MARITA LJUNGQVIST MOOC - PROJEKTET · MOOCs kunna erbjudas. Nedan följer preliminära förslag på...

1MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT

LU MOOC s

MOOC - PROJEKTET VID LUNDS UNIVERSITET | EN HALVTIDSRAPPORT

MARITA LJUNGQVIST

2 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT

LUNDS UNIVERSITET

Box 117221 00 LundTel 046-222 00 00www.lu.se

www.lumoocs.blogg.lu.se

Lunds Universitet | C

ED | Text: M

arita Ljungqvist | Layout: Maria H

edberg


Bakgrund.

Ett rektorsbeslut fattades i januari 2014 om ett treårigt projekt inom vilket alla fakulteter samt USV ska få möjlighet att utveckla och genomföra en MOOC (Massive Open Online Course). För 2014 har rektor tilldelat projektet 3 miljoner. MOOC-projektets syfte är att utveckla och genomföra MOOCs vid Lunds universitet under perioden 2014-2016.

Avsikterna är bl a att marknadsföra och synliggöra Lunds uni-versitet, att medverka till utveckling av den reguljära utbildningen och lärarnas digitala kompetens samt de infrastrukturer som stöder e-lärande, att främja gränsöverskridande samarbete mellan fakul-teterna avseende utbildning samt att ge nya stora grupper kursdel-tagare över hela världen tillgång till universitetets spetskompetens inom forskning och utbildning.

I maj slöts avtal mellan Lunds universitet och företaget Coursera som kostnadsfritt tillhandahåller universitetet med en plattform för kurserna samt teknisk support för att driva dessa.

Tre kurser har utvecklats under 2014 och erbjudits en gång under våren 2015: Greening the Economy: Lessons and experience from Scandinavia (GtE) vid Internationella Miljöinstitutet – IIIEE, Global perspectives on Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) vid Medicinska fakulteten och Introduction to European Business Law (EBL) vid Juridiska fakulteten.

Marita Ljungqvist


LEVERANSMÅLI det som följer beskrivs utvecklingsarbetet med och resulta-

tet av de tre kurser1 som utvecklades under projektets första

år med utgångspunkt i leveransmål och effektmål. Man bör

här komma ihåg att detta endast är en halvtidsrapport och

att projektets tidsram är tre år.

Alla fakulteter samt universitetens särskilda verksamheter (USV) ska vid projekttidens slut ha fått möjlighet att utveckla och genomföra en MOOC-kurs inom projektets ram.

1 För SRHR-kursen kan endast en del av resulta-ten presenteras eftersom kursen avslutas först den 7 juni 2015, d v s efter överlämningen av denna rapport.

Under projektets första år fick två fakulteter och en av uni-

versitetets särskilda verksamheter i uppdrag att utveckla

varsin MOOC, efter att de hade inkommit med förslag till

utbildningsnämnden. Inför det andra året beslutade nämn-

den att inte föreslå rektor att avsätta medel till fakulteterna

för att utveckla MOOCs utan istället utnyttja medel som

avsatts för insatser inom områdena akademiskt skrivande

samt akademiskt lärarskap för att producera två kurser (en

på svenska och en på engelska) i akademiskt skrivande samt

en kurs i akademiskt lärarskap. Dessa kommer att erbjudas

som MOOCs men kurserna i akademiskt skrivande ska i första

hand rikta sig till Lunds universitets egna studenter. Flera

fakulteter har uttryckt intresse av att kunna utveckla MOOCs

och undersöker möjligheter för finansiering. Det är ännu

oklart om central finansiering kommer att kunna avsättas

för detta inför 2016.

Måluppfyllelse/resultat


Projektet har involverat personer från hela universitetet i olika

grad. Eftersom projektet både har en utbildningsaspekt och

en marknadsföringsaspekt är chefen från kommunikations-

avdelningen och föreståndaren för CED medlemmar i styr-

gruppen. I nära samarbete med projektledare arbetar också

Maria Hedberg, pedagogisk utvecklare/systemförvaltare vid

CED i MOOC-projektet, i första hand med tekniskt stöd och

workshopaktiviteter. I referensgruppen, som träffats fem

gånger under 2014 och en gång under 2015 sitter represen-

tanter för alla fakulteterna, biblioteken och en studerande-

representant. I projektgruppen sitter förutom kursansvariga/

representanter för de tre kursteamen även representanter

från universitetsbiblioteken, externa relationer och kommu-

nikationsavdelningen och en studeranderepresentant. Dessa

har alla bjudits in till flera av projektets aktiviteter utanför

mötena. Under projektets första år anordnades ett flertal

workshops och seminarier för de lärare, kursansvariga,

administratörer, studenter och bibliotekarier som på olika

sätt deltog i utvecklingsarbetet. Dessa marknadsfördes inte

internt eftersom avsikten var att först testa upplägget för

att under projektets andra år kunna erbjuda vissa aktiviteter

till en större publik. Inom ramen för projektet arrangerades

även ett flertal diskussions- och utbildningstillfällen, både i

form av möten med hela projektgruppen (7 stycken), enskil-

da möten mellan kursteam och projektledare samt tekniska

genomgångar för administratörerna.

Lärare vid alla fakulteter skall vid projekttidens slut ha inbjudits att delta i workshops,diskus-sionsmöten och seminarier kring MOOCs och frågor som rör MOOCs och nätbaserat lärande (t ex öppna läranderesurser, visuell media i undervisningen, kamratbedömning på nätet etc). Även bibliotekarier och representanter från andra enheter skall beredas möjlighet att bidra till och delta i dessa aktiviteter. Ett antal öppna seminarier om projektet anordnas för att sprida information.


Acting in front of the camera. Tre

workshops i maj-juni om hur man

skapar bra videoföreläsningar med

testfilmning och hjälp av medietränare

från kommunikationsavdelningen. Mål-

grupp: Lärare.

Creating a lecture. Workshop om

hur man skapar en kursbeskrivning samt

översikt av hur man bygger en “lektion”

i plattformen. Målgrupp: Administratö-

rer.

Peer review. En workshop i juni om

kamratbedömning med medverkan av

Roy Andersson från Genombrottet på

LTH. Målgrupp: Lärare, kursansvariga

och administratörer.

Forum moderating. En workshop i

september om hur man interagerar med

MOOC-deltagare i diskussionsforum och

modererar diskussionerna. Inbjuden

workshophållare var Tanja de Bie från

Leidens universitet. Målgrupp: Läraras-

sistenter (studenter), administratörer,

kursansvariga.

Building quizzes in Coursera. Två

mer tekniskt inriktade workshops i

september/oktober om hur man bygger

quizzar i plattformen. Målgrupp: Admi-

nistratörer.

Communicating with MOOC par-

ticipants. Workshop i oktober om hur

man sätter upp och håller en Google

Hangout (webinarium) för hundratals

deltagare. Målgrupp: Kursansvariga,

lärare och administratörer.

Learning analytics. Workshop om

vilken typ av data vi kan få fram från

plattformen och hur den kan användas.

LUs partnership manager Emma Webb

höll i workshopen. Målgrupp: Kursan-

svariga, administratörer.

Forum moderating training session.

Hands-on workshop i nov-december

2014 samt april 2015 (för medicinska

fakulteten) om hur man använder sig

av funktionerna i forumen och vad man

bör tänka på som moderator. Målgrupp:

Lärarassistenter (studenter)

Ett par uppföljningsmöten för att

utbyta och jämföra erfarenheter mellan

de två kursteam som avslutade sina

kurser i mars anordnades också under

våren 2015.

Två öppna seminarier/webinarier

arrangerades under projektetperio-

dens första halva: ett i maj 2014 då

MOOC-projektet presenterades och

kursansvariga för de tre kurserna berät-

tade om sina förväntningar och tankar

och ett i maj 2015 då resultaten och

erfarenheterna från kurserna presente-

rades. Ca 70 personer deltog vid båda

tillfällena, varav knappt hälften följde

dem online2 .

NEDAN FÖLJER EN LISTA PÅ DE WORKSHOPS SOM ANORDNADES:

Alla fakulteter ska kunna visa exempel på hur MOOCs, MOOCs-material eller erfarenheter från kursgivningen har använts för att främja den ordinarie undervisningen vid fakulteten. Även studenterna ska ges möjlighet att beskriva sina erfarenheter av dessa insatser. Studentkårerna för-väntas också ha involverats i diskussioner kring hur materialet kan användas i kursverksamheten.

En utvärdering har gjorts av erfarenheter och tankar

kring MOOC-arbetet, som har skickats ut till kursansva-

riga för spridning till lärare, administratörer och studen-

ter. 12 personer har hittills svarat på enkäten. I svaren

framgår att en del av videomaterialet redan under våren

2015 har använts i vissa reguljära kurser och att det finns

planer på att använda det i t ex en SAS-kurs. IIIEE har

också skapat ett kompendium med utgångspunkt i kurs-

materialet som kommer att spridas och användas i andra

sammanhang. Vad som är intressant att notera är att ca

800 personer som deltog i den första omgången av de

tre aktuella kurserna har uppgivit att de är studenter,

anställda eller alulumner från Lunds universitet.

Det betyder att det har funnits ett stort intresse från

personer som redan har en tydlig koppling till LU, t ex

som redan studerar här, att delta i kurserna. På sikt kan

det vara av intresse att undersöka av vilka skäl dessa per-

soner deltog och huruvida de slutförde kursen eller ej.

Formally affiliated with LU

Familiar with LU

Heard of LU

Not heard of LU


Familiar with LU

Heard of LU

Not heard of LU


Familiar with LU

Heard of LU

Not heard of LU 2 Seminariet den 27/5 2015, där representanter för de tre kur-serna berättar om resultat och erfarenheter, kan ses i efter-hand på https://www.youtube.com/watch?v=69f0XQ3P_lk


En utvärdering av hur deltagare i Lunds univer-sitets MOOCs har använt sig av kursinnehåll och kursupplägg skall ha genomförts.

Två enkäter har lagts upp på plattformen i varje kurs, en

Welcome survey och en Exit survey. Dessutom ges deltagarna

möjlighet att besvara ett antal “minienkäter” under kursens

gång som Coursera administrerar. I avsnittet Utvärdering i

denna rapport redovisas en sammanfattning av ett urval av

frågorna och svaren på dessa enkäter.

Data om MOOCs-användare och deras använ-darmönster som kan användas i forskningspro-jekt inom högskolepedagogik skall ha samlats in. Lunds universitet ska dela den genererade datan med andra universitet inom ramen för nordiska, europeiska och/eller internationella nätverk, under förutsättning att det kan ske rättssäkert.

Olika typer av data har samlats in rörande t ex

• deltagarnas ålder, kön, geografiska tillhörighet och stu-

diebakgrund.

• användningen av kursmaterial, interagerande med andra

deltagare, deltagande och prestation i bedömnings-

grundande aktiviteter som quizzar och kamratbedömda

uppgifter.

• användarnas ambitioner med att gå kursen samt upp-

fattning om kursens kvalitet och innehållets använd-

ningsbarhet,

• användarnas kännedom och uppfattning om Lunds uni-

versitet och intresse av att söka till LUs mastersprogram

En lättläst sammanställning/presentation av datan, av sva-

ren på ett urval av Courseras minienkäter samt av några av

deltagarnas egna röster om kurserna har publicerats online3

och en något mer detaljerad översikt av enkätsvaren presen-

teras i avsnittet Utvärdering i denna rapport. Delar av datan

kommer att delas nationellt med andra svenska lärosäten

som LU samverkar med i MOOC-projektet (för närvarande

Karolinska Institutet, Chalmers och Uppsala Universitet), samt

på ett internationellt plan med andra universitet i exempelvis

LERU-nätverket och U21. Överlag har projektet strävat efter

transparens både när det gäller arbetssätt och resultat. Pro-

jektet driver en blogg4 där projektarbetets beskrivs, rapporter

och presentationer av data har publicerats publikt och de

öppna seminarier som har anordnats har också sänts som

webinar för att även deltagare från andra lärosäten ska kunna

ta del av erfarenheterna.

En plan för hur MOOC-kurser ska kunna be-drivas efter avslutat projekt ska redovisas. Avden ska även framgå förslag till hur universite-tets fortsatta arbete med att utveckla ochfinanisera MOOCs kan organiseras.

Då detta endast är en halvtidsrapport har ingen plan för detta

tagits fram ännu. Dock har det under projektets första del

framgått att en stor utmaning är kostnaden för dessa kurser.

De kurser som hittills har utvecklats har överskridit sin budget

och respektive fakultet/verksamhet har fått skjuta till medel

för att kunna uppnå de ambitioner man har satt upp. Den

stora kostnaden har varit kopplad till videoproduktionen,

vilket framför allt beror på att LU inte har en egen videostu-

dio5. Eftersom det har varit nödvändigt att hyra in ett externt

produktionsbolag och även utrustning har kostnaderna blivit

höga och detsamma kommer att gälla de kurser som ut-

vecklas under 2015. Behovet av inrättandet av en bemannad

videostudio vid ett framtida centrum för högskolepedago-

gisk utveckling vid LU kommer sannolikt att bli stort inom en

mycket snar framtid då allt fler utbildningar använder sig av

inspelade utbildningsfilmer av olika typer.

Inför framtiden behöver dessutom också olika model-

ler – som också är knutna till olika finansieringsformer – för

MOOCs kunna erbjudas. Nedan följer preliminära förslag på

några sådana modeller:

“Låg-budget”-MOOCs. Kostnader för videoproduktion

kan sänkas betydligt om man utnyttjar möjligheter som t ex

skärminspelade videoföreläsningar för vilka varken studio,

utomhusfilmade sekvenser eller videoteam krävs. För dessa

kurser kan läraren/lärarna genomgå en kortare utbildning för

att sedan själv(a) ta fullt ansvar för videoproduktionen.

“Medel-budget”-MOOCs. Kostnader för videoproduktion

kan sänkas något om man väljer att bygga videoföreläsning-

arna på enklare inspelningar i studio med i efterhand pålagt

presentationsmaterial av enklare slag.

Extern finansiering. Möjligheter att söka finansiering/

sponsring från t ex näringslivet och olika intresseorganisa-

tioner för att kunna utveckla en MOOC. Möjlighet att sam-

arbeta med företag som önskar uppdragsutbildningar, t ex

modeller som bygger på en “bas-utbildning” i form av en

MOOC, öppen för alla, som delvis eller helt finansieras med

externa medel. Utöver den erbjuds deltagare från företaget/

organisationen en kortare påbyggnadskurs (t ex på plats i

Lund) som ingår i utbildningspaketet.

Verified Certificate. Kurser i ämnen som har stor efterfrå-

gan och där många deltagare ser ett certifikat som använd-

bart för sina framtida karriärer kan delvis finansieras genom

att man erbjuder deltagarna möjligheten att efter avslutad

kurs få ett särskilt intyg styrkt av ID-handling och tangent-

tryckningsigenkänning som är belagt med en viss kostnad.

3 Presentationerna går att se på http://bit.ly/1Q6Bhqq för GtE och http://bit.ly/1HKn0Ws för EBL. SRHR har i skrivande stund inte avslutats och därför finns ännu ingen liknande presentation för denna kurs.

4 http://lumoocs.blogg.lu.se 5 Juridiska fakulteten har en studio som de under årets pro-jektets första år har hyrt ut till IIIEE , men detta har varit en tem-porär lösning för att kunna hålla nere kostnaderna.


I denna kursomgång har detta erbjudits på en av kurserna,

GtE. 362 deltagare valde att betala ca 50 USD för ett styrkt

certifikat6 . För kurser i ämnen där det finns högre efterfrågan

på ett sådant intyg (i skrivande stund exempelvis ekonomi,

marknadsföring, finans) blir inkomsten betydande och skulle

i princip kunna täcka hela eller större delen av produktions-

kostnaderna, kanske t o m ge en vinst över tid.

Samverkan med andra lärosäten. En LU-institution kan gå

samman med institutioner vid andra svenska eller europeiska

lärosäten för att skapa en MOOC och dela på utvecklings-

kostnaderna.

EFFEKTMÅLEffektmålen anknyter till syftet med projekten och därmed

de övergripande målen med arbetet. Som belyses ovan har

arbetet mot leveransmålen hela tiden syftat till att uppnå

dessa effektmål. Nedan följer en kort redogörelse av vilka

aktiviteter som särskilt kan anses bidra till effektmålen.

Lunds universitet ska genom utvecklingen av MOOCs öka sin internationella synlighet som ett ledande universitet inom forskning och ut-bildning,

Lunds universitet är medlem i LERU(Leading European Rese-

arch Universities)-nätverket och i LERUs e-learning working

group som träffas två gånger/år. Vid dessa möten har under

projekttidens gång ett tydligt fokus legat på just MOOCs då

flera medlemsuniversitet har engagerat sig i frågan. LU har

genom projektet kunnat bidra till och delta i diskussioner

kring öppna lärresurser och öppna nätbaserade kurser samt

samverka med övriga lärosäten. Exempelvis bjöds Tanja de

Bie, som leder forum-modereringsteamet vid Leidens univer-

sitet, i september in för att berätta om deras erfarenheter för

våra lärare och administratörer. Både Leiden och Edinburgh

har också delat med sig av sina enkäter och andra dokument

som har varit värdefulla för vårt arbete att ta del av. Vad

gäller den ökade synligheten generellt visar uppmärksamhet

både från nyhetsmedier och stort intresse från andra svens-

ka lärosäten att MOOC-projektet har gett synlighet för LU

åtminstone i ett nationellt sammanhang. Internationellt kan

man vända sig till de frågor som ställts av Coursera vid inträde

på kursen för att få en indikation på deltagarnas kännedom/

uppfattning om Lunds universitet och de kursgivande insti-

tutionerna. Exempelvis visar kartan nedan hur kursen GtE

har nått ut till deltagare som har uppgett att de tidigare inte

kände till Lunds Universitet (röd till grå färgskala= kände inte

till LU alls eller endast liten kännedom tidigare, Ljusgrön till

mörkgrön färgskala = relativt hög eller hög kännedom om LU

tidigare, Vit färg= få deltagare på kursen).

6 Ett mindre antal av dessa ansökte om och fick ekono-miskt stöd av Coursera för att kunna finansiera intyget.


75–80 % av respondenterna i en av Courseras minienkäter

på LUs kurser 7 ansåg det vara mycket eller extremt troligt att

de skulle ta en kurs från samma värdinstitution, dvs LU, i

framtiden om en sådan erbjöds. 75–76 % menade att de nu

har en mer positiv uppfattning om värduniversitetet. 8 81–82

% svarade att det var mycket troligt eller extremt troligt att

de skulle rekommendera kursen till en vän eller kollega. Detta

visar att MOOCs kan ha en betydelse för att sprida känne-

dom om och stärka den positiva bilden av Lunds universitet

i världen.

Ett annat sätt att generera uppmärksamhet från en

internationell publik är via sociala medier. Alla tre kurserna

har aktiva Facebooksidor knutna till kurserna som redan har

“gillats” av mellan 800 och 2300 personer. 9

stärka fakultetsöverskridande samverkan avse-ende nätbaserad undervisning och lärande,

Genom de aktiviteter, möten och workshops som har anord-

nats under och efter produktionstiden har teamen kunnat

utbyta erfarenheter och diskutera frågor som har uppstått.

Både projektgrupp och referensgrupp – som innehåller

representanter från alla fakulteter – medverkade också i

det gemensamma framtagandet av en checklista för kvali-

tetsutvärdering som kan användas under utveckling av en

MOOC och som underlag för utvärdering av kursen .10 Denna

checklista skulle också också användas vid utveckling av andra

typer av nätbaserade utbildningar vid universitetet. Konkret

samarbete skedde också genom att Juridiska fakulteten hyrde

ut sin studio till Internationella Miljöinstitutet under deras

videoinspelningar och genom att dessa båda fakulteter delat

och jämfört data från kurserna med varandra, samt diskuterat

frågor som rör kursernas framtid och förändringar/förbätt-

ringar av kursdesign och upplägg.

bidra till kvalitetsstärkande och kostnadseffek-tiv utveckling av den ordinarie utbildningen dels genom kompetensutveckling och dels genom att MOOCs och MOOC-material kan ersätta eller komplettera reguljära kursmoment,

MOOC-teamen har meddelat att de redan nu använder sig av

en del av materialet i den reguljära utbildningen men att tan-

ken är att detta ska kunna göras i ännu högre grad framöver.

IIIEE har t ex redan under våren skapat ett kursmoment på

sitt mastersprogram där studenterna först får se videoföre-

läsningar från GtE-MOOC:en och därefter arbeta i grupper

med utvalda “cases” som MOOC-deltagarna har lämnat in

som avslutande arbete på kursen. Studenterna får läsa, dis-

kutera generell tillämpning av samt kvalitet på de exempel

som MOOC-deltagarna lämnat in samt bedöma dem utifrån

olika kriterier. Ett urval av videoföreläsningarna på MOOC:en

ligger öppet på Youtube och det kompendium som arbetats

fram för kursen är också öppet tillgängligt och Creative Com-

mons-licensierat, så att materialet enkelt kan användas i andra

sammanhang. Ytterligare rapporter från lärare och studenter

om hur MOOC-material använts i reguljär kursverksamhet

förväntas inkomma under hösten. Dessutom visar data från

den första kursomgången 11 att hundratals av deltagarna har

en koppling till LU, antingen som studenter, alumni eller lärare

och det finns därför goda skäl att anta att många studenter

som idag läser vid Lunds universitet har funnit dessa öppna

kurser vara värdefulla för sin pågående utbildning.

Vad gäller kompetensutveckling för lärare har CED vinn-

lagt sig om att försöka koppla innehåll i workshops och semi-

narier till pedagogiska moment i den ordinarie utbildningen i

så hög grad som möjligt. Ett sådant exempel är workshopen

om kamratgranskning i MOOCs, till vilken Roy Andersson från

Genombrottet 12 bjöds in för att berätta om sina erfarenheter

av kamratgranskning i stora klasser i campuskurser, vilket led-

de till en intressant diskussion bland lärarna om hur de skulle

kunna arbeta med kamratgranskning och kamratbedömning

som moment även i den reguljära utbildningen. Men projek-

tet har även i viss mån bidragit till kompetensutveckling för

de studenter som har deltagit. Vid Juridiska fakulteten har

studenter koordinerat kursutvecklingsarbetet, och ett team

bestående av bl a nuvarande och f d studenter har ansvarat

för videoproduktionen för två av kurserna (Internationella

Miljöinstitutet och Medicinska fakultetens). I en intervju med

två av studenterna i november beskrev de sina erfarenheter

av arbetet på följande sätt:

“[Vi har] har haft stort inflytande, allt har varit adaptivt, har vi

kunnat motivera ett förslag så har det gått igenom.”

“[Student]amanuenserna har nog fått en stärkt roll.”

“[Det] mest positiva med MOOC-arbetet är att kunna se så

mycket spill-over-effekter, kanske mest på IIIIEE där jag har

varit med hela vägen, se att lärarna börjar reflektera kring

sina ämnen, hur får jag fram detta på minuter, vad säger jag

egentligen i klassrummet, hur får jag fram mitt budskap?

De verkar mer benägna att vilja jobba på det här sättet i

fortsättningen.”

7 Observera att Courseras s k quick questions på SRHR-kur-sen inte är färdigställda i skrivande stund då kursen fortfaran-de pågår. Dessa siffror gäller därför enbart GtE och EBL. Se av-snittet Utvärdering för en översikt av enkätsvaren. Fullständiga rapporter från dessa enkäter hittas på http://bit.ly/1G5A4c4

8 21-24% svarade att deras tidigare uppfattning inte hade ändrats, vilket förstås kan innebära att den redan var hög.

9 EBL: https://www.facebook.com/eblmooc?fref=ts GtE: https://www.facebook.com/iiieemooc?fref=ts SRHR: https://www.facebook.com/globalsrhr?fref=ts

10 Se bilaga11 Se s. 6 i denna rapport

12 LTHs högskolepedagogiska enhet


“Jag har fått större perspektiv på hela utbildningen och på

det digitala när det gäller utbildning.”

“Jag har fått allmänna kunskaper kring ledarskap och pro-

jektledning, nya strategier hur man för ett projekt framåt,

erfarenheter man tar med sig.”

Flera studenter vid alla tre institutionerna har också medver-

kat i moderering av forumdiskussioner i kurserna och på så

sätt fått tillämpa sin kunskap i ämnet i konkreta situationer

och stöttat andras lärande i ämnet.

undersöka och utforska olika pedagogiska möjligheter med öppna nätbaserade kurser och på så sätt skaffa sig handlingsberedskap i den digitala frontlinjen,

CED har under det gångna 1 1/2 året skaffat sig många nya

och viktiga kunskaper om hur man stöttar lärare som utveck-

lar och driver nätbaserade kurser. Det har funnits flera utma-

ningar längs med vägen och många nya lärdomar har gjorts.

Dessa har dokumenterats och kan nu användas i planeringen

av framtida kurser. Exempelvis har de olika MOOC-teamen

arbetat på olika sätt med kursutvecklingen och organiserat sig

något olika. På Juridikum har studenter koordinerat och drivit

arbetet framåt medan på Internationella miljöinstitutet har två

av de anställda lärarna koordinerat och administrerat arbetet.

På Medicinska fakulteten lades det arbetet på en student och

desssutom projektanställdes ledaren för filmteamet, en f d

student vid LU, som vid den tidpunkten hade fått stor inblick

i och erfarenhet av de övriga teamens arbete.

Graden av inrapportering och samverkan med projektle-

dare och team på CED skiljde sig också mellan teamen. Detta

är erfarenheter som vi nu tar med oss och kan ha i åtanke

när vi lägger upp arbetet med MOOC-kurser i framtiden. Vad

har fungerat bra och vad har fungerat sämre om vi ser till

arbetsprocessen? Hur mycket behöver dokumenteras, vad be-

höver projektledaren veta, hur mycket framförhållning behövs

för att kunna ge enskilt stöd till administratörer som fastnar

under uppbyggandet av kurser, hur mycket tekniskt stöd kan

vi erbjuda, etc. Här har vi givetvis också haft stor hjälp av

Courseras support-team och av vår partnership manager som

ständigt har stått beredda att svara på frågor och hjälpa oss

med både tekniska, pedagogiska och marknadsföringsmässi-

ga funderingar. Slutligen har Maria Hedberg, systemförvaltare

och pedagogisk utvecklare vid CED som har ansvarat för det

tekniska stödet till MOOC-teamen utifrån de erfarenheter

som vi har samlat in under produktionstiden designat tydliga

och pedagogiska manualer och riktlinjer för flera moment i

kursdesignen och i synnerhet de tekniska delarna av dessa,

som nu kan återanvändas i framtida kurser. Delar av dessa är

generella (t ex hur man bäst skapar kvalitativa flervalstester)

och kan också användas i andra utbildningssammanhang som

inte specifikt rör MOOC-kurser.

QUIZ DESIGN AND LEARNING OUTCOMES We want to design our quizzes so that we can feel confident that they test the learners on what we want them to be able to do (i e that they have achieved the learning outcomes), and also that we give feedback in a way that helps the students to master the topic. Multiple choice quizzes have a rather high degree of reliability (they are harder to guess on than true/false questions and the scoring is objective compared to f ex essay scoring). Also, you can test students on more aspects of each learning outcome and on more learning outcomes in the same amount of time it takes to write an answer to an essay question. Multiple choice quizzes are effective for assessing different kinds of learning outcomes, both basic recall and application and analysis. However, they are not an effective way to test students’ ability to organize thoughts or articulate explanations or creative ideas. To help the students train such skills we need the peer assessed assignments. It is however, possible to test higherorder thinking through carefully constructed multiple choice tests.

(http://cft.vanderbilt.edu/guidessubpages/writinggoodmultiplechoicetestquestions/)

2

QU

IZ D

ESI

GN

AN

D L

EA

RN

ING

OU

TC

OM

ES

We

wan

tto

desi

gnou

rqui

zzes

soth

atw

eca

nfe

elco

nfid

entt

hatt

hey

test

the

lear

ners

onw

hat

w

ew

antt

hem

tobe

able

todo

(ie

that

they

have

achi

eved

the

lear

ning

outc

omes

),an

dal

soth

at

w

e gi

ve fe

edba

ck in

a w

ay th

at h

elps

the

stud

ents

to m

aste

r the

topi

c.

Mul

tiple

choi

cequ

izze

sha

vea

rath

erhi

ghde

gree

ofre

liabi

lity

(they

are

hard

erto

gues

son

than

t ru

e/fa

lse

ques

tions

and

the

scor

ing

isob

ject

ive

com

pare

dto

fex

essa

ysc

orin

g).A

lso,

you

can

te

stst

uden

tson

mor

eas

pect

sof

each

lear

ning

outc

ome

and

onm

ore

lear

ning

outc

omes

inth

e

sa

me

amou

ntof

time

itta

kes

tow

rite

anan

swer

toan

essa

yqu

estio

n.M

ultip

lech

oice

quiz

zes

ar

eef

fect

ive

fora

sses

sing

diffe

rent

kind

sof

lear

ning

outc

omes

,bot

hba

sic

reca

llan

dap

plic

atio

n

an

dan

alys

is.H

owev

e r,t

hey

are

nota

nef

fect

ive

way

tote

stst

uden

ts’a

bilit

yto

orga

nize

thou

ghts

orar

ticul

ate

expl

anat

ions

orcr

eativ

eid

eas.

Tohe

lpth

est

uden

tstra

insu

chsk

illsw

ene

edth

e

pe

er a

sses

sed

assi

gnm

ents

. It

isho

wev

er,p

ossi

ble

tote

sthi

gher

ord

erth

inki

ngth

roug

hca

refu

llyco

nstru

cted

mul

tiple

choi

ce

test

s.

(h

ttp://

cft.v

ande

rbilt

.edu

/gui

des

sub

page

s/w

ritin

ggo

odm

ultip

lec

hoic

ete

stq

uest

ions

/)

2


bidra till det livslånga lärandet och ge nya stora grupper kursdeltagare över hela världen tillgång till universitetets spetskompetens inom forskning och utbildning genom utbildnings-material av högsta kvalitet,

Data från den första kursomgången visar att kursinnehållet

har nått ut till en både bred och i många aspekter heterogen

deltagargrupp. Ur andra aspekter, t ex utbildningsnivå, är

gruppen däremot relativt homogen. Även om en tredjedel

av anmälningarna kommer från utvecklingsländer finns det

fortfarande vita fläckar på kartan. Exempelvis Afrika är en

del av världen där de flesta MOOC-kurser fortfarande inte

har fått fäste, åtminstone inte de som erbjuds via Coursera

(som är världens största MOOC-plattform sett till antal kurser,

partneruniversitet och användare).

samt medverka till att kunskap om hur vuxna lär sig i nätbaserade miljöer genereras, som kan leda till en kvalitetsförstärkning av svensk hö-gre utbildning.

Arbetet med att undersöka den data som nu finns tillgänglig

från den första kursomgången styrs givetvis till stor del av vil-

ka frågor som man vill ställa. Hittills har vi framför allt under-

sökt på i vilken grad deltagarna har använt sig av innehåll och

aktiviteter i kurserna. Vi har t ex undersökt engagemang i dis-

kussionsforum och genomströmning (se avsnittet Utvärdering

i denna rapport). Det finns givetvis många andra intressanta

pedagogiska frågeställningar att söka svar på i den insamlade

datan, allt ifrån att studera t ex den vetenskapliga nivån på

diskussionerna i forumen eller hur många gånger användarna

i genomsnitt ser om en videoföreläsning, hur aktiva i forumen

de deltagare är som presterar bäst, korrelation mellan en

uttryckt ambition att få ett intyg på kursen och faktiskt slut-

förande av kursen etc. Inte minst kan man använda datan för

att undersöka svårighetsgrad i provmoment och hur väl dessa

är anpassade till övrigt kursmaterial. MOOC-teamen kommer

nu att se över detta för att kunna utröna vilka ändringar som

behöver göras innan kurserna ges igen.

En intressant möjlighet som Courseras plattform erbjud-

er är att göra s k in-video polls där man kan ställa frågor

inne i videoföreläsningarna som deltagarna besvarar. Nedan

presenteras ett par exempel på sådana frågor i GtE-kursen,

och resultatet av dem. Frågorna besvarades av drygt 2000

personer, vilket alltså ger ett ganska stort underlag, och det

är också möjligt att analysera svaren vidare genom att t ex un-

dersöka från vilka delar av världen respondenterna kommer.

Det finns flera exempel på lärare vid andra lärosäten som

har använt sig av den här funktionen för att samla in data

till sin forskning, t ex professor Edwin Bakker vid Leidens

universitet, som har använt sig av in-video polls i sin kurs

om terrorism 11.

5

11 http://bit.ly/1K9vcVb


Kurserna har utvärderats på flera sätt:

• Personer vid LU involverade i arbetet med kurserna har

getts möjlighet att besvara en enkät där de ombetts be-

skriva sina erfarenheter av detta utifrån olika aspekter.

• Den insamlade datan från kurserna har analyserats för

att besvara frågor kring t ex aktivitetsgrad i forum och

genomströmningsgrad.

• Deltagarna i kursen har kunnat besvara två enkäter i var-

je kurs samt flera minienkäter distribuerade av Coursera.

• Projektledare har i samråd med teamen gjort en sam-

manställning av hur målen i den checklista som utveck-

lades under 2014 för kvalitetssäkring av MOOC-kurser

har uppfyllts.

Nedan följer en sammanfattning av resultatet av dessa ut-

värderingsinsatser.

ENKÄT TILL ANSTÄLLDAEnkäten besvarades av tolv personer, fem av dessa var lärare,

övriga koordinerade arbetet, arbetade med kursdesign och/

eller modererade forumen under kursens gång. Överlag visar

svaren att MOOC-projektet har varit en positiv upplevelse hos

de inblandade. Framför allt beskriver lärarna att produktions-

teamens professionalism och det goda samarbetet med dem

har varit mer eller mindre avgörande för kvaliteten på kurser-

na. Respondenterna är också mycket nöjda med samverkan

och stöd från CED, med plattformens funktioner och med

den support man har fått från Coursera.

Enkätsvaren visar tydligt att detta har varit ett pilotpro-

jekt. Bilden som framträder av svaren – om än få – är att det

har funnits en entusiasm och en vilja att skapa något bra

och att man har haft ett mycket bra samarbete med produk-

tionsteam och CED men att det har rått viss förvirring kring

hur organisationen kring kurserna har sett ut, vem som ska

göra vad och vem som ska kontaktas i vissa frågor, samt vilka

tidsramar som har funnits för olika delmoment av arbetet.

Ett par respondenter uttrycker att det har varit svårt att

få vissa lärare engagerade, att en del har upplevt arbetet som

en “pålaga uppifrån”. På Juridikum har det varit nätkurslä-

rarna (studenter) som har koordinerat kursen och varken de

eller den bibliotekarie som har medverkat i kursen har haft

särskilt mycket kontakt med lärarna utanför deras insatser i

kursen, istället har man rådgjort med en senior som har haft

mandat att fatta beslut för lärarteamet när så har behövts.

Lärarassistenterna/moderatorerna, som fr a har arbetat under

kursgivningsperioden 17 beskriver att de i stora delar har arbe-

tat självständigt med att moderera diskussionerna i forumen,

och endast kontaktat lärare eller administratörer när det har

varit nödvändigt.

Enligt rektorsbeslut 140130 avsatte universitetet 3 miljoner

kr till MOOC-projektet. Hur dessa har fördelats på olika kost-

nadsposter framgår nedan.

Projektledning (80%): 500 000 kr

Pedagogisk utvecklare (15%): 75 000 kr

Nationell & internationell samverkan (t ex konferensresor,

möten, inbjudna gäster för erfarenhetsutbyte, arrangerande

av webinars): 35 000

Global Health MOOC (M): 750 000

European Business Law MOOC (J): 850 000 14

Greening the Economy MOOC (USV): 750 000

Efter avslutade kurser skickade projektledaren ut en förfrå-

gan till respektive lokal projektledare/koordinator på kurserna

om att redovisa antal timmar och faktiska kostnader. Svaren

visar att både IIIEE och juridiska fakulteten 15 har bidragit

med egen finansiering för att täcka upp för kostnaderna för

kurserna utöver de medel som tilldelats från centralt håll.

IIIEE uppger att deras styrelse avsatt 1 miljon kronor för

2014 och 500 000 för 2015/2016 för att “utveckla och driva

MOOCen och material däromkring”. Juridikum uppger att

de har lagt ut 100 000 kronor utöver den tilldelade summan

för MOOC-produktionen, och att de då inte räknar med lokal

projektledning och projektadministration à 180 000 kr efter-

som detta har räknats in i institutionsgemensam overhead.

De medel som har tilldelats från universitetet centralt har

huvudsakligen gått till att finansiera lärarlöner och videopro-

duktion. IIIEE uppger också att deras s k CTAs (Community

Teaching Assistants), d v s studenter som har modererat kur-

serna under kursgivningsperioden, har tilldelats 500 klock-

timmar för detta arbete. 16 Kostnaden for forummoderering

och administration under kursgivningstiden har respektive

fakultet uppburit. Under kursgivningsperioden har lärarna

varit involverade i mycket liten grad (några få arbetsdagar).

Ekonomi

Erfarenheter/utvärdering

14 Skillnaden i tilldelning mellan de tre fakulterna kan förklaras av att juridiska fakultetens MOOC var 10 veckor lång medan de två öv-riga endast sträckte sig över 5 veckor. Efter utvärdering har juridiska fakulteten beslutat att dela upp sin kurs i 2-3 kortare kurser inför nästa kursomgång, då flera deltagare upplevde att kursen var alltför lång.

15 Projektledare har ännu inte fått in information från medicinska fakulteten rörande eventuellt tillskjutande av medel.

16 Projektledare har inte fått uppgifter från juridiska och medicinska fakulteten om kostnader för drivande av kursen. Det ska dock tilläggas att ambitionsnivån för t ex forummoderering har varit mycket hög hos IIIEE.

17 På Juridiska fakulteten har detta till viss del varit samma personer som har koordinerat produktionsarbetet


Samarbetet med CED har fungerat mycket väl enligt de res-

pondenter som har tagit del av aktiviteter och diskussioner

med projektledare och pedagogisk utvecklare/teknisk sup-

port – både för teknisk rådgivning, för att driva projektet

framåt och som bollplank vid pedagogiska diskussioner.

Några påpekar att även CED har genomgått en inlärnings-

process och att vissa aktiviteter hamnat fel i tiden, så att man

har fått utbildning för tidigt för något som inte behövdes

förrän senare i processen då man hade hunnit glömma det

man lärt sig. Detta är något som CED inför framtida utveck-

lingsprocesser kommer att se närmare på, så att aktiviteter

erbjuds precis när de behövs. En respondent från juridiska

fakulteten påpekar att de till stora delar har arbetat själv-

ständigt och inte utnyttjat stödet från CED så mycket. Att

enskilda kursteam arbetar självständigt kan ses som både

positivt och negativt för projektet. Positivt är givetvis att de

har kunnat utforma processen på egen hand och inte behövt

så mycket hjälp. Samtidigt har detta inneburit att vissa delar

av fakultetssamarbetet som hade kunnat vara möjligt har gått

förlorat, och detta var ju ett viktigt syfte med projektet. Från

juridikums sida har t ex få lärare valt att delta i workshops

och andra aktiviteter. Det verkar som om inställningen där

har varit att man går in och gör sin del och att det inte finns

en teamkänsla bland lärarna på samma sätt som det har

funnits bland åtminstone delar av IIIEEs lärarkår t ex. Samti-

digt har det funnits ett samarbete mellan teamen vid sidan

om CED där t ex administratörer/koordinatörer från IIIEE har

kontaktat Juridikums koordinatörer för att få tips och hjälp.

Medicinska fakulteten arbetade inte i fas med övriga team

utan senarelade stora delar av arbetet med att designa och

bygga kursen till vårterminen, då de övriga teamen redan

var inne i kursgivningsfasen. Det innebar både att de inte

kunde vara med och utbyta erfarenheter på samma sätt och

också att tiden blev knapp mot slutet: flera beslut fick fattas

ad hoc och det fanns inte tid till diskussion med pedagogiska

utvecklare kring kursdesign och för- eller nackdelar med vissa

kursmoment. De respondenter som har deltagit på gemen-

samma möten beskriver dessa som mycket värdefulla och att

det har varit viktigt att kunna dela erfarenheter och diskutera

olika frågor som har kommit upp under processen. Dessa

svar och annan kommunikation med de som har deltagit mer

aktivt i aktiviteter och samverkan med CED visar att behovet

av stödet finns och är viktigt både för kurskvaliteten och

för att sprida kunskap och erfarenheter mellan fakulteterna.

RESULTAT AV INSAMLAD DATADen data som har samlats in från kurserna ger oss en god

uppfattning om hur deltagarna har använt sig av kursmateri-

alet. Vi har även t ex undersökt aktivitetsgrad i forumen. Ett

intressant resultat av denna undersökning är att GtE-kursen

har utmärkt sig gentemot andra MOOCs genom att uppvisa

synnerligen högt deltagande i diskussionsforumen. 2280 per-

soner postade något i forumen, vilket är ca 23 % av det totala

antalet deltagare som besökte kursen. Även i SRHR-kursen är

aktiviteten i forumen hög, under sista kursveckan har 1030

personer hittills postat något i forumen, vilket kan jämföras

med de drygt 5000 personer som har besökt den (d v s ca

20 %). I exempelvis Edinburghs rapport från sina första

MOOCs ligger den normala aktivitetsgraden i forumen på

runt 15 % eller mindre. Andra intressanta siffror att studera

är förstås antal deltagare som slutfört kursena. Man bör ha i

åtanke att genomströmningsproblematiken är betydligt mer

komplex i MOOCs än i reguljära kurser 18 av skäl som rör ex-

empelvis att kurserna är kostnadsfria, att de flesta deltagare

studerar eller arbetar vid sidan om kursen, att kurserna inte

är poänggivande eller studiemedelsgrundande, anonymite-

ten hos deltagarna, deltagarnas intentioner med kursen etc.

Därför är det missvisande att jämföra antal deltagare som

slutfört kursen med antal deltagare som anmält sig. Normalt

sett är det endast hälften av antal anmälda deltagare som

ens inleder en MOOC. Av dessa är det ytterligare något färre

som ser en videoföreläsning och ännu färre som gör den

första uppgiften, d v s uppvisar vad som skulle kunna ses

som ett visst mått av intention av slutföra kursen. Sett ur

detta ljus är genomströmningen inte lika uppseendeväckande

låg – om det nu över huvudtaget är ett intressant mått på

hur betydelsefull kursen har varit för deltagarnas behållning

av kursinnehållet. Jämför man antal deltagare som gjort den

allra första övningen på kursen med de som slutfört hela

kursen (med godkänt eller väl godkänt resultat) hamnar man

på båda kurserna GtE och EBL 19 på genomströmningsgraden

35 %. Högst genomströmningsgrad visar utan tvekan de del-

tagare på kursen GtE som valt att gå s k Signature Track, dvs

att betala för ett certifikat som i högre grad säkerställer iden-

titeten hos den som gör uppgifterna (och därmed får antas

ha ett högre värde på arbetsmarknaden t ex). Denna grupp

får kanske bättre förmodas överensstämma med personer

som tar studielån för att delta i en reguljär universitetskurs då

man har gjort en viss uppoffring för att kunna ta kursen. Hos

dessa deltagare låg genomströmningsgraden på hela 98 %.

ENKÄTER TILL KURSDELTAGARNATvå enkäter skickades ut till kursdeltagarna i varje kurs. Mel-

lan 1200 och 2500 deltagare på varje kurs (sammanlagt 4537

personer) besvarade Welcome survey medan färre – mellan

650–750 deltagare på varje kurs – besvarade Exit survey,

Utöver det hade också deltagarna möjlighet att besvara

Courseras egna s k “Quick questions”, en typ av korta ut-

värderande frågor som skickades ut till deltagarna genom

systemet vid olika tidpunkter under kursens gång. Dessa har

i kurserna besvarats av 250–300 deltagare.

Nedan följer en kort sammanfattning 20 av svaren på ett

litet urval av frågorna utifrån aspekterna: Marknadsföring

och rekrytering; Förväntningar och förkunskaper; Uppskattad

arbetsinsats och uppfattning om kursernas kvalitet.

18 Se exempelvis http://bit.ly/MljFsb

19 Inga resultat avseende genomströmning finns ännu från SRHR-kur-sen eftersom den pågår i skrivande stund.

20 Svaren på de två enkäterna och på “quick questions” redovisas i sin helhet i separata dokument (endast för GtE och EBL eftersom fullständiga data från SRHR-kursen inte är fastställda i skrivande stund) som kan nås via denna länk: http://bit.ly/1G5A4c4


How did you hear about this course? (Welcome survey)

Resultatet från alla kurserna på denna fråga

visar att den stora majoriteten av deltagarna

har fått information om kursen från Course-

ras websida, endast ett fåtal från exempelvis

Lunds universitets hemsida 21 (vilket givetvis

inte utesluter att nyheter om kurserna på

hemsidan kan ha betydelse i ett nationellt

sammanhang). En liten andel har också hört

talas om kursen genom vänner eller sociala

nätverk.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

News ar.cles/press coverage

Coursera website Lund University website

Search engines Blogs From friends/social networks

Other

How did you hear about this MOOC (select all that apply)? (LU Welcome survey)

21 SRHR-kursen hade inte med det svarsalternativet i sin fråga

22 SRHR-kursen har i skrivande stund inte publicerat sin exit survey eftersom kursen fortfarande pågår.

23 Se fotnot ovan

MARKNADSFÖRING OCH REKRYTERING

After taking this course, how likely are you to take another course from the same uni-versity? (Coursera quick question)

Ca 80 % av deltagarna på båda kurserna22

svarade att det var mycket eller extremt tro-

ligt att de skulle ta en annan kurs från Lunds

universitet.

How has this course changed your percep-tion of the university/institution offering it? (Coursera Quick question)

75–75 % på EBL och GtE 23 svarade att de nu

har en mycket mer eller mer positiv inställning

till Lunds universitet (majoriteten av de reste-

rande svarade “Ingen förändring”).


Having taken this course, would you consider study-ing at the Lund University Master’s programme in European Business Law?25

En intressant fråga är förstås om deltagande i en MOOC

ökar sannolikheten för att man intresserar sig för att söka

till internationella program i ämnet, d v s om MOOCs kan

användas i rekryteringssyfte. 110 av 723 respondenter,

d v s 15 %, svarade att de kommer att söka till Juridikums

mastersprogram i europeisk affärsrätt (eller till andra kur-

ser på fakulteten).

24 Denna fråga ställdes endast i EBL-enkäten

25 Se exempelvis presentation av Beth Simons, pedagogisk expert på Coursera: http://bit.ly/1dLO7JH

26 För SRHR-kursen har inga resultat publicerats på Coureras quick questions ännu.

FÖRVÄNTINGAR OCH FÖRKUNSKAPER

What do you hope to get out of this cour-se? (Welcome survey)

I alla kurserna har en tredjedel angett att de

genom att ta kursen hoppas kunna lära sig

nya saker. Ungefär en femtedel menar att

de vill kunna förbättra sina karriärutsikter.

12–20 % (något fler på EBL och SRHR än på

GtE) uppger att de vill få ett intyg på sina

kunskaper. Det sista är viktigt att komma

ihåg när man analyserar “genomströmning-

en” på kurserna samt i en framtid fattar

beslut om sådant som kostnadsbelagda cer-

tifikat eller diskuterar möjlig poänggivning/

koppling till poänggivande kurser. Endast en

mindre del av deltagarna är intresserade av

att få ett certifikat/intyg för avslutad kurs

men den andelen är högre i vissa kurser (t ex

om deltagarna upplever att ett certifikat kan

förbättra deras yrkesmöjligheter) än andra

(exempel på sådana kurser, enligt Courseras

statistik, är t ex kurser i statistik och data,

kurser för lärare och kurser i ekonomi, branding och marknadsföring 25). Svaren

på en av Coursera’s quick questions: How helpful do you think this course will

be in advancing you career? visar också att något fler (42 %) på EBL-kursen

ansåg att kursen skulle ha stor eller mycket stor betydelse för deras karriär,

jämfört med i GtE-kursen (35 %).26


0

50

100

150

200

250

300

350

Poor Fair Good Very Good Excellent N/A

Rate your overall course experience (LU Exit survey)

EBL

GtE

How familiar are you with the subject area? (Welcome Survey)

Intressant här är att trots att kursbeskrivning-

en för EBL-kursen tydligt rekommenderade

förkunskaper i juridik var det hela 43 % som

angav att ämnesområdet var relativt nytt för

dem. Detta behöver dock givetvis inte betyda

att deltagarna ansåg sig vara obekanta med

juridik utan kan innebär att det var just ämnet

europeisk affärsrätt som de inte hade kunska-

per i. Ca 70–80% av deltagarna i SRHR-kursen

och GtE-kursen ansåg sig vara ganska eller

mycket bekanta med området jämfört med ca

57 % på EBL-kursen.

Rate your overall course experience (Exit survey)

614 av 640 av deltagarna i GtE-kursen respek-

tive 676 av 723 på EBL-kursen28 ansåg att kur-

sen var Good, Very good eller Excellent, d v s

runt 95 % i båda kurserna. I svaren på ett par

av Courseras quick questions kan man utläsa

samma trend. Ca 80 % av deltagarna på båda

kurserna svarade att det var “mycket” eller

“extremt” troligt att de skulle rekommendera

kursen till en vän eller kollega. 93 % av delta-

garna på GtE-kursen och 84 % av deltagarna

på EBL-kursen tyckte att kursmaterialet höll

mycket bra (excellent) eller bra (good) kvalitet.

How many hours per week did you spend on the course? (Exit survey)

I båda kurserna ägnade de flesta deltagarna

(ca 78 %) i båda kurserna (GtE och EBL27) mel-

lan 2 och 6 timmar i veckan på studier rörande

kursen.

0

200

400

600

800

1000

1200

I am mostly new to this subject area.

I am somewhat familiar with the subject area.

I am very familiar with this subject area.

I am an expert in this subject area.

Prior to taking this course, how familiar were you with the subject area of the course? (LU Welcome

Survey)

EBL

GtE

SRHR

UPPFATTNING OM EGEN ARBETSINSATS OCH KURSERNAS KVALITET

27 SRHR-kursen har i skrivande stund inte publicerat sin exit survey

28 SRHR-kursen ej medräknad, se tidigare fotnoter.


0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Very much Quite a lot Moderately Slightly Not at all Skipped

To what extent has this course improved your understanding of the topics covered? (Coursera quick

ques<on)

EBL

GtE

To what extent has this course impro-ved your understanding of the topics covered? (Coursera quick questions)

Omkring 75 % menade att deras förstå-

else av materialet efter att ha gått någon

av de båda kurserna GtE eller EBL 29 hade

ökat mycket eller ganska mycket. ta med

området jämfört med ca 57 % på EBL-kur-

sen.

29 SRHR-kursen ej medräknad, se tidigare fotnoter.

Projektledare har, i samråd med kursteamen, gått igenom

den checklista för kvalitetsutvärdering (självvärdering) som

projektgruppen upprättade under hösten 2014 och utifrån

den gjort en utvärdering . Representanter för kursteamen

har fått möjlighet att kommentera ett flertal av frågorna i

checklistan. Resultatet visar att man har designat kurserna

med intentionen att bemöta de frågor som ställs i checklistan

och kunna motivera de val man har gjort, även om det inte

i alla fall har inneburit att man kan svara ja på alla frågorna.

Exempelvis är inte allt material i kurserna licensierat med s k

Creative Commons-licens, men det beror delvis på att man

har valt kursmaterial som redan finns öppet tillgängligt på

nätet snarare än egenproducerat material

CHECKLISTA FÖR KVALITETSSÄKRING


Den data som har samlats in genom LUs MOOC-kurser visar både att det finns ett stort behov av

den här typen av utbildningar – inte minst i länder där fristående kurser och kostnadsfria nätut-

bildningar inte existerar på samma sätt som i Sverige – och att LUs kurser väl har uppnått de mål

som de involverade fakulteterna satte upp inför projektstarten. Majoriteten av deltagarna anser

att deras förståelse för ämnena har ökat genom att de har följt kurserna och många vittnar om

att kurserna har spelat en viktig roll både för dem personligen och i deras yrkesskarriärer. LU har

ökat sin synlighet genom att nå ut till en mycket stor global publik, det stora flertalet deltagare

menar att deras syn på universitetet är mer positiv nu än innan de påbörjade kursen och flera är

intresserade av att söka till universitetets mastersprogram. Arbetet med att framställa kurserna

har också genererat ett mervärde in i organisationen genom att lärare och andra involverade har

ökat sin kompetens i att använda digitala medier och verktyg i utbildningen och de har genom

projektet beretts möjlighet att både lära sig mer om, testa och utvärdera nya pedagogiska metoder.

Koordinatorer och lokala projektledare vid de tre fakulteterna berättar att intresset för elärande och

nya utbildningsmetoder har ökat bland de lärare som undervisat på MOOC-kurserna.

Melissa Highton vid Edinburghs universitet beskrev vid konferensen eMOOCs i Mons, Belgien

i maj 2015, hur man där ser på MOOCs som ”sandlådor” där lärarna får möjlighet att i stor skala

testa nya pedagogiska metoder och verktyg innan de integrerar dessa i den ordinarie utbildningen

(där de p g a formella krav och regler sällan har möjlighet att experimentera på samma sätt).

Kurserna har kostat mycket att utveckla, men i takt med att vår erfarenhet och kunskap om hur

komponenter i den här typen av utbildningar värderas av deltagarna kan vi lägga fokus på det som

vi ser är viktigast för inlärningen, och därmed sänka kostnaderna för andra delar. Det finns också

flera andra möjligheter att på olika sätt göra MOOCs ekonomiskt hållbara, samtidigt som man

behåller den höga kvalitet som vi vill att Lunds universitet ska förknippas med i ett internationellt

sammanhang. Slutligen ser vi redan nu hur det material som har producerats både av lärare och

deltagare i kurserna kan återanvändas i andra sammanhang och på så sätt förbättra kvaliteten på

den reguljära utbildningen.

Avslutande reflektioner

MARITA LJUNGQVIST MOOC - PROJEKTET · MOOCs kunna erbjudas. Nedan följer preliminära förslag på...

Documents

Transcript of MARITA LJUNGQVIST MOOC - PROJEKTET · MOOCs kunna erbjudas. Nedan följer preliminära förslag på...