1

ww

w.s

vens

kapi

g.se

Pigrapport nr 54 Juni 2013

SAMMANFATTNING•Danskabesättningarhadeflerlevandeföddaochfleravvandagrisarperårssuggaijäm-förelsemedsvenskabesättningar.•Danskabesättningarvarmerlikavarandravadgällerinhysningochmanagement,vilkettyderpåenmerenadochsystematiskrådgivning.• IDanmarkfannsenutarbetadmanualföranvändningavamsuggor,där10-15%avsuggornaienomgångutgjordesavamsuggor.Detvarfrämstungasuggorsomanvändes somamsuggor.•Dedanskasuggornahadebättrehulländesvenskasuggorna.Danskabesättningarhadeen annanutfodringsstrategiunderdigivningen.Fodergivanhöjdesunderdeförstatvåveckorna, menävenunderdensistaveckanavdigivningenförattbättreanpassafoderkurvanefter suggansmjölkproduktion.Denmaximalafodergivanvarungefärdensammasomisvenska besättningar.• Svenskasuggorhadebättrejuverhälsa,vilketkanberopåattdelättarekankommaundan smågrisarnaeftersomdeinteärfixeradeunderdigivningen.Juverhälsanhadeinverkanpåhurmångasmågrisarsomdesvenskasuggornaavvande.• Svenskasuggorhadebättreben-ochklövhälsa,vilketkanberopåattderörsigmerände danskasuggorna.•Svenskabesättningargjordeflerbrunstkontrollerochflerinsemineringarpersuggaochbrunst.Dedanskabesättningarnagjordeflerdräktighetskontrollerochmedscanner.Enframgångsfaktorförhögproduktivitetvarenhöggrisningsprocent,över90%,ochfåimproduktivadagar.

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.seBarbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se

Linda Engblom, Institutionen för husdjursgenetik, SLU, linda.engblom@slu.se

Jagvillriktaettvarmttacktillbådedesvenskaochdedanskabesättningarnasomtagitsigtidochdeltagitengageratunderminabesök.Niharallavaritsågästvänliga!EttstorttackriktasocksåtillStiftelsenSvenskGrisforskningförfinansieringenavminaresortillgårdarna.Arbetetkanläsasisinhelhetpå:http://stud.epsilon.slu.se/5327/7/isberg_s_130228.pdf

2

| Bakgrund |Danskabesättningarharigenomsnitthögreproduk-tionänsvenskabesättningar(Tabell1).IDanmarkavvandede25%mestframgångsrikabesättningar-naigenomsnitt31,5smågrisarperårssuggaunder2011.Motsvarandesiffraförde25%bästabesättnin-garnavar26,0.Attdanskaproducenteravvänjerflersmågrisarberorfrämstpåattantaletlevandeföddagrisarärflerochattspädgrisdödlighetenärlägreänisvenskabesättningar,ävenomdödlighetenibådaländerna kan anses vara hög. ITabell 1 redovisasmedeltal för svensk och dansk smågrisproduktionunder 2011.Danska besättningar uppvisade bättre

resultatändesvenskafördeflestaparametrarsompåverkar antalet avvanda smågrisar per årssugga,undantagetärantalgalldagar.Skillnadiavelsmate-rial och skötselrutiner men även beträffande djur-skyddslagstiftning, som vilka inhysningssystemsomär tillåtnaellervidvilkenåldersmågrisen fåravvänjas,skullekunnavarabakomliggandeorsakertillskillnaderiproduktionochproduktivitet.Forskarehar med hjälp av simuleringsmodeller tagit framrekommenderadenyckeltalförattuppnå30avvandasmågrisarperårssugga(tabell1).

Tabell 1. Nyckeltal i svensk (S) och dansk (DK) smågrisproduktion samt rekommenderad nivå enligt Knox (2005) och Gill (2007) för att uppnå 30 avvanda smågrisar per årssugga

Medel 2011 S* DK** Bästa 25 % S* Bästa 25 % DK** Rekommendation ***

Avvanda/årssugga 23,61 28,8 26,02 31,5Levandefödda/kull 13,1 14,8 13,5 15,5 ≥14Dödfödda/kull 1,1 1,8 1,01 1,8Smågrisdödlighet,% 18,3 13,9 14,9 12,2 ≤10Kullar/årssugga 2,21 2,26 2,26 2,32Galldagar 5,7 6,0 5,3 5,6Improduktivadagar/kull 15,7 13,8 12,5 10,8 ≤30perårGrisningsprocent 84,6 87,3 87,4 90,0 >90Digivningstid,dagar 33,6 30,7 33,1 29,5Modifierad från *Svenska Pig (2012), **Vinther (2012), ***Knox (2005) och ***Gill (2007110,7avvandasmågrisar/kull*2,21kullar/årssugga=23,64avvandasmågrisar/årssugga211,5avvandasmågrisar/kull*2,26kullar/årssugga=25,99avvandasmågrisar/årssugga|Syfte och mål|Syftetmeddettaarbetevarattundersökaochhittaskillnader i skötselrutiner och synbara skillnader idjurmaterial hos några framgångsrika smågrispro-ducenteriSverigeochiDanmarkmedmålsättningattförklaraskillnaderiproduktivitet.|Genomförandet |Istudienbesöktesåttasvenskasmågrisbesättningarfrån2011årsPigWinSuggtopplistaochtredanskasmågrisbesättningarmedöver30avvandasmågrisarper årssugga.Vid varje besök utfördes en djupin-tervjuochettbesök iengrisningsomgångmedcatreveckorgamlagrisar.Underintervjunfickprodu-centenbesvarafrågoromproduktionen,rutinerochomvadsomhändeidensenastavvandaomgången.Under besöket samlades också data omnärmiljön

igrisningsavdelningen,omsuggornaochkullarna.Produktionsdata samlades efter besöken för jäm-förelserochstatistiskaanalyser.Istatistiskamodellertestadesomdetfannsnågrasärskildafaktorersomhadeinverkanpåantaletavvandasmågrisarelleromdetfannsnågrabedömdaskillnadermellansvenskaochdanskasuggor.| Resultat| Majoritetenavdesvenskabesättningarnavarintegreradeellerexternintegrerade,medandetredanskabesättnin-garnavar integrerademedmulti-site-produktion.ITa-bell2redovisasmedeltalförbesättningarna.Dedanskabesättningarnavarstörremedimedel500SIPochca15000levereradesmågrisarperår,ijämförelsemed228SIPochca5900levereradesmågrisarperår.

Tabell 2. Besättningsuppgifter (N=antal besättningar) Sverige DanmarkParameter N Medel Min Max N Medel Min MaxLevereradesmågrisar/år 85869300013000 31533312500 17000Suggoriproduktion 8 228 120 495 3 500 400 550Antalsuggrupper 8 5,9 3,011,0 3 15,0 11,0 23,0Antalsuggor/grupp 839,0 18,055,0 3 36,7 24,0 50,0

3

I fem av de åtta svenska besättningarna höllsdigivandesuggorigrisningsboxarochsmågri-sarna flyttades till en tillväxtavdelning vidavvänjning. Två av producenterna hade en-hetsboxarochenproducenthadegrisning ientraditionell grisningsbox, men flyttade sedansuggorochsmågrisar tillett familjeboxsystemmed fyra suggor i varje grupp.Alla avdelnin-gar hade undertrycksventilation samt värme-lampa och golvvärme i smågrishörnan. Halmvar det vanligaste strömaterialet till sugganmen det var ungefär lika vanligt att ha halmsomspånismågrishörnan.IDanmarkhöllsalladigivande suggor i grisningsboxar med gris-ningsburarochsmågrisarnaflyttadestillentill-växtavdelningvidavvänjning.Allaavdelningarhadeundertrycksventilationsamtvärmelampa,värmetak och golvvärme i smågrishörnan.Iblandanvändesdessutomentredjeväggsåattsmågrishörnanblevsomenhydda.Endastenavtre producenter erbjöd suggan halm under di-givningen.Allatreproducenteranvändeettfintsågspånsomströmaterialismågrishörnan.Medundantag för en besättning var man generösmedantalet ljustimmar, såvälundergrisnings-veckansomunderrestenavdigivningen(Tabell3). Tomtidenmellan omgångarna var längre iSverige(5,4dagar)äniDanmark(2,3dagar).

InhysningI de åtta svenska besättningarna hölls sinsug-gor i lösdrift på djupströbäddmed ätbås i sexav 12 avdelningar och i 3-rummare i fyra av12 avdelningar.Femav åttabesättningarhadeseparata avdelningar för betäckning och dräk-tighet.Detfannsingenkopplingmellanvariantav inhysningssystem under betäckningen ochgrisningsprocenten. I Danmark hölls nyligenavvandasuggoriens.k.löpavdelning(betäck-ningsavdelning), där suggorna stod fixeradeunder brunst, betäckning och fram till fyraveckor efter inseminering. Därefter flyttadesalla sinsuggor inom en grupp till dräktighet-savdelningensomvaravtypenESF(ElectronicSow Feeding = transponderutfodring), där dehölls i lösdrift på spaltgolv med separata lig-gytormed betonggolv och en foderstation pergrupp.Detfannsocksåsärskildaströautomaterdärsuggornasjälvakundeplockaframhalm.Ibetäckningsavdelningarna fanns dessutom ettantal övriga boxar (2-rummare) för inhysningavgaltar,gyltorellerövrigadjursamtenträn-ingsavdelning,därgyltornahademöjlighet attlärasigattanvändatranspondersystemet.Såvälde svenska som de danska sinavdelningarnahade undertrycksventilation och generellt varmangenerösmedantaletljustimmar,såvälun-derbetäckningsomunderdräktighet(Tabell3).

Tabell 3. Besättningsuppgifter för inhysning i sin- och grisningsavdelningar Sverige Danmark

Parameter N Medel Min Max N Medel Min MaxAntalsinavdelningar 8 1,8 1,0 3,0 3 2,3 2,0 3,0Ljustimmarbetäckning 5 17,1 13,5 16,0 1 18,0 Ljustimmardräktighet 7 10,0 1,0 16,0 1 10,0 Antalgrisningsavdelningar 8 2,6 2,0 4,0 3 3,8 2,0 6,0Ljustimmargrisning 8 12,8 5,5 24,0 1 9,0 Ljustimmardigivning 8 10,8 5,5 15,0 1 15,0 Tomtidmellanomgångar 7 5,4 2,5 15,0 3 2,3 1,0 5,0

Foder och vattenSvenska producenter hade minst två olikafoderblandningar till suggornaoch sex av åttaanvände torrt färdigfoder. I fem av de åttabesättningarna användes tillskottsfoder un-der digivningen, främst till magra suggor ochförstagångsgrisare. Smågrisfodret serverades ihälftenavbesättningarnablandatmedjärntorvochmjölkpulverochirestenavbesättningarnaendastmed järntorv eller vanlig torv.Dedan-ska producenterna hademinst två olika foder-blandningar till suggorna och samtliga hade

torrt foder. Två av de tre besättningarna blan-dade själva en blandning baserad på sojamjölochpremixmedanenanvändefärdigfoder.Sug-gansfodergivahöjdessuccessivtunderdeförstatvåveckornaavdigivningenochunderdensistadigivningsveckan höjdes givan ytterligare. Or-saken till detta var att man ansåg att sugganunder sista veckan har en ökad foderintagska-pacitetochattdennakapacitetbörutnyttjasförattbehållaettgotthull.Övriga foderrelateradeparametrarredovisasiTabell4.

4

Tabell 4. Beskrivning av foderrelaterade parametrar Sverige DanmarkParameter N Medel Min Max N Medel Min MaxUtfodringar/dagbetäckning 8 2,0 2,0 2,0 Utfodringar/dagdräktighet 8 1,6 1,0 2,0 3 ****** ***Utfodringar/dagdigivning 8 3,0 2,0 4,0 MJOE/dagefteravvänjning 861,1 27,7 90,0 MJOE/dagdräktighetmitt 733,4 27,7 40,0 MJOE/dagdräktighetslut 730,9 27,7 35,0 MJOE/dagstartdigivning 829,2 18,9 39,6 228,8* 26,4*31,2*MJOE/dagdigivningmax** 7112,8 77,7 135 2114,0 108,0 120,0Dagartillmaxgiva 811,2 7,0 14,0 3 25,7 14,0 35,0Åldersmågrisarvid 8 6,5 3,5 10,0 3 12,5 10,0 17,5utfodringsstart(dagar)* 1 FEso=12 MJ OE (Jørgen Lindahl, dansk veterinär, Øvet, 2013)** En besättning hade fri utfodring, ej inkluderad i beräkning av medeltal*** Transponderutfodring, antal utfodringar per dag varierade mellan individer

ManagementISverigedeladessuggornaisexavåttabesättningarin igruppervidavvänjning.Dessasexbesättningarbaseradeindelningenpåålderochitvåavbesättnin-garna också på hullet. Suggorna kom som regel ibrunst och seminerades i början av arbetsveckan.Ävenomsåvälgyltorsomsuggornormaltinseminradesså förekomnaturligbetäckning i allabesättningar.Insemineringutfördesitreavnioavdelningarpåsep-aratainsemineringsytor(iinsemineringsbåsellerin-semineringsbox),itvåavnioavdelningariätbås,itvåavnioavdelningarilösdriftenochitvåavnioavdel-ningarigaltensbox.Sjuavbesättningarnaanvändeenultraljudsmätaresomdräktighetstestare,varavenavgårdarnaanvändescanner.Ienbesättninganvän-desendastgalt.Ifemavåttabesättningarutfördesettdräktighetstestpersugga.

IDanmarkvarsuggornafixeradeunderbrunst,betäck-ningochframt.o.m.fyraveckorefterinseminering.Idräktighetsavdelningenbehöllsgrisningsgruppenin-taktmedengruppperfoderstation.LiksomiSverigekomsuggornaoftastibrunstochsemineradesibörjanavarbetsveckan.Danskaproducenteruppgavattdet

varmycketovanligtattgaltenanvändesförbetäck-ning.Suggornainsemineradesidebåssomdehöllsi (insemineringsbås)ochgaltengickvid insemin-eringframförsuggornapåarbetsgångenochtillätshakontaktmedfemsuggoråtgången.Isamtligadanskabesättningaranvändesenscannersomdräk-tighetstestare.Itvåbesättningarutfördestvådräk-tighetstestpersuggamedanenbesättningutfördeettdräktighetstest.

ISverigeutfördesflerbrunstkollerperdagochflerinsemineringarper suggaochbrunst (Tabell5). IFigur1 redovisasbesättningarnasmedelantalkul-larperårssuggaiförhållandetillantalimproduktivadagarperkull.Detvarenstorvariationiantalim-produktivadagarmellanbesättningarna.Detärvärtattnoteraatt,avdetrebesättningarsomhadelägstantalimproduktivadagarperkull,vartvåsvenskaochendanskochattdenbesättningsomhadeflestimproduktivadagarvardansk.IFigur2redovisasbesättningarnasmedelgrisningsprocent.Tvåavdetredanskaochfemavdeåttasvenskabesättningar-nauppnåddeengrisningsprocentpå≥90%.

rI l

Figur 1. Medelantal kullar per sugga och år i besökta svenska och danska besättningar i jämförelse med respektive landsmedeltal och medeltal för de 25 % mest framgångsrika besättningarna.

Kullarpersuggaochår

Improduktivadjurperkull

5

Desvenskasuggornaflyttadesinigrisningsavdeln-ingentidigareinnangrisningändedanskasuggorna(Tabell5).ISverigevardetisnitt1,6personersomarbetade i grisningsavdelningen under själva gris-ningsveckanmedanmaniDanmarksköttegrisnin-gen på 1 person.Under grisningsveckan varmani Sverige i genomsnitt 8,4 timmar per dag inne i

grisningsavdelningen,vilketkanjämförasmed3,1timmarperdagunderrestenavdigivningen(Tabell5). Uppfattningen om vilka dödsorsaker som varvanligastskildeintemellanländernaochtidpunktenför dödligheten var densamma.Två av de danskabesättningarna avvande grisarna vid fem veckorsålderochenbesättningvidfyraveckorsålder.

 Figur 2. Medelgrisningsprocent i besökta svenska och danska besättningar i jämförelse med respektive landsmedeltal och medeltal för de 25 % mest framgångsrika besättningarna. Den röda linjen anger den rekommenderade lägsta nivån för att nå 30 avvanda smågrisar per sugga och år (Knox, 2005; Gill, 2007).

utjämnades kullarna mellan 5-24 timmarefterfödseln.Skiftesdigivningpraktiseradesendast i en av de svenska besättningarnaochinteinågonavdedanskabesättningar-na. Samtliga danska besättningar användeamsuggoroch10-15%av alla suggor i enomgångvaramsuggor.Manföredrogattan-vända unga suggor som amsuggor och attflyttastoraochlivsdugligasmågrisartillam-suggorna. ISverigevardetovanligtattdetfannsenstrategiföranvändningavamsug-gor,menfleraproducenterangavattmanan-vände amsuggor dåmöjligheten gavs, t.ex.kundeenslaktsugga tillåtasattgedi tillenfosterkullefteravvänjningavsinegenkull.IFigur3redovisasbesättningarnasmedelkull-storlekochspädgrisdödlighet.

IbådeSverigeochDanmarkvardetvanligastatt järntillskott gavs genom järninjektion,meniSverigeanvändemandessutomjärn-torv. Idanskabesättningarslipadessmågri-sarnas tänder och alla svenskabesättningaruppgav att man slipade tänder i kullar därdet ansågsnödvändigt.Smågrisarnakastre-radespåfjärdelevnadsdagenibådeSverigeoch Danmark och samtliga besättningargav smärtstillande i samband med kastre-ringen.Användningavmjölkersättningochsaltbalans förekom i båda länderna. Allabesättningarkullutjämnade,mentidpunktenförutjämningenskilde.ISverigeutjämnadeskullarna enligt hälften av svaren vid 5-24timmarefterfödselnochidenandrahälftenvid 24-48 timmar efter födseln. IDanmark

Tabell 5. Beskrivning av management för sin- och digivande suggor Sverige DanmarkParameter NMedel MinMax NMedel Min MaxBrunstkoller/dag 8 1,6 1,0 2,5 1 1,0 Semineringar/sugga/brunst 8 2,5 2,0 2,7 2 1,9 1,5 2,3Dagarinnanförväntad 8 7,1 2,518,0 2 4,3 3,5 5,0grisningvidinsättningSkötareiavd.vidgrisning 8 1,6 1,0 2,0 3 1,0 1,0 1,0Antalh/dagiavd.grisning 7 8,4 3,518,0

Antalh/dagiavd.digivning 7 3,1 0,58,0

6

Levandeföddasmågrisarperkull

Smågrisdödlighet,%

på fjärde levnadsdagen i både Sverige och Danmark och samtliga besättningar gav smärtstillande i samband med kastreringen. Användning av mjölkersättning och saltbalans förekom i båda länderna. Alla besättningar kullutjämnade, men tidpunkten för utjämningen skilde. I Sverige utjämnades kullarna enligt hälften av svaren vid 5-24 timmar efter födseln och i den andra hälften vid 24-48 timmar efter födseln. I Danmark utjämnades kullarna mellan 5-24 timmar efter födseln. Skiftesdigivning praktiserades endast i en av de svenska besättningarna och inte i någon av de danska besättningarna. Samtliga danska besättningar använde amsuggor och 10-15 % av alla suggor i en omgång var amsuggor. Man föredrog att använda unga suggor som amsuggor och att flytta stora och livsdugliga smågrisar till amsuggorna. I Sverige var det ovanligt att det fanns en strategi för användning av amsuggor, men flera producenter angav att man använde amsuggor då möjligheten gavs, t.ex. kunde en slaktsugga tillåtas att ge di till en fosterkull efter avvänjning av sin egen kull. I Figur 3 redovisas besättningarnas medelkullstorlek och spädgrisdödlighet.

Figur 3. Kullstorlek och smågrisdödlighet i besökta svenska och danska besättningar i jämförelse med landsmedel och medeltal för de 25 % mest framgångsrika besättningarna. Suggor Beskrivande statistik över de svenska och danska suggorna i studien redovisas i Tabell 6. De danska suggorna hade fler levande födda smågrisar, men också fler dödfödda grisar. Det fanns ingen direkt skillnad i antal funktionella spenar och antal spenpar framför naveln hos danska och svenska suggor, däremot var variationen mindre hos danska suggor jämfört med svenska. Även om det var ovanligt med bogsår i de svenska besättningarna, så observerades inte ett enda bogsår i Danmark. De danska suggorna hade signifikant bättre hull än de svenska suggorna. De svenska suggorna fick signifikant bättre värderad juverhälsa, benhälsa och klövhälsa jämfört med de danska. De danska suggorna som hade använts som amsuggor hade varit det mellan en och tre gånger. Tabell 6. Beskrivande statistik för suggor i besökta besättningar samt utfall efter statistiskt test

Sverige Danmark Parameter N Medel Min Max N Medel Min Max Utfall Kullnummer 178 3,5 1,0 9,5 24 3,5 1,0 7,0 n.s. Levande födda 178 13,7 3,0 22,0 23 17,1 11,0 26,0 * Dödfödda 178 1,2 0 7,0 23 1,8 0 6,0 n.s. Funktionella spenar 163 14,3 12,0 18,0 30 14,3 12,0 16,0 n.s. Spenpar framför naveln 137 3,9 2,5 6,0 30 3,6 3,0 4,0 n.s. Värderad juverhälsa 1-5 138 4,2 1,0 5,0 8 3,6 3,0 5,0 * Hullpoäng 1-4 139 2,8 1,0 4,0 8 3,3 3,0 5,0 * Värderad benhälsa 1-5 139 4,8 1,0 5,0 8 4,5 2,0 5,0 * Värderad klövhälsa 1-5 138 4,7 1,0 5,0 8 4,4 4,0 5,0 * Antal ggr som amsugga 17 0,5 1,0 3,0

*Signifikant skillnad mellan suggor i Sverige och Danmark, P<0,05. n.s. Ingen signifikant skillnad.

SuggorBeskrivande statistik över de svenska ochdanskasuggornaistudienredovisasiTabell6.Dedanskasuggornahadeflerlevandeföd-dasmågrisar.Detfannsingendirektskillnadi antal funktionella spenar och antal spen-parframförnavelnhosdanskaochsvenskasuggor,däremotvarvariationenmindrehosdanska suggor jämförtmed svenska.Ävenomdetvarovanligtmedbogsåridesvenska

besättningarna,såobserveradesinteettendabogsåriDanmark.Dedanskasuggornahadesignifikant bättre hull än de svenska sug-gorna.Desvenskasuggornaficksignifikantbättre värderad juverhälsa, benhälsa ochklövhälsajämförtmeddedanska.Dedanskasuggorna somhade använts somamsuggorhadevaritdetmellanenochtregånger.

Tabell 6. Beskrivande statistik för suggor i besökta besättningar samt utfall efter statistiskt test Sverige Danmark Parameter N Medel Min Max N Medel Min Max UtfallKullnummer 178 3,5 1,0 9,5 24 3,5 1,0 7,0 n.s.Levandefödda 178 13,7 3,022,0 23 17,111,026,0 *Dödfödda 178 1,2 0 7,0 23 1,8 0 6,0 n.s.Funktionellaspenar 163 14,312,018,0 30 14,312,016,0 n.s.Spenparframförnaveln 137 3,9 2,5 6,0 30 3,6 3,0 4,0 n.s.Värderadjuverhälsa1-5 138 4,2 1,0 5,0 8 3,6 3,0 5,0 *Hullpoäng1-4 139 2,8 1,0 4,0 8 3,33,0 5,0*Värderadbenhälsa1-5 139 4,8 1,0 5,0 8 4,5 2,0 5,0 *Värderadklövhälsa1-5 138 4,7 1,0 5,0 8 4,4 4,0 5,0 *Antalggrsomamsugga 17 0,5 1,0 3,0 * Signifikant skillnad mellan suggor i Sverige och Danmark, P<0,05.n.s. Ingen signifikant skillnad.Ifigur4visasantaletavvandasmågrisarperårssuggaochkull.Dedanskabesättningarnaav-vandeflersmågrisarperkullochperårssugga.

Figur 4. Antal avvanda smågrisar per årssugga och antal avvanda smågrisar per kull i besökta sven-ska och danska besättningar i jämförelse med respektive landsmedeltal och medeltal för de 25 % mest framgångsrika besättningarna.

I figur 4 visas antalet avvanda smågrisar per årssugga och kull. De danska besättningarna avvande fler smågrisar per kull och per årssugga.

Figur 4. Antal avvanda smågrisar per årssugga och antal avvanda smågrisar per kull i besökta svenska och danska besättningar i jämförelse med respektive landsmedeltal och medeltal för de 25 % mest framgångsrika besättningarna. I svenska besättningar testades statistiskt vilka av de observerade faktorerna som hade inverkan på antalet avvanda smågrisar (Tabell 7). Antalet avvanda smågrisar per kull påverkades av besättning, antalet funktionella spenar, den värderade juverhälsan och den värderade kullpoängen (helhetsbedömningen av antalet grisar i kullen, jämnhet och vitalitet vid ca tre veckors ålder). Suggor med ≥14 spenar och med en mycket god eller dålig (!) juverhälsa avvande flest smågrisar. Dålig juverhälsa kan bero på att stora kullar med stora grisar slitit mer på suggans juver. Suggor som enligt bedömningen hade fina kullar avvande också fler grisar. Tabell 7. Faktorer med signifikant påverkan på antalet avvanda smågrisar per kull för suggor i svenska besättningar

Bes.nr. Medel avvanda

Antal funktionella spenar

Medel avvanda

Värderad juverhälsa (1-5)

Medel avvanda

Kullpoäng (1-5)

Medel avvanda

1 11,1bc ≤13 10,7a ≤3 11,9a ≤3 11,1a

2 12,1a 14 11,3b 4 10,9b 4 11,7b

3 12,0ab 15 11,9c 5 11,5a 5 12,0b

4 11,2ac ≥16 11,8bc 5 11,4ac 6 11,0c 7 10,9c 8 11,7ac

Olika bokstav i samma kolumn anger signifikant skillnad. I Tabell 8 framgår att svenska suggor med gott hull (hullpoäng två och tre) eller med för gott hull (hullpoäng fyra) och suggor med god juverhälsa (juverpoäng fyra och fem) hade finare kullar (kullar med högre kullpoäng). Antalet spenar, juverhälsa och hull är alltså viktigt för hur många stora och jämna smågrisar svenska suggor klarar av att avvänja. Tabell 8. Faktorer med signifikant påverkan på kullpoängen för suggor i svenska besättningar

Hullpoäng (1-4) Kullpoäng (1-5) Värderad juverhälsopoäng (1-5)

Kullpoäng (1-5)

1 2,7a ≤3 3,3a

2 4,1b 4 3,8b

3 4,0b 5 3,7b

Avvandasmågrisarpersuggaochår

Avvandasmågrisarperkull

Figur 3. Kullstorlek och smågrisdödlighet i besökta svenska och danska besättningar i jämförelse med landsmedel och medeltal för de 25 % mest framgångsrika besättningarna

7

ikullen,jämnhetochvitalitetvidcatreveckorsålder). Suggor med ≥14 spenar och med enmycket god eller dålig (!) juverhälsa avvandeflestsmågrisar.Dåligjuverhälsakanberopåattstorakullarmedstoragrisarslititmerpåsuggansjuver.Suggorsomenligtbedömningenhadefinakullaravvandeocksåflergrisar.

Isvenskabesättningar testadesstatistisktvilkaavdeobserverade faktorerna somhade inver-kan på antalet avvanda smågrisar (Tabell 7).Antaletavvandasmågrisarperkullpåverkadesav besättning, antalet funktionella spenar, denvärderadejuverhälsanochdenvärderadekull-poängen(helhetsbedömningenavantaletgrisar

Tabell 7. Faktorer med signifikant påverkan på antalet avvanda smågrisar per kull för suggor i svenska besättningar

1 11,1bc ≤13 10,7a ≤3 11,9a ≤3 11,1a2 12,1a 14 11,3b4 10,9b 4 11,7b3 12,0ab 15 11,9c5 11,5a 5 12,0b4 11,2ac ≥16 11,8bc 5 11,4ac 6 11,0c 7 10,9c 8 11,7ac Olika bokstav i samma kolumn anger signifikant skillnad.ITabell8framgårattsvenskasuggormedgotthull (hullpoäng tvåoch tre)ellermedförgotthull (hullpoäng fyra)och suggormedgod ju-verhälsa(juverpoängfyraochfem)hadefinare

kullar (kullar med högre kullpoäng). Antaletspenar, juverhälsaochhulläralltsåviktigtförhurmångastoraochjämnasmågrisarsvenskasuggorklararavattavvänja.

Tabell 8. Faktorer med signifikant påverkan på kullpoängen för suggor i svenska besättningarHullpoäng(1-4) Kullpoäng(1-5)Värderadjuverhälsopoäng(1-5)Kullpoäng(1-5) 1 2,7a ≤3 3,3a 2 4,1b 4 3,8b 3 4,0b 5 3,7b 4 3,6b Olika bokstav i samma kolumn anger signifikant skillnad.|Diskussion|

DetfödsstörrekullariDanmark,spädgrisöver-levnadenärhögreochdärföravvänjsstörrekul-lar. Andra faktorer som hög grisningsprocentochdärmedfåimproduktivadagarinverkarpåhurmånga kullar en sugga producerar per år,nyckelfaktorer som påverkas av management.Ominhysningenavdanskasuggorifoderligg-båsefteravvänjning,underbrunstperiodenochimplantationenharnågoninverkanpågrisning-sprocentenäroklart.Dehindrasemellertidfrånattslåssochridapåvarandrasomsvenskasug-gorilösdrifterkangöraochdärmedriskeraattskadavarandra.Samtidigtärdetfärregalldagarisvenskabesättningar,vilketindikerarattsuggor-na snabbarekommer i brunst efter avvänjning(Tabell 1). IDanmark dräktighetstestades sug-

gornatvågångermedscanner,ejdräktigasug-gorkanhittas,vilketledertillfärreimproduktivadagarjämförtmediSverige,därdetvarvanlig-areattdräktighetstestaengångmedenenklareultraljudsmätare.Fyraavdesvenskabesättnin-garna istudienhade lägresmågrisdödlighetändedanskabesättningarna(Figur3).IDanmarktotalt har trenden att fler levande födda grisarsamtidigtmedförenökadsmågrisdödlighetdockvänts.Detkanvaraeneffektavattantallevandesmågrisarpådagfemefterfödselninkluderadesiavelsmålet2004.Densystematiskaanvändnin-gen av amsuggorkan säkert ocksåhabidragittill fler avvanda smågrisar.När kullstorlekarnaökar iSverigekommerviocksåattbehövahaettutarbetatsystemföranvändningavamsuggor.

Bes.nr.Medelavvanda

Antalfunktionellaspenar

Medelavvanda

Värderadjuverhälsa(1-5)

Medelavvanda

Kullpoäng(1-5)

Medelavvanda

www.svenskapig.se

Tryck:ADTdigitaltryck

Svenska Pig AB ägs av Avelspoolen, KLS Ugglarps, Scan AB, Kristianstadsortens Lagerhusförening, Lantmännen, Svenska Foder och Sveriges Grisföretagare. Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft.

ersomdettaavgörhurmångasmågrisarsugganharmöjlighetattgeditill.Attkullarmedmångagrisarvidavvänjningbeståravsmågrisarsomärstora,jämnaochfinaunderdigivningenärocksåattförväntaeftersomdetfinnsenstarkkopplingmellanvikt,hälsaochöverlevnad.

Det är svårt att jämföra produktionsresultat iSverige och iDanmark. IDanmark ingår inteamsuggor i omgången när antal avvanda gri-sarpersuggaanges.Sammaproblemgällerdi-givningstid.Den anger hur länge suggan varitdigivande,intehurlängesmågrisenfåttdi.

|Slutsats|

Det fanns skillnadermellan svenska och dan-skabesättningar istudien.Danskabesättningarhadeflerlevandeföddaochfleravvandagrisarperårssugga.Danskabesättningarvarmerlikavarandravadgällerinhysningochmanagementjämförtmedsvenska,vilkettyderpåenmerenadochsystematiskrådgivning.Utfodringsstrategin,inhysningenunderbrunst,betäckning,implanta-tionochdigivningochstrateginviddräktighetst-estskildeocksåmellanländerna.Dedanskasug-gornaistudienhadebättrehull,mendesvenskasuggornahadebättrejuver-,klöv-ochbenhälsa.Juverhälsanisvenskabesättningarhadeinverkanpåhurmångasmågrisarsomavvandes.IDan-markfannsenutarbetadsystematikföranvänd-ningavamsuggor,enorsaktillattspädgrisdöd-lighetenär lägre iDanmarktotalt.MeddansktavelsmaterialiSverigekommerantaletlevandeföddagrisarsannoliktattöka,vilketinnebärattviocksåkommerattbehövaettutarbetatsystemföranvändningavamsuggor.Förutsättningarförfleravvandagrisarmeddansktavelsmaterialäratt”danskasuggor”passarisvenskainhysnings-system.

Frågan är emellertid hur ett amsuggsystem påverkarsuggors hållbarhet och fertilitet.Huruvida fixeringenav danska suggor påverkade spädgrisdödligheten äroklart.Vadgällerinhysningssystemfannsstorvariationmel-lan de svenska besättningarna, medan de danskabesättningarnamerliknadevarandra.Detsammagäll-demanagement,därdetiSverigefannsmångaolikaskötselrutinermedanmaniDanmarksköttesuggorochsmågrisarpåungefärsammasätt.DettaskullekunnaberopåenmerenadochsystematiskrådgivningmeduppföljningiDanmarkijämförelsemedSverige.Meroch enad rådgivning skulle troligtvis höja produktions-nivåernaiSverige.

Danska suggorhadebättrehull, antagligenberoendepåattsuggansfodergivaökadesävenunderdensistaveckanavdigivningen.ISverigetrappadesgivanuppframtill7-14dagareftergrisningochlågdärefterkvarfram till avvänjning. Danskarna menade att sugganhadeenökadfoderintagskapacitetnärhonåterhämtatsigfrångrisningenordentligtochharsomhögstmjölk-produktion. Svenska suggor hade bättre juverhälsa,benhälsaochklövhälsa.Att ben-ochklövhälsanvarbättreiSverigeberortroligtvispåattsuggornarörsigmeräniDanmark.Attjuverhälsanvarbättrekanberopåattsugganlättarekankommaundansmågrisarnanärhoninteärfixerad.

Trotsattfådanskasuggoringickistudienfannsändåskillnader mellan svenska och danska suggor somhade betydelse för antalet avvanda grisar.Dessa varbesättning,antalet funktionellaspenar,denvärderadejuverhälsan och den värderade kullpoängen. Attbesättningharbetydelseförantaletavvandagrisarvisarattmanmedmanagementkanförbättrasinaresultat.Att antalet funktionella spenaroch juverhälsahar eninverkanpåantaletavvandagrisarärattförväntaeft-