Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad � uppsats 15 hp

Upplevelser vid elektiv kirurgi � ur ett patientperspektiv

Maria Engström & Anna Johansson

Handledare: Lise-Lotte Gunnarsson Ej avsett för publikation

Justerat och godkänt Datum ��������������.. Examinator: Kristofer Franzén Årestedt

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad � uppsats 15hp

Upplevelser vid elektiv kirurgi �ur ett patientperspektiv Maria Engström & Anna Johansson

SAMMANFATTNING När patienter får besked om att ett kirurgiskt ingrepp är nödvändigt så kan detta väcka olika känslor och skapa oro hos patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Litteraturstudie valdes som metod och en sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i tio relevanta artiklar och dessa granskades och analyserades. Resultatet visade att det patienterna var mest oroliga för var att känna smärta, samt att tappa kontroll över sin kropp och vara utlämnad åt andra. Det framkom även om behovet av att få bra information med bra och tydlig information blev patienterna lugnare. Vidare framkom att de patienter som blev omhändertagna av en sjuksköterska som arbetade enligt den perioperativa dialogen upplevde att de fick en trygg relation och kände tillit till sjuksköterskan. Det behövs mera forskning i ämnet då morgondagens generation kommer att ha högre krav på sjukvården och vara mer upplysta om sina rättigheter i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Nyckelord: patient, perspektiv, upplevelse, kirurgi, elektiv, perioperativ

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION................................................................................................................4

BAKGRUND ........................................................................................................................4

Att känna sig utlämnad .......................................................................................................4 Sjuksköterskans roll i relationer ..........................................................................................5

Kommunikation..............................................................................................................6 Information.....................................................................................................................6 Den perioperativa dialogen .............................................................................................7

PROBLEMFORMULERING..............................................................................................7

SYFTE ..................................................................................................................................8

Frågeställningar ..................................................................................................................8

METOD ................................................................................................................................8

Urval ..................................................................................................................................8 Datainsamling.....................................................................................................................8 Kvalitetsbedömning............................................................................................................9 Analysen ..........................................................................................................................10 Etiska övervägningar ........................................................................................................10

RESULTAT ........................................................................................................................10

Patienters upplevelser av smärta .......................................................................................10 Patienters upplevelser av maktlöshet och bristande kontroll. .............................................11 Patienters upplevelser av omvårdnadsrelationen ...............................................................12

DISKUSSION .....................................................................................................................14

Metoddiskussion...............................................................................................................14 Resultatdiskussion ............................................................................................................15

STUDIENS BETYDELSE..................................................................................................18

OMNÄMNANDE ...............................................................................................................19

REFERENSLISTA.............................................................................................................20

Bilaga 1.Databassökning

Bilaga 2.Kvalitetsbedömning

Bilaga 3 Artikelmatris

4

INTRODUKTION Varje år utförs ca en halv miljon operationer i Sverige och hälften av dessa är elektiva. Med

elektiva operationer menas att det är ett planerat operativt ingrepp som patienten själv önskar

att genomgå i samråd med läkare (Lindwall & von Post, 2000). Operationen kan vara

dagkirurgisk, dvs. patienten kommer och går hem samma dag som ingreppet eller kan

operationen vara av större art där det krävs längre sjukhusvistelser (Almås & Berntzen, 2002).

Alla patienter får någon eller några upplevelser i samband med ett elektivt ingrepp, dessa

upplevelser kan vara både positiva och negativa. I USA började perioperativ vård som ett nytt

begrepp att användas på 1970-talet. Med perioperativ vård menas de handlingar som utförs

och den vård som ges av sjuksköterskan under de tre faser som patienten genomgår vid

operationer (Lindwall & von Post, 2000). Indelningen består av den preoperativa-,

peroperativa- och postoperativa fasen. Den preoperativa fasen innebär den tid från det att

operationen bestäms. Den peroperativa fasen består av den tid då patienten befinner sig på

operationsavdelningen och slutligen den postoperativa fasen då patienten transporteras ut från

operationssalen till han skrivs ut från vårdavdelningen.

Vi har valt att benämna patienten för han eller patienten, oavsett kön, i hela arbetet. Vidare så

benämner vi sjuksköterskan för hon eller sjuksköterskan, och inkluderar de legitimerade

sjuksköterskor inom anestesi, operationssjukvård, på vårdavdelningar eller

uppvakningsavdelningar.

BAKGRUND

Att känna sig utlämnad

Många patienter som blir inlagda för en operation har hört historier från andra människor som

kan vara skrämmande, detta kan ha förstärkts via media. Tanken på att bli sövd kan oroa och

vissa är rädda för att de under uppvakningsfasen ska lämna ut sina innersta tankar för

personer de inte känner. Patienterna kan känna en oro för att anestesin inte ska verka som

planerat och att de ska känna smärta. En del patienter känner skräck för att de ej ska vakna

upp ur narkosen, utan dö på operationsbordet (Almås & Berntzen, 2002). Patienterna känner

sig ofta i underläge gentemot läkare och övrig personal. Patinterna kan känna oro, ångest och

olust och saknar dessutom kunskap om vad som kommer att ske. Den äldre befolkningen är

uppfostrad till att inte säga emot auktoriteter utan bara lyssna och göra som dessa säger

(Frithiof, 1998). Sjukvårdspersonalen besitter kunskap och kan ibland tala så att patienterna ej

förstår och patienterna vågar kanske inte fråga, vilket leder till tysta patienter som ej

5

ifrågasätter sina rättigheter utan finner sig i vad läkaren eller övrig personal säger (Almås &

Berntzen, 2002; Olsson, 2006).

Integritet kan ges flera olika betydelser. Den betydelse som vi tänker på vid ett patient-

sjuksköterska perspektiv är ett tillstånd av oberoende, okränkbarhet och att se människan som

en helhet. När patienten i sitt sjukdomstillstånd upplever att helheten har gått förlorad ska

patienten få det stöd och det bemötande som kan underlätta för att återfå sin helhet

(Andersson, 1996). Sjukvårdens lagstiftning skyddar patienternas integritet på flera olika sätt.

Hälso- och Sjukvårdslagen säger att vården ska utföras på ett sådant sätt att patienterna visas

respekt och integritet (SFS 1982:763). Vidare finns sekretesslagen som förbjuder utlämnande

av uppgifter om patienter och deras sjukdomstillstånd, allt för att bevara deras integritet (SFS

1980:100). I Anderssons (1996) avhandling framkom att ordet integritet explicit oftast inte

användes, utan det framkom andra teman som att ha respekt för patienten som en person, att

vara lyhörd för människors olikheter och att vara lyhörd för människors sårbarhet. Tillit till

någon eller något kan ses som en mänsklig förmåga som handlar om mental överlevnad. Att

ha tillit till sig själv, sin nästa, sin omvärld, till någon kraft eller något fenomen, är en

huvudingrediens i människors sociala liv. Tillit är en del av samlivet mellan människor. Att

ha stark tillit till något eller någon kan påverka vår hjärna, detta har forskare bevisat när en

grupp människor fick ett nytt smärtstillande läkemedel så fick en annan grupp bara

saltlösning. Smärtlindringen som de båda grupperna upplevde var av samma slag. Effekten

har kunnat bevisas genom en så kallad PET-kamera som filmade hjärnorna under

experimentet. Så att ha tillit till utbildad och kompetent personal är helt naturligt (Sachs,

2004). En patient som upplever att sjuksköterskan bryr sig om och ser hans problem,

utvecklar tillit, förtroende och hopp. Detta innebär att sjuksköterskan måste lära känna

patienten, dennes livsrum och hur patienten uppfattar sin livssituation. Det är en konst att

utveckla en relation till en annan människa och att kunna ta emot en annan människas uttryck

för känslor (Rooke, 2000).

Sjuksköterskans roll i relationer

Begreppet relation betyder att två objekt står i förbindelse med varandra (Eide & Eide, 1997).

Alla relationer innehåller personlig kontakt och en upptäckt av en annan människa, dennes

behov, känslor och idéer. Människor engagerar sig i relationer för att de hoppas att relationen

ska möta behov som de själva inte kan tillfredställa. De flesta människor startar en relation för

att söka efter förståelse och acceptans för den unika person de är. En professionell terapeutisk

relation är annorlunda mot en social relation då den har som syfte att hjälpa den andre att nå

6

ett mål. Sjuksköterskans terapeutiska mål med relationen är att öka patientens välbefinnande,

att gynna tillfrisknande och stödja patientens egna förmågor att hjälpa sig själv. Den

professionella relationen är annorlunda p.g.a. att den är i en speciell kontext och att den är

tidsbegränsad (Arnold & Boggs, 2003).

Kommunikation

På latin betyder kommunikation att göra något gemensamt, att bli delaktig eller att stå i

förbindelse med någon. Kommunikation kan vara verbal eller icke verbal. Antingen framförs

budskapet språkligt eller så används olika kroppsliga signaler så som gester och kroppsspråk,

dessa används oftast samtidigt (Eide & Eide, 1997). Det är ett givande och tagande i

diskussioner som leder till att öppna sig för den andra (Arnold & Boggs, 2003).

Sjuksköterskan ska bygga upp en tillitsfull atmosfär genom att lära känna patienten. Att kunna

kommunicera väl med patienter anses vara en kvalitetssäkring. Professionell kommunikation

syftar till att bygga upp en god relation med patienten. Detta sker genom att ha goda

kunskaper och färdigheter både teoretiska och praktiska, att ha en empatisk förmåga och att

arbeta för de mål som patienten och sjuksköterskan genom sin relationsinriktade

kommunikation har enats om (Arnold & Boggs, 2003; Eide & Eide, 1997). Dagens ökande

tempo och specialisering gör dock att tiden minskar för att bygga upp en tillitsfull relation och

att hinna få en helhetsbild av patienten, vilket leder till att kraven på sjuksköterskor ökar (Eide

& Eide, 1997).

Information

Det bör ej vara för många som ger patienten information. Får patienten information från flera

olika håll kan det leda till missuppfattningar som kan skapa ångest och resultera i ett

informationskaos. Det är viktigt med ett bra rapporteringssystem för att undvika att

patienterna får information om samma sak från flera olika håll (Almås & Berntzen, 2002).

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1995:15) tar upp att den legitimerade sjuksköterskan

ska kunna identifiera det behov av information som patienten behöver för att klara av

vistelsen på sjukhus och att patienten kan handla enligt givna instruktioner för att uppnå så

god hälsa som möjligt. I den preoperativa fasen har sjuksköterska en viktig funktion att fylla.

Sjuksköterskan bör göra en preoperativ bedömning av patienten för att kunna ge den

individuellt anpassade information som kan göra patienten så väl förbered som det går (Holm

& Hansen, 2000). Utvecklingen som sker i sjukvården går snabbt framåt, avdelningar

specialiseras. Detta ställer krav på arbetsgivaren att utbilda sin personal som arbetar nära

7

patienter. Personal ska stödja patienter och dessa ska kunna känna att deras integritet bibehålls

i ett sådant utsatt läge som en operation innebär (SOSFS 1995:15).

Den perioperativa dialogen

Den perioperativa dialogen har vuxit fram som en organisationsmodell, där iden var att skapa

kontinuitet och en helhet mellan patient, operations- och anestesisjuksköterska.

I det perioperativa samtalet möts sjuksköterskan och patienten för att tala om vad som

kommer att hända närmaste tiden runt operationen. Här ges patienten möjlighet att i lugn och

ro ställa de frågor han önskar, berätta om sig själv och sina tankar inför den stundande

operationen. Sjuksköterskan besvarar och ställer egna frågor och är en medmänniska och en

god lyssnare. Sjuksköterskan har i sin yrkesprofession ett etiskt ansvar att bjuda in patienten

till en vårdande gemenskap och att skapa förtroende. Detta samtal fungerar även som en

datainsamling och en patientanalys. Det intraoperativa samtalet börjar när patienten tas om

hand av den perioperativa sjuksköterskan på operationsavdelningen. Det finns ett förtroende

mellan patient och sjuksköterska eftersom de redan känner varandra och sjuksköterskan har

lovat att finnas vid patientens sida hela tiden. I det postoperativa samtalet kommer

sjuksköterskan till patienten och hon kan besvara eventuella frågor eftersom hon var med hela

tiden under operationen. De passar även på att utvärdera vården tillsammans och den

perioperativa vårdprocessen kan avslutas på ett värdigt sätt när patienten går hem (von Post,

Frid, Kelvered & Madsen-Rihlert, 2005).

PROBLEMFORMULERING Beskedet om att en operation är nödvändig kan väcka olika känslor hos människor beroende

på vad de har för upplevelser och var de befinner sig i livet. För att kunna minska patientens

oro under den perioperativa fasen är det betydelsefullt att ha kunskap om patientens

upplevelser av vad som orsakar denna oro och hur patienten upplever relationen till

sjuksköterskan. Att studera hur vi som sjuksköterskor kan göra patienterna tryggare och bättre

förberedda inför det stundande ingreppet och sjukhusvistelsen anser vi vara av största vikt.

Kunskap vi kan få är en ökad förståelse för patienternas oro, bygga upp en tillitsfull relation

för att kunna möta patienten på dennes villkor. Därför vill vi ut ifrån ett patientperspektiv få

kunskap om patienternas upplevelser av den perioperativa vården vid elektiva kirurgiska

ingrepp.

8

SYFTE Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med

elektiv kirurgi.

Frågeställningar

Vad är patienterna oroliga för i samband med operationer?

Hur upplever patienterna att sjuksköterskan kan skapa tillit i samband med operationer?

Hur upplever patienten relationen till sjuksköterskan i samband med operationer?

METOD En litteraturstudie valdes som metod för att studera ämnet och detta innebär att vi får en bild

av vårt valda ämne genom den kunskap som samlats in tidigare (Backman, 2001; Forsberg &

Wengström, 2003; Friberg, 2006). Litteraturstudien genomfördes i flera olika steg, vi började

med en avgränsande problemformulering och relevanta frågor formulerades. En plan

utarbetades för litteraturstudien där sökord och strategier för sökning klargjordes. Det finns

kriterier på en litteraturstudie bl.a. ett klart formulerat problemområde, tydlig beskrivning av

metod, urval och analys samt att relevanta studier är kvalitetsbedömda och inkluderade

(Forsberg & Wengström, 2003; Friberg, 2006).

Urval

Våra inklusionskriterier var att artiklarna skulle handla om elektiva kirurgiska ingrepp på

vuxna personer över 18 år. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller de nordiska språken

samt på engelska. Artiklarna skulle vara från tidsperioden mellan 1997 och 2007.

Som exklusionskriterier i vår litteraturstudie valde vi att ej ta med de artiklar som berör

patienters upplevelser vid akuta operationer. Flera av de funna abstrakt som genomlästes och

exkluderades ansågs vara för medicinskt inriktade.

Datainsamling

Planen för sökningen har utgått från syftet. Provsökningar genomfördes för att med hjälp av

MeSH-termer komma fram till relevanta sökord. MeSH-termer är ämnesordlistor som finns

inlagda i databaserna. De sökord vi kom fram till och använde oss av var: patient, perspective,

experience, elective, surgery och perioperative. Dessa sökord presenteras i tabellform

tillsammans med sökresultatet (Bilaga 1).

9

Databaserna som har använts är Cinahl, PubMed, Elin@Kalmar och SweMed+. Cinahl är

specialiserad på omvårdnadsforskning och har referenser till över 1200 vetenskapliga

omvårdnadstidskrifter (Polit & Beck, 2006). PubMed är en version av Medline och innehåller

vetenskapligt material om medicin, omvårdnad och odontologi (Forsberg & Wengström,

2003). Dessa informationskällor valdes då de tillhandahåller vetenskapligt material som

svarar till det vi sökte. Sökningarna upprepades mellan 2007/08 till 2007/10. Sammanlagt

fann vi tio artiklar varav en dubblett, vilket resulterade i nio artiklar som inkluderades i

studien. Vi har också gjort manuell sökning på Vård i Nordens hemsida,

www.vardinorden.org/vard. Vilket resulterade i ytterliggare en artikel som passade till syftet.

Sammanlagt blev det tio artiklar som kom att ingå i studien. Sökningen i SweMed+ och

PubMed gav inget resultat som passade syftet, dessa upplevdes som mer medicinskt inriktade

databaser. Resultatet vi ville nå skulle vara ur ett patientperspektiv och beskriva patienters

upplevelser, därför ansåg vi att de viktigaste sökorden var patientperspektiv och patienters

upplevelser. Bäst träffar blev det med dessa i kombination med perioperativ. Vid sökningen

har också valda artiklars referenslistor genomlästs och varit till hjälp vid framtagning av

bakgrundsmaterial.

Kvalitetsbedömning

Artiklarna har granskats av båda författarna med hjälp av ett modifierat protokoll för

kvalitetsbedömning av Berg, Dencker & Skärsäter (Bilaga 2). Bedömningen gjordes utifrån

olika kriterier som skulle uppfyllas för att belysa artiklarnas kvalitet. De delar av artiklarna

som granskats var abstrakt, bakgrund, urval, metod, resultat, etiska aspekter och referenser.

Författarna till denna litteraturstudie granskade om det fanns en tydlig problemformulering

och ett tydligt syfte i artiklarna. Därefter granskade författarna om det fanns ett etiskt

resonemang, om urvalet var strategiskt utfört och relevant. Vidare granskade författarna

datainsamlingen samt analysen och kontrollerade om dessa var tydligt beskrivna. Slutligen

granskades resultaten för att se om de motsvarade studiens syfte.

Protokollet innefattar tretton bedömningsavsnitt där författarna efter genomläsning bedömer

om respektive del är tillräcklig=1 eller otillräcklig=0. Processen resulterade i åtta artiklar som

bedömdes vara av hög kvalitet och två artiklar bedömdes vara av medel kvalitet. Författarna

ansåg att medelkvalitet var tillräckligt för att ingå i studien.

10

Analysen

Analysen leder från en helhet till mindre delar för att sedan bilda en ny helhet (Friberg, 2006).

Analysförfarandet har skett genom att vi sökt svar på de frågor som vi ställt i sammanband

med att studiens syfte fastställdes. Artiklarna lästes noga igenom av båda författarna var för

sig för att vi skulle bilda oss en uppfattning av innehållet. En andra genomläsning utfördes där

vi använde oss av frågeställningarna och gjorde understrykningar för att lyfta fram svar på

våra frågor. Vi tog ställning till vad som var mest framträdande i resultatet med vårt syfte och

frågeställningar i fokus (Friberg, 2006). I denna litteraturstudies resultat framkom både

likheter och olikheter som patienter upplevde i samband med ett kirurgiskt elektivt ingrepp.

Huvudfynden fördes in i en artikelmatris (Bilaga 3).

Etiska övervägningar

Litteraturstudier baseras på redan befintliga och publicerade vetenskapliga artiklar. För att

använda sig av befintlig forskning så bör författarna göra ett etiskt ställningstagande gällande

resurser, framförallt kunskapsmässiga (Forsberg & Wengström, 2003; Willman, Stoltz &

Bahtsevani, 2006). Det är av stor betydelse att vetenskapliga artiklar anger ett tydligt syfte till

varför den utvalda patientgruppen är studerad eftersom resultatet måste vara applicerbart i en

omvårdnadskontext (Medicinska forskningsrådet MFR, 2002). Vår litteraturstudie behöver

inte något godkännande från någon etisk kommitté. I vår kvalitetsgranskning och

poängsättning av valda artiklar togs däremot hänsyn till om studierna blivit granskade av

någon etisk nämnd. Studier som granskats etiskt, poängsattes högre (Forsberg & Wengström,

2003; Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Avsikten i denna litteraturstudie var att redovisa

artiklarnas innehåll utan att förvanska resultatet i avseende att passa syftet i denna studie.

RESULTAT Vid analysen av resultatet framkomer att patienternas upplevelser handlar om smärta,

maktlöshet och bristande kontroll samt omvårdnadsrelationer.

Patienters upplevelser av smärta

Resultatet visar att oro är starkt sammankopplat med smärta och depression (Carr, Thomas &

Wilson-Barnet, 2005). Det patienterna är mest oroliga för är smärta och att inte få tillräckligt

med smärtstillande. Samtidigt vet patienterna att smärta är något som hör till processen, något

de är tvungna att acceptera. En del patienter tycker att smärtan har fått ta över så mycket att de

inte kan tänka på något annat (Carr et al., 2005; Leinonen, Leino-Kilpi, Ståhlberg & Lertola,

11

2001; Mauleon, Palo-Bengtsson, Ekman, 2007). Känslan av svår smärta stannar kvar i

patienternas medvetande och skapar oro inför eventuella kommande operationer (Barthelsson,

Lützén, Anderberg, Bringman & Nordström, 2003; Mauleon et al., 2007). I Carr, Brockbank,

Allen och Strike (2006) studie menar patienterna att om sjuksköterskorna frågar kontinuerligt

angående smärta och använder visuell analog skala (VAS) så minskar detta patienternas oro.

Patienterna anser att om de är väl upplysta så ger detta kunskap och motarbetar oro, osäkerhet

och är viktig för bearbetning av eventuella följder som kan komma i efterförloppet av deras

operation (Carr et al., 2006; Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Att neka patienterna

smärtstillande pga. att det ej gått tillräckligt långt tid innan föregående tillfälle skapar oro.

Patienterna vill själva bestämma när de skall ha smärtstillande (Susleck et al., 2007). De

patienter som känner stark oro preoperativt har samma känsla och oro postoperativt över

smärta (Carr et al., 2005; Carr et al., 2006). De patienter som ej visar några tecken på oro

innan operation känner sig ej oroliga efteråt, dock finns det på avdelningen en allmän

acceptans för oro inför det kirurgiska ingreppet (Carr et al., 2005). I studien av Barthelsson

(2003) beskriver patienterna att smärta är det som upptar deras tid upptill en vecka efter

ingreppet. De går hem några timmar efter operationen och får sedan hjälp av ett team för

avancerad hemsjukvård med smärtstillning utöver den medicinering de får med sig från

sjukhuset. Flera patienter och anhöriga är kritiska till den tidiga hemgången då de känner sig

lämnade att klara sig på egen hand (Barthelsson et al., 2003).

Patienters upplevelser av maktlöshet och bristande kontroll.

Att bli inskriven på sjukhus är ett stressmoment, patienterna upplever att de tappar kontrollen

och denna känsla gör att de känner sig hjälplösa och sårbara (Carr et al., 2006). Det

framkommer att förlust av kroppsliga funktioner är skrämmande, patienterna upplever att de

blir behandlade som barn. Vidare upplever de att beslutsrätten över sin kropp fråntas dem, det

gör dem upprörda och det förstärker känslan av att de behandlas som barn. Hjälplösheten

förstärks när patienterna är tvungna att lita på andra. Några patienter har även tankar på döden

och de känner det som att de är fastbundna i sängen som vid arkebusering och att de ej kan

påverka situationen. Detta skall bli deras öde. Att vara utlämnad i andras händer upplevs som

skrämmande och kan ses som att ge upp sin egen kropp (Susleck et al., 2007). Patienterna

talar om sig själva och sin kropp som att de betraktar den utifrån. De tycker att

omständigheterna kring deras operation känns overkliga och de känner sig som yttre

observatörer (Mauleon et al., 2007). Ibland upplever patienterna att de tappar viss kontroll då

de är tvungna att använda sjukhusets kläder, de tappar sin identitet och blir en i mängden

12

(Carr et al., 2006). Patienterna tycker ej att de får ta viktiga beslut själva och ej heller vara

med och bestämma om sin vård. En del patienter känner att de tappar kontrollen när de blir

tvungna att lita på andra, de kan inte lita på sig själva längre. Andra patienter känner att

självkontrollen förloras till andra eller så valde patienterna att överlämna kontrollen av sin

kropp till sjukvårdspersonalen (Susleck et al., 2007).

Bristfällig information gör att patienterna har för dålig kunskap om vad som skall hända under

sjukhusvistelsen. Detta gör att de har svårt att ta beslut och påverka sin vård (Mauleon et al.,

2007). Kunskap ger patienterna en översikt över situationen och därmed upplevelsen av att ha

viss kontroll, vilket i sin tur skapar trygghet och hopp. När patienterna upplever

informationen som god så ger det en trygghet i patientrollen (Kvalvaag Grønnestad &

Blystad, 2004). Patienter som går hem operationsdagen upplever att de inte har någon att

prata med. De anser att det avancerade hemsjukvårdsteam som kommer till dem inte har

någon kunskap om deras specifika situation. Många patienter vet inte att de har ett återbesök

inbokat eller att de skall vara sjukskrivna efter operationen (Barthelsson et al., 2003). När

operationen är utförd upplever patienterna att de får mindre information. Nu är

undersökningar, diagnos och prover avklarade men det finns ändå ett stort behov av att få

information bl.a. om symtom, prognos och framtidsutsikter. Patienterna anser att behovet av

information inte upphör när de lämnar sjukhuset. De skulle vilja ha möjlighet till kontakt, för

informationsbehovet kvarstår en längre tid. Vissa patienter hävdar att tidigare sjukhusvistelser

hjälper dem att bearbeta nya erfarenheter av sjukvården och att de ej är i samma behov av

information. De vet redan vilka rättigheter de har. Genom erfarenheter så har patienterna lärt

sig hur sjukhussystemet fungerar (Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004).

Patienterna upplever att de inte kan kontrollera tiden, de kan inte påskynda eller förhala något,

patienterna är tvungna att följa med utan att kunna påverka. Patienterna känner frustration

över att behöva vänta och vill att något skall hända. All tid går till väntan, på saker, människor

eller händelser (Susleck et al., 2007). Väntan känns som en ändlös och långdragen händelse

utan slut och gör patienterna osäkra (Lagerström & Bergbom, 2006; Rudolfsson, Hallberg,

Ringsberg & von Post, 2003; Rudolfsson, von Post & Eriksson, 2007)

Patienters upplevelser av omvårdnadsrelationen

Patienterna upplever att sjuksköterskan är den som tar patienterna på allvar, hon skapar en

lugn atmosfär och är den som patienterna kan lämna över ansvaret till. Sjuksköterskan bygger

13

upp en relation genom att vara professionell, vänlig, glad och lugn. Hon utför sina

arbetsuppgifter utan stress (Barthelssson et al., 2003; Lagerström & Bergbom, 2006;

Rudolfsson et al., 2007). När sjuksköterskan kommer och presenterar sig dagen innan

operation känner patienten att han kan lita på sjuksköterskan och han kan tala med

sjuksköterskan om sådant som han ej talar med någon annan om (Rudolfsson et al., 2007).

Många av patienterna uppger att sjuksköterskan är den som har tid för patienten, hon lyssnar

och besvarar frågor, finns till hands för patienten under hela den perioperativa fasen. En del

uttrycker förvåning över att sjuksköterskan har tid med dem när allt annat sker så snabbt

(Rudolfsson et al., 2003). Att sjuksköterskan är lugn och besöker patienten inför och efter

operationen och tar sig tid utan att stressa uppskattas av patienterna. Detta skapar en lugn och

trygg atmosfär. Positiva tankar om väntan uttrycks när patienten upplever att sjuksköterskan

tar sig tid bara för dem. Trots en lång väntan inför operation upplever patienterna att väntan ej

är besvärlig, sjuksköterskan finns hela tiden vid deras sida. Hon kan hålla dem i handen, ge

dem en extra filt om de fryser och kan prata lugnande med dem (Lagerström & Bergbom,

2006; Rudolfsson, Hallberg, Ringsberg & von Post, 2003; Rudolfsson, von Post & Eriksson,

2007). När sjuksköterskan misslyckas med att bygga upp en god relation till patienten blir

följden att patienten känner sig osäker och är tvungen att vara på sin vakt. Många gånger är

patienten tvungen att välja mellan att känna förtroende eller misstroende men han upptäcker

ibland att han inte har något val om det skall bli en bra relation. Patienten är tvungen att

acceptera den vård som ges och att lita på sjuksköterskan (Mauleon et al., 2007; Susleck et al.,

2007). Patienter uppger att sjuksköterskan inte tar reda på vad som är bäst för dem och detta

leder till att patienterna blir deprimerade (Carr et al., 2005). Patienterna hävdar att tidigare

sjukhusvistelser hjälper dem att tackla vistelsen och att de ej behöver ny information. Genom

tidigare erfarenheter så har patienterna lärt sig hur sjukhussystemet fungerar (Kvalvaag

Grønnestad & Blystad, 2004).

Sjuksköterskan skapar en lugn miljö runt patienten så han känner sig avslappnad och får en

inre frid. Under samtalet känner patienten att sjuksköterskan har förmågan att göra så att han

känner sig som en unik individ, inte bara en siffra eller diagnos (Carr et al., 2006; Leinonen et

al., 2001; Rudolfsson et al., 2003; Rudolfsson et al., 2007). Patienterna upplever att

sjuksköterskan har behandlat dem på ett respekt- och tillitsfullt sätt. De känner sig inte

generade inför sjuksköterskan utan de kan komma med egna idéer och tankar i den öppna

dialog som de har med sjuksköterskan. Ett fåtal patienter tycker att de inte får ta eget initiativ

och att de ej blir uppmuntrade att följa sina egna känslor (Leinonen et al., 2001).

14

När sjuksköterskan ger information upplever patienterna att sjuksköterskan har kunskap och

kompetens. Detta i sin tur ökar patienternas tillit till sjuksköterskan och bidrar till att skapa

trygghet (Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Patienterna anser sig vara delaktiga i

vården och att sjuksköterskorna ser dem som en resurs som de kan få viktig information från

(Rudolfsson et al., 2003).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Med en systematisk litteraturstudie menas att sökningen börjar brett i små steg för att sedan

smalna av och under hela processen dokumenteras tillvägagångssättet (Friberg, 2006).

Författarna av denna litteraturstudie har arbetat enligt ovan beskrivna metod men anser att det

är mycket svårt att upprätthålla systematiken då det vid olika tillfällen av sökningar erhålls

divergerande svar, trots dokumentation.

Det är av vikt att vara medveten om hur de olika databaserna är uppbyggda för att hitta

relevanta artiklar. Behärskas inte dessa kunskaper så är litteraturstudie som metod ej

fördelaktigt att använda (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Sökningar gjordes med Patient

AND Experience som två skilda ord och gav då även sjuksköterskans upplevelse. När

sökorden sattes ihop som ett gav det de träffar som beskrev patienters upplevelse. Utökad

sökning med Perioperative och Patientperspective gav ytterligare resultat som var relevant till

litteraturstudien. Texterna som valdes var övervägande kvalitativa, då de bättre beskriver

upplevelser. Två artiklar, båda av Carr et al. (2005; 2006), har både kvalitativ och kvantitativ

ansats. En av artiklarna har kvantitativ ansats (Leinonen et al., 2001). Dessa artiklar

inkluderades då de visar hur vanligt förekommande oro för att känna smärta och känslan av

att tappa kontrollen är. Enligt tidigare beskrivning av datainsamlingen så upprepades

sökningarna i databaserna mellan 2007/08 och 2007/10. Sökningarna gav då samma

sökresultat vilket kan anses vara en av studiens styrkor.

Analysen blir mer trovärdig om den görs av två oberoende granskare (Willman, Stoltz &

Bahtsevani, 2006). Författarna till denna litteraturstudie har enskilt och tillsammans granskat,

analyserat och diskuterat artiklarna vilket leder till en objektiv bedömning som kan ses som

en triangulering, vilket i sin tur ökar trovärdigheten. Med triangulering menas att forskarna

söker samma fenomen men ur olika synvinklar (Forsberg & Wengström, 2003)

15

Tillförlitligheten blir högre och risken för misstolkningar minskar om det är flera författare

som tolkar och läser texterna (Polit & Beck, 2006). De valda artiklarna ska kvalitetsgranskas

efter speciellt framtagna granskningsmallar (Forsberg & Wengström, 2003). I denna studie

används en modifierad granskningsmall av Berg, Dencker och Skärsäter, (1999). För att öka

trovärdigheten i denna litteraturstudie har endast artiklar med hög eller medelkvalitet ingått. I

vår litteraturstudie ingår åtta artiklar med hög kvalitet och endast två av medel kvalitet. Valda

artiklar presenteras i tabellform och i alfabetisk ordning allt för att underlätta för läsaren, här

är även kvalitetsbedömningen redovisad. Författarnas bedömning är att resultatet inte skulle

ha utmynnat i fler tema om materialet skulle ha varit större. Författarna har fått en djupare

förståelse för patienters erfarenheter vid elektiv kirurgi och syftet med studien kan då anses

som uppnått.

Resultatdiskussion

Resultatet i de valda artiklarna visar att det patienterna är mest orolig för, är att ha smärta och

att inte få smärtlindring i den grad de önskar. All smärta är individuell. När patienten uppger

att han har smärta så har han det. Sjuksköterskan har här ett viktigt arbete att med hjälp av

frågor och instrument identifiera patientens smärta. Detta sker genom noggrann analys där

anamnes och status är hörnstenar. Patienterna bör svara på hur, var och när smärtan upplevs.

Var är smärtan lokaliserad? flyttar den på sig? föreligger utstrålning? och var gör det mest

ont? Gör det ont vid belastning? eller i vila? vid speciella tillfällen på dygnet? och vad har

smärtan för kvalitet? t.ex. skärande, brännande, molande osv. Det hjälpmedel som kan

användas vid smärtanalysen är en så kallad intensitetsskala, visuell analog skala, (VAS).

Intensitetsskalan används för att se förändringar i smärta och effekten av behandling (Nisell &

Lundberg, 1999). Författarnas personliga reflektioner är att när patienten uppger smärta så

frågar sjuksköterskan var han befinner sig på VAS skalan och patienten får den smärtlindring

som anses adekvat, men sedan är sjuksköterskan dålig på att följa upp hur smärtlindringen

verkar och på att dokumentera detta. I studien av Carr (2006) uttrycker patienterna att deras

oro lindras när sjuksköterskan vid upprepade tillfällen använder visuell analog skala för att

identifiera förekomsten av smärta samt utvärdera den smärtstillande effekten. Divergerande

uppgifter lämnas av patienterna i Susleck (2007), här uppger patienterna att de blir nekade

smärtstillande då de anses ha fått tillräckligt. Detta gör att patienterna inte vet hur de ska klara

sin situation. Sjuksköterskan kränker då patientens värdighet och utsätter honom för lidande

(Eriksson, 2001).

16

Resultatet visar flera faktorer som bidrar till att patienterna känner maktlöshet och bristande

kontroll. I studierna av Carr (2005; 2006) och Susleck (2007) uppger flera patienter att de

känner som de blir fråntagna sina rättigheter som patienter och att detta visar sig när de inte

får använda sina egna kläder. De känner att deras beslutanderätt har försvunnit och att de blir

behandlade som barn (Carr et al., 2005; 2006; Susleck, 2007) När patienten blir inlagd på

sjukhus för vård så sker en förändring i den sociala rollen. Patienten spelar en roll som

underordnad och beroende, allt detta är ändamålsenligt för patienten (Almås & Berntzen,

2002) Författarnas personliga erfarenheter säger att ett inskrivningssamtal där både det som

ska åtgärdas operativt men även personliga förhållanden tas upp gör att det byggs upp en

förtrolig relation som gör att patienten öppnar sig och vågar delge det som känns svårt. Som

sjuksköterskor får vi helt enkelt bjuda på oss själva utan att för den skull göra avsteg från vår

yrkesprofession, allt för att försöka få fram det som patienten känner och tycker. Vi ska som

sjuksköterskor se patienten som en individ och inte som en diagnos eller sängnummer. I

litteraturstudien framkommer också vikten av bra och tydlig information, detta visas i flera av

valda artiklar. Resultatet i de nordiska artiklarna skiljer sig markant från de artiklar som

kommer från England och USA. I de nordiska artiklarna visar det sig att patienterna är mer

delaktiga i vården och vet sina rättigheter och kan ställa krav på sin vård (Barthelssson et al.

2003; Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen

skall vården byggas på respekt för patientens självbestämmande och den skall så långt som

möjligt formas och utföras i samråd med patienten. Vidare ska vi stärka patienten i sin

patientroll och vi ska tillsammans bygga upp en bra och individuellt anpassad vård för varje

enskild individ (SFS 1982:763).

Patientinformation har flera syften, dels ska patienten kunna utöva självbestämmande, ta

beslut och acceptera den vård som föreslås. På så sätt underlättas patientens känsla av kontroll

över tillvaron genom att ovisshet minskar och planering möjliggörs. Brist på information kan

uppfattas av patienten som bristande respekt hos sjuksköterskan. En välinformerad och

motiverad patient är en bra samarbetspartner och gör vården effektiv (SOU 1997:154).

Artiklarna från England och USA har inget av detta, här ska patienten lyssna på

sjuksköterskan och göra som hon säger. Mycket av informationen som patienterna får

behöver upprepas, patienterna uppfattar inte vad sjuksköterskan säger till dem bl.a. pga. oro

eller att de är påverkade av anestesin när informationen ges (Carr et al., 2005; 2006; Susleck

et al., 2007).

17

Bra och välutvecklad patientundervisning har en rad positiva effekter bl.a. så minskar ångest

och stress, vidare så skapar informationen trygghet och hopp, detta ser patienterna som

mycket bra. I några artiklar framkommer att patienterna vill veta vad som är normalt eller

förväntade reaktioner i den postoperativa fasen. De anser att denna information är bristfällig

och otydlig. Flera av patienterna får därför obehagliga överraskningar på egentligen normala

tillstånd och detta skapar ångest och otrygghet (Barthelssson et al. 2003; Kvalvaag

Grønnestad & Blystad, 2004).

Välinformerade patienter upplever en större trygghet och de har tillit till sjuksköterskan. En

kombination av skriftlig och muntlig information upplevs ge en helhet. Den skriftliga

informationen är svårare att ta till sig, patienterna tittar bara igenom informationen och

hoppas att någon ska förklara vad som ska hända och vad informationen innebär. Bäst resultat

och tryggast patienter är de som får gå på ett informationsmöte inför det kommande

ingreppet. Där får de träffa en operationssjuksköterska som ger den information om vad som

ska ske operationsdagen och vad de kan förvänta sig av vistelsen (Barthelssson et al. 2003;

Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004).

I några av valda artiklar framkommer väntan som en källa till oro för patienterna. Att bli

framflyttad eller struken på operationsdagen upplevs som ångestfyllt. När väntan beror på

akuta fall eller oförutsägbara händelser kan detta accepteras. Om väntan för patienterna beror

på ineffektivitet är patienterna starkt kritiska och inte lika överseende (Mauleon et al., 2007;

Susleck et al., 2007). Sjuksköterskorna upplever tiden då patienterna är tvungna att vänta som

arbetsam och stressig. Väntan blir mer långdragen för patienten då sjuksköterskan på grund av

ökad arbetsbelastning inte kan ägna den tid för patienten som han önskar (Mauleon et

al.,2007). Detta styrks även i en artikel av Eriksson, Chiappe och Sellström (2003).

Den perioperativa dialogen förväntas skapa kontinuitet i vården, det är sjuksköterskan som

har ansvaret för den och håller samman kontinuiteten. Vidare ska dialogen göra den

perioperativa vården till en sammanhängande helhet och det är sjuksköterskan och patienten

som utgör delarna i helheten. Sjuksköterskan ska vara ett känt ansikte, en person som

patienten kan ha förtroende för, våga lita på och sjuksköterskan blir den som finns vid

patientens sida. Vidare ska arbetssättet öka sjuksköterskans möjlighet att arbeta säkrare

eftersom hon vet vem patienten är och ge sjuksköterskan möjlighet att förbereda sig bättre.

18

Hon får kunskap om de små detaljerna, de som är av avgörande betydelse för planering av

den intraoperativa vården. Sjuksköterskan blir patientens skydd, hon tar ansvar för att

patientens värdighet skyddas. Bristande kontinuitet kan minska patientens möjlighet till

delaktighet eftersom patienten får olika besked av olika yrkesgrupper. Detta i sin tur skapar

osäkerhet och otrygghet hos patienten (von Post, 1999).

Det visar sig att arbetssättet med den perioperativa dialogen gör det lättare att rekrytera ny

personal och få befintlig personal att stanna kvar på operationsavdelningar. Personal som

arbetar med den perioperativa modellen är mer flexibla, samarbetar bättre och engagerar sig i

varandras arbetsuppgifter. Eventuella problem som uppstår klaras upp tillsammans och de

visar en ökad förståelse för varandras uppgifter. För att det perioperativa arbetssättet ska

fungera måste det finnas chefer som entusiasmerar och ger utrymme för sjuksköterskorna att

genomföra detta arbetssätt. Dock finns det personal som är ovilliga till förändringar, de anser

att det gamla arbetssättet är fullt tillräckligt. Deras åsikt är att det inte finns anledning att prata

med patienten innan operation, patienten är pre-medicinerad och har inget utbyte av någon

kontakt eller samtal (von Post et al. 2005).

Sjuksköterskor kan ibland komma i inre konflikt då patienters värdighet kränks. De anser att

patienterna förnedras då annan vårdpersonal uppträder utan respekt och intresse för sitt arbete.

Enligt Arlebrink (2006) har kommunikation och moral ett samband genom att vi förmedlar

våra värderingar och handlingar genom kommunikation. Sjuksköterskan har därför svårt att

förmedla något till patienten som inte är sant, patienten märker att informationen är felaktig.

Sättet vi kommunicerar på ger uttryck för en människosyn, det behöver dock ej vara

sjuksköterskans egen människosyn. Genom stress eller att skydda sig mot för mycket känslor

kan vi ha stängt dessa inne. Vi som sjuksköterskor har därför en moralisk plikt att reflektera

över vårt beteende gentemot patienterna. Om beteendet inte är bra finns det möjlighet för

sjuksköterskan att rätta till detta (Arlebrink, 2006).

STUDIENS BETYDELSE Det behövs fler studier i framtiden om patienters upplevelser i samband med elektiva

kirurgiska ingrepp. Vårt samhälle förändras ständigt och dagens generation vet mer vad de

vill och vad de har för rättigheter. Vi ska ju utforma vården tillsammans med patienten och

patienten ska vara delaktig i sin vård. Välinformerade och trygga patienter upplever att

19

mobilisering och hemgång underlättas, när de vet vad som kommer att hända. Med

uppföljande samtal efter hemgång stärker vi patienterna mer. I denna litteraturstudie framkom

att patienterna hade oro för att behöva uppleva smärta, känna maktlöshet och bristande

kontroll och även hur de upplevde omvårdnadsrelationen till sjuksköterskan. Det gäller för

oss som sjuksköterskor att bemöta patienten som en unik individ och ej som en diagnos eller

sängplats. Vi kan vidare lyssna på patienten och ta deras oro på allvar, det är endast patientens

subjektiva upplevelse som kan ge oss svar. Morgondagens generation kommer troligtvis att

vara bättre upplysta om rättigheter och vad de kan förvänta sig av sjukvården. Så det gäller

för sjukvården att se framåt och vara ett steg före.

OMNÄMNANDE Vi vill tacka Carita Andersson och Linda Kronståhl på Oskarshamns Sjukhusbibliotek för

hjälp med litteratur, deras ovärderliga kunskap vid sökningar via databaser och att vi har fått

tillbringa så mycket tid vid deras datorer. De visar aldrig att de tröttnar på oss och våra frågor.

Det vi inte lyckats med ser de som en utmaning och ger sig inte förrän de hittat källan.

Vi vill även tacka vår handledare Lise-Lotte Gunnarsson för gott handledarskap. Lise-Lotte

har hjälp oss genom uppsatsskrivandet och väglett oss in på rätt spår. Hon fick oss att tro på

oss själva när vi upplevde processen som svår.

20

REFERENSLISTA

Almås, H., & Berntzen, H. (2002). Allmän preoperativ omvårdnad. H. Almås (red.), Klinisk

omvårdnad del 1. (s. 154-170). Stockholm: Liber AB.

Andersson, M. (1996). Integritet som begrepp och princip. En studie av ett vårdetiskt ideal i

utveckling (avhandling för doktorsexamen, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa,

Finland).

Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik � teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Arnold, E., & Boggs, K. (2003). Interpersonal Relationships Professional Communication

Skills for Nurses. (4th ed.). Philadelphia PA: Saunders Company.

Backman, J. (2001). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Barthelsson, C., Lützén, K., Anderberg, B., Bringman, S., & Nordström, G. (2003). Patients´

experiences of laparoscopic fundoplication in day surgery. Journal of Ambulatory

Surgery, 10, 101-107.

Berg, A., Dencker, C., & Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av

personer med depressionssjukdomar (SBU rapport nr 3). Stockholm: SBU.

Carr, E., Thomas, V., & Wilson-Barnet, J. (2005). Patient experiences of anxiety, depression

and acute pain after surgery: a longitudinal perspective. International Journal of Nursing

Studies, 42, 521-530.

Carr, E., Brockbank, K., Allen, S., & Strike, P. (2006). Patterns and frequency of anxiety in

women undergoing gynaecological surgery. Journal of Clinical Nursing, 15, 341-352.

Eide, H. & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation Relationsetik, samarbete

och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.

21

Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.

Eriksson, U., Chiappe, I., & Sellström, E. (2003). Att vårdas på sjukhus. Vad är patienter

missnöjda med? Vård i Norden, 2, (68), 36-39.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och Kultur.

Friberg, F. (2006). Att utforma ett examensarbete. F. Friberg (red.), Dags för uppsats �

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 71-82). Lund: Studentlitteratur.

Frithiof, A. (1998). Beredd på operation. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan.

Holm, S. & Hansen, E. (2000). Pre- och postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Kvalvaag Grønnestad, B., & Blystad, A. (2004). Pasienters opplevelse av informasjon i

forbindelse med en operasjon. � En kvalitativ studie. Vård i Norden, 74, (24), 4-8.

Lagerstöm, E., & Bergbom, I. (2006). The care given when undergoing operations and

anaesthesia � the patients´ perspective. Journal of Advanced Perioperative Care, 2, (4),

183-193.

Leinonen, T., Leino-Kilpi, H., Ståhlberg, M.-R., & Lertola, K. (2001). The quality of

perioperative care: development of a tool for the perceptions of patients. Journal of

Advanced Nursing, 35, (2), 294-306.

Lindwall, L., & von Post, I. (2000). Perioperativ vård � den perioperativa vårdprocessen.

Lund: Studentlitteratur.

Mauleon, A., Palo-Bengtsson, L., & Ekman, S.-L. (2007). Patients experiencing local

anaesthesia and hip surgery. Journal of Clinical Nursing, 16, 892-899.

22

Medicinska forskningsrådet MFR-rapport 2. (2002). Riktlinjer för etisk värdering av

medicinsk humanforskning � forskningsetisk policy och organisation i Sverige.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Nisell, R., & Lundeberg, T. (1999). Smärta och inflammation Fysiologi och terapi vid

smärttillstånd i rörelseorganen. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, L. -E. (2006). Patients with acute hip fractures motivation, effectivenes and costs in

two different care systems (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2006). Essentials of Nursing Research Methods, Appraisal, and

Utilization. (6th ed.). Philadelphia PA: Lippincott Williams & Wilkins.

Rooke, L. (2000). Omvårdnad Teoretiska ansatser i praktisk verksamhet. Stockholm: Liber

AB.

Rudolfsson, G., Hallberg, L., Ringsberg, K., & von Post, I. (2003). The nurse has time for me:

the perioperative dialogue from the perspective of patients. Journal of Advanced

Perioperative Care, 1, (3), 77-84.

Rudolfsson, G., von Post, I., & Eriksson, K. (2007). The expression of caring within the

perioperative dialogue: A hermeneutic study. International Journal of Nursing Studies,

44, 905-915.

Sachs, L. (2004). Tillit som bot Placebo i tid och rum. Lund: Studentlitteratur.

SOSFS 1995:15. Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor.

Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 1997:154. Patienten har rätt. Delbetänkande av Kommittén om hälso- och sjukvårdens

finansiering och organisation. Stockholm: Socialstyrelsen.

23

Susleck, D., Willocks, A., Secrest, J., Norwood, B.K., Holweger, J., Davis, M., Myhan, G., &

Trimpey, M. (2007). The Perianesthesis Experience From the Patient`s Perspective.

Journal of PeriAnesthesia Nursing, 22, (1), 10-20.

von Post, I. (1999). Professionell naturlig vård ur anestesi- och operationssjuksköterskors

perspektiv (avhandling för doktorsexamen, Åbo Akademi Universitet).

von Post, I., Frid, I., Kelvered, M., & Madsen-Rihlert, C. (2005). Den perioperativa dialogen

� möjligheter och hinder för nya vanor i praxis. Vård i Norden, 78, (25), 37-42.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad � En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet (2: a rev. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1.Databassökning

Databas Sökord Antal träffar Bearbetning Urval Artiklar

CINAHL 1997-2007/08

1.Patient* 2.Experience* 3.Surgery* 4.elective*

1+2+3+4 5. Perspective 6. Perioperative

342386 97193 85338 4186 132 7 2

Läst alla titlar samt 40 abstrakt Läst alla abstrakt Läst abstrakten, samma som redan hittats.

(3) (3)

PubMed 1997-2007/08

1.patient 2.experience 3.surgery 4.Elective Alla sökord tillsammans Utökad sökning med perspective samt perioperative

1314889 28229 2332519 36168 57 2

Läst alla titlar, samt 6 abstrakt. Läst abstrakten.

0 0

ELIN@Kalmar 1997-2007

Patient AND perspevtive Patient AND experience Elective AND surgery Alla tillsammans Patient AND perspective AND experience AND surgery Sökord som ovan, utan experience med Perioperativ care

3639 18439 6804 0 58 14

Läst alla titlar, en som tidigare hittats samt två abstrakt Läst alla abstrakt.

3(2) 1(1)

SveMed+ Patient AND Perspective Elective AND Surgery ExperienceAND Patient Perioperative AND Patient AND Perspective Alla tillsammans

106 55 85 3 0

Läst alla titlar Läst titlar

0 0

( ) = artiklar som ingår i studien

Bilaga 2.Kvalitetsbedömning

Protokoll för kvalitetsbedömning av vetenskapliga artiklar efter Berg, Dencker & Skärsäter (1999). Manual för litteraturgranskning. 1. Patient definition 0=otillräcklig 1=tillräcklig 2. In- och exklusions kriterier beskrivna 0=otillräcklig 1=tillräcklig 3. Urvalsförfarandet beskrivet 0=otillräcklig 1=tillräcklig 4. Är urvalet representativt 0=otillräcklig 1=tillräcklig 5. Är kontexten beskriven 0=otillräcklig 1=tillräcklig 6. Bortfallsanalys 0=otillräcklig 1=tillräcklig 7. Interventionen 0=otillräcklig 1=tillräcklig 8. Analysmetoden beskriven 0=otillräcklig 1=tillräcklig 9. Etiskt resonemang 0=otillräcklig 1=tillräcklig 10. Analysförfarande beskrivet 0=otillräcklig 1=tillräcklig 11. Resultat redovisningen 0=otillräcklig 1=tillräcklig 12. Resultatet överförbart 0=otillräcklig 1=tillräcklig 13. Relevant resultat mått 0=otillräcklig 1=tillräcklig Typ av studie�����������������������������������.. Huvudresultat����������������������������������� ����������������������������������������� ����������������������������������������� Låg total kvalitet 0-3 poäng Medelgod kvalitet 4-8 poäng Hög kvalitet ≥9 poäng Poäng:����.. Sign�������

Bilaga 3. Artikelmatris 1(5)

Författare, år, titel, tidskrift, land

Syfte Urval Metod, datainsamling, analys

Resultat Kvalbed

Barthelsson et al., (2003), Patients´experiences of fundoplication in day surgery, Journal of Ambulatory Surgery, Sverige

Att undersöka patienters upplevelser före, under och efter en laparaskopisk refluxoperation

Sju patienter som opereras dagkirurgiskt för första gången

Kvalitativ metod Bandade intervjuer som kodats och kategoriserats. Författarna har läst igenom flera gånger och kategoriserats. Ur dessa kategorier har teman och under teman tagits fram genom upprepad läsning av texten.

Upplevelser av postoperativ smärta både på sjukhus och efter hemgång. Vikten av information vid flera tillfällen än operationstillfället, då patienten oftast inte kom ihåg den första informationen. Upplevelser av att få vård hemma av ett avancerat hemsjukvårdsteam.

Hög

Carr et al., (2005), Patient experiences of anxiety, depression and acute pain after surgery: a longitudinal perspective, International Journal of Nursing Studies, England

Att undersöka vilken effekt ångest och depression har på upplevelsen av smärta efter kirurgi

Åttifyra kvinnor som har genomgått omfattande gynekologisk kirurgi

Kvantitativ/Kvalitativ metod Frågeformulär, semistrukturerade telefonintervjuer, Brief Pain Inventory (BPI), Hospital Anxiety & Depression Scales. Dataanalys gjordes enligt Statical Package for Social Scientists. v 7.0 . Data från intervjuerna skrevs ut ordagrant av författarna och kodades samt delades upp i teman som tillät en cross-case analys.

Upplevelsen av oro och smärta har ett starkt samband. Depression upplevs starkast fyra dagar efter operation. Om patienten kände sig orolig innan operationen så fortsatte de vara oroliga efteråt.

Hög

Bilaga 3. Artikelmatris 2(5) Författare, år, titel, tidskrift, land

Syfte Urval Metod/datainsamling/analys Resultat Kval bed

Carr et al., (2006), Patterns and frequency of anxiety in womwn undergoing gynecological surgery, Journal of Clinical Nursing, England

Att identifiera mönster och förekomster av oro pre- och postoperativt i relation till smärta

Åttio kvinnor som genomgått planerad gynekologisk kirurgi

Kvantitativ/kvalitativ metod State Trait Anxiety Inventory (STAI) Visual Analogue Scale (VAS) Specifika patientdata Semistrukturerade telefonintervjuer. Data analyserades med hjälp av Statistical Package for the Social Sciense v 10, Minitab v 14 och EGRET v 2. Intervjuerna lästes och delades upp i teman efter de fenomen som framkom.

Kvinnorna kände en stark oro då de blev inskrivna för operation och det följde dem hela vårdtillfället.

Hög

Kvalvaag Grønnestad & Blystad, (2004), Pasienters opplevelse av information i forbindelse med en operasjon. �En kvalitativ studie, Vård i Norden, Norge

Att beskriva patienters upplevelser av information i samband med en operation

Åtta strategiskt utvalda patienter på en mag- tarmavdelning som genomgått ett kirurgiskt ingrepp

Kvalitativ metod Semistrukturerade intervjuer med öppna svarsalternativ som spelades in och transkriberades. Dessa teman var föremål för en cross-case analys där data blev kategoriserade i tio ej på förhand namngivna teman. Mönster i teman som framkom blev kodade och meningsinehålet sammanfattades och tolkades.

Hur viktig individuellt anpassad information är inför en operation. Bra information tar bort osäkerhet och oro.

Hög

Bilaga 3. Artikelmatris 3(5) Författare, år, titel, tidskrift, land

Syfte Urval Metod/datainsamling/ analys

Resultat Kval bed

Lagerstöm et al., (2006), The care given when undergoing operations and anasthesia � the patients perspective, Journal of Advanced Perioperative Care, Sveige

Att beskriva meningen av att bli omhändertagen under ett kirurgiskt ingrepp, ur patientens perspektiv

Sex patienter som genomgått elektiv kirurgi

Kvalitativ metod Två intervjuer vid två olika tillfällen, första dagen innan operation och andra tillfället var dagen efter operation. Enligt en hermeneutisk ansats lästes texten och frågorna � hur är det och vad är att bli omhändertagen� under läsningen. Detta lede till att dessa frågor fick svar.

Vikten av den perioperativa dialogen. Två olika tema framkom �att ta hand om� och �att bli omhändertagen�.

Hög

Leinonen et al., (2001), The quality of perioperative care: development of a tool for the perceptions of patients, Journal of Advanced Nursing, Finland

Att undersöka hur kirurgiska patienter upplever den perioperativa vården som de får på operations- och uppvaknings-avdelningen

874 patienter som genomgått kirurgiska ingrepp

Kvantitativ metod Först gjordes en pilotstudie för att omarbeta Good Nursing Care Scale så att den nya skalan skulle passa till patienter på operations- och uppvakningsavdelningen. Skalan användes sedan i studien. Data analyserades med hjälp av SPSS 9.0. Statistica 5.1 och SAS 8.0 software. Skillnad mellan de tolv variabler som framkom analyserades med hjälp av Fridmans nonparametric analys och Wilcoxon test. När variablerna jämfördes med bakgrundsfaktorer användes Kruskal- Wallis test och Mann- Whitney u-test.

Patienterna upplevde att sjuksköt-erskan underlättade för dem vid det kirurgiska ingreppet genom sin bemötande och sin kompetens

Medel

Bilaga 3. Artikelmatris 4(5)

Författare, år, titel, tidskrift, land

Syfte Urval Metod/datainsamling/analys Resultat Kval bed

Mauleon et al., (2007), Patients experiencing local anaesthesia an hip surgery, Journal of Clinical Nursing, Sverige

Att få fram patienters upplevelser av lokal bedövning i samband med ett kirurgiskt ingrepp och vad det operativa ingreppet har för betydelse för patienterna

Sju patienters upplevelser av lokal bedövning i samband med ortopedisk kirurgi

Kvalitativ metod Intervjuer som lästes flera gånger, en berättelse som tog upp upplevelser av anestesi och kirurgi valdes ut. Denna analys baseras på en förklarande fenomenologisk grund enligt Benner.

Viktiga teman som framkom var att känna sig som en främling, att omvärlden var overklig och att känna misstroende eller förtroende.

Medel

Rudolfsson et al., (2003), The nurse have time for me: the perioperative dialouge from the perspective of patients, Journal of Advanced Perioperative Care, Sverige

Att beskriva patienters erfarenheter av den perioperativa dialogen

19 patienter

Kvalitativ metod Semistrukturerade intervjuer Grounded theory vid datainsamling. Konstant jämförande analys användes för att generera teori.

Den perioperativa dialogen har en positiv effekt på patienterna. De känner att sjuksköterkan har tid för dem och det har en god effekt på patientens tillfrisknande och återhämtning

Hög

Bilaga 3. Artikelmatris 5(5) Författare, år, titel, tidskrift, land

Syfte Urval Metod/datainsamling/analys Resultat Kvalbed

Rudolfsson et al., (2007), The expression of caring within the perioperative dialogue: A hermeneutic study, International Journal of Nursing, Sverige

Att beskriva patienters och sjuksköteskors upplevelser av den perioperativa dialogen

18 patienter och 20 sjuksköterskor

Kvalitativ metod Semistrukturerade intervjuer Hermeneutisk analys enligt Gadamer´s filosofi

Patienterna upplevde att sjuksköterskorna i sin perioperativa dialog underlättade vård tiden för patienterna.

Hög

Susleck et al., (2007), The Perianesthesia Experience From the Patient´s Perspective, Journal of PeriAnesthesia Nursing, USA

Att undersöka upplevelsen av bedövning I samband med ett kirurgiskt ingrepp ur ett patient perspektiv

Tio patienter

Kvalitativ metod Intervjuer med fenomenologisk teknik. Analysen gjordes genom att författaren läste igenom texten vid ett flertal tillfällen och på så sätt fick fram meningar och mönster som ordnades i olika tema. Teman som kom fram analyserades efter hermeneutisk metod.

Patienterna kände att deras värdighet som människa togs ifrån dem. De behandlades inte som vuxna människor. En utbred känsla fanns att kontrollen över sig själv och sitt bestämmande var förlorad.

Hög