START

ATTM attLIDENS

studera i

studie-guide

1920

GYMNASIUM

KONTAKTGymnasiets adress, studiehandledare,

kansli, rektor, hälsovårdare, vaktmästare, ...

Lärarkåren ...

KALENDERLÄSÅRET 2019 – 20

Perioder och utvärderingsveckor,

lovdagar och allmänna tentamen ...

KURSTABELLERKursfördelning årskursvis ...

DATASYSTEMochINFORMATIONSKANALER

Wilma, skolkalendern, hemsidan ...

GRUPPHANDLEDAREOCH BASRUM (nationella programmet)

Grupphandledaren är den som följer

med ditt studieprogram, din närvaro ...

Tutorer. Bra stämning ...

STUDIERAllmänt. Målet för dina gymnasie ...

Studietakt. Den normala studietiden ...

Kursformad undervisning. De ämnen ...

Frånvaro. Grundregeln är att du ska ...

Positionssystemet. Läsordningen är ...

Vitsord. I slutet av varje kurs får du ett ...

Utvärderingsveckan. Perioderna slutar ...

Flexveckan. Mellan period 4 och 5 ...

Tentamen. Om du vill försöka höja ...

Regler för provtillfällen. All personlig ...

Office365 och Google suite ...

Självstudier. Du kan också tentera ...

Bedömningsöversikt ...

Plagiat. Gymnasiestudierna strävar till

att lära studerandena att söka reda ...

ORDNINGSREGLERAlla har rätt till trivsel, trygghet och ar-

betsro i skolan. Lektionerna inleds och ...

STUDIEFÖRMÅNRERBuss, tåg & studiekort. Studerande ...

Studiestöd. På FPAs sidor finner du ...

Studerandeskåp. Skolan har både ...

Skolmat. I motsats till många andra ...

Stipendier & bidrag. Webbtjänsten FYRK ...

STUDERANDEVÅRDStuderandevården omfattar allt det

arbete som hela skolsamfundets

personal gör för att stöda och ...

Skolkurator och skolpsykolog.

Skolkuratorn stöder, handleder och ...

Hälsovård i gymnasiet. Studerande-

hälsovården främjar studerandenas ...

Tandvård. Alla gymnasiestuderande ...

Studiehandledning. Skolans tre ...

Specialundervisningen i gymnasiet ...

STUDERANDEKÅRochSTUDERANDEKÅRSSTYRELSE

Alla studerande i Mattlidens gym-

nasium hör till studerandekåren, eller

mera bekant elevkåren. I början ...

Studerandekårens trivselregler ...

STUDENTEXAMENGymnasiets avgångsbetyg. För att få...

Studentskrivningarna. Studentexamen

kan avläggas etappvis genom att ...

Digitala studentprov. Sedan våren ...

Anmälan. Du ska personligen anmäla ...

Provkostnader. Grundavgiften betalar ...

Studentexamensvitsorden ...

Kompensation. Om en examinand har

underkänts i ett obligatoriskt prov kan ...

Att ta om ett underkänt prov ...

Att ta om ett godkänt prov ...

Komplettering av examen. Efter av-

lagd studentexamen är det möjligt ...

Realproven ...

Höjning av slutvitsord på avgångs ...

Datum för studentexamen ...

SPECIALKURSER ochSPRÅKEXAMINA

DELF (Diplôme d’Études en Langue

Française). En gång om året har stu-

derandena möjlighet att delta ...

DSD (Deutsches Sprachdiplom) är

språkprov som utfärdas av den tyska ...

European Computer Driving License.

ECDL är ett europeiskt datakörkort...

Gymnasiediplom i musik (GD 06) är

antingen ett musikprojekt med ...

Gymnasiediplom i bildkonst (GD 02)

är ett självständigt konstnärligt prov ...

Gymnasiediplom i mediekunskap

(GD 05) är ett självständigt prov ...

Gymnasiediplom i gymnastik (GD 04)

innefattar fysisk prestationsförmåga ...

Diplomkurs i hållbar utveckling

fördjupa dig i hållbar utveckling ...

Kurser vid andra skolor och tillgodo-

räknande av kurser. Du kan avlägga

kurser vid andra gymnasium och ...

INTERNATIONELLVERKSAMHET

MEP (Model European Parliament).

Mattlidens gymnasium deltar ...

LEAP (Linked European Awareness

Project) är ett samarbetsprojekt ...

KARTAVåningskarta Första våningen ...

START

Mattlidens gymnasium www.mattliden.fi

Besöksadress Mattliden 1

Postadress Mattlidens gymnasium

PB 3340, 02070 ESBO STAD

Kansli 046 877 1814

Skolans kansli är öppet må–to kl. 9.00–11.00

& 12.20–14.00

fre kl. 9.00–11.00

Rektor

Saana Ruotsala 043 825 8628

saana.ruotsala@esbo.fi

Bitr.rektor

Susanne Björkstén 043 826 6563

susanne.bjorksten@esbo.fi

IB koordinator

Anna Martikainen 043 827 1414

anna.martikainen@esbo.fi

KONTAKT

START

Skolsekreterare

Christel Weiss 046 877 1814

christel.weiss@esbo.fi

Erika Andersson erika.andersson@esbo.fi

Studiehandledare

Tony Valtonen 046 877 1816

tony.valtonen@esbo.fi

Anna Quagraine 043 824 9567

anna.quagraine@esbo.fi

Jessica Thurin 040 554 1416

jessica.thurin@esbo.fi

Speciallärare

Nina Sippola 046 877 2854

nina.sippola@esbo.fi

Skolkurator

Gunilla Biström 050 570 5830

gunilla.bistrom@esbo.fi

START

Skolpsykolog

Marina Lindholm

tjänstledig, kontakta kuratorn vid behov

Hälsovårdare

Sari Björkroth 046 877 2368

sari.l.bjorkroth@esbo.fi

Vaktmästare

Marco Nordblad 050 462 2091

marco.nordblad@esbo.fi

START

Ahonen, Kristian (AHO)ortodox religion

Ahvonen, Maria (MAH)modersmålet och litteratur

Andersson, Niklas (NA)historia, samhällslära

Aspelin, Benjamin (BEA)historia, samhällslära

Auvinen, Fredrika (FRA)bildkonst

Bergman, Helen (HEB)gymnastik, hälsokunskap

LÄRARKÅREN

E-postadresser: fornamn.efternamn@esbo.fi

Du når lärarna lättast via Wilma!

START

Björksten, Susanne (SUB)biträdande rektor, finska

Bonsdorff von, Rebecka (RVB)engelska

Eklund, Carina (CE)finska

Estola, Anna (AES)finska

Heinrich, Charlotte (CHH)spanska

Kaipainen, Krista (KRK)franska, engelska

Karlsson, Sami (SAK)gymnastik

Karlsson, Thomas (THK)historia, samhällslära

Kärki, Merit (MEK)finska

Lahtinen, Johan (JOL)fysik

START

Leham, Barbara (BL)modersmålet och litteratur

Lindqvist, Birthe (BIL)biologi, geografi

Lindroos, Ulf (UL)religion, psykologi

Lindroth, Annika (ANL)

biologi, geografi, hälsokunskap

McWhirr, James (JMW)engelska

Martikainen, Anna (AMA)IB-koordinator

Meinander, Mikael (MM)matematik

Modig, Sari (SMO)tyska

Nyberg, Annika (ANY)kemi

Quagraine, Anna (ANQ)studiehandledning

START

Ramm-Schmidt, Erik (ERA)matematik, IT

Ramsay, Yu (YUR)kinesiska

Rosas, Melanie (MER)musik

Ruotsala, Saana (SAR)rektor, kemi

Rustén-Bergenwall, Anna (ARU)filosofi, religion, livsåskådning

Sippola, Nina (NSI)speciallärare

Stoor, Joakim (JOS)matematik, kemi, IT

Söderback, Daniela (DAS)engelska

Thurin, Jessica (JET)studiehandledning

Valtonen, Tony (TOV)studiehandledning

START

Wallen, Simon (SW)Samhällslära

Westerlund, Pia (PIW)matematik

Westermarck, Annika (ACW)modersmålet och litteratur

Wiik, Hanna (HAW)modersmålet och litteratur

START

Perioder och utvärderingsveckor

PERIOD BÖRJAR SLUTAR UTV.VECKA

1 8 augusti 27 september 20.9–27.9

2 30 sept 26 november 19.11–26.11

3 27 nov 31 januari 24.1–31.1

4 3 februari 27 mars 20.3–27.3

Flex-vecka 30 mars 3 april

5 6 april 30 maj 16.5–25.5

LÄSÅRET 2019– 20

Höstlov 14.–18.10

Dagsverkesdag onsdag 27.11

Självständighetsdagen fredag 6.12

Jullov 23.12–6.1

Bänkskuddardag torsdag 13.2

De gamlas dans fredag 14.2

Lov och avvikande dagar

START

Allmänna tentamenstillfällen

OMTENTAMINA

to 10.10 kl. 16–19

to 12.12 kl. 16–19

ons 12.2 kl. 16–19

to 16.4 kl. 16–19

ti 2.6 kl. 16–19

HÖJNINGSTENTAMINA

to 9.1 kl. 16–19

ti 3.6 kl. 16–19

Sportlov 17–21.2

Påsklov 10–13.4

Första maj fredag 1.5

Skoldag lördag 16.5

Kristi himmelsfärd torsdag 21.5

Ledig dag fredag 22.5

START

GRUPPHANDLEDAREOCH BASRUM (nationella programmet)

Grupphandledaren är den person som följer

med ditt studieprogram, din närvaro och håller

kontakt med hemmet.

Du träffar din grupphandledare varje tis-

dag på GHT (grupphandledningstimmen),

som är insatt i ditt schema kl. 13–13.15.

På GHT går grupphandledaren i genom

aktuella händelser i skolan och du har

möjlighet att föra fram ärenden till grupp-

handledaren. GHT:n är en viktig informa-

tionskanal i skolan och därmed är närvaro

obligatorisk.

START

Grupp Grupphandledare Rum

19A Annika Westermarck R

19B Hanna Wiik H

19C Melanie Rosas Musik

19D Daniela Söderback G

19E Anna Rustén-Bergenwall M

19F Krista Kaipainen E

18A Erik Ramm-Schmidt C

18B Ulf Lindroos P

18C Barbara Leham S

18D Niklas Andersson N

18E Mikael Meinander B

18F Helen Bergman Z

17A Birthe Lindqvist A

17B Susanne Björkstén Q

17C Thomas Karlsson O

17D Joakim Stoor D

17E Nina Sippola F

16A Tony Valtonen

16B Anna Quagraine

Studiehandledare & Basgrupper

Tony Valtonen 19ABC, 18ABC, 17ABC, 16A

Jessica Thurin 19DE, 18DE

Anna Quagraine 19F, 18F, 17DE, 16B

START

19A Nora Barkman, Evert Björklund

Alice Bärlund

19B Sander Dybdahl, Thea Pitkänen

Aure von Zansen

19C Oskar Eklund, Milla Lynch

Ronja Åkerblom

19D Stella Bruncrona, Anton Janhonen

Olivia Tötterman

19E Oona Alanko, Filip Jönsson

Kia Kanninen

19F Alexandra Heerman, Kiia Pekola,

Oskari Salonen

Veterantutorer

Hritik Bhandari, Jens Stockman,

Cassandra Thesleff, Oliver Österberg

TUTORER

START

STUDIERNA I GYMNASIET

Du gör upp ditt eget studieprogram

och kan ganska långt bestämma din

egen läsordning och studietakt. Första

året är valmöjligheterna ganska få, men

de ökar andra och tredje året.

Ditt studieprogram för hela gymnasiet

ska innehålla minst 75 kurser. Av dem

ska minst 10 vara fördjupade kurser. Du

väljer dock dina kurser e ndast för ett år i

gången.

Du bör se över ditt schema i god tid före

varje periodbyte. Kursbrickan i Wilma är

öppen i slutet av varje pe riod och då kan

ALLMÄNT. Målet för dina gymnasiestudier är

att ge dig en bred allmänbildning och en god

grund för studier på högskolenivå. Cirka två

tredjedelar av gymnasiekurserna är obligatoris-

ka och resten kan du välja själv enligt intresse.

Huvudreglerna är de här:

START

du själv justera ditt schema, sedan låses

brickan för ändringar. Du kan inte hoppa

på/av en kurs när som helst under perio-

dens lopp. I nödfall kan du kontakta din

studiehandledare inom periodens första

vecka om du ändrat dig. Märk väl att du

samlar på dig frånvaron då du inte går på

kursen.

Kursvalen för följande läsår görs i W ilma

i början av period 4. Under vårens lopp

görs kursbrickan, du får ett preliminärt

schema och sen får du själv justera dina

kurser/perioder. Kom ihåg att vissa kurser

och positioner kan snabbt bli fulla. Ibland

måste din studiehandledare göra änd-

ringar i ditt schema och du kanske inte

alltid får en kurs precis där du själv vill ha

den. Diskutera med din studiehandledare

om du måste gå en kurs på en viss plats

på grund av t.ex. studentexamen eller

idrottsträningar.

START

Med kort matematik har du 48 obligato-

riska kurser, med lång matematik 52 obli-

gatoriska kurser. Läser du medellång fin-

ska (B) har du 47 eller 51 obligatoriska

kurser beroende på din matematiknivå.

Du kan delta i studentexamensprov

både på våren och på hösten. Du kan

avlägga studentexamen etappvis under

högst tre på varandra följande provtillfäl-

len. Läser du gymnasiet på tre år kan du

alltså tidigast börja andra året på våren.

De allra flesta skriver dock sina prov på

hösten och våren det sista året.

Följ regelbundet med i skolans infokanaler Wilma och skolkalendern så att du inte missar något viktigt!

följ upp! Följ regelbundet med i skolans infokanaler Wilma och skolkalendern så att du inte missar något viktigt!

följ upp!

STARTStudietakt

Den normala studietiden är 3 år och dina

studier ska vara avklarade inom max 4 år.

Ifall du av någon orsak vill förlänga

din studietid till 3,5–4 år, är det viktigt

att du diskuterar detta och regelbun-

det ser över ditt studieprogram med

din studiehandledare.

Schemat nedan visar en rekommen-

derad kursmängd per år:

Studietid år 1 år 2 år 3 år 4

3 år 30 30 15 -

3,5 år 25 25 20 5

4 år 20 20 20 15

START

Då du väljer dina kurser ska du gärna se

studierna som en helhet och planera för

hela din gymnasietid. Du ska förstås ock-

så beakta dina yrkesintressen och framtids-

planer i samband med kursvalet. Du kan se

över ditt studieprogram regelbundet med

din studiehandledare och grupphandleda-

re. Se till du har ett hållbart program också

efter eventuella förändringar.

Följ kursrekommendationerna så långt

det går och diskutera alltid med ämneslä-

raren om du planerar avvika från rekom-

mendationerna. I sista hand är det du själv

som är ansvarig för ditt eget studieprogram.

Kursformad undervisning

De ämnen du läser är indelade i kurser.

Kurserna är antingen obligatoriska, för-

djupade eller tillämpade. De kan också

vara alternativa, t.ex. matematik lång/kort.

START

Beskrivningarna för samtliga kurser

hittar du som en länk på första sidan i

Wilma. I kursbeskrivningshäftet förklaras

också de olika kurstyperna närmare. Du

får även fram kursens beskrivning genom

att högerklicka på kursen i kursbrickan.

Kurserna i kursbrickan och schemat är

färgkodade på följande sätt:

gröna kurser = obligatoriska

röda kurser = fördjupade

blåa kurser = tillämpade

Läsårets alla kurser finns i kursbrickan i Wilma!

De flesta kurser undervisas tre lektio-

ner i veckan under en period. Vissa kur-

ser kan dock ha färre lektioner och gå över

flera perioder. Varje period avslutas med en

utvärderings vecka enligt ett särskilt schema.

Ditt schema för alla perioder och utvärde-

ringsveckor finns i Wilma.

STARTPositionssystemet

Läsordningen är uppbyggd av nio så kallade

positioner (P). Kurserna är placerade i positio-

nerna och läses alltså 3 lektioner i veckan.

I kursbrickan i Wilma ser du vilka kurser

som går i vilka positioner. Som en länk på

första sidan i Wilma hittar du också en lat-

hund där alla kurser/grupper är uppräkna-

de och i vilka perioder och positioner de

går – ett verktyg som är bra då du vill flyt-

ta en kurs i ditt schema.

L NU C HGHT

8.15 9.30

9.40 10.55

8.15 9.30

9.40 10.55

11.05 12.20

11.05 12.20

13.00 14.15

13.00 14.15

13.15 14.30

13.00 13.15

14.30 15.45

14.30 15.45

14.45 16.00

12.20 13.00

12.20 13.00

P 5P 4

P 2P 1

P 4

P 3

P 1

P 7P 9

P 5

P 6

P 7

P 2

P 6

P 8

P 1P 3

P 6

P 8

P 4

P 7

P 2

P 3

P 5

P 8

Mon WedTue Thu Fri

START

Vissa kurser (t.ex. studiehandledningen)

kan även ha endast en eller två lektioner

i veckan, men det framgår ur ditt schema

i Wilma.

Frånvaro

Grundregeln är att du ska vara närvarande vid

alla lektioner och andra evenemang som sko-

lan arrangerar. Om du är borta från lektioner

på grund av sjukdom eller annan godtagbar

orsak, ska hemmet meddela skolan om detta

via meddelande i Wilma till grupphandledaren.

Du kan också ta med ett skriftligt intyg då du

blivit frisk.

Om du har för mycket frånvaro från en kurs

kan du bli obedömd i kursen. Läraren har

rätt att inte bedöma dig om du samlat på

dig mer än tre frånvarolektioner. Detta gäller

också (semester)resor under skoltid – pri-

START

vat resa är inte giltig frånvaro. Privata resor

i utvärderingsveckan bör speciellt und vikas

– läs närmare i bedömnings översikten

på sidan 45 om hur frånvaron påverkar be-

dömningen.

Hur frånvaro och/eller förseningar påver-

kar kursbedömningen av enskilda kurser är

upp till läraren i kursen i fråga. Läraren är

skyldig att berätta om sina regler och sin

bedömning i början av varje kurs.

Frånvaron bokförs av ämneslärarna i Wilma

och kontrolleras regelbundet av grupp-

handledaren. Vid oroväckande mängd

frånvaro kopplas skolans studerandevårds-

personal in.

START

Alla obligatoriska och fördjupade kurser

bedöms med ett siffervitsord (4-10). Till-

lämpade kurser kan bedömas med siffer-

vitsord eller prestationsanteckning

(avlagd/underkänd), bedömningssättet

framgår ur kursbeskrivningen.

Vitsord

I slutet av varje kurs får du ett vitsord för kur-

sen i fråga och du ser ditt vitsord i Wilma. Ditt

vitsord baserar sig på de bedömningskriterier

ämnesläraren presenterar i början av kursen.

I vår skola strävar vi efter en mångsidig bedöm-

ning som kan basera sig på flera olika delmo-

ment (t.ex. lektionsaktivitet, inlämningsarbe-

ten, prov, självbedömning). I början av varje

kurs ska du få veta vad som krävs av dig under

kursen och märk att bedömningsgrunderna

kan variera från kurs till kurs, även inom sam-

ma ämne. Om du inte gör allt som hör till kur-

sen påverkar det förstås ditt vitsord - du kan

få sänkt vitsord och i värsta fall kan du till och

med bli obedömd i kursen.

START

P – prestationer saknas. Du har ogjorda/

oinlämnade prestationer (t.ex. kursprovet)

och måste komplettera senast vid följande

omtent för att kunna bli bedömd i kursen.

En kurs bedömd med P inte är en avlagd

prestation, alltså ger det ingen kurs.

O – obedömd. Läraren har inte kun-

nat bedöma dig på grund av t.ex. ogjorda

uppgifter eller för mycket frånvaro. Vits-

ordet P blir i regel ett O om du inte kom-

pletterat kursen innan följande omtent.

En kurs bedömd med O är inte en avlagd

prestation, alltså ger det ingen kurs.

Följande prestationsanteckningar

används också:

Se närmare info i bedömningsöversikten på sidan 43

START

Avgångsbetyg

På ditt avgångsbetyg från gymnasiet får du

i varje ämne ett slutvitsord som utgörs av

medeltalet i alla kurser du avlagt i ämnet.

Tillämpade kurser kan bara höja, inte sänka

ditt slutvitsord i ett ämne. De ämnen du bara

har en kurs i kan du under sista studieåret

anhålla om att få ett A (avlagd) istället för ett

siffervitsord.

Detta gäller även främmande språk du läst

max två kurser i samt ämnet gymnastik

(oberoende av antalet kurser).

START

UtvärderingsveckanPerioderna slutar med en 6 dagar lång ut-

värderingsvecka. Under dessa dagar har alla

positioner 1–8 ett eget, längre lektionspass.

Dessa lektionspass kan utnyttjas på olika sätt,

som provtillfälle eller som vanlig lektion, be-

roende på hur läraren bygger upp kursen.

Utvärderingsveckans schema

finns på Wilma. Studerandena bör se till att

de vet före utvärderingsveckan börjar vilka

lektioner de har och hur de är placerade i

schemat.

START

Flexvecka

Mellan period 4 och 5 har vi en flexvecka

där studerande läser en kurs intensivt under

en veckas tid. Flexveckan är ett sam arbete

med Espoonlahden, Haukilahden och Kaitaan

lukio och studerande har möjlighet att av-

lägga en kurs i någon av skolorna. De fles-

ta kurser som ordnas i flex veckan är nå-

got utöver det vanliga kurs utbudet och

flera kurser är ämnesövergripande. Flex-

veckans kursutbud presenteras under

hösten och då sker även valet av kurs.

START

Omtentamen

Du har rätt att försöka höja ett under-

känt kursvitsord en gång vid något om-

tentamens tillfälle. Du har bara ett tent-

försök – om du blir underkänd i omtenten

(eller uteblir utan giltig orsak) måste du

alltså gå om kursen för att bli godkänd i

den. Det ordnas fem omtentamenstillfällen

per läsår, ett tillfälle efter varje period. Du

hittar datumen för omtent på sidan 18

och i skolkalendern. Anmälan sker i Wilma

enligt tidtabellen som hittas i skolkalen-

dern. Sena anmälningar tas inte emot.

Tentamen

Om du vill försöka höja vitsordet i en god-

känd kurs finns det separata höjningstenta-

menstillfällen för det ändamålet. Du kan för-

stås alltid höja vitsordet i en godkänd kurs

genom att gå om den.

START

Höjningstentamen

Du har rätt att försöka höja ett godkänt

kursvitsord genom att delta i en höj-

ningstentamen, som ordnas i januari och

juni. Du hittar datumen för höjningstent

på sidan 18 och i skolkalendern. An-

mälan sker i Wilma enligt tidtabellen som

hittas i skolkalendern. Sena anmälning-

ar tas inte emot. Observera att det bätt-

re vitsordet alltid blir gällande. Du kan

också bättra ditt kursvitsord genom att

gå om kursen.

Dina tentmöjligheter redovisas även i

bedömningsöversikten på sidan 43

Observera att du inte kan försöka höja godkända vitsord på omtentamen.

START

Om du vill tenta en kurs ska du diskute-

ra med ämnesläraren. Du fyller i blanket-

ten för ansökan om tenträtt (finns utanför

kansliet) och du lämnar in den till ämnes-

läraren senast två veckor innan period-

starten. Om ämnesläraren godkänner ten-

tanhållan, går den vidare till biträdande

rektor.

Alla kurser kan inte tenteras, t.ex. muntli-

ga kurser. Även kurserna i modersmål och

engelska är sådana som vi inte rekom-

menderar att du tentar.

Självstudier

Du kan också tentera kurser, vilket innebär

att du avlägger kursen på egen hand. I en

tenterad kurs ingår det vanligen ett skriftligt

prov som du skriver på ett allmänt tenta-

menstillfälle. Det kan också ingå andra ar-

beten i kursen.

START

Om du inte blir godkänd i en tenterad kurs

måste du delta i kursen. En underkänd

tenterad kurs räknas alltså inte som en

kurs. Då du fått tenträtt ska du också kom-

ma ihåg att anmäla dig till tenttillfället. Det

gör du elektroniskt via Wilma.

START

Telefoner ska vara avstängda. Räknarna

ska vara av matematiklärarna godkända

samt ha minnet tömt.

Studeranden får endast ha med sig:

• skrivdon (pennor, gummi, linjal, osv.)

• dator (om provet är digitalt)

• annat material som krävs för det specifika

provet (t.ex. räknare, tabellbok, eller dylikt)

Vi ser allvarligt på all slags fusk vid

provtillfällen. Om studerande ertappas

för fusk eller försök till fusk vid ett

kursprov leder det automatiskt till att

kursen blir o bedömd. Se närmare regler i

bedömnings översikten på sidan 43

Regler för provtillfällen

All personlig egendom, också mobil-

telefoner, tabletter och hörlurar, ska

lämnas utanför provutrymmet eller

längst fram i klassrummet.

START

Internet tillhandahåller information om

det mesta, men denna information får

inte kopieras. Studeranden bör alltid

uppge källan till kunskap med fotnoter

och källförteckning. Dessutom bör in-

formationen man lånar uttryckas med

egna ord. Det räcker alltså inte med

att man byter ut ett ord här och där

mot en synonym utan texten skall vara

egenhändigt skriven och återge inne-

hållet i källmaterialet. Man gör sig ock-

så skyldig till plagiat om man ordagrant

översätter en text. Också i detta fall skall

källan anges.

Plagiat

Gymnasiestudierna strävar till att lära stu-

derandena att söka reda på och analysera

kunskap. Det ingår därför i många ämnen

självständiga studier, projektarbeten, pre-

sentationer, bok- och filmrecensioner m.m.

START

Lärarna har olika sökprogram som spå-

rar internet-fusk. Om en studerande

ertappas för plagiat eller fusk, påver-

kar det alltid kursbedömningen.

Se noggrannare regler i översikten.

Eftersom det förekommer också oriktig

och vilseledande information på Inter-

net är det skäl att söka reda på materi-

al från många olika källor och kritiskt

syna detta material. Sedan baserar man

sitt arbete på materialet i de källor som

känns trovärdiga. Alla dessa källor skall

naturligtvis redovisas för.

Se noggrannare regler i översikten!

START

BEDÖMINGSÖVERSIKT

Lärarna som ger uppgifterna ger också

information om vad som krävs, hur man

gör fotnoter och hur man gör upp en käll-

förteckning. Fråga innan du sätter igång

och om du är osäker!

START

DATASYSTEM ochINFORMATIONSKANALER

Då du studerar i Mattlidens gymnasium har

du tillgång till flera olika datasystem. De ska

hjälpa dig i dina studier, ge dig information

om kurserna du går på och aktuella händelser

i skolan. De viktigaste systemen är:

Wilma

Det här är skolans viktigaste infokanal

och du är skyldig att regelbundet log-

ga in för att läsa dina meddelanden.

I Wilma hittar du en hel del informa-

tion om dina studier. Det finns även en

Wilma-app som du lätt kan skicka/läsa

meddelanden via. Observera dock att

alla Wilmas funktioner (t.ex. blanketter)

inte finns tillgängliga i appen.

START

I Wilma kan du:

• se dina kursval och scheman samt

j ust era dessa

• se dina vitsord i kurserna

• anmäla dig till om- och höjningstent

samt studentskrivningarna

• vara i kontakt med lärare, personal och

andra studerande

• se lärares scheman och läsa medde-

landen de skickar dig

• hitta kursbeskrivningar, lathund, studie-

guide och annat viktigt som länkar på

första sidan

• fylla i blanketter, t.ex. din skrivningsplan

och uppdatera dina kontaktuppgifter

START

• hitta viktig info om vad som händer i

skolan (anmälningstider, aktuella hän-

delser, provtillfällen m.m.)

• lägga in ditt schema från Wilma

• hitta instruktioner för hur du aktiverar

din kalender, hur du kan använda den

t.ex. i din telefon och synka den med

din egna digitala kalender

• få tillgång till info och material som lä-

raren lägger in under de kurser du går

Skolkalendern

Skolkalendern hittar du i din Google-kalender

via det eduespoo-konto du får från skolan. Du

kan koppla din skolkalender till en annan digi-

tal kalender du använder.

I skolkalendern kan du:

START

Office365 & Google Suite

När du börjar gymnasiet får du ett

eduespoo-konto, med vilket du kan logga

in på Office365 & Google Suite. På det sättet

får du tillgång till alla Microsoft Office- och

Google-program på din egen dator. På flera

kurser behöver du använda dessa program

för att utföra uppgifter och lämna in dem till

läraren.

START

Hemsidan

Hemsidan är i huvudsak vår infokanal till all-

mänheten utanför skolan. Hemsidan har en

svensk och en engelsk (IB) variant. Innehåll-

et varierar något beroende på språkvalet och

de engelska sidorna är närmast avsedda för

dem som studerar på eller är intresserade av

IB-linjen.

Lösenord. För att komma åt Esbo stads

trådlösa nätverk behöver du ett lösenord.

Du får ett från skolan då du påbörjar dina

gymnasiestudier. Du får ett separat lösen-

ord för Wilma, men då Wilma ställer extra

höga krav på säkerheten, måste du börja

med att ändra ditt lösenord då du loggar

in första gången.

START

Mattlidens gymnasium finns också

på Facebook och Instagram.

SPECIALKURSER ochSPRÅKEXAMINA

DELF

En gång om året, på våren, har studerandena

möjlighet att delta i det internationella språk-

provet DELF (Diplôme d’Études en Langue

Française). Provet består av hör förståelse, läs-

förståelse, skriftligt och muntligt prov och kan

avläggas på 4 olika nivåer:

A1 (nybörjare)

A2 (fortsättare)

B1 (avancerade)

B2 (mycket avancerade)

www.facebook.com/mattlidensgymnasium

Instagram: @mattlidensgymnasium

Gilla oss & följ med vad som pågår!

START

Efter avklarat prov får studeranden ett of-

ficiellt diplom som kan användas för att

bestyrka franska kunskaperna t.ex. vid an-

sökan om studieplats eller jobb eller för

att få språktillägg i serviceyrken. För att

studera vid ett franskt universitet krävs

nivå B2. Diplomet är ett bra intyg över de

faktiska kunskaperna i franska eftersom

språkprovet betonar studerandens för-

måga att kommunicera.

DSD – Deutsches Sprachdiplom

DSD är språkprov som utfärdas av den tyska

staten och är internationellt erkända. De kan

avläggas på två olika nivåer (DSD I och DSD

II) och är gratis för studerandena. Både DSD I

och DSD II utgör ett bevis på uppnådda kun-

skaper i tyska enligt fastslagna och definiera-

de nivåer, som gäller i alla EU-länder.

START

DSD I, som skrivs på våren, är den lägre

nivån. Det rekommenderas att man gör

det provet på våren under andra året i

gymnasiet, helst efter avlagd DSD-för-

beredelsekurs, som ordnas i skolan. Ut-

gående från studerandens resultat i de

olika delmomenten, som beskrivs ned-

an, kan man i DSD I komma upp till an-

tingen A2- eller B1-nivå i tyska. Båda

dessa nivåer är fullt uppnåbara för stu-

dereande som läser B2- och B3-tyska.

DSD II skrivs på hösten. I det provet

kan man baserat på sina prestationer

uppnå antingen B2- eller C1-nivå, va-

rav den sistnämnda kräver språkkunska-

per på nästintill modersmålsnivå. DSD II

är med andra ord ett mycket krävande

START

prov, som rekommenderas för stude-

rande som läser A-tyska (på hösten un-

der sista läsåret i gymnasiet), eller som

har mycket goda kunskaper i tyska. Om

man klarar DSD II på C1-nivå behöver

man inte avlägga ett speciellt språk-

prov om man vill studera vid ett tyskt

universitet, eftersom DSD II-diplomet

anses räcka som belägg för tillräckliga

språkkunskaper.

Både DSD I och II består av fyra delmo-

ment: läs- och hörförståelse, uppsats

och ett muntligt prov. Läs- och hörför-

ståelseprovet samt uppsatsen skrivs un-

der en dag, medan det muntliga provet

hålls vid ett annat tillfälle. Läs- och hör-

förståelsen brukar upplevas som rela-

tivt lätta av studeranden på båda nivåer,

medan uppsatsen och det muntliga

provet kräver lite mer övning.

START

Om man går DSD-förberedelsekursen

är man dock väl rustad inför provet och

dessutom kommer man efter avklarad

kurs att ha lärt sig uttrycka sig mycket

bättre på tyska, både i tal och i skrift. Alla

delar av provet ordnas i skolan.

Båda språkdiplomen är till stor nytta t.ex.

då man vill söka arbets- eller praktikplats

i ett tyskspråkigt land. Mattliden är den

enda svenskaspråkiga skolan i Finland

där man kan avlägga DSD.

START

ECDL – EuropeanComputer Driving License

ECDL är ett europeiskt datakörkort. Det är ett

mångsidigt intyg på dina kunskaper i datatek-

nik, och kan vara användbart då du söker ar-

bete. För att få datakörkortet ska du kunna fil-

hantering, Internet och epost, ordbehandling,

presentationsgrafik, tabellhantering och bild-

behandling.

Du kan få körkortet genom att delta i

IT-kurserna IT1 och IT2, och klara av de

tenter som kurserna avslutas med.

START

Gymnasiediplom i bildkonst (GD 02)

Gymnasiediplomet i bildkonst är ett själv-

ständigt konstnärligt prov som genomförs

under handledning av bildkonstläraren, un-

der en period. Arbetet består av ett verk och

en portfolio. Det finns minst fem alternativa

uppgifter varav den studerande väljer en. Dip-

lomuppgifterna bygger på de obligatoriska

och fördjupade kurserna i bildkonst.

För att göra diplomarbetet bör man ha

avlagt fyra kurser i bildkonst.

Mera info fås av bildkonstläraren.

STARTGymnasiediplom i mediekunskap (GD 05)

Mediadiplomet är ett självständigt prov som

görs inom det media området som den stude-

rande valt. Arbetet utförs under handledning

av en lärare.

Gymnasiediplom i musik (GD 06)

Diplomarbetet i musik är antingen ett musik-

projekt med portfolio eller en provportfolio

över arbeten från gymnasietiden. För att göra

diplomarbetet bör man ha avlagt fyra kurser i

musik.

Mera info fås av musikläraren.

För att få avlägga diplomet skall den stu-

derande ha fullgjort minst fyra kurser som

anknyter till medier: HI08, IT02, KO03 och

MO12.

STARTGymnasiediplom i gymnastik (GD 04)

Diplomarbetet i gymnastik innefattar fysisk

prestationsförmåga, specialkunnande, gym-

nastikkunskaper, intresse och samarbetsfär-

digheter samt en portfolio.

Diplomkurs i hållbar utvecklingI Mattlidens gymnasium har vi även utveck-

lat en diplomkurs i hållbar utveckling. Om du

är intresserad av och vill fördjupa dig i håll-

bar utveckling, bör du välja sex (6) kurser från

olika ämnen varav två (2) får vara obligatoris-

ka och fyra (4) ska vara fördjupade och/eller

tillämpade. För att kunna använda kurserna

i kurskorgen måste de obligatoriska och för-

djupade kurserna vara bedömda med minst

vitsordet 8.

Mera info fås av gymnastikläraren.

START

Modersmål

Obligatorisk MO4 Text och påverkan

Fördjupad MO9 Fördjupad läskompetens

Tillämpad MO14 Aktuell debatt

Finska

Fördjupad FINA7 Kommunicera i skrift

Engelska

Fördjupad ENA7 Hållbar livsstil

Tyska

Fördjupad TYB206 / TYB308 Vår gemensamma jord

Franska

Fördjupad TYB206 / TYB308 Vår gemensamma jord

Spanska

Fördjupad SPB206 / SPB308 Vår gemensamma jord

Historia

Tillämpad HI8 Världen av idag

Samhällslära

Obligatorisk SL2 Nationalekonomi och företagsamhet

START

Psykologi

Fördjupad PS5 Människan som individ och social varelse

Filosofi

Obligatorisk FI2 Etik

Fördjupad FI3 Samhällsfilosofi

Tillämpad FI5 Fördjupad etik

Tillämpad FI6 Filosofi forum

Religion

Fördjupad RE3 Världsreligioner

Fördjupad RE6 Religion och medier

Livsåskådning

Fördjupad LK3 Individen och samhället

Fördjupad LK6 Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid

Hälsokunskap

Fördjupad HÄ3 Hälsa och forskning

Biologi

Obligatorisk BI2 Ekologi och miljö

Tillämpad BI6 Laborationskursen

START Geografi

Obligatorisk GE1 En värld i förändring

Fördjupad GE3 En gemensam värld

Kemi

Obligatorisk KE1 Kemi överallt

Fysik

Fördjupad FY3 Elektricitet

Matematik

Obligatorisk MAB6 Ekonomisk matematik

Fördjupad MAB8 Statistik och sannolikhet 2

Bildkonst

Obligatorisk. KO2 Formgivna och byggda miljöer

Musik

Fördjupad Vilken som helst

Gymnastik

Fördjupad Vilken som helst

I diplomkursen ska studeranden själv kunna

visa vad hen lärt sig i kurserna som tangerar

ämnet för diplomarbetet. Diplomet i hållbar

utveckling ska vara ett arbete som konkret bi-

START

Kurser vid andra skolor och tillgodoräknande av kurser

Du kan avlägga kurser vid andra gymnasi-

um och yrkesinstitut och få med dem i ditt

studie program. Du måste förstås visa upp ett

intyg över de avklarade kurserna.

Du kan också avlägga en hel utbytes-

period i ett annat gymnasium. Ta kontakt

med din studiehandledare om du är in-

tresserad av ett periodbyte. I årskurs 1 kan

utbytesperioden ske först under period 4

eller 5.

drar till att främja något av målen för hållbar

utveckling. Arbete ska innehålla en skriftlig del

som bedöms tillsammans med det konkre-

ta projektet. Mera info fås av handledande lä-

rarna Annika Westermarck och Anna Rustén -

Bergenwall.

START

Kurser vid till exempel Arbis kan också

räknas till godo. Esbo finskspråkiga ar-

bis ordnar t.ex. vissa kurser specifikt för

gymnasie studerande. För att vara säker

på att du får en kurs för dina prestationer

kan det vara skäl att först diskutera med

din studiehandledare.

Exempelvis bilkörkortet, första hjälp-kurs,

hygienpass och musikstudier är sådant

som kan tillgodoräknas som gymnasie-

kurser. Du hittar en blankett för tillgodo-

räkning av kurser utanför kansliet,

fyll i den och ta vid behov hjälp av äm-

nesläraren i det aktuella ämnet. Den ifyll-

da blanketten lämnas in till kansliet.

I sista hand är det alltid biträdande rektor

Susanne Björkstén som beslutar om till-

godoräknande av studier avlagda utanför

skolan.

START

Detsamma gäller också för studerande

som tillbringat ett läsår utomlands. Det är

skäl att diskutera utbytesårets studier med

studie handledaren redan innan du reser.

Det är ytterst viktigt att du sparar alla betyg,

intyg, studieguider och kursinformation så

att skolan kan bedöma och tillgodoräkna

de prestationer du avklarat.

Du som t.ex. idrottar på FM-nivå kan ock-

så få kurser tillgodoräknade i gymnasiet.

Det finns en speciell blankett för tillgodo-

räknande av idrottande och du hittar den

utanför kansliet. Det lönar sig att fylla i

blanketten i slutet av läsåret eller när du ev.

avbryter ditt idrottande. Den ifyllda blanket-

ten lämnas in till kansliet.

START

STUDIEFÖRMÅNER

Busskort inom huvudstadsregionen

Studerande under 17 år åker med barnbiljett.

Studerande som fyllt 17 år och som är fast

bosatt i Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla,

Kyrkslätt och Kervo får studeranderabatt på

resorna.

När du fyller 17 år, får du på skolans kansli en

blankett som berättigar dig till rabatt på dina

skolresor. Med en blankett som är stämp-

lad och undertecknad på skolans kansli och

identitetsbevis besöker du sedan antingen

trafikverkets kundservice eller Esbo stads ser-

viceställen för att köpa ett smartkort som du

laddar enligt eget behov.

START

För att få studierabatt måste du studera på

heltid och vara bosatt i HRT-området. Ra-

batten är 45 procent och gäller endast för

periodbiljetter. Rätten till rabatten skall årli-

gen förnyas, senast 31.8.

Om studierna fortsätter ett helt läsår (höst-

och vårtermin) eller avslutas i slutet av vår-

terminen, gäller studeranderabatten till

slutet av augusti. Om studierna avslutas i

slutet av hösttermin, gäller rabatten till slu-

tet av januari.

Studerande bosatta utanför ovannämnda

kommuner kan ansöka om skolresestöd

från Folkpensionsanstalten (FPA). För att få

ett köpintyg skall studeranden ansöka om

skolresestödet med blankett som finns på

FPAs hemsida och fylls i elektroniskt.

START

Studiekort och rabattpå långfärdsbuss och tåg

Rabatt på buss- och tågresor utanför huvud-

stadsregionen kan fås med studieintyg från

skolan.

Både Suomen Lukiolaisten Liitto och

Finlands Svenska Skol ungdoms förbund

r.f. har egna studiekort som studeranden

kan ansöka om direkt av dem. Dessa

studiekort gäller även för rabatt på tåg

och långfärdsbussar.

Mera information finns på www.lukio.fi

eller www.skolungdom.fi

START

Studiestöd

På Folkpensionsanstaltens sidor finner du ut-

märkt information om alla olika former av stu-

dieförmåner, bl.a. studiepenning, bostadsbidrag,

räntestöd för studielån och stöd för skolresor

www.fpa.fi (klicka på Studerande). Blanketterna

finns också där och fylls i elektroniskt.

Med hjälp av programmet för kalkylering

av studiestöd kan du ta reda på om du

har möjlighet att få studiestöd och be-

räkna studiestödets belopp.

START

Studerandeskåp

Som studerande får du tillgång till ett låsbart

skåp där du kan förvara skolböcker och andra

tillhörigheter under läsåret. Skåpen delas ut

i början av varje läsår via grupphandledaren

på GHT. I övrigt är det vaktmästaren som har

hand om skåpen och som ska vidta las om du

behöver ett skåp, tappat din nyckel eller inte

längre vill ha ett skåp. Du får inte överlåta ditt

skåp åt någon annan eller byta skåp med en

medstuderande utan att gå via vaktmästaren.

Skåpen bör tömmas till sommaren, även

om du fortsätter i skolan nästa höst. Var

snäll och ta hänsyn till den du eventuellt

delar ditt skåp med och håll ordning på

dina saker.

STARTSkolmat

I motsats till många andra länder erbjuder

skolorna i Finland sina elever och studerande

gratis lunch. I Mattlidens skolcentrum

serveras dagligen lunch åt ca 1200 personer.

För att köket ska kunna servera till räckligt

med mat åt var och en och få det hela att

löpa krävs att alla kommer och äter vid rätt

tidpunkt. Gymnasiets lunchtid är 12.20-13.00

och om du är ledig före lunchen får du tidi-

gast gå kl. 12 till matsalen. Under utvärde-

ringsveckorna äter gymnasiet 11.30–12.15.

Allergier, intoleranser och vegetarisk mat.

Studerande som önskar vegetarisk mat eller

har mat allergier /- intoleranser ska fylla i en

blankett på kansliet. Det krävs läkarintyg för

alla allergiers del. Bara dessa studerande får

ta mat vid disken för specialdieter.

START

Information om stipendier och bidrag

Webbtjänsten FYRK hjälper dig att navigera i sti-

pendie- och understödsdjungeln: http://fyrk.fi.

STUDERANDEVÅRD

Den allmänna studerandevården omfattar

allt det arbete som hela skolsamfundets per-

sonal gör för att stöda och främja de studeran-

des väl befinnande. Var och en gör detta som

en del av sina egentliga arbetsuppgifter.

De centrala målen är att skapa en sund och

trygg inlärnings- och skolmiljö, värna om den

mentala hälsan, motverka utslagning samt

främja välbe finnandet i skolgemenskapen. Det

här innebär såväl stödande insatser för hela

skolsamfundet som individuellt stöd. Målet är

att främja en skolkultur med fokus på omsorg,

omtanke och positiv växelverkan.

START

Insatserna inom den allmänna studerande-

vården är ägnade att främja studerandes inlär-

ning och en balan serad utveckling i deras liv i

stort. Den cen trala målsättningen är därför att

förebyg ga olika problem och upptäcka hinder

för inlärningen. Kontakten med studerandes

vårdnadshavare är ofta av central betydelse

inom studerandevården.

Den allmänna studerandevården koordine-

ras av en yrkesövergripande studerandevårds-

grupp. Den ansvarar för planering, ut veckling,

genomförande och utvärdering av den ge-

mensamma studerandevår den samt den all-

männa trivseln i läroan stalten. Studerande-

vårdsgruppen främjar också de studerandes

och vårdnadshava res delaktighet i gymnasiets

verksamhet.

START

Enskilda studerandes ärenden behand-

las inte i läroanstaltens studerandevårds-

grupp. Rektor är ordförande för gruppen

och ansvarar för att den sammankom-

mer regelbundet. Förut om rektor hör

skolkurator, skolpsykolog, skolhälsovår-

dare, studiehandledare, speciallärare, och

ämneslä rare till studerandevårdsgruppen.

Ofta deltar även studerande och vid be-

hov inbjuds vårdnadshavare och utom-

stående sakkunniga.

Individuell studerandevårdDen individuella studerandevården finns

till för enskilda studerande eller stude-

randegrupper. Med individuell studeran devård

avses skolhälsovårdens, skolkuratorns och

skolpsykologens tjänster samt yrkesövergri-

pande stu derandevård som erbjuds enskild

stu derande eller studerandegrupp. En yrkes-

övergripande grupp sammankallas vid behov

och med den studerandes, samt eventuellt

vårdnadshavares, samtycke.

START

Skolkurator och skolpsykolog

Skolkuratorn stöder, handleder och ger

råd till studerande i ärenden som gäller

det sociala och psykiska välbefinnandet,

studier och livssituation.

Skolkuratorn bedömer tillsammans med

studerande eventuella behov av föränd-

ring i handlings- och beteendemönster,

sociala relationer, studier, boende samt

levnadsförhållanden. Studerande kan

erbjudas enskilda eller regelbundna

klientsamtal hos kuratorn. Kuratorn

vägleder och informerar också stude-

rande om möjligheter till stöd och vård

utanför skolan.

START

Föräldrar kan ta kontakt om det

finns oro för den ungas situation.

Sam arbete med föräldrar sker enligt

överens kommelse med studerande och

med beaktande av ett fortsatt förtroen-

de i kontakten med studerande.

Skolkurator Gunilla Biström har

sitt arbetsrum i skolans övre våning.

Ingång även direkt från gården invid

A-ingången.

Gunilla nås per telefon 050 570 5830

eller epost gunilla.bistrom@esbo.fi.

START

Skolpsykologen stöder, vägleder och

ger råd till studeranden i frågor gällan-

de det psykiska välmåendet samt stu-

dier och livssituation. Skolpsykologen

gör även psykologiska bedömningar

och utredningar vid behov.

Skolpsykolog Marina Lindholm nås bäst via

skolans kurator eller per tel. 043 825 7263

eller epost marina.lindholm@esbo.fi

STARTHälsovård i gymnasiet

Studerandehälsovården främjar studerande-

nas hälsa. En hälsoundersökning hos hälso-

vårdaren utförs under det första skolåret och

en läkarundersökning under det andra skol-

året. Läkarundersökningen är samtidigt en

förhandsundersökning inför uppbåd. Övriga

studerande kan få en hälsoundersökning vid

behov. Vid läkarundersökningen kan stude-

rande få ett nytt hälsointyg för ungdom, om

de behöver det. Intyget duger som läkarin-

tyg för körkort och arbetsplatser.

Hälsovårdaren kan kontaktas i ärenden

som gäller vaccinering, sexual- och pre-

ventivrådgivning, rusmedel och men-

talfrågor samt i andra ärenden som an-

knyter till hälsan. Hälsovårdaren har

också öppen mottagning då studeran-

dena kan söka hjälp i akuta ärenden utan

tidsbokning.

START

Studerande som vill boka en tid hos stu-

derandehälsovårdens läkare kan göra

det via hälsovårdaren. Vid behov hänvisas

studeranden till ytterligare undersökning-

ar eller den specialiserade sjukvården.

Vid olycksfall ger skolhälsovården första

hjälpen tillsammans med skolans övriga

personal. I situationer där studeranden fått

första hjälpen har vårdnadshavaren ansvar

för att han eller hon hänvisas till fortsatt

vård.

Skolhälsovårdare Sari Björkroth är på plats

måndag–torsdag (dejour kl. 12.30–13.00)

och nås även per telefon 046 877 2368

eller epost sari.l.bjorkroth@esbo.fi.

START

Tandvård

Alla gymnasiestuderande i Esbo har rätt till

munhälsogranskning inom den kommuna-

la tandvården, oberoende av vilken hemort

studerande har. Tandvården är gratis för

under 18-åringar.

Studerandena kallas inte till granskning,

utan bör själva boka tid via telefon

09 816 30300 (mån–fre kl. 7.45–16.00).

Mera info på Esbo stads hemsida: https://

www.esbo.fi/sv-FI/Social_och_halsovard/

Sjuk_och_halsovard/Tandvard

START

StudiehandledningSkolans tre studiehandledare Tony Valto-

nen, Jessica Thurin och Anna Quagrai-

ne handleder stude randena i frågor som

berör gym nasiestudier, studentexamen

och fortsatta studier. Du träffar din studie-

handledare under minst ett individuellt

samtal per läsår och i vissa perioder har

du även studiehandledning i klass. Därtill

kan du kontakta din studiehandledare när

som helst under läsåret för att få hand-

ledning. Om du har ett ärende du vill dis-

kutera med studiehandledaren, lönar det

sig att boka en tid ge nom att föreslå en

tidpunkt via Wilma.

START

Studiehandledarna har delat upp stude-

randena sinsemellan så att alla studeran-

de har sin egen studiehandledare.

Tony handle der basgrupperna 16a, 17ABC,

18ABC och 18ABC. Jessica handleder bas-

grupperna 18DE och 19DE.

Anna handleder basgrupperna 16b, 17DE,

18F, 19F och IB-grupperna. Du ska alltid

i första hand kontak ta din egen studie-

handledare.

Det är viktigt att du som studerande själv

är aktiv och tar kontakt med din studie-

handledare för att diskutera dina studier

och framtidsplaner. Studiehandledarna in-

går i studerandevårdsteamet och samar-

betar med grupphandledarna, speciallära-

ren, studerandevårdspersonal och övriga

lärare. Studiehandledarna ordnar även

olika studiebesök och möjligheter till be-

kantning med högskolestudier.

START

Specialundervisning

Specialundervisningen i gymnasiet går

främst ut på individuell handledning kring

studieteknik och hjälpmedel. Studerande

som vill bli testad för läs- och skrivsvårig-

heter kan vända sig till specialläraren. Intyg

inför studentskrivningar görs klara i samråd

med speciallärare och rektor senast då den

studerande går på åk 2 i gymnasiet. Speci-

alläraren hör till skolans

studerandevårdsteam.

Speciallärare Nina Sippola har sitt

arbetsrum på andra våningen mittemot

läsesalen. Specialläraren är anträffbar

alla dagar och kan nås via Wilma,

per telefon 046 877 2854 eller epost

nina.sippola@esbo.fi.

Kontaktinformationen hittar du på sidan

9 och grupp indelningen på sidan

19 i denna studieguide.

START

STUDERANDEKÅR ochSTUDERANDEKÅRSSTYRELSE

Alla studerande i Mattlidens gymnasium hör

till studerandekåren, eller mera bekant elev-

kåren. Vid årsskiftet väljer alltid studeran-

dekåren en ny studerandekårsstyrelse (EK)

för det kommande året.

Ordförande, sekreterare och kassör kan

genom aktivt deltagande få en kurs för

ett års arbete, medan man som vanlig

medlem får en kurs efter två års aktivt

arbete. Ordförande i studerandekårs-

styrelsen sitter med i skolans lednings-

grupp medan vice ordförande sitter

med i studerandevårdsgruppen.

STARTAlla i styrelsen får ett intyg över sitt

arbete. Studerandekårsarbetet kan

räknas som en merit i en CV.

Styrelsen ger bidrag till abiturienterna och

gammeldansen och har en mikro vågsugn

och vattenkokare för studerandena.

Styrelsen gör anskaffningar som stude-

randena vill ha och ansvarar för t.ex.

konditionssalen.

Styrelsen ordnar spelkvällar, fester och

Mattnatten med talangjakt.

Styrelsen arbetar aktivt för ökad sam-

hörighet och trivsel i skolan och ger stude-

randen möjlighet att påverka beslut som

görs i skolan.

Styrelsen handleds av lärarna Nina Sippola

och Merit Kärki.

STARTStuderandekårens trivselregler

Respektera andras arbetsro!

Bete dig sakligt mot andra i skolans alla

utrymmen. Ett leende kan rädda någons

dag! Kom också ihåg att hälsa på lärare

och medstuderande.

Var rollmodell för de yngre eleverna

och studerandena! Vi använder inte al-

kohol eller röker på skolans område.

Städa efter dig vid mikrovågsugnen och

sofforna och håll också resten av sko-

lan ren. Städa efter dig i konditionssalen,

som studerandena själva har planerat

och skaffat pengar till.

Sätt tomflaskor och -burkar i klassrum-

mens insamlingskärl. Pengarna används

för att förbättra trivseln i skolan.

START

TUTOR-VERKSAMHETEN

Den övergripande målsättningen med tutor-

verksamheten är att utveckla trivseln i sko-

lan och skapa en bättre anda.. Syftet är att

tutorstuderandena skall fungera som stöd för

nya studeranden men också varandra.

Tutorerna skall även kunna hjälpa till

med att lösa frågor som har anknyt-

ning till skolan. Tutorerna fokuserar i för-

sta hand på skolans förstaårsstuderande,

men arbetar även för alla skolans stude-

rande och deras trivsel.

Grupphandledarna innehar fortsättnings-

vis ansvaret för att informera sin grupp.

STARTTutorerna får en gedigen utbildning

under vårterminen på ettan. Under ut-

bildningen skapar tutorerna egna mål-

sättningar och gyllene regler för verk-

samheten. Teman som kommunikation,

gruppdynamik, ledarskap och värde-

ringar behandlas. Även utomstående

aktörer deltar i utbildandet av tutorerna.

Utbildningen avslutas med ett två dagar

långt teambyggarläger under vilket bl.a.

skolstarten och höstens Högsand-dag pla-

neras. Dessa planeras med målsättningen

att skapa en vi-anda samt en trygg start i

gymnasiet.

START

Skolstarten och Högsand-dagen

planeras med målsättningarna att skapa

en vi-anda och en bra start i gymnasiet.

De studerande som fungerar som tuto-

rer erhåller en kurs i studiehandledning. För

IB-studerande kan tutorverksamheten ut-

nyttjas för att uppfylla CAS-kvoten.

Valet av nya tutorer ordnas i början av vår-

terminen så att själva utbildningen kommer

igång under marsmånad.

Tutorerna handleds av Krista Kaipainen,

Merit Kärki och Tony Valtonen. En lista på

tutorerna hittar du på sidan 21.

START

INTERNATIONELLVERKSAMHET

MEP – Model European Parliament

Mattlidens gymnasium deltar tillsammans

med Etelä-Tapiolan lukio, Kauniaisten lukio,

SYK och Gymnasiet Grankulla samskola i Mo-

del European Parliament.

Två gånger om året ordnas i något EU-

land ett simulerat EU-parlamentsmöte.

Då får var skola skicka en representant

att delta i diskussioner och debatter i en

veckas tid.

Deltagarna bor hos värdfamiljer och job-

bar i kommittéer tillsammans med ung-

domar från andra EU-länder. De sista

två dagarna samlas alla till plenum för att

rösta om olika förslag som arbetats fram

under hela veckan.

START

Deltagarna betalar för sin egen resa och

egna fickpengar. Skolan står för deltagar-

avgiften. Det är en garanterat givande men

samtidigt också krävande uppgift.

Årets båda deltagare utses i allmänhet

genast i början av höstterminen. I första

hand väljs delegaterna från årskurs 2.

För mera information kan du vara i

kontakt med handledande lärare Anna

Martikainen (IB-koordinator)

START

LEAP – Linked EuropeanAwareness Project

är ett samarbetsprojekt mellan fem skolor

från olika europeiska länder: Italien (Cuneo),

Polen (Warsawa), Norge (Stavanger), Skottland

(Lockerbie) och Mattlidens gymnasium. LEAP

började som ett Comeniusprojekt 1993 och

Mattlidens har redan hunnit stå värd för pro-

jektet fyra gånger.

En gång per år träffas tio studerandere-

presentanter och en lärare från varje sko-

la, i något av länderna för en konferens

med ett gemensamt tema. Inkvartering-

en sker i värdfamiljer.

Handledande lärare är Merit Kärki och

Fredrika Auvinen.

START

STUDENTEXAMEN

Gymnasiets avgångsbetyg

För att få avgångsbetyg från gymnasiet krävs

att studerande avlagt minst 75 kurser, varav

47-52 är obligatoriska och minst 10 fördjupa-

de. Därtill måste den studerande vara god-

känd i varje läroämne, dvs. ha minst 2/3 av

sina kurser godkända i varje läroämne.

På avgångsbetyget finns inte enskil-

da kursvitsord, utan endast ämnesvisa

slutvitsord som baserar sig på vitsor-

den i de obligatoriska och fördjupa-

de kurserna. Läraren som bedömer

lärokursen kan höja vitsordet, om hen

anser att den studerandes kunskaper

och färdigheter i slutskedet av studierna

är bättre än medelvitsordet av kurserna.

Observera att inga avlagda kurser kan

raderas från avgångsbetyget.

START

Studentskrivningarna

Studentexamen kan avläggas etappvis

genom att avlägga proven under 1–3 på

varandra följande examenstillfällen (t.ex.

höst–vår eller vår–höst–vår). Med en tre-

årig studietakt kan man alltså tidigast del-

ta i studentskrivningarna under tvåans

vår. För att få delta i ett studentexamens-

prov måste man ha avlagt alla obligatoris-

ka kurser i ämnet i fråga. I de valfria språ-

ken bör minst tre kurser ha avlagts innan

skrivningarna inleds.

I studentexamen är provet i modersmål

alltid obligatoriskt och därtill bör ingå tre

andra obligatoriska prov ur följande

ä mnesgrupper:

• det andra inhemska språket (A- eller B-nivå)

• ett främmande språk (A- eller C-nivå)

• ett realprov

• matematik (lång eller kort)

START

Examinanden avgör själv vilka prov hen

avlägger som obligatoriska. Valet är

bindande i anmälningsskedet och kan

inte ändras vid följande examenstillfälle.

Utöver de obligatoriska proven kan exa-

minanden skriva valfritt antal extra prov.

Av de obligatoriska proven bör minst ett vara på den mera krävande nivån.

Om examinanden vill skriva flera realprov

lönar det sig att sprida examen på 2–3

gånger och göra ämnesvalet därefter så att

tillräckligt antal kurser är avlagda vid skriv-

ningstillfället. Samma sak gäller om man

vill skriva flera främmande språk.

Det är möjligt att under samma examens-

tillfälle avlägga endast två realprov, ett

dag I och ett dag II.

Se fördelning av realproven på sidan 102.

STARTFör att en studerande skall erhålla student-

betyg krävs att han/hon även får ett av-

gångsbetyg från gymnasiet. Studentexamen

är avlagd då examinanden erhållit godkänt

vitsord i sina fyra obligatoriska ämnen, men

studentbetyget skickas till skolan först efter

att också skolans avgångsbetyg är klart.

Digitala studentprovSedan våren 2019 är samtliga studentprov digi-

tala. Det faktum att studentexamen avläggs digi-

talt innebär naturligtvis att också undervisning-

en förbereder studerandena inför de digita la

proven. Studerandena skriver proven på egen

bärbar dator och Esbo stad uppmanar studeran-

dena att skaffa sig en bärbar dator redan vid in-

ledandet av gymnasiet.

START

Närmare information på följande sida:

https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/

studentexamen/den-digitala-student-

examen

studentexamensnämndens hemsida

https://www.ylioppilastutkinto.fi/se/

mera info på

Anmälan till studentexamenDu ska personligen anmäla dig till varje

skrivningstillfälle du tänker delta i. Anmälan

görs via en blankett i Wilma och du anmä-

ler dig endast till de prov du tänker skriva

inkommande skrivningstillfälle. Blanketten

skrivs ut via Utskrifter i Wilma, underteck-

nas med kulspetspenna och lämnas in till

START

kansliet inom utsatt tid. När du deltar för-

sta gången ska du dessutom lämna in en

utskrift på din skrivningsplan. Anmälan sker

enligt den tidtabell som skolan meddelar,

i slutet av november till vårens skrivningar

och slutet av maj till höstens skrivningar.

Anmälan är bindande och kan inte åter-

tas efter anmälan. Ett prov man anmält sig

till men inte deltar i räknas som under-

känt. Redan under första året gör du under

handledning av studiehandledaren upp en

plan för studentskrivningarna, och planen

kan sedan uppdateras under det andra stu-

dieåret.

STARTDå du anmäler dig första gången till stu-

dentexamen avgör du vilka prov du avläg-

ger som obligatoriska och vilka som extra.

Detta val kan inte ändras efter anmälan.

Du avgör också (i språk och matematik)

på vilken nivå du avlägger provet. Också

detta val är bindande.

Om du blir underkänd i ett obligatoriskt

prov på A-nivå har du dock rätt att förnya

provet på lägre nivå, förutsatt att du har

minst ett annat prov på den mera krävande

nivån bland de obligatoriska proven i din

examen.

Provkostnader

Grundavgift 14 €

Provspecifik avgift 28 €

Avgift för kontrollbedömning / prov 50 €

START

Grundavgiften betalar du varje gång

du deltar i ett examenstillfälle (höst/vår).

Därtill betalar du den provspecifika för

varje enskilt prov du deltar i. Kostnader-

na faktureras av Esbo stad och skickas

hem per post. Se till att du har uppda-

terat din postadress i Wilma!

Studentexamensvitsorden

Laudatur L = 7 poäng

Eximia cum laude E = 6 poäng

Magna cum laude M = 5 poäng

Cum laude approbatur C = 4 poäng

Lubenter approbatur B = 3 poäng

Approbatur A = 2 poäng

Improbatur I = 0 poäng

START

Kompensation

Om en examinand har underkänts i ett obli-

gatoriskt prov kan studentexamensnämnden

ändå godkänna dennes examen på basen av

kompensation.

För varje godkänt prov i examen ges kom-

pensationspoäng (1–7) enligt skalan ovan.

12 poäng kompenserar vitsordet i+

14 poäng kompenserar vitsordet i

16 poäng kompenserar vitsordet i-

18 poäng kompenserar vitsordet i=

Kompensationen sker automatiskt om

inte examinanden skriftligen meddelar

nämnden att denne motsätter sig kom-

pensationen.

START

Att ta om ett underkänt prov

Ett underkänt obligatoriskt prov får tas om

tre gånger under de tre examenstillfällen

som följer omedelbart på det tillfälle då

provet blivit underkänt. Ett underkänt obli-

gatoriskt prov i lång lärokurs kan tas om

som kort lärokurs.

Efter att ha avlagt studentexamen kan

ett underkänt prov göras om så många

gånger man vill. Detta gäller både obliga-

toriska och extra prov.

START

Att ta om ett godkänt provFrån och med hösten 2019 får ett godkänt

prov i studentexamen tas om obegränsat

antal gånger utan tidsgräns. Det bästa vitsor-

det blir alltid gällande. Om provet höjs efter

avlagd examen utfärdas ett skilt betyg över

prestationen.

Komplettering av examen

Efter avlagd studentexamen är det möjligt

att komplettera den med nya ämnen eller

med prov på en annan nivå än den som in-

går i studentexamen. Detta kan man göra

vid vilket skrivningstillfälle som helst och

man anmäler sig då i regel till det gymnasi-

um man avlagt sin examen vid.

START

Ena provdagen Andra provdagen

Psykologi Religion

Filosofi Livsåskådning

Historia Samhällslära

Fysik Kemi

Biologi Geografi

Hälsokunskap

Höjning av slutvitsordpå avgångsbetyget

Studerande som önskar höja slutvitsordet i ett

ämne bör anmäla sig till ett skilt tentamens-

tillfälle, där studerande tenterar alla kurser i

det valda läroämnet. Denna tentamen bör

ordnas inom april månad och anmälan sker

senast innan sportlovet i februari.

Realprov

STARTRåd med tanke på kursplanering

Eftersom uppgifterna i speciellt realprovet

grundar sig på innehållet i de obligatoriska

och fördjupade kurserna är det viktigt att du

läst alla dessa kurser i de realämnen du pla-

nerar att skriva i studenten.

Fundera i första hand över vilka ämnen du

är mest intresserad av och som du klarar

dig bra i. Fundera sedan på vilka ämnen

du tror du har mest nytta av med tan-

ke på fortsatta studier efter studenten. I

ansökan till högskolor ger olika student-

prov olika antal poäng, beroende på vilken

slags utbildning man vill söka till.

Diskutera ämnesvalen och hur du bygger

upp din studentexamen med din studie-

handledare. Enskilda studentprov kan du

diskutera med ämnesläraren. Det är viktigt

att du följer ämnets rekommendationer

för när och i vilken ordning du avlägger

kurserna.

START

Infotillfällen

Gymnasiets biträdande rektor ger information

om studentskrivningarna i auditoriet inför

både höstens och vårens skrivningar.

Examensdagar hösten 2019

mån 16.9 främmande språk, kort lärokurs

ons 18.9 modersmålet, provet i läskompetens

fre 20.9 främmande språk, lång lärokurs

tis 24.9 matematik, lång och kort lärokurs

tors 26.9 REAL I: psykologi, filosofi, historia, fy sik, biologi

STUDENTEXAMENDATUM för

Närmare tidpunkt meddelas i skol-

kalendern. Obligatorisk närvaro för alla

deltagande skribenter!

START

fre 27.9 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs

tis 1.10 modersmålet, provet i skrivkompe tens

tors 3.10 REAL II: religion, livsåskådningskun skap, samhällslära, kemi, geografi, häl sokunskap

Examensdagar våren 2020

tis 10.3 modersmålet, läskompetensprovet

tors 12.3 modersmålet, skrivkompetensprovet

fre 13.3 främmande språk, kort lärokurs

mån 16.3 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs

ons 18.3 matematik, lång och kort lärokurs

fre 20.3 främmande språk, lång lärokurs

mån 23.3 modersmålsprovet, samiska

tis 24.3 REAL I: religion, livsåskådnings- kunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap

tor 26.3 REAL II: psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi

STARTAlla har rätt till trivsel, trygghet och

arbetsro i skolan.

ORDNINGSREGLER

Lektionerna inleds och avslutas på angiv-

na tidpunkter. Försenad studerande anteck-

nas i Wilma. Studerandena tar kontakt med

kansliet om läraren inte infinner sig.

Studerande som stör undervisningen kan

utvisas ur undervisningsutrymmet.

Studerande som insjuknar under skoldagen

får avlägsna sig efter att ha meddelat häl-

sovårdaren eller den lärare från vars lektion

han avlägsnar sig.

Studerande som uppträder störande i mat-

salen kan förvägras skolmat under en viss

tid. Varje studerande för själv sin bricka

med kärlen till för dessa avsedd plats.

Skolbyggnaden och skolgården bör hållas

snygga och prydliga.

START

Studerande är skyldig att ersätta skada

som han åsamkat skolans eller annans

egendom. Rektor, någon av lärarna eller

vaktmästaren bör genast underrättas om

skadan.

Vid olycksfall underrättas hälsovårdaren,

någon av lärarna eller vaktmästaren.

Cyklar och motorfordon bör parkeras på

av skolan angiven plats.

Tobaksrökning är förbjuden på skol-

området.

Det är förbjudet att uppträda under på-

verkan av rusmedel i skolan eller vid av

skolan anordnade fester, utfärder, exkur-

sioner eller andra undervisnings- eller

studietillfällen. Att uppbevara rusmedel i

skolan är förbjudet.

START

Vistelse i ämnesrummen får ej förekom-

ma utan tillstånd av ämnesläraren.

Den som överträder ordningsreglerna

ställs till svars för detta.

VÅNINGSKARTA

A

B

C

DE

NOP

Q R S T

Första våningen

”Röda sidan”

Grundskolan

Amfiteater

Idrottsplan

Gatan på denna sida: Mattliden / Matinsyrjä

Gatan på denna sida: Gräsadalen / Gräsanlaakso

WC

GrundskolanRektor

Bitr. rektor

Studiehandl.IB-koord.

KansliWC

LärarrumLäkare

Hälso-vårdare

Atrium

WC

Studerande- lounge

Matsal

Röda matsalen

Stora gymnastiksalenA

Huvudingång

KIngång

JIngång

Auditoriet

Hiss

HIngång

Hiss

Hiss

Parkering

Hiss

Studiehandledare/ Skolpsykolog

Vaktmästare

START

FGH

IJK

L M

BK

N

Andra våningen

Kurator

Studio

Hiss

Lågstadium

WCSpeciallärare

WC

Tyst läsesal

Läsesal för grupparbete Bildkonst

Hiss

PIngång

MIngång

Studiehandledare

U V Z

MU

Bottenvåningen

Hiss

I

”Röda sidan”

Hiss

WCGym

Omklädningsrum

Lilla gymnastiksalen

Ingång

WC

Auditorium

GIngång

EIngång

Musik

Parkering

Idrottsplan

Basketplan

START

KURSFÖRDELNINGGLP 2016

Ämne Obligatoriska Fördjupade Tillämpade

Modersmålet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Finska, A och mofi 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Finska, B 1 2 3 4 5 6 7 8

Engelska, A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

B2-språken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

B3-språken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Matematik A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Matematik B 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fysik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kemi 1 2 3 4 5 6 7

Geografi 1 2 3 4 5

Biologi 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Historia 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Samhällslära 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Religion 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Livsåskådning 1 2 3 4 5 6 7 8

Psykologi 1 2 3 4 5 6 7 8

Filosofi 1 2 3 4 5 6 7

Hälsokunskap 1 2 3 4 5

Musik 1 eller 2 3 4 5 6 7 8

Bildkonst 1 eller 2 3 4 5 6 7

Gymnastik 1 2 3 4 5 6 12 13

Studiehandledning 1 2 3 4 5 6

IT 1 2 3 4 5 6 7 8

Temastudier 1 2 3 4 5 6

Ämnesövergripande kurser i konststudier 1 2 3

START

MOFI

TYB3

FY

SL

FI

SH

FIB1

TYB2

KIB3

KE

RE

HÄ

IT

ENA

SPB3

MAG

GE

RO

MU

TS

FINA

FRB2

MAB

HI

PS

GY

GD

MO

FRB3

SPB2 MAA

BI

LK

KO

KON

Kursfördelning 2019–20 (GLP 2016)

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

MO1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2, 3 16

10, 111, 152

4, 5 7, 9 12

GD052

6 8 13, 14

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

FINA1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2, 3

4, 5, 6

7

9

8

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

MOFI1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2, 3

4, 5, 6

9

7

8

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

FIB11. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2, 3

4, 5

6

87

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

ENA1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2, 3

10, 111, 12

4, 5 8

6

7 9

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

FRB31. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2, 3, 4

5, 6, 7, 8 213/315

9, 10, 11

Fr210/3122

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

TYB31. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2, 3, 4

5, 6, 7, 8 Ty211/313

Ty210/3121

9, 10, 11

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

SPB31. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2, 3, 4

5, 6, 7, 8

Sp210/3122

9, 10, 11

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

FRB21. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2

3, 4, 5, 6 Fr213/315

Fr210/3122

7, 8 9

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

TYB21. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2

3, 4, 5, 6 Ty211/313

Ty210/3121

7, 8 9

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

SPB21. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2

3, 4, 5, 6

Sp210/3122

7, 8 9

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

KIB31. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser1, 2, 3

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

MAG1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

MAA1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

2, 3, 4, 5

14

6, 7, 8, 9 11, 12

10 13 15

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

MAB1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

2, 3

4, 5, 6

8 9

7

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

FY1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1 2, 3

4, 5, 7 10

92

6 8

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

KE1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1 2

3, 4, 5

61

7

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

GE1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1

2, 3

4

5

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

BI1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1 3

91

2 4 7

6

5 8

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

HI1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1 8

2 4 7, 9

3 5, 6 101

11

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

SL1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

2

5

3 4 8, 9

1

6

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

RE1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2

52 92

31, 42, 61 7

8

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

RO1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

11, 22

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

LK1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

12, 21 62

3

71

8

41, 51

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

PS1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1 8

2, 3 7

4, 5 6

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

FI1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2

3

42, 51

7

62

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

HÄ1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1

5

2, 3

4

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

MU

* Obligatorisk ifall du inte väljer KO02

1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1

6, 8

2* 9

72

GD062

31, 42

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

KO1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1 3

2*

42, 52 61, 72

GD02

* Obligatorisk ifall du inte väljer KO02

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

GY1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1 3

6

2 4

52 GD041

GY13

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

SH1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1 3

2a 4, 5, 6

2b

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

IT1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 2

8

3

42,52

61, 71

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

TS1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser

1, 3 5

2 4

6

OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas

TillbakaSTART

1, 2 Kursen erbjuds vartannat år

KON1. året

1./2. året

2. året

2./3. året

3. året

alla årskurser11, 21, 31

Tillbaka

Bildkonstdiplom (GD02) Mediediplom (GD05)

Gymnastikdiplom (GD05) Musikdiplom (GD06)

STARTSTART

GDKO01 HI03

GY01 KO01

KO02 IT02

GY02 KO02

+2 övriga konstkurser

KO03 MO12

+2 fördjupade gymnastikkurser

+2 övriga musikkurser