Marikaär halvvägstill hatten

NR 8.09AnrikaScandinavian Eyewear förnyar och expanderar

Ständigt arbetandeAnders Åhrlini stor intervju

Ett magasin från optikbranschen

Tony RichardssonBranschen gasar på med marknadsaktiviteter

mod. ENDURANCE - CHAMPION -

carreraworld.com RACING SUNGLASSES SINCE 1956Safilo Nordic - Gratis telefonnummer 800 31 070 - Fax 800 31 091 - Mail: call.scandinavia@safilo.com - www.safilo.com

Optik 8 2009

3 START

REDAKTION08-410 114 20optik@radicalpr.se

Mats Almegård, redaktörMicke JaresandCurt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARERichard Pettersson

ANNONS och DISTRIBUTIONBokning och annonsförsäljning:Monica Ribbing, Gunilla Åselius, 070-795 46 04, 08-96 82 35info@aseliusribbingmedia.seAnnonsmaterial:Gunilla Dagerman08-612 89 60kansli@optikbranschen.sePrenumerationsärendenGunilla Dagerman08-612 89 60kansli@optikbranschen.se

Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2009

KlarSynt vill växa ... 16Halvvägs till hatten ... 24Branschplock ... 28Krönika ... 30Vetenskap ... 33och mycket annat därimellan

+

Bara framåt!

Hösten är snart här...Hoppas att sommaren bjudit på ledighet så att ni läsare hunnit med att bada och njuta av en deckare i hängmattan. Som bekant är det viktigt att koppla av vardagen och ta det lugnt. I vårt nordligt belägna land gäller det också att få lite sol innan det är dags för den mörka hös-ten och vintern. Årets sommar har ju faktiskt bju-dit både på sol, regn och lite mittemellan. Därmed

kan både turister och bönder vara nöjda. Sommaren är också

en perfekt årstid för mark-nadsaktiviteter av olika slag. I detta nummer upp-

märksammar vi några av de företag som tagit till-fället i akt och använt sommaren till att nå ut till konsumenterna i landet – via närvaro vid olika eve-

nemang. Det må vara racing, tennisturnering-ar eller rockfestivaler – optikföretagen är med där det händer. Ett bra sätt att nå ut till kun-

derna – även de som kanske inte visste att de be-hövde synkorrigering.

Möjligen håller sommaren i sig en stund till. Vi får hop-pas det, så att det blir några varma och sköna kräftätarkvällar. Men snart är onek-ligen hösten här. Och med hösten börjar mässorna och andra evenemang dugga tätare i branschen. Samtidigt drar utbildningarna igång igen, med nya och gamla studenter som läser grundutbildning och magister-utbildning.

Hoppas på en fartfylld höst,

MATS ALMEGÅRDredaktör

11Optikkatt

8

40Kan du läsa skylten?

4

Optik 8 2009

MARKNADTExT MATS ALMEGÅRD

När semestern lägger sig över hela lan-det, finns det fortfarande de som arbetar på högvarv. Det är framförallt arrangörer-na till sommarens stora sportevenemang eller kulturfestivaler. Sommaren är deras arbetsintensivaste tid. För de företag i op-tikbranschen som aktivt sponsrar några av dessa evenemang innebär det givetvis ock-så att semestervilan utgår till förmån för roliga evenemang där man möter många potentiella kunder.

Ett av optikföretagen som varit synliga under olika sommarevenemang är KlarSynt som sponsrat inte mindre än två racingtäv-lingar: Porsche Carrera Cup och Midnatts-solsrallyt.

– Under Carrera Cup, som körs i sam-band med STCC, kan åskådarna gå och tit-ta i depån. Vi finns på plats där och passar på att prata lite om syn och bilkörning. Det är många som har problem vid mörkerkör-ning, men har aldrig pratat med sin optiker

om detta, säger Anders Åhrlin, KlarSynts VD.

Den 16–20 juli genomfördes Midnatts-solsrallyt som är en tävling på 98 mil med tävlingsbilar som är äldre än 30 år. Klar-Synt sponsrade här Team Tidö som ställde upp med tre stycken Porsche Carrera från 1971. Chaufförer var rallyvärldsmästaren Björn Waldegård, skådespelaren Mika-el Persbrandt och slottsägaren David von Schinkel som också är teamägare. I Por-

Starka marknadssatsningar i sommar-Sverige

Sommar är semestertider i Sverige. Tid för sol, bad och lata dagar. Men i optikbranschen ligger företagen inte på latsidan. Kedjor och optikleverantörer satsar på marknadsaktiviteter för att nå ut till semesterlediga kunder.

Optik 8 2009

sche Carrera Cup kör också Martin Öh-lin och Tony Rickardsson med spons från KlarSynt. Carrera Cup körs på åtta platser under året.

Anledningen till att KlarSynt satsar så hårt på racing är att de under året lanserat konceptet ProDrive som riktar sig mot lan-dets körkortsinnehavare som behöver nå-gon form av synkorrektion.

– Vi försöker framförallt att locka män över 40 år. De vill ofta inte ta steget och skaffa glasögon, men de kan ha stort behov av dem, särskilt när de kör bil. ProDrive riktar sig inte bara till dem, men de är svå-ra att fånga in och därför rör vi oss där de är: på racingtävlingar, säger Anders.

Flyttar man sig bort från racingtävling-arna till Båstad och Swedish Open, hittar man en annan optikkedja som ägnar sig åt marknadsaktiviteter. På plats under ten-nissveriges viktigaste grusturnering fanns som tidigare år Synsam. Optikkedjan är nuförtiden en av Catella Swedish Opens huvudsponsorer (tidigare titelsponsorer). Samarbetet mellan Swedish Open och Syn-sam har varat i tio år.

På plats i Båstad finns en monter där värdar och värdinnor tar emot kunder som vill köpa solglasögon inför ytterligare en

tennismatch i solen. De kan också få hjälp med små justeringar och lösa skruvar på sina glasögon.

– Det är givetvis en marknadsföringstan-ke bakom sponsorskapet. För oss är det viktigt att vara synliga och nå ut till kun-derna. Men samtidigt är det ett bra tillfälle att skapa relationer med kunderna när de är avslappnade och har semester. Det är roligt att så många kunder kommer fram och berättar hur nöjda Synsamkunder de är, säger Emma Peterson, som är ansvarig för Swedish Open-evenemanget på Syn-sam.

Emma Peterson har också ansvar för Synsams närvaro på Pride-festivalen i Stockholm. På Pridefestivalen ställer ett tjugotal företag ut och Synsam är ett av dem.

– Även under Pride satsar vi på att vara nära våra kunder. Under årets Pride sålde vi solglasögon till 30 till 50 procents rabatt, vilket vi också gjort i våra butiker under några veckor i slutet av sommaren.

Hur togs Synsam emot av Pridepubli-ken?

– Mycket bra. Vi sålde ett hundratal sol-glasögon och det är jättebra. Men ännu viktigare är att vi kommer ut och träffar våra kunder. Sommaren är en bra tid för att

genomföra denna typ av aktiviteter, säger Emma.

Att Vasuma sponsrar Sveriges mest anrika rockfestival är kanske ingen större över-raskning. Vasumas design är alltid rockig och kopplingen till musikervärlden är stän-digt närvarande. Samarbetet mellan optik-världens rockigaste företag och Sveriges anrikaste musikfestival är förvisso bara två år gammalt. Men det känns verkligen lo-giskt.

Det var när Steffen Sundelius på Vasu-ma sökte kontaktuppgifter till musiker och band som han började diskutera sponsor-skapet med Hultsfred. Både förra året och detta år har Vasuma gått in som partner, vilket genererar synlighet för glasögon- och klädföretaget: på Hultsfredfestivalens hemsida, i programblad och andra platser.

– Hultsfredfestivalen får i sin tur synlig-het hos de som är återförsäljare för Vasu-ma, det vill säga optiker och klädbutiker. Vi affischerar och har tävlingar där kunder-na kan vinna festivalbiljetter, säger Lars Malmsten på Vasuma.

Vi träffas backstage på festivalens andra dag. Regnmolnen hänger tunga över Hults-fred, men Steffen och Lars är en-tusiastiska och siktar på att fort-

Vårens heta solglasögon

>

Tionde året på center-courten för Synsam.

Bildtext2

5

Optik 8 2009

6 MARKNAD

sätta samarbetet med festivalen.– Det är en stor festival, men de som ar-

rangerar har en genuin kärlek till det de gör och det har vi också. Vi brinner för våra produkter och för musiken, säger Steffen.

Exakt vad sponsorskapet kostar vill Va-suma inte avslöja. De berättar dock att en del är att ge artisterna ett ”välkommen till Hultsfred-paket” bestående av kläder och glasögon. De ligger i logen hos utvalda ar-tister. Den dag då jag besöker festivalen är det amerikanska Regina Spektor som ska få en välkomstpresent.

– Det är ett sätt för oss att se till så att våra artister får ett bra bemötande, vil-ket gör att de kan tänka sig att återvän-da för fler spelningar här. Vasuma hjälper oss med det och de är helt perfekta som samarbetspartner, säger Per Rosenqvist, marknadschef på Hultsfredfestivalen.

Hur väljer ni samarbetspartners?

– Vi ser till värdet för oss och vad varu-märket tillför rent imagemässigt. Dess-utom ska det vara bra varumärken med sunda värderingar. Det ska inte bara vara attraktivt för oss arrangörer, eller våra ar-tister. Vår publik ska också tilltalas av våra partners. Där ligger Vasuma helt rätt. Det är ett ungt, piggt företag och de som jobbar där har ett oerhört musikkunnande. Jag kan mindre om musik än dem. Det är ro-ligt, säger Per.

Men för Vasuma handlar samarbetet om mer än så. Hultsfredfestivalen är också en möjlighet att hitta nya fräscha artister som kan bli sponsrade av Vasuma.

– Det är lättare att ha ett bra sponsor-skap med oetablerade artister som blir sto-ra, än med de som redan är stora, säger Lars.

Vad tror ni optikerna runt om i Sverige tycker om er satsning på rockmusik?

– Till att börja med vill jag bara säga att det inte enbart handlar om rock. Två av våra största ambassadörer är Petter och Timbuktu. Vi älskar all slags musik och är mycket bredare än att bara gilla rock, säger Steffen.

– Vissa optiker tycker att det är spän-nande och coolt. Andra kanske inte riktigt förstår varför vi åker till Hultsfred. Men det är som allt annat, vi måste göra detta i några fler år innan det sätter sig och alla känner sig bekväma. Man kan säga att vi erbjuder ett enkelt sätt för optikern att locka en yngre kundgrupp, som får tävla om festivalbiljetter när de köper glasögon, säger Lars.

Än så länge är samarbetet i ett tidigt skede. Men vem vet, om några år kanske Vasuma har en egen scen på Hultsfredfes-tivalen och landets optiker har vant sig vid att åka på rockfestival?

Per Rosenqvist, Steffen Sundelius och Lars Malmsten på Hulfredsfestivalens största scen.

Optik 8 2009

Det ljusnar.Sommaren är snart till ända men vi kan med glädje konstatera att det blir ljusare på mark-naden och att finanskrisens skräck börjar bedarra. Konsumenternas köplust har kommit tillbaks i samband med höstens intåg.

Efter snart 50 år som leverantör vill vi tacka våra kunder på den svenska marknaden för förtroendet och samtidigt berätta hur viktig du som kund är för oss. ego har under alla år haft ambitionen att våra kunder alltid skall få en personlig och unik service av yppersta klass - många anser att den nu är bäst i branschen. Det sporrar oss att bli ännu bättre. Vår Kund-service möjlighet att tillhandahålla reservdelar

och alltid vara till din hjälp, är bara några exempel på detta. Vi försöker vara f lexibla och tillmötesgå våra kunders önskemål och är lyhörda för idéer och förslag.

Vår unika service i samband med det breda utbudet av designade bågar i starka varu-märken, borgar för att våra kunder i sin tur, med trygghet, kan sälja bågar som konsu-menterna vill ha.

På www.ego.se kan du läsa om alla våra varu märken och se våra designade bågar.

Vi finns till för dig.

ww

w.g

ladj

e.se

EGO_Helsida.indd 1 09-08-18 10.26.46

8

Optik 8 2009

C-DESIGNTExT OCH FOTO MATS ALMEGÅRD

Vimmerby är mest känt för Astrid Lind-grens värld som varje sommar lockar tu-sentals barnfamiljer och turister till den lilla småsömniga, småländska staden.

Men i staden finns också en etablerad optikdistributör i form av C Design. Sedan starten 1996 har företaget växt och idag har Tina Sjunnessons företag fem och en halv anställda. Två och en halv av dem finns på Vimmerbykontoret. Resterande tre är säl-jare ”ute på fältet”.

När jag besöker Vimmerby och C Design är det sommar och semestertider. Tempot är långsamt och på kontoret finns bara An-neli Åkesson och Julia Lundkvist, och före-tagskatten Curry såklart. De tar glatt emot och springer bara iväg då och då för att svara i telefon. Servicen får inte bli lidande.

– Det roligaste med jobbet? På ett litet företag är arbetet varierat. Jag är Tinas för-längda arm kan man säga, vilket innebär att jag får vara ekonomichef, marknadsfö-ringsansvarig, städerska – och allt möjligt annat, säger Anneli Åkesson.

Anneli har arbetat på C Design sedan 2001, då hon blev headhuntad av Tina Sjun-nesson.

– Jag jobbade på posten i Vimmerby, när Tina kom och frågade om jag ville jobba med glasögon. ”Men jag kan inget om det”, sa jag. Hon svarade: ”du lär dig”, säger An-neli med ett skratt.

På samma sätt rekryterades Anna-Lena Nilsson som arbetar som säljare på

C Design sedan 2000. Henne hittade Tina i en skoaffär i Vimmerby.

– När jag ser att någon är trevlig, duk-tig och kan arbeta hårt är det bara att köra. Magkänslan är viktigast. Jag är oerhört stolt över mina medarbetare. Vi är ett fan-tastiskt sammansvetsat gäng och företaget har väldigt låg personalomsättning, vilket jag tar som ett kvitto på att de trivs.

Personalen är väldigt viktig för Tina. Hon tycker det är självklart att alla i företaget gemensamt åker till mässor som Silmo och Mido, eller följer med på besök hos de ut-

ländska leverantörerna. Utan sina anställda hade hon inte heller varit där hon är idag.

Men från början var det bara Tina själv och kollektionsväskorna. När hon startade 1996 arbetade hon med varumärket Flair (som hängt med sedan dess) och turnerade land och rike runt på egen hand.

– Min pensionerade mamma svarade i telefon. Själv reste jag ständigt runt till kunder, säger Tina och skrattar.

Första året blev hon också gravid. Det hindrade henne dock inte, så hon fortsat-te resa runt och sälja. Men dottern kom två veckor tidigare än beräknat, vilket medför-de en del problem. Det var nämligen optik-mässa samtidigt.

– Jag dirigerade monterbygget per tele-fon från BB-sängen.

Två dagar efter att hennes dotter föddes

Det har gått tretton år sedan Tina Sjunnesson star-tade det egna företaget C Design. Från att själv ha rest land och rike runt med sina kollektionsväskor har företaget stadigt växt och idag är det väletable-rat i branschen.

Stenhårt arbete bakom framgång ”Vi vill hitta det annorlunda designuttrycket som gör att optikern kan profilera sin butik ordentligt genom att kunna erbjuda spjutspetsdesign.”

9

Optik 8 2009

Försiktigt positivt på Mido

stod Tina och sålde glasögonbågar på op-tikmässan i Stockholm. Att hon är hängiven sitt arbete är alltså ingen överdrift. Tina är utbildad sjuksköterska, men tröttnade på att arbeta inom en vårdsektor som stän-digt var utsatt för nedskärningar. Hon fick jobb på Noco Optik som främst ägnade sig åt kontaktlinser, men startade sedan eget. Målet med C Design då var ungefär det-samma som idag:

– Att vara det lilla företaget som gör det unika och som också hjälper optikerna att vara unika på marknaden. Vi vill hitta det annorlunda designuttrycket som gör att optikern kan profilera sin butik ordentligt genom att kunna erbjuda spjutspetsdesign.

Hur tror du att optikerna ser på C De-sign?

– Vilken svår fråga. Jag vet inte, men jag

hoppas att de tycker att vi har ett unikt sor-timent, att vi har bra service och att vi ger ett glatt intryck. Jag hoppas också att de märker att jag vill att optikern ska kunna vara en boutique. Det finns plats för både kedjor och boutiquer när det handlar om kläder. Jag är övertygad om att det även gäller för glasögon.

Spjutspetsdesignen som Tina pratar om hämtas från internationella varumärken som Hello Kitty, Fysh, YOU’S och Laura Bi-agiotti. Men mest kända är nog C Design för att vara JF Reys distributörer i Norden. Samarbetet mellan JF Rey och C Design har varat i över tio år vid det här laget. Tina tog kontakt med Jean Francoise Rey när han bröt sig ur IDC och startade eget.

– Jag minns att han satt ensam i en

monter på Mido och att vi fick bra kontakt med varandra direkt. Vi träffades 1997 och sen körde vi igång samarbetet ett år se-nare. Vi har vuxit tillsammans och vi har en unik, personlig relation.

Är den annorlunda än den relation du har till de andra varumärkena?

– Ja JF Rey är lite speciell, men vi har personlig relation till alla våra leverantörer. Det är ett måste om man ska jobba bra till-sammans.

Letar du ständigt efter nya varumärken att inkludera i er portfölj?

– För närvarande är jag nöjd med vårt utbud, så jag kan inte säga att jag ständigt letar. Men det är viktigt att ständigt hålla sig uppdaterad. Därför åker jag var-je år till Silmo och Mido. Det är ett måste. >

Julia Lundkvist och företagskatten Curry går igenom fakturorna.

10

Optik 8 2009

C-DESIGN

En relativt stor del av er portfölj är barnglasögon – varför satsar ni på det?

– Barnen är minst lika modemedvetna som vi vuxna, så självklart vill vi hjälpa op-tikerna att kunna tillfredställa även den bi-ten.

Har ni märkt av lågkonjunkturen?– Egentligen inte. Vi har gjort ett bra år,

särskilt i Norge. Men jag är rädd för att hösten blir trög. Jag tror att en del optiker kommer att vara försiktiga med beställ-ningar under hösten. Å andra sidan innebär de att de måste fylla lagren till våren, så då blir det nog bra snurr igen.

Skiljer det mycket mellan Norge och Sverige?

– Norska marknaden skiljer sig något, mest på grund av att det finns mer pengar där. Norska kunder köper lite dyrare bågar och de bryr sig mindre om varumärken än svenskarna. I Norge bryr de sig mer om bra

design, vilket passar för JF Rey och våra andra varumärken.

När Tina och jag talas vid per telefon har sommaren börjat lida mot sitt slut och se-mestertiderna är snart över. Det återstår att se om hösten blir försiktig som Tina be-farar, eller om konjunkturen vänder snab-

bare. Oavsett hur det blir kommer hösten att vara intensiv i Vimmerby:

– Vi bokar in oss på olika mässor som vi deltar på under hösten och det kommer verkligen att vara full fart. Just nu ägnar jag mycket tid åt att plocka ihop starka kol-lektioner inför hösten, samt ge säljarna så mycket stöd jag bara hinner och kan. Och så är bokslutet precis avklarat så de siff-rorna granskar jag nu också.

Men hur är det egentligen att driva fö-retag i Vimmerby?

– Det är bra. Hyresmässigt är det stora fördelar. Ibland kan jag önska att det vore närmre till flygplatsen. När vi får stora för-sändelser från leverantörerna kan det ta en dag extra och vi får åka till Västervik och hämta. Men annars är det bra. År 2009 är det knappast något problem att inte bo i en storstad om man bara tänker på kommuni-kation och kundkontakt.

Anneli Åkesson trivs på C Design.

11

Optik 8 2009

Många i branschen minns säkert när Scandinavian Eyewear hette Skaga och till-verkade glasögon i fabriken i Jönköping. Så är det inte längre. Produktionen är utflyt-tad till andra länder och Skaga är idag ett av tre varumärken i Scandinavian Eyewears portfölj. De andra två är Efva Attling och Oscar Magnuson.

För tre år sedan inleddes ett omfattan-de arbete i syfte att forma en långsiktig och slagkraftig varumärkesstrategi.

– Denna översyn pågick hela 2007. Vi gick igenom alla befintliga kollektioner, gjorde en grundlig analys och definierade vilka krav som ställdes för att leva upp till be-greppet varumärke. Resultatet blev en ren-odling och en fokusering för att verkligen kunna satsa på att bygga de varumärken vi prioriterat. För vårt eget Skaga handlar det om att förstärka de inarbetade värden som finns, men att samtidigt föryngra och till-föra varumärket ny energi. När det gäller varumärkena Efva Attling och Oscar Mag-nuson har vi, i båda fallen, långsiktiga sam-arbeten. Vi sätter ett otroligt högt värde på det starka engagemanget hos personerna bakom varumärkena, säger Anneli Isacs-son som är marknadschef på Scandinavian Eyewear.

I samband med varumärkesöversikten definierade också Scandinavian Eye-wear vad företaget står för . En viktig aspekt i varumärkesbygget är givet-

Scandinavian Eyewear är ett av Sveriges mest anrika glasögonföretag. Traditionerna lever kvar men har un-der de senaste åren fått gå hand i hand med många förändringar. Med ny VD, ny varumärkesstrategi, ny fokuserad exportstrategi och uppfräschat huvudkontor blickar företaget nu framåt.TExT: MATS ALMEGÅRD FOTO: PATRIK SVEDBERG

Traditionellt företag i förändring

>

VD Joakim Brobäck trivs bra i de

fräscha och nyrenoverade loka-

lerna i utkanten av Jönköping.

Optik 8 2009

SCANDINAVIAN EYEWEAR 12

vis Scandinavian Eyewears långa historia och designtradition.

– Många andra starka glasögonmärken har en annan produkt, oftast kläder, som huvudprodukt för varumärket. Glasögonen blir då ofta ett komplement till den produk-ten. Vår styrka är att vi har ett totalt fokus på glasögon. Vi har gjort glasögon i mer än 60 år, det är ett genuint hantverkskunnan-de som ligger bakom. Det är det vi kall-lar för ”genuine eyewear”, fortsätter Anneli.

Sedan 1948 har Jönköpingsföretaget till-verkat glasögon. Först skedde tillverk-ningen vid Vätternstranden, men i början av 2000-talet flyttades tillverkningen ut till Italien och Kina. Maskinerna och verktygen finns dock kvar och används fortfarande för att ta fram prototyper till de glasögon som designas. Dagens designansvariga heter Carina Mollsjö och har arbetat inom företa-

get i dryga sex år. Tillsammans med Anna Mälstad och Gustav Kristensson designar Carina Skagabågar – totalt blir det cirka 65 modeller per år. Med en designhistoria som rymmer välkända namn som Sighs-ten Herrgård, Sigvard Bernadotte och Erik Ljungquist finns det mycket inspiration att få bara av det egna företagsarkivet.

– Med den retrotrend som varit gällande under några säsonger har det givetvis varit en guldgruva att kunna gå till arkivet och titta på de gamla originalritningarna. De har varit en bra grundinspiration och sen har jag ritat om detaljerna på modellerna för att få en modern känsla i dem, säger Carina Mollsjö.

För en glasögondesigner gäller det hela tiden att leva i framtiden. Eftersom produk-tionstiden är förhållandevis lång för glasö-gon tänker designern på vad som kom-

mer att fungera om ett år. Carina Mollsjö är inget undantag. När vi träffas har hon just lagt sista handen vid vårkollektionen 2010. I den blir linjerna något rundare och mju-kare. Det finns utrymme för strukturer och många små detaljer. Carina börjar alltid med att göra research – på väggen hänger ”moodboarden” – alltså inspirationsbilder utrivna ur tidningar och foton som sätter tonen i hela kollektionen. Därefter börjar hon skissa för hand, för att slutligen över-föra skissen till datorn, där ”finliret” bör-jar. När millimeterjusteringarna är gjorda fräses en prototyp ut i verkstadsdelen på Scandinavian Eyewear.

– Det är en oerhörd fördel att ha en pro-totypfabrik i huset. Det gör att steget från ritning till fysisk produkt går väldigt myck-et fortare än om vi inte haft den-na möjlighet. Det gör också att vi är bättre på att kommunicera med >

Skalmar tillverkas i den gamla fabriken. Det är i mitten av 50-talet.

14

Optik 8 2009

SCANDINAVIAN EYEWEAR

våra producenter exakt vad vi vill ha, vilket resulterar i färre överraskningar, säger Ca-rina.

Ibland resulterar prototypfabrikens arbe-te dock i överraskningar – men av det posi-tiva slaget. Carina berättar om en idé som först inte såg ut att kunna realiseras, men när Danne, en av företagets produktutveck-lare fått fundera lite, löste han problemet. Efter ett utvecklingsarbete under nästan fyra år kunde Skaga Layers till sist pro-duceras. Resultatet är en båge i vilken två acetater pusslats samman. Skaga Layers tilldelades iF Product Design Award 2009 för den nya teknik/design i vilken en trans-parent innerform sammanfogades med en kontrasterande ytterform.

– Vi är oerhört stolta över Layers. Det är alltid svårt att förutse teknikutveckling och vad som kan bli möjligt i framtiden. Tack vare Danne och hans materialkunskap har vi kunnat skapa en unik produkt, säger Ca-rina.

Kunnandet och traditionen är något som de anställda på Scandinavian Eyewear åter-kommer till när jag visas runt på deras huvudkontor i utkanten av Jönköping. Pre-cis intill riksväg 40 mellan Göteborg och Stockholm, ligger det nyrenoverade och

mycket stiliga kontoret. På insidan är det mest vitt – och mycket glas, vilket ger ett luftigt intryck. Mötesrummet är inhyst i en kubliknande del som ”hänger” över botten-våningen. Närheten till vägen ger ett pul-serande intryck – hela tiden kör bilar förbi, men det är inte störande, snarare vilsamt att titta på dem.

– I åtta år har jag pendlat förbi här ut-anför. Scandinavian Eyewear är en jönkö-pingsk stolthet så det känns väldigt bra för mig som kommer från Jönköping att få komma in som VD, säger Joakim Brobäck.

Joakim Brobäck har varit VD för Scan-dinavian Eyewear sedan den 1 november 2008. Tidigare arbetade han som VD på kökstillverkaren Marbodal, men när ett re-kryteringsföretag kontaktade honom visste han att han ville byta och börja i optikbran-schen.

– Det som är likt är att huvudvarumärket är känt och starkt i branschen och att det handlar om genuina, traditionella företag. Den stora skillnaden är att positionen gen-temot kund är annorlunda. Inom optik finns stora dominerande kedjor som har enhet-liga koncept och ställer krav på leverantö-rerna.

Innan han började som VD på Scandi-navian Eyewear var Joakims enda kon-

takt med optikbranschen (förutom att han pendlade förbi SE-huvudkontoret varje dag) att han fick glasögon för tre år sedan.

– Under synundersökningen reflektera-de jag över hur proffsigt allt var. Det är en väldigt speciell situation att vara hos opti-ker. Där finns en professionell yrkesmän-niska som kan allt om syn och utbudet av produkter är jättelikt. Det är många beslut som ska tas samtidigt. Det är en stor ut-maning att leverera så att kunden blir nöjd.

På vilket sätt drar du som VD för en op-tikleverantör nytta av dina erfarenheter hos optikern?

– Jag tycker det är en viktig insikt att veta att vi inte levererar slutprodukten. Det gör optikern. Vi kommer med en stor och vik-tig komponent (bågen), men i slutänden är det optikern som monterar samman den färdiga produkten. Det är överhuvudtaget bra med så mycket insikt i verksamheten som möjligt, det ger förståelse för varan-dras yrken.

Hur tror du Sveriges optiker ser på Scandinavian Eyewear?

– Vi är kända för vår design, vårt kun-nande och vår goda leveransservice och jag hoppas och tror att vi har en stark ställning hos kunderna.

Scandinavian Eyewear ägs av börsnote-

Carina Mollsjö ansvarar för Skagas design.

15

Optik 8 2009

rade Lammhults Design Group. Det ger sta-bilitet och ekonomiska resurser. Förra året köptes underleverantören Seven i Italien, som bland annat är duktiga på färgning av bågar. Den relativt nye VD:n ser möjligheter för företaget att växa ytterligare.

– Vår strategi är fortfarande att satsa på vår nordiska hemmamarknad. Till hösten breddar vi utbudet genom att presente-ra tre nya varumärken. Dessa varumärken kommer att integreras i vad Scandinavian Eyewear är idag. Vi räknar med att lansera kollektionerna under nästa år.

Samtidigt satsar Scandinavian Eyewear på ökad försäljning i andra länder. För när-varande expanderar företaget exempelvis rejält på den amerikanska marknaden.

– Hemmamarknaden är vår viktigas-te och största. Men vi satsar också på de marknader där vi har stor potential. USA är en av dem. Vi satsar nu på intensivare ex-port dit.

Ni satsar trots konjunkturläget?– Det är ju ingen hemlighet att Europa

och Norden har påverkats av konjunkturen. Men vi har en hög lägstanivå i optikbran-schen. Folk köper ändå glasögon. Samti-digt ska man minnas att vi haft många bra år med stora volymer och då kommer det givetvis en inbromsning och justering. Det är logiskt. Men det går inte att ställa in alla satsningar för det.

Nils Fredriksson är mannen som är an-svarig för USA-satsningen på Scandinavian Eyewear. Egentligen var det tänkt att han skulle bosätta sig i USA, men efter visst by-råkratiskt krångel blev det så att han sitter på huvudkontoret i Jönköping. Sedan förra hösten har Nils rekryterat tolv säljagenter i USA och tre i Kanada. Målet är ytterligare en i Kanada och två till i USA.

– Våra produkter bemöts väldigt väl i Nordamerika. Vi säljer mest Skaga, när-mare bestämt 90 procent av det vi säljer i

Nordamerika. Allt har gått enligt plan. Vi har fått in 20-25 nya kunder per månad och det är till stor del enskilda butiker, säger Nils Fredriksson.

Vad är hemligheten bakom framgång-arna?

– Bra produkter, skandinavisk design och en bra lagersituation där vi kan leverera snabbt. Trots att vi levererar från Sverige är vi lika bra eller bättre än konkurrenterna när det gäller leveranstider.

Med ny VD, nya lokaler och relativt nya de-signutmärkelser i fickan går Scandinavi-an Eyewear vidare. Efter mer än sextio år i branschen har företaget blivit en institution i Sverige. Samtidigt som det satsas offen-sivt på hemmamarknaden fokuserar Scan-dinavian Eyewear på de exportmarknader där de ser störst potential, som till exempel USA. Möjligen inleds därmed ett nytt kapi-tel för det småländska företaget.

Marknadschef Anneli Isacsson blickar framåt.

Optik 8 2009

16 KLARSYNTTExT: MATS ALMEGÅRD

I Upplands-Väsby utanför Stockholm lig-ger KlarSynts huvudkontor. På dörren finns det dock mer än en skylt: OptiServe, Klar-Synt, Nordic Optical Alliance och SynTrygg är namn som delar på ytan. En smula för-virrande? Ja, om man inte vet vad som döl-jer sig bakom namnen och hur alla hänger ihop. Gemensam nämnare: Anders Åhrlin, mannen som grundade OptiServe AB år 1995 och som är vd i företaget.

– OptiServe AB och KlarSynt är två namn på samma sak, nämligen kedjan. OptiServe är det äldre namnet som folk i branschen känner igen och KlarSynt det nyare som vi kommunicerar ut mot kund. När jag kon-trollerade om namnet KlarSynt var ledigt blev jag oerhört förvånad över att det var det. KlarSynt är ju det perfekta namnet på en optikerkedja eftersom det är vad hela verksamheten går ut på – KlarSynta kun-der, säger Anders Åhrlin.

Precis som med andra kedjor var syftet med OptiServe redan från starten att sam-ordna fristående optiker över hela landet för att på så sätt ha möjligheten att erbjuda slutkonsumenter bättre garantier och lägre priser. Den lokala prägeln på butikerna är dock något som Anders Åhrlin värnar om och för konsumenterna har det varit svårt att säga att de just handlat i en OptiServe-butik eftersom dessa inte haft någon ge-nomgående profil.

För att stärka den gemensamma profi-len lanserades i januari 2008 namnet Klar-Synt. Just nu pågår arbetet med att döpa om OptiServe till KlarSynt, eftersom kun-der ibland blir förvirrade när de vill kon-takta KlarSynt och hamnar hos OptiServe. Samtidigt har butikerna ute i landet möjlig-het att starkare visa sin tillhörighet genom att strajpa upp fönstren med KlarSynt och eventuellt nya logotyper och typsnitt med det lokala butiksnamnen som är integrera-de i KlarSynts visuella identitet.

– De tre första butikerna skyltades upp i januari 2008. Målet är inte att alla ska byta till KlarSynt. Tanken är att kunna byta logo-typen och typsnittet och i övrigt ha kvar den lokala prägeln. Visst kan man strajpa upp fönstren också, men det behövs inte. Det är viktigt med lokal förankring, precis som det är viktigt att visa tillhörighet till stor kedja. Vi är ju i dagsläget 137 butiker, varav 110 tydligt visar att de tillhör KlarSynt. Reste-rande behöver inte om de inte vill.

Valfriheten för de anslutna butikerna är något Anders Åhrlin återkommer till uppre-pade gånger. Det märks att den lokala prä-geln ligger honom varmt om hjärtat. Men varför i så fall en ny grafisk profil som sam-manlänkar butikerna tydligare med varan-dra?

– Den lokala optikern är oftast namnkun-

nig hos lokalbefolkningen. Samtidigt är det viktigt att fånga upp nyinflyttade eller be-sökare - de går till det de känner till och då blir det någon av de större kedjorna, som Synsam eller Synoptik. Vi vill ha starkare kedjeidentitet för att konkurrera med dessa båda. Vi vill vara alternativet – både riks-täckande och lokalt.

För att få en förklaring till ytterligare ett av de fyra namnen som står på KlarSynts dörr måste man dock bege sig utanför Sve-riges gränser. Nordic Optical Alliance (NOA) är som namnet antyder ett nordiskt sam-

Ett nationelltoch lokalt alternativ

Med 137 butiker i hela Sverige och ett samarbete med kedjor i Norge och Danmark är KlarSynt en av Sveriges största aktörer inom optikbranschen. KlarSynts vd An-ders Åhrlin ser gärna att kedjan växer ytterligare.

17

Optik 8 2009

arbete. Närmare bestämt mellan tre ked-jor: svenska KlarSynt, danska Optogruppen och norska C-Optikk. NOA ägs gemensamt av de tre kedjorna och syftet med samar-betet är samordning av inköp och mark-nadsföring. För närvarande implementeras samma IT-system som finns i Sverige i de norska butikerna.

– Vi har för avsikt att även Danmark ska ansluta sig till IT-systemet. Vi vill vidareut-veckla våra verksamheter på nordisk basis.

Tidigare ingick även finska Tähti Opti-cal Group i NOA, men de köptes upp av

Specsavers förra året. För närvarande för NOA diskussioner med en kedja i Finland som förhoppningsvis kommer att ingå i det nordiska samarbetet.

Det sista namnet på skylten i Upplands-Väsby är SynTrygg. Det är ett bolag som tillhandahåller en treårig allriskgaranti på glasögon köpta hos KlarSynt för cirka 200 miljoner kronor per år. SynTrygg har nyli-gen även lanserats i Danmark. Efter att ha blickat på skylten och sett alla företags-namn kan man förvänta sig ett gigantiskt kontor med mycket människor. Men inte,

på KlarSynts kontor arbetar Anders Åhrlin och hans fyra anställda.

– Ibland blir jag faktiskt förvånad själv över att vi hinner med så mycket som vi gör, trots att vi är så få. Men jag önskar samtidigt att jag hade mer tid för att vara ute i butikerna och arbeta aktivt.

Hinner du med att ha någon fritid?¬– Nja. Jag är nog en klassisk ”workaho-

lic”. Jag har en registreringsplåt som det står 24SEVEN på och det summerar mig. Inte enbart för att det är min födelsedag, utan för att jag arbetar ständigt: 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan.

De 137 butikerna i Sverige har ett fran-chiseavtal med KlarSynt. I avtalet regle-ras bland annat hur marknadsföringen ska skötas och hur namnet får användas. Där finns också angivet vilka volymer som medlemsbutikerna måste köpa in från KlarSynts leverantörer. Marknadsföringen består bland annat av en tidning som kom-mer ut fyra gånger per år och direktreklam som också kommer fyra gånger per år. Di-rektreklamen sätts samman av den lokala butiken – som väljer från ett smörgåsbord med erbjudanden, artiklar och annonser centralt. Därefter sätts logotypen från den lokala butiken på.

– De kan anpassa glasögonbilder och lik-nande efter det sortiment de har i butiken. Det är mycket enkelt och uppskattas av bu-tikerna i landet. De butiker som följer vårt koncept (alla medlemsbutiker gör det inte) med marknadsföring och så vidare ökar i omsättning. Lagombutikerna som inte ak-tivt försöker få kunder – som vevar upp markisen på morgonen och tänker jaha, undrar om det ska komma någon till oss idag – de tappar.

Beror det på det ekonomiska läget?– Delvis beror det på konjunkturen, delvis

på att vissa prioriterar fel. De som försö-ker haka på lågprisbutikerna skriver under sin egen dödsdom. Vi hade ett fall för någ-ra månader sedan. En av våra butiker i en mellanstor svensk stad fick konkur-rens på orten och började sälja ”två för en” för att matcha lågpriskedjor- >

18 KLARSYNT

Fantastiska femman ställer upp:

Mik Sommers, Lars Barner, Mathias

Bosson, Robert Price och Jakob

Roepstorff.

nas erbjudanden. Den butiken tappade 40 procent i omsättning direkt. Det är själv-mord och en strategi vi absolut inte ska ge oss in på. Vi ska stå för kompetens, valfri-het och omtanke. Våra synundersökningar ska få ta tid och kosta pengar. De profile-rade butikerna som kör enligt vårt koncept – de klarar sig. När jag pratat med optikern som började sälja två för en gick han tillba-ka till att satsa på kvalitet – snart var också kunderna tillbaka.

Är det verkligen så enkelt att återta kunderna?

– Det har varit mycket prat om lågpris i branschen och visst har det varit drivan-de under några år. Men många kunder vill ha kompetens, valfrihet och omtanke. Där finns vi. Specsavers och Smarteyes arbetar bara mot volym, ökad utslagning och hård priskonkurrens. Vad Synsam gör vet de väl knappt själva. De är oerhört abstrakta och det kommer bli svårt för de tidigare bu-tiksägarna att övergå till att vara butikschef och fortfarande känna sig motiverade, sä-ger Anders. Vi är alternativet! Kunderna vill ha trygghet. Det får de hos KlarSynt. Vi står för kompetens och valfrihet vilket redan märks på att vi satsar hårdare än någon annan på att vidareutbilda våra optiker. Vi vill ha de högst utbildade optikerna till oss.

Hur märks det rent konkret?– De tio optiker som samlar flest utbild-

ningspoäng under året premieras. Detta år bjuder vi den med flest nya poäng till Ame-rican Academy of Optometry i San Fran-cisco och de andra nio får 90, 80, 70% o s v av resan och uppehället betalt. Vi är ock-så den enda kedjan som betalar avgiften för våra optiker under Optometridagarna, medlemsavgiften till Optikerförbundet, bu-tikernas avgift till Optikbranschen och av-gifter för andra vidareutbildningar. Vi är en-samma om att göra det, men ser det som en självklar och viktig investering.

Anders Åhrlin menar att kunderna snabbt märker vad som är kvalitet och vad som inte är det. Därför är hans filosofi att en optiker ska erbjuda en noggrann och in-gående synundersökning där kunden också ska få frågor om livsstil och annat som kan ha inverkan på synen. Exempelvis om kun-den kör mycket bil. KlarSynt har precis lan-serat ett nytt koncept kallat ProDrive, där

tanken är att rikta in sig mot just trafikan-ter.

– Många bilförare har fel glasögon när de kör. Det här är ingen kampanj, utan ett koncept som vi har börjat med. Det är många som har problem vid mörkerkör-ning, men aldrig att deras optiker har frå-gat dem om detta eller att de själva kommit på att de ska prata med optikern om det. Vi i branschen måste bli bättre på att visa vår kompetens, ge alternativ och möjligheter samt förklara varför saker kostar pengar.

Optikerns kompetens i undersöknings-rummet är något som måste få kosta pengar enligt Anders Åhrlin:

– Kunden har ingen valfrihet i en lågpris-butik. Styrkebestämningen tar 10 minuter, lägg märke till att jag inte kallar det syn-undersökning. Efter den ska kunden ut och köpa billigt, snabbt. Vår variant är att erbju-da kunderna en butik där man hittar trendi-ga glasögon, men också fullständig under-sökning och ögonkontroll. Lågpriskedjorna säljer brillor, vi erbjuder något för hälsan.

Ni har ingen försäljning via nätet. Var-för inte?

– Återigen: vi erbjuder kompetens. Istäl-

let för att låta våra kunder köpa via nätet erbjuder vi dem LinsBoxen. En smidig va-riant där de kommer till oss, undersöker sina ögon och därefter kan de prenumerera på LinsBoxen. Varje månad får de fräscha linser hem till sig. De kan närsomhelst av-bryta eller komma in för ny ögonkontroll. Priserna på den ligger något högre än nät-företagen, men inte mycket.

Under de senaste åren har optikbran-schen förändrats kraftigt. Internet, lågpris-butiker och refraktiv kirurgi är bara några saker som satt sina spår. Möjligheten att svenska optiker snart kan få använda dila-terande droppar och att apoteksmonopo-let upphör (vilket ger optiker möjligheten att sälja kosttillskott som är bra för synen) kommer att rita om kartan ytterligare.

– Vi ligger lågt med kosttillskott för till-fället, men det är en intressant nisch som snart öppnas.

Sedan knappt ett år tillbaka samarbe-tar KlarSynt med Globen Ögonklinik. Totalt har 38 butiker utbildats för att kunna göra kompletta för- och efterkontroller. Men verksamheten har inte riktigt fått fart.

– Nej, det kunde vara bättre. Men sam-tidigt ser vi det som en kompetenshöjare som ger butikerna ökad trovärdighet. De kan skylta upp och säga: välj glasögon, lin-ser eller refraktiv kirurgi. Kunden tjänar på det, optikern kan vara neutral och erbjuda alla varianter.

Framöver spår Anders Åhrlin ytterligare förändringar i den bransch han varit verk-sam inom sedan 1995.

– Vi kommer att se fler utslagningar, där butiker försvinner. Det finns en del en-mansbutiker där optikern snart går i pen-sion och det kommer att bli svårt att hitta köpare till dem. Samtidigt kommer många optiker att känna sig bakbundna i kedjorna. Branschen i stort kommer att bli effektiva-re, mer affärsmässig.

Vad kommer att hända med KlarSynt?– Någon form av samverkan med Syno-

logen vore intressant. KlarSynt och Syno-logen har de enda ägarledda butikerna i Sverige nu. Alla andra kedjor styrs av ka-pitalkedjor. Varför inte samarbeta och bli starkast? Vi har liknande fokus på kompe-tens och omtanke.

”Vår variant är att erbjuda kunderna en butik där man hittar trendiga glasögon, men också fullständig undersökning och ögonkontroll. Lågp-riskedjorna säljer brillor, vi erbjuder något för hälsan.”

www.discoveravaira.com

Avaira kontaktlinser från CooperVision är tillverkade i ett unikt

material som attraherar och binder vatten i själva linsen, vilket

gör att de är fuktiga och bekväma hela dagen.

Nya Avaira™ kontaktlinser…naturligt vätbara, otroligt komfortabla

Ring oss idag för att boka

en presentation av linsen.

‘the happy eyela nd ‘

| CooperVision Nordic AB - Mölndalsvägen 77 - SE 412 63 GÖTEBORG |

| Customer Service: Denmark - 80 88 47 75 | Norway - 800 10 279 | Finland - 0800 11 46 28 | Sweden - 031 706 76 70 |

| www.coopervision.com | www.dicoveravaira.com |

Optik 8 2009

>

NYA AIR OPTIX™ AQUA MULTIFOCAL

Precision Profi le Lens-designen ger klar syn på alla avstånd*

med jämn övergång från nära till långt håll.

Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av

presbyopi tack vare 3 ADD systemet.

På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret

AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1

Tydlig

klar

syn

på alla avstånd*

TIDIGA PRESBYOPER

MEDIUM ADD +1.25D TILL +2.00D HÖG ADD > +2.00D

ETABLERADE PRESBYOPER

LÅG ADD ≤ +1.00D

Om du har frågor, kontakt din CIBA VISION

representant eller vår kundeservice.

CIBA VISION Nordic AB, Telefon: 031–722 66 10, Datavägen 24, 436 32 ASKIM, www.cibavision.se

*In emerging presbyopes. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal (lotrafi lcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal: For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on fi le, 2008.

21

Optik 8 2009

Årets Vision For All-resa till Boliva var den 71:a glasögonresa som VFA gjort, och den tredje till Bolivia. Det var tio svenskar som åkte på den här resan, varav två opti-ker. Alla hade på något sätt själva fått ihop pengar till resan, ofta genom bidrag från till exempel Lions eller Rotary. Alla hade med sig minst 20 kilo glasögon var. Dessa hade först tagits om hand av VFA på hem-maplan: tvättats, mätts upp, och sorterats i papplådor märkta med olika styrkor.

Under de dryga två veckor som resan på-gick besöktes tre huvudorter, och därifrån gjordes utflykter till olika byar. Vid varje ort fanns en lokal organisation som hade för-berett vår ankomst på olika sätt. De hjälp-te bland annat till med att ordna logi och transporter, lokal för glasögonprovningen och naturligtvis information till befolkning-en om att VFA skulle komma.

Resan var fantastisk på så många plan. Vi har kommit till platser som vi aldrig skulle ha sett annars. Exemplen är många. Det mest exotiska är väl när vi reste i fem timmar uppför en flod i Amazonas. Några av oss satt i rad på en smal träkanot med en utombordare. I den andra, lite stör-re båten, fanns all vår last (massor med glasögon, mat och personlig utrustning). När vi hade kommit fram fick vi bära den tunga packningen från stranden uppför en lerig stig genom den varma djungeln till byns skola. Skolan var en rejäl tegelbygg-nad, och det fanns en grävd brunn i närhe-ten där byborna hämtade sitt vatten. Deras egna hus var enklare, gjorda av träpinnar och med jordgolv.

Vi besökte fyra byar på ungefär samma sätt utmed floden. Utomhus, i anslutning till skolan, ordnade vi sedan synundersök-

ning och en sorts väntrum för glasögon-provning. Optikerna skrev glasögonrecept för varje person, och assistenterna letade reda på passande glasögon.

I byarna utmed floden bodde det tsima-néindianer som oftast inte kan spanska. Vi fick lov att lära oss lite av deras språk. De var också mycket blyga. Vi kunde ändå gissa att de var nöjda med glasögonen, det är stor skillnad på att kunna se och inte kunna se vad händerna gör. I de här byarna är analfabetism vanlig. Det märktes också att flera av skolorna hade stått oanvända länge. Vi hade våra nattläger på skolornas betonggolv, och det var definitivt inte ny-städat. Men vi har i alla fall undanröjt ett av hindren för byborna att lära sig läsa, genom att dela ut glasögonen.

Under de dagar vi arbetade ut-

Glasögon till AmazonasDen 13 juli kom ett gäng trötta svenskar hem från en resa i Bolivia. Det var inte vilken resa som helst, utan en ”glasögonresa”.TExT: TULLAN WILLéN FOTO: VISION FOR ALL

>

Optik 8 2009

V ISION FOR ALL 22med floden levde vi ett enkelt lägerliv. Ma-ten lagades över öppen eld och vi tvätta-de oss i floden. Vilken tur att det var varmt och inte regnade! Det kan bli mycket kallt i dessa områden av Bolivia när vinden är sydlig.

En dag fick vi åka på ett lastbilsflak ge-nom en sorts träskmark till en avlägsen by utanför Trinidad. Vi åkte mycket tidigt för att hinna, och fick uppleva soluppgången över ett magiskt, disigt landskap. Det vi-sade sig vara ett otroligt fint fågelområde, och vi fick prov på den artrikedom som Bo-livia är känd för. Det var inte bara många olika sorter utan också väldigt många fåg-lar av varje sort, vi såg fåglar hela tiden. Här fanns också krokodiler, liksom i floden. Men vägen var väldigt dålig. Efter tre tim-mars oavbrutet skumpande var det skönt att komma fram till byn, även om vi var nå-got ledbrutna.

Bolivia är ett av de fattigaste länderna i världen. Analfabetismen är utbredd och barnadödligheten hög. Det råder stor eko-nomisk och social ojämlikhet, ursprungs-befolkningen är ofta illa behandlad, kvinnor förtrycks. Vi såg tydligt skillnaderna i hur folk levde, och vi mötte ibland lite egen-domliga attityder bland de bättre ställda. En av de värsta upplevelserna var besö-ket på en TBC-klinik. Smittade familjer bor på kliniken så länge deras behandling på-går. De erbjuds enkla hyddor med jordgolv, förmodligen den standard de är vana vid. Vi såg de små barnen krypa halvnakna på marken med maten i handen. Inte underligt att de blir sjuka!

Naturupplevelserna var mycket minnes-värda, men själva arbetet var intressant också. De flesta av oss hade inte någon ti-digare erfarenhet av att prova ut glasögon. Nu fick vi lära oss mycket om både glasö-gon och huvuden. Och några fraser upp-repade vi så många gånger på spanska att vi drömde om det på nätterna: ”Solo son lentes para ver cerca, no para lejos” (Det är bara glasögon för att se på nära håll, inte på långt).

Vi hade också mottagning i lite större städer, till exempel i Trinidad. Då kunde det hända att det fanns en lång kö redan när vi

kom på morgonen. Det gällde att vara ef-fektiv, och vid något tillfälle klarade vi av 59 patienter på en timma.

Det finns ingen möjlighet att göra så noggranna synundersökningar som vi är vana vid i Sverige, som medför att varje persons glasögon är mycket speciellt sli-pade. De allra flesta behöver hjälp med närseendet i olika hög grad, och för de ru-tinerade optiker som var med på resan går det snabbt att göra dessa enkla undersök-ningar.

I städerna var folk också lite mer kräsna vad gällde glasögonens utseende, och om det var möjligt försökte vi förstås ta hänsyn till det. Men urvalet av bågar är ju helt be-roende av vad VFA fått till skänks av privat-personer och optikerkedjor i Sverige.

Hela tiden fördes noggrann statistik över arbetet. Resans framgång kan mätas i hur många personer vi tagit emot. Statistiken visar också vilken glasögonstyrka som det finns mest behov av. Detta är mycket bra att veta för att kunna planera fler resor.

Vi träffade så många människor! Våra kontaktpersoner följde med oss överallt. När vi jobbade med indianerna hade vi ock-så med oss tolkar som även kunde köra flodbåt! Ibland fick de hjälpa till att hålla ordning på köerna också, peka på syntavlan eller förklara hur den fungerar. Vi använder ju inte syntavlor med bokstäver, utan med

det som kallas ”Snellen E”, vilket är en symbol som pekar åt olika håll.

Vi blev så väl mottagna överallt! I till ex-empel El Torno utanför Santa Cruz kom borgmästaren och tackade oss personli-gen. Många av glasögonkunderna tackade oss också, med kyss på kinden och allt.

Även vi som reste från Sverige var från början nya bekantskaper för varandra (även om några av oss träffats på arbetsdagar i Ljungsbro). Under resans gång har vi fått dela rum och hygienutrymmen. Ibland har vi fått duscha kallt och ibland inte alls. Vi har varit reströtta, hungriga och sjuka, job-bat hårt och upplevt många strapatser. Det enda tråkiga som hände var ett en rygg-säck blev stulen på en restaurang i Santa Cruz.

Den här resan var speciell för VFA, efter-som tre blivande tandläkare var med och kontrollerade barnens tandstatus i några av byarna. Kanske återvänder de senare med den utrustning som behövs för att hjälpa barnen. Också en medicinstuderande och en läkare var med på resan och kunde er-bjuda lite hjälp i de byar som var längst bort från sjukhusen.

Men det viktigaste var ändå att prova ut glasögon. När det var dags att resa hem kunde vi med stolthet och häpnad konsta-tera att vi tagit hand om 2303 glasögonpa-tienter!

Optik 8 2009

Vi lovade att lansera många nyheter i år.

Här kommer en till.

Topcon TRC NW-300.Topcon TRC NW-300 är syster till nylanserade suveräna proffskameran TRC NW-8. Även TRC NW-300 har autofokus, autoshoot och klarar ned till 3,3 mm pupill – men till ett mycket intressant pris! Den är utrustad med vår erkänt höga optiska kvalitet och har en inbyggd 8 megapixel- sensor. Kameran är liten & smidig till

formatet vilket gör den lättplacerad. Som standard ingår ImageNet I-base bildhanteringsprogram. TRC-NW300 ärförstås ansluten till marknadens olika system för tolkning av bilder. Kontakta oss för en kostnadsfri provuppställning!

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se

• Autofokus • Autoshoot • 3,3 mm pupill

24

Optik 8 2009

24 UTBILDNINGTExT OCH FOTO: MATS ALMEGÅRD

Efva Attling och Mikael

Ärlehag trivs på Manhattan

i Stockholm.

Doktoranden själv, Marika Wahlberg, hen-nes handledare, Docent Rune Brautaset och bihandledare Professor Jan Ygge, var gi-vetvis på plats när avhandlingsarbetet ”The IDB Syndrome – Evaluation Of Treatment and Search For The Cause” halvtidskontrol-lerades av de sakkunniga från Norge och Sveriges västkust: Professor Jan Richard Bruenech och Professor Gunnar Horgen, båda från Høgskolen i Buskerud, Kongsberg i Norge samt Adj universitetslektor Bertil Sterner, Sahlgrenska Akademin.

Efter en presentation av Marika satte de sakkunniga igång med frågestunden. ”Grillningen” varade en knapp timma och därefter befanns doktoranden vara god-känd – och kan därmed fortsätta sitt arbete med avhandlingen i riktning disputation och doktorshatt!

– Halvtidskontrollen var verkligen posi-tiv. Det är bra att sätta ord på vad man lärt sig och vid en presentation tvingas man att göra det. Det är då man inser var det finns luckor som måste pluggas på, så att man klarar av att diskutera forskningen.

Var det nervöst? – Innan presentationen var det nervöst,

mycket eftersom forskningen ska presen-teras på engelska och det är alltid svårt att diskutera nyanserat på ett annat språk. Men det gick bra och det var oerhört stimu-lerande att diskutera ämnet med sakkunni-ga. Det gav mig andra infallsvinklar.

Marika Wahlberg forskar på ämnet in-termittent diplopia and/or blur: IDB, som berör ackommodationen och vergenssyste-met. Ämnet bestäms i samråd med hand-ledare.

– Jag tycker givetvis att det är superin-tressant och jag berörde detta redan i min c-uppsats. Det är ett viktigt ämne eftersom så många barn och ungdomar är drabbade.

Största delen av avhandlingsarbetet har hittills varit att träffa patienter och göra mätningar på dem. De barn och ungdomar som har problem med ackommodation, och därmed inte ser bra på nära håll får en be-handling på 8 veckor, därefter är det åter-träff med Marika som utvärderar hur meto-den har fungerat.

– Jag undersöker de behandlingsme-toder som finns och försöker se vad som fungerar bäst. Ska de ha flipperträning el-ler läsglasögon? Vad händer vid behand-lingen? Vilka komponenter har förändrats? Såna frågor diskuterar jag i avhandlingen.

Marika är halvvägs till hatten

Marika WahlbergÅlder: 28Intresse: Fotboll. Jag har spelat i 16 år, just nu som mittback i Essinge IK. Plåst-ret i pannan kommer från när jag nickade ihop med en spelare i motståndarlaget.Musik: Jag är allätare och lyssnar stän-digt på musik. När jag forskar vill jag ha musik med bra beat som håller tempot uppe.Bok: ”Att välja glädje” av Kay Pollack. Det finns en härlig inställning i den boken. Tänker/lever man så blir livet lätt.

I mitten av maj genomgick Marika Wahlberg sin halv-tidskontroll inför avhand-lingsarbete på Karolinska Institutet. Planen är att disputera om drygt ett år.

Optik 8 2009

Marikas avhandling består av fyra olika projekt – som mynnar ut i fyra olika vetenskapliga artiklar. Den första har redan publicerats i tidskriften Stra-bismus. När vi träffas i början av juli 2009 arbe-tar hon parallellt på två andra arbeten. I ett av dem går Marika in på vilka komponenter som påverkar ackommodationen och går också in på sfäriska ab-berationer. Insamlingen av material har också på-börjats till det fjärde arbetet som är baserat på kli-nisk verksamhet.

– Jag har som sagt kommit halvvägs i avhand-lingsarbetet. Jag blev registrerad 5 december 2006. Efter det har jag jobbat halv- eller heltid med forskningen. Men till hösten ska jag ägna mer tid åt forskningen. Enligt tidplanen ska jag vara färdig slutet 2010 och det känns som en realistisk plan.

Marika forskar inte enbart. För att finansiera forskningen är hon också halvtidsanställd på St Er-iks ögonsjukhus akutavdelning. Under våren har hon dessutom haft en halvtidstjänst som lärare på Optikerutbildningen. Hon jobbar hårt för att få göra det hon brinner för – att forska.

– Jag har alltid haft glasögon/linser och min pappa är optiker så jag har alltid varit intresserad av ögonen. Dessutom har jag alltid varit en myck-et vetgirig och kunskapstörstande person, så redan under grundutbildningen började jag fundera på forskningen. När jag blev anställd som klinisk ad-junkt frågade Rune om jag ville forska också och det är klart, jag tackade givetvis ja. Sen är det ju en finansiell fråga innan man blir antagen och kan börja forska – men det gick.

Hur är en vanlig doktoranddag – när du inte un-dervisar eller arbetar på akuten?

– Jag läser artiklar, skriver på mina publikatio-ner, kompletterar med statistik och referenser. Jag söker efter källor så det blir mycket sökande i da-tabaser. Ibland träffar jag också patienter, men det blir mest på kvällarna.

Självklart ser Marika fram emot den dagen då hon har disputerat. När jag frågar vad hon ska göra då, kommer svaret blixtsnabbt:

– Forska vidare. Fortsätta undervisa. Kanske handleda doktorander, vilket jag tror är oerhört stimulerande. Jag vill bidra med vad jag lärt mig, samtidigt vill jag fortsätta arbeta kliniskt.

Vad är det som är så roligt med forskning?– Jag tycker inte man ska forska för forskningens

skull. Visst är det jättekul och härligt, men det mås-te också leda till något, bidra till något. Mina arbe-ten ska optiker kunna ha nytta av i framtiden. Att jag samtidigt tycker det är världens roligaste yrke – det får jag på köpet.

Vi har utökat servicen på Hoya. Du kan ringa vår kundservice även på lördagar. Har du öppet, så har vi det. Vi tar emot dina order fram till halv tre på eftermiddagen. Beställer du lagerglas innan klockan ett har du dem hos dig redan på måndagen. Beställer du RX-glas kan du tjäna in en leveransdag. Ring eller faxa som du brukar.

Ordertelefon: 0200-23 22 00Faxorder: 040-680 22 85/86

Öppet lördagar: 09.30-14.30 (ej helgaftnar)

Lördags-öppet!

www.hoyanet.se

Bågen Ernst på modell.

SYNPRESTANDAN FÖRBÄTTRAS MED UPP TILL +30%*

> AVSTÅND: +30% bättre Kontrast

> MELLAN: +30% bredare Synfält

> NÄRA: + 30% bekvämare Seende

tack vare måttanpassat närområde.

*Forskningsresultat jämförda med tidigare generationer progressiva glas.

Varilux Physio f-360°™ - personligt måttanpassat!Se bättre, Se naturligare.

Konstruerat med ESSILORs unika W.A.V.E. Technology™ (Wavefront Advanced Vision

Enhancement).

Individuella bärar-parametrar ger ett bättre och behagligare seende oavsett

blickriktning.

27

Optik 8 2009

Nordenområdet slås samman med Be-NeLux. Men kunderna kommer inte mär-ka något, enligt Harald Angström – avgå-ende Norden-VD för CooperVision.

Sedan i juli leds CooperVisions verksamhet i Danmark, Sverige, Norge, Island och Fin-land (Norden) samt Belgien, Nederländer-na och Luxemburg (Benelux) av VD Marco Stolk. Det är ett resultat av att Norden och BeNeLux-områdena slagits samman. Marco Stolk har ti-digare varit chef för Benelux-regionen i över tio år och kommer nu att ansvara för distributionen av över 40 mil-joner linser per år till det nya området från CooperVisions anläggning i Liege.

– Vi effektiviserar organisationen. Det

finns likheter mellan marknaderna och vi blir mer konkurrenskraftiga genom att skapa ett större område. Dessutom kan vi bättre bemöta kundernas behov. En liknan-de sammanslagning har gjorts mellan de tyskspråkiga länderna Tyskland, Österrike och Schweiz, säger Harald Angström, som har varit VD och ansvarat för CooperVisions

nordiska marknader.CooperVision strukturerar om för

att stärka den globala organisatio-nen och bättre samordna målen.

– CooperVision består ju av en rad företag som köpts upp och nästa steg är nu att skapa en global orga-nisation på allvar. Vi effektiviserar användarnas resurser. Norden och

BeNeLux är likvärdiga när det gäller kontaktlinspenetration, sättet vi jobbar är liknande, organisationsstrukturen liknande, holländare och nordbor är rätt lika kultu-

rellt sett också, så det känns logiskt.Hur märker era kunder, Sveriges optiker,

att CooperVision är annorlunda?– Förmodligen inte alls. Våra säljare och

vår kundtjänst fungerar som vanligt. Möj-ligen märker de att det blir ökad aktivitet från vår sida, när vi kan använda våra re-surser mer effektivt. Men förändringarna är interna och vi ska inte ändra något på CooperVision Nordic, eftersom det rullar på så bra. Man ändrar inte i ett vinnande lag.

Harald Angström lämnade i juli den nordiska VD-stolen för att istället ingå i CooperVision Inc:s nya Global Commercial Strategy group, där hans ansvarsområde blir sfäriska 2-veckors- och månadslinser.

– Jag fick erbjudande om att flytta till strategigruppen och det är ett uppdrag som lockar mig. Därför blev det också ett lämpligt läge att göra förändringar i struk-turen i övrigt. Mats Almegård

CooperVision vill bli globalt starkare

Marco Stolk

Optik 8 2009

28 BRANSCHPLOCKREDAKTÖR MATS ALMEGÅRD, opt ik@radicalpr.se • ILLUSTRATIONER ANNA ÖDLUND

Mjukt.

Cyklister och lastbils-förare överens. De två brö-derna Markus och Daniel Freitag arbetade tidigare som grafiska formgivare i hemsta-den Zürich i Schweiz. Som många andra invånare i staden cyklade de till jobbet – i ur och skur. De behövde därför en cykel-väska som var stryktålig, stod emot väta och var praktisk. Bröderna skaffade gam-mal lastbilspresenning, ett säkerhetsbälte (som axelrem) och innerslang till en cykel (för att staga upp) och sydde varsin väska. Snart föddes idén att starta större produk-tion. Recycling-väskan som främst riktade sig till cyklister var både ett faktum och en snabb succé. Idag arbetar mer än 80 per-soner i Freitagföretaget som säljer recyclad presenning i form av väskor och accessoa-rer över hela världen.

När de båda bröderna fick chansen att designa solglasögon för ic! berlin var mo-dellen given på förhand: en pilotbåge som funkar lika bra i lastbilshytten som på cy-kelsadeln. De båda modellerna Dirty Lyle och Spider Mike som lanseras nu är inspi-rerade av truckerfilmen ”Convoy” med Kris Kristofferson i huvudrollen och levereras givetvis i ett specialsytt etui – tillverkad av begagnad lastbilspresenning.

Säkrast. Italienska ANFAO (mot-svarigheten till SOLF) omvalde nyligen Vit-torio Tabacchi för en ny tvåårsperiod som ordförande för organisationen och för den internationella mässan MIDO. Tabacchi har tidigare varit ordförande under två två-årsperioder (2001–2003 respektive 2007–2009). Att han omvaldes med stor majoritet visar att italienska optikbranschen satsar på säkerhet och på att arbeta vidare på in-slagen väg.

Enligt ett pressmeddelande handlar det bland annat om att ytterligare förbättra dialogen mellan ANFAO och statliga insti-tutioner för att bemöta de negativa eko-nomiska effekterna som den rådande kon-junkturen har på optikbranschen i Italien. Tabbachi kommer fortsätta att arbeta för att italienska optikprodukter ska få ett nytt uppsving både nationellt och internatio-nellt.

Miljövänligt i Sverige. I OPTIK 3 2009 berättade vi om det franska företaget Linkskin som tillverkar bågar av återvunna mate-rial. Intresset har varit stort i vårt miljömedvetna land och nu medde-lar Opex att de tar in Linkskins bågar i sitt sortiment och blir märkets agent. Därmed har svenska optiker möjlighet att ha en ekologisk avdelning.

Snart Silmo. Under fyra hektiska dagar i september (17–20) intar optikmässan Sil-mo Paris mässområde vid Porte des Versailles. På plats kommer inte mindre än 45 000 yrkes-verksamma i optikbranschen att finnas. Utställningsytan lig-ger på svindlande 95 000 kva-dratmeter och den kommer att fyllas med allt mellan himmel och jord – som på något sätt har med synen att göra. Att Sil-mo i år ligger tidigare ger ock-så möjligheten till några da-gars förlängd sommar, även om större delen av dem tillbringas inomhus.

Optik 8 2009

29

Nålen i höstacken. Möln-lyckeföretaget Multilens har specialiserat sig på att erbjuda skräddarsydda lösningar med hjälp av avancerad optik. Den senas-te i raden produkter är de starka binoku-lära läsglasögonen ML Bino Bifo. ML Bino Bifo har två additioner, vilket gör att bä-raren genom att höja blicken och se ge-nom linsens övre del kan orientera sig på en bok- eller tidningssida, eller läsa större text. Den övre delen av linsen används för orientering och den undre för att läsa liten text med stor förstoring på kort avstånd. Därmed lär det bli lättare att återvända till rätt ställe för den som råkat tappa bort sig i texten.

Den undre delen har en högre prisma för att kompensera för det kortare läsav-ståndet. Bino Bifo finns som standard med korrektionsgränserna +3/+6 eller +5/+8 i ”halv-5”-båge. Multilens erbjuder också in-dividuellt anpassade. Synfältet är 70 grader och läsavståndet 33 till 12 cm.

Fyrahundraåring firas. Sommaren 1609 fick den italienske veten-skapsmannen Galileo Galilei höra ett rykte om att en kikare tillverkats i Holland. Ga-lilei byggde snabbt en egen kikare (som hade upp till 30 gångers förstoring), vilket ledde till att han ett år senare upptäckte fyra stora månar som kretsar kring Jupiter och en rad andra fenomen i rymden. Till

teleskopet som var nödvändigt för upptäck-terna användes under 1600-talet mestadels refraktorer med enkla linser som objek-tiv och okular. Nu firas teleskopets födelse runt om i världen. Redan i september 2008 startade firandet i Nederländerna, men festligheterna fortsätter hela året. Webb-muséet Antique Spectacles tar tillfället i akt för att berätta om teleskopets historia: http://www.antiquespectacles.com/telesco-

Naket i ansiktet. Tyska My-kita har för vana att presentera nya model-

ler i sin modekollektion FLASH under mo-deveckan Paris Fashion Week och så även i

år. Inför våren och sommaren 2010 lanserar berlinföretaget två modeller som kallas Winston och Rodney. I vanlig ordning handlar det om trendigt formgivna glasögon i extremt lätt metall. De båda modellerna har skapats med skyddsglasögon i åtanke. Inspirationen kommer från svets-,

dykar- och bergsbestigarglasögon, men siktet är inställt på urbana miljö-er. Glasögonmodellerna kommer i tre olika handlackade färger: Indigo, Ivory och Nude. Den sistnämnda är som namnet antyder hudfärgad. Mykitas formidé är att glasögonen ska smälta in i bärarens ansikte, och kontrasteras av de bruna solgla-sen.

Nytt branschevent mitt i StockholmUnder tre dagar i januari/februari (30 januari–1 februari 2010) äger Sthlm Optical Show

rum. SOLF arrangerar detta nya optikevent på två platser i centrala Stockholm. Bransch-delen äger rum på Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget. Detta evenemang kan ses som en fortsättning på tidigare års optikmässa. Hotellet intas av medverkande företag som vi-sar upp kommande års nyheter. Det är här kontakter knyts och ordrar placeras. Företag som är intresserade av att ställa ut kan välja mellan tre olika ”partnerskap”: x-large, large eller medium. Skillnader i utställningsyta och andra detaljer kan man läsa om på

hemsidan: www.sthlmopticalshow.com

30

Optik 8 2009

KRÖNIKATExT ÅSA DETHYRE

Fransmännen har ett annorlunda hälsosystem än vi. Försäkringskassan (la sécurité social) står för alla basbelopp vad gäller hälsovård. Den ger även bidrag för inköp av glasögon med ett antal

euros för bågen respektive glasen. Många fransmän har därutöver en extra försäkring som månadsvis kostar en hel del, men där man får ett större bidrag för inköp av ex-empelvis glasögon eller linser. Det är bland annat denna bidragshistoria som gör att yrket här i Frankrike är väldigt annorlunda jämfört med situationen i andra europeiska länder.

Reglerna för att få bidrag är restriktiva. Kunden måste ha ett recept från en ögonläkare. En optiker får givetvis kontrollera synen, men i Frankrike säger lagen att man inte får ”undersöka och diagnostisera, och sedan sälja en vara i anslutning till resultatet”. Så antingen kollar op-tikern synen gratis och säljer glasögon (men då får inte kunden något bidrag), eller så går kunden till ögonläkare, får ett recept, och köper sen glasögon hos sin optiker och får därmed ut dem på sitt bidrag (vilket självklart de flesta gör).

Det här är inte bara dåligt för optikern, utan kanske i för-sta hand för kunden. För att träffa ögonläkarna i Anne-cy måste man vänta upp emot nio månader. En stackars myop fransman vars glasögon gått sönder måste alltså

vänta lika länge som tiden för en hel graviditet för att få se klart igen!

Staten har insett proble-met och i april 2007 lätta-des en aning på lagen. Op-tikerna skulle nu få rätt att

synundersöka och kundens bidragsdel skulle gälla MEN bara om denne hade ett recept från ögonläkare som inte var äldre än tre år. ”Hurra”, sa alla optiker, och tänkte att järngreppet som ögonläkarna har på marknaden äntligen skulle lätta. Men för att bevara sin ställning på markna-den började ögonläkarna skriva ”nonrenouvlable”(= omöj-ligt att förnya) på recepten.

Reglerna för kontaktlinser är dock betydligt luddigare. Även här gäller recept från ögonläkare, men det är opti-kern som tillpassar linserna. Många har dock ingen spalt-

lampa – så var fallet på min arbetsplats. Vi fick tillpassa linserna ändå. Lite mellan tummen och pekfingret.

Nästa delikata moment för min svenska yrkesmoral var att hantera själva bidragen. I Frankrike gör man det överlag så krångligt man kan när det gäller papper och administration. Efter godkänd bidragssumma (här faxas det hejvilt) från kundens försäkring gäller det att plita ner exakt kod (långa som flaggstänger) för glas och båge på rätt rad på ett antal formulär som sen optikern fakture-rar försäkringsbolaget. På så vis betalar aldrig kunden för sina glasögon, om det inte blir en mellanskillnad. Men kunden vill förstås utnyttja sina bidrag till max och slippa mellanskillnad, så en del optiker kanske nu snällt juste-rar priserna lite uppåt och eller neråt på glas respektive båge. Det kan till och med bli ett par schyssta solglasögon som slinker med i bidragsumman men ”gömda” under en glaskod. Det resulterar i en mycket nöjd kund.

Att det inte går till så här överallt i Frankrike kan man ju hoppas, men säkert är dock att landet har en lång väg att gå för att komma på samma nivå som övriga Europa.

Tack vare alla bidrag,och lurade försäkringsbolag blev det många ”gratis”glas (och nöjda kunder) under min tid som optiker i Annecy. Därmed en aning vingklippt och till-tufsad i min optikerroll slutade jag där. Som tur är ligger grannlandet Schweiz bara tre mil bort och där har jag fun-nit nya utmaningar i optikervärlden.

Den franska optikern bjuder gärna på ett glas

”En stackars myop fransman vars glasögon gått sönder måste alltså vänta lika länge som tiden för en hel graviditet för att få se klart igen!”

Åsa Dethyre är bosatt i Annecy i östra Frank-rike sedan fem år tillbaka. För närvarande ar-betar hon som optiker i grann-landet Schweiz.

Se bättre

NYHET!

Ergonomiska glas

2000 satte vi standarden för individuella glas. Nu gör vi det igen.

HÖGSTA synkomfort och det BÄSTA för kundens hälsa

Impression Ergo FS® • Impression Ergo®

Multigressiv Ergo® • Nexyma

Rodenstocks NYA portfölj av närprogressiva glas

Öka din försäljning med

Variatoner av Ergo® vid bildskärmsarbete...Typ ”Bok” Typ ”PC” Typ ”Rum”

Komfortfält Utvidgat synfält

Lägg till detta en oändlig mängd individuella variationer!

Vanliga läsglasögon Progressiva glasögon

NYA 1•DAY ACUVUE ® TruEye™ VÄRLDENS FÖRSTA ENDAGLINS I SILIKON HYDROGEL MATERIAL

ACUVUE®. SEE WHAT COULD BE™.

ÖGONHÄLSA VARJE DAGHygieniskt och bekvämt med nya fräscha linser varje dag.

ÖGONHÄLSA SOM SYNSSyreförbrukning* (100%)

likvärdig det naturliga ögat.1

ÖGONHÄLSA SOM KÄNNSHYDRACLEAR® 1-teknologin ger

extra mjuka och fuktiga kontaktlinser.1

SKYDDANDE ÖGONHÄLSAEndagslinsen med den högsta nivån av UV-skydd, klass 1.†1

Kontaktlinsenett hälsosamt användande och en aktiv livsstil

för

*Korneal syreförbrukning beräknades med Brennan-metoden. Denna nya metod ger ett index för korneal syreomsättning och därmed cellulär energiproduktion. Brennan NA. Beyond fl ux: Total corneal oxygen consumption as an index of corneal oxygenation during contact lens wear. Optometry and Vision Science 2005. †UV absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon med UV-skydd, eftersom de inte fullständigt täcker ögat eller det intilliggande området. Högsta UV-skydd jämfört med andra endagslinser.

1. JJVC, data on fi le 2009. 1·DAY ACUVUE® TruEye™ och HYDRACLEAR® är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care, ©JJVC 2009.

4 DIMENSIONER AV ÖGONHÄLSA

JOHV008_annons220x285_sv.indd 1 09-05-29 11.25.02

Optik 8 2009

Komplikationer medkontaktlinser 34

Gatuskyltars synbarhet 40

33VETENSKAP

Här kommer lite ny kunskapSommaren har i vanlig ordning varit för kort och nu är det dags att dra igång höstter-minen.

Den sista augusti kommer alla nya optikerstudenter till oss på KI och Kalmar – totalt är det ett åttiotal nya studenter som påbörjar sina optikerstudier vid våra två utbild-ningsorter. Vid KI börjar vi även andra omgången av magisterutbildningen. Glädjande är det att vi har kunnat utöka antalet platser på magistern från 15 till 20. Vi hoppas också att frågan om optikers rätt att använda diagnostiska droppar snart får en lösning.

Distansutbildningen Diagnostisk optometri, för er som på distans vill läsa in utbild-ningen som krävs för att få använda de diagnostiska medikamenterna, var vi tyvärr tvungna att ställa in på grund av för få sökande. Vi hoppas däremot att kunna starta den hösten 2010. Vi återkommer med information under året!

Nu när höstmörkret börjar komma är det dags att läsa in lite ny kunskap. I detta num-mer av tidningen kan ni läsa Lise-Lott Krafts och Veronica Norrbys arbete om gatu-namnskyltars synbarhet. Ni kan även läsa Niklas Björkelövs arbete om kontaktlinsrela-terade komplikationer.

Trevlig läsning!

Rune Brautaset

Optik 8 2009

Komplikationerpå grund av kontaktlinserAV NIKLAs BjörKeLöV

I denna studie deltog kontaktlinsbärare som besökt akutmottagningen på S:t Er-iks Ögonsjukhus under perioden januari-februari 2008. Syftet med studien var att beskriva typer och frekvens av kontakt-linsrelaterade komplikationer samt att studera eventuella brister i kontaktlins-hanteringen. Men även att hitta samband mellan komplikationer och rutiner för linsbärande, hantering samt linstyper.

studien genomfördes i form av en telefon-intervju med deltagarna med frågor om deras kontaktlinsbärande. För att få reda på vilken komplikation deltagarna hade drabbats av undersöktes den journalförda diagnosen från akutbesöket. Totalt deltog 29 kontaktlinsbärare i studien, varav 24 av dessa telefonintervjuades.

Den enskilt mest vanliga diagnosen bland deltagarna var keratit, vilken även räknas som den mest allvarliga kontakt-linsrelaterade komplikationen. en tyd-lig tendens var att de som bar kontaktlin-ser för dygnet-runt-bruk löper en större risk att drabbas av keratit än de som är dagtidsbärare. 50 procent av dygnet-runt-bärarna och 17 procent av dagtidsbärar-na hade fått diagnosen keratit. De flesta

av kontaktlinsbärarna som drabbats av en komplikation bar linser ofta och länge. en-ligt resultatet kan det tolkas som att risken att drabbas av en komplikation till större delen beror på överanvändning av linserna än bristfällig skötsel och hantering av lin-serna. 1.1 IntroduktIon Bland dagens kontaktlinsbärare är mjuka kontaktlinser, främst korttidslinser, abso-lut vanligast och de utvecklas ständigt för att ge ett mer komfortabelt och säkert bä-rande. Fördelningen mellan mjuka linser och hårda rGP-linser var 1994, 94procent respektive 6procent (Nilsson, 2007). Detta förhållande kan ha ändrats och rimligt-vis borde mjuka linser tagit över ännu mer idag. Utvecklingen av de mjuka linsmate-rialen har gjort linserna säkrare och bättre för ögat, framförallt silikonhydrogel-ma-terialen som ger linserna en hög syre-genomsläpplighet, dk/t. en viktig orsak till kontaktlinsrelaterade komplikationer är korneal hypoxi, vilket gör att det finns för-utsättningar för färre komplikationer och ett säkrare dygnet-runt-bärande (CW/eW) med silikonhydrogel-linser (Nilsson, 2007). Trots att materialen i linserna utvecklas så finns det fler faktorer som påverkar ris-

ken att drabbas av en kontaktlinsrelaterad komplikation, bland annat linstyp, bärtid, skötsel och hantering samt non-compli-ance. Till stor del handlar det om brister i patientens hantering och skötsel av sina linser och non-compliance bland patien-ter som är en stor bidragande orsak till att kontaktlinsbärare drabbas av komplikatio-ner (Donshik et al., 2007).

I denna studie kartlades kontaktlinsbära-re som sökte akutmottagningen på s:t er-iks ögonsjukhus under en perioden janua-ri-februari 2008 vad gäller antal, diagnoser och eventuell över-/underrepresentation av vissa linstyper för olika komplikationer. syf-tet med studien var att beskriva typer och frekvens av kontaktlinsrelaterade kompli-kationer och deras inverkan på ögat och sy-nen, samt studera eventuella brister i den nuvarande kontaktlinshanteringen. sam-band mellan komplikationer och rutiner för linsbärande, hantering samt linstyper undersöktes. Men även om brister finns i den information som ges till kontaktlinspa-tienter och vilka förändringar som kan vara viktiga att vidta för att säkerställa ett säkert och komfortabelt kontaktlinsbärande.

1.2 komplikationerDet finns en rad olika komplikationer som kan drabba kontaktlinsbärare, mer eller

34 VETENSKAP

Optik 8 2009

>

mindre allvarliga, som kan påverka olika delar av ögat såsom ögonlocken, konjunk-tiva och kornea. Lyckligtvis är de flesta av mindre allvarlig grad, men man kan drab-bas av komplikationer som är allvarliga och som kan påverka synen. Några vanliga kontaktlinsrelaterade komplikationer:

• konjunktivit. Akut inflammation i kon-junktiva som kan vara orsakad av virus,

allergisk reaktion och bakterier. Vid kon-taktlinsbärande kan isättning och uttag av linser i kombination med dålig handhygien utgöra en risk att drabbas av konjunkti-vit (virus, bakteriell). överkänslighet mot ämnen, framför allt konserveringsmedel, i skötselprodukter kan ge en allerisk kon-junktivit.• GPC (giant papillary conjunctivitis). För-ändringar i tarsala konjunktiva med papil-

ler som är orsakade av kontaktlinsbärande. en papillär konjunktivit som uppkommer av en allergisk reaktion i kombination med en mekanisk påverkan av linsen på den tarsa-la konjunktivan. • SLk (superior limbic keratoconjuncti-vitis). Inflammatorisk reaktion i området kring övre delen av limbus som kan upp-komma som en följd av hypoxi eller en al-lergisk reaktion mot framför allt konserve-ringsmedel i skötselprodukter.• Stainings. epiteldefekter på kornea av olika grad och utseende. Finns en rad olika benämningar på olika typer av stainings, bland annat seAL (superficial epithelial ar-cute lesion) och sPK (superficial punctate keratitis). Orsaker till att stainings upp-kommer kan vara hypoxi, överanvändning av linser och skav av linsen.• torra ögon. Den mest vanliga känslan/symtomet hos kontaktlinsbärare av mjuka linser som kan ha flera olika bakomliggan-de orsaker. Några av dessa kan vara brist på tårvätska eller rubbningar i tårvätskans sammansättning, biverkning av läkemedel och sjukdomar såsom reumatiska åkom-mor, t.ex. sjögrens syndrom. Användning av kontaktlinser som är gamla och har an-vänts för länge kan leda till ökad känsla av torrhet. Detta beror framför allt på att det bildas beläggningar av pro-teiner och lipider på linsen.

WIL

He

LM

jAr

es

AN

D

35

Optik 5 2009 Optik 8 2009

tabell 3.1 Journalförda diagnoser

Journalförda diagnoser Antal intervjuade deltagare Totala antalet deltagare Keratit 6 (25 procent) 8 (28 procent)Konjunktivit 5 (21 procent) 5 (17 procent)ögonlocksinfektion 2 (8,5 procent) 3 (10 procent)Torra ögon 2 (8,5 procent) 2 (7 procent)episklerit 1 (4 procent) 2 (7 procent)Kornealerosion 1 (4 procent) 1 (3 procent)övrigt 7 (29 procent) 8 (28 procent)Summa 24 29

*Procentuell fördelning inom parentes

36 VETENSKAP

• Mekanisk skada. Vid isättning och urtag av linser samt om en skadad lins används kan ytliga epiteldefekter uppkomma. • keratit. en infektion i hornhinnan som ofta är orsakad av bakterier eller virus men som även kan vara inflammatorisk som vid steril keratit, CLAre (contact lens acu-te red eye). Den mest allvarliga komplika-tionen vid kontaktlinsbärande är mikrobi-ell keratit, eftersom förloppet till en svår och bestående skada kan vara snabbt, vid t ex infektion av Pseudomonas Aeruginosa (Nilsson, 2007). Den faktor som i västvärl-den främst förknippas med infektiös keratit är kontaklinsanvändning (skarin, 2002). en tidigare svensk studie visade att personer som bär mjuka linser för dygnet-runt-bruk löper en större risk att drabbas av kontakt-linsinducerad keratit än de som är dag-tidsbärare av mjuka linser (Nilsson et al., 1994). I en annan svensk studie jämförde man bland annat bärare av silikonhydrogel-linser och bärare av hydrogel-linser där det visade sig att det totala antalet kerati-ter mellan dem inte var signifikant åtskilda (Nilsson, 2001).

2. MaterIaL oCh Metod

2.1 urvalDeltagarna i studien var patienter som be-sökt akutmottagningen på s:t eriks ögon-sjukhus under perioden januari–februari 2008. Kriterierna för att delta i studien var att man var kontaktlinsbärare och uppsökte vård för en kontaktlinsrelaterad komplika-tion. Personalen på akutmottagningen gjor-de en bedömning av vilka patienter som var kontaktlinsbärare och potentiella deltagare i studien. De patienter som uppfyllde kri-terierna informerades om studien. Delta-gandet var frivilligt och var och en av delta-garna fick fylla i ett godkännande att delta i studien vid besöket på akutmottagningen.

2.2. Insamling av materialFörsta steget i studien var att samla in di-agnoser på deltagarna via journalsystemet Medior. Diagnoserna som samlades in var de diagnoser som deltagarna fått vid akut-besöket. Därefter gjordes en telefoninter-vju med deltagarna enligt intervjumallen som bestod av 12 frågor med tillhörande

följdfrågor och utöver det uppgifter om ål-der och kön. Frågorna var av olika karak-tär med både slutna och öppna frågor samt flervalsfrågor.

2.3 MetodVid akutbesöket skrev personalen på akut-mottagningen upp patientens personnum-mer separat i nummerordning. Den siffra patienten fick vid numreringen anteckna-des på godkännandet att deltaga i studien. I godkännandet att deltaga i studien som deltagarna fyllde i angav de namn samt ett eller flera telefonnummer och om det fanns någon tidpunkt som de säkrast kun-de nås på. Innan telefonintervjuerna gjor-des skrevs diagnosen in i intervjumallen för respektive deltagare. Intervjuerna gjordes via telefon och deltagarna svarade på frå-gorna i intervjumallen.

Diagnoserna som samlades in från jour-nalsystemet och svaren från intervjuer-na sammanställdes i tabellform på ett så överskådligt sätt som möjligt. De frågor som gav svar i antal år, dagar eller timmar delades in i tids-/åldersintervaller för att lättare kunna åskådliggöra hur deltagarna svarade. studien var en kvalitativ studie och därför gjordes ingen statistisk analys av det insamlade materialet. 3, reSuLtatI studien deltog 29 kontaktlinsbärare, va-rav 24 av dem telefonintervjuades. Bortfal-let för intervjuerna var 5 personer som inte gick att få tag på efter upprepade försök. Dessa 5 personer räknades ändå in i re-sultatet för journalförda diagnoser, då den uppgiften hämtats från journalsystemet

och inte påverkats av om deltagaren har intervjuats eller inte. resultatet delades därför in i två delar; journalförda diagnoser och intervju.

3.1 Journalförda diagnoserTabell 3.1 visar hur fördelningen var bland kontaktlinsbärarnas journalförda diagno-ser, både för de intervjuade deltagarna och för det totala antalet deltagare i studien. Den enskilt mest vanliga diagnosen var keratit och näst vanligast var konjunktivit. Diagnosen ögonlockinfektion omfattar de enskilda diagnoserna blefarit och hordeo-lum (vagel). Under posten övrigt samlades de diagnoser som minst troligt var kontakt-linsrelaterade komplikationer. Denna post omfattar blandade diagnoser, såsom trau-ma (yttre våld mot öga), fotokeratit (snö-blindhet av svetsblänk), främmande kropp, astenopiska besvär och ej specificerad di-agnos.

3.2 Intervju

tabell 3.2 Åldersfördelning Åldersgrupper (år) Antal deltagare < 25 3 25–35 7 35–45 7 45–55 4 > 55 3

Tabell 3.2 visar hur åldersfördelningen var bland deltagarna och att merparten var mellan 25-45 år. Åldersomfånget i studien var mellan 17-60 år och medelåldern 37,4 år. Könsfördelningen bland deltagarna var

Optik 8 2009

>

3711 män (46procent) och 13 kvinnor (54pro-cent), vilket innebär att det är relativt jämt fördelat mellan könen.

Av de 24 deltagarna bar alla linser av kos-metiska skäl, varav 5 stycken även använde linserna vid idrottsutövning och 5 stycken av en annan anledning. som en annan an-ledning angavs motorcykelkörning av 1 del-tagare och förbättrad synskärpa med linser jämfört med glasögon av 4 deltagare.

endast en deltagare hade valt linssort själv och beställt via Internet. De övriga hade fått den linssort som de använde vid eller innan akutbesöket tillpassade av en optiker.

16 deltagare hade gjort sin senaste lins-kontroll hos optiker inom ett år. För 6 del-tagare var det mellan 1 och 3 år sedan de gjorde en linskontroll hos en optiker. 1 del-tagare gjorde sin senaste kontroll för mel-lan 3 och 5 år sedan och ytterligare 1 delta-gare hade gjort linskontroll hos optiker för mer än 5 år sedan.

Alla 24 deltagare hade glasögon. Mer-parten av deltagarna hade svårt att säga exakt hur gamla de habituella glasögonen var. Hälften av deltagarna hade glasögon som var äldre än 3 år (12 stycken) och en fjärdedel (6 stycken) hade glasögon som var äldre än 5 år. 5 deltagare angav att de-ras glasögon var mellan 1–3 år gamla. Mindre än ett år gamla glasögon bars av 7 deltagare.

Alla deltagare bar mjuka kontaktlinser. 11 deltagare bar endagslinser och 13 stycken bar månads- eller tvåveckorslinser.

tabell 3.3 Fabrikat, endagslinser Fabrikat Antal deltagareBiomedics (eyeQ) 3 (2)softlens 1Dailies AquaComfort Plus 1Focus Dailies 6Acuvue 2

tabell 3.4 Fabrikat, månads- el tvåveckorslinser

Fabrikat Antal deltagarePurevision 3Biomedics 55 evolution (eyeQ) 1 (1)Acuvue 3Frequency 2Air Optix Night&Day 1Proclear 2Biofinity (eyeQ 24) 1 (1)

Tabellerna 3.3 och 3.4 visar fördelningen mellan olika linsfabrikat när det gäller an-vändning av endagslinser respektive må-nads- eller tvåveckorslinser. För endags-linserna använde två av deltagarna olika linsfabrikat i höger respektive vänster öga. Båda deltagarna använde Focus Dailies i ena ögat, men där ena deltagaren använde Biomedics (eyeQ) i andra ögat och den an-dra deltagaren använde Acuvue.

tabell 3.5 Bärandetid, dagtid Antal deltagareDagtid 18Dagar/vecka 1 - 2 3 3 - 5 3 6 - 7 12Tillämpad (timmar/dag) < 8 2 8–12 3 > 12 13

I tabell 3.5 redovisas dagtidsbärarnas till-lämpade bärandetider av linserna. I grup-pen 6–7 dagar/vecka är det helt jämt för-delat mellan de som använder linserna 6 respektive 7 dagar/vecka. Ingen av dagtids-bärarna hade fått någon specifik rekom-mendation om hur många timmar/dag som var lämpligt att använda linserna. De flesta svarade att en optiker hade sagt att de kun-de ha linserna ”så länge det kändes bra i ögonen”.

tabell 3.6 Bärandetid, dygnet-runt/förlängt bärande (CW/eW)

Antal deltagareCW/EW 6 2-veckors- Månads- lins lins

Tillämpad (antal dygn) 14/7/14 30/30/30rekommenderad (antal dygn) 3-4/6-7/7 30/30/30

Tabell 3.6 redovisar hur de som bär lin-ser för CW/eW-bruk använder sina linser. För respektive deltagare redovisas tilläm-pad bärtid och av optiker rekommenderad bärtid. Vilket som inte framgår av tabellen är att alla de som bar linser för CW/eW-bruk använde linser som var anpassade för detta.

Fördelningen mellan deltagarna som bar linser dagtid och dygnet-runt var 75 pro-cent respektive 25 procent. Tre deltagare från vardera grupp hade fått diagnosen ke-ratit, vilket innebär 17 procent av dagtids-bärarna och 50 procent av dygnet-runt-bä-rarna. Alla de tre dagtidsbärare som fått diagnosen keratit bar endagslinser.

Tabell 3.7 redovisar vilka linsvätskor som användes bland de 13 deltagarna som bar månads- eller tvåveckorslinser och hur ofta de rengjorde och desinficerade sina linser. De som använde linser för CW/eW-bruk rengjorde och desinficerade sina lin-ser varje gång de tog ut linserna. Bland de deltagare som bar endagslinser var det två stycken som ibland hade använt sina linser under mer än en dag. Dessa två deltagare rengjorde och desinficerade endagslinserna vid varje tillfälle de återan-vändes.

en tredjedel av deltagarna, 8 stycken, har haft någon slags ögonproblem tidi-gare. Två av deltagarna har uppgett att de har haft två olika typer av tidigare ögon-problem. Fem av de åtta deltagarna med tidigare ögonproblem har haft samma typ av problem som vid det aktuella akutbesö-ket. De återkommande typerna av problem var ögoninfektion (3 st), skelning (2 st) keratit (1 st), torra ögon (1 st), ögonlocksinfektion (1 st), främ-

Optik 8 2009

38 VETENSKAP

mande kropp (1 st) och ytliga sår på kornea (1 st). Detta har kunnat utläsas genom att jämföra svaren på frågan om tidigare ögon-problem med svaren på frågan om uppfat-tad diagnos och den journalförda diagno-sen. sju av de åtta deltagarna med tidigare ögonproblem har varit hos en ögonläkare för besvären, varav 1 deltagare först besök-te en optiker.

I samband med det aktuella akutbesöket blev 16 av de 24 deltagarna ordinerad eller rekommenderad kontaktlinsvila. 19 av del-tagarna fick något annat ordinerat/rekom-menderat och den vanligaste åtgärden var att de fick droppar (11 stycken) och/eller salva (5 stycken) av något slag. Deltagarna kunde både få kontaktlinsvila och en an-nan åtgärd ordinerad eller rekommenderad samtidigt.

en fjärdedel (25 procent), eller sex styck-en, av deltagarna svarade att de kommer att förändra sitt kontaktlinsbärande efter akutbesöket. På frågan om hur de skulle förändra sitt bärande kunde varje deltagare ange fler svar på frågan. De svar som er-hölls var följande: 4 stycken skulle minska kontaktlinsanvändandet och använda glas-ögon oftare; 4 stycken hade antingen köpt, eller skulle köpa nya glasögon; 1 stycken deltagare svarade att den aldrig mer skul-le sova med linser igen; 1 svarade att den skulle ha linsvila om det ej känns bra i ögo-nen; slutligen var det 1 stycken deltagare som svarade att den skulle prova endags-linser.

4 av 24 av undersökningens deltagare var rökare, vilket motsvarar var sjätte deltagare (17procent).

4. dISkuSSIonAtt deltagarna i studien drabbats av kontaktlins-relaterade komplikationer var i en del fall svårt att avgöra. När diagnoserna i resultatet studerades (se tabell 3.1) kunde man avgöra att vissa mer san-nolikt var kontaktlinsrela-terade komplikationer än andra. en diagnos på en specifik kontaktlinsrela-terad komplikation kunde inte utläsas av deltagar-nas journaler. Det enda

som kunde konstateras var vilken diagnos deltagaren hade fått och att deltagarna var kontaktlinsbärare. Utifrån detta och svaren på frågorna i telefonintervjun gjordes tolk-ningen att komplikationerna eller åkom-morna kunde vara kontaktlinsrelaterade. I tabell 3.1 och under posten övrigt sam-lades de diagnoser som minst troligt var kontaktlinsrelaterade komplikationer.

Den enskilt mest vanliga diagnosen bland deltagarna var keratit, vilken även räknas som den mest allvarliga kontakt-linsrelaterade komplikationen. en tidigare svensk studie visade att personer som bär mjuka linser för dygnet-runt-bruk löper en större risk att drabbas av kontaktlinsindu-cerad keratit än de som är dagtidsbärare av mjuka linser (Nilsson et al., 1994). Det-ta kunde ses som en tydlig tendens även i resutatet av denna studie, där en jämfö-relse mellan dygnet-runt-bärarna och dag-tidsbärarna visade på att en större andel fått diagnosen keratit bland dygnet-runt-bärarna. 50 procent av dygnet-runt-bärar-na och 17 procent av dagtidsbärarna hade fått diagnosen keratit.

I en annan svensk studie jämförde man bland annat bärare av silikonhydrogel-lin-ser och bärare av hydrogel-linser där det visade sig att det totala antalet keratiter mellan dem inte var signifikant åtskilda (Nilsson, 2001). resultatet från intervjuerna visade att 3 deltagare från vardera gruppen dagtids- och dygnet-runt-bärare hade fått diagnosen keratit. Alla de 3 dagtidsbära-re som fått diagnosen keratit bar endags-linser, vilka var hydrogel-linser, och alla

dygnet-runt-bärarna bar silikonhydrogel-linser. en tendens, som kunde utläsas av tabellerna 3.11 och 3.12, var att de fles-ta av kontaktlinsbärarna som drabbats av en komplikation bar linser ofta och länge. Detta talar för att en överanvändning av linserna kan öka risken att drabbas av en komplikation, vilket kunde ses på bärtider-na både när det gäller dagtidsbärarna och dygnet-runt-bärarna.

Noterbart är att fem av de åtta delta-garna med tidigare ögonproblem har haft samma typ av problem som vid det aktuella akutbesöket. De återkommande typerna av problem var ögoninfektion, keratit, torra ögon och ögonlocksinfektion. enligt resul-tatet kan det tolkas som att det till större delen handlar om att man använder linser för mycket och för länge än att man inte sköter och hanterar sina linser på rätt sätt. en ytterligare faktor som eventuellt kunde tagits med i intervjun var hygien, till exem-pel handhygien, vilket kan tänkas påverka risken att drabbas av komplikationer.

Att hälften av deltagarna hade glasögon som var äldre än 3 år och en fjärdedel hade glasögon som var äldre än 5 år kan antas styrka tendensen om att överanvändning av linserna medför en ökad risk att drabbas av en komplikation. Detta då risken är stör-re att äldre glasögon inte fungerar tillfred-ställande än nyare och att man helt enkelt inte trivs i glasögonen eftersom de blir mer slitna med tiden och eventuellt inte är mo-deaktuella längre.

en fjärdedel (25 procent) av deltagar-na svarade att de kommer att förändra sitt kontaktlinsbärande. På frågan om hur de kommer att förändra kontaktlinsbärandet var de mest frekventa svaren att minska kontaktlinsanvändandet/använda glasögon oftare och att de köpt/ska köpa nya glasö-gon.

resultatet i studien hade blivit mer rätt-visande och mer inriktad på kontaktlins-relaterade komplikationer om deltagaran-talet i studien hade varit större och att de deltagare med diagnoser som minst troligt var kontaktlinsrelaterade inte tagits med i studien. Metoden att gå igenom journaler för att få en diagnos visade sig inte vara op-timal för att komma åt just kontaktlinsrela-terade komplikationer. Detta hade kunnat

tabell 3.7 Skötselsystem och hantering

Antal deltagareAllt-i-ett-vätska OptiFree express 4 reNu Multi-Purpose 6 extend 2Väteperoxid easysept 1rengöring (gnuggning) Dagligen (varje gång) 9 3-4 gånger/vecka 1 Aldrig 3Desinficiering Dagligen (varje gång) 13 Aldrig 0

Optik 8 2009

göras annorlunda i en fortsättningsstudie i ämnet men även att ta med ett större antal deltagare.

Frågorna i intervjumallen var utformade på ett sätt som gjorde att man fick en bra bild över deltagarnas kontaktlinsanvän-dande och över deras ögonproblem. De gav ett resultat där man såg tendenser och inte statistiskt bevisade samband, vilket kan vara en nackdel för studiens resultat. Om frågorna istället enbart hade varit flervals-frågor med färdiga svarsalternativ hade en statistisk analys kunnat göras.

De tydligaste tendenserna som studien visade på var att kontaktlinslinsbärarna använde sina linser för ofta och under för långa perioder snarare än att de inte skötte och hanterade linserna på rätt sätt. Dess-utom tydde resultatet på att användning av linser för dygnet-runt-bruk ökar risken att drabbas av keratit, vilket även tidigare stu-dier i ämnet visat.

5. reFerenSer

• Bruce AS,Brennan NA. (2000). Clinical contact lens management. CIBA vision.

• Donshik PC, Ehlers WH, Anderson LD, suchecki jK. (2007). strategies to bet-ter engage, educate, and empower patient compliance and safe lens wear: Compli-ance: What we know, what we do not know, and what we need to know. eye & Contact Lens 30, 430-433.

• Dart JK, Stapleton F, Minassian D. (1991). Contact lenses and other risk factors in mi-crobial keratitis. Lancet 338. 650-653.

• Efron N. (2004). Contact lens complica-tions. Butterworth-Heinemann.• Foulks GN. (2006). Prolonging contact lens wear and making contact lens wear safer. Am j Ophthalmol 141. 369-373.

• http://www.alltomlinser.se/guide-kon-taktlinser.asp. (2006/2007). Hämtat 2008-01-25. Märkesguide kontaktlinser.

• http://lexin.nada.kth.se/sve-eng.html. Online. Lexin -svensk-engelskt lexikon.

• http://tyda.se. Online.

• Nilsson SEG, Montan PG. (1994). The an-nualized incidence of contact lens indu-ced keratitis in sweden and its relation to lens type and wear schedule: results of a 3-month prospective study. CLAO j 20, 225-230.

• Nilsson SEG, Montan PG. (1994). The hos-pitalized cases of contact lens induced keratitis in sweden and their relation to lens type and wear schedule: results of a three-year retrospective study. CLAO j 20, 97-101.

• Nilsson SEG. (2001). Seven-day extended wear and 30-day continuous wear of high oxygen transmissibility soft silicone hydro-gel contact lenses. A randomized one-year study of 504 patients, CLAO j 27, 125-136.

• Nilsson SEG. (2007). Medicinska syn-punkter på kontaktlinsbärande – state of the art. Hämtat 2008-02-05. http://www.swedeye.org/sOTA.

• Skarin A. (2002). State of the art – Infekti-ös keratit orsakad av bakterier, svamp eller protozoer. Hämtat 2008-02-05. http://www.swedeye.org/sOTA.

• Turturro MA, Paris PM, Arffa R, Wilcox D. (1990). Contact lens complications. Am j emerg Med 8. 228-233.

>

39

Optik 8 2009

SveavägenSveavägen

RIngvägen

BaRRSäTRagaTan

SveavägenRIngv

ägen

RIngvägen

SKanDIavä

gen

aRBRaHaMSBOvägen

näCKROSv

ägen

ULvSBOvägen

RUnDväge

n

Tratex heter typ-snittet som Väg-verket använder i sitt skyldsystem.

40 VETENSKAP

Optik 8 2009

Syftet med denna studie är att kartlägga kontrastskillnader mellan gatunamnskyl-tar avseende ålder och väderstreck. Stu-dien utfördes på Kungsholmen i Stock-holm. Luminansen mättes med hjälp av Hagner Universal Photometer på 39 slumpmässigt utvalda gatunamnskyltar i dagsljus på 4,5 meters avstånd. Synbar-heten hos ett föremål beror av dess stor-lek, luminans och kontrast mot bakgrun-den.

AV VerONICA NOrrByOCH LIse-LOTT KrAFT

Stockholms Stads gatunamnskyltar skil-jer sig från de flesta andra kommuner gällande materialval. I övriga kommuner används ett reflekterande material på ga-tunamnskyltar. På stockholm stads skyl-tar används en vit lack vilket inte har någon reflektionsegenskap. Detta kan förklara de låga värden som erhölls vid mätningen. resultatet vid mätningen visade en medel-kontrast på 22 procent. Detta kan jämföras med mätning av en ny skylt där kontrast-värdet blev 47 procent. Vid en analys av

skyltens placering i väderstreck norr och söder visade det på att skyltar placerade i väderstrecket söder fick ett större kon-trastvärde än norr.

1. IntroduktIon1.1 historiaDe första vägvisningarna bestod av runste-nar som markerade var vägen gick. Den äldsta fasta vägvisning var troligen bläck-ning på trädstammar längs stigen. Men det var först med milstolparna som sverige sägs ha fått en början till en mer systema-tisk vägvisning. Den första egentliga för-ordningen om vägvisning och vägmärken kom år 1931 (sFs 1931:252), alltså ganska lång tid efter de första bilarna. Förordning-en innehöll bestämmelser om hur olika vägmärken ska vara utformade. På väg-visartavlorna skulle texten vara svart och tavlan gul med svart bård.

1.2 BakgrundDet finns få tidigare studier i ämnet (sturk, 2006). Trolig orsak till detta är att gatu-namnskyltar inte är reglerade i trafiklag-stiftningen utan respektive kommun an-svarar för skyltarnas utformning. Däremot finns ett flertal studier gällande vägmär-ken (Helmers et al, 2001)(Helmers et al,

2004 VTI rapport 493), som har verkat som utgångspunkt i vår studie. Vägmärken är reglerade i Trafiklagstiftningen. Det finns en studie av eva sturk ”synbarhet hos Ga-tunamnskyltar” som var ett examensarbete på Optikerutbildningen 2006. Den studien berör ämnet ”Gatunamnskyltar”. syftet var att undersöka om optotypstorleken samt kontrasten på gatunamnskyltar var till-räckligt hög, för att trafikanter skulle hinna identifiera, tolka och reagera. Utgångs-punkten var 0,5 som är lägsta tillåtna syn-skärpenivå (visus) för framförande av bil i sverige.

Typsnitt och storlek på bokstäver samt färg på skyltarna bestäms av respektive kommun. I stockholm kommun används vita skyltar med svart text enligt Dimi-trios Kotopoulos, som är ansvarig för ga-tunamnskyltar i stockholms kommun på Trafiktjänsten/Trafikkontoret. Dimitrios har arbetat inom detta gebit i 22 år. De flesta kommuner använder reflekterande mate-rial på gatunamnskyltar men stockholm stads har skyltar som ej är reflekterande (öberg 2008). stockholms stad har en vit bakgrund med undantag från Gamla stans gatunamnskyltar som har en mer tonad grå/vit färg så kallad ABA grå på sina skyltar för att uppnå >

Sveavägen

RIngvägen

Gatunamnskyltars synbarhet avseende kontrast

41

Optik 8 2009

ett äldre intryck. Gatunamnskyltar måste sitta på en höjd av minst 2,5 m för att und-vika att bli nerklottrade, skyltarna kan även sitta på en högre höjd, enligt Dimitrios Ko-topoulos. Klotterskydd på gatunamnskyltar och vägskyltar används mer och mer, men inte på stockholm stads gatunamnskyltar (öberg 2008).

en stor källa till smutsiga skyltar är föro-reningar som till exempel asfalt och diesel-olja, björk och ek är också smutskällor, då dessa ger alger och gör skyltarna gröna. rengöring görs efter felanmälan eller när Trafikkontoret ser att skyltarna är smut-siga. Vid rengöring av skyltarna krävs spe-ciella metoder för att inte reflexfolien ska ta skada. Vanligen rengörs skyltarna bara med vanligt vatten som ej får överskrida +60o.

emaljskyltar var vanliga före år 1978. De håller i upp till 50 år men är dyra att tillver-ka, de kostar ca 1500 kr/styck och tillverkas i Polen. Numera används aluminiumskyltar eftersom de är billigare än emalj att tillver-ka. Leverantören lämnar en garanti på 10 år men aluminium skyltar håller oftast i 20 år om inte längre (Kotopoulos, 2008). Priset för aluminiumskyltar är 350 kr/st och vill man ha färgade så kostar de mer, exempel-vis blå skylt med vit text kostar ca.1500 kr/st. stockholms stad anlitar ett företag vid namn skyltar och Märken Prono AB som tillverkar gatunamnskyltar (Kotopoulos, 2008). enligt tillverkaren är de flesta skyl-tar av reflekterande material. De använder sig av två olika reflextyper, antingen typ eG (normalreflekterande) eller DG, (högreflek-terande och prismatisk). Inom stockholm stad används inget av dessa material. skyl-tarnas folie köps in via 3M svenska AB och aluminiumet köps in från något verk i eu-ropa (öberg, 2008).

1.3 Vägmärken och gatunamnskyltars utförandeVägmärken är tillverkade i klara färger för

att få god syn- och läsbarhet. För att uppnå god kontrast mellan symbol och bakgrund på vägmärken är de utförda med svart text på vit eller gul botten eller med vit text på blå eller grön botten. Vägmärken skall vara lätta att upptäcka och för detta krävs stor kontrast mellan symbol och bakgrund av-seende luminans och färg. I de fall man vill förbättra läsavstånd till vägmärke väljs i första hand större symboler på märket. en annan faktor som påverkar upptäckande av ett vägmärke är dess materialinnehåll. De flesta vägmärken tillverkas i retroreflek-terande material (figur 2) sedan 70-talet, det vill säga att ljuset går tillbaka samma väg som det kom ifrån. Gatunamnskyltar kan tillverkas i spegelreflekterande mate-rial (figur 1), det vill säga att ljuset går ut 90 grader emot sin infallsvinkel. Vägmär-ken tillverkade med retroreflekterande ma-terial gör det möjligt att upptäcka och läsa vägmärket vid mörker. Materialet gör att vägmärket får hög luminans med fordons-belysning vid mörkerkörning (englund et al 1998).

Figur 1 (t v): Spegelreflekterande

Figur 2 (t h): Retroreflektion

retroreflektion är det ljus som reflekte-ras till föraren vid strålkastarbelysning och mäts i enheten cd/m2 eller lux. Vägmär-ken tillverkas i olika typer av foliematerial och delas in i följande huvudtyper (Nygårds 2008 samt Folieguide 3M):

• EG=Engineering Grade – innehåller re-flekterande glaspärlor.

• SEG=Super Engineering Grade – som eG men med rundare glaspärlor som skall vara mer effektiva.

• HR=High Retroreflective – uppbyggda av små celler i flera skikt som reflekterar

flera gånger. Folien innehåller ett optiskt system av mikroskopiska glaspärlor. ett av produktnamnen är HI=High intensity.

• PM=Prismatic Material – mikroprismor används istället för glaspärlor. ett av pro-duktnamnen är DG=Diamond Grade.

reflexmaterial som används i sverige måste vara typgodkända och märkta en-ligt svensk standard ss-eN 12899-1. Väg-märken är utförda i standardiserade färger s.k. signalfärger (vit, gul, orange, röd, grön, blå).

typsnitt ”tratex” är det typsnitt som an-vänts sedan 60-talet och är formgivet av Carl-Gustaf Gustafsson, en formgivare med ingenjörsexamen. Han konstruerade med hjälp av passare och linjal, ritningar som var måttsatta i millimeter. Dessa ritningar kunde sedan användas direkt vid skylttill-verkning i fabrik. Det är vägverket som har skapat en standard för hur skyltar ska se ut under olika förutsättningar. Det finns fyra olika sätt att sätta text på en skylt. svart versal text monteras på ljus botten, svart gemen text på ljus botten, vit versal text på mörk botten och vit gemen text på mörk botten. eftersom tecknen endast fanns i tekniska ritningar ordnade en man vid namn Karl Wångstedt så att typsnittet digi-taliserades och gjorde det tillgängligt som vanliga typsnittsfiler. Dessa kan användas i olika operativsystem i Mac och Windows.

1.4 Synintryck och ögatsynintrycken hos en människa består av flera olika komponenter. Att kunna se sta-tiska och rörliga föremål, att kunna se i dagsljus och i skymning, att kunna se fär-ger och uppleva djupförhållande. synfältet delas in i en central del och en perifer del. Fovea är det område i vilket vi har vårt cen-trala seende och här är synskärpan hög. Detta område används vid detaljgranskning av föremål. Den perifera delen är allt som ligger utanför fovea. Den perifera delen an-

42 VETENSKAP

Optik 8 2009

vänds vid upptäckande av föremål och hän-delser. synbarheten hos ett föremål beror av dess storlek, luminans och kontrast mot bakgrunden. Kontrastkänsligheten är ett mått på individens förmåga att uppfatta fö-remål och ytmönster i olika storlekar. Det mest fullständiga sättet att beskriva ögats upplösningsförmåga är genom att bestäm-ma kontrastkänsligheten (Martin, 2000). Vid höga spatiella frekvenser, det vill säga där randmönstret är finare, förändrar ögats op-tik bilden av mönstret. Vid ett mönster på 20 cykler/grad och full kontrast (100 pro-cent) återstår endast 40 procent kontrast på näthinnan. en cykel är ett svart och ett vitt band. ju högre spatiell frekvens desto

tätare mönster (Martin, 2000). Varje färg har en unik position i en färg-

cirkel, (som är ett horisontellt snitt ur färg-kroppen) som beror på ljushet, mättnad och färgton. Den största kontrasten upp-nås genom att lägga de färger, som ligger direkt mitt emot varandra i en färgcirkel, bredvid varandra. Det vill säga de som är placerade 180 grader från varandra. Den största kontrasten mellan ljust och mörkt är den mellan vit och svart. Även kontras-ten mellan blått och gult är väldigt stor (Martin, 2000). Dessa kontrastskillnader används för att ge signaler där det krävs att man är tydlig.

1.5 Synintryck och trafikmiljöVid bilkörning krävs flera visuella funktio-ner för att ta in och bearbeta flödet av in-formation. I ett givet ögonblick kan ögat endast granska 2 procent av informations-flödet i detalj, resterande tas in via det pe-rifera seendet (englund et al, 1998). Av-känning av vad som sker perifert kan ske parallellt med information till den centra-la delen. Människans förmåga att ta in in-formation från omgivningen är begränsad. Även om en bilförare snabbt kan växla mel-lan olika händelser måste koncentratio-nen vara riktad mot en händelse i taget. synbarhetsvinkeln är den minsta synvinkeln som ett före-

>

jOAKIM KLING

43

Optik 8 2009

mål kan uppta för att det skall vara synbart för ett normalt öga, där grundvärdet är en bågminut (VGU publikation nr. 2004:80). I VGU, Vägar- och gators utformning, är ett grundvärde fastställt för händelsetäthet och tidsavstånd mellan två punkter (reak-tionstid) dvs. den tid en bilförare upptäcker en skylt, tar ett beslut och handlar. Grund-värdet är 4 sek för god standard och 3 sek för mindre god standard.(VGU publikation nr. 2004:80).

1.6 Syn och trafikolyckorsynen kan tyckas spela en viktig roll i sam-band med trafikolyckor. Där av förväntas att det ska finnas tydliga samband mellan vi-suella förmågor och förarnas inblandning i trafikolyckor. Många äldre människor har problem med synen och studier har påvisat att de äldre fungerar som de medelålders grupperna men med en något nedsatt pre-stationsnivå. Äldre personer reagerar lite långsammare, behöver längre beslutstid och är mer bländningskänsliga. De behö-ver större symboler och högre kontrast pga deras ålderssynthet (Helmers et al., 2004). Trots detta visar omfattande studier att grundläggande visuella förmågor inte kan förklara mer än ca 5 procent av olycksvari-ationen (englund et al, 1998). När vägmär-ken inte längre uppfyller krav på luminans, retroreflektion eller färg skall de bytas ut. Det är av stor vikt att vägmärken har god åldersbeständighet. en studie utförd av Helmers med flera, har granskat resultat av retroreflekterande folier för vägmärken efter 3 års exponering mellan åren 1997-2000 samt kompletterat med färgmätning-ar under det sista året. Färgmätning utför-des för att få en uppfattning om hur färgen påverkats av exponering av ljus, väder och

trafik. studien är utförd på 9 olika provplat-ser, där identiskt lika provskyltar utpla-cerats och som utsätts för trafik utefter landsväg. Provplatserna fördelar sig på de deltagande länderna på följande sätt: Dan-mark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation. en gång per år under de tre åren vid sensommar utförs mätningar av retroreflektion på ren-gjorda folier. Denna studie visar en måttlig reduktion av retroreflektion för flertalet av de testade folierna. Vissa typer och fabrikat visar på en försämring på 30-40 procent över de tre åren. Färgmätningen visar på resultat utanför godkänd gräns förutom för blåa reflexfolier som ligger inom godkänt gräns. studien fortsätter med årliga mät-ningar av retroreflektion och färg. De mät-ningar som utförts ger inget underlag för att fastställa hur retroreflektion och färg kommer att utvecklas under kommande år (Helmers et al., 2001).

1.7 Frågeställning och syfte med studiensyftet med studien var att kartlägga kon-trastskillnader mellan gatunamnskyltar i stockholms innerstad (Kungsholmen) med avseende ålder och väderstreck. Hur på-verkas kontrasten beroende på skyltarnas ålder och väderstrecksplacering?

2. MaterIaL oCh Metod

2.1 Materialstockholm stads har skyltar som ej är re-flekterande (öberg 2008). Materialet är alu-minium med en lackerad yta av en speci-ell vit färg med glanstal 70 (öberg 2008). Texten består av en svart täckande folie liknande ett klistermärke. stockholm stad

använder typsnittet ”stockholm” samt föl-jer ett textschema som är dokumenterat den 3 mars 1949. I textschemat fastställ-des bestämmelser gällande textplacering på gatu- och vägnamnskyltar. Det finns inget typsnitt i Word som motsvarar typ-snittet ”stockholm” då gemenen ”a”, två-vånings ”a” inte ser ut som detta utan som a:et i snabel@ som kallas för envånings ” ”. (Kihlstedt, 2005) I gatunamnet har geme-ner/versaler storleken 40/60 mm. I kvar-tersnamnet är gemener/versaler storleken 20/32 mm och siffror är 60 mm höga.

I studien utgår man ifrån ett normalt se-ende. Använt material i studien är en elek-tronisk lasermätare av märket Opti-Logic, som användes vid avståndsmätning till ga-tunamnskylt. en lux- och luminansmäta-re av märket Hagner Universal Photome-ter, modell s3, har även använts. Detta är ett precisionsinstrument med en automa-tisk nollställningsfunktion för mätning av luminans med en precisionsavvikelse på 1o samt mätintervall 0,01 – 200 000 cd/m2 (standard) samt illuminans med mätinter-vall 0,01 – 200 000 lux .

2.2 MetodLuminansmätningar har gjorts vid fyra oli-ka tillfällen under november 2007 och mars 2008. rådande väderförhållande aktuella dagar var en solig dag samt tre dagar var mulna. slumpvis har 39 stycken gatunamn-skyltar på Kungsholmen valts ut och sex stycken mätningar har gjorts per skylt, tre stycken på de svarta bokstäverna samt tre stycken på den vita bakgrunden, slumpvis från vänster till höger. Vid mätning har mä-taren varit centrerad i förhållan-de till gatunamnskylten. Mätning har utförts på den tjockaste delen

Avståndsmätare (t v) och luminansmätare.

>

Komfortpaket.

TRK-1P är här!Världens första helautomatiska kombination av au-torefraktor/keratometer/tonometer och pachymeter. 4 instrument i ett, och du behöver bara ställa in skärpan mot det första ögat, resten sköter den själv.För första gången har också tonometern automatisk

pachymeter och mäter alltså corneas tjocklek, eftersom det har en avgörande betydelse för ögontrycket. Pachy-metrifunktionen är unik och reducerar antalet felaktiga remisser, vilket sparar tid och obehag för patient och undersökare.

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se

• Autorefraktor • Tonometer• Autokeratometer • Pachymeter

44 VETENSKAP

Komfortpaket.

TRK-1P är här!Världens första helautomatiska kombination av au-torefraktor/keratometer/tonometer och pachymeter. 4 instrument i ett, och du behöver bara ställa in skärpan mot det första ögat, resten sköter den själv.För första gången har också tonometern automatisk

pachymeter och mäter alltså corneas tjocklek, eftersom det har en avgörande betydelse för ögontrycket. Pachy-metrifunktionen är unik och reducerar antalet felaktiga remisser, vilket sparar tid och obehag för patient och undersökare.

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se

• Autorefraktor • Tonometer• Autokeratometer • Pachymeter

Optik 8 2009

av bokstaven så att hela mätpunkten fått plats, likaså på den vita bakgrunden. Både bokstav och bakgrund på samtliga gatu-namnsskyltar är uppmätta på samma sätt i vädersträck norr och söder. Avståndet från mätplats till skylt var ca 4,5 meter, där det har avvikit från detta avstånd är orsaken att man inte har kunnat stå på exakt 4,5 m pga trafik eller arbetsplatser. Kriteriet var att belysningsstyrkan dagtid inte fick under-stiga 500 Lux, vilket kontrollerades innan varje mätning.

För beräkning av kontrast användes medelvärdet av de tre olika luminansmät-ningarna för bokstav och bakgrund. Det

sattes in i formeln L – Lb/ L där ”Lb” står för luminansen på bokstaven och ”L” för lu-minansen på bakgrunden. (Freeman, 1990)

efter utförd mätning av gatunamnskyltar utfördes ett studiebesök hos Trafiktjäns-ten/ Trafikkontoret i Västberga. De har ett kartotek över samtliga utplacerade gatu-namnskyltar i stockholms kommun, där in-formation om ålder, byte och vem som satt upp skylten finns. Kartoteket är uppbyggt i bokstavsordning efter gatunamn, där det första kortet är skrivet år 1939 på Carl Larssons väg i Ängby. Genom att kontrolle-ra varje datakort kartlades ålder på samt-liga 39 skyltar som mätning utförts på. Tra-

fiktjänsten mottar beställning/order från Gatukontoret – namnberedningen.

2.3 databehandlingI studien mättes och analyserades 39 ga-tunamnskyltar med olika ålder på Kungs-holmen i stockholm. Mätningen utfördes under dagtid och med ett avstånd på ca 4,5 m till gatunamnskylten. statistisk analys utfördes med ANOVA. Mätvärden har sam-manställts i ett exceldokument där man har möjlighet att sortera efter följande kri-terier, emalj/aluminium, kontrastvärden, årtal, väderstreck och medeltal. Detta för att man ska kunna se sambandet mellan olika datavärden.

3. reSuLtat

Figur 3: Åldersjusterad skillnad mellan kontrast

på söder- och norrvända skyltar

effekten av väderstreck visade på en näst-intill signifikant skillnad i kontrast mel-lan norr- och södervända skyltar (p-värde 0,06051). skyltar placerade i väderstrecket söder fick ett större kontrastvärde än norr.

Figur 4. Effekten av skyltmaterial på kontrasten.

Emalj används vid tillverkning före 1978 och Alu-

minium används efter 1978.

Mycket konkurrerar om uppmärk-

samheten.

OPTIK 46

Vi har ingen signifikant skillnad i kon-trasten i jämförelsen ålder och material, utan det visar på att slumpen fick råda.

4. dISkuSSIonsyftet med studien var att kartlägga kon-trastskillnader mellan gatunamnskyltar i stockholms innerstad (Kungsholmen) med avseende på ålder och väderstrecksplace-ring.

stockholms stads gatunamnskyltar skiljer sig från de flesta andra kommu-ner gällande materialval. I övriga kommu-ner används ett reflekterande material eG eller DG på gatunamnskyltar. I stockholm stad används gatunamnskyltar målade med lack vilket inte har någon reflektions-egenskap. Detta kan förklara de låga vär-den som erhölls vid mätning under dagtid, medelkontrast på uppsatta skyltar var 22 procent och vid mätning av ny skylt fick vi kontrastvärde 47 procent.

Möjliga felkällor som till en viss del kan förklara de låga mätvärdena är den mänsk-liga faktorn vid uppmätning av luminans. I vissa situationer kan den svarta ringen inte ha fyllts endast av bokstaven utan en viss del av den vita bakgrunden kan ha påverkat mät-resultatet.

Vid ett studiebesök hos 3M svenska AB gavs information om en studie som visade att vid 60 års ålder behövs 16 stycken bils-trålkastare för att se samma objekt som en 20-åring ser med två bilstrålkastare.

De flesta gatunamnskyltar på Kungshol-men är inte belysta. enligt Dimitrios Koto-poulos är gatunamnskyltar placerade på en höjd av minst 2,5 m för att undvika att bli nerklottrade. Detta talar för att det är svårt att läsa informationen, särskilt vid skym-ning, om man inte är tillräckligt nära. Med detta som bakgrund är sannolikheten liten att en 60-åring ser en gatunamnskylt. Det kan leda till oregelbunden trafikrytm i stä-derna vilket i sin tur kan ge material- och personskador.

Vårt resultat visade på att södervända skyltar (de som utsetts för mest solljus) fick ett högre kontrastvärde än de som var placerade i norr. Detta är motsägelsefullt då UV-ljus är den största faktorn som på-verkar färgäktheten (öberg, 2008).

en tidigare studie utförd av eva sturk, 2006, visade en hög kontrast (92 procent) på nya gatunamnskyltar i retroreflekteran-de material. Vår studie gav en kontrast på 47 procent av en ny skylt i icke reflekteran-de material. Detta får oss att tro att det re-flekterande materialet har en positiv effekt på kontrasten vilket ökar synbarheten mar-kant även under dagtid.

ett mer intressant urval vore att jämföra kontrasten hos gatunamnskyltar med re-flekterande material. Där finns även möj-lighet att jämföra vad leverantörerna läm-nar för garantier på materialen samt att se en skillnad på nya och gamla skyltar. Den-na studie bör alltså genomföras utanför stockholms stad.

en kompletterande studie bör utföras på Kungsholmens gatunamnsyltar i skymning/mörker. Frågeställningen bör lyda; ”hur stor är kontrastnivån på en ickereflekteran-de skylt under dessa förhållanden?”

referenser• Englund Anders, Gregersen Nils Petter, Hydén Christer, Lövsund Per, Åberg Lars (1998) Trafiksäkerhet en kunskapsöversikt Freeman M.H, (1990), Optics 10 edition, sid 348• Helmer, Gabriel. Henriksson, Per. Haka-mies-Blomqvist, Liisa.(2004) Väg- & Trans-portforskningsinstitutet. Trafikmiljö för äld-re bilförare.

• Helmers Gabriel, Lundkvist Sven-Olof, Väg- och transportforskningsinstitu-tet, Lauridsen, Ib, (2001) Vejdirektoratet Fredriksborg Amt, Åldring av retroreflekte-rande folier för vägmärken. • Kihlstedt, Annika Mag-Erg-Ex 2005-38Kotopoulos Dimitrios, (2008)Trafiktjänsten/Trafikkontoret i Västberga, • Martin Lene, (2000) Att mäta syn Nygård, sara, (2008), research engineer, VTI Linköping• Runersjö, Lennart, Government/Regu-lator Affairs supervisor Traffic safety sys-tems 3M svenska AB• Textschema för gatu- och vägnamnskyl-tar löpnr 12479, (1949)• The Hagner Universal Photometer, model s3, Bruksanvisning • VGU, ”Vägar och Gators utformning”, Vägverket grundvärden för förare och pas-sagerare ur VV publikation nr. 2004:80 sid 43 och sid 44.• Vägverket, Handbok Vägmärken Publika-tion 2002:160, sid 15• Wångstedt nova, Stenhuggarvägen 3g, 821 41 BOLLNÄs | tel. 070–578 13 04) http://www.wangstedt.net/downloads/tratex/• Öberg, Leif, (2008), Skyltar och Märken Prono AB, söderhamn

Optik 8 2009

Visuell bild i luminansmätare föreställande mätpunkt.

47

Optik 8 2009

PersON-NyTT

– nytt annonsformat i OPTIK

Under rubriken Personnytt kommer det framöver att bli möjligt att annonsera om nyheter och händelser i ert företag. Har någon börjat en ny tjänst, slutat eller fått en utmärkelse av något slag? Under Personnytt finns möjlig-heten att delge resten av branschen nyheter av detta slag.

För pris och format hör av er till Monica Ribbing, ÅR Media AB. Telefon 070-795 46 04. E-post: info@aseliusribbingmedia.se

Berätta i OPTIK när det händer

personförändringar i ditt företag.

nr utgivningsdag Materialdag 9 28 september 7 september10 30 oktober 6 oktober11 28 november 10 november12 17 december 25 november

Annonsförsäljning:Monica Ribbing, 070-795 46 04info@aseliusribbingmedia.seGunilla Åselius, 08-96 82 35

Material skickas till OPTIK: Optikbranschen Gunilla Dagerman, 08-612 89 60, kansli@optikbranschen.se

FORMATHelsida, 220x285 mm (utfall 3 mm)Halvsida, 220x142 mm (utfall 3 mm)Halvsida,stående,95x258Helsida (satsytan), 188x255 mmHalvsida (satsytan) 188x125 mmKvartssida, 95x128 mmKvartssida, liggande ”streamer”, 194x60 mmKvartssida, stående ”streamer”, 62x258 mm

Eftertextannonser:1 sp: 60 mm, 2 sp: 128 mm, 3 sp: 194 mmradannonser: 30 kr/mm och spalt, dock minst 3 000 kr/annonsLayoutstöd: 750 kr/timme

Vid oklarhet om format, ring Curt Lundberg på telefon 08-22 70 23

ANNONSFAKTA

NÄsTA NUMMer

UTKOMMer DeN 28 sept

Marikaär halvvägs

till hatten

NR 8.09AnrikaScandinavian Eyewear

förnyar och expanderarStändigt arbetande

Anders Åhrlin

i stor intervju

Ett magasin från optikbranschen

Tony RichardssonBranschen gasar på med marknadsaktiviteter

48 OPTIK

Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka varumärken såsom Calvin Klein, MaxMara, Efva Attling, Fendi, Diesel m.fl .

Synsam söker fler optiker i Avesta/Hedemora, Helsingborg, Malung och Mora.

Optikerassistent/butikssäljare sökes till Borlänge.

Butikschef sökes till Alingsås.

Läs mer på www.synsam.se

Toppunktsavstånd, ekonomiska nyckeltal, modefaktorer … Våra optiker kan räkna med mycket !

52

Optik 8 2009

EFTERTEXT

OPTIKBUTIK SÄLJES

I STOCKHOLMBästa läge vid expansivaOdenplan i Stockholms

innerstad.

Samma ägare i 16 år – mycket exklusiv

och köpstark kundkrets.Stora utvecklingsmöjlig-

heter och bästa butiksläge med nytecknat kontrakt.

Skriftliga svar till ”Odenplan”

LEgITIMErad OPTIKEr med kontaktlinsbehörighet sökes till Ulricehamn, Herrljunga m.fl.Vi söker väldigt social, kunnig och ansvarsfull person som kan jobba självständigt under eget ansvar. Kunden måste sättas i fokus hela tiden och du måste kunna fokusera på uppgiften till 100 % för att bli en av oss. Till de optiker som uppfyller dessa krav och har rätt motivation erbju-der vi mycket attraktiva lönevillkor kompletterad med en rörlig prestationsbaseradgruppbonus varje månad.

Målsättningen är att bli ett glatt gäng som gör roliga saker tillsammans och framgångsrikt job-bar i en positiv atmosfär mot gemensamt uppsatta mål. Vi har kontinuerlig dialog mellan butiker-na för att hjälpa och stötta varandra på bästa möjliga sätt.

Vi kommer att arbeta efter ett väl beprövat och mycket framgångsrikt koncept med kvalitets-glas och bågar från svenska leverantörer. Toppmodern optisk utrustning är en självklarhet för oss inom A-Optik.

Man måste ha kul på jobbet och bryta vardagstristessen och ges en möjlighet att förkovra sig i yrket. A-Optik uppmuntrar och supporterar utbildning.

Hör av er direkt så pratar vi om lösningar och möjligheter.Mvh JohanOlofsson, teknologie doktor, vd E-mail: per.johan.olofsson@telia.com. Mobil: 070-777 53 55

Optik 8 2009

Optiker med kontaktlinsbehörighet

• Kalix

• Kristinehamn

• Trestad(Uddevalla,VänersborgochTrollhättan)vikariat1år

• Eskilstuna

• Örebro

• Strömstad

KOrt Om SynOptiK Optikkedjan Synoptik är en del av HAL/Pearle Europe BV, världens största operatör inom optisk detaljhandel med cirka 4 000 butiker i 37 länder. I Sverige driver Synoptik 101 butiker – från Kiruna i norr till Malmö i söder. Företaget är en offen-siv aktör och expanderar kontinuerligt på den svenska marknaden. Synoptik Sweden AB, som etablerades 1991, har cirka 600 medarbetare och omsätter 850 mkr. Huvudkontoret ligger i Solna. Förmerinformation,besök:www.synoptik.se

www.synoptik.se

Synoptik växer så det knakar, bara under det senaste halvåret har vi förvärvat 11 nya butiker och fått närmare 60 nya medarbetare – men vi behöver bli fler! Vi söker drivna optiker med det lilla extra, som kan ge kunderna bästa service både i undersökningsrummet och i butik.

Skicka din ansökan till jobb@synoptik.se

54

Optik 8 2009

EFTERTEXT

Tonometer CT80 Topconautoref. rM800B Topcon

Inredning nummer 1• Butiksinredning, 2 år gammal med plats för 460 bågar.• 6 stycken stora väggmont-rar + 2 stycken tredelade färgade väggmontrar ( båda med belysning)+ 3 stycken hurtsar och en kassadisk.

Inredning nummer 2.• Butiksinredning 10 år gam-mal med plats för cirka 500 bågar.• 6 stycken montrar + 2 fri-stående skåp + 2 fåtöljer och en kassadisk.

Båda inredningarna och in-strumenten är i mycket gott skick.

Butiksinredning och instrument

Är något av detta intressant? Lägg ett bud!Vill du ha mer information, ring Bengt Hellsten på tel. 0586–530 64.Sista dagen för bud: 15/9-2009

Lundströms OptikBox 193

691 24 KarlskogaTfn: 0586 - 53064

lundstroms.optik@telia.com

Inredning 1

Inredning 2

Sökes: Begagnad kontaktlins-utrustningOptikerutbildningen vid Högskolan i Kalmar söker begagnad kontakt-linsutrustning. Vi är intresserade av fungerande modifieringsutrustning för stabila kontaktlinser och mät-instrument så som luppar och ra-diuskop. Även analyseringsinstru-ment för mjuka kontaktlinser är av intresse. Har ni utrustning ni skulle vilja skänka oss, var god kontakta universitetsadjunkt Oskar Johansson, tel.nr 0480-447357, e-post: oskar.johansson@hik.se

aSSISTENTKUrSENDen populära assistentkursen återkommer nu med en nystart . Kursen bygger på assistentrollen baserad bland annat på Optik-branschens Kvalitetsnorm och genomförs på S:t Eriks Ögonsjukhus.Kursen har följande innehåll: Grundläggande optik, ögonanatomi och sjukdomar, synfelen och syn-korrektion. Glasögonlära, kontaktlinser och kundpsykologi.

Kursen är planerad till tre förlängda veckoslut: 16–28/10; 13–15/11 samt ett avsnitt i januari 2010. Kursavgift inklusive dokumentation och luncher: 13 500:-. Rekommenderat boende: Amaranten (boendeavtal)

Ett fåtal platser återstår. Välkommen med anmälan samt eventuella

frågor senast 14/9 till: per.soederberg@3mail.se, 070–384 32 63

SKaNdINaVISK OPTOMETrIKONgrESS

TEMa SYNTrÄNINgSluta korrigera och lär dig behandla synfel och visuell stress i stället!

DEN 24–25 OKTOBER PÅ FARS HATT I KUNGÄLV

Arrangör:

SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR OPTOMETRI

För program och mer information gå in på www.svenskaoptometri.se

eller maila mats@synanalyser.se eller ring 070-654 654 6

Leg Optiker

med kontaktlins-behörighet

Enbart synundersökningar/kontroller.

Du får gärna arbeta deltid.

Kontakt:erik.edman@favoptic.com

08 -753 09 99

Optikaffärtill salu

Lönsam affär med utvecklings-

möjligheter.Centralt i mindre kuststad i

södra Sverige. Nära småbåtshamn,

golf och havsbad. Trogen kundkrets.

Svar till pensionär, 0707-417866

Visst är det skönt att komma ut i dagsljuset efter timmar i innemiljö. Idag till lunch kanske det blir en uteservering med bländvit duk och reflexer av solljus. I alla fall stora variationer av ljusintensitet.

– Jag slipper kisa och blir inte så trött i ögonen, säger Petra, som prövat Transitions VI under en längre period.

Transitions VI glasögonglas ger en omedelbar minskning av bländning utomhus. Redan på 30 sekunder har glasen aktiverats till 70 % toning för minskad bländning och förbättrad komfort. Avaktiveringen går på några minuter.

Inomhus och kvällstid har de samma fördelar som klara glas. Utomhus blockeras dessutom skadliga UV-strålar till 100 %. Ett bra skydd för framtiden.

Kort och gott. Transitions egenskaper ser till att ögat hela tiden är exponerat med rätt ljus, var du än befinner dig.

– Praktiskt också, säger Petra. Jag behöver inte tänka på vilka glasögon jag bär! www.transitions.com

Transitions VI är de senaste och mest avancerade fotokromatiska glasen från Transitions Optical.

De sätter en ny och högre standard för fotokromatiska glas. Det ger bättre seende, trivsel och skydd för ögonen, så att dina kunder ser bättre idag och bevarar synen för framtiden.

Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc.

“Ett glas för alla tillfällen.”

Så här tycker branschfolk om nya Transitions VI.

Petra Nilsson, Optiker på Blickpunkten, Göteborg

Posttidning BTidningen OptikKarlbergsvägen 22113 27 Stockholm

Prova vår bekvämaste endagslins.

DAILIES® AquaComfort Plus™ återfuktas varje gång du blinkar.

Blinka så förstår du.

CIBA VISION Nordic AB, Telefon: 031–722 66 10, Datavägen 24, 436 32 Askim, www.cibavision.se