Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon · 2017. 1. 23. · Magasin om...

1samverkan 112 nr 5/6 2016www.s112.se

Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

Single Responder – ett starkt koncept

nya trafikinstruktörer – för säker utryckningskörning

nya helikoptrar

– ger polisen örnkoll

Magasin om blåljusverksamheter

och specialfordonNummer 5/6 2016 Årgång 15 Pris: 59 kr

Stort dubbelnummer

synas och höras

– Standby Group

ledare

Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se

Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som kommer i kontakt med våra produkter.

Xtremt liten och lätt.Xtremt tålig design. Xtrem funktionalitet.

Ny halvautomatisk defibrillator med HLR-feedback för både vuxna och barn, med kort analystid (under 8 sek).

AED 3 BLS

Enkel, snabb och effektiv metod att etablera vaskulär access.

Helt ny HLR-docka med unik trådlös funktion som styrs av valfri styrenhet, t.ex. iPad.

Ambu Man WiFi


ledare

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhål-lande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487

PostadressPirgatan 2, 374 35 Karlshamn Tel: 0454-300 800

E-post [email protected] www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sven Åsheden, 070-603 40 53

Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson

Övriga medarbetare i detta nummerJan-Erik Blidberg, Lena M Fredriksson, Anders Edström Frejman, Henrik Johansson, Rebecca Lindblom, Fredrik Mårtensson, Joacim Olsson, Mikael Signon och Sören Viktorsson. Produktion On Road Communications ABRedaktionen ansvarar ej för icke beställt mate-rial. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. AnnonserSven SandbergTelefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Upplaga2 500 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström

Prenumerationwww.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummerUtanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsidaVolvo Cars

Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet.

2016 har varit ett år med många olika händelser inom ”blåljusfamiljen”.

Polisens stora omorganisation har lett till stora påfrestningar och effekterna har debatterats flitigt. Över 800 poliser har valt att lämna Polismyndigheten för att gå vidare till andra yrken.

Räddningstjänster runtom i landet har haft en stor ökning av IVPA- och sjukvårdslam. Det nya kollektivavtalet för deltidsbrand-män har orsakat ett ramaskri och nu hotas räddningstjänsten av massuppsäg-ningar. Räddningstjänsten har även drab-bats av tragiska olyckor som på flera sätt påmint oss om yrkets utsatthet.

Ambulanssjukvården flaggar för stora bespa-ringskrav som lett till en hel del hög-ljudda debatter. Under året har vi bland annat skrivit om bemanningsbranschens utbredning inom ambulanssjukvården, vilket vi även gör i detta nummer på sidorna 46-48. För välutbildade specialis-ter i bristyrken är uthyrningsuppdrag en lönsam affär. En komplex och samtidigt paradoxal verklighet blottläggs. Uppen-barligen lyckas bemanningsbolagen med något som landstingen som arbetsgivare misslyckats med; nämligen att rekrytera sjukvårdspersonal.

Jag har tillbringat drygt femtio år inom ambulanssjukvården eller i dess närhet. Under åren som gått har jag med stor spänning följt förändringar och åsiktsytt-ringar kopplade till olika blåljusfrågor. I mitten av 90-talet trodde nog många att ambulanssjukvårdarna skulle försvinna från ambulanssjukvården för all framtid. Men så tycks det inte bli. Läs mer om detta i Henriks krönika på sidorna 50-51.

Mina år inom ambulanssjukvården har läm-nat kvar väldigt många positiva minnen som ofta dyker upp i skallen. Visst, tiderna var annorlunda då, men olyckorna och sjukdomarna i stort sett desamma. Att idag ta del av olika, ofta hårdnackade diskussioner, känns ibland en smula förvånande. Frågeställningar, som i själva verket borde förena alla in-tressenter, leder i stället till fackligt käb-bel, som tar bort allt fokus från själva sakfrågorna.

Under 2016 har jag flera gånger reagerat över hur många olika prioriteringar och pes-simistiska åsikter det finns inom blåljus-sektorn. Men jag har också reagerat över alla engagerade, ambitiösa och fantas-tiskt duktiga medarbetare som det finns inom blåljus. All heder till er som håller "blåljusfanan" högt.

BLÅLJUSALLIANS. När människor med en stark gemensam strävan och delade värder-ingar går samman, då skapas ibland al-lianser. I en allianssamverkan kan såväl organisationer som enskilda individer få ökad slagkraft i viktiga frågor. Kanske något för framtiden?

Nu lägger vi 2016 till handlingarna och laddar batterierna för 2017. Ett jätte-stort tack till alla er läsare, annonsörer, journalister, krönikör, annonssäljare och alla ni andra som har varit delaktiga i ett underbart samarbete under 2016.

Avslutningsvis önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt 2017!

Sven ÅshedenChefredaktör och ansvarig utgivare

[email protected]

ett händelserikt år

Månad Mars April Juni September December

Nummer

Materialdag

Utgivningsvecka

1 Mäss-nummer 2-3 Dubbel-

nummer 4 5-6 Dubbel-

nummer

6 feb

v 10 26-27 april

8 maj

v 24

14 aug

v 37

13 nov

v 51

Ambulans2017

PreHospen symposium 9 mars

4samverkan 112 nr 5/6 2016 www.s112.se

innehåll

blåljusnyttBlandat

Ambulanssjukvårdens Single ResponderEtt skarpt koncept

nilsson xc90 ambulans Nu är den här

skakigt i arjeplog Blåljusgnissel

Ambulansverksamheten utbildarTre stora behandlingsbara trauman

Med fokus på att synas och hörasStandby i Trollhättan

i norge uppskattas arbetslivserfarenhetRatad i Västernorrland

nya instruktörer För säker utryckningskörning

fältchefPrehospital ledningsmodell

34

36

32

24

28

30

samverkan och samarbeteTillmäts allra största vikt på Åland

snabbare hjälpInternational Rescue Organisation

ÄNDRADE KRAV för BÅRAR OCH BÅRSLÄDARSverige backar till 10G

PÅ KTC upplevs verklighetenNästan som på riktigt

snabbspårFlipp eller flopp?

full koll på läkemedelLättnavigerat beslutsstöd

POLISENS nya ögon i skynNya helikoptrar

bemanningsföretagens entréUppföljning och en ny granskning

krönika - vem är kapten på titelskutanKolumnist Henrik Johansson

en bra kollega - oerhört viktigt Porträtt - Emmy

alarm ambulansförbundetDet är vår tid nu

VÅRDA I AMBULANS UNDER PRIO 1 UPPDRAGMagisteruppsats

kluriga frågor - trygghet och säkerhetTalesperson Hans Wallmark

Wi-fi uppkopplad och redoNy och banbrytande teknik

marknadsnyheterLite av varje

kryssetNytt Blåljuskorsord

Lösning och vinnare till korsord i nr 4Vinnarna fick 3 Trisslotter var

6

8

12

14

18

20

24fältchef på åland

16

52

54

8Single Responder– starkt koncept

40nya ögon

i skyn

22nya

instruktörer

56

22

38

40

60

62

46

50

64

65

66

Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande

inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager

vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74 www.pensi.se

Let heavy be light

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK


AKTUELLT. Kustbevakningen förknippas säl-lan med älgjakt, men faktum är att myndig-heten regelbundet genomför jaktkontroller i kustnära områden oavsett vilket typ av vilt som jagas.

Det uppstod en viss för-våning bland de morgonpigga jägarna på Torsön i Vänern när Kustbevakningen dök upp för att kon-trollera licenser och intyg under älgjaktens första timmar.

– Jägarna blev nog lite överraskade när vi dök upp, men de är glada att vi gör de här kontrollerna, säger kustbevakaren Richard Ullman Magnusson som för dagen bytt böljande vågor mot granar och blåbärsris.

Richard och kollegan Jenny Larsson var med när jakten startade vid femtiden. Vid lunchtid hade ett 10-tal jägare kontrollerats på Torsö som är en av Vänerns större öar.

– Richard berättar att man under en jaktkontroll bland annat tittar på ID-kort,

Kustbevakningen på plats under älgjakten

AKTUELLT. Sveriges inrikesminister Anders Ygeman och Norges justitie– och bered-skapsminister Anders Anundsen invigde den 16 november sammankopplingen av svenska Rakel och norska Nödnett. Invignin-gen skedde i samband med en stor gräns-räddningsövning i Storlien/Meråker.

– Det här är ett viktigt led i att stärka vår förmåga att samverka över gränserna. Smidigare kommunikation kommer att underlätta räddningsinsatser, stärka vår förmåga att förebygga brott och att hantera olyckor och kriser, sade inrikes-minister Anders Ygeman.

testas på en gränsövningInvigningen äger rum i samband med en stor övning där cirka 250 svenska och norska poliser, ambulanssjukvårdare, brandmän och frivilliga ska samverka vid en bussolycka på E14 mellan Meråker i Norge och Storlien i Sverige. I övningen testas både metoder, rutiner och kommu-nikationen i Rakel och Nödnett.

– Med sammankopplingen av Rakel och Nödnett kommer vi att enklare få en tyd-lig samlad lägesbild vid våra gemensamma uppdrag, säger Rune Reinsborg, övningsle-dare och politioverbetjent vid norska polisen. Vi undviker missförstånd när alla får samma information samtidigt och får mycket bättre förutsättningar att lösa uppdraget.

Svensk-norskt avtal undertecknasI anslutning till invigningen undertecknas avtal om sammankopplingen av general-

Sverige och Norge först i världen att koppla samman nationella radiokommunikationssystem

direktör Helena Lindberg, MSB, samt direktør Tor-Helge Lyngstøl, DNK.

– Detta avtal är även det första i sitt slag där två länder kommer överens om hur sammankopplingen mellan nationella kommunikationssystem ska ske. Bakom avtalet ligger ett bra samarbete med våra norska syskonmyndigheter, säger Helena

Lindberg, MSB:s generaldirektör.– Det vi gör här kan bli vägledande för

liknande gränsöverskridande samarbeten i Europa, säger hon. På så sätt kan man se oss som ett pilotprojekt inom ISITEP, det EU-projekt som har stött det norsk-svenska samarbetsprojektet ISI. ■

Källa: MSB Foto: Thomas Henrikson

Svensk och norsk räddningspersonal samt polis arbetar på skadeplatsen.

Tor-Helge Lyngstøl, direktør, DNK och MSB:s generaldirekt Helena Lindberg undertecknar avtalet.

avlagd jägarexamen och vapenlicens.– Jägarna brukar ha mycket bra koll på

alla papper som man ska ha med sig un-der passet och det är sällan något saknas.

– Jaktkontrollerna utgår från en till-synsplan som är specifik för just Vänern. Tillsynsplanen sträcker sig över hela året men de flesta kontrollerna görs när jakten är som mest intensiv, som vid älgjakt.

– Det är viktigt att vi är ute och gör dessa kontroller, både för att upprätthålla lagen men också för att informera om att detta ingår i våra arbetsuppgifter, säger Richard Ullman Magnusson som inte haft några problem med att byta ut sjön mot skogen.

– Detta är bara ett exempel på hur omväxlande s arbetet som Kustbevakare faktiskt är. Vi finns till sjöss, i luften, i hamnarna och även i skogen avslutar Richard Ullman Magnusson. ■

Källa och Foto: KustbevakningenKontroll av jägare på Torsö i Vänern

blåljusnytt


REGION HALLAND- XC70 Patric Andersson och Martin Johansson

Grattis

Tel: 0430-490 50www.nilsson.se

LULEÅ i Norrbotten - XC70 Sten Vuopio och Mikael Sundelin - 142 mil hem

ÖVNING. I ett snöigt Visby lyfte i början av november Svenska Nationella Ambulans-flyget (SNAM). Destinationen var Arlanda och besättningen ombord tog hand om svårt skadade patienter som transporterades vidare till sjukhus i Stockholm.

Scenariot i övningen var ett flygplan-shaveri på Visby flygplats där kapaciteten för skadade patienter på Visbys lasarett inte räckte till. Ett dussintal patienter var därför tvungna att transporteras till fastlandet för fortsatt vård.

– Lyckligtvis har resursen SNAM inte behövts användas så ofta. Vid tsunamin 2005 och 2008 för att hämta skadade européer efter terrordådet i Mumbai för intensivvårdstransport till de skadades hemländer. Därför är övningarna oerhört värdefulla för att vi ska kunna öva och utvärdera våra insatser.

Årets övning har gått bra och vi är mycket nöjda, säger Anna-Karin Hamrén verksamhetsansvarig på enheten för insatser.

Unik svensk resursSNAM är en unik resurs som kan använ-das både nationellt och internationellt vid händelser när ambulansflyg inte räcker till eller finns att tillgå.

– Vi har anmält SNAM till EU:s resursbas för att andra länder ska kunna ta del av den här unika resursen. På samma sätt som Sverige vid behov kan dra nytta av resurser som andra länder har, sade inrikesminister Anders Ygeman som observerade övningen.

SNAM övas vartannat år. I årets övning deltog MSB, Region Gotland, som var värd för övningen, Socialstyrelsen, Sweda-via, SAS, Västerbottens läns landsting och Stockholms läns landsting.

Vid övningen skulle även ett finskt medicinskt evakueringsplan ha deltagit, men de fick tekniska problem och kunde tyvärr aldrig lyfta. Eftersom mottagandet

Lyckad övning av Svenska Nationella Ambulansflyget

av internationellt stöd skulle övas var den svenska förstärkningsresursen för värd-landsstöd även på plats. Deras roll är att stödja och kooridera mottagandet av inter-

nationell hjälp. Under dagen fick de nya uppgifter som de löste trots att mottagan-det av internationell hjälp uteblev. ■

Källa: MSB Foto: Thomas Henrikson

Upp till 12 skadade. Efter beslut tar det sex timmar att bygga om flygplanet från en Boeing 737-800 från SAS till ett avancerat ambulansflyg. Sex av vårdplatserna i har intensivvårdsutrustning med så kallade MICU-bårar. MICU-bårarna kan lyftas in och ut ur flygplanet och har egna batterier och syrgas.

8www.s112.sesamverkan 112 nr 5/6 2016

Ambulanssjukvårdens Single Responder

– ett starkt koncept

Samverkan 112 Nr 4 2014

Nyköping är inte bara välkänt för kanot-kungen och olympiern Gert Fredriksson, med sina sex OS-guld, utan även för sin toppmoderna ambulansstation.Samver

kan 112 Nr 4 2014

ambulanssjukvård / Nyköping

Text och foto: Sven åsheden


Landstinget Sörmland var ett av tolv landsting som anmäldes till Justitieom-budsmannen, JO, för TV-programmet "112 - På liv och död". Där TV-tittaren kunnat följa ambulanspersonalen i bland annat Nyköping. Rutiner och krav för medåkning, av annan än sjukvårdspersonal, i ambulans-sjukvårdens fordon har uppdaterats efter anmälan.

Samverkan 112 fick åka med Euan Morin, som är ambulans- och intensivvårdssjuksköterska i Nyköping, och en av fyra sjuksköterskor som bemannar det som på fackspråk kallas Single Responderenhet.

Fredagspasset startade kl 10.00 och slutade kl 22.00 på kvällen.

Varför denna medåkning? Jo, för att få svar på hur en erfaren Single Respon-der sjuksköterska arbetar.

BakgrundAmbulansstationens upptagningsom-råde är södra länsdelen i Sörmland och omfattar förutom Nyköpings kommun även kommunerna Oxelösund, Trosa och Gnesta. Drygt 90 000 invånare bor i området men under sommartid ökar invånarantalet markant.

Nyköping har tre dygnsambulanser, 1 Single Responder enhet, 1 dygnsbil som utgår till Vagnhärad och 1 dagbil som utgår till Gnesta. Samtliga enheter bemannas under veckans alla dagar.

Euan Morin är född i Skottland. Är 38 år. Har studerat i Uppsala. Blev färdig sjuksköterska 2006. Jobbade hela 2009 på en akutmottagning, på ett av Sydneys

största sjukhus, i Australien. Euan brin-ner för att utveckla svensk ambulans-sjukvård i allmänhet och Single Respond-er (SR) verksamhet i synnerhet.

ensamarbeteKlockan är 10:00.

– Euan Morin har blåst och genom-fört obligatorisk alkotest och dagens arbetspass kan börja med genomgång och kontroll av bil och utrustning. Efter genomgång och kontroll blir det en prats-tund med SOS-operatören i Norrköping.

Bilen är fullt utrustad med läkemedel och medicinsk utrustning, precis som i ambulanserna. Undantaget är bår. SR-sjuksköterskans befogenheter och generella direktiv gäller som för övrig ambulanspersonal.

I en SR-miljö är det omöjligt att helt utesluta hot- och våldsituationer.

– Euan betraktar själva fordonet som det bästa fysiska skyddet om en våldssitua-tion skulle uppstå. Nyköpingsstationen har väl utvecklade rutiner för att försäkra sig om den egna säkerheten.

– Det finns överfallslarm, direktkop-plat till SOS Alarm, både i den person-liga utrustningen och i fordonet.

– Exakta säkerhetsdetaljer avslöjar vi dock inte i denna text.

Vid 11-tiden. – Besked från SOS Alarm att Gnesta-

ambulansen är upptagen. Vi rullar nu mot Gnesta. En sträcka på cirka 45 km.

– Euan berättar, att SR-enhetens pri-mära uppgift är att förstärka ambulans-sjukvården i främst östra Sörmland. Framför allt i Gnesta med omnejd under dag och kvällstid. Men oftast rör sig SR-enheten i den geografiska periferin, Gnesta och Vagnhärad, när dessa ambu-lanser är ute på uppdrag.

– Vi åker på alla prioriteringsnivåer. Vårt huvudmål är att ambulanssjukvården ska nå 80 % av befolkningen inom 15 minuter vid Prio 1-uppdrag.

– Vårt fordon, en Nilsson XC70 Single Responder, har alla moderna utrustnings-detaljer, färddator, tekniskt stöd för ensamarbete och headset. Upphandling av ett bröstkompressionssystem pågår.

– Om en patient tidigare varit föremål för ambulanssjukvård, kan vi se och läsa dessa journaler på den högra bildskär-men, visar Euan.

Vårt samtal handlar till stor del om Single Responder-begreppet, som aktualiserats mer och mer i Sverige, när ambulansresurser inte räcker till.

Det ska tilläggas att arbetssätt och upp-dragstyp varierar stort över landet.

Euan i dialog med SOS-operatören i Norrköping.

Vårt fordon, en Nilsson XC70 Single Responder,har alla moderna utrustningsdetaljer, färddator,tekniskt stöd för ensamarbete och headset.

►


Vän av ordning måste undra varför den här typen av enheter har så många olika namn i Sverige. First Responder, First Single Responder, Single Responder, Akutbil, Bedömningsambulans och Bedömningsbil?

– Euan har full koll. Responderverk-samhet är ett internationellt begrepp och liknande arbetssätt finns etablerade i till exempel England och Australien.

First Responder: Används i de flesta engelsktalande länder för den resurs som kommer först till plats, oavsett utbild-ning. En ”first responder” kan vara en lek-man. Termen bör undvikas i Sverige så att inte mer begreppsförvirring uppstår än vad som redan finns.

Single Responder: Enhet som beman-nas med en person, oavsett utbildning. Fordonsval baseras på den miljö denne arbetar i, tex cykel, MC eller personbil.

Förstärkningsenhet: Fordon beman-nat med en sjuksköterska som gör en initial sjukvårdsinsats i väntan på ambulans. An-vänds även till bedömningar av patien-

ter utan uppenbart behov av ambulans-sjukvård och eller ambulans. Vanligt verksamhetsområde är landsbygd.

Bedömningsenhet: Fordon bemannat med sjuksköterska som primärt skickas på uppdrag där patient inte bedöms vara i uppenbart behov av ambulanssjukvård och/eller ambulanstransport. Nyttjas i första hand till prio 2 och 3 uppdrag. Vanligt verksamhetsområde är städer.

Lättvårdsambulans: Fordon utrustat med bår och en personal. Ombesörjer of-tas transporter mellan olika vårdinrättnin-gar. Kan även ha roll som förstärknings- och bedömningsenhet.

Akutbil: Är den inte bemannad med en person är det ingen Single Responder. Akutbilarna är oftast bemannade med två personal med hög medicinsk kompetens. Går in under begreppet ”Specialenheter”.

Min egen erfarenhet från ambulanssjuk-vård säger mig att yrkesrollen SR-sjuksköt-erska kräver många speciella egenskaper.

Under vår färd genom det vackra Sörm-ländska landskapet, handlar vårt samtal mycket om filosofiska ämnen.

– Ämnen som ödmjukhet, mod, gott omdöme, personlig trygghet, ett öppet synsätt, nyfiken, problemlösningsförmåga, kunskap, intresse, beslutsamhet, med-vetenhet, värdegrund och attityder.

Det är i denna komplexa ämnesflora vi finner egenskaperna, som en ensamar-betande duktig SR-sjuksköterska måste ha.

– Euan har en inställning till sitt ar-bete och till sitt uppdrag som känns yt-terst tilltalande. Han förmedlar trygghet, lugn, beslutsamhet och ödmjukhet.

– Han söker alltid ny kunskap och utbildar sig för tillfället i prehospital ultraljudsundersökning, så kallat point-of-care ultraljud. En undersökningsme-toden som Euan verkligen tror på.

– På väg mot Gnesta har Euan, vid ett flertal tillfällen, en dialog med SOS-opera-tören i Norrköping. Tillsammans stämmer de av några prio 2 och 3-larm. Samtal som präglades av förståelse, engagemang för varandras bild av patientens tillstånd och tillhörande bedömning. Ärenden hamnar på så sätt rätt från början.

Samarbete med räddningstjänsten?– IVPA-avtal finns med samtliga

räddningstjänster i Sörmland. Kriteriet för IVPA-larm är begränsade till hjärt-stopp eller hotande hjärtstopp i form av luftvägsstopp, berättar Euan.

Efter en kort lunch- och fikastund i Gnestalokalerna, som ligger i anslutning till Vårdcentralen, åker vi förbi ambulans-stationen i Vagnhärad och sedan vidare mot Nyköping.

– Funktionen Single Responder ska ses som en bro mellan ambulanssjukvården och övrig vård. En samverkan i dess bästa form.

– Om ärendet känns rätt och lämpligt för vår SR-enhet, då åker vi på direkten säger Euan och tillägger,

– Vi erbjuder även sittande skjuts till rätt vårdinstans om detta känns mest rätt och lämpligt för patienten.

Bemötandets betydelse Min upplevelse av Euans patientmöte kan sammanfattas så här:

– En god attityd och ett gott förhålln-ingssätt till patient, annan vårdpersonal och/eller närstående, skapade bra och lämpliga in- och utgångar i vårdmötet.

– Samtalen var resonabla och vänliga, vilket i sin tur skapade en bra lägesbild in-

I Avla/Gåsinge finns ett fungerande Räddningsvärn/frivillig brandkår. Brandmän-

nen har ingen ersättning för sin beredskap. Får endast

betalt om de rycker ut.

Uppställningsplats och personalutrymmen finns i anslutning till Gnesta Vårdcentral.

ambulanssjukvård / Nyköping


När personen är lastad i ambu-lansen kontaktar Euan akuten, som får en muntlig och mycket utförlig rapport om patientens situation, en relevant sjukhistoria, aktuellt tillstånd och några tänk-bara åtgärdsförslag.

Euans förhållningssätt och atti-tyd till sin yrkesrollen visar på en stor förmåga att utöva personcen-trerad vård. Ett begrepp som idag sprids alltmer inom sjukvården.

Vid personcentrerad vård förfly-ttas makten från professionen till patienten genom ökad delaktighet.

bara positivtVid 21-tiden kontaktade jag "vår" SOS-operatör i Norrköping.Hur upplever du och ni Single Responder-verksamheten i Nyköping?

– En Single Responderenhet borde finnas i varje stad. Vi har alltid en jätte-bra dialog med SR och för vår del känns allt bara positivt, säger kvällens SOS-operatör Helen Källman.

Nu lider arbetspasset mot sitt slut. Vi lämnar Gnesta och åker mot ambulans-stationen i Nyköping.

1 2

– Den här typen av enhet borde finnas i varje stad,

tycker Helen Källman,

SOS-operatör i norrköping"

”

nan själva undersökningen påbörjades.– Noggranna och omfattande under-

sökningar handlade inte bara om att kontrollera alla vitala parametrar. Den skapade mycket god kontakt med patient och närstående.

– Ingenting gjordes utan patientens samtycke. Även diskussionen kring vilket färdsätt till vårdinrättningen som ansågs lämpligast, var ett gemensamt beslut som diskuterades fram mellan Euan och patienten.

– Hen behöver besöka akuten och erb-juds skjuts i SR-enheten. Ett beslut som tas med patientens samtycke.

– När patienten ska förflytta sig upp-täcker Euan att planeringen inte kom-mer att fungera. Det behövs en ambu-lans. Det tog inte många minuter innan kollegorna var på plats.

– Personen är noggrant undersökt och alla förberedelser för avtransport är avklarade. Ambulanspersonalen får en bra överrapportering. En förutsättning för att uppnå hög patientsäkerhet och tryggthet för patienten.

Ingen livsviktig tid har gått förlorad med det här arbetssättet. Viktigt att näm-na i sammanhanget.

– Euans arbete, som han frivilligt valt, är ansvarsfullt med höga förväntningar både från allmänhet och arbetsgivare.

SR-sjuksköterskor avoderas på lite olika sätt i landet. Som ett fast extra månads-belopp eller som ett extra lönetillägg per arbetspass.

Är du nöjd med ditt löntillägg?– Jag är inte missnöjd. Mitt extra löne-

tillägg är 1 500 kr per månad.

Ett stort tack Euan för en intressant och spännande Single Responder dag! ■

Euans rapport gav sjuksköterskorna på akutmot-tagningen tid att förbereda sig innan patienten anlände med ambulans.

1. – En helt ny SR-anpassad ryggsäck är under utveckling. Spännande samverkan mellan SR-verksamheten i Sörmland och Sacci i Borlänge, berättar Euan. 2. Det tog inte många minuter innan kollegorna var på plats.


nu är den här nilsson xc90 ambulans

Efter tuffa testronder är den redo att köra ikapp "kollegorna" med sin dokumenterade lastkapacitet på 700 kg.

Nilsson Special Vehicles är numera börsnoterat och listat på Nasdaq Stockholm First North. Regelverket för börsbolag säger att ny kurspåverkande information inte får lämnas till exem-pelvis journalister om den inte samtidigt offentliggörs.

Ett faktum som till viss del påverkat detta reportage.

Officiellt premiärvisades Nilssons nya XC90 Ambulans, en måndagskväll i september, på Helsingsborg Arena dagen före årets FLISA-kongress.

På plats kunde vi, ett 60-tal personer, se en ambulans som glänste med sina tuffa och självsäkra designdetaljer.

Två paradgrenarSåväl aktiv som passiv säkerhet är Volvos paradgrenar. Detta i kombination med Nilssons mångåriga kunnande som bilbyggare, har resulterat i en ambulans som säkerligen kommer att motsvara alla högt uppskruvade förväntningar från den svenska och norska marknaden.

Nilsson XC90 kan levereras antingen med en rak dieselfyra på 235 hk eller med en bensinmotor på 254 hk.

Ambulansen har en åttastegs automat-låda och fyrhjulsdrift från Haldex som standard. Frigångshöjden är respektabla 23 cm vilket ökar möjligheterna att ta sig fram även under svåra väderleks- och terrängförhållanden.

Instrumenteringen är helt ny. Där mätarna vanligen brukar sitta är det helt svart. Tändningslåset är nyckelfritt och

motorn startas med ett vred på mitt-konsollen. Samtidigt tänds de digitala instrumenten.

sjukhyttenSjukhytten, som är 10 cm längre än på föregångaren XC70, har utvecklats utan kompromisser. Låg vikt, en stark kon-struktion i kolfiber och god lastförmåga har varit viktiga Nilsson-egenskaper från start.

Nilsson är den enda påbyggaren i nor-den som har en egen helbilsgodkänd och typbesiktigad am-bulans, med en totalvikt under 3 500 kilo och en dokumenter-ad lastkapacitet på 700 kg.

Fordonet och dess inredning uppfyller mer än väl Transportstyrelsens och den Europeiska unionens standarder för ambulanser EN 1789 och EN 1865.

Infästningar för bår och vårdarstolar-kan motstå upp till 20G.

Transportstyrelsens nya krav som trädde i kraft 2016-07-01 kräver endast 10G för bår, bårsläde och dess infäst-ningar.

Nilsson XC90 Ambulans vilar tryggt i Volvofamiljens klassiska värld, med ga-

rantier, hög säkerhet, fyrhjulsdrift, hög

markfrigång, hög lastkapac-itet, helbilsgod-kännande och typbesiktigad. Kunderna lär bli nöjda. ■

ambulanssjukvård / Fordon

Text: sven åsheden FOTO: Nilsson Special Vehicles


1 3

42

1. Ambulansens motor startas med ett vred på mittkonsollen. Informations- och manöverskärmen med vida valmöjligheter, manövereras ungefär som en läsplatta. Ersätter vanliga knappar. 2-4. Sjukhytten är utvecklad med tonvikt på ergonomi och för att kunna ge bästa möjliga vård under transport - med bibehållen säkerhet.


Polisen pekar hellre på fördelarna med samverkan och lovar bättre bemanning.

– Det blir tydligare för varje år att vi förväntas sköta en del polisiära upp-gifter vid exempelvis trafikolyckor med trafikdirigering. Det behövs en ordentlig diskussion kring detta för det skapar irritation och kan även ses som en ar-betsmiljöfråga, säger Hans-Eric Jonsson, chef för Räddningstjänsten i Arjeplog.

Han tror att det är en problematik som Arjeplog delar med många mindre kommuner med deltidsstyrka.

Arjeplog, en av Sveriges ytmässigt största kommuner, har en brandstation i centralorten där 28 personer delar på jour samt två räddningsvärn.

– Vi åker ut på olyckor med fem man och säg då att vi tappar två som behövs för att spärra av vägen och ytterligare en som ska säkra mot brand om vi behöver rädda personer när exempelvis två fordon kolliderat.

saknar polisnärvaro– Allt blir mycket svårare och det känns frustrerande när Polisen säger oftare att de inte kan skicka någon patrull. Jag har ju jobbat här sedan mitten av 90-talet och förstår ju varför: förr fanns fyra poliser i Arjeplog och den senaste tiden bara 1,75 tjänster.

Förutom trafikdirigering saknar Rädd-ningstjänsten ofta polisnärvaro för att hämta in uppgifter vid bränder. Polisen ska också ansvara för att ta hand om ägodelar som finns kvar i fordon efter olyckor och det upplever Hans-Eric Jons-son sköts sämre numera.

– Ofta frågar polisen oss om vi sett någonting misstänkt eller om någon inblandad varit berusad och visst hjälper

vi till och lämnar uppgifter men frågan är vilken kvalitet det blir i utredningarna om inte Polisen finns på plats.

klart regleratHan tycker även att samarbetet med fjäll-räddningen, som bygger på att ansvars-fördelningen regleras i avtal mellan staten och fjällkommunerna, har brister och reagerar på en drunkningsolycka i höstas.

– Det är klart reglerat att Polisen som i det här fallet ska ansvara för eftersök av försvunnen person när det sker ovan od-lingsgränsen med minst 400 meter från farbar väg. Ändå lade man ut insatsen på oss och vi gjorde allt vi kunde i mörkret och beställde lokal helikopter som resurs framåt morgonen.

– Först då, ett halvt dygn efter att mannen anmälts försvunnen, börjar

Polisen tänka till och se det som sitt ansvar och vill att helikoptern ska avbeställas. Det ska inte behöva vara sådana gränsdragningsproblem när ansvarsfördelningen faktiskt är tydligt reglerad. Vi tvekar aldrig att åka ut men Polisen måste faktiskt skärpa sig på det här området, säger Hans-Eric Jonsson som fortfarande väntar på återkoppling från Polisens regionledningscentral om hanteringen av drunkningsolyckan.

blåljusfunktioner ska samarbetaKennet Vikström, lokalpolischef i Pite älvdal som täcker södra delen av Norrbottens län, håller inte med om att polisiära uppgifter läggs över på Räddningstjänsten.

– Min utgångspunkt, och där jag har jag starkt stöd från de direktiv och sig-

Text: Fredrik Mårtensson

skakigt i arjeplogI Norrbottens inland gniss-lar Räddningstjänsten över att Polisen inte tar fullt ans-var för sitt uppdrag. /

Hans-Eric Jonsson, räddningschef i Arjeplogs kommum.

Räddningstjänst / Reportage

Foto: LiLAB


VÄSTMANLANDS LÄN - XC70 Anders Sandvik och Fredrik Leek

Grattis

Tel: 0430-490 50www.nilsson.se

VITTANGI i Norrbotten - XC70 Kenneth Pekkari och Fredrik Johansson - 173 mil hem.

naler som staten skickar ut, är att samhäl-lets blåljusfunktioner ska samarbeta. Inte för att skjuta över ansvar utan för att det är effektivt.

– Det kan inte vara en stor sak om Räddningstjänsten får sköta en del trafik-dirigering när man är först på plats. Så har egentligen alltid skett och någonting som hände ofta när jag var verksam som polis i Stockholm. Det finns endast fyra trafikolyckor registrerade i Arjeplogs kom-mun under hösten och jag tror nog inte att Räddningstjänsten åkt på alla dem.

Kennet Vikström vill hellre lyfta fram fördelar med blåljussamverkan.

– Det kan vara vi som har hjärtstartare i bilarna, vilket blir allt vanligare, eller att Räddningstjänsten åker ut för suicid-prevention enligt den modell som finns i bland annat Jönköpings län med goda resultat. Mer samverkan ger bra resultat.

Han har dock förståelse för den frustration som finns kring polisbris-ten i Norrbottens inland, men säger att bemanningssituationen håller på att för-bättras.

– Arjeplog har haft 1,75 tjänster och

får nu ytterligare en heltid. Grannkom-munen Arvidsjaur har fått två nya poliser och även i Älvsbyn, som stärker upp mot Arvidsjaur, har vi fler i tjänst. Allt detta är mycket positivt.

Hur kommer det att märkas?– Vi kan lägga mer resurser på prior-

iterade områden som stölder, framför allt villainbrott, att bekämpa narkotikahan-deln och trafikövervakning, säger Kennet Vikström. ■

Arjeplogs kommun, med centralorten här på bild, är en av Sveriges största till ytan men med allra minsta befolkningstätheten.

fakta: arjeplog

Arjeplogs kommun (ca 2 800 invånare) i sydväs-tra delen av Norrbottens län och gränskommun mot Norge är på flera sätt en extrem kommun. Sveriges fjärde kommun till ytan (något större än Skåne) men av de minsta befolkningsmässigt och med den allra lägsta befolkningstätheten. Med över 8 700 sjöar och vattendrag räknas den som Sveriges vattenrikaste kommun.

Räddningstjänst / Reportage

Foto: LiLAB


Ambulansverksamheten vid Kungälvs sjukhus har vid tre tillfällen genomfört en utbildningsdag för samtlig am-bulanspersonal i att identifiera och behandla de 3 stora behandlingsbara dödsorsakerna vid penetrerande trau-man. Katastrofala blödningar, över-tryckspneumothorax och ofriluftväg är tillstånd som obehandlade leder till döden.

Med perspektivet hur ambulansverk-samheten utbildningsmässigt stod rustade vid händelser liknande de vid: • Skjutningen på Vårväderstorget i Göteborg • Svärdattacken på Kronanskolan i Trollhättan • Sprängningen av bilen i Torslanda.

Tactical Rapid Primary Survey Inom verksamheten finns ambulanssjuk-sköterskor med både militär och civil erfarenhet och ett program sattes ihop i samråd med ambulansöverläkare Joacim Linde. Ambulanssjuksköterskan Jan-Erik Blidberg höll tillsammans med kollegor-na Jonas Lernbrink och Mats Bäckström i programmet för utvecklingsdagarna.

Konceptet som snabbt ger överblick kallas TRaPS (Tactical Rapid Primary Survey). På under 60 sekunder per skadad skall sjukvården klara identifiera livshotande blödningar och allvarliga andningsproblem samt ha gjort en första sållnings C-ABCDE för patienten.

Här syftar "C" till att som första prio-ritet åtgärda en livshotande blödning, till exempel från en avsliten extremitet.

mix av militär och civil akutmedicinLivshotande problem som katastrofal blödning, ventilpneumothorax och ofri luftväg åtgärdas direkt under denna första primärbedömning.

Således får ambulanspersonalen ett verktyg att snabbt gå igenom flera ska-dade och vid behov behandla livshotande tillstånd i avvaktan på grundligare under-sökningar och avtransport mot sjukhus.

Instruktörerna har sett en väldigt positiv utveckling och att kollegorna har tagit till sig utbildningen väl. En styrka har varit att ha Ambulansöverläkaren med under utbildningsdagarna och att

de scenarion som arbetats med har varit relevanta.

Själva konceptet har blivit en bra mix mellan militär och civil akutmedicin och i slutändan är det patienten som är vin-naren. Personalen är stolt att Kungälvs

Ambulansverksamhet kunnat få till en sådan här utbildning och det visar att ambulansen har stor bredd och kompe-tens inom egen verksamheten. Trauma-tiska hjärtstopp var även en typ av skada som övades under dessa dagar. ■

Ambulansverksamheten utbildar – för livshotande trauman

Stationer med riktade övningar användes för att praktisera den teoretiska utbildningen. På denna station tamponeras en fingerad artärblödning i

ljumske av ambulanssjukvårdaren Lars Carlsson, ambulanssjuksköterskan Catrin Caris-Tilgman assisterar och fortsätter undersökning enligt TRaPS.

Fredrik Barin och Katharina Falkman vid ambulansen i Stenungsund var två av de som var med under dagens övning. De instämmer båda två med att de olika övningsmomenten var relevanta och verklighetstrogna.

Scenariot är en explosion som skett i ett parkeringshus. Det är rökigt och brandlarmet ljuder under pågående scenario. Miljön att utföra arbete i är besvärande.

Text: Jan-Erik Blidberg och Joacim Olsson

FOTO: Niklas Göransson / Kungälvsnyheter

och fredrik borge

ambulanssjukvård / Utbildning


Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Säkerhet och arbetsmiljö i fokusTvå personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet. Vill du veta mer?

026-24 51 30

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken


I början av 90-talet övergick Tommy och Kalles hobbyverksamhet till en heltidssysselsättning. Tio år senare hade Standby 15 anställda som konstruerade, tillverkade och sålde sirenförstärkare, ljusramper och styrsystem för olika specialfordon.

Den blå Standby-rampen kunde nu ses på polisbilar, brandbilar och ambulan-ser runtom i Sverige. Larmbågen kunde även fås i gult utförande för bland annat bärgningsbilar.

bland de största i europaIdag, nästan 40 år senare är Standby Group AB, genom förvärv av Mercura i Frankrike och en del av Pintsch Bamag i Tyskland, ett av de största företagen inom blåljus i hela Europa.

– Vårt fokus ligger på att utveckla, tillverka och sälja larm- och varningsut-rustning för utrycknings-, arbets- och specialfordon, berättar Per Lindblom som är marknads- och försäljningschef på företaget.

Med hjälp av banbrytande teknik har Standby utvecklat högeffektiva LEDsys-tem och CAN-busbaserade styrsystem samt egenutvecklade fordonsdatorer.

Fördelen med CAN-bustekniken är att man kan reducera antalet kablar till ett minimum, vilket ger lägre vikt och snab-

Det polisiära manöversystemet, POL-MAN®, är ett av de mest avancerade styr-systemen från Standby. POLMAN® har gjort polisarbetet enklare och förbättrat arbetsmiljön avsevärt i polisens fordon.

Systemet är standard i svenska polisbilar sedan 2013 och är nu på väg att lanseras i fler länder. Idag installerar Norsk polis POLMAN® i sina fordon.

Enkelt uttryckt handlar det om att sam-la alla viktiga funktioner på en niotums tryckkänslig touchskärm i stället för att ha dem utspridda på instrumentpanelen. För polisens del har det bland annat han-dlat om blåljus, sirener, dörrlås, Rakel, navigation, kartor, kamera med mera.

bare installation, samtidigt som fordonet kan få många olika tilläggsfunktioner.

Standbys utbud av olika varningsljus, ljusramper, rotorljus, arbetsljus och avan-cerade system som styr ljus, ljud och en mängd andra funktioner i ett utrycknings-fordon känns oändligt, åtminstone för mig som reporter.

– LED-lampor med dubbla funktioner. Ljus för trånga utrymmen. Den tunnaste (9 mm) E-godkända LED-lampan på världsmarknaden. Den minsta (diameter 30 mm) E-godkända LED-lampan. Roter-ande LED-fyr utan rörliga delar.

nyheter för UTryckningsfordonDen senaste i raden av blåljusramper är W1, som finns i olika varianter och för olika ändamål. Fem år av intensiv utveck-ling och utprovning, där inget lämnats åt slumpen. Världsklass på aerodynamik, elektronik och LED-teknik.

W2c är en vidareutveckling av W1 och är en tvåfärgad larmbåge, där Standby kombinerat blått och gult ljus i samma båge.

– W1-bågarna innehåller och kan in-nehålla ett stort antal funktioner, allt från grundläggande 360°gult ljus till sidoar-betsljus, skyddsljus/arbetsljus och fullt styrbar trafikvisare via CAN-Bus, berättar Per Lindblom.

Med fokus på att synas och höras

Standby i Trollhättan föddes i slutet av 70-talet, när två under-hållstekniker på SAAB, Tommy STenberg AND Karl-Åke BYström, förstod att utryckningsfordon behöver bättre utrustning för att kunna påkalla fri väg. Ett nytt litet företag såg därmed dagens ljus.

Per Lindblom, marknads- och försäljningschef på Standby.

företagsreportage / Standby

Text och foto: sven åsheden

Foto: Martin Länje Temmes

handy-knapp Med ett enkelt tryck på den lilla blå knap-pen, som placeras på valfri plats i anslut-ning till föraren, får utryckningsföraren direkt tillgång till sirén och blåljus eller enbart blåljus, utan att släppa blicken från vägen när det är bråttom.

Handyknappen är utrustad med en liten lysdiod som indikerar de olika funktion-erna. Lätt att se även i en mörk förarmiljö.

Batteri-rekonditionerareElektronisk utrustningen i ett utrycknings-fordon är beroende av bra batterikapac-itet, för att kunna prestera på topp.

När ett fordon står avstängt eller går på tomgång dräneras batterier på kraft och kapacitet.

– Rent fysiskt bildas då ett isolerade la-ger av blysulfatkristaller på batteriets celler, som i sin tur minskar batteriets kapacitet, säger Per Lindblom och tillägger.

– Batterirekonditioneraren sänder hög-frekvent spänning och strömpulser genom batteriet med en frekvens av 10 000 Hz i sekunden. Aktiviteten håller batteriets celler rena från kristaller och återställer de aktiva cellmaterialen till ursprungsskick.

– Resultat. Laddningstiden förkortas och livslängden förlängs med flera år, utan att skada känslig elektronisk utrustning.

stark ägare2004 sålde Karl-Åke Byström sitt Standby AB till Binar AB, som ägs av Pomona-gruppen. Tidigt använde Standby Binar som utvecklingspartner och det är Binar som utvecklat elektroniken bakom de olika Standby-systemen. Båda företagen hade mycket gemensamt, långt innan affären blev av.

Affären gav Standby helt nya ekono-miska möjligheter att expandera.

Binar-gruppen bedriver verksamhet inom tre huvudområden: First Responder Technology, Industrial Solutions och Verkstad.

I Sverige har gruppen sammanlagt cirka 350 anställda i Trollhättan, Olofström, Ti-daholm, Tranås, Hjo och Surte. Verksam-het bedrivs också i Tyskland, Frankrike, Finland och Kina.

NY vd och koncernchefChalmersutbildade Robert Jakobsson började som ny VD och koncernchef för Standby Group den 24:e oktober 2016.

Här ingår förutom Standby AB i Troll-hättan även nybildade Standby Pintsch i Tyskland och Mercura i Frankrike.

– Robert berättar att han har 25 års erfarenhet från produktutveckling och internationella leverantörskontakter inom

Ny elektronik utvecklas och tillverkas i samarbete med Binar. Ett 30-tal ingenjörer är involverade.

Begagnad och defekt utrustning ersätts snabbt med felfri begagnad utbytes-enhet. Kunden har eget ANV-ID.

Avancerade tester och loggningar på all ny och begagnad elektronik före utleverans till kund. Allt registreras.

Automotive. Samt några år bakom sig som konsultsäljare.

– Han kommer närmast från Volvos och Geelys gemensamma utvecklingscen-ter CEVT i Göteborg, som designat och utvecklat Geelys och Volvos nya bilmärke-Lynk & Co.

– Målsättningen är att på ett smart sätt skapa mervärden genom att ta tillvara på styrkorna inom Standby, Mercura och Standby Pintsch utan att förlora den lokala kunskapen om vad kunderna behöver. Kundfokus är alltid det vikti-gaste för Standby Group, avslutar Robert Jakobsson. ■

Handyknapp

Batteri-rekonditionerare

www.s112.se19

samverkan 112 nr 5/6 2016

Foto: Standby

Robert Jakobsson ny VD och koncern-chef för Standby Group.

POLMAN®


Efter 38 år som landstingsanställd i Västernorrland tog Gert Thelin karriären till andra sidan kölen. Nu är han ambulansearbeider i lilla Otnes och stortrivs.

– Här känner man sig uppskatta på

ett annat sätt än i Sverige och inte minst arbetslivserfarenhet värderas högt, säger Gert när vi träffas hemma i Sundsvall.

Några dagars ledighet hemma i radhu-set och sedan bär det iväg igen till jobbet i Norge, där har tjänstgör på heltid efter ett sjuveckorsschema.

– Det tar en hel dag att pendla från bostad till jobbet och det är förstås en nackdel men ändå känns det som att det är värt alla mil, säger Gert.

I maj 1976 klev han in på ambulansen i Sundsvall – och blev kvar hos samma arbetsgivare fram till 2014.

Intressanta och lärorika år som dock förmörkades en aning av tvister med arbetsgivaren på slutet.

Landstinget Västernorrlands beslut att gå över till enbart legitimerade sjuk-sköterskor i ambulansen gjorde att ett 30-tal ambulanssjukvårdare blev över.

Gert Thelin var fackligt aktiv för Kom-munal:

– Det kändes verkligen som slöseri på kompetens och lite bittert var det att

arbetsgivaren inte ville lyssna på våra förslag om en mjukare övergång, exem-pelvis att vår grupp kunde bli en resurs för en ny sjuktransportorganisation eller att man åtminstone erbjöd avtalspension, säger Gert.

Men nu är det historia. Redan 2013 fick han möjlighet att göra studiebesök inom norsk ambulanssjukvård tillsam-mans med kollegor från Västernorrland.

Ingen besvärande byråkatri i norgeFlera av dem jobbar nu liksom Gert i Norge. Ett tufft miljöbyte, kan tyckas, för en person i 60-årsåldern, men för Gert Thelin var den ingen tvekan.

Byråkratin i Norge var inget större problem. Han blev auktoriserad att jobba inom ambulanssjukvården med behörighet inom trinn 2 (steg 2) på en tregradig skala.

– Det innebär att jag får ge läkemedel igen – med undantag för främst Ketalar och Fentnanyl som kräver trinn 3. Och det känns ju som ett förtroende med

i norge uppskattasarbetslivserfarenhet

2014 fick ett 30-tal ambulanssjukvårdare sluta i Västernorrland när landstinget endast ville ha sjuksköterskor i sina ambulanser.Flera fick nytt jobb i Norge.

Efter två år inom norsk ambulans-sjukvård kan Gert Thelin konstatera att det var rätt att våga ta steget till jobb i Norge.

ambulanssjukvård / Norge

Text: Fredrik Mårtensson FOTO: Fredrik Mårtensson och privat


min bakgrund där vi under senare år inte haft den möjligheten i Sverige efter Socialstyrelsens nya bestämmelser som kom 2005. Tidigare var det vanligt att vi exempelvis gav morfin för smärtlindring och adrenalin vid hjärtstopp, berättar Gert Thelin.

att bli uppskattad är en extra bonusJust att känna sig uppskattad av arbets-givaren återkommer han till flera gånger och det handlar om mer än att lön och förmåner är betydligt bättre.

– Bara en sån sak som att få ett present-kort på 500 kronor när man fyller jämnt – i mitt fall 60, säger han och ler.

– Tempot överlag känns också lite lug-nare i Norge. Man hinner ta paus mellan utryckningarna på ett annat sätt.

Med förmåner inkluderade landar en årslön på omkring 500 000 norska kronor och då är också den norska valutan i regel värd 5-10 procent mer än den svenska.

Har det varit svårt att komma in i jobbet i Norge?

– Inte direkt. Kanske lite språket i början, men sällan numera. Och ofta får man prata med svenskar – exempelvis är många av sjukhuskardiologerna i mitt distrikt svenskar som man kommunicer-ar med vid hjärtproblem.

– Likheterna är också större än skill-naderna med i princip samma läkemedel och behandlingsriktlinjer i båda länder-na. Skillnader är framför allt att läkarna är mer tillgängliga i Norge och att man samverkar betydligt mer med de många ambulanshelikoptrar finns där.

Samverkan med läkare kan både ske

genom den distriktsläkarjour som har läkarvakt – legevakt – eller läkare som finns vid Akutmedicinsk kommunika-tionscentral, AMK, som är den norska motsvarigheten till SOS Alarm.

Vid traumafall samverkar vägambulan-sen ofta med narkosläkare i ambulanshe-likopter.

kompetens kontrolleras årligenGert Thelin jobbar i Otnes, cirka 8 mil från svenska gränsen i höjd med Idre och Särna i norra Dalarna på den sven-ska sidan.

Det är norsk glesbygd med små byar, många sjöar och kuperad terräng. Sta-tionen i den lilla byn med några hundra invånare har bara en ambulans och när-maste lilla sjukhus finns i Tynset, drygt sju mil bort.

Gert är anställd av Sykehuset Innland-et, som består av flera sjukhus i distriktet

med det i Hamar som traumasjukhus.Hans och kollegornas kompetens för

trinn-behörighet kontrolleras årligen med kunskapsprov inom det norska systemet för prehospital akutmedicin, Nakos.

– Det blir rätt mycket tid på vägarna med ibland 40-50 mil per arbetspass och då tar det i regel längre tid med trans-porterna i Norge. Det är smala, krokiga vägar med 70 eller i 80 i hastighetsbe-gränsning, säger Gert Thelin.

Finns det något du saknar från Sverige?– Det är klart att man saknar de gamla

arbetskamraterna när man var så länge på samma jobb, men vi har bra samman-hållning även där jag jobbar nu. I jobbet ska det väl möjligen vara att journalar-betet var lite smidigare i Sverige. Det är fortfarande mycket pappershantering i Norge. ■

Allt handlar inte om lön och förmåner. Omtanke och uppskattning är guld värd. Gert fick ett presentkort

på 500 kronor när han fyllde 60 år.

ambulanssjukvård / Norge

marknadsnyhet

Placera utrustning där du önskar - tryggt och säkert IN-TRAXX blev en mycket omtalad nyhet under Flisa 2016 i Helsingborg.Konceptet ger en flexibilitet i ambu-lansen som vi aldrig sett tidigare. Modulsystemet har väggmonterade skenor. Och på bara några minuter kan man utan verktyg enkelt flytta utrustning till den plats man önskar. Det är lika enkelt att flytta utrustning mellan olika fordon. Sjukhytten i ett transportfordon kan, med hjälp av IN-TRAXX, snabbt inredas till en akut-ambulans. Alla delar är krocktestade

utifrån Europakrav EN 1789 samt de nya tuffa kraven i USA på 26G.

Ferno NordenTelefon: 0520-42 02 00 Mejl: [email protected]


Akut- och katastrofmedicinskt cen-trum i Umeå har nyligen genomfört ytterligare en lyckad trafikinstruktörsut-bildning.

Denna gång bedrevs utbildningen i Örebro i samarbete med Nerikes Brand-kår, som ska ha en eloge för sitt engage-mang. Det är också mycket intressant att se att räddningstjänsten i Örebro har kommit långt i sitt tänkande kring säker arbetsmiljö när det gäller utryckning.

Man kan konstatera att det är ett gott resultat av den trafikinstruktörsutbild-ning som nu går in på det 10 året.

Sedan starten har nu cirka 120 - 130 trafikinstruktörer blivit utbildade.

På många håll i landet har trafiksäker-heten och arbetsmiljön kommit upp på

agendan vilket är glädjande! För att tyd-liggöra ett exempel som betyder mycket för säkerheten, är att ingen åker obältat under utryckning.

Rökskydden är placerad utanför i skåp vilket medför att bälten inte är förlängd utan är i originalutförande från fordon-stillverkare. Inga lösa hjälmar eller annat på podiet får förekomma i hytten vid färd hos många räddningstjänster idag.

I år hade vi också deltagare från Åland som tagit del av den insiktsinriktade utbildningen.

Efter första veckan åkte man tillbaka till Åland för att bygga om sitt brand-fordon för att kunna använda säkerhets-bältena på ett riktigt sätt.

Ett tydligt och bra exempel på värdet

på utbildning, d.v.s. insikten om att det är ingen bra säkerhet att sitta obältad under utryckning. Det borde vara en självklarhet, men tyvärr har vi långt kvar i Sverige när det gäller säker utryckning.

Arbetsmiljö och säker utryckningTrafikutbildningen är ett systemskifte från budskapet att manövrera och köra undanmanöver i höga hastigheter till att jobba mer med arbetsmiljö i ett utryck-ningsfordon.

Utbildningen fokuserar också på klok taktisk utryckning där insikten om tids-vinst och höga hastigheter inte är alltid en framgångsfaktor vid ett uppdrag.

Allt för många olyckor sker idag med blåljusfordon och oftast är det den mäns-

Räddningstjänst / ambulanssjukvård/ Trafikinstruktörsutbildning

nya instruktörer som brinner – för säker utryckningskörning

Övre raden från väster: Patrik Aspengren, Räddningstjänsten Dala Mitt, Anders Pollack, Ambulans Landstinget Västmanland, Jonas Karlsson, Mariehamns Räddningsverk Åland, Sören Zackrisson, Ambulans Region Halland, Jenny Skoog, Räddningstjänsten Skåne Nordväst Helsingborg,

Niklas Carlander, Ambulans Region Halland, Stefan Olsson, Nerikes Brandkår Örebro, Johan Andersson, Ambulans Region Halland, Thommy Foogde, Ambulans Landstinget Värmland, Marcus Eriksson, Ambulans Region Örebro, Peter Andersson, Ambulans Region Halland,

Klas Eriksson, Nerikes Brandkår Örebro och Marcus Hammar, Ambulans Region Örebro.Nedre raden från vänster: Per Edén, Utbildningsledare/Pedagog Högskolan Dalarna, Micke Signon, Kursansvarig Söderhamn,

Sebastian Rommeling, Mälardalens Brand- & Räddningsförbund Västerås, Egon Johansson, Ambulans Landstinget Västmanland, Patrik Lindberg, Mariehamns Räddningsverk Åland och Conny Sjöström, Ambulans Region Halland.

Text: Mikael SignonFoto: Privat


kliga faktorn som är orsaken då vi ligger för nära vår gräns. Hastighet, distraktion och oerfaren utryckningsförare är en olycklig kombination.

Om dessutom trafikinstruktörer runt om i vårt land ger ett felaktigt buds-kap kan utbildningen få effekten av överskattning av sin egen förmåga och olyckan kan vara ett faktum.

Utbildningen syftar till en mer realis-tiskt nivå på utryckningen där vi måste höja säkerhetsnivåerna och där vi tar hänsyn till andra trafikanter.

Idag kan vi konstatera att utrycknings-föraren utsätter andra trafikanter för risk i syfte att begära fri väg.

Ett exempel är 2+1 väg där ett utryck-ningsfordon håller för korta avstånd och pressar sig förbi och de s.k. ”Svallvågs-olyckor” uppstår.

Vi är dessutom ett rullande skyltfön-ster i Nollvisionens anda, att medvetet inte följa trafikregler då vi är på tjänste-uppdrag är en medveten felhandling som ger dåliga signaler till övrig trafik och vår trovärdighet urholkas!

Fler unga män och äldre har svårt att hålla hastigheten vid vanligt uppdrag. Detta stämmer också hos den vanliga trafikanten enligt Sonja Forward på VTI.

insiktsinriktad utbildningI utbildningen ger vi kunskap och moti-vation om varför det är viktigt att följa trafikregler och riktlinjer i utryckningen.

Efter avslutad utbildning har trafikin-struktörer förändrat synen på sig själv och kommit till insikt om att uppgiften som trafikutbildare är inte bara koner och pinnar.

Ett antal studier har under åren genomförts där de båda strategierna med färdighetsträning och insiktsinriktad utbildning jämförts. Dessa studier har visat att färdighetsträning kan leda till en överskattning av den egna kompe-tensen samt att det är svårt att träna upp färdigheten på kort tid (Gregersen, 1996; Katila et al., 2004).

Den insiktsinriktade utbildningen utgår ifrån tänkandet att få föraren att inse att möjligheten att hantera en up-pkommen kritisk situation är begränsad när det väl händer.

En annan tanke är att få förarna att köra med större säkerhetsmarginaler, framför allt genom bättre hastighetsan-passning (Molina et al., 2007; Nolen et al., 2002; Nolen & Nyberg, 2009). GDE-matris.

I dagens förarutbildning anses det vik-tigt att skapa insikter om risker i trafiken och motivera till en säker kör stil.

Förutom vissa grundläggande basfär-digheter betonas vikten att kunna refle-ktera och värdera sina egna färdigheter i förhållande till det som förmedlas i utbildningen.

Individ anpassa utbildningenSom utbildare in sin egen organisation är det viktigt att individ anpassa utbild-ningen.

Vi har olika behov och bakgrund, många som lämnar högskola eller SMO har mycket liten erfarenhet i trafiken där-för bör man titta på inividen som söker yrket och att individens behov ska styra utbildningen.

Det behöver dock på sikt inte vara en nackdel att gå in med liten körvana, utan här har utbildaren verkligen möjlighet att lägga rätt värderingar som resulterar i ett säkert beteende i trafiken.

Delat ansvar Att trafikinstruktören har en seriös syn på sin yrkesutövning är viktigt eftersom det i stor utsträckning vi själva skapar de normer och värderingar som utgör ramarna för en säker utryckningskörning detta i samråd med ledningsorganisation.

I enlighet med aktuell forskning på området bör utbildningsplan fokusera på s.k. insiktsinriktad körutbildning till skillnad från tidigare mera färdighetsin-riktade utbildningar.

Det är varje arbetsgivares ansvar att säkerhetskälla en god arbetsmiljö och att se till att arbetstagaren har nödvändig utbildning och kompetens. Studier har

visat att det finns en koppling mellan årlig riskutbildning och personalens uppfattning av ledningens engagemang.Syftet för hela utbildningen är att åstad-komma en smartare utryckningskörning som är både säkrare och effektivare.

Det kallas för en insiktsinritad körning och handlar väldigt mycket om att ändra kulturer och attityder som leder till ett smartare beteende baserat på forskning, vetenskap och erfarenheter.

Pedagogiska grunderFör att instruktörerna skall få ett effek-tivt redskap att föra fram dessa viktiga budskap ägnas en väsentlig del av utbild-ningen åt pedagogiska metoder inriktat mot vuxenlärande, såsom:• Inlärningstrappor • Retorik• Minnesteknik • Multipla intelligenser• Konsten att lyssna • Konstruktiv feedback• Konsten att skapa motivation• Praktisk presentationsteknik

I utbildningen ingår många praktiska övningar där hela utbildningen avslutas med att deltagarna självständigt eller två och två genomför en egen presentation på något av utbildningens viktiga trafik-säkerhetsteman.

Det kan t.ex. handla om trötthet, tidsvinstteorin, nollvisionen, fordonsdy-namik eller olika säkerhetshetssystem.

Röster från Utbildningen”Många aha-upplevelser, fått insikt om

riskerna””Insiktsutbildningen har gett mig ett

annat synsätt på utryckningskörning””Empatiska och engagerade lärare som

skapat trygghet och kunskap i gruppen” ■

Räddningstjänst / ambulanssjukvård/ Trafikinstruktörsutbildning

Från vänster: Jonas Karlsson, Räddningsverket Mariehamn, Åland, Patrik Lindberg Räddningsverket Mariehamn, Åland och Patrik Aspengren, Räddningstjänsten Dala-Mitt


Det snöar lätt denna morgon, då fältchefen och ledande ambulans-sjuksköterskan Tom Göstas samt fält-chefen och ambulanssjukskötare Jani Monthan plockar upp Samverkan 112:s reporter utanför ett denna årstid glest bebott hotell.

– Räddningsverket ligger bara några minuter härifrån, på västra sidan av Mariehamn. Räddningstjänst och ambu-lans samverkar i samma hus och i stort sett är det samma personalstyrka som roterar och sköter bägge verksamheterna, berättar de.

Åland är, som bekant, en del av Fin-land. Ön, med knappt 30 000 invånare, skiljer sig på flera punk-ter från det finländska fastlandet.

Här finns exempelvis bara ett offici-ellt språk, svenskan. För övriga Finland stipulerar grundlagen att offentlig service ska ges på "bägge inhemska språken", alltså såväl finska som svenska.

- Vi läser finska som tillval i skolan men jag talar det inte särskilt bra, säger Tom Göstas, när vi kommit fram till sta-tionen och satt oss ned i ett konferens-utrymme.

- Jag är tvåspråkig, berättar Jani Mont-han, eftersom både min far och mor är finsktalande och jag har bott och studerat i Finland.

Det var 2013 som Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) tillsatte en arbetsgrupp för att få ordning på vad man upplevde som ett trassligt prehospitalt nätverk. År 2015 kom så en ny organisation för öns ambulanssjukvård, med en modell

där särskilda så kallade fältchefer gör ett medicinskt intryck i den operativa verksamheten.

samverkan och utbyte på en ny nivå- Förutom mig och Jani är vi ytterligare tre fältchefer. Två av dem är stationerade på akuten vid Ålands centralsjukhus.

- Det ger oss en förbättrad samverkan och ett utbyte på en ny nivå. Vi vet vad som är aktuellt uppe på akuten och personalen där har fått ökat kunskap om vad som händer här på räddningssta-tionen, dessutom kompletterar vi varandra med våra respektive arbetsplats-bakgrunder, förklarar Tom Göstas och Jani Monthan.

FÄLTCHEF– en nischad prehospital ledningsmodell

Klarare ledningsansvar, effektivare räddningsinsatser och större till-fredsställelse i jobbet. Det är några av effekterna efter att ambulans-

sjukvården tillsammans med räddningstjänsten i Mariehamn 2015 införde en modell, där särskilda fältchefer leder den prehospitala sjukvården.

text och Foto: sören viktorsson

ambulanssjukvård / Åland

►

25ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • [email protected] • www.allytec.se

• Träna var och när du vill• Skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt.• Monitor med multipla parametrar, defibrillator och AED läge• 83 ECG vågformer• Visa EKG,ultraljud och provsvar• Bygg dina egna scenarior

Snabb och smidig simulering

iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering.

Två ihopkopplade iPads•


Fältchefen har alltså ett vidsträckt opera-tivt ansvar och för det krävs naturligtvis hög kompetens, inte minst vad gäller att snabbt kunna göra medicinska bedömn-ingar.

både brand- sjuksköterskeutbildadeGemensamt för såväl Tom Göstas som Jani Monthan är att de började som brand-män, men sedan har vidareutbildat sig.

– Jag läste till brandman i Kuopio på finska och sedan till sjukskötare på sven-ska i Åbo, berättar Jani Monthan.

– Och jag har hela min utbildning från Sverige. Först till brandman vid räddningsverkets skola i Sandö och dä-refter ambulanssjuksköterska vid Örebro universitet, förklarar Tom Göstas.

För behörighet att bli fältchef krävs att man är legitimerad sjuksköterska.

– Vi leder den prehospitala sjukvården och är samtidigt en medicinsk resurs till såväl brandmännen som ambulans-sjukvårdarna. Enkelt uttryckt tillför vi en nischad kompetens, fastslår Tom Göstas.

Ambulanssjukvården på Åland leds rent medicinskt av ansvarig läkaren på akutkliniken Petter Westerberg, som till sitt förfo-gande i operativ verksamhet har fältcheferna, tillsammans med cirka 35 brandmän/ambulans-sjukvårdare.

Varje enskilt arbetspass består i grunden av en brandförman, en fältchef/ambulanssjuksköterska samt sex kombinerade brand-män och ambulanssjukvårdare

– Det är en modell som förekommer även i övriga Finland och är nödvändig på en sådan här liten ö, konstaterar Jani Monthan.

Reformen från 2015 innebär att det finns olika nivåer av sjukvårdskompe-tens. Vårdnivå, Basnivå och Första insats.

– Vi fältchefer kommer in i bilden exempelvis vid livshotande eller bråds-kande uppdrag med behov av vårdnivå. Begreppet ”vårdnivå” innebär i praktiken att det finns ett team bestående av minst en legitimerad sjuksköterska tillsam-mans med en ambulanssjukvårdare vid patienten, säger Tom Göstas.

Hur kan det då konkret gå till? När ett larm gått och en ambulans

med brandman/ambulanssjukvårdare åker ut, följer fältchefen om så bedöms nödvändigt med i egen bil.

– Vi finns då där som ett medicinskt stöd för kollegorna och har även ett stort antal delegeringar vad gäller läke-

medel som genast kan tillföras patienten, förklarar Tom Göstas.

Vad skiljer mot hur det går till i Sverige?

– Den svenska ambulansen åker med legitimerad sjuksköterska även på upp-drag som inte kräver detta. I vårt finska system låter vi patientens behov styra vilka resurser och kompetenser som kommer till platsen.

– En annan skillnad är att hos oss får ambulanssjukvårdarna exempelvis ge en rad mediciner intravenöst, sätta nålar och intubera kliniskt döda patienter. Det har ni ju tagit bort i Sverige, påpekar Tom Göstas.

mycket nöjda med ledningsmodellenSåväl han som Jani Monthan verkar mycket nöjda med den nya ledningsmo-dellen och drar gärna paralleller med grannlandet i väst.

– I Sverige har man spridit ut lednings-ansvaret på nästan all personal. Man jobbar mer utifrån att första ambulans tar ledningsansvaret.

– Men då kan det ju hända att perso-nal som inte trivs med detta ansvar får

Larmcentral - 112Är en enhet inom Polismyndigheten Åland. Har samma breda funktion som SOS Alarm i Sverige. Här ar-betar 1 larmchef och 6 larmoperatör-er. Operatörerna arbetar i treskift.

Mariehamns RäddningsverkI Mariehamn finns Ålands enda hel-tidsbrandkår. Här finns det minst en brandförman, en fältchef/am-

bulanssjuksköterska och sex brand-män/ambulanssjukvårdare i tjänst dygnet runt. Det finns dessutom 18 frivilliga brandkårer, uppdelade i tre distrikt, med varsin brandchef.

– Mariehamns branddistrikt (Grönt på kartan),

– Norra Ålands branddistrikt (Orange på kartan) och

– Södra Ålands branddistrikt (Rött på kartan).

LANDSKAPET åland

Föglö

Vårdö

Marie-hamn

Tom Göstas har dubbla kompetenser, brand-man och ambulanssjuksköterska. Idag ansvarig för Fältchef-verksamheten i Mariehamn.

Jani Monthan har liksom Tom Göstas dubbla kompetenser. Här framför Räddningsverkets Akutbil.


27www.s112.se samverkan 112 nr 5/6 2016

det på sig. Vi som är fältchefer här har ju ändå själva frivilligt valt det och alla vet om att det ligger på vårt bord att ha ledningsansvaret, påpekar Tom Göstas.

– I Sverige jobbar man mycket under SOS Alarm eller annan ambulansdiriger-ing. Vårt koncept innebär en styrning av dem som faktiskt jobbar ute i själva verksamheten. Fältchefen är just den per-son som har överblick och helhetsbilden på plats, tillägger Jani Monthan.

Tom Göstas ger ett konkret exempel på hur man med den nya modellen kun-nat spara resurser:

– Vi åker väldigt mycket till polishu-set och gör bedömningar exempelvis i arresten. Förr skulle dessa personer först föras till akuten, nu kan en fältchef åka till polisstationen och i många fall konstatera att det inte behövs någon ambulans eller vistelse på akuten, vilket är win-win från bägge håll.

Hur ser ni på den svenska modellen med Single Responder-bilar?

– Jag tror inte man riktigt kan jämföra funktionerna länderna emellan. Även om den medicinska kompetensen är motsvarande den vi har på vår fältchefs-enhet, så jobbar Single Responder-enhe-terna i Sverige i större utsträckning med att avlasta ambulansuppdrag och vinna tid i perifera orter, medan vårt uppdrag förutom exempelvis bedömningslarm även är att upprätthålla sjukvårdsledning i vårt geografiska område, svarar Jani Monthan.

samarbete är ett nyckelordBägge fältcheferna betonar vikten av samarbete med allt från hemsjukvård till polis och akut etc, vad gäller att imple-mentera en så här stor reform.

Men kanske har någon eller några i er egen organisation känt sig förbigången...?

– Det var ju en farhåga vi hade, men så verkar det inte ha blivit. Hos oss har ambulanssjukvårdarna inte blivit av med några av sina delegeringar.

– Det enda som skett är att vi tillfört ett komplement i form av en effektivare ledningsmodell och den så kallade vård-nivån som vi ska uppnå enligt förord-ningen. Den uppnår vi alltid tillsam-mans med en ambulanssjukvårdare och aldrig ensam, säger Tom Göstas.

Så går vi på lunch, bara ett stenkast från räddningsstationen, och kommer i samspråk med en svensk brandman från Uppsala som just flyttat till ön och fått ett vikariat här.

Det bjuds på ugnsbakad lax, förmodli-

gen upptagen ur havet invid oss, och till kaffet passar Samverkan 112 på att fråga när en åländsk fältchef känner "flow".

Tom Göstas:– När man fått till en transportkedja,

som från början verkade mycket svår och komplicerad. När en patient från någon av alla våra öar transporterats till sjukhuset med god vård under vägen, då kan jag känna mig tillfreds med livet.

Jani Monthan:– Jag skulle säga ungefär detsamma.

När man haft god samverkan med polisen och frivilliga brandkåren och an-dra inblandade och hela kedjan fungerat och allt rullat på och patienten fått bästa tänkbara vård, då känns det fint. ■

RäddningsdykareRäddningsverket upprätthåller räddningsdykarverksamhet för hela landskapet Åland.

AmbulansÅlands ambulanser är placerade vid Mariehamns Räddningsverk och utför uppdrag på fasta Åland samt i kommunerna Vårdö och Föglö. Det finns två ambulanser som rycker

ut inom 60 sekunder och en tredje som kan rycka ut efter 15 minuter. En fjärde ambulans kan bemannas efter att man ringt in ledig personal.

HelikopterSkärgårdshavets Helikoptertjänst SHT, tillhandahåller helikopter och pilot. Mariehamns Räddningsverk be-mannar med en ambulanssjukvårdare och en HEMS-besättningsman.

HEMS-besättning krävs för att helikoptern skall kunna starta med kort varsel, flyga i mörker och landa i terrängen. Helikoptern kan flyga under dygnets alla timmar när vädret tillåter detta.

Vid dåligt väder används sjöbev-akningens Super Puma helikopter.

Källa: Ålands Landskapsregering , Landskapsalarmcentralen

Jani Monthan och Tom Göstas framför Mariehamns ambulanshelikopter. Åland har över 6.500 namngivna öar, varav ett hundratal är bebodda. Det krävs både land- luft- och sjöburna enheter för att klar olika behov.

Räddningsverket har även specialberedskap inom den prehospitala akutsjukvården. TEMS–Tactical Emergency Medical Support. Gruppen är utbildad i polisens arbetssätt vid krävande situationer och händelser och består av 1 läkare (Med.ansvarig), 2 ambulanssjuksköterskor (Fältchefer) och 2 ambulanssjukvårdare.



– Ett lyft för mig som räddningsledare!Så kommenterar stationsbrandmäst-are Krister Koskinen i Mariehamn reformen med fältchefer.

Rött och vitt i samverkan är vad som gäller inom räddningstjänsten på Åland. En modell Krister Koskinen ser många fördelar med.

– Vi märker ju ute på olycksplatserna hur bra det fungerar, i och med alla kän-ner varandra väl och kan varandras arbete.

– Rent bemanningsmässigt är vi rätt tunna och kan stötta varandra ute på platsen, eftersom vi så att säga talar samma språk. Det är heller inga problem att sätta in någon från röda sidan på den vita och tvärtom, konstaterar han.

Men, kan man verklig vara en lika skicklig brandman som ambulanssjukvårdare eller ambulanssjuksköterska..?

– Det är naturligtvis svårt att vara lika bra på allting. Men jag tycker ändå att vår modell här på Åland har så många fördelar.

Enligt stationsbrandmästare Krister Koskinen har reformen med fältchefer inneburit ett "lyft".

– En ny kompetens har tillförts huset. För mig som räddningsledare är det ju suveränt att ute på olycksplatsen ha det här bollplanket.

– Och naturligtvis ger det också posi-tiva effekter vad gäller patienterna.

Varför man i Sverige inte har denna modell, vill Krister Koskinen inte spe-kulera i.

– Men som ålänningar har vi naturligt-vis stort intressa av vad som sker hos er. Många av oss här har studerat och läst upp sina kompetenser i Sverige.

– Även finska sidan är så klart mycket viktig. Som ålänningar är vi vana vid att titta åt bägge hållen och så plockar vi "russinen ur kakan".

Nu när fältchefsreformen väl börjat sätta sig, vad annat är aktuellt hos er?

– Vi funderar nu kring hur vi ytter-ligare kan förbättra strukturerna på den röda sidan. Det är ett arbete där fältcheferna är involverade och vi hade nyligen bland annat en föreläsare från Medelpad.

Räddningstjänst / Åland

Sussi Sjövall och Anne-Marie Sporre vid Ålands Centralsjukhus har hjärtat på rätta stället.

Tack vare ett ambitiöst HLR-arbete lyckades de på fyra år väsentligt öka antalet överlevande.

Svenska HLR-rådets program är före-bilden för den samordnade HLR-utbild-ning på Åland, som avdelningssköter-

samverkan och samarbetetillmäts allra största vikt på Åland

skan Sussi Sjövall och sjuksköterskan Anne-Marie Sporre startade upp 2009.

– Då var överlevnadsstatistiken betyd-ligt sämre och för oss som ålänningar, med svenska som modersmål, var det naturligt att studera hur man gjort i Sverige, berättar Anne-Marie Sporre.

Sagt och gjort, med kollegan Sussi Sjövall, som även hon arbetar vid akut-mottagningen, for de till Marstrand som


ÅLANDS CENTRALSJUKHUS

Ålands enda heltidsbrandkår. Här är man minst en brandmästare, en fältchef/ambu-lanssjuksköterska och sex brandmän/ambulanssjukvårdare, i tjänst dygnet runt.

Stationsbrandmästare Krister Koskinen tycker att reformen med fältchefer inneburit ett "lyft".


Räddningstjänst / Åland

vid denna tid var högborgen för HLR-rådets utbildningar.

– Vi gick ett flertal kurser. Eftersom detta standardiserade utbildningspro-gram var helt nytt för oss, blev det inten-siva dagar med mycket pluggande - även kvällstid - när de andra var lediga, minns Sussi Sjövall och skrattar.

Att sjukvårdsledningen från första bör-jan var med på tåget hade stor betydelse. I mars 2009 var således de bägge åländs-korna legitimerade HLR-instruktörer.

De startade sedan i maj med att först utbilda läkarna och sommarpersonalen. På hösten började de även utbilda övrig personal inom Ålands hälso- och sjukvård.

Första fokus låg på att utbilda person-alen vid intensiven, akuten och opera-tion i alla stegen (HLR+AED, S-HLR samt A-HLR).

– Samma höst startade vi också in-struktörsutbildningar på sjukhusets alla enheter, det vill säga även för personal som inte är sjukvårdsutbildad, förklarar Anne-Marie Sporre.

mycket bra överlevnadsstatistikHur gick det? Statistiken talar sitt tydliga språk. År 2010 var överlevnadsstatistiken på Åland vid hjärtstillestånd prehospi-talt 10 procent och intrahospitalt 20 procent.

Statistiken för 2015 är ännu inte helt klar, men för 2014 var motsvarande

siffror 36 procent prehospitalt och 57 procent intrahospitalt.

– Här på sjukhuset är vår policy att hjärt- och lungräddning ska startas omgående och defibrillering utföras inom tre minuter, berättar Sussi Sjövall.

År 2013 utbildades ambulansperson-alen vid Mariehamns räddningsverk i programmets alla steg. Fem ambulans-sjukvårdare på räddningsverket fick även utbildning till instruktörer.

– Runt 70 procent av hjärtstoppen sker utanför sjukhuset och nu är rutinen att ambulanspersonalen arbetar på plats, minst 20 minuter med A-HLR.

– Det är avsevärt mer effektivt att arbeta på plats än under transport i ambulansen och detta arbetssätt är en viktig orsak till den ökade överlevnaden, fastslår Anne-Marie Sporre.

lovordar samarbetetSåväl Anne-Marie Sporre som Sussi Sjövall har bara lovord till övers för samarbetet med räddningsverket.

– En gång om året kommer de hit till

En dag ska hela Åland förklaras som hjärtsäker zon"

oss för repetition. Fältcheferna säger även till när de har ny personal som be-höver utbildning, berättar Sussi Sjövall.

Tillsammans har de båda "hjärt-entusiasterna" också tagit fram en unik liten produkt, en minnessticka som all A-HLR- utbildad personal nu bär på sig och där de olika stegen anges exakt.

– När det är bråttom och handlar om att rädda liv kan det vara svårt att läsa den finstilta texten på handlingsplanen. Stickan är en förenklad och strukturerad modell av planen vad gäller de olika mo-menten , förklarar Anne-Marie Sporre.

lovordar samarbetetIdag har alla anställda inom Ålands hälso- och sjukvård gått igenom grund-läggande HLR-utbildning, även exempel-vis adminstrativ personal, kökspersonal, vaktmästare med flera.

– För en tid sedan segnade en äldre man ner just när färjan från Sverige anlöpte Mariehamn. En ur vår adminis-trativa personal, som är utbildad HLR-instruktör, påbörjade genast kompres-sioner och använde en hjärtstartare.

– En tid senare fick hon ett fint tackbrev av mannen och hans hustru, berättar Sussi Sjövall.

Under gångna hösten har 26 lärare på Åland utbildats till instruktörer i skol-HLR. Deras uppdrag är att i sin tur utbilda elever i sjätte samt nionde klass.

Ett stort steg i rätt riktning, tycker avdelningssköterskan Sussi Sjövall och sjuksköterskan Anne-Marie Sporre.

Fast naturligtvis nöjer sig dessa entusi-aster inte enbart med detta...

– Nej, vårt mål är att alla som kan ska lära sig HLR och att Åland en dag ska kunna förklaras som "hjärtsäker zon"! ■

”

Visste du att...

... över 2 miljoner personer resertill Åland varje år, främst genomkryssningstrafiken. Ambulanssjukvårdens uppdragökar med över 30 % sommartid.

"Hjärt-entusiasterna" Anne-Marie Sporre och Sussi Sjövall har tillsammans tagit fram en unik liten produkt, en minnessticka som all A-HLR- utbildad personal nu bär på sig och där de olika stegen anges exakt.


– Systemet bygger på frivilliga deltagare och dessa får absolut inte stå i vägen när den offentliga räddningspersonalen väl är på plats, påpekar Sebastian Mansnerus och Dan Nylund.

I sin kombinerade funktion av brand-män och ambulanssjukvårdare på en plats med ett hundratal bebodda öar, har Sebastian Mansnerus och Dan Nylund haft gott om tid att fundera kring effek-tiv räddning.

– Om det till exempel sker en olycka i skärgården och man ringer 112, så tar det ju ett antal minuter innan den of-fentliga sjukvården är på plats.

– Men kanske finns redan på ön eller på en grannö en läkare eller någon annan person med sjukvårdsutbildning, samman-fattar Dan Nylund hur tankarna gått.

För ett och ett halvt år sedan bil-dades tillsammans med läkaren Malin Ringbom, IT-konsulten Kim Kalmer och kirurgen Haile Matheme företaget International Rescue Organisation.

– Hela verksamheten är uppbyggd kring den speciella app vi tagit fram och hoppas ska vara lanserad vid årsskiftet. Idag har ju nästan alla en smarttelefon, fastslår Malin Ringbom.

seriös utbildningskontrollAppen är gratis att ladda ner, men i skrivande stund finns ännu inga använ-dare. Däremot har drygt 500 sjukvårdsut-bildade personer, främst på Åland och i Sverige, redan via företagets hemsida anmält sig som frivilliga för att ingå i verksamheten.

– Vi har sedan kontrollerat alla nam-nen mot i Sverige Socialstyrelsen och på Åland samt i Finland mot mots-varigheten Valvira, berättar Sebastian Mansnerius.

Att använda appen är okomplicerat. Har man själv råkat ut för en olycka eller motsvarande, eller om man blir vittne till något sådant, är det bara att trycka på en larmknapp.

– Då går larmet ut till alla våra med-

lemmar, i en storstad kan det handla om en radie på en kilometer och här i skärgården avsevärt mer, förklarar Sebas-tian Mansnerus.Men, undrar vän av ordning, finns det inte risk att man därmed har sammankallat ett smärre läkarsymposium..?

– Inte alls. Högst fem personer kan svara på ett och samma larm, svarar Dan Nylund.

en vass idé som vann tävlingInternational Rescue Organisation vann nyligen en tävling i grenen affärsidéer för uppstartsföretag med tillväxtmöj-ligheter i Rosland (Norra Stockholm, Roslagen, Åland och Åbo), vilket ger dem ett års konsulthjälp vad gäller före-tagande och ekonomi, etc.

– Vi är ju till professionen räddnings-personal, påpekar Sebastian Mansnerius och Dan Nylund.

Mot den bakgrunden har de gjort klart, att den här verksamheten på inga villkor får störa offentliga räddningsper-sonalens jobb.

– Nu för vi samtal med Riksförenin-gen för ambulanssjuksköterskor (RAS)i Sverige just om bland annat riktlinjer för detta.

– Får vi inte branschen med oss har appen ingen framtid, framhåller Dan Nylund.

Men de tre som Samverkan 112 in-tervjuar tror stenhårt på produkten.

– Användningsområdena är ju så många. Vi ser exempelvis framför oss hur den kan vara till hjälp på hotell, flygplatser och färjor etcetera, berättar Malin Ringbom.

fler funktioner i framtidenEn bit framåt i tiden hoppas man även att till appen kunna tillföra exempel-vis funktioner där en skadad person närmare kan knappa in vilken hjälp han eller hon behöver.

– Och gärna även en funktion där den som gjort en räddningsinsats efteråt kan få hjälp att hitta någon som bistår med briefing, påpekar Malin Ringbom.Om vi ser ännu längre framåt i tiden...?

- Vi siktar internationellt. Och i fram-tiden kan det komma att bli som så att alarmet går till en italienare som är på semester på Åland, eller att någon av oss själva använder appen och får hjälp när vi befinner oss på Hawaii, avslutar Dan Nylund. ■

www.rescueorg.com

Från vänster; Sebastian Mansnerus (ambulanssjukvårdare/brandman), Malin Ringbom (läkare) och Dan Nylund (ambulanssjukvårdare/bradman). Tre av fem IRO-grundare.

snabbare hjälpPå Åland har företaget International Rescue Organisation tagit fram en app, som från exempelvis en olycksplats söker sjukvårdsutbildade inom en nära radie.


projekt / Reportage

31

LEDNINGSSTÖD FÖRVERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR.Under namnet Four:C Family tillhandahåller vi applikationer för såväl central som mobil ledning. Lösningar som idag bidrar med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra...

celab.se/fourc

• Falköpings Räddningstjänst • Länstrafiken Västmanland• Rtj Karlstadsregionen • StorStockholms brandförsvar• Länstrafiken i Örebro Län • Rtj Östra Götaland

PLATINUM CHANNEL PARTNERMission Critical Radio Systems SpecialistProfessional & Commercial Radio Elite Specialist


Kalle Blomgren, ambulans-sjukvårdare - NU-sjukvård-en, jobbar såväl internatio-nellt som nationellt med standardiseringsarbete för att stärka standader inom ambulanssjukvården.

– Det är många intressanta frågeställningar som kan för-ändra arbetsmiljön inom am-bulanssjukvården framöver, berättar Kalle Blomgren och syftar bland annat på den Eu-ropeiska unionens standarder för ambulanser EN 1789 och EN 1865

Kalle vet, han var med re-dan när Allfa-båren introdu-cerades som arbetsredskap i slutet av 80-talet.

omfattande miljöarbetePrehospital arbetsmiljö är omfattande och varierande.

Studier visar att ambulans-personal i hög utsträckning drabbas av fysiska besvär som rygg och nacksmärtor.

Det är mycket på gång fram-över berättar Kalle och näm-ner Danmark som förebild.

– I Danmark har de danska facken krävt, via arbetmiljö-myndigheten, att alla nypro-ducerade ambulanser ska levereras med motoriserad bår.

�

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon · 2017. 1. 23. · Magasin om...

Documents

Transcript of Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon · 2017. 1. 23. · Magasin om...