Magasinet Allez h13

8/10/2019 Magasinet Allez h13

1/124

1 | 2014Sveriges sportmagasin

LITE OSMER SPORT

?? ?? ?

1


2/124

I

ebruari brjar OS. Den 7ebruari r att vara exakt.Detta r ngot som vi givetvisuppmrksammar i rsta num-ret av Allz. Det kommer bliantastiskt spnnande att se hur

det kommer g r vra svenska hopp.Sjlv r jag mest spnd inr lngdskid-kningen som brjar med damernasSkiathlon den 8 ebruari klockan 11.Jag sitter redan bnkad.

Som vanligt handlar rsnacket intebara om det idrottsliga. Den politiskadebatten inr OS i Sotji har upprrtmnga. Den ryska lag som rbjuderpropaganda r icke-traditionellasexuella relationer drevs igenom

rra ret och det lr knappast ngonha missat. Denna lag r ngot som deflesta aktiva idrottare och lnder runtom i vrlden inte stller sig bakom.Kan man krva av en idrottare att deinte ska stlla upp?Och r det rttvistatt politiska beslut ska stoppa idrottaresom viger sina liv till trning r attvinna ett OS-guld?

Bara r att en idrottare stller upp ien tvling betyder inte det att de strbakom den politik som rs av Ryss-land med Putin i tten. Istllet kan deka dit och delta. ven som deltagarekan de visa att de r av annan stllning.

Att p ngot stt protestera under ettmsterskap kan skapa en debatt somkan rndra. Under OS i Mexico City1968 protesterade de tv medaljrernaommie Smith och Joe Carlos rnUSA mot det rashat som rdde i derashemland. Denna protest uppmuntra-des inte av IOK och de blev utkastadeur OS-truppen. I dag skulle inte IOKagera p samma stt r att ngon pro-testerar, men det blir ven intressantatt se hur de kommer att hantera de

protester som kommer att genomrasi Sotji.

Frgan r vad kommer bli mest spn-nande, de idrottsliga hndelserna ellerde protester som kommer hllas underOS?

Allz ges ut av

Vstfronten

Ansvarig utgivarePer Alm

ChefredaktrHanna Karlsson

ChefredaktrJoakim Hrdner

PlaneringMalin Andersson

BildchefAnders Ryttarson

Trneholm

LayoutDaniel Sandstrm

WebbKim Karlsson

SkribenterTobias Bengtsson, Jo-

hannes Andersson, Malin

Magnusson, Martin Rid-

derstolpe, Mattias sn,

Patrik Jverbo, Deborah

Jacobsson, Anna Erwander,

Johan Hedman, Gustav Rey

Petersson

Det nya ret r ett r

yllt till bristnings-grnsen av vrlds-klassidrott medvinter-OS i Sotji ochotbolls-VM i Brasi-

lien som sjlvklara hjdpunkter r deflesta idrottslskarna. Det kommer attske prestationer som blir ihgkomnalnge och media kommer attyllas av historier om destrsta hjltarna.Vi p Allz kommer ocks

sitta bnkade ramr destora evenemangen, vilketkommer synas i vr tid-ning, men idrottsvrl-den r ylld av smycket mer ndet som skerp de storaarenorna.Vi tror atten brahistoria

kanhittasundervarjesten iidrot-

tens imaginra snrskog. Vi har ly p

en del stenar och hittat historien omkvinnan som ledde ett gng bergsj-ungdomar till ramgngar i GothiaCup och lrde dem r livet. Vi harhittat de hngivna supportrarna somlever r IFK Kunglvs bandylag ochvi har bokstavligen varit ute i skogenoch trffat idrottare som balanserar pgrnsen r vad som r ysiskt mjligt.

Vi har ly p stenarna r att vitycker att det r ngot som saknas,berttelser rn alla delar av idrotts-

vrlden. Vi vill ge plats r dessaberttelser i en vrld dr snabbauppdateringar och witter har blivit

norm. Ambitionen r att Allz skaungera som ett komplement

till den reguljra nyhets-rapporteringen och yllaett hl som behveryllas.S vlkommen tillSveriges nya sport-magasin Allz, och

hitta dina egnaguldkorn underidrottsvrldens mestorrda stenar.

Ledarna

2


3/124

4016

92

28

108

102

8. Samtal:Carl-ke Ahlqvist10. Samtal:Lady Dolores14. Arenan16. Reportage:Kvinnokamp p

hjul28. Reportage:Bergsjn Boys40. Reportage:En vecka i djung-

eln48. Reportage:Svensk ktnings

ramtidshopp55. OS-special70. Reportage:De nya gubbarna

p lktaren78. Reportage:Konsten att an

lgga ett msterskap83. Reportage:Drmmen om

den stora skrllen92. Reportage:En hstkra102. Reportage:Ping Pongsion-

rer108. Reportage:Hur dr en

boxare?

Innehll

3


4/124

Hur rullar livet p, Bolly?Livet rullar p mycket bra! Det r varmt och svet-tigt, jag mste trna och hlla i gng s att jag kanvara s tuff som mjligt p matcherna. Jag satsarp att vara den bsta och starkaste maskoten iBasketligan!

Det har gtt vldigt bra fr Bors Basketden senaste tiden. Finns det ngon riskatt du blir uppstudsig gentemot ligans

vriga maskotar?N d! Jag har inte s mycket kontakt med deandra. Men en gng trffade jag Uppsalas DunkanSlammer och sedan dess r vi goda vnner.

Hur pumpad blir du egentligen infr en

fullsatt hemmamatch?Jag blir jttetaggad! Det r s roligt att se att smnga vill komma och hjlpa oss. Bors har Sve-riges bsta basketpublik och det gr att man villdansa och showa nnu mer.

En perfekt oktober fljdes upp av en lika perfekt november och decem-ber. Bors Basket avslutade r 2013 med 17 raka vinster i Basketligan. Vi

hookade upp med Bolly, lagets maskot.

BOLLEN BAKOM

SUCCN?

4


5/124

Maskoten

5


6/124

Frluster r tunga r alla oavsett sport och niv. Jagpratade med en ktningstrnare inr ett reportage somman kan lsa ngra sidor lngre ram hr i tidningen. Hanmenade att man kan se om en person r en riktig vinnareeller bara intalar sig sjlv att hen r det. Brjar man skrikaoch svra och sl omkring sig nr man rlorar har mantnkt igenom hur man ska gra, reagera, nr man rlorarr att det ska synas utt att man verkligen vill vinna. Ochredan dr har man rlorat menar han. Fr att man har vi-sualiserat sig att det finns ett scenario dr man kan rlora.Medan de verkliga vinnarna blir rkrossade vid en rlust.Det finns inte i deras sinnesvrld att de kan rlora. Dervntar sig det inte. Det hela handlar ju egentligen omidrottspsykologi. Fr en rlust gr alla nedslagna. Mankan tappa gldjen. Och just gldjen r vl varr man hl-

ler p med sin idrott.I en individuell idrott eller sport har man ju bara sigsjlv att jobba med. Det r bara ens eget psyke som kom-mer att pverka resultatet. Men i en lagsport r det 15andra personer som kommer pverka utgngen. En endaspelares dliga humr kan inektera den gemensammamentala instllningen till det man ska gra.I det seniorlaget i handboll jag r trnare r har gldjenhelt rsvunnit. Istllet r att bygga upp varandra medpositiv energi, hur flummigt det n lter, raserar man var-andras sjlvrtroende genom att gnlla och inte ge sitt alltr laget. D blir det en nedtgende spiral och det dliga

humret rn ngra brjar pverka hela laget. Fr man rjust det, ett lag.

Men det gr att rndra. Det krvsd att varje spelare ser till sig sjlv ochundrar Hur kan jag gra s att mittlag blir bttre?. Det lttaste sttet harjag mrkt r att le. Man kan vndaen negativ spiral till en positiv baragenom att le, ge en klapp p axelnoch ge sitt eget yttersta. Frraret hade mitt lag sammaproblem. Serien speladesi tre omgngar. De rstatv omgngarna hade vivunnit tre matcher av

arton. Sista omgngengick vi obesegrade ige-nom. D hade vi hittatgldjen och rvntadeoss inte att rlora.

Krnika

AndersRyttarson

Trneholm

Negativ spiral kan vndas med ett leende

Bjrn Borg & Tomas Brolin

Idrottskarrir: Med bland annat em

raka Wimbledon-segrar och ett VM-brons r Bjrn Borg och omas Brolintv av Sveriges mest olkkra idrottaregenom tiderna. Bda valde ocks attavsluta sina idrottskarrirer i tidigt, i 26respektive 28 rs lder.

Artistkarrir:Startade tillsammansmed Dr. Alban och Mattias Frisk grup-pen Friends in need 1999. Gruppenslppte singeln Alla Vi och i V4:sNyhetsmorgon rklarade Bjrn Borg de

mnga bikinibrudarna i videon med attVi ville ha med tjejer. Filip och Fredrikutsg sedan hndelsen som Sveriges nstroligaste genom tiderna i sitt V-pro-gram 100 Hjdare! som som sndes iKanal 5.

LISTAN: IDROTTARE SOM ARTISTERJimmy Nordin

Idrottskarrir:Var under flera r i

brjan p 2000-talet Sveriges rmstekulsttare och har med sina 20.73 dentredje lngsta stten genom tiderna iSverige. rots att han har vunnit sju SM-guld och varit med i flera internationellamsterskap r han r mnga knd ratt ha blivit omhndertagen av polisr ylla och polisanmld r vld mottjnsteman i samband med Friidrotts-EM i Gteborg 2006.

Artistkarrir:Gjorde ett misslyckat

rsk med lten Guldmedalj som hanskrev inr EM 2002, men har eer sinidrottskarrir satsat mer n vad de allraflesta sngande idrottarna har gjort.2012 fick Jimmy pris r rets lt i Gv-leborg med lten Gabriel

Pia Sundhage

Idrottskarrir:Meritlistan kan gras

lng r otbollssveriges mest ram-trdande kvinna med yra SM-tecken,medalj i alla valrer i EM och brons iVM som spelare. Har varit nstan nmer ramgngsrik som trnare. Ledderra sommaren Sverige till semifinal iEM p hemmaplan.

Artistkarrir:Har hela tiden ha mu-siken nra till hands och sjng och spe-lade till Sveriges EM-lt Vi r tjejer, vir bst 1987. Som rbundskapten har

Pia oa sjungit idolen Bob Dylans ltar iomkldningsrummet r att peppa spe-larna. Under 2013 slppte hon ocks sinrsta singel, Flj mig genom vintern,och sa i en intervju samma r att det kankomma fler singlar i ramtiden.

Text: Johan Hedman

6


7/124

Knd r tre saker: lngdskidkningen, hans akro-batik och r att han har diabetes. Man kan ockslgga till meritlistan att han gillar att spexa. Denna

lngdskidkare har gjort ngra youtube-klipp menhar inte kommit upp i samma antal visningar somhans norska motsvarighet. Detta kompenserar hanmed sina akrobatiska konster. Han gr p hnder,hjular och gr volter med skidor p tterna.

Under vinterssongen fr Sverige krig med Norge. Det pgr enstndig kamp mellan vilket land som r bst p lngdskidkning.

Northug mot Hellner. Mter man i medaljer r slaget givet. Norge harfler medaljer n Sverige. Men vilket landslag har egentligende roligaste skidkarna? Fr att ta reda p detta kommer vijmfra de tv strsta spexarna norska ystein Pettersen

mot Robin Bryntesson.

VS

En av lngdskidkningens roligaste mnniskor. Hanspexar s ort han r mjlighet. Detta syns delvisgenom alla de filmer han lagt upp p youtube. Han

har totalt samlat p sig nstan 400 000 visningar.Han var ven drivande r en uppmrksammadpresskonerens i Beitostlen 2008. Istllet r att sit-tandes svara p rgor bjd norska sprintlandslaget,med Plsa i spetsen, p en sng- och dansshow.

Robin Brynte Bryntesson ystein Plsa Pettersen

Text: Hanna KarlssonFoto skidbilder: Cephas

Foto: Max Ronnersj

VS

7


8/124

Fakta:Innebandynsfader

Namn: Carl-ke AhlqvistBor: Gteborglder: 66 r

Aktuell: Skapare av Unicurl, curling p matta.Historik: Skapare av innebandy och grundare av reta-get Unihoc som producerar innebandymaterial. Slderetaget 2004.

Foto: Daniel Sandstrm

8


9/124

Samtal

Men hur gick det egentligen till nr du uppann sporten,Carl-ke Ahlqvist? Min bror bodde i Holland p slutet av 60-talet och hankpte med sig klubbor hit till Sverige. Jag fick dem nr jagyllde r och jag rstod inte riktigt vad jag skulle gra meddem. Jo, men hr har du 12 klubbor. Du r ju idrottsgubbe,sa han bara. Jag spelade handboll p den tiden och tog medmig klubborna till en trning. Frst spelade vi 10 minuter.Nsta gng spelade vi 20 minuter och vi sprang som drar.Dr slog det mig det hr var inte el allts. Klubborna vianvnde tillverkades i USA. Jag ringde till abriken direktoch berttade att vi ville ha 1 000 klubbor. Importen skedde

via pappas jrnhandel, det blev enklare s.

Vad hnde sedan? Vid den hr tiden var de flesta gymnastiklrarna hand-bollsspelare och dr hade jag mngder av kontakter. Jagskickade ut klubbor till flera av dem som jag knde, t.ex.Bengan Johansson. Och mycket snabbt fick jag den eed-back jag hade vntat mig. Barnen hade riktigt roligt ochnstan alla kunde vara med. Det var s det brjade, detspred sig vldigt snabbt bland skolorna hr i Sverige. Nstanalla gymnastiklrare anvnde sig av innebandyn p sinalektioner. Jag visste tidigt att det var dr jag var tvungen

att brja. Jag minns nr jag var i Bryssel och sttte p Techie o sports p Bryssels poliskr. Jag bad om att spelamed dem och introducera innebandyn. Det tog inte mer ntre minuter s var alla helt rdiga och tungan hngde lngtner p hakan. Cheen blev helt rtvivlad och undrade omde inte hade bttre kondis. Men det r det som r charmen.

Alla r delaktiga och man kan inte riktigt gmma sig, detgr s snabbt och bollen r verallt.

Men vad gjorde innebandyn till vad den r idag? Innebandyn har ha en imponerande utveckling. ill stordel p grund av materialutvecklingen. Jag bildade Unihoc1972 och vi var drivande ett bra tag. Nr vi stod p top-pen s tillverkade vi 550 000 klubbor p ett r. Sedan komdet visserligen nya mrken och klubbor, dr man anvndesamma teknik som i segelmaster och skidstavar. Men helautvecklingen av sporten har skett p grund av eldsjlar, somdet alltid gr. Kvinnorna har ocks en stor del i det hela. De

fick en stor roll i en lagidrott rn brjan, vilket de inte hadett innan. Nstan en tredjedel av alla aktiva spelare r kvin-nor. Det var jtteunikt d. Men det lg i tiden, hela samhlletblev mer och mer obundet och inom innebandyn anns detplats r alla.

Innebandyn r en av Sveriges strsta lagidrotter. Hur gickdet till? Det Svenska Innebandyrbundet bildades 1982, men re-dan innan dess anns det flera hundratals klubbar. De hadeuppsttt spontant genom ren och anns nstan verallt.Det anns ven ormer av ligaspel i brjan av 80-talet. Det

var en slags organiserad, spontan innebandy och iblandspelade vi s sent som elva p natten. Nr rbundet sedanbildades fick de 600-700 klubbar gratis. Pang, s anns detett rbund som p nolltid var strre n handbollsrbundet.Ingen i hela vrlden kunde atta, det var och r helt unikt.

Kim Karlsson

I februari inleds kvalet infr innebandy-VM i Gteborg, det tionde i sportens historia. Och vad passar bttren att fira jubileum dr allt en gng startade. Det var nmligen i Gteborg som Carl-ke Ahlqvist fr drygt

40 r sedan brjade importera klubborna som blev starten fr en av Sveriges strsta idrotter.

ATT UPPFINNA EN IDROTT

9


10/124

Frn wrestlinggalan Extreme Vendettap Trdgrn i november.Foto: Trygve Finkelsen 10


11/124

Varr ska man brja g p wrestling? Wrestling r en underhllningsorm som inte gr att jm-ra med ngonting annat. Du kommer skratta, du kommervrla, du kommer rras och du kommer jubla. Wrestling

r en orgie i knsloyttringar, bde i och utanr ringen. Dra-matik, vld, humor, spnning, muskler och svett i en saligrra. Fr att verkligen rst mste detta enomen upplevasp plats!

Hur stort r wrestling i Gteborg? Under de senaste ren har fler och fler tt upp gonen rwrestling, och numera r det nstan alltid ullsatt p vragalor. Mnga hnger ocks med i konflikterna och intri-gerna, lr knna wrestlarnas personligheter och ljer derashistorier ven mellan matcherna. D blir det extra laddat attse dem gra upp i ringen nr det vl r dags.

r det arligt? Wrestling r givetvis vldsamt, men alla brottare r medp vad de ger sig in i. Dremot har vi avskum som kr medulspel och regelbrott, och det r oast nr man har meddem att gra som det kan g illa.

Var hmtar ni er inspiration rn? Alla wrestlers har sina personliga inspirationskllor.Vissa hmtar kra rn naturen eller har en nskan om attstda upp bland de ulspelande krken, andra drivs av hat

och illvilja. Rent ysiskt finns mnga likheter med diversekampsporter ssom boxning, thaiboxning och brottning.

Hur trnar man inr en wrestlingmatch? Fr att kunna genomra en wrestlingmatch mste du varaotroligt stark, svl ysiskt som mentalt. Styrketrning ochkonditionstrning flera gnger i veckan r grundlggande.

r det ngon srskild match under galan man ska hllautkik efer? Kvllens main-event den 1 ebruari kommer vara enuppgrelse mellan tv rivaler som har gammalt groll att reda

ut. ill hjlp har de varsin god vn vid sin sida. Vi kommersnart avslja vilka namn det handlar om. Och jag lovar nikommer INE bli besvikna.

Text: Fredrik Nygren

I wrestling kombinerar man kampsport med scenkonst. Kanske tidigare frmst en

amerikansk freteelse anordnas det numera wrestling-galor ven i Sverige. Lady Do-

lores r den mystiska presidenten och garinnan bakom Wrestling GBG. Vi pratade

med henne om wrestling som sport och storgalanDouble Impact.

DU KOMMER SKRATTA,DU KOMMERVRLA,DU KOMMER FRFRAS.

Samtal

11


12/124

DEN ULTIMATA SPORTEN

Sedan 1970-talet har synskadade trnat judo p orga-niserad niv i Sverige. Fr en icke-seende r sportenidealisk. Inga sparkar eller slag r tilltna. Fr synskadade handlar det om att man alltid r tv ochtv. Man hller alltid i varandra och man mste ha kropps-

kontakt r att pong. Man lr sig mycket om kroppskon-troll, om sin egen kropp och om att rhlla sig till andra,sger Nicolina Pernheim.

En synskadad som tvlar inom judo har rtt att starta medgrepp. Motstndarna tar d tag i varandras drkter innandomaren stter igng matchen. Men detta r ocks den endaskillnaden. Det r drr som just judo passar s bra rpersoner med olika grad av synnedsttning. Det r vanligtatt utvarna tvlar bde mot seende och icke-seende.

Jag redrar synskadetvlingar. D har motstndarenliknande rutsttningar. Kr jag mot en seende s r jag iunderlge s klart. Men man lr sig mycket av att tvla motdem, sger Nicolina Pernheim.

Nicolina brjade tvla nr hon var 13 r. D var judo enbland mnga sporter som hon hll p med. Nr hon yllt 19r vad det segling, ridning och skidor som valdes bort nrjudo fick komma rst. Enligt Nicolina r judo den ultimata

sporten. Fr alla. Inte bara r blinda.

Judon r mngsidig. Man r kondition och koordi-nation, styrka, smidighet och balans. Allt under sammatrningspass. Och s r det tekniskt och taktiskt. Det r upptill mig hur mycket jag vill trna och satsa men samtidigtfinns det en lagknsla. Judo r ett stt att leva, sger NicolinaPernheim.

Fr en synskadad gller det att det alltid finns hjlp tillhands vid trning. Ngon att hnga p. Nicolina springeroch gr kullerbyttor som alla andra. Men ngon mste

ropa stopp nr vggen kommer och se till att hon inte kerin i ngon annan. Hon kan heller inte se vad trnaren groch visar. Ngon mste rklara lite extra s att hon rstrtekniken.

Det som brjade med att pappa Martin tog med sin dotter till judoklubben har lett tilltvling p elitniv. Fr ett par r sedan bestmde sig Nicolina Pernheim fr att det var judo

hon skulle satsa p. Att hon har varit blind sedan fdseln har aldrig varit ett hinder.

12


13/124

Jag behver ngon bredvid mig konstant. Jag har fleratjejer som hjlper mig. S jag har det bra. Men mnga syn-skadade har problem att hjlp. Det r svrt att tillrck-ligt med ledsagningstimmar, sger Nicolina Pernheim.

V

id tvling gller det att domarna har lite extra koll.Under en synskadetvling finns tre domare till

hands, istllet r en. Och en kamera. Om motstn-darna kommer irn varandra eller hamnar utanr mattanleder domarna tillbaka de tvlande till mitten igen. De somr helt blinda br en stor rd ring p varje rm.

Det finns tre olika synskadeklasser beroende p gradenav synskada. Just ni blandar vi dem inom viktklasserna. Mende hller p att se ver det, sger Nicolina Pernheim.

Nicolina Pernheim har redan hunnit med tv Paralympics. Imars r det dags r rsta kvaltvlingen inr Rio de Janeiro2016.

D gller det att vinna matcher, ta s mycket pong sommjligt och medaljer. Jag vill vara med under Paralympicsigen. Det r mitt ml, sger Nicolina Pernheim.

22 r. Frn Vstra Frlunda.Har svart blte av andra graden i judo.

Viktklass 63 kg.rnar och tvlar r Sakura Judoklubb. rnar ocks rFrlunda Judoklubb och Gteborgs Judoklubb.Senaste meriten: EM-guld r synskadade i Ungern 2013Nsta tvling: ppna yska 1 mars (mot seende)Lser till sjukgymnast p Gteborgs Universitet. Planerad exa-men 2016. Lagom till Paralympics.Den rda ringen p drkten markerar att hon r blind.

Judo har varit en olympisk sport under sommarspelen sedan1964 r herrar och 1992 r damer. Paralympics inaller alltidtv veckor eer Sommar-OS, i samma stad. Hr har judo variten gren sedan 1988 r herrar och 2004 r damer.

Damer har alltid en t-shirt p sig under judodrkten. Det harinte herrar. Den ska vara vit. Fr att skilja de tvlande t har enav dem vit drkt, den andra har bl.

Judoka, en utvare av judo.F

akta:Judo

Bilder: Martin Pernheim och Nicolina Pernheim.

Text och foto: Malin Magnusson

13


14/12414


15/124

Arenan

Rambergsvallen har varit hemmaarena rBK Hckens herrotboll sedan lagets start

1940. Vren 2009 hade laget avancerat tillallsvenskan igen. Men unger samtidigthjde Svenska Fotbollsrbundet sina kravp matcharenor r allsvenskt spel. Ram-

bergsvallen uppndde inte de nya mtten. Sedan dess harRambergsvallens ramtid diskuterats i Gteborgs kommun-styrelse. Arenan har ven anvnts av andra otbollsklubbarp Hisingen och av nrliggande skolor. Hr finns ocks en

riidrottsanlggning, som rmst har anvnts av IF Kville.2014 trder SvFF:s nya reglerna i kra och omjliggr

spel p Rambergsvallen som arenan ser ut idag. Gteborgskommun beslutade att avstta 130 miljoner kronor ratt bygga en ny arena dr Rambergsvallen str idag. Meneer upphandling lg alla anbud betydligt hgre n vntat.Runt 200 miljoner kronor, det lgsta var p 175 miljoner. Iskrivande stund r beslutet uppskjutet till 15:e januari 2014.Frhoppningen har tidigare varit att arenan skulle vara r-dig till allsvenska premiren 2015, men r att klara det hadebyggandet behvt startas i december 2014.Den sista matchen som spelades p arenan slutade medrlust r hemmalaget, Hcken - Halmstad, 1-3. Matchenspelades den 25:e oktober 2013. Drygt 5000 skdare hade

samlats r att ta arvl av arenan som bde varit lskad ochhatad. Hr kpte du tiokronors-kaffe och varmkorv rn enkorvvagn. Hr hade du riidrottsdagar och coopertest somskolelev, r att sedan se ditt avoritlag spela allsvensk otbollp samma mark.

Text och foto: Anna Erwander

RAMBERGSVALLEN

Fakta:Rambergsvallen

Belgen: Hisingen, GteborgInvigdes: 18:e augusti 1935, sedan dess har ett antalupprustningar gjorts. Bland annat byggdes nya lktare1979 och 1983.Publikkapacitet: 7000 personerArenarekord: 8379 skdare. Den 4:e oktober 2000 nrBK Hcken mtte IFK Gteborg, 1-3.

Sverige r fullt av arenor, stora som sm. Vi vill uppmrksamma dessa och ge

dem det utrymme som de frtjnar. I varje nummer tar vi en nrmare titt p en av

arenorna och gr ett nedslag i historia, nutid och framtid.

15


16/124

Text och foto: Johan Hedman och Deborah Jakobsson


17/124


18/124

Det r den rsta december. Lysrren r tndaoch det r glest p plaststolarna p lktaren.vlingsbanan r upptejpad i en oval ormp inomhushallens golv. P vissa stllen hartejpen slppt men unktionrer r snabbt

ramme och ser till att den kommer p plats igen.I dag ska ni vara med om Gteborgs rsta Merby-landskamp! Kan ni atta, hur coolt r inte det!?, ropar denLuciakldda speakern ut i hgtalarna.

Publiken klappar lite halvsltt i hnderna. Merby r Rol-ler Derby ast r herrar. Landskampen r i ull gng och allteersom den gr hnder ngot p lktaren. Den ylls p medmnniskor, det tjoas och applderas mer rekvent.

Danmark vinner ver Sverige och ngra i publiken letarsig ut p banan r att gra high five med spelarna medanandra stller sig i kn r att kpa korv med brd. rots attdet r ver en timma kvar till dagens andra match r detingen som lmnar hallen. Ju nrmare nsta match vi kom-mer kar antalet skdare p plats. I Roller Derby r det da-merna som r stjrnorna och det r stjrnorna som publikenhar kommit r att se.

En av de kvinnliga spelarna har mlat med guldrg runtgonen som sedan vergr i glitter lngs kinderna. Ngonannan r mlad som en katt. P spelarnas ryggar str det till

exempel Skte Borg, Knivmoder, Vulvo Amazon och Pus-seydon vilka r deras Roller Derby-namn. Men s hnderngot, de svenska herrarna som precis spelat landskamprullar tillbaka ut igen. Denna gng ikldda svart/vit-randigadomardrkter. Spelet blses igng och ivg ar lagens jam-mers r att rska varva och ta pong.

empot r lgt till en brjan, det knuffas och bkas pen liten yta, men ingen Jammer kommer rbi packet medmotstndare. En spelare med Derby-namnet Rulla Skoogknuffas omkull och lmnar en lucka till motstndarnasjammer som tar sig rbi och ger Gteborg Rullskridskorledningen mot Gta Inlvor. Publiken jublar. Nr Gteborg

Rullskridskors bsta pongplockare, Dna, tar sats kerhon s snabbt att hon r nra att ka ut ur banan i kurvorna.Packet samlar ihop sig och rsker stnga Dnas vgar ratt ta sig rbi. Hon saktar ner arten en aning nr hon nr-mar sig packet, glider smidigt undan den rsta tacklingen,tacklar sjlv omkull nsta Blocker och ker rbi.

Lilla Hjulaon r en heldag i Lisebergshallen som bestrav en Merbylandskamp p rmiddagen och en intern-match, s kallad scrimmage, med tv lag rn GothenburgRoller Derby p eermiddagen: Gta Inlvor mot GteborgRullskridskor. Merby och Roller Derby har samma regleroch sporten gr ut p att tv lag ker rullskridskor runten platt, oval bana och tar pong genom att en spelare, skallad Jammer, hela tiden ska rska varva motstndarnasrsvarare som kallas Blockers. Varje lag har em spelare pplanen samtidigt.

Bland herrarna r alla som vill vara med och spela, idamklassen r konkurrensen mycket strre. Dr mste mankvala in r att en plats. ove Brandt brukade sjlv spela

men eer r mnga skador fick hon sluta och r i dag en avalla de som arbetar ideellt med sporten vid sidan av planen.Hon ser det inte som ngot mrkligt att sporten dominerasav kvinnor.

Roller Derby r skapad av och r kvinnor. Kvinno-kroppen har en lgre tyngdpunkt och r mer vadderad vilketr bra. Killarna tacklas ju klart mer medan tjejerna kr mertaktiskt och med mer finlir, sger ove som i dag r Lucia-speaker.

Julia Boberg fick upp gonen r sporten eer att ha settRoller Derby-filmen Whip it med bland andra DrewBarrymore och Ellen Page. I Roller Derby-kretsar harfilmen en nra p legendarisk stmpel.

Alla hr har sett den och det r typ p grund av densom alla brjat spela, sger hon.Under internmatchen i Lisebergshallen saknas Julia ochven Fredrika Andersson rn Gothenburg Roller Derby(GBGRD). De befinner sig istllet p landslagsuttagningari Valhalla och Lundby Strand. Uttagningarna r inr VMsom utspelar sig i Dallas i december senare i r. De 39spelarna ska under helgen bli 24 som under ret ska trnaihop. Under vren kommer truppen att ka p trningslgervarannan mnad och till hsten trappas det upp till ett lger

i mnaden. Allt r att komma vl rberedda till VM.Dagarna inr uttagningarna r Julia, eller Julie Jet som

r hennes Roller Derby-namn, mrkligt nog inte nervsutan bara rvntansull. Hon ser ram emot att mta spe-lare som r lika duktiga eller bttre n vad hon r. Men nrklockan slr halv yra p lrdagseermiddagen och Julia str

18


19/124

Fakta:RollerDe

rby

Spelet spelas p en oval bana och gr ut p att Jammern ska tasig frbi motstndarnas pack (med blockers) fre det andra lagetsJammer. Nr det r gjort fr Jammern pong fr varje blocker sompasseras. Matcherna kallas Bout och r indelade i tv 30-minutersperioder.

De regerande vrldsmstarna r frn USA dr sporten ocks grunda -

des och r strst. Idag nns det inget seriesystem i Sverige, utan lagen mter varandra

i trningsmatcher under ret och mts sedan i ett SM-slutspel (dettar i juli). I USA finns det en serie som inte r exklusiv amerikanska lagdr London i r hade ett lag som kom till slutspel.


20/124

Hr r ingen passera. Blockern Bedaah i Gteborg Rullskridskorstnger en kare i Gta Inlvor med en effektiv rumpstngning.


21/124


22/124

i hallen i Lundby Strand r att registrera sig brjar nervosi-teten krypa allt nrmre och snart r den ett aktum.

Hon och de vriga spelarna rn hela landet ska rskaimponera p en panel bestende av yra personer som repre-sentanter rn alla ligor i Sverige har rstat ram. Det r justdet som gr Julia nervs: att bli bedmd.

Under uttagningens rsta dag delas spelarna upp i tv lagsom mts under en tv timmar lng scrimmage. Nr denbrjar r Julia passiv. Hennes styrka r inte att vara den somsyns och tar pong utan att vara en duktig lagspelare somhjlper till att gra andra spelare bttre. I en uttagning dr

man ska visa upp sig r att bli uttagen r det inte den bstaegenskapen. Nr matchen r slut har Julia inte tt ordningp sin passivitet. Hon tnker Fan! Jag borde tagit r migmer.2011 spelades det rsta Vrldsmsterskapet i Roller Derbyi oronto, Kanada, dr sporten r stor. Sverige slutade sexaeer att ha rlorat den helnordiska matchen om 5:e platsmot Finland. Mstare blev USA som krossade hemmalagetKanada med hela 336-33 i finalen.

Spelarna i USA r helt sjukt duktiga och jag liggerlngt irn deras niv, men det r bra att trna med debsta i Sverige som nu under helgen, man mrker att Europakommer nrmare. I r hade London ett lag som gick tilldet amerikanska slutspelet som rsta icke-amerikanska lagngonsin, s man ska inte ge upp, sger Julia.P sndagen str ett em timmar lngt uttagningspass pschemat. Den hr dagen r tillgnad olika lagvningar vilket

passar Julia bttre. ven om hon r mr i kroppen ochtrtt i huvudet nr dagens prvningar r ver r hon njd.Nervositeten r borta och hon knner att hon har gjort ettbra pass, men om det rcker till landslaget r hon osker p.Hon r ortarande missnjd med sin insats under lrdagen,men hon har i alla all gett sig sjlv chansen.

Under de yra r som Julia spelat har bde hon och spor-ten utvecklats mycket, men ortarande r man lngt irnngon proffsniv.

Allt skts ideellt och i stort sett alla mste gra ngotutver att spela, typ vara trnare, sitta i styrelsen eller vara

med i ngon ansvarsgrupp. Eersom sporten r s ny iSverige finns det inga trnare som har en karrir bakom sig.Alla trnare r spelare som har hllit p i bara ngra r. Drligger vi lngt eer andra mer etablerade sporter, sger Julia.

Angered Arena r den enda hallen i Gteborg somhar en Roller Derby-plan uppritad p golvet. Nrspelarna rullar ut p banan kan de brja vrma uppdirekt, utan att ondig tid gr t r att tejpa upp en plan.

Ngra spelare r snabbt ute p banan r att ka ngrauppvrmningsvarv. Andra smsnackar om helgen som varitvid sidan av planen. En tjej i grnrgat hr har svrt att p sig rullskridskorna. Det r tisdagkvll och ett tre timmarlngt trningspass ligger ramr spelarna i GBGRD. r-ningen r indelad i tre olika pass. Frsta timmen r till rde som har klarat av Minimum Skills, ett test som klubbenutr var tredje mnad med 38 olika vningar i grundernaav sporten. De som klarar av testet r trna och spela med

v dagar eer uttagningarna. I vntanp landslagsbeskedet trnar Julia Brobergsom vanligt i Angered Arena.

22


23/124

klubbens A-lag dr man utvar ull kontakt i hgt tempo.Innan dess r man trna p grunderna i nybrjargruppen.

Andra timmen trnar ligans samtliga spelare tillsam-mans i en mixad grupp och under tredje timmen trnarnybrjargruppen r sig sjlva medan Minimum Skills-spelarna trnar kondition vid sidan av planen. Frsta passetokuserar idag p otarbetet, ngot som har varit sidosatt iklubben lnge. Frra veckan hade laget en kanadensisk tr-

nare p besk som lrde ut vningar som nu kommer ntasunder den nrmaste tiden. vningarna kan se triviala ut, men r mrkvrdigt

svra. a vningen nere i hrnet dr man ska ka slalomrunt koner p ett ben, den r jtteviktig r att lra sig kunnastyra ute p banan. De bsta karna i vrlden anvnder siginte av stoppet lngst ram p rullskridskon utan bara vickarp tterna, sger Julia Boberg.

v dagar har gtt sedan landslagsuttagningarna. Julia rortarande m i kroppen och har bestmt sig r att ta detextra lugnt p trningen. Medan vriga spelare ker runt iull art, gr Julia p halvart. Hon ska inom en vecka veta

om hon gr vidare till landslaget eller inte. Om jag inte kommer med i landslaget r det inte r att

jag gjorde det dligt, utan r att de vriga spelarna gjordedet vldigt bra. Jag kommer inte grva ner mig bara r attjag inte blir uttagen, sger hon.Nivn p trningen r blandad. Bland de 16 karna har fleraproblem med de olika otarbetsvningarna. Ngra ramlarhrt p hallgolvet. P sidan av planen haltar Anna-MariaFjellman med en krycka och ger instruktioner till spelarna.

Bra balans Fred!, Inga plogstopp Frida, du mste trnap hockeystoppet. Anna-Maria, eller One Woman Armysom hon ocks kallas, skulle gra just ett hockeystopp p entrning r bara ngra veckor sedan. Hgerbenet vek sig ochbrts av. Nu r hennes hgerben prytt av en stor stlstll-ning r att lka ihop benet igen och istllet r att spela rhon nu agera trnare.

Fr mig r trnarrollen ngot naturligt, jag r lrare

och har ledarskapet i mig plus att jag inte har ngon amiljsom tar mycket tid s jag kan lgga tid p det hr istllet,sger hon.Anna-Maria har varit med i ligan i tv och ett halvt r ochunder den tiden har trningsmetoderna utvecklats ochman har bland annat tagit hjlp rn trnare rn MMAoch Speed-Skating. Hon mrker ocks att utvecklingen hosspelarna r stor.

Vi blir fler och fler och alla blir bttre hela tiden. Nuhar vi ocks tt spelare som har bakgrund i konstkningoch bandy vilket betyder att de har en rkunskap som viinte hade nr vi brjade. Man mste behrska mnga tek-

niker och kunna mycket r att klara av att spela p en hgniv i dag, sger hon.

Innan den mixade trningen kommer en spelare ramtill Anna-Maria. Spelaren har glmt sitt tandskydd ochundrar om hon r vara med nd. Nej, jag r ledsen,har du inget tandskydd kan du inte vara med, det r klub-bens policy, svarar Anna-Maria. Spelaren nickar och grlngsamt drirn. Frutom att alla skydd mste vara p


24/124

ORDLISTA

Bout - Match

Liga - KlubbScrimmage - InternmatchJammer - Spelaren som ger laget pongBlocker Frsvarande pelare som ska stoppa motstndarnas JammerPack - Blockers tillsammans


25/124

under trning har GBGRD en ldersgrns p 18 r r att spela. Nr spelarna rullar ut r den mixade trningen skiljer

det ver tjugo r mellan den yngsta och den ldsta spelaren.Att Minimum Skills-spelarna trnar i den mixade grup-pen r r att nybrjarna lttare utvecklas d. Spelaren somglmde tandskyddet har tt lna ett skydd av en lagkamratsom hade ett extra.

Lagknslan r vldigt viktig i Roller Derby och skiljersig kanske en del rn andra mansdominerade lagsporterdr jargongen kan vara tuffare. Det finns ingen hierarkiskordning i laget och sporten i sig r vldigt jmlik d det intebehvs en specifik kroppsbyggnad r att vara duktig. Mankan vara lng och snabb, men ocks kort och satt vilket rbra nr man ska tacklas. Det r en sport som vlkomnar alla

kvinnor, sger ove Brandt.

Roller Derby grundades i 1930-talets USA och denrsta officiella matchen spelades 1935 i Chicago. Detvar en tuffare sport, med rre regler, dr hrdare tagvar tilltet. Inledningsvis utvades sporten bde av mn och

kvinnor men med tiden blev det en kvinnodominerad sportsom blev vldigt populr.

P 1970-talet dog sporten nstan helt ut eersom intres-set rsvann nr sporten mer och mer brjade likna wrest-ling med ejkade fighter under matcherna. vlingsinnehl-let blev sekundrt. Sporten lg sedan i koma i nstan 30r innan den vaknade till liv i brjan p 2000-talet. Dennagng i Austin, exas. Nu tonade man ner p showandet ochokus lades istllet p tydliga regler.

I dag finns det omkring 175 godknda medlemsligorruntom i vrlden. ill Sverige kom sporten under 2008 den liga startades i Stockholm. En av grundarna var CherryDVine. Hon ville ha andra ligor i landet att mta och tndeen eld i Gteborg som startade GBGRD. Eersom sporten

var s ny och kunskapen inte anns satt spelarna och tittadep Youtube-filmer r att lra sig tekniker som hockeystopp.ven Malm och Lule var tidiga med att starta ligor ochi dag finns det 14 stycken runt om i Sverige. tta av dessatvlade i olrets SM-slutspel dr Stockholm Roller Derbyvann finalen ver Crime City Rollers rn Malm.


26/124

ven om Roller Derby i sin nuvarande orm ort-arande r i sin linda gr kulturen runt den lngttillbaka. De speciella Roller Derby-namnen harsitt ursprung i 1970-talets mer showiga variant av sportenmen har en sjlvklar plats i 2000-talets Roller Derby-kultur.

Namnen anspelar oa p sex och vld och det r vanligtmed varianter till olika filmer, kndisar eller evenemangsom exempelvis Nightmare on Hull Street (Nightmareon Elm St.), Knocktoberest (Oktoberest) och MichelleOBamYa (Michelle Obama). Namnen r inte bara nostalgirn 1970-talet, enligt trnare Anna-Maria yller namnenven ett annat sye. Jag tror att r mnga s r det sknt att ha ett alterego p planen s att man kan g in i en roll. Mnga tjejer harsvrt att ta r sig i sporten som krver att man r ysisk ochhgljudd och vi har drr specifika trningar dr vi okuse-rar p att skrika och tacklas, sger hon.

Att sporten r kvinnodominerad rder det ingen tvekanom. En annan del av kulturen r att ha en s kallad Derby

wie inom laget som r ett mellanting mellan kompis och

en vanlig ru. Derby wie r inte ngon man ndvndigtvis r attra-herad av som till en riktig ru, utan r en bsta kompis somman klickar vldigt bra med. Under eerester arrangerasdet ibland Derby-brllop dr man r lsa upp sina lensom kan vara att man lovar att baila sin ru ut ur ngelsetoch hlla i hennes hr nr hon spyr. Det r lite p skmt,

men ocks lite allvarligt, sger Julia Boberg.Den utt sett ganska tuffa asaden som omger Roller Derbymed smeknamnen, Derby wies som rddar varandra urngelset och det hrda spelet p plan, kommer ltt p skamnr man tar sig innanr asaden och bryter mot normen

om hur kvinnor ska vara. Jag tror att mnga vertolkar den tuffa asaden eer-

som vi r kvinnor och inte uppmuntras att vara ysiska.Hade det varit mn som dominerat sporten hade man noginte blivit lika rvnad ver den amiljra stmningen runtomkring, sger Anna-Maria Fjellman.Halv tolv p sndagkvllen plingar det till i Julia Bobergsmobilteleon i fickan. Det r ett mejl som innehller beske-det om hon har tagit sig vidare rn uttagningarna eller inte.Hon hoppas att hon ska ett positivt besked, men tror attlrdagens passiva insats har rstrt hennes chanser. Deandra var nog bttre. Nr hon ppnar mejlet knner hon

sig inte nervs, hon har inga rhoppningar. Hennes knslabesannas. Julia r inte uttagen i truppen som ska trna inrVM i december.

Jag r lite besviken helt klart, men bara p mig sjlv.Jag lyckades inte prestera tillrckligt bra under lrdagen,sger hon.Den andra spelaren rn GBGRD, Fredrika Andersson, fickgladare besked d hon kom med i landslagstruppen. Frhenne vntar nu ett r med landslagstrningar kombineratmed spel med ligan. Och trots att Julia inte lyckades ta sigvidare till landslaget den hr gngen, har hon inte gett uppdrmmen.

Jag anskte om att vara med lite r att se var jagstod i konkurrensen och nu vet jag att jag inte r lngt irn.Jag kommer kanske ska nsta gng igen, men d ska jag setill att komma bttre rberedd och med ett starkare sjlv-rtroende.

Jag tror att mnga vertolkar

den tuffa fasaden eftersom vi r

kvinnor

26


27/124

Fakta

JULIA BOBERG

Roller Derby-namn: Julie Jetlder: 31 rYrke: Arbetar p reklambyrMlsttning: Att f till ett seriespel och f spela i landslaget

27


28/124

B E R G S J N B O Y SHar du hrt talas om Bergsj IF:s 87:or? Fr tio r sedan var de dubbla finalister p Nya Ullevi.

Talanger frn hela Gteborg vallfrdade till fotbollsfamiljen med elva nationaliteter och ett sprk.Vi har trffat rektorn fr livets bsta skola, tittat p gamla klassfoton, och funnit en frlorad favoritelev.

Text: Mattias snFoto: Mattias sn / Privat


29/124


30/124

Utanr nstret vxer en ojmn, leriggrsplan utan kritade linjer. Hr inne str

George Boulos och blickar ut. Han strtyst, stilla, med blicken koncentrerad pplanen. Det gr tio, emton sekunder.

Denna grsplanen ger mig s sjuktmycket rysningar. Alla timmar jag trnat och slitit hr.I sex r trnade och slet George Boulos hr, som mlvaktr Bergsj IF:s pojkar -87. Idag r han 26 r och tillbaka pBergsjvallen r rsta gngen p tv r.

Han ser sig om i samlingsrummet i klubbstugan. r-byggnaden som utirn sett limmar bra med bilden av denamatrklubb Bergsj IF aktiskt r. Slitna asader som engng varit vita, ett gult klubbmrke p gaveln som rgats

brunt av hsten. Men insidan kontrasterar mot utsidan.Hgt upp p vggarna str ett ttiotal pokaler uppradade pngra vgghyllor. 53 utav dem r deras, den gyllene 87-ge-nerationen.

Dr har du Gothiapokalerna. Hr har vi ngra pokalersom vi vann nere i Italien, Brescia. Sen har vi tredjeplatsen iNike Cup, det var svenska kvalet till Champions League rungdomar. Jag tabbade mig som an i semifinalen. Eertfick jag veta att jag hade ett synel.

George kom till Bergsj IF som tioring. Han brjadetidigt drmma otbollsdrmmar och skte sig till laget ratt spela med de bsta i Gteborg. Av prissamlingen attdma valde han rtt. Att komma ny till ett lag kan annarsvara svrt, srskilt som mlvakt.

Det var det inte r George. Redan rn brjan kndehan sig som hemma. Han minns sitt rsta trningspass nrtrnare Baruffaldi presenterade honom r lagkamraterna:

Hr har ni er nya mlvakt, er nya stjrna. Sen komlagkaptenen Marko ram, vi kallade honom Il capitano,och hlsade mig vlkommen. Sedan den dagen visste jag attjag hade en ny amilj.

Minnet av Georges otbollsamilj lever kvar ven i detandra samlingsrummet i klubbstugan. Vggen till vnster

innanr drren har tapetserats med gamla tidningsurklipp.George lser rubrikerna hgt r sig sjlv: Bergsj IF tillpojkallsvenskan, Bergsj IF tar steget upp bland de stora.Han tystnar och stirrar rakt ut i luen. terigen gr det tio,emton sekunder.

Det r helt otroligt egentligen. Vi var bara ett kompis-

gng rn Bergsjn. nd visste alla vilka vi var. Det minnsde skert ortarande. Om du rgar 25-ringar i Angered,

Gamlestaden, innerstaden, till och med storklubbarna i helaSverige. Alla minns oss.

Bland tidningstapetens artiklar sticker en rubrik utur mngden: Ett riktigt Gteborgslag med lirare rn 11olika nationer. exten lyer ram Bergsj IF som ett lyckatexempel p integration inom idrotten. I laget anns blandandra Julio rn El Salvador, brderna Abel och Robel rnEritrea, Bijan rn Kurdistan, Henrik och Johan rn Sverige,Elvir och Ilir rn Kosovo, Renzo rn Chile, im som varkvarts italienare, kvarts brasilianare och hlen norsk. Ochs George sjlv, rn Libanon.

idningarna gillade att skriva om det dr med att vi

var rn olika lnder, men vi tnkte inte p det. Det endasprk vi brydde oss om var bollens. Den har ett eget sprk,ingen behver tala r bollen, den talar r sig sjlv.Georges blick ster ter p tidningsurklippen. De flestahandlar om hela laget, men det finns en artikel med ho-nom p bild. Han ler rst lite snett, som om han inte villvisa den. P bilden grter han, omamnad av en lagkamrat.Rubriken lyder Mlvakten nra bli hjlte: Vi har aldrigngon tur.

Det r den 21:a Juli 2002. I omkldningsrummet pNya Ullevi laddar 15-ringarna rn Bergsj IF rsin strsta match i karriren. Det r final i Gothia

Cups P15-klass, den svraste ldersgruppen i vrldens strs-ta ungdomsturnering. Lag som Bordeaux, FC Kpenhamnoch Brommapojkarna har slagits ut lngs vgen. HckensDaniel Larsson, Hgaborgs Imad Khalili och tidigare lag-kamraten Andres Vasquez, numera Blvitt, r nja med sigatt titta p.

George knner adrenalinet pumpa nr han laddar tystr sig sjlv. Det r ett gott tecken. Precis som han hrtAjaxstjrnan Zlatan sga behvs adrenalinkickar r attprestera p topp. Lagkaptenen Marko, Il Capitano, gr runt

och klappar om lagkamraterna. Det brukar vara livligt iomkldningsrummet, men den hr dagen behver trnareBaruffaldi inte hja rsten.

Glm att det hr r en final pojkar. G ut och spela rvarandra. Det spelar ingen roll om ni vinner eller rlorar.Ni r ett gott gng. Jag kommer vara stolt ver er nd.

30


31/124


32/124


33/124

Bergsj IF p en av sina mnga resor till Italien r att spela turnering,George har inte brjat spela med laget n. Lngst till vnster p bildenstr trnare Baruffaldi.


34/124


35/124

intelligens genom att leka mycket i ung lder.Adele fick ngra bollar och ett lycka till rn klub-

ben. Vanligtvis trnar knattelag en till tv gnger i veckan.Bergsj IF:s knattar trnade em pass, redan rn brjan.Men de gjorde mer n att bara spela otboll. Adele lrdepojkarna att simma, oa spelade de innebandy, och iblandtrffades de bara r att leka. Anledningen till att Adele trors starkt p Piagets pedagogik har sin rklaring. P univer-

sitetet i urin hade hon ha en lrare som var versttaretill Piagets bcker, men ramrallt hade hon sett med egnagon hur vl barn utvecklas nr de r leka mycket. Honvxte nmligen upp i en by utanr Bahia i norra Brasilien,med en brasiliansk mor och en italiensk ar, dr hon boddesina rsta tio r i livet.

Du vet, sger hon. Brasilianska otbollsspelare harbst teknik i vrlden. Och vad gr de? De spelar otboll heladagarna, men inte enbart. De r utomhus, de klttrar, dekryper. Det r det som gr att de r kompletta, rent moto-riskt. Sen r de antasin ocks, de mste ta rtt beslut r attverleva och klara sig p gatan. Man utvecklas mer p gatan

n i en lgenhet.Fr att nd vara ett lgenhetsttt omrde, lngt rngatorna i Brasilien, upplevde Adele att det anns mnga barni Bergsjn som tillbringade dagarna p grden.Redan rn brjan anns det mnga talanger i laget och eermnader av lek och trning segrade de i sin rsta turne-

35


36/124


37/124

ring. Sedan vann de sju till. P raken.Frsta nederlaget komunder en cup i Italien d de kom trea.Den gngen spelade det mindre roll. Den gngen var detventyret till Italien som var vinsten. Genom Adeles kontak-ter i Italien fick de chansen att resa utomlands rligen ochmta internationellt motstnd.

Vi representerade Sverige nr vi kte utomlands, trotsatt alla hade olika ursprung. Innan matcherna hissades densvenska flaggan p arenan. Det renade oss, gav lite stolt-het. Sen var det ett ventyr bara att resa ocks. Ngonting attse ram emot r pojkarna, sger Adele.

Itakt med ramgngar och lder brjade fler spelare uti-rn att intressera sig r Bergsj IF. Nya killar tillkom,bland dem tiorige George Boulos. George och sonenim blev goda vnner och han var oa hemma i Adeleskk, inte sllan med skolbckerna p samma plats somotoalbumen ligger uppslagna. Han hade aldrig ngot vidarelshuvud, men att rsumma skolan var ingenting somAdele tillt.

P kylskpet i kket sitter tv magneter med den brasili-

anska flaggan. Ingen italiensk. Men jag skulle lika grna kunna ha en av varje. Jag rlika influerad av bgge kulturerna. Det brasilianska i miggillar hur barnen r leka, det italienska har gett mig lustenatt studera. Jag har rskt att verra bda de sakerna tillpojkarna jag trnat. Men skolan skulle alltid g rsta. Det rsvrt att bli proffs, men utbildning har man alltid nytta av.

Adele plockar ram en bild p George och ngra lagkam-rater. De sitter samlade runt en V som visar Oliver Kahnsryggtavla. VM 2002, final mellan yskland och Brasilien,gissar hon. P vggarna sitter tv skyltar med italiensk text.Adele sger ingenting, men hon ler.

Gemenskap, sger hon bara.Hennes finger vandrar vidare och stannar terigen p enbild p George.

Vi hade en speciell kontakt, jag och George.George rsta tv-tre r i laget var Adeles bsta tid som tr-nare. De ortsatte ka till Italien, de ortsatte att vinna.

Vid sidan av planen sg hon pojkarna vxa ihop till enamilj. Aldrig sg hon ett handgemng, sllan hrdes hrdaord. I skolan klarade de flesta godknt i alla mnen.Bergsj IF hade blivit ett lag som alla motstndare respekte-rade, som mnga talanger ville tillhra. Men i takt med attnya hyllor spikades upp r pokalsamlingen skulle hon svrare att behlla sina spelare, i synnerhet George.

De diskuterade oa hans ramtid. Hennes sikt var atthan skulle stanna kvar tills han blev 17-18 och sedan bliungdomsproffs i Italien. Men George hade brttom. Hanhade anbud rn Blvitt, Hcken, Brommapojkarna och enrad utlndska klubbar.

Att han hade bestmt sig r Hcken redan innan dendr finalen mot Benfica knde hon inte till. re veckor eerfinalen kom han ner till grsplanen p Bergsjvallen r attta arvl. Han kramade om Marko, Il capitano. Han krama-de om Bijan, im och Adele. Och han grt.

Jag var kanske lite besviken p George, men ramralltvar jag besviken p Hcken. Storklubbarna kan alltid grasom de vill. Jag utbildade honom i sex r, men fick ingentingtillbaka. Inte en krona. Hade vi bara tt ngra tusenlap-

par s hade vi kunnat anvnda det till fler resor eller andraroliga saker r hans lagkamrater.Adeles mungipor har kt ner. Hon drar en djup suck ochpekar p ett oto p Voluntas Spoleto, en av de italienskasamarbetsklubbarna, som ostrat Andrea Pirlo.

I Italien r det vanligt att storklubbarna hjlper sm-klubbarna. Att de kper en spelare nr han r ung, lterhonom spela kvar med sina lagkamrater som han knner ingra r och sedan plockar honom mot en ersttning nrhan r mogen. Det gynnar alla.

ret eer nederlaget mot Benfica blev det ny finalr-lust, d mot IFK Gteborg. ret drp gick de till semifinal,

utslagna av Hgaborg.Idag trnar inte Adele ngot lag. Idag r hon idrottslrare

p Slottsbergsgymnasiets srskola. Eer att 87:orna vrvatstill strre klubbar, en eer en, tog hon ver ett nytt lag rngrunden, pojkar -97. Men nr historien upprepade sig rtv r sedan s trttnade hon. Hon var less p att viga sitt liv

37


38/124

t att ostra spelare t storklubbarna. Och hon var uppgivenr att hon inte litade p att de kunde rvalta hennes guld-

klimpar av hgsta karat.

Det r tomt p Bergsjvallens leriga grsplan. Georgemste snart g till jobbet. Han jobbar natt p ettgruppboende som habiliteringsassistent. Satsningenp otbollen lade han ner r sex r sedan. Sejouren i Hck-en blev bara ettrig. Eer att en tv r ldre mlvakt ficksparken rn klubben s blev han orolig r sin egen ramtid.Kan de kicka honom kan de kicka mig, tnkte han.Via en moster i Italien kom han i kontakt med Como i SerieB dr han tillhrde juniorlaget i tv rs tid, innan en kors-bandsskada satte stopp r drmmarna. D lade han ner elit-satsningen. Sedan dess har han bara spelat i lgre divisioneri olika Gteborgslag, senast r Bergsjn 2011.

Men det var inte samma sak att komma hit d. Detenda som anns kvar var planen.

Han tittar ner och vger lngsamt mobilteleonen i sin hand. Du vet, sen du ringde igr blev jag sittandes i soffan

dr hemma. Min ru har sett mig ledsen mnga gnger, varjegng rgar hon mig samma sak,Vad r det nu? r det ot-bollen?, d svarar jag alltid att det r det. Jag ngrar mngasaker. Jag ngrar att jag gick till Hcken s tidigt. Familje-knslan som anns i Bergsj IF hittade jag aldrig tillbaka

till. Adele var som en extramamma r mig. Kanske var detdrr jag aldrig lyckades? Jag rlorade tryggheten.Det var fler n George som hade svrt att lyckas eer ren iBergsj IF. Nr en av lagkamraterna, Yasin, var p semester

i Spanien r ngra r sedan s kom det ram en gammalmotstndare och hlsade. De bytte ngra ord om var ot-

bollsvgarna burit dem.Nr Yasin berttade att ingen i laget ntt elitniv kunde

killen inte tro sina ron. Yasin, som inte knde igen killen,blev dock inte rvnad nr han fick hra att han spelade iBlackburn och landslaget. S liten skillnad hade det varitmellan spelarna i Bergsj IF och Hgaborgs Martin Olsson.Utanr klubbhuset str ordranden Kurt Larsson ochbommar igen. Om ngon timme kommer de yngsta lagenr att trna, d r han dr och lser upp. George rgar hurdet gr r ungdomslagen nurtiden, om det r ngra nyagyllene generationer p gng.

Fotbollssugna barn kommer det alltid finnas. Att ngon rlder att ta ver ett lag och engagera sig p riktigt,det r det vrre med. Fr vi inte rldrar som stller upp iramtiden, d kommer vi inte ens kunna starta nya lag.Kurt rsvinner ivg och vi gr med lngsamma steg motparkeringen. George berttar att han oa aller i grt nrhan tnker p sin gamla amilj.

Att han lider med Bijan och med Marko, Il capitano,som heller aldrig slog igenom. Att det r sorgligt att inga nyabarn r ha Adele som trnare. Det finns dock en trst, bder honom sjlv, r Adele och r lagkamraterna.

Jag har en antastisk ru, jag har ett jobb och har redan

ha ett eget retag. Mina lagkamrater studerar p Chal-mers och lser till lkare, mer n halva laget har akademiskutbildning idag. Vi kanske inte lyckades med otbollen, menvi lyckades i alla all i livet, som mnniskor, litegrann.

38


39/124

RADIOAnton Kimfors och hans trnarepratar om mental trning

TVHur anvnder man ett internationellt msterskap fr att frmja den inhemska utvecklingen? Vilken rden perfekta balansen mellan ett, fr stunden, slagkraftigt lag och en satsning p de egna produkterna?

TVSndagarna i Gteborg r lttrknade, trotsdet finns Sveriges strsta Vasaloppsklubb dr.Gr det ens att ka skidor i Gteborg?

RADIOViasat har kpt rttigheternatill de olympiska vinterspelen

och en ver 50 r lng epokmed OS i SVT r ver.

Media Allz

Besk allez.jmg.gu.se r nnu mersport. Hr hittar du ven Radio- ochv-inslag

ALLEZ.JMG.GU.SE


40/124

En vecka

i djungelnText: Malin AnderssonFoto: Andreas Strand


41/124

820 kilometer non stop, till

fots, p cykel, i kajak, kltt-

rande och simmande. Det

svenska multisportlaget AXA-adidas kte till Costa Rica i

jakten p medaljerna i histo-

riens tuffaste multisport-VM.

Men tvlingsresan blev lngt

ifrn spikrak.

41


42/124

Vgarna strtar ner i en dal tt av vitdimma. Laget slnger sig hejdlst ner rbackarna p MB-cyklarna. De jagar. Frnstarten vid grnsen mellan Costa Rica ochPanama har de gjort ett tidigt misstag, tap-pat tid.

I hope we dont hit them, sger vr chauffr nr vitrngs lngs med cyklisterna lngs de branta grusvgarna.

Nr det gr som ondast mste man gihop i laget. En kort samling dr mankonstaterar att det knns som helvetet pjorden. Man gr igenom vad man har rplan, sen kr man igen.Mikael Lindnord och John Karlsson har

sovit rsta natten i Costa Ricas huvudstad San Jos. De hartrnat och tvlat multisport tillsammas i mnga r och vetvad som vntar nr det brakar loss om ngra dagar. Frra

gngen de tvlade i Costa Rica r tre r sedan blev det vinst.Och en eerljande sjukdom som varade mnader. Det blir aldrig som man tnkt sig. Det r den enda

regeln vi har i den hr sporten, sger Mikael.Nu r det dags r Costa Rica igen. Med sig har de AndersWidegren, som gr multisportcomback eer tta rs paus,och Jo Williams. Hon r rn Nya Zeeland och blev inringdmed kort varsel nr det visade sig att ordinarie lagmedlem-men Jenny Hansson inte skulle hinna bli risk rn influensa.

Adventure racing, multisport, r uthllighet nr det rsom vidrigast. Fyra personer per lag. Gemensam start ochett antal moment lngs vgen. Frst i ml vinner. Man sover

nr man vill, man ter nr man vill. Det r enkelt att ormu-lera. Det r svrare att rst vad den egentligen innebr.

Byt om snabbt nu!Det har varit kolsvart i sex timmar nr lagetrullar in mot floden. De ligger 5:a.

Vi har krt jttehrt. Det var sjukt tek-niskt, r allt Mikael hinner sga medan hanskruvar loss hjulen och pedalerna p den

leriga cykeln. Kajakerna pumpas, vattenflaskorna ylls. I den

ena ldan ligger flytvstarna, i den andra skorna. Samtidigten pse Ahlgrens bilar r snabb energi.

Himlen r stjrnklar och floden r svart. Hrirn r detsju mils paddling till den lilla staden Rincon. De knnerkonkurrenterna flsa dem i nacken. Fyra lag ligger re, ver60 eer. Men tvlingen har knappt brjat. Innan solen ruppe igen kan rutsttningarna vara rndrade.

Pongo, you promised a tough race! Its nothard enough! Mikael skmtar med tv-lingsledaren Alexander Pongo Baker omatt han har gjort banan r enkel. Men gonsom kisar och tnder som blottas vittnar omatt det gr ont nu.

N, det var en ruktansvrd strcka. Vi har paddlat alltvi har i tolv timmar. Den hr tvlingen kommer bli episk,

1timme

sedan start

4dygn

innan start

24timmar

10timmar

sedan start

42


43/124

Vadrmultisport?

Uthllighetsidrott med tonviktp mountainbike, lpning ochpaddling. Lagen mste navigerasig ramt sjlva. VM-banan iCosta Rica var 815 kilometerlng och innehll ven orsrn-ning och repmoment. Fyraman-nalagen startar samtidigt. Lagen

bestmmer sjlva nr de ter ochnr de sover. Frst i ml vinner.Olikt vissa andra sporter tvlasinte VM i landslag. Sverige hadetre lag med p startlinjen.

43


44/124

vi r redan helt slut. Det r jordens jvla misr, sger hansamtidigt som han r ner ngra tuggor rystorkad mat imunnen.

Men Pongo, han njuter. Han har planerat r VM:et iCosta Rica i yra r och vill ordna historiens hrdaste mul-tisporttvling. Frn starten vid grnsen till Panama, ska detvlande ta sig via Stilla Havet p vstkusten, Karibiska havetp stkusten och grnsen till Nicaragua i norr.

Ju vrre ansiktsuttryck p de tvlande, desto njdare rjag. D vet jag att de kommer titta tillbaka p en bra tvling.Om det r hrt stannar det lnge p den mentala hrddis-ken.

Paddlarna och flytvstarna ker upp pryggen, tillsammans med ryggsckar medombyte, vatten och tvlingsmat. ill ots skade ta sig rn en havsvik till en annan. Cika-dornas intensiva sng brusar i bakgrunden

samtidigt som solen sjunker snabbt.I Costa Rica r det mrkt drygt 12 timmar per natt.Strckan r kort, men kort betyder inte alltid ltt. Nstantusen meter mste de klttra uppt, innan nedrsbackarnatar art. Deras skor r blta rn timmar p havet.

Nr de kommer ner mot nsta byte r tterna redansvullna och skrynkliga som russin. Skavsren brjar smygasig p r John.

Vi underskattade den hr strckan, trodde att denskulle vara ganska ltt.De ska paddla igen nu. n har de inte lagt sig ner r att vila.

Frgan r hur lnge de ska klara sig utan smn. Eer den lnga trekkingen, sger Anders och skrattar.

Men han menar inte allvar. Fr dit r det flera dagar kvar.

Paddlingen genom mangrovetrsken r be-

tydligt svrare n vntat. Hr vxer trd ochbuskar ihop i slingriga konstellationer, ochtidvattnet rvandlar nu och d kanalen tilllera. De har tt lya kajakerna flera gngermed leran upp till knna. Laget har oflyt i

dubbel bemrkelse. Hade vi krt 50 meter lngre ram hade vi hittat rtt, sgerJohn. Istllet tvingads de lgga sig och vila med en silverfiltver sig. I vntan p att vattnet ska stiga.Paddlingen tar nstan 45 timmar och det r dubbelt s lngesom de hade rknat med. Vattnet och maten de har med sigrcker inte lngt. De r hungriga och trstiga nr de nrmar

sig civilisation igen. Arrangren har rlagt vxlingen vidgrsmattan bredvid ett lokalt hotell. I den lilla restaurangenbestller laget pizza och mnga flaskor Fanta Exotic. Deskljer av sig saltvattnet med en vattenslang.

John r besviken. Felbesluten under natten har gjort attde tappat placeringar.

Vi tnkte paddla en liten flod, men nr vi kom dit vardet omjligt att ta sig igenom p grund av lgvattnet. Vivntade i flera timmar p hgvattnet, men nr det vl komvar det nd r lerigt. Vi fick paddla skert 12 kilometerrunt. Med rtt beslut hade vi kunnat vara trea, sger John.

30timmar

72timmar

John Karlsson och Jo Williams r p vg upp till tvlingens mid-camp.


45/124

Det knns mentalt jobbigt, speciellt eersom laget brukarvara med i ttdraget.

Jag hatar det hr nu, s knns det, sger John.

Frden gr uppr. De ska egentligen cykla,men oa r de kliva av och bra cyklarnagenom lera och branta sluttningar. AndersWidegren yller vattenflaskan i ett vatten-drag och hller i ngra vattenreningsdrop-par. Fr att i sig tillrckligt med vatten r

enda alternativet de floder de passerar.Anders r den enda i laget som yller sin flaska hr. Det

ska visa sig bli avgrande.

Anders mr dligt. Det smutsiga vattnethar brjat sga sitt och magen sger irn.Yrseln blir ptaglig. Laget har kommit ramtill mid-camp dr de mste stanna i minstyra timmar. Nsta strcka r banans tu-aste. Den tar dem 3 819 meter upp, ver

Costa Ricas hgsta berg Cerro Chirrip. Men hit kommerde aldrig att komma.

Anders vaknar upp, ser sig omkring, brjar plocka ihopsin utrustning. Men han kan inte koncentrera sig. Laget serdirekt att ngot r el.

Vi lter honom sova, medan vi fixar grejerna, sgerMikael.En timme senare r han uppe p benen igen, gr ett varv

runt den stora gympasalen av betong. Det r svajigt. Detknns som att han seglat ver vrldens alla hav i enorma

vgor och samtidigt halsat en flaska sprit, berttar han. Johnskakar p huvudet och sveper fingrarna ramr halsen, somen gest r att det aldrig kommer att unka.

vlingslkarna ger honom dropp. Samtidigt brjar an-dra lag lmna byn San Gerardo, r att ge sig upp mot hgrehjder. Rddningshelikoptern p otbollsplanen utanrsignalerar om att den kommande strckan r svr. I sammaveva bestmmer laget att resan mste ta slut hr.

Vi har gjort ett rsk, men man kan inte vara omnsk-lig. Att ta med Anders p den hr strckan hade varit totaltomdmeslst, sger Mikael.Att bryta r en besvikelse. Mycket rberedelse ligger bakom

att verhuvudtaget ta sig till start.

Samtidigt r man inte ha r stor stolthet i att aldrigbryta en tvling. Det r inte ngot emkilometerslopp vi skaspringa. Vi ska ut i vildmarken i upp mot tre dygn dr detknappt finns ngon chans till rddning, sger John.Deras tter r skrynkliga som russin eer dagar i uktigaskor. Skinnet slpper. Skavsren vxer. Kroppen flckas aveksem och variga smsr. Allt sdant kan man klara av, en-ligt John. Men nr man blir sjuk, d spelar det ingen roll hurmycket man kmpar och sliter.

Man kan inte bara trycka bort att man spyr och r

90timmar

80timmar

Jag hatar det hr just nu, s

knns det.

Axa-A

didasVM-lag

Mikael Lindnord, rnskldsvik

Anders Widegren, Stockholm

John Karlsson, Hjo

Jo Williams, Nya Zeeland

45


46/124

magsjuk, d str man still. Om viljestyrkaninte kan ta ver smrtan, d gr det inte attortstta.Lag Tule kr mot VM-guld. Det strklart nr de stter sig i gummibten r densista orsrnningen ner mot mlet. Jacky

Boisset r std av sina lagkamrater r att ta sig ner mot flo-den. Vl i bten intar han sovposition. Han orkar inte lngre

ra laget ramt.Folk applderar och hurrar nr de kommer till stranden.Laget r glada och skrattar. De r ntligen hr. Samtidigt kanMimi Guillot inte hlla trarna tillbaka halvsnyandespratar hon med olk de sista 500 meterna mot mllinjen potbollsplanen i den lilla byn Puerto Viejo.

Under loppet knns det som att man aldrig kommern mlet, r det r s hrt hela tiden. Och nr vi nu upp-tcker att vi r hr knns det som att hela kroppen vill grta,sger hon.Det blir lagets andra VM-guld. De brs direkt rn mllinjenin till lkartltet.

VM i multisport r ett ventyr p den ab-soluta grnsen. Av 60 startande lag klaradebara 17 sig igenom ulla banan p 815 kilo-meter. 34 lag plockades rn tvlingsbananmen fick ortstta p en betydligt kortarebana. Nio lag brt tvlingen av olika orsaker

skadade armar och knn, sjukdomar, snderkrda tter,utmattning.

Mnga lmnar i besvikelse ver att ha startat ett loppsom de aldrig fick chans att ulllja. Men det r ocks detsom r sportens charm. Bara de som verkligen klarar av detr lmpade att st p startlinjen.

Mikael Mattsson har orskat om multisport p Gymnas-tik- och idrottshgskolan, GIH, i Stockholm. Han sger attdet r svrt r vanliga mnniskor att stta sig in i hur tuff enmultisporttvling r.

Det r utanr mngas begreppsuppattning. Att tvlai sju dygn lter mycket, men det r svrt att rst just hurmycket det r. Den som normalt springer en mil rstr attyra mil r jobbigt. Men det r svrare att greppa tta mils

lpning, ljt av timmar av cykling och paddling. Man msteflytta sina reerensramar r att kunna rst utmaningen.Nr de tvlandes kroppar s smningom terhmtar sig tit-tar de ramt mot nya utmaningar.

Nsta r gr VM i Ecuador. Mikael Lindnord tillsam-mans med laget satsar alltid mot vinst.

Jag skulle nr som helst kunna ta ver smrtan somsegrarlaget knde r att vinna ett VM-guld. Smrta r kort-siktigt. Ett VM-guld r r alltid.

Epilog

1vecka och27 minuter

Smrta r kortsiktigt. EttVM-guld r fr alltid.

46


47/124

Anders Widegren mr s dligt att han inte kan ortsttatvlingen. Eer 90 timmars tvlande tar ventyret slut.

47


48/124

Text och foto: Anders Ryttarson Trneholm


49/124

EN SATSNING FR

FRAMTIDENOlympiska spelen r drmmen fr mnga unga idrottare. Men vgen dit ochtiden som krvs fr att bli bra r det inte alla som knner till .


50/124

Solen steker ver centrala Los Angeles sommaren1984. Inne i teaterbyggnaden dr finalen ska

avgras inom ngra minuter r pisterna utrulladep scenen. Det r tta ktare kvar i final. De stromgivna av unktionrer i smoking kvllen tillra. Den ende svensken i final mter den rege-

rande vrldsmstaren i vrja. En italienare.

Det drar kallt ver trna nr man tar av sig skorna vid en-trn till Gteborgs ktklubb. P tredje vningen i de gamlaindustrilokalerna i Grda ligger det man lite klyschigt skullekunna kalla Anton Kimors andra hem. Det r lngt kvartill OS 2024 d Anton skulle var i den perekta ldern ratt vinna med en kombination av rutin och ysik. Nu trnar

han r Vigor Challenge som gr av stapeln i ebruari. Det rvrldens strsta tvling p vrja.

Mlet str alltid p guldplatsen, men det r en vldigthrd tvling, sger Anton.Eer ett par minuter i den kyliga lokalen har trna nstandomnat bort helt. Pisterna, eller banorna om man s vill, ruppmlade i bltt som kontrasterar mot det i vrigt beigeavinylgolvet. Lngs den ena lngsidan sitter det resultattavlormen jmna mellanrum. En r varje pist. De r elektronisktkopplade till ktaren och registrerar trffar. Under tiden vistr och pratar hrs ett renetiskt pipande rn tavlorna.

Jag spenderar mer vaken tid hr n hemma skullejag tro, sger Anton p lite blyg Gteborgska, s dr som16-ringar rn Gteborg pratar, samtidigt som han gr enkort men svepande rrelse med handen som r att markeraatt det r trningslokalen han menar.Vi tar en titt in i kket som ligger vgg i vgg. Dr sitterhans klubbkamrater och vntar p att dagens trning skabrja. Anton brukar ocks sitta i kket och lsa lxor och tamat mellan trningarna. Sen trnar ven hans flickvn Pa-tricia ktning hr. D brukar han bli kvar eer trningarnannu lngre n han borde.

Hemma r han inte heller borta rn ktningen srskiltlnge. Hela amiljen r involverad i ktklubben p ett ellerannat stt. Mamma Marina r med i styrelsen, pappa Klas rekonomiskt ansvarig i vstsvenska ktrbundet, lillebror-san Simon ktas och lillasyster Sara ktas ven hon. S runtkksbordet de kvllar han aktiskt r hemma blir det mycket

prat om den anrika sporten.Inne p kontoret sitter en av Antons trnare, Martin

Roth Kronwall. Baktlutad i kontorsstolen med ett snettleende som bryter av skggstubben. Genom drren, somstr p glnt, hr man ett uppsluppet surr av rster rntrningslokalen. Det r emton minuter kvar till trningenska brja. Han lgger armarna i kors ver den bl jackan avprassligt tyg med Gteborgs ktklubbs emblem p vnstrabrstet. Han r en del av ett trnarkollegium p GFK. Ana-lysen ver Antons ktarpsyke r ganska hrd med tanke pden ringa ldern.

Han blir ju helt rkrossad, men det r r att han intervntar sig att rlora.Martin har varit en av trnarna som Anton ha sedan

han brjade i sjursldern. De har jobbat mycket med denpsykologiska delen av Antons ktningstrning. Och hanmenar att rvntar man sig att rlora kommer man gradet ocks. Det r drr han hellre ser att ngon grter veren rlust n skriker och blir arg. Men ramrallt hjlperhan Anton att samordna skolan och ktningstrningen satt han ska klara av bda. Man kan inte leva p ktning ochman mste klara skolan menar coach Martin.

Anton r jtteduktig och kan g hur lngt som helst,sger han njt. Han r en jttetalang.

Bda Antons rldrar r psykologer och de pratarvldigt mycket om hur viktig den psykologiska delenav sporten r. Nr man kommer upp p seniorniv

r alla bra trnade bde ysiskt och tekniskt s det hngermycket p det psykologiska. D r det bra att Anton r vlrberedd redan nu menar Martin.

Coacherna kallar sig gemensamt r ett trnarkollegievilket innebr att de delar p ansvaret r alla ktare inomreningen. Martins uppgi r att se till s att skolan ochktningen ungerar bra tillsammans. Coach Henrik r densom hller i grupptrningarna. Och varje tisdag trnar An-ton teknik ensam med coach Nick.

Att vara trnare r unger som ett rldraskap, sgerhan. Man mste slppa dem mer och mer ju ldre de blir.Och Anton har varit arligt nra att sluta r att vi hadelite r brttom och d gllde det att backa undan och ltahonom vxa in i det igen.Utanr nstret till kontoret som vetter mot trningslokalen

50


51/124

16-rige Anton Kimors spenderar strre delenav sin vakna tid i trningshallen i Grda.


52/124

brjar det droppa in rldrar som ska hmta sina barn sombrjat i nybrjargruppen. Ljudnivn hjs och glada rsterhrs genom glaset.

Det r bra att ha hga mlsttningar och det r barasunt tycker jag att man vill vinna OS, sger han. Men samti-digt tror jag att vldigt mnniskor rstr hur mycket somkrvs r att komma dit och hur mycket de offrar avslutarcoach Martin.

Bjrne Vgg kommer ihg de dagarna p den ame-rikanska vstkusten 1984 som om det vore igr.OS-medaljen i silver rn den sommaren hnger p

idrottens museum i Gteborg. Han vet vad som krvs r attta sig till den absoluta toppen.

Bjrne bestmde sig r att OS var mlet nr han var 15r gammal. Det var hans bror som fick Bjrne in p kt-ningsspret i tiorsldern. Under en period var det brodernsom var den duktige och vann junior-SM bland annat. MenBjrne lade ner mer tid och var mer ambitis med sin tr-ning och det resulterade till slut i en andra plats i OS.

v timmar om dagen i emton r brukar man sga attdet krvs r att bli riktigt bra p ngot, sger Bjrne. iotu-sen timmar r vad man mste lgga ner.Bjrne var 29 r nr han fick sitt OS-silver och nog lade hanner tid p sin ktning. Han krde 10 pass i veckan samtidigtsom han lste till civilingenjr p Chalmers. Som ktaretjnar man inga pengar, s studiestdet fick ven bli sponsortill ktningskarriren. Med OS i sikte kmpade Bjrne p.Framgngarna tillskriver han dels sin egen ambition menven att han fick mjligheten att trna under en sexrspe-

riod med vrldens bsta vrjktare i det svenska landslaget,som tog guld i de olympiska spelen 1976 i Montreal.

I slutet av 1970-talet och brjan p 80-talet hade Sverigeflera stora ramgngar i ktning och var vrldens bsta na-tion i paradgrenen vrjktning. Den senaste OS-medaljenvar det dock Bjrne som tog 1984.

Det var ju en gldje att vinna silvret, sger han. Detkndes inte som att jag rlorade guldet. Men jag minns att

jag hade svrt att sova ett tag eer. Det var en omtumlandeupplevelse och vldigt fina minnen. Jttestarka upplevelser,ortstter Bjrne.

Fktning r en liten sport som bara lever upp undersommar-OS. Eer Bjrnes silver fick sporten ettuppsving i Sverige men har p senare tid hamnat iskymundan igen. Enligt Bjrne skulle sporten behva merpublicitet och ramr allt en olkkr profil r att den skavxa. En ktningens Zlatan om man s vill. Kanske blir detAnton Kimors som blir den personen. ven Bjrne hllermed om att Anton r en jttetalang. Med entusiastisk rst

rklarar han att Anton har bra tempo som det kallas. Manskulle kunna jmra det med en otbollsspelares bollsinne. Jag hoppas att det blir OS r honom, men det r hrt,

sger han. Fortstter Anton i tio r till kan han nog bli rik-tigt, riktigt bra.Bjrne r en drivande kra i tvlingen Vigor challenge. Detr vrldens strsta ktningstvling p vrja. I r r det tio-rsjubileum r tvlingen som hlls i Gteborg i brjan pebruari. 700 deltagare rn 40 lnder kommer vara dr.

Coach Nik instruerar Anton.


53/124

Ilokalen hrs vrjor som piskar mot varandra. Antonsitter p en lg trbnk av uru och hmtar andan. Enlukt av instngd svett ligger som en osynlig men klibbigdimma i lokalen. Coach Henrik som hllit i trningen idaghar valt en lite lttare trning med mycket ktning. OS finns

hela tiden i tankarna hos Anton. Men det r lngt kvar tilldess. Steget till seniorktare r stort. Ska man bli duktigmste man ut p vrldstouren. D mste man minst ha 100000 kronor att lgga p sin sport under en ssong bara iresor. Dessutom mste man ha sin egen utrustning. Bladettill en vrja kostar tusen kronor och de gr ltt snder om debjs t el hll eller om ktaren gr in r hrt.

Det finns inga pengar att tjna som ktare om maninte r std rn SOK, sger coach Martin med en ton sombde Bjrne och Anton r nr de pratar om stdet rnSvenska olympiska kommittn. Att det r en nstan omjligdrm.

Fr att s pass mycket std rn SOK att man inte mstejobba eller plugga r att kunna rsrja sig mste man varamed i topp- och talangprogrammet. Det finns ett antal kri-terier r att komma med i det. Antingen ska man bedm-mas ha potential att vara med och strida i toppen om yratill tta r eller s ska man visa att man har medaljkapacitet

under ett VM. Eller s ska man visa att man kan konkurreraom en ttonde plats p ett OS. Luddiga kriterier och r enliten sport som ktning r det svrt att utrymme blandalla andra sporter. Dessutom r ktare som bst nr manr runt 30 r gammal och d ska man ha behvt std under

minst tio r r att kunna bli bra. Det finns helt klart ettmoment 22.

Anton har underat p att ka till USA. Dr kan man ktningsstipendier nr man gr p college. Menhan r tveksam till hur han ska gra. Anton vill blilkare och det r en lng utbildning.

tta r i ett annat land knns som ett vldigt stort stegr mig att ta, sger Anton. Det kommer om det kommeroch man r kmpa p och se hur lngt man kommer ort-stter han och rycker p axlarna.Knslan av att Anton Kimors r nsta stora namn inom

svensk ktning r ptaglig i den kyliga lokalen i Grda. Hanhar en amilj, inte bara i blodsband, runt sig som stttarhonom. Hur lngt han tar sig r upp till honom. Men en sakr han sker p.

Jag r vl en jvla vinnarskalle, sger han med en stortleende.

53


54/124

Vrja

Florett

Sabel

V

ad som skiljer disciplinerna t r regleroch vapentyp. Reglerna r florett ochsabel r snarlika. Hr har attacken prioritetoch den som blir attackerad mste parerainnan hen r g till motattack. I vrja

spelar det ingen roll vem som attackerar,dr gller det bara att trffa rst. Om bda ktarna r inen trff samtidigt r bda pong. I sabel r man hugga tillskillnad r de andra tv. Det innebr att ven ett slag medbredsidan inbringar pong.

Banan heter Pist, vilket betyder bana p ranska. Denr 14 meter lng och 1,5 meter bred.Fr att underltta r domarna sker numera elektriskbedmning. Det innebr att sttar, och i sabel ven hugg,registreras med hjlp av elektronisk utrustning i kldsel ochvapen. P vrjans spets finns en knapp, en drande tryck-kontakt, som registrerar trffar. Lngs vrjans klinga lper

tv elektriska trdar som leder till en kontakt p insidanav vrjans parerstng, kokill. Frn kontakten gr en sladd,genom ktarens klder till en sladdvinda och vidare tillen sttmarkeringsapparat. Vid giltig stt trycks spetsen inoch bryter strmkretsen, en lampa indikerar vem som ttstten.

Fr florett ungerar systemet p liknande stt, men det finnsbara en elektrisk trd p klingan.

Under tvlingar ktar man rst en poule-omgngdr alla mter alla. De matcherna pgr till ngon tt emsttar, men maximalt i tre minuter. Dreer r det direktut-

slagning dr man ktar till 15 sttar. Dessa matcher, dueller,r uppdelade i tre perioder tre minuter. Duellen startarvid given signal och pgr till en trff r registrerad. Densom rst ntt upp till 15 trffar, eller leder nr tiden gr ut,vinner.

Text: Anna Erwander

ENGARDE!

Fakta:Utrustnin

gfrfktning Plastrong ( hrd undervst) obligatorisk vid

tvling Fktmask, med skgg som skyddar hals Hga strumpor (obligatoriskt) Skyddsvst Handske, p vapenhanden br man en handskemed lng krage Fktjacka, med vikt krage r att hindra attklingan kommer in i halsen eller ansiktet Fktbyxor

Fktning r en av fyra sporter som funnits med p det olympiska programmet allt sedan

1896. Det finns tre typer av fktning, vrja, florett och sabel.

*orange rg markerartrffomrde

54


55/124

14 sidorOS-godis

Foto: S. Yume


56/124

SOTJI-OS I SIFFROR7Olympiska idrotter

11Arenor & tvlingsomrden

98Grenar

88Nationer

10 000Mediarepresentanter

3500Aktiva

Klla: Sveriges olympiska kommitt, SOK.

HR R RETS NYA OS-GRENARSkidskytte mixstafett

v kvinnor kr 6 kilometer var-dera, ljt av tv mn som kr 7,5kilometer vardera.

Konstkning lagtvling

Sex personer per lag tvlar. Singel-kning r mn och kvinnor ingr,liksom parkning och isdans.

Rodel stafettEn manlig singelkare, en kvinnligsingelkare och en dubbelsldetvlar i staett. En eer en ker denerr banan och den tredje sldensom korsar mllinjen stoppar tiden.

Freestyle halfpipeI en halpipe gr karna hopp ochtrick p skidor och blir bedmda pteknik, variation och svrighet.

Freestyle slopestyle

P hopp, rails och andra reml ien 565 meter lng backe utr kar-na trick och manvrar dr de visarsin idrikedom och skicklighet.

Snowboard slopestyleLiknande reestyles slopestyle. Hoppoch rails bildar banan dr karna vi-sar uppen rad olika hopp och trick.

Snowboard parallellslalomLiksom i den etablerade OS-grenenparallellstorslalom tvlar man tvoch tv, skillnaden r att det rnrmare mellan portarna. Formatetr en knock-out-tvling. Varje heat

krs i tv k en p hger bana ochen p vnster. Den som rlorar r-sta rundan r starta motsvarandetid bakom i k nummer tv. Frstver mllinjen gr vidare.

Backhoppning fr damerFr rsta gngen r damer tvla ibackhoppning i ett OS.

56


57/124

Jessica Lindell-Vikarby

VRA SVENSKA

...OCH NGRA INTERNATIONELLA STJRNOR ATT HLLA GONEN P

Tre kronor

Alla de bsta kommer till Sotji underledning av Per Mrts. Regerandevrldsmstare och en av huvudavori-terna till guldet som vanligt.

Ishockey

Imponerade i vrldscuptvlingarnai slutet av 2013. Inr OS satsar honstenhrt r medalj i storslalom ellerSuper-G (eller bda!).

Alpint

Charlotte Kalla

Eer att ha visat fin orm under vinternker Kalla till Sotji r att rska ter-upprepa guldbragden p 10 kilometer iVancouver 2010.

Lngdskidor

Alexander OvetjkinHar gjort en kanonssong med sittWashington Capitals och kommer hastor del i Rysslands ramart p ishock-eyrinken.

Ishockey, RysslandMaria Hfl-Rieschyskan har gjort en fin ssong i vrlds-cupen. Hon tog tv guld i Vancouver2010 och toppar hon ormen kan detbli nya guld i Sotji.

Alpint, TysklandTherese JohaugVinnare av our de ski 2014 och ett avNorges stora OS-hopp. Starkare ochstarkare r varje tvling. Blir 2014Johaugs r?

Lngdskidor, Norge

Henrik Harlaut

Niondeplatsen i 2013 rs vrldscup b-dar gott r Henrik Harlaut. 23-ringenr Sveriges strsta medaljhopp i dennya OS-grenen.

Freestyle - slopestyle

Anna Holmlund

Vann vrldscupen 2010/2011 och harett VM-brons. Hon har ha flera kn-skador sedan Vancouver 2010 men rnu tillbaka och siktar mot guldet.

Freestyle - Skicross

Marcus Hellner

Eer guld p 30 kilometer jaktstart ochi staetten r yra r sedan r Hellnerterigen ett av vra strsta medaljhopp.

Lngdskidor

OS-STJRNOR

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.sv http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.sv http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/deed.en

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0/deed.sv Foto: Chris OConnell / Armada Foto: Simon Sjrn

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.enhttp://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.svhttp://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.sv


58/124

Lake Placid1932

ven i Lake Placid blev den tidiga vinterhistoriens storesvensk Gillis Grastrm medaljr, men denna gng blev detbara silver. Sven Utterstrm blev istllet den strste svenskehjlten. Han tog nationens enda guld p 18 km lngdkning.

Internationellt sett var det Ed Eagan som satte strstavtryck p den olympiska historien. Eagan tog guld i ltttungvikts-boxning redan 1920 i Antwerpen, och var i Lake

Placid en del av det amerikanska laget som segrade i yr-mansbob. I och med guldet blev han den rste och hittillsende som tagit guld bde p sommar- och vinter-OS, omman bortser rn Gillis Grastrm, som ju tog sina guld isamma sport.

EN RESA GENOM

VINTER-OSHISTORIA

med Joakim Hrdner

Chamonix1924

De rsta vinterspelen var inte ens olympiska nr de av-gjordes, istllet var det en av IOK arrangerad internationellvintersportvecka i de ranska alperna. Evenemanget blevemellertid en stor succ och uppgraderades i eerhand tillolympiska spel.

Redan 1908 i London hade konstkning debuteratp sommar-OS och var med igen 1920 i Antwerpen, d isllskap av ishockeyn. 1912 anns det planer p att ha envinterdel av OS i Stockholm, ngot som de svenska vrdarnamotsatte sig d de egna nordiska spelen inte skulle behva ngon konkurrens.

Nr vl spelen satte igng var nd Sverige med och togett guld, genom Gillis Grastrm i herrarnas konstkning.Konstkning var en svensk paradgren vid den hr tiden,Grastrm vann sjlv guld redan i Antwerpen liksom MagdaJuhlin och i London 1908 stod Ulrich Salchow som segrare.

St. Moritz1928

Gillis Grastrm skulle ortstta sin dominans och ta sitttredje raka guld i herrarnas konstkning. Det blev det sistasvenska konstkningsguldet och i samma spel tog Sve-rige det rsta guldet i den ortsatt ramgngsrika idrottenlngdskidkning nr Per-Erik Srna Hedlund tog hem denprestigeyllda emmilen. I den grenen blev det dessutomhelsvenskt p pallen d Gusta Jonsson tog silver och VolgerAndersson brons.

En lokal specialitet rn St. Moritz r skeleton, grenendr man ker klke med huvudet re i en bob-bana. Spor-ten debuterade p det olympiska programmet och terkomven den andra gngen den schweiziska orten var vrd, ratt sedan inte terkomma rrn 2002 i Salt Lake City. Sedandess har den varit permanent p OS-programmet.

Garmisch-Partenkirchen1936

Spelen i Garmisch blev en rsmak p den propagandakam-panj som skulle komma ngra mnader senare vid sommar-OS i Berlin. Det var ocks de rsta spelen som V-sndes,om n i mycket liten utstrckning. Nytt p det olympiskaprogrammet var den alpina skidkningen som debuterade iGarmisch.

Sverige gjorde sina dittills bsta olympiska vinterspel

med sju medaljer. ter var det lngdkarna som fixade dedlaste valrerna med seger r Erik Kiruna-Lasse Lars-son p 18 km och Elis Wiklund p emmilen. I den sist-nmnda grenen var den svenska dominansen total d mantog de yra rsta platserna.

58


59/124

Cortina DAmpezzo1956

Fr rsta gngen valde Sovjetunionen att delta p vinter-OSoch man satte avtryck direkt. De vann medaljligan med sjuguld, tre silver och sex brons.

Fr Sveriges del blev det tv guld, Sigge Ericsson vanndet prestigeyllda 10 000-metersloppet p skridsko och togsilver p halva distansen. Men svensk OS-kung blev SixtenJernberg som tog yra medaljer av yra mjliga i lngdski-dor. Guld p emmilen var naturligtvis den stora bedrien,men med silver p svl 15 som 30 km och brons p staet-ten, hade en av de strsta svenska olympierna debuterat medbravur.

Squaw Valley1960

I de ttonde olympiska vinterspelen kom det rsta svenskaguldet p damsidan nr Irma Johansson, Britt Strandbergoch Sonja Ruthstrm-Edstrm vann skidstaetten ver 3x 5 km. Sixten Jernberg var i arten igen och vann den hrgngen tremilen.

Skidskytte i sin r oss bekanta orm gjorde debut, venom militr patrull rekommit tidigare, och Sverige slog tilldirekt, nr Klas Lestander vann loppet ver 20 kilometer.P den hr tiden anns inte den service som vi r vana medidag och straffminuterna rknades p karnas tid rst nrde hade gtt i ml.

Innsbruck1964

Sverige kte hem rn sterrike med tre guld, skidkungenSixten Jernberg vann emmilen och Jonny Nilsson gjordedetsamma p skridskons 10000 meter.

Mest minnesvrt var dock guldet i herrarnas lngdsta-ett. Sverige slogs p den sista strckan med Sovjet ochFinland om guldet och Assar Rnnlund avgjorde genomett ryck som p grund av dtidens inte lika omattande

V-bevakning blev legendariskt. Nr karna rsvann inbakom en lada var de samlade, men nr de terkom i bildhade Assar distanserat finlndaren Mntyranta och ryssenKoltjin. Assars lada blev ett begrepp inom den svenskaidrottshistorien.

St. Moritz1948

Eer att andra vrldskriget satt stopp r OS bde 1940och 1944 blev St. Moritz den rsta orten att arrangera vin-

ter-OS tv gnger. Sverige gjorde precis som 1936 sitt bstaOS dittills, med tio medaljer varav yra guld. ke Seyarthvann 10 000 meter skridsko och silver p 1 500 meter.

I skidspren vann Sverige staetten ver 4 x 10 km ochbda de individuella distanserna. P 18 km ledde MartinLundstrm en svensk trippel och p emmilen vann denolkkre Nils Mora-Nisse Karlsson re landsmannenHarald Eriksson. Den finlndske bronsmannen BenjaminVanninen var den ende ickesvenske medaljren i lngdk-ning 1948.

Oslo1952

Eer succn i St Moritz blev OS i Oslo en stor besvikelse rSverige. Endast yra bronsmedaljer och det var rsta gngen

Sverige lmnat ett Olympiskt spel utan guld sedan de rstaspelen i Aten 1896 d Sverige bara hade en deltagare.Ngot bttre gick det r vrdnationen Norge som tog sjuav de 22 gulden. OS i Oslo blev ocks en publiksucc drbackhoppningstvlingen str ut lite extra. Hela 130 000mnniskor hade letat sig till Holmenkollen r att se ennorsk dubbelseger genom Arnfinn Bergmann och Tor-bjrn Falkanger.

Foto: P.A. Rstad59


60/124

Sapporo

1972I Sapporo blev det bara ett svenskt guld och givetvis komdet i lngdskidkning , Sven-ke Lundbck vann 15 kilo-meter i dessa de rsta vinterspelen i Asien.

Vrdnationen Japan, som p den hr tiden inte varngon stor vintersportnation, tog endast tre medaljer. Allakom i samma gren, backhoppningen. Yukio Kasaya vannden lilla backen i backhoppning och fick sllskap p pallenav sina landsmn Akitsugu Konno och Seiji Aochi.

P skridskobanan stod Ard Schenk r den stora pre-stationen. Hollndaren, som dominerat skridskosportenren re spelen, vann de tre lngsta distanserna 1 500, 5000 och 10 000 meter. re guld blev det ocks r ryskanGalina Kulakova som tog samtliga damguld i lngdskidor.

Innsbruck 1976

I sterrike finns det en gren som verkligen rknas och detr strtloppet. Drr var det ett stort tryck som vilade pFranz Klammers axlar, guld var ett krav. Hela spelen hadenog betraktats som ett fiasko r vrdnationen om just detguldet uteblivit. Klammer hade startnummer 15 och varsist ut av avoriterna. Schweizaren tillika regerande msta-ren Bernhard Russi hade tagit ledningen med en kanontid.Klammer slngde sig ut r pisten och kastade det ster-rikiska olket mellan hopp och rtvivlan med en nrmast

ddsraktande kning och lyckades sl schweizaren med 33hundradelar i ml.

Om ngon undrar hur Inns

Magasinet Allez h13

Documents

Transcript of Magasinet Allez h13