Människans biologi

39
Människans biologi Maria Svens, Finland, Övriga Norden – www.lektion.se

description

Människans biologi. Maria Svens, Finland, Övriga Norden – www.lektion.se. Evolution och celler. Evolution. betyder utveckling olika teorier om varför det sker naturligt urval pga. konkurrens om t.ex. utrymme eller mat gör att en del arter blir bättre och bättre, medan en del arter dör ut - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Människans biologi

Page 1: Människans biologi

Människans biologi

Maria Svens, Finland, Övriga Norden – www.lektion.se

Page 2: Människans biologi

Evolution och celler

Page 3: Människans biologi

Evolution

betyder utveckling olika teorier om varför det sker naturligt urval pga. konkurrens om

t.ex. utrymme eller mat gör att en del arter blir bättre och

bättre, medan en del arter dör ut kräver mycket lång tid! En enda

individ kan inte förändras!

Page 4: Människans biologi

Människans celler

Page 5: Människans biologi

Huden

vårt skydd mot Smuts Kyla Sol Värme Bakterier

Består av tre huvudsakliga lager och flera små ”funktioner” som svettkörtlar, hår...

Page 6: Människans biologi

Huden – vad är vad?

Page 7: Människans biologi

Sätt på vilka vi påverkar huden

smink solbränna hudkrämer tvål frost och värme tatueringar

Page 8: Människans biologi

Hemexperiment: plastpåsen

Skriv rubriken i ditt häfte och skriv ner din hypotes.

Skriv följande rubriker (som fylls i hemma):Datum:Såhär gjorde jag:Resultat:Förklaring:

Lämna plats för att fylla i svaren!

Page 9: Människans biologi

Läs om skelettet! Stryk under...

Hur många ben har vi i kroppen? Vilket är kroppens största ben? Vilket är kroppens minsta ben? Vad har benen för uppgifter? Vad finns inuti benen? Vad händer inuti benen?

Page 10: Människans biologi

Benceller i 100x förstoring

Page 11: Människans biologi

Ben, brosk och leder

människan har 206 ben i kroppen. ben är hårda utanpå och består av kalk och

fosfor inuti är benen svampaktiga och längst inne

finns benmärg, där blodkroppar bildas benen är fästa i varandra med senor, brosk

och leder brosk är en mjukare typ av stödvävnad

Page 12: Människans biologi

Ledernas uppbyggnad

Page 13: Människans biologi

Experiment: benen

Läs igenom instruktionen! Skriv rubriken i ditt häfte och skriv ner din hypotes.

OBS: material ) ETT pappersark! Skriv följande rubriker:

Datum:Såhär gjorde jag:Resultat:Förklaring:Övrigt intressant info:

Page 14: Människans biologi

Skelettets delar

Testa dig själv! Fyll i skelettets delar utan att titta på facit.

Fortsätt hemma!

Page 15: Människans biologi

Musklerna

VM i armbrytning i Dubai, 2006

Page 16: Människans biologi

Musklerna

Page 17: Människans biologi

Musklernas uppbyggnad

muskel innehåller ett antal muskelbuntar

bindväv kring dem ger dem form och rörlighet

Page 18: Människans biologi

Muskler – härligt oviktiga fakta egentligen finns tre typer av muskler –

tvärstrimmiga muskler, glatta muskler och hjärtmuskler

musklernas verkningsgrad är 14-27 % atrofi = muskelförsvagning. Det

händer när du inte rör dig, men är också en sjukdom.

vår starkaste muskel i förhållande till storlek är tungan, medan sätesmuskeln anses vara störst

Page 19: Människans biologi

Hemexperiment: spänstighet

Skriv rubriken i ditt häfte och skriv ner din hypotes – hur hög spänst kommer du att ha?

Skriv följande rubriker (som fylls i hemma):Datum:Såhär gjorde jag:Resultat:Förklaring:

Lämna plats för att fylla i svaren!

Page 20: Människans biologi

Blod, blodkärl och hjärta

Page 21: Människans biologi

Blodet cirkulerar – en trafikmetafor

blodet består av små ”tankbilar” som transporterar syre och näring till alla celler

hjärtat är ”motorn” blodkärlen är ”vägen”

aortan= stor motorvägartärer och vener= landsvägarkapillärer är små, små byvägar (finns

t.ex. i huden)

Page 22: Människans biologi

Läs sidan om blodcirkulationen. Kommer du ihåg? Vad var...

hjärtats uppgift? kapillärerna? skillnaden på artärer och vener? blodets uppgift? Lilla kretsloppet? Stora kretsloppet?

Page 23: Människans biologi

Blodet och blodomloppet – läs och stryk under... Vilka tre kroppar består blodet av? Vad kallas den vätska dessa finns i? Varför är blod rött? Vilka är de röda blodkropparnas uppgifter? Vilka uppgifter har de vita blodkropparna? Vad är trombocyter? Varför har vi trombocyter?

Page 24: Människans biologi

Blodkroppar

Page 25: Människans biologi

Blodomloppet

läs pappren och s. 130 i boken! Titta på din schematiska bild av

människan... färga artärerna röda färga venerna blå beskriv (skriv in) vad som händer i

lungorna, hjärtat, blodkärlen och cellerna

Page 26: Människans biologi

Blodkärl och blodkroppar- en sång eller dikt aorta artärer kapillär vener röd blodkropp vit blodkropp blodplättar/trombocyter puls

Page 27: Människans biologi

Blodet i praktiken

hemoglobinet innehåller järn, vilket ger den röda färgen. Det är järnet som binder syre!

röda blodkroppar saknar ofta cellkärna

vita blodkroppar slåss mot bakterier, t.ex. i ett sår. Också de dör ibland i striderna vi säger att såret varas.

Page 28: Människans biologi

Lite blodig historia

enligt Hippokrates (ca 460-370 f.Kr.), var blodet en av de fyra kroppsvätskorna, tillsammans med slem, gul galla och svart galla

många sjukdomar ansågs bero på ett för mycket blod t.ex. koppning var vanliga behandlingsmetoder fram till 1800-talet

Judar, Jehovas Vittnen och muslimer m.fl. äter inte blod och blodmat; Jehovas Vittnen tar dessutom inte emot blodtransfusioner då man menar att själen finns i blodet

hemofobi = rädsla för blod

Page 29: Människans biologi

Hemexperiment: blodomloppet

Skriv följande rubriker (som fylls i hemma):Datum:Såhär gjorde jag:Resultat: (en tabell med vilopuls, puls

efter ansträngnig och skillnaden)Förklaring:

Lämna plats för att fylla i svaren!

Page 30: Människans biologi

Hjärtmuskeln är kanske vår viktigaste muskel

Page 31: Människans biologi

Hjärtat

Varför ritas hjärtat som ett hjärta? Finns hjärtat på vänster sida av

kroppen?

Har du fler frågor om kroppen?

Page 32: Människans biologi

Andningen

din kropp behöver syre för att kunna förbränna näring

andningen är en av våra viktigaste kroppsfunktioner

vi skulle inte kunna känna lukt, kunna tala, sjunga... Utan andningen!

Page 33: Människans biologi

Lungorna

Page 34: Människans biologi

Experiment: Hur stort är ett andetag

Skriv följande rubriker (som fylls i hemma):Datum:Såhär gjorde vi:Resultat:Förklaring:

Lämna plats för att fylla i svaren!

Page 35: Människans biologi

Andas - Alias

luftstrupe stämband näsa mellangärdes-

muskel luftrör lungblåsor struphuvud

nysa damm hicka lunga rökning slemhinnor bröstkorg koldioxid

Page 36: Människans biologi

Människans sexualitet och förökning

Viktiga regler, en påminnelse:alla har rätt till sin egen åsiktinga personliga påhopp!

Page 37: Människans biologi

Frågelådan

Har du en fråga du skulle vilja ha svar på?

Skriv ner den och lämna in i frågelådan!

Page 38: Människans biologi

Läs texten

du får en kopia från boken Allt du skulle vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer

strecka under nyckelord, dvs. fackord som hart att göra med människans kön och förökning

bilderna är viktiga och förklarar orden!

Page 39: Människans biologi

Bokstationer

bläddra i böckerna tillsammans med din kompis

boken hålls på respektive station – var och en läser då man kommer dit!