man inte roligt när man spelar har man inte förstått vad musik är! Per-Uno Undertun har en liten paus innan lektio-

nerna som kommer att avlösa varandra under eftermiddagen. Varje dag undervisar han upp till 13 barn, ungdomar och vuxna, de flesta en och en, vid Medborgarskolan i Kungälv och Stenungsund. Nybörjare eller proffs, alla är välkomna och alla får välja favoritmusik fritt. Och vill man testa några av alla de andra instrument som finns i studion går det bra också. Per-Uno spelar det mesta. Han bläddrar i dagens förberedda notblad.

– Här har vi både klas-siskt och country, blues och hårdrock. Tjejerna brukar av någon anledning välja singer/songwriter-låtar, medan killarna vill imponera med häftiga solon.

NU STIGER Ellen, som går i nian, in genom dörren med sin gitarr. Och en plan. Hon ska spela och sjunga upp för att komma in på musikallinje och behöver en bra låt och lite träning.

– Shania Twain blir perfekt för dig, säger Per-Uno och scrollar på Spotify och tillsam-

mans börjar de direkt att ta ut ackorden med ”That Don’t Im-press me Much” i bakgrunden medan Ellen sjunger med och övar på den coola gitarrslingan. Den sitter direkt.

PER-UNO VILL inte bara lära ut låtar. Han vill förmedla den kraft och lycka som finns i musiken.

– Det är ett privilegium och ett förtroende att få undervisa. Musiken är världens största intresse och ärligt talat tycker jag att fler borde ägna sig åt det än bara idrott. Musiken hål-ler ju hela livet! Gitarren sitter du med till din sista dag. Många tycker att det är för dyrt att låta barnen spela gitarr, men det är ju en kunskap för livet som inte går att värdera.

”Att få under-visa är ett

privilegium”

Text: SOFIA ERIKSSON Foto: SOFIA SABEL

KOLL PÅ: GITARR

LÄGERELD ELLER GLOBEN?På Medborgarskolan kan du lägga grunden för ett liv med musik. Sök kurser på medborgarskolan.se



Det var ett gott liv, minns Livia, barn-domen i den transsylvaniska staden Sighet med mamma, pappa och syster Hédi.

– Vi hade en trygg uppväxt i ett vackert hus som pappa hade köpt. Mamma var varm och kärleksfull och pappa, ja, han var mest på kontoret. Jag och min syster var väl som ung-domar var mest, jag tyckte om att dansa modern dans och spela teater, längtade efter att bli stor nog att gå ut med pojkar och var faktiskt ganska söt, om jag får säga det själv, berättar hon.

Men i Europa rasade kriget och det drabbade även Sighet. Staden blev ockuperad av ungrarna som införde judelagar som begränsade judarnas ekonomi och möjligheter. Livia kommer ihåg hur hon plötsligt inte fick ha kvar sin älskade cykel.

– Jag hade fått den på min nioårsdag och den var mig väldigt kär. Men ungrarna konfiskerade den. För mig var det ett stort drama att tvingas cykla i väg till stadshuset och lämna in den mot kvitto.

STEG FÖR STEG förvärrades judarnas situation. Till slut deporterades Livia och hela hennes familj. De visste inte vart de var på väg eller vad som väntade dem. Men i dag, mer än 70 år senare, minns hon varenda händelse.

– Allra starkaste minnet är natten då vi kom till Auschwitz. Det förföljer mig så länge jag le-ver, för då såg jag min mamma för sista gången. Jag har alltid varit optimist, jag trodde in i det sista att allt skulle gå bra, men hoppet försvann där i boskapsvagnen. Vi var 3 000 som anlände till Auschwitz och jag var övertygad om att jag skulle dö den natten. Samtidigt väcktes en egen-domlig nyfikenhet i mig – hur skulle de klara av att ha ihjäl oss alla? Men inte ens i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig verkligheten.

Dina föräldrar gasades ihjäl, medan du och din sys-ter överlevde. Vad betydde ni för varandra?

– Hon var min storasyster och tog hand om

mig samtidigt som jag fick rollen att ta hand om henne när hon blev svårt sjuk. Hon var min trygghet mitt i all ondska omkring oss, liksom de väninnor som vi höll ihop med. Vi försökte hitta ljuspunkter, som att fira varandras födelse-dagar och umgås med franska krigsfångar.

Livia och Hédi skickades vidare från Polen till arbetsläger i Tyskland. Det blev totalt ett år i fångenskap. Livias syster skrev senare en bok om svälten och döden runt omkring dem, om ovissheten och rädslan, och att försöka hitta normalitet och omtanke mitt i den absurda ondskan.

DE HÖLL IHOP och klarade sig båda. 1945 var de plötsligt fria, men alldeles ensamma och långt hemifrån. Slumpen spelade in, och de fick möjlighet att komma till Sverige. Och här blev de båda kvar, bildade familjer och skaffade sig utbildningar och jobb.

Men med tiden kunde systrarna se hur hat och främlingsfientlighet växte fram i Sverige, på samma sätt som i 40-talets Europa.

– Vi var många som reagerade när Radio Islam började förneka att Förintelsen existerat, och överlevande började resa runt i skolor för att berätta sanningen. När jag blev pensionär ville jag göra något vettigt. Jag har hållit på i nästan 20 år och orkar kanske inte så mycket nu som förr, men den respons jag får av alla fina och empatiska ungdomar och vuxna jag träffar får mig att orka lite till. Det är en upplevelse att se deras ansiktsuttryck när de inser att allt det hemska de hört talas om, det har jag befunnit mig mitt i och upplevt. Vilket är ditt viktigaste budskap?

– Att vi alla måste visa civilkurage, ingripa mot orättvisor och aldrig vara passiva åskådare. Hur ska vi få stopp på etnisk rensning, som den som ISIS ägnar sig åt nu annars? Eller hur ska vi få rätsida på romernas situation eller antisemitismen i Sverige om vi inte säger ifrån, skriver och talar om det?

INTERVJU

Vi var 3 000 som anlände till Auschwitz

och jag var övertygad om att jag skulle dö den natten

Livia överlevdeförintelsen

Text: SOFIA ERIKSSON Foto: JOHANNA HANNO, FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA

16-ÅRIGA LIVIA älskade att dansa och drömde om att bli språklärare. Så blev det inte. Den 14 maj 1944 skickades

hon och hela hennes familj från hemstaden i Rumänien till koncentrationslägret i Auschwitz.

Livia fränkel som barn i Transsylvanien. 1944, när hon var 16, tvingades alla judar från staden och de-porterades till Auschwitz.

Foto

: PR

IVAT


NAMN: LIVIA fRÄNKEL, 87. fÖDDES: I TRANSSYLVANIEN I RUMÄNIEN, BoR I SVERIGE SEDAN 1945. ÄR: EN AV fÅ ÖVERLEVANDE fRÅN KoNCENTRATIoNSLÄGRET AUSCHWITZ SoM foRTfARANDE ÄR I LIVET. GÖR: fÖRELÄSER, fRÄMST PÅ SKoLoR, oM fÖRINTELSEN oCH fRÄMLINGSfIENTLIGHET.

Vill du höra Livias hela berättelse? I vår föreläser hon på Medborgarskolan. Datum och plats finns på medborgarskolan.se

HÄR KAN DU LYSSNA!

Livia fränkel är i dag 87 år och ägnar sin tid åt att berätta om sina upplevelser i fången-

skap. Judeförföljelsen hon upplevde på 40-

talet har paralleller till så väl dagens etniska

rensningar i Syrien och Irak som romernas situation i Sverige, anser hon, och det

måste bekämpas med civilkurage.

JAKTLYCKA Förra året tog 11 700 personer jägarexamen, många av dem hos Medborgarskolan. I höstas anordnades också jaktdagar, bland annat i Skattmansö. Flera nyblivna jägare fick då prova jakt på riktigt för första gången – och fällde en älgkalv. Text: MARIKA SIVERTSSON Foto: ALEX & MARTIN

DRÖMKURSEN


Det är kallt och små-regnigt i granskogen och dessutom långt förbi lunch. En brasa tinar stela fingrar och

den enorma kaffepannan står redo bredvid, liksom ett par stora korvpaket.

Då smäller skottet. En älgkalv har skjutits. Kon och ytterligare en kalv är fortfarande kvar på jaktmarken så några av jägarna

tilldelas nya pass för att täcka in området bättre. Spänningen syns i varenda blick och hörs i varje kort kommentar. Lunchen känns långt borta.

De flesta i laget om elva perso-ner är noviser; en del är ute på sin första jakt, andra har varit med på dagjakter ett par gånger. De har tagit sin jägarexamen på Med-borgarskolan, de är tätortsbor och de saknar tillgång till jaktmark.

Markägaren Uppsala Akade-miförvaltning har ställt sin mark till förfogande, och skogvaktaren Göran Sandberg är jaktledare.

– Det är härligt att äntligen få jaga. Det har jag önskat att få göra i många år, men hälsa, jobb och ekonomi har inte tillåtit det tidigare, säger Michael Eriksson, som liksom majoriteten i jaktlaget är omkring 50 år, samtliga män.

OSKAR LIERUD är en av de yngre jägarna. Han är omtumlad efter ett nära möte med älgkon och hennes två kalvar. De stora djuren dök upp ljudlöst bara tjugo meter ifrån honom där han satt. Oskar hade kalven på kornet men avfyrade ald-rig skottet. Han fick därför njuta av synen av tre älgar som med ma-jestätiska kliv avlägsnade sig från platsen där de kunde ha dött.

Jägarexamen är nödvändig för att få vapenlicens och åldersgränsen för licens är 15 år. Man kan vara yngre när man går kursen. Kriteriet är att kursdeltagaren klarar att hantera ett

vapen vid skjutproven. Den teoretiska delen i jägarkursen består av femton ämnen och ett prov. Inga förkunskaper utöver kursmaterialet krävs. Skjutövningar och skjutprov ordnar kursdeltagaren själv.

Skjutbanorna står för gevär vid övningsskytte och examensprov. Fem delmoment ska godkän-nas, och i alla moment bedöms säker vapen-hantering.

SKARPT LÄGE I SKOGEN

JÄGAREXAMEN – SÅ FUNKAR DET


Någon skulle kanske ha grämt sig, men inte han.

– Sekunderna efter skottet, mel-lan liv och död, är väldigt långa, säger han.

HAN FÅR beröm av Göran Sand-berg – så ska en god jägare tänka. Och som en god jägare höll Oskar också inne med skottet eftersom

han inte fick ett bra läge. – Det finns massor av anled-

ningar att ta jägarexamen, inte minst får man lära sig mycket om ekosystemet i Sverige, om vilt och om den svenska naturen. Om människans roll i den. Naturupp-levelsen är det viktigaste. Jag vill prova att jaga, men jag får se längre fram hur jag fortsätter, berättar han.

Jonas Schlyter tog tillfället att följa med hundföraren Olle-John-ny Johnsson i stället för att sitta på pass:

– När man följer hunden får man möjlighet att smyga upp på älgen. Längre fram, när jobbåta-ganden och annat ser annorlunda ut, kan jag absolut tänka mig att jaga som hundförare med egen hund.

Det är hundarna som hittar äl-

gen, och som med ståndskall låter jägarna veta var den är.

– Älgen är inte rädd för hunden. Den står kvar även om den har en skällande hund intill sig, förklarar Göran Sandberg.

När skymningen närmar sig av-bryts jakten. Kalven ska hämtas i dagsljus. Det är det första fällda djuret Medborgarskolans jägare får se: den är stor, visar det sig när de kommer fram till den. De står en kort stund runt omkring i begrundan. Ett fint djur.

SEN TAR de varsin bit av selen som har bundits runt älgens nacke och släpar med gemensamma krafter djuret ut ur skogen, upp på den väntande transporten. Ett par veckor därpå ska några av dem samlas igen – nu är de älgjägare, och det finns älgar kvar att skjuta.

Medborgarskolan har flera kurser med jakt- och naturtema. Läs mer på medborgarskolan.se

VILL DU OCKSÅ UT I NATUREN?

SKARPT LÄGE I SKOGENJaktlaget drar gemensamt den fällda kalven ur skogen. Hundarna är inräknade i kamratskapen: här är hun-den Cacko som under jakten kunde följas via mobilen. oskar Lierud var den enda av jägarna som såg alla tre älgarna på nära håll.

’’Skönt att äntligen

få jagaMichael Eriksson, deltagare i jaktlaget.

UTTRYCK

Foto

: iST

OC

KPH

OTO

VISSTE DU ATT...

SVERIGE KAN BLI GODARE

...det finns tio olika studieförbund i Sverige? De kan vara svåra att hålla isär, men de har alla lite olika profil. Medborgarskolans är att stimulera till bland annat samhällsengagemang. Värdegrunden är humanistisk, vilket bland annat innefattar förståelse för oliktänkande, kulturell mångfald och respekt för andra.


MAT & DRYCK I SAMHÄLLE & EKONOMI I SPRÅK & KOMMUNIKATION I KONST & HANTVERK I KROPP & SJÄL I KULTUR & HISTORIA

CITATET

HÅLLBARHET FÖR ALLALÄR FÖR LIVET

... om vad du kan lära dig på Medbor-garskolans kurser

på medborgarskolan.se

LÄS MER

Sverige är världens mest hållbara land. Åtminstone när det holländska företaget RobecoSAM rankade 59 länder förra året och tittade närmare på bland annat miljö och sociala frågor. Vi är bra på att hålla nere våra växthusgas-utsläpp och att utveckla våra civila rättigheter. Men i andra rankingar hamnar vi längre ned. I ”The Good Country Index”, som listar världens go-daste länder, ligger Sverige på tredje plats vad gäller planet och klimat – men bara 111 vad gäller fred och säkerhet, mest på grund av vår vapenexport.

Året då den svenske författaren Frans Ewerlöf skrev boken Om Folkbildning, inspi-

rerad av sina resor till Storbritannien. Där hade han sett hur folkundervisning lett till kunskap, demokrati och utveckling bland befolkningen.

ÅRET

1832

”Kom ihåg: respekt för dig själv, respekt för andra och ansvar för dina hand- lingar”

Dalai Lama

Åren 2005–2014 har varit FN:s särskilda dekad för utbildning för hållbar utveckling, det vill säga tio år som ägnats åt att göra olika utbild-ningar inom hållbarhet tillgängliga för alla. Till exempel kurser där vi lär oss de nya värdering-ar, beteenden och livsstilar som krävs för att skapa ett samhälle där vi är lite mer rädda om våra resurser och varandra. Därför är det inte konstigt om du har märkt att kursprogrammet berör just det. Och så klart slutar inte arbetet 2014, utan fortsätter in i framtiden. Och det finns mycket att välja på för den som vill bli lite mer hållbar.

MAT OCH HUSHÅLLNING Du kan gå endagskurser om överlevnads-strategier på naturens villkor, lära dig

mer om köttfri måndag, bli en fena på att laga vegetariskt eller lära dig allt om biodling och att ha höns hemma i trädgården.

ÅTERBRUK Bli bättre på att återanvända dina prylar och kläder med hjälp av kurser i redesign,

Fräscha upp kläder och möbler och skaffa dig en unik stil på köpet.

EKONOMI Hur kan du bli bättre på att spara, hushålla och planera din ekonomi? Börja med att

investera i en kurs eller föreläsning och lär dig tricken. TA HAND OM VARANDRA

Gå en kurs i kriskommunikation och bli bättre på att möta människor i sorg. Eller

gå en HLR-kurs och var beredd på att rädda liv.

TA HAND OM DIG SJÄLVMindfulness lär dig njuta av livet, yoga lär dig slappna av. Dessutom finns flera kurser

som berör skönhet och hälsa på såväl djupet som ytan.

1

2

3

4

51 111

Sverige i topp vad gäller hållbarhet

Sverige långt ner bland världens godaste länder

Visste du att Medborgarskolan sam-arbetar med flera olika konst- och kulturverksamheter? Scenkonstkol-lektivet Teater Kurage är en av dem.

Teater ska väcka engagemang, skapa diskus-sioner och förmedla kunskap samtidigt som det är en stark och vacker multimedial konstupplevelse som kan utvecklas i det oändliga. I år inleder därför Teater Ku-rage en spännande storsatsning på temat Kroppen och makten och ska turnera på mellanstadieskolor med en föreläsningsper-formance. De bygger helt enkelt en flyttbar teaterscen med teknik och kostym som passar i klassrummet.

– Vi vill prata om att återta kroppen som funktion snarare än konstruktion. Det är ju en fantastisk uppfinning som hela tiden jobbar för oss, och det vill vi lyfta fram i ett samtal om hur kroppen värderas i samhäl-

let, om mens, om att vara tjock och smal, om alla de frågor som man kan tänkas ha när man är i den känsliga åldern, berättar Teater Kurages konstnärliga ledare Rebecca Alverfors.

EN TURNÉ till olika skolor innebär också att teatern blir tillgänglig för fler och kommer närmare publiken.

– Vi är måna om integration, att befinna oss mitt bland eleverna och känna dem och deras verkliga omgivning på pulsen.

Teater Kurage håller i vanliga fall till på Hagateatern i Göteborg, och scenen där erbjuder många möjligheter. Bland annat spelas under hösten en föreställning om konsumtion, Shop ’til you drop, och allt som pågår tar andra former, som föreläsningar, kringverksamhet, event och föredrag. Haga-teatern är också plats för kursverksamhet och seminarier; Teater Kurage håller i kur-

ser i teaterproduktion och marknadsföring. och dessutom väldigt populära teaterkol-lon om somrarna.

– Vi vill sprida den kollektiva kraften i teatern till så många som möjligt, säger Rebecca Alverfors.

EGEN CIRKEL

Låter det spännande med teater? Sök kurser på medborgarskolan.se

eller starta en egen grupp! Medborgar- skolan hjälper till.

MER DRAMA

Upp på scen!


Text: SOFIA ERIKSSON Foto: LINA IKSE

Jarle Hammer, Rebecca Alverfors och Charlotta Grimfjord Cederblad i Teater Kurages föreställning Men sen då? – om samtiden och de stora och små frågorna.


ARBETSMARKNAD

Nej, det finns ingen quick fix, nästan ryter Hans Abrahamsson när han får frågan om hur man skapar en ar-

betsmarknad med plats för alla. Vi måste ta tag i orsaken till proble-men i stället för att tro att allt ska gå att ordna med ad hoc-mässiga insatser och kortsiktiga lösningar. Det behövs radikala åtgärder!

Hans Abrahamsson är egent-ligen konflikt- och fredsforskare, men kopplingen mellan ett oroligt samhälle och arbetslöshet är inte särskilt långsökt. Därför ägnar han sig mer och mer åt att försöka hitta lösningar på ett av vår tids stora problem: att arbetsmark-naden blivit allt mer polariserad och konsekvenserna av det. Han beskriver en kedja som främst

drabbar unga: de får inga jobb, därför kan de inte flytta hemifrån, och därför får de varken inkomst eller bidrag och därför ”skjuter de varandra i Biskopsgården”. Hans Abrahamsson är drastisk, men det krävs för att man ska förstå, tycker han, att vi måste ändra vårt synsätt och samhälle.

– Vi måste göra tre saker. Först och främst sluta se sociala insatser som en kostnad, utan som en in-vestering. Nationalekonomer säger att vi måste ha ekonomisk tillväxt för att kunna skapa välfärd i samhället, men det är tvärtom. Vi måste ha social hållbarhet och välfärd för att skapa tillväxt.

DET ANDRA, menar han, bygger på att politikerna styr upp saker och ting. Det räcker inte med att man tror att om företag behöver

JOBB, JOBB, JOBB I ett socialt hållbart samhälle finns det utrymme för alla på arbetsmarknaden, oavsett härkomst, hinder och förutsättningar. Men varför är det så svårt att skapa det där utrymmet? Vi bad två experter att fundera på frågan. Text: SOFIA ERIKSSON Foto: ISTOCKPHOTO

Alla får plats

SVENSKAR UPPGER ATT DE HAR NÅGON FORM AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING. ALLT FRÅN DIABETES OCH DYSLEXI TILL RÖRELSENEDSÄTTNING OCH PSYKISK SJUKDOM. 1000 000

NÄSTAN

UNGDOMAR I SVERIGE I ÅLDERN 15–24, ELLER 7,5 PRO-CENT, VARKEN JoBBAR, SÖKER JoBB ELLER STUDERAR. 91 100 15 % AV SVERIGES BEFOLKNING

ÄR FÖDDA UTOMLANDS.

’’


arbetskraft så anställer de, nej, det måste vara någon som pekar med hela handen. Det handlar om långsiktiga och riktade arbets-marknadspolitiska åtgärder.

DET TREDJE vi måste göra är att skapa meningsfullhet och motiva-tion.

– Ungdomarna känner inte att de lär sig något relevant i skolan. Det som de borde lära sig är hur de kan använda sociala medier och

sina internationella nätverk för att få jobb, hur man tar sig fram i samhället, hur man gör kulturella resor ... Skolan, folkbildningen och samhället behöver lära ut hur man blir globala världsmedborgare så att de unga får livschanser.

LARS TRÄGÅRDH är historiker ochhar levt större delen av sitt livutomlands, i bland annat Tyskland och USA, något som gjort det möj-ligt för honom att dra slutsatser om Sverige med både ett utifrån-och ett bakifrånperspektiv. Han tycker att vi borde ifrågasätta vår syn på arbete.

– I Sverige ska man arbeta, detspeglar våra idéer om plikt, sköt-samhet och moral. Arbetet ger ossmening och värdighet, och det ärockså på arbetet vi träffar folk ochär sociala. Det är som en slags civil religion för oss.

Men det bygger på att det finnsjobb till alla. Och det gör det inte.

– Arbete är vägen in i samhället,vägen till acceptans, men i Sverigehar vi inte haft full sysselsättningi mannaminne. Oavsett regeringså har det satsats pengar på detta,men det har misslyckats. Så vad

kan vi då göra? Kanske handlardet om att ifrågasätta hela idénom arbete som frälsning, menarLars Trägårdh. Att fundera påvad det är som egentligen gör livetmeningsfullt och skapar socialhållbarhet. Om det inte är jobb,vad kan det vara då?

– En av det civila samhälletshuvudsakliga uppgifter är attställa de kritiska frågorna ochuppmana till diskussion. Hur kom-mer Sverige att se ut 2050? Vad behöver vi göra för att samhället ska fungera? Ett samhälle där sys-selsättningen inte skapar lön utan annat: sammanhållning, välfärd, delaktighet, kunskaper.

MEN, BETONAR HAN, det viktigasteatt komma ihåg, mitt bland alladystra rapporter och skräckscena-rier, är att läget är hoppfullt förSverige.

– Vi är inte rädda för att tänkanytt, vi har fantastiskt bra förut-sättningar jämfört med mångaandra länder, vi har ordning ochreda, trots snacket om att Sverigehåller på att falla samman. Vi harchansen att ta tag i det. Men vikan inte vänta.

AV DE INRIKES FÖDDA HADE JOBB I SVERIGE ÅR 2011.82 % 57 %

AV DE UTRIKESFÖDDA I ÅLDRARNA 20-64 HADE JOBB I SVERIGE ÅR 2011. Källa: SCB

Medborgarskolans arbetsmarknadspro-jekt på medborgar-skolan.se/arbets-

marknad

LÄS MER

’’Ungdomarna

känner inte att de lär sig något

relevant i skolan

Vi har mycket bra förutsättningar jämfört med många andra länderLars Trägårdh, historiker

Hans Abrahamsson, konflikt- och fredsforskare

1/3 AV SVENSKAR MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA PÅ GRUND AV FUNKTIONS- NEDSÄTTNING UPPLEVER ATT DE BLIVIT DISKRIMINERADE I ARBETSLIVET.


AVTRYCKMEDBORGARSKOLAN – MER ÄN DU TROR

Folkbildning är ett viktigt samhällsåtagande. För Medborgar-skolan innebär att ta sitt samhällsansvar även att systematiskt jobba för ökad hållbarhet – socialt, miljömässigt och ekono-miskt. Vägen är lång och arbetet tar tid, men att bidra till en bättre värld är en prioriterad fråga. ”I love the earth” är ett sätt att uttrycka sitt engagemang, inte bara för planeten utan även för människorna som bor på den. Nu ansluter sig Medbor-garskolan till FN:s Global Compact, tio principer om globalt ansvar som bland annat handlar om mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption. Läs mer på medborgarskolan.se/ ilovetheearth

HÅLLBART

... om Angereds-utmaningen på angeredsutma-

ningen.se

LÄS MER

Spela live på Medborgarskolans

egen festival.

Pär Larshans (i mitten) från Max Hamburgare tillsammans med några elever på Angereds-gymnasiet.

SAMHÄLLSANSVAR – ENPRIORITERAD FRÅGA

ANGERED UTMANAR NÄRINGSLIVETPå Angeredsgymnasiet i Gö-teborg har en överväldigande del av eleverna annan språklig bakgrund än svenska och många av dem har mycket kort studietid i Sverige. Väldigt få elever har kontaktnät utanför släkt, stadsdel eller skola. De har svårt att se sig själva i en realistisk framtid och på vilket

sätt de skall leva sitt vuxenliv. De har få förebilder i vardagen och har få eller inga att fråga eller söka inspiration från.

Angeredsutmaningen är ett initiativ som tagits för att skapa bryggor mellan skola och näringsliv och ge eleverna en chans att komma i kontakt med arbetslivet. Bland företagen

som engagerar sig i elevernas framtid är Max Hamburgare, Skanska och Medborgarskolan.

– I dag är ungdomar från Angered en dold resurs som väntar på att upptäckas. Fram-åtanda, vilja, flerspråkighet är egenskaper som värderas högt och som återfinns hos eleverna, säger Samuel Engelhardt, en

av initiativtagarna på Angereds-gymnasiet.

Roberto Malek på Medbor-garskolan jobbar aktivt för att hitta praktikplatser åt ungdo-marna.

– Vårt breda nätverk och inarbetade metodik gör att vi kan vara till konkret nytta, säger Roberto.

”Ha tillit nog att ta det första steget. Du måste inte se hela trappan, ta bara det första steget.”

CITATET

DR MARTIN LUTHER KING JR

PLOJKURSEN

HITTADE DU LUFTSLOTTET?Plojkursen i höstens kursprogram handlade om hur du i bästa ”Gör det själv”-anda kunde bygga ett eget luftslott. Både bekvämt och billigt. Var du en av dem som hit-tade den? I vårens kursprogram har vi gömt en ny plojkurs. Var med och tävla om fem presentkort om 1 500 kronor att använda till valfri kurs. Gå in på medborgarskolan.se/ploj-kurs och delta i tävlingen. Senast 28 februari vill vi ha ditt svar!

Foto: iSTOCKPHOTO


WEBB: medborgarskolan.se E-POST: [email protected]

VÅRENS HETASTE FÖRELÄSNINGAR Kulturama

Framtidens sångare, musikalartister, fotografer, skådespelare, dansare, musiker, musikproducenter, konstnärer och filmare. Under ett och samma tak Läs om och sök till höstens utbildningar på kulturama.se/utbildningar

kulturama.se Sveriges största center för estetiska utbildningar

Medborgarskolan anordnar flera spännande föreläsningar i vår. Här är några guldkorn. Hela listan och alla tider hittar du på medborgarskolan.se, där kan du också kan anmäla dig.

LIVIA FRÄNKELNazism, rasism och dess yttersta konse-kvenser. 24/2 Skövde25/2 Mariestad10/3 Göteborg11/3 Halmstad

JONAS HASSEN KHEMIRIOm att skriva. 24/2 Stockholm

ALEXANDER BARDIndividen, samhället och makten. 4/3 Stockholm

ANJA PÄRSONTro, våga, älska. 30/3 Skövde

ANNIKA ÖSTBERGAtt finna hopp när allt känns förgäves. 15/4 Halmstad 16/4 Borås

BIRGITTA RASMUSSON Sju sorters kakor. 18/3 Skövde 19/3 Borås

LÄS MER

OM LIVIA PÅ

SID 14–15

FILMFESTIVALHEMMA?

SAMARBETEN

Nu kan du starta filmcirkel via Medbor-garskolan och få tre månaders abon-nemang på Draken Film gratis! Draken Film är Göteborg Film Festivals digitala filmtjänst där du kan titta på ett brett urval filmpärlor från hela världen – allt från klassiker till nya filmer från dagens intressantaste filmskapare. Läs mer på medborgarskolan.se /filmcirkel The extra ordinary

visas på Göteborg film festival i vinter.

EN BÄTTRE VÄRLD

Jag vill engagera mig i kampen för en bättre och rättvisare värld. Genom Svenska FN-förbundet får jag kunskap och insikt om globala frågor. Jag gillar att FN-förbundet jobbar med hela bredden av globala frågor.”

CAROLINA KLÜFTMedlem i Svenska FN-förbundet

”

Bli medlem påwww.fn.se,

ring 08–462 25 40eller sms:a

FNMEDLEM till 72 909

Förbättra världen.

Bli medlem.Tappa inte hoppet om en bättre värld.

FN är den enda organisation som dagligen motarbetar världens problem

på ett globalt plan. Men det sker inte automatiskt.

Vi behöver ditt medlemskap för att göra FN bättre och starkare.

Avsändare:Medborgarskolan

Region VästFabriksgatan 13

412 50 Göteborg B SverigePorto betalt

Medborgarskolan Magasin vår 2015

Documents

Transcript of Medborgarskolan Magasin vår 2015