Med inriktning på anläggningsbranschen Anton Åslund739816/FULLTEXT01.pdf · ISRN...

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2014/22-SE

Examensarbete 15 hpJuni 2014

5D-modellering i byggskedet

Med inriktning på anläggningsbranschen

Anton Åslund

5D-MODELLERING I BYGGSKEDET

Med inriktning på anläggningsbranschen

Anton Åslund

Anton Åslund

Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggteknik, Uppsala Universitet Examensarbete 2014

ii

Denna rapport är framställd vid, Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Uppsala Universitet, 2014 Tryckt vid Polacksbackens Repro, Uppsala Universitet Typsnitt: Cambria Copyright©Anton Åslund Institutionen för teknikvetenskap, Tillämpad mekanik, Byggnadsteknik, Uppsala Universitet

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

5D-modellering i byggskedet

5D-modelling in the construction phase

Anton Åslund

With those utilities and possibilities we have today, 3D-models should be usted morethan they are. The posibilities to work further with these models are enormous. The purpose with this report is to investigate why the BIM technology isn’t used toits fully potential in the construction industry. And also to investige the posibilities toimplement the technique further by interconnecting the 3D-model to moreinformation consisting of 4D-BIM and 5D-BIM. By a comparison between the realestate industry and the construction industry produce solutions that can be implied inthe construction industry. The methods that have been used in this operation is a study of literature andinterviews of experts in the industry. Based on these methods the author hasconcluded several reasons why 5D-modeling is so limited as it is. This area is ratherundiscovered, few in the industry even thinks of this as a problem, or an area thatneeds improvement, so the investigation in the area is very limited. Besides, the timeit takes for a person to learn a new working progress is time the person often doesn’thave. Plus that the new is frightening, the time it takes to learn the new way isunknown and the time it takes to imply it in the projekt is unknown. The way you’vealways worked is safe and you know approximitly how long it’s going to take. One thing that is notable in the construction industry is that the demands from theclients is starting to appear and the competens of the contractors doesn’t exist. Andthere is a fatal chans that the demands will increase much faster than the developmentof competens in the industry. For the industry to keep develop in the right pace, theindustry must dare to invest in 5D-modeling. By giving priority to learn a moreefficient way of working, by daring to invest economically in software and education ofcompetens and to look at these costs as an investment in the future and not a costfor the ongoing projekts.

Tryckt av: Polacksbackens Repro Uppsala universitetISRN UTH-INGUTB-EX-B-2014/22-SEExaminator: Kristofer GamstedtÄmnesgranskare: Ahmadreza RoozbehHandledare: Andreas Wikner

iv

SAMMANFATTNING Inom byggnadsindustrin används idag 3D-‐modeller i viss mån. En 3D CAD-‐modell modelleras och 2D-‐ritningar tas ut. Efter att ritningarna har tagits ut från 3D-‐modellen blir den värdelös. Med de redskap och möjligheter vi har idag kan den användas till så mycket mer. Rapporten görs i samarbete med PEAB Anläggning och syftet med denna rapport är att utreda varför BIM tekniken inte används i dess fulla potential inom anläggningsbranschen. Samt att undersöka möjligheterna för att implementera tekniken ytterligare genom en sammankoppling av en 3D CAD-‐modell med 4D-‐BIM och 5D-‐BIM. I 4D-‐BIM integreras 3D-‐modellen med produktionsplaneringsdata med syftet att förbättra produktionsplaneringen och kommunikationen mellan de olika involverade i projektet. I 5D-‐BIM integreras ytterligare information i form av kostnadsuppgifter för att rationalisera kalkyl-‐ och budgetarbetet för såväl beställare som entreprenör. Målet med rapporten är att uppmärksamma denna sammankoppling och genom en jämförelse mellan fastighetsbranschen och anläggningsbranschen ge konkreta förslag på applicering av tekniken. De metoder som används i rapporten är en litteraturstudie och intervjuer av experter ute i branschen. Utifrån dessa har författaren kommit fram till att det finns flera olika orsaker till att 5D-‐modellering används så pass begränsat inom anläggningsbranschen som den gör idag. De 5D-‐modelleringsprogram som finns har inte tillräckligt brett stöd för de olika program som används inom anläggningsbranschen idag. Det finns fortfarande ingen standardisering av information som säger vad 3D-‐modellen ska innehålla. Det är bristande kommunikation mellan beställare, projektör och entreprenör vilket gör att det blir svårt och onödigt komplicerat att använda sig utav 3D-‐modellen därav undviks modellen och 5D-‐modelleringen uteblir. Kraven börjar komma från beställaren nu och kompetensen finns inte inom byggföretagen. För att branschen ska fortsätta att utvecklas i rätt takt måste branschen våga satsa på 5D-‐modellering. Det är nog ingen som tvivlar på att 5D-‐modellering är framtiden. Tekniken är mogen, processen finns där, det gäller bara att komma igång. Nyckelord: Anläggning, 5D-‐modellering, BIM, Teknisk revolution

v

FÖRORD Examensarbetet har utförts i samarbete med PEAB Anläggning och författaren vill tacka Andreas Wikner som har varit kontaktperson och handledare under arbetets gång. Författaren vill även tacka Ahmadreza Roozbeh som har varit författarens ämnesgranskare. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng av totalt 180 hög-‐skolepoäng. Vidare vill författaren även tacka alla de personer som har ställt upp med intervjuer och försett författaren med information under arbetets gång.

• Andreas Furenberg – PEAB

• Hanna Skånberg – Skanska

• Henrik Franzén -‐ Trafikverket

• Johan Jungstedt – PEAB

• Lisa Mellberg – WSP Group

• Patrik Mälarholm – Vico Software

Uppsala i juni 2014 Anton Åslund

vii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ....................................................................................................................................... 1 1.1 SYFTE ................................................................................................................................................................ 1 1.2 FRÅGESTÄLLNING ........................................................................................................................................... 1 1.3 MÅL ................................................................................................................................................................... 1 1.4 AVGRÄNSNING ................................................................................................................................................. 2 1.5 BEGREPPSFÖRKLARING ................................................................................................................................. 2

2. BAKGRUNDSBESKRIVNING ......................................................................................................... 5 2.1 PROBLEMBESKRIVNING ................................................................................................................................. 5 2.2 LITTERATURSTUDIE ....................................................................................................................................... 5 2.2.1 Sammanfattning av BIM ..................................................................................................................... 6 2.2.2 Sammanfattning av 5D-‐modellering ............................................................................................. 6 2.2.3 Byggprocessen traditionell metod .................................................................................................. 7

3. ARBETETS GENOMFÖRANDE ................................................................................................... 12 3.1 METODIK ........................................................................................................................................................ 12 3.1.1 Litteraturstudie .................................................................................................................................... 12 3.1.2 Intervjuer ................................................................................................................................................ 12

4. OBSERVATIONER OCH RESULTAT .......................................................................................... 14 4.1 VICO SOFTWARE ........................................................................................................................................... 14 4.1.1 Vico Office ............................................................................................................................................... 15

4.2 BYGGSKEDET MED 5D-‐MODELLERING ...................................................................................................... 23 4.3 INTRESSE AV 5D-‐MODELLERING ............................................................................................................... 24 4.3.1 Beställare ................................................................................................................................................ 24 4.3.2 Projektör .................................................................................................................................................. 25 4.3.3 Entreprenör ........................................................................................................................................... 25

4.4 ANVÄNDNING UTAV 5D-‐MODELLERING IDAG ......................................................................................... 26 4.4.1 Fastighetsbranschen .......................................................................................................................... 26 4.4.2 Anläggningsbranschen ..................................................................................................................... 26

4.5 UTVECKLINGEN AV TIDS-‐ OCH KOSTNADSOPTIMERING ......................................................................... 28 4.6 KRAVSTÄLLANDE PÅ MODELL .................................................................................................................... 30

viii

5. ANALYS OCH DISKUSSION ......................................................................................................... 32 5.1 PROBLEMATIKEN INOM ANLÄGGNINGSBRANSCHEN .............................................................................. 32 5.1.1 Ekonomiska aspekter ......................................................................................................................... 32 5.1.2 Kommunikation .................................................................................................................................... 33 5.1.3 Tidsbrist ................................................................................................................................................... 34 5.1.4 Programvaran ...................................................................................................................................... 35

5.2 MÖJLIGHETER INOM ANLÄGGNINGSBRANSCHEN ................................................................................... 36 5.2.1 Juridiska avtal ....................................................................................................................................... 36 5.2.2 Förbättrad produktionsprocess .................................................................................................... 37

6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .......................................................................... 38 6.1 REKOMMENDERAD UPPSTART AV 5D-‐MODELLERING .......................................................................... 38 6.2 FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER ............................................................................................................ 39

7. REFERENSLISTA ........................................................................................................................... 40

BILAGA 1. FRÅGOR TILL BESTÄLLARE .................................................................................. B1.1

BILAGA 2. FRÅGOR TILL PROJEKTÖR .................................................................................... B2.1

BILAGA 3. FRÅGOR TILL ENTREPRENÖREN ........................................................................ B3.1

BILAGA 4 FRÅGOR TILL PROGRAMUTVECKLARE .............................................................. B4.1

1

1. INLEDNING

Denna rapport handlar om 5D-‐modellering i byggskedet och hur

implementering av dess fulla kapacitet ska gå till. I rapporten ingår även en

undersökning om hur denna teknik används idag samt att förse läsaren med

en djupgående förståelse inom 5D-‐modellering.

1.1 Syfte

Idag utnyttjas BIM tekniken till viss mån men långt ifrån dess fulla

potential. Syftet med denna rapport utgörs av att undersöka möjligheter

för ytterligare användning utav BIM teknik. Nämligen att sammankoppla

3D-‐modellen med 4D-‐ och 5D-‐BIM. Författaren undersöker hur denna

sammankoppling går till och dess lönsamhet.

1.2 Frågeställning

• I vilken utsträckning används 5D-‐modellering inom anläggnings-‐

branschen idag?

• Hur ser användning av 5D-‐modellering ut i anläggningsbranschen

jämfört med fastighetsbranschen?

• Hur gör man för att applicera 5D-‐modellering i anläggnings-‐

branschen i större utsträckning?

1.3 Mål

Målet med rapporten är att uppmärksamma fördelarna med 4D-‐ och 5D-‐

modellering samt att undersöka i vilken utsträckning det används idag.

Och även att jämföra anläggningsbranschen med fastighetsbranschen.

Genom undersökning av skillnaderna mellan de olika branscherna ge

konkreta förslag på applicering och exempel på lönsamheten detta skulle

ge inom anläggningsbranschen. Och samtidigt granska problematiken

denna teknik medför.

Examensarbete: 5D-‐MODELLERING I BYGGSKEDET

2

1.4 Avgränsning

Författaren har avgränsat sig till 5D-‐modellering inom anläggnings-‐ och

fastighetsbranschen. De företag som är aktuella är Trafikverket, WSP

Group, PEAB, Skanska och Vico Software.

1.5 Begreppsförklaring

BIM Byggnadsinformationsmodellering, finns

beskrivet i kapitel 2.1.1.

CAD Computer Aided Design. Digitalt baserad design

och skapande av tekniska ritningar.

2D-‐modellering Pappersritningar, två riktningar. X och Y

koordinater.

3D-‐modellering CAD objekt. Uppritat digitalt, tre riktningar. X, Y

och Z koordinater.

4D-‐modellering CAD objekt integrerat med tidplanering.

5D-‐modellering CAD objekt integrerat med tidplanering. Samt

ytterligare integrerat med kostnadsrelaterad

information.

Vico Software Utvecklare av Vico Office, finns beskrivet i kapitel

4.2.

Vico Office Integrerat 5D-‐modelleringsprogram, finns

beskrivet i kapitel 4.2.1.

Kap. 1 Inledning

3

Graphisoft Programutvecklare och grundare av Vico

Software. Har utvecklat bl.a. ArchiCAD.

Solibri Samgranskningsprogram.

Revit 3D-‐modelleringsprogram.

ArchiCAD 3D-‐modelleringsprogram.

Sketchup 3D-‐modelleringsprogram.

Tekla 3D-‐modelleringsprogram.

AutoCAD 3D-‐modelleringsprogram.

recept En sammanställning av ingående material och

arbete i en standardbyggnadsdel.

exportera Sända en fil från ett program till ett annat.


4

5

2. BAKGRUNDSBESKRIVNING

Detta kapitel innehåller en djupgående bakgrundsbeskrivningen till arbetet,

en förklarande problembeskrivning och en grundlig litteraturstudie.

2.1 Problembeskrivning

Idag används 3D-‐modeller till en viss mån i byggnadsindustrin. Problemet

är att efter 3D-‐CAD modellen är klar och 2D-‐ritningar har tagits ut

används den inte mer i projektet. Den blir värdelös. Med de redskap och

möjligheter vi har idag kan den användas till så mycket mer.

I bristen av integrerad 5D-‐modellering används idag separata

databassystem som kan hantera mängder, volymer, tidplaner, kalkyler och

liknande data. Men inte med en smart interaktionsfunktion. Inom

anläggningsbranschen förekommer ofta stora mängder och volymer som

ska regleras och osäkerheten i dessa är ofta relativt stor.

I denna rapport ska en jämförelse ske mellan anläggningsbranschen och

fastighetsbranschen utav användningen av 5D-‐modellering. Även en djup-‐

gående undersökning av 5D-‐modelleringsprogram och hur dessa skulle

kunna tillämpas i anläggningsbranschen. Samt en undersökning om varför

5D-‐modellering inte används i större utsträckning inom anläggnings-‐

branschen.

2.2 Litteraturstudie

Litteraturstudien har utförts för att introducera författaren i ämnet och att

få en klarare blick inom den pågående tekniska revolution som sker inom

byggnadsindustrin. Författaren har skrivit en sammanfattning av BIM och

5D-‐modellering för att föra in läsaren i ämnet. Sedan beskrivs ett scenario

över hur dagens byggprocess kan se ut.


6

2.2.1 Sammanfattning av BIM

BIM är en förkortning för Byggnadsinformationsmodellering. BIM är en

modern arbetsmetod i byggprocessen men kan tolkas på olika sätt

beroende på vem som använder det. Ordet BIM kan främst syftas på två

olika sätt; BIM som arbetsmetod eller BIM som en BIM-‐modell.

Arbetsmetoden för BIM syftar på att effektivt och smidigt ta fram en

BIM-‐modell. Detta innebär att information om byggarbetet samlas in och

organiseras och kan därefter jämföras med de uppsatta målen projektet

har. Arbetsmetoden BIM är till för att eliminera informationsglappen

under byggprocessen och inte den mänskliga faktorn, Granroth (2011).

En BIM-‐modell är en virtuell modell av verkligenheten. I modellen finns

all information organiserad och samlad från en byggnads livscykel,

ungefär som en virtuell prototyp. Denna virtuella prototyp kan sedan

visualiseras, granskas och testas på olika sätt, Autodesk (2014).

BIM är en teknisk revolution som snabbt håller på att förändra synen på

byggprocessen inom byggbranschen. Att använda sig av BIM kan löna sig

genom besparingar av både tid, pengar och material.

2.2.2 Sammanfattning av 5D-‐modellering

5D-‐modellering innebär en sammankoppling av en 3D CAD-‐modell med

4D-‐BIM och 5D-‐BIM. I 4D-‐BIM integreras 3D-‐modellen med produktions-‐

planeringsdata med syftet att förbättra produktionsplaneringen och

kommunikationen mellan de olika involverade i projektet. I 5D-‐BIM

integreras ytterligare information i form av kostnadsuppgifter för att

rationalisera kalkyl-‐ och budgetarbetet för såväl beställare som

entreprenör. En 5D-‐modell är till utseendet likadan som en 3D-‐modell,

skillnaden är att 5D-‐modellen innehåller mer information än 3D-‐modellen.

Genom att utnyttja detta kan flera olika hypotetiska lösningar testas och

kan lätt jämföras med varandra och se hur priser och mängder m.m.

varierar. Och utefter detta bestämma vilket tillvägagångssätt som ska

Kap. 2 Bakgrundsbeskrivning

7

väljas. Detta gör att besparingar av tid, pengar och material under hela

byggprocessen är möjliga.

5D-‐modellens uppgift är alltså att underlätta samarbetet mellan de

involverade i projektet t.ex. beställaren, arkitekten, projektören,

entreprenören och underentreprenörerna, Vico Software (2014). Genom

att förse modellen med den information som krävs kan avstämningar

under projektets gång ske. Skulle en ändring ske under ett pågående

projekt uppdateras modellen direkt och uppdatering blir tillgänglig för de

involverade. Detta gör att de uppsatta målen gemensamt kan se till att

uppfyllas; att projektet levereras i tid, inom den satta budgeten och med

hög kvalité.

5D-‐modellering utnyttjas idag inte till dess fulla potential. Idag utnyttjas

3D-‐modellering till viss grad men bristfällande användning av 4D-‐ samt

5D-‐modellering.

2.2.3 Byggprocessen traditionell metod

Nedan följer ett exempel på hur dagens byggprocess kan se ut.

Beställaren upprättar ett byggnadsprogram som anger olika krav på det

färdiga byggnadsverket som måste följas genom hela projektet.

Byggnadsprogrammet överges till projektören som sätter igång med

projekteringen. Projekteringsprocessen kan delas upp i tre skeden;

gestaltning, systemutformning och detaljutformning, Stintzing (2005).

Målet med gestaltningen är att komma fram till ett huvudalternativ, som

sedan arbetats vidare och utvecklas mer i detalj.

Systemutformning innebär utformning och fastställande av byggnadens

olika system på ett sådant sätt att samtliga krav i byggnadsprogrammet

uppfylls. Den egentliga produktbestämningen ska vara avslutad efter

systemskedet, sedan ska bara detaljlösningen återstå. Projektets upp-‐

byggnad finns då redovisat i systemhandlingar, som utgör underlag för

resterande detaljutformning och för kontroll av projektets tid-‐ och

kostnadsramar.


8

Detaljutformningen ska utmynna i de bygghandlingar som ska användas

för att entreprenören ska kunna uppföra byggnaden eller anläggningen.

När bygghandlingarna är klara ska en ny kalkyl göras och projekttidplanen

ska kontrolleras. Entreprenören ger sedan ett anbud.

Byggentreprenörens anbudsarbete innefattar anbudskalkylering,

anbudsgivning med syfte att skaffa beställning på bygguppdrag. Anbuds-‐

kalkylering innebär att i förväg beräkna vad det kommer att kosta att

uppföra en byggnad eller anläggning under givna förutsättningar ifrån

detaljutformningen.

Kostnadsberäkningen fungerar som underlag för det anbudspris som

entreprenören anger till beställaren. Oftast har entreprenören en eller

flera kalkylatorer som gör kostnadsberäkningar. Innan arbetet startas

måste ledningen för företaget eller produktionsavdelningen fatta beslut

om anbud ska avges eller inte. Situationen analyseras genom utvärdering

av projektet, beställare osv. Efter att förfrågningsunderlaget har granskats

görs en tidplan för anbudsarbetet och en bestämmelse över vem som

ansvarar över vad.

Som underlag för kostnadsberäkningen behövs information om hur

mycket av olika material som det färdiga byggnadsverket ska bestå av. Alla

byggdelar mäts upp och specificering av materialen görs. Med utgångs-‐

punkt i ritningarna görs mängdavtagning och mängdberäkning, där

resultatet redovisas i form av en mängdförteckning. Mängdförteckningen

kan produceras av entreprenören, speciella konsulter eller beställaren.

Direkta byggkostnader beräknas med mängdförteckningen som

underlag. För att ta reda på de olika kostnaderna i ett projekt skickas

anbudsförfrågningar ut till underentreprenörerna, prisförfrågningar

skickas till materialleverantörer och övrig prissättning uppskattar

entreprenören själv. För att beräkna insatserna av egna yrkesarbetare gås

kalkylposterna i de mängdförteckningar som redovisar arbetsinsatser

igenom. Genom att multiplicera mängderna med erfarenhetsmässiga

Kap. 2 Bakgrundsbeskrivning

9

enhetstider (timmar/mängdenhet) erhålls kalkylerat antal timmar för

varje post. Summering ger totalt kalkylerad arbetstid för mängd-‐

förteckningens aktivitet.

För att beräkna kostnaderna för arbetsplatsens gemensamma kostnader

måste en placeringsritning (APD-‐plan) utföras. Med kalkylens arbetstids-‐

beräkning som underlag kan en anbudstidplan för byggproduktionen

göras. Den är bl.a. till för att kontrollera att beställarens tidskrav uppfylls.

Samt att den ligger till grund för kontraktstidplanen som entreprenören

måste upprätta efter beställning. Kostnaderna för samtliga resurser

sammanställs och summeras och ett täckningsbidrag adderas och ett

anbud ges.

Om anbudet resulterar i en beställning genomförs en noggrann

produktionsplanering av byggentreprenaden. Oftast skapas här en ny

organisation som driver projektet vidare. Det första den nya

organisationen måste göra är att införskaffa kunskap om projektet.

Informationen ifrån projekteringen och de som jobbade med anbudet förs

över till entreprenören. Men informationen måste ändå undersökas efter

eventuella förändringar från anbudsskedet. Anbudsskedets tid-‐ och

kostnadsberäkning måste omarbetas till en produktionskalkyl, som dels

utgör underlag för planeringen, dels är kostnadsbudget för produktionen.

Om ändringar har skett under anbudsskedet kan de planer som

upprättas behöva revideras, Nordstrand (2008). I Figur 4.1.1 visas en

schematisk bild över den traditionella byggprocessen från projektering till

förvaltning.


10

Figur 2.2.3.1 Pricipiell uppbyggnad av byggprocessen Foto: Anton Åslund

12

3. ARBETETS GENOMFÖRANDE

Detta kapitel kommer att innehålla en beskrivande text om hur arbetets

genomförande har utformats. Samt vilka metoder som har använts och hur

de är upplagda.

3.1 Metodik

De metoder som används i denna rapport består av en litteraturstudie och

intervjuer av olika experter ute i branschen. Inga experiment är utförda.

3.1.1 Litteraturstudie

I början av litteraturstudien är syftet att författaren skaffar sig

baskunskaper inom ämnet och blir insatt i problemet. Men att utföra en

litteraturstudie på detta ämne är svårt då detta är en relativt ny process.

5D-‐modellering var någonting som blev aktuellt först 2008, Mälarholm

(2014). Även idag är det en relativt ny och oupptäckt process. Därför

kommer fokus av litteraturstudien att vara webbaserade sökningar. Det är

då viktigt att trovärdigheten undersöks och granskas kritiskt. Detta har

författaren tagit väl hänsyn till. Även en del böcker och skrifter har

förekommit i litteraturstudien.

Litteraturstudien påbörjades från början av arbetet samt har pågått

fortlöpande efter behov medan arbetet fortskred.

3.1.2 Intervjuer

Större delar av rapporten kommer att baseras på intervjuer utav experter

ute i branschen.

Det finns olika metoder att utföra en intervju på. Intervjun kan utföras

strikt av en metod eller kombinerad med flera. De metoder som finns är

strukturerad, semistrukturerad eller öppen. Vid strukturerad metod följs

de fördefinierade frågorna strängt. Används semistrukturerad metod

brukas stödfrågor, men andra frågor kan läggas till eller tas bort och även

Kap. 3 Arbetets genomförande

13

de befintliga frågorna kan ändras vid behov. I en öppen intervju är det

personen som blir intervjuad som berättar fritt om det personen tycker är

relevant inom ett ämne som författaren anger.

Författaren har använt olika metoder vid olika tillfällen. De metoder

författaren har använt sig av är strukturerad och semistrukturerad. Dessa

intervjuer har skett under möte med personen och över internet via

mailkontakt samt telefonkontakt. Då författaren utförde intervjun under

möte med personen användes metoden semistrukturerad. När författaren

utförde intervjun via mailkontakt eller telefonkontakt användes metoden

strukturerad.

14

4. OBSERVATIONER OCH RESULTAT

Här sker en jämförelse med dagens byggskede och ett scenario då 5D-‐

modellering används. Observationer och resultat framgår. Sammanfattning

och tolkning av intervjuer redovisas.

4.1 Vico Software

Konceptet Vico Software uppdagades för ungefär 12 år sedan. Vico

Software är grundade på frågan att det byggs många 3D-‐modeller som inte

återanvänds och hur kan dessa 3D-‐modeller utnyttjas ännu mer?

I början utvecklades hela tekniken och teknologin utav Graphisoft.

Graphisoft började med att köpa produkter som hade potential att

kommunicera med CAD system mot platsbaserade tidsverktyg och

kalkylverktyg. Produkterna och arbetsprocessen undersöktes och det

upptäcktes att metoden för att importera och exportera modeller in till

kalkylsystem via sammankoppling inte gav något mervärde. Det ända det

gav var mängder in i en kalkyl. Kontentan av detta var att de tillsammans

med beställaren konstaterade att ingen ekonomisk vinning gavs utav

processen. Graphisoft sökte då efter en annan lösning, en annan process,

ett integrerat arbetsflöde.

Graphisoft hade en stor avdelning som utvecklade detta nya integrerande

system och där föddes Virtuell Construction (Vico) som betyder Virtuellt

Byggande. Detta är en fortsättning på Virtuell Building som Graphisoft har

jobbat med sedan 1990-‐talet. Avdelningen blev tillslut så pass stor att Vico

Software blev fristående ifrån Graphisoft och då började omedelbart

arbetet med den nya produkten Vico Office, Mälarholm (2014). Vico

Software erbjuder utöver programmet Vico Office, kurser och tjänster

inom implementering av 5D-‐modellering.

Kap. 4 Observationer och resultat

15

4.1.1 Vico Office

Vico Office är ett 4 år gammalt program, översatt till svenska som tillåter

användaren att implementera och återanvända 3D-‐modeller för tid-‐ och

kostnadsoptimering samt analyser av dessa, Mälarholm (2014).

Programmet är utvecklat som ett integrerat system där en 3D-‐modell

överförs in i programmet och sedan utförs det önskade arbetet i

programmet. Vico Office är uppbyggt på flera olika moduler som fyller

olika funktioner, Vico Software (2014). Följande moduler finns till-‐

gängliga;

Vico Office Client:

Client modulen är själva hjärnan i Vico Office och installeras alltid där Vico

Office ska användas. Detta gör det möjligt att importera CAD-‐filer från

andra program som Revit, Tekla, ArchiCAD, Sketchup samt det inter-‐

nationella standardformatet .ifc. Det är även modulen Client som gör det

möjligt att sortera och organisera flera olika CAD-‐filer.

Vico Constructability Manager:

Efter att CAD-‐filerna är importerade och organiserade används

Constructability Manager för att undersöka kollisionskontroller. De

byggnadsdelar som ska kontrolleras väljs och en kontroll utförs. Utöver de

kollisioner som programmet hittar kan egna anteckningar göras i form av

revideringsmoln, text eller annan önskad notering. Denna kontroll kan

sedan exporteras till en rapport i önskat format.

Vico Document Controller:

Denna funktion är till för att jämföra 2D-‐ritningar och 3D-‐modeller med

andra ritningar och modeller samt mot varandra. Här kan olika förslag

jämföras mot varandra och tydliga skillnader i kostnader, material och

tidsbesparingar syns. Det går även att säkerställa att 2D-‐ritningarna


16

innehåller samma önskade detaljeringsnivå och innehåll som 3D-‐

modellen.

Vico LBS Manager:

Location Breakdown Structure, platsindelning, är till för att dela in

konstruktionen i olika delar som underlättar projektörens arbete, då

projektören inte behöver dela upp konstruktionen. Efter att plats-‐

indelningen är gjort skapas automatiskt en mängdförteckning indelad

efter indelningen gjort i 3D-‐modellen. Därefter kopplas tidplan och kalkyl

automatiskt till den platsindelade mängdförteckningen.


17

Vico Takeoff Manager:

Den här modulen är till för att få ut mängder, både automatiskt från 3D-‐

modellen men även manuell mängdning kan attribueras. I Takeoff

Manager blir det enkelt att visualisera mängderna. Genom att klicka på en

post i mängdförteckningen färgläggs den byggnadsdel i 3D-‐modellen som

tillhör mängdposten. Det finns även en filtreringsfunktion för ännu

tydligare visualisering. I Figur 4.1.1.1 är posten STOCKMATTA markerad

och visuellt synlig med gul färg. Detta gör det enkelt och tydligt att se om

något saknas eller är felmärkt, vilket lätt går att ändra på genom att lägga

till den del som saknas eller ändra namn på den felmärkta posten.

Figur 4.1.1.1 Visualisering av markerad mängdpost Foto: Vico Software

Via LBS Manager skapas mängdförteckningar automatiskt efter de

indelade områdena i 3D-‐modellen. Genom denna funktion blir det enkelt

att se hur mycket material som behövs i varje etapp. Figur 4.1.1.2 visar en

mängdförteckning över posten FÄSTPLÅT i Etapp 3 samt en illustration i

3D-‐modellen markerad gul. Det går även att exportera mängd-‐

förteckningen till en rapport i önskat filformat.


18

Figur 4.1.1.2 Mängder uppdelade i etapper Foto: Vico Software

Vico Cost Planner:

Detta är kalkylverktygen i Vico Office. Kalkylverktyget är skapat för att få

en liknande känsla som Excel för att det ska vara enkelt att lära sig.

Dessutom med en tillkopplad databas och en möjlighet att integrera med

en 3D-‐modell. Här kan receptdatabaser, prisdatabaser och projektkalkyler

importeras från andra program. I denna modul kopplas mängderna från

Takeoff Manager till kalkylen. Kopplingen sker genom att recepten kopplas

till mängderna via en formel där alla objekt av samma typ kopplas till ett

recept. Det är även möjligt att automatisera denna koppling genom

namngivning av de olika delarna. Figur 4.1.1.3 visar mängderna från 3D-‐

modellen kopplad till en kalkyl.


19

Figur 4.1.1.3 Kalkyl integrerad med 3D-modell Foto: Vico Software

Kostnadsanalyserna i modulen visas både med ett siffervärde och via ett

signalsystem över hur kostnaderna varierar i ett projekt. Figur 4.1.1.4

visar en illustration över hur det kan se ut, där den nedre delen till vänster

visar kostnaderna i siffervärde och delen till höger visar signalsystemet

där kostnaden jämförs med budgeten. Blått innebär att kostnaderna är

under budgeten, grönt inom spannet för budgeten och rött är över

budgeten. Gult innebär en mindre kostnadsförändring. Via LBS Manager

kan kalkylerna helt automatiskt delats in per platsindelning. Även här går

det att exportera ut rapporter i valfritt format.


20

Figur 4.1.1.4 Signalsystem vid kostnadskontroll Foto: Vico Software


21

Vico Schedule Planner:

Vico Office erbjuder, via Schedule Planner, ett nytt sätt att presentera en

tidplan på, Figur 4.1.1.5, som kan komplettera det befintliga gantt-‐schemat

som används idag. Tekniken som Schedule Planner använder sig av kallas

flowline. Flowlinetekniken härstammar ifrån tekniken Line of Balance som

ursprungligen kommer från början av 1900-‐talet.

Figur 4.1.1.5 Flowline tidplan Foto: Vico Software

Flowlinetekniken är uppbyggd genom en vertikal axel bestående av

platser eller lägen i byggnadsverket t.ex. våningsplan eller etapper i en

anläggning. Samt en horisontell axel bestående av en kalender där

detaljeringsnivån själv kan manövreras. Sedan skapas ”diagonala” linjer

som visar produktionsordningen och utförande ordningen. Detta nya sätt att visa en tidplan på kan vara enklare att följa och lättare

att se kollisioner eller där tidplanen behöver korrigeras. I Figur 4.1.1.6


22

visas en jämförelse mellan ett flowline-‐schema och ett gantt-‐schema där

flera kollisioner i tidplanen har uppstått.

Figur 4.1.1.6 Kollisioner i tidplanen Foto: Vico Software

I gantt-‐schemat är det svårt och komplicerat att upptäckta var

kollisionerna sker medan i ett flowline-‐schema syns det tydligt vart

kollisionen sker.

Det optimala scenariot med ett flowline-‐schema är då linjerna går

parallellt som visas i Figur 4.1.1.7.


23

Figur 4.1.1.7 Optimal tidplan Foto: Vico Software

Vico Production Controller

För att se till att de upprättade tidplanerna och kalkylerna följs, används

Production Controller. När tidplanen följs upp beräknas produktionstakten

ut och en automatisk prognos för de kommande arbeten fås. Prognosen

beräknas utifrån nedlagt arbete jämfört med planerade resurser och

kommande mängd arbete. Production Controller kan även används för

inköpsplanering.

4.2 Byggskedet med 5D-‐modellering

Redan i första skedet efter projekteringen då den första tidplanen och

kalkylen upprättas kan dessa kopplas till 3D-‐modellen. Genom en korrekt

namngivning (för att minska manuell korrigering i efterhand) på de olika

delarna kan mängderna kopplas till tidplanen och kalkylen. Då denna

koppling sker i ett så pass tidigt skede hänger den med genom hela

processen och varje gång den måste uppdateras sker det i datorn och alla


24

som har tillgång till filen kan se dessa uppdateringar. Detta innebär att tid

kan sparas genom att inte utföra massa dubbelarbete genom att göra om

tidplaner och kalkyler för hand. Sedan när denna tidplan och kalkyl är klar

från projekterings-‐ och anbudssidan kan den tas med ut i produktion, där

den nya organisationen enkelt kan ta över filen och kontrollera och justera

den digitalt.

En på detta vis datorintegrerad bygg-‐ och förvaltningsprocess kommer

att medföra ökad effektivitet, säkrare kvalitet, bättre erfarenhetsåterföring

och kan eliminera de brister i kommunikation som finns mellan alla dem

som idag medverkar i processen, Nordstrand (2008).

4.3 Intresse av 5D-‐modellering

Intresset av att använda sig av 5D-‐modellering ser väldigt lika ut ifrån alla

aktörer, d.v.s. från beställare, projektör och entreprenör. Det är ett område

som de flesta vill se en snabb utveckling inom. Samtliga vill på ett

effektivare sätt kunna balansera, analyser och optimera tid och kostnader i

projekt. De finns de som vill utvecklas snabbare än andra och vara främst

inom områden samt att det finns de som gärna låter någon annan leda och

sedan observera hur det fungerar för dem och sedan ta efter. Men i stora

drag är intresset av 5D-‐modellering oerhört stort, Mälarholm (2014).

4.3.1 Beställare

BIM utvecklingen är någonting som beställaren Trafikverket uttalat vill

satsa på, Youtube (2013). Trafikverket har följande uttalade mål som de

ska fullfölja inom snar framtid, Trafikverket (2013).

• Investeringsprojekt ska använda sig av BIM i någon omfattning från

och med 2015.

• Delta i, och ställa krav på, utvecklingen av virtuellt byggande,

konstruktion och förvaltning.

• Driva framtagningen av standard inom begrepp, processer och

datamodeller.


25

• Gemensam BIM-‐process som alla berörda verksamheter varit med

och tagit fram.

• Möjliggöra effektivt utbyte av data mellan BIM och olika

förvaltningsprogram inom underhåll.

Beställare och entreprenörer vill ha koll på prognoser av utfört arbete från

projektören. För att utveckla 5D-‐modelleringen ytterligare bör dessa ställa

mer krav på redovisning från projektören, Franzén (2014).

4.3.2 Projektör

BIM utvecklingen är väldigt viktig men för projektören i dagsläget är

vinsterna med en 3D-‐modell mer aktuellt än 5D-‐modellering. Kan krockar

och fel i projekteringen minska kommer både beställaren och

entreprenören spara tid och pengar i produktionen, Mellberg (2014).

Sedan är det upptill entreprenören att använda sig av 3D-‐modellen

ytterligare och implementera 4D-‐ och 5D-‐modellering.

För att detta ska ske behöver entreprenören informera projektören vad

som krävs av modellen och sedan kan projektören hjälpa entreprenören

med detta. För projektören är 5D inte essentiellt för tillfället utan det är

upptill entreprenören att ställa högre krav och informera om vilken input

som krävs i modellen. Det är entreprenören som vinner på att kunna

sammankoppla tidplanering och kalkylering direkt i 3D-‐modellen och det

är de som ska ställa kraven vid projekteringen, Skånberg (2014).

4.3.3 Entreprenör

Intresset från entreprenören sida är stor men kravställandet på 5D-‐

modellering från projektörer samt beställare är mycket låg idag,

Furenberg (2014). Så länge kravställningen på entreprenören är fortsatt

låg kommer intresset från entreprenören inte bli mer än ett just ett

intresse. Så länge kravställandet är fortsatt låg finns det ingen anledning

till att ändra dagens arbetsprocess, Jungstedt (2014).


26

4.4 Användning utav 5D-‐modellering idag

Tekniken som finns idag är bra då den eliminerar tidsspill i form av

manuell mängdavtagning och informationsöverföring mellan olika arbets-‐

processer från projektering, planering, kalkylering men även till logistik

och inköpsarbeten. Dock krävs det en viss modellvana från alla

involverade vilket inte alltid är fallet. Rent teoretiskt är tekniken inte

komplicerad eller svår, men organisationsmässigt krävs en större insats i

form av att alla måste ha kompetensen och inte bara ett fåtal, Furenberg

(2014). Det ända programmet som finns idag inom integrerad 5D-‐

modellering är Vico Office. Därav kommer fokus att ligga på information

från Vico Software.

4.4.1 Fastighetsbranschen

Utvecklarna av 5D-‐modelleringsprogrammet Vico Office har alla ett

förflutet från fastighetsbranschen och byggnadsentreprenadsidan. Därav

har de större erfarenhet av fastighetsbranschen där de ser potentiella

besparingar och effektiviseringar, då de kan processen, metodiken och

terminologin. Detta gör att de effektivt kan implementera en arbets-‐

process och förnya den med snabba och dramatiska förändringar och

förbättringar av arbetssätt då de har en tydlig inblick i arbetsprocessen.

Idag är det runt 100 företag som använder sig av integrerad tids-‐ och

kostnadsoptimering inom fastighetsbranschen, Mälarholm (2014).

4.4.2 Anläggningsbranschen

Inom anläggningsbranschen är 5D-‐modellering relativt oupptäckt. Detta

har att göra med att användningen utav 3D-‐modeller är bristfällig. 3D-‐

modeller inom anläggningsbranschen används inte i den utsträckning som

den skulle kunna göra pga. att beställaren kräver att granskningen ska ske

via 2D-‐ritningar. D.v.s. projektören har gjort en 3D-‐modell men denna

modell kan inte granskas utan den måste göras om till 2D-‐ritningar. Dessa

godkända handlingar har sedan varit underlag till förfrågningsunderlag


27

och arbetshandlingar och 3D-‐modellen har ”fallit i glömska”. Det är alltså

2D-‐ritningarna som är juridiskt bindande, Leveranstidningen Entreprenad

(2012). Därav blir 3D-‐modellen värdelös och bara som ett hjälpmedel, som

en kompletterande illustration till 2D-‐ritningarna.

Däremot finns det projekt som har använt sig utav 3D-‐modeller. Det är

speciellt vanligt i t.ex. väg-‐ och järnvägsprojekt. Där projekteras det i 3D

med terrängmodeller och de modellerna används sedan till styrningen i

maskiner. Däremot blir det svårare att koppla på vidare information med

BIM. För BIM bygger på att du har klara definierade objekt, Jungstedt

(2014). Hur projekteras en t.ex. 5 km lång väg, är objektet 5 km långt eller

ska vägen delas upp i produktionsetapper?

Dessa frågor är inte riktigt lösta inom anläggningsbranschen ännu och

detta gör att det blir svårt att applicera 5D-‐modellering på dagens projekt.

Det finns inga krav på nivån av BIM användningen idag och därav är det

ingen som har sett det som ett problem och ingen har funderat på dessa

problem ännu.

5D-‐modelleringsprogrammet Vico Office har dock tillsammans med

Trafikverket gjort tester inom anläggningsbranschen för att se hur

tekniken kan appliceras, vad det finns för svårigheter, inom vilka områden

det kan vara aktuellt och vad det finns för möjligheter. Eftersom ingen

inom VICO Software har tidigare erfarenhet från anläggningsbranschen

har de valt hittills att satsa på fastighetsbranschen då de har bättre insikt i

den, Mälarholm (2014).

Ett av de problem som finns inom anläggningsbranschen är att alla de

konstruktioner som ska utformas är unika. Varje anläggningsprojekt ser

helt olika ut, det skapas väldigt sällan två exakt identiska anläggnings-‐

konstruktioner. Samt att inom anläggningsbranschen är 3D-‐modellerna

inte objektbaserade som inom fastighetsbranschen. Detta leder till att

standardiseringen av verktygen i modellerna är mer komplicerade än


28

inom fastighetsbranschen. Det är som broprojektören Lisa Mellberg på

WSP Group säger ”vi uppfinner hjulet på nytt varje gång”.

För att börja applicera 5D-‐modellering inom anläggningsbranschen kan

det appliceras på byggkonstruktioner som liknar fastighetsbranschen som

t.ex. brokonstruktioner eller kajkonstruktioner. Där är processen mer lik

processen för en fastighetskonstruktion. Där är konstruktionen mer

objektsbaserad som en byggnadsdel i ett hus eller liknande. Även fast det

inte förekommer två identiska brokonstruktioner eller kajkonstruktioner

kan en arbetsprocess och en arbetsmetodik uppföljas, Mälarholm (2014).

Medan om mer komplicerade geometrier som långa vägar med bombering

och dikeshantering existerar blir det lite mer komplext. Där handlar det

mycket om massbalanser och förflyttningar av massor. Där är utvecklings-‐

möjligheterna och potentialen enorm.

Däremot har en del anläggningsprojekt körts i Storbritannien på spår

och räl som har fungerat väldigt bra, Mälarholm (2014). Och Norges

motsvarighet till Trafikverket, Statens Vegvesen har tagit fram en manual

för standardisera användningen av 3D-‐modeller (Håndbok 138), Fälth

m.fl. (2012). Denna manual beskriver hur användningen av 3D-‐modeller

ska ske och vad modellerna ska innehålla för information. Den innehåller

även en kodlista för objekt vilket bidrar till standardiseringen av

användningen av objekt i BIM-‐modeller.

Dock enligt Lisa Mellberg, broprojektör på företaget WSP Group ligger

fokus för projektörer fortfarande på 3D-‐modellering där en samordnings-‐

modell tas fram för att kontrollera eventuella krockar och kollisioner. För

att entreprenörerna ska kunna utnyttja 4D-‐ och 5D-‐modellering i

produktionen är det deras ansvar att ställa rätt krav på BIM-‐modellen från

projektören.

4.5 Utvecklingen av tids-‐ och kostnadsoptimering

Utvecklingen av 5D-‐modellering går oerhört fort framåt vilket är ett krav

för att branschen ska fortsätta att utvecklas. Det program som finns idag


29

har utkristalliserat sig efter flera år och itererats fram till den produkt som

den är idag, Mälarholm (2014). Det som händer med utveckling kommer

att vara smått revolutionerande för byggnadsindustrin.

Teknikutveckling de kommande åren kommer att gå mycket fort framåt.

I jämförelse med tidigare år, då processen har utvecklats långsamt jämfört

med hur utvecklingen kommer att se ut. Det ställs högre och högre krav

gällande implementering av BIM därför att tekniken är mogen, processen

finns där och stora besparingar kan göras och det kommer att gå fortare

och fortare. Enligt Patrik Mälarholm, VD på Vico Software kan besparingar

göras på allt mellan 5-‐25 % inom produktionskostnad och produktionstid.

För två år sedan startades en del pilotprojekt på PEAB för att känna på

programvarorna och metodiken, Furenberg (2014). Dessa pilotprojekt

använde sig utav Vico Office för att integrera 3D-‐modellen med 5D-‐

modellering och programmet Solibri för kvalitetsgranskning och sam-‐

ordning av modellerna. Medan idag implementeras dessa system mer

kontrollerat och skarpt i projekt. En övergång från pilotprojekt till skarpa

projekt håller på att ske.

En jämförelse med fastighetsbranschen visar att många projektörer

projekterar i 3D och har gjort det länge. Steget därefter blir att visualisera

projekten för att kunna göra kvalitetssäkra kollisionskontroller. Och steget

efter det är att få ut mängder och driva tidplaner och kalkyler utifrån dem.

Inom anläggningsbranschen är de fortfarande på steget att de ska införa

3D-‐modeller för att kunna göra kvalitetssäkra kollisionskontroller.

Att 5D-‐modellering är framtiden är det nog ingen som tvivlar på. Detta är

dock en process i utveckling som är långt ifrån färdig. Enligt Henrik

Franzén, BIM specialist, på Trafikverket är det fler och fler inom

byggnadsindustrin som förstår möjligheterna samt de besparingar som

kan göras genom 5D-‐modellering samt en ökad BIM användning. Och med

största sannolikhet kommer detta att fortsätta att öka. Och som Andreas


30

Furenberg, Teknikchef på PEAB säger ”5D-‐modellering bör vara en

självklarhet i framtiden”.

Det är på senare år som beställare har börjat uttala önskemål om en mer

avancerad BIM användning. Dessa uttryckta önskemål är dock inte helt

specificerade. Beställaren vet inte riktigt vad de vill ha, vad de ska kräva av

entreprenören och projektören. Men dessa uttryckta önskemål indikerar

en framtid för 5D-‐modellering, Jungstedt (2014). Det är en början och det

kommer att ta tid, men detta är första steget på en lång trappa och

klättringen har börjat.

4.6 Kravställande på modell

För att få mest korrekta resultat ska modellen modelleras som det är tänkt

att den ska byggas. D.v.s. med korrekta geometrier och korrekt namn-‐

givning på byggnadsdelar och element. Finns inte tid eller kraft att

fokusera på dessa delar kan projektet fortfarande drivas långt. Det krävs

inte särskilt hög informationsnivå i modellerna för att implementera 4D

och 5D. Det krävs som minst schematiska övergripande 3D-‐modeller. Samt

en bra databas med uppdaterade recept och priser som följer ett

arbetsflöde.

De program som stöds i Vico Office är Revit, Tekla, ArchiCAD, Sketchup

samt det internationella standardformatet .ifc. De flesta av dessa filformat

är från modelleringsprogram som används inom fastighetsbranschen och

inte inom anläggningsbranschen, Mälarholm (2014).

Därav dyker snabbt den tekniska frågan upp inom anläggningsbranschen

där program som Civil 3D, AutoCAD, Novapoint och Bentley samt en del

Sketchup används. Problemet här är att Vico Office inte har något stöd för

dessa program förutom Sketchup som används begränsat inom

anläggningsbranschen.

För att få en bra process krävs en tydlig kravställning och granskning av

projektörernas modellfiler. Även en ökad kompetens från entreprenören

för att möjliggöra användningen och en korrekt analys av modellerna. En


31

önskad form av entreprenad är totalentreprenad alternativt samverkan

och partneringprojekt då entreprenören lättare kan styra projektören mot

den information som krävs av modellen gällande tidplanering och

kalkylering, Furenberg (2014). Samt vid en totalentreprenad kan

entreprenören själv ställa krav på projekteringen så att 3D-‐modellen

passar det modellen ska används till under produktionen. Vid utförande-‐

entreprenader får entreprenören handlingar levererade från beställaren

och det kan innebära att beställaren kräver andra programvaror än de

programvaror entreprenören använder sig utav i vanliga fall, vilket blir

problematiskt för alla involverade. Det behövs i ett tidigt skede en

överenskommelse om vilka programvaror som kommer användas och att

3D-‐modellen modelleras efter de förutsättningarna så att entreprenören

kan använda den som önskat under produktionen, Skånberg (2014).

32

5. ANALYS OCH DISKUSSION

I detta kapitel tas en analys och diskussion upp angående arbetet. En

jämförelse sker mellan beställare, projektör och entreprenör. Skillnader och

likheter tas upp. Eventuella svårigheter och möjligheter med 5D-‐modellering

inom anläggningsbranschen analyseras och diskuteras.

5.1 Problematiken inom anläggningsbranschen

Det finns flera olika svårigheter med övergången från dagens arbetssätt

till att implementera 5D-‐modellering. Det är en lång process som måste

genomgås och en del hinder på vägen. Genom att utnyttja en integrerad

5D-‐modelleringsprocess syns tydliga besparingspotentialer, enligt Patrik

Mälarholm, VD Vico Software på allt mellan 5 – 25 % i produktions-‐

kostnad och produktionstid. För varje projekt som påbörjas på det

”traditionella” sättet finns en risk att denna besparing uteblir och då ställs

frågan varför går då inte denna förändring fortare?

5.1.1 Ekonomiska aspekter

En av svårigheterna med 5D-‐modellering är att det idag är dyrare än det

traditionella projekterings-‐ och produktionsarbetssätten. Branschen har

inte fått upp synen ännu för vinsten i framtiden. Ett av problemen som

företagen gör idag är att kostnaderna för 5D-‐modelleringen, d.v.s.

produkter, mjukvaror, tjänster, kompetensutbildning och tiden detta tar

räknas in i de pågående projekten. Och i och med detta kan det innebära

att budgeten för projektet överstigs. Då väljer de projektansvariga att

prioritera bort den nya arbetsprocessen, den nya kompetensen för att

budgeten för det pågående projektet överstigs. Detta blir missvisande för

det specifika projektet då inlärningen av den nya processen måste ses som

en investering i framtiden och inte en kostnad för ett enskilt projekt.

Eftersom denna kunskap och kompetens fortfarande finns kvar inom

Kap. 5 Analys och diskussion

33

företaget efter att projektet är avslutat ska det inte beräknas i ett specifikt

projekt, vilket det idag gör.

Dessa kostnader bör tas mer centralt i företaget och inte genom enskilda

projekt. Detta måste ses som en investering i framtiden och inte som en

enskild kostnad i ett specifikt pågående projekt. Även att en satsning på

5D-‐modellering görs. Att en investering i mjukvarorna och kompetensen

görs, inte genom att testa sig fram utan att sätta igång på en gång med ett

skarpt projekt.

5.1.2 Kommunikation

Den kanske största svårigheten med förändringen är kommunikationen.

Beställarna vill att projektören ska ställa krav på detaljeringsnivån i 3D-‐

modellen. Entreprenören vill att beställaren ska ställa kraven och

projektören vill att entreprenören ska göra det.

Beställarna vet inte vad de ska ställa för krav på detaljeringen och har

därför inget uttalat krav på modelleringen. Detta leder till att projektören

inte vet vilken information som ska tas med i modellen. Modellen ska inte

innehålla bristfällande information samtidigt som den inte ska överösas

med onödigt information.

Från entreprenören sida är problemet modellens detaljeringsnivå. Idag

saknas information som måste tas med i tid-‐ och kostnadsplaneringen. Det

optimala scenariot hade varit om modellen efterliknar den verkliga

produkten så mycket som möjligt. Då kan entreprenörens samarbete med

leverantörerna tätas och informationsflödet kan öka. Detta resulterar i en

mer detaljerad mängdförteckning och minskat spill av material och en

minskad byggkostnad.

För att lösa bristen i kommunikation mellan aktörerna måste krav ställas

från alla inblandade. En överenskommelse om modellernas uppbyggnad

måste tas fram. Ett klart arbetsflöde och detaljeringsnivån i 3D-‐

modellerna måste upprättas. Detta uppnås av ett samarbete mellan

beställare, projektör och entreprenör.


34

Problemet är att det är någon som måste börja ställa krav. I det här fallet

måste beställaren börja ställa krav. Kommer ett krav på en standard-‐

isering av informationen i en modell måste projektören följa dessa krav

och entreprenören kan sedan arbeta vidare med modellerna.

Den största beställare inom anläggningsbranschen idag är Trafikverket

och de har nu på senare år uttalat sig angående detaljeringsnivån av BIM

och har börjat ställa en del krav. Det är dock fortfarande oklart riktigt vad

de vill ställa för krav. Dessa krav skulle behöva specificeras ännu mer om

de ska fylla dess tänkta funktion.

5.1.3 Tidsbrist

Ett annat problem som en förändring medför är att branschen måste lära

sig något nytt. En ny process och ett nytt arbetssätt. Och detta är det inte

alltid populärt på ett företag. Stora förändringar kräver ofta uppoffringar

av de anställda. För att övergå till en arbetsprocess där 5D-‐modellering

utnyttjas, används idag oftast ett pilotprojekt först. Detta görs med

personal som redan har 100 % av sin tid belagd med arbete. Detta leder

till att denna personal måste avsätta ungefär 25 % av sitt arbete för att

lära sig en ny arbetsprocess. Som således leder till att personen måste

kontakta sin chef för att denne ska fördela ut dessa 25 % som personen

inte har tid för att utföra till någon annan och då blir det ganska

komplicerat. Eller så förlitas personalen att lära sig det nya sättet på privat

tid och det är svårt att utgå ifrån i en organisationsstrategi.

Samtidigt finns det vissa personer som är mer intresserade än andra att

lära sig nya arbetssätt men tiden räcker inte alltid till. Det kan bli lite utav

en fälla, genom att arbeta på det sätt som alltid har utnyttjats så fås en

ungefärlig uppskattning på hur lång tid arbetet kommer att ta. Medan om

en förändring sker så måste inlärningstiden beräknas och en okänd tid för

att utföra arbetet. Genom minskad kontroll över denna okända tidsperiod

resulterar det i en förskjutning av att lära sig det nya arbetssättet och


35

arbetsprocessen. Detta samtidigt som ett projekt redan är igång och tiden

finns inte för att experimentera med något nytt.

Det som syns ute i branschen nu är att företagen gärna vill ”klämma och

känna” på produkterna. Problemet här är att det inte tar 10 minuter att

testa ett 5D-‐modelleringsprogram utan det tar mycket längre tid. En

investering i produkter och utbildning av personal måste ske från

företagen och det blir lite utav en ”chansning” då de inte har kunskap om

produkterna som de beställer. Och denna chansning kan vara skämmande

att ta, men det är fler och fler som gör det genom att de har sett resultaten

ute i branschen.

Genom att det är brist på tid måste tid avsättas för att lära ut

kompetensen och jobba dedikerat med detta nya arbetssätt och arbets-‐

process. Branschen måste ta en ”chansning” och satsa på det här.

5.1.4 Programvaran

Ett annat problem som finns idag är standardiseringen av information, hur

den ser ut från avsändaren och hur den ser ut för mottagaren. En

essentiell funktion som måste finnas är möjligheten att exportera olika

format till olika programvaror, att inte bli beroende av en specifik

programvara. Alternativt en uttalad specifik programvara som används

utav alla.

Idag används många olika system och kommunikationen mellan olika

program och system blir onödigt svår och komplicerad. Som Johan

Jungstedt, Kalkylstöd och Mätsamordnare på PEAB Anläggning säger ”Det

är som en ketchupeffekt, att det inte har funnits någonting alls och helt

plötsligt kommer allt på en och samma gång.”

För tillfället finns ”bara” Vico Office som plattform för integrerad 5D-‐

modellering. Och det är oturligt för anläggningsbranschen då detta

program saknar stöd för de flesta 3D-‐modelleringsprogram som används

idag. Samtidigt som Vico Office behöver utveckla en bättre spridning av sin


36

plattform skulle ett mer standardiserat format underlätta användningen

utav 5D-‐modellering inom branschen.

Ett sätt att kunna utnyttja Vico Office på, utan att det stödjer det

filformatet där konstruktionen har ritats i är att konvertera filen till .ifc,

som är ett försök till ett standardiserat filformat för 3D-‐modeller mellan

olika discipliner. Eftersom .ifc stödjs i Vico Office kan detta vara en tillfällig

lösning tills det fungerar i alla program eller tills ett krav på ett filformat

finns uttalas. När konverteringen är fullföljd måste dock en kontroll

genomföras för att kontrollera att all information som ska följa med finns

kvar och att filen fortfarande är korrekt.

Men som sagt, det bästa alternativet är en standardisering av en

programvara. En manual där detaljeringsnivån finns angiven, vilket

filformat som ska användas, vilken information som ska finnas i modellen

och till vilket syfte. En motsvarighet till Norges Håndbok 138. I Sverige

saknas denna motsvarighet och det kan vara en bidragande faktor till att

Norge ligger före Sverige i den tekniska revolutionen inom anläggnings-‐

branschen. En motsvarighet till Håndbok 138 borde tas fram i Sverige.

5.2 Möjligheter inom anläggningsbranschen

Möjligheterna inom anläggningsbranschen är enorma. Tänk att t.ex. kunna

ta fram 4-‐5 olika lösningar på en bro och jämföra dem med varandra i

avseende på tid, kostnad, material osv. Möjligheterna är oändliga och de är

på väg att bli möjliga.

5.2.1 Juridiska avtal

Traditionellt har projektören gjort 3D-‐modeller för att sedan göra om dem

till 2D-‐ritningar för att sedan återigen ute på arbetsplatsen göra om dessa

2D-‐ritningar till en 3D-‐modell för maskinstyrningen. Detta för att

ritningarna har varit juridiskt bindande. D.v.s. den 3D-‐modell som redan

har konstruerats blir värdelös ute i produktionen då det är ritningarna


37

som är juridiskt bindande. Om det har varit en skillnad mellan ritningen

och 3D-‐modell har det varit ritningen som ska följas.

Detta kommer dock att ändras. 3D-‐modellerna kommer att bli juridiskt

bindande. Och detta innebär att en helt annan tyngd och kravställande på

modellerna kan göras. Projektörerna måste då ta ansvar för 3D-‐

modellerna på ett annat sätt och då kan entreprenören använda sig av 3D-‐

modellen om det behövs och att möjligheten finns. Detta är ett stort steg i

rätt riktning för 5D-‐modellering. Detta innebär att möjligheterna att

arbeta vidare med 3D-‐modellen blir möjlig på ett helt annat sätt.

5.2.2 Förbättrad produktionsprocess

Via implementering av 5D-‐modelleringsprocessen innebär det en

datorstödd anbudskalkylering vilket ger möjligheter att sortera om

mängder, timmar och kostnader till produktionsanpassade underlag för

tidplanering, inköp, kostnadsbudgetering mm.

Fördelen med 5D-‐modellering är att det leder till en bättre planerad

produktion som i sin tur resulterar i en smidigare produktion. En annan

bra funktion är att det blir möjligt att återkoppla det som har gjorts i

produktionen i 5D-‐modellen som då kan fungera som en kontroll att det

som ska ha gjorts är utfört och att allting som ska vara med finns på plats.

Genom möjligheten att automatiskt kunna föra in mängderna från

modellen direkt i sitt kalkylprogram resulterar i sparad tid och risken för

felskrivning minskar. Även vid revideringar är det enkelt att få in ÄTA-‐

poster och kunna redovisa för beställaren. Beställaren och entreprenören

får även full kontroll över ekonomin genom att kalkylen är kopplad till

modellen och de kan således följa upp hur mycket pengar som har

spenderats vid en viss tidpunkt, vilket gör att planeringen av framtiden

blir enklare.

38

6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

I detta kapitel sammanställs författarens slutsatser och rekommendationer.

Konkreta anvisningar på uppstart av 5D-‐modellering ges. Förslag på

fortsatta studier erbjuds.

6.1 Rekommenderad uppstart av 5D-‐modellering

Kraven har redan börjat ställas ifrån beställaren och det här kommer att

påverka hela byggnadsindustrin. För att starta en sådan här process kan

en strategisk långsiktig plan upprättas och sedan sätta igång med

pilotprojekt för att utveckla sin egen arbetsprocess och arbetsmetodik.

Detta görs utefter vilka krav som finns internt och externt samt vilka

resurser som finns tillgängliga.

Men detta är en process som kräver mycket arbete och stora

förändringar. Dessa förändringar utförs lättast stegvis. Det gäller att ha ett

nytt tänk med sig redan från början. Gällande tid-‐ och kostnadsplanering

är det något som introduceras redan i den första kalkylen, d.v.s. i det första

skedet av ett projekt. Redan här kan det nya tänket implementeras då

underlaget består av en mängdförteckning som kopplas till en kalkyl som

sedan kan kopplas till tid-‐ och kostnadsplanering med förutsättningen att

du har fortlöpande kopplingar där emellan. Om implementeringen sker

redan i kalkylen kan den följa med ut i produktionen. Det är mer

problematiskt att ute i produktionen påbörja en 5D-‐modellering om ingen

erfarenhet av arbetsprocessen finns. Alternativt är ett parallellt arbetssätt,

där 5D-‐modellering implementeras lite smått i både kalkylen och

produktionen samtidigt.

Genom små pilotprojekt kan en arbetsprocess och arbetsmetodik

utformas. Sätt ihop ett mindre ”team” på 3-‐5 personer som fokuserat

sätter sig och undersöker hur det fungerar, hur användningen ser ut och

hur arbetssättet skiljer sig ifrån det som används idag. Sätt upp en budget

Kap. 6 Slutsatser och rekommendationer

39

för det projektet som ser till att ekonomin för produkter, kurser och

kompetensen är medräknad från början. För att sedan expandera dessa

projektteam inom företaget och sprida den nya kunskapen.

Denna process måste ske i små steg, men det börjar bli dags att ta första

steget nu. Beställaren börjar ställa krav och kompetensen finns inte inom

byggföretagen idag. Och det finns en risk att kravställandet kommer att gå

betydligt fortare än kompetensutvecklingen inom branschen.

6.2 Förslag på fortsatta studier

Efter examensarbetets slut har det kommit fram en del nya frågor som kan

besvaras i framtiden. Ett förslag på en fortsatt studie kan vara att

undersöka vilken detaljeringsnivå som är lämplig att lägga den svenska

motsvarigheten till Håndbok 138. Att tydligt beskriva vad som ska krävas

av modellen och ta fram en standardisering av programvaror inom

branschen. Alternativt att undersöka hur 5D-‐modelleringsprogrammen

kan få ett bredare stöd för att kunna appliceras i anläggningsbranschen.

Även i framtiden vore det intressant om det skulle vara möjligt att följa ett

projekt då 5D-‐modellering utnyttjas inom anläggningsbranschen fullt ut

för att se dess effektivitet i ett skarpt projekt.

40

7. REFERENSLISTA

Granroth, M. (2011). BIM -‐ ByggnadsInformationsModellering,

Godoymedia, Stockholm (ISBN 978-‐919-‐797680-‐0)

Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen, Liber AB, Stockholm

(ISBN 978-‐47-‐01511-‐5)

Stintzing, R. (2005). Leda projektering i byggprocessen, Formas, Stockholm

(ISBN 91-‐540-‐5941-‐0)

Autodesk (2014). Building Information Modeling,

http://www.autodesk.com/solutions/building-‐information-‐

modeling/overview (2014-‐04-‐01)

Fälth, L. och Ohlsson, M. (2012). Gemensamt kodsystem och dess betydelse

för utvecklingen av BIM I anläggningsbranschen,

http://www.ibim.no/student/International/2012_SE-‐THJ_Falth-‐

Ohlsson.pdf (2014-‐05-‐06)

Leveranstidningen Entreprenad (2012). Skrota pappersritningen,

http://www.entreprenad.com/kategorier/alla/pappersritningens-‐tid-‐ar-‐

utmatt/ (2014-‐05-‐13)

Trafikverket (2013). Att införa BIM på Trafikverket,

http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-‐och-‐underhalla/Teknik/Att-‐

infora-‐BIM-‐pa-‐Trafikverket/ (2014-‐04-‐02)

VICO Software (2014). VICO Office ger mer BIM – VICO Software,

http://vicosoftware.se/ (2014-‐04-‐01)

Kap. 7 Referenslista

41

Youtube (2013). Trafikverket storsatsar på BIM,

https://www.youtube.com/ (2014-‐04-‐03)

Youtube (2014). VICO – Platsbaserad tidplanering med Schedule Planner,

https://www.youtube.com/ (2014-‐04-‐20)

Franzén, H. (2014). Trafikverket, BIM specialist (Muntlig information)

Furenberg, A. (2014). PEAB, Teknikchef (Muntlig information)

Jungstedt, J. (2014). PEAB Anläggning, Kalkylstöd och mätsamordnare

(Muntlig information)

Mellberg, L. (2014). WSP Group, Broprojektör (Muntlig information)

Mälarholm, P. (2014). VICO Software, VD (Muntlig information)

Skånberg, H. (2014). Skanska Sverige AB, Broprojektör och BIM-‐

samordnare (Muntlig information)

B1.1

Bilaga 1. Frågor till beställare

1. Namn, arbetsroll och företag

2. Har du använt dig av 5D-‐modellering i något projekt?

2.1 Om ja, vad är dina erfarenheter ifrån det?

2.2 Vilka program har du använt? Vilka program finns? Vilket är enligt dig

bäst?

3. Hur ser användningen ut i anläggningsbranschen jämfört med

fastighetsbranschen? Om det är någon skillnad, varför?

4. Har entreprenadformen någon betydelse, i så fall vad är bäst och varför?

5. Hur ser intresset av 5D-‐modellering/BIM användning ut från

beställare/entreprenör/projektör?

6. Varför tror du att 5D-‐modellering/BIM användning inte används i större

utsträckning?

7. Finns det några speciella projekt där 5D-‐modellering/BIM användning

ger en högre lönsamhet, t.ex. större eller mindre projekt osv.

8. Vad finns det för fördelar/nackdelar med 5D-‐modellering/BIM

användning?

9. Hur har utvecklingen av 5D-‐modellering/BIM användningen sett ut de

senaste åren?


B1.2

10. Hur ser framtiden för 5D-‐modellering/BIM användningen ut?

11. Övrigt att tillägga.

B2.1

Bilaga 2. Frågor till projektör





bäst?

3. Vad krävs av projektet och 3D-‐modellen för att kunna användas korrekt

i ett 5D-‐modelleringsprogram?

4. Hur lång tid tar det att förbereda 3D-‐modellen med 5D, jämfört med det

”vanliga” sättet?

5. Varför tror du att 5D-‐modellering inte används i större utsträckning?


husbyggnad? Om det är någon skillnad, varför?

7. Hur ser intresset på 5D-‐modellering ut från


8. Finns det några speciella projekt där 5D-‐modellering ger en högre

lönsamhet, t.ex. större eller mindre projekt osv.

9. Vad finns det för fördelar/nackdelar med 5D-‐modellering?


B2.2

10. Hur har utvecklingen av 5D-‐modellering sett ut de senaste åren?

11. Hur ser framtiden för 5D-‐modellering ut?


B3.1

Bilaga 3. Frågor till entreprenören





bäst?

3. Vad krävs av entreprenören, projektet och 3D-‐modellen för att kunna

användas korrekt i ett 5D-‐modelleringsprogram?

4. Har entreprenadformen någon betydelse, i så fall vad är bäst och varför?

5. Hur lång tid tar det att komplettera 3D-‐modellen med 5D, jämfört med

det ”vanliga” sättet?

6. Varför tror du att 5D-‐modellering inte används i större utsträckning?


fastighetsbranschen? Om det är någon skillnad, varför?

8. Hur ser intresset på 5D-‐modellering ut från


9. Finns det några speciella projekt där 5D-‐modellering ger en högre

lönsamhet, t.ex större eller mindre projekt osv.


B3.2

10. Vad finns det för fördelar/nackdelar med 5D-‐modellering?

11. Hur har utvecklingen av 5D-‐modellering sett ut de senaste åren?

12. Hur ser framtiden för 5D-‐modellering ut?


B4.1

Bilaga 4 Frågor till programutvecklare

1. Namn, befattning och företag

2. Förklara lite kort om Vico Software

3. Hur ser användningen av 5D-‐modellering/Vico Office ut idag?

3.1 Fastighetsbranschen?

3.2 Anläggningsbranschen?

4. Vad krävs av modellen för att fungera korrekt i Vico Office?

4.1 Vilka filformat stöds i Vico Office?

4.2 Hur gör ni om de inte stöds?

5. Hur ser intresset ut från beställare/entreprenör/projektör?

6. Hur lång tid tar det att komplettera en 3D-‐modell i Vico Office?

7. Finns det några speciella projekt där Vico Office ger en större

lönsamhet, t.ex större eller mindre projekt osv.

8. Hur ser utvecklingen av 5D-‐modellering/Vico Office ut idag? Hur har

den varit?

9. Vad finns det för hinder?


B4.2

10. Vad är negativt med Vico Office?

11. Hur löser man ev. hinder och negativa egenskaper?

12. Vad har ni för konkurrenter?


Med inriktning på anläggningsbranschen Anton Åslund739816/FULLTEXT01.pdf · ISRN...

Documents

Transcript of Med inriktning på anläggningsbranschen Anton Åslund739816/FULLTEXT01.pdf · ISRN...