1

Hur fungerar medborgardialog?Dialog med barn och unga

Lunds identitet

Medborgardialog

PM 2EN INLEDANDE DEL I ARBETET MED LUNDS NYA ÖVERSIKTSPLAN

2

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING

VAD ÄR MEDBORGARDIALOG?

MEDBORGARDIALOG OCH SOCIAL HÅLLBARHET

HUR DIALOGEN KAN FUNGERA

DIALOGENS OLIKA DELAR

DIALOG MED BARN OCH UNGA

LUNDS IDENTIET

TEXTStrukturavdelningen genom Lisa Hallengren

FOTOLunds kommun där ej annat anges

3

6

4

7

10

12

14

3

SammanfattningDIALOGENS BETYDELSE FÖR LUNDS UTVECKLING För att skapa en framgångsrik planering som fångar upp viktiga frågeställningar, skapar intresse hos medborgarna och får en bred acceptans i samhället är det viktigt att delak-tiggöra medborgarna i planeringsprocessen. Platser ska vara anpassade för de människor som använder dem och det är därför viktigt att människor får vara delaktiga i förändrings-arbeten där de påverkas. Översiktplanen ligger till grund för hur hela kommunen utvecklas. Detta påverkar i olika grad alla människor som bor, arbetar eller på annat sätt vistas i kommunen. Då de som står för planeringen omöjligt kan ha kunskap om alla som det planeras för, deras livssituationer och lokala förhållanden är det viktigt att de personer som har kunskap om detta kommer till tals och får inflytande i beslut. För att kunna planera det framtida Lund måste lun-daborna vara delaktiga.

HUR SKAPAR MAN DIALOG

Vissa grupper är svårare att nå i dialogmetoder än andra. Det kan ibland behövas extra resurser för att delaktigöra vissa grupper. Viktiga delar för en framgångsrik dialog är att vara

SYFTET MED DETTA PM

Vi vill med detta PM öppna upp för diskussion kring med-borgardialog gällande planering och framtidsbilden för Lund. I vilka sammanhang är medborgardialogen nödvän-dig? När är den önskvärd? När är den mindre viktig? Detta PM syftar till att belysa hur en god medborgardialog kan fungera i Lunds kommun och hur den kan vara en viktig tillgång i utvecklandet av det framtida Lund. • Hur kan man skapa en dialog där alla berörda känner

sig inkluderade och delaktiga?• Hur kan Lund dra nytta av sin intresserade och kunniga

befolkning i skapandet och planerandet av det framtida Lund?

• Hur kan vi skapa ett mer systematiskt arbete med med-borgardialog?

klar över syftet med dialogen och på vilket sätt och i vilken grad man vill att personerna ska vara delaktiga. Hur stort intresset kan tänkas vara hos de personer som önskas vara delaktiga är också viktigt. Dialogen behöver inte leda fram till att deltagarnas åsikter implementeras helt i planarbetet, det mest väsentliga är att deltagarna får återkoppling på sina förslag och tankar.

LUNDS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD DIALOG

Lunds kommun har goda förutsättningar för att skapa en välfungerande dialog. Lunds befolkning är ofta intresserad i frågor som rör samhällsplanering och stadsbyggande. I jämförlser vad gäller demokratisk delaktighet ligger Lund högre än riket.

Bild: Chance Croall Vad är viktigt att planera för?

4

Människor som vistas i Lund, loppmarknad Södra Esplanaden

Vad är medborgardialog?

VEM ÄR MEDBORGARE?Medborgare är ett begrepp som ofta förknippas med medbor-garskap i en nationalstat. Medborgare i detta sammanhang är dock inte enbart personer som är invånare i en kommun eller medborgare i en nationalstat. Lunds kommuns starka relation till den omgivande regionen gör att många människor som inte är bosatta i Lunds kommun, eller ens i Sverige som land, ändå kan spendera mycket tid i kommunen. Lunds kommun har till exempel en hög andel inpendlande arbetskraft. Lund är i många sammanhang också en internationell stad med till exempel in-ternationella studenter och forskare. Deltagare i medborgardi-aloger kan därför tillhöra grupper som inte är bosatta i kommu-nen men som på något annat sätt har koppling till kommunen. Då begreppet medborgare i många sammanhang förknippas med medborgare i en nationalstat hade det varit önskvärt med ett annat begrepp för detta sammanhang. Dock är begreppet medborgardialog ett känt och välanvänt begrepp och därför kommer det att fortsätta användas i detta sammanhang, även om betydelsen är en annan än i vissa andra fall.

VAD ÄR DIALOG? Dialog är ett samtal mellan två eller flera människor. Med-

borgardialog är alltså ett samtal där minst en utav deltagarna stämmer in på tidigare förklaring av medborgare.

SYFTET MED MEDBORGARDIALOGSyftet med medborgardialog är att demokratisera planproces-sen och att flytta beslut närmare kommuninvånarna. Tankar om medborgardeltagande i svensk samhällsplanering har sin början i 1960-talet men den lagstadgade delen av deltagandet kom inte förrän införandet av plan- och bygglagen (PBL) 1987. Medbor-gardialog har under 2000-talet blivit ett allt tydligare inslag i planeringen och lyfts idag ofta fram som en framgångsfaktor för en hållbar stadsutveckling. Sedan 2006 driver Sveriges Kommuner och Landsting ett genomgripande arbete för erfarenhetsutbyte gällande medbor-gardialog. Bakgrunden till erfarenhetsutbytet bygger på utma-ningar som samhället står inför idag. Till exempel minskat sam-hällsdeltagande genom medlemskap i politika partier och lågt förtroende för lokala politiker samt att människor idag enga-gerar sig på nya arenor jämfört med förr. Till exempel internet. Vid en lyckad medborgardialog fogas de värderingar som råder bland invånarna samman med de faktakunskaper som tjänstemän tar fram inför ett beslut.

Medborgardialog är ett verktyg för engagemang och synpunkter från människor

som befinner sig i kommunen.

Foto: Kennet Ruona

5

DIALOGENS OLIKA SYFTEN Vid arbete med medborgardialog är det viktigt att vara klar över vad det är som ska komma ut ur dialogen, vad som är syftet. Medborgardialogen kan användas på ett bra sätt där den fördju-par demokratin och utvecklar nya former för att öka invånarnas inflytande i viktiga frågor. Men medborgadialogen kan också användas på ett skenmanöversätt för att legitimera beslut och lägga ett större ansvar på individer. Medborgardialogen kan ha väldigt olika syften, syftet kan till exempel vara att förankra färdiga idéer, bygga förtroende, inhämta lokal kunskap, öka invånarnas inflytande, bidra till ett lärande hos deltagarna eller något annat. Det är viktigt att dialogen tillåter skilda uppfatt-ningar och möjlighet att ifrågasätta. Ett pedagogiskt tillväga-gångssätt är också viktigt. Detta för att tydligt kunna förklara hur olika miljöer och förslag påverkar varandra och vad olika förslag faktiskt innebär.

SAMRÅDNationell lagstiftning förespråkar medborgares deltagande i samhällsplaneringen. Den lagstiftade delen av medborgardialog i samband med ny översiktsplan eller ändring av översiktsplan består av samrådsdelen. Syftet med samråd i förhållande till medborgare eller andra intressenter i kommunen är att förbättra beslutsunderlaget och att ge dem som kan bli berörda insyn i arbetet och möjlighet att påverka planens utformning. Denna del av medborgardialogen har fått kritik från flera håll, bland annat kritiseras den för strukturella orättvisor som gör att vissa grupper får större inflytande än andra. Den största delen av deltagarna på samråd består ofta av vita, högutbilda-de, medelålders män. En annan del av kritiken handlar om att samrådsdelen kommer in för sent i planprocessen, när det inte längre finns så mycket att påverka.

MÅL GÄLLANDE DIALOG Lunds kommuns mål är att skapa ett mer omfattande dialogar-bete än det som samrådet utgör. Det är, av flera anledningar, viktigt att få med kommunens invånare i planeringsprocessen. Bland annat för att få besluten och förslagen allmänt accepte-rade och för att säkerställa ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Att släppa in medborgarna i en tidigare fas än samrådsskedet kan hjälpa kommunen att fånga upp viktiga frå-geställningar och öka kvaliteten i planeringen.

6

Medborgardialog och social hållbarhet

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED MEDBORGARDIALOG? Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grund-läggande förutsättningarna för folkhälsan. Delaktighet och inflytande i samhället är också ett av elva målområden som tagits fram av Folkhälsomyndigheten för ”att skapa samhäl-leliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” och på så sätt jobba för social hållbarhet. Inom detta mål ingår bland annat faktorer som tillit till medmänn-iskor, förtroende för myndigheter och valdeltagande. Här har man hittat samband mellan brist på makt, möjlighet att påverka och ohälsa. Reellt inflytande innebär att medborgarna uppfattar deltagandet som meningsfullt, anser det vara jämlikt och att medborgarna får insyn i arbetet som deltagandet berör. Tillit både för myndigheter och andra människor har stor bety-

delse både för att samhällets institutioner ska fungera och för medborgarnas personliga välbefinnande. Genom dialog och del-aktighet ökar ofta tilliten hos människor. Delaktighet är också viktigt för att känna tillhörighet och för att kunna se sig själv i ett sammanhang. Motsatsen till delaktighet är utanförskap.

MEDBORGARDIALOG SOM EN DEL AV DEN SOCIALA HÅLLBARHETEN OCH KOMMUNENS FOKUSOMRÅDENI mycket av den planering som skett på senare år har den soci-ala hållbarheten och fokus på människan blivit allt mer central. Medborgardialog är en del av den sociala hållbarheten. Arbete nära människor som berörs av planeringen är viktigt för att uppnå god social hållbarhet. Social hållbarhet är ett av de fokusområden som ska styra Lunds kommuns prioriteringar och satsningar i det strategiska planeringsarbete som genomförs. En annan punkt som defi-nieras som fokusområde för det strategiska planeringsarbetet i Lunds kommun är ”Inflytande, delaktighet och service” Inom detta område nämns det till exempel att det i Lund ska finnas ett demokratiskt och öppet klimat som ger alla möjlighet att upptäcka, förstå och engagera sig i arbetet för att utveckla Lund. Det poängteras också att lundabornas möjlighet till delaktighet och inflytande ska stärkas.

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ÖPI kommunikationsstrategin för den nya översiktsplanen kon-stateras det att det är viktigt att det ska finns möjlighet att ge synpunkter och få information både kort, snabbt, ingående och resonerande. Vilken av dessa sätt som används beror på hur engagerade och vilken förkunskap de som är berörda har.

Både medborgardialog och delaktighet är definierade som viktiga framgångsfaktorer i arbetet

med Lunds översiktsplan. Arbete med medborgardialog kan också skapa en starkare känsla av

samhörighet och tillit i lokalsamhället. Det skapar också ofta en större acceptans för beslut och

förändringar. Att genomföra en dialog minskar alltså risken för missnöje senare i planeringen och i

genomförandet.

7

Hur dialogen kan fungera

SAMSYN - DELAKTIGHETSTRAPPA

Det är viktigt att innan dialogen skapa en samsyn om vad målet för dialogprocessen är. I en delaktighetstrappa kan delaktighe-ten delas in i sex olika steg. Dessa kan sägas vara:

• Medbestämmande – De som driver processen avsäger sig en del av bestämmanderätten och låter medborgarna vara med i beslutsfattandet. • Samarbete – Medborgarna får möjlighet att på mer lika villkor samarbeta med dem som driver processen och deltar kontinuerligt från planering till genomförande. • Dialog – Medborgarna får möjlighet att resonera bredare frågeställningar utifrån olika aspekter. Detta behöver inte leda till konsensusbeslut utan målet kan vara att få djupare förståelse för medborgarnas åsikter och kunskap. • Konsultation – Man hämtar in synpunkter genom till exempel enkäter eller intervjuer. Detta sammanställs sen och används som underlag i det fortsatta arbetet.

• Information - Medborgarna får information om vad som är be-stämt eller planerat men har ingen möjlighet att själv påverka.• Manipulation, symbolisk deltagandeprocess - Att ställa frågor om något som redan är bestämt.

Det är inte i sig ett mål att nå så högt upp på trappan som möj-ligt, vilket steg man vill nå beror på vad syftet med dialogen är. Det nedersta steget bör dock alltid undvikas. Faktorer som påverkar var i trappan man vill hamna är, utöver syftet med dialogprocessen, tillgänglig budget och tidsplan.

DIALOGAKTIVITETER FÖR OLIKA TYPER AV INFLYTANDEFORMER

En dialogaktivitet kan innehålla flera olika inflytandeformer, olika steg i en delaktighetstrappa. Det viktigaste är att man har bestämt sig för vad det är som ska genomföras före, un-der och efter dialogen. Det finns ändå exempel på metoder som fungerar bra för olika steg i delaktighetstrappan:

• Medbestämmande - omröstningar, medborgarbudget• Samarbete - dialogcafé, områdesvandring, testarrange-mang, olika typer av råd t.ex. ungdomsråd

• Dialog - samråd, walk and talk, spel, öppna forum

• Konsultation - enkät, intervju, workshop, medborgarpanel, kartor• Information - utställning, webb, skyltning

Hur dialogarbete kan användas i planeringen beror på i vilket stadie och för vilket syfte dialogen

används. För att nå de högre stadierna är det viktigt att de nedre fungerar. Detta kan beskrivas

genom tillgänglighet, deltagande, delaktighet och inflytande eller i jämförande med en kommu-

nikationstrappa där första steget är veta, andra tycka och tredje göra.

Manipulation, symboliskt deltagande

Information

Konsultation

Dialog

Samarbete

Medbestämmande

8

BERÖRINGSGRADDet är viktigt att tänka på hur lätt eller svårt det kommer att vara att föra en dialog med den grupp man önskar att föra di-alog med. Ett hjälpmedel för att göra detta kan vara att avgöra beröringsgraden. Det är oftast lättare att föra en dialog gällande konkreta åtgärder som är avgränsade i tid och rum och kopplade till en specifik målgrupp än vad det är om det är det motsatta som är förutsättningen.

Plats

Målgrupp

Tid

Finansiering Oklar finansiering

Jag

Här

Snart

Finansierat

Sedan

Andra

Där

VILKA SOM SYNS I PLANERINGEN Vilka som syns i planeringen, speglar en politisk vilja om vem som ska befolka samhället. Vilka som inkluderas och synliggörs redan på ett visionsplan och sedan vidare genom hela plane-ringsprocessen är därför av största vikt. Då översiktsplanen utgör grunden för planeringen inom kommunen är det viktigt att här visa vilka människor som befolkar kommunen och vil-

ka människor man vill att ska befolka kommunen i framtiden.

Översiktsplaneringen kan fungera som en plattform för att starta en välfungerande och god medborgardialog för planeringen i stort. För att dialogarbetet ska ge resultat krävs en direkt kopp-ling mellan detta och verksamheten.

Diskussionsfrågor

• Vilka människor är det som idag fram-förallt syns i planeringen? • Vilka är det som vi vill att ska synas i planeringen?

Vilka människor är det som syns i visionsbilderna? - Visionsbild Spårvägsgatan, Brunnshög

Bild: Anna-Klara Lundberg

Ju närmare vänster man är i varje av de undre kategorierna ju lättare är det att nå medborgarna och att skapa engagemang. Man måste diskutera hur berörda deltagarna faktiskt är och vilket engagemang det är rimligt att vänta sig. Som kommunal initiativtagare till fysiska förändringar bör man ställa sig frågan varför en grupp medborgare ska vilja engagera sig. Det bör inte antas att de som självmant engagerar sig är de som bör höras.

9

ATT ANVÄNDA KUNSKAP SOM REDAN FINNSIdag finns ingen tydlig systematik för kommunens eller oli-ka förvaltningars arbete med medborgardialog. Det finns dock mycket kunskap inom Lunds kommun vad gäller dialog och kommunikation och hur det kan användas i förhållande till pla-neringsarbeten. För att skapa en framgångsrik dialog är det därför fördelaktigt att använda sig av den kunskap som redan finns och skapa någon form av strategi för hur ett sådant arbete skulle kunna fungera.

2015 togs beslut i kommunfullmäktige om att utveckla med-borgarpaneler, brukarråd, e-demokrati och ett mer samordnat och strategiskt arbete med medborgardialog genom en mer övergripande strategi för kommunens strategiska arbete med medborgardialog. En del i detta kan vara att skapa en förvalt-ningsövergripande organisation för kunskapsspridning och er-farenhetsutbyte.

Tydligare bild av Lunds identitet utifrån olika gruppers definition

Bild av hur befolkningen önskar att Lund ska utvecklasBild av vad som fungerar bra i stadsrum-

met och vad som behöver förbättras

Sätter människan i centrumBidrar till att skapa ett tryggare stadsrum

Bidrar till att skapa tillit för de beslut som tas

Få befolkningen att bättre uppmärk-samma olika åsikter och synpunkter gällande ett ämne

Foto: Kennet Ruona

VARFÖR SKA MAN HA MEDBORGARDIALOG I PLANERINGEN?

Ökar känslan för platsen hos medborgarna vilket kan minska till exempel vandalisering

10

Dialogens olika delar Erfarenheter från olika dialoger visar att det egentligen inte finns några frågor som det inte går att föra medborgardialog kring, undantaget frågor som rör enskilda personer. Dock är medborgardialog något som kräver mycket tid, både i planering och i efterarbete. Processen kan huvudsakligen sägas bestå av planering, genomförande och efterarbete. En dialogprocess måste bestå av ett antal olika moment för att fungera, ge önskat resultat och vara användbar för alla som deltar. Dessa moment är:

• Bakgrund – Vad är bakgrunden till dialogen?

• Syfte och mål – Varför ska dialogen genomföras? Vilka syften och mål finns det?

• Planering – Hur organiseras dialogen? Vem ansvarar för dialogen?

• Genomförandemetoder och inflytandeformer – Hur ska dialo-gen genomföras? Vilka metoder ska användas?

• Förtroendevaldas och tjänstemäns roller – På vilka sätt ska förtroendevalda och tjänstemän vara delaktiga i processen?

• Målgrupper och kommunikation – Vilka är målgrupperna? Vilka kanaler ska användas för att nå dem?

• Återkoppling och utvärdering – Hur ska återkopplingen ge-nomföras och fungera?

Det gäller att i ett tidigt skede vara klar över syftet med dia-logen och hur resultatet från den ska användas. För att kunna bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsbas om vad som fung-erar behövs kunskap om effekterna och nyttan av genomförda dialoger. Återkopplingen är en väldigt viktig del i genomför-

andet. Oberoende av på vilket sätt deltagarnas åsikter har an-vänts måste detta redovisas och förklaras för deltagarna. När åtgärder är genomförda och när dialogprocessen är färdig ska den utvärderas och detta arbete ska även deltagarna få ta del av och delta i.

PLANERINGI planeringsdelen är det viktigt att konkretisera ett mer övergripande syfte för själva dialogen. Man måste fastställa varför dialogen genomförs och vad det är som man vill uppnå genom den. SKL har i sin rapport ”Medborgardialog som en del i styrprocessen” identifierat ett antal olika faser i processer där medborgardialog kan vara passande. Dessa är:

• Tidigt i processen för att kartlägga behov av utveckling eller förändring

• När behov är kartlagda och kommunen behöver idéer för lösning-ar till förbättringar

• När det har tagits fram lösningsidéer och analys av konsekvenser sker då medborgarnas erfarenheter är viktiga att beakta

• Inför beslut där dialogen huvudsakligen syftar till att uppmärksam-ma beslut man ämnar ta ställning till

• I implementeringsfasen där medborgarna kan ge sin syn på hur implementeringen av ett beslut ska ske

• I utvärderingsfasen där medborgarna kan ge återkoppling på ifall det önskade resultatet nåddes Det går inte att föra dialog i alla dessa faser för en och samma process. Det är ofta heller inte någon fördel att försöka göra det. I varje fall måste man prioritera och besluta vad som är

Bild: Chance Croall

11

Diskussionsfrågor

• Hur tillgodogör sig vår målgrupp information?

• Vilka grupper kräver en extrainsats för att bli delaktiga i våra dialoger?

Aktivitet

Be

rörd

Grupp 4 Grupp 3

Grupp 2Grupp 1

viktigast i just det sammanhanget. Det är vid varje tillfälle vik-tigt att klargöra syftet med dialogen och se till att medborgarna genom dialogen får möjlighet att påverka i frågan. Målet med en dialog är för det mesta att på något sätt få reda på vad en grupp av, en del av eller hela befolkningen i ett områ-de tycker om något. Det är därför av största vikt att nå ut till de medborgare som berörs av det man vill föra dialog kring. Målet bör vara ett så representativt deltagande som möjligt. Alltså att nå ett tvärsnitt av de berörda medborgarna. För att kunna nå ut till de medborgare som man vill föra dialog med krävs det att man har kunskap om hur dessa tillgodogör sig kunskap och in-formation. Olika medborgare är olika aktiva och det krävs ofta en extrainsats för att nå dem som vanligtvis är mindre aktiva. Många dialoger har idag ofta en överrepresentation av personer som är svenskfödda, äldre och har högre medelinkomst och ut-bildning än genomsnittet. För att nå ett tvärsnitt av befolkningen är det viktigt att även nå de grupper som vanligtvis inte är de mest aktiva i de dialogforum som redan finns och används. Ofta är det människor med låg socioekonomisk status som är minst delaktiga och svårast att nå. Andra grupper som är svåra att nå är barn och ungdomar, småbarnsföräldrar och nysvenskar. Nedanstående modell är tänkt att fungera som en hjälp för att få en tydlig bild av vilka medborgare som behöver bli in-volverade. Utgångspunkten är att Grupp 2, människor som är högt berörda och högaktiva i den gällande frågan, kommer att komma till de möten och liknande som kommunen anordnar. Dessa människor kommer troligtvis också att söka upp besluts-fattare. De största resurserna bör läggas på Grupp 1. Denna grupp består av människor som är högt berörda men inte aktiva. För denna grupp behövs ofta ett aktivt uppsökande. Grupp 3 kommer förmodligen att göra sin röst hörd och hävda sin rätt i frågan även om de inte är högt berörda. Denna grupp mås-te hanteras och deras åsikter måste vägas upp mot helheten. Grupp 4 består av människor som varken är högt berörda eller högaktiva. Det kan vara intressant att höra denna grupp för att balansera helheten men det bör inte läggas några extra resurser på att nå denna grupp.

GENOMFÖRANDE Hur genomförandet av dialogen ser ut beror nästan uteslutande på beslut och val som har gjorts i planeringen av dialogen. Valet av metod för dialogen beror till exempel på bland annat mål-grupp och frågeställning. Val av metod är viktigt bland annat av den anledningen att det påverkar vilka som kommer att delta i dialogen och vilka som kommer att komma till tals. Oftast är det en fördel att möta medborgarna för dialogen på deras arena istället för i kommunens lokaler. Dokumentation är en viktig del i genomförandet av dialog. För att kunna tillgodose sig och ha användning av det som kom-mer fram vid ett dialogmöte är det viktig att dokumentationen är välplanerad och omfattande.

EFTERARBETE Efter genomförd dialog måste man följa upp och utvärdera den. Detta måste göras både internt och utifrån deltagarnas upplevel-ser. Det är sedan detta material som man kan använda vidare i arbetet. Även återkoppling till allmänheten och dialogens delta-gare är viktigt för en lyckad dialog. Om de som deltagit inte får information och återkoppling på hur deras synpunkter använts finns det en stor risk att misstroendet ökar vilket motverkar en stor del av själva syftet med dialogen. Att få återkoppling har i flera fall också visat sig vara avgörande för huruvida man som medborgare skulle kunna tänka sig att delta i dialog igen eller inte.

12

Dialog med barn och ungaDå barn och ungdomar utgör en stor del av medborgarna i en kommun är det viktigt att deras åsikter och tankar tas tillvara och ges betydelse, liksom andra grupper i samhället. I Lunds kommun utgör barn ungefär en femtedel av befolkningen. Lund har överlag också en ung befolkning och en lägre medelålder än rikssnittet. Detta mycket tack vare universitetet, vilket lockar till sig en stor andel unga vuxna. Barn och ungdomar är de som kommer att utgöra den framtida vuxna befolkningen och de som kommer att leva i den framtid som vi planerar för.

DEFINITION AV BARN OCH UNGA För att kunna föra dialog med en specifik grupp måste det först klargöras och definieras vilka som ingår i denna grupp. Barn är alla människor under 18 år. Ung eller ungdom är ett mer svårdefinierat begrepp. Ibland ses ung som en synonym till barn medan det i andra fall görs en åtskillnad mellan barn och ungdomar, ibland som två delar inom det som rättsligt beskrivs som barn. I andra sammanhang definieras ungdomar som per-soner som till exempel inte är etablerade på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, inte ingått en relation och så vidare. Detta kan alltså även röra sig om personer över 18 år.

BARN SOM SOCIALA OCH KOMPETENTA Tidigare i historien och fortfarande i vissa sammanhang ses barn som ofullkomliga medan vuxna ses som färdiga. På se-nare tid och i fler sammanhang har dock barn börjat ses som sociala och kompetenta personer och inte bara som människor som är på väg mot det fullkomliga. Även synen på vuxna har förändrats och inom forskningen ser man det allt mer som att alla människor är på väg någonstans och att alla hela tiden utvecklas och förändras. Detta synsätt är viktigt då samhällets föreställningar om barn och deras förhållande till vuxna häng-er samman med barns villkor och möjligheter till delaktighet.

BARN OCH UNGA SOM EN HETEROGEN GRUPPBarn och unga är inte en homogen grupp utan består av personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Det behövs därför också olika kanaler för att fånga upp olika typer av barn och unga. Utgångspunkten här borde vara att starta en dialog om hur olika grupper barn och ungdomar vill och kan vara delaktiga.

Olika barn och ungdomar har olika behov och intressen gäl-lande det offentliga rummet. Det finns dock vissa saker som är gemensamt för barn och unga under 18 år:• Inga eller små egna inkomster• Inte myndiga• Är i en fas i livet där inlärning och utveckling mot självstän-dighet är centrala delar

BARN OCH UNGA I DET OFFENTLIGA RUMMETDe flesta barn och unga tillbringar mer tid utomhus och i det offentliga rummet än vad vuxna gör. Det offentliga rummet är en central plats för unga att träffas och umgås på. Miljöer ska fungera för de människor som använder dem. Barn är användare av de flesta miljöer men har oftast ingen eller liten möjlighet att påverka utformningen. Människor som saknar egna inkomster är i högre grad beroende av mötesplatser som är allmänna eller som inte kostar pengar att besöka. Barn och unga rör sig inom ett, geografiskt sett, mer begränsat område är vuxna. Detta om-råde växer dock i takt med att barnet blir äldre. Att skapa sig en egen sfär i det offentliga rummet är viktigt för barn och ungas inlärnings- och frigörelseprocesser samt identitetsskapande.

BARNPERSPEKTIVETEn del av FN:s barnkonvention rör barnperspektivet i förhållan-de till artikel 3. Inom vad som betraktas som social hållbarhet i

Foto: Susanna Hansson

13

FN:s BarnkonventionArtikel 3

“När vuxna fattar beslut som rör barn ska de se till “barnets bästa”. Det betyder att de vuxna alltid ska tänka på vad som är bra för dig och hur beslutet kommer att påverka dig. Du ska få det skydd och den omvårdnad du behöver. Det är lika vik-tigt att vuxna tänker på “barnets bästa” när beslutet rör många barn.”

Artikel 12

“Du har rätt att uttrycka dina åsikter i alla frågor som rör dig. Vuxna ska lyssna och ta hänsyn till dina åsikter. När en myn-dighet eller domstol hanterar eller beslutar i en fråga som rör dig ska du få möjlighet att komma till tals.”

Lunds kommun poängteras att barnperspektivet ska utvecklas på så sätt att barns bästa alltid sätts i fokus. Här understryks arbetet med fortsatta satsningar för att höja medvetenheten hos barn och beslutsfattare. Utifrån ett barnperspektiv är synen att barn är fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska mötas med respekt i alla sammanhang. Barnperspektivet som utgår från vuxnas tolkningar av barns bästa ska inte för-växlas med barnets perspektiv som handlar om barnets egna synpunkter.

HINDER OCH SÄTT ATT ÖVERBYGGA DEM De största hindrena för ungdomars möjlighet att påverka i sam-ma utsträckning som vuxna är:

• Brist på kunskap• Brist på erfarenhet• Brist på resurser

De vanligaste sätten att överbygga dessa hinder är mer utbild-ning i skolan gällande vilka former för deltagande det finns. Någon form av ungdomslotsar eller ungdomsombud är en me-tod som används som en brygga mellan kommunen och de unga. Ytterligare en viktig faktor är att informationsmaterialet är utformat på ett sätt så att barn och unga kan ta det till sig. Att sänka tröskeln för deltagande är en viktig faktor för att överbygga hindren som uppstår på grund av brist på erfarenhet. Stödpersoner som kan hjälpa till under processen kan vara ett hjälpmedel. Att lägga möten på, för ungdomarna, lättillgäng-liga tider och platser är viktigt för att överbygga ungdomarnas brist på resurser.

Barn och ungdomar kan i vissa fall ha svårt att delta på samma sätt som vuxna Bild: Chance Croall

14

Lunds identitetAtt de människor som ska leva och vistas i en kommun trivs och vill vara i kommunen har alltid varit viktigt. Under senare år kan dock medborgardialogen där man hämtar in människors åsikter om detta sägas ha blivit ännu viktigare. I och med att städer och kommuner har blivit allt mer lika när det gäller det funktionella såsom, bostäder, butiker med mera så öppnas möj-ligheterna för att det är något annat som avgör var människor väljer att leva och vistas. Städers, kommuners, områdens och regioners identitet har blivit allt viktigare och begrepp som city branding har blivit allt vanligare. Föreställningarna om många städer, kommuner och platser är kollektiva men det finns också skillnader i hur olika personer upplever en plats. För att kunna skapa en stark identitet för kommunen, staden, området, stadsdelen eller platsen är det därför viktigt att skapa en positiv upplevelse och identitet för platsen. För att kunna göra detta be-höver man kunskap om det sociala kapitalet. Det är människor som gör att fler människor söker sig till en plats. Förankring-en av individen i stadsrummet har blivit allt starkare i dagens samhälle. Människor vill vara i stadsrum där man bekräftar sin själv. Därför är det viktigt att kunna kartlägga för vem en plats är bra, vem som använder den och vad de tycker om den.

ÖKAD VILJA OCH INTRESSE FÖR ATT DELTAMänniskor idag är i större grad än tidigare intresserade som samhällsmedborgare. Viljan att påverka har blivit större. In-tresset för detta är extra stort i Lund. Frågor om stadsmiljö och stadsbyggnad är sådant som ofta intresserar människor eftersom det berör deras direkta närmiljö. Delaktigheten sker allt mer genom andra kanaler än de tradi-tionella. Det poängteras också ofta att unga idag i mindre grad än tidigare generationer deltar av plikt. Istället är det allt mer den personliga vinningen av deltagandet som är den drivande faktorn. Det är därför viktigt att syftet med dialogen är tydligt.

EN ALLTMER VÄLUTBILDAD BEFOLKNINGAndelen högutbildade (minst treårig eftergymnasial utbildning) i Lund är 52 % detta kan jämföras med riket där samma siffra är 26 %. Utbildningsnivån i hela landet har ökat mycket de senaste 25 åren. 1990 var endast 11 % av Sveriges befolkning högutbil-dade. Andelen lågutbildade (människor som inte har utbildat sig vidare efter grundskola eller folkskola) har samtidigt minskat.

Diskussionsfrågor

•Hur påverkas intresset för utveckling och samhällsplanering av Lunds höga andel högutbildade?

•Hur kan intresset för delaktighet tänkas förändras när utbildningsnivån hos människor ökar?

Vad identifierar människor Lund med? Foto: Lunds kommun

15

INTRESSEKONFLIKTERI all planering och i alla stadsbyggnadsfrågor finns det olika synpunkter och intressekonflikter. För Lunds kommun i stort finns det till exempel mål om växande invånarantal och utveck-ling som regional motor. Samtidigt finns det också mål om att värna om åkermarken och kulturmiljön. Bara kopplat till dessa mål går det att hitta ett antal olika intressekonflikter. Gällande olika mål och intressekonflikter är det inte bara intressant med expertkunskap utan även medborgarnas ställningstaganden och åsikter är viktiga.

ÖP2010Dialog nämns ett antal gånger i ÖP2010. Då är det kopplat till både byggherrar, näringsliv, fastighetsägare, andra kommuner och institutioner och i några fall också medborgare. Dock då

oftast som boende. Det som konstateras gällande medborgar-dialog är:1. Inom ramen för plan- och bygglagens regler om offentlighet är strävan att ha en dialog med olika grupper av människor i Lunds kommun2. Byggnadsnämnden fastställer snarast möjligt ett arbetspro-gram och former för dialog med medborgare samt grannkom-muner med flera utvecklas och konkretiseras.

Vad ska priorieras?

Jordbruksmark och bebyggelse Domkyrkan

ESS Bild: Henning Larsen Architects

16

KANALER FÖR DIALOG Det finns ett antal sätt att nå människor på för att skapa dialog. Både för att informera om att dialog kommer att ske och för att samla in synpunkter. Det finns sedan ett antal olika metoder som man kan skapa själva dialogen baserat på.

Sociala medierVäldigt många människor är idag aktiva på sociala medier. Att till exempel skapa en Facebook-grupp om en fråga kan vara ett sätt att nå människor antingen för kommentarer eller för information om andra sätt att delta på. Att skapa evenmang på till exempel Facebook när man planerar ett dialogevent kan också vara ett bra sätt att nå människor på. Även andra sociala medier som till exempel Instagram, Twitter och Snapchat kan användas på flera olika sätt, både för att sprida information och för att fånga upp åsikter. Webbsändningar kan vara ett sätt att få dialogen att nå fler. Genom att sända ett dialogmöte genom webben så kan människor som inte är på plats också delta.

Kommunens webbplats Kommunens webbplats är en av de viktigaste platserna för människor som söker efter information om vad som händer i kommunen. Att ha en lättillgänglig webbplats som uppdateras ofta är därför viktigt för att hålla medborgarna uppdaterade om vad som händer.

Utskick - trycksaker För att nå människor som bor och är folkbokförda i kommunen är ett förhållandevis säkert sätt utskick av tryckt material. När det gäller information som anses vara extra viktig eller för att nå en särskild grupp kan detta vara ett bra sätt att nå medborgarna.

Annonsering och affischeringInformation om planer eller om dialogmöten som ska genom-föras kan kommuniceras genom annonsering eller affischering på platser som medborgarna ofta besöker. Detta kan vara i tid-ningar eller på platser som skolor, bibliotek, vårdcentraler m.m.

Uppsökande verksamhet För att nå grupper som vanligtvis inte deltar i de dialoger som finns är uppsökande verksamhet en viktig kanal. Detta kan till exempel handla om öppna förskolor för att nå småbarnsföräl-drar eller SFI för att nå nysvenskar.

Medborgarpanel Många kommuner använder sig av medborgarpanel för att föra dialog med medborgarna och för att få dem delaktiga i beslut. Att ha tillgång till en medborgarpanel inom kommunen dit man kan vända sig för korta och snabba synpunkter hade varit myck-et värdefullt för medborgardelaktigheten.

Affisch för dialogen Future City GameIllustrtion och layout: Gabriella Påsse

Lu

nd

20

50

HUR VILL DU ATT FRAMTIDENS LUND SKA SE UT? Hur kan vi bo tätt men ändå ha mycket grönska runt omkring oss? Hur skapar vi ett Lund som tilltalar många? Och hur ska vi röra oss när vägen till jobbet blir allt längre?

FUTURE CITY GAMEVi söker dig som under två kreativa dagar, 27-28 augusti, vill vara med och forma Lunds framtid.

I fem lag kommer du och dina medspelare att arbeta fram idéer på hur vi möter de utmaningar som Lund ställs inför. Idéerna kommer att användas i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Lunds kommun och några av förslagen kommer även att presenteras för lundaborna.

Du får ta del av spännande föreläsningar, träffa personer som arbetar med att utveckla Lund och andra deltagare med unika och kreativa idéer. Vi bjuder på mat och en fantastisk utsikt över staden. Framförallt kan du vara med och påverka det framtida Lund.

Läs mer och anmäl dig på www.lund.se/fcgSista anmälan 19 juni.

Var med och planera för framtiden!

17

Dialog på stanGenom dialog på stan kan man nå ett stort antal människor som vistas ute i den offentliga miljön. Dialog på stan går att genomföra på en mängd olika sätt, för olika syften och med olika frågeställningar. Det viktigaste är att dialogen läggs upp för att passa det tänka syftet och den tänka målgruppen.

Barn och unga Barn och unga går att nå genom tidigare nämnda kanaler men om fokus ska vara på just barn och unga finns det även andra kanaler att nå denna grupp på. Detta kan till exempel vara ge-nom samarbete med skola och förskola eller genom samarbete med Ungdomspolitiken i Lund. I rapporten ”Medborgardialog med barn och unga i planering-en” som togs fram av Stadsbyggnadskontoret 2016 kan man få mer inspiration kring hur dialog med barn och ungdomar kan genomföras. NÄR ÄR DET EXTRA VIKTIGT MED DIALOG?Beroende på vad processen för den eventuella dialogen gäller är olika typer av dialog olika viktig i olika faser. När man ge-nomför en dialog måste man ha resurser för både planering, genomförande och efterarbete. Den information som man får in genom dialogen måste sammanställas, bearbetas och vävas in i arbetet. I vissa sammanhang kan det vara en fördel att

fånga in korta och snabba svar. I dessa sammanhang vill man ofta ha svar från så många människor som möjligt. I frågor och processer som är mer komplexa kan det vara en fördel att satsa på kvalitet istället för kvantitet. Mer djupgående dialog med färre människor kan då vara att föredra. Processen för en ny översiktsplan är lång och det finns möjlighet att genomföra båda typerna av dialog i olika skeden av processen.

Dialog på stan

18

I VILKET SKEDE I ÖVERSIKTSPLANEARBETET ÄR VI NU?

PM-arbetena är inte politiskt antagna utan utgör endast underlag i arbetet med Lunds kommuns nya översiktsplan. De samlar kunskap och väcker angelägna stadsplaneringsfrågor inom flera olika områden. Parallellt med framtagandet av dessa PM arrangerades under hösten 2016 workshops för medborgare, medarbetare i Lunds kommun samt andra aktörer. Det arrangerades även några utåtrik-tade seminarier. Resultatet av detta inledande arbete har sammanställts i en samrådshandling under våren och sommaren 2017, en samrådshandling som alla lundabor och andra aktörer kan ta del av under samrådstiden hösten 2017. Slutligen ska den nya översiktsplanen antas i kommunfullmäktige. Följande PM har tagits fram:

1. Spaning efter framtida sammanhang2. Medborgardialog3. Framtidens boende4. Stadsbyggnadsstrategier5. Förtätning i Lund6. Arkitektur, identitet och varumärke7. Näringsliv8. Stadsliv och möten9. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster10. Hållbar energi i Lund11. Mobilitet och infrastruktur12. Ett klimatanpassat Lund 13. Stadskärnan14. Lund i Regionen15. Kulturmiljö16. Vatten17. Social hållbarhet

Medborgardialog

EN INLEDANDE DEL I ARBETET MED LUNDS KOMMUNS NYA ÖVERSIKTSPLAN

PM / 2

För att skapa en framgångsrik planering som fångar upp viktiga frågeställnin-

gar, skapar intresse hos medborgarna och får en bred acceptans i samhället

är det viktigt att delaktiggöra medborgarna i planeringsprocessen. Då de

som står för planeringen omöjligt kan ha kunskap om alla som det planeras

för, deras livssituationer och lokala förhållanden är det viktigt att de person-

er som har kunskap om detta kommer till tals och får inflytande i beslut. För

att kunna planera det framtida Lund måste lundaborna vara delaktiga.