Mall för Skånes ortnamn · 2018. 6. 20. · Förord Materialet som ligger till grund för detta...

SKÅNES ORTNAMN

Serie A

BEBYGGELSENAMN

Del 3

BJÄRE HÄRAD OCH

ÄNGELHOLMS STAD

av

BENGT PAMP

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

DIALEKT- OCH ORTNAMNSARKIVET I LUND

2

SKÅNES ORTNAMN

UTGIVNA AV SYDSVENSKA ORTNAMNS-

SELLSKAPET OCH LANDSMÅLSARKIVET

I LUND

Serie A

BEBYGGELSENAMN

Del 3

BJÄRE HÄRAD och

ÄNGELHOLMS STAD

av

BENGT PAMP

Ursprunglig utgåva Lund 1964

Gleerupska Universitetsbokhandeln

Digitaliserad 2013 av Agnieszka Uvelöv

Layout Berit Sandnes

Förord

Materialet som ligger till grund för detta arbete är excerpter ur äld-

re källor och dialektala ortnamnsformer i Landsmålsarkivet i Lund.

De senare har upptecknats av C. S. Grevander (1920), G. Lindskog

(1925), I. Ingers (1947–1957), P. Larsson (1900), B. Pamp (1959–

1963) och V. Welander (1938–1943). I de fall då flera varianter

föreligger har endast den eller de som motsvarar det äldre dialekt-

uttalet medtagits. En viss normalisering har skett, varvid ljudbe-

teckningen har kunnat bli mer enhetlig. Undantagna från normali-

seringen är bl.a. beteckningarna för r-fonemet, vilket i det äldre

bjäremål som har upptecknats av P. Larsson kunde realiseras både

som och r.

Manuskriptet har granskats av professorerna K. G. Ljunggren

och Gösta Holm samt arkivchef Sven Benson och arkivarie Inge-

mar Ingers. Korrekturet har genomgåtts av professor K. G. Ljung-

gren, arkivchef Sven Benson och arkivarie Ingemar Ingers.

Till kamerala förändringar efter den 30 juni 1936, då jordebok i

stort sett upphörde att föras, har i regel ingen hänsyn tagits (SFS

1936: 356).

Beträffande planen för serien Skånes ortnamn hänvisas till artik-

lar av Ejder och Benson i Sydsvenska Ortnamnssällskapets års-

skrift 1957–1958. De avvikelser från planen, som har gjorts i före-

liggande del, är, bortsett från det ovan nämnda förfarandet med

dialektbeläggen, dels att ingen skillnad har gjorts mellan torp och

lägenheter, vilka gemensamt benämnes »Lägenheter», dels att en

ny kategori namn, »Försvunna gårdnamn», har införts. Till denna

har förts sådana gårdnamn, som inte behöver ha betecknat hem-

mansdelar och som har kunnat lokaliseras till en bestämd by men

inte till något jordeboksnummer.

Liksom i tidigare delar av Skånes ortnamn betecknas såväl

4

avskrifter som regester med »avskr.». Om ingenting annat uppges,

är den citerade formen original.

De kamerala förhållandena i socknarna Barkåkra, Hjärnarp och

Rebbelberga är i en del fall ganska komplicerade. Anledningen är

att G. G. Stjernswärd, den kände jordbruksreformatorn, i början av

1800-talet bröt sönder de gamla kamerala enheterna och slog sam-

man dem till nya, vilka han kallade »farmer», en benämning som

»fick en viss spridning i Sverige i sammanhang med de stora jord-

bruksreformerna i Skåne i slutet av 1700- o. början av 1800-talet,

vilka till en väsentlig del berodde på inflytande från det engelska o.

skotska jordbruket». (Svenska akademiens ordbok, artikeln farm.)

Ordet användes som ett slags kameral term i jordeböckerna. I några

fall fördes enheter i olika socknar samman, och även skattehemman

kunde ingå i farmerna, vilka båda faktorer komplicerar redovis-

ningen. Den äldre indelningen försvann inte helt ur jordeböckerna,

varför det ibland kan förekomma, att samma jordeboksnummer står

för två olika enheter. Om ett jordeboksnamn omfattar flera jorde-

boksnummer, förtecknas i så fall i föreliggande verk samma num-

mer två gånger, vilket däremot inte sker, om det endast rör sig om

ett nummer.

Uppgifterna om socknarnas annexförhållanden har, bortsett från

Förslöv–Grevie, meddelats av överbibliotekarie G. Carlquist.

Innehåll

Förord ............................................................................................. 3

Innehåll ........................................................................................... 5

Käll- och litteraturförkortningar ...................................................... 7

Bjäre härad ................................................................................... 19

Barkåkra socken ............................................................................ 24

Båstads socken .............................................................................. 45

Förslövs socken ............................................................................. 50

Grevie socken ............................................................................... 66

Hjärnarps socken ........................................................................... 87

Hovs socken ................................................................................ 124

Rebbelberga socken .................................................................... 140

Torekovs socken ......................................................................... 147

Västra Karups socken ................................................................. 150

Ängelholms stad ......................................................................... 178

Ortnamnsregister ......................................................................... 182

Efterledsregister .......................................................................... 192

Käll- och litteraturförkortningar

Ale = Ale. Historisk tidskrift för Skåneland ... Lund 1961–.

Alfvegren -r och -are = Alfvegren, L., r-genitiv och are-komposition. Formhi-

storisk undersökning på grundval av svenska dialekter och

ortnamn. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien.

32. Studier till en svensk ortnamnsatlas utg. av Jöran Sahlgren.

10.) Upps. 1958.

Almquist Lagsagor och domsagor = Almquist, J. E., Lagsagor och domsagor i

Sverige. Med särskild hänsyn till den judiciella indelningen.

1–2. (Skrifter utg. av Rättsgenetiska institutet vid Stockholms

högskola. 2: 1–2.) Sthlm 1954–1955.

Andersson Luntertun = Andersson, I., Luntertun (tryckt som bilaga till Eng-

hoff).

ANF = Arkiv för nordisk filologi. Chria och Lund 1883–.

AnnDan = Annales danici medii ævi. Editionem nouam curauit E.

Jørgensen. Khvn 1920.

Antonisz = Antonisz, C., Carte von Oostlant 1543 (reproducerad som

plansch I i H. Richter, Skånes karta från mitten av 1500-talet

till omkring 1700. Del 1. Lund 1929).

APhS = Acta philologica scandinavica. Tidsskrift for nordisk Sprog-

forskning. Khvn 1926–.

APL = Acta processus litium inter regem danorum et archi-

episcopum lundensem. Novam ed. criticam curaverunt A. Kra-

rup et W. Norvin. Hauniæ 1932.

Areskoug = Areskoug, H., Studier över sydöstskånska folkmål. I. (Skrif-

ter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund. 11.) Lund 1957.

BEK = Beskrivning till Rikets allmänna kartverks ekonomiska karta

över Kristianstads län. Bjäre härad och Ängelholms stad.

Malmö 1928–1929.

Benson Blekingska dialektstudier = Benson, S., Blekingska dialektstudier. I.

(Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund. 9.) Lund 1956.

Bergfors Tilljämning a>å = Bergfors, E. O., Tilljämning a>å i dalmål. (Skrifter

utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universi-

tet. 10.) Upps. 1961.

Berntsen = Berntsen, A. B., Danmarckis oc Norgis fructbar Herlighed,

udi fire Bøger forfattet ... Kiøbenhafn 1656.

8

Bjäre byordning = Bjäre härads byordning år 1594. Utg. av G. Fritzell i Bjäre-

bygden 1954.

Bjärebygden = Bjärebygden. Årsbok ... utg. av Bjäre härads hembygds-

förening. Lund och Båstad 1931–.

En bok om Skåne = En bok om Skåne .. . Red. av G. Carlquist. I. Malmö 1936.

Bruhn = Bruhn, E., Ägonamn i Rönnebergs härad. I. (Meddelanden

från Svenska Ortnamnsarkivet. 2.) Lund 1931.

Bräkne-Hoby = Bräkne-Hoby. En sockenbok red. av hembygdsföreningen.

Utg. av F. Wirén. Karlshamn 1962.

Buhrmann = Buhrmann, G. [von], Karta över Skåne 1684. Uppgjord på

Karl XI:s befallning . . . Utg. av F. Wernstedt. Sthlm 1927.

BullDan = Bullarium danicum. Pavelige Aktstykker vedrørende

Danmark 1198–1316. Udg. af A. Krarup. Khvn 1931–1932.

CS = Cartographia scanensis. De äldsta förarbetena till en kart-

läggning av de skånska provinserna 1589. Utg. av H. Richter i

SGÅ 1930.

DaM = Danske Magazin ... [1. Række], Nye danske Magazin [2.

Række], Danske Magazin ... 3. — Række. Khvn 1745–.

Danske Kirkelove = Danske Kirkelove samt Udvalg af andre Bestemmelser

vedrørende Kirken, Skolen og de Fattiges Forsørgelse udg. af

H. F. Rørdam. 1–3. Khvn 1883–1889.

Db = Dombok. Handskrift i landsarkivet i Lund.

DD 1 R = Diplomatarium danicum. Udg. af Det danske Sprog- og

Litteraturselskab .. . 1. Række. Khvn 1957–.


Litteraturselskab ... 2. Række. 1–12. Khvn 1938–1960.


Litteraturselskab ... 3. Række. Khvn 1958–.

Decjb = Decimantjordeboken 1651 jämte sammandrag. Handskrift i

landsarkivet i Lund.

DGP = Danmarks gamle Personnavne ... udg. af G. Knudsen og M.

Kristensen under Medvirkning af R. Hornby. I. Fornavne. II.

Tilnavne. Khvn 1936–.

DiplChristI = Diplomatarium Christierni Primi. Samling af Aktstykker,

Diplomer og Breve, henhörende til Kong Christiern den Förs-

tes Historie ... udg. af C. F. Wegener. Khvn 1856.

DK = Danske Kancelliregistranter 1535–1550, udg. ved Kr. Erslev

og W. Mollerup. Khvn 1881–1882.

DN = Diplomatarium norvegicum ... Chria 1847–.

DR = Jacobsen, L. & Moltke, E., Danmarks Runeindskrifter. Un-

der Medvirkning af A. Bæksted og K. M. Nielsen. Khvn 1941

—1942.

DS = Danmarks Stednavne. Udg. af Stednavneudvalget. Khvn

1922–.

Dänische Bibliotec = Dänische Bibliotec, oder Sammlung von alten und neuen

gelehrten Sachen aus Dännemarck. 1–9. Kopenhagen u. Leip-

zig 1738–1747.

EK = Ekonomiska kartan över Kristianstads län. (Rikets allmänna

kartverk. Ekonomiska avdelningen. 1: 20 000. Kristianstads

län.) [Kartorna över Bjäre härad tryckta år 1928.]

EKr = Erikskrönikan ... utg. av R. Pipping. (Samlingar utg. av

Svenska Fornskrift-Sällskapet. 47.) Upps. 1921.

Enghoff = Enghoff, K., Ängelholm 1516–1916. Översikt av stadens

fyrahundraåriga historia. Lund 1929.

Eriksson Hjäll och tarre = Eriksson, M., Hjäll och tarre samt andra ord för

översäng och övervåning ... (Skrifter utg. genom Landsmåls-

och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. A: 4.) Upps. & Khvn

1943.

Erslev Danmark-Norges Len = Erslev, Kr., Danmark-Norges Len og Lens-

mænd 1596–1660 ... Khvn 1885.

Erslev Danmarks Len = Erslev, Kr., Danmarks Len og Lensmænd i det

sextende Aarhundrede (1513–-1596). Khvn 1879.

Falkman = Falkman, A., Ortnamnen i Skåne. Etymologiskt försök.

Lund 1877.

Feilberg = Feilberg, H. F., Bidrag til en ordbog over jyske almuesmål

1–IV. Khvn 1886–1914.

Festskrift Sahlgren = Festskrift till Jöran Sahlgren. 19 8/4 44. Lund 1944.

Festskrift Skautrup = Festskrift til Peter Skautrup 21. januar 1956. Aarhus

1956.

FortGeistlG = Förteckningar i danska riksarkivet över kyrklig egendom

m.m. i Lunds stift, upprättade i anledning av kungl. cirku-

lärbrev till länsmännen av 28/12 1590. Se E. Schalling, Kyr-

kogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid,

Sthlm 1936, s. 316 ff.

Franzén Vikbol.= Franzén, G., Vikbolandets by- och gårdnamn. 1. (Nomina

germanica. Arkiv för germansk namnforskning utg. av Jöran

Sahlgren. 1.) Upps. 1937.

FrIDReg = Kong Frederik den Førstes danske Registranter, udg. ved Kr.

Erslev og W. Mollerup ... Khvn 1879.

Fritzner = Fritzner, J., Ordbog over det gamle norske sprog. I—III.

Kria 1886–1896.

Fynske Aarbøger = Fynske Aarbøger. Udg. af Historisk Samfund for Fyns

Stift. 1–. Odense 1939–.

GdaGr = Brøndum-Nielsen, Johs., Gammeldansk Grammatik i sprog-

historisk Fremstilling. I—III. Khvn 1928–1935. Ny upplaga

av del I, Khvn 1950. Tilføjelser og Rettelser til Gammeldansk

Grammatik II. Khvn 1957.

GIReg = Konung Gustaf den förstes registratur red. af [V. G. Gran-

lund,] G. O. Berg och J. A. Almquist. I—XXIX. (Handlingar

rörande Sveriges historia ... utg. af kongl. riksarchivet. Ser. 1.)

Sthlm 1861–1916.

10

Gillberg = Gillberg, J. L., Historisk, Oeconomisk och Geographisk

Beskrifning öfver Christianstads Län uti Hertigdömet Skåne

… Lund 1767.

GIK = Geologiska kartan. (Sveriges geologiska undersökning. Ser.

Aa. Berggrundskartor i skalan 1: 200 000 ...) [Kartbladet Bå-

stad tryckt år 1875, kartbladet Engelholm tryckt år 1880.]

Gotländsk ordbok = Gotländsk ordbok ... Red. av G. Danell, A. Schagerström

och H. Gustavson. (Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i

Uppsala. Ser. A: 2.) Upps. 1918–1945.

GS = Generalstabens karta över Sverige, i skalan 1: 100 000. Söd-

ra delen. Sthlm 1943.

Gøyes Jb = Fru Eline Gøyes Jordebog med tilhørende Brevuddrag. Udg.

af A. Thiset. Khvn 1892.

Hald = Hald, Kr., Vore Stednavne. Khvn 1950.

Hallands historia = Hallands historia. [I.] Från äldsta tider till freden i Bröm-

sebro 1645. II. Från freden i Brömsebro till våra dagar. Utg. av

Hallands läns landsting. Halmstad 1954–1959.

Haller = Haller, P., Boken om Hov, Torekov, Båstad och Västra

Karup. Hbg 1950.

Hammarlund = Hammarlund, N., Några glimtar ifrån svunnen tid i nord-

västra Skåne. Malmö 1956.

Hedström = Hedström, G., Sydsmåländska folkmål. I. Inledning, studier

över vokaler i starktonig ställning. (Skrifter utg. genom

Landsmålsarkivet i Lund. 1.) Lund 1932.

Hellberg Plural form = Hellberg, L., Plural form i äldre nordiskt ortnamns

skick (Uppsala universitets årsskrift 1960: 1.) Upps. 1960.

Hellquist -by = Hellquist, E., De svenska ortnamnen på -by. En öfversikt.

(Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles

handlingar. Fjärde följden. XX: 2.) Gbg 1918.

Hellquist EO = Hellquist, E., Svensk etymologisk ordbok. Tredje upplagan.

Lund 1948.

Hellquist -inge = Hellquist, E., Om de svenska ortnamnen på -inge, -unge ock

-unga. (Göteborgs högskolas årsskrift 1905. I.) Gbg 1904.

Holmberg Tomt och toft = Holmberg, B., Tomt och toft som appellativ och

ortnamnselement. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Aka-

demien. 17. Studier till en svensk ortnamnsatlas utg. av Jöran

Sahlgren. 4.) Upps. 1946.

Houken Håndbog = Houken, Aa., Håndbog i danske stednavne. Khvn 1956.

Hund = Daniel Hansson Hund till Romelberg, Konung Erik XIV:s

krönika, utg. af F. A. Dahlgren. (Samlingar utg. af Svenska

Fornskriftsällskapet. 8.) Sthlm 1847.

Ingers SVSD = Ingers, I., Studier över det sydvästskånska dialektområdet.

(Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund. 5.) Lund 1939.

Itkonen = Itkonen, T., Keidas. Erään maastotermin vaiheita. (Suomi

110: 1.) Helsinki 1962.

Jb = Jordebok. Handskrifter i danska riksarkivet, landsarkivet i

Lund och hos länsstyrelsen i Kristianstad.

Jrp = Jordrevningsprotokoll. Handskrift i Kammarkollegiets arkiv,

Stockholm.

Jørgensen Retshistorie = Jørgensen, P. J., Dansk Retshistorie. Retskildernes og

Forfatningsrettens Historie indtil sidste Halvdel af det 17.

Aarhundrede. 2. Udgave. Khvn 1947.

Kalén Halländska gränsmärken = Kalén, J., Halländska gränsmärken. Gbg

1924.

Kalén Ordbok = Kalén, J., Ordbok över Fageredsmålet. (Göteborgs Kungl.

Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles handlingar. Fjärde följ-

den. XXIV.) Gb 1923.

Kalkar = Kalkar, O., Ordbog til det ældre danske sprog (1300–1700) … 1–V.

Khvn 1881–1918.

KB = Kancelliets Brevbøger ... udg. ved C. F. Bricka m.fl. Khvn

1885–.

Kb = Kyrkobok. Äldre i landsarkivet i Lund, yngre i pastors-

ämbetenas arkiv.

KhD = Kjøbenhavns Diplomatarium ... Udg. af O. Nielsen. 1–8.

Khvn 1872–1887.

Krabbes Jb = Krabbes jordebok. Handskrift i danska riksarkivet.

KrSk = Kronens Skøder paa afhændet og erhvervet Jordegods …

udg. ved L. Laursen, F. J. West og S. Nygård. 1–5. Khvn

1892–1955.

Kulturhistoriskt lexikon = Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från

vikingatid till reformationstid. Malmö 1956–.

Lagerbring = Samling Af Åtskilliga Handlingar och Påminnelser, Som

Förmodeligen Kunna gifwa Lius i Swänska Historien, Utgif-

wen af Sven Bring. [1.] Lund u.å.

LAL = Landsmålsarkivet i Lund.

Lb = Lunds stifts landebok. Utg. av K. G. Ljunggren och B. Ej-

der. (Skånsk senmedeltid och renässans. Skriftserie utg. av

Vetenskaps-Societeten i Lund. 4–5.) Lund och Köpenhamn

1950–1952.

Lind Binamn = Lind, E. H., Norsk-isländska personbinamn från medel tiden

. . . Upps. 1920–1921.

Lind Dopnamn = Lind, E. H., Norsk-isländska dopnamn ock fingerade namn

från medeltiden . . . Upps. 1905–1915.

Lind Supplementband = Lind, E. H., Norsk-isländska dopnamn ock fingerade

namn från medeltiden. Supplementband ... Oslo 1931.

Linde -sta = Linde, G., Studier över de svenska sta-namnen. (Skrifter utg.

av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 26. Studier till en

svensk ortnamnsatlas utg. av Jöran Sahlgren. 9.) Upps. 1951.

Linné SkR = Linné, C. von, Carl Linnæi Skånska Resa ... Förrättad År

1749 ... Sthlm 1951.

12

Ljunggren Nordiska ortnamns behandling i medellågtyskan = Ljunggren, K.

G., Undersökningar över nordiska ortnamns behandling i me-

dellågtyskan och medellågtyska drag i gamla nordiska ort-

namn. (Lunds universitets årsskrift. N.F. Avd, 1. Bd 33. Nr 7.)

Lund & Leipzig 1937.

Ljunggren Skånska herregårdar = Ljunggren, G., Skånska herregårdar. Lund

1852–1863.

Lmh = Lantmäterihandling. Original i lantmäterikontoret i Kristian-

stad.

Lundahl Falbygden = Lundahl, I., Falbygdens by- och gårdnamn. (Göteborgs

högskolas årsskrift XXXIII. 1927: 2.) Gbg 1927.

Lundgren-Brate = Lundgren, M., Brate, E. och Lind, E. H., Svenska person-

namn från medeltiden. (SvLm X: 6.) Sthlm och Upps. 1892 —

1934.

LÄU = Lunds ärkestifts urkundsbok, utg. af L. Weibull. 3–6. Lund

1900–1939.

Mejer = Johannes Mejers Kort over det danske Rige. Udg. ... af N. E.

Nørlund. I. Sjælland, Bornholm, Skaane, Halland, Bleking,

Gotland og Færøerne. (Geodætisk Instituts Publikationer. I.)

Khvn 1942.

J. Meyers strandrekognoscering = J. Meyers Strandrecognoscering 14–19 och

23–30 april 1714. Handskrift i krigsarkivet i Stockholm.

Modéer Färdvägar och sjömärken = Modéer, I., Färdvägar och sjömärken vid

Nordens kuster. Namntolkningar. Upps., Leipzig … 1936.

Modéer Norska ordstudier = Modéer, I., Norska ordstudier. Två bidrag till

fiskets ordgeografi. (Uppsala universitets årsskrift. 1953:2.

Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala

universitet. l.) Upps. 1953.

MonHistDan = Monumenta historiæ danicæ. Historiske Kildeskrifter og

Bearbejdelser af dansk Historie … udg. af H. Rørdam. [1.

Række.] 1–2. 2. Række. 1–2. Khvn 1873–1887.

Mtl = Mantalslängd. Handskrifter i danska riksarkivet och lands-

arkivet i Lund.

NecrL = Necrologium lundense. Lunds domkyrkas nekrologium utg.

av L. Weibull. Lund 1923.

NG = Norske Gaardnavne ... udg. af O. Rygh m.fl. 1–19. Kria

1897–1936.

Nielsen Vjb = Kong Valdemar den Andens Jordebog. Udg. og oplyst af O.

Nielsen. Khvn 1873.

NoB = Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning.

Upps. och Lund 1913–.

NordKultur = Nordisk kultur. Samlingsverk ... Under redaksjon av Johs.

Brøndum-Nielsen, O. von Friesen, M. Olsen ... I—XXX.

Khvn, Oslo och Sthlm 1931–1955.

Noreen SprStud = Noreen, A., Spridda studier. [1–] 4. Sthlm och Lund 1895 –

1924.

NoVidSÅ = Det kongelige norske videnskabers selskab. Årbok. Trondhjem

1951–.

ODS = Ordbog over det danske sprog ... udg. af Det Danske Sprog-

og Litteraturselskab. Khvn 1918–1956.

OGB = Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Gbg 1923–.

Ohlsson Blekingskusten = Ohlsson, B., Blekingskusten mellan Mörrums- och

Ronnebyån. Namnhistorisk undersökning. (Skrifter utg. av

Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning. 5.) Lund

1939.

OUÅ = Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. Upps. 1936–.

Pb = Jordeböcker över Lunds ärkesätes gods vid medeltidens slut.

Palteboken och 1522 års uppbördsjordebok utg. av G. Johan-

nesson. (Skånsk senmedeltid och renässans. Skriftserie utg. av

Vetenskaps-Societeten i Lund. 7.) Lund och Köpenhamn

1953.

Pipping Finländska ortnamn = Pipping, H., Finländska ortnamn. (Skrifter utg.

av Åbo akademikommitté. 7.) Helsingfors 1918.

PR 1 = Prästrelationerna från Skåne och Blekinge av år 1624.

Utg. … av J. Tuneld. (Skrifter utg. av Kungl. Humanistiska

Vetenskapssamfundet i Lund. 18.) Lund 1934.

PR 2 = Prästrelationerna från Skåne av år 1667 och 1690 . . . utg. av

J. Tuneld . . . (Skrifter utg. av Kungl. Humanistiska Veten-

skapssamfundet i Lund. LIX.) Lund 1960.

Priv = Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer

utg. av N. Herlitz m.fl. 1–4. Sthlm 1927–1946.

RAP = Otryckta pergamentsbrev i svenska riksarkivet.

Rep = Repertorium diplomaticum regni danici mediævalis. Forteg-

nelse over Danmarks Breve fra Middelalderen, med Udtog af

de hidtil utrykte. Udg. ved Kr. Erslev m.fl. [1. Række.] 1–IV.

2. Række. 1–IX. Khvn 1894–1939. (Citeras efter serie och

nummer.)

Rietz = Rietz, J. E., Svenskt dialektlexikon. Lund 1867.

RK = Skånska rekognosceringskartan 1812–1820. Original i Ri-

kets allmänna kartverk.

Rosenberg = Rosenberg, C. M., Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sve-

rige . . . Sthlm 1882–1883.

Räk = Räkenskaper för Hälsingborgs län. Handskrifter i danska

riksarkivet.

Sahlgren HbgOrtn = Sahlgren, J., Hälsingborgstraktens ortnamn. (I Hälsing-

borgs historia, utg. under redaktion av L. Bååth. I.) Hbg 1925.

SAOB = Ordbok över svenska språket utg. av Svenska akademien. Lund

1893–.

Schlyter Ordbok = Schlyter, D. C. J., Glossarium ad Corpus iuris sueogotorum

antiqui. Ordbok till Samlingen af Sweriges Gamla Lagar.

(Corpus iuris sueo-gotorum antiqui. Vol. XIII. Samling Af

14

Sveriges Gamla Lagar ... Trettonde Bandet. Ordbok.) Lund

1877.

SD = Svenskt diplomatarium. Sthlm 1829–.

SDns = Svenskt diplomatarium, nya serien. Sthlm 1875–.

SGÅ = Svensk geografisk årsbok. Utg. av Sydsvenska geografiska

sällskapet. Lund 1927–.

Sidenbladh = Sidenbladh, K., Sveriges härads- och sockennamn granska-

de. 2 uppl. Sthlm 1873.

SkO = Skånes ortnamn. Utg. av Sydsvenska ortnamnssällskapet

och Landsmålsarkivet i Lund. Lund 1958–.

Skånes adresskalender = Skånes adress- och affärskalender samt resehandbok

inom Malmöhus- och Cristianstads-län utg. af Claës Wigström

... Christianstad 1862.

SMR = Svenska medeltidsregester. Förteckning över urkunder till

Sveriges historia 1434–1441, utg. av S. Tunberg . . . Sthlm

1937.

SOH = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Hallands län. Upps. & Kö-

penhamn 1948–.

SOSk = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Skaraborgs län. Upps. o.

Köpenhamn 1950–.

SOV = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Värmlands län. Upps. 1922–

. SOÅ = Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. Lund

1925–.

SOÄ = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Älvsborgs län. I—XX.

Sthlm 1906–1948.

SRD = Scriptores rerum danicarum medii ævi ... quos collegit,

adornavit et publici juris fecit J. Langebek [m.fl.]. I—IX. Haf-

niæ 1772–1878.

SRP = Svenska Riks-Archivets pergamentsbref från och med år

1351, förtecknade med angifvande af innehållet [af N. A.

Kullberg]. I—III. Sthlm 1866–1872.

Stjernswärd = Stjernswärd, C. G., Engeltofta Förr och Nu. Tillökt och

förbättrad Upplaga. Lund 1821.

Styffe Bidr = Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver sam-

lade och utg. af C. G. Styffe. I—V. Sthlm 1859–1884.

Styffe Skand3 = Styffe, C. G., Skandinavien under unionstiden ... 3 uppl.

Sthlm 1911.

Ståhle -inge = Ståhle, C. I., Studier över de svenska ortnamnen på -inge. På

grundval av undersökningar i Stockholms län. (Skrifter utg. av

Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 16. Studier till en svensk

ortnamnsatlas utg. av Jöran Sahlgren. 3.) Lund 1946.

Ståhle Västra Vingåker = Ståhle, C. I., Ortnamn och bebyggelse i Västra Ving-

åker. (Sörmländska handlingar. 18.) Nyköping 1954.

Suhm NS = Nye Samlinger til den danske Historie [udg. af P. F. Suhm].

1–4. Khvn 1792–1795.

Svensk ortförteckning = Svensk ortförteckning 1960, till bruk för trafikverken

och deras kunder, utg. av Kungl. generalpoststyrelsen, Kungl.

telestyrelsen och Kungl. järnvägsstyrelsen. Sthlm 1960.

SvLm = Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif.

Sthlm och Upps. 1879–.

SvTrakt = Sveriges traktater med främmande magter jemte andra dithörande

handlingar. Sthlm 1877–.

SvTÅ = Svenska turistföreningens årsskrift. Upps. och Sthlm 1886–.

SvU = Svensk uppslagsbok. 2 omarb. o. utvidg. uppl. Malmö

1947–1955.

Söderwall = Söderwall, K. F., Ordbok öfver svenska medeltidsspråket.

Lund 1884–1918. Supplement. Lund 1925–. (Samlingar utg.

av Svenska Fornskrift-Sällskapet. 27 och 54.)

Sørensen -sted = Sorensen, J. K., Danske bebyggelsenavne på -sted. (Navnes-

tudier udg. af Stednavneudvalget. 1.) Khvn 1958.

Test = Testamenter fra Danmarks Middelalder indtil 1450 udg. …

af Kr. Erslev. Khvn 1901.

Ti Afhandlinger = Ti Afhandlinger. Udg. i anledning af Stednavneudvalgets 50

års jubilæum. (Navnestudier udg. af Stednavneudvalget. 2.)

Khvn 1960.

Torp NEO = Torp, A., Nynorsk etymologisk ordbok. Kria 1919.

Trap = Trap, J. P., Kongeriget Danmark. Fjerde omarb. Udgave …

I—X. Khvn 1920–1930.

Widmark U-omljudet = Widmark, G., Det nordiska u-omljudet. En dialekt-

geografisk undersökning. I. (Skrifter utg. av Institutionen för

nordiska språk vid Uppsala universitet. 6.) Upps. 1959.

Wigforss SHF = Wigforss, E., Södra Hallands folkmål. Ljudlära. (SvLm B

13.) Sthlm 1913–1918.

VisLSt = Visitatsbog for Lunde Stift 1611–1637. Udg. med en Inled-

ning af B. Kornerup. (I G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne

från reformationen till nyaste tid ... Ser. 1.) Lund 1943.

VitSanctDan = Vitæ sanctorum Danorum. Udg. ved M. Cl. Gertz ... Khvn

1908–1912.

Vjb = Kong Valdemars Jordebog. Udg. ... ved S. Aakjær. Khvn

1926–1945.

Worm = Worm, O., Scania vulgo Schonen. 1644 års typkarta. (Re-

producerad som kartbilaga III i H. Richter, Skånes karta från

mitten av 1500-talet till omkring 1700. Del 2. Kartbilagor

Lund 1929.)

de Vries = Vries, J. de, Altnordisches etymologisches Wörterbuch.

Leiden 1961.

XenLid = Xenia Lideniana. Festskrift tillägnad professor Evald Lidén

på hans femtioårsdag den 3 oktober 1912. Sthlm 1912.

16

ZfN = Zeitschrift für Ortsnamenforschung. 1–13: H. 1. München

und Berlin 1925–1937. Zeitschrift för Namenforschung. 13: H.

2–. Berlin 1937–.

Aarbøger = Aarbøger for nordisk Oldkyndighed og Historie … Khvn

1866–.

ÆDA = De ældste danske Archivregistraturer udg. ... ved T. A.

Becker m.fl. 1–5. Khvn 1854–1910.

Ödeen = Ödeen, N., Studier i Smålands bebyggelsehistoria. Ett bidrag

till svensk ortnamnsforskning. Lund 1927.

Örnehufwud = Örnehufwud, O. Hansson Swart, Exactissima totius Scania

geographica descriptio. (Reproducerad som kartbilaga II i H.

Richter, Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkring

1700. Del 2. Kartbilagor. Lund 1929.)

Andra förkortningar

a.a. = anförda arbete

adj. = adjektiv(et)

art. = artikel (n)

a. s. = anförda ställe

avskr. = avskrift

best. = bestämd (form)

bjm. = bjäremål

dial. = dialekt(er)

el. = eller

enl. = enligt

ev. = eventuell, -t, -a

f. = form(en), född, femininum

f(f). = följande

fda. = forndansk, -t, -a

f. leden = förra leden, förleden

fr. = frälse

fsk. = fornskånsk, -t, -a

fsv. = fornsvensk, -t, -a

fvn. = fornvästnordisk, -t, -a

fön. =fornöstnordisk, -t, -a

gen. = genitiv

hd = härad

ibm = ibidem

IN = inbyggarnamn

ins. = insockne (s)

jfr = jämför

jlht = jordlägenhet, -er

Kam.-koll. = Kungl. Kammarkol-

legiet

KB = länsstyrelsen

KDS = Kungl. Domänstyrelsen

kr. = krono

m. = maskulinum

mlt. = medellågtysk, -t, -a

mtl = mantal

n. = neutrum

no. = norsk, -t, -a

o. = omkring

obest. = obestämd (form)

orig. = original

pl. = pluralis

prep. = preposition(en)

s. = sida(n)

sg. = singularis

sk. = skatte

s. leden = senare leden

sn = socken

sp. = spalt, -en, er (na)

sv. = svensk, -t, -a

sydsv. = sydsvensk, -t, -a

t. (efter årtal) = talet

urspr. = ursprunglig, -t, -a, -en

uts. = utsockne (s)

vid. = vidisse (vidimerad avskrift)

Bjäre härad

Äldre belägg: de Biargahered 1201 DD 1 R 4: 62 avskr. 1680-t.

(Test 6, Biargaherred SD 1:686), in Biærgahæret 1250-t. APL 29

avskr. 1700-t. (SRD 5:594), Biærgheret, Byærgheret o. 1300 Vjb

24, 54, Bierga häred, Biarghahered 1332 DD 2 R 10: 370, 374

avskr. o. 1600 (Bierga hæred, Biargha hered SD 4: 289, 292,

SvTrakt 1:538, 542), Biorgahered 1341 DD 3 R 1:120 avskr. o.

1600 (SD 4:730, SvTrakt 2:28), Biørgha 1341 DD 3 R 1:122 avskr.

o. 1600 (SD 5: 12, SvTrakt 2:36), Byerghæheret 1343 DD 3 R

1:331 (SD 5: 180, SvTrakt 2:68), Bierghæ hærædh 1356 SvTrakt

2:229 (Biærghæ hærædh Styffe Bidr 1:28), Biærghs 1398 Styffe

Skand3 61, Byæræ H. 1430 Rep 1:6437, Byare 1430 Styffe Skand

3

61 (= föregående belägg?), Biergæ 1438 SMR 264, Biæriæherret

1450 DiplChristI 35, j Bierge hæret, jnnen Bierge heret 1459 LÄU

3:404, 3: 407, i Biära häradt 1494 LÄU 5: 242 avskr. o. 1690 (Rep

2:7800), vdi Bierge herret 1501 LÄU 6:40, Biere herret 1510-t. Pb

74: 6 avskr. o. 1650, i biergherrit 1513 Suhm NS 2 1: 119, vdi bier-

reherret 1517 ibm 2 1: 168, Biære herret 1522 Jb Pb 499:6, Bierga

Hæred 1523 GIReg 1:293, Bierreherred, Bereg herrit 1523 FrID-

Reg 11, 13, bierge Herritt, bierre Herrett o. 1524 Krabbes Jb, Berri

(!) 1529 FrIDReg 229, Biereherritt, wtii Beriie herritt, Berigherrit

1532 ibm 419, 454, 459, Bierge Herred 1542 DK 247, Lugu og

Bierghe Herreder 1547 DK 346, Bierg ... Herreder, Bierre Herred

1551 KB 22, 81, Bierre Herredsting, Bierge … Herreder (2 ggr),

Bierre Herred 1552 KB 166, 187, 194, 187, Gøding og Bierge Her-

reder 1553 KB 231, Berrig Herred 1555 KB 410, aff . . . Biergeher-

rit 1558 KhD 3:29, Bierre H. 1560 KrSk 1: 72, Bierre Herridt o.

1570 Lb 2 22: 1, wdj Biergherridt ÆDA 4: 297 avskr. 1577, Bierge

herrit, Bierg herrit (3 ggr), Bjerg herrit, Biergherrit o. 1590 CS 23,

30, 32, 34, Bierrgeherridt o. 1590 FortGeistlG,

20

Bierre Herrid 1611–1612 Jb, Bierreherrit o. 1620 VisLSt 92, Bierig

Herridt 1651 Decjb, Bierre Her. 1656 Berntsen.

Under den svenska tiden har skriftformer med slutande -e och -a

växlat. De äldre källorna (Jrp 1670–1671, Jb 1662, 1674 och 1713)

har alla former av namnet med -e. -a-formen dyker första gången

upp i Kb 1712 och finns dessutom hos Gillberg 1767 och i de sena-

re jordeböckerna. År 1861 kommer -e-formen igen i GS. År 1873

förekommer den hos Sidenbladh s. 37 och år 1878 i Skånes kalen-

der 2: 359. Den är nu allenarådande i skrift.

I de södra och östra delarna av Bjäre benämnes häradets nord-

västra del, omfattande Västra Karups, Torekovs och Hovs socknar,

med ett gemensamt namn H ä r a d e t . Benämningen är

svår att bedöma men torde knappast återspegla äldre judiciella el.

politiska förhållanden. Möjligen kan namnet syfta på att den yttre

delen av Bjärehalvön har betraktats som kärnan av häradet, dess

»egentliga» område.

IN: - - - . I Barkåkra betecknar ordet oftast

‘invånare i Bjäre hd utanför Barkåkra’; i Grevie, Förslöv och

Hjärnarp betecknar det ‘dem som bor i Häradet, d.v.s. Västra Ka-

rup, Hov och Torekov’ (jfr ovan). Dessa kallas även el.

.

För tolkningen av häradsnamnet finns två tänkbara möjligheter:

antingen är namnet gen. pl. av den brutna sidoformen till berg,

nutida bjm. , syftande på Hallandsås (Falkman s. 21, J. Sahl-

gren NoB 8:59), el. är det gen. pl. av ett inbyggarnamn *

‘bergsbo, den som bor på (och vid) berget (Hallandsås)’. Se I. Lun-

dahl NoB 25: 17 ff., speciellt 41 f., och Hellberg Plural form s. 166

f. Jfr att inbyggarnamn torde ingå även i namnen på de närbelägna

häraderna Norra och Södra Åsbo (se SkO A 18: 13) samt Västra

och Östra Göinge (se J. Sahlgren NoB 8: 59). I samband med den

senare tolkningsmöjligheten bör det nämnas, att ett inbyggarnamn,

som antagligen avser bjäreborna, förekommer i Jordanes’ historis-

ka arbete De origine actibusque Getarum, troligen skrivet år 551.1

J. V. Svensson har NoB 5: 119 ff. gjort troligt, att det av Jordanes

nämnda folkslagsnamnet bergio är ett inkolentnamn, kanske i gen.

pl., som har samband med häradsnamnet Bjäre. 1 Utgivet av Th. Mommsen i serien Monumenta Germaniæ historica. Auct. an-

tiqv. V 1:53 ff Berlin 1882.

De båda orden är inte formellt identiska (ett Bergi- skulle givetvis

ha utvecklats till ett senare *Birg-), men detta torde knappast mins-

ka möjligheten av att ett inbyggarnamn ingår i häradsnamnet: in-

byggarnamnet kan ha ombildats med den brutna sidoformen till

berg som mönster.

Bjäre hd hade i äldre tider troligen ungefär samma utsträckning

som nu. För diskussionen om hur mycket häradet äldst omfattade

och till vilket landskap det urspr. hörde har ett privilegiebrev av år

1170 för Ringsteds kloster på Själland spelat en viktig roll. Enl.

brevet erhöll klostret »Capellam unam, in Hallandia sitam», jämte

kapellets inkomster av tionden och fisken »infra terminos Parochiæ

in Hof». Se SRD 1: 278 och Dänische Bibliotec 3: 138. Flera fors-

kare har identifierat den i brevet nämnda lokaliteten med Hovs sn i

Bjäre hd och dragit den slutsatsen, att häradet helt el. delvis vid

tiden för privilegiebrevets avfattande räknades till Halland. Se G.

Olsson Hallands historia 1: 225 med där anförd litt. och K. G.

Ljunggren Hallands historia 2: 1055. Den senare utgår från att en-

dast den nordvästra delen av häradet, i så fall väl omfattande Västra

Karup, till vilken socken troligen också Båstad urspr. hörde,2 Hov

och Torekov, tillhörde Halland. Han pekar dessutom på att berg-

formationen Hovs hallar enl. en av J. Sahlgren SvTÅ 1933: 208

framförd teori skulle ha givit upphov till landskapsnamnet Halland.

Emellertid torde privilegiebrevet böra avföras ur diskussionen. Det

förefaller betydligt mer sannolikt, att den ort som nämnes i brevet

är byn Hov i Ysby sn, Höks hd (se B. Ejder Ale 1963: 1 s. 12 ff.):

åtminstone den nuvarande kyrkan i Ysby ligger inom byn Hovs

gränser, och namnförhållandena talar för att denna by har varit

socknens gamla centrum (Ejder a.s., SOH 1: 69, K. G. Ljunggren

Hallands historia 2:1059 f.). De fisken, som omtalas i brevet, syftar

i så fall, som Ejder a.s. påpekar, på det ekonomiskt betydelsefulla

laxfisket i Lagan; för Hovs sn i Bjäre hd har fisket säkerligen spelat

en avsevärt mindre roll (Ejder a.s.). Därmed faller det säkraste stö-

det för tesen att Halland äldst omfattade en del av el. hela Bjäre hd.

Namnförhållandena är ensamma inte beviskraftiga. Även om Hovs

hallar har givit upphov till namnet Halland, behöver detta inte in-

nebära att Hovs sn har tillhört Halland; som 2 Se nedan s. 45 f.

22

Sahlgren a.s. framhåller kan landskapet ha namngivits av skåningar

el. av dem som söderifrån sjöledes har rest till det; det land som låg

innanför hallarna har kallats Halland. På ett liknande sätt kan man

förklara varför ön utanför Bjärehalvön har fått namnet Hallands

Väderö. Namnet kan ha givits av söderifrån kommande sjöfarare

som kände till att Halland tog vid någonstans norr om och innanför

ön. Jfr J. Sahlgren NoB 41: 13 och Å. Granlund OUÅ 1961:11 ff.

De folk vilka har bott söder om Hallandsås, som ligger i gränstrak-

terna mellan Skåne och Halland, har på liknande grunder givit åsen

dess namn. Det enda som i någon grad skulle kunna tala för att en

landskaps- och häradsgräns har gått rakt genom Bjäre hd är det

förhållandet, att Västra Karup,3 Hov och Torekov i viss mån be-

traktas som en enhet av bjäreborna: de tre socknarna kallas med ett

gemensamt namn för Häradet (se ovan s. 20). Området är dock

alltför obetydligt för att ha bildat ett eget härad, och av bebyggel-

sehistoriska skäl är det osannolikt att det har räknats till Höks hd.

Den äldsta bebyggelsen i Bjäre (orter med namn på -löv och -inge)

ligger på sluttningarna mot Skälderviken inom ett topografiskt lik-

artat område; att en del av detta skulle ha tillhört Höks hd på andra

sidan den karga Hallandsås är inte troligt. Det finns således inga

vägande skäl för tesen att Bjäre hd helt el. delvis urspr. skulle ha

tillhört Halland.

År 1486 och senare under den danska tiden hörde Bjäre hd till

Hälsingborgs län. Se Erslev Danmarks Len s. 1 och Erslev Dan-

mark-Norges Len s. 2 f.

Att döma av en del ortnamn med f. leden Ting- har man i äldre

tider haft två tingställen i Bjäre hd, ett i Hov (jfr naturnamnet Ting-

höigsager 1510-t. Pb 81:21 avskr. o. 1650) och ett i Grevie, där en

gravhög sydväst om kyrkan med ett ännu levande namn kallas

Tinghögen. Jfr vidare att en åker i Grevie har kallats Tingstickid (o.

1570 Lb 2 32: 28). Möjligen har häradstinget äldst hållits i Hov,

som kan ha varit kultcentrum för häradet (jfr nedan s. 129), och

senare flyttats till Grevie, som under senmedeltiden och början av

nyare tiden var marknadsplats (se beläggen nedan s. 69). Eftersom

det finns ett nära samband mellan marknader och ting (se A. E.

Christensen NordKultur 16: 185), förefaller det troligt att Grevie

under denna tid också var tingställe. 3 Till denna socken hörde urspr. troligen även Båstad. Se nedan s. 45 f.

Enl. bevarade domböcker sammanträdde tinget i slutet av 1600-

talet i Båstad och fr.o.m. år 1700 i Ängelholm. Bjäre bildade 1682

tillsammans med Luggude en domsaga, som ägde bestånd till 1691,

då Luggude ersattes med S. och N. Åsbo. Fr.o.m. år 1878 är Bjäre

och S. Åsbo härader sammanförda till ett tingslag med tingställe i

Ängelholm. Domsagan kallas S. Åsbo och Bjäre domsaga. Se

Almquist Lagsagor och domsagor 1: 405.

Fram till år 1952, då Rebbelberga införlivades med Ängelholms

stad, omfattade Bjäre hd nio socknar: Barkåkra, Båstad, Förslöv,

Grevie, Hjärnarp, Hov, Rebbelberga, Torekov och Västra Karup.

Vid kommunsammanslagningen år 1952 kom Hov, Torekov och

Västra Karup att bilda en kommun, benämnd Västra Bjäre. Grevie

och Förslöv slogs samman till en kommun, Förslövsholms kom-

mun. Hjärnarps kommun kom att omfatta även Tostarps sn i N.

Åsbo hd. Båstad och Barkåkra bildade egna kommuner.

24

Barkåkra socken

Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Barkåkra, om vars namn se

nedan.

Barkåkra ). — in Barkakræ, ecclesia Barkakræ 1333

DD 2 R 11:8 (SD 4:303, ecclesie Barkagre ÆDA 5:159 avskr. o.

1490, SRD 7:257 avskr. 1494), ecclesia Barkakra 1351 SD 6:290

(Rep 1: 2307), Barkakra 1358 Test 122 (Lund), Barkakre (2 ggr),

Barkakre 1471 LÄU 4:129 avskr. 1494 (Rep 2:2935), ecclesia

Barckagre 1500-t. DD 2 R 11:7 (SD 4:304, not), i Barkager 1512

Rep 2: 12141 vid. 1685, Barchaggere lehn (2 ggr), Barchagger,

Ba(r)chager 1510-t. Pb 86: 1, 87: 3, 97: 28, 98: 18 avskr. o. 1650,

Barckaghre lænn 1522 Jb Pb 535: 11, Bierckeger (!) 1536 DK 17,

Barckagger Len 1542 DK 252, Barckagger Len 1549 DK 422,

Barckagger (...) Len 1555 KB 363, 387, Barchagers Kircke, Barck-

ager (sognn), Barckagers Mendt o. 1570 Lb2 31:11, 34:21, 35:25f.,

35:5, Barckagger 1574 KrSk 1: 148, Barckagers Lhenn, Barck-

aggerr Sognn o. 1590 FortGeistlG, Barchager (3 ggr), Barkagger o.

1590 CS 23, 30, Barchager 1594 Bjäre byordning s. 51 avskr.

1664, Barckagger o. 1620 VisLSt 93, (3 ggr) 1624 PR 1:28, Barch-

agger S. 1630 KrSk 1: 443, Barchager kirke 1643 inskrift å stora

klockan i Barkåkra kyrka, Barckager Sogenn 1645–1646 Jb,

Barckager (Sougen), Barckagger 1651 Decjb, Barck-Ager 1656

Berntsen. — Barckager (Sochn) 1662, Barckager (Sochn), Barck-

agra, Barchager 1674, Barckagra (Sochn), Bårckagra (!) 1713,

Barckåkra (Sochn) 1754, Barckåra (!) Sochn, Barkåkra, Barckåkra,

Barkåckra, Barckåckra 1783, Barkåkra (Socken), Barckåkra 1825,

Barkåkra (Socken) 1874 Jb. — Barckackra, Barckakra, Barkackra,

Barkager, Barckager, Barkagra, Barchagers Kirche 1670–1671 Jrp,

Birkagra 1684 Buhrmann, Barkåkra 1712 Kb, Barckåkra Sokn och

By 1767 Gillberg, Barkåkra GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. —

Jb 1662 upptager ett helt och ett enfjärdedels kronohemman. Troli-

gen fanns i byn år 1662 dessutom femton hela, tre halva och två

enfjärdedels insocknes frälsehemman.1

— F. leden är flertydig.

Den kan vara fsk. gen. Barka av det från fda. område betygade

mans(bi)namnet Barki (DGP I 1: 96, II 1: 38). En annan möjlighet

är, att den är kompositionsform av bark ‘cortex’ och i så fall syftar

på gammal barktäkt (jfr Ödeen s. 14 och OGB 5: 37 med där an-

förd litt.). Med hänsyn till s. ledens åkra torde emellertid detta

tolkningsförslag böra bedömas som något mindre sannolikt än det

först nämnda. Slutligen kan f. leden vara fsk. gen. av ett till bark

‘cortex’ bildat, mot det fvn. Bo rkr svarande mans(bi)namn (Falk-

man s. 194). Se Lind Dopnamn sp. 186 f., Supplementband sp. 193

och Binamn sp. 53 f. Namnet är dock inte säkert belagt i fda.; be-

läggen är jylländska och kan vara apokoperade former av det ovan

nämnda Barki (DGP II 1:37). Någon topografisk motivering till att

f. leden skulle innehålla ett ord svarande mot fvn. barki m., no.

barke m. ‘strupe’ (Fritzner, Torp NEO) föreligger inte. Jfr även B.

Ejder SOÅ 1952–1954: 14 ff. S. leden är en böjningsform, sanno-

likt i pl., av åker, bjm. , som i trycksvag ställning har under-

gått en stark reduktion i uttalet. Jfr nedan s. 170 och SkO A 18:28.

IN: ', (saknas), -a, -ana.

1 † B a r k å k r a f a r m el. Ö v r a g å r d . Säteri.

1 1/2 ins. fr. En farm; består av 1/4 mtl av Engeltofta säteri, ins.

7/16 mtl nr 1 Barkåkra, 3/16 mtl nr 3 ibm, 1/4 mtl nr 4 ibm, 3/16

mtl nr 6 ibm och 3/16 mtl nr 7 ibm, kungl. brev 19/2 1810. Barkåk-

ra Farm 1821 Stjernswärd s. 54, Öfregård 1812 Kb, Öfragård GIK.

Se beträffande namnelementet farm ovan s. 4. 1 7/16 ins. fr., varom

se samma Jb-nr ovan. 2 † P r ä s t g å r d e n 3/4 uts. fr. Urspr. sock-

nens prästgård. Prästegården 1670–1671 Jrp, 1755 Kb. 2 S t u b -

b e s p j ä l l e t en äng kr. Stobespiellit, Stabospiellit (!) 1510-t. Pb

104:8, 105: 11 avskr. o. 1650, Stubbe spiellid (2 ggr) o. 1570 Lb 2

37: 12, 37: 16; Stubbespjellet 1874 Jb. S. leden är best. f. sg. av

ägobeteckningen spjäll ‘liten hörnig åker’ (Rietz). 3 3/16 ins. fr.,

1 Anteckningarna i Jb 1662 om socknens insocknes frälse är oklara och i några kontrollerbara fall uppenbart felaktiga. Uppgifterna om Barkåkras insocknes frälse-hemman har därför måst åstadkommas genom jämförelser mellan Jb 1660, Jb 1662 och Jrp 1670–1671.

26

varom se under nr 1 Barkåkra. 4 1/4 ins. fr., varom se under nr 1

Barkåkra. 5 1/4 ins. fr., varom se under nr 1 Engeltofta. 6 en jord

kr. 6 och 7 vartdera 3/16 ins. fr., varom se under nr 1 Barkåkra. 8

1/4 ins. fr., varom se under nr 1 Engeltofta. 9 1/8 ins. fr., varom se

under nr 1 Engeltofta. 10-12 vartdera 3/16 ins. fr., varom se under

nr 1 Engeltofta. 13 och 14 vartdera 1/6 ins. fr., varom se under nr 1

Kelliehouse. 15 1/8 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse. 16

1/4 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse. 17 3/16 ins. fr., varom

se under nr 1 Engeltofta. 18 1/6 ins. fr., varom se under nr 1 Kelli-

ehouse. 19 1/16 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse. 20

† K l o c k a r e g å r d e n 1/8 kr. (klockareboställe). Klåckare boh-

let 1670–1671 Jrp, Klockaregården 1757 Kb. 20 en utjord kr. (21

ett torp uts. fr. Uteslutet, Kam.-koll. 2/2 1928.) 22 1/16 ins. fr.,

varom se under nr 1 Skepparkroken.

H e m m a n s d e l a r (mestadels nya namn):

G a m m e l g å r d e n (å nr 22). Kallas oftare, ef-

ter den nuvarande ägaren Hulth, H u 1 t h a g å r d e n -

el. H u l t h e n s . — O s k a r s f a r m (å

nr 4 och 6). Efter Oskar Thörn, gårdens förre ägare. — P e r s -

g å r d (å nr 14, 18 och 19 Barkåkra samt nr 1 Engeltof-

ta. Byggnaderna nu rivna; gården är en del av F 10:s flygplats).

EK, BEK. S j ö h u l t (å nr 6 och 7; byggnaderna nu rivna).

EK, BEK, 1948 Kb. Anledningen till namngivningen är okänd.

Någon topografisk motivering för namnet finns i varje fall inte. —

S t e n e h o l m (å nr 7). BEK, 1948 Kb. Åkrarna var

förr mycket steniga. S. leden har kommit till genom en missupp-

fattning: gårdens förre ägare, som är namngivaren, trodde sig veta,

att holm egentligen betyder ‘åker’. Naturligtvis har också associa-

tioner till herrgårdsnamn på -holm spelat in. — S v e n s t o r p

(å nr 4). Väl efter Sven P. Andersson, en f.d. ägare, död

1911. — T o f t a l u n d (å nr 14, 18 och 19 Barkåkra

samt nr 1 Engeltofta. Byggnaderna nu rivna; gården är en del av

F 10:s flygplats). EK, BEK. Namnet beror väl på partiell uppkallel-

se efter Engeltofta (nedan s. 27).

L ä g e n h e t e r:

† A s k e h u s e t 1788 Kb. F. leden är kompositions- el. kollek-

tivform av trädnamnet ask. — † B a r k å k r a h u s . Barkåckrahus

1794 Kb. — † E n e h u s e t 1788 Kb. F. leden är kompositions-

el. kollektivform av trädnamnet en. — H a m n e n, se Skälderviken

nedan. H e d v å n g e n (å nr 2). S. leden är best. f. sg.

av vång ‘gärde’. — K n u t s (å nuvarande nr 38). Möjligen

efter en torpare Knut Jönsson, f. 1792. — † P l a n t e r i n g s h u -

s e t 1790 Kb. F. leden har sannolikt syftat på en skyddsplantering

mot flygsand. — S k ä 1 d e r v i k e n (bildat genom

avsöndringar från Barkåkra, Valhall och Errarp). Skellder wijk

(som naturnamn) 1684 Buhrmann, Skälderviken GS, EK, BEK,

1948 Kb. Urspr. ett naturnamn, varom se K. G. Ljunggren NoB

31:150 ff., och S. Fries NoB 49:104 f. Uttalet med k i stället för det

väntade g beror på riksspråkspåverkan. Naturnamnet Skälderviken

användes sällan i trakten; viken kallas vanligen Bukten .

Som bebyggelsenamn är namnet ungt; den äldre benämningen är

H a m n e n el. Ä n g e l h o l m s h a m n

. Hamnen 1857 Kb. — † S t e n h u s e t 1765 Kb. —

† T e g e l b r u k s h u s e t 1812 Kb. Ett tegelbruk omnämnes i

Lmh 1809. — † T r ä d g å r d s h u s ( e t ) . Trägårdshus 1783 Jb,

Trägårdshuset 1812 Kb. — Ä n g e l h o l m s h a m n, se Skälder-

viken ovan.

F ö r s v u n n a g å r d n a m n:

† H e d e n. heeden 1670–1671 Jrp, 1674 Jb (1/4 ins. fr.). — † R

o v e g å r d e n (bebyggelsenamn?). Rofwegården 1726 Lmh. F.

leden är kompositionsform av växtnamnet rova. — † T o r b e r n s

g å r d . Torberns gaardtt o. 1570 Lb 2 35:25. F. leden är gen. av

mansnamnet Thorbiorn (DGP I 2: 1376 ff.).

1 Engeltofta 2 5/8 ins. fr. Säteri. En farm; består av

1/2 mtl av Engeltofta säteri, ins. 1/4 mtl nr 5 Barkåkra, 1/4 mtl nr 8

ibm, l/8 mtl nr 9 ibm, 3/16 mtl vartdera nr 10, 11, 12 och 17 ibm,

1/4 mtl av nr 3 Vantinge samt 1/4 mtl vartdera nr 16 och 17 Vejby,

kungl. brev 19/2 1810. Se för övrigt nr 1 Barkåkra, nr 1 Kelliehou-

se, nr 1 Lugnet, nr 1 Nådala, nr 1 Toftakulla, nr 1 Valhall och nr 1

Vantinge (till dessa enheter och till farmen nr 1 Engeltofta har förts

sammanlagt 1 3/4 mtl av det gamla Engeltofta säteri). — Eng-

elthoffte 1624 PR 1: 28, Engeltoft 1637 KB 109, 1656 Berntsen. —

Engel toffta, Engeltoffta 1662, Engeltoffta, Engeltoffte herregårdh

1674, Engeltofta Herregårdh 1713, Engeltofta

28

Sätesgård 1754, 1783, Engeltofta Säterie, Farmen Engeltofta 1825,

Engeltofta 1874 Jb. — Engeltoffta (huffwudh gårdh), Engelltoffta

1670–1671 Jrp, engeltofta 1684 Buhrmann, Engeltofta Säteri 1767

Gillberg, Engeltofta GIK, Ängeltofta GS, EK, BEK, Engeltofta

1948 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt insocknes frälsehemman —

Engeltofta huvudgård anlades enligt Jrp 1670–1671 o. 1630 av

Gabriel Kruse. Jfr att PR 1 1624 inte upptager Engeltofta som

herrgård. Se även Ljunggren Skånska herregårdar art. Engeltofta.

Den bebyggelse, som förut har funnits på platsen, har troligen varit

relativt obetydlig: härför talar såväl de sena beläggen som det fak-

tum, att PR 1 1624 upptager Engeltofta under rubriken »Thorper»,

inte under »Byer». F. leden har av K. G. Ljunggren SOÅ 1946–

1948: 56 föreslagits innehålla en sammansättning äng-hälla ‘ängs-

sluttning’ el. *äng-(h)ald, -(h)œlde ‘ängsbetesmark’. Sluttningarna

vid Engeltofta är så obetydliga, att det senare alternativet förefaller

vara att föredraga. Emellertid finns det, som Ljunggren nämner,

ännu en möjlighet: f. leden skulle kunna vara fsk. gen. Engla av

mansnamnet Engli, ett namn med övervägande östdansk utbred-

ning (DGP I 1: 242 f., Falkman s. 145 f.). Utvecklingen av *Engla-

till Engel- kan i så fall förklaras med att a har försvagats och fallit,

varvid l har blivit stavelsebildande. Se GdaGr 2:259 f.; jfr SOV 5:

11. Även inverkan från namnet på den närbelägna staden Ängel-

holm kan ha bidragit till utvecklingen. Visserligen är, som Ljung-

gren a.s. framhåller, ortnamn på -tofta oftast inte sammansatta med

personnamn, men undantagen är speciellt i Danmark relativt vanli-

ga (se Holmberg Tomt och toft s. 275). Det måste bl.a. därför anses

minst lika tänkbart, att f. leden i Engeltofta innehåller ett person-

namn som en av de ovan nämnda supponerade appellativa sam-

mansättningarna. S. leden är pl. av toft ‘enskild mark med hus, hus-

tomt’.

H e m m a n s d e l a r:

L i l l a N å d a l a, se under Vantinge. — P e r s g å r d, se un-

der Barkåkra. — T o f t a l u n d, se under Barkåkra. — Å d a l e n

(ungt namn). Har fått sitt namn efter läget vid Kägleån.


B ä c k e b o . Gården ligger vid en bäck. Namnet kom

till först på 1940-talet. — † E n g e 1 t o f t a h u s. Engeltofta hus

1740 Kb. — † K r ä m a r e h u s e t. Krämmarehuset 1726 Lmh.

— N y b o . — N y h e m . — P a l o f a r m -

. Uppkallad efter en stad i Californien, U.S.A., Palo Alto,

där den nuvarande ägaren och namngivaren arbetat. Jfr Denvergår-

den nedan s. 42. — † S k o g v a k t a r e h u s e t. Skoogwacktare

huset 1726 Lmh.

F ö r s v u n n e t g å r d n a m n:

† G a m l e g å r d. Del av Engeltoftas bebyggelse. Gamle gård

1773 Kb, Gamlegård 1793 Kb, Engeltofta Gamle-Gård 1821

Stjernswärd s. 6.

Errarp . — Erarp (2 ggr), Er(er)up, Ererup eng (2 ggr),

Erarpe eng, Erorp eng, Er(er)up eng (2 ggr) 1510-t. Pb 101:10,

106:1, 98:15, 90:30, 92:29, 94:13, 95:3, 95:30, 97:9 avskr. o. 1650,

Errerop 1522 Jb Pb 536: 12, Errop o. 1524 Krabbes Jb, Errup (Aa)

1551 KB 60, Errerop 1568 MonHistDan 2 1:329, Errup wong,

Erup marck, Erup wong, Erurpe möllere o. 1570 Lb 2 35:15, 35:24,

37:10 f., Errerup 1574 KrSk 1:148, Errarp 1574– 1575 Räk, Errup

1583–1584 Jb, Erup (2 ggr), Errup (2 ggr) o. 1590

FortGeistlG, Errerup 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:28, 1645–1646 Jb,

1651 Decjb. — Errarph, Eerarph, Errap 1662, Errerop, Erreroph

1674, Errarp 1713–1874 Jb. — Ärarp, Errerup, Errerop 1670–1671

Jrp, eerarp 1684 Buhrmann, Ererup 1692 Kb, Ärarp 1736 Kb, Är-

rarp 1767 Gillberg, Errarp GIK, Ärrarp GS, EK, BEK, Errarp 1948

Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman och ett halvt kyr-

kohemman. År 1662 fanns troligen i byn dessutom nio hela, ett

halvt och tre enåttondels insocknes frälsehemman samt ett enfjär-

dedels utsocknes frälsehemman. — F. leden är oklar. Den har av I.

Ingers Bjärebygden 1958: 36 antagits vara fsk. gen. Era av mans-

namnet Eri. Det enda existerande belägget på detta namn (aiRa)

står att finna på den skånska Skivarps-stenen men är, som Sørensen

-sted s. 53 not 2 framhåller, inte mycket mer än en konstruktion,

eftersom de enda säkra bokstäverna i namnet på runstenen är Ra.

De skadade bokstäverna kan likaväl ha varit ki som ai. Se även DR

textbandet sp. 325 och DGP I 1:247. Namnet kan dock ev. suppo-

neras i några danska ortnamn (DGP a.s.). Om det ingår i Errarp, får

man förklara uttalet av den första vokalen, vilket snarast tyder på

30

ett äldre , med att ett urspr. ē<æi har förkortats genom ord-

längdsbalans (se J. Sahlgren NoB 18:61 ff.). S. leden är urspr. torp

‘nybygge’.

IN: , - ; pl. =, best.

3 1/4 sk. 4 N ä m n d e m a n n e n s 1/8 sk. Ef-

ter nämndeman Nils Pehrsson, en f.d. ägare, f. 1802. 6–8 vartdera

1/6 ins. fr., varom se under nr 1 Valhall. 9 5/16 ins. fr., varom se

under nr 1 Kelliehouse. 10 1/8 ins. fr., varom se under nr 1 Kellie-

house. 11 1/6 ins. fr., varom se under nr 1 Valhall 14 1/6 ins. fr.,

varom se under Västrakvarn och Östrakvarn. 15 E r r a p s m ö l l a

1/16 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse.

Er(e)rup mölle 1510-t. Pb 87:7 avskr. o. 1650, Errerup Mølle 1605

KB 257, Möllen 1651 Decjb; Errarpe Mölla 1662, Errarps mölla

1825, 1874 Jb; Errarpsmölla 1796 Kb, Ärrarpsmölla BEK, Errarps

mölla 1948 Kb. (16 ett torp uts. fr. Under farmen Västrakvarn. Ute-

slutet, Kam.-koll. 2/2 1928.) 17 E n e s g å r d e n

1/4 ins. fr., varom se under nr 1 Kelliehouse. i Ennisgaarden o.

1590 FortGeistlG, Enisgaarden 1651 Decjb; Eenes gårdh 1662,

Eenesgården 1674, Enesgården 1713– 1874 Jb; Enes Gården

1670–1671 Jrp, Enisgården 1692 Kb, Enesgården 1767 Gillberg,

Ennesgården BEK. F. leden är gen. av kollektivet ene ‘ensnår, en-

bestånd’. Betr. gen.-f. jfr Ekesgården nedan s. 43, uttalet av Bokel-

iden (nedan s. 74) samt Franzén Vikbol. s. 171. 18 1 sk. (beteck-

ning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 19 3/16 ins. fr., varom se

under nr 1 Kelliehouse (beteckning för nr 12, 13, Kam.-koll. 5/6

1917).

H e m m a n s d e la r (mestadels nya namn):

A n d e r s t o r p (å nr 18). Efter Anders Larsson,

den förre ägaren på stället. — A n n e r o (å nr 18). Namnet

givet på 1920-talet efter Anna Gudmundsson, en f.d. ägares hustru,

f. 1886. — C h a r l o t t e h e m (å nr 18). Efter den

nuvarande ägarens hustru. — K ä g l e n ä s (å nr 9, 10

och 17; gården tillhör nu F 10). GS, EK, BEK, 1948 Kb. Efter

Kägleån, vid vilken gården ligger. — M å n s b a c k s t ä 11 e t

(å nr 18). F. leden är namnet på en ättehög, Måns-

backe, som ligger vid gården. S. leden är best. f. sg. av bjm.

‘mindre el. medelstor bondgård’.


† E r r a r p s h u s 1785 Kb. — G r u s g r a v a h u s e t

. Vid Errarps grusgrav. † H u s a r t o r p (e t) (i

utmarken). Hussar Torp 1808 Mtl, Hussartorp 1812 Kb, Hussartor-

pet 1817 Lmh. — † K ä l l e h u s e t 1812 Kb. — † P e r N i l s ’

h u s . Per Nils hus 1829 Lmh. — S k ä l d e r v i k e n, se under

Barkåkra.


† L e d e t. ledet 1662 Jb (1/8 uts. fr.). Namnet är best. f. sg. av

led ‘grind’.

1 Kelliehouse , 2 3/16 ins. fr. Säteri. En farm;

består av 5/16 mtl av Engeltofta säteri, ins. 1/6 mtl nr 13 Barkåkra,

1/6 mtl nr 14 ibm, 1/8 mtl nr 15 ibm, 1/4 mtl nr 16 ibm, 1/6 mtl nr

18 ibm, 1/16 mtl nr 19 ibm, 5/16 mtl nr 9 Errarp, 1/8 mtl nr 10 ibm,

3/16 mil nr 19 ibm, 1/16 mtl nr 15 Errarps mölla, 1/4 mtl nr 17

Errarp eller nr 1 Enesgården, kungl. brev 19/2 1810. Gården tillhör

numera F 10. — Farmen Kelliehouse 1825, Kelliehouse 1874 Jb.

— Kellie House 1809 Lmh, Killehouse 1830 Kb, Kelliehouse GIK,

GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Farmen har fått sitt namn efter lord

Kellie, Stjernswärds hjälpare och rådgivare i jordbrukstekniska

frågor. Se Stjernswärd s. 10 och I. Ingers SOÅ 1955–1956: 33. Jfr

angående uttalet Ljunggren Skånska herregårdar art. Engeltofta:

»Kelliehouse, af allmogen förändradt till ‘Killehuset’». Uttalet be-

ror kanske på association till kortspelet kille (förslag av professor

K. G. Ljunggren).


† H a i n s h u s. Häynshus (för att beteckna engelskt uttal?) 1808

Mtl, Haenshus 1812 Kb. Efter en uppsyningsman, en av Stjerns-

wärds engelska jordbruksexperter, vid namn John Hain (Hayn). Se

Stjernswärd s. 11. — † H a 11 s h u s. Halshus 1808 Mtl, Hallshus

1812 Kb. Efter engelsmannen Alexander Hall, jordbruksexpert och

Stjernswärds medarbetare. Se Stjernswärd s. 10 och Hammarlund

s. 180 ff. — † N y a h u s e n, se Röda husen nedan. — † P r i -

d e s t o r p . Prids Torp 1808 Mtl, Pridestorp 1812 Kb. Efter någon

av smederna David och Walter Pride, som den ovan nämnde Alex-

ander Hall skaffade till Engeltofta från England. Se Stjernswärd s.

11. — † R ö d a h u s e n el. † N y a h u s e n.

32

Nya eller röda Husen 1818 Kb, Röda Husen 1821 Stjernswärd s.

54. Namn på fem stathus, vartdera med plats för fyra stattorpare

(Stjernswärd a.s.).

1 Lugnet 5/16 ins. fr. Säteri. En farm; består av 1/16 mtl

av Engeltofta säteri och ins. 3/16 mtl av nr 2 Vantinge samt 1/16

mtl av nr 3 ibm, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Lugnet 1825,

Lugnet 1874 Jb. — Lugnet 1808 Kb (Förslöv), GIK, GS, EK,

BEK, 1948 Kb. — Lugnet är ett ungt modenamn. Se Noreen

SprStud 3:69.

L ä g e n h e t:

† E k e b e r g s h u s e t 1812 Kb. Kan möjligen anknytas till

naturnamnet Ekebjär i Vantinge.

1 Luntertun el. † Rynestath -, ; själva gården

kallas även L u n t e r t u n s t ä l l e t 1/8 sk. En

farm; består av 1/8 mtl nr 1 Luntertun, kungl. brev 19/2 1810. —

ved Lunterthun 1303 DD 2 R 5: 241 (Rep 1: 785) avskr. o. 1600, jn

opido Rynestath alio nomine Luntertun dicto, in dicto Rynestath

seu Luntertun, Rynestadh siue Luntertun 1471 LÄU 4: 129 f.

avskr. 1494 (Rep 2:2935, SRD 7:258, Rynestadhe seu Luntertun

ÆDA 5: 159 avskr. o. 1490), Lundertuun 1492 LÄU 5: 187 avskr.

o. 1690 (Rep 2: 7307), hoss Løntertvnd o. 1500 Rep 2:5054, i

Lynthertwn o. 1504 Rep 2: 10108, Luntertwn 1516 SD 4:304, not

(Lwntertwm Lagerbring s. 198), Lunterthuen 1518 Priv 4:454

avskr., i Lwnthertwen ÆDA 4: 403 avskr. o. 1524, Luntertun (3

ggr), Lunherthun (!) o. 1590 CS 23 f., 31, i Lunterthun o. 1590

FortGeistlG, Lunterthunen 1624 PR 1: 28, Luntertun 1651 Decjb.

— Lunter thun 1662, Lunterthun 1674, Luntertun 1713–1783,

Farmen Luntertun 1825, Luntertun 1874 Jb. — Lundter Tuhn, Lun-

trethun, Luntertuhn 1670–1671 Jrp, luntertun 1684 Buhrmann,

Luntertun 1694 Db, GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Jb 1662 upp-

tager ett enfjärdedels kronohemman. — Namnet Luntertun är dun-

kelt. Möjligen är det uppkallelse efter den engelska staden London,

i så fall förmedlat genom lågtyskan. Se B. Pamp SOÅ 1959–1960:

46 ff. Det äldsta belägget (ej med i LAL:s beläggsserie och därför

ej noterat a.s.) synes dock visa, att den antagna uppkallelsen är

betydligt äldre än a.a. s. 49 förmodas. S. leden i namnvarianten

Luntertunstället är best. f. sg. av bjm.

st ‘mindre el. medelstor bondgård’. Det under medeltiden al-

ternativa namnet Rynestath har sin f. led från ånamnet Rönne å. Se

Sørensen -sted s. 108 och 214. S. leden är väl stad ‘ställe’.

IN: best. p1.:

Magnarp . — Manerop o. 1524 Krabbes Jb, Magnerup

1574–1575 Räk, 1583–1584 Jb, 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:28,

Mannerup 1641 KB 486, Magnerup 1645–1646 Jb, 1651 Decjb.

Mannarph 1662, Magneroph, Magneruph, Magnerop 1674, Mag-

narp . — Magnerup, Mannerup, Manarp 1670–1671 Jrp, meinarp

1684 Buhrmann, Magnerup 1698 Kb, Maynarp, Magnarp 1736 Kb,

Magnarp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Jb 1662

upptager två hela och två halva skattehemman samt två halva kro-

nohemman. — F. leden är sannolikt fsk. gen. *Magna av mans-

namnet *Magni; se Falkman s. 158 f. Namnet är bara påträffat en

gång i fön.2 men är väl belagt på fvn. språkområde (Lind Dopnamn

sp. 754, Binamn sp. 251) och bör dessutom supponeras, förutom i

det här aktuella namnet, i t.ex. bynamnen Magnaröd, Östraby sn,

Färs hd, Mannerød 1614, Magnerød 1624, uttal , samt

Magnarp, Verums sn, V. Göinge hd, Magnarp 1510-t. (avskr.),

Magnerup 1576, uttal . Jfr även Lundgren-Brate s. 175. S.

leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Ett villaområde nere vid havet

kallas B j ö r k h a g e n . Namnet är nytt.

IN: best. pl.: .

1 1/3 sk. 2 1/4 sk. 5 S t r a n d g å r d e n , - -

3/8 sk. Strandgarden 1584 Mtl, i Strandgarden 1594 Bjäre

byordning s. 51 avskr. 1664, 1611–1612 Jb, Strandgaarden 1641

KB 486; Strandgården 1674–1754, Strandgård 1783, Strandgården

1825, 1874 Jb; Strandgaarden 1670–1671 Jrp, Strandgården 1692

Kb, Strangården 1745 Kb, Strandgården GIK, EK, BEK, 1948 Kb.

Gårdarna ligger nära havsstranden. 6 3/8 sk. 7 sk. (beteckning för

nr 3, 4, Kam.-koll. 5/6 1917).

H e m m a n s d e 1 a r:

A x e l s m i n n e (å nr 7). Namnet gavs c:a 1928

till minne av landstingsmannen Axel Svensson, en f.d. ägare. — 2 Pæter Magnasson 1376 (Döderhults sn, Småland) enl. benäget meddelande av

redaktören för Ordbok över Sveriges medeltida personnamn, fil. lic. Roland Otterb-jörk.

34

B ä c k a g å r d e n (å nr 1). I gårdens närhet finns en

bäck. — G a m m e l g å r d e n (å nr 2). —

H a r a g å r d e n (å nr 2). EK, BEK, 1948 Kb. Uppges

ha fått sitt namn efter en vid gården liggande stor sten, Harasten.

— K e j s a r e g å r d e n el. K e j s a r e n s -

(å nr 2). Keisaregården 1764 Kb. Sannolikt efter antingen

Pähr el. Bengt Keyser, vilka år 1698 enl. Kb från samma år bodde i

Magnarp. — K ä l l g å r d e n (å nr 6). Gården ligger

vid en källa, bjm. . — M a g n a r p s g å r d e n -

(å nr 6). Gården är den största i byn. Namnet är givet på 1930-

talet. — S t o r e J ö n s’ (å nr 6). Troligen efter en

ägare som levde i slutet av 1700-talet. — S t r a n d g å r d s l u n d

(å nr 5, Strandgården). Strangårdslund 1788 Kb.

S v e n s (å nr 5). Namnet från slutet av 1700- el. början av

1800-talet.


H u l t s el. L a r s’ (vid havet, söder om Strandgår-

den). Båda namnen troligen efter Lars Nilsson Hult, f. 1794. —

† M a g n a r p s h u s 1787 Kb. — † S a n d h u s e t 1777 Kb.

1 Nådala ; kallas även, ehuru mera sällan, S t o r a

N å d a l a (jfr Lilla Nådala nedan s. 40) 1 11/24

säteri. En farm; består av 1/4 mtl av Engeltofta säteri och ins. 1/3

mtl nr 4 Vantinge och 1/8 mtl av nr 5 ibm samt sk. 3/4 mtl av nr 1

Abullagården i Hjärnarps sn, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen

Nådala 1825, Nådala 1874 Jb. — Nådala Farm 1809 Lmh, Nåd-

dahla 1812 Kb, Nådala Farm 1821 Stjernswärd s. 46, Nådala GIK,

GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Namnet är sammansatt av nåd och dal

och gavs urspr. av Gustaf IV Adolf. Se Stjernswärd s. 20 och I.

Ingers SOÅ 1955–1956: 33 not. Påverkan från namnet på klostret

och staden Nådendal i Finland kan inte uteslutas (förslag av pro-

fessor K. G. Ljunggren).

L ä g e n h e t:

† N å d a l a h u s 1843 Kb.

1 Penarp ett torp uts. fr. (läge okänt). — Pennarp 1713, Penarp

1754–1874 Jb. — Penarps huset 1767 Gillberg, Penarp BEK. — F.

leden är väl fsk. gen. Pena av mansnamnet Pene, belagt bl.a. från

Skåne (DGP I 2:1087 f.; jfr SOH 1:7 f. samt SkO A 1:27). S. leden

är urspr. torp ‘nybygge’. — Se även farmen Penarp i Hjärnarps sn

nedan s. 105.

2 Pilahuset ett torp uts. fr. (uteslutet, Kam.-koll. 2/2 1928. Läge

okänt). — Pijhlahuuset 1713, Pilahuset 1754, 1825, Pelahuset (!)

1874 Jb. Pijhlhuset 1726 Lmh. — F. leden är troligen komposi-

tionsform av tillnamnet Pil. Trädnamnet pil har i sydsv. mål i all-

mänhet kompositionsfogen e. Jfr SkO A 18: 26.

1 Pustare- eller Lyckehus ett torp uts. fr. (uteslutet, Kam.-koll.

2/2 1928. Läge okänt). — lykehuset 1662, Lyckehuusset 1674,

Lyckehuus, Pustarehuuset 1713, Lyckehuset 1754, Lyckeshus

1783, Pustare eller Lyckehus 1825, 1874 Jb. — F. leden i det förra

namnet är bildat till verbet pusta ‘vila’. Jfr OGB 9: 119. F. leden i

det senare namnet är kompositionsform av lycka ‘mindre, inhägnat

område’.

Rynestath, se Luntertun ovan.

Skaftarp , . — skafferup 1584 Mtl, Nollerup

(!) 1617 KB 258, Skafterup 1639 KB 641, schafftrup 1640–1641

Räk, Nafflerup 1645–1646 Jb, Sckaffterup 1651 Decjb. — Skaff-

tarp 1674, Skaftarp 1713–1874 Jb. Skafftarp, som nu kallas, men

tillförende kallas Nällarp Mölla, Skafftorp Boel och Mölla 1670–

1671 Jrp, Skaffterup 1692 Kb, Skaftarp 1767 Gillberg, GIK, GS,

EK, BEK, 1948 Kb. — Beträffande mantalsförhållandet 1662 se

under nr 1 nedan. — F. leden är väl fsk. gen. *Skafta av

mans(bi)namnet *Skafti (Falkman s. 170). Namnet är bara påträffat

en gång (som binamn) i fön.3 men är väl belagt på fvn. språkområ-

de (Lind Binamn sp. 316, Dopnamn sp. 908 f.) och supponeras

dessutom för några ortnamn i Lundgren-Brate s. 229. Det torde

dessutom bilda f. leden bl.a. i Skaftarp, Kågeröds sn, Luggude hd,

1361 Skaftarp, samt i det danska Skafterup, Fyrendal Sogn, Øster-

Flakkebjerg Herred, Sorø Amt, o. 1370 skrivet Scaf- 3 Joan Skapte (Tjust) 1412 SD 2: 472 f. enl. benäget meddelande av redaktören

för Ordbok över Sveriges medeltida personnamn, fil. lic. Roland Otterbjörk.

36

torp (Trap 3:240 f.). Jfr även Hellquist -inge s. 132 och SOÄ 8: 34.

Jrp:s antagande om formen Nällarp (jfr Nollerup KB 1617) är tro-

ligen felaktig: de avvikande formerna beror väl på avskrivnings-

slarv. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.

1 S k a f t a r p s m ö 11 a 1/8 sk. Skafftarp

Mölla 1662 Jb (1/8 kronohemman); Skaftarp Qvarn 1826 Kb, Skaf-

tarps mölla 1948 Kb. 2 en utjord kr.

Skepparkroken ; kallas även skämtsamt för

K a p t e n s v r å n . — Skibekrogen 1624 PR 1: 28.

— Krogen 1662, 1674, Skieppakroken, Skieppa krocken 1713,

Skieppakroken 1754, Skepparkroken 1783, Farmen Skeppare Kro-

ken, Skepparkroken 1825, Skepparkroken, Skepparekroken 1874

Jb. — Skippare Kroken 1684 Buhrmann, Skippakrogen 1712 Kb,

Skieppare Kroken 1726 Lmh, Skieppar kroken 1767 Gillberg,

Skeppakroken 1818 Kb, Skepparkrok GIK, Skepparkroken GS,

EK, BEK, 1948 Kb. — Jb 1662 upptager bara ins. fr. jlht. — F.

leden är urspr. gen. pl. skipa av fsk. skip ‘skepp’, bjm. * (endast

yngre inlånade former på är upptecknade, men både :s beva-

rande efter palatal konsonant4 och utvecklingen av postvokaliskt p

till v är ljudlagsenliga). Se Falkman s. 223. Den sällsynta uttals-

formen - är troligen inte genuin och beror väl snarast på in-

verkan från skriftformerna på -are-, vilka i så fall får ses som »

ortografiska utsmyckningar», uppkomna genom påverkan från yr-

kesbeteckningen skeppare (jfr Alfvegren -r och -are s. 122). En

mindre trolig möjlighet är, att f. leden har försetts med en sekundär

gen.- el. kompositionsform på -ar (se Alfvegren a.a. s. 108 ff.), i

vilket fall skriftformerna skulle få betraktas som sekundära till ut-

talsformen -. S. leden är best. f. sg. av krok ‘bukt’. I äldre ti-

der har, enl. beläggen ovan, existerat en alternativ osammansatt

form av namnet, Kroken ‘bukten’. Urspr. är namnet ett naturnamn,

som syftar på den kraftigt markerade bukt, vid vilken fiskeläget

ligger.

IN: , - ; pl. =, best. .

1 1/16 ins. fr. En farm; består av 1/16 mtl nr 22 Barkåkra och

torpen nr 1–13 Skepparkroken, kungl. brev 19/2 1810. (1–13 torp

ins. fr. Uteslutna, Kam.-koll. 2/2 1928.) 4 Jfr Wigforss SHF s. 15 ff.

1 Skräddarehus ett torp ins. fr. Under Engeltofta säteri (uteslu-

tet, Kam.-koll. 2/2 1928. Läge okänt). — Skräddarehuuset 1713,

Skreddarehuset 1754, Skräddarehus 1783, Skräddarehuset 1825,

Skräddarehus 1874 Jb. — Skräddarehusset 1748, Skräddarehuset

1812 Kb. — F. leden är yrkesbenämningen skräddare.

1 Svanhuset ett torp ins. fr. (uteslutet, Kam.-koll. 2/2 1928.

Läge okänt). — Swanehuset 1662, Swanehuussett 1674, Swanhuus

1713, Swanehuset 1754, Svanehus 1783, Svanhuset 1825, Swanhu-

set 1874 Jb. — Swanhuset 1726 Lmh, 1740 Kb. — F. leden är få-

gelnamnet svan, kanske använt som tillnamn.

1 Tegelhus ett torp ins. fr. (uteslutet, Kam.-koll. 2/2 1928. Läge

okänt). teigelhusset 1635–1636 Räk. — Tegel husset 1662, Tegel-

husset 1674, Tegelhuuset 1713, Tegelhuset 1754, Tegelhus 1783,

Tegelhuset 1825, Tegelhus 1874 Jb. — Tegelhuset 1726 Lmh,

1746, 1812 Kb. — F. leden kan syfta på att tegel har ingått i husets

byggnadsmaterial, men det förefaller minst lika troligt, att namnet

är en appellativ sammansättning svarande mot äldre danska teglhus

‘tegelbruk’ (Kalkar; belägg från 1622).

1 Toftakulla 3/8 ins. fr. Säteri. En farm; består av

1/16 mtl av Engeltofta säteri och ins. 1/16 mtl av nr 5 Vantinge

samt 1/4 mtl nr 6 ibm, kungl. brev 19/2 1810. — Toffte kulds

wong o. 1570 Lb 2 35:4, Toftekulde 1574 KrSk 1:148, Thofthekul-

de (Mark) 1577 KrSk 1:165, Toftekul 1627 KB 84. — Farmen Tof-

takulla 1825, Toftakulla 1874 Jb. — Toftakulla 1809 Lmh, 1821

Stjernswärd s. 46, G1K, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Namnet är

bebyggelsenamn redan i KrSk:s belägg från 1574 och troligen även

i Lb:s belägg (annorlunda I. Ingers SOÅ 1955–1956: 38). F. leden

är kompositionsform av toft ‘enskild mark med hus, hustomt’. S.

leden är pluralform av kull ‘topp, hjässa’ (Hellquist EO) el. böj-

ningsform av kulle. Gården ligger i svagt kuperad terräng.

1 Valhall 19/24 ins. fr. Säteri. En farm; består av 1/8 mtl

av Engeltofta säteri och ins. 1/6 mtl nr 6 Errarp, 1/6 mtl nr 7 ibm,

1/6 mtl nr 8 ibm och 1/6 mtl nr 11 ibm, kungl. brev 19/2 1810. —

38

Farmen Walhall 1825, Walhall 1874 Jb. — Wallhalls Farm 1809

Lmh, 1821 Stjernswärd s. 53, Valhall GS, EK, BEK, 1948 Kb. —

Namnet är hämtat ur den fornnordiska mytologien.


† B ä r s t e d t s h u s. Bärstedtshus 1809 Lmh. Troligen efter en

torpare Bergstedt, som år 1812 enl. Kb bodde i Errarp. — F y r -

k a p p a n (hus i Valhalls trädgård). Namnet är best. f.

sg. av dialektordet fyrkappa ‘hus med kvadratisk grundform’. —

L i l l a m ö l l a (byggnaderna nu rivna). Lilla Mölle

1670–1671 Jrp, Lilla mölla 1674 Jb, Lilla Mölla 1857 Kb. Identisk

med † V a l h a l l s m ö l l a, Wallhalls möla 1842 Kb. — S k ä l -

d e r v i k e n , se under Barkåkra. — S t e n e l i d (ungt

namn). Gården ligger vid en backe, på vilken åkrarna förr var

mycket steniga. — V a l h a 11 s m ö 11 a, se Lilla mölla ovan.

Vantinge . — i Watninge sogenn5 ÆDA 1:85 avskr.

1476, Wantinge, Vantinge 1510-t. Pb 98:24, 101:9 avskr. o. 1650,

vattinge mølle 1513 Suhm NS 2 1:119, wantinge mølle 1517 ibm 2

1: 168, Vantwnghe 1522 Jb Pb 536: 4, Vantinghe o. 1524 Krabbes

Jb, Vantinge marck (2 ggr) o. 1570 Lb 2 35: 9 f., 35: 21 f.,

Vanthinge 1574 KrSk 1:148, Waning (!) 1574–1575 Räk, Wan-

tinge, Wanting 1583–1584 Jb, Wandtinge 1611–1612 Jb, Wantinge

1624 PR 1: 28, Vanthinge 1630 KrSk 1: 443, Wantinge 1651

Decjb. — Wantinge 1662–1783, Wantinge, Vantinge 1825, 1874

Jb. — Wantinge 1670–1671 Jrp, wantinge 1684 Buhrmann, Vant-

inge 1692 Kb, Wäntinge (!) 1767 Gillberg, Vantinge GIK, GS, EK,

BEK, 1948 Kb. — 1662 fanns troligen i byn fem hela insocknes

frälsehemman. — Namnet hör till de svårtolkade, trots att namnty-

pen (med el. utan i-omljutt a, med -inge, -linge el. -unge som suf-

fix) ingalunda är unik: Ståhle -inge s. 401 ff. nämner sex svenska

och tre danska representanter. Namntypen har tolkats patronymiskt

av Hellquist -inge s. 164 f. och 173 f. (jfr G. Linde NoB 34: 110).

Man måste emellertid instämma med J. K. Sørensen (DS 13: 107),

som tvivlar på möjligheten »at et ikke-hjemlet østnordisk tilnavn 5 Beteckningen sogenn har troligen tillkommit av rent misstag, kanske genom

förväxling med den danska socknen Vantinge i Sallinge Herred, Svendborg Amt.

*Wantær eller *Wanti skulde indgå i 9 lokaliteter Vantinge o.l.».6

En toponymisk tolkning skulle vara mer tilltalande. Att appellativet

vante skulle kunna ingå i namnet, som i så fall skulle syfta på ter-

rängens form, avvisas, troligen riktigt, av både Ståhle -inge s. 403

f. och Sørensen, a.s.; den senare påpekar, att substantivet vante

överhuvud icke är känt som beteckning på terrängformation.7 Att

anknyta till vatten, bjm. , som Falkman s. 94 och Linde -sta s.

196 gör, verkar inte heller tillrådligt. Både Falkman och Linde

hänvisar till skrivningen Watninge 1476, men det är djärvt att byg-

ga en tolkning på en skrivning, som står i ett registratur och därför

får betraktas som en avskrift (jfr Ståhle a.s.). Vidare är det oklart,

hur man skulle tolka ljudutvecklingen. »Övergången vatn>vann är

ej genomförd i belägget», skriver Linde, a.s. Om övergången sked-

de som vanligt, skulle givetvis resultatet bli *Vanninge, ej Vantin-

ge. En metates vatn> vant är svår att acceptera. DS 13: 107 f. anser

ett *wanting f. ‘brist’ el. ett ånamn * Wanting (syftande på ringa

vatten- el. fiskmängd), båda bildade till fda. wanta ‘sakna’, ingå i

ett likalydande danskt namn. Vantinge i Barkåkra ligger vid en å,

Kägleån, som enl. det senare alternativet äldst skulle ha hetat

*Wanting. En annan möjlighet är, att åns äldre namn har varit

*Want(a), bildat till det ovan nämnda verbet (förslag av professor

K. G. Ljunggren; jfr Hellquist -inge s. 244 ff.). Mot ånamnshypote-

serna talar dock, att namnet Kägleån mycket väl kan vara gammalt.

IN: pl.: , - .

1 15/16 ins. fr. Säteri. En farm; består av 3/16 mtl av Engeltofta

säteri och ins. 5/8 mtl nr 1 Vantinge jämte 1/8 mtl av nr 2 ibm,

kungl. brev 19/2 1810. 1 5/8 ins. fr., varom se under säteriet ovan.

2 5/16 ins. fr., varom se under säteriet nr 1 Vantinge och nr 1 Lug-

net. 3 5/16 ins. fr., varom se under nr 1 Engeltofta och nr 1 Lugnet.

4 1/3 ins. fr., varom se under nr 1 Nådala. 5 3/16 ins. fr., varom se

under nr 1 Nådala och nr 1 Toftakulla. 6 1/4 ins. fr., varom se un-

der nr 1 Toftakulla. 7 en utjord kr. Betecknas med detta nr enl.

Kam.-koll. 2/2 1928. 6 Att ett binamn Vante kan supponeras bl.a. i det betydligt yngre namnet Vanta-

röd (Ståhle -inge s. 404, SkO A 1: 43) påverkar inte bedömningen. 7 Jfr dock Vantiss agir Lb 2 240: 17.

40


A n n e l u n d (å nr 1). EK, BEK, 1948 Kb. Efter Anna

Jönsson, en f.d. ägares hustru, f. 1867. — L i l l a N å d a l a -

(å nr 4 och Engeltofta nr 1. Byggna-derna är nu rivna;

gården är en del av F 10:s flygplats). L(illa) Nådala EK, BEK,

1948 Kb. Jfr (Stora) Nådala ovan s. 34. — T o f t a h o l m -

(å nr 1). Namnet givet i början av 1900-talet. — V a n t i n g -

e g å r d e n (å nr 1). Namnet kom till först på

1930-talet. — Å g å r d (å nr 2). Gården ligger vid Kägle-

ån. Namnet enl. meddelarens uppgift från 1850-talet.


† A s k e t o r p e t 1775 Kb. F. leden är kompositions- el. kol-

lektivform av trädnamnet ask. — † E k e l u n d 1792 Kb. Identiskt

med † V a n t i n g e h u s , Wantinge hus 1769 Kb. — † G ä r d e s -

h u s e t 1812 Kb. F. leden är gen. av gärde, sannolikt i betydelsen

‘gärdesgård’. Jfr Liagärde nedan s. 102.— † K l i n k e h u s e t

1785 Kb. År 1795 bodde enl. Kb en smed i huset, vilket alltså kan

ha rymt en smedja. Det är därför frestande att anknyta namnet till

det från Skåne antecknade verbet klinka (på) ‘bulta, slå så att det

klingar’ (Rietz). En annan möjlighet är att f. leden är kompositions-

form av appellativet klinka ‘låsanordning på dörr el. grind’. Jfr

SkO A 18:69. — † N y a h u s e t . Nyahuset 1768 Kb. — † R y k -

t a r e h u s (e t ). Rycktarehus 1783 Jb, Ryktarehuset 1795 Kb. — †

V a n t i n g e h u s, se Ekelund ovan.

Vejby . in Væghby 1390 Rep 1: 3761, y Weybye 1401

ÆDA 4:23 avskr. 1551, y Wegby 1406 SDns 1:567 avskr. 1700-t.,

?Weyby 1467 Bjärebygden 1935:39, Veyby 1522 Jb Pb 499:6,

Weyby o. 1524 Krabbes Jb, Viibye 1551 KB 60, Veybye 1553 KB

231, Veyby (3 ggr) o. 1570 Lb 2 31:13, 35: 15, 35:29, Weyby

1574–1575 Räk, Wiebye 1583–1584 Jb, Wegbye 1611–1612 Jb,

Weyby 1624 PR 1:28, Weibye 1645–1646 Jb, Weigbye 1651

Decjb. — Wäybyy, Weybyy, Weyby, Wijarp (!) 1662, Weghby,

Wegby, Weghbye 1674, Wedby (!), Weijby 1713, Wejby 1754,

Weyby 1783, Wejby 1825, Vejby, Wejby 1874 Jb. — Weybye,

Wiby, Wegby, Weyby, Weiby, Wigby, Wägbye 1670–1671 Jrp,

wegby 1684 Buhrmann, Väiby 1692 Kb, Weyby 1767 Gillberg,

Vejby GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Jb 1662 upptager två hela

skatte-

hemman, nio hela pantehemman (skatte) samt två halva krono-

hemman. År 1662 fanns troligen dessutom ett helt och ett halvt

insocknes frälsehemman i byn. — F. leden är väg, bjm. . Se

Falkman s. 97. Vägen som går genom byn är åtminstone nu föga

betydande, men av Buhrmanns karta att döma kan den förr ha varit

huvudvägen från Barkåkra by till Grevie, Västra Karup och Tore-

kov. S. leden är by ‘samling av gårdar’. — En samling gårdar

nordväst om byn (å nr 15 m.fl.) kallas N o r r e v å n g . S.

leden är vång ‘gärde’. — Inom byn är beläget ett stationssamhälle,

som urspr. hette Barkåkra men i början av 1920-talet fick namnet

V e j b y s l ä t t . EK, 1948 Kb. — I nordvästra delen av

byn ligger fiskeläget V ej b y s t r a n d . GS, EK, 1948

Kb. IN: , - ; pl.=, best. . Med äldre

namn kallas det även V e j b y s j ö el. T u r k i e t -

. Det senare namnet är enl. uppgift av flera meddelare sekundärt

till det spefulla inbyggarnamnet turkarna, givet av bondebefolk-

ningen därför att sjöfolket i Vejbystrand förr ofta var i slagsmål

med bondpojkarna och då sades »fara fram som turkar». Nationali-

tetsbeteckningen turk användes ofta som skällsord i folkmålet. Jfr

Kalén Ordbok.

IN: best. pl.: .

1 3/4 sk. 2 2/3 sk. 3 5/8 sk. 4 3/8 sk. 7 3/8 sk. 10 3/8 sk. 11–14

vartdera 1/3 sk. 15 1/8 sk. 16 och 17 vartdera 1/4 ins. fr., varom se

under nr 1 Engeltofta. 18 3/8 sk. (beteckning för nr 5, 6, Kam.koll.

5/6 1917). 19 3/8 sk. (beteckning för nr 8, 9, Kam.-koll. 5/6 1917).

20 en kyrkojord kr. Tillhör Barkåkra kyrka. Upptagen, Kam.-koll.

2/2 1928.


B a c k a g å r d e n (å nr 15; byggnaderna nu riv-

na). Någon märkbar backe finns inte på platsen. F. leden är kanske

gen. av ett släkt- el. binamn, el. också är namnet ett uppkallelse-

namn. — B e n g t s (å nr 2). Enl. uppgift av en meddelare

efter Bengt Olsson, en f.d. ägare, f. 1736. — B j ä r s g å r d -

(läge okänt). F. leden är gen. sg. av den brutna sidoformen till

appellativet berg, bjm. . — B 1 ö d d e n s (å nr 15).

Namnet är väl gen. av ett binamn *Blöten, givet åt någon ägare

därför att gården ligger på sank och blöt (bjm. ) mark. —

42

D e n v e r g å r d e n (å nr 14). EK, BEK, 1948

Kb. Namnet gavs o. 1901 av den dåvarande ägaren, som hade varit

bosatt i Denver, Colorado, U.S.A. Jfr Palo farm ovan s. 29. —

D u b b e l g å r d e n , se Tvillinggården nedan. E r k a s t ä l l e t

(å nr 7). En gård å nr 13 har samma namn, troligen

efter Erik Påhlsson, en f.d. ägare, f. 1788. S. leden ur best. f. sg. av

bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. — F j ä r d i n g s –

m a n n e n s , se Olsminne nedan. — H j ä r t e g å r d e n

(å nr 1). Efter en hjärtformad gräsplätt vid korsningen

mellan två vägar, kallad Hjärtat. — J ö n s J e p p s (å nr

12). Troligen efter Jöns Jeppsson, en f.d. ägare, f. 1766. — L i l l e

P e l l e (å nr 12). Namnet enl. meddelarens uppgift från

1700-talet. — L i l l e P å l s A n d e r s’ (å nr 1).

Troligen efter Anders Påhlsson, en f.d. ägare, f. 1801.— O l s -

m i n n e el. F j ä r d i n g s m a n n e n s

(å nr 7). Det förra namnet efter Ola Persson, en f.d. ägare, f. 1819.

— R a s m u s ’ (å nr 4; byggnaderna nu rivna). Troligen

efter Rasmus Persson, en f.d. ägare, f. 1786. — R u n t e n o m s -

g å r d e n , se Tvillinggården nedan. — S a m u e l s (å nr

3). Troligen efter Samuel Jonasson, en f.d. ägare, f. 1790. —

S a n d g å r d e n (å nr 4, 10 och 11). saandgaarde 1625

Räk, Sandgården EK, BEK, 1948 Kb. Gården ligger delvis på

sandmylla. En gård å nr 4 och 15, som också ligger på sandmylla,

har samma namn. — S l o t t a g å r d e n (å nr 4). En

f.d. ägare kom i slutet av 1800-talet från Slottet i Grevie (nedans.

81).— S m e d g å r d e n (å nr 3; byggnaderna nu riv-

na). — T v i l l i n g g å r d e n el. T v i l l i n g -

g å r d a r n a (å nr 3, 4, 11, 13 och 14). Två gårdar

är byggda så, att de tillsammans bildar en kringbyggd gård. Samma

gårdar kallas också, mer el. mindre skämtsamt, för R u n t e -

n o m s g å r d e n el. D u b b e l g å r d e n

. — V e j b y g å r d e n (å nr 18).

Wejbygården 1854 Kb (Förslöv), Vejbygården EK, BEK, 1948 Kb.


† B r o h u s e t 1790 Kb. — H u s a r t o r p (e t)

(läge okänt). Hussar Torp 1808 Mtl, Hussartorpet 1826 Kb. —

S k a n s ’ (nu rivet hus i södra delen av sanatorieparken vid

Vejbystrand). Namnet är väl dialektal gen. av ett släkt- el. bi-

namn Skans. — S v i c k a h u s e t (nu rivet hus i Vej-

bystrand). Efter en person med binamnet Svicken, som har bott där.

Namnet är från mitten av 1800-talet. — V e j b y s a n a t o r i u m

(vid havet, söder om Vejbystrand). kronprinses-

san Victorias kustsanatorium BEK.


† E k e s g å r d e n 1746 Kb. F. leden är gen. av kollektivet eke

‘ekbestånd’. Beträffande gen.-f. jfr Enesgården ovan s. 30. —

† H a n s E r l a n d s G å r d . hans Erlands gaardtt o. 1570 Lb 2

35: 28.

Västrakvarn 1/12 ins. fr. Saknar Jb-nr. En farm;

består av ins. 1/12 mtl av nr 14 Errarp samt en tullkvarn, kungl.

brev 19/2 1810. — Farmen Wastra (!) Qvarn, Farmen Wästra

Qvarn 1825, Vestraqwarn 1874 Jb. — Westra Qvarn 1812 Kb,

Wästra Qwarn 1821 Stjernswärd s. 46, W. Qvarn GIK, Västrakvarn

EK, BEK, Västra kvarn 1948 Kb. — Kvarnen har fått sitt namn

efter läget väster om Östrakvarn. De två kvarnarna kallas gemen-

samt E r r a r p s m ö l l o r .

Östrakvarn 1/12 ins. fr. Saknar Jb-nr. En farm; be-

står av ins. 1/12 mtl av nr 14 Errarp samt en tullkvarn, kungl. brev

19/2 1810. — Farmen Östra Qvarn 1825, Östraqwarn 1874 Jb. —

Östra Qvarn 1812 Kb, Östra Qwarn Stjernswärd s. 46, Ö. Qvarn

GIK, Östrakvarn EK, BEK, Östra kvarn 1948 Kb. — Kvarnen har

fått sitt namn efter läget öster om Västrakvarn. De två kvarnarna

kallas gemensamt E r r a r p s m ö l l o r .

Namn som icke kunnat lokaliseras:

† Dammen. dammen 1662, Dammen 1674, 1713 Jb (insocknes

frälsegatehus).

† Heagården 1737 Kb. F. leden är kompositionsform av hed.

† Kungsgården el. † Rönnegård. Kongsgarden 1482 Rep 2:

5054, pa Rønengord hoss Løntertvnd o. 1500 ibm a.s. F. leden i det

44

senare namnet är ånamnet Rönne å. Gården har legat i närheten av

Luntertun, dock inte nödvändigtvis i Barkåkra sn; ev. kan den ha

varit belägen på Rönneholm i Rebbelberga sn. Se nedan s. 145 f.

och Andersson Luntertun s. 10.

† *Peter Håkans gård. Peder Hogens gaards wong o. 1570 Lb 2

34:29.

† Rönnegård, se Kungsgården ovan.

† Skudgården. schudgaarden (2 ggr) 1510-t. Pb 86: 18, 86: 23

avskr. o. 1650. Namnet är best. f. sg. av en appellativ sammansätt-

ning, vars f. led är det fda. skud ‘ett slags avgift (t.ex. skatt)’. Se

Kalkar art. Skudgård; jfr Söderwall art skut (även supplementban-

det) och Pb s. 560.

† Söndergård. Sønndergaard 1611–1612 Jb, Sunder Gaard

1645–1646 Jb. F. leden är den dialektala väderstrecksbeteckningen

sönder ‘söder-, södra’.

Båstads socken

Socknen omfattar en enda by.

Båstad ; socknen kallas även, ehuru ganska säl-

lan, S t o r a B å s t a d . Jfr Lilla Båstad i Västra Ka-

rups sn (nedan s. 152). — Botzstædæ 1450 DiplChristI 36, Bostæ-

dæ (= föregående belägg?) 1450 Styffe Skand3 61, Bostadtt kyrcke

1455 Rep 2: 550 avskr. 1549, i Bohstedæ, i Bodstedhæ 1472

(1462?) Rep 2: 3084, Bostæde 1477 Rep 2: 4086, bostædt (2 ggr),

bostadt 1513 Suhm NS 2 1: 128, Bostædt, bostadt, boostadt, bo-

stedt 1514 ibm 2 1: 143, Bostædt, bostedt, ecclesiam parochialem

bostedh 1515 ibm 2 1: 145, 150, Bodtzstædt, bodtzstedt 1516 ibm

2 1:152, bostadt by 1517 ibm 2 1:177, y Bodstedtt, Bodstadtt kirkis

iordtt 1517 ÆDA 4:312 avskr. 1555, Bodstad 1539–1540 DN

15:681, Bosted By 1542 DK 247, Bodstedo (!) ÆDA 4:11 avskr.

1551, Bodsted 1556 KB 23, aff Bodstedt 1558 KhD 3:29, Baadsted

(Len), Boestedt, Bodsted, Bodisstad 1558 KB 181, 190, 225, Bods-

ted ... Len 1559 KB 318, Bosted leen 1561 KhD 4: 573, Baadstad

(sognn) o. 1570 Lb 2 26: 19, 27: 26, Baasted (2 ggr), Bodsted o.

1590 CS 23, 30, Baadstadt sognn o. 1590 FortGeistlG, Badsted

(lehn), Badsteds sedebönder 1594 Bjäre byordning s. 51 f. avskr.

1664, Bostade 1605 Hund 30 avskr. 1600-t., Baadsted (2 ggr) o.

1620 VisLSt 93 f., 1624 PR 1:26, (2 ggr) 1636 VisLSt 93 f., Ba-

adsted Sougen 1651 Decjb, Baadsted 1656 Berntsen. — Båstadh

(By) 1662, Båthstadh, Bathstad (!), Båthstad 1674, Båstådh (!),

Båstadh 1713, Båstad 1754–1825, Båstad (Socken) 1874 Jb. —

Baasted, Baadsted 1667–1668 PR 2: 14, Båstadh, Bådstadh, Båds-

tad, Badstad (!) 1670–1671 Jrp, Boosta 1.. 1684 Buhrmann, Båds-

tadh 1694 Db, Båtstad 1708 Db, 1767 Gillberg, Båstad GIK, GS,

EK, BEK, 1950 Kb. — Jb 1662 upptager endast sädesparter och

gatehus. — Båstad var stad under senmedeltiden, troligen sedan

mitten av 1400-talet. År

46

1450 sålde bönder i byarna Karstorp (Västra Karup), Erikstorp

(Västra Karup) och »Sloorp» (troligen fel för Sinarp: Karstorp,

Erikstorp och Sinarp är de tre byar i Västra Karup, som nu gränsar

till Båstad) till konungen, representerad av Joachim Fleming i Häl-

singborg, »then jordh som Botzstædæ nw star bygdh vppo»

(DiplChristI 35 f.). »Borgemestre, Raad og menig Almue» i Båstad

nämnes år 1472 (1462?) i Rep 2: 3084, och år 1477 betecknas orten

direkt som köpstad (Rep 2: 4086). Köpstadsprivilegierna förnyades

år 1514 (Suhm NS 2 1: 143). Därefter tycks samhället ha gått kraf-

tigt tillbaka; år 1624 omtalas i PR 1:26 Båstad och Torekov som

»thuende Ringe fische Leyer». Se vidare P. K. Hofmansen Bjäre-

bygden 1959: 22 ff. År 1664 fick Båstad fläckrättigheter, vilka

förnyades 1719. Under första hälften av 1800-talet började orten i

officiella handlingar benämnas köping. Den var municipalsamhälle

från 1900 till 1936, då den slogs samman med dåvarande Malens

municipalsamhälle till en köping, benämnd Båstad. Se T. Sjöberg

Bjärebygden 1959: 36 ff. — Namnet är väl en appellativ samman-

sättning fsk. *bātstath m. ‘båtplats’. Se Sørensen -sted s. 46 f. samt

Linde -sta s. 32 och där anförd litt. Annorlunda J. Palmér En bok

om Skåne s. 115. Angående de medeltida skrivningarna med o se I.

Ingers Bjärebygden 1959: 28. Den tvåstaviga efterleden -stædæ

etc. i en del av de äldre skrivningarna är troligen en analogisk

skriftform, med första stavelsens æ (e) uppkommet genom påver-

kan från jylländskan och ödanskan, speciellt språket i det kungliga

kansliet (Sørensen a.a. s. 154 och 147. Annorlunda Linde a.s.) . —

Den tätbebyggda delen av samhället kallas B y n el. D ä r

f r a m m e . — D a 1 a är en samling gårdar i

Sinarpsdalen. BEK. —— Den östra delen av köpingen, som sko-

nades vid branden 1870, benämnes G a m l e b y . Se I.

Ingers SOÅ 1955–1956: 35. Namnet K u n g s s k o g e n -

avser ett bebyggt område på Hallandsås nära gränsen mot

Halland. Jfr Kungsberg nedan s. 48. — En hussamling mellan Bå-

stads köping och Malen kallas K ä r r e t . — Den bebyggda

östra delen av socknen heter M a l e n . Prep.: på. GS, EK,

BEK, 1950 Kb. Namnet, som urspr. har syftat på strandmarken, är

best. f. sg. av substantivet mal ‘grovt grus, avslipade stenar vid

stranden’. Se Falkman s. 73. — N y l e d är några gårdar vid

vägen mot Ängelholm, c:a en km söder om köpingen. Nyled 1850

Protokoll vid Sundhetsnämndens sam-

manträde, Båstads köpings arkiv, EK, BEK, 1950 Kb. S. leden är

väl led ‘grind’ (I. Ingers i LAL). — En högt belägen del av sock-

nen i väster benämnes T a r r e n el. T a r r a r n a .

Tarrarna 1829 Båstads stadsbok, Båstads köpings arkiv, Tarren

1859 Kassabok i Båstads köpings arkiv, EK, 1950 Kb. Det finns

två etymologiskt troligen obesläktade appellativ tarre. Det ena,

som utförligt har behandlats i Eriksson Hjäll och tarre, är för Skå-

nes vidkommande upptecknat bl.a. i betydelsen ‘torkställning för

lin (belägen i den inre och övre delen av torkhuset), (översta delen

av) vind’ (Eriksson a.a. s. 260 f.). Det andra, som av Rietz har an-

tecknats just från Bjäre, betyder enl. denne ‘buske el. träd uppvuxet

från en stubbe’. Se även Eriksson a.a. s. 272 not 2. Eftersom det

här diskuterade namnet, liksom Tarren i Karstorps by, Förslövs sn

(nedan s. 54), betecknar en högt belägen bebyggelse, är det troligt,

att det är det först nämnda appellativet, här använt i överförd be-

märkelse, som ingår i namnet. — Y d e r h u l t är namnet

på några gårdar i den västra delen av socknen. Yderhult 1859 Pro-

tokoll hållet med jordägarna i Båstad, Båstads köpings arkiv, EK,

1950 Kb. F. leden är troligen komparationsformen yttre ‘längre ut

belägen’. Jfr SOH 1: 65. Yderhult ligger i utkanten av socknen. S.

leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’.

IN: best. pl.:

2 P r ä s t g å r d e n en tomt kr. Boställe åt kyrko-

herden i Båstad. Båstad Prästegardz Iord 1670–1671 Jrp. 3 en tomt

kr. Klockareboställe. 4-7 jordar kr.

(1 Båstads stadsfläck en jlht sk. Utesluten, Kam.-koll. 2/11

1903. Motsvaras av lägenheterna Båstads Sädesparter 1–18. —

1874 Jb.)

Båstads Sädespart. — 1874 Jb.

1–18 jlht sk. (Införda i Jb, KB 21/1 1902, Kam.-koll. 10/7 1902.)


† B a d s t u g a n (i V. Vång). Bastugan 1834 Lmh. Ordet har

här sin yngre betydelse ‘torkhus för lin och malt’ (Rietz). —

† B e l ö s l y c k a n . Belos Lyckan 1783, Belös Lyckan 1825 Jb.

48

F. leden är oklar. Korrupt för *Beteslyckan? — † B e r g e t. Bi-

erødt 1596 Mtl, Berget 1662 Jb. Namnet kan syfta på byn Bjerröd i

Grevie (nedan s. 67) men också på någon nu annorlunda benämnd

lokalitet inom Båstad. — B r y g g e r i g å r d e n .

— † B å s t a d s t o r p. Badstad Torp 1636 KB 408. — † D e g -

n e h u s e t . Degne hussed o. 1570 Lb 2 27:29. F. leden är yrkesbe-

nämningen degn ‘klockare’. — D o c k a g å r d e n el.

D o c k a s t ä 11 e t . F. leden är gen. av ett släkt- el.

binamn Dock. S. leden i det senare namnet är best. f. sg. av bjm.

‘mindre el. medelstor bondgård’. — † E w a l d s 1 ä n g a

1834 Lmh. Ewald är här sannolikt släktnamn (I. Ingers i LAL). —

F e r i e h e m m e t EK. — G r ö n e g å r d (på

Agardhsgatan). Gården var grönmålad. — G ä s t g i v a r e -

g å r d e n (vid torget; = nuvarande Café Victoria).

— † J a c o b s h u s 1834 Lmh (i V. Vång). — J ä g e r s b o r g

. Troligen uppkallat efter ett danskt Jægersborg (mest

bekant är väl Jægersborg Dyrehave, Københavns Amt); byggt av

en dansk kapten Baumgardt år 1894 (I. Ingers i LAL). —

K u n g s b e r g EK, BEK. Till naturnamnet Kungsberget

, vars f. led väl syftar på att området har varit krono-

mark. — K u n g s s k o g s s t ä l l e t . Jfr föregå-

ende namn och Kungsskogen ovan s. 46. S. leden är best. f. sg. av

bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. — L y c k e t o r p

BEK. — M a l a m ö l l a n . Vattenkvarn, belägen på

Malen (se ovan s. 46). † M a l t h u s e t 1834 Lmh (i V. Vång). Jfr

lägenheten med samma namn i Solberget, Hjärnarps sn (nedan s.

110).— † M o n s S t j e r n a s g å r d 1769 Lmh. Gården kan

vara benämnd efter tullnären Magnus Scherna, stamfader för den år

1717 adlade ätten Hederstierna. — † N y b y g g e t 1829 Lmh. —

O l e b o r g EK. BEK. — P e r s h ö g . Pehrs Hög, Pehrs

hög 1769 Kopia af Charta öfwer Båtstads aderton så kallade Sädes-

Parter av J. Borgh, Båstads köpings arkiv, Skogslunden, Pehrshög

kallad 1820 Bestämning om allmänningen, Båstads köpings arkiv,

Pershög EK, BEK, 1950 Kb. — R a n v i k s p l a n t s k o l a.

Ranviks Plantskola EK, Ranviks plantskola BEK. — S j ö b e c k s

m a g a s i n (= nuvarande restaurang Skansen).

— S j ö t o r p . — S k å n e g å r d e n (1900-

talsnamn på hotell). — S t e n s ä t t a r e n s (vid vä-

gen mot Korröd). — S t o l p a g å r d e n (= nuvarande

Agardhsgatan 24). F. leden syftar kanske på byggnadssättet: en

stolpvägg är en vägg byggd i korsvirkesteknik. — S t r a n d h o -

t e l l e t . — T a r r a-P e t t e r n s .

Gård i Tarren (se ovan s. 47). — Å h u s (hus på Malen,

väster om Malamöllan). — Ö r e m ö 11 a . Vattenkvarn

vid Örebäcken.

1 Korröds mölla el. K o r r ö d (finns ej upptagen i Jb 1874;

själva namnet är dock med i samband med brev om landgille efter

»Presternes utlagor». Utelämnandet beror på rent misstag. — I Jb

1825 är Korröds mölla jlht sk.) -, , . —

Korsissmölle (!) 1510-t. Pb 83: 18 avskr. o. 1650, Korröds mölle o.

1570 Lb 2 27: 19, Kaarred 1624 PR 1: 26. — Kåretz Mölla 1662,

Kårröds Qwarn 1754, Korröds qvarn 1783, Kårröd 1825 (, Korröds

mölla 1874) Jb. — Kurens (!) Möllna 1670 — 1671 Jrp, Kurröd

Mölla, Kurrödz Mölla 1694 Db, Kårret 1708 Db, Kiörröds (!) Möl-

la 1767 Gillberg, Kårreds Mölla, Korröds Mölla 1823 Lmh, Kor-

resmölla GIK, Korredsmölla EK, BEK, Korröds mölla 1950 Kb. —

Nielsen Vjb s. 147 har identifierat Vjb:s skrivning Kararyth (Höks

hd) med Korröd. Jfr även A. Sandklef Hallands historia 1: 497 f.

Identifikationen är av flera skäl mindre sannolik. Bl.a. förefaller

Korröd vara en alltför obetydlig habitation för att ha varit skattlagt

redan på Vjb:s tid, och dessutom talar det även i genuin dialekt

bevarade d i det enkla namnet Korröd mot att det skulle röra sig om

ett urspr. röd-namn. Troligen är namnet best. f. sg. av ett neutralt

korr, en biform till det sydsv. dialektala korra ‘dyngpöl, vägpöl,

damm, träsk’. Denna neutrala biform är inte upptecknad i Bjäre1

men väl så nära som i Veinge, Höks hd. Samma tolkning torde

böra tillämpas på gårdnamnet Kårröd, Verums sn, V. Göinge hd,

uttal . Bjärenamnet kan urspr. ha syftat på den sannolikt del-

vis naturliga vattensamlingen vid den övre av de två vattenkvar-

narna i Korröd el. kanske snarare på sumpmarken söder om kvar-

narna.


K o r r ö d s l u n d . — M o r O l e n a s s t u g a

(f.d. kaffestuga i Korrödslund). Efter torparänkan

och kaféidkerskan Olena Bergström, † 1921. 1 Jfr dock marknamnet Korret 1833 Lmh i Dejarp, Hovs sn.

50

Förslövs socken

Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Förslöv, om vars namn se

nedan. Den var i äldre tider enl. en utförlig anteckning i Jrp 1670–

1671 annex till Grevie. Då prästgården där brann ned, vilket enl.

Lb 2 31: 5 ff. bör ha skett senast år 1553 men troligen något tidiga-

re, byggde prästen inte upp den igen utan flyttade till sin annexgård

i Förslöv, varvid han gick miste om dispositionsrätten till den gam-

la prästgårdens jord.

Fogdarp . — ffoderup o. 1524 Krabbes Jb, Fodarpe

marck, y Foderup o. 1570 Lb 2 29: 17, 29: 26, Foderup 1583 —

1584 Jb, 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:27, Fouderup 1645 — 1646 Jb,

Fogderup 1651 Decjb. — Foderuph 1662, Fougdarph, Fougdarp

1674, Fougdarp 1713, Fogdarp 1754–1874 Jb. — Foderup, Foug-

darp 1670 — 1671 Jrp, fodarp 1684 Buhrmann, Fodarp 1744 Kb

(Barkåkra), Togdarp (!), Fogdarp 1767 Gillberg, Fogdarp GIK, GS,

EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager fyra hela skattehemman

(därav ett utan mantalsuppgift; komplettering från Jb 1666) samt

ett helt kronohemman. — Skrivningarna med gd i en del av de se-

nare källorna är troligen hyperkorrektioner, föranledda av att ord-

stammarna fogd- och fot har sammanfallit i bjm. F. leden är väl

knappast kompositionsform av fogde, använt appellativt el. som

tillnamn (DGP II 1: 282 f.): ordet, som är inlånat från mlt. (ODS,

Hellquist EO), torde inte ha kommit i bruk förrän på 1200-talet och

har väl äldst använts endast om konungens ombudsman. Se Jørgen-

sen Retshistorie s. 349 och 361 ff. Snarare är f. leden fsk. gen.

Fota(r) av tillnamnet Fot (DGP II 1:287), vilket torde bilda f. leden

även i Fogdarp, Bosjöklosters sn, Frosta hd, o. 1181 Fodetorp

(avskr.), uttal , och i Fogdaröd, Höörs sn, Frosta hd, 1349

Foterydh, Foderydh (avskr.), uttal . Med den yngre gen.-f.

Fots förekommer namnet troligen i det syd-

halländska Fostorp (SOH 1: 135). S. leden är urspr. torp ‘nybyg-

ge’. — En del av Fogdarp (å nr 1 och 3) kallas K r o k e n

EK, BEK, 1942 Kb. Krok betyder här sannolikt ‘avkrok’; namnet

betecknar en avlägset liggande del av Förslövs och Fogdarps byar.

IN: best. pl.: .

1–3 vartdera 2/3 sk. 4 1/3 sk. 5 3/8 sk.


B e n g t s g å r d . (å nr 5). Troligen efter Bengt Påls-

son, en f.d. ägare, f. 1782. — G a m l e g å r d (å nr 5).

BEK, 1942 Kb. — N ä m n d e m a n n e n s (å nr

3). Efter nämndeman Jöns Nilsson, en f.d. ägare, f. 1818. — S o -

n a g å r d , (å nr 1). Antingen efter Sone Sa-

lomonsson, en f.d. ägare, f. 1831, el. dennes namne och farfarsfar,

f. 1714. Det förhållande, att gårdens mark är sandig, har föranlett

anknylningen till sand, bjm. .


† B o r g m a n s t o r p 1840, 1859 Lmh (å nr 2). Troligen efter

en soldat Johan Borgman, f. 1810. — † B ö c k a r e h u s e t. Böd-

kare Huset 1787 Kb. F. leden är yrkesbenämningen böckare ‘tunn-

bindare’. — † F o g d a r p s h u s. Fogdarpe huus 1732, Fogdarps

huus 1736 Kb. —— † F ä 11 e t 1790 Kb. Namnet är best. f. sg. av

fälle n. ‘plats där träd fallit el. huggits’. — † R o t e t o r p e t .

Rothetorpet 1840 Lmh. — † S j ö b o h o l m 1874 Lmh. —

†S k o m a k a r e t o r p e t . Skomakare Torpet 1874 Lmh.

Förslöv . — in Færsløf 1289 DD 2 R 3:325 (SD 2:84)

avskr. 1494, Forsleff 1438 SMR 264, i Førsslef S. 1447 Rep 1:

7525, Försleff 1447 Styffe Skand3 61 (= föregående belägg?), i

Förslöff sogenn ÆDA 1: 85 avskr. 1476, i Fførsløff S., i Førssløff

S. 1492 Rep 2: 7086, 7087 avskr. o. 1550, i Færsløff 1504 LÄU 6:

134, fförsslöff o. 1524 Krabbes Jb, Førsløff Sognn, Förslöff Sogn,

Förslöff (2 ggr), Förslöffs Sognemercke o. 1570 Lb 2 29:1, 30:10,

30:19, 31: 10, 31:12, Förslöff 1579–1580 Räk, Förslöff sognn o.

1590 FortGeistlG, Förslöff (2 ggr), Försleff o. 1590 CS 23, 30,

Försslöff 1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Förslöff 1611–

1612 Jb, Førsleff (2 ggr) o. 1620 VisLSt 92, Førsløff (Sogenn)

52

1624 PR 1: 27, Førsløff 1636 VisLSt 92, Försleff, Försslöff, Förss-

leff 1645 —1646 Jb, Försleff Sougen 1651 Decjb, Førsløf S. 1652

KrSk 2:33, Forisleff 1656 Berntsen. — Försslöff Sochn, Försslö-

uff, Förslöff 1662, Försslöff (Sochn), Försslof (!), Försslöf 1674,

Förslöf (Sochn) 1713–1783, Förslöf (Socken) 1825, 1874 Jb. —

Förslöff, Förslööf, Försslöff, Förslöf, Forsslöfs Sochn, Försslöf

1670–1671 Jrp, försle 1684 Buhrmann, Försslöf, Förslöf 1694 Db,

Förslöfs Sokn och By 1767 Gillberg, Förslöf GIK, Förslöv GS,

EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman

och ett helt kronohemman. — F. leden är troligen, som J. Sahlgren

NoB 8: 59 antagit, gen. av ett mansnamn *Fär, kanske utvecklat ur

ett *Fäar, vilket i sin tur som f. led har ordet fä ‘boskap, egendom’.

Labialiseringen av vokalen beror på det föregående f (jfr GdaGr 1:

219); jfr att Ferslev i Horns Herred, Frederiksborg Amt, enl. be-

läggsserien i DS 2: 144 f. har flera medeltida skrivningar med ø el.

o, vilka torde visa en liknande labialiseringstendens för det danska

namnet. För Förslövs del har det labialiserade ö-haltiga ljudet un-

der inflytande av det följande r velariserats till o. Jfr Wigforss SHF

s. 180 f. S. leden är löv (lev) ‘arvegods’. — En del av Förslövs by

kallas K r o k e n. Se under Fogdarp (ovan s. 51).

IN: , (saknas), - , - el. .

1 1/4 sk. (överfört till särskilt upplägg i jordregistret från förut-

varande 3/4 sk. 1, 2, 3, Kam.-koll. 12/12 1916). 2 1/4 sk. (överfört

till särskilt upplägg i jordregistret från förutvarande 3/4 sk. 1, 2, 3,

Kam.-koll. 12/12 1916). 3 1/4 sk. (överfört till särskilt upplägg i

jordregistret från förutvarande 3/4 sk. 1, 2, 3, Kam.-koll. 12/12

1916). 4 P r ä s t g å r d e n 3/8 kr. Boställe åt kyrko-

herden i Förslövs pastorat. prestegaardenn o. 1570 Lb 2 29: 12;

Prästegården 1670–1671 Jrp, 1698 Kb. 5 kr. jlht. Ett kronbete. För-

sålt till enskild person.

H e m m a n s d e l:

S a n d b ä c k (å nr 3). EK, BEK, 1942 Kb. Efter bäck-

en med samma namn, vilken rinner förbi gården.


A l l u n d a (ungt namn. — Å nr 2). Ev. kan namnet

vara uppkallelse efter socknen Alunda, Olands hd, Uppsala län.

— † B l o m s t o r p 1841 Lmh (å nr 1). Efter Lars Blom, f. 1782.

— † F ö r s l ö v s h u s. Förslöf huus 1711, Förslöfs huus 1730 Kb.

— M a m s e l l e r n a s, se Prästhuset nedan. — P e n a r p s g å r -

d e n (ungt namn. — Å nr 4). Gården har väl fått

sitt namn efter Penarp i Hjärnarps sn (nedan s. 105). Penarpssko-

gen går in i Förslövs sn. — P r ä s t h u s e t el.

M a m s e l l e r n a s . Enl. uppgift av en meddelare

byggt på 1840-talet av änkan till en kyrkoherde Fast. Det senare

namnet efter prästdöttrarna Fast. — S o l h ä l l (å nr 3).

BEK, 1942 Kb. — V ä v a r e h u s e t . Wäfware

huset 1754 Kb.

1 Himmelstorp -, 1/4 sk. — in Hæmystorp

1390 Rep 1: 3761, enn hoffuittgordtt i Hemynstorp 1406 SDns 1:

5671 avskr. 1700-t., Hemelstorp o. 1524 Krabbes Jb, 1583–1584

Jb, Hummellstrup (!) 1611–1612 Jb, Himmestorp 1624 PR 1:27,

Himmelstrup 1645–1646 Jb, Himmelstorp 1651 Decjb. —

Himmelsstorph 1662, Hemmelstorp 1674, Himmelstorp 1713–

1874 Jb. — Himmelstorp 1670–1671 Jrp, himmelstorp 1684

Buhrmann, Hemmelstorp 1720 Kb, Himmelstorp 1767 Gillberg,

GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skatte-

hemman. —F. leden är gen. av mansnamnet Heme, svarande mot

det fvn. Heimir (DGP I 1: 501 f., jfr SOH 1: 20) el., om skrivnin-

gen från 1406 skall anses vittnesgill, mansnamnet Heming (DGP I

1: 502 ff., I 2: 1678, Falkman s. 138; jfr sockennamnet Hemmes-

dynge, Vemmenhögs hd, år 1283 skrivet in Hæmminxdyngæ, uttal

, och bynamnet Hemmestorp, Kyrkheddinge sn, Bara

hd, år 1404 skrivet Hemmingstorp, uttal . När alterna-

tivt övergått till (jfr att hem i Förslöv kan uttalas både och

), bör anknytningen till himmel ha legat nära till hands, efter-

som Himmelstorp är högt beläget. Om mansnamnet Heming ingår i

f. leden, kan en tendens till dissimilation ha bidragit till uppkoms-

ten av ett l. Jfr K. G. Ljunggren SOÅ 1946–1948:61 f. S. leden är

torp ‘nybygge’.

L ä g e n h e t:

† H i m m e l s t o r p s h u s (e t). Himmelstorpshuset 1738, Him-

melstorps huus 1747 Kb. 1 I registret felaktigt identifierat med Himmelstorp i Brunnby sn, Luggude hd.

54

3 Håle 1/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6

1917). — Hwllæ o. 1524 Krabbes Jb, holle 1584 Mtl, Hulle 1611–

1612 Jb, Hullenn 1624 PR 1:27, Hulle 1645–1646 Jb, 1651 Decjb.

— Hulle 1662–1713, Håle 1754–1874 Jb. — Hulle, Hola 1670–

1671 Jrp, hååle 1684 Buhrmann, Håle 1767 Gillberg, GIK, GS,

EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skattehemman.

— Namnet är oblik f. av håla ‘sänka’. Se Falkman s. 51.

Byn ligger i en kraftigt markerad dalsänka.

H e m m a n s d e 1:

H å l e g å r d e n


H å 1 e h a 11 s s t u g å n . En raststuga på berg-

formationen Hålehall. — † H å 1 e h u s 1816 Kb. — † Ä n k a n s

h u s. Enkans hus 1854 Lmh.

Karstorp ; kallas i Västra Karups sn, till åtskillnad från

Karstorp där (nedan s. 161), även S ö n d r a K a r s t o r p s

. ?y Karstorp 1406 SDns 1:567 avskr. 1700-t., Carstoffthe

(1) 1522 Jb Pb 499:12, Kastrop, Karstorp o.1524 Krabbes Jb, Kas-

torp 1552 KB 166, Karstrup 1553 KB 231, Kastorp o.1570 Lb 2

29:24, Karstorp 1583–1584 Jb, ?Kastorp 1586 KrSk 1:300,2 Kar-

strup 1611–1612 Jb, Castorp 1624 PR 1:27, Karstrup 1645– 1646

Jb, Castrup 1651 Decjb. — Karsstorph 1662, Karstorph, Karstorp

1674, Karstorp 1713–1874 Jb. — Karstrup, Kastrup 1670–1671

Jrp, Karstorp 1684 Buhrmann, 1697 Db, 1767 Gillberg, Södra

Karstorp 1790 Kb (V. Karup), Karstorp GIK, GS, EK, BEK, 1942

Kb. — Jb 1662 upptager fyra hela skattehemman och ett helt kro-

nohemman. — F. leden är väl gen. av mans(bi)namnet Karl (DGP I

1:725 ff., I 2: 1683, II 1:542 f.). I förbindelsen rls har l fallit. Se

GdaGr 2:301 f.; jfr t.ex. DS 13: 180 f., SOSk 13: 18, 89, 103 och

139 f., SOÄ 7 1:10 f. och 2:20 ff. samt Franzén Vikbol. s. 83. S.

leden är torp ‘nybygge’. — Ett bebyggt område på den högst be-

lägna delen av byn (å nr 1) kallas T a r r e n . Se Tarren i

Båstad (ovan s. 47).

IN: , - , (saknas), best. . 2 Belägget kan också avse Karstorp i Västra Karups sn (nedan s. 161).

1 2/3 sk. 6 2/3 sk. 7 B o s t ä l l e t el. K a r s t o r p s

b o s t ä l l e 3/8 kr. Har varit boställe åt möns-

terskrivaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; senare

indraget. Se även Borragården nedan. 8 en jord kr. 9 1/2 sk. (be-

teckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6 1917). 10 2/3 sk. (beteckning

för nr 4, 5, Kam.-koll. 5/6 1917).


B e n g t o l s g å r d e n (å nr 10). Troligen efter

Bengt Olsson, en f.d. ägare, f. 1787.— B j ä r e t (å nr 6).

Namnet är best. f. sg. av den brutna sidoformen till berg, bjm.

. Gården ligger på en höjd. — B o r r a g å r d e n -, -

(å nr 9; byggnaderna sedan länge rivna). Enl. uppgift av

flera meddelare har Bostället (se ovan) legat här före utflyttningen,

varför det förefaller troligt, att namnet urspr. tillkommit denna

gård. F. leden kan möjligen vara kompositionsform av det dialekta-

la växtnamnet borra, bjm. , ‘kardborre’. — D a l e n (å

nr 6). 1865 Kb, EK, BEK, 1942 Kb. Urspr. naturnamn. — D a l s -

b e r g (å nr 9). EK, BEK, 1942 Kb. — K r o g e n

(å nr 9). Här var krog på 1800-talet. — L a r m s (P å 1 s)

(å nr 6). Enl. uppgift av en meddelare är Larm binamn, ej

släktnamn. Gårdnamnet är från tiden vid sekelskiftet. — P å l

E r i k s (å nr 6). Troligen efter Pål Eriksson, en f.d. ägare,

f. 1787.— P å l m å n s g å r d e n (å nr 1). Tro-

ligen efter Pål Månsson, en f.d. ägare, f. 1799. — S i p p -

r a ( g å r d e n ) (å nr 9). Troligen efter Ola Sippras-

son, vilken enl. Jb år 1772 ägde gården. Han var inflyttad i byn. —

S y r e k u l l e n (å nr 6). Efter en kulle i närheten med

detta namn.


† K a r s t o r p s h u s . Karstorps Hus 1793 Kb. — † K n u t

A n d e r s ’ t o r p . Knut Anders torp 1837 Lmh. — S k r ä d d a -

r e h u s e t (nu rivet; läge okänt). 1823 Lmh.

6 Lillahull 1/2 sk. — Lille hollt 1606 Mtl, lille holtt

1625–1626 Räk, Lille Holt 1651 Decjb. — Lillehulth 1662, Lille-

hullt 1674, Lillahult 1713–1825, Lilla Hult 1874 Jb. — Lilla Hulltt,

Lille Hult, Lilla Hullt 1670–1671 Jrp, Lilla hult 1767 Gillberg,

L(illa) Hult GIK, GS, Lillahult EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662

56

upptager ett helt skattehemman. — Bebyggelsen och namnet är

sekundära i förhållande till Storahult (nedan s. 60).


† L i l l a L e r v i k s t o r p e t 1813 Lmh. Se Lervik, lägenhet

under Storahult (nedan s. 61). — † S a l t ö r s h u s e n 1813 Lmh.

Se Saltör under Storahult (nedan s. 60).

Ljungby , även kallat V ä s t r a L j u n g b y -

till åtskillnad från Östra Ljungby i N. Åsbo hd. — i Lywngby

1492 Rep 2: 7051 vid. 1495, ?i Westherlynby 1505 Rep 2: 10333

avskr. början av 1500-t., lyngby, lyndby o. 1524 Krabbes Jb, y

Lyndby, Vestre Lyndby wong o. 1570 Lb 2 29: 28, 37:5, Liungbye

1583–1584 Jb, Lyundbye 1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664,

Liungbye 1611–1612 Jb, Liungby 1624 PR 1:27, Lyngbye 1645–

1646 Jb, Liungby, Liungbye 1651 Decjb. — Lingby 1662, Lyndby,

Liungby, Liunghby, Liungbye 1674, Liungby 1713–1783, Liung-

by, Ljungby 1825, Ljungby 1874 Jb. — Liungby, Liungbye, Lyng-

by, Lynngbye 1670–1671 Jrp, lyngby 1684 Buhrmann, Lyngby

1708 Db, Liungby 1767 Gillberg, Lynby 1782 Kb, Ljungby GIK,

GS, EK, BEK (»Kallas Västra Ljungby»), 1942 Kb. — Jb 1662

upptager ett helt skattehemman, ett halvt pantehemman (skatte), ett

halvt pantehemman (krono), ett helt kronohemman, ett enåttondels

kyrkohemman samt ett helt utsocknes frälsehemman (utan uppgift

om läge; lokaliserat med hjälp av Jb 1660). — F. leden är ljung

‘ljung(hed)’, bjm. . S. leden är by ‘samling av gårdar’.

IN: obest. sg.: , best. pl.: .

5 3/8 sk. 8 och 9 vartdera 1/8 uts. fr. 10 1 sk. (beteckning för nr

1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 11 3/8 sk. (beteckning för nr 3, 4,

Kam.-koll. 5/6 1917). 12 1/8 sk. (beteckning för nr 6, 7, Kam.-koll.

5/6 1917).


R i t t e r s g å r d e n (å nr 5). F. leden är gen. av

ett släkt- el. binamn Ritter.


† G r y t e h u s e t. Se under Storahult. Huset låg på Ljungbys

och Storahults gemensamma fälad. — † L j u n g b y h u s. Lyngby

hus 1812 Kb. — † S k r ä d d a r e h u s e t. Skräddare Huset 1813

Lmh.


† H a l v g å r d e n. Halfgården 1752 Kb. — † K r o n o g å r -

d e n el. † L j u n g b y k r o n o g å r d (å nr 11 el. 12). Lyngby

Kronogård 1744, Cronogården i Lyngby 1749 Kb.

1 Olstorp 1/8 kr. Tillhör Förslövs kyrka. — ?i Olstorp

1505 Rep 2: 10328,3 Oilstorp o. 1570 Lb 2 30:4, Ollstorp 1583–

1584 Jb, Ollstrup 1611–1612 Jb, Olstorp 1624 PR 1:27, Ollufstrup

1645–1646 Jb, Olstorp 1651 Decjb. — Olsstorph 1662, Ohlstorph

1674, Ohlstorp 1713, 1754, Öhlstorp (!) 1783, Olstorp 1825, 1874

Jb. — Olstrup, Ohlstorp, Olufstorp 1670–1671 Jrp, Olstorp 1708

Db, 1767 Gillberg, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager

ett halvt kronohemman. — F. leden är gen. av mansnamnet Olaf

(Falkman s. 161 f., DGP I 2:1022 ff. S. leden är torp ‘nybygge’.

Prep.: på. IN: obest. sg.: .

L ä g e n h e t:

† O l s t o r p s h u s. Olstorpe huus 1711, Olstorps huus 1717

Kb.

Ranarp . — i Rønørp (!) 1438 SMR 264, i Rannorp 1449

LÄU 3:329 avskr. 1693, j Ranorp 1459 LÄU 3:404, 3:407, i Ram-

morp (!) ÆDA 1:85 avskr. 1476, j Ranorp 26/5 1495 RAP (Lund),

i konerup (!) 1513 Suhm NS 2 1: 119, rønerup 1517 ibm 2 1:168,

Ranerup 1583–1584 Jb, Rannerup 1611–1612 Jb, Raunerup 1624

PR 1: 27, Randerup 1645–1646 Jb, Raunerup, Rannerup, Rauffne-

rup 1651 Decjb. — Rannarph 1662, Rannerop, Ranerop 1674,

Rannarp 1713, Ranarp 1754–1874 Jb. — Rannerup, Rannerop

1670–1671 Jrp, Ranarp 1684 Buhrmann, Rannarpeby, Ranarp 1694

Db, Bonarp (!) 1767 Gillberg, Rafnarp 1774 Kb (Barkåkra), Ra-

narp GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två hela

skattehemman, två hela pantehemman (skatte), ett halvt kyrko-

hemman och ett helt utsocknes frälsehemman (utan uppgift om

läge; lokaliserat med hjälp av Jb 1660). — F. leden är 3 Belägget kan även avse Olastorp i Hovs sn (nedan s. 132).

58

väl fsk. gen. Rana av mans(bi)namnet Rani (Falkman s. 142, DGP

I 2:1133 ff., II 2:862). De sena skrivningarna med Rafn- o. dyl.

beror på anknytning till ravn ‘korp’, vilket i Förslöv bör ha uttalats

*4. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Den sydöstra delen av

byn kallas H e d e n . Den utgöres av f.d. hedmark. — Några

gårdar på nr 12 benämnes L y n g å k r a. EK, BEK, 1942 Kb. De

kallas vanligen L y n g g å r d a r n a el. L y n g

el. L y n g e t . Prep.: på. Till ljung ‘ljung(hed)’, bjm .

Den neutrala formen är påfallande, eftersom ljung i Bjäre endast är

upptecknat med maskulint genus. Med alternativ neutral böjning

finns ordet dock belagt så pass nära som i Snöstorps sn, Tönnersjö

hd, Hallands län.

IN: , (saknas), -a, -ana.

4 och 5 vartdera 2/3 sk. 6 1/3 sk. 9 och 10 vartdera 5/8 uts. fr. 11

1 sk. (beteckning för nr 1, 2, 3, Kam.-koll. 3/11 1916). 12 2/3 sk.

(beteckning för nr 7, 8, Kam.-kolI. 3/11 1916).


* E r i k s g å r d (å nr 4). Namnet möjligen från

1600-talet. — H a 11 e n s (å nr 5). Namnet är gen. av ett

släkt- el. troligare binamn Hall(en). — H o v a l l s g å r d e n -

(å nr 9). Namnet är troligen sekundärt i förhållande till

en ättehög, som gården ligger vid och som kallas Hovallshögen.

Gården kallas även H ö g g å r d e n . — J e p p a g å r -

d e n (å nr 6). F. leden är mansnamnet Jeppa. —

K r i s t i e r n s (å nr 5). Troligen efter Christier (i Kb

ibland skrivet Chrestjer) Jönsson, en f.d. ägare, f. 1798, el. ev.

dennes fader, Jöns Christiersson, f. 1759 (inflyttad i byn). —

L u n d a g å r d (å nr 11). Ranarpe Lundegård 1708 Db.

F. leden är kompositionsform av lund ‘mindre trädsamling’. —

L ä n s a g å r d (byggnaderna nu rivna. Läge okänt). F.

leden är dialektal gen. av ett tillnamn Läns(en). — M å n s a g å r d

(å nr 10). EK, BEK, 1942 Kb. Namnet troligen från

slutet av 1600-talet. — N o r r e g å r d el. N o r r e -

g å r d a r n a (å nr 12). Nore Gård 1756 Kb. Läge:

nordligast i byn, vid gränsen mot Grevie sn. — P e l l a g å r d ( e n )

(å nr 11). Namnet troligen från 1800-talet. 4 Ordet ej upptecknat i Förslöv. Jfr att namn där uttalas .

S m e d g å r d e n (å nr 11). — T i t u s’ (å nr

9; byggnaderna nu rivna).


† A n d e r s’ h u s (i utmarken). Anders hus 1818 Lmh. —

† B o a l t s h u s e t (i fäladsmarken). Boalts huset 1816 Lmh. Tro-

ligen har namnet att göra med byn Boalt i Örkelljunga sn, Norra

Åsbo hd; någon el. några av dem som bott i huset har väl kommit

därifrån. — † R a m b e r g s h u s 1828 Lmh. Troligen efter Pehr

Ramberg, f. 1763. — R a n a r p s m ö l l a (vat-

tenkvarn å nr 12). — † R a n a r p s h u s. Ranarpe huus 1746 Kb.

— † S j ö g r e n s h u s (i fäladsmarken). Sjögrens Hus 1816

Lmh. — S p å n g a h u s e t (å nr 11). 1870 Kb, GIK,

EK, BEK, 1942 Kb. Se Spångagården nedan s. 64. — Villesmölla

(nu riven vattenkvarn å nr 9). Efter Vilhelm Johansson,

en f.d. ägare, f. 1885.

Slammarp . — i Slammarp 1445 Rep 1:7525 avskr.

1500-t., i Slamervp 1492 Rep 2: 7086 avskr. o. 1550, i Slammerp

1492 Rep 2: 7087 avskr. o. 1550, Slamerop o. 1524 Krabbes Jb,

Slammerpe agerenn, y Slammerp o. 1570 Lb 2 29: 9, 29: 22, Sla-

merup 1579–1580 Räk, 1583–1584 Jb, Slamerop 1594 Bjäre by-

ordning s. 51 avskr. 1664, Slammerup 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:

27, 1645–1646 Jb, Slammerup, Slamerup 1651 Decjb. — Slamarph

1662, Slammarp, Slamarp, Slammarph 1674, Slammarp 1713–

1874 Jb. — Slamerup, Slammarp, Slammerup 1670–1671 Jrp,

Slammarp 1767 Gillberg, Slamarp GIK, Slammarp GS, EK, BEK,

1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt pantehemman (skatte) samt

ett helt (utan uppgift om läge; lokaliserat med hjälp av Jb 1660)

och ett halvt utsocknes frälsehemman. — F. leden är oviss. Falk-

mans antagande, s. 224, att den skulle vara en form av slam ‘gytt-

ja’, bör troligen betecknas som oriktigt, dels av formella skäl, efter-

som slam oftast är neutrum, dels därför att ordet, som är inlånat

från tyskan, är praktiskt taget obrukligt i sydsv. dial. Möjligen skul-

le däremot f. leden kunna vara fsk. gen. *Slamra av samma mans-

binamn *Slamri, som i DS 10:427 supponeras som f. led i Slamre-

gaard och antas vara bildat till verbet slamra. Jfr den från S. Åsbo

hd belagda personbeteckningen slamra ‘skvalleraktig kvin-

na’. Ett *Slamrarp kan ha för-

60

lorat sitt första r dissimilatoriskt. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.

— En del av byn (en hussamling å nr 1) kallas V a d e b ä c k -

(riksspråkspåverkat uttal; jfr bäcknamnet ). Wade-

bäck 1863 Kb. Bebyggelsen har fått sin benämning efter bäcken

med samma namn.

1 1/2 sk. 2 1/4 uts. fr. 3 1/8 uts. fr. 4 en jord kr.


F l i c k e b ä c k (å nr 1). EK, BEK, 1942 Kb. Efter

bäcken med samma namn, vilken rinner förbi gården.


F ö r s 1 ö v s h o 1 m s s t a t i o n (riks-

språkspåverkat uttal. — Å nr 1 och 2). EK, BEK. Hette urspr.

Förslövs station. Det nuvarande namnet kom till o. 1920. —

S k a l l å k r a (f.d. krog i Vadebäck å nr 1). Jfr mark-

namnet Skalagre o. 1570 Lh 2 29:10. — † S l a m m a r p s h u s.

Slammarpe huus 1750, Slammarps hus 1787 Kb.

Storahult el. H u l t , . — Hulte o. 1524 Krabbes

Jb, Holltt 1579–1580 Räk, Hulte 1583–1584 Jb, Holldte 1611–

1612 Jb, Holtt 1624 PR 1: 27, Holte 1645–1646 Jb, Storre Holdt

1646–1647 Räk, Holt, Store Holt 1651 Decjb. — Hulth, Hult 1662,

Storehullt, Stoorehullt 1674, Stoorahult, Storahult 1713, Storahult

1754–1874 Jb. — Stora Hullt, Stora Hult, Store Hult, hulte by,

hultt 1670–1671 Jrp, hullt 1684 Buhrmann, (Stoora) Hult 1694 Db,

Storehult 1697 Db, St(ora) Hult 1767 Gillberg, GIK, GS, Storahult

EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två hela pantehemman

(skatte) och ett halvt kronohemman. — Det äldre namnet, Hult, är

obest. f. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. Den tvåstaviga variant,

som förekommer i en del äldre skrivningar, är väl en gammal da-

tivform. Adj. stora har senare tillkommit för att skilja byn från se-

kundärbebyggelsen Lillahult, varom se ovan s. 55. — Det bebygg-

da området vid havet sydöst om Lervik kallas S a l t ö r . S.

leden är ör ‘grus, samling av lösa mindre stenar’.

Prep.: på. IN: , (saknas), - , - el. .

3 1/2 sk. 6 5/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917).

7 1/3 sk. (beteckning för nr 4, 5, Kam.-koll. 5/6 1917).


H u l t a g å r d a r n a (på den gamla byplatsen).

— U g g 1 a s (å nr 3). Efter Allan Uggla, en f.d. ägare un-

der 1900-talet.


† G r y t a n el. † G r y t e h a m n (= Lervik, å nr 6). Gryden

1562 KB 189, gryden 1574–1575 Räk, Gryderen (!) 1613 KB 561,

Gryden (2 ggr) 1618 KB 345, 406, 1620 KB 868, Grytan 1670–

1671 Jrp, grytahambn 1684 Buhrmann, Gryten, Grytan 1765 Kb,

Gryte hamn 1767 Gillberg, Grytehamn 1789 Kb, 1862 Skånes

Adresskalender s. 188. Efter ett skär i havet utanför Lervik, vilket

kallas Grytan el. Gryteskär. — † G r y t e h u s e t. Grytehuuset

1670– 1671 Jrp, Grytehuset 1759 Kb (Barkåkra). F. leden är kom-

positionsform av namnet Grytan, varom se ovan. —

† H u l t h u s e t 1815 Kb. — L e r v i k (å nr 6). lerwiik

1756 Kb (Barkåkra), Lervig 1771 Kb, Lervik GS, EK, BEK, 1942

Kb. Ett mindre fiskeläge vid en vik, vars botten är lerig. —

† L e r v i k s t o r p e n . Lervigs Torpen 1841 Lmh. —

† S a l t ö r s h u s e n 1841 Lmh. Jfr Saltör ovan. — † S t o r a -

h u l t s h u s . Stora Hultshus 1780 Kb. — † S t r a n d h u s e t 1731

Kb.


† H å l e g å r d (e n). Hullegord o. 1524 Krabbes Jb, Hulegaardt,

hullegaardenn 1583–1584 Jb, Hullegaard 1611–1612 Jb, Hulle

Gaard Eller Holte 1645–1646 Jb. F. leden är väl kompositionsform

av appellativel håla ‘sänka’.

Viarp . — Wyerop o. 1524 Krabbes Jb, Viorpe engen o.

1570 Lb 2 29: 15, Wirrup 1583–1584 Jb, i Vierup 1594 Bjäre by-

ordning s. 51 avskr. 1664, Wierup 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:27,

1645–1646 Jb, Wiarp 1651 Decjb. — Wijarph 1662, Wieruph

1674, Wijarp 1713, Wjarp 1754, Wiarp 1783–1874 Jb. — Wiarp,

Wierup, Wijarp 1670–1671 Jrp, Ryarp (!) 1767 Gillberg, Viarp

GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två hela skatte-

hemman. — F. leden är väl fsk. gen. Viva av mansnamnet Vive

(Falkman s. 190). Namnet är ej med i DGP men är belagt i LAL:s

samlingar från Kjells Nöbbelövs sn, Onsjö hd.

62

Det bör ingå bl.a. i Vieröd, Kågeröds sn, Luggude hd, 1351 Wiwæ-

ryth (Falkman s. 190, K. G. Ljunggren NoB 41: 122 not), och Vi-

arp, Härslövs sn, Rönnebergs hd, 1405 Wiwerop, 1425 Wywarp

och 1498 Wiuerop (Falkman a.s.). I brist på tydliga äldre belägg

kan man emellertid inte för det här aktuella namnet helt bortse från

de fonetiskt tänkbara mansnamnen *Wighi (DGP I 2: 1568, Lund-

gren-Brate s. 297 f.) och Withi (DGP I 2: 1593 f.), det senare förut-

satt att DGP har rätt i sin förmodan, a.s., att »Nogle af Eksempler-

ne kunde dog tyde paa oprindl. langt i». S. leden är urspr. torp ‘ny-

bygge’.

3 1/2 sk. (överfört till särskilt upplägg i jordregistret från förut-

varande 1 sk. 3, 4, Kam.-koll. 12/12 1916). 4 1/2 sk. (överfört till

särskilt upplägg i jordregistret från förutvarande 1 sk. 3, 4, Kam.-

koll. 12/12 1916). 5 5/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6

1917).


F l y e t, se Ljungbyholm nedan. — J ö n s E r i k s (å

nr 5). Troligen efter Jöns Ericson, en f.d. ägare, f. 1779. —

L j u n g b y h o l m el. L j u n g b y h o l m s g å r d

(å nr 3); kallas också med en äldre benämning

för F l y e t . Lyngbyholm 1856 Kb, Ljungbyholm 1872 Kb,

GIK, EK, BEK, 1942 Kb. Det äldre namnet är best. f. sg. av dia-

lektordet fly n. ‘kärrmark’; det yngre är partiell uppkallelse efter

Ljungby (ovan s. 56), vari en del av gårdens ägor ligger. — N y -

g å r d (å nr 5). Nygården 1823 Kb, Nygård EK, BEK,

1942 Kb. — R u d o l f s f ä l t (å nr 4). EK, BEK, 1942

Kb. Troligen efter Rudolf Schlyter, en f.d. ägare, f. 1849. — S a -

r e s g å r d e n (å nr 5?). F. leden är gen. av kvinno-

namnet Sara. — V i a d a l (å nr 4). Antagligen bildat i an-

slutning till Viarp.


F ö r d ä r v e t (å nr 5). Hus, som förr hade bränn-

vinsförsäljning. — † O 1 a J ö n s’ h u s (i utmarken). Ola Jöns

hus 1818 Lmh. — R i d d a r e n s , (i utmarken

å nr 5). Reddarens hus 1818 Lmh. Namnet är troligen gen. best. f.

sg. av riddare, använt som binamn el. i betydelsen ‘ryttare’. Jfr

H. Gustavson OUÅ 1938:31, OGB 20 1:161 och OGB 20 2:256

samt Riddaregården i Ängelsbäck, Grevie sn (nedan s. 84). Enl. en

sannolikt felaktig tradition skulle namnet bero på att en redare har

bott i huset. — † S j ö d a l. Siödahl 1759 Kb. — V i a r p s b a c k -

e n , se Viarpshult nedan. — V i a r p s h u 1 t (avsönd-

ring från Viarp). EK, BEK, 1942 Kb. S. leden är hult ‘liten skog,

skogsdunge’. Läge: i socknens skogrika, nordöstra del. Ett äldre

namn är V i a r p s b a c k e n . — † V i a r p s h u s.

Wiarps huus 1734, Wiarpe hus 1739 Kb.

Vistorp . — Hwdstorp (!) ÆDA 1:85 avskr. 1476, hwid-

strup 1513 Suhm NS 2 1: 119, hwidstrop 1517 ibm 2 1:168, Huids-

torp 1584 Mtl, Huidstruph 1618 Räk, Huidstorp 1624 PR 1: 27,

Huiidstrup, Huiidstorp 1651 Decjb. — Hwisstorph 1662, Huids-

torp, Hwidstorph 1674, Hwistorp, Hwijstorp 1713, Wistorp 1754,

1783, Wystorp 1825, Wistorp 1874 Jb. — Hwistrup, Hwidstrup,

Hwitstorp, Hwidtstrup 1670–1671 Jrp, Hwijstorp, Hwistorp 1694

Db, Ristorp (!) 1767 Gillberg, Vystorp G1K, Vistorp GS, EK,

BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två hela kronohemman och

två hela utsocknes frälsehemman (de senare utan uppgift om läge;

lokaliserade med hjälp av Jb 1660). — F. leden är gen. av

mans(till)namnet Hwit (DGP I 1: 584 f., II 1: 486 ff.). i har labiali-

serats efter w (jfr Wigforss SHF s. 57), och det ur t utvecklade d

har assimilerats med s. S. leden är torp ‘nybygge’.

7 1/2 kr. Har varit boställe åt kornetten vid Bjäre hds skvadron

av Skånska husarreg.; därefter boställe åt sergeanten vid Norra

Åsbo komp. av Norra skånska infanterireg. 8 2/3 uts. fr. (beteck-

ning för 1/3 mtl nr 1, 2 och 1/3 mtl nr 3, 4, Kam.-koll. 17/8 1915).

9 V i s t o r p s b o s t ä l l e el. B j ä r e d a l e n 1/3

kr. (beteckning för nr 5, 6, Kam.-koll. 25/9 1919). Har varit bostäl-

le åt hovsmeden vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; se-

nare indraget. Hwistorps Boställe 1799 Kb, Vistorps boställe BEK,

1942 Kb.


B j ö r k l u n d (a) (å nr 8). l900-talsnamn. —

H u l t a m ö l l a n el. † R o s e n h u l t s k v a r n (å

nr 8). Rosenhultsqvarn 1873 Kb, Hultamöllan EK, BEK, 1942 Kb.

64

Ligger vid Rosenhult, vars äldsta namn är Hultet. — H u l t e t, se

Rosenhult nedan. — R o s e n h u l t el. H u l t e t

(å nr 8). Hultet 1803 Kb, Rosenhult 1822 Kb, GIK, EK,

BEK, 1942 Kb. Det sammansatta namnet är en »försköning» av ett

urspr. naturnamn, Hultet, som är best. f. sg. av hult ‘liten skog,

skogsdunge’. — R o s e n h u l t s k v a r n, se Hultamöllan ovan.

— S p å n g a g å r d e n (å nr 8). EK, BEK, 1942

Kb. Gården, som ligger nästan mitt emot Spångahuset i Ranarp

(ovan s. 59), har sina ägor på ömse sidor om en bäck. Spången,

som har fört över denna, är sedan länge ersatt av en stenbro. —

Å k a g å r d (å nr 7). Åga Gården 1716 Kb, Ågagår

1737 Eb (Barkåkra), Åkagård EK, BER, 1942 Kb. — Å s e -

b a c k e , se Åselid nedan. Å s e l i d (å nr 7). EK, BEK,

1942 Kb. Kallas också, med en äldre benämning, för Å s e b a c k e

. Urspr. namn på en höjd.


† R o s e n h u l t s t o r p. Rosenhults Torp 1822 Kb. Jfr Rosen-

hult ovan. — V i s t o r p s m ö 11 a (f.d. vattenk-

varn å nr 8). — † V i s t o r p s h u s. Hwistorps hus 1801 Kb.

1 Önnarp 1 kr. Har varit boställe åt kvartermästaren och

senare åt andre sergeanten vid Bjäre hds skvadron av Skånska hu-

sarreg. — ?in Øndathorp 1387 Rep 1: 3591 avskr. 1494, in Øndorp

1390 Rep 1:3761, Öndorp 1406 SDns 1:567 avskr. 1700-t., ?in

Øndorp 1494 Rep 1:3591, Ønderup 1584 Mtl, Indtorp (!) 1624 PR

1:27, Ynderup 1638–1639 Räk, 1651 Decjb. — Ynderuph 1662,

Önneroph 1674, Önnarp 1713–1874 Jb. — Önnerup, Önerup

1670–1671 Jrp, önnarp 1684 Buhrmann, Önnorp 1721 Kb, Örnarp

(!) 1767 Gillberg, Önnarp GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb

1662 upptager ett helt kyrkohemman. — F. leden är fsk. gen.

Ønda(r) av mansnamnet Ønder, ett namn med övervägande öst-

dansk utbredning (DGP I 2:1612 f.). S. leden är urspr. torp ‘nybyg-

ge’. Uttalet med - sammanhänger med att namnet uttalas med

akut accent. Jfr Ingers SVSD s. 214.

Prep.: på.


Ö n n a r p s g å r d e n .

L ä g e n h e t:

† Ö n n a r p s h u s 1797 Kb.


† Brenneskabshuset. Brennes gabs huuset 1739, Brenneskabs

huset 1742, Brane skapet 1748 Kb. F. leden är en sammansättning,

vars första del. väl är det dialektala bränne ‘ved’. Andra delen är

oviss. Den skulle kunna vara skåp, bjm. , el. gap, bjm. ,

men sammansättningens syftning blir i båda fallen oklar.

† Mutarehultet (i Karstorp el. Fogdarp). Mutarehultet i Förslöfs

sokn 1794 Kb. Se hemmansdelen med samma namn i Vanstad,

Hjärnarps sn, nedan s. 118.

† Pramhuset 1730 Kb. F. leden är pråm, bjm. .

† Rysshuset (Ryshuset?). Ryshuset 1751 Kb. F. leden är natio-

nalitetsbeteckningen ryss, i så fall troligen använd som tillnamn, el.

ev. gen. av ry(d) ‘skoglös mark, ljungmark’.

† Snärjeshult (-hus?). Sneredshult 1763 Kb, Snärjeshus 1794

Kb (Barkåkra). F. leden är sannolikt gen. av snärje, bjm. ,

‘busksnår, snårig vegetation’.

66

Grevie socken

Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Grevie, om vars namn se

nedan. Den är sedan omkring år 1553 annex till Förslöv. Se beträf-

fande annexförhållandena ovan s. 50. — Byarna utmed havsstran-

den (Vasalt, Öllöv, Killebäckstorp, Ängelsbäck, Segelstorp) kallas

S t r a n d b y a r n a . — Benämningen T o r p a r e r o t e

avser byarna Bjerröd, Axelstorp, Sevestorp och

Böskestorp.

3 Atteköp , - . 1/2 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-

koll. 5/6 1917). — Attekiøb 1552 Gøyes Jb1 15, Attekøb 1584 Mtl,

Attekiøb 1651 Decjb. — Attekiöp 1662–1754, Attekiöp, Atteköp

1783, Attekiöp 1825, Atteköp 1874 Jb. — Attekiöp, Attekiop (!)

1670–1671 Jrp, attekiöp 1684 Buhrmann, Attekiöp 1767 Gillberg,

Atteköp GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt

utsocknes frälsehemman. — F. leden är fsk. gen. Atta av mans-

namnet Atti, belagt bl.a. från Skåne (Falkman s. 107, Sahlgren

HbgOrtn s. 136, DGP I 1: 81 f.). S. leden är köp ‘köpt mark, köpt

gård’ (Sahlgren a.a. s. 135 ff.).


† A t t e k ö p s h u s . Attekiöps hus 1810 Kb. — † B a c k a h u s .

Backahuus 1785 Kb.

3 Axelstorp 1/2 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-

koll. 5/6 1917). — ?i Axelstrvp (2 ggr) 1470 Rep 2:2770 (s. 191,

193), ?Axzellstorp 1499 Rep 2:8957 (s. 222) avskr. 1531, Axel-

strup 1510-t. Pb 83: 11 avskr. o. 1650, Axildorp 1522 Jb Pb 500: 1,

Axelstorp 1624 PR 1: 27, Axelstrop 1651 Decjb. — Axelstorp

1662, 1674, Axellstorp 1713, Axelstorp 1754–1874 Jb. — Axel-

torp, Axellstorp 1 Lokaliserat till Halland.

1670–1671 Jrp, Axelltorp 1767 Gillberg, Axelstorp GIK, GS, EK,

BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager två entredjedels kronohem-

man (mantalsuppgift om det ena hemmanet saknas; komplettering

med uppgift ur Jb 1666). — F. leden är gen. av mansnamnet Absa-

lon > Axel, vilket fr.a. har belagts på östdanskt område (DGP I 1: 5

ff.). S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: , - ; pl. =, best. .


A x e 1 s t o r p s g å r d e n (ungt namn) el.

G å r d e n el. R a s m u s t o r p . Gården är

den största i byn. Det senare namnet har den troligen efter Rasmus

Nilsson, f. 1802.


A x e l s t o r p s m ö 11 a . Vattenkvarn. —

† A x e l s t o r p s h u s. Axelstorpa huus 1740, Axelstorpz hus

1763 Kb. — † B a c k a h u s e t 1750 Kb. — D a l a (vid

gränsen till Dala i Båstad; se ovan s. 46). Dahla 1778 Kb. —

† D a l a h u s e t . dahlahuset 1756 Kb. Jfr med föregående namn.

— † E r i k s t o r p. Eriks Torp 1845 Lmh. — † R y t t a r e t o r p.

Ryttare Torp 1787 Kb.

Bjerröd , gen. . — bierödt o. 1524 Krabbes Jb, i

Beret 1558 KB 225, y Bierröd o. 1570 Lb 2 31: 17, Bierödt 1579–

1580 Räk, Biergh 1624 PR 1: 27, Biergit 1651 Decjb. — Bieret,

Biereht 1662, Bierred 1674, Biärödh 1713, Biärröd 1754, Bjerröd,

Bjärröd 1783, Biärröd 1825, Bjerröd 1874 Jb. — Biered, Bieredh,

Bierred 1670–1671 Jrp, biered 1684 Buhrmann, Biähröd 1697 Db,

Biäred 1712 Kb, Biärröd 1767 Gillberg, Bjerröd GIK, Bjärröd GS,

EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt och ett trefjärde-

dels skattehemman, ett enfjärdedels kronohemman och ett halvt

kyrkohemman. — Namnet är best. f. sg. av den brutna varianten av

berg, bjm. . I skrift har det tidigt anslutits till röd-gruppen.

Byn är högt belägen i kuperad terräng på Hallandsås.

Prep.: i.

5 N y 1 e d - K a r 1 e n s 1/8 sk. Troligen efter Karl

P. Johansson, en f.d. ägare, f. 1815. F. leden syftar på Nyled, ett

68

bebyggt område i Båstad (ovan s. 46). 6 15/32 sk. (beteckning för

nr 1, 2, förut 5/8 sk., 5/32 mtl överfört till nr 8, Kam.-koll. 22/11

1916. Jfr även nr 7). 7 5/16 sk. (beteckning för nr 3, 4, förut 3/8

sk., 1/16 mtl överfört till nr 8, Kam.-koll. 22/11 1916. Jfr även nr

6). 8 7/32 sk. (bildat av 5/32 mtl av nr 6 och 1/16 mtl av nr 7; se

dessa Jb-nr).


B a c k a g å r d e n (läge okänt). — B ö r j e s

(å nr 7). Efter en f.d. ägare, antingen Börje Troedsson, f.

1734, el. Olof Börjesson, f. 1803. — D a l a (å nr 6). Jfr Dala

i Båstad (ovan s. 46).

L ä g e n h e t:

† B j e r r ö d s h u s. Biereds huus 1739 Kb.

Böske . — böeske o. 1524 Krabbes Jb, Bøske 1583–1584

Jb, Böscke 1611–1612 Jb, Bysche 1624 PR 1:27, Bösche 1645–

1646 Jb, Bysche 1651 Decjb. — Böske 1662–1874 Jb. — Böske

1670–1671 Jrp, 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb

1662 upptager två tvåtredjedels kronohemman. — Namnet är

obest. f. av ett kollektiv byske ‘busksnår, buskskog’, en avledning

till buske (Haller s. 191, SAOB art. byske). Det korta y har som är

att vänta utvecklats till ø.

1 och 2 vartdera 1/3 sk.


H e r a r n a s (å nr 1). Namnet är gen. best. f. pl. av det

urspr. med herde identiska dialektala here, bjm. , ‘ung man,

pojke’. På gården bodde före 1920 två bröder och en kusin till dem,

samtliga ungkarlar.

L ä g e n h e t:

† B ö s k e h u s. Böske huus 1739 Kb.

Böskestorp . — (i) Bis(cops)torp, Bis(cops)torp

(march) 1510-t. Pb 77: 25, 79: 1, 80: 1 f. avskr. o. 1650, Biscops-

torp 1522 Jb Pb 499: 19, Byschestorp 1624 PR 1:27, Biscoptorp

1651

Decjb. — Böskestorph 1662, Böskestorp 1674–1874 Jb. — Bös-

kestorp, Bysckestorp 1670–1671 Jrp, böskestorp 1684 Buhrmann,

Bökestorp(!), Böskestorp 1767 Gillberg, Böskestorp GIK, GS,

Bösketorp EK, BEK, Böskestorp 1942 Kb. — Jb 1662 upptager

fyra entredjedels kronohemman. — Namnet och bebyggelsen är

sannolikt sekundära i förhållande till det ovan nämnda Böske. De

äldre skrivningarna på Biscop- är skrivaretymologier, kanske gjor-

da i anslutning till Biskopstorp i Kvibille sn, Halmstads hd. S. le-

den är torp ‘nybygge’.

1–4 vartdera 1/8 sk.


† B ö s k e s t o r p s b a c k s t u g a. Böskestorpa Backastuga

1744 Kb. — † B ö s k e s t o r p s h u s. Böskestorpa huus 1747 Kb.

— † V i n n i n g e h u s e t. Winninge huset 1771, Winnigehuset

1774 Kb. F. leden är oklar. Möjligen kan den vara vinning ‘vinst’

el. syfta på byn Vinninge i Bara och Hyby socknar, Bara hd.


† A s k e g å r d e n 1851 Lmh. F. leden är kompositions- el.

kollektivform av trädnamnet ask.

Grevie . — j gräwia 1320–1355 EKr 157 avskr.

1470– 1480,2 Greffwii marcket o. 1504 Rep 2: 10108, Greffwie

soghen 1505 LÄU 6: 158, Greffwie 1522 Jb Pb 500:4, Greffwing

Marked, Grebing Marked 1523 FrIDReg 17 f., Greuie 1552 Gøyes

Jb 488, Greffuie (sognn, Kircke), Greffui (2 ggr), Greffui marck o.

1570 Lb 2 31: 25, 30: 14 ff., 31:6, 32:9, greffue 1574–1575 Räk,

vdj Greffuie ÆDA 4: 297 avskr. 1577, Greffue sognn o. 1590

FortGeistlG, Greffue (5 ggr) o. 1590 CS 23, 30, Greffue 1594 Bjä-

re 2 Äldre belägg, som ev. skulle kunna syfta på Grevie i Bjare hd, är: Græfhøgi o.

1120 NecrL 7, Grefhøge o. 1145 NecrL 10, Grefhøge 1164–o. 1170 DD 1 R 2: 303 avskr. 1494, ecclesiæ de Gravehø 1299 DD 2 R 5: 55 avskr., de Gra(uehø) 1299 DD 2 R 5:70 avskr., in Græfføghe 1305 DD 2 R 5:372 avskr. 1494, Græfføghe 1494 DD 2 R 5: 372. Sakförhållandena talar emellertid snarast för att dessa belägg avser någon el. några av de sydskånska orterna Grevie (by i Nevishögs sn, Bara hd), Mel-langrevie och Östra Grevie (båda socknar i Oxie hd).

70

byordning s. 51 avskr. 1664, Greffuie (3 ggr) 1624 PR 1: 27, Gref-

ve S. 1630 KrSk 1:443, Greffuie 1636 VisLSt 92, Grewe Sogen

1645–1646 Jb, Greffue Sougenn, Gervuie (!), Greffuie 1651 Decjb,

Greffve 1656 Berntsen. — Grefwe (Sochn) 1662, Grefwe (Sochn),

Greffwe Sochen, Grefweby 1674, Grefwe (Sochn) 1713, 1754,

Grefvie (Sochn) 1783, Grefvie (Socken) 1825, Grefwie (Socken)

1874 Jb. — Greffuis kircke 1667–1668 PR 2: 12, Gräffwie, Gräf-

vie, Grefwie, Greffwe, Grefwe, Gräfwie, Gräffwe 1670– 1671 Jrp,

grefve 1684 Buhrmann, Grefve Sokn och By 1767 Gillberg, Gref-

vie GIK, Grevie GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager fyra

halva kronohemman samt fyra halva och tre enfjärdedels kyrko-

hemman. — Namnet är troligen urspr. en böjningsform av en ap-

pellativ sammansättning fsk. gravhøgh ‘gravhög’, där f. ledens

vokal har palataliserats genom inverkan från s. ledens j <g. Se K.

Hald APhS 21: 108 ff. Två bronsåldersgravhögar finns vid Grevie

kyrka. — En del av bebyggelsen norr om byn

kallas G r e v i e e n e .

IN: , - : pl. =, best. el. .

1 1/2 sk. 2 3/8 sk. 3 1/4 sk. 4 sk. 5 1/4 sk. 6 K l o c k a r e –

g å r d e n 1/8 kr. Klockareboställe. Diegne Bohl

1662, Degnebostet 1713, Klockarebohl 1754 Jb; degnebohligen

1670–1671 Jrp. 7 1/8 uts. fr. (KDS salubrev 23/3 1906, förut kr.).

Har varit boställe åt hovslagaren vid Bjäre hds skvadron av Skåns-

ka husarreg.; senare indraget. 8 1/8 sk. 9 L a r s’ el. L a r -

s a s t ä l l e t 1/8 kr. Troligen efter Lars Andersson,

nämnd i Mtl 1755. S. leden i det sammansatta namnet är best. f. sg.

av bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. 10 ett gatehus kr.

11 en utjord kr.


A 1 d a 1 e n (ungt namn. — Å nr 1). Kallades förr

B a r n m o r s k a s el. R i d d a r e n s .

Gården ligger i en svagt markerad dal med alvegetation. Beträffan-

de namnet Riddarens se lägenheten med samma namn i Viarp,

Förslövs sn, ovan s. 62. — B a r n m o r s k a n s, se Aldalen ovan.

— F u r u b o (ungt namn. — Å nr 7). — H å r (d) b e r g s

(normaliseringen osäker. — Å nr 4). Jfr namnet Hårbergs

lyckan i Ängelsbäcks utmark (Lmh 1817). Gårdnamnet är

gen. av ett släkt- el. binamn. — J e p p a s g å r d (å nr

5). F. leden är gen. av mansnamnet Jeppa. — K i t t e n s (å

nr 8; byggnaderna rivna sedan o. 70 år). Gårdnamnet är gen. av ett

personbinamn, möjligen bildat till det sydsv. kvinnonamnet Kitta,

en hypokorism till Kersti(n). — L i l l e - O l a s (å nr 4).

Troligen efter en ägare på 1700-talet vid namn Ola Olsson. —

M a u r i t z ’ (å nr 5). Efter Nils Mauritz, en f.d. ägare, f.

1814. — M i c k e l s (g å r d a ) (å nr 1). Troligen

efter en ägare på 1700-talet vid namn Mickel Jönsson. — N o r -

r e g å r d (å nr 1). Ungt namn på den nordligaste av någ-

ra till en fruktodling sammanslagna gårdar. — R i d d a r e n s, se

Aldalen ovan. — Å k a g å r d (e n ) , - (å nr 8). Enl.

meddelarens uppgift uppkallad efter hemmansdelen med samma

namn i Vistorp, Förslövs sn (ovan s. 64), varifrån en f.d. ägare flyt-

tade år 1856.


† E n h u s e t 1794 Kb. Jfr att en det av byn kallas Grevie ene.

— F o r s a b o d e n (handelsbod i Grevie by). Namnet

gavs enl. meddelarens uppgift på 1800-talet efter en handelsman

som på mödernet härstammade från Axelstorps mölla, vilken ligger

vid Axelstorps fors. — † G r e v i e h u s. Grefwie huus 1747 Kb.

— † K l o c k a r e h u s e t 1821 Lmh. — † K y r k o h u s (e t).

Kiyrkiohuuset 1670–1671 Jrp, Kyrckjohuus 1785 Kb. —

† K y r k o l a d a n . Kiyrkioladan 1670–1671 Jrp. — Värslahuset

-, el. L i l l a V ä r s l a h u s e t -

(på utmarken till nr 1; byggnaderna nu rivna). Värslehuset

GIK, Varslehuset 1922 Kb, Värslahuset EK, BEK. F. leden är

kompositionsform av värmsla ‘kärrkälla, källa som aldrig fryser’.

Se Rietz och Falkman s. 97. I gårdens närhet finns en rikt flödande

källa, som troligen mycket sällan fryser till.


† P r ä s t g å r d e n. prestegaarden o. 1570 Lb 231:25.

Hålarp . — Hullerop o. 1524 Krabbes Jb, hollerup 1574–

1575 Räk, Holerup 1583–1584 Jb, Hullerup 1611–1612 Jb, Hullarp

1624 PR 1: 27, Hullerup 1651 Decjb. — Hularph 1662, Hollerup,

Hularp 1674, Hollarp 1713, Hålarp 1754–1874 Jb. — Hullerup,

Hullerop 1670–1671 Jrp, hålarp 1684 Buhrmann, Hullarpz

72

Åboer 1694 Db, Hålarp 1767 Gillberg, G1K, GS, EK, BEK, 1942

Kb. — Jb 1662 upptager två hela pantehemman (skatte). — F. le-

den är väl gen. pl. av appellativet hål el. håla ‘sänka’. Se Falkman

s. 51. Byn ligger i ett område med markerade sänkor. S. leden är

urspr. torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .

3 3/8 sk. 4 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll, 5/6 1917).


G i m l e (å nr 3). EK, BEK, 1942 Kb. Uppkallelse efter

den byggnad som enl. Snorres Edda och Vǫluspá skulle bli de goda

människornas bostad efter Ragnarök. Namnet gavs o. 1850.

L ä g e n h e t:

F i n g a 1 s d a l (å nr 4). EK, BEK, 1942 Kb. Efter

någon medlem av släkten Fingal(dt), som under större delen av

1800-talet bodde i Hålarp.

Killebäckstorp , . — y Killebistorp o.

1570 Lb 2 32:3, Killebergztorp 1584 Mtl, Kildestorp 1624 PR

1:27, Killwetstorp 1644 Örnehufwud, Kielstrup, Kildestrup, Kilde-

strop, Kildestorp 1651 Decjb. — Killbärstorph, Killbextorph, Kil-

bechz torp 1662, Kelfwestorp, Kildwestorp, Kildwestorph, Kild-

wedtztorp 1674, Killebextorp 1713, Killebäckstorp 1754, Kille-

beckstorp, Kiellebeckstorp 1783, Killebeckstorp 1825, Killebäcks-

torp 1874 Jb. — Killebechztorp, Kilfwestrup, Killewedstorp, Kil-

wedstorp, killuestorpa Wang, Kildwedztorp, Killwestorp, Kill-

wedztorp 1670–1671 Jrp, Killebextorp 1697 Db, Killebergztorp

1708 Db, Killebeckstorp 1767 Gillberg, Kilvestorp 1781 Kb, Kil-

lebäckstorp GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager tre

halva kronohemman samt två hela (därav ett utan uppgift om läge;

lokaliserat med hjälp av Jb 1660) och ett enåttondels utsocknes

frälsehemman. — F. leden är gen. av namnet på en bäck, Kille-

bäcken, som rinner genom byn. Då kompositionsfögen e i det i

bynamnet ingående bäcknamnet faller, kommer en ljudförbindelse

lb att uppstå. Eftersom denna konsonantkombination i övrigt är

praktiskt taget obefintlig i målet, har b substituerats av v. Jfr ex-

emplen valvramäss ‘Valborgsmäss’ och Fylveng <Fyldbing i

NordKultur

3:365. Beträffande skrivningarna med -berg etc. se B. Ejder SOÅ

1955–1956: 9 ff. S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: , - ; pl. =, best.

3 1/3 mtl, 7/27 sk. och 2/27 kr. 8 1/8 uts. fr. 12 en utjord kr. 13

7/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 16/1 1917). 14 1 1/2 uts.

fr. (beteckning för nr 4, 5, 6, 7, Kam.-koll. 16/1 1917). 15 3/4 uts.

fr. (beteckning för nr 9, 10, Kam.-koll. 16/1 1917).


G u d m u n d s (å nr 14). Namnet troligen från 1700-

talet. — M o s s e n s (å nr 14). Namnet är gen. av ett in-

byggarnamn *Mossen, givet därför att gården ligger på en f.d. mos-

se. — N y s t u (g å r d) (å nr 14). — T r o e d s

el. T r o e d s g å r d (å nr 14). Namnet troligen från

1800-talet.


K i l l e b ä c k s t o r p s m ö l l a , kallas även

R i k s d a g s m a n n a m ö l l a n el. R i k s -

d a g s m a n n e n s m ö l l a (vattenkvarn å nr

3). De senare namnen efter riksdagsman Olof Persson, en f.d. ar-

rendator, f. 1839.—† K i 1 l e b ä c k s t o r p s h u s . Killebekstorpa

hus 1746 Kb. — † R y t t a r e t o r p . Ryttare Torp 1785 Kb.

Killeröd .— i Kiælderödt 1449 LÄU 3:329 avskr. 1693,

j Kelderøt, jnnen Kelderøt 1459 LÄU 3: 404, 3: 407, Kjellerödz

eng, Kiellerödt, Kijllerödt 1510-t. Pb 78: 25, 79: 2, 80: 4 avskr. o.

1650, Kylleriid 1522 Jb Pb 499: 9, Kylleröd o. 1524 Krabbes Jb,

Killeröd o. 1570 Lb 2 31: 1, Killerødt 1583–1584 Jb, Killerett 1594

Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Killeröd 1611–1612 Jb, Killered

1624 PR 1: 27, Kielderöd 1645–1646 Jb, Killered 1651 Decjb. —

Killeredh 1662, Killeredh, Keleredh, Killered 1674, Killerödh

1713, Killeröd 1754, Killeröd, Klleröd (!) 1783, Killeröd 1825,

1874 Jb. — Killeredh, Killeredz mark, Killerödh, Killaröd, Killer-

öd 1670–1671 Jrp, Kullere (!) 1684 Buhrmann, Killeröd 1696 Db,

Killeröd Norra och Södra 1767 Gillberg, Killeröd GIK, GS, EK,

BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager sex halva och ett enfjärdedels

kyrkohemman. — F. leden är kompositionsform av källa, bjm.

. Se Falkman s. 65. Flera källor finns i byn. S. leden är röd ‘röj-

ning i skog’.

74

IN: best. pl.: .

1 † N o r r a K i l l e r ö d 1/8 sk. Norra Killered 1752 Kb; jfr

även Gillberg ovan. 4 1/3 sk. 9 1/3 sk. (beteckning för nr 2, 3,



12 ett torp sk. (upptaget, Kam.-koll. 29/9 1927).


B o k e l i d e n (å nr 11). Urspr. namn på en bok-

backe, som även har givit namn åt en lägenhet i Norrlycke (se ne-

dans. 76). — F l i n t a l y c k e (å nr 10 och 11; bygg-

naderna nu rivna). Flinta Lycka 1743 Kb, Flintalycker 1798 Kb,

Flintalycke EK, BEK, 1942 Kb. F. leden är kanske gen. p1. av

flint(a) ‘flintsten, flintbit’. Ev. kan också ett tillnamn *Flinte el.

Flint ifrågakomma. Jfr SOH 1: 6 f. och DGP II 1: 278. S. leden är

oblik f. av lycka ‘mindre, inhägnat område’. — R ö g l e (å

nr 9 och 11). Namnet är oblik f. av rögla ‘liten kulle, hög’. Jfr

Areskoug s. 427 ff. Den akuta accenten beror enl. Areskoug a.s. på

anknytning till namn på löv. Topografiska skäl talar mot den preg-

nantare betydelse ‘torvhög’, som meddelas från Östra Karups sn,

Höks hd, i Wigforss SHF s. 281.


B o k e 1 u n d (ungt namn. — Vid Bokeliden) . —

† C l e m e n t s t o r p . Klemmedstorp 1821 Lmh. Mansnamnet

Clement uttalas på bjm. . Jfr DGP I 1: 759 ff. — † K i l l e -

r ö d s t o r p . Killeröds Torp 1833 Kb. — † K i l l e r ö d s h u s .

Killere hus 1768, Killereds hus 1806 Kb. — S i s t a s t y v e r n

(i utmarken vid Värslahuset). Enl. uppgift av en

meddelare beror namnet på att en f.d. ägare, som från början hade

varit rätt förmögen men förlorat sina pengar, köpte torpet, som han

sade, för sin »sista styver». Jfr att krogar med detta namn har fun-

nits i Stockholm och Göteborg (OGB 2: 46) samt i Halmstad (upp-

gift av professor K. G. Ljunggren). Bjärenamnet är från mitten av

1800-talet.


† H å l e g å r d e n. hullegaarden o. 1570 Lb 2 31:1, Hålegården

1821 Lmh. F. leden är väl kompositionsform av håla ‘sänka’.

1 Krogstorp , 1/3 sk. — Krogstrup (3 ggr)

1510-t. Pb 79:4 f., 79:8 avskr. o. 1650, Krogestorp 1522 Jb Pb

500: 14, Kroxtorp 1574 KrSk 1: 148, Krogstorp 1594 Bjäre byord-

ning s. 51 avskr. 1664, 1624 PR 1: 27, Krogstrup 1651 Decjb. —

Krogshtorph (!) 1662, Krogzstorph 1674, Krogztorp 1713, Krogs-

torp 1754, Krostorp 1783, Krogstorp 1825, 1874 Jb. — Krokztorp,

Krokstorp, Krogstrup 1670–1671 Jrp, Krogstorp 1694 Db, 1767

Gillberg, St. Krogstorp 1783 Kb, Krogstorp GIK, GS, EK, BEK,

1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett tvåtredjedels kronohemman. —

F. leden är väl gen. av mans(till)namnet Krok, belagt bl.a. från

Skåne (DGP I 1: 804, II 1: 616 ff.). Annorlunda alternativt Falk-

man s. 62. S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .


† K r o g s t o r p s t o r p. Krogstorps Torp 1833 Kb. —

† K r o g s t o p s h u s . Krogstorps hus 1805 Kb. — † L i l l a

K r o g s t o p . lilla Krogstorp 1783 Kb.

1 Kvinnoböske 1/4 sk. — Quindeboske 1584 KB

124, Quindebuschen 1584 Mtl, Quindebysche (2 ggr) 1624 PR

1:27 f., i Qvinnebech (!) 1630 KrSk 1:443, Quinde Bösche 1645–

1646 Jb, Quidebysche (!) 1651 Decjb. — Quineböske 1662, Qwi-

neböske 1674, Qwinnebäske (!) 1713, Qwinnaböske 1754, Qvin-

neböske 1783, Qvinnböske 1825, Qwinnoböske 1874 Jb. — Qwi-

nebuske, Qwinnebuske, Qwinnebysche, Quinnebuske, Qwinne-

buscke 1670–1671 Jrp, qvinnaböske 1684 Buhrmann, Qwinnia

böske 1697 Db, Qwinnabysket 1736 Kb, Qwinneböske 1767 Gill-

berg, Qvinnaböske GIK, Kvinnoböske GS, EK, BEK, 1942 Kb. —

Jb 1662 upptager ett tvåtredjedels kronohemman. — Personbe-

teckningen kvinna kan givetvis ingå i f. leden (Falkman s. 201),

men det förefaller dock troligare, att denna urspr. är fsk. gen. p1.

*kvīghna av djurbeteckningen fsk. kvīgha (K. G. Ljunggren Fest-

skrift Skautrup s. 261). Formellt länkbart är även, som professor G.

Holm muntligt påpekat, att f. leden är gen. pl. av ett ord svarande

mot fsv. kvighandi n. ‘stut el. kviga’, vilket har belagts i Upp-

landslagen, Södermannalagen, Västmannalagen och Hälsingelagen

(Schlyter Ordbok). Jfr gotländsk dial. f. ‘kviga’ (Got-

ländsk ordbok art. *kvigenda). Ordet tycks dock ej vara påträffat på

fda. språkområde. S. leden är ett kollektiv byske, varom se ovan s.

68.

76


L i l l a L u n d . Lille lund 1816 Kb, L(illa) Lund EK,

BEK, 1942 Kb.

L ä g e n h e t:

† K v i n n o b ö s k e h u s. Qwinnaböske huus 1744 Kb.

1 Norrlycke , - ; själva gården kallas även N o r r -

l y c k e g å r d 1/8 sk. — Nøreløcken 1583–1584 Jb,

Nörlockerne (!) 1611–1612 Jb, Nørlycke 1624 PR 1:27, Nörre Lö-

chen 1645–1646 Jb, Nöre Lysche (!) 1651 Decjb. — Norrlyckä

1662, Norrelöcke 1674, Norrlycke 1713–1874 Jb. — Norrelöcke,

Nörrelyche, Nörre Lycka 1670–1671 Jrp, Norlycke 1708 Db, Nor-

relycke 1767 Gillberg, Norrlycke GIK, GS, EK, BEK. — Jb 1662

upptager ett halvt skattehemman. — F. leden är väderstrecksbe-

teckningen norr. Gården ligger ganska långt i söder i socknen men

norr om byn Killeröd, ur vilken den väl är en utbrytning. S. leden

är oblik f. av lycka ‘mindre, inhägnat område’.


B o k e l i d e n, se under Killeröds hemmansdelar ovan s. 74.

EK, BEK. — † N o r r l y c k e h u s. Norrelycke huus 1753 Kb.

3 Nötte, Lilla 1/8 uts. fr. (KDS salubrev 9/3 1894; förut

kr.). Har varit boställe åt andre korpralen vid Bjäre hds skvadron av

Skånska husarreg.; senare indraget. — Lille nötte 1651 Decjb. —

Lille Notte (!) 1662, Lilla nötte 1674, Lillanötte 1713, 1754, Lilla

Nötte 1783, 1825, Nötte Lilla 1874 Jb. — Lilla Nötte, Lilla Nytte,

Lille Nytte, Lille Nötte 1670–1671 Jrp, Lilla Nöte 1767 Gillberg,

L(illa) Nötte GIK, GS, EK, Nötte, Lilla BEK, Lilla Nötte 1942 Kb.

— Jb 1662 upptager ett enfjärdedels kronohemman. — Bebyggel-

sen och namnet är sekundära i förhållande till Stora Nötte.


T r ä b e n i n g a - O 1 a n s . Efter Ola Pålsson,

en f.d. ägare, f. 1839. F. leden »Träbeninga-» tillkom urspr. fadern,

som hade träben.

4 Nötte, Stora el. N ö t t e 3/8 sk. (beteckning för nr 1, 2,

Kam.-koll. 5/6 1917). — Nöttinidt (!) dall, i Nöthö 1510-t. Pb

79: 10, 84: 16 avskr. o. 1650, Nyttuitt o. 1524 Krabbes Jb,

Nøttehøfue 1558 KB 225, Nöttöff o. 1570 Lb 2 32:8, Nyttøff 1624

PR 1: 27, Nyttöff 1651 Decjb. — Nötte 1662, Storenötte 1674,

Stooranötte 1713, Storanötte 1754, Stora Nötte 1783, 1825, Nötte

Stora 1874 Jb. — Nötte, Stora Nytte, Store Nötte 1670–1671 Jrp,

nytte 1684 Buhrmann, Stora Nytte, Stoora Nytte, Nytte gård 1694

Db, Stora Nöte 1767 Gillberg, St(ora) Nötte GIK, GS, EK, Nötte,

Stora BEK, Stora Nötte 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skat-

tehemman. — Namnet är dunkelt och de äldsta skrivningarna del-

vis motstridiga. Det förefaller dock rimligast, att f. leden är en

form, i så fall säkerligen gen. p1., av nöt ‘nux’, fsk. nŏt, nŭt, ny t el.

nø t. De reella förhållandena på platsen passar bra för en sådan tolk-

ning: i Jrp 1670–1671 nämnes, att Nötte inte har någon annan skog

än »lijtet hassell, ahle och Enekratt att heeta och Teppa medh». Nöt

heter på nutida bjm. , pl. . Att ortnamnet uttalas med

kan enklast förklaras, om man utgår från skrivningen Nyttuitt o.

1524, enl. vilken s. leden skulle vara tvet ‘fälld skog, röjning’ (den

egendomliga formen Nöttinidt från 1510-t. får i så fall en enkel

förklaring som felskrivning för *Nöttuidt, vilket ytterligare styrker

denna hypotes). Om en urspr. bindevokal har försvunnit, måste f.

ledens slutande och s. ledens begynnande klusil ha smultit samman

till ett långt t. Skillnaden i vokalism mellan ortnamnets f. led och

fruktbenämningen i pl. kan förklaras med att den senare vid tiden

för ordnamnets bildande antingen uttalades med y (i vilket fall det

senare uttalet med ø beror på inflytande från sg.) el. alternativt med

y el. ø. Då komponenterna i ortnamnet inte längre var genomskin-

liga, har i det förra fallet y bibehållits och i det senare slagit igenom

som enda uttal. Den här föreslagna tolkningen är givetvis långt

ifrån säker.

IN: best. pl.: .

H e m m a n s d e1:

S t r a n d b e r g s (byggnaderna nu brunna). Efter

Nils P. Strandberg, en f.d. ägare, f. 1851.

L ä g e n h e t:

† N ö t t e h u s. Nötte hus 1788 Kb.


† L i l l e g å r d. lillegaard 1579–1580 Räk.

78

1 Ramsjö 3671/100000 sk. Från 1889 års början hitflyttat från

Västra Karup. Består av 5/8 mtl, varav resten tillhör Västra Karup.

— Ramsjö 1874 Jb. — Ramsjö EK, BEK, 1942 Kb. Se beträffande

namnets tolkning etc. nedan s. 167.

Salomonhög -, -, -, . Sal-

lemandte höy o. 1524 Krabbes Jb, y Salmandehöff (2 ggr), Sal-

mandehöy, y Salmindehöff o. 1570 Lb 2 22:14, 27:9, 31:4, 31:19,

sallmanndhöye 1574–1575 Räk, Sallemandtzhiøe (!) 1583–1584

Jb, Sallemandtzhöye 1611–1612 Jb, Psalmandthorp 1624 PR 1:27,

Salmandhögh 1645–1646 Jb, Salmon höy, Psalmonhöye, Salmon-

höye, Salmonhöy 1651 Decjb. — Salmonhögh, Salmonhogh 1662,

Salmonhög, Salmonhögh 1674, Salmonhöij 1713, Sallmonhög

1754, Salomonhög 1783, 1825, Salomonshög, Salomonhög 1874

Jb. — Salomonhögh, Salomonhshögh (!), Salomonhogh (!), Sal-

monshögh, Sallmon Höy, Salomonshöy, Salomonshögh, Salmo-

shöy 1670–1671 Jrp, Salmonhög 1684 Buhrmann, Sallmonhöy

1694 Db, Salmon hög 1767 Gillberg, Salomonhög GIK, Salomon-

shög GS, EK, BEK, Salomonhög 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett

helt skattehemman, tre hela pantehemman (skatte), ett halvt kyrko-

hemman samt två hela och ett tvåtredjedels utsocknes frälsehem-

man. — F. leden är fsk. gen. Salmunda(r) av det bl.a. från Skåne

belagda mansnamnet Salmund (DGP I 2:1192 f.). Beträffande ut-

talsformerna med - jfr SkO A 1: 78 f. S. leden är en form av

appellativet hög, som ofta har den pregnanta betydelsen ‘gravhög’.

Flera gravhögar finns i byn. — Ett område norr om järnvägen, vil-

ket också omfattar en del av Drängstorps by i Västra Karup, kallas

H e d e n . — Den numera bebyggda utmarken öster om

järnvägen kallas S a 1 o m o n h ö g s b a c k a r

el. S a l o m o n h ö g s u t m a r k . —

Benämningen L y n g e b j ä r avser gårdarna runt berg-

knallen Lyngebjärs knall. ?Li(u)n(g)eberig, L(i)ungeberg 1510-t.

Pb 79: 18, 79:22 avskr. o. 1650, ?Lywngbierg 1522 Jb Pb 499: 3.

Prep.: i.

IN: best. pl.: -, .

1 1/2 sk. 2 1/3 uts. fr. (KDS köpebrev 14/11 1919 och 4/6 1920,

förut kr.). Har varit boställe åt trumpetaren vid Bjäre hds skvadron

av Skånska husarreg.; senare indraget. 3 och 4 vartdera 1/3 sk. 7

1/4 sk. (10 en utjord kr. Utesluten, Kam.-koll. 25/5 1885.)

11 1/2 sk. (beteckning för nr 5, 6, Kam.-koll. 5/6 1917). 12 2/3 uts.

fr. (beteckning för nr 8, 9, Kam.-koll. 5/6 1917).


H ö g g å r d e n (å nr 4 och 12); kallas även med

en nu nästan bortglömd benämning M a g i s t e r n s .

Gården var enl. uppgift av en meddelare tidigare byggd runt en

ättehög. Den ägdes under senare hälften av 1800-talet av en man

som kallades Magistern. — L a g m a n n en s (å nr 1).

En lagkunnig person har väl ägt gården. — M a g i s t e r n s, se

Höggården ovan. — R y k t a r e n s (å nr 4). Efter

Magnus Schönberg, en f.d. ägare, f. 1842, som i sin ungdom var

ryktare på Engeltofta. — S l o t t a g å r d e n el.

S l o t t e n s (å nr 1). Enl. uppgift av en meddelare skulle

gården ha fått sitt namn p.g.a. sitt ståtliga utseende, men en troliga-

re förklaring är, att någon ägare till gården har kommit från Slottet i

samma sn (nedan s. 81). Jfr ovan s. 42. — V i e b k e s el.

Ö s t e r g å r d (å nr 4). Gården ligger öster om byplat-

sen men är numera långt ifrån den östligaste i byn. Det förra nam-

net, till ett släktnamn Viebke, daterar sig från senare hälften av

1800-talet och användes sällan numera.


I n g e b r ä t t e s (å nr 2; huset rivet o. 1900). Nam-

net är inte helt klart men är väl troligen gen. av en dialektal form av

mansnamnet Engelbrekt. — K n u c k e l n s el.

N o r d s t j ä r n a n (å nr 12). Det förra namnet efter en

person, som i början av 1900-talet bodde i huset och p.g.a. sin

puckelryggighet bar binamnet Knuckeln, till det dialektala knuckel

‘utslående benknota, kant el. upphöjning’ (Rietz art. knokkel). Det

senare namnet gavs på 1920-talet av ägaren till Gimle (ovan s. 72),

vilket ligger nästan rakt söder om huset. — R o x m a n s

(å nr 2; huset nu rivet). Troligen efter Nils P. Roxman, f.

1810. — † S a l o m o n h ö g s h u s. Salmonhögshus 1797 Kb.

3 Segelstorp , - , 1 sk. (beteckning för

nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). — Segelstorp o. 1524 Krabbes Jb, y

Seyelstrup o. 1570 Lb 2 32: 5, Siellstorp 1583–1584 Jb, Seillstorp

1611–1612 Jb, Seielstorp 1624 PR 1:27, Sielstrup 1645–1646

80

Jb. — Segeltorph 1662, Sägelstorp, Segelstorp, Segelstorph 1674,

Segelstorp 1713–1874 Jb. — Segelstorp, Sehlstorp, Segelstrup,

Selsstorpa Wånng, Sellstorpa Wång 1670–1671 Jrp, Selstorp 1684

Buhrmann, Seilstorp 1718 Kb, Selestorp 1761 Kb, Segelstorp 1767

Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett

helt skattehemman. — Bristen på äldre belägg gör tolkningen

oviss. De äldsta skrivningarna tyder snarast på att f. leden är gen.

av mansnamnet Sighulf (DGP I 2: 1228, endast två belägg). Jfr

SkO A 18: 45. Utvecklingen till den nu dominerande uttalsformen

- är oklar. Möjligen skulle man kunna tänka sig, att - har

utvecklats till - genom att har inskjutits mellan och som

ett slags stödvokal. Om härledningen av f. leden är riktig och om

samma f. led finns i Segelstorp i Hovs sn (nedan s. 133), uttal

, , kan man delvis förklara de olika ljudutveck-

lingarna med att Segelstorp i Hov, som troligen är det äldre nam-

net, har fått en tidigare synkope av u. S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: , - ; pl. =, best. .

L ä g e n h e t:

† R y t t a r e t o r p. Ryttare Torp 1788 Kb.

3 Sevestorp 1/4 sk. (beteckning för nr 1, 2,

Kam.koll. 5/6 1917). — i Sijuerdtorp 1510-t. Pb 79:12 avskr. o.

1650, Sewertorp 1522 Jb Pb 500: 11, Sivordztorp 1624 PR 1:27,

Seuedtorp 1651 Decjb. — Söfwertorph 1662, Sefwertorp 1674,

Sefwedtorp 1713, Sewertorp 1754, Sevedtstorp 1783, Sefvertorp

1825, Sefwestorp 1874 Jb. — Sefwertorp, Söfwertorp, Söfuerstorp,

Söwetorp, Söwertorp 1670–1671 Jrp, Sewertorp 1767 Gillberg,

Säfvertorp GIK, Severtorp GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662

upptager två entredjedels kronohemman. — F. leden är fsk. gen.

Sighwartha(r) av mansnamnet Sighwarth (Falkman s. 168, DGP I

2: 1229 ff.). Jfr DS 13: 246 f. S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: , - ; pl. =, best. .

1 Skeadal 1/8 sk. — paa Skiedall 1612–1613 Räk, Skre-

dal (!) 1651 Decjb. — Skeadahl 1662, Skeadahll 1674, Skieadahl

1713, Skiadal (!) 1754, Skeadal 1783, Skeadahl 1825, Skeadal

1874 Jb. — Skeadahl, Skedaal, Skeedahl 1670–1671 Jrp, Skieadal

1767 Gillberg, Skeadal GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662

upptager ett enfjärdedels kronohemman. — F. leden är väl gen. pl.

av sked(e) n. ‘gräns, väg etc.’. Se Ståhle -inge s. 285 ff., J. Sahlgren

NoB 38:4 ff., SOH 1:99, Itkonen s. 56 ff. och Falkman s. 86. S.

leden är dal. Gården ligger i en kraftigt markerad sänka.

1 Slottet 1/8 sk. — Slottett 1596 Mtl, Slottitt 1624 PR

1:27, Slotet 1651 Decjb. — Slåttet 1662, Slåttedt 1674, Slottet

1713, Slåttet 1754, Slottet 1783–1874 Jb. — Slottet 1670–1671

Jrp, Slåttet 1767 Gillberg, Slottet GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. —

Jb 1662 har ingen mantalsuppgift, men att döma av uppgifterna i Jb

1666 och Jrp 1670–1671 bör gården 1662 ha räknats som ett enf-

järdedels kronohemman. — Namnet är best. f. sg. av slott, här sä-

kerligen använt ironiskt.

Prep.: på.

H e m m a n s d e1:

S v a n t e s a h u s e t (nu rivet). Efter Svante

Strömgren, en f.d. ägare, f. 1856.

L ä g e n h e t:

† S l o t t s h u s e t. Slottzhuset 1766, Slotte huset 1768, Slotta-

huset 1795 Kb.

1 Varegården 3/8 sk. — Waregaarden 1596 Mtl,

Waregaard 1624 PR 1:27, Verregaarde (osäker läsning) 1651

Decjb. — Wargården 1662, Waregården 1674, Waregården 1713,

Waragården 1754, Waregården 1783–1874 Jb. — Waregården,

Waregård, Waregårdh 1670–1671 Jrp, waragåln 1684 Buhrmann,

Waregården 1767 Gillberg, Varugården (!) GIK, Varegården GS,

EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett entredjedels krono-

hemman. — F. leden är kompositionsforni av vara ‘höglänt och

stenig skogsmark’. Se SkO A 1: 77 och där anförd litt.

L ä g e n h e t (e r):

† R a s m u s’ t o r p (identiskt med följande?). Rasmus torp

1845 Lmh. To r p e t . F.d. torp under Varegården.

3 Vasalt 7/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6

1917). — Wassoltt o. 1524 Krabbes Jb, y Vassalt o. 1570 Lb 2 32:

11,

82

Waseholtt 1574–1575 Räk, Wassollt 1579–1580 Räk, Wadtzhollt

1583–1584 Jb, Wadtsholldt 1611–1612 Jb, Waiszhold (!) 1624 PR

1:27, Wassiltt 1645–1646 Jb, Waisholt (!) 1651 Decjb. — Waas-

sallt 1662, Wasalt 1674–1874 Jb. Washolt, Baeshultt (!), Waesholt,

Wasshult 1670–1671 Jrp, wasalt 1684 Buhrmann, Wasalt 1767

Gillberg, Vasalt GIK, GS, EK, BEK, 1942 Kb. — Jb 1662 uppta-

ger ett helt pantehemman (skatte). — F. leden är troligen komposi-

tionsform av vase m. ‘risknippa, av risknippor gjord väg över sum-

pig terräng’ (se t.ex. SkO A 1:34 samt DS 13:260 med där anförd

litt.). Den senare betydelsen kan knappast ifrågakomma här, efter-

som Vasalts by ligger högt och torrt och inte är belägen vid någon

annan väg än byvägen. Formellt möjligt men mindre troligt är att f.

leden är fsk. gen. * Vasa av ett pejorativt personbinamn *Vase,

bildat till den dialektala appellativa personbeteckningen vase ‘slar-

ver, stackare’ (Rietz). S. leden är urspr. hult

‘liten skog, skogsdunge’.

IN: best. pl.: .

Ängelsbäck .— i Engilssbech, Engilssbech (lehn)

1510-t. Pb 76:23, 74:7, 77:19 avskr. o.1650, Engelsbeck l522 Jb Pb

499:7, Endelsbeck (!) o. 1524 Krabbes Jb, Andelsbeck (!) 1536 DK

17, Engelsbeck Len 1542 DK 252, Jnngilsbeck,3 Endilsbeck 1552

Gøyes Jb 14, 488, Engelsbeck (... Len) 1555 KB 363, 387, y Engils

beck, Engilsbeck (2 ggr) o. 1570 Lb 2 28: 13, 31: 22, 32: 13, En-

delsbeck 1574–1575 Räk, Engelsbeck 1577 KrSk 1:165, Endils-

beck 1583– 1584 Jb, Engilszbeck, Engilsbeck 1624 PR 1: 27, Eng-

elsbech 1645–1646 Jb, Engels Bech, Engelsbech, Engelsbeck,

Engelssbeck 1651 Decjb. — Engelsbäck, Engelsbech, Engels-

bechh, Engelsbeck 1662, Engelsbeck, Ängelsbech, Engelsbech,

Engellsbech 1674, Engelsbäck 1713, Engesbäck (!), Engelsbäck

1754, Engelsbeck 1783, 1825, Engelsbäck 1874 Jb. — Engelsbeck,

Engelsbäck 1670– 1671 Jrp, engelsbek 1684 Buhrmann, Ängel-

bäck 1767 Gillberg, Engelsbäck GIK, Ängelsbäck GS, EK, BEK,

1942 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman, ett helt och

två halva pantehemman (skatte), fem halva och sex enfjärdedels

kronohemman, ett halvt kyrkohemman samt ett helt, ett halvt och

ett enfjärdedels utsocknes frälsehemman. — Namnet är ett urspr.

naturnamn, som syftar på den bäck som rinner genom Ängelsbäcks

by; dess 3 I registret — med tvekan — identifierat med Eldsberga, Tönnersjö hd.

nuvarande namn är Ängelsbäcksbäcken. F. leden i bäcknamnet kan

vara gen. av mans(bi)namnet Engel (DGP I l: 240 f., II 1:249).

Bäcknamn med personnamn el. personbeteckning i f. leden är vis-

serligen sällsynta, men exempel finns, bl.a. från Skåne: Tygarän-

nan (till mansnamnet Tyke), Halmstads sn, Luggude hd, det nume-

ra försvunna men från Lb belagda Eskil(s)bäck (Lb 1 261:14,

262:12) i Snårestads sn, Ljunits hd, och Kanikebäcken i Felestads

sn, Rönnebergs hd. En toponymisk tolkning har förts fram av K. G.

Ljunggren SOÅ 1946–1948: 56: f. leden skulle kunna vara en

sammansättning *äng-(h)ald, -(h)ælde ‘ängsbetesmark’.4 De skriv-

ningar med nd i stället för ng, som finns i en del av de äldre beläg-

gen, beror på hyperkorrektion; jfr t.ex. att blind på bjm. uttalas

. — Ett bebyggt område i nordöst, å nr 5 och 10, kallas V a d e

. Namnet är troligen en stelnad dat. sg. av det neutrala appella-

tivet vad. Tidigare har här funnits ett vadställe.

4 1/4 sk. 5 3/4 sk. 6 1/8 sk. 7 N ä s s a s m ö l l a

ett kvarntorp kr. (vattenkvarn). F. leden är väl gen. av ett person-

namn av ovisst ursprung. 8–10 vartdera 1/4 sk. 11 1/3 sk. 16 3/8 sk.

17 och 18 vartdera 1/3 sk. 21 1/3 sk. 22 G a m l e g å r d

1/4 uts. fr. Gamblegård 1807 Kb, Gamlegård EK,

BEK, 1942 Kb. 23 (i Jb står 2, 3) C r o n h o 1 m s m ö l 1 a

ett kvarntorp sk. (vattenkvarn). Efter Anders

Cronholm, en f.d. ägare, f. 1833. 24 en äng kr. (25 en utjord kr.

Upptages i Jb 1825 under nr 9. Utesluten, Kam.-koll. 29/9 1927.)

26 1/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, 3, Kam.-koll. 16/1 1917). 27 1

sk. (beteckning för nr 12, 13, Kam.-koll. 16/1 1917). 28 1/2 sk.

(beteckning för nr 14, 15, Kam.-koll. 5/6 1917). 29 5/8 uts. fr. (be-

teckning för nr 19, 20, Kam.-koll. 5/6 1917).


H a j a g å r d e n (å nr 18). EK, BEK, 1942 Kb. F.

leden är kompositionsform av hed, bjm. . — H o v g å r d e n

(läge okänt). Med hovgård menas i allmänhet ‘herrgård,

gård till vilken man är skyldig göra hoveritjänst’ (Rietz art. hogård,

Kalkar, SAOB, ODS; jfr SOH 1: 148). Det finns tre gårdar 4 Som möjlig f. led i de namn på Ängel(s)-, som behandlas a.s., nämnes även äng-

hälla. På grund av kompositionsfogens s bortfaller detta alternativ för Ängelsbäcks vidkommande.

84

i Bjäre, som kallas el. har kallats Hovgården: förutom den här

nämnda en i Glimminge, Västra Karups sn (nedan s. 158), och en i

Karup, Västra Karups sn (nedan s. 164). Ingenting talar för att nå-

gon av dessa gårdar har varit en hovgård i den ovan nämnda bety-

delsen. Inte heller torde namnen vara ironiskt menade. B. Ohlsson

Bräkne-Hoby s. 125 f. antager, att Hovgården i Hoby sn, Bräkne

hd, Blekinge län, är en reduktbildning till *Hovmannagården och

betecknar en gård vars brukare hade att fullgöra hoveritjänst. Med

hänsyn till att Hovgården i Karups by har betecknat ett kronohem-

man (se nedan s. 164), förefaller det som om ordet hovgård i bjm.

har fått en kameralt sett ännu vidare betydelse och kommit att bli

beteckning på en större bondgård över huvud taget, utan hänsyn till

jordnaturen. Hovgården i Glimminge, den enda av de tre gårdarna

som har kunnat lokaliseras, var före hemmansklyvningen den till

mantal och areal största gården i byn. — K o r g a m ö l l a n -

el. S t ä t t a m ö l 1 a n (vattenkvarn å nr

29). F. leden i det förra namnet syftar på Karl Johansson, en f.d.

ägare, f. 1866, som kallades Korga-Karlen . Det senare

namnet, som är äldst, innehåller som f. led gen. p1. av stätta ‘över-

gång över gärdesgård’. — N o r r e b a c k e (å nr 21).

Norrebacke 1741 Kb. — R i d d a r e g å r d e n el.

R i d d a r e n s Riddaregården 1744 Kb. Enl. traditionen

skall gården, vars läge nu är okänt, ha ägts av en riddare, vilket ord

väl här betyder ‘ryttare’ (jfr Riddarens i Viarp, Förslövs sn, ovan s.

62). Namnet sannolikt efter åbon Hans Reddarä, vilken finns

nämnd i Jb 1662. — R y s s b o r g s (Ry s s b e r g s ?) (i

närheten av stranden). — S m e d g å r d e n (å nr

11). Smedjegården 1746 Kb, Smedgården EK, BEK, 1942 Kb. F.

leden är urspr. kompositionsform av smedja. — S t r å n g a g å r -

d e n (å nr 17). 1942 Kb. En Niels Strange i Äng-

elsbäck finns nämnd i Jb 1645–1646. — S t ä t t a m ö l l a n, se

Korgamöllan ovan. — V y s t e b o r g (å nr 5). EK,

BEK, 1942 Kb. Till naturnamnet Vystabacken. — Ö r j a n s g å r d

(å nr 5). 1747 Kb. Troligen efter Örjan Torkelsson, en

f.d. ägare, nämnd i Kb 1728.


S m e d g å r d s m ö l l a n (vattenkvarn å nr

11).

Jfr Smedgården ovan. — S t a f f a n s m ö l l a (vat-

tenkvarn å nr 4). Efter Jöns Staffansson, en f.d. ägare, f. 1820 (in-

flyttad i byn). — † V a d h u s e t (i utmarken). Waahuset 1795

Kb, Vadhuset 1817 Lmh. Jfr naturnamnet Vadebäck(en) samt Vade

ovan s. 83. — † Ä n g e l s b ä c k s m ö l l a. Engelsbek mölla

1755 Kb. — † Ä n g e l s b ä c k s h u s. Engelsbecks hus 1794 Kb.

Ölllöv . — ?Ølløffuæ gordh og Mølle 1463 Rep 2: 1665,

?Oløffue gordh og Mølle 1463 Rep 2: 1666, Ødelöuff marck, Øde-

löuffs marck o. 1570 Lb 2 31:28, 32:1, Öllöff 1574–1575 Räk, El-

luff (!) 1583–1584 Jb, Øllöff, Olluffs eye 1611–1612 Jb, Ølløff

1624 PR 1:27, Öle 1644 Örnehufwud, Öllöe 1645–1646 Jb, Ølluff

1651 Decjb. — Olöff, Ölöff 1662, Öllöf, Öllöff 1674, Öhlöf, Ölöf,

Öllöf 1713, Öllöf 1754–1874 Jb. — Öluff, Ölöff, Ollöf, Öllöf, Öl-

löff, Ölle 1670–1671 Jrp, ole 1684 Buhrmann, Ölle 1730 Kb, Öllöf

1767 Gillberg, GIK, Öllöv GS, EK, BEK, 1942 Rh. — Jb 1662

upptager två hela skattehemman och tre hela pantehemman (skat-

te). — F. leden är väl, liksom i Ölöv i Ö. Vemmenhögs sn, Vem-

menhögs hd, 1283 in øthelef, fsk. gen. Øtha av mansnamnet Øthi,

belagt fr.a. från Skåne (DGP I 2:1620). S. leden är löv (lev) ‘arve-

gods’.

IN: best. pl.:

8 1/8 sk. (förut del av 1/2 sk. 8, 9, 10, Kam.-koll. 30/1 1917). 9

1/4 sk. (förut del av 1/2 sk. 8, 9, 10, Kam.-koll. 30/1 1917). 10 1/8

sk. (förut del av 1/2, sk. 8, 9, 10, Kam.-koll. 30/1 1917). 13 en

jord kr. 14 1 sk. (beteckning för nr 1, 2, 3, 4, Kam.-koll. 16/1

1917). 15 7/8 sk, (beteckning för nr 5, 6, 7, Kam.-koll. 16/1 1917).

16 2/3 sk. (beteckning för nr 11, 12, Kam.-koll. 16/1 1917).


D e t r e p : n a, se Persgård nedan. — G a m l e g å r d

(å nr 16). Gamleg(ård) EK, BEK, 1942 Kb. — N e d -

r e g å r d (läge okänt). Nedergård 1670–1671 Jrp, Ned-

regårds hall 1825 Lmh. — P e r s g å r d el. D e t r e

p : n a (å nr 16). Det senare namnet, en skämtsam

bildning, har uppkommit därför att en f.d. ägare, Per Persson, f.

1852, kallades Pers Pers Per. — T r o e d s g å r d (å nr

14 och 15). Namnet troligen från första hälften av 1800-talet. —

V i l h e l m s f ä l t (å nr 15). EK, BEK, 1942 Kb.

Namnet från o. 1920.

86

L ä g e n h e t:

† R y t t a r e t o r p. Ryttare Torp 1786 Kb.


† Brunskogshuset. Brunschogs huset 1739 Kb. F. leden är

oviss. Möjligen föreligger uppkallelse efter Brunskog i Eldsberga

sn, Tönnersjö hd, Hallands län, el. orten med samma namn i Tön-

nersjö sn, Tönnersjö hd.

† Haffnisgaardt 1510-t. Pb 83: 20 avskr. o. 1650. F. leden kan

möjligen vara gen. av tillnamnet Hafn (DGP II 1:391).

† *Killebäckshamn. Kiöllebeckshaffen 1579–1580 Räk. Troli-

gen till naturnamnet Killebäcken, varom se ovan s. 72. Bäcken bil-

dar i sitt nedre lopp gräns mellan Killebäckstorp och Ängelsbäck,

och hamnen har alltså sannolikt legat i en av el. båda dessa byar.

Naturförhållandena talar snarast för att den bör lokaliseras till Kil-

lebäckstorp; namnet kan ev. vara en reduktbildning till

*Killebäckstorpshamn.

Hjärnarps socken

Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Hjärnarp, om vars namn se

nedan. Jämlikt Kam.-koll. 23/8 1940 skall socknen benämnas och

skrivas Hjärnarp.

1 Abullagården 1 sk., varom se under nr 1 Nådala

och nr 1 Arabien. — Abillegaardt 1583–1584 Jb, Abullegaardenn

1597–1598 Räk, Abilldgaard 1611–1612 Jb, Abuldegaarden 1624

PR 1:29, Abild Gaarden 1651 Decjb. — Abullegårdhen 1662,

Abullegården 1674, Abullagården 1713, Abulagården 1754, Abul-

lagård 1783, Abullagården 1825, 1874 Jb. — Abullegården, Abu-

legården 1670–1671 Jrp, Abulla gården 1694 Db, Abullagården

1767 Gillberg, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt

skattehemman. — F. leden är kompositionsform av en nu föråldrad

dialektform för trädnamnet apel, äldre bjm. Se Falkman s.

207. Formerna med i i en del av de äldre skrivningarna beror på

inverkan från kanslidanskan. Jfr B. Ejder NoB 42: 58 ff. samt Fa-

ritslöv nedan s. 156. Hela namnet kan ev. betraktas som en appella-

tiv sammansättning svarande mot äldre danska abildgård ‘frukt-

trädgård’ (Kalkar, ODS).


† E n e h u s e t 1818 Kb. F. leden är kompositions- el. kollek-

tivform av trädnamnet en. — † H e a h o l m e n. Heaholmmen

1818 Kb. F. leden är kompositionsform av hed. S. leden är best. f.

sg. av holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. —

† S m o e h u s e t 1818 Kb. F. leden är dunkel. Jfr Smoeholmen

nedan s. 89. — † S t e n b a c k a h u s e t. Stenbackah. 1851 Kb.

Troligen felskrivning för följande namn. — † S t e n h a g a -

h u s ( e t ) . Stenhagahuset 1818, Stenhagahus 1831 Kb. —

† V ä l a h u s ( e t ) . Wäla-

88

hus(et) 1822 Kb. F. leden är troligen appellativet väl ‘vadbar bäck,

vadställe’, fsk. vœthil.

1 Allegården 1/2 sk. — wnder Allene 1615 Räk,

Wnder Allerne 1630 Räk, Allegaard 1638–1639 Räk, Allergaard

1645–1646 Jb, Allegaarden 1651 Decjb. — Allegåårdhen 1662,

Allegården 1674, Allegårdh 1713, Allegården 1754–1874 Jb. —

Allegårdh, Allegården 1670–1671 Jrp, Allegården 1767 Gillberg,

EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. —

F. leden är kompositions- el. troligare kollektivform av trädnamnet

al, bjm. . Gården har enl. de två tidigaste beläggen tydligen haft

en äldre benämning, bildad av prep. under +al i best. f. pl. Alle-

gården ligger vid en bäck med alvegetation.


† A l l e h u s e t 1818 Kb. F. leden är kompositions- el. kollek-

tivform av trädnamnet al, bjm. . Se vidare lägenheterna under

Hjärnarps by (nedan s. 98). — † B j ö r k e l u n d s h u s e t 1851

Kb. — † D u n a h u s e t 1834 Kb. Överfört hit från Bjäragården.

Se vidare lägenheterna där (nedan s. 91).— † R y s l ä t t 1851 Kb.

Namnet tillkom urspr. ett torp på Turagården (se nedan s. 116). I

och med att torparen där flyttade till Backagården, överfördes

namnet dit.

1 Arabien , 15/32 mtl, varav 1/4 sk. och 7/32 uts. fr. En

farm; består av sk. 1/4 mtl av nr 1 Abullagården och uts. 1/32 mtl

av nr 2 Borrstorp och 3/16 mtl av nr 1 Brödagården, kungl. brev

19/2 1810. — Farmen Arabien, Farmen Arrabien 1825, Arabien

1874 Jb. — Arabien 1809 Lmh, 1821 Stjernswärd bihang nr 3,

GIK, EK, BEK. — Namnet är ett uppkallelsenamn.

1 Arrie, se Uriksfält eller Arrie nedan.

6 Backagården 7/8 sk. (beteckning för nr 4, 5,

Kam -koll. 5/6 1917). — backen o. 1524 Krabbes Jb, bakegaarden

1611–1612 Jb, Bachegard 1625 Räk, Backgaarden 1630–1631 Jb,

paa bachen i Werie 1638–1639 Räk, Bachegaarden 1651 Decjb. —

Backegården 1674, Backagården 1713–1874 Jb. — Backagården,

Backagarden, Backegården, Backegård 1670–1671 Jrp, på

Backen 1700 Db, Backa gården 1767 Gillberg, Backagården 1818

Kb, Backag(ården) GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — År 1662 in-

gick gården i Verjesby. Den omfattade då ett helt kronohemman.

— F. leden är kompositionsform av backe. Gården har enl. några

av beläggen haft en äldre, senare alternativ benämning, bildad av

backe i best. f. sg. Backagården ligger nu nere på slätten men har

urspr. legat uppe på Hallandsås i kuperad terräng.


† D a l h o l m e n 1818 Kb. S. leden är best. f. sg. av holm(e)

‘upphöjning över kringliggande markyta’.


† B a c k a h u s e t. Backah. 1851 Kb. — † B r o h u l t s -

h u s (e t ). Brohultshuset 1818, Brohultshus 1834 Kb. F. leden är en

sammansättning, vars senare del är hult ‘liten skog, skogsdunge’.

— † L i l l a L u n d 1851 Kb. — † N y a B r o h u l t s h u s e t

1851 Kb. Jfr Brohultshus(et) ovan. — † S m o e h o l m e n 1818

Kb. Jfr betr. f. leden Smoehuset ovan s. 87. S. leden är best. f. sg.

av holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. —

† S t e n b a c k a h u s (e t ). Stenbackahuset 1818, Stenbackahus

1834 Kb. — † S t r ö m m a h u s (e t). Strömmahuset 1818,

Strömmahus 1834 Kb. F. leden är appellativet ström, kanske an-

vänt som tillnamn. Se vidare lägenheterna under Kyrkogården

(nedan s. 100). — † Å r d a l a h u s e t. Årdahlahuset 1846 Kb.

Partiell uppkallelse efter Århult (nedan s. 121)? — † Ö r n e -

k u l l s h u s e t 1818 Kb. Örnekull har belagts som naturnamn

både i Boarp och Faxeröd. Möjligen är det något av dessa namn

som bildar f. leden.

3 Bjällegården 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2,

Kam.-koll. 5/6 1917). — Biellegaardt 1583–1584 Jb, Biellegaardtt

1611–1612 Jb, Bieldegaarden 1624 PR 1:29, Bilde Gaard 1645–

1646 Jb, Bielde Gaarden 1651 Decjb. — Biellegåårdhen 1662,

Biellegården 1674, Biällegården 1713, 1754, Bjällegården 1783,

1825, Bjellegården 1874 Jb. — Biellegården, Biellegårdh, Bielle-

gård 1670–1671 Jrp, biellegåln 1684 Buhrmann, Biällegården 1767

Gillberg, Bjellegården GIK, Bjällegården GS, EK, BEK, 1956 Kb.

— Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. — F. leden har av

Bruhn s. 155 antagits vara ett ord svarande mot det sv. dialek-

90

tala bjälle m. ‘knöl’ och bjälla f. ‘pung, utväxt’ (Rietz; jfr DS 5: 67

och Franzén Vikbol. s. 98 f.). Gården ligger vid en höjd som dock

är mycket svagt markerad. Bjälle tycks vara så gott som okänt i

sydsv. dial., och bjälla har i dessa mål normalt endast betydelsen

‘liten klocka (t.ex. vällingklocka), skälla’. Med hänsyn till att Bjäl-

legården bör vara ett relativt ungt namn, förefaller det försiktigast

att utgå från denna innebörd; som dr I. Ingers muntligt har påpekat,

kan gården t.ex. ha varit försedd med vällingklocka. Andra möjlig-

heter är, att ordet har använts som tillnamn (jfr tillnamnet Klokke,

DGP II 1: 577) el. i betydelsen ‘ört tillhörande klocksläktet’ (jfr DS

13: 135 och SAOB art. bjälla). Beträffande den senare möjligheten

bör det dock påpekas, att ordet som blomnamn praktiskt taget ald-

rig förekommer i osammansatt f. i sydsv. dial. Mansnamnet *Biali

(DGP I 1: 103), som har supponerats bl.a. i Bjällerup, sn i Torna hd

(DS 6:314, SvU art. B Bjällerup), torde knappast ingå i det här dis-

kuterade namnet.


† A b u 11 a g å r d s h u s (e t). Abullagårdshuset 1818, Abulla-

gårdshus 1822 Kb. Huset har väl urspr. tillhört Abullagården (ovan

s. 87). — † B j ä l l e g å r d s h u s. Bjellegårdshus 1835 Kb (Bar-

kåkra). — † D a l h o l m e n 1851 Kb. S. leden är best. f. sg. av

holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. Jfr med följande

namn. — † D a 1 h o 1 m s h u s e t. Dahlholmshuset 1840 Kb. —

† H ö g h o l m e n. Högholmmen 1822 Kb. F. leden kan vara adj.

hög el., mindre troligt, fågelnamnet hök, bjm. . Betr. s. leden se

Dalholmen ovan. — † S k i n n a r e h u s (e t). Skingarehuset

1831, Skingarehus 1834 Kb. F. leden är väl yrkesbenämningen

skinnare ‘sämskmakare, garvare’ (Rietz). — † S k o g h o l m e n.

Skogholmmen 1818 Kb. Betr. s. leden se Dalholmen ovan.

5 Bjäragården 7/8 sk. (beteckning för nr 3, 4,

Kam.-koll. 5/6 1917). — ?Bierghegaarthen 1419 SDns 3:511 vid.

1443, ?Beryægaard 1470 Rep 2:2770 (s. 192), ?Bieriegord 1475

Rep 2:3607, Bierge Gaarden 1651 Decjb. — Bieregården 1674,

Biäregården 1713, Biäragården 1754, Bjäragården 1783, Biäragår-

den 1825, Bjäragården 1874 Jb. — Bieregården, Bierregården,

Bierregårdh, Bierregarden 1670–1671 Jrp, Biäragården 1767 Gill-

berg, Bjeragården GIK, Bjäragården GS, EK, BEK, 1956 Kb. —

År 1662 ingick gården i Verjesby. Den omfattade då ett helt skat-

tehemman. — F. leden är gen. pl. av den brutna sidoformen till

berg, bjm. . Se Falkman s. 23. Gården ligger i kuperad terräng.


B j ä r a g å r d s m ö l l a . — †Bjäratorpet

1851 Kb. Se betr. f. leden Bjäragården ovan. — † D u n a h u s e t

1818 Kb. F. leden är kanske gen. pl. av dun ‘kaveldun’. Jfr SOH 1:

23. Se vidare lägenheterna under Allegården (ovan s. 88). —

†Rylundshus(et). Rylundshuset 1818, Rylundshus 1822 Kb. F. le-

den är en sammansättning, vars första del är ry(d) ‘skoglös mark,

ljungmark’. — † R ö n n e b a c k a h u s ( e t ) . Rönnebackahuset

1818, Rönnebackahus 1822 Kb.

Boarp . — i Boworp 1406 SDns 1:559, borop o. 1524

Krabbes Jb, ?udi Borup 1552 KB 194,1 Boerup 1583–1584 Jb, Bo-

rup 1611–1612 Jb, Boarp 1624 PR 1:29, Boerup 1645–1646 Jb,

1651 Decjb. — Boarph 1662, Boarp 1674–1874 Jb. — Boarp, Boa-

rup 1670–1671 Jrp, Boarp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK,

1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman (utan uppgift

om mantal; komplettering ur Jb 1660) samt ett enfjärdedels utsock-

nes frälsehemman (öde; utan uppgift om läge; komplettering ur Jb

1660). — F. leden är väl fsk. gen. Bova av det fr.a. från Skåne be-

lagda mansnamnet Bovi (DGP I 1:156 f.). S. leden är urspr. torp

‘nybygge’.

IN: best. pl.: el. .

3 1/8 uts, fr. 4 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6

1917).


A l v i k (å nr 4). EK, BEK. — † B ö k e h u s e t (å nr 4). 1818

Kb. F. leden är kollektivet böke ‘bestånd av bokar’. —

† H j o r t a h u s e t (å nr 4). 1818 Kb. Troligen efter torparen Bengt

Hjort, som år 1818 bodde i huset. — † H å l e h u s e t (å nr 4). Ho-

lehuset 1818 Kb. F. leden är kompositionsform av håla ‘sänka’. —

K a r l s- 1 Belägget kan också avse Boarp i Västra Karups socken.

92

r o (å nr 4). EK, BEK. — † L u n d s h u s e t (å nr 4). Lundsh.

1851 Kb. — † M ö l l e h u l t e t (M ö l l e h u s e t ?) (å nr 3).

Möllehultet 1838, Möllehuset 1846 Kb. F. leden är kompositions-

form av mölla ‘väder- el. vattenkvarn’. S. leden är enl. det äldsta

belägget best. f. sg. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. —

† R y l e d s h u s e t (å nr 4). 1818 Kb. F. leden är en sammansätt-

ning, vars första del är ry(d) ‘skoglös mark, ljungmark’ och senare

del led ‘grind’. — † Ä n g a h u s e t (å nr 4). Engahuset 1838 Kb.

Borrstorp . — Biørstorp 1584 Mtl, Børstorp 1624 PR

1: 29, Børstrup 1650–1651 Räk, Börstorp, Börstrup 1651 Decjb. —

Börstorp 1662, Biörstorp, Börstorp 1674, Börstorp 1713, Borstorp

1754, 1783, Borrstorp 1825, 1874 Jb. — Börstrup, Börstorp 1670–

1671 Jrp, börstorp 1684 Buhrmann, Borstorp 1767 Gillberg, (St.)

Borrstorp GIK, GS, Borrstorp EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upp-

tager två halva utsocknes frälsehemman. — F. leden är troligen

gen. av mansnamnet Börje, bjm. , vilket har utvecklats ur det

från Sverige inkomna och i fda. speciellt i östdanskan och själ-

ländskan belagda mansnamnet Birghir (DGP I 1:128 f.; jfr DS 2:

13). De två skrivningarna på Bi- beror på anknytning till mans-

namnet Björn el. direkt till något av de skånska Björnstorp. Jfr

SOSk 7:17. S. leden är torp ‘nybygge’

IN: best. pl.: .

1 5/8 kr. Har varit boställe åt kornetten vid Bjäre hds skvadron

av Skånska husarreg.; senare boställe åt komp.-chefen vid Norra

Åsbo komp. av Norra skånska infanterireg. 2 5/8 uts. fr., varom se

under nr 1 Månstorp, nr 1 Ulriksfält eller Arrie, nr 1 Lilla Borrstorp

och nr 1 Arabien.


K n a b e r h y t t a n el. V i l h e l m s b e r g

(å nr 2). Knaberhyttan 1783 Jb. Wilhelmsberg 1831

Kb, Vilhelmsberg EK, BEK. F. leden i det förra, äldre namnet

sammanställes av Rietz med knaper ‘småsten, runda stenar (t.ex. i

en åker)’. Jordmånsförhållandena passar för tolkningen. Dialekt-

formens b beror på inflytande från målet i N. Åsbo; i genuint bjm.

övergår postvokaliskt p till v. S. leden är bjm. ‘hydda, koja’.

Det senare namnet efter baron Wilhelm von Liewen, som år 1831

ägde gården.


† B r o h u s e t (å nr 1). Broh. 1851 Kb. — † P e r s t o r p (å nr

1). Pehrstorp 1822 Kb. Troligen efter torparen Pehr Arfvedsson,

som år 1822 bodde i huset. — † S k o g h u s e t 1730 Förteckning

över oskattlagda torp, Landsarkivet i Lund. —

† S k o m a k a r e h u s ( e t ) (å nr 2). Skomakarehuset 1818, Sko-

makarehus 1822 Kb.

1 Borrstorp, Lilla 3/32 uts. fr. En farm; består av

uts. 3/32 mtl av nr 2 Borrstorp, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen

Lilla Borstorp, Farmen Lilla Borrstorp 1825, Borrstorp Lilla 1874

Jb. — Lilla Borrstorp 1821 Stjernswärd s. 46, L(illa) Borrstorp

GIK, GS, EK, Borrstorp, Lilla BEK, Lilla Borrstorp 1956 Kb. —

Se beträffande tolkningen Borrstorp ovan.

1 Brammarp 1/4 sk. — bramerop o. 1524 Krabbes Jb,

Bramerup 1583–1584 Jb, 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:29, Brannerup

(!) 1645–1646 Jb, Brammerup 1651 Decjb. — Bramarph 1662,

Brammarph 1674, Brammarp 1713–1874 Jb. — Brammarp,

Brammarup, Brammerup 1670–1671 Jrp, bremarp (!) 1684 Buhr-

mann, Brannarp (!) 1767 Gillberg, Brammarp GIK, GS, EK, BEK,

1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt kronohemman. — F. leden

är fsk. gen. *Brama av mansnamnet *Brami (DGP I 1:157 f.). Den

starka motsvarigheten Bram, varom se senast Bergfors Tilljämning

a>å s. 54 ff., är väl styrkt från Skåne (DGP a.s.) och bör dessutom

ingå som f. led i de två skånska Bramstorp (Genarps sn, Bara hd,

och Börringe sn, Vemmenhögs hd). S. leden är urspr.

torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .


† B r a m m a r e h u s (e t). Brammarehuset 1818, Brammarehus

1834 Kb. Felskrivning för *Brammarpehuset? — † B r a m s t o r p

1818 Kb. Uppkallelsenamn, sannolikt delvis påverkat av namnet

Brammarp. — H j o r t a h u s e t . F. leden är djur-

namnet hjort, kanske använt som tillnamn. — † H ö g h u l t s -

h u s e t 1840 Kb. F. leden är en sammansättning, vars första del

94

kan vara adj. hög el., mindre troligt, fågelnamnet hök, bjm. ,

och senare del är hult ‘liten skog, skogsdunge’. — J o r d b o d e n

(sedan länge riven). Namnet är best f. sg. av det dialektala

jordbod ‘backstuga’. Identiskt med följande? — † L i l l a j o r d -

b o d e n . Lilla Jordboen 1818 Kb. Jfr med föregående namn. —

† M ö l l e h u s e t 1818 Kb. F. leden är kompositionsform av mölla

‘väder- el. vattenkvarn’. — † S k o g h u s e t. Skogshuset 1838,

Skoghuset 1846 Kb. — † S k å n i n g s h u l t 1818 Kb. F. leden är

gen. av personbeteckningen skåning, troligen använd som tillnamn.

Jfr Skåningagården i Segelstorp, Hovs sn (nedan s. 134). S. leden

är hult ‘liten skog, skogsdunge’.

1 Brödagården 1/2 uts. fr., varom se under nr 1

Månstorp och nr 1 Arabien. — brydegarden i hianerup 1513 Suhm

NS 2 1: 119, bryggegorden (!) vdi verye 1517 ibm 2 1: 168, Brøde-

gaarden 1584 Mtl, Brödegaarden 1651 Decjb. — Brodhegården

1662, Brödegården 1674, Brödagården 1713 —1874 Jb. — Bröde-

gaarden 1667–1668 PR 2: 11, Brödegården, Brödegård, Bröde-

gårdh 1670–1671 Jrp, Brödagården 1767 Gillberg, Broddagården

1809 Lmh, Brödagården GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upp-

tager ett helt utsocknes frälsehemman. — F. leden är flertydig. De

äldre skrivningarna stavar genomgående d-ljudet med ett d, vilket

talar mot att mansnamnet Broddi (DGP I 1: 162) skulle ingå. En

möjlighet, som stöds av namnets äldsta belägg, är att f. leden är

gen. av personbeteckningen fsk. bry ti m. ‘förvaltare, gårdsfogde’,

använd som mans(bi)namn (DGP I 1:169, II 1:150 f.) el., vilket är

troligare, ingående i en urspr. appellativ sammansättning med be-

tydelsen ‘gården som drivs av en förvaltare’ (Kalkar; belägg från

1355. Jfr DS 2: 60). År 1662 var gården, som ovan nämnts, ut-

socknes frälsehemman. Både appellativet och personnamnet böjs

som en jan-stam (se DGP a.s. och GdaGr 3:216 f.), och man finge i

så fall antaga, att substantivet analogiskt har övergått till att böjas

som en an-stam på så sätt, att j genomgående har stötts ut. Vid en

analogisk utjämning inom paradigmet skulle man dock snarast ha

väntat sig, att j, liksom i jan-stamssubstantivet vilja, bjm. ,

hade trängt in även i nominativ. Se exemplen på en nominativform

med analogiskt inskjutet j i DGP a.s., GdaGr 3: 217 och Söderwalls

belägg på tillnamn i art. bryti. Jfr även namnet Bröd-

jeholm, Kvibille sn, Halmstads hd, vars f. led enl. SOH 1: 133 tro-

ligen innehåller personbeteckningen i fråga och där både skriften

och uttalet har bevarat j.2 Skrivningarna med y kan vara felaktiga

»uppsnyggningar», och det kan därför anses försvarligt att inte

fästa alltför stort avseende vid dem. Det bör påpekas, att de två

källor där dessa belägg förekommer inte tycks vara oberoende av

varandra. F. leden skulle i stället kunna vara kompositionsform av

ett substantiv anknutet till stammen brŭt-, t.ex. bråte m. ‘förhugg-

ning, svedjeland, gärdesgård’ (Kalkar; jfr SOH 1: 18 och Areskoug

s. 654 ff.). Jfr för ljudutvecklingen att bråta ‘linbråka’ i Hjärnarp

uttalas . — Enl. en förklaringssägen, upptecknad av I. Ingers,

skulle gården ha fått sitt namn av att man där broddade hästarna.

L å g e n h e t e r:

† A t t a r e h o l m e n. Attareholmmen 1818 Kb. F. leden är

dunkel. S. leden är best. f. sg. av holm(e) ‘upphöjning över kring-

liggande markyta’. — † B r ö d a g å r d s h u s (e t). Bröddagård-

shuset 1818, Brödagårdshus 1822 Kb. — † H o l m a h u s e t 1818

Kb. F. leden är kompositionsform av holm(e), varom se Attarehol-

men ovan, el. ev. gen. av ett till detta appellativ bildat tillnamn.

3 Faxeröd 1/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6

1917). — Ffalsserydt (!) 1499 Rep 2:8957 (s. 222) avskr. 1531, i

faxered o. 1590 FortGeistlG, Faxerødt 1618 KrSk 1: 392, Faxerød

1624 PR 1: 29, Faxeröd 1645–1646 Jb, Faxeröed 1651 Decjb. —

Faxeredh 1662, 1674, Faxerödh 1713, Laxeröd (!) 1754, Faxeröd

1783–1874 Jb. — Faxerödh, Faxeröd, Faxered 1670–1671 Jrp,

Faxeröd 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662

upptager ett helt kronohemman. — F. leden är fsk. gen. Faxa av

mans(bi)namnet Faxi (Falkman s. 121, DGP I 1:292, I 2:1663,

II 1: 262 f.). S. leden är ryd ‘röjning i skog’.

IN: best. p1.: .


† B o h u s e t 1818 Kb. F. leden kan vara bod ‘primitivt hus’.

2 Areskoug har s. 658 för Broddarp, V. Ingelstads sn, Oxie hd, antagit en f. led

innehållande det ovan diskuterade bryti, »med analogisk j-förlust». De två ortnam-nen är dock inte jämförbara, eftersom Broddarp, i motsats till Brödagården, ligger i ett område med bortfall av j i ja-verben (Areskoug a.s.).

96

— † B ä c k a h u s e t 1818 Kb. — † L i l l a F a x e r ö d 1818 Kb.

— † N y a F a x e r ö d 1831 Kb. — † S k o m a k a r e t o r p e t

1856 Lmh. — † S t ä t t e h u s e t 1818 Kb. F. leden är komposi-

tionsform av stätta ‘övergång över gärdesgård’. — †Å s h u s e t

1818 Kb.

Gökhus eller Smedjehus 1/16 fr. Saknar nr i Jb. Har tillhört

Barkåkra sn; fr.o.m. år 1887 fört till Hjärnarps sn, kungl. brev 4/6

1886. Se även under nr 1 Penarp. — Smediehuuset 1713, Smedje-

hus 1783, Giökahus eller Smedjehus 1825, Gökhus, Gökhus eller

Smedjehus 1874 Jb. — Giökhusets äng 1726 Lmh, Gökahuset

1821 Stjernswärd bihang nr 3, Gökshus EK, BEK. — F. leden i det

förra namnet är djurnamnet gök, möjligen använt som tillnamn.

Harnacka . — Harnacke o. 1524 Krabbes Jb, harnack

1574–1575 Räk, Harnacke 1583–1584 Jb, Hornacke (!) 1611–1612

Jb, Harnackethorp 1624 PR 1: 29, Harnacke 1645–1646 Jb, Harna-

che 1651 Decjb. — Hårnacka (!) 1662, Harnacke 1674, Hår- nacka

(!) 1713, Harnacka 1754–1874 Jb. — Harnache 1667–1668 PR 2:

11, Harnache, Hardnacka, Harnacka 1670–1671 Jrp, harnacka

1684 Buhrmann, Harnacka 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK,

1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. — F. leden

är mångtydig. Den kan vara adj. fsk. hardh ‘hård, stenig, torr’ (jfr

SOH 1: 77), med a oförlängt p.g.a. trycksvaghet, el. något av sub-

stantiven har ‘stengrund’ (SAOB, Ståhle -inge s. 198 ff., DS 13:

102, DS 9: 51, Rietz) och, mindre troligt, det från Norden osäkert

betygade hardh ‘grusig, stenig mark el. skog’ (se J. Sahlgren NoB

16: 128 f.). Byn ligger på stenig och svårodlad mark. Harg ‘sten,

stenhög’ (se H. Gustavson NoB 24:298) ingår troligen inte i f. le-

den, eftersom detta ord vanligtvis endast förekommer i omljudd

form i Sydsverige (Widmark U-omljudet s. 239). S. leden är en

böjningsform av appellativet nacke m. i betydelsen ‘höjd,

bergskam’ (Hellquist EO). Harnacka ligger på en höjd.

3 en äng kr. 4 5/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 29/10

1918).


† A p p e l h u s e t. Appelhuset 1818, Apelh. 1851 Kb. F. leden

är troligen trädnamnet apel. — † T å n g h o l m e n 1818 Kb. F.

leden är väl appellativet tånge ‘framskjutande del av terrängen,

udde’. S. leden är best. f. sg. av holm(e) ‘upphöjning över kringlig-

gande markyta’.

Hjärnarp , . — ?Hyarcinatorhp3 1291 DD 2 R

4: 17 avskr. (BullDan 739), in Hyærnæthorp o. 1309 VitSanctDan

442 avskr. 1600-t., i Hiernorp sogn 1406 SDns 1: 559, hianerup (!)

1513 Suhm NS 2 1:119, Hiernerop o. 1524 Krabbes Jb, Hierrup (!)

1551 KB 60, Hiernerup (sognn, wong) o. 1570 Lb 2 37: 27, 39:8 f.,

39: 13, 43: 11, hiernerup 1574–1575 Räk, Hiernerup (3 ggr) o.

1590 CS 23, 30, Hiernerup Sognn o. 1590 FortGeistlG, Hiernerup

1583–1584 Jb, 1611–1612 Jb, (3ggr) o.1620 VisLSt 92 f., (4 ggr)

1624 PR 1: 29 f., Iernarp 1644 Örnehufwud, Hiernerup (Sougen)

1651 Decjb, Hiernerup 1656 Berntsen. — Hierneruph (Sochn)

1662, Hiernerup by, Jernerup Sochn 1674, Järnerup, Järnarp, Jer-

narpe Sochn 1713, Hiernarp (Sochn) 1754, Hiernarp (Sochn), Jär-

narp 1783, Järnarp (Socken) 1825, Jernarp, Jernarps Socken 1874

Jb. — Hiernerupss sogn 1667–1668 PR 2: 11, Hiernerup, Iernerup,

Iernarp, Iärnarup 1670–1671 Jrp, jernarp 1684 Buhrmann, Jernarps

Sokn och By 1767 Gillberg, Hjernarp GIK, Hjärnarp GS, EK,

BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt och ett halvt skatte-

hemman samt ett helt och ett halvt kronohemman. — F. ledens

tolkning blir beroende av hur man skall bedöma det äldsta beläg-

get. Om detta syftar på Hjärnarp och är relativt okorrumperat, kan

f. leden, som K. G. Ljunggren SOÅ 1957– 1958: 4 ff. hävdar, vara

en urspr. sammansättning *hiartkin ‘hjortbacken’, *hiardhkin

‘hjordbacken’ (jfr det av Ljunggren a.a. s. 4 nämnda norska gård-

namnet Hjerkinn, på 1400-talet skrivet Hjarðkinn), ev. *hiarnkin

‘hjärn (= höjd) backen’. Om skrivningen Hyarcinatorhp däremot

inte betecknar Hjärnarp, bör dettas f. led vara antingen fsk. gen.

Hiarna av mans(bi)namnet Hiarni (Falkman s. 140 f., DGP I 1:

558, I 2: 1679, II 1: 443, K. G. Ljunggren SOÅ 1959–1960: 53) el.

kompositionsform av fsk. hiarne m. ‘hjärna’, här ‘höjd’ (Ljunggren

a.s.) . Materialet är så sprött, att båda huvudalternativen torde få

lämnas öppna. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: . 3 Ändrat till Fyarcinathorp; i registret till BullDan och DD 2 R 4 identifierat med

Färingtofta, sa i N. Äsbo hd.

98

1 H j ä r n a r p s p r ä s t g å r d el.

P r ä s t g å r d e n 2/3 kr. Boställe åt kyrkoherden i

Hjärnarps pastorat. Hiernnerup prestegaardtt (2 ggr), prestegaar-

den, prestegaardenn o. 1570 Lb 2 38: 10 ff., 39: 30; Prästegården,

Præstegården 1670–1671 Jrp, Prästegården 1818 Kb. 2 K l o c k a -

r e g å r d e n 1/4 kr. Klockareboställe. Degnne-

gaardenn, Degnnegaarden, Degnne gaarden o. 1570 Lb 2 38: 6 f.,

39: 13 f.; degnebohligen, degnebohlet, Degnegården 1670– 1671

Jrp, Hjernarps klockaregård, Klockaregården 1818 Kb, Klockar-

gård GIK. 3 3/4 sk. 6 2/3 sk. (beteckning för nr 4, 5, Kam.koll. 5/6

1917). 7 jlht kr. Utgör Hjärnarps församlings kyrkogård (upptagen,

Kam.-koll. 17/4 1924).


N y v å n g (å nr 6). GS, EK, BEK. S. leden är vång ‘gär-

de’.


† A h l b e r g s h u s e t (å nr 3). Allbergshuset 1818 Kb. Troli-

gen efter ryttaren Ahlberg, nämnd i Mtl 1800. — † A l l e h u s e t

(å nr 6). Allehuset 1838 Kb. Överfört hit från Allegården. Se vidare

under dennas lägenheter (ovans. 88). — † B j ö k e d a l s h u s ( e t )

(å nr 3). Björckedalshuset 1818, Björckedahlshus 1826 Kb. —

† B j ö r k e l u n d s h u s (å nr 6). Björckelundshus 1818 Kb. —

† B o k e l u n d s h u s e t (å nr 6). 1838 Kb. — † G e n a h u s (e t)

(å nr 1). Genahuset 1818, Genahus 1834 Kb. F. leden är väl kom-

positionsform av djäkne ‘klockare’ (I. Ingers i LAL; jfr SOH 1:13).

— † G r ö n a h u s (å nr 1 el. 3). 1818 Kb. — † H j ä r n a r p s h u s

(å nr 3). Hjernarpshus 1818 Kb. — † K l o c k a r e g å r d s h u s (å

nr 2, Klockaregården). 1818 Kb. — K ä r r a l u n d (å nr 3). EK,

BEK. — † L u n d s h u s e t (å nr 6). 1818 Kb. — † P e r s b o -

h u s ( e t ) (å nr 1 el. 3). Pehrsbohus 1818, Pehrsbohuset 1826 Kb.

Troligen efter torparen Pehr Andersson, som år 1818 bodde i huset.

F. ledens andra del kan vara bod ‘primitivt hus’ el. bo ‘bostad’. —

† R ö a l e d s h u s ( e t ) (å nr 1). Röaledshuset 1818, Röaledshus

1822 Kb. F. leden är en sammansättning, vars första del väl är adj.

röd och andra del led ‘grind’. — † S v e a b o r g (å nr 1). 1838 Kb.

Uppkallelsenamn. — † Ä n k e h u s e t (å nr 1). Enkehuset 1818

Kb. Var kanske ett änkesäte till

Hjärnarps prästgård (I. Ingers i LAL). — † Ö l b ä c k s h u s ( e t )

(å nr 3). Ölbexhus 1818, Ölbexhuset 1822 Kb. Om namnet inte är

en skämtsam bildning, kan f. leden innehålla ett bäcknamn, vars

första del skulle kunna vara det i DS 10: 376 f. supponerade *öl m.

‘vattendrag, källa’.

3 Hulebackseröd 1 sk. (beteckning för nr 1, 2,

Kam.-koll. 5/6 1917). — Hullebecksröd o. 1524 Krabbes Jb, Hul-

ber stredtt (!), hulberstredtt 1574–1575 Räk, Hullebersrødt 1583–

1584 Jb, Hullebierigsrødt 1608 KrSk 1: 358, Hullebersred 1624 PR

1:29, Hulleberered (!) 1651 Decjb. — Hålebergzred 1674, Hulle-

bexrödh 1713, Hulebexaröd 1754, Hullebexeröd 1783, Hullebeck-

seröd 1825, Hulebeckseröd 1874 Jb. — Hullebergssröd 1667–

1668 PR 2: 11, Hullebergzeredh, Hullebergserödh, Hullebergseröd,

Hollberseröd 1670–1671 Jrp, Hullebersröd, Hullebärsröd, Hulle-

bechzröd 1697 Db, Hållbärsryd 1700 Db, Hålebärse 1737 Kb, Hu-

lebeckseröd 1767 Gillberg, Hulebäckseryd GIK, Hulebäckseröd

GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt och två enf-

järdedels utsocknes frälsehemman. Samtliga saknar uppgift om

läge och har lokaliserats med hjälp av Jb 1660. — F. leden är gen.

av namnet på en bäck, Hålebäcken, som rinner genom byn. Se be-

träffande skrivningarna med -ber (g) s- etc. och dialektuttalet -

- B. Ejder SOÅ 1955–1956: 11 ff. S. leden är ryd ‘röjning i

skog’.

IN: best. pl.: el. .


S t o r e g å r d . EK, BEK.


† B a d s t u g e h u s e t. Bastufvehuset 1818 Kb. F. leden är kom-

positionsform av ba(d)stu(ga) i dess yngre betydelse ‘torkhus för

lin och malt’ (Rietz). — B e n m ö l l a n . EK, BEK.

Har haft en benstamp. — † F a r a b ä c k s h u s (e t ). Farabecks-

huset 1818, Farabeckshus 1822 Kb. Till ett bäcknamn

*Farabäck(en). Jfr naturnamnet Farabäcksvad 1836 Lmh. —

† F ä l l e h u s e t 1818 Kb. F. leden är fälle ‘träd som fallit el. hug-

gits ned’. — † G a t e h u s e t. Gadehuset 1818 Kb. — † H a g a -

h u s e t 1818 Kb. — † K o r s h u s e t 1831 Kb. Överfört hit från

Lerbäckshult. Se vidare under dettas lägenheter (nedan s. 102). —

† L j u n g -

100

h u s e t . Lunghuset(!) 1840, Ljunghuset 1846 Kb. — † M a m -

m o n s h u s ( e t ) . Mammonshuset 1818, Mammonshus 1834 Kb.

F. leden är det från bibeln kända ordet mammon ‘pengar, rikedom’.

— †M a n v o r p s h u s (e t). Manvorpshuset 1818, Manvorpshus

1834 Kb. F. leden är en sammansättning manvarp, där varp, bjm.

, betecknar en ris- el. stenhög, »der någon af våda eller genom

dråp omkommit» (Rietz; jfr även Kalén Halländska gränsmärken s.

11). — † N y h u s e t 1818 Kb. — † R y h u s e t 1818 Kb. F. le-

den är antingen appellativet ry(d) ‘skoglös mark, ljungmark’ el.

ortnamnet Ryet (nedan s. 106), som uttalas . —

† R å g å n g s h u s e t 1846 Kb. — † R ö d j e h u s e t 1818 Kb. F.

leden är kompositionsform av rödja ‘uppröjd mark’.

7 Kyrkogården 3/8 sk. — Kierchens gaard 1651

Decjb. — Kyrckiogården 1674, 1713, Kyrckjogården 1754,

Kyrckogården 1783, Kyrkogården 1825, 1874 Jb. — Kirchegaar-

den 1667–1668 PR 2: 11, Kiyrckiogården, kyrkie gården, Kiyrkio-

gården, Kyrckiogårdh, Kyrckegården, Kyrckiegården 1670–1671

Jrp, Kyrckogården 1767 Gillberg, Kyrkogården EK, BEK, 1956

Kb. — År 1662 ingick gården i Verjesby. Den omfattade då ett helt

skattehemman. — F. leden är kompositionsform av kyrka. Gården

har varit kyrkans egendom (Jrp 1670–1671).


† D a n i e l s b o r g 1831 Kb. Troligen efter torparen Daniel

Hallenborg, som år 1831 bodde i huset. — G u s t a v s f o r s (av-

söndring från Kyrkogården och Turagården). EK, BEK. —

† G ö r a n s h u s e t . Jöranshuset 1818 Kb. Troligen efter Jöran

Jönsson, som år 1818 bodde i huset. — † H a g a h u s e t 1818 Kb.

— K a r l s m i n n e EK, BEK. — † L y c k a n 1851 Kb. — †

R o e l s h u s e t 1818 Kb. F. leden är gen. av en dialektal form av

mansnamnet Rolf (muntlig upplysning av dr I. Ingers). — R o -

s e n h ä l l BEK. — † S t r ö m m a h u s e t 1840 Kb. Troligen

överfört hit från Backagården (ovan s. 89). — † T r ä d g å r d s -

h u s e t . Trägårdshuset 1818 Kb. — † Ä n g a h u s e t . Änghuset,

Engehuset 1670–1671 Jrp, engahus 1684 Buhrmann, Engahuset

1708 Db, Engahuuset 1713 Jb, Ängshuset 1767 Gillberg.

Lerbäckshult . — L(e)irebechsholt 1510-t. Pb

106:5 avskr. o. 1650, leerbecksholtt o. 1524 Krabbes Jb, Lerbeks

holtt 1574–1575 Räk, Leerbecksholt 1583–1584 Jb, i Leerbeck-

shollt o. 1590 FortGeistlG, Lerbeckshollt 1611–1612 Jb, Leer-

bechszholt 1624 PR 1: 29, Lerbechsholt 1645–1646 Jb, Leerbeck-

sholdt 1651 Decjb. — Leerbackzhult, Leerbäckzhult, Leerbach-

shulth 1662, Lerbechsholt, Lerbechzhult, Lerbechzholt 1674, Ler-

bexhult 1713, Lerbäckshult 1754, Lerbeckshult 1783–1874 Jb. —

Leerbeckzhultt, Leerbeckzhult 1670–1671 Jrp, Lerbeckshult 1767

Gillberg, Lerbäckshult GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662

upptager ett halvt skattehemman samt ett helt (utan uppgift om

läge; osäkert lokaliserat med hjälp av Jb 1660) och ett halvt (öde)

utsocknes frälsehemman. — F. leden är gen. av namnet på en större

bäck, Lerbäcken, som flyter genom byn. Förbindelsen ks har assi-

milerats till s (B. Ejder SOÅ 1955–1956: 10 f.; jfr K. G. Ljunggren

a.a. s. 23). S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’. Bebyggelsen i

Lerbäckshult daterar sig troligen från slutet av 1400- el. början av

1500-talet (Pb 106:5 f.).

IN: best. pl.: .

1 1/4 sk. 2 1/8 sk. 5 en äng kr. 6 1/4 sk. (beteckning för nr 3, 4,

Kam.-koll. 5/6 1917).


† B j ö r k e h u s e t (å nr 6). Björckehuset 1818 Kb. F. leden är

kompositions- el. kollektivform av trädnamnet björk. —

† B o h u l t e t (å nr 1). 1818 Kb. F. leden kan vara bod ‘primitivt

hus’. S. leden är best. f. sg. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. —

† B r o h u s e t (å nr 2). 1818 Kb. — † F i s k a r e h u s e t 1842

Lmh. — F å g l a h u s e t (å nr 1). Namnet är sannolikt

en ellipsbildning till följande namn. — † F å g 1 a s å n g el.

† F å g l a s å n g s h u s e t (å nr 1). Foglasång 1842 Lmh, Fogle-

sångsh. 1851 Kb. Namnet Fåglasång el. Fågelsång är ett mode-

namn, som i början av 1400-talet lånades till det danska språkom-

rådet. Vanligen torde namnet ha givits åt platser med lummig,

lundartad natur. Se Hellquist EO art. Fågelsång och Hald s. 195;

jfr t.ex. DS 11:141 f., SkO A 1:46, SkO A 18:41 och SOH 1:58. —

† G r ä n s h u s e t (å nr 6). 1818 Kb. Sannolikt identiskt med den

lägenhet med samma namn, som i senare kyrkoböcker påträffas

under Simontorp. Vilken lokalisering som än är den riktiga, är den

gräns som avses troligen landskapsgränsen mellan Skåne och

Halland. — † G u n n a r e h u s (e t) (å nr 6). Gunnarehuset 1818,

102

Gunnarehus 1834 Kb. F. leden är väl namnet på byn Gunnaröd i

den närbelägna Östra Karups sn, Höks hd. — † H j o r t a h u s e t

1842 Lmh. F. leden är djurnamnet hjort, kanske använt som till-

namn. — † H u s e t (å nr 1). 1822 Kb. — † K o r r e s h u s 1842

Lmh. Jfr att en numera avliden person i byn omtalas som Korres-

Magnus. F. leden är väl ortnamnet Korröd, Båstads sn (ovan s. 49).

— † K o r s h u s e t (å nr 6). 1818 Kb. F. leden är appellativet kors

och syftar kanske på ett gränsmärke (jfr Kalén Halländska gräns-

märken s. 173 f.) el. på ett minnesmärke över ett olycksfall el.

mord. Se vidare lägenheterna under Hulebäckseröd (ovan s. 99). —

† K ä l l e h u s e t (å nr 6). Kjällehuset 1818 Kb. F. leden är kom-

positionsform av riksspråksordet källa. — † L u s t e s h u s e t .

Lustes huset 1842 Lmh. F. leden är väl gen. av ett släkt- el. binamn

Lust, som i gen. lätt får en stödjevokal mellan t och s (muntligt

förslag av dr I. Ingers). Jfr naturnamnen Lustes backe och Lustes

löcka 1842 Lmh. — † L y n g h u l t (å nr 1). Lynhult 1818 Kb,

Lynghult 1820 Kb (Förslöv). F. leden är väl ljung ‘ljung(hed)’,

bjm. . S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’. — N y h e m

(å nr 6). EK, BEK. — † S t a v h u s (i S. Vång). 1709 Lmh. Nam-

net är kanske en ellipsbildning till *Stavgärdeshus el. dyl. —

† T ä p p e s h u s e t (å nr 1). 1822 Kb. F. leden är gen. av täppe n.

‘inhägnat markområde’.

1 Liagärde el. L i a g ä r d e t , - ett torp sk.

— et Nybygge, kaldet Liegierde 1578 KB 335, Leigerdt 1584 Mtl,

Liegierde 1624 PR 1: 29, Ligierd 1630–1631 Jb, Leigered 1645–

1646 Jb, Liegierde 1651 Decjb, Ligere 1659 Mejer CXVII. — Li-

jagierdhe 1662, Lijagerde 1674, Lijagierde 1713, Liagärde 1754–

1874 Jb. — Ligagierde, Lijegierre, Lyegierde, Lijagärde 1670–

1671 Jrp, lijagele 1684 Buhrmann, Liagärdet 1740 Kb, Liagiärden

1767 Gillberg, Liagärdet GIK, Liagärde GS, EK, BEK, 1956 Kb.

— Jb 1662 upptager ett entredjedels kronohemman. — F. leden är

kompositionsform av lid ‘backe, sluttning’. Se Falkman s. 70. Tor-

pet ligger i starkt kuperad terräng. S. leden är gärde i obest. el.

best. f. sg., här snarast med innebörden ‘gärdesgård’ (betydelsen

‘inhägnad mark’ är ej känd i bjm.).

3 Lyckorna el. † L y c k e g å r d (e n) 1 sk. (beteckning

för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). — Lyckerne 1574–1575 Räk,

Løckerne 1583–1584 Jb, Löckerne 1611–1612 Jb, Lyckerne thorp

1624 PR 1: 29, Löckerne 1645–1646 Jb, Löcherne 1651 Decjb. —

Lyckerne 1662, Löckegårdh 1674, Lyckegården 1713, Lyckorne

1754, 1783, Lyckorna 1825, 1874 Jb. — Löckegårdh, Lychegårdh,

Lyckegård, Lyckegården 1670–1671 Jrp, Lyckerne 1697 Db,

Lyckerna 1767 Gillberg, Lyckegårdens skifte 1831 Lmh, Lycke-

gårds skogsmark 1849 Lmh, Lyckorna GIK, GS, EK, BEK, 1956

Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. — Namnet är best.

f. p1. av lycka ‘mindre, inhägnat område’.


† B a c k a h u s e t 1818 Kb. — † B r y n b a c k a h u s (e t ).

Brynbackahuset 1818, Brynbackahus 1834 Kb. F. leden innehåller

en sammansättning, vars första del kanske syftar på att man bruka-

de bryna (liar o. dyl.) vid backen. Jfr OGB 20 1: 147. —

† G a b r i e l s t o r p 1838 Lmh.— † G r ö n a l u n d h u s e t 1846

Kb. — † L i l l a P l a n t e r i n g s h u s (e t), se Planteringshuset

nedan. — L y c k e b o . EK, BEK. — † N y a P l a n t e r -

i n g s h u s e t , se följande namn.— †Planteringshuset el. † Lilla

Planteringshus(et) el. † N y a P l a n t e r i n g s h u s e t . Planter-

ingshuset 1818, Lilla Planteringshuset 1831, Lilla Planteringshus

1834, Nya (!) Planteringshuset 1840 Kb. — †R ö n n b a c k a -

h u s e t . Rönnbackah. 1851 Kb. — †S t o r a P l a n t e r i n g s -

h u s ( e t ) . Stora Planteringshus 1831, Storaplanteringshuset 1840

Kb. Jfr Planteringshuset ovan.

Margretetorp , . — margrettetorp o. 1524

Krabbes Jb, Margretorp (!) 1574–1575 Räk, 1583–1584 Jb, Mar-

gretetorp 1611–1612 Jb, Margrette thorp 1624 PR 1:29, Margrete-

torp 1645–1646 Jb, Margretethorp 1651 Decjb. — Margrettetorph

1662, Margretetorph, Margrettetorp, Margretetorp 1674, Margrete-

torp 1713, Margaretetorp 1754, Margretetorp 1783–1874 Jb. —

Margretetorp, Margrethetorp 1670–1671 Jrp, Margretetorp 1767

Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager två

hela skattehemman. — F. leden är fsk. gen. Margarete av kvinno-

namnet Margareta (Falkman s. 159, DGP I 2:899 ff.). En sannolikt

felaktig tradition vill hävda att unionsdrottningen Margareta åsyf-

tas. S. leden är torp ‘nybygge’. Den starka nedslipningen av nam-

net i dialektformerna torde delvis bero på haplologi.

104

1 5/8 sk. 2 3/4 sk.


G ä s t g i v a r e g å r d e n (å nr 2). — N y -

h e m (å nr 2). EK, BEK.


† G a m l a j o r d b o d e n (å nr 1). Gamla Jordboen 1818 Kb.

Till dialektordet jordbod ‘backstuga’. — †H å l e g å r d s -

h u s (et) (å nr 2?). Hålegårdshuset 1838, Holegårdshus 1846 Kb.

Troligen uppkallelse efter någon gård Hålegården, ovisst vilken.

— † K r o k h u s e t (å nr 1). Krokh. 1851 Kb. F. ledens syftning är

oviss.— † L i n n e h u s e t (å nr 1). Linneh. 1851 Kb. F. leden är

väl kompositions- el. kollektivform av trädnamnet lind. —

† L j u n g h u s e t (å nr 1). 1818 Kb. — †M a r g r e t o r p s h u s

1833 Kb (Barkåkra). — R ö d j a n (å nr 1). GS, EK, BEK.

Namnet är best. f. sg. av rödja ‘uppröjd mark’. — †S k o g -

h o l m e n (å nr 1). Skogholmmen 1826 Kb. S. leden är best. f. sg.

av holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. — S k o g s -

l u n d (ungt namn. — Å nr 2). EK, BEK. — S o f i e r o

(å nr 2). BEK. — †S t e n s l ä t t s h u s ( e t ) (å nr 1).

Stenslätshuset 1818, Stenslättshus 1834 Kb. — † V ä s s b o -

h u s ( e t ) (å nr 2). Wessbohus 1834, Wässbohuset 1838 Kb.

Namnet tillkom urspr. ett hus i Svenstorp (se nedan s. 110). I och

med att invånarna där flyttade till Margretetorp, överfördes namnet

dit. — † Å h u s e t (å nr 2?). 1818 Kb. Huset har väl legat vid Käg-

leån.

1 Månstorp 3/8 uts. fr. En farm; består av uts. 5/16 mtl av nr 1

Brödagården och 1/16 mtl av nr 2 Borrstorp, kungl. brev 19/2

1810. — Farmen Månstorp, Farmen Manstorp (!) 1825, Månstorp

1874 Jb. — Månstorp BEK. — Se i övrigt Månstorp i Rebbelberga

sn (nedan s. 140).

1 Nybygget , kallas även B y g g e t 1/4 uts. fr.

— Nybyghe 1522 Jb Ph 536:1, Nybygget 1574 KrSk 1: 148, Enn

feste kalliis Nyebiugge o. 1590 FortGeistlG, Nøbøget (!) 1612–

1613 Räk, Nybygge 1624 PR 1: 29, 1651 Decjb. — Nybygget

1674–1874 Jb. — Nybögget, Nybygget, Nybyget 1670–1671 Jrp,

Nybygget 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662

upptager ett halvt utsocknes frälsehemman (utan uppgift om läge;

lokalisering med hjälp av Jb 1660 och Jb 1666). — Namnet är best.

f. sg. av den appellativa sammansättningen nybygge.


† B y g g e s h u s (e t). Byggeshuset 1818, Byggeshus 1822 Kb.

Jfr Nybyggets alternativa namn Bygget. — † S m e d s h u s e t

1842 Lmh.

1 Nådala 1 11/24 säteri. En farm; består av sk. 3/4 mtl av nr 1

Abullagården samt i Barkåkra sn 1/4 mtl av Engeltofta säteri och

ins. 1/3 mtl nr 4 Vantinge och 1/8 mtl av nr 5 ibm, kungl. brev 19/2

1810. — Farmen Nådala 1825, Nådala 1874 Jb. — Nådala BEK.

— Se i övrigt Nådala i Barkåkra sn (ovan s. 34).

1 Penarp , 5/8 uts. fr. En farm; består av säteri

1/16 mtl Gökhus eller Smedjehus, 1/16 mtl Skyttahus och 1/16 mtl

Slusås samt uts. 3/16 mtl av nr 8 Vanstad och 1/4 mtl nr 10 ibm,

kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Penarp, Farmen Pinarp (!) 1825,

Penarp 1874 Jb. — Penarp 1812 Kb, 1821 Stjernswärd bihang nr 3,

G1K, EK, BEK. — Se betr. tolkningen Penarp i Barkåkra sn (ovan

s. 34) och betr. de kamerala förhållandena Penarpehus nedan.

L ä g e n h e t:

† D a m s h u s e t 1818 Kb. F. leden än väl gen. sg. av damm

’(vattensamling vid) fördämning’.

† Penarpehus el. † Penarps nybygge. — Peenarph Nybygge

1662, Pennarpehuus 1713 Jb. — Penarpe huset 1726 Lmh. — Jb

1662 upptager ett utsocknes frälsegatehus. — F. leden syftar säker-

ligen på torpet Penarp i Barkåkra sn. Till detta har väl hört skog i

Hjärnarp,4 där det så småningom har anlagts ett nybygge. Detta kan

åtminstone delvis förklara de kamerala manipulationerna kring

farmbildningen: till torpet, nybygget i Hjärnarp inberäknat, fördes

de tre smärre enheterna Gökhus eller Smedjehus, Skyttahus och

Slusås, samtliga i Barkåkra sn, samt i Hjärnarps sn en del av Van-

stad nr 8 och hela nr 10. Barkåkra- 4 Jfr naturnamnet Penurpsskogen el. Penaskogen i Hjärnarps sn.

106

delarna har väl varit så obetydliga, att de inte har bevarats som

självständiga brukningsenheter utan i praktiken lagts under de om-

givande egendomarna. De är numera försvunna både som namn

och brukningsenheter. Denna utveckling har säkerligen underlättats

av att de låg ganska långt från Hjärnarp, där huvudarealen var be-

lägen, vilket bör ha gjort farmen till en ganska opraktisk jordbruks-

enhet. I kameralt avseende har delarna emellertid levt kvar men,

bortsett från torpet Penarp, överförts till Hjärnarps sn. Av någon

anledning har torpet inte följt med i denna kamerala överflyttning

utan föres fortfarande till Barkåkra.

3 Ryet el. R y , 1 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.koll.

5/6 1917). — Store Ryed o. 1524 Krabbes Jb, paa Ryitt o. 1570 Lb

2 33: 18, paa Ryett 1579–1580 Räk, Store Rydt 1583–1584 Jb,

Store Ryedt 1611–1612 Jb, Ryett 1624 PR 1:29, Stud Örre Ryett

(!) 1645–1646 Jb, Ryet 1651 Decjb. — Ryeth 1662, Ryetz Gårdh

1674, Ryedh 1713, Ryet 1754–1874 Jb. — Ryetz Gårdh, Ryeds-

gårdh, Ryedtz Gårdh, Ryedsgård, Ryedsgården 1670–1671 Jrp,

Ryet 1684 Buhrmann, Ry, Rydh 1700 Db, Ryet 1767 Gillberg,

GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skatte-

hemman. — Namnet är best., alternativt obest., f. sg. av ry(d) n.,

här väl i betydelsen ‘skoglös mark, ljungmark’. Jfr SkO A 1: 99

och SOH 1:127. Om adj. »Store», som finns före namnet i en del

äldre belägg, har kommit till för att beteckna en motsats till ett an-

nat, senare försvunnet och aldrig belagt hjärnarpsnamn *(Lilla)

Ry(et), el. om tillägget urspr. är ett rent »skrivarpåfund», kanske

uppkommet genom inflytande från namnen Lillaryd och Småryd i

Västra Karups sn, är omöjligt att avgöra.

Prep.: på.


R y d s g å r d . Rydsg(ård) EK, BEK. F. leden är ort-

namnet Ryet.


† B o b a c k a h u s e t 1846 Kb. F. leden är en sammansättning,

vars första del troligen är bod ‘primitivt hus’. — † L u g n e t 1838

Kb. Troligen uppkallelse efter Lugnet i Barkåkra sn (ovan s. 32);

den som år 1838 bodde i huset kom från denna socken.

— † N y b y g g e t 1856 Lmh. — † S j ö n h u l t . Sjönhult 1818,

Skönhult 1840 Kb. Jfr Sjunnehults lyckan 1831 Lmh. F. leden kan

vara adj. skön el. möjligen mansnamnet Sjunne; den som år 1818

bodde i huset hette Sjunne Nilsson. Mot det senare alternativet talar

dock, att samtliga kyrkoböcker från 1818 till 1851 skriver Sjön-

(Skön-). S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’. — † S ö d r a

P l a n t e r i n g s h u s ( e t ) . Södra Planteringshus 1840, Södra

Planteringshuset 1846 Kb. Huset bör ha legat söder om Planter-

ingshuset och Stora Planteringshus(et) i Lyckorna (ovan s. 103).

— † Ö r e s u n d 1818 Kb. Uppkallelsenamn.

1 Simontorp 1/2 sk. — Symendrop o. 1524 Krabbes

Jb, Simintorp 1583–1584 Jb, Simentorp 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:

29, 1651 Decjb, Simenstorp 1659 Mejer CXVII. — Simontorph

1662, Simmentorp 1674, Simontorp 1713–1874 Jb. — Simmon-

torp, Simentorp, Simontorp 1670–1671 Jrp, Simontorp 1767 Gill-

berg, GIK, GS, Simonstorp EK, BEK, Simontorp 1956 Kb. — Jb

1662 upptager ett helt skattehemman. — Bristen på kompositions-s

samt den första stavelsens korta i gör det troligt, att f. leden urspr.

har varit fsk. gen. Sighmunda(r) av mansnamnet Sighmund (I. Ing-

ers i LAL, DGP I 2:1224 f.). Samma f. led ingår sannolikt i Simon-

torp i Osby sn, Ö. Göinge hd (DGP as.). S. leden är torp ‘nybyg-

ge’.

IN: , - ; pl. =, best. .

H e m m a n s d e1:

L a n d m ä r k e t . 1800 Kb (Förslöv). Urspr. be-

nämning på ett gränsmärke vid gränsen mellan Skåne och Halland.

Landmärke betecknar enl. Rietz »gränsmärke mellan landskaper»

(belägget från Halland. Jfr ODS art. Landemœrke och Wigforss

SHF s. 234). Prep.: på.


B u s s a h u s e t . F. leden är väl gen. av personbe-

teckningen buss ‘stor, stolt karl’, troligen använd som tillnamn

(muntligt förslag av dr I. Ingers. Jfr även nedan s. 173). —

† G r ä n s h u s e t 1831 Kb. Se lägenheten med samma namn i

Lerbäckshult (ovan s. 101).— G u b b a - K a r l e n s .

Husets ägare arbetade en tid som äldste dräng på en gård, där det

fanns

108

en yngre dräng med samma namn Karl (I. Ingers i LAL). —

† H u l t e t 1851 Kb. Namnet är best. f. sg. av hult ‘liten skog,

skogsdunge’. — † K n e k t h u s e t. Kneckthuset 1818 Kb. —

† K ä l l (s)t o r p s h u s (et). Kjälltorpshuset 1818, Kjälltorpshus

1826, Kjällstorpshus 1840 Kb. F. leden syftar troligen på byn

Källstorp i Örkelljunga sn, Norra Åsbo hd. — † L i l l a S k o -

m a k a r e h u s ( e t ) . Lilla Skomakarehus 1818, Lilla Skomakare-

huset 1846 Kb. — † L u g n e t 1851 Kb. — † S i m o n t o r p s -

h u s 1795 Kb (Barkåkra). — S t a k a h u s e t (nu

rivet). 1853 Lmh. F. leden syftar antagligen på att huset har varit

ett korsvirkeshus med klinväggar; en vägg med sådan konstruktion

kallas stakvägg (ej belagt i Bjäre men väl så nära som i Kvidinge

sn, Södra Åsbo hd). — † T ä c k a r e h u s e t 1818 Kb. F. leden är

yrkesbenämningen täckare ‘person som lägger halmtak’. —

†V ä g h u s e t . Wägahuset 1818 Kb.

6 Skorstensgården 5/8 sk. — Schorstenen

1584 Mtl, Schaarsteens Gaardenn 1651 Decjb. — Skorsteensgår-

den 1674, Skårstensgården 1713, 1754, Skorstensgården 1783–

1874 Jb. — Skorstensgården, Skorstensgårdh 1670–1671 Jrp,

Skårstens gården 1767 Gillberg, Skorstensgården 1818 Kb, Skor-

stensgård(en) GIK, Skorstensgård GS, Skorstensgården EK, BEK,

1956 Kb. — År 1662 ingick gården i Verjesby. Den omfattade då

ett helt skattehemman. — F. leden är gen. sg. av skorsten, här väl i

betydelsen ‘eldstad med tillhörande rökgång’ (Söderwall, ODS).

Enl. en förklaringssägen, upptecknad av I. Ingers i Rebbelberga,

skulle namnet bero på att en kvinna, som var ensam hemma med

sitt barn, gömde sig med detta i skorstenen för att undkomma några

snapphanar. Som framgår av beläggen, har gården emellertid haft

sin benämning redan före snapphanetiden. Anledningen till namnet

torde vara, att eldstäder med rökgångar speciellt på landsbygden

länge var så sällsynta att de, där de fanns, var ett distinktivt drag

för en gård. Se t.ex. Linné SkR s. 113 f., 130 och 148.


Ä n g a g å r d e n .


† B ä c k a h u s e t 1818 Kb. — †G u s t a v s b e r g . Gustafsberg

1851 Kb. — † H a r a h u s e t 1818 Kb. F. leden är djurnamnet

hare, kanske använt som tillnamn. — † M o s s a h u s e t. Måsahu-

set 1818 Kb. F. leden är kompositionsform av mosse, som i bjm.

uttalas med lång stamvokal. — † S k o g 1 u n d s h u s e t 1840 Kb.

— † S ä n k e h u s e t . Sänckehuset 1818 Kb. F. leden är komposi-

tionsform av sänka ‘dal, fördjupning’. — † *V i d e h u s e t. Wie-

huset 1818 Kb. — † V ä g h u s e t . Wägahuset 1818 Kb.

Skyttahus 1/16 fr. Saknar nr i Jb. Fördes förr till Barkåkra sn;

tillhör enl. kungl. brev 4/6 1886 fr.o.m. 1887 Hjärnarps sn. Se även

under nr 1 Penarp. — Skyttahuuset 1713, Skyttahuset 1754, Skyt-

tahus 1783, Skyttahuset 1825, Skyttahus 1874 Jb. — Skytthuset

1726 Lmh, Skyttahusset 1736 Kb, Skyttahus EK, BEK. — F. leden

är kompositionsform av yrkesbenämningen skytt(e) ‘jägare, skog-

vaktare’.

Slusås 1/16 fr. Saknar nr i Jb. Fördes förr till Barkåkra sn; tillhör

enl. kungl. brev 4/6 1886 fr.o.m. 1887 Hjärnarps sn. Se även under

nr 1 Penarp. — Slusåhs 1713, Slusås 1754–1874 Jb. — Sluusåhs

1700 Db, Slusåhs 1762 Kb, Slusås EK, BEK. — Jfr för uttalet

åkernamnet Slusåsen , vilket betecknar den plats i Bark-

åkra sn där gården urspr. har varit belägen. Bebyggelsen har enl. en

lantmäterikarta från 1790 legat vid mötet mellan den norrgående

vägen från Barkåkra och den lilla bäck, som norr om Engeltofta

förenar sig med Kägleån. Namnet är troligen uppkallelse efter byn

med samma namn i Allerums sn, Luggude hd. Någon topografisk

motivering för att s. leden skulle vara -ås finns inte: gården har

legat på slättmark.

Smedjehus, se Gökhus ovan.

Solberget . — Soelbiergis wong o. 1570 Lb 2 38:20

f., solbierg 1574–1575 Räk, Solbierg 1583–1584 Jb, Solbierge

1611–1612 Jb, So ėlbierig 1624 PR 1:29, Soelbierg 1645–1646 Jb,

Söelbiergit (!) 1651 Decjb. — Sohl Berga, Sohlberga 1662, Soel-

bergh, Soelberga Gårdh 1674, Sohlberg 1713, Solberget 1754–

1874 Jb. — Solbergh, Sohlberg, Sollbergh, Sollberg, Sollberga

gård 1670–1671 Jrp, Solberga 1684 Buhrmann, Solberget 1744 Kb,

Salberget (!) 1767 Gillberg, Solberget GIK, GS, EK, BEK, 1956

Kb. — Jb

110

1662 upptager ett helt skattehemman. — Namnet har väl föranletts

av bebyggelsens läge på ett soligt och lugnt parti av Hallandsås’

södersluttning. Jfr Ståhle Västra Vingåker s. 79, SOÄ 5: 12, SOV

2: 18 och Franzén Vikbol. s. 91 f. Någon anledning att antaga kul-

tisk grund för namnet föreligger inte.

1 1/3 sk. 2 en jord kr.


† D a l a h u s e t 1818 Kb. — M a l t h u s e t . BEK.

Man har tillverkat malt i huset.— † N y a D a l a h u s e t 1818 Kb.

Jfr Dalahuset ovan. — † N y a j o r d b o d e n . Nya Jordboen 1818

Kb. Till dialektordet jordbod ‘backstuga’. Jfr Solbergs jordbod

nedan. — † N y l u n d s h u s e t 1818 Kb. — † R o t e h u s e t

(R o l e h u s e t ?). Rotehuset 1838, Rolehuset 1840, Roledsh. 1851

Kb. F. leden är väl snarast rote. — † S o l b e r g s j o r d b o d .

Solbergs Jordbo 1818 Kb. Jfr Nya jordboden ovan. — † S o l -

b e r g s h u s (e t). Solbergshuset 1818, Solberghus 1822 Kb. — †

S p e l e h u s e t 1818 Kb. En spelman har kanske bott i huset.

1 Svenstorp 1/8 sk. — Suendstorp Eie 1583–1584 Jb,

Suennstrup eige 1611–1612 Jb, Suendstrup 1645–1646 Jb, Suens-

torp 1651 Decjb. — Swanstorph (!) 1662, Swendstorph 1674,

Swenstorp 1713, 1754, Svenstorp 1783, Svänstorp 1825, Swens-

torp 1874 Jb. — Swenstrup, Swenstorp 1670–1671 Jrp, Svenstorp

1684 Buhrmann, Swänstorp 1694 Db, Swenstorp 1767 Gillberg,

Svenstorp GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett

entredjedels kronohemman. — F. leden är gen. av mansnamnet

Sven (Falkman s. 175, DGP I 2:1315 ff.). S. leden är torp ‘nybyg-

ge’.


G a m l e g å r d — S v e n s t o r p s g å r d e n -

.


† K ä r r h u s e t . Kjärrhuset 1818 Kb. — † S v e n s h u s e t

1818 Kb. Troligen efter torparen Sven Johnsson, som år 1818 bod-

de i huset. — † V ä s s b o h u s (e t). Wässbohus 1818, Wässbohu-

set

1831 Kb. F. leden kan möjligen ha samband med häradsnamnet

Västbo i Jönköpings län.

Söndrebalj . — Sønderball 1583–1584 Jb, Sönnder-

balli 1611–1612 Jb, Søndreballthorp 1624 PR 1:29, Sönderballe

1645–1646 Jb, Syndreballe 1651 Decjb, Sonderbal 1659 Mejer

CXVII. — Sönnerbohl, Sönderbohl 1662, Sönderbahle, Sönderbale

1674, Söndrabalg 1713, 1754, Söndrebelg 1783, Söndrebalg 1825,

Söndrebalj, Söndrebalg 1874 Jb. — Söndrababalla (!), Söndraballa,

Söndreballe, Söndreballa, Söndrebalg 1670–1671 Jrp, Sönder Ball

1694 Db, Söndrebal 1754 Kb, Söndre Bälg 1767 Gillberg, Sonder-

balg GIK, Söndrebalg GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 uppta-

ger två hela skattehemman (det ena utan mantalsuppgift; komplet-

terat med uppgift ur Jb 1666). — F. leden är den dialektala väder-

strecksbeteckningen sönder ‘söder-, södra’. Den kan syfta på byns

läge söder om Hjärnarps by, i vilket fall hemmansdelsnamnet Nor-

rebalj (se nedan), i norra delen av byn, är sekundärt i förhållande

till Söndrebalj, el. beteckna en motsats till Norrebalj. S. leden är

identisk med det danska ortnamnselementet balle (se Bruhn s. 154

f.), vars grundbetydelse är ‘kulle, höjd, sluttning’. Se härom och

om de mera lokalt begränsade betydelserna ‘odlad mark i skog’

(Östjylland) och ‘del av by’ (Jylland, Fyn) Kr. Hald Kulturhisto-

riskt lexikon art. -balle. I det här aktuella namnet är det troligen

bara grundbetydelsen, som kan komma i fråga. Gårdarna ligger på

en relativt svagt markerad men speciellt från norr fullt märkbar

höjd. Beträffande det förhållande, att Norre- och Söndrebalj ligger

på samma höjd, jfr t.ex. gårdarna *Nordare Backen och *Sönnare

Backen i Tjärnö sn, Vätte hd, Göteborgs och Bohus län. Enl. OGB

20 2:67 ligger även i detta fall de två gårdarna på samma backe.

5 en utjord kr., belägen i det nordvästra hörnet av den s.k. lilla

Fröadalsåkern. Innehas under nr 6. 6 1 sk. (beteckning för nr 1, 2,

Kam.-koll. 5/6 1917). 7 3/4 sk. (beteckning för nr 3, 4, Kam.koll.

5/6 1917).


M a r i e h o l m (å nr 6). EK, BEK. — N o r r e b a l j

(å nr 7). Norreballes åkertoft 1807 Lmh, Norrebalg EK, BEK.

112


† B j ä r h o l m e n (å nr 6). Bjerholmmen 1818 Kb. F. leden är

den brutna sidoformen till berg, bjm. . S. leden är best. f. sg.

av holm(e) ‘upphöjning över kringliggande markyta’. — † E k -

h o l m s h u s ( e t ) (å nr 7). Ekholmshuset 1822, Ekholmshus 1834

Kb. F. leden är en sammansättning, vars andra del är gen. sg. av

holm, varom se Bjärholmen ovan. — † S t e n h o l m e n (å nr 6).

Stenholmmen 1818 Kb. S. leden är best. f. sg. av holm(e), varom se

Bjärholmen ovan. — † S t e n h u s e t (å nr 6). 1818 Kb. — †

Ä n g a h u s e t (å nr 7). Engahuset 1822, Ängshuset 1846 Kb.

1 Tiarp 1/8 sk. — Tyarp 1583–1584 Jb, thiarp o. 1590

FortGeistlG, Thiarp 1611–1612 Jb, Thyarp 1624 PR 1:29, Thiarp

1645–1646 Jb, Thiirerup 1651 Decjb, Tyerup 1659 Mejer CXVII.

— Tyarph 1662, Tiarp 1674, Tinckarp (!) 1713, Tjarp 1754, Tiarp

1783–1874 Jb. — Tierup, Tijarup 1670–1671 Jrp, Tiarp 1767 Gill-

berg, GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt

kronohemman. — F. leden är väl, liksom i orterna med samma

namn i Vartofta hd, Skaraborgs län, (1397 Tidhthorp) och Vapnö

sn, Halmstads hd, (1444 Tydarpp) samt Tirup, Rönnebergs hd,

(1337 tithorp) gen. Tīdha av ett mansnamn Tīdhi. Se SOSk 13:

211, SOH 1: 171 och SvU art. Tirup. Namnet är inte upptaget i

DGP. Det är först på 1500-talet belagt i Sverige och kan möjligen

vara en kortform till ett namn svarande mot det runsvenska tiÞku-

mi (Lundgren-Brate s. 279; jfr SOH 1:171). S. leden är urspr. torp

‘nybygge’.

IN: best. pl.: .


† G a t e h u s e t 1846 Kb. — † T i a r p s h u s e t 1818 Kb.

3 Tockarp 1 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6

1917). — Tockerup o. 1524 Krabbes Jb, thockerup 1574–1575

Räk, Tackerup (!) 1583–1584 Jb, i Tocherop 1594 Bjäre byordning

s. 51 avskr. 1664, Tockerup 1611–1612 Jb, Thockerup 1624 PR

1:29, Thocherup 1645–1646 Jb, 1651 Decjb. — Tockarph 1662,

1674, Tåckarp 1713, Tockarp 1754, Tåckarp 1783–1874 Jb. —

Tockarp, Toukerup, Tockerup 1670–1671 Jrp, Tåcharp 1697 Db,

Tåkarp 1767 Gillberg, Tockarp GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb.

— Jb 1662 upptager ett helt skattehemman. — F. leden är väl fsk.

gen. Tokka av mansnamnet Tokki, en sidoform till Toki (DGP I 2:

1458 ff., Falkman s. 185). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .


† F l i n t s b o h u s (e t). Flintzbohuset 1818, Flintzbohus 1834

Kb. F. leden är en sammansättning, vars första del möjligen är gen.

av tillnamnet Flint och andra del kan vara bod ‘primitivt hus’ el. bo

‘bostad’. — † H u l t a h u s e t 1822 Kb. F. leden är kompositions-

form av hult ‘liten skog, skogsdunge’. — † Lilla Täppeshus(et).

Lilla Täppeshuset 1818, Lilla Täppeshus 1822 Kb. Jfr Täp-

pe(t)shus(et) nedan. — † L y c k e h u s e t 1818 Kb. F. leden är

kompositionsform av lycka ‘mindre, inhägnat område’. —

† N y l u n d s h u s ( e t ) . Nylundshuset 1831, Nylundshus 1834

Kb. Namnet tillkom urspr. ett torp på Solberget (se ovan s. 110). I

och med att torparen där flyttade till Tockarp, överfördes namnet

dit. — † T o c k a r p s h u s. Tockarpehuus 1736 Kb (Förslöv),

Tockarpshus 1818 Kb. — † T ä p p e (t) s h u s (e t). Täppetshuset

1818, Täppeshus 1838 Kb. F. leden är gen. av täppe n. ‘inhägnat

markområde’.

1 Tullstorp med Hästhagen 3/4 sk. — Enn feste kall-

diis Tullstrup o. 1590 FortGeistlG, Thulstrop 1624 PR 1: 29, Tu-

elstorp 1659 Mejer CXVII. — Tulsstorp 1662, Tulstorp 1674,

Toulstorp 1713, Tullstorp 1754, 1783, Tullstorp med Hästhagen

1825, 1874 Jb. — Tullstrup, Tulstrup, Tulestorp 1670–1671 Jrp,

Tulstorp 1697 Db, 1767 Gillberg, Tullstorp GS, EK, BEK, 1956

Kb. — Jb 1662 upptager ett enfjärdedels utsocknes frälsehemman;

se vidare under hemmansdelen Kärlingehult nedan. — F. leden är

väl gen. av ettdera mansnamnen Tulir (DGP I 2: 1492, I 2: 1696,

DS 9: 111, J. K. Sørensen APhS 23: 109) och Thulf, en biform till

Tholf (DGP I 2: 1364 ff., Sørensen a.a. s. 108 f.). Båda namnen är

sparsamt belagda men har antagits ingå i en del danska ortnamn

Tulstrup. Vad som möjligen något kan anses tala för det första

namnet är att det sannolikt ingår i sockennamnet Tullstorp i Vem-

menhögs hd, vars äldsta skrivning är mansum tolisthorpi

114

1123–1170 och ecclesie tulæstorp 1347.5 Kanske ingår Tulir även i

bynamnet Tullstorp, Örja sn, Rönnebergs hd, som visserligen 1406

skrives Tullstrup (avskr.) men 1445 skrives Tullestorp (Twlestorp)

(avskr.). I övriga skånska namn Tullstorp — enl. Rosenberg finns

det ytterligare fyra — ger de äldsta skrivningarna ingen säker led-

ning i valet mellan de två mansnamnen. S. leden är torp ‘nybygge’.


H ä s t h a g e n (bildade 1674 tillsammans med

Tullstorp och Kärlingehult ett trefjärdedels utsocknes frälsehem-

man, nu=Tullstorp l7). Hestehaffue 1624 PR 1: 29, Hesthafven

1659 Mejer CXVII; Hestehage 1674, Hästhagen 1783, Tullstorp

med Hästhagen 1825, 1874 Jb; Hästehagen, hästhagen 1670–1671

Jrp, hästhagen 1684 Buhrmann, Hestahagen 1761 Kb (Barkåkra),

Hästhagen GIK, GS, EK, BEK. — K ä r l i n g e h u l t

(Jb 1662 upptager två halva och ett enfjärdedels utsocknes frälse-

hemman; betr. förhållandena 1674 se under Hästhagen ovan). i

Kerlingeholt 1470 Rep 2:2770 (s. 193), kierlingholtt 1584 Mtl,

Kierlingeholt 1624 PR 1: 29, Kierlingeholdt 1651 Decjb; Kierling-

ehult 1662, Kerlingholt 1674 Jb; Kierlingehultt, Kierlingehult, Käl-

lingehult 1670–1671 Jrp, Kierlingehult 1697 Db, Kiäringehult

1742 Kb, Kärlinghult GIK, GS, Kärlingehult EK, BEK. F. leden är

kompositionsform av personbeteckningen käring (Falkman s. 221),

ev. använd som binamn (DGP II 1:641). S. leden är hult ‘liten

skog, skogsdunge’.


† B j ö r k e h u s (e t). Björckehuset 1818, Björkehus 1834 Kb.

F. leden är kompositions- el. kollektivform av trädnamnet björk. —

† G r a v a r e h u l t e t. Grafvarehultet 1818 Kb. F. leden är 5 DGP I 2: 1492 och SvU art. Tullstorp tolkar f. leden i detta namn alternativt som

en sekundär s-gen. till mansnamnet Tuli. Detta är emellertid föga troligt, då sådana genitiver är mycket sällsynta i torp-namn (Sørensen a.a. s. 100 f.). I NecrL, varifrån den äldsta skrivningen är hämtad, får gen. sg. av an-stammar regelrätt ändelsen -a (GdaGr 3: 205); i de skånska medeltidshandskrifterna dyker s-gen. av an-stammar upp först i 1400-talshandskrifterna till Själens tröst (GdaGr a.s.). Sørensen antager a.a. s. 109 not 6 med stöd av det äldsta belägget, att f. leden är gen. av mansnamnet Tolir, en variantform till Tulir, vilket inte förefaller helt otänkbart. Jfr Benson Ble-kingska dialektstudier s. 101.

yrkesbenämningen gravare ‘grävare, dödgrävare’. Jfr SOH 1: 12.

S. leden är best. f. sg. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. —

† G ö m h u l t 1818 Kb. Jfr naturnamnet Gömhultslyckan -

. F. leden kan syfta på att platsen har legat avlägset och

varit svår att hitta. Jfr OGB 5: 43. S. leden är hult ‘liten skog,

skogsdunge’. — † H u l t a h u s e t 1818 Kb. Troligen bildat till

naturnamnet Hultet, nämnt i Lmh 1857. — † M e l l a n -

h u l t s h u s ( e t ) . Mellanhultshuset 1818, Mellanhultshus 1834

Kb. F. leden är en sammansättning, vars första del är prep. mellan

och andra del hult ‘liten skog, skogsdunge’.

10 Turagården 1 sk. (beteckning för nr 8, 9, Kam.-

koll. 5/6 1917). Thuris Gaard 1651 Decjb. — Turegården 1674,

1713, Turagården 1754–1874 Jb. — Turegården, Turegarden, Tu-

regård 1670–1671 Jrp, Turegården 1697 Db, Turgården 1767 Gill-

berg, Turagården GIK, EK, BEK, 1956 Kb. — År 1662 ingick går-

den i Verjesby. Den omfattade då ett helt skattehemman. — F. le-

den är gen. av mansnamnet Thuri (DGP I 2: 1436 ff., Falkman s.

180).


† H e a g å r d e n 1818 Kb. F. leden är kompositionsform av

hed. — H u n t 1 y , el. H u n t 1 y g å r d

(bildat av delar av Allegården, Bjällegården, Bjäragården,

Harnacka, Söndrebalj och Turagården). Huntly 1831 Kb, GIK, GS,

EK, BEK, 1956 Kb. Namnet, som väl är uppkallelse efter den eng-

elska orten Huntley i Gloucestershire, uppges av en meddelare vara

givet av Alexander Hall el. John Hain, Stjernswärds två främsta

jordbrukstekniska medhjälpare. — † N y g å r d 1818 Kb.


† B a c k a b o d e n 1818 Kb. — † E l i s e l u n d 1846 Kb. —

F r e d r i k s b e r g . 1851 Kb, BEK. — G u s t a v s -

f o r s , se under Kyrkogården. — † H a r n a b b a h u s (e t). Har-

nabbahuset 1818, Harnabbahus 1826 Kb. F. leden är en samman-

sättning, vars första del troligen är djurnamnet hare och andra del

kompositionsform av nabb(e) ‘spets, upphöjning etc.’ (se SAOB

art. nabb). — † H u l t a h u s e t. Hultah. 1851 Kb. F. leden är

kompositionsform av hult ‘liten skog, skogsdunge’.

116

— † K o p p l e h u s e t 1846 Kb. F. leden kan möjligen vara bil-

dad till verbet koppla ‘bedriva koppleri’. En dotter i huset hade enl.

Kb två oäkta barn. — † L i n j e b e r g s h u s e t . Liniebergsh. 1851

Kb. Kanske bildat till följande namn. — † L i n j e h u s e t. Linie-

huset 1818 Kb. F. leden är linje i dess dialektala betydelse ‘rå-

gång’. — † N y a P l a n t e h u s (e t). Nya Plantehuset 1831, Nya

Plantehus 1834 Kb. Jfr Plantehuset nedan. — † N y -

v å n g ( s h u s e t ) . Torpet Nyvång 1846, Nyvångsh. 1851 Kb. F.

leden i det längre namnet är en sammansättning, vars andra del är

vång ‘gärde’. — † P l a n t e h u s e t 1818 Kb. — † R a m m a -

h u s e t 1818 Kb. F. leden kan vara gen. p1. av dialektordet ramm

‘fuktig äng, kärrmark’. Jfr SOH 1: 15. — † R y s l ä t t 1840 Kb. F.

leden är ry(d) ‘skoglös mark, ljungmark’. — † S t e n b a c k a h u -

s e t 1840 Kb. — † S t ä t t e h u s e t 1818 Kb. F. leden är komposi-

tionsform av stätta ‘övergång över gärdesgård’. — † T r ä d -

g å r d s h u s e t. Trägårdshuset 1826 Kb. — † T u r a g å r d s h u -

s e t 1818 Kb. — † V a l h a l l ( s h u s e t ) . Torpet Walhall 1840,

Wallhallshuset 1846 Kb. Säkerligen uppkallade efter Valhall i Bar-

kåkra sn (ovan s. 37); den som år 1840 bodde i huset kom från

denna socken. — † V i d s l ä t t s h u s ( e t ) . Widslätshuset 1818,

Vidslättshus 1834 Kb. F. leden är en sammansättning, vars första

del kan vara prep. vid el. något av adjektiven vid och vit, bjm. .

1 Ugglehult 1/2 uts. fr. — i Wgelolth 1470 Rep 2:2770 (s.

191), Vgelont(!) 1499 Rep 2:8957 (s. 225) avskr. 1531, Wgeloldt

1584 Mtl, Wgelthorp (!) 1624 PR 1:29, Wgelholdt 1651 Decjb,

ululdh (!) o. 1660 Mejer XLVIII. — Wegalt (!) 1662, Ugglehult

1674, 1713, Uglehult 1754, Ugglehult 1825, Ugglehuset (!) 1874

Jb. — Uglehultt, Uglehult 1670–1671 Jrp, uglehult 1684 Buhr-

mann, Ugglehult 1767 Gillberg, Uglehult GIK, Ugglehult GS, EK,

BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt utsocknes frälse-

hemman. — F. leden är kompositionsform av djurnamnet uggla,

bjm. (Falkman s. 206). S. leden är hult ‘liten skog, skogs-

dunge’.

IN: best. pl.: .


† B j ö r k e (bä c k a)h u s e t . Björkebeckahuset 1826, Björke-

huset 1834 Kb. F. leden i den senare varianten är kompositions-

el. snarare kollektivform av trädnamnet björk. — † L i l l a U g g -

l e h u l t . Lilla Uglehult 1818 Kb. — † P e r s h u 1 t. Pehrshult

1822 Kb. Troligen efter torparen Pehr Hansson, som år 1822 bod-

de i huset. S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’.

1 Ulriksfält eller Arrie , 1 5/8 uts. fr. En farm;

består av uts. 7/16 mtl av nr 2 Borrstorp, 2/3 mtl nr 7 Vanstad, 3/16

mtl av nr 8 ibm och 1/3 mtl nr 9 ibm, kungl. brev 19/2 1810. —

Denna farm har förut endast benämnts Arrie. Namnförändringen

bifallen genom Kam.-koll. 18/8 1871. — Farmen Arrie, Farmen

Arie, Ulriksfält 1825, Arrie, Ulriksfält eller Arrie 1874 Jb. — Arje

Farm 1809 Lmh, Farmen Arie 1818 Kb, Arrie Farm 1821 Stjerns-

wärd s. 46, Arje GIK, Ulriksfält GS, EK, Ulriksfält n:r 1 eller Arrie

BEK, Ulriksfält 1956 Kb. — Namnvanianten Arrie beror möjligen

på uppkallelse efter Arrie i Oxie hd (I. Ingers i LAL och SOÅ

1955–1956: 33; jfr att Stjernswärd var född på Månstorps kungs-

gård nära Arrie).

Vanstad , . — Wandstadi o. 1524 Krabbes Jb, i

Vandstad 1559 KB 338, Vandsta marck (2 ggr), Vandstads marck

o. 1570 Lb 2 29: 16, 32: 15, 38: 27, Wendstadtt, Wandstad 1574–

1575 Räk. Wandstadt 1583–1584 Jb, Wandstad o. 1590 Fort-

GeistlG, Wandstaadt 1611–1612 Jb, Wandstaait 1624 PR 1:29,

Wandsted 1645–1646 Jb, Wandstad, Wandsted 1651 Decjb. —

Wanstadh 1662, Wanstadh, Wanstad 1674, Wanstadh 1713, Wans-

tad 1754–1825, Vanstad 1874 Jb. — Wandstadh, Wanstadh, Wans-

tad 1670–1671 Jrp, wansta 1684 Buhrmann, Wanstad 1697 Db,

Wansta 1767 Gillberg, Vanstad GIK, GS, EK, BEK, 1956 Kb. —

Jb 1662 upptagen fyra hela skattehemman samt ett helt och tre hal-

va utsocknes frälsehemman (de tre senare utan uppgift om läge;

lokaliserade med hjälp av Jb 1660). — Namnet är väl en appellativ

sammansättning fsk. watnstath m. ‘vattensamling i naturen,

vattningsställe’, vilken ofta användes som naturnamn. Byn ligger

vid Kägleån. Se Falkman s. 94 och Sørensen -sted s. 131. Annor-

lunda J. Palmér En bok om Skåne s. 115. Se om uttalet av a i Van-

I. Ingers SOÅ 1952–1954: 57.

IN: best. pl.: .

3 2/3 sk. 6 1 sk. 7 2/3 uts. fr., varom se under nr 1 Ulriksfält eller

Arrie. 8 3/8 uts. fr., varom se under nr 1 Ulriksfält eller Arrie

118

och nr 1 Penarp. 9 1/3 uts. fr., varom se under nr 1 Ulriksfält eller

Arrie. 10 1/4 uts. fr., varom se under nr 1 Penarp. 11 R a k u l l s-

och R e s e b ä c k s ä n g e n en äng kr. Tillhör Hjärnarps kyrka.

Kallas i Jb 1825 Hjärnarp nr 1; upptagen med ovanstående benäm-

ning jml. Kam.-koll. 19/12 1870. Riisebecks eng o. 1570 Lb 2 38:

29; Rakulls och Resebecks ängen 1825, Rakulls och Rese-

bäcksängen 1874 Jb; Rakulls och Resebäcksängen BEK.

*Rakullsängen har som f. led en sammansättning, vars första del

skulle kunna vara rad, kanske i betydelsen ‘jordrygg, grusbank’ (se

OGB 9: 137). Andra delen av f. leden är kull ‘topp, hjässa’ (Hell-

quist EO). Resebäcksängen har som f. led ett numera bortglömt

bäcknamn †Risebäck(en). 12 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-

koll. 5/6 1917). 13 5/8 sk. (beteckning för nr 4, 5, Kam.-koll. 5/6

1917).


K ä g l e t o r p (å nr 6). BEK. Nytt namn, bildat till

ånamnet Kägleån. — M u t a r e h u 1 t e t (å nr 8, i

Penarpsskogen). Mutarehultet 1809 Lmh, Mutarehult GIK, Muta-

rehultet GS, EK, BEK. Namnet har sannolikt samma f. led som

†Mutarekärret (Mudere Kerds ager o. 1570 Lb 2 37: 6 f., Mutare-

kärret 1827 Lmh), Ljungby, Förslövs sn. F. leden är oviss. Den

närmast till hands liggande förklaringen är att den är en agentiell

bildning till verbet muta ‘besticka’, i så fall väl en personbeteck-

ning använd som tillnamn. En annan möjlighet är att det är fråga

om s.k. västsvensk (are-utvidgning av en sammansättning med

appellativet muta, som även har kunnat betyda ‘gottgörelse’ (Sö-

derwall, Fritzner). Mutarekärrets tidigaste belägg, där ändelsen -are

redan är med, är dock i äldsta laget för att denna hypotes skall ver-

ka tilltalande. Jfr Alfvegren -r och -are s. 133 f. En formellt accep-

tabel möjlighet är slutligen att f. leden skulle kunna innehålla ett

mot fisl. mútari ‘falk som har fällt fjädrarna’ (Fritzner; jfr Kalkar

art. muteri) svarande ord. Detta substantiv torde dock ha varit

ofolkligt och föga spritt. S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’.

— N o r d a n g å r d e n (å nr 6, i norra delen av

byn). — S t e n d a 1 s m ö 11 a (å nr 3). EK, BEK.

F. leden är gen. av naturnamnet Stendalen.


† A s k e h u s e t (å nr 12). 1818 Kb. F. leden är kompositions-

el. kollektivform av trädnamnet ask. — † A s p e h u s (e t) (å nr

12). Asspehuset 1818, Aspehus 1834 Kb. F. leden är kompositions-

el. kollektivform av trädnamnet asp. — † A s p e l u n d s h u s (e t)

(å nr 12). Asspelundshuset 1818, Asspelundshus 1822 Kb. —

† B a c k a h u s e t (å nr 13). 1818 Kb. — † B i a l i t t s h u s ( e t )

(å nr 3). Bialetshuset 1818, Bialetshus 1838 Kb. F. leden är ett i

skiftande former och från flera håll i Norden känt ortnamn, bildat

av verbet bida i imperativ och adverbet litet. Se I. Wohlert Ti Af-

handlinger s. 65 f., SkO A 18: 68 och Falkman s. 247. Hjärnarps-

namnet har kanske betecknat en krog. — † B r u n n s h u s (e t) (å

nr 6). Brundshuset 1818, Brundshus 1834 Kb. — † D a l a h u s e t

(å nr 6). Dalah. 1851 Kb. — † E r i k s t o r p (å nr 13). Erickstorp

1818 Kb. — † F a l c k a h u s (e t ) (å nr 12 el. 13). Falckahuset

1818, Falkahus 1834 Kb. Troligen efter rotesoldaten Pehr Falck,

som år 1818 bodde i huset. — † F å g l a s å n g s h u s (e t) (å nr

6). Foglasångshuset 1818, Foglasångshus 1822 Kb. Jfr lägenheten

med samma namn i Lerbäckshult (ovan s. 101). — † G a t e h u s e t

(å nr 6). 1818 Kb. — † G ä r d e s h u s (e t) (å nr 6). Gärdes Huset

1818, Gärdeshus 1834 Kb. F. leden är gen. sg. av gärde, sannolikt i

betydelsen ‘gärdesgård’. Jfr Liagärde ovan s. 102. —

† H a g a h u s (e t ) (å nr 3). Hagahuset 1818, Hagahus 1834 Kb. —

† H a l l a h u s (e t) (å nr 3). Hallahuset 1818, Hallahus 1834 Kb.

F. leden är gen. p1. av appellativet hall ‘berg i dagen’ el. gen. av ett

till appellativet bildat tillnamn. — † H e a h u s e t (å nr 13). 1818

Kb. F. leden är kompositionsform av hed. — † K l o c k a r e -

h u s (e t ) (å nr 12). Klockarehuset 1818, Klockarehus 1831 Kb. —

L i a h u s (e t) (å nr 12, invid Liagärdes östra gräns). Lia-

huset 1818 Kb, 1860 Lmh. F. leden är kompositionsform av lid

‘backe, sluttning’. —† L i l l a m o s s a j o r d b o d e n (å nr 6). Lilla

Måsa Jordboen 1818 Kb. F. ledens andra del är kompositionsform

av mosse, som i bjm. uttalas med lång stamvokal. S. leden är best.

f. sg. av det dialektala jordbod ‘backstuga’. — †L i n n e -

b ä c k a h u s ( e t ) (å nr 3). Linnebeckahuset 1818, Linnebeckahus

1831 Kb. F. leden är sannolikt ett bäcknamn, vars första led är

kompositions- el. snarare kollektivform av trädnamnet lind. —

† L i n n e h u s (e t ) (å nr 3). Linnehuset 1818,

120

Linnehus 1834 Kb. F. leden är väl kompositions- el. kollektivform

av trädnamnet lind. — † L u n d s b e r g (å nr 6). 1818 Kb. —

† L u n d s h u s e t (å nr 6). 1840 Kb. — † N y b r o h u s (e t ) (å nr

12). Nybrohuset 1818, Nybrohus 1834 Kb. Till bronamnet Nybro,

belagt i Lmh 1837. — † S k o g h u s e t (å nr 12). Skogshuset 1770

Kb (Barkåkra), Skoghuset 1818 Kb. — † S l o t t a h u s e t (å nr

13). 1818 Kb. Namnet har väl anknytning till Slottet i Grevie sn

(ovan s. 81). Jfr ovan s. 42 och 79. — † S m e d j e h u s ( e t ) (å nr

3). Smedjehuset 1818, Smedjehus 1834 Kb. — †

S t a m p e h u s e t (å nr 13). 1818 Kb. F. leden är kompositions-

form av stamp ‘stampverk’. — † S t e n b ä c k s h u s ( e t ) (å nr 3).

Stenbexhuset 1818, Stenbexhus 1834 Kb. — † S t e n h o l m e n (å

nr 3). Stenholmmen 1818 Kb. S. leden är best. f. sg. av holm(e)

‘upphöjning över kringliggande markyta’. — S t ä t t e h u s e t

. F. leden är kompositionsform av stätta ‘övergång

över gärdesgård’. — † S v a r v a r e h u s (e t) (å nr 3). Svarfvare-

huset 1818, Svarfvarehus 1834 Kb. — T r e r u m s h u s ( e t )

(å nr 3). Trerumshuset 1818, Trerumshus 1834 Kb.

Namnet skulle enl. meddelarens uppgift bero på att huset hade be-

botts av tre familjer. År 1818 fanns dock enl. Kb endast en familj i

huset. — † T r ö s k (a r)e h u s e t (å nr 13). Tröskehuset 1818 Kb,

Tröskare huset 1837 Lmh.


† J o h a n s g å r d. Johans Gaard 1651 Decjb.

1 Venedike 3/8 kr. Har varit boställe åt kornetten vid

Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; senare indraget. — Hue-

nedige o. 1524 Krabbes Jb, Huendige 1583–1584 Jb, Hunnedige

1611–1612 Jb, Huennedige thorp 1624 PR 1:29, Huinedie 1645–

1646 Jb, Huenedige 1651 Decjb, Wenedie 1659 Mejer CXVII. —

Hwenedijke 1662, Hwenedijcke 1674, Hwenedike 1713, Wenedike

1754–1825, Venedike 1874 Jb. — Hwenedijke, Hvenedige, Hue-

nedige, Hwenedije 1670–1671 Jrp, Wennedijke 1708 Db, Wenedi-

get 1737 Kb, Wenedike 1767 Gillberg, Venedike GIK, GS, EK,

BEK, 1956 Kb. — Jb 1662 upptager ett tvåtredjedels kronohem-

man. — F. leden är inte helt klar. Den rimligaste förklaringen är

väl, att den är gen. av ett bäcknamn, bildat till verbet

fsk. hwīna. Ett namn med betydelsen ‘den vinande’ skulle passa

bra på den bäck, som rinner nerför den branta sluttningen av

Hallandsås och förbi Venedike. Dess nuvarande namn, Venedike-

bäcken, är sekundärt till bebyggelsen. Bäckens ursprungliga namn

kan ha varit *Hwīn. Utvecklingen av stamvokalens långa i till dia-

lektformens är inte regelrätt men kan förklaras som en följd av

ordlängdsbalansens påverkan (se J. Sahlgren NoB 18:61 ff.). En

annan möjlighet att förklara e-formen är att antaga, att bäckens

namn har varit *Hwĭn i avljudsförhållande till verbet. S. leden är

dike ‘(jord)vall’. Jfr SOH 1:139.


† G a t e h u s e t 1818 Kb. — † T o m m a h u s e t 1818 Kb. F.

leden kan vara adj. tom. Den som bodde i huset karakteriseras i Kb

1818 som fattighjon. — † V e n e d i k e s h u s . Wenedigs hus 1783

Kb (Förslöv), Wenedigge hus 1786 ibm.

Verjesby . F.d. by. Upptages i Jb 1662 men har sedan

utgått ur jordeböckerna. Bestod enl. Jb 1662 av Backagården, Bjä-

ragården, Kyrkogården, Skorstensgården och Turagården. Enl.

Suhm NS 2 1: 168 och muntlig tradition har även Brödagården

ingått i byn. — verye 1517 Suhm NS 2 1: 168, Weryæ o. 1524

Krabbes Jb, y Værge, Vergis marck o. 1570 Lb 2 38: 17, 38:30,

Werrie 1574–1575 Räk, 1583–1584 Jb, 1611–1612 Jb, Wergethorp

1624 PR 1: 29, Wierie 1645–1646 Jb, Wergisbye 1651 Decjb. —

Werie, Werije 1662 Jb. — Verjessbye, Verjesbye 1667–1668 PR 2:

11, Weries by, Weriesby, Weriesbye 1670–1671 Jrp, Wärjesby

1694 Db, 1771 Kb (Barkåkra), Warjesby 1819 Kb (Förslöv), Ver-

jesby GIK. — Jb 1662 upptager fyra hela skattehemman och ett

helt kronohemman. — Som framgår av de äldre skrivningarna, är

formerna med -by en utvidgning av en äldre form Verje. Jfr även

Hellquist -by s. 67. F. leden i detta namn har väl urspr. varit en

form av väder ‘vind’ el. djurnamnet vädur; båda orden har i bjm.

fått uttalet . Med hänsyn till att djurnamn ofta förekommer som

f. led i hög-namn förefaller det senare alternativet sannolikast. S.

leden är troligen böjningsform av appellativet hög.

3 Århult , kallas även Ö v r e Å r h u 1 t för

att skilja bebyggelsen från Nedre Århult i Tåssjö sn, N. Äsbo hd,

122

3/4 uts. fr. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). — the tw

torp Arolt hether 1406 SDns 1:559, Arildthorp 1624 PR 1:29, Aa-

erholdt 1651 Decjb. — Århult 1674, Åhrhult 1713, Århult 1754,

Åhrhult 1783, Århult 1825, 1874 Jb. — Åhrhultt, Åårhult, Åhrhult,

Århult 1670–1671 Jrp, Århult 1767 Gillberg, Öf. Århult GIK, Öv.

Århult GS, Århull, Öv(re) Århult EK, BEK, Århult l956 Kb. — Jb

1662 upptager ett helt utsocknes frälsehemman (utan uppgift om

läge; lokaliserat med hjälp av Jb 1660 och Jb 1666). — F. leden är

gen. sg. av appellativet å (Falkman s. 98). Vattendraget som åsyf-

tas kommer från Övre Århult och följer sedan häradsgränsen sö-

derut. S. leden ör hult ‘liten skog, skogsdunge’.

IN: best. pl.: .


B a c k a h u s. Backahuset 1818 Kb, Backahus EK. —

† B r o h u s e t . Broh. 1851 Kb. — B ä c k a h u s EK. —

L u n d s b o . 1818 Kb, GS, EK. Troligen efter torparen

Anders Lund, som år 1818 bodde i huset. — N o r d a l a .

EK. F. leden är väderstrecksbeteckningen nord. S. leden är pl. av

dal. Bebyggelsen är väl identisk med följande. — † N o r -

d a l a h u s (e t ). Nordalahus 1818, Nordalahuset 1822 Kb. — †

N o r d b ä c k s h u s (e t ). Nordbexhuset 1818, Nordbäckshus 1834

Kb. — U p p s a l a. Uppsala 1818, Upsalahuset 1822, Upsalahult

(!) 1851 Kb, Uppsala GS, EK. Uppkallelsenamn. — Å h u s .

Åhuset 1818 Kb, Åhus GS, EK. Troligen uppkallelsenamn. Huset

ligger i närheten av en obetydlig bäck. — † Ö s t r a H u 1 t 1818

Kb. Till hult ‘liten skog, skogsdunge’.

Önnersmölla . — Öddersmolle (!) 1651 Decjb. —

Öndersmölla 1674, Önnersmolla (!) 1713, Önnersmölla 1754, En-

nersmölla (!) 1783, Önnersmölla 1825, 1874 Jb. — ynders mölla,

Önnersmölla, Öndersmölla, Öndersmölle, Önders mölla 1670–

1671 Jrp, Önners Mölla 1767 Gillberg, Önnertsmöllan GIK, Ön-

nersmölla GS, EK, BEK, 1956 Kb. — År 1662 räknades troligen

gården som ett enfjärdedels utsocknes frälsehemman (Jb 1662 har

ingen uppgift om läge, och gården har ej varit möjlig att med full

säkerhet identifiera i Jb 1660 och Jb 1666). — F. leden är gen. av

mansnamnet Ønder, ett namn med utpräglat östdansk utbredning

(DGP I 2: 1612 f.). Namnet finns, i den äldre gen.-f. Ønda(r), i

Önnarp i

Förslövs sn (ovan s. 64). I Önnersmölla ingår en yngre form av

personnamnet med s-gen. och bevarat nominativ-r. Jfr DGP a.s.

och SkO A 18: 57. S. leden är mölla, här troligen i betydelsen ‘vat-

tenkvarn’. En vattenkvarn finns fortfarande vid gården.

1 1/8 uts. fr. 2 och 3 jordar kr


† Holgers mölla. Holgers Mölle o. 1570 Lb 2 38: 23.

† Håkans gård. Haagens Gaard 1651 Decjb. Gården har antag-

ligen legat i Vanstad.

† Kille mölla. Kille Mölla 1662 Jb (1/4 utsocknes frälsehem-

man). F. leden är kompositionsform av källa, bjm. .

† Tyges gård. hoss Tyges gaardt o. 1570 Lb 2 38: 5, Thygis

Gaard 1651 Decjb. F. leden är gen. av mansnamnet Tyke, en i-

omljudd f. av Tuki (DGP I 2:1480 ff.). Gården har antagligen legat

i Vanstad.

124

Hovs socken

Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Hov, om vars namn se

nedan. T.o.m. år 1858 var den annex till Västra Karup, från år 1859

t.o.m. år 1961 till Båstad och därefter återigen till Västra Karup.

Den äldsta kända anteckningen om det tidigaste annexförhållandet

är från 1573 (Danske Kirkelove 2: 194).

Dejarp . — deyerop o. 1524 Krabbes Jb, i Dierp 1557 KB

88, hoss Darup (2 ggr) o. 1570 Lb 2 25: 13, 26: 12, Deyrup 1574–

1575 Räk, deerup 1579–1580 Räk, Dierup 1583–1584 Jb, 1611–

1612 Jb, dearp 1619–1620 Räk, Deerup 1624 PR 1:26, Dierup

1645–1646 Jb, Dearp 1651 Decjb. — Dyarph 1662, Deyarp, Deye-

rup 1674, Däijarp 1713, Dejarp 1754, Deyarp 1783, 1825, Dejarp

1874 Jb. — Deyerup, Dearpe Wånngh, Dearup 1670–1671 Jrp,

ned:, öfra dijarp 1684 Buhrmann, Deyarp 1694 Db, Dearp 1763

Kb, Däyarp 1767 Gillberg, Dearp GIK, Dejarp GS, EK, BEK, De-

arp 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skattehemman, ett helt

pantehemman (skatte) samt ett halvt kronohemman. — F. leden är

väl urspr. en svag f. av adj. digher ‘stor, vidsträckt’ (Haller s. 187,

Falkman s. 234; jfr DS 13: 152) el., mindre troligt, gen. av ett till

adjektivet bildat binamn (DGP II 1: 208, endast två bärare av nam-

net). Av Hovs tolv habitationer med namn på urspr. torp är visser-

ligen Dejarp inte den största (till arealen är Ingelstorp, Perstorp och

Segelstorp större och Troentorp i det närmaste lika stort, kameralt

var år 1662 Ingelstorp, Perstorp och Segelstorp större, Svenstorp,

Olastorp och Troentorp lika stora), men namnet kan ha kommit till

för att beteckna en motsats till de söder om Dejarp belägna,

obetydliga habitationerna Muggarp, Tinkarp och Skrigstorp. För-

lusten av det radikala r i ortnamn med urspr. digher i f. leden är en

ingalunda unik företeelse. Jfr NG 1:108, 1:124 (Deg(er)nes), SOÄ

8:180 (Degebo), SOÅ 17:68

(Degernäs), SOV 14:56 (Deglunden), DS 10: 502 (Dejsten) samt

de skånska Degeberga, Gärds hd1 (i Deyeberga sochn 1348 avskr.,

in Deebiarhæ 1379 avskr., uttal ), Degeberga, Genarps sn,

Bara hd (deyebierigh 1624, uttal ) samt Dejebäck, bäck

och gård i Ljungby, Riseberga sn, N. Åsbo hd (uttal ,

). Som framgår av exemplen, kan för Dejarps vidkommande

dissimilation endast ha spelat en obetydlig roll vid r-bortfallet.

Skrivningarna med j återspeglar troligen ett äldre (alternativt?)

uttal. Jfr uttalen och för de troligen etymolo-

giskt identiska Segelstorp i Grevie sn (ovan s. 79) och Hovs sn

(nedan s. 133). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — I byns norra

del ligger det lilla fiskeläget K a t t v i k (till större delen dock be-

läget på Troentorps ägor) . Kattwijk 1714 J. Meyers strandre-

kognoscering (om bukten), Kattvik GIK, GS, EK, 1951 Kb. F. le-

den är enl. Haller s. 185 ett appellativ kav n. Ordet anses a.s., i an-

slutning till Rietz, ha innebörden ‘havsdjup, bråddjupt ställe’. Detta

stämmer visserligen bra med förhållandena på platsen, men bety-

delsen är, som L. Hellberg OUÅ 1944: 40 ff. påpekat, dåligt be-

lagd. Det kan tilläggas, att LAL:s samlingar inte har någon upp-

teckning med denna innebörd av ordet. Jfr även Ståhle -inge s. 293

ff. och L. Moberg OUÅ 1951:16. Som Hellberg a.s. visat, är

grundbetydelsen av k(v)av ‘kvävning’, och det är troligen denna

betydelse som föreligger i en del av honom undersökta sjönamn på

K(v)av-. För Kattviks vidkommande passar emellertid inte denna

innebörd: viken är djup och öppen. Möjligen kan f. leden vara ett

ord svarande mot da. kave ‘snö- el. regnby, vindstöt’ (ODS). Jfr

OGB 8: 127. Skrivningarna med Katt- beror på anknytning till

denna speciellt i naturnamn ofta förekommande f. led. Se t.ex.

OGB 18: 158 och där anförd litt. samt W. Kaspers ZfN 13: 213 ff.

S. leden är sannolikt appellativet vik, vars slutljudande g < k har

försvagats och fallit (jfr naturnamnet Fågelvik, Ingelstorps by,

Hovs sn, som uttalas ).

IN: best. pl.: .

5 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 6 5/8 sk.

(beteckning för nr 3, 4, Kam.-koll. 5/6 1917). 1 Se SvU art. Degeberga.

126


G u d m u n d s (å nr 5). Troligen efter Gudmund Pers-

son, en f.d. ägare, f. 1756. — K o c k a g å r d el.

K o c k a s t ä l l e t el. K o c k e n s i D e j a r p -

(å nr 5). Till ett släktnamn Kock. Den siste ägaren med

detta namn var Per Kock, f. 1734. I namnvarianten Kockastället är

s. leden best. f. sg. av bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’.

— K r å k e-P e r e n s (å nr 6). Namnet troligen

från 1800-talet.


† B o l l w i g s h u s . Bollwigs Hus 1819 Lmh. Till ett släkt-

namn Bollwig. — D e j a r p s m ö l l a el. K a t t -

v i k s m ö l l a n (å nuvarande nr 7; f.d. vattenkvarn).

— M ö l l e g å r d e n (=nuvarande nr 7). Här har fun-

nits en vattenkvarn vid den s.k. Möllebäcken. — † S k r ä d d a r e -

h u s e t 1820 Lmh.

Haga . — Haffwe 1522 Jb Pb 500: 19, Haffue o. 1524

Krabbes Jb, i Hafue 1557 KB 88, haffue 1574–1575 Räk, Haffue

1583–1584 Jb, Haue 1611–1612 Jb, Haffue 1624 PR 1:26, 1645–

1646 Jb, 1651 Decjb. — Hafwä, Haffue gårdh 1662, Haga, Hafwa

1674, Hafwa 1713, Haga 1754–1874 Jb. — hafwa, Haga, Haufwa,

Haffwa 1670–1671 Jrp, haga 1694 Db, Haga 1767 Gillberg, GIK,

GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager två hela pantehem-

man (skatte) och ett halvt kronohemman. — Namnet är en böj-

ningsform av hage, bjm. , ‘inhägnad mark, betesmark’

(Falkmans. 44).

IN: best. pl.: .

3 93/256 sk. (urspr. 3/8 mtl; 3/256 mtl överförda till det nybilda-

de nr 5, Kam.-koll 3/11 1916). 4 25/64 sk. (urspr. 1/2 mtl; 7/64 mtl

överförda till det nybildade nr 5, Kam.-koll. 3/11 1916. — Beteck-

ning för nr 1, 2, Kam.-koll. 3/11 1916). 5 31/256 sk. (bildat av

3/256 mtl av nr 3 och 7/64 mtl av nr 4, Kam.-koll. 3/11 1916).

H e m m a n s d e1:

Å k e s g å r d (byggnaderna nu rivna; å nr 5). Efter

en ägare under andra hälften av 1800-talet vid namn Åke Anders-

son.


† K r o n o b o l e t. Crone Bohlet 1670–1671 Jrp.

Hallavara , - . — Hallevorde o. 1524 Krabbes Jb,

hellworde (!) 1574–1575 Räk, halleuort, hallevore 1579–1580 Räk,

Halleuord 1583–1584 Jb, Halleuor 1611–1612 Jb, Hellevarre 1624

PR 1:26, Halleuarre 1645–1646 Jb, Halleuare 1651 Decjb. — Halle

Ware 1662, Hallefware, Halleware 1674, Hwaralle (!), Hallewara

1713, Hallawara 1754, Hallavara 1783, 1825, Hallawara 1874 Jb.

— Hallevvare, Hallware, Hallawara 1670–1671 Jrp, Hallewara

1700 Db, Hallawara 1767 Gillberg, Hallavara GIK, GS, EK, BEK,

1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman och tre hela

pantehemman (skatte). — F. leden är gen. pl. av hall ‘berg i da-

gen’, väl syftande på bergsområdet Hovs hallar, vid vilket byn

ligger (J. Sahlgren SvTÅ 1933:208). S. leden är appellativet vara

‘höglänt och stenig skogsmark’. Se SkO A 1: 77 och där anförd litt.

Jfr för de äldsta skrivningarna med o GdaGr 1: 142 f. och 223 ff.

Skriv- och dialektformernas vacklan mellan e och a i s. ledens

slutvokal kan återspegla en urspr. växling mellan nominativform

och oblik form. Jfr Varan nedan s. 175.

IN: best. pl.: .

3 och 4 vartdera 1/3 sk. 5 1/2 sk. 6 3/4 sk. (beteckning för nr 1,

2, Kam.-koll. 5/6 1917).


C l a u s a g å r d (å nr 3). Namnet troligen från

1600-talet el. början av 1700-talet. — C 1 e m e n t s (å nr

5). Mansnamnet Clement uttalas på bjm. . Jfr DGP I 1: 759

ff. Gårdnamnet är troligen från 1600-talet el. början av 1700-talet.

— D a l a s t ä l l e t (byggnaderna sedan länge rivna;

å nr 3?). Har legat vid Hallavara dal. S. leden är best. f. sg. av bjm.

. ‘mindre el. medelstor bondgård’. — H ä s s 1 e g å r d e n

(å nr 4). Vid gården låg förr ett hässle ‘hassel-

dunge’.

Hillarp . — Hyllerop, Hillerop o. 1524 Krabbes Jb, hylle-

rup 1574–1575 Räk, Hillerup 1583–1584 Jb, i Hildrup 1594 Bjäre

byordning s. 51 avskr. 1664, Hillerup 1611–1612 Jb, 1624 PR

128

1:26, 1645–1646 Jb, Hillerup, Hillerp 1651 Decjb. — Hilleruph,

Hillarp 1662, Hillerup, Hilleruph, Hillerop 1674, Hillarp 1713–

1874 Jb. — Hillarp, Hiellerup, Hillarup 1670–1671 Jrp, Hillarp

1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager

ett helt pantehemman (skatte) och ett halvt utsocknes frälsehem-

man. — F. leden är troligen fsk. gen. *Hilda av ett mansnamn

*Hildi Se DGP I 1: 565, DS 3: 138, Lundgren-Brate s. 101 och

Haller s. 186. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Den bebyggda

utmarken till Hillarp m.fl. byar kallas R å l e d . Prep.: i. Jfr

naturnamnet Stora Råleslätten 1811 Lmh. F. leden är rå ‘rå- el.

gränsmärke’. S. leden är led ‘grind’.

IN: best. pl.: .

1 1/3 uts. fr. 4 2/3 sk. (beteckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6

1917).


H i l l a r p s g å r d a r n a (på den gamla by-

platsen)


† H i l l a r p s h u s. Hillarps Hus 1811 Kb. — I s b e r g s h u s

(å nr 4). BEK. Efter Ola Isberg, f. 1773.

Hov . — in par. Haafh 1392 Rep 1: 3875 (SRP 2639), ?Hoffs

godz och gård 1458 Rep 2:864–865 avskr. 1693, i Hoff 1470 Rep

2:2770 (s. 191), ?i Hoff 1475 Rep 2:3607, Hoff 1499 Rep 2:8957

(s. 224) avskr. 1531, i Hoff i Hoff sogn 1510-t. Pb 81: 4 avskr. o.

1650, Hoff o. 1524 Krabbes Jb, How Sognn, Houffs wong, houff,

Carups och hoffs sognir o. 1570 Lb 2 25: 4, 25: 13, 26:16, 28:18 f.,

Hoffs fierding 1574–1575 Räk, Hoff, Houffs fiering 1583–1584 Jb,

Hoff (2 ggr), Houff o. 1590 CS 23, 30, Houffs Sogenn o. 1590

FortGeistlG, Houff 1611–1612 Jb, How o. 1620 VisLSt 92, How

Sogen 1624 PR 1: 26, Hou (2 ggr) 1636 VisLSt 93 f., How Sogen

Och Bye, Houff Sogen 1645–1646 Jb, Houff (Sougen), Hoff 1651

Decjb, Houff 1656 Berntsen. — Hååff, Håff Sochn 1662, Håffz

Sochn, Hoffz Sockenn, Håfz by 1674, Houf Sochn, Houfz by 1713,

Håuf (Sochn) 1754, Houf (Sochn) 1783, Houf (Socken) 1825,

Houf, Houfs Socken 1874 Jb. — hoff, Houff, Hoff 1670–1671 Jrp,

hau (!) 1684 Buhrmann, Haufs Sokn och By 1767 Gillberg, Houf

GIK, Hov GS,

EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skattehemman

samt ett halvt och ett enfjärdedels kronohemman. — Namnet är

obest. f. av appellativet hov, vilket troligen urspr. har betytt ‘för-

höjning, liten hög’ (se Hald s. 224 och I. Lundahl NoB 43: 141)

och senare har fått betydelsen ‘hedniskt tempel, större gård etc.’. I

betydelsen ‘tempel’ är appellativet inte säkert belagt i fön., men det

har antagits ingå i en del ortnamn (se t.ex. SOH 1: 68 och Ståhle

-inge s. 369 och 429). Gravhögarna, bautastenarna och domarring-

en vid Hovs kyrka talar för att byn har varit ett gammalt kultcent-

rum, varför det förefaller rimligt att antaga, att det här är fråga om

ett kultnamn. Se ovan s. 22, Haller s. 185 f. och K. G. Ljunggren

Hallands historia 2: 1055.

IN: , - , - , - .

1 1/3 sk. 2 P r ä s t g å r d e n 1/3 kr. Var annex-

hemman åt pastor i Karup men blev, sedan enl. Kungl. Maj:ts brev

8/4 1859 Hovs och Båstads socknar kom att utgöra ett pastorat,

annexhemman åt kyrkoherden i Hov och Båstad. Fr.o.m. år 1962

löneboställe tillhörigt Västra Karups pastorat. Präste gårdenn

1670–1671 Jrp. 3 3/8 sk.


L a d u g å r d s h u v u d (å nr 3). Urspr. namnet på

en höjd vid gården.


† B u g g e h u s e t (Hovs utmark). Bogge huset 1771 Lmh. F.

leden är mansnamnet Bugge. Jfr Bugges, hemmansdel i Glimmin-

ge, Västra Karups sn, nedan s. 158. — † H o v s h u s. Houfz hus

1821 Kb. — † R a m b e r g s h u s (Hovs utmark). 1771 Lmh.

Till släktnamnet Ramberg. — † R y t t a r e h u s (Hovs utmark).

1771 Lmh. — † R y t t a r e t o r p e t (väl=Ryttarehus; i Hovs ut-

mark). 1811 Lmh. — † S k o m a k a r e h u s e t (Hovs fälads-

mark). 1816 Lmh. — † S m e d e n s h u s (Hovs utmark). 1771

Lmh. — † W i t t b o m s h u s (Hovs utmark). 1771 Lmh. Till

släktnamnet Wittbom.


† D e g n e g å r d e n. Degne gaardenn o. 1570 Lb 2 26:16. F.

leden är yrkesbenämningen degn ‘klockare’.

130

Ingelstorp , - . — Ingelstorp o. 1524 Krabbes Jb,

y, i Jngelstorp o. 1570 Lb 2 25: 26, 26: 5, Ingelstorp, Enngelstorp

1574–1575 Räk, Ingillstorp 1583–1584 Jb, Ingellstrup 1611–1612

Jb, Ingellstorp 1624 PR 1:26, Ingelstrup 1645–1646 Jb, Ingelstorp

1651 Decjb. — Ingellstorph, Ingelsstorph 1662, Ingelstorph, Ing-

elstorp, Ingrestorph (!) 1674, Ingellstorp, Ingelstorp 1713, Ingels-

torp 1754–1874 Jb. — Ingelstrup, Ingelstorp, Ingellstrup, Ingells-

torp 1670–1671 Jrp, Ingelstorp 1697 Db, 1767 Gillberg, GIK, GS,

EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt och ett enfjärde-

dels skattehemman samt tre hela pantehemman (skatte). — F. leden

är gen. av mansnamnet Ingiald el., mindre troligt, Ingwald el. Ing-

ulf (DGP I 1: 619 ff. och 639, Falkman s. 145 f., Haller s. 187; jfr

SkO A 18: 63). S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .

3 1/2 sk. 4 2/3 sk. 5 3/8 sk. 6 ett torp sk. Har i jordeböckerna

förut upptagits under nr 2. 7 A s p a r n a en jord kr. Asper-

ne 1874 Jb; Asparne EK, Asperne, en jord; kallas Asparna BEK,

Asparna, Asparne 1951 Kb. 8 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-

koll. 5/6 1917).


A n d e r s g å r d el. A n d e r s J ö n s’ -

(å nr 8). Troligen efter Anders Jönsson, en f.d. ägare, f.

1734. — B j ö r n s g å r d e n (å nr 3). Troligen efter

skepparen Björn Tullasson, en f.d. ägare, nämnd i Mtl 1783 och

1808. — B o l a g å r d (å nr 8). Boeled (under Ingels-

torp) 1645–1646 Jb, Bohss (!) bygge 1662 Jb (i Jb 1660 och 1666:

Bohls). F. leden är väl gen. pl. av ett inbyggarnamn, bildat till ett

äldre enkelt namn Bolet, vilket med all sannolikhet syftar på att

gården tidigare var kyrkobol (Jb 1662). Annorlunda Haller s. 188.

— D a l e n (å nr 5). GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. Vid

Ingelstorps dal. — T y g a g å r d (å nr 4). F. leden är

gen. av mansnamnet Tyke, en sidoform till Tuki (DGP I 2: 1480 fl.,

Haller s. 188). — Ö r n a g å r d (å nr 3). Jens Ornes

gaardtt i Jngelstorp o. 1570 Lb 2 26: 5, Örnagård EK, BEK. Som

framgår av belägget från Lb, har gården troligen sitt namn av ett

tillnamn Orne. Formerna med Örn- är en senare »försköning». An-

norlunda Haller s. 188.


H a g a t o r p (å nr 4). EK, BEK, 1951 Kb. — I n g e l s t o r p s

m ö l l a (vattenkvarn å nr 4). — † I n g e l s -

t o r p s h u s . Ingelstorps Hus 1821 Kb.

Karragård el. K ä r r a g å r d a . — Kyers gaardtt o.

1524 Krabbes Jb, Kieregaardt 1583–1584 Jb, 1594 KB 259, Kier-

gaard 1608 KB 760, Kierregaardt 1611–1612 Jb, Kierre Gaard

1645–1646 Jb, Kieregaarde, Kiæregaarde 1651 Decjb. — Kiärre-

gårdh, Kierregådh (!) 1662, Kierregården 1674, Kiärregården 1713,

Kierragårda, Kiärragårda 1754, Kiärragård, Kierragårda 1783, Ki-

ärragård 1825, Kärragården, Kärragård 1874 Jb. — Kierregårda,

Kierregård, Kiärregården 1670–1671 Jrp, Kerr·gåla 1684 Buhr-

mann, Kiäragåra 1709 Kb, Kierragården 1767 Gillberg, Kärragår-

den GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett tvåtred-

jedels kronohemman samt ett helt utsocknes frälsehemman. — F.

leden är gen., urspr. kanske sg. (se belägget från 1524), senare pl.,

av kärr. Vid bäcken, som rinner genom byn, är det fortfarande

sumpigt. S. leden är urspr. sg., senare p1., av gård.

(3 1/2 kr. Har varit boställe åt löjtnanten vid Bjäre hds skvadron

av Skånska husarreg., senare boställe åt fanjunkaren vid Norra

Åsbo komp. av Norra skånska infanterireg. Enl. Kam.-koll. 1/12

1930 skall fastigheten, tillsammans med Ängalag nr 8, benämnas

Ängalag nr 25.) 4 1/2 uts. fr. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6

1917).


E r 1 a n d s g å r d . Troligen efter Erland Mårtens-

son, en f.d. ägare, f. 1810.

L ä g e n h e t:

† F l y h u s (e t). Flyhuset 1793, Flyhus 1798 Kb. F. leden är di-

alektordet fly n. ‘kärrmark’.

1 Muggarp , 1/8 uts. fr. — Mogarp 1651

Decjb. — Wag (!) 1662, Muggerop 1674, Muggarp 1713, 1754,

Myggarp 1783, 1825, Muggarp 1874 Jb. — Moggerup, Muggarp,

Mugarp, Mugorup 1670–1671 Jrp, Muggarp 1694 Db, Måggarp

1698 Kb,

132

Muggarp 1767 Gillberg, Myggarp GS, EK, BEK, Muggarp 1951

Kb. — Jb 1662 upptager ett enfjärdedels utsocknes frälsehemman.

— F. leden är oviss. Den kan vara fsk. gen. *Mugga av det i fsv.

men ej i fda. påträffade manstillnamnet Muggi; se Hellquist Xen-

Lid s. 89. Eftersom Muggarp ligger på relativt vattensjuk mark, kan

man i stället för till det svagt dokumenterade personnamnet ankny-

ta till dialektordet mugg m. el. f. ‘fukt, mögel’ (Rietz — belägg

bl.a. från Skåne —, SAOB, Hellquist EO art. mögel; jfr ODS och

Torp NEO). Det har dock inte varit möjligt att avgöra om ordet har

haft a som kompositionsfog i sydsv. dial. S. leden är urspr. torp

‘nybygge’.

Olastorp , - . — ?i Olstorp 1505 Rep 2: 10328,2

Olestorp o. 1524 Krabbes Jb, Ollufstorp 1574–1575 Räk, Oluffs-

torp 1583–1584 Jb, Øellstrup (!), Oluffstrup 1611–1612 Jb. Oles-

torp 1624 PR 1: 26, Oluffstrup, Olstrup 1645–1646 Jb, Olestorp

1651 Decjb. — Olstorp, Olsstorph 1662, Olastorph, Ohlestorp

1674, Ohlstorp 1713, Olastorp 1754–1874 Jb. — Olstrup, Ollstorp,

Oluffstorp 1670–1671 Jrp, olastorp 1684 Buhrmann, Olastorp,

Olufstorp 1694 Db, Olastorp 1767 Gillberg, GIK, EK, BEK, 1951

Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman och ett helt pante-

hemman (skatte). — F. leden är gen. av mansnamnet Olaf>Ola; se

Falkman s. 161 f., DGP I 2: 1022 ff. och Haller

s. 187. S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .

1 2/3 sk. 2 1/2 sk.


O l a s t o r p s m ö l la (vattenkvarn å nr 2).

Olastorp mölla 1730 Kb (Västra Karup).

Perstorp , . — perstorp o. 1524 Krabbes Jb,

Perstorp wong, Perstorpe wong, y Perstorp o. 1570 Lb 2 25: 12 ff.,

25: 28, Perstrup 1574–1575 Räk, Perstorp 1579–1580 Räk, Peders-

torp 1583–1584 Jb, Pederstrup 1611–1612 Jb, Pederstorp 1624 PR

1: 26, Perstrup, Pederstrup 1645–1646 Jb, Pederstorp 1651 Decjb.

— Pärsstorph, Pärsstorpe Jordh 1662, Pehrstorp, Pehrstorph 2 Belägget kan även avse Olstorp i Förslövs sn (ovan s. 57).

1674, Pärstorp 1713, 1754, Perstorp 1783, Pärstorp 1825, Perstorp

1874 Jb. — Pärstrup, Peerstrup, Perstrup, Perstorp, Persstorp,

Pärsstorpa Wång, Peerstorpa Wånngh 1670–1671 Jrp, Pehrstorp,

Pärstorp 1694 Db, Pärstorp 1767 Gillberg, Perstorp GIK, GS, EK,

BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager två hela pantehemman (skat-

te), ett tvåtredjedels kronohemman samt ett tvåtredjedels utsocknes

frälsehemman (utan uppgift om läge; lokaliserat med hjälp av Jb

1660). — F. leden är gen. av mansnamnet Peter (DGP I 2:1089 ff.,

Falkman s. 164, Haller s. 186), äldre bjm. . S. leden är torp

‘nybygge’. — Den bebyggda utmarken till Perstorps by kallas

P e r s t o r p s g a t a .

IN: best. pl.: .

1 3/8 sk. 2 1/3 sk. 3 3/8 sk. 4 och 5 vartdera 1/4 sk.


† P a l m e n s h u s 1838 Lmh. F. leden är gen. av ett släkt- el.

binamn Palm(en). — † P e r s t o r p s h u s 1830 Kb.

Segelstorp , . — Seyelstorp o. 1524 Krabbes

Jb, i Seielstorp 1557 KB 88, sielstorp 1574–1575 Räk, Sielltorp

1583–1584 Jb, Siellstorp 1611–1612 Jb, Segelstorp 1624 PR 1:26,

Sielstrup 1645–1646 Jb, Seieltorp, Seiltorp 1651 Decjb. — Segel-

torph 1662, Segelstorph, Segelstorp, Sägelstorp 1674, Segelstorp,

Segellstorp 1713, Segelstorp 1754–1874 Jb. —Segelstorp, Segells-

torpa Wang, Segelltorpa Wang, Segelstrup, Segelsstorpa Wång

1670–1671 Jrp, Segeltorp 1684 Buhrmann, Segelstorp 1697 Db,

Seiltorp 1708 Db, Segelstorp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK,

1951 Kb. — Jb 1662 upptager tre hela och ett halvt pantehemman

(samtliga skatte). — F. leden är väl urspr. gen. av mansnamnet

Sighulf (DGP I 2: 1228 — endast två belägg —, Haller s. 187). De

två uttalsformerna är svåra att förena med varandra. Den förra vari-

anten är upptecknad av Per Larsson 1900, den senare är den nu

allmänt brukade genuina formen. Under förutsättning att Larssons

uppteckning återspeglar ett genuint uttal, vilket att döma av de äld-

re skrivningarna inte förefaller orimligt, kan man kanske tänka sig

ljudutvecklingen så, att gen. -s:et fakultativt har fallit (jfr B. Hes-

selman NordKultur 3:353, Linde -sta s. 225, SkO A 18:45 och Hal-

ler a.s.). Efter bortfall av u och f har

134

vidare ljudföljden Sig(h)l- regelrätt utvecklats till -,3 som i

Larssons uppteckning, och därefter vidare till -. Jfr SOH 1: 48,

där f. leden i namnet Seglaberga (1201–1223 skrivet Sicleberch)

uppges uttalas både - och -. Jfr även Segelstorp i Grevie

sn (ovan s. 79). S. leden är torp ‘nybygge’.

In: , - ; pl. =, best. .

3 1/4 sk. 4 1/2 sk. 7 1/2 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll.



A x e l s g å r d (å nr 4). Troligen efter skepparen

Axel Nilsson, en f.d. ägare, f. 1744. — B u r a g å r d e n -

el. B u r e n (å nr 7). Till ägonamnet Buren 1843 Lmh.

Annorlunda Haller s. 188. — H a l l a g å r d e n el.

H a l l a g å r d a r n a (å nr 3). Hallagården BEK.

Efter en ägare på 1800-talet vid namn Bengt Hall. — K j e l l s -

g å r d (å nr 7). Troligen efter en person som arrenderade

gården något före mitten av 1800-talet. — N o r r e g å r d e n -

el. N o r r e g å r d a r n a (å nr 8, i norra delen

av byn). Norregården BEK. — N y g å r d (å nr 4). BEK.

— P u r r a g å r d e n (å nr 7; byggnaderna nu rivna).

I f. leden ingår samma stam purr- som finns i sydsv. dial. purra

‘yvig buske, förkrympt, buskliknande träd’ (SAOB) och adj. purrig

‘risig (om träd och buskar), rufsig (om hår)’ (SAOB). F. leden kan

antingen vara gen. p1. av det ovan nämnda substantiviska purra

(jfr SOSk 4:67), vilket stämmer bra med förhållandena på platsen,

el. troligare gen. av ett till stammen purr- bildat binamn (jfr Bjäre-

bygden 1962: 36 och OGB 3:210). Samma f. led bör ingå i Pur-

rarp, Skurups sn, Vemmenhögs hd, och Porrarp, Vittsjö sn, V.

Göinge hd. — S k å n i n g a g å r d e n el. S k å -

n i n g a g å r d a r n a (å nr 7). Skåningagården

EK, BEK. F. leden är gen. av binamnet Skåning. I Kb 1791 omtalas

en Nils Jönsson Skåning i Segelstorp (Haller s. 188 f.).

L ä g e n h e t:

† B r a s k e n s h u s 1824 Lmh. Troligen efter husar Brask, f.

1757. 3 Jfr att segel på bjm. uttalas .

1 Skrigstorp , - 1/4 sk. — Skrigistorp, Skriigstorp

o. 1570 Lb 2 25: 24, 26: 12, Skrigstorp 1583–1584 Jb, Skrigstrup

1611–1612 Jb, Skridstorp (!) 1624 PR 1:26, Schrigstrup 1645–

1646 Jb, Skridstorp 1651 Decjb. — Skrigztorph 1662, Skrigzstorp

1674, Skrigztorp 1713, Skrigstorp 1754–1874 Jb. —Skrigztorp,

Skrigstrup, Skrigzstrup, Skriegstorp, Skrestorp 1670–1671 Jrp,

Skrigstorp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb

1662 upptager ett enfjärdedels kronohemman. — F. leden kan vara

gen. av appellativet skrik, använt för att beteckna den dåliga jorden

i byn (se DS 4:356; jfr Falkman s. 224) el. begagnat som till namn

(ej belagt i fön.; jfr dock Lundgren-Brate s. 233, Lind Binamn sp.

333 och DS 4:203) S. leden är torp ‘nybygge’.

1 Skåvarp 1/3 sk. — ?i Skaberup 1511 ÆDA 3: 291

avskr. 1624, Skoberup 1583–1584 Jb, Sckuberup 1611–1612 Jb,

Schogerup 1615 Räk, Skubberup 1624 PR 1:26, Schubberup 1645–

1646 Jb, Skabberop 1651 Decjb. — Skogeruph 1662, Skogarp

1674, Skougarp 1713, Skåfwarp 1754, Skåfvarp 1783, 1825, Skåf-

warp 1874 Jb. — Skogerup, Skogarup 1670–1671 Jrp, Skofwarp

1694 Db, Skåfarp 1767 Gillherg, Skåfvarp GIK, Skåvarp GS, EK,

BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt pantehemman (skat-

te). — F. leden kan vara fsk. gen. sg. skogha(r) av skogh, bjm.

, använt appellativt (Haller s. 185) el. ev. som personbinamn

(DGP Il 2: 984). Mindre troligt är, att mansnamnet Skoghi (DGP I

2: 1260, endast ett belägg) i gen. bildar f. leden. Formellt möjligt är

att i f. leden se fsk. gen. Skoba av manstillnamnet Skobe (DGP II

2:983, inga skånska belägg), sannolikt bildat till verbet skŏpa

‘hoppa, dansa (speciellt om barn och kreatur)’, vilket är belagt i

fda. (Kalkar art. skobe) samt i bl.a. halländska och småländska dial.

(Kalén Ordbok, Hedström s. 218). Jfr DGP a.s., Lundgren-Brate s.

232, SOV 11:38 och SOÄ 11:36. Betr. ljudutvecklingen jfr att me-

tallbenämningen koppar i Hov uttalas . Några topografiska

skäl till att i f. leden se ett till verbet skŏpa bildat vattendragsnamn

(se t.ex. SOÄ 19: 245) föreligger inte. De äldsta beläggen, vilka

med ett undantag skriver -b (b)-, kan synas stödja tanken att per-

sontillnamnet Skobe ingår i f. leden men är alltför unga för att vara

helt vittnesgilla. Huru-

136

vida Skåvarp i Sövde sn, Färs hd, är etymologiskt identiskt med

bjärenamnet är oklart. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .

L ä g e n h e t:

† S k å v a r p s h u s. Skofvarpshus 1811 Kb.

Svenstorp . — i Suenstorp o. 1570 Lb 2 26:3, suen-

strup, suendstrup 1574–1575 Räk, Suenstorp 1583–1584 Jb, Suen-

strup 1624 PR 1: 26, Suendstrup 1645–1646 Jb, Suendstorp 1651

Decjb. — Swänstorph 1662, Swendstorp 1674, Swenstorp 1713,

1754, Svenstorp 1783, Svänstorp 1825, Swenstorp 1874 Jb. —

Swenstorp, Suennstorp, Suenstorpa Wång 1670–1671 Jrp,

Swänstorp 1694 Db, 1767 Gillberg, Svenstorp GIK, GS, EK, BEK,

1951 Kb. — Jb 1662 upptager två hela skattehemman. — F. leden

är gen. av mansnamnet Sven (Falkman s. 175, DGP I 2: 1315 ff.,

Haller s. 187). S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .


1 Tinkarp ett torp kr. Klockareboställe. — Tinkarph

1662, Tinckarp 1674–1825, Tinkarp 1874 Jb. — Klåckare bohlet

Tinkarp, Tincherup, Tinkerup 1670–1671 Jrp, Tinckarp 1767 Gill-

berg, Tinkarp EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett enåtton-

dels kronohemman. — F. leden antas av Haller s. 187 vara ett per-

sonnamn. Ett mansnamn *Tinki är inte konstaterat i de nordiska

språken men har supponerats i de tre danska Tinkerup, Frederiks-

borg Amt. I DS 2: 12 antas tillnamnet stå i förbindelse med det

jylländska fågelnamnet tinke ‘strandlöpare’ el. med verbet tinke

‘klinga, ringa’. Det torde också föreligga i Tinkarp i Hälsingborgs

landsförsamling samt i det här behandlade namnet. S. leden är

urspr. torp ‘nybygge’.

Troentorp , . — i Truwendrvp, i Trowend-

rvp, i Truwentrvp 1470 Rep 2:2770 (s. 189, 190 och 192), Trond-

torp o. 1524 Krabbes Jb, thrunds torp 1574–1575 Räk, Trudstorp

(!) 1583–1584 Jb, Trundtorp 1611–1612 Jb, Thruethorp 1624 PR 1:

26, Thruntorp 1645–1646 Jb, Thruindtorp 1651 Decjb.

— Troentorph 1662, Troentorp, Troentorph 1674, Troentorp 1713–

1874 Jb. — Trontorp, Troentorp, Trundtorp, Troenntorpa Wang,

Trouenntorpa Wång, Trowentorp 1670–1671 Jrp, trogentorp 1684

Buhrmann, Troentorp 1694 Db, 1767 Gillberg, GIK, GS, EK,

BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman och ett

helt pantehemman (skatte). — F. leden är gen. av kvinnonamnet

Thrugun (DGP I 2:1432 f., Haller s. 187). S. leden är torp ‘nybyg-

ge’. — Beträffande det delvis inom byns gränser belägna fiskeläget

K a t t v i k se under Dejarp (ovan s. 125).

IN: best. pl.: .

1 3/4 sk. 2 2/3 sk.


E b b e s g å r d (å nr 1). Troligen efter Ebbe Nilsson,

en f.d. ägare, f. 1802.

L ä g e n h e t:

† T u a h u s 1786 Lmh. F. leden är gen. av mansnamnet Tue,

som har utvecklats ur Tuvi (DGP I 2:1495 ff.).

3 Vråen 1/2 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6

1917). — Wraen o. 1524 Krabbes Jb, Wraam 1579–1580 Räk,

Wraaen 1583–1584 Jb, Wraenn 1611–1612 Jb, Waren (!) 1645–

1646 Jb, Wraaen 1651 Decjb. — Wråån 1662, Wråen 1674, Wrån

1713, Wråen 1754–1825, Vråen 1874 Jb. — Wråen, Wråån, Wrån

1670–1671 Jrp, wrån 1684 Buhrmann, Wråen 1767 Gillberg, Vrå-

en GIK, GS, EK, BEK, 1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt

skattehemman. — Namnet är best. f. sg. av vrå, här använt för att

beteckna, att platsen ligger avlägset i ett hörn el. en vrå av socknen

(DS 3:LXVI, Haller s. 185).


† M å r t e n K o c k s h u s 1817 Lmh. — † P r o s t i n n a n s

h u s 1817 Lmh. — † V r å e n s h u s. Vråens hus 1827 Kb.

Ängalag . — Engle o. 1524 Krabbes Jb, hoss Engela o.

1570 Lb 2 26: 13, Engle 1574–1575 Räk, Enngilla 1579–1580 Räk,

Engle 1583–1584 Jb, Enngle 1611–1612 Jb, Engeleu 1624 PR

1:26, Engelaw 1645–1646 Jb, Engelaw, Enngelaw 1651 Decjb. —

138

Engelagh, Englagh 1662, Engelagh, Ängelagh 1674, Engelagh

1713, Engelag 1754, 1783, Engalag 1825, Engalag, Ängalag, En-

gelag 1874 Jb. — Engelagh, Engela, Engelaff, Engelöfs wånger

1670–1671 Jrp, eng·la 1684 Buhrmann, Engelag 1767 Gillberg,

Engala 1772 Kb, Engalag GIK, Ängalag GS, EK, BEK, Engalag

1951 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skattehemman, ett entredje-

dels och tre enfjärdedels kronohemman samt ett enåttondels ut-

socknes frälsehemman. — F. leden är kompositionsform av appel-

lativet äng. S. leden är oklar. Den har av K. G. Ljunggren SOÅ

1946–1948:55 f. med tvekan föreslagits vara appellativet hälla

‘berghäll’, i sydsv. dial. ‘sluttning’ (även andra tolkningsmöjlighe-

ter antydes). Förslaget stämmer väl med Ängalags topografi och

går även att förena med de äldre skrivningarna, medan däremot

dialektuttalet lägger vissa hinder i vägen, både när det gäller sista

stavelsens bitryck (påpekat av Ljunggren a.s.) och vokalkvalitet;

bådadera talar snarast för att s. leden urspr. är appellativet lada

(förslag av dr I. Ingers, återgivet av Ljunggren a.s.). En annan möj-

lighet, vilken också stämmer med dialektuttalet, är, som docent S.

Benson muntligt påpekat, att namnet är en sammansättning änga-

lag n. ‘vångalag, gärdeslag (sammanslutning av byar el. gårdar

vilkas vångar gränsar till varandra och ligger inom gemensam häg-

nad; jfr SAOB art. gärdeslag)’. Ordet är belagt i SAOB:s excerpt-

samling i en skånsk handling från 1756.

IN: best. pl.: .

1 3/8 sk. 4 1/3 sk. 5 1/4 sk. 6 N y g å r d 1/8 uts. fr. 7

B j ä r v a l l en jord kr. Bjärwall 1874 Jb; Björnvall BEK. (8 5/8 kr.

Har varit boställe åt löjtnanten vid Bjäre hds skvadron av Skånska

husarreg.; senare boställe åt fanjunkaren vid Norra Åsbo komp. av

Norra skånska infanterireg. Beteckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6

1917. Tillsammans med Kärragård nr 3 benämnt Ängalag nr 25,

Kam.-koll. 1/12 1930, varom se följande Jb-nr.) 25 1 1/8 uts. fr.

(beteckning för 5/8 mtl Ängalag nr 8 och 1/2 mtl nr 3 Kärragård,

vilka genom beslut av ägodelningsdomaren i Södra Åsbo och Bjäre

hds domsaga 4/8 1930 sammanlagts, Kam.-koll. 1/12 1930. Tidiga-

re kr.; försålt och omfört till uts. fr., köpekontrakt 26/2 1932).


P l a n t a h a g e n (å nr 1). Plantahagen GIK, GS,

EK, Planthagen BEK, Plantahagen 1951 Kb. Kanske identisk med

en av de »3:ne wackra Planter hagar af ung bokeskog» i Hovs sn,

som omnämnes av Gillberg s. 306. Nu finns ingen skog vid gården.

— S e n a p s g å r d e n (å nr 5). Har enl. Haller s.

188 fått sitt namn av att det förr odlades senap på den ganska stora

gårdsplanen. — Ä n g a l a g g å r d e n (å nr 1).


A l m h y d d a n (å nr 1). EK, BEK. — † H a g m a n s h u s

1820 Lmh. — R y e t (vid gränsen mot Västra Karup). Ryett,

Ryet 1749, Ryet 1802 Kb. Namnet är best. f. sg. av ry(d) n.

i dess dialektala betydelse ‘skoglös mark, ljungmark’. —

† Ä n g a l a g s h u s . Engalagshus 1811 Kb.


† Bjärsåker. byerssager o. 1524 Krabbes Jb. F. leden är gen. sg.

av den brutna sidoformen till berg, bjm. .

140

Rebbelberga socken

Socknen omfattar en enda by. Den var tidigare annex till Bar-

kåkra. Den äldsta kända notisen härom är från 1564 (Tyge As-

mundsens ordinationslängd, K 5, Uppsala universitetsbibliotek).

Sedan år 1962 är socknen annex till Ängelholm.

5 Errarp 1/8 uts. fr. Tillhörde förut Barkåkra sn; fr.o.m. år 1886

fört till Rebbelberga sn, kungl. brev 2/10 1885. — Errarp 1874 Jb.

— Ärrarp EK, BEK, Errarp 1948 Kb. — Se beträffande tolkning

etc. Errarp i Barkåkra sn (ovan s. 29).

1 Månstorp 1/8 uts. fr. En farm; består av uts. 1/8 mtl

av nr 18 Rebbelberga, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Månstorp

1825, Månstorp 1874 Jb. — Månstorps farm 1809 Lmh, Månstorp

1812 Kb, 1821 Stjernswärd s. 46, GS, EK, BEK, 1948 Kb. — Sä-

kerligen uppkallelse efter Månstorps kungsgård i Oxie hd, där

Stjernswärd föddes (jfr I. Ingers Bjärebygden 1958: 34).


A b r a h a m s h u s e t (nu rivet). — † M å n s -

t o r p s h u s . Manstorps hus (!) 1854 Kb.

1 Osbyholm 2/3 uts. fr. En farm; består av uts. 2/3

mtl nr 16 Rebbelberga, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Ousby-

holm 1825, Ousbyholm 1874 Jb. — Osbyholms farm 1809 Lmh,

Ousbyholm 1812 Kb, 1821 Stjernswärd s. 46, Osbyholm GS, EK,

BEK, Stora, Lilla Osbyholm 1948 Kb. — Troligtvis uppkallelse

efter Osbyholms herrgård i Hörby sn, Frosta hd. Uttalet med i

första stavelsen beror väl på anknytning till Ysby sn i Höks hd (I.

Ingers Bjärebygden 1958:34).

Rebbelberga . — i Reblebyærghæ By 1430 Rep 1:

6437, i Rebelbergh, i Rebbelbergh 1470 Rep 2:2770 (s. 191, 193),

Reuelbiergh 1499 Rep 2:8957 (s. 224) avskr. 1531, rewelbyerg o.

1524 Krabbes Jb, Reffuelbierg sognesteffne 1548 ÆDA 4: 312

avskr. 1555, Remmelberig (!) 1552 KB 166, Rebelberg 1568

MonHistDan 2: 1 329, Rebelbiergh Sognn, y Rebelbierge (wong)

o. 1570 Lb 2 36:11, 37:17 f., 37: 19, Rebelbierge 1574–1575 Räk,

vdj Rebelbierg ÆDA 4:297 avskr. 1577, Rebelbierg 1583–1584 Jb,

Reffuelbierg, Reffuelbiergh (2 ggr), Rebelbiergh, Rebelbierg o.

1590 CS 23, 30, i ribbelbierg o. 1590 FortGeistlG, Ribbelberigh

1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Relbierg (!) 1611–1612

Jb, Rebelbierg o. 1620 VisLSt 93, Rebelbierigh (2 ggr) 1624 PR

1:28, i Barchagger og Rebelberch Sogne 1635 KrSk 1:486, Ribbel-

berg 1636 VisLSt 93, Rebbelebierg Sogen Och Bye, Rebbellebiere

Sogen 1645– 1646 Jb, Rebelbierre Sougenn, Rebelbiere 1651

Decjb, Ribbelbere S. og By 1652 KrSk 2:33 f., Ribbelberg 1656

Berntsen. — Rebelberga (Sochn) 1662, Rebelberga (Sochen) 1674,

Rebbelberga (Sochn) 1713, 1754, Rebbelberga (Sochn), Rebelber-

ga 1783, Rebbelberga (Socken) 1825, 1874 Jb. — Rebelberga, Re-

belberg, Refwelberga, Rebellberga, Refuelberga 1670–1671 Jrp,

Refvelberga 1684 Buhrmann, Refwelbärga 1700 Db, Rebelberga

Sokn och By 1767 Gillberg, Rebbelberga GIK, GS, EK, BEK,

1948 Kb. — Jb 1662 upptager sju hela skattehemman, fyra hela

och ett tvåtredjedels kronohemman samt fyra hela, ett tvåtredjedels

och ett halvt utsocknes frälsehemman. — F. leden har av K. G.

Ljunggren SOÅ 1946– 1948:57 not 3 antagits vara »fda. reble

‘strime, rift; tværtræ, revle; sandrevle’ (Kalkar)». I Kalkars artikel

upptages emellertid två helt obesläktade ord. Det ena, som enl. A.

Janzén ANF 60: 169 ff. svarar mot fsv. *rœvil m., har förts hit

p.g.a. en 1600-talsskrivning reble men hör rätteligen till art. Revel.

Ordet har enl. Janzén a.a. urspr. betytt ‘stång, bjälke’ och senare

även fått innebörden ‘revel, (sand)bank (i sjön)’. Genom attraktion

till fr.a. representanter för ordstammen rĭv- har stammen fått sin

nuvarande vokal e (Janzén a.a. s. 182). Det andra ordet svarar mot

det no. dialektala ripel, repel m. ‘strimla’ (Torp NEO; jfr Janzén

a.a. s. 183). Om det förra ordet ingår i f. leden, måste man förklara

skrivningarna med b(b) i de båda äldsta källorna, vilka tycks vara

oberoende av varandra, som hyperkorrektioner. Namnet torde dock

med denna f. led ha varit så pass genomskinligt, att förutsättning-

arna för en sådan urspåring bör ha varit relativt ogynnsamma. Det

kan dessutom tilläggas, att liknande hyperkorrekta

142

skrivningar med postvokalt b i stället för tecken för ett v-ljud vid

en genomgång av ortnamnsbeläggen i Rep 1 har visat sig ytterligt

sällsynta. Det förefaller därför försiktigast att antaga, att b-

skrivningarna beror på att f. leden är ett ord med urspr. p. Jfr Ares-

koug s. 563. I så fall bör f. leden innehålla ett ord som svarar mot

det ovan nämnda no. dialektala ripel, repel ‘strimla’, vilket har

kunnat användas i ortnamn för att beteckna en långsträckt terräng-

formation (se t.ex. NG 11:236). Ordet är, förutom i fda., väl belagt

i jylländskan, både appellativt och som ortnamnselement (DS 3:

XLIX). Ett skånskt belägg på ordet finns troligen i åkernamnet

Rebelin, Lb 2 65:8 (Sörby sn, V. Göinge hd). I Rebbelbergas fall

bör f. leden ha syftat på den långsträckta höjd mellan Rössjöholm-

sån och Rönne å vid vilken byn ligger. Reble- i det äldsta belägget

kan vara felskrivning men behöver inte nödvändigtvis vara det:

Kalkar har (art. Reble) några exempel som kan tyda på att en fda.

biform riple, reple har existerat (ett av beläggen, riplœ, är från den

skånskpräglade 1400-talshandskriften Hellige kvinder). S. leden är

en böjningsform av den brutna sidoformen till berg, äldre bjm.

. — En hussamling nära Rönne å vid Luntertun-vägen kallas

H a r a d a l , H a r a d a l s h u s e n el.

H a r a n (modern kortform). Haradalshuset 1794 Kb, Hara-

dal 1809 Kb, Haradalshusen GIK, Haradal EK, 1948 Kb. Var

urspr. en kronoplantering till skydd mot flygsand; se Enghoff s.

305. Husen ligger i den svaga dalgång, som bildas av Rönne å. —

Benämningen H u s r a d e n avser en samling hus nära

kyrkan utmed södra sidan av vägen mot Munka Ljungby.

IN: , (saknas), , (del-

vis riksspråkspåverkat uttal).

5 3/8 sk. 6 och 7 vartdera 7/8 sk. 8 3/4 sk. 9 2/3 sk. 10 R e b -

b e l b e r g a k u n g s g å r d el. K u n g s g å r d e n

1 kr. Boställe åt ryttmästaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska

husarreg. Kongz gaard o. 1524 Krabbes Jb, Kongs Gaard 1645–

1646 Jb; Kongz Gåårdh 1662, Kongzgården 1674, Konungzgården

1713, Kongsgården 1754, Kongsgarden (!) 1783, Rebbelberga

Kongsgård 1825 Jb; Konggården 1767 Gillberg, Kungsgården

GIK. 11 5/8 sk. 12 1/4 sk. 13 3/8 kr. Annexhemman åt kyrkoher-

den, senare komministern, i Barkåkra pastorat. 14 1/4 sk. 15, 18

Å k e s h o l m el. P r ä s t g å r d e n

3/4 kr. Var tidigare

boställe åt kyrkoherden i Barkåkra pastoral. Nr 15 består av 5/8

mtl, nr 18 av 1/8 mtl. Om återstoden, 1/4 mtl, av nr 18 se nedan

under detta nummer. Prestegården 1818 Kb, Åkersholm EK, BEK.

16 2/3 uts. fr., varom se under nr 1 Osbyholm. 17 K a r 1 s 1 ä t t

1/2 uts. fr. Från detta hemman har utbrutits och under be-

nämningen Rebbelbergamaden nr 1 i Jb införts en frälselägenhet,

Kam.-koll. 19/2 1914. Carlslätt 1812 Kb, Carlsslätt 1831 Kb (Bar-

kåkra), Karlslätt EK, BEK, 1948 Kb. Kanske uppkallat efter friher-

re Carl Gyllenstierna, † 1811. Hemmanet är uts. fr. under det av

släkten Gyllenstierna ägda Krapperup (I. Ingers Bjärebygden

1958:34). 18 1/4 uts. fr., varom se under nr 1 Månstorp och nr 1

Åkesholm. Jfr även nr 15, 18 ovan. 19 1/3 uts. fr. 20 N o r d a l a

1/3 uts. fr. 1812 Kb, GIK, GS, EK, BEK, 1948 Kb. F.

leden är nord, bjm. , s. leden dal i pl. (I. Ingers Bjärebygden

1958: 34). Tillsammans med en hemmansdel å nr 19 benämnt

N o r d a l a s t ä l l e n a . S. leden är best. f. pl. av

bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. 21 K y r k o s t y c k -

e t el. † K y r k o h u s e t en jlht kr. Kyrkjo stycket 1754, kyrckio

stycket 1783, Kyrko stycket 1825, Kyrkostycket 1874 Jb; kirchos-

tychet 1670–1671 Jrp; Kyrkohuset 1812 Kb. 22 R e b b e l b e r g a

L å n g el. L j u n g å k e r n en jord kr. Liungs åkren 1754,

Ljungz åckren 1783, Ljungs åkern 1825, Rebbelberga Lång eller

Ljungåkern 1874 Jb; Lång- eller Ljungåkern BEK. 23 B r o h u s e t

ett bete kr. 1830 Kb, EK, BEK, 1948 Kb. Här togs förr

upp bropengar (I. Ingers Bjärebygden 1958:34). 24 K y r k o -

h a g e n en kyrkojord kr. 1874 Jb; BEK. 25 3/4 sk. (beteckning för

nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 26 1 sk. (beteckning för nr 3, 4,

Kam.-koll. 5/6 1917).


A n d e r s P e t t e r s, se Bro-Andersens nedan. — A n n e h i l l

(å nr 6). EK, BEK, 1948 Kb. Namnet givet av en f.d. ägare i

början av 1900-talet, inspektor M. Åkerman, efter dennes hustru

Anna (I. Ingers Bjärebygden 1958:34). — B r o - A n d e r s e n s

el. A n d e r s P e t t e r s (å nr 6).

Gården ligger vid Rebbelberga broar. — B ö c k r a s t ä l l e t

(å nr 5). F. leden är yrkesbenämningen böckare

‘tunnbindare’ (I. Ingers Bjärebygden 1958: 34). S. leden är best. f.

sg. av bjm. ‘mindre el. medelstor bondgård’. — E r i k s f ä l t

(å nr 26). EK, BEK, 1948 Kb. Efter Erik Andersson, en

144

f.d. ägare på 1900-talet. — G a m l a K u n g s g å r d e n1 (å nr

10). G(am)la Kungsgården EK, BEK, 1948 Kb. — K a r l s l u n d

(å nr 7). BEK. Troligen efter en f.d. ägare i början av 1900-

talet. — K r ö g a r e h e m m a n e t (å nr 7 och

8). Gården har enl. I. Ingers Bjärebygden 1958:34 tillhört ägaren av

Rebbelberga krog, varom se under lägenheterna nedan. —

K u n g s g å r d s l ä n g o r , se Nya Kungsgården nedan. — N o r -

d a l a (å nr 19). Se nr 20 ovan. — N y a K u n g s g å r d e n1

(å nr 10). EK, BEK, 1948 Kb. Kallas även med ett äld-

re namn K u n g s g å r d s 1 ä n g o r . Var

urspr. en utgård till Gamla Kungsgården och anlades i senare hälf-

ten av 1800-talet (I. Ingers Bjärebygden 1958:34). — S a l o -

m o n s (å nr 8). Efter Salomon Johansson, en f.d. äga-

re, hitflyttad 1841 (I. Ingers Bjärebygden 1958:35). — S k i t e r -

d a l , se Älvdalen nedan. — S t o r e V å n g1 (å nr 10).

Store Wång 1857 Kb, Store Vång EK, BEK, 1948 Kb. S. leden är

vång ‘gärde’. — S t å l a g å r d e n (å nr 14). Ståla-

gård 1861 GS, GIK, Stålagården EK, BEK, 1948 Kb. Enl. I. Ingers

Bjärebygden 1958: 35 efter en dräng, som hette Johan Ståhl och

som 1818–1826 arbetade på gården. Man väntar sig dock knappast,

att en dräng, som under en så pass kort tid vistats på gården, skulle

kunna ha gett denna sitt namn. Det är möjligt, att gårdnamnet är

betydligt äldre än vad de sena beläggen visar. Enl. Mtl 1584 bodde

en Peder Staale och en Anders Staale i byn, och gården kan ha fått

sitt namn efter någon av dem. Jfr Örnagård, hemmansdel i Ingels-

torps by, Hovs sn (ovan s. 130), som bortsett från ett omnämnande

i Lb inte har något belägg äldre än EK och BEK. — V ä s t e r -

g å r d a (norr om kyrkbyn, på ömse sidor av vägen

mot Margretetorp). — † Å d a 1 a (å nr 7). Utflyttningsstället Åda-

la 1834 Kb. — Å k e r s l u n d (å nr 26). 1857 Kb, GIK,

GS, EK, BEK, 1948 Kb. Namnet var modenamn under 1800-talet

(I. Ingers Bjärebygden 1958:35). — Ä l v d a l e n el.,

ett numera nästan bortglömt namn, S k i t e r d a l (å nr

26). Älvdalen EK, BEK, 1948 Kb. Jfr naturnamnet Skider ängen

1783 Lmh och Skidesdals damm 1874 Lmh. Det äldre namnets f.

led är väl bildad till verbet skita, men anledningen till namnet är

okänd. Jfr Ohlsson Blekingskusten s. 127 1 Utarrenderad del av Rebbelberga kungsgård. Den har alltså inte mantal men tor-

de dock naturligast kunna räknas som hemmansdel.

och OGB 5: 197. Det yngre namnet är troligen uppkallelse efter

herrgården med samma namn i Gråmanstorps sn, N. Åsbo hd

(muntligt påpekande av dr I. Ingers). — Ö s t e r g å r d a -

(fyra gårdar i den östra delen av byn).


† H a r a l d s t o r p e t 1830 Lmh. — K r o n o j ä g a r e b o s -

t ä l l e t (å nr 10). — † L ä r k e h u s e t .

Lerkehuset 1830 Lmh. — † P l a n t e r i n g s h u s e n el.

† R e b b e l b e r g a p l a n t e r i n g s h u s . Rebbelberga Planter-

ingshus 1838, Planteringshusen 1839 Kb. Har sannolikt legat i el.

vid en skyddsplantering mot flygsand. — R e b b e l b e r g a

k r o g (å nr 10). F.d. värdshus. — † R e b b e l -

b e r g a p l a n t e r i n g s h u s , se Planteringshusen ovan. —

† S a n d b a c k a h u s e t 1809 Kb. — † S a n d h u s e t (å nr 10).

Sandhuset 1763 Kb, Sandhuset på planteringen 1812 Kb. —

† Ä l l e b ä c k s h u s e t . Ellebekshuset 1794 Kb. F. leden är väl ett

bäcknamn, vars första del är kollektivet älle ‘bestånd av alar’. —

† Ö s t r a t o r p 1812 Kb.


† B o s g å r d . Boës gaardtt o. 1570 Lb 2 37: 19. — † R e s t e -

( g å r d s ) f a r m e n . Restegårds Farmen 1819, Restefarmen 1821

Kb. F. leden är oviss; jfr dock OGB 11:55 f. och DS 13: 256.

1 Rebbelbergamaden fr. jlht. Införd i Jb, Kam.-koll. 19/2 1914.

Se även nr 17 Rebbelberga. — Rebbelbergamaden 1874 Jb. —

Rebbelbergamaden EK, BEK. — S. leden är best. f. sg. av mad

‘sank ängsmark’.

1 Rönneholm kr. jlht. En ö. Har ej före 1874 varit

upptagen som särskild lägenhet i Jb. — in Ryghnæholm 1360

AnnDan 1892 avskr., Reyneholmen 1510-t. Pb 106:1 avskr. o.

1650. — Rönneholm 1874 Jb. — Rönneholm 1812 RK, GIK, EK,

BEK. — F. leden är ånamnet Rönne å. S. leden är holm, vilket som

senare led i bebyggelsenamn urspr. användes om slott och befäst-

ningar omgivna av vatten (se O. v. Friesen NoB 1:111 ff.). Vid

utgrävningar år 1866 påträffades på holmen ruiner efter en slotts-

byggnad el. befästning (I. Ingers Bjärebygden 1958: 37). 2 Se I. Ingers’ diskussion av belägget SOÅ 1957–1958: 65 f.

146


? † K u n g s g å r d e n el. † R ö n n e g å r d, se ovan s. 43 f.

1 Åkesholm 1/8 uts. fr. En farm; består av uts. 1/8

mtl av nr 18 Rebbelberga, kungl. brev 19/2 1810. — Farmen Åke-

sholm 1825, Åkesholm 1874 Jb. — Åkersholms farm 1809 Lmh,

Åkersholm 1812 Kb, Farmen Åkersholm 1821 Stjernswärd s. 16,

Åkersholm EK, REK, 1948 Kb. — F. leden är gen. sg. av appella-

tivet åker. S. leden är den vid namn på större egendomar vanliga

ändelsen holm, här utan den ovan omtalade urspr. betydelsen (I.

Ingers Bjärebygden 1958: 35).

L ä g e n h e t:

Å k e s h o l m s m ö l 1 a . Åkersholms mölla

1826 Kb.

Torekovs socken

Socknen omfattar en enda by. Den är sedan år 1859 annex till

Västra Karup men var dessförinnan annex till Båstad. Den äldsta

kända notisen om det äldre annexförhållandet är från början av

1560-talet (Tyge Asmundsens ordinationslängd, K 5, Uppsala uni-

versitetsbibliotek).

Torekov ; socknen kallas också skämtsamt T u r k i e t

. — in Thorechowe 1344 DD 3 R 2:46 avskr. o. 1467 (är

brevet äkta?), Torekow (3 ggr, följt av kyrcko o.dyl.) 1489 Bjäre-

bygden 1935:41 avskr., Torekow (2 ggr, följt av kirche o.dyl.)

1514 Bjärebygden 1935:41 (Suhm NS 2 1:144), i Torekou, Tore-

kou kyrke (2 ggr) 1529 Bjärebygden 1935:42, i Torekow, Thore-

kou kircke (2 ggr) 1539 Bjärebygden 1935:42, Torckov Kirke 1561

KB 42, Torekov 1565 KB 682, Thorekow Cappell o. 1570 Lb 2 28:

1, Torekoe, Torekou 1583–1584 Jb, Toreko (5 ggr), Törekow o.

1590 CS 23, 30, Thurekoe sognn o. 1590 FortGeistlG, Tuorekou

1611–1612 Jb, Toreko o. 1620 VisLSt 94, Thorekou (2 ggr) 1624

PR 1: 26, Torekou, Toreko 1636 VisLSt 93 f., Thorechow, Torekoe

Sogen, Thorekoe 1645–1646 Jb, Thorequo Sogen, Thorequoe 1651

Decjb, Torke 1654 inskrift på altarstake i Torekovs kyrka, Tore-

kow 1656 Berntsen. — Toricko (Sochn) 1662, Toreckow (Sochn),

Torecko, Toreckou 1674, Torickou (Sochn) 1713, Torikov

(Sochn), Torikou 1754, Torekou (Sochn) 1783, Torekow (Socken)

1825, 1874 Jb. — Thorekou 1667–1668 PR 2: 12 ff., Toreko, To-

rekow, Torechows fiskeleye, Torechous Sokn och Fiskeleye, Tori-

ko, Torekou 1670–1671 Jrp, Toreko 1684 Buhrmann, Torkou, To-

rikou 1694 Db, Toreke 1753 inskrift på lampett el. ljusplåt i Tore-

kovs kyrka, Torekou Sokn och By 1767 Gillberg, Torekov GIK,

GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager endast gatehus. — F.

leden kan vara kompositionsform av ett appellativ fsk.

148

*thor(a) ‘höjd’. Se DS 13:51 och L. Moberg NoB 39:22 f. Detta är

emellertid inte den enda tänkbara tolkningen. Torekovs lokalhel-

gon hette Sankta Thora; åt henne offrades långt fram i tiden vid en

helig källa, Sankta Thoras källa. Se D. Bruce Bjärebygden 1931:

21 ff. Som Bruce a.s. antyder och K. G. Ljunggren senare (föreläs-

ning hösten 1961) utförligare motiverat, kan källan ha varit en

gammal Tors-källa, vilkens namn efter kristendomens införande

lätt maskerats, varefter det har kunnat ge upphov både till helgon-

namnet och f. leden i Torekov. S. leden är en form av kove m., an-

tingen i betydelsen ‘hydda, koja’ (D. Bruce Bjärebygden 1931: 26,

SAOB, Kalkar, ODS) el. i en äldre, i nordiskan ej säkert belagd

innebörd ‘välvning, hålighet’ (SvU art. Torekov; jfr DS 9: 233 f.). I

det senare fallet syftar namnet på den lilla bukt vid vilken Torekov

ligger. — Benämningen B 1 ä s i n g e , B l ä s i n g e h u -

s e n el. B l ä s i n g e r a d e n avser en hussamling

öster om hamnen och utmed havsstranden. Bläsinge 1858 Lmh

(»fyra st. torp»). Namnet, som väl är bildat med ortnamnen Bläsin-

ge i Jonstorps sn, Luggude hd, och Ö. Ljungby sn, N. Åsbo hd,

som mönster, syftar på husradens för blåsten utsatta läge. Se I. Ing-

ers SOÅ 1955–1956:35. — S ö d e r v ä r n , S ö d r a -

v ä r n el. Ö s t e r v ä r n är beteckningar

på en hussamling sydöst om tätbebyggelsen i Torekov. — Gårdar-

na strax söder om den koncentrerade delen av Torekovs bebyggelse

kallas T u n n b y . Jfr samma namn i Påarps by, V. Karups

sn (nedan s. 167).

IN: best. pl.: .

(1–39 vartdera ett gatehus sk. Avförda ur Jb, KB 9/12 1932 och

— nr 12 — Kam.-koll. 13/11 1890. 40 och 41 vartdera ett gatehus

sk. Avförda ur Jb, KB 9/12 1932. Urspr. kr.; överförda från kr. till

sk., KB 17/10 1949. 42 ett gatehus sk. Avfört ur Jb, KB 9/12 1932.

43–45 vartdera ett gatehus kr. Avförda ur Jb, Kam.-koll. 13/11

1890.) 46 1 sk. Gammalt nr 1. (47–49 vartdera ett gatehus kr. Av-

förda ur Jb, Kam.-koll. 13/11 1890. 50 ett gatehus kr. Avfört ur Jb,

KB 9/12 1932.) 92 och 93 vartdera en jlht sk. Upptagna, KB 9/12

1932 och Kam.-koll. 17/5 1933.


†B a c k e n 1745 Kb. — B ö r s e n el. S k j u l e t

(en träbyggnad nere vid hamnen). Det förra namnet är väl skämt-

samt och syftar på att huset är en samlingsplats för fiskare och sjö-

folk. — F e x a g å r d e n (vid Fexasträtet). Efter en

ägare på 1800-talet, en sjökapten Fex. — G ä s t g i v a r e g å r d e n

(f.d. gästgivaregård vid Storgatan). — Nilskans gård

(vid södra sidan av Storgatan). F. leden är en femi-

ninbildning till Nils el. Nilsson. — R o m a r e g å r d e n (i östra

delen av Storgatan och på dess norra sida). F. leden är släktnamnet

Romare. Jfr Romaregården i Faritslövs by, V. Karups sn (nedan s.

156). — S k j u 1 e t, se Börsen ovan. — † T o r e k o v s v ä d e r -

k v a r n el. † V ä d e r k v a r n e n. Torekou Wäderqvarn 1783 Jb,

Wäderqwarnen 1822 Lmh.

1 Vaderön el. H a l l a n d s V ä d e r ö, kallas i dagligt tal T o -

r e k o v ö el. Ö n , kr. jlht. En ö. — Wæthærø o.

1300 Vjb 31,1 j Hallandz Vædærøy 1423 DN 3:482, suederoe 1543

Antonisz, øenn, paa Væderöenn o. 1570 Lb 2 28:7, 28: 22,

Hallands Verø 1583 KB 648, Werö o. 1590 CS 23, Hallands

Verrøe 1591 KB 669, Svederöe 1644 Worm. — Wäderöen 1754,

Wäderönn 1783, Wäderön vid Torekow 1825, Wäderön 1874 Jb.

— Væderöen, Wæderöen 1667–1668 PR 2: 13, Weröen 1670–

1671 Jrp, Torikou Öö 1697 Db, Hallandz Wäderöhn (!), Hallandz

Wäderöö 1708 Db, Hallands Wäderö, Wäderön 1767 Gillberg,

Hallands Väderö GIK, GS, Hallands Väderö, Väderön EK, BEK

(»Väderön, en ö, kallas Hallands Väderö»). 1955 Kb. — F. leden i

det officiella namnet, vilket som framgår av dialektbeläggen sällan

användes på orten, är väder, här troligen = ’hårt väder, storm’. Se I.

Modéer NoB 20: 143 f. Ön har ett utsatt läge, och före fyrens upp-

sättande inträffade ofta skeppsbrott vid den. En annan möjlighet är,

att f. leden syftar på att ön »spår väder». Jfr OGB 16: 87. S. leden

är best. f. sg. av appellativet ö. Beträffande »Hallands» i namnvari-

anten Hallands Väderö se ovan s. 22. Formerna »Svederöe» etc.

beror på felaktig avdelning av förbindelsen Hallands Väderö. Se

Ljunggren Nordiska ortnamns behandling i medellågtyskan s. 65 f.

B. Lindquists antagande (NoVidSÅ 1962: 5 ff.) om ett samband

mellan dessa former och önamnet Svolder är helt osannolikt.


L o t s h u s e t . — S k o g v a k t a r e b o s t ä l l e t

. 1 Se kommentarbandet s. 225.

150

Västra Karups socken

Socknen är uppkallad efter kyrkbyn Karup, om vars namn se

nedan. Attributet Västra har, som framgår av beläggsserien nedan

s. 161 f., gammal hävd. Den förekommer ej i Jb 1874 men väl i

EK, BEK och jordregistret. Enl. Kam.-koll 9/3 1962 skall i dess

exemplar av jordeboken antecknas, att socknens namn är Västra

Karup. Jfr den närbelägna socknen Östra Karup, Höks hd, Hallands

län.

1 Bjäragården 3/8 sk. — ?Bierghegaarthen 1419

SDns 3:511 vid. 1443, ?Beryægard 1470 Rep 2:2770 (s. 192), ?Bi-

eriegord 1475 Rep 2:3607, ?paa bierged o. 1570 Lb 2 24:1, Biere-

gaarden 1583–1584 Jb, Bierregaardt 1611–1612 Jb, Bierregaard

1624 PR 1:25, Bierregaard 1645–1646 Jb, Biæregaardenn 1651

Decjb. — Biärssgårdhen 1662, Bieregården, Biäregårdz wangh

1674, Biäregården 1713, Biäragården 1754, Bjäragården 1783–

1874 Jb. — Bieregården, Bierregården, Biäre gåårdss wång, Biära

gårdz Wångh, Biärragårdz Wånngh, Bieregårdz Wangh 1670–1671

Jrp, Bieragården, Biäragården 1767 Gillberg, Bergagården 1790

Kb, Bjäragård GIK, GS, Bjäragården EK, BEK, 1955 Kb. — Jb

1662 upptager ett helt pantehemman (skatte). — F. leden är gen.

p1. av den brutna sidoformen till berg, bjm . Se Falkman s. 23.

Gården ligger i kuperad terräng.


L a v e d s . Namnet är dialektal gen. av ett mansnamn

Laved (ej upptaget i DGP; av ett äldre *Lagwith?), belagt bl.a. från

Nevishögs sn, Bara hd, och Gödelövs sn, Torna hd.

Boarp . — borop o. 1524 Krabbes Jb, ?udi Borup 1552

KB 194,1 i Borup 1558 KB 225, hoss Boerup, Boarpe wong,

1 Belägget kan även syfta på Boarp i Hjärnarps sn (ovan s. 91).

y Borup, y Boourup o. 1570 Lb 2 24:14, 24:20 f., 24:24, 28:16,

Borrop 1579–1580 Räk, Gȯėrup (!) 1624 PR 1:25, Boerup, Boerp

1651 Decjb. — Boarph 1662, Boarp, Boarph 1674, Boarp 1713–

1874 Jb. — Boarp 1670–1671 Jrp, boarp 1684 Buhrmann, Boarp

1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager

tre hela skattehemman och ett halvt kronohemman. — F. leden kan

vara fsk. gen. Boa el. Bova av ettdera mansnamnen Bo(i) och Bovi

(DGP I 1: 134 ff., 1: 156 f.; jfr ovan s. 91) el. kompositionsform av

appellativet bod ‘hydda, skjul, fäbod’. S. leden är urspr. torp ‘ny-

bygge’.

IN: best. pl.: .

1 1/2 sk. 2 3/8 sk. 3–5 vartdera 1/4 sk. 6 O r g e l n i s t j o r d e n

en jord kr. 1874 Jb; BEK. F. leden är yrkesbenämningen orgelnist

‘organist’.


J ö n s O l s g å r d . (f.d. gård; å nr 2). Efter Jöns

Olsson, en f.d. ägare, f. 1799. — K a r l P å l s (å nr 3).

Efter Karl Pålsson, en f.d. ägare, f. 1863. — P e r H a n s’ g å r d

(å nr 4; byggnaderna nu rivna). Efter Pehr Hansson,

en f.d. ägare, f. 1790.— T r o e d s g å r d (å nr 5). Ef-

ter Troed Andersson, en f.d. ägare, f. 1788. — Å k e s g å r d -

(å nr 2). Efter Åke Bengtsson, en f.d. ägare, f. 1811 (E.

Pamp Bjärebygden 1954:31).


† B o a r p s h u s 1815 Kb. — P a l m a g å r d s s t u g a n

(å nr 2). En manbyggnad med ryggåsstuga; flyt-

tad från Palmagården i Påarp (nedan s. 167).


† *K l i p p i n g s g å r d (lokaliseringen till Boarp ej helt sä-

ker). Klippingis gaardtt, Klippingis gaard o. 1570 Lb 2 24: 14, 24:

24. F. leden är gen. av tillnamnet Klipping; se DGP II 1: 575 f.

3 Brödarp 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll.

5/6 1917). — broderop o. 1524 Krabbes Jb, Brødalt (!) 1555 KB

410, Brøderup 1583–1584 Jb, Broderup 1611–1612 Jb, Brøderup

152

1624 PR 1: 25, Bröderup 1645–1646 Jb, Bröderp 1651 Decjb. —

Bröderuph 1662, Bröderup, Bröderoph 1674, Brödarp 1713–1874

Jb. — Broderup, Bröderup 1670–1671 Jrp, bröda.. 1684 Buhr-

mann, Brodarp 1690 Kb, Bröderup, Bröderop, Brödarp 1694 Db,

Brödarp 1767 Gillberg, Bröddarp GS, EK, BEK, Brödarp 1955 Kb.

— Jb 1662 upptager ett helt pantehemman (skatte). — F. leden är

flertydig. Att d-ljudet nästan genomgående stavas med ett d, talar

mot att mansnamnet Broddi (DGP I 1:162) skulle ingå. F. leden

skulle kunna vara en analogiskt bildad gen. *brўta av personbe-

teckningen fsk. brўti m. ‘förvaltare, gårdsfogde’, ev. använd som

tillnamn, el. snarare gen. av ett substantiv anknutet till stammen

brŭt-, t.ex. bråte m. ‘förhuggning, svedjeland, gärdesgård’. Se ovan

s. 94 f. och där anförd litt. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.


U f f e s . Namnet är gen. av mansnamnet Offe el. Uffe

(DGP I 2: 1512 ff.).


† B r ö d a r p s h u s. Broddarph. 1815, Broddarpshus 1825 Kb.

— V ä l a s m e d j a n . Till naturnamnet Välarna

, en utmark till Brödarp och Påarp.

1 Båstad, Lilla 1/4 sk. — Lille Båstadh 1662, Lille

båtstad 1674, Lilla Båstadh 1713, Lilla Båstad 1754–1825, Båstad

Lilla 1874 Jb. — Lilla Båstadh, Lille Bådstad, Lille Bådstedh, Lille

Bådstadh 1670–1671 Jrp, lilla boosta 1684 Buhrmann, Lilla Båstad

1767 Gillberg, L. Båstad GIK, EK, Båstad Lilla BEK, Lilla Båstad

1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett enfjärdedels kronohemman. —

Hemmanet uppodlades på 1640-talet el. något tidigare på fälads-

mark, som bl.a. tillhörde Båstad (se G. Fritzell Bjärebygden 1960:

51 ff.). Det är kanske p.g.a. detta förhållande, som gården har fått

sitt namn. Annorlunda Haller s. 211. Benämningen användes nu-

mera sällan; den har ersatts av N o r r v i k e n . GS, EK,

BEK, 1955 Kb. Detta namn gavs av Rudolf Abelin, som år 1906

köpte gården och gjorde om den till den numera berömda träd-

gårdsanläggningen. Namnet är uppkallelse efter Norrvikens träd-

gårdar vid Åby i Östergötland, vilka Abelin tidigare hade anlagt

och drivit.

Drängstorp , . — drengs storp o. 1524

Krabbes Jb, y Drengstorp, Drengstorpe engenn o. 1570 Lb 2 24: 5,

22: 11, Drengstrup 1574–1575 Räk, Drengstorp 1583–1584 Jb,

Drengstrup 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:26, 1645–1646 Jb, Drengs-

torp 1651 Decjb. — Drängztorp 1662, Drengztorp 1674, Drängs-

torp 1713–1874 Jb. — Drengstrup, Drengstorp, Drängstrup,

Drängstorp 1670–1671 Jrp, Drängstorp 1694 Db, 1767 Gillberg,

GIK, GS, Drängestorp (!) EK, BEK, Drängstorp 1955 Kb. — Jb

1662 upptager två hela pantehemman (skatte). — F. leden är gen.

av det huvudsakligen från ortnamn kända mans(bi)namnet Dreng

(Falkman s. 118, DGP I 1:202, II 1:222). S. leden är torp ‘nybyg-

ge’. — En del av byn (vid gränsen mot Salomonhög i Grevie sn)

kallas H e d e n . Se även Salomonhög ovan s. 78.

IN: best. pl.: .

5 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 6 2/3 sk.

(beteckning för nr 3, 4, Kam.-koll. 5/6 1917).


D a l e n (å nr 6, på Drängstorps utmark vid Sinarpsda-

len). Gården ligger nere i Sinarpsdalen, efter vilken den också,

med en yngre benämning, kallas S i n a r p s d a l e n

(riksspråkspåverkad form). — F o r s - P e r e n s (å

nr 6, på Drängstorps utmark vid Sinarpsdalen. Byggnaderna nu

brunna). Efter Per Nilsson, en ägare på 1800-talet, som hade fått

sitt binamn därför att hans hustru kom från Axelstorps fors i Grevie

sn. — J o n s i n g a g å r d e n (å nr 5). Många ägare

till gården har kallats Jons. Benämnes numera även R ö n n e -

g å r d e n efter en ägare på 1920-talet vid namn Rönnström. —

L y s e k u l l s (f.d. småbruk å nr 6, nu sammanlagt med

Fors-Perens). Efter en ägare under förra hälften av 1800-talet, vil-

ken kallades Lysekull. — R i d d a r e - P a u 1 u s e n s -

' (å nr 6, på Drängstorps utmark vid Sinarpsdalen). Efter

Paulus Persson, en f.d. ägare på 1900-talet. — R ö n n e g å r d e n,

se Jonsingagården ovan. — S i n a r p s d a 1 e n, se Dalen ovan.

L ä g e n h e t:

O 1 s i n g a h u s e t (å nr 6). Namnet troligen från

154

andra hälften av 1800-talet, då en Lars Olsson, kallad -

, ägde huset.


† L i l l e g å r d 1778 Lmh.

Elestorp , . — Elnstorp2 (!) o. 1524 Krabbes

Jb, i Illestorp 1557 KB 88, Elluffstorp 1574–1575 Räk, Eluffstorp

1583–1584 Jb, Elluffstrup 1645–1646 Jb, Ellestorp, Elestorp 1651

Decjb. — Ällstorph, Illestorph 1662, Eelestorp, Eilestorph, Eeles-

torph, Eilestorp 1674, Ellestorp 1713, Ellestorp, Elestorp 1754,

Elestorp 1783–1874 Jb. — Eilestorp, Eillestorp, Eilestrup, Elles-

torp, Ellestorph, Ellesstorpa Wang, Ehlesstorpa Wang, Elofs torp,

Elofztorpa Wang, Elofstorpa Wång 1670–1671 Jrp, eillestorp 1684

Buhrmann, Elestorp 1767 Gillberg, Elistorp 1845 Kb, Elestorp


hemman och ett enfjärdedels kronohemman. — F. leden är gen. av

mansnamnet Elef, under senmedeltiden och början av nyare tiden

ofta även skrivet Eluf (DGP I 1:224 ff.; jfr SOH 1: 47). S. leden är

torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .



B a c k a g å r d a r n a (å nr 3 och 4). På den

högst belägna delen av byn. — S v e n J ö n s’ (å nr 4).

Efter Sven Jönsson, en f.d. ägare, f. 1850.

L ä g e n h e t:

† E l e s t o r p s h u s 1826 Kb.

Erikstorp — i Ericstorp 1450 DiplChrI 35, Ericks-

torp o. 1524 Krabbes Jb, Eyrickstrup 1558 KB 225, Erickstorp

1579–1580 Räk, Erichstorp 1624 PR 1: 26, Erickstorp 1651 Decjb.

— Erichztorp, Erichstorph 1662, Erichztorph, Erichztorp 1674,

Erickztorp 1713, Erichstorp, Erickstorp, Erikstorp 1754, Erichs-

torp, Ericstorp 1783, Erickstorp 1825, Erikstorp 1874 Jb. —

Erichztorp, Erichstorp 1670–1671 Jrp, Erichstorp 1694 Db, Eriks- 2 Väl felskrivning för *Elustorp.

torp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upp-

tager två hela (ett utan mantalsuppgift; komplettering ur Jb 1666)

och ett halvt skattehemman samt två halva kronohemman.

— F. leden är gen. av mansnamnet Erik (DGP I 1: 247 ff.). S. leden

är torp ‘nybygge’. — Gårdarna i södra delen av byn, vid gränsen

mot Häljarp, kallas M a d e n . Namnet är best. f. sg. av

mad ‘sank ängsmark’.

IN: best. pl.: .

1 2/3 sk. 2 1/3 uts. fr. (KDS salubrev 18/5 1888 och 19/3 1897,

tidigare kr.). Har tillhört Malmö hospital. 5 3/8 sk. 6 2/3 sk. (be-

teckning för 1/3 mtl nr 3 och 1/3 mtl nr 4, Kam.-koll. 17/8 1915).


B e r g e t - H e n n e t, se Hennet nedan. — H a s s e l b a c k e n

(å nr 6). BEK, 1955 Kb. Relativt nytt men topografiskt

berättigat kafénamn. — H e n n e t el. B e r g e t - H e n n e t

(å nr 6). Henned GIK, GS. Den urspr. benämningen

är Hennet; dubbelnamnet kom till först på 1900-talet. Hennet är

möjligen urspr. ett adverb hänet ‘bort (fr.a. i östlig riktning)’. Ad-

verbet, som enl. dr I. Ingers (muntlig upplysning) troligen har ut-

vecklats ur ett *hän-dit, är belagt från Frosta och Bara härader. Det

har inte upptecknats i Bjäre; däremot finns en parallellbildning

uppet ‘upp’ belagd där. Om härledningen av namnet är riktig, får

man antaga, att adverbet har blivit obsolet i Bjäre, varvid namnet

har kommit att fattas som best. f. sg. av ett neutralt substantiv (det

kan nu konstrueras med prep. på). Hennet har ett isolerat läge öster

om de andra gårdarna i byn. — H å k a n g å r d el.

H å k a n s el. H å k a n s A n t o n s (å

nr 5). De två första namnen troligen efter Håkan Persson, som

1699 ägde gården. Det senare efter Anton Jönsson, en f.d. ägare på

1900- talet.— L a r s’ el. L a r s B a c k e s (å nr

1). Namnet från slutet av 1800- el. början av 1900-talet. — P e l l e

R o s’ (å nr 6). Efter Per Johansson, en f.d. ägare under

1800-talet, vars binamn berodde på att han kom från Rostorp,

Hasslövs sn, Höks hd, Hallands län. — S t a f f a n s ( g å r d ) -

(å nr 5). Efter Staffan Svensson, en f.d. ägare, f. 1780.

— S t y r m a n s g å r d e n el. S t y r m a n n e n s

156

(å nr 6). Efter styrman Per Svensson, en f.d. ägare, f.

1821.


† E r i k s t o r p s h u s. Erikstorpsh. 1817 Kb. — S o l b a c k -

e n (namn på ett kafé å nr 1). BEK, 1955 Kb.

Faritslöv . — Ffarehessle o. 1524 Krabbes Jb, farhessle

1574–1575 Räk, Farhesle 1583–1584 Jb, Farehisle 1611–1612 Jb,

Farresløff 1624 PR 1: 25, Faarehisle 1645–1646 Jb, Farislöff 1651

Decjb. — Farhassle 1662, Faresslöf, Faressloff, Faresslöff, Faress-

lof, Farelsse 1674, Faritzlöf 1713, Faritslöf, Faritzlöf 1754, Farits-

löf 1783–1874 Jb. — Fareslöf, Farelse, Fareslööf, Fareslöff, Faräs-

löf 1670–1671 Jrp, Fareslö 1683 Kb, Faritzlöf 1694 Db, Fareslöf

1700 Db, Faritslöf 1767 Gillberg, Färitslöf, Färislöf 1840 Kb, Fa-

ritslöf GIK, Faritslöv GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager

fem hela pantehemman (skatte). — F. leden är adj. fager ‘ljus,

vacker’. S. leden är kollektivet hässle ‘hasselbestånd’. Se Haller s.

190. Mellanvokalen, som har försvunnit i uttalet, har fått sitt i i

skriftformerna genom inverkan från kanslidanskan, som ofta stava-

de svagtonigt e med i. Se B. Ejder NoB 42: 59 och 61. Någon has-

selvegetation finns inte numera vid byn. — Bebyggelsen vid grän-

sen mot Påarp kallas T u n n b y. Se under Påarp nedan s. 167.

IN: best. pl.: .

5 3/4 sk. 6 1/2 sk. 7 3/8 sk. 8 3/4 sk. (beteckning för nr 1, 2,


5/6 1917).


H å l e g å r d e n (å nr 6). F. leden är komposi-

tionsform av håla ‘sänka’. Gården ligger i en sänka. — H å l e -

N i l s e n s (å nr 6; ej identisk med Hålegården).

Namnet troligen från 1800-talet. — R o m a r e g å r d e n -

el. R o m a r e - O l a s el. O l a s (å

nr 5). De två senare namnen efter Ola Pålsson, en f. d. ägare, f.

1830. F. leden i de sammansatta namnformerna är släkt- el. binam-

net Romare. — T r o e d s (å nr 8). Troligen efter Troed

Bengtsson, en f.d. ägare, f. 1758.


† F a r i t s l ö v s h u s. Faritslöfshus 1815 Kb. — S k y l e n s

(ett hus å nr 6, på Håle-Nilsens mark). Namnet är väl gen.

av ett personbinamn Skylen, av dunkelt ursprung.

Glimminge , . — glymenge o. 1524 Krabbes Jb,

i Glymminge 1551 KB 60, i Gliminge 1557 KB 88, Glemminge

marck (2 ggr), y Glemminge (3 ggr), hoss Glemminge o. 1570 Lb 2

22: 17, 24: 7, 23: 15 f., 23: 21, 24: 13, 24: 23, gliminge 1574–1575

Räk, Gleminge 1583–1584 Jb, Gliminge 1611–1612 Jb, Glimmin-

ge 1621 KB 32, 1624 PR 1: 25, Glemminge 1645–1646 Jb, Glim-

minge 1651 Decjb. — Glöminge, Glömminge 1662, Glemminge,

Gleminge 1674, Glimminge 1713, Glimminge, Glemminge 1754,

Glimminge 1783– 1874 Jb. — Glemminge, Gleminge, Glimminge,

Gliminge, Glimming 1670–1671 Jrp, glimminge 1684 Buhrmann,

Glimminge 1694 Db, 1767 Gillberg, Gleminge 1779 Kb, Glim-

minge GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt

och ett enfjärdedels skattehemman, fem hela pantehemman (skat-

te), två halva kronohemman, ett enfjärdedels kyrkohemman samt

två halva utsocknes frälsehemman. — Glimminge, som säkerligen

är ett äkta inge-namn, har i Hellquist -inge s. 36 f. tolkats patrony-

miskt; samma tolkning föres fram av Haller s. 190. Detta förslag är

emellertid mindre antagbart: det finns ingen personnamnsstam

*Glim-, och ett Glœm- el. Glym-, som Hellquist föreslår, är föga

sannolikt. Jfr Palmérs kritik ANF 52: 44 f. Att en del av de äldre

skrivningarna har y (ö) i stammen, behöver endast innebära, att

stamvokalen i äldre tider alternativt har kunnat labialiseras. Jfr

Ståhle -inge s. 448. Palmér, liksom senare Ståhle -inge s. 506, har

a.s. en mer antaglig, toponymisk tolkning av namnelementet Glim-:

det är besläktat med verbet glimma och identiskt med en stam glīm-

, som är vanlig i namn på vattendrag och sjöar. Speciellt ofta före-

kommer namnelementet i Skåne: det finns fem större orter med

namnet Glimminge, och dessutom ingår stammen som f. led i Gli-

mån, Glimåkra och Glimsjön (Palmér a.s.). För Glimminge i Västra

Karup bör namnet ha haft samband med bäcken, som rinner genom

byn och nu för tiden kallas Glimmingebäcken, el. med de sankmar-

ker, som finns vid byn och som förr mycket väl kan ha bildat mind-

re vattensamlingar. Den normala utvecklingen av ljudföljden īm i

bjm. är till

158

. Uttalsformen - av namnet, vilken förefaller vara den genu-

ina, beror troligen på ordlängdsbalans (se J. Sahlgren NoB 18:61

ff.). Det finns ingen anledning att med Palmér a.s. på grund av utta-

let skilja ut Glimminge i Bjäre från de övriga skånska Glim-

namnen: både Glimminge i Färingtofta sn, N. Åsbo hd, och Gli-

måkra, Ö. Göinge hd, har alternativa uttal -. — Ett bebyggt

område i sydvästra delen av byn, på en del av området mellan vä-

gen Möllhult—Öllöv och barrskogen nere vid havet, kallas N y -

t å n g a (N ö t å n g a ?, N ä t å n g a ?) , -, .

Det vacklande uttalet gör det svårt att bestämma f. leden. S. leden

är väl böjningsform av appellativet tånge m. ‘framskjutande del av

terrängen, udde’. I så fall är »tången» bergknallen Stockaryd.

IN: best. pl.: .

1 3/4 uts. fr. 2 1/4 uts. fr. 3 P e r G ö r a n s 1/8 sk. 4

1/4 sk. 5 och 6 vartdera 1/3 sk. 9 T o r b o r g s -, 1/4

sk. 10 † T r u m p e t a r e b o s t ä l l e t el. S l ä t t a b o n s

1/4 uts. fr. (KB köpebrev 9/10 1929, förut kr.). Har varit bostäl-

le åt trumpetaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.;

senare indraget. Trumpetar Bostället 1792 Lmh. Benämningen

Slättbons är från 1800-talet. 11 3/8 sk. 12 1/4 sk. 17 kr. jlht. En

kyrkojord. 18 N o r r a K ä r r en utjord kr. Norra Kärr 1874 Jb; N.

Kärr BEK. 19 1/2 sk. (beteckning för nr 7, 8, Kam.-koll. 5/6 1917).

20 2/3 sk. (beteckning för nr 13, 14, Kam.-koll. 5/6 1917). 21 1/2

sk. (beteckning för nr 15, 16, Kam.-koll. 5/6 1917).


B o s el. B o s g å r d (å nr 21). — B u g g e s

, (å nr 5). Namnet är gen. av ett mans(bi)namn Bugge

(DGP I 1:171, II 1:156 f.). Gårdnamnet troligen från 1600- talet. —

E r i k s (å nr 11). Troligen efter Erik Lindström, en f.d.

ägare, f. 1791. — F l a t a k u l l (å nr 12). Gården ligger

vid en upptill platt höjd, som tidigare kallats Flatakull. — H o v -

g å r d e n el. H o v g å r d s g å r d e n (!)

(å nr 1). Hofgårdens Tomter 1805 Lmh. Se Hovgården i Ängels-

bäck, Grevie sn (ovan s. 83). — H u l t e t (å nr 2). hultet

(som marknamn) 1670–1671 Jrp. Namnet är best. f. sg. av hult

‘liten skog, skogsdunge’. — I n g e b o r g s (å nr 21). San-

nolikt efter en f.d. ägarinna, som finns omnämnd i Jb 1662. —

J e p p e n s (å nr 19). Efter en dräng (!) på gården, som

kallades Jeppen. — K a r l s el. K a r l s A r o n s

(å nr 21). Det förra namnet efter Karl Samuelsson, en f.d. ägare, f.

1829. Det senare efter Aron Nilsson, en f.d. ägare på 1900-talet. —

K ä r r e t (å nr 20). Ligger vid ett kärr. — L å n g ä n g a

el. L å n g ä n g e n (å nr 4; byggnaderna nu ned-

brunna). Kallas även M i c k e 1 s . Det förra namnet kan

gården ha fått därför att den vid skiftet fick »ängarna» (utmarken)

placerade långt från åkermarken. Det senare namnet efter Mikael

Petersson, en f.d. ägare, f. 1801. — L ö n h u l t (å nr 19).

EK, BEK; jfr Lönhultsåkrar 1821 Lmh. F. leden är trädnamnet

lönn. Detta uttalas numera med kort vokal i bjm. S. leden är hult

‘liten skog, skogsdunge’. — M i c k e 1 s, se Långänga ovan. —

N a l s , (å nr 21; byggnaderna nu rivna). Namnet är

gen. av ett personnamn, ovisst vilket. Enl. ett par meddelare skulle

Niklas (Nigels, Negels) förr ha uttalats , , men normaliter

bör detta namn i bjm. snarare ha utvecklats till . — N y -

m a n s (å nr 5). Efter en ägare i början av 1800-talet, vil-

ken p.g.a. att han var nyinflyttad i trakten fick binamnet Nyman. —

P å l E b b e s (å nr 20). Efter Pål Ebbesson, en f.d. ägare

på 1700-talet. — S t o r e - P a u l u s ’ (å nr 6). Efter Pau-

lus Persson, en f.d. ägare, f. 1840. — S v i r e n b ö s s a

(å nr 11). Namnet är troligen en dialektal gen. av ett till sin inne-

börd dunkelt binamn. — S v ä r d s (å nr 19). Svärds var bi-

namnet på John Pålsson, en f.d. ägare, f. 1871.— U f f e s el.

U f f e s P e r s (å nr 19). Det förra namnet troligen

efter en ägare på 1600-talet. Det senare efter Per Nilsson, som o.

1860 köpte gården.


† G l i m m i n g e h u s. Glimingehus 1815 Kb. — † N u n n e -

k l o s t e r s h u s . Nunne klosters hus 1817 Lmh. Väl en spefull

benämning på ett hus som beboddes av några ogifta kvinnor. —

† P l a n t e r i n g e n 1835 Kb (ej helt säkert lokaliserad till Glim-

minge). — † P r o f e t h u s e n. Profeta husen 1817 Lmh. — † Ö r

j a n s h u s 1817 Lmh.

1 Holm el. H o l m e n 1/3 sk. — holmen 1584 Mtl,

1624– 1625 Räk, Holmind 1651 Decjb. — Holmen 1674–1783,

Holm 1825, 1874 Jb. — Holmen, Hollmenn, Hollmen 1670–1671

Jrp, hollmen

160

1684 Buhrmann, i Holmen 1735 Kb, Hollmen 1767 Gillberg, Hol-

men GIK, Holm GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Namnet är best. f. sg.

av appellativet holm, en alternativ form till holme, med en trolig

betydelse ‘upphöjning över kringliggande markyta’ (jfr SOH 1:

123). Gården ligger på en höjd. Den obestämda form, som finns i

en del yngre källor, beror väl på påverkan från sockennamnet Holm

i Halmstads hd.

L ä g e n h e t:

† H o l m e n s h u s 1826 Kb.

Hånarp . — Honnarp 1584 Mtl, Hannerup 1593–1594

Jb, 1617 KB 283, 1618 KrSk 1:392, Honnerup 1624 PR 1:25,

Hunnerup 1645–1646 Jb, Honnerup, Honnerop, Honnerp 1651

Decjb. — Hunnarph, Hunarph, Hunarp 1662, Honarp, Honneroph

1674, Honnarp 1713, Hånarp 1754–1874 Jb. — Honnarp, Honarp,

Hönnarp 1670–1671 Jrp, Honarp 1694 Db, Hånarp 1767 Gillberg,

GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager två halva

kronohemman samt tre halva, ett treåttondels, två enfjärdedels och

ett enåttondels utsocknes frälsehemman. — F. leden är fsk. gen.

Huna av mansnamnet Huni. Detta har få belägg i fön. — de namn

som upptages i artikeln Huni i DGP I 1: 582 f. är samtliga från

Sydjylland och enligt R. Hornby NordKultur 7: 226 lån från frisis-

kan — men det måste supponeras tillräckligt ofta i ortnamn för att

dess existens kan anses väl styrkt. Se t.ex. SOH 1: 21, SOSk 13:

182, SOÄ 4: 42, 10: 56, 15: 20 ff. samt Ödeen s. 123 f. Stamvoka-

len är urspr. lång men kan som i Hånarp, där diftongen motsva-

rar ett äldre ŭ, förkortas genom ordlängdsbalans (se J. Sahlgren

NoB 18:61 ff.). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .

1 1/4 uts. fr. 2 1/2 sk. 3 1/4 sk.

L ä g e n h e t:

† H å n a r p s h u s. Hånarph. 1818 Kb.

Häljarp . — ?Hellerup 1552 Gøyes Jb 22, Hellerup

o. 1570 Lb 2 27: 12, 1624 PR 1:26, Hellerop 1651 Decjb. — Hel-

liarph 1662, Hillerup (!), Hillerop (!) 1674, Hillarp (!), Häljarp

1713, Häljarp 1754, Hälljarp 1783, Heljarp 1825, 1874 Jb. — Hel-

lierup, Hiellerup (!) 1670–1671 Jrp, Heljarp 1697 Db, Häljarp 1767

Gillberg, Heljarp GIK, Häljarp GS, EK, BEK, Heljarp 1955

Kb. — Jb 1662 upptager ett helt och ett halvt kronohemman. — F.

leden är fsk. gen. Helgha av mansnamnet Helghi (Falkman s. 138,

DGP I 1: 495 ff.). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.

1 1/2 sk. 2 B ö c k e r g å r d e n 1/3 sk. EK, BEK.

F. leden är väl yrkesbenämningen böckare ‘tunnbindare’. Jfr nedan

s. 168.


S t a r a g å r d e n (å nr 1). Johan Pålsson Stare

köpte gården i början av 1800-talet. — V ä s t e r v å n g

S. leden är vång ‘gärde’.

Karstorp , kallas även i Förslöv och Barkåkra, till åt-

skillnad från Karstorp i Förslöv, N o r r a K a r s t o r p -

. — ?y Karstorp 1406 SDns 1:567 avskr. 1700-t., i Karls-

torp 1450 DiplChrI 35, Karstrup 1558 KB 225, kastrup 1574–1575

Räk, ?Kastorp 1586 KrSk 1: 300,3 Kastrop 1624 PR 1: 25, Castorp

1651 Decjb. — Karsstorph, Karsstorp 1662, Karstorp 1674–1874

Jb. — Karstrup, Kastrup 1670–1671 Jrp, Karstorp 1694 Db, Kars-

torp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upp-

tager ett helt skattehemman och et halvt kronohemman. — F. leden

är gen. av mans(bi)namnet Karl (DGP I 1: 725 ff., II 1: 542 f.).

Beträffande utvecklingen till Kars- se Karstorp i Förslövs sn (ovan

s. 54). I motsats till detta namn har konsonantförbindelsen här

medfört vokalförkortning, och rs har alternativt assimilerats till s

(jfr Wigforss SHF s. 487). S. leden är torp ‘nybygge’.

IN: best. pl.: .

1 1/2 sk. 2 1/3 sk.

L ä g e n h e t:

† K a r s t o r p s h u s. Karstorp hus 1825 Kb.

Karup , , , . — i Karup

1557 KB 88, Charup Sognn, Carups och hoffs sognir o. 1570 Lb 2

22:2, 28:18 f., Karup (3 ggr), Kaarup o. 1590 CS 23, 30, Karup 3Belägget kan även avse Karstorp i Förslövs sn.

162

Sognn o. 1590 FortGeistlG, Karup 1607 KrSk 1:355, Karup S.

1608 ibm 1:358, Karop 1611–1612 Jb, Kaarup S. 1618 KrSk

1:392, Karup (3 ggr), Carup o. 1620 VisLSt 92, 94, Karup (Sogen)

1624 PR 1: 25, Karup S. 1630 KrSk 1: 443, Vester Karup Sogn

1632 KB 664, Carpe Sogn 1634 KB 655, Karup Sogen Och Bye

1645–1646 Jb, Karop (Sougenn) 1651 Decjb, Karup 1656 Bernt-

sen. — Karuph (Sochn), Karup Sochn 1662, Wester Karup, Karup

(Sochn), Karop, Karuph 1674, Karup (Sochn) 1713–1783, Karup

(Socken) 1825, Karup Socken (»Västra» senare tillskrivet före

»Karup»), Karup 1874 Jb. — Karups Sochn, Karup, Wester Ka-

rupz kiörkia 1670–1671 Jrp, Karup 1684 Buhrmann, 1694 Db, Ka-

rups Sokn och By 1767 Gillberg, W. Karup GIK, V. Karup GS,

(V.) Karup EK, Karup BEK, (Västra) Kamp 1955 Kb. — Jb 1662

upptager ett helt och två halva pantehemman (skatte) samt sex hal-

va kronohemman. — F. leden är fsk. gen. av antingen ett mansför-

namn *Kaki (DGP I 1:719) el. ett manstillnamn fda. Kake, fsk.

*Kaka (DGP II 1: 528). Se SOH 1: 21. Jfr det närbelägna Östra

Karup, Höks hd, Hallands län, bland vars belägg i SOH 1:18 och

1:21 märks skrivningar som Kagorp (1506), Kagerup(p) (o. 1570)

och Kagerup (1577). Till dessa kan fogas ett »kagarp» från c:a

1455 (Herr Aage Axelssøns (Thott) »jordebok», utg. av S. Welan-

der i Vetenskaps-Societetens i Lund årsbok 1957, s. 56). Jfr även

byn Karup i Färingtofta sn, N. Åsbo hd, vars äldsta belägg är:

Kaghorp (Kagharp) 1410, Kakethorp första tredjedelen av 1400-t.,

Kagarop (2 ggr), Kagerop 1421. Beläggen är tvetydiga när det gäll-

er att avgöra vilka el. vilket personnamn som ingår i ortnamnen,

även om man åtminstone för Östra Karups vidkommande p.g.a.

skrivningen »kagarp» från c:a 1455 snarast blir böjd att supponera

ett *Kaki. Detta namn är visserligen dåligt styrkt (se DGP a.s.) men

bör ingå i namnet Kagarp, Långaröds sn, Färs hd, uttal ,

1552 skrivet Kagerup, vilket namn alltså kan vara etymologiskt

identiskt med Karup men förekommer i en mindre nedslipad form.

Skrivningarna med -orp i Karup-namnen kan i så fall vara rena

»skrivarpåfund» (jfr t.ex. beläggsserien för Ranarp, ovan s. 57, och

för Tommarp, SkO A 18:46), men de kan också avspegla vokalens

försvagning a>e>o. S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Ett be-

byggt område vid gränsen mot Glimminge kallas H u l t e t .

Namnet är best. f. sg. av hult ‘liten skog, skogsdunge’. — Den be-

byggda utmarken

nordöst om byn heter K a r u p s g a t a . Gata betyder

här ‘utmark’.

IN: best. pl.: , .

1 P r ä s t g å r d e n el. K a r u p s p r ä s t -

g å r d 1 kr. Boställe åt kyrkoherden i Karups

pastorat. prestegaardenn, prestegaarden o. 1570 Lb 2 22: 8, 22: 10;

Prästegaarden, Prästegården 1670–1671 Jrp, Prestegården, Karups

Prästegård 1740 Kb, Prostegården 1795 Kb. 6 1/4 sk. 7 1/3 sk. 8

1/3 uts. fr. (KB köpebrev 2/6 1916, förut kr.). Har varit boställe åt

andre korpralen vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; se-

nare boställe åt förste sergeanten vid samma skvadron och reg. 9

1/3 sk. 10 1/3 uts. fr. (köpekontrakt 10/12 1920 och 22/6 1923,

förut kr.). Har varit boställe åt trumpetaren vid Bjäre hds skvadron

av Skånska husarreg.; senare indraget. 13 en jord kr. Tillhör Ka-

rups kyrka (utbruten från Prästgården, ägoskifte 19/12 1845. Upp-

tagen, Kam.-koll. 13/2 1871, med anteckning, att även den i Jb

1825 upptagna lägenheten D e j n e h u s e t ingår). Deinehuset

1783, Dejnehuset 1825, 1874 Jb. F. leden är yrkesbenämningen

degn ‘klockare’. (14 en jord kr. Utesluten, Kam.-koll. 1/11 1929.)

15 25/32 kr. och 7/32 uts. fr. (beteckning för nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6

1917. Urspr. 1 kr. 7/32 mtl uts. fr., KB köpebrev 1/5 1916). Har

varit boställe åt förste korpralen vid Bjäre hds skvadron av Skånska

husarreg.; senare boställe åt fanjunkaren vid samma skvadron och

reg. 16 1/4 sk. (beteckning för nr 4, 5, Kam.-koll. 5/6 1917). 17 5/6

uts. fr. (KB köpebrev 2/6 1916, förut kr. Beteckning för nr 11, 12,

Kam.-koll. 5/6 1917). Har varit boställe åt andre korpralen vid Bjä-

re hds skvadron av Skånska husarreg.; senare boställe åt förste ser-

geanten vid samma skvadron och reg. Redovisas från början som

två skilda nr i Jb 1874 (nr 11 1/2 kr., nr 12 1/3 kr.), senare sam-

manförda, Kam.-koll. 5/6 1913.


K a r u p s g ä s t g i v a r e g å r d el. G ä s t -

g i v a r e g å r d e n (f. d. gästgivaregård å nr 7).


† K a r u p s h u s 1815 Kb. — † K y r k h u s e t 1811 Kb. —

L a r s ’ (i utmarken, å nr 1). — M a n t a l s s k o l a n

164

(f.d. skolhus i utmarken, å nr 1). Har fått sitt namn

p.g.a. läget vid Mantalsbacken. — T u r e s el. T u r e s

P e r s (i utmarken, å nr 1). Det förra namnet efter en

ägare i början av 1800-talet. Det senare efter dennes son, f. o. 1840.


† * H o v g å r d e n. Hogården 1670–1671 Jrp (kronohemman).

Se Hovgården i Ängelsbäck, Grevie sn (ovan s. 83 f.).

Lillaryd . i Litlerød 1489–1494 Rep 2: 12925, Lillerödt

1579–1580 Räk, Lillerøedt 1608 KrSk 1:358, Lilleröd 1611–1612

Jb, 1645–1646 Jb, Lillerid, Lillered 1651 Decjb. — Lilleredh, Lil-

lerädh 1662, Lillaredh 1674, Lillarödh 1713, Lillaröd 1754, Lilla-

ryd 1783–1874 Jb. — Lilleredh, Lillerödh, Lillered, Lillaredh

1670–1671 Jrp, lillare 1684 Buhrmann, Lilleröd 1694 Db, 1767

Gillberg, Lillaryd GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 uppta-

ger ett halvt pantehemman (skatte) och ett tvåtredjedels krono-

hemman. — F. leden är en svag f. av adj. liten. S. leden är ryd ‘röj-

ning i skog’. Se N. Palmborg SOÅ 1942–1945: 18.


Mäsinge . — Mesenge o. 1524 Krabbes Jb, y Messinge

(wong) o. 1570 Lb 2 22: 22, 23: 1, Mesinge 1574–1575 Räk, Me-

sing 1583–1584 Jb, Messinge, Mesinge 1611–1612 Jb, Messzinge

1624 PR 1: 25, Mesinge 1645–1646 Jb, Messinge 1651 Decjb. —

Messinge 1662, 1674, Mäsinge 1713–1874 Jb. — Mesinge, Mä-

singe, Meessinge, Messinge, Messinnge 1670–1671 Jrp, Mesinge,

Mäsinge 1694 Db, Mäsinge 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK,

1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett halvt skattehemman, fyra hela

pantehemman (skatte) samt ett halvt och ett entredjedels krono-

hemman. — Namnet är dunkelt, men byns storlek talar för att det

rör sig om ett äkta inge-namn. Liknande namn har antagits vara

bildade till mes ‘flätad ryggkorg, klövjekorg’ (se t.ex. OGB 5: 130

och där anförd litt.), i vilket fall väl en jämförelse skulle ligga till

grund för namngivningen, el., vilket förefaller vara det troligaste

för bjärenamnets vidkommande, fågelnamnet mes (se DS 8:114

och J. K. Sørensen Fynske Aarbøger 5:340). Båda de disku-

terade orden har urspr. ē. Det är därför egendomligt, att någon al-

ternativ uttalsform * inte har kunnat påträffas, eftersom

äldre ē i V. Karup diftongeras till , mera sällan, men i så fall bara

alternativt, till . Möjligen kan uttalet av namnet bero på att ē före

diftongeringen på grund av ordlängdsbalans (se J. Sahlgren NoB

18: 61ff.) har förkortats till ĕ: i de fall då œ <ĕ (œ ) diftongeras, före-

kommer nämligen bara (exx.: , ‘släde’, , -

, etc.). Av topografiska skäl går det knappast att här förut-

sätta det vattendrags- och sjönamnselement mas-, som det anknytes

till bl.a. i SOÅ 9 2:206.

IN: best. pl.: .

3 1/2 sk. 4 3/8 sk. 5 2/3 sk. 8 1/3 sk. 9 3/8 sk. 12 en utjord kr. 13

3/8 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 5/6 1917). 14 2/3 sk.

(beteckning för nr 6, 7, Kam.-koll. 5/6 1917).


B e n g t J ö n s’ (å nr 5). Efter Bengt Jönsson, en f.d.

ägare på 1800-talet. — B r a s k a g å r d e n el.

G a m l e g å r d (å nr 9). Det förra och äldre namnet

efter en smed vid namn Hans Brask, en f.d. ägare, f. 1779.—

D a l s b e r g el. D a l s b e r g s s t ä l l e t

(å nr 8). S. leden i det senare namnet är best. f. sg. av bjm.

‘mindre el. medelstor bondgård’. — G a m 1 e g å r d, se Braska-

gården ovan. — H å k a n g å r d (nr 3). — L u n -

d a g å r d ( e n ) (å nr 13). lunde gaard o. 1570 Lb 2

23:6, Lundegård 1690 Kb, Lunnagården 1705 Kb, Lunnagård 1815

Kb. F. leden är kompositionsform av lund ‘mindre trädsamling’. —

M ö l l h u l t s - S t a f f a n s (å nr 5). Efter en f.d.

ägare, som kom från byn Möllhult i samma sn. — R o t t a g å r -

d e n (å nr 14). Möjligen efter ryttaren Peer Rooth,

nämnd i Jb 1662. — S u t a r e g å r d (å nr 4). F. le-

den är en numera obsolet yrkesbenämning sutare ‘skomakare’ (se

Kalkar). — Å s e n (å nr 14). Gården ligger på en ås.


M ä s i n g e m ö 11 a (en väderkvarn å nr 4). —

† M ä s i n g e h u s 1815 Kb.

166

Möllhult . — i Mølloth (!) 1489–1494 Rep 2: 12925,

Mölloltt o. 1524 Krabbes Jb, Möallt (!) 1579–1580 Räk, Møallt

1583– 1584 Jb, Möllolldt 1611–1612 Jb, Mølleholt 1621 KB 32,

Møllilt 1624 PR 1:25, Mølholt 1632 KB 664, Moalt (!) 1645–1646

Jb, Mölillt, Mölilt 1651 Decjb. — Möllhult, Möllelt 1662, Möhl-

hullt, Möhlhult 1674, Mölhult 1713, Möllhult 1754, Möllehult

1783, Möllhult 1825, Möllehult, Möllhult 1874 Jb. — Möllhult,

Möllehulltt, Mölhult, Molsshult (!) 1670–1671 Jrp, mölhult 1684

Buhrmann, Möllehult 1767 Gillberg, Myllhult 1805 Kb, Möllhult

GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upptager ett helt skatte-

hemman och ett halvt utsocknes frälsehemman. — F. leden är

kompositionsform av mölla, här troligen i betydelsen ‘vatten-

kvarn’. Se Falkman s. 75. S. leden är hult ‘liten skog, skogsdunge’.

— Den sydvästra delen av byn kallas N e d r e M ö l l h u l t

.

IN: best. pl.: .

1 1/2 sk. (Kam.-koll. 23/12 1914, tidigare del av 3/4 sk. nr 10,

11). 2 1/4 sk. (Kam.-koll. 23/12 1914, tidigare del av 3/4 sk. nr 10,

11). 3 Ö v r e M ö l l h u l t el. M ö l l h u l t s g å r d e n

3/8 uts. fr. (KDS köpebrev 1/4 1937, tidigare kr. Be-

teckning för nr 1, 2, Kam.-koll. 23/12 1914). Har varit boställe åt

kvartermästaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; se-

nare indraget.


E b b e s g å r d (å nr 1; byggnaderna nu rivna).

Namnet troligen från 1700-talet. — S t å h l e n s (å nr 1).

Gården ägdes under 1800-talet av en släkt Ståhl.

Påarp . — poerop o. 1524 Krabbes Jb, ?Porrup 1552

Gøyes Jb 488, Poerup marck, y Paarup, Poarpe marck (2 ggr) o.

1570 Lb 2 23:7, 24:3, 24:11, 24:22, Poerup 1574–1575 Räk, Paarp

1583–1584 Jb, Porop 1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Paa-

rup 1611–1612 Jb, Paaerup 1624 PR 1:25, Paarup 1645– 1646 Jb,

1651 Decjb. — Pååruph, Pårrup, Påruph, Påårph 1662, Påarph,

Påarp, Paarp 1674, Påarp 1713–1874 Jb. — Påarp, Poarp, Påårp,

Paarpe Wånng 1670–1671 Jrp, påarp 1684 Buhrmann, Påarp 1694

Db, 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662 upp-

tager fem hela pantehemman (skatte) och ett halvt

kronohemman. — F. leden är fsk. gen. Pāa av del bl.a. från Skåne

belagda mans(bi)namnet Pā(i) (Falkman s. 163 f., DGP I 2:1065

ff., II 2:791 ff.). S. leden är urspr. torp ‘nybygge’. — Ett bebyggt

område i östra delen av byn, vid gränsen mot Karups och Glim-

minge byar, kallas H u 1 t e t . Namnet är best. f. sg. av hult

‘liten skog, skogsdunge’. — Några gårdar i östra delen av byn (å nr

4 och 8) kallas To m m a r p . Namnet är väl uppkallelse

efter någon av de skånska orterna med detta namn. — Några sprid-

da gårdar vid gränsen mot Faritslöv kallas T u n n b y -, .

Namnet syftar på att bebyggelsen är gles. Se I. Ingers SOÅ

1955–1956: 35; jfr SkO A 18: 66.

IN: best. pl.: .

1 3/8 sk. 4 1/2 sk. 7 3/4 sk. 8 2/3 sk. 9 3/8 sk. (beteckning för nr

2, 3, Kam.-koll. 5/6 1917). 10 2/3 sk. (beteckning för nr 5, 6,

Kam.-koll. 5/6 1917).


B e r t i l s (å nr 8). — H å k a n s (å nr 7).

Troligen efter Håkan Jönsson, en ägare under senare delen av

1700-talet. — H ö ö k a g å r d e n (å nr 10). Efter en

släkt Höök, som ägde gården på 1800-talet. — K j e l l s (å nr

10). Namnet möjligen från 1600-talet. — P a l m a g å r d e n

(å nr 1. I BEK uppges felaktigt, att även nr 96A har

denna benämning). Palmagårds toft 1805 Lmh, Palmagården EK,

BEK. Troligen efter Måns Palm, en f.d. ägare, nämnd i Kb 1683

och Kb 1698. — S l o t t e t el. S l o t t e n s (å nr

9). Jfr naturnamnen Slottabacken 1833 Lmh och Slåtta Jönses

lycka 1805 Lmh. Väl ironiskt namn. Jfr Slottet i Grevie (ovan s.

81). — T u n n b y g å r d e n (å nr 8). Se Tunnby

ovan.


† P e l l a h u s e t 1805, 1820 Lmh. F. leden är gen. av mans-

namnet Pelle. — † R y s s h u s e t. Ryssahuset 1825 Lmh. F. leden

är väl nationalitetsbeteckningen ryss, troligen använd som tillnamn.

Ramsjö . — Ramssröd o. 1524 Krabbes Jb, Ramsrödtt,

Ramsööe, Ramsöö 1574–1575 Räk, Ramsrød 1583–1584 Jb, i

Ramsö

168

1594 Bjäre byordning s. 51 avskr. 1664, Rambsöe, Rambsiø 1611–

1612 Jb, Ramsøe 1624 PR 1:25, Ramsiöe 1645–1646 Jb, Ramse

1648 inskrift på dopfunt i Torekovs kyrka, Ramsöe 1651 Decjb. —

Ramssöö 1662, Rambsiöö, Rambsiö 1674, Ramsiö 1713–1825,

Ramsjö 1874 Jb. — Ramsiö, Rambsiö 1670–1671 Jrp, Ram·ere

1684 Buhrmann, Ramssiö 1694 Db, Ramsiö 1767 Gillberg, Ramsjö


hemman samt fyra hela pantehemman (skatte). — F. leden kan vara

gen. sg. av ravn4 ‘korp’, antingen använt i sin egentliga betydelse (i

så fall sannolikt med kollektiv innebörd; jfr OGB 5:261, SkO A

1:56 och A. Janzén NoB 30:71 f.) el., vilket förefaller troligare,

brukat som personnamn (DGP I 2: 1130 f., II 2: 857 f.). Formellt

möjligt är också, att växtnamnet rams ‘ett slags vild lök’ (ordet

belagt i LAL endast från Kivik, Södra Mellby sn, Albo hd; jfr även

NG 6: 192, Houken Håndbog s. 247 f. och DS 9:61) el. manstill-

namnet Ram (DGP II 2:861; få belägg, varav inget från Skåne) kan

ingå i f. leden. S. leden är urspr. ryd ‘röjning i skog’. Jfr beträffan-

de utvecklingen av ljudföljden msr B. Hesselman NordKultur

3:367 och K. G. Ljunggren NoB 29: 26. — Den urspr. byn kallas B

y n och fiskeläget V i d s t r a n d e n el. R a m s

j ö f i s k e l ä g e . el. (numera vanligast) R a m

s j ö s t r a n d . Ramsjöstrand GS, EK, 1955 Kb.

IN: obest. pl.: , best. pl.: .

1 58829/100000 sk. (tidigare 5/8 sk., 3671/100000 mtl vid 1889

års ingång överflyttat till Grevie sn, kungl. brev 18/2 1888). 2 5/8

sk. 3-5 vartdera 1/2 sk.


B r o r s J a n n e s (å nr 3). Efter Janne Nilsson,

en f.d. ägare, f. 1855. — B ö c k e r n s el. B ö c k e r -

g å r d e n (å nr 5; byggnaderna nu rivna). Jfr natur-

namnet Böckerns toft 1805 Lmh. Sannolikt till yrkesbenämningen

böckare ‘tunnbindare’. Jfr betr. uttalet SkO A 18: 65 samt ovan s.

161. — H u l t e n s (å nr 5; byggnader- 4 Ordet är ej upptecknat i V. Karup men bör ha uttalats * el. * . Jfr att

ordet i Hov har upptecknats som och att namn i V. Karup uttalas .

na nu brunna). Efter kapten Sven Hult, en f.d. ägare, f. 1804. —

J o n s (å nr 4). Möjligen efter Jon Christensson, en f.d. ägare,

nämnd i Jb 1662. — J ö n s’ (å nr 2). Troligen efter Jöns

Ebbesson, en f.d. ägare, f. 1780.— M i c k e l s (å nr 3).

Efter en ägare på 1800-talet. — P e r P e r s el. Ö s t e r -

g å r d e n (å nr 1). Det förra namnet efter Per Pers-

son, en ägare på 1700-talet. Det senare namnet p.g.a. läget öster om

Västergården. — S t a f f a n s (å nr 2). Troligen efter

Stephan Ebbesson, en f.d. ägare, f. 1796. — T r o e d s - (å

nr 2). Enl. uppgift av en meddelare efter en ägare på 1600-talet, i så

fall troligen Troedt Persson, nämnd i Jb 1660. — V ä s t e r g å r -

d e n (å nr 5). Gården ligger långt i väster i byn. —

Ö s t e r g å r d e n, se Per Pers ovan.

L ä g e n h e t:

† R a m s j ö h u s 1815 Kb.

3 Sinarp 33/64 kr., 15/64 sk. (beteckning för nr 1, 2,

Kam.-koll. 5/6 1917). — (i) Sinatorp 1323 DD 2 R 12:201 avskr.

o. 1690 (i Sumatorp DD 2 R 9:3 avskr. 1693), Sinerop o. 1524

Krabbes Jb, Sinerup 1583–1584 Jb, Sinnderup 1611–1612 Jb, Sine-

rup 1624 PR 1: 25, Sinderup 1645–1646 Jb, Sinerp 1651 Decjb. —

Sijnarph 1662, Sinarp 1674, Sinnarp 1713, Sinarp 1754–1874 Jb.

— Senerup, Sennerup, Seneruph 1670–1671 Jrp, Sijnarp 1694 Db,

Sinorp 1700 Db, Sinarp 1767 Gillberg, GIK, GS, EK, BEK, 1955

Kb. — Jb 1662 upptager ett helt pantehemman (skatte). — F. leden

är oklar. Någon antagbar stam sīn- tycks inte existera. Man skulle

möjligen kunna tänka sig en f. led innehållande kvinnonamnet

Sighne (DGP I 2:1225 f.), bjm. . Mot förslaget talar dock, att

den fsk. gen. av detta namn bör ha varit Sighne (se GdaGr 3: 85),

medan såväl ortnamnets äldsta belägg som dess uttal förutsätter en

f. led som ändats på a. Jfr vidare att det troligen äldre Signestorp,

Kattarps sn, Luggude hd, vars f. led sannolikt innehåller kvinno-

namnet i fråga, har den yngre, analogiska genitivformen av namnet.

S. leden är urspr. torp ‘nybygge’.


K a r 1 a v ä n d e r s . Namnet är gen. av ett bi-

namn bildat till det dialektala adj. karlavänd ‘karlaktig, rask’. —

S i n a r p s m ö l l a (vattenkvarn).

170


† S i n a r p s h u s 1814 Kb. — † S t r ö m s h u s. Ströms Hus

1835 Lmh.

Slättaröd . — Slettager o. 1524 Krabbes Jb, slettager

1574–1575 Räk, Slettagger 1579–1580 Räk, Sletager 1583–1584

Jb, Sletagre 1593–1594 Jb, Slettager 1611–1612 Jb, 1624 PR 1:25,

Sletager 1645–1646 Jb, Sletagre 1651 Decjb. — Slättare, Slättagre

1662, Slettåckra, Slettackra, Slettager, Slettagra, Slättagre 1674,

Slättagra 1713, Slättåka (!), Slättåkra 1754, Slättaryd, Slättåckra,

Slättaröd 1783, Slättaröd, ibm eller Slättåkra, ibm eller Slättåckra

1825, Slättaröd 1874 Jb. — Slättagra, Slättakra, Slättackra, Slätag-

ra, Slettagra, Slettagre, Slättåkra 1670–1671 Jrp, slettare 1684

Buhrmann, Slättagra, Slättåker 1700 Db, Slättåkra 1767 Gillberg,

Slättaryd 1810 Kb, Slättaröd GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb

1662 upptager ett halvt pantehemman (skatte) samt två halva, nio

entredjedels och ett enfjärdedels kronohemman. — F. leden är en

böjningsform av adj. slät, bjm. , el. ev. av appellativet slätt,

som har samma uttal. Jfr Falkman s. 88. S. leden är urspr. en böj-

ningsform av åker, bjm. . Jfr beträffande dialekt- och skrift-

formerna SkO A 18: 28.

IN: best. pl.: .

1–3 vartdera 1/4 sk. 4 1/3 sk. 5 1/3 sk. (tidigare 1/12 kr. och 1/4

sk.; 1/12 kr. 28/1 1884 omfört till sk.). 6 1/3 sk. 7 3/8 sk. 8 1/4 sk.

(tidigare 1/8 kr. och 1/8 sk., 1/8 kr. 22/1 1888 omfört till sk.). 9 1/4

sk. 10 S l ä t t a r ö d s b o s t ä l l e 1/4 uts. fr.

(KDS salubrev 20/3 1899, tidigare kr.). Har varit boställe åt trum-

petaren vid Bjäre hds skvadron av Skånska husarreg.; senare indra-

get. 11–13 vartdera 1/3 sk. Nr 12 och 13 kallas med ett gemensamt

namn S l ä t t a r ö d t o r p el. endast T o r p . y

Torp (2 ggr) o. 1570 Lb 2 22: 18, 23: 27, Torp 1651 Decjb; Sleta-

gratorp, Slettagra torp 1674 Jb; Torp 1670–1671 Jrp, torp 1684

Buhrmann, Slättaretorp 1780 Kb, Slättareds Torp 1822 Lmh, Slät-

tarödtorp GS.


F i n n v e d s (å nr 11). Troligen efter Finndwedh Pehrs-

son, en f.d. ägare, nämnd i Jb 1660. — G u d m u n d P e t t e r s

(å nr 9). Efter skepparen Gudmund Pettersson, en f.d.

ägare, f. 1794. — G u d m u n d g å r d (å nr 1).

Gudmunnagårds slätt 1805 Lmh. — H a n s a g å r d (å

nr 1). Troligen efter Hans Gudmundsson, en f.d. ägare, nämnd i

Mtl 1742. — H e l g e s (å nr 11). Troligen efter Helge

Persson, en f.d. ägare, nämnd i Mtl 1763. — H ö k a g å r d e n

el. H ö k e n s (å nr 4). Möjligen efter rytta-

ren Bengt Hög, som nämnes i Kb 1698. — N ä b b a g å r d e n

(å ur 7). Möjligen efter ryttaren Johan Nebb, som

nämnes i Kb 1698. — P e r J o n s (å nr 2). Namnet troli-

gen från början av 1700-talet. — P e r S t a f f a n s g å r d

(å nr 3). Efter Per Stephansson, en f.d. ägare, f.

1779. — R u s t h å 11 e t (å nr 5). F.d. rusthållshem-

man. — S o n e s el. S o n e - S t e f a n s

(å nr 8). Det förra namnet troligen efter en ägare på 1700-talet, det

senare efter Stefan Pettersson, en f.d. ägare, f. 1851. — T o r p a r e

S v e n s (läge okänt). Ägaren har väl antingen

härstammat från el. bott i Slättarödtorp (se ovan), som även kallas

endast Torp. Jfr Torpare Troeds nedan. Troligen är den ägare, som

har givit upphov till namnet, Sven Nilsson, f. 1783, vilken ägde en

gård å nr 13, som bildar en del av Slättarödtorp. — T o r p a r e

T r o e d s (å nr 13). Gården ligger i Slättarödtorp.

Jfr Torpare Svens ovan. Den Troed som har givit upphov till nam-

net är sannolikt Trued Ebbesson, en f.d. ägare, f. 1782. — U f f e s

(å nr 6). Namnet från 1600- el. 1700-talet.

L ä g e n h e t:

† T o r p a r e h u s 1822 Lmh.

Småryd . — Smoryett o. 1524 Krabbes Jb, i Smaared

1558 KB 225, smaa ry stickid, y Smaary o. 1570 Lb 2 24: 15,

24:24, Smaary 1624 PR 1:25, Smaarye 1651 Decjb. — Smårydh

1662, Smarydh, Småry, Smary 1674, Småry 1713, 1754, Småryd

1783–1874 Jb. — Småry, Smårye 1670–1671 Jrp, Småry 1684

Buhrmann, 1767 Gillberg, Småryd GIK, GS, Småaryd (!) EK,

BEK, Småryd 1955 Kb. — Jb 1662 upptager två hela skattehem-

man och ett helt kronohemman. — F. leden är adj. små. Se N.

Palmborg SOÅ 1942–1945: 18. 5. leden är ryd ‘röjning i skog’,

kanske urspr. i best. f. sg. (se belägget frän 1524) och använt i

172

betydelsen ‘skoglös mark, ljungmark’. Jfr SkO A 1: 99 och SOH

1:127.

IN: best. pl.: .

1 5/8 sk. 2 och 3 vartdera 3/4 sk. 4 en jord kr.


A p p e l r y d (å nr 1). Appelryd GS, EK, BEK, Apel-

ryd 1955 Kb. Namn på en trädgårdsskola, givet o. 1915. —

B e n g t s (å nr 3). Troligen efter Per Bengtsson, en f.d.

ägare, död 1811. — J o n s el. J o n s J ö n s’ (å nr

2). Det senare namnet efter Jöns Jonsson, en f.d. ägare, f. 1848.

Det förra namnet troligen efter dennes fader, John Jönsson, f. 1814.

— M e l l a n g å r d ( a r n a ) (å nr 2, mitt i byn).

— O l a s (å nr 3). Troligen efter en ägare i början av 1800-

talet. — P e a r s (å nr 2). Troligen efter Per Nilsson, en f.d.

ägare, f. 1757. — P å l s (å nr 2). Troligen efter Pål Nils-

son, en f.d. ägare, f. 1818. — R y s s e n s (å nr 1). En f.d.

ägare på 1900-talet hade haft anställning i Ryssland och fick därför

binamnet Ryssen. — R y s s 1 a n d (å nr 3). Gården ligger

avlägset och gränsar intill en skogslott tillhörig Ryssens, vilka två

faktorer i förening torde ha givit upphov till namnet. En f.d. ägare

hade binamnet Kejsaren, men detta är troligen sekundärt i förhål-

lande till gårdnamnet. — S m å r y d g å r d e n (å nr

1). Smårydsgård EK, BEK. Namn på en trädgårdsanläggning, som

påbörjades 1904. — T o r a s (å nr 1). Efter Tora Lidberg,

en ägarinna i början av 1800-talet. — Z a c k r i s’ (å nr 2).

Efter Nils P. Zackrisson, en f.d. ägare, f. 1831. — Ö v r a g å r d

(å nr 3).

Svenstad . — Suenstad o. 1524 Krabbes Jb, i Suendstad

1559 KB 338, y Suennistad, y Suennista (wong), Suensta wong o.

1570 Lb 2 23:30, 24:9, 26: 1, 24: 22, suenstadtt 1574–1575 Räk,

Suenstadt 1583–1584 Jb, Suenstaa 1611–1612 Jb, Suensted 1624

PR 1:25, Suendstad 1645–1646 Jb, Suendstad, Suendsted 1651

Decjb. — Swänstadh 1662, Swendstad, Swendstadh, Swenstad

1674, Swenstadh 1713, Swenstad 1754, Svenstad, Svänstad 1783,

Svänstad 1825, Swenstad 1874 Jb. — Swenstadh, Swenstad,

Swenndstadh, Swännstad, Suännstad, Suennstadh, Suendstad,

Suennstad 1670–1671 Jrp, Svensta 1684 Buhrmann, Swenstad,

Swänstad 1767 Gillberg, Svenstad GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb.

— Jb 1662 upptager tre hela och ett halvt pantehemman (alla skat-

te) samt ett tvåtredjedels och ett halvt kronohemman. — F. leden är

gen. av mansnamnet Sven (Falkman s. 175, DGP I 2: 1315 ff.) el.

Sveni (Sørensen -sted s. 118 och 253 f., DGP I 2:1327). S. leden är

stad ‘ställe’.

IN: best. pl.: .

1 3/8 sk. 4 1/8 sk. 5 2/3 sk. 8 en jord kr. 9 2/3 sk. (beteckning för

nr 2, 3, Kam.-koll. 5/6 1917). 10 3/8 mtl, 1/4 sk. och 1/8 kr. (be-

teckning för nr 6, 7, Kam.-koll.5/6 1917).


B u s s e n s (å nr 9). Efter en ägare på 1800-talet med

binamnet Bussen, till dialektordet buss ‘stor, stolt karl’. Gården

kallas även P e r s el. P e r E b b e s . Det senare

namnet efter Per Ebbesson, åbo på gården 1695–1736 (Bjärebyg-

den 1962:36). Namnet Pers är senast från slutet av 1800-talet (Bjä-

rebygden a.s.). — E b b e s (å nr 1). Troligen efter Ebbe

Nilsson, en f.d. ägare, f. 1782. — E k h o l m s (å nr 5).

En släkt Ekholm ägde gården under en del av 1800- och 1900-talet.

— E r i k s el. P e t t e r s E r i k s A u g u s t s -

(å nr 4). Det förra namnet efter Erik Nilsson, en f.d.

ägare, f. 1802. Det senare efter dennes son, J. August Eriksson, f.

1853. — G a t u - J ö n s P e t t e r s (å nr 4). Efter

Jöns Petter Johansson, en f.d. ägare, f. 1851. Gården ligger på ut-

marken, »gatan», till Svenstad. — H a l l a g å r d e n

el. H a l l e n s (å nr 5). F. leden i det förra namnet, som är

det äldsta, är hall ‘berg i dagen’. Det senare namnet innehåller ett

till gårdnamnet bildat släktnamn Hall; dess förste bärare var Karl

Hall, f. 1870. Gården kallas också Z a c k r i s’ efter Janne

Zackrisson, dess förre ägare, f. 1867. — J o n s (å nr 5).

Troligen efter nämndeman John Påhlsson, en f.d. ägare, f. 1785. —

M o s s e n s el. M o s s a s t ä l l e t . Det

förra namnet är gen. av ett inbyggarnamn *Mossen, givet därför att

gården ligger vid en mosse. F. leden i det senare namnet är kompo-

sitionsform av appellativet mosse. S. leden är best. f. sg. av bjm.

‘mindre el. medelstor bondgård’. — O l u s (å nr

174

9). Efter änkan Olu Pehrsdotter, som brukade gården 1773–o. 1797

(Bjärebygden 1962:42 och 45). Gården kallas även W a l b e r g s

(W a l b o r g s) efter ryttaren Hans Walberg el. Walborg,

åbo på gården o. 1730–o. 1750 (a.a. s. 42 och 44). — P a l m e n s

(å nr 10). Efter en släkt Palm, som ägde gården på 1800-

talet. — P e r E b b e s el. P e r s, se Bussens ovan. — P e t t e r s

E r i k s A u g u s t s, se Eriks ovan. — T r o e d s (å nr

5). — T u 11 e s (å nr 4). Efter Tulle Bengtsson, en f.d. äga-

re, f. 1787. — W a l b e r g s el. W a l b o r g s, se Olus ovan. — Z

a c k r i s’, se Hallagården ovan.


D r u d e n s (å nr 10). Troligen efter Anders Drude,

nämnd i Mtl 1823. — † G a t e l y c k s t o r p e t 1837 Lmh. Jfr

marknamnet Gatulyckan 1820 Lmh. — † S v e n s t a d s h u s.

Svenstadsh. 1817 Kb.

3 Sönnerstorp 2/3 sk. (beteckning för nr 1, 2, Kam.-

koll. 5/6 1917). — Söndertorpe vang5 1510-t. Pb 79:10 avskr. o.

1650, Sönnderthorp 1579–1580 Räk, i Söndertorp 1594 Bjäre by-

ordning s. 51 avskr. 1664, Sønderthorp 1624 PR 1: 25, Söndertorp

1651 Decjb. — Sönnertorp 1662, Söndretorph, Sönnertorp, Sönd-

retorp, Söndertorp 1674, Söndratorp 1713, Sönnertorp 1754–1825,

Sönnerstorp 1874 Jb. — Söndretorp, Söndertorps Wång, Söndra-

torp, Sondertorpa Wång 1670–1671 Jrp, Söndertorp 1684 Buhr-

mann, Syndertorp 1698 Kb, 1715 Kb, Sönnertorp 1767 Gillberg,

Södretorp 1815 Kb, Södertorp GIK, Sönnerstorp GS, EK, BEK,

1955 Kb. — Jb 1662 upptager två hela utsocknes frälsehemman.

— F. leden är den dialektala väderstrecksbeteckningen sönder ‘sö-

der-, södra’. Den enda ort i Västra Karup, som ligger norr om Sön-

nerstorp, är emellertid den till mantalet oansenligare Bjäragården,

vilken är belägen vid gränsen mot Hovs sn och nästan rakt söder

om Hovs kyrkby. Hovbornas synvinkel har tydligen fått bestämma

namngivningen. S. leden är torp ‘nybygge’.

H e m m a n s d e1:

G u d m u n d s . Efter en ägare på 1800-talet. 5 Byn Sevestorp i Grevie sn (ovan s. 80) åsyftas.

Varan , i oblik form . — ?i Wærre ÆDA 1: 85

avskr. 1476, Waren 1624 PR 1: 25, Waaren 1651 Decjb. — Waran

1674, Wahran 1713, Waran 1754–1874 Jb. — Waran, Waaren,

Waren 1670–1671 Jrp, w·aran 1684 Buhrmann, Waran 1697 Db,

1767 Gillberg, Varan GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662

nämner inte byn, medan den ur Varan säkerligen utbrutna Vare-

gården upptages till ett och ett halvt utsocknes frälsehemman. Tro-

ligen föreligger ett misstag, så att denna kamerala uppgift även

innefattar Varan. — Namnet är best. f. sg. av vara ‘höglänt och

stenig skogsmark’. Se SkO A 1: 77 och där anförd litt.

1 och 2 vartdera 1/4 sk. 3 K å l l i n g e 1/8 sk. Kollinge

1705 Kb, Kållinge 1720 Kb, Koldinge 1780 Kb, Kållinge GIK,

Kallinge (!) GS, Kållinge EK, BEK. Namnet är sannolikt inget äkta

inge-namn. Möjligen kan det vara uppkallelse, i så fall troligen

efter det jylländska stadsnamnet Kolding, som om detta är riktigt

har blivit något av ett modenamn i Nordvästskåne och Sydhalland:

orter med namnet Kållinge (Kollinge) finns, förutom i Bjäre, även i

Kvidinge sn, S. Åsbo hd, Munka Ljungby sn, N. Åsbo hd, Halm-

stads sn, Luggude hd, och Våxtorps sn, Höks hd. Ingen av dessa

orter är så betydande, att dess namn skulle ha kunnat ge upphov till

alla de andras. Jfr SkO A 18:38. 4 2/3 uts. fr. 7 och 8 vartdera 1/3

uts. fr. 9 2/3 uts, fr. (beteckning för nr 5, 6, Kam.-koll. 5/6 1917).


A l l é g å r d e n el., med en äldre benämning,

S m ö r l u n s e n s (å nr 1). Det senare namnet är gen.

av ett binamn. — A n d e r s a g å r d (å nr 2). EK,

BEK. Troligen efter Anders Hansson, en f.d. ägare, som levde un-

der första delen av 1800-talet. — F l y e t (å nr 8). Flyet

1844 Lmh (som naturnamn). Namnet är best. f. sg. av dialektordet

fly n. ‘kärrmark’. Gården ligger på nu dränerad sankmark. —

H a n n e b o r g (å nr 7). GS, EK, BEK. En kaptensfru

Johanna Söderman ägde på sin tid gården. — H a n s a g å r d

(å nr 1). GS, EK, BEK. Flera äldre ägare har hetat

Hans. Namnet kan senast vara från början av 1800-talet. Se Haller

s. 66. — L u g n e t (å nr 8). EK, BEK. — S j ö b y g g a -

r e n el. S j ö b y g g a r e s t ä l l e t

176

el. S j ö b y g g e g å r d a r n a (å

nr 4). Skybyggaregården 1813 Lmh. F. leden sammanhänger troli-

gen med byn Sjöbygget i Örkelljunga sn, Norra Åsbo hd, varifrån

väl någon tidigare ägare har kommit. Annorlunda Haller s. 188. S.

leden i namnvarianten Sjöbyggarestället är best. f. sg. av bjm.

‘mindre el. medelstor bondgård’. — S l e s v i g el.

S l e s v i g H o l s t e i n (å nr 4). Uppkallelsenamn.

— S m ö r 1 u n s e n s, se Allégården ovan.


† K å l l i n g e h u s. Kollingehus 1827 Kb. — † V a r a n s

h u s 1816 Kb.

9 Varegården 1/6 sk. — Waregaardt 1584 Mtl,

Waaregaardt 1632–1633 Räk, Warre Gaard 1645–1646 Jb, Waare-

gaarden 1651 Decjb. — Waregårdh 1662, Waregården 1674,

Waregården 1713–1874 Jb. — Waregården, Waregård, Wara Går-

den 1670–1671 Jrp, Waragården 1767 Gillberg, Varegården 1813

Lmh, Varugården (!) GIK, Varegården EK, BEK, 1955 Kb. — Jb

1662 upptager ett helt och ett halvt utsocknes frälsehemman. Se

beträffande denna uppgift under Varan ovan. — F. leden är kom-

positionsform av ortnamnet Varan, varom se ovan.


† F l y e t 1811 Kb. Se Flyet, hemmansdel under Varan. —

† F l y h u s ( e t , - e n ) . Flyhusen 1802, Flyhus 1825, Flyhuset

1832 Kb. Jfr Flyet ovan.

Vegalt . — y Vegaalt o. 1570 Lb 2 23: 23, Weghollt

1583– 1584 Jb, Wegholdt 1611–1612 Jb, Wegalt 1624 PR 1:25,

Wegolt 1645–1646 Jb, Wegalt 1651 Decjb. — Wägalt 1662, We-

galt 1674, Wägalt 1713, Wegalt 1754–1825, Vegalt, Wegalt 1874

Jb. — Weghalt, Wigalt, Wighult, Weghult 1670–1671 Jrp, Wegalt

1767 Gillberg, Vegalt GIK, GS, EK, BEK, 1955 Kb. — Jb 1662

upptager två entredjedels kronohemman. — F. leden är komposi-

tionsform av dialektordet vege m. ‘åkrök’. Byn ligger vid en krök

av Möllhults bäck. Se O. v. Friesen NoB 1:114 ff. och Haller s.

190. S. leden är urspr. hult ‘liten skog, skogsdunge’ (Haller a.s.).

1 och 2 vartdera 1/4 sk. 3 en jord kr.


† Krokhuset 1821 Kb. Eftersom läget ej har kunnat bestämmas,

är det omöjligt att avgöra, vad krok kan ha syftat på.

† Sven Troeds gård. Suend Truids gaard o. 1570 Lb 2 23: 5.

† Välinge. Wälinge 1860, Välinge 1867 Kb. Väl uppkallelse ef-

ter socknen med detta namn i Luggude hd. Jfr även naturnamnet

Välarna, som betecknar en utmark till Brödarp och Påarp.

178

Ängelholms stad

Äldre belägg: Engelholm (4 ggr) 1516 Priv 1:444 f. avskr., (3

ggr) 1516 Lagerbring 198 f., Engleholm (2 ggr) 1518 Priv 1: 454

avskr., in Ængloholm 1500-t. DD 2 R 11: 7 f. (SD 4: 304 not),

Engeholm 1523 FrIDReg 18, wti Engelholm 1529 DN 16: 640,

Engelsholm Borgere 1530 FrIDReg 257, y Engellholm 1531 DN

12: 595, Engelholm 1531 FrIDReg 365, (3 ggr) 1532 ibm 383, 451,

454, 1539 DK 101, 1539 KrSk 1:7, (2 ggr) 1551 KB 60, 64, Engel-

hollum (2 ggr) 1552 ibm 166, Engholmenn 1559 GIReg 29: 606,

Engilholm (3 ggr), Engelholm, Engilholms kircke o. 1570 Lb 2 33:

1, 33: 12, 33: 18, 33: 7, 33: 17, Engelholm (2 ggr) 1574 KrSk 1:

146, 1: 149, Engelholm, Enngelholm 1574–1575 Räk, Engelholm

1575 ÆDA 5:600 avskr., ÆDA 4:339 avskr. 1577, 1579 KrSk 1:

202, Enngelholm Sognn o. 1590 FortGeistlG, Engilholm (7 ggr),

Engelholm (6 ggr) o. 1590 CS 23 f., 30 ff., Enngelhollums mar-

kinnde (2 ggr), Enngelhollum 1596 KhD 2:488, Engelholm 1603–

1605 Hund 30 avskr. 1600-t., Engellholmb o. 1620 VisLSt 94,

Englholm, Engelholm 1624 PR 1: 30 f., Engelholm, Engelholmb

1656 Berntsen.

IN: , - ; pl. =, best. .

Staden benämnes ibland skämtsamt L e r g ö k s s t a d e n -

. I senare hälften av 1800-talet fanns i Ängelholm c:a tio

krukmakare, som alla tillverkade och sålde lergökar (I. Ingers i

LAL).

Ängelholms stad grundades år 1516, då fundationsbrev utfärda-

des av Kristian II.1 I ett annat kungligt brev från samma år omtalas,

att den äldre närbelägna staden Luntertuns invånare fått befallning

att flytta till Ängelholm. Redan år 1547 berövades Ängelholm sina

stadsrättigheter, och borgarna ålades att flytta 1 Se beträffande detta och Ängelholms historia i övrigt Enghoff.

till Landskrona. Det samhälle som därefter återstod behandlades

under resten av den danska tiden som en »fläck». Ängelholm miste

inte alla sina rättigheter — sålunda var det troligen en självständig

judiciell enhet — och i flera avseenden betraktades orten som en

stad. Det samma blev förhållandet under den första svenska tiden,

även om orten då en kort tid kom att lyda under Bjäre häradsrätt.

Speciellt anmärkningsvärt är, att Ängelholm var representerat vid

1664 års riksdag och alltså härvidlag räknades som stad. År 1675

tillerkändes orten officiellt fläckrättigheter och fick åter en egen

jurisdiktion. Fullt jämställt med övriga skånska städer blev Ängel-

holm först genom ett kungligt brev år 1767. Sedan år 1952 är Höja

(S. Åsbo hd) och Rebbelberga (Bjäre hd) socknar inkorporerade

med staden.

Namnet har av J. Sahlgren SOÅ 1925: 15 antagits gå tillbaka på

tyska förebilder: förf. jämför bl.a. med tyska borgnamn som Eng-

elstein och Engelberg, vilka i sin tur kan ha bildats med det ro-

merska borgnamnet San Angelo, på tyska Engelsburg, som möns-

ter. Eftersom de tyska namnen på Engel(s)- inte betecknar några

mer kända orter, förefaller det rimligast att antaga, att namnet Äng-

elholm i så fall har bildats direkt efter namnet på den välkända ro-

merska borgen. Man måste dock konstatera, att den tyska f. leden

Engel(s) - inte är vanlig i danska ortnamn. Sahlgren nämner a.s. ett

danskt Engelholm, men som K. G. Ljunggren SOÅ 1946–1948:57

påpekar, är detta betydligt yngre än stadsnamnet. Av övriga i Trap

förtecknade danska ortnamn på Engel(s)- är det endast ett från äld-

re tid, som kan vara bildat efter tyskt mönster: namnet på den o.

1510 byggda borgen Engelborg, Sandby Sogn, Lollands Nørre-

Herred, Maribo Amt. DS 11:58 anser, med stöd av Sahlgrens tolk-

ning av namnet Ängelholm, att borgnamnet går tillbaka på tyska

förebilder. Förslaget är dock långt ifrån säkert: i Huitfeldts krönika

upplyses, att borgen skulle ha fått sitt namn efter ett skepp vid

namn Engelen, som byggdes på ön. I en reservation till tolkningen i

DS hävdar G. Knudsen a.s., att det är betänkligt att negligera Huit-

feldts uppgift: denne kan ha talat med folk som har övervarit själva

namngivningen. Senare har K. G. Ljunggren SOÅ 1946–1948: 56

f. och 69 framhållit, att f. leden i Ängelholm lika väl skulle kunna

vara ett inhemskt Æng(h)œlle, *Æng(h)ald el. dyl. I samband med

behandlingen av några andra likartade ortnamn antyder han även

a.s. en annan

180

formellt möjlig och mera tilltalande tolkning, dock utan att sätta

den i direkt samband med namnet Ängelholm: man skulle kunna

anknyta till den fr.a. av Modéer Färdvägar och sjömärken s. 1 ff.

behandlade terrängbeteckningen *œngil,2 en sidoform till sv. angel,

ångel och troligen besläktad med bl.a. ortnamnselementet angr,

ånger. Grundbetydelsen av den för de tre orden troligen gemen-

samma roten kan antingen ha varit ‘förtränga’ (jfr fvn. adj.

‘trång’) el. ‘kröka, böja’ (jfr grek. άγχύλος ‘krokig’). För anknyt-

ningen till ngr ‘trång’ har bl.a. Modéer a.s.3 och Sørensen -sted s.

51 uttalat sig, för sambandet med grek. άγχύλος ‘krokig’ bl.a. I.

Lundahl (beträffande fvn. ngull ‘fiskekrok’) Festskrift Sahlgren s.

2 och de Vries art. angr 3, ál och o ngull. Etymologien på ordet

*œngil måste fortfarande sägas vara oklar. Båda grundbetydelserna

går emellertid att tillämpa på Ängelholms topografi. Om den urspr.

betydelsen av *œngil har varit ‘någonting böjt’, kan f. leden i Äng-

elholm syfta på den mycket markerade krök av Rönne å, som bil-

dar den landtunga på vilken stadens äldsta och centrala del ligger.

Har däremot *œngil urspr. betytt ‘förträngning’, kan namnet Äng-

elholms f. led antingen ha syftat på den kraftiga insnörpningen mitt

på landtungan el. på det genom insnörpningen bildade utskjutande

relativt smala näset i landtungans sydöstra del. Äldst omfattade den

bebyggda delen av Ängelholm endast det parti av landtungan, som

ligger vid och söder om insnörpningen. Se kartbilagorna i Enghoff.

Beträffande s. leden förefaller det rimligast att med Ljunggren a.a.

s. 57 antaga, att denna, även om f. leden skulle vara inhemsk, har

tillkommit först i samband med stadens grundande. Som Ljunggren

a.s. påpekar har namnen på -holm mycket ofta en terrängbeteck-

nande f. led. Mindre sannolik men inte helt otänkbar är möjligheten

att även s. leden till en del skulle kunna vara inhemsk och ha syftat

på den landtunga på vilken staden ligger. Namnet skulle i så fall

urspr. ha lytt *Ängelholm(e) el. *Ängelholmen och sannolikt ha

uttalats med tryck på första stavelsen. Vid stadens till- 2 Beträffande namn som med större el. mindre säkerhet kan antas innehålla ordet

se DS 9: 49, DS 13: 125, Sørensen -sted s. 20 och 50 f., OGB 16: 147 f., Pipping Finländska ortnamn s. 123 ff. och Modéer a.s.

3 Beträffande angel, ångel modifierade Modéer senare (NoB 37: 7 f. not 39, Norska ordstudier s. 110 f. med not 94) sin ståndpunkt därhän, att båda etymologi-erna jämställdes.

komst har så namnet delvis ändrats om efter främmande mönster.

En teoretiskt tänkbar tolkning av stadsnamnet är slutligen, att det är

en partiell uppkallelse efter det relativt närbelägna Engeltofta (Bar-

kåkra sn). Detta bör dock vid tiden för stadens grundläggning ha

varit en så pass obetydlig bebyggelse (se ovan s. 28), att denna

förklaring verkar mindre tilltalande. Av de ovan nämnda tolknings-

alternativen förefaller förslaget om påverkan av tyskt namnskick

och hypotesen om en f. led av ett inhemskt *œngil vara de som har

starkast fog för sig. Den förra tolkningen lider av den svagheten att

det tyska Engel(s)- tycks ha varit mycket litet produktivt på danskt

språkområde, den senare av att inga äldre skriftliga belägg stöder

tolkningen. Ingen av de båda förklaringsmöjligheterna kan lämnas

företräde framför den andra.

182

Ortnamnsregister

Namn på orter utanför Bjäre härad är kursiverade.

Abrahamshuset … 140

Abullagården …87, 90

Abullagårdshus(et) 90

Ahlbergshuset …… 98

Aldalen …………..70

Allegården …….. .88

Allégården …..… 175

Allehuset ….... 88, 98

Allunda ………… 52

Almhyddan …......139

Alunda ………... .52

Alvik …………... .91

Anders’ hus …… 59

Anders Jöns’ …… 130

Anders Petters …. 143

Andersagård …... 175

Andersgård …….. 130

Anderstorp ………. 30

Annehill …..…… 143

Annelund ……… 40

Annero ……….... 30

Appelhuset ….…. 96

Appelryd ……….. 172

Arabien ………….. 88

Arrie ……….. 88, 117

Askegården ……… 69

Askehuset .….. 26,119

Asketorpet …….... 40

Asparna………… 130

Aspehus(et)…….. 119

Aspelundshus(et). 119

Attareholmen ……. 95

Atteköp………….. 66

Atteköpshus……... 66

Axelsgård …….…134

Axelsminne …… 33

Axelstorp ……… 66

Axelstorps fors 71,153

Axelstorps mölla 67

Axelstorpsgården ... 67

Axelstorpshus …… 67

Backaboden ……. 115

Backagårdarna…. 154

Backagården

.................41, 68, 88,

121

Backahus ….. 66, 122

Backahuset .…………..

…... 67, 89, 103, 119

Backen ………. 148

Badstugan …….. .47

Badstugehuset … 99

Barkåkra ……………

……..… 4, 23, 24, 41

Barkåkra farm …. 25

Barkåkrahus …….. 26

Barnmorskans …… 70

Belöslyckan …… 47

Bengt Jöns’ …….. 165

Bengtolsgården ….. 55

Bengts ……… 41, 172

Bengtsgård ………. 51

Benmöllan ……….. 99

Berget ……………. 48

Berget-Hennet ….. 155

Bertils ………... 167

Bialittshus(et)….. 119

Biskopstorp ……… 69

Bjerröd ………. 48, 67

Bjerrödshus ……… 68

Bjällegården ……... 89

Bjällegårdshus…..… 90

Bjällerup …….…… 90

Bjäragården 90, 121,

150

Bjäragårds mölla … 91

Bjäratorpet ………. 91

Bjäre ……………... 19

Bjäredalen ……….. 63

Bjäret …………….. 55

Bjärholmen …….. 112

Bjärsgård ………… 41

Bjärsåker ……….. 139

Bjärvall …………. 138

Björkebäckahuset . 116

Björkedalshus(et) ... 98

Björkehus ………. 114

Björkehuset

………….101, 114, 116

Björkelundshus ….. 98

Björkelundshuset ... 88

Björkhagen ………. 33

Björklund(a) …….. 63

Björnsgården …… 130

Björnstorp ……….. 92

Blomstorp ……….. 53

Bläsinge ………... 148

Bläsingehusen ….. 148

Bläsingeraden ….. 148

Blöddens ………… 41

Boalt …………….. 59

Boaltshuset ………. 59

Boarp ………. 91, 150

Boarpshus ……… 151

Bobackahuset ... 106

Bohultet ………… 101

Bohuset ………….. 95

Bokeliden ... 30, 74, 76

Bokelund ………… 74

Bokelundshuset….. 98

Bolagård………... 130

Bolet……………. 130

Bollwigs hus…… 126

Borgmanstorp…… 51

Borragården……... 55

Borrstorp…….. 92, 93

Borrstorp, Lilla….. 93

Bos……………... 158

Bos gård………... 145

Bosgård………… 158

Bostället…………. 55

Brammarehus(et)... 93

Brammarp……….. 93

Bramstorp……….. 93

Braskagården…... 165

Braskens hus…… 134

Brenneskabshuset.. 65

Bro-Andersens…. 143

Broddarp………... 95

Brohultshus(et)….. 89

Brohuset …….………..

42, 93, 101, 122, 143

Brors Jannes….. 168

Brunnshus(et)….. 119

Brunskog………… 86

Brunskogshuset…. 86

Bryggerigården….. 48

Brynbackahus(et) 103

Brödagården.. 94, 121

Brödagårdshus(et). 95

Brödarp………… 151

Brödarpshus……. 152

Brödjeholm……. 94 f.

Buggehuset…….. 129

Bugges……. 129, 158

Bukten…………… 27

Buragården…….. 134

Buren…………... 134

Bussahuset……... 107

Bussens………… 173

Byggeshus(et)….. 105

Bygget…….. 104, 105

Byn………… 46, 168

Båstad ………………

21, 22, 23, 45, 152

Båstad, Lilla.. 45, 152

Båstads stadsfläck.. 47

Båstads Sädespart.. 47

Båstads torp……... 48

Bäckagården…….. 34

Bäckahus………. 122

Bäckahuset… 96, 108

Bäckebo…………. 28

Bärstedts hus……. 38

Böckarehuset……. 51

Böckergården 161, 168

Böckerns……….. 168

Böckerns toft…… 168

Böckrastället…… 143

Bökehuset……….. 91

Börjes……………. 68

Börsen………….. 148

Böske………... 68, 69

Böskehus………… 68

Böskestorp………. 68

Böskestorps back-

stuga…………….. 69

Böskestorpshus….. 69

Charlottehem…….. 30

Clausagård……... 127

Clements……….. 127

Clementstorp……. 74

Cronholms mölla… 83

Dala……... 46, 67, 68

Dalahuset …...……...

………….67, 110, 119

Dalastället……… 127

Dalen…. 55, 130, 153

Dalholmen…… 89, 90

Dalholmshuset…... 90

Dalsberg……. 55, 165

Dalsbergsstället… 165

Dammen…………. 43

Damshuset……... 105

Danielsborg…….. 100

De tre p:na………. 85

Degeberga……... 125

Degebo…………. 124

Dege(r)nes……... 124

Degernäs………. 125

Deglunden……... 125

Degnegården…… 129

Degnehuset……… 48

Dejarp………….. 124

Dejarps mölla…... 126

Dejebäck……...….. 125

Dejnehuset……... 163

Dejsten…………. 125

Denver…………... 42

Denvergården... 29, 42

Dockagården…….. 48

Dockastället……... 48

Drudens………… 174

Drängstorp……... 153

Dubbelgården……. 42

Dunahuset…… 88, 91

Där framme……… 46

Ebbes…………... 173

Ebbesgård… 137, 166

Ekebergshuset…… 32

Ekebjär…………... 32

Ekelund………….. 40

Ekesgården….. 30, 43

Ekholms………... 173

Ekholmshus(et)… 112

Eldsberga……….. 82

Elestorp………… 154

Elestorpshus……. 154

Eliselund……….. 115

Enehuset…….. 27, 87

Enesgården….. 30, 43

Engelberg……… 179

Engelborg……… 179

Engelholm……… 179

Engelsburg…….. 179

Engelstein……… 179

Engeltofta.26, 27, 181

Engeltoftahus……. 28

Enhuset………….. 71

Eriks………. 158, 173

Eriks torp………... 67

Eriksfält………… 143

Eriksgård………… 58

Erikstorp 46, 119, 154

Erikstorpshus…... 156

Erkastället……….. 42

Erlandsgård…….. 131

Errarp………. 29, 140

Errarps grusgrav… 31

Errarps mölla……. 30

Errarps möllor…… 43

Errarpshus……….. 31

Eskil(s)bäck……... 83

184

Ewalds långa…….. 48

Falckahus(et)…….. 119

Farabäck(en)…….... 99

Farabäckshus(et)….99

Farabäcksvad……. 99

Faritslöv……. 87, 156

Faritslövshus…… 157

Faxeröd………….. 95

Feriehemmet…….. 48

Ferslev…………... 52

Fexagården……... 149

Fingalsdal……….. 72

Finnveds………... 170

Fiskarehuset……. 101

Fjärdingsmanens….. 42

Flatakull………... 158

Flickebäck……….. 60

Flintalycke……….. 74

Flintsbohus(et)…. 113

Flyet…... 62, 175, 176

Flyhus(et)………. 131

Flyhus(et, -en)….. 176

Fogdarp………….. 50

Fogdarpshus……... 51

Fogdaröd………... 50

Forsaboden………. 71

Fors-Perens…….. 153

Fostorp………….. 51

Fredriksberg……. 115

Furubo…………… 70

Fyldbing…………. 72

Fyrkappan……….. 38

Fågelsång……… 101

Fågelvik………… 125

Fåglahuset……… 101

Fåglasång………. 101

Fåglasångshus….. 119

Fåglasångshuset

........................ 101, 119

Fällehuset………... 99

Fället…………….. 51

Färingtofta………. 97

Fördärvet………… 62

Förslöv…... 23, 50, 51

Förslövs station….. 60

Förslövsholms kom-

mun…………. 23

Förslövsholms station

.……..……….…… 60

Förslövshus……… 53

Gabrielstorp……. 103

Gamla jordboden. 104

Gamla Kungsgården

………………….144

Gamleby…………. 46

Gamlegård ………29,

51, 83, 85 110, 165

Gammelgården26, 34

Gatehuset ………….

….99, 112, 119, 121

Gatelyckstorpet…174

Gatu-Jöns Petters. 173

Gatulyckan……... 171

Genahus(et)……… 98

Gimle……….. 72, 79

Glimminge…….. 157

Glimmingebäcken 157

Glimmingehus .... 159

Glimsjön……….. 157

Glimåkra…. 157, 158

Glimån…………. 157

Gravarehultet…... 114

Grevie. .22, 23, 66, 69

Grevie ene…… 70, 71

Greviehus………... 71

Grusgravahuset….. 31

Grytan…………… 61

Grytehamn………. 61

Grytehuset…… 56, 61

Gryteskär………... 61

Gränshuset…. 101, 107

Grönahus …….…... 98

Grönalundshuset…. 103

Grönegård…….…. 48

Gubba-Karlens… 107

Gudmund Petters… 170

Gudmundgård……. 171

Gudmunds.73, 126, 174

Gunnarehus(et)… 101

Gunnaröd……… 102

Gustavsberg……. 108

Gustavsfors.. 100, 115

Gården…………... 67

Gärdeshus……… 119

Gärdeshuset... 40, 119

Gästgivaregården

…….. 48, 104 149, 16

Göinge, Västra……..20

Göinge, Östra……. 20

Gökhus eller Smedje-

hus….….…….96, 105

Gömhult………... 115

Gömhultslyckan . 115

Göranshuset……. 100

Haffnisgaardt……. 86

Haga……………. 126

Hagahus ……….. 119

Hagahuset .99, 100, 119

Hagatorp……….. 131

Hagmans hus…... 139

Hainshus………… 31

Hajagården………. 83

Hallagårdarna….. 134

Hallagården 134, 173

Hallahus(et)……. 119

Halland………….. 21

Hallands Väderö …..22,

…………………….149

Hallandsås….... 20, 22

Hallavara……….. 127

Hallavara dal…… 127

Hallens……... 58, 173

Hallshus…………. 31

Halvgården………. 57

Hamnen………….. 27

Hanneborg……... 175

Hans Erlands gård. 43

Hansagård… 171, 175

Haradal………… 142

Haradalshusen…. 142

Haragården……… 34

Harahuset………. 109

Haraldstorpet…... 145

Haran…………... 142

Harasten…………. 34

Harnabbahus(et).. 115

Harnacka………… 96

Hasselbacken…... 155

Heagården….. 43, 115

Heaholmen………. 87

Heahuset……….. 119

Heden. 27, 58, 78, 153

Hedvången………. 27

Helges………….. 171

Hemmesdynge…… 53

Hemmestorp……... 53

Hennet…………. 155

Herarnas………… 68

Hillarp………….. 127

Hillarpsgårdarna.. 128

Hillarpshus……... 128

Himmelstorp…….. 53

Himmelstorpshus(et) 53

Hjerkinn…………. 97

Hjortahuset. 91, 93, 102

Hjärnarp 4, 23, 87, 97

Hjärnarps prästgård.. 98

Hjärnarpshus…….. 98

Hjärtat…………… 42

Hjärtegården…….. 42

Holgers mölla…... 123

Holm…………… 159

Holmahuset……… 95

Holmen………… 159

Holmenshus……. 160

Hov………..………....

20, 21, 22, 23, 124, 128

Hovallsgården…… 58

Hovallshögen……. 58

Hovgården 83, 158, 164

Hovgårdsgården…. 158

Hovs hallar…. 21, 127

Hovshus………... 129

Hulebäckseröd…... 99

Hult……………… 60

Hultagårdarna…… 61

Hultahuset… 113, 115

Hultamöllan……... 63

Hultens………… 168

Hultet…………… 64,

108, 115, 158, 162, 167

Hulthagården……. 26

Hulthens…………. 26

Hulthuset………… 61

Hults……………... 34

Huntley………… 115

Huntly………….. 115

Huntly gård…….. 115

Husartorp(et) .. 31, 42

Huset…………… 102

Husraden……….. 142

Håkangård .. 155, 165

Håkans……. 155, 167

Håkans Antons… 155

Håkans gård…… 123

Hålarp…………… 71

Håle……………… 54

Hålebäcken……… 99

Hålegård…………. 61

Hålegården .…………

54, 61, 74, 104, 156

Hålegårdshus(et) . 104

Hålehall………….. 54

Hålehallsstugan….. 54

Hålehus………….. 54

Hålehuset………... 91

Håle-Nilsens……. 156

Hånarp…………. 160

Hånarpshus…….. 160

Hårbergs………… 70

Hårbergs lyckan .... 70

Hårdbergs……….. 70

Häljarp…………. 160

Hälsingborgs län… 22

Häradet……… 20, 22

Hässlegården…… 127

Hästhagen… 113, 114

Höggården…... 58, 79

Högholmen……… 90

Höghultshuset…… 93

Hökagården……. 171

Hökens…………. 171

Höks härad……… 22

Höökagården…... 167

Ingeborgs………. 158

Ingebrättes………. 79

Ingelstorp…. 124, 130

Ingelstorps dal….. 130

Ingelstorps mölla. 131

Ingelstorpshus….. 131

Isbergshus……… 128

Jacobs hus……….. 48

Jægersborg……… 48

Jægersborg Dyrehave

………………….. 48

Jeppagården…….. 58

Jeppasgård………. 71

Jeppens…………. 158

Johans gård…….. 120

Jons….. 169, 172, 173

Jons Jöns’………. 172

Jonsingagården…..153

Jordboden………... 94

Jägersborg……….. 48

Jöns’……………. 169

Jöns Eriks………... 62

Jöns Jepps……….. 42

Jöns Ols gård……. 151

Kagarp…………. 162

Kanikebäcken…… 83

Kaptensvrån…….. 36

Karl Påls……….. 151

Karlavänders…… 169

Karls……………. 159

Karls Arons…….. 159

Karlslund………. 144

Karlslätt………... 143

Karlsminne……... 100

Karlsro…………. 91 f.

Karstorp... 46, 54, 161

Karstorps boställe.. 55

Karstorpshus…. 55, 161

Karup…….….... 161

Karups gata……. 163

Karups gästgivaregård.

…………………… 163

Karups prästgård. 163

Karupshus……… 163

Kattvik……. 125, 137

Kattviksmöllan…. 126

Kejsaregården…… 34

Kejsarens………… 34

Kelliehouse………. 31

Kille mölla……… 123

Killebäcken……… 72

Killebäckshamn…. 86

Killebäckstorp…… 72

Killebäckstorps mölla ….………………. 73

Killebäckstorpshus

……………………. 73

Killeröd……… 73, 76

Killeröds torp……. 74

Killerödshus……... 74

Kittens……..……….71

Kjells…………… 167

Kjellsgård………. 134

Klinkehuset……… 40

Klippings gård…. 151

Klockaregården

………….... 26, 70, 98

Klockaregårdshus…. 98

186

Klockarehus……. 119

Klockarehuset 71, 119

Knaberhyttan……. 92

Knekthuset……... 108

Knuckelns……….. 79

Knut Anders’ torp. .55

Knuts…………….. 27

Kockagård……… 126

Kockastället……. 126

Kockens i Dejarp. 126

Kolding………… 175

Kollinge………... 175

Kopplehuset……. 116

Korgamöllan…….. 84

Korreshus………. 102

Korret……………. 49

Korröd……... 49, 102

Korröds mölla…… 49

Korrödslund……... 49

Korshuset…... 99, 102

Krapperup……... 143

Kristierns………… 58

Krogen…………... 55

Krogstorp………... 74

Krogstorps torp….. 75

Krogstorpshus…… 75

Kroken…... 36, 51, 52

Krokhuset… 104, 177

Kronobolet……... 127

Kronogården…….. 57

Kronojägarebostället

…………………… 145

Kråke-Perens…... 126

Krämarehuset……. 29

Krögarehemmanet.144

Kungsberg…….46, 48

Kungsberget……….48

Kungsgården

…………. 43, 142, 146

Kungsgårds längor.144

Kungsskogen... 46, 48

Kungsskogsstället.. 48

Kvinnoböske…….. 75

Kvinnoböskehus… 76

Kyrkhuset……… 163

Kyrkogården 100, 121

Kyrkohagen……. 143

Kyrkohus(et)…….. 71

Kyrkohuset…….. 143

Kyrkoladan……… 71

Kyrkostycket…… 143

Kållinge………… 175

Kållingehus…….. 176

Kårröd…………... 49

Käglenäs………… 30

Kägletorp………. 118

Kägleån….…... 28, 30,

39, 40, 104, 117, 118

Källehuset….. 31, 102

Källgården……….. 34

Källstorp……….. 108

Käll(s)torpshus(et) 108

Kärlingehult……. 114

Kärragård………. 131

Kärragårda……... 131

Kärralund………... 98

Kärret………. 46, 159

Kärrhuset………. 110

Ladugårds huvud. 129

Lagan……………. 21

Lagmannens……... 79

Landmärket…….. 107

Larms (Påls)…….. 55

Lars’ 34, 70, 155, 163

Lars Backes……. 155

Larsastället……… 70

Laveds…………. 150

Ledet…………….. 31

Lerbäcken……… 101

Lerbäckshult…… 100

Lergöksstaden….. 178

Lervik………... 56, 61

Lervikstorpen……. 61

Liagärde. 40, 102, 119

Liagärdet……….. 102

Liahus(et)………. 119

Lilla Faxeröd…….. 96

Lilla jordboden…... 94

Lilla Krogstorp…... 75

Lilla Lervikstorpet.. 56

Lilla Lund…… 76, 89

Lilla mölla……….. 38

Lilla Nådala 28, 34, 40

Lilla Planteringshus(et)

……..……….. 103

Lilla skomakarehus(et)

………...………… 108

Lilla Täppeshus(et)

……….………….. 113

Lilla Ugglehult…. 117

Lilla Värslahuset… 71

Lillahult……… 55, 60

Lillamossajordboden

…………………… 119

Lillaryd…… 106, 164

Lille Pelles………. 42

Lille Påls Anders’.. 42

Lillegård……. 77, 154

Lille-Olas………… 71

Linjebergshuset… 116

Linjehuset…….... 116

Linnebäckahus(et). 119

Linnehus……….. 119

Linnehuset... 104, 119

Ljungby……… 56, 62

Ljungby kronogård 57

Ljungbyholm…….. 62

Ljungbyholms gård 62

Ljungbyhus……… 57

Ljunghuset.. 99 f., 104

Ljungåkern……... 143

London…………... 32

Lotshuset……….. 149

Lugnet ……………...

…32, 106, 108, 175

Lundagård………. 58

Lundagård(en)…. 165

Lundsberg……… 120

Lundsbo………... 122

Lundshuset …………..

……………92, 98, 120

Luntertun…... 32, 178

Luntertunstället….. 32

Lustes backe…… 102

Lustes löcka……. 102

Lusteshuset…….. 102

Lyckan…………. 100

Lyckebo………... 103

Lyckegård(en)….. 102

Lyckehus………… 35

Lyckehuset……... 113

Lycketorp………... 48

Lyckorna……….. 102

Lyng……………... 58

Lyngebjär………... 78

Lyngebjärs knall… 78

Lynget………..… 58

Lynggårdarna…... 58

Lynghult……….. 102

Lyngåkra……..… 58

Lysekulls………. 153

Långänga………. 159

Långängen…...... 159

Länsagård……….. 58

Lärkehuset…...... 145

Lönhult………… 159

Maden………….. 155

Magisterns………. 79

Magnarp…………. 33

Magnarpsgården… 34

Magnarpshus……. 34

Magnaröd……….. 33

Malamöllan……… 48

Malen……... 46, 48

Malthuset... 48, 110

Mammonshus(et) 100

Mamsellernas…. 53

Mantalsbacken. 164

Mantalsskolan.. 163

Manvorpshus(et) 100

Margretetorp… 103

Margretetorpshus 104

Marieholm…… 111

Mauritz’………. 71

Mellangrevie…. 69

Mellangård(arna) 172

Mellanhults-hus(et) 115

Mickels 71, 159, 169

Mickelsgårda…. 71

Mons Stjernas gård 48

Mor Olenas stuga 49

Mossahuset….. 109

Mossastället…. 173

Mossens…. 73, 173

Muggarp.. 124, 131

Mutarehultet 65, 118

Mutarekärret… 118

Månsagård……. 58

Månsbacke……. 30

Månsbacksfället. 30

Månstorp. 104, 140

Månstorps kungsgård

................................ 140

Månstorpshus……. 140

Mårten Kocks hus 137

Mäsinge…………...164

Mäsinge mölla... 165

Mäsingehus…….. 165

Möllebäcken……. 126

Möllegården…….. 126

Möllehultet………. 92

Möllehuset…... 92, 94

Möllhult... 165, 166

Möllhults bäck… 176

Möllhultsgården… 166

Möllhults-Staffans. 165

Nals…………….. 159

Nedre Möllhult ... 166

Nedre Århult…... 121

Nedregård……….. 85

Nilskans gård ….. 149

Nordala 122, 143, 144

Nordalahus(et) … 122

Nordalaställena …. 143

Nordangården ….. 118

Nordare Backen .. 111

Nordbäckshus(et) .. 122

Nordstjärnan …….. 79

Norra Karstorp ... 161

Norra Killeröd ...… 74

Norra Kärr…... 158

Norrebacke ………. 84

Norrebalj ..…….. 111

Norregård ……. 58, 71

Norregårdarna . 58, 134

Norregården ……. 134

Norrevång ……….. 41

Norrlycke ………... 76

Norrlyckegård …… 76

Norrlyckehus. ……. 76

Norrviken ………. 152

Norvikens trädgårdar…

……………….…. 152

Nunneklosters hus 159

Nya Brohultshuset …

….………………… 89

Nya Dalahuset. 110

Nya Faxeröd ….. 96

Nya husen …….. 31

Nya huset ……... 40

Nya jordboden. . 110

Nya Kungsgården …...

…………..….…… 144

Nya Plante-hus(et). 116

Nya Planteringshuset

…...............……... 103

Nybo………….. 29

Nybro………...... 120

Nybrohus(et)… 120

Nybygget 48,104,107

Nygård……………...…

….62, 115, 134, 138

Nyhem 29, 102, 104

Nyhuset……….... 100

Nyled………… 46, 67

Nyled-Karlens…….. 67

Nylundshus(et) ..… 113

Nylundshuset........ 110

Nymans……..…… 159

Nystu(gård)…..…….73

Nytånga……..…… 158

Nyvång……..…..... 98

Nyvång(shuset)…..116

Nådala ... 34, 40, 105

Nådalahus……..…. 34

Nådendal………...... 34

Näbbagården…..….171

Nämndemannens

…………….…. 30, 51

Nässas mölla .….. 83

Nätånga ..……… 158

Nötte………….. 76

Nötte, Lilla ……. 76

Nötte, Stora …… 76

Nöttehus ………. 77

Nötånga ……… 158

Ola Jöns’ hus …. 62

Olas…….. 156, 172

Olastorp ……………..

…………. 57, 124, 132

Olastorps mölla .. 132

Oleborg ……….. 48

Olsingahuset … 153

Olsminne ….…… 42

Olstorp .….... 57, 132

Olstorpshus .…… 57

Olus .………….. 173

Orgelnistjorden 151

Osbyholm .……. 140

Osbyholms herrgård

.…….…………….. 140

Oskarsfarm ..…… 26

Palmagården 151, 167

Palmagårdsstugan 151

Palmens……… 174

Palmens hus …..…. 133

188

Palo Alto…….… 29

Palo farm….. 29, 42

Pears…………… 172

Pellagård(en)…... 58

Pellahuset……… 167

Pelle Ros’……. 155

Penarp.. 34, 53, 105

Penarpehus….…. 105

Penarps nybygge 105

Penarpsgården... 53

Penarpsskogen 53, 105

Penaskogen……. 105

Per Ebbes… 173, 174

Per Görans…….. 158

Per Hans’ gård. 151

Per Jons……..… 171

Per Nils’ hus….... 31

Per Pers……..… 169

Per Staffans gård 171

Pers……….. 173, 174

Persbohus(et)……. 98

Persgård…. 26, 28, 85

Pershult………… 117

Pershög………….. 48

Perstorp 93, 124, 132

Perstorps gata..… 133

Perstorpshus…… 133

Peter Håkans gård 44

Petters Eriks Augusts

………….. 173, 174

Pilahuset………… 35

Plantahagen…. 139

Plantehuset…... 116

Planteringen…. 159

Planteringshusen 145

Planteringshuset

……...... 27, 103, 107

Porrarp……… 134

Pramhuset…….. 65

Pridestorp……... 31

Profethusen….. 159

Prostinnans hus 137

Prästgården 25, 47, 52,

71, 98, 129, 142, 163

Prästhuset…….. 53

Purragården…. 134

Purrarp……… 134

Pustare- eller Lyckehus

………………. 35

Påarp…………… 166

Pål Ebbes……... 159

Pål Eriks………. 55

Pålmånsgården….. 55

Påls…………….. 172

Rakulls- och Rese-

bäcksängen…….. 118

Rambergs hus….. 129

Rambergshus……. 59

Rammahuset…… 116

Ramsjö……... 78, 167

Ramsjö fiskeläge 168

Ramsjöhus……... 169

Ramsjöstrand...... 168

Ranarp…….. 57, 162

Ranarps mölla….. 59

Ranarpshus……… 59

Ranviks plantskola 48

Rasmus’…………. 42

Rasmus’ torp……. 81

Rasmustorp……… 67

Rebbelberga ………...

………….. 4, 23, 140

Rebbelberga broar 143

Rebbelberga krog……

..…………. 144, 145

Rebbelberga kungsgård

……….………... 142

Rebbelberga Lång 143

Rebbelberga planter-

ingshus. 145

Rebbelbergamaden

..…………... 143, 145

Rebelin…………. 142

Resebäcksängen 118

Reste(gårds)farmen 145

Riddaregården 63, 84

Riddarens ……………

……… 62, 70, 71, 84

Riddare-Paulusens 153

Riksdagsmannamöllan

................................. 73

Riksdagsmannens mölla

……..….………… 73

Risebäck(en)……. 118

Rittersgården……. 56

Roelshuset……… 100

Rolehuset………. 110

Romaregården 149, 156

Romare-Olas…… 156

Rosenhult………... 64

Rosenhults kvarn 63, 64

Rosenhults torp.. 64

Rosenhäll………. 100

Rostorp………… 155

Rotehuset………. 110

Rotetorpet……….. 51

Rottagården……. 165

Rovegården……… 27

Roxmans………… 79

Rudolfsfält………. 62

Runtenomsgården 42

Rusthållet………. 171

Ry………………. 106

Rydsgård……….. 106

Ryet. … 100, 106, 139

Ryhuset………… 100

Ryktarehus(et)... 40

Ryktarens………... 79

Ryledshuset……… 92

Rylundshus(et).….. 91

Rynestath……. 32, 35

Ryshuset…………. 65

Ryslätt……… 88, 116

Ryssbergs………... 84

Ryssborgs………... 84

Ryssens………… 172

Rysshuset.….. 65, 167

Ryssland……….. 172

Ryttarehus……… 129

Ryttaretorp …………..

…….. 67, 73, 80, 86

Ryttaretorpet…… 129

Rågångshuset...... 100

Råled…………… 128

Röaledshus(et)...... 98

Röda husen…….. 31

Rödjan…………. 104

Rödjehuset…...... 100

Rögle…………….. 74

Rönnbackahuset… 103

Rönne å .……………

……33, 44, 145, 180

Rönnebackahus(et) 91

Rönnegård 43, 44, 146

Rönnegården… 153

Rönneholm 14, 145

Salomonhög………. 78

Salomonhögs backar 78

Salomonhögs utmark 78

Salomonhögshus… 79

Salomons……….. 144

Saltör……. 56, 60, 61

Saltörshusen… 56, 61

Samuels…………. 42

San Angelo…….. 179

Sandbackahuset... 145

Sandbäck………… 52

Sandgården……… 42

Sandhuset….. 34, 145

Sankta Thoras källa 148

Saresgården……… 62

Segelstorp …………..

… 79, 124, 125, 133

Seglaberga…….. 134

Senapsgården….. 139

Sevestorp…… 80, 174

Signestorp……… 169

Simontorp……… 107

Simontorpshus…. 108

Sinarp………. 46, 169

Sinarps mölla…... 169

Sinarpsdalen.. 46, 153

Sinarpshus……... 170

Sippra(gården)….. 55

Sista styvern…….. 74

Sjunnehults lyckan 107

Sjöbecks magasin.. 48

Sjöboholm……….. 51

Sjöbyggaregården 175

Sjöbyggarestället. 175

Sjöbyggegårdarna 176

Sjöbygget………. 176

Sjödal……………. 63

Sjögrens hus……... 59

Sjöhult…………… 26

Sjönhult………… 107

Sjötorp…………… 48

Skaftarp………….. 35

Skaftarps mölla….. 36

Skafterup………… 35

Skallåkra………… 60

Skans’…………… 42

Skeadal………….. 80

Skepparkroken….. 36

Skider ängen…… 144

Skidesdals damm. 144

Skinnarehus(et)….. 90

Skiterdal………... 144

Skjulet…….. 148, 149

Skogholmen... 90, 104

Skoghuset 93, 94, 120

Skoglundshuset… 109

Skogslund……… 104

Skogvaktarebostället

…………………… 149

Skogvaktarehuset.. 29

Skomakarehus(et). 93

Skomakarehuset.. 129

Skomakaretorpet 51, 96

Skorstensgården

…………….. 108, 121

Skrigstorp… 124, 135

Skräddarehus……. 37

Skräddarehuset

…………… 55, 57, 126

Skudgården……… 44

Skylens…………. 157

Skyttahus…. 105, 109

Skånegården…….. 48

Skåningagårdarna 134

Skåningagården

………………. 94, 134

Skåningshult…….. 94

Skåvarp………… 135

Skåvarpshus……. 136

Skälderviken 27, 31, 38

Slammarp………... 59

Slammarpshus…… 60

Slamregaard…….. 59

Slesvig………….. 176

Slesvig Holstein ….176

Slottabacken……. 167

Slottagården…. 42, 79

Slottahuset……... 120

Slottens…….. 79, 167

Slottet ………………

42, 79, 81, 120, 167

Slottshuset……….. 81

Slusås……... 105, 109

Slusåsen………... 109

Slåtta Jönses lycka 167

Slättaröd……….. 170

Slättaröds boställe 170

Slättarödtorp 170, 171

Slättbons……….. 158

Smedens hus…… 129

Smedgården ………….

……..42, 59, 84, 85

Smedgårdsmöllan.. 84

Smedjehus….. 96, 109

Smedjehus(et)….. 120

Smedshuset…….. 105

Smoeholmen… 87, 89

Smoehuset…… 87, 89

Småryd……. 106, 171

Smårydgården… 172

Smörlunsens 175, 176

Snärjeshult………. 65

Snärjeshus……….. 65

Sofiero………….. 104

Solbacken………. 156

Solberget……….. 109

Solbergs jordbod.. 110

Solbergshus(et)… 110

Solhäll…………… 53

Sonagård………… 51

Sones…………… 171

Sone-Stefans….... 171

Spelehuset……… 110

Spångagården.. 59, 64

Spångahuset… 59, 64

Staffans…… 155, 169

Staffans mölla .…… 85

Staffansgård……. 155

Stakahuset……… 108

Stampehuset……. 120

Staragården…….. 161

Stavhus…………. 102

Stenbackahus……. 89

Stenbackahuset

…………… 87, 89, 116

Stenbäckshus(et).. 120

Stendalen………. 118

Stendalsmölla…... 118

Steneholm……….. 26

Stenelid………….. 38

Stenhagahus(et)…. 87

Stenholmen.. 112, 120

Stenhuset…... 27, 112

Stenslättshus(et).. 104

Stensättarens…..…. 48

Stockaryd……… 158

Stolpagården…….. 48

190

Stora Båstad ….…. 45

Stora Nådala… 34, 40

Stora Planteringshus(et)

…………..... 103, 107

Stora Råleslätten.. 128

Storahult…….. 56, 60

Storahultshus……. 61

Store Jöns’………. 34

Store Vång……... 144

Storegård………… 99

Store-Paulus’…… 159

Strandbergs……… 77

Strandbyarna……. 66

Strandgården… 33, 34

Strandgårdslund…. 34

Strandhotellet……. 49

Strandhuset……… 61

Strångagården…… 84

Strömmahus(et)…. 89

Strömmahuset….. 100

Ströms hus……... 170

Stubbespjället……. 25

Styrmannens…. 155 f.

Styrmansgården... 155

Ståhlens………… 166

Stålagården…….. 144

Stättamöllan……... 84

Stättehuset 96, 116, 120

Sutaregård……… 165

Svanhuset………... 37

Svantesahuset……. 81

Svarvarehus(et)… 120

Sveaborg………… 98

Sven Jöns’……… 154

Sven Troeds gård. 177

Svens…………….. 34

Svenshuset……... 110

Svenstad………... 172

Svenstadshus…… 174

Svenstorp …………...

26, 110, 124, 136

Svenstorpsgården. 110

Svickahuset……… 43

Svirenbössa…….. 159

Svolder…………. 149

Svärds………….. 159

Syrekullen….…….. 55

Sänkehuset……... 109

Södervärn………. 148

Södra Planterings-

hus(et) …………. 107

Södravärn………. 148

Söndergård………. 44

Söndra Karstorp…. 54

Söndrebalj……… 111

Sönnare Backen... 111

Sönnerstorp…….. 174

Tarra-Petterns…… 49

Tarrarna…………. 47

Tarren…… 47, 49, 54

Tegelbrukshuset…. 27

Tegelhus…………. 37

Tiarp……………. 112

Tiarpshuset…….. 112

Tinghögen……….. 22

Tinghöigsager…… 22

Tingstickid………. 22

Tinkarp…… 124, 136

Tinkerup……….. 136

Tirup…………… 112

Titus’…………….. 59

Tockarp………… 112

Tockarpshus……. 113

Toftaholm………... 40

Toftakulla………... 37

Toftalund……. 26, 28

Tommahuset…… 121

Tommarp……….. 162

Tommarp……..... 167

Toras…………… 172

Torberns gård……. 27

Torborgs………... 158

Torekov …………20,

21, 22, 23, 46, 147

Torekov ö………. 149

Torekovs väderkvarn

…………………... 149

Torp ………. 170, 171

Torpare rote……... 66

Torpare Svens….. 171

Torpare Troeds… 171

Torparehus…….. 171

Torpet…………… 81

Tostarp………….. 23

Trerumshus(et)… 120

Troeds…………………

…… 73, 156, 169, 174

Troedsgård 73, 85, 151

Troentorp…. 124, 136

Trumpetarebostället

…………………. 158

Träbeninga-Olans.. 76

Trädgårdshus(et)… 27

Trädgårdshuset

……………… 100, 116

Trösk(are)huset… 120

Tuahus…………. 137

Tulles…………... 174

Tullstorp med Häst-

hagen ………. 113

Tulstrup………... 113

Tunnby 148, 156, 167

Tunnbygården….. 167

Turagården.. 115, 121

Turagårdshuset… 116

Tures…………… 164

Tures Pers……… 164

Turkiet …... 41, 147

Tvillinggårdarna…. 42

Tvillinggården…… 42

Tygagård……….. 130

Tygarännan ..…... 83

Tyges gård …..... 123

Tångholmen ..….. 97

Täckarehuset…… 108

Täppeshus……… 113

Täppeshuset……. 102

Täppetshuset…… 113

Uffes ..... 152, 159, 171

Uffes Pers………. 159

Ugglas…………… 61

Ugglehult………. 116

Ulriksfält eller Arrie

…………………. 117

Uppsala………… 122

Vade…………. 83, 85

Vadebäck………... 60

Vadebäck(en)…… 85

Vadhuset………… 85

Walbergs……….. 174

Walborgs……….. 174

Valhall……... 37, 116

Valhalls mölla…… 38

Valhallshuset…... 116

Vanstad………… 117

Vantaröd ………..… 39

Vantinge…………. 38

Vantingegården….. 40

Vantingehus……... 40

Vantiss agir……... 39

Varan... 127, 175, 176

Varanshus……… 176

Varegården …………

…………. 81, 175, 176

Vasalt……………. 81

Vegalt…………... 176

Vejby…………….. 40

Vejby sanatorium... 43

Vejbygården……... 42

Vejbysjö…………. 41

Vejbyslätt………... 41

Vejbystrand……… 41

Venedike……….. 120

Venedikebäcken... 121

Venedikeshus…... 121

Verje……………. 121

Verjesby………... 121

Viadal……………. 62

Viarp ………… 61, 62

Viarpsbacken……. 63

Viarpshult……….. 63

Viarpshus………... 63

Vid stranden…… 168

Videhuset………. 109

Vidslättshus(et)… 116

Viebkes………….. 79

Vieröd…………… 62

Vilhelmsberg…….. 92

Vilhelmsfält……… 85

Villes mölla……… 59

Vinninge…………. 69

Vinningehuset…… 69

Vistorp…………... 63

Vistorps boställe… 63

Vistorps mölla…… 64

Vistorpshus……… 64

Wittboms hus…... 129

Vråen…………... 137

Vråenshus……… 137

Vystabacken…….. 84

Vysteborg……….. 84

Väderkvarnen….. 149

Väderön………... 149

Väghuset….. 108, 109

Välahus(et)……… 87

Välarna…… 152, 177

Välasmedjan…… 152

Välinge…………. 177

Värslahuset……… 71

Vässbohus(et)…………

…………….. 104, 110

Västbo………….. 111

Västergårda…….. 144

Västergården…… 169

Västervång……... 161

Västra Bjäre……... 23

Västra Karup …….. 20,

21, 22, 23, 150, 161

Västra Ljungby….. 56

Västrakvarn……… 43

Vävarehuset……... 53

Yderhult…………. 47

Ysby………... 21, 140

Zackris’ 172, 173, 174

Ådala…………… 144

Ådalen…………… 28

Ågård……………. 40

Åhus……….. 49, 122

Åhuset………….. 104

Åkagård…………. 64

Åkagård(en)……... 71

Åkerslund……… 144

Åkesgård….. 126, 151

Åkesholm…. 142, 146

Åkesholms mölla. 146

Årdalahuset……… 89

Århult………. 89, 121

Åsbo, Norra……... 20

Åsbo, Södra……... 20

Åsebacke………… 64

Åselid……………. 64

Åsen……………. 165

Åshuset………….. 96

Ällebäckshuset…. 145

Älvdalen………... 144

Ängagården…….. 108

Ängahuset. 92, 100, 112

Ängalag………… 137

Ängalaggården…. 139

Ängalagshus…… 139

Ängelholm …………...

…………. 23, 28, 178

Ängelholms hamn.. 27

Ängelsbäck……… 82

Ängelsbacks mölla. 85

Ängelsbäcksbäcken

…………………... 83

Ängelsbäckshus…. 85

Änkans hus……… 54

Änkehuset……….. 98

Ölbäckshus(et)…... 99

Öllöv…………….. 85

Ölöv......................... 85

Ön……………….. 149

Önnarp……... 64, 122

Önnarpsgården….. 64

Önnarpshus……… 65

Önnersmölla…….. 122

Örebäcken……….. 49

Öremölla………… 49

Öresund…………. 107

Örjans hus……… 159

Örjansgård………. 84

Örnagård….. 130, 144

Örnekull…………. 89

Örnekullshuset…... 89

Östergård………... 79

Östergårda……… 145

Östergården…….. 169

Östervärn………... 148

Östra Grevie…….. 69

Östra Hult……… 122

Östra Karup.150, 162

Östra Ljungby…… 56

Östrakvarn………. 43

Östratorp……….. 145

Övragård…… 25, 172

Övre Möllhult….. 166

Övre Århult… …..

121

Efterledsregister

Backe: Hasselbacken, Lustes backe, Mantalsbacken, Månsbacke, Nordare Back-

en, Norrebacke, Salomonhögs backar, Slottabacken, Solbacken, Sönnare Backen,

Viarpsbacken, Vystabacken, Åsebacke. Balj: Norrebalj, Söndrebalj. Berg, bjär:

Dalsberg, Degeberga, Ekebjär, Eldsberga, Fredriksberg, Gustavsberg, Kungsberg,

Kungsberget, Lundsberg, Lyngebjär, Rebbelberga, Seglaberga, Solberget, Vil-

helmsberg. Bo: Bäckebo, Furubo, Lundsbo, Lyckebo, Nybo, Västbo, Åsbo. Bod:

Backaboden, Degebo, Forsaboden, Gamla jordboden, Jordboden, Lilla jordboden,

Lillamossajordboden, Nya jordboden, Solbergs jordbod. Bol: Kronobolet. Borg:

Danielsborg, Hanneborg, Jægersborg, Jägersborg, Oleborg, Sveaborg, Vysteborg.

Boställe, se ställe. Bro: Nybro, Rebbelberga broar. By: Gamleby, Ljungby, Strand-

byarna, Tunnby, Vejby, Verjesby, Ysby. Bygge: Nybygget, Penarps nybygge, Sjö-

bygget. Bäck: Dejebäck, Eskil(s)bäck, Farabäck(en), Flickebäck, Glimmingebäck-

en, Hålebäcken, Kanikebäcken, Killebäcken, Lerbäcken, Möllebäcken, Möllhults

bäck, Risebäck(en), Sandbäck, Vadebäck(en), Venedikebäcken, Ängelsbäck, Ängels

bäcksbäcken, Örebäcken. Böske: Kvinnoböske.

Dal: Aldalen, Bjäredalen, Fingalsdal, Hallavara dal, Haradal, Ingelstorps dal,

Nordala, Nådala, Nådendal, Sinarpsdalen, Sjödal, Skeadal, Skiterdal, Stendalen,

Viadal, Ådala, Ådalen, Älvdalen. Damm: Skidesdals damm. Dike: Venedike.

Dynga: Hemmesdynge.

Ene: Grevie ene.

Farm: Barkåkra farm, Oskarsfarm, Palo farm, Reste(gårds) farmen. Fiskeläge:

Ramsjö fiskeläge. Fors: Axelstorps fors, Gustavsfors. Fält: Eriksfält, Rudolfsfält,

Ulriksfält,Vilhelmsfält.

Gata: Karups gata, Perstorps gata. Grusgrav: Erraps grusgrav. Gård: Abulla-

gården, Allegården, Allégården, Andersagård, Andersgård, Askegården, Axelsgård,

Axelstorpsgården, Backagårdarna, Backagården, Bengtolsgården, Bengtsgård, Bjäl-

legården, Bjäragården, Bjärsgård, Björnsgården, Bolagård, Borragården, Bos gård,

Bosgård, Braskagården, Bryggerigården, Brödagården, Buragården, Bäckagården,

Böckergården, Clausagård, Degnegården, Denvergården, Dockagården, Dubbelgår-

den, Ebbesgård, Ekesgården, Enesgården, Eriksgård, Erlandsgård, Fexagården,

Gamlegård, Gammelgården, Grönegård, Gudmundgård, Gästgivaregården, Haffnis-

gaardt, Hajagården, Hallagårdarna, Hallagården, Halvgården, Hans Erlands gård,

Hansagård, Haragården, Heagården, Hillarpsgårdarna, Hjärnarps prästgård, Hjärte-

gården, Hovallsgården, Hovgården, Hovgårdsgården, Hultagårdarna, Hulthagården,

Huntly gård, Håkangård, Håkans gård, Hålegård, Hålegården, Hässlegården, Hög-

gården, Hökagården, Höökagården, Jeppagården, Jeppasgård, Johans gård, Jonsing-

agården, Jöns Ols gård, Karups

gästgivaregård, Karups prästgård, Kejsaregården, Kjellsgård, Klippings gård,

Klockaregården, Kockagård, Kronogården, Kungsgården, Kyrkogården, Källgården,

Kärragård, Kärragårda, Lillegård, Ljungby kronogård, Ljungbyholms gård, Lunda-

gård, Lundagård(en), Lyckegård(en), Lynggårdarna, Länsagård, Magnarpsgården,

Mellangård(arna), Mickelsgårda, Mons Stjernas gård, Månsagård, Månstorps

kungsgård, Möllegården, Möllhultsgården, Nedregård, Nilskans gård, Nordangår-

den, Norregård, Norregårdarna, Norregården, Norrlyckegård, Norrvikens trädgår-

dor, Nygård, Nystugård, Näbbagården, Osbyholms herrgård, Palmagården, Pella-

gård(en), Penarpsgården, Per Hans’ gård, Per Staffans gård, Persgård, Peter Håkans

gård, Prästgården, Purragården, Pålmånsgården, Rebbelberga kungsgård, Riddare-

gården, Rittersgården, Romaregården, Rottagården, Rovegården, Runtenomsgården,

Rydsgård, Rönnegård, Rönnegården, Sandgården, Saresgården, Senapsgården,

Sippragården, Sjöbyggaregården, Sjöbyggegårdarna, Skorstensgården, Skudgården,

Skånegården, Skåningagårdarna, Skåningagården, Slamregaard, Slottagården,

Smedgården, Smårydgården, Sonagård, Spångagården, Staffansgård, Staragården,

Stolpagården, Storegård, Strandgården, Strångagården, Styrmansgården, Stålagår-

den, Sutaregård, Sven Troeds gård, Svenstorpsgården, Söndergård, Torberns gård,

Troedsgård, Tunnbygården, Turagården, Tvillinggårdarna, Tvillinggården, Tyga-

gård, Tyges gård, Vantingsgården, Varegården, Vejbygården, Västergårda, Väster-

gården, Ågård, Åkagård, Åkagård(en), Åkesgård, Ängagården, Ängalaggården,

Önnarpsgården, Örjansgård, Örnagård, Östergård, Östergårda, Östergården, Övra-

gård. Gärde: Liagärde, Liagärdet.

Hage: Björkhagen, Håsthagen, Jægersborg Dyrehave, Kyrkohagen, Plantahagen.

Hall: Hovs hallar, Hålehall. Hamn: Grytehamn, Killebäckshamn, Ängelholms

hamn. Hem: Charlottehem, Feriehemmet, Nyhem. Hemman: Krögarehemmanet.

Hill: Annehill. Holm, holme: Attareholmen, Bjärholmen, Brödjeholm, Dalholmen,

Engelholm, Förslövsholm, Heaholmen, Högholmen, Ljungbyholm, Marieholm,

Osbyholm, Rönneholm, Sjöboholm, Skogholmen, Smoeholmen, Steneholm, Sten-

holmen, Toftaholm, Tångholmen, Åkesholm, Ängelholm. Hotell: Strandhotellet.

House: Kelliehouse. Hult: Boalt, Bohultet, Gravarehultet, Gömhult, Kärlingehult,

Lerbäckshult, Lillahult, Lynghult, Lönhult, Mutarehultet, Möllehultet, Möllhult,

Pershult, Rosenhult, Sjöhult, Sjönhult, Skåningshult, Snärjeshult, Storahult, Uggle-

hult, Vasalt, Vegalt, Viarpshult, Yderhult, Århult, Östra Hult. Hus: Abrahamshuset,

Abullagårdshus(et), Ahlbergshuset, Allehuset, Anders’ hus, Appelhuset, Askehuset,

Aspehus(et), Aspelundshus(et), Atteköpshus, Axelstorpshus, Backahus, Backahuset,

Badstugehuset, Barkåkrahus, Bialittshus(et), Bjerrödshus, Bjällegårdshus, Björke-

bäckahuset, Björkedalshus(et), Björkehus, Björkehuset, Björkelundshus, Björke-

lundshuset, Bläsingehusen, Boaltshuset, Boarpshus, Bobackahuset, Bohuset, Boke-

lundshuset, Bollwigs hus, Brammarehus(et), Braskens hus, Brenneskabshuset, Bro-

hultshus(et), Brohuset, Brunnshus(et), Brunskogshuset, Brynbackahus(et), Bröda-

gårdshus(et), Brödarpshus, Buggehuset, Bussahuset, Byggeshus(et), Bäckahus,

Bäckahuset, Bärstedts hus, Böckarehuset, Bökehuset, Böskehus, Böskestorpshus,

Dalahuset, Dalholmshuset, Damshuset, Degnehuset, Dejnehuset, Dunahuset, Eke-

bergshuset, Ekholmshus(et), Elestorpshus, Enehuset, Engeltoftahus, Enhuset, Eriks-

torpshus, Errarpshus,

194

Falckahus(et), Farabäckshus(et), Faritslövshus, Fiskarehuset, Flintsbohus(et), Fly-

hus(et), Flyhus(et, -en), Fogdarpshus, Fåglahuset, Fåglasångshus, Fåglasångshuset,

Fällehuset, Förslövshus, Gatehuset, Genahus(et), Glimmingehus, Greviehus, Grus-

gravahuset, Grytehuset, Gränshuset, Grönahus, Grönalundshuset, Gunnarehus(et),

Gärdeshus, Gärdeshuset, Gökhus, Göranshuset, Hagahus, Hagahuset, Hagmans hus,

Hainshus, Hallahus(et), Hallshus, Haradalshusen, Harahuset, Harnabbahus(et),

Heahuset, Hillarpshus, Himmelstorpshus(et), Hjortahuset, Hjärnarpshus, Holmahu-

set, Holmenshus, Hovshus, Hultahuset, Hulthuset, Hålegårdshus(et), Hålehus, Håle-

huset, Hånarpshus, Höghultshuset, Ingelstorpshus, Isbergshus, Jacobs hus, Kars-

torpshus, Karupshus, Killebäckstorpshus, Killerödshus, Klinkehuset, Klockare-

gårdshus, Klockarehus, Klockarehuset, Knekthuset, Kopplehuset, Korreshus, Kors-

huset, Krogstorpshus, Krokhuset, Krämarehuset, Kvinnoböskehus, Kyrkhuset, Kyr-

kohus(et), Kyrkohuset, Kållingehus, Källehuset, Käll(s)torpshus(et), Kärrhuset,

Liahus(et), Lilla skomakarehus(et), Linjebergshuset, Linjehuset, Linnebäckahus(et),

Linnehus, Linnehuset, Ljungbyhus, Ljunghuset, Lotshuset, Lundshuset, Lusteshu-

set, Lyckehus, Lyckehuset, Lärkehuset, Magnarpshus, Malthuset, Mammonshus(et),

Manvorpshus(et), Margretetorpshus, Mellanhultshus(et), Mossahuset, Månstorp-

shus, Mårten Kocks hus, Mäsingehus, Möllehuset, Nordalahus(et), Nordbäcks-

hus(et), Norrlyckehus, Nunneklosters hus, Nya husen, Nya huset, Nybrohus(et),

Nyhuset, Nylundshus(et), Nylundshuset, Nyvångshuset, Nådalahus, Nöttehus, Ola

Jöns’ hus, Olsingahuset, Olstorpshus, Palmens hus, Pellahuset, Penarpehus, Per

Nils’ hus, Persbohus(et), Perstorpshus, Pilahuset, Plantehuset, Planteringshusen,

Planteringshuset, Pramhuset, Profethusen, Prostinnans hus, Prästhuset, Pustarehus,

Rambergs hus, Rambergshus, Rammahuset, Ramsjöhus, Ranarpshus, Rebbelberga

planteringshus, Roelshuset, Rolehuset, Rotehuset, Ryhuset, Ryktarehus(et), Ryled-

shuset, Rylundshus(et), Ryshuset, Rysshuset, Ryttarehus, Rågångshuset, Röaled-

shus(et), Röda husen, Rödjehuset, Rönnbackahuset, Rönnebackahus(et), Salomon-

högshus, Saltörshusen, Sandbackahuset, Sandhuset, Simontorpshus, Sinarpshus,

Sjögrens hus, Skinnarehus(et), Skoghuset, Skoglundshuset, Skogvaktarehuset,

Skomakarehus(et), Skomakarehuset, Skräddarehus, Skräddarehuset, Skyttahus,

Skåvarpshus, Slammarpshus, Slottahuset, Slottshuset, Smedens hus, Smedjehus,

Smedjehus(et), Smedshuset, Smoehuset, Snärjeshus, Solbergshus(et), Spelehuset,

Spångahuset, Stakahuset, Stampehuset, Stavhus, Stenbackahus, Stenbackahuset,

Stenbäckshus(et), Stenhagahus(et), Stenhuset, Stenslättshus(et), Storahultshus,

Strandhuset, Strömmahus(et), Strömmahuset, Ströms hus, Stättehuset, Svanhuset,

Svantesahuset, Svarvarehus(et), Svenshuset, Svenstadshus, Svickahuset, Sänkehu-

set, Tegelbrukshuset, Tegelhus, Tiarpshuset, Tockarpshus, Tommahuset, Torpare-

hus, Trerumshus(et), Trädgårdshus(et), Trädgårdshuset, Trösk(ar)ehuset, Tuahus,

Turagårdshuset, Täckarehuset, Täppeshus, Täppeshuset, Täppetshuset, Vadhuset,

Valhallshuset, Vantingehus, Varanshus, Venedikeshus, Viarpshus, Videhuset, Vid-

slättshus(et), Vinningehuset, Vistorpshus, Wittboms hus, Vråenshus, Väghuset,

Välahus(et), Värslahuset, Vässbohus(et), Vävarehuset, Åhus, Åhuset, Årdalahuset,

Åshuset, Ållebäckshuset, Ängahuset, Ängalagshus, Ängelsbäckshus, Änkans hus,

Änkehuset, Ölbäckshus(et), Önnarpshus, Örjans hus, Örnekullshuset.

Huvud: Ladugårds huvud. Hydda: Almhyddan. Hytta: Knaberhyttan. Häll: Ro-

senhäll, Solhäll. Hälla: ?Ängalag. Hässle: Faritslöv. Hög: Arne, Grevie, Hovall-

shögen, Pershög, Salomonhög, Tinghögen, Verje.

-inge: Bläsinge, Glimminge, Göinge, Kolding, Kollinge, Kållinge, Mäsinge,

Vantinge, Vinninge, Välinge.

Jord: Orgelnistjorden. Jordbod, se bod.

Kinn: Hjerkinn. Knall: Lyngebjärs knall. Kove: Torekov. Krog: Rebbelberga

krog. Krok: Skepparkroken. Kull, kulle: Flatakull, Syrekullen, Toftakulla, Örnek-

ull. Kvarn: Rosenhults kvarn, Torekovs väderkvarn, Väderkvarnen, Västrakvarn,

Östrakvarn. Källa: Sankta Thoras källa. Kärr: Mutarekärrel, Norra Känn. Köp:

Atteköp.

Lada: Kyrkoladan, ?Ängalag. Lag: ?Ängalag. Land: Halland, Ryssland. Led:

Nyled, Råled. Lid: Bokeliden, Stenelid, Åselid. Lund: Allunda, Alunda, Annelund,

Björklund(a), Bokelund, Ekelund, Eliselund, Karlslund, Korrödslund, Kärralund,

Lilla Lund, Skogslund, Strandgårdslund, Toftalund, Åkerslund. Lycka: Belöslyck-

an, Flintalycke, Gatulyckan, Gömhultslyckan, Hårbergs lyckan, Lustes löcka, Norr-

lycke, Sjunnehults lyckan, Slåtta Jönses lycka. Länga: Ewalds länga, Kungsgårds

längor. Löv, lev: Ferslev, Förslöv, Ollöv, Ölöv.

Mad: Rebbelbergamaden. Magasin: Sjöbecks magasin. Minne: Axelsminne,

Karlsminne, Olsminne. Märke: Landmärket. Mölla: Axelstorps mölla, Benmöllan,

Bjäragårds mölla, Cronholms mölla, Dejarps mölla, Errarps mölla, Errarps möllor,

Holgers mölla, Hultamöllan, Ingelstorps mölla, Kattviksmöllan, Kille mölla, Kille-

bäckstorps mölla, Korgamöllan, Korröds mölla, Lilla mölla, Malamöllan, Mäsinge

mölla, Nässas mölla, Olastorps mölla, Ranarps mölla, Riksdagsmannamöllan, Riks-

dagsmannens mölla, Sinarps mölla, Skaftarps mölla, Smedgårdsmöllan, Staffans

mölla, Stendalsmölla, Stättamöllan, Valhalls mölla, Villes mölla, Vistorps mölla,

Äkesholms mölla, Ängelsbäcks mölla, Önnersmölla, Öremölla.

Nacke: Harnacka. Näs: Dege(r)nes, Degernäs, Käglenäs.

Rad: Bläsingeraden, Husraden. Ro: Annero, Karlsro, Sofiero. Rote: Torpare rote. Ry(d),

röd: Appelryd, Faxeröd, Fogdaröd, Gunnaröd, Hulebäckseröd, Killeröd, Lillaryd, Magnaröd,

Ramsjö, Småryd, ?Stockaryd, Vantaröd, Vieröd. Ränna: Tygarännan.

Sal: Uppsala. Sanatorium: Vejby sanatorium. Sjö: Glimsjön, Vejbysjö. Skog: Brunskog,

Kungsskogen, Penarpsskogen, Penaskogen. Skola: Mantalsskolan, Ranviks plantskola. Skär:

Gryteskär. Slätt: Karlslätt, Ryslätt, Stora Råleslätten, Vejbyslätt. Smedja: Välasmedjan. Spjäll:

Stubbespjället. Stad: Båstad, Lergöksstaden, Rynestath, Svenstad, Vanstad. Stadsfläck: Bå-

stads stadsfläck. Station: Förslövs station, Förslövsholms station. Sten: Dejsten, Harasten.

Strand: Ramsjöstrand, Vejbystrand. Stuga: Badstugan, Böskestorps hackstuga, Hålehallsstu-

gan, Mor Olenas stuga, Nystu, Palmagårdsstugan. Stycke: Kyrkostycket, Tingstickid. Ställe:

Bostället, Böckrastället, Dalastället, Dalsbergsstället, Dockastället, Erkastället, Karstorps bostäl-

le, Kockastället, Kronojägarebostället, Kungsskogsstället, Larsastället, Luntertunstället, Mossas-

tället, Månsbackstället, Nordalaställena, Sjöbyggarestället, Skogvaktarebostället, Slättaröds

boställe, Trumpetarebostället, Vistorps boställe. Sund: Öresund. Sädespart: Båstads Sädespart.

196

Toft: Böckerns toft, Engeltofta, Färingtofta. Torp: Anderstorp, Asketorpet, Axelstorp, Bis-

kopstorp, Bjällerup, Bjäratorpet, Björnstorp, Blomstorp, Boarp, Borgmanstorp, Borrstorp,

Brammarp, Bramstorp, Broddarp, Brödarp, Båstads torp, Böskestorp, Clementstorp, Dejarp,

Drängstorp, Elestorp, Eriks torp, Erikstorp, Errarp, Fogdarp, Fostorp, Gabrielstorp, Gatelycks-

torpet, Hagatorp, Haraldstorpet, Hemmestorp, Hillarp, Himmelstorp, Hjärnarp, Husartorp(et),

Hålarp, Hånarp, Häljarp, Ingelstorp, Kagarp, Karstorp, Karup, Killebäckstorp, Killeröds torp,

Knut Anders’ torp, Krapperup, Krogstorp, Krogstorps torp, Kägletorp, Källstorp, Lervikstorpen,

Lilla Lervikstorpet, Lycketorp, Magnarp, Margretetorp, Muggarp, Månstorp, Olastorp, Olstorp,

Penarp, Perstorp, Porrarp Pridestorp, Purrarp, Påarp, Ranarp, Rasmus’ torp, Rasmustorp,

Rosenhults torp, Rostorp, Rotetorpet, Ryttaretorp, Ryttaretorpet, Segelstorp, Sevestorp, Signes-

torp, Simontorp, Sinarp, Sjötorp, Skaftarp, Skafterup. Skomakaretorpet, Skrigstorp, Skåvarp,

Slammarp, Slättarödtorp, Svenstorp, Sönnerstorp, Tiarp, Tinkarp, Tinkerup, Tirup, Tockarp,

Tommarp, Tostarp, Troentorp, Tullstorp, Tulstrup, Viarp, Vistorp, Önnarp, Östratorp. Tun:

Luntertun. Tvet: ?Nötte. Tånge: Nytånga, Nätånga, Nötånga.

Utmark: Salomonhögs utmark.

Vad: Farabäcksvad. Vall: Bjärvall. Vara: Hallavara. Vik: Alvik, Fågelvik, Kattvik, Lervik,

Norrviken, Skälderviken. Vrå: Kaptensvrån. Vång: Hedvången, Norrevång, Nyvång, Store

Vång, Västervång. Värn: Södervärn, Södravärn, Östervärn.

Å: Glimån, Kägleån, Rönne å. Åker: Barkåkra, Bjärsåker, Glimåkra, Ljungåkern, Lyngåkra,

Skallåkra, Stättaröd, Tinghöigsager, Vantiss agir. Ås: Hallandsås, Slusås, Slusåsen.

Äng: Långänga, Långängen, Rakullsängen, Resebäcksängen, Skider ängen.

Ö: Hallands Väderö, Torekov ö, Väderön. Ör: Saltör.

Mall för Skånes ortnamn · 2018. 6. 20. · Förord Materialet som ligger till grund för detta...

Documents

Transcript of Mall för Skånes ortnamn · 2018. 6. 20. · Förord Materialet som ligger till grund för detta...