LU 3300R 01/06

PB 186, 01531 VANDA, FINLAND, tel. 358 (0)9 4250 11, fax 358 (0)9 4250 2898 www.luftfartsforvaltningen.fi

LUFTFARTSBESTÄMMELSE AGA M3-6ändring 731.5.2000

HINDERBEGRÄNSNINGAR OCH MARKERING AV FLYG-HINDER

Denna luftfartsbestämmelse har utfärdats med stöd av 51 och 56 § i luftfartslagen (281/1995)och 1 § i luftfartsförordningen (118/1996). Den grundar sig på normerna (Standard) och re-kommendationerna (Recommendation) i kapitlen 4, 6 och 8 i bilaga 14 (Annex 14, Volume 1) tillkonventionen om internationell civil luftfart.

Denna luftfartsbestämmelse träder i kraft 7.9.2000 och upphäver den 23.1.1997 utfärdade luft-fartsbestämmelsen AGA M3-6, dock så att punkt 4.3 träder i kraft 1.1.2003. Strecken i margi-nalen anger ställen där luftfartsbestämmelsen ändrats.

INNEHÅLL1 Allmänt

1.1 Tillämpningsområde................................................................................ 11.2 Definitioner............................................................................................ 21.3 Avvikelser och övergångsbestämmelser ..................................................... 21.4 Övervakning av hinder och genomträngning av hinderytorna ........................ 2

2 Hinderytor2.1 Hinderytornas definitioner........................................................................ 32.2 Fastställande av hinderytor ...................................................................... 8

3 Hinderbegränsningar3.1 Inflygnings- och övergångsyta.................................................................. 93.2 Konisk yta och inre horisontell yta............................................................. 93.3 lnre inflygningsyta, inre övergångsyta och yta för avbruten landning ............. 93.4 Start-stigyta .......................................................................................... 9

4 Placering av anordning eller konstruktion på operationsområdet.......................... 105 Föremål utanför hinderytorna ......................................................................... 116 Övriga föremål ............................................................................................. 117 Markering av flyghinder

7.1 Hinder som skall dagermarkeras och förses med hinderljus ........................ 127.2 Dagermarkering av hinder ..................................................................... 137.3 Hinderbelysning ................................................................................... 15

BILAGA. Hinderytor, orienterande perspektivskiss ................................................ 20

1 ALLMÄNT

1.1 Tillämpningsområde1.1.1 Denna luftfartsbestämmelse gäller tra-fikflygplatser.

Anm. 1. En trafikflygplats är en flygplatsmed fast flygtrafikledningstjänst. Om an-dra flygplatser och hinder i deras omgiv-ningar stadgas i luftfartsbestämmelsernaAGA M1-1 och AGA M2-1.

Denna luftfartsbestämmelse följs också närutlåtande skall avges enligt 1 § i luftfartsför-ordningen om huruvida anordning, konstruk-tion ed. får uppföras samt när man enligt 56§ i luftfartslagen besluter om hur ett flyghin-der skall markeras.

Anm. 2. Vid planering av flygplatser förSTOL-luftfartyg följs i tillämpliga delar fö-reskrifterna i Stolport Manual (Doc 9150-AN/899) som publicerats av den interna-tionella civila luftfartsorganisationen(ICAO).

1.1.2 Denna luftfartsbestämmelse hänför sigtill flygplatser och flygplatsinnehavare. Ge-nom denna bestämmelse inskränks eller reg-leras inte den verksamhet som bedrivs av be-sättningen på luftfartyg eller av flygföretaga-re.

Denna luftfartsbestämmelse föreskriver intevilka uppgifter om flyghinder flygplatsinneha-varen skall meddela flygbriefingtjänsten.

1.1.3 I denna luftfartsbestämmelse fastställsett antal hinderytor och i samband med dem

2/20 AGA M3-6, 31.5.2000

begränsningar som anger hur högt upp i luft-rummet hinder får sträcka sig på flygplatsenoch i dess omgivningar. Hinderytornas lägenoch dimensioner bestäms av banans refe-renskod.

Anm. Bestämning av referenskoden, seluftfartsbestämmelse AGA M3-2.

1.1.4 Hinderytorna är avsedda att skyddaluftfartyget vid start, visuell inflygning, cirk-ling och på instrumentinflygning under be-slutshöjd eller lägsta planéhöjd samt vid av-bruten landning.

Anm. 1. Genom att följa de av hinderytor-na definierade begränsningarna säker-ställer man också att OCA/H för instru-mentinflygningsprocedurerna inte behö-ver ökas på grund av hindren. Anm. 2. De i ICAO:s publikation Procedu-res for Air Navigation Services - AircraftOperations (PANS-OPS) (Doc 8168) an-givna kriterierna för bedömning av hinderanvänds vid planeringen av instrumentin-flygnings- och cirklingsprocedurer. Medhjälp av PANS-OPS bedöms hindrens in-verkan upp till hinderfrihetshöjden (OCA/H) samt när avbruten inflygning inledsfrån OCA/H eller ovanför den. Anm. 3. I luftfartsbestämmelsen AGA M3-7 ges föreskrifter om hinderfrihet i inflyg-ningsljussystemets ljusplan och ovanförden hinderbegränsande yta som krävs vidsystem för visuell glidbaneindikering, ochdenna hinderbegränsande yta definieras.

1.2 Definitioner Anm. Förekommande begrepp definieras iluftfartsbestämmelserna AGA M3-1 ochOPS M1-1.

1.3 Avvikelser och övergångsbe-stämmelser 1.3.1 Luftfartsförvaltningen kan på grundadansökan medge avvikelse från denna luft-fartsbestämmelse.

1.3.2 Om ett befintligt flyghinder som inte äri besittning av flygplatsinnehavaren har mar-kerats på ett från denna luftfartsbestämmelseavvikande sätt som dock vid den aktuella tid-punkten följde gällande lag och bestämmelsersamt luftfartsmyndighetens anvisningar be-höver åtgärder inte vidtas för att ändra mar-keringen. Om anmälan till myndigheten intevar nödvändig enligt den lagstiftning somgällde när flyghindret uppfördes behöver åt-gärder inte vidtas för att markera hindret el-ler ändra markeringen. Luftfartsförvaltningenkan dock förplikta flygplatsinnehavaren attmarkera också ett sådant flyghinder i flyg-platsens omgivning om den anser det nöd-vändigt för att trygga flygtrafikens säkerhet.

1.4 Övervakning av hinder och genomträngning av hinderytorna 1.4.1 Flygplatsinnehavaren skall övervakaflygplatsen och dess omgivningar i syfte attförhindra eller begränsa genomträngning avhinderytorna.

1.4.2 Flygplatsinnehavaren skall sörja för attträdbeståndet inventeras och mäts tillräckligtofta med avseende på trädens tillväxt och öv-riga hinder kontrolleras så snart anledningfinns, så att man alltid är tillförlitligt och till-räckligt exakt informerad om hindrens Iäge,höjd och art.

Anm. Kravet på noggrannhet beror påvad uppgifterna om hindret skall använ-das till.

1.4.3 Om det är särskilt svårt att avlägsnahindret och detta bara har marginell betydel-se för flygtrafikens säkerhet och regularitetkan flygplatsinnehavaren låta det kvarståoförändrat tills vidare ifall det inte är frågaom:

a) ett hinder som genomtränger inre över-gångsytan, inre inflygningsytan eller ytanför avbruten landning eller inflygnings-ytan till precisionsinflygningsbana kate-gori II eller III; eller

b) ett hinder som genomtränger den hinder-begränsande ytan vid system för visuellglidbaneindikering utan att den nominel-la glidbanans höjdvinkel samtidigt ökas imotsvarande grad eller andra åtgärdervidtas som kompenserar överskridningen.

Flygplatsinnehavaren skall grunda sitt beslutpå sakkunnigutlåtande. Beslutet med motive-ring skall dokumenteras. I sakkunnigutlåtan-det skall bland annat beaktas vad som sägs ipunkt 1.4.5. Hindret skall dock tas bort omLuftfartsförvaltningen med avvikelse från sak-kunnigutlåtandet anser detta nödvändigt.

Om det i sakkunnigutlåtandet anses att hind-ret obetingat måste bort men flygplatsinne-havaren inte har möjlighet härtill med tillbuds stående medel eller det vore myckettidsödande skall flygplatsinnehavaren ansökaom dispens från ifrågavarande bestämmelser.

Om de i punkt 1.4.5 nämnda omständigheter-na ändras väsentligt skall flygplatsinnehava-ren pröva frågan på nytt.

1.4.4 Utöver vad som sägs i 1 § 2 mom. iluftfartsförordningen (118/1996) kan uppfö-rande av nytt hinder eller höjning av befintligthinder godkännas också om hindret eller höj-ningen av befintligt hinder bara har marginellbetydelse för flygtrafikens säkerhet och åt-gärden i övrigt bedöms vara motiverad. Detnya hindret eller höjningen av det befintligafår dock inte vara:

AGA M3-6, 31.5.2000 3/20

a) ett hinder som genomtränger inre över-gångsytan, inre inflygningsytan eller ytanför avbruten landning eller inflygnings-ytan till precisionsinflygningsbana kate-gori II eller III, frånsett de fall somnämns i punkt 3.3.1; eller

b) ett hinder som genomtränger den hinder-begränsande ytan vid system för visuellglidbaneindikering utan att den nominel-la glidbanans höjdvinkel samtidigt ökas imotsvarande grad eller andra av situatio-nen påkallade åtgärder vidtas.

Beslutet med motivering skall dokumenteras.När beslutet bereds skall bland annat beaktasvad som sägs i punkt 1.4.5.

Anm. Det i denna punkt angivna förfaran-det tillämpas när Luftfartsverket enligt 1§ 2 mom. i luftfartsförordningen (118/1996) skall avge utlåtande om huruvidaanordning eller konstruktion är av den artatt den får uppföras.

1.4.5 Ett hinders inverkan på flygtrafikenssäkerhet eller regularitet skall bedömas medhänsyn till bland annat:

a) hur långt hindret skjuter upp ovanför hin-derytan och var ytan genomträngs, hind-rets massa, utsträckning och bräcklighetsamt dess markering (dagermarkeringaroch hinderljus);

b) om hindret är permanent eller tillfälligtoch kortvarigt;

c) om hindret genomtränger den hinderbe-gränsande ytan vid system för visuellglidbaneindikering eller inflygningsljus-systemets ljusplan eller dettas förläng-ning, vilka beskrivs i luftfartsbestämmel-sen AGA M3-7;

d) om hindret skuggas av ett annat hindersom inte kan tas bort;

e) flygtrafikens intensitet och art samt detyper av luftfartyg som nyttjar banorna;

f) effekterna på instrumentinflygningsproce-durerna, möjligheterna att kompenserahindrets verkan vid planeringen av flyg-ningsprocedurerna;

g) flygföretagarens eller pilotens möjligheteratt på annat sätt beakta hindret i flyg-verksamheten;

h) risken (storleksordning) att luftfartygetkolliderar med hindret vid start, visuell in-flygning, cirkling, på instrumentinflyg-ning under beslutshöjd eller lägsta plané-höjd eller vid avbruten landning;

i) befintliga hinders betydelse för flygtrafi-kens säkerhet och regularitet samt de to-tala olägenheter och kostnader för utom-stående och för flygplatsinnehavaren som

är förbundna med avlägsnande av hind-ret.

1.4.6 Luftfartsverket avger det i luftfartsla-gen och luftfartsförordningen (118/1996)nämnda utlåtandet om flyghinder. Om detgäller ett befintligt hinder kan sakkunnigutlå-tandet utom av Luftfartsverket avges av an-nan sakkunnig som godkänts av Luftfartsför-valtningen.

1.4.7 Flygplatsinnehavaren skall åt planlägg-ningsmyndigheterna lämna uppgifter om hin-derytorna samt banornas lägen, riktning ochhöjdläge och samverka med myndigheterna isyfte att redan på planeringsstadiet ellerännu tidigare förhindra uppkomsten av nyaflyghinder.

2 HINDERYTOR

2.1 Hinderytornas definitioner 2.1.1 Konisk yta Den koniska ytan är en yta som från den inrehorisontella ytans ytterkant lutar snett uppåtoch utåt. Den koniska ytan begränsas av:

a) en underkant som sammanfaller med deninre horisontella ytans ytterkant; och

b) en överkant på en viss höjd över den inrehorisontella ytan.

Den koniska ytans lutning mäts i ett vertikal-plan som står vinkelrätt mot den inre horison-tella ytans ytterkant.

2.1.2 Inre horisontell yta Den inre horisontella ytan är en yta i horison-talplanet ovanför flygplatsen och dess omgiv-ning. Den inre horisontella ytans radie och yt-terkant mäts från en eller flera för ändamåletbestämda referenspunkter.

Den inre horisontella ytans höjd skall mätasfrån en för ändamålet bestämd basnivå.

Anm. 1. Den inre horisontella ytan är intealltid cirkelformig. I Airport Services Ma-nual, Part 6 ges anvisningar för bestäm-ning av den inre horisontella ytan. Anm. 2. I Airport Services Manual, Part 6ges anvisningar för bestämning av basni-vån.

2.1.3 lnflygningsyta lnflygningsytan är en lutande yta som föregårtröskeln eller en kombination av sådana ytor.lnflygningsytan begränsas av:

a) en vågrät innerkant av fastställd längd,belägen på ett visst avstånd framför trös-keln och vinkelrät mot banans förlängdacentrumlinje;

4/20 AGA M3-6, 31.5.2000

b) två sidokanter som utgår från innerkan-tens ändar och som divergerar likformigtfrån banans förlängda centrumlinje; och

c) en ytterkant, parallell med innerkanten.

lnnerkanten skall ligga på samma nivå somtröskelns mittpunkt. lnflygningsytans lutningmäts i vertikalplanet genom banans centrum-linje. Se dessutom punkterna 2.2.2 och 2.2.3.

2.1.4 lnre inflygningsyta lnre inflygningsytan är en rektangulär del avinflygningsytan närmast före tröskeln. lnre in-flygningsytan begränsas av:

a) en innerkant sammanfallande med inflyg-ningsytans innerkant men med egen fast-ställd längd;

b) två sidokanter som utgår från innerkan-tens ändpunkter och som sträcker sig pa-rallellt med vertikalplanet genom bananscentrumlinje; och

c) en ytterkant parallell med innerkanten.

2.1.5 Övergångsyta Övergångsytan är en yta som löper längs si-dan av banstråket och delvis inflygnings- ytanoch sträcker sig utåt och uppåt mot den inrehorisontella ytan. Övergångsytan begränsasav:

a) en underkant som utgår från inflygnings-ytans skärningslinje med den inre hori-sontella ytan och följer inflygningsytanssidokanter ned till inflygningsytans un-derkant, där den fortsätter utmed strå-kets kant, parallellt med banans centrum-linje; och

b) en överkant i den inre horisontella ytansplan.

Underkanten skall:

a) längs sidan av inflygningsytan ha sammahöjd som motsvarande punkter på dennayta; och

b) längs banstråkets kant ha samma höjdsom närmaste punkt på banans centrum-linje eller dess förlängning.

Övergångsytans lutning mäts i vertikalplanetvinkelrätt mot banans centrumlinje.

Anm. På grund av det ovan sagda ärövergångsytan längs stråket krökt om ba-nans längdprofil är en krökt linje och ettplan om banans längdprofil är en rät linje.Likaså är skärningslinjen mellan över-gångsytan och den inre horisontella ytanen krökt eller rät linje beroende på ba-nans profil.

2.1.6 lnre övergångsyta Anm. Den inre övergångsytan är avseddatt vara den bestämmande hinderytan försådana navigeringsanlägg- ningar, luftfar-tyg och fordon som måste vara nära ba-nan, och denna yta får genomträngasbara av bräckliga föremål och konstruk-tioner. Den i punkt 2.1.5 beskrivna över-gångsytan är avsedd att vara den be-stämmande hinderytan för byggnader ochandra fasta föremål som inte behöver lig-ga nära banan.

Den inre övergångsytan är uppbyggd på sam-ma sätt som övergångsytan men är belägennärmare banan än övergångsytan. Den inreövergångsytan begränsas av:

a) en underkant som utgår från den inre in-flygningsytans ytterkant och följer desssidokanter ned till ytans innerkant, därden parallellt med banans centrumlinjefortsätter längs stråkets kant till inner-kanten av ytan för avbruten landning ochvidare längs dennas sidokant till denpunkt där denna träffar den inre horison-tella ytan;

b) en överkant i den inre horisontella ytansplan.

AGA M3-6, 31.5.2000 5/20

Bild 1. Hinderytor

6/20 AGA M3-6, 31.5.2000

Bild 2. lnre inflygningsyta, inre övergångsyta och yta för avbruten landning

Underkanten skall:

a) längs sidan av den inre inflygningsytanoch ytan för avbruten landning ha sammahöjd som motsvarande punkter på dessaytor; och

b) längs banstråket ha samma höjd somnärmaste punkt på banans centrumlinjeeller dess vågräta förlängning. Anm. På grund av det ovan sagda är inreövergångsytan längs stråket krökt om ba-nans längdprofil är en krökt linje och ettplan om banans längdprofil är en rät linje.

Inre övergångsytans lutning mäts i vertikal-planet vinkelrätt mot banans centrumlinje.

2.1.7 Yta för avbruten landning Ytan för avbruten landning är ett lutande plansom är beläget på ett bestämt avstånd eftertröskeln och gränsar till de inre övergångs-ytorna. Ytan för avbruten landning begränsasav:

a) en horisontell innerkant vinkelrät mot ochi samma plan som banans centrumlinjeoch belägen på ett bestämt avstånd eftertröskeln;

b) två sidolinjer utgående från innerkantenoch likformigt divergerande med fastställtvärde från vertikalplanet genom bananscentrumlinje; och

c) en ytterkant parallell med innerkantenoch belägen i den inre horisontella ytansplan.

Innerkantens höjd är lika med höjden för ba-nans centrumlinje vid innerkanten. Lutningenhos ytan för avbruten landning mäts i verti-kalplanet genom banans centrum- linje.

2.1.8 Start-stigytan är ett lutande plan elleren annan yta belägen efter banänden ellerdet hinderfria stigområdet om sådant tilläm-pas. Start-stigytan begränsas av:

a) en vågrät innerkant av fastställd längd,vinkelrät mot banans centrumlinje ochbelägen på angivet avstånd efter banän-den eller i annat fall vid slutet av det hin-derfria stigområdet om detta existeraroch är längre än nämnda avstånd;

b) två sidokanter som utgår från innerkan-tens ändpunkter och divergerar likformigtfrån flygbanan efter start till en fastställdslutlig bredd, varifrån bredden är kon-stant till slutet av start-stigytan; och

c) en vågrät ytterkant vinkelrät mot flygba-nan vid områdets slut.

Start-stigytans innerkant skall ligga på sam-ma nivå som den högsta punkten på banansförlängda centrumlinje mellan banänden ochinnerkanten. Om hinderfritt stigområde till-lämpas skall innerkantens nivå sammanfallamed markytans högsta nivå längs det hinder-fria stigområdets centrumlinje.

Vid rak utflygning efter start mäts start-stig-ytans lutning i vertikalplanet genom bananscentrumlinje. Om flygbanan efter start inne-fattar en sväng, är start-stigytan en sådankrökt yta, som bildas av linjer i ytan vinkelrä-ta mot ytans mittlinje. Mittlinjen skall hasamma lutning som om flygbanan varit rak.

AGA M3-6, 31.5.2000 7/20

Tabell 1. Mått och lutningar hos hinderytor – inflygning

BANTYPPrecisionskategori

Icke-instrumentbana Icke-precisionsbana I II eller IIIKodsiffra Kodsiffra Kodsiffra Kodsiffra

Ytor och dimensionera 1 2 3 4 1,2 3 4 1,2 3,4 3,4

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11)KONISK YTALutning 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5%Höjd 35 m 55m 75m 100m 60m 75m 100m 60m 100m 100mINRE HORISONTELL YTAHöjd 45m 45m 45m 45m 45m 45m 45m 45m 45m 45mRadie 2000m 2500m 4000m 4000m 3500m 4000m 4000m 3500m 4000m 4000mINRE INFLYGNINGSYTABredd - - - - - - - 90m 120me 120me

Avstånd från tröskel - - - - - - - 60m 60m 60mLängd - - - - - - - 900m 900m 900mLutning 2,5% 2% 2%INFLYGNINGSYTALängd innerkant 60m 80m 150m 150m 150m 300m 300m 150m 300m 300mAvstånd från tröskel 30m 60m 60m 60m 60m 60m 60m 60m 60m 60mDivergens (varje sida) 10% 10% 10% 10% 15% 15% 15% 15% 15% 15 %InnerdelLängd 1600m 2500m 3000m 3000m 2500m 3000m 3000m 3000m 3000m 3000mLutning 5% 4% 3,33% 2,5% 3,33% 2% 2% 2,5% 2% 2%MellandelLängd - - - - - 3600mb 3600mb 12000m 3600mb 3600mb

Lutning - - - - - 2,5% 2,5% 3 % 2,5% 2,5%Horisontell delLängd - - - - - 8400mb 8400mb - 8400mb 8400mb

Total längd - - - - - 15000m 15000m 15000m 15000m 15000mÖVERGÅNGSYTALutning 20% 20% 14,3% 14,3% 20% 14,3% 14,3% 14,3% 14,3% 14,3%INRE ÖVERGÅNGSYTA

Lutning - - - - - - - 40% 33,3% 33,3%YTA FÖR AVBRUTEN LANDNINGLängd innerkant - - - - - - - 90m 120me 120me

Avstånd från tröskel - - - - - - - c 1800md 1800md

Divergens (varje

sida) - - - - - - - 10% 10% 10%Lutning - - - - - - - 4% 3,33% 3,33%

a. Alla mått är horisontella om inget annat anges b. Längden varierar (se 2.2.2 eller 2.2.3)c. Avstånd till banstråkets slutd. Dock inte längre än vid banändene. Om kodbokstaven är F i kolumn (3) i tabellen i luftfartsbestämmelse AGA M3-2 ökas bredden till 155 m

8/20 AGA M3-6, 31.5.2000

Tabell 2. Mått och lutningar hos hinderytor - start

START-STIGYTA

Anm. Om förhållandena skiljer sig väsent-ligt från atmosfärens standardförhållan-den vid havsytans nivå kan det vara moti-verat att minska de i tabell 2 angivna lut-ningarna. Beloppet av denna minskningberor på hur mycket de lokala förhållan-dena skiljer sig från förhållandena i stan-dardatmosfären vid havsytans nivå samtegenskaperna och driftkraven hos de luft-fartyg för vilka banan är avsedd.

2.2 Fastställande av hinderytor 2.2.1 För icke-instrumentbana skall följandehinderytor fastställas:

- konisk yta - inre horisontell yta; - inflygningsyta; och - övergångsytor.

Ytornas höjd och lutning får inte överskridaoch ytornas övriga dimensioner inte under-skrida i tabell 1 angivna värden.

2.2.2 För icke-precisionsbana skall följandehinderytor fastställas: - konisk yta; - inre horisontell yta; - inflygningsyta; och - övergångsytor.

Ytornas höjd och lutning får inte överskridaoch ytornas övriga dimensioner inte under-skrida i tabell 1 angivna värden, utom i frågaom inflygningsytans horisontella del. Inflyg-ningsytan skall vara horisontell från och medatt den uppnår det högre av följande plan:

a) det horisontalplan som är beläget 150 möver tröskelns nivå; eller

b) det horisontalplan som tangerar toppenav det högsta hinder som blir bestäm-mande för hinderfrihetshöjden (OCA/H).

2.2.3 För precisionsbana skall följande hin-derytor fastställas: - konisk yta; - inre horisontell yta; - inflygningsyta; - övergångsytor;- hinderfri zon (luftrummet ovanför inre in-

flygningsytan, inre övergångsytorna ochytan för avbruten landning).

För precisionsbana kategori I skall inre inflyg-ningsyta, inre övergångsytor och yta för av-bruten landning fastställas bara om det ärpraktiskt möjligt. Alla dessa ytor måste fast-ställas för att hinderfri zon skall anses förelig-ga.

Ytornas höjd och lutning får inte överskridaoch ytornas övriga dimensioner inte under-skrida i tabell 1 angivna värden, utom i frågaom inflygningsytans horisontella del. lnflyg-ningsytan skall vara horisontell från och medatt den uppnår det högre av följande plan:

a) det horisontalplan som är beläget 150 möver tröskelns nivå; eller

b) det horisontalplan som tangerar toppenav det högsta hinder som blir bestäm-mande för hinderfrihetshöjden (OCA/H).

2.2.4 En start-stigyta skall fastställas förvarje banriktning som är avsedd för start.Ytans mitt får inte underskrida i tabell 2 an-givna värden, utom i det fall att en sådan kor-tare start-stigyta är förenlig med startförfa-randena.

Kodsiffra

Ytor och dimensionera 1 2 3 eller 4

(1) (2) (3) (4)START-STIGYTALängd innerkant 60 m 80 m 180 m

Avstånd från tröskelb 30 m 60 m 60 m

Divergens (varje sida) 10% 10% 12,5%Slutlig bredd 380 m 580 m 1 200 m

1 800 mc

Längd 1 600 m 2 500 m 15 000 mLutning 5% 4% 2%d

a. Alla mått är horisontella om inget annat anges. b. Start-stigytan börjar vid slutet av det hinderfria stigområdet om detta är längre än i

tabellen angivet avstånd. c. 1800 m om starten inbegriper en sväng med en kursändring större än 15° och ba-

nan används under VMC under mörker eller IMC.d. Se anm. i punkt 3.4.2.

AGA M3-6, 31.5.2000 9/20

3 HINDERBEGRÄNSNINGAR Anm. 1. Kraven på hinderytorna bestämsskilt för start och landning och för olikainflygningsförfaranden, och bestämmel-serna skall tillämpas när banan användspå det sätt för vilket bestämmelserna gi-vits. Om banan används åt båda hållenförfaller kraven på vissa ytor om en an-nan yta på lägre höjd fyller strängarekrav. Anm. 2. I Airport Services Manual, Part 6beskrivs förhållanden under vilka ett hin-der kan anses skärmat av ett annat hin-der.

3.1 Inflygnings- och övergångsyta

3.1.1 Föremål som genomtränger inflyg-ningsytan eller övergångsytan skall tas bort iden utsträckning flygplatsinnehavaren för-mår med till buds stående medel. Se dockpunkt 1.4.3.

3.1.2 Nya föremål eller påbyggnad på existe-rande föremål får inte tränga igenom inflyg-ningsytan eller övergångsytan. Se dock punk-terna 1.4.4, 3.1.3 och 3.1.4.

3.1.3 lnflygningsytan får inte ens med stödav punkterna 1.4.3 eller 1.4.4 genomträngasav föremål så att ett hinderfritt plan genominflygningsytans innerkant lutar mer än 5procent (1:20) för icke-instrumentbana ochmer än 3,3 procent (1:30) för icke-precisions-bana och precisionsbana kategori I.(Beträf-fande inre inflygningsyta, se punkt 3.3.1.)Tränger ett föremål genom detta plan skallflygplatsinnehavaren vidta åtgärder för attflytta tröskeln.

3.1.4 Övergångsytan får inte ens med stödav punkterna 1.4.3 eller 1.4.4 genomträngasav föremål så att ett hinderfritt plan genomövergångsytans underkant lutar mer än 25procent (1:4) för icke-instrumentbana ochmer än 20 procent (1:5) för icke-precisions-bana och precisionsbana kategori I. I närhe-ten av banstråket får dock finnas föremål somenligt punkt 4 kan godkännas inom stråketsgränser.

3.2 Konisk yta och inre horisontell yta 3.2.1 Föremål som genomtränger den konis-ka ytan eller den inre horisontella ytan skalltas bort i den utsträckning flygplatsinnehava-ren förmår med till buds stående medel. Sedock punkt 1.4.3.

3.2.2 Nya föremål eller påbyggnad på existe-rande föremål får inte tränga igenom den ko-niska ytan eller den inre horisontella ytan. Sedock punkt 1.4.4.

3.3 lnre inflygningsyta, inre över-gångsyta och yta för avbruten landning 3.3.1 Fasta föremål får inte tränga igenominre inflygningsytan, inre övergångsytan ellerytan för avbruten landning eller förekommapå annat håll i den hinderfria zonen (OFZ),undantaget med luftfartsbestämmelsernaöverensstämmande, på marken belägna mär-ken, skyltar, ljusenheter för visuell glidbane-indikering och banljus samt på andra än pre-cisionsbanor kategori II och III belägna exis-terande inflygningsljussystem och andra an-läggningar för flygtrafiktjänsten. Ovanfördessa ytor tillåts inte rörliga föremål i det fallatt banan används för landning.

3.3.2 Undantaget med luftfartsbestämmel-serna överensstämmande, på marken beläg-na märken, skyltar, ljusenheter för visuellglidbaneindikering och banljus skall det ipunkt 1.4.4 angivna förfarandet tillämpas vidplaceringen av i punkt 3.3.1 avsedda nya fö-remål, och placeringen skall dessutom god-kännas av Luftfartsförvaltningen. Nya föremålskall ha så lag massa och höjd som möjligt, isin helhet vara av bräcklig konstruktion, fäs-tena inberäknade, och placeras så att riskenför luftfartyg minimeras.

3.4 Start-stigyta 3.4.1 Föremål som genomtränger start-stig-ytan skall tas bort i den utsträckning flyg-platsinnehavaren förmår med till buds ståen-de medel. Se dock punkt 1.4.3.

Anm. På grund av tvärlutningar inom ettstråk eller hinderfritt stigområde kan ivissa fall delar av start-stigytans inner-kant ligga under markytan. Det är dockinte nödvändigt att planera stråket ellerdet hinderfria stigområdet så att det sam-manfaller med start-stigytans innerkantoch inte heller att avlägsna terrängforma-tioner eller föremål belägna ovanför start-stigytan eller stråkets eller det hinderfriastigområdets ände men under stråkets el-ler det hinderfria stigområdets yta, ifallde inte anses kunna medföra fara för luft-fartygen. Detsamma gäller vid övergångmellan stråk och hinderfritt stigområde,när det finns skillnader i tvärlutningar.

3.4.2 Nya föremål eller påbyggnad på existe-rande föremål får inte tränga igenom start-stigytan. Se dock punkt 1.4.4.

Anm. 2. Om inga föremål når upp till lut-ningen 2 % (1:50) för start-stigytan ärdet för bibehållande av befintlig hinderfrilutning lämpligt att hålla en lutning av 1,6% (1:62,5) fri från nya fasta föremål.Samtidigt är det skäl att förlänga ytanupp till 300 m höjd.

10/20 AGA M3-6, 31.5.2000

4 PLACERING AV ANORDNING ELLER KONSTRUKTION PÅ OPE-RATIONSOMRÅDET

Anm. Föreskrifter om konstruktionen hosljusarmaturer och deras stödkonstruktio-ner, ljusenheter i system för visuell glid-baneindikering, skyltar och marken ges iluftfartsbestämmelsen AGA M3-7. Före-skrifter om bräckligheten hos ljusarmatu-rer och andra navigeringshjälpmedel ges iICAO:s publikationer Airport Services Ma-nual, Part 6, Control of Obstacles samtAerodrome Design Manual, Part 4, VisualAids, och Part 6, Frangibility (bräcklig-het).

4.1 Om inte en anordnings eller konstruk-tions användning inom civil eller militär flyg-trafiktjänst kräver det får anordningen ellerkonstruktionen inte vara belägen:

a) inom banstråket, säkerhetsområdet vidbanänden eller närmare taxibanas cent-rumlinje än det i kolumn 11 i tabell 1 iluftfartsbestämmelse AGA M3-5 angivnaavståndet om det kan medföra fara förluftfartyg; eller

b) inom det hinderfria stigområdet om detkan medföra fara för luftfartyg i luften. Seluftfartsbestämmelse AGA M3-5, punkt6.6.

Om anordningen eller konstruktionen inte ärett på marken beläget märke, skylt, ljusenhetför visuell glidbaneindikering eller banljus,som överensstämmer med luftfartsbestäm-melserna, tillämpas förfarandena i punkterna1.4.3 och 1.4.4.

4.2 Anordning eller konstruktion som mås-te finnas på i punkt 4.1 angivet område skallbetraktas som hinder och ha så låg massaoch höjd som möjligt samt i den mån det ärpraktiskt möjligt i sin helhet vara av bräckligkonstruktion, fästena inberäknade, samt varaså placerad att risken för luftfartyg minime-ras. Föreskrifter om placering av anordningeller konstruktion i den hinderfria zonen(OFZ) ges i punkt 3.3.

4.3 Om inte en anordnings eller konstruk-tions användning inom flygtrafiktjänsten krä-ver det får anordningen eller konstruktioneninte vara belägen närmare stråkände än 240m och

a) närmare förlängningen av banans cent-rumlinje än 60 m vid banor med kodsiffra3 eller 4; eller

b) närmare förlängningen av banans cen-trumlinje än 45 m vid banor med kodsiff-ra 1 eller 2;

när det är fråga om precisionsbanor kategoriI, II eller III.

4.4 Anordning eller konstruktion som an-vänds för flygtrafiktjänstens behov och måstefinnas på i punkt 4.3 angivet område skall haså låg massa och höjd som möjligt samt i denmån det är praktiskt möjligt i sin helhet varaav bräcklig konstruktion, fästena inberäkna-de, samt vara så placerad att risken för luft-fartyg minimeras.

4.5 Existerande icke-visuella markanord-ningar behöver inte uppfylla kraven i punkt4.4 förrän 1.1.2010.

Anm. Beträffande övergångsbestämmel-ser om befintliga inflygningsljus, se punkt4.1.4 i luftfartsbestämmelse AGA M3-7.

4.6 Oavsett bestämmelserna i punkterna4.1 - 4.5 får högst 0,40 m höga, icke bräckli-ga anordningar eller konstruktioner avseddaatt fånga upp militärt luftfartyg som kör avbanan placeras i banans förlängning, så långtfrån banänden som möjligt.

I den mån det är görligt med hänsyn till an-ordningens funktion skall icke bräckliga parti-er som når över markytans nivå i båda ban-riktningarna förses med slänter i banriktning-en som tål luftfartygets vikt och når upp tilldet icke bräckliga partiets ovanyta. Slänternaskall i banriktningen vara så flacka som möj-ligt, dock anses 1:10 under alla förhållandentillräckligt, och om praktiska hänsyn såsomanordningens funktion eller vinterunderhålletså fordrar kan en brantare lutning användas,upp till högst 1:5. Om hinderfritt stigområdeanordnats får inga delar av anordningen ellerkonstruktionen medföra fara för luftfartyg iluften.

4.7 För luftfartygs navigering avsedd nyanordning eller konstruktion som genom-tränger den horisontella eller den koniskaytan och funktionsmässigt utgör ett betydan-de hinder skall ha så låg massa och höjd sommöjligt samt i den mån det är praktiskt möj-ligt i sin helhet vara av bräcklig konstruktion,fästena inberäknade, samt vara så placeradatt risken för luftfartyg minimeras.

5 FÖREMÅL UTANFÖR HIN-DERYTORNA 5.1 De allmänna principer som skall följasnär utlåtande enligt 1 § 2 mom. i luftfartsför-ordningen (118/1996) avges om föremål be-lägna utanför hinderytornas vertikala projek-tioner skall godkännas av Luftfartsförvalt-ningen.

6 ÖVRIGA FÖREMÅL6.1 Föremål som inte genomtränger inflyg-ningsytan men som ändock kan inverka men-ligt på placeringen eller funktionen av visuellaeller icke-visuella markanordningar eller göra

AGA M3-6, 31.5.2000 11/20

dem svårare att upptäcka skall tas bort i denutsträckning flygplatsinnehavaren förmårmed till buds stående medel. Kan hindret intetas bort skall det markeras som flyghinder.

6.2 Allt som enligt sakkunnigutlåtandetkonstaterats kunna äventyra säkerheten hosluftfartyg som befinner sig på färdområdet el-ler i det av den inre horisontella ytan och denkoniska ytan definierade luftrummet skall be-traktas som hinder och tas bort i den ut-sträckning flygplatsinnehavaren förmår medtill buds stående medel. Kan hindret inte tasbort skall det markeras som flyghinder.

Anm. I vissa fall kan föremål som inte ge-nomtränger någon av de i punkt 2 nämn-da ytorna äventyra luftfartygs säkerhet.

7 MARKERING AV FLYGHINDER

7.1 Hinder som skall dagermarke-ras och förses med hinderljus

Anm. Hindermarkeringen syftar till attminska den fara ett hinder utgör för luft-fartyg genom att hindrets existens påvi-sas. Detta minskar inte nödvändigtvis deverksamhetsbegränsningar som hindretorsakar.

7.1.1 Fast hinder som genomtränger start-stigytan på högst 3000 m avstånd från den-nas innerkant skall dagermarkeras och, ombanan används under mörker, förses medhinderljus om det gäller en ny anordning ellerkonstruktion eller om Luftfartsförvaltningen ifråga om ett befintligt hinder finner detta be-fogat. Hindret behöver inte förses med

a) dagermarkering eller hinderljus om hind-ret skuggas av annat fast hinder;

b) dagermarkering om det är försett medmedelintensiva hinderljus av typ A somfungerar under dager och hindret nårhögst 150 m över den underliggandemarkytan;

c) dagermarkering om hindret är försettmed högintensiva hinderljus som funge-rar under dager; eller

d) hinderljus om hindret är en flygplatsfyroch det kan visas att dess ljus är tillräck-ligt.

7.1.2 Bredvid start-stigytan beläget fast fö-remål som inte är ett hinder skall förses meddagermarkering och, om banan används un-der mörker, med hinderljus om Luftfartsför-valtningen bedömer sådana nödvändiga föratt föremålet skall kunna undvikas. Föremåletbehöver dock inte förses med dagermarkeringom

a) det är försett med medelintensiva hinder-ljus av typ A som fungerar under dager

och föremålet når högst 150 m över denunderliggande markytan; eller

b) det är försett med högintensiva hinderljussom fungerar under dager.

Bredvid start-stigytan belägen ny anordningeller konstruktion som inte är ett hinder skalldagermarkeras och, om banan används undermörker, förses med hinderljus om sådana idet sakkunnigutlåtande som nämns i punkt1.4.4 bedöms påkallade för att föremåletskall kunna undvikas. Föremålet behöverdock inte förses med dagermarkering om detär försett med högintensiva hinderljus somfungerar under dager.

7.1.3 Fast hinder som genomtränger inflyg-ningsytan eller övergångsytan på högst 3000m avstånd från inflygningsytans innerkantskall förses med dagermarkering och, om ba-nan används under mörker, med hinderljus.Hindret behöver inte förses med

a) dagermarkering eller hinderljus om hind-ret skuggas av annat fast hinder;

b) dagermarkering om det är försett medmedelintensiva hinderljus av typ A somfungerar under dager och hindret nårhögst 150 m över den underliggandemarkytan;

c) dagermarkering om hindret är försettmed högintensiva hinderljus som funge-rar under dager; eller

d) hinderljus om hindret är en flygplatsfyroch det kan visas att dess ljus är tillräck-ligt;

e) dagermarkering om hindret är ett träd el-ler en trädgrupp;

f) dagermarkering om det är fråga ommarkytan, som inte når ovanför den hin-derfria zonen (OFZ);

g) hinderljus om hindret är ett träd eller enträdgrupp som inte når ovanför den hin-derfria zonen (OFZ) och Luftfartsförvalt-ningen inte bedömer sådana nödvändigaför att hindret skall kunna undvikas.

7.1.4 Fast hinder som genomtränger deninre horisontella ytan skall förses med dager-markering och, om flygplatsen används undermörker, med hinderljus om det gäller en nyanordning eller konstruktion eller om Luft-fartsförvaltningen bedömer sådana nodvändi-ga för att hindret skall kunna undvikas. Hind-ret behöver inte förses med

a) dagermarkering eller hinderljus, när

1) hindret skuggas av annat fast hinder;eller när

2) ett förfarande som garanterar vertikalhinderfri höjd nedanför vissa rörelse-områden fastställts för ett rörelse-

12/20 AGA M3-6, 31.5.2000

mönster som bestäms av ett betydan-de antal hinder i form av fasta före-mål eller terrängformationer;

b) dagermarkering om det är försett medmedelintensiva hinderljus av typ A somfungerar under dager och hindret nårhögst 150 m över den underliggandemarkytan;

c) dagermarkering om hindret är försettmed högintensiva hinderljus som funge-rar under dager; eller

d) hinderljus om hindret är en flygplatsfyroch det kan visas att dess ljus är tillräck-ligt.

7.1.5 Fast föremål som genomtränger PAPI:shinderbegränsande yta skall förses med da-germarkering och hinderljus.

7.1.6 Frånsett luftfartyg skall fordon och an-dra rörliga föremål på flygplatsens färdområ-de betraktas som hinder och förses med da-germarkering och, om fordonet används un-der mörker eller vid dåliga siktförhållanden,med hinderljus, undantaget materiel och for-don som används enbart på plattan och intebehöver förses med markering eller hinder-ljus.

7.1.7 På färdområdet belägna banljus somnår över markytans nivå skall markeras så attde uppmärksammas under dager. På färdom-rådet får hinderljus inte installeras på banljuseller skyltar som når över markytans nivå.

7.1.8 Alla höga föremål skall förses med da-germarkering om de är belägna på banstråkeller på i kolumn 11 eller 12 i tabell 1 i luft-fartsbestämmelse AGA M3-5 angivet avståndfrån centrumlinje i taxibana, taxibana på plat-ta eller taxibana till uppställningsplats förluftfartyg, och förses med hinderljus om taxi-bana, taxibana på platta eller taxibana tilluppställningsplats för luftfartyg används un-der mörker. Om funktionen hos anordning förflygtrafiktjänst kan störas ifall hinderljusmonteras på anordningen kan hinderljuset el-ler vid behov flera hinderljus monteras vid si-dan av anordningen på med hänsyn till hin-derljusets syfte ändamålsenlig plats.

7.1.9 Om i punkt 5.1 avsedda föremål be-traktas som hinder skall de förses med dager-markering och hinderljus på det sätt som fö-reskrivs i Luftfartsverkets utlåtande om flyg-hinder.

7.1.10Luftledning, hängkabel mm. som kor-sar vattenområde, dal eller landsväg samttillhörande ledningsstolpar skall förses meddagermarkering och hinderljus om sakkun-nigutlåtande visar att ledningen eller kabelnkan medföra fara för luftfartyg. Stolparna be-höver dock inte nödvändigtvis förses med da-

germarkering om de under dager belysesmed högintensiva hinderljus.

7.1.11Dagermarkering och hinderljus skallutföras i de färger som anges i Appendix 1 tillbilaga 14 (Annex 14) till konventionen om in-ternationell civil luftfart. Permanenta flyghin-der skall dagermarkeras med väderbeständigfärg.

7.2 Dagermarkering av hinder Allmänt

7.2.1 Alla fasta föremål som skall dagermar-keras skall om möjligt målas i viss färg, menom detta inte är möjligt skall på eller ovanfördem anbringas märken eller flaggor. Före-mål som på grund av sin form, storlek ellerfärg framträder tillräckligt tydligt behöverdock inte dagermarkeras.

7.2.2 Alla rörliga föremål som skall dager-markeras skall målas i viss färg eller marke-ras med flaggor.

Användning av färger

7.2.3 Föremål med i huvudsak obrutna ytor,vars största horisontella och vertikala ut-sträckning är minst 4,5 m, skall färgmarkerasmed rutmönster bestående av rektanglar med1,5 m - 3 m långa sidor. Rutorna i hörn skallha den mörkare färgen. Färgerna i rutmönst-ret skall kontrastera tydligt mot varandra ochmot bakgrunden.

Färgerna orange och vit eller röd och vit skallanvändas utom när dessa färger inte framträ-der mot bakgrunden. (Se bild 3.)

7.2.4 Föremål skall markeras med band-mönster om:

a) det har i huvudsak obrutna ytor, varsstörsta utsträckning i horisontell eller ver-tikal led är större än 1,5 m och vars ut-sträckning i den andra leden är mindre än4,5 m; eller

b) det är en fackverkskonstruktion som ärstörre än 1,5 m i båda lederna.

Banden skall vara vinkelräta mot den längstasidan och deras bredd skall vara det mindreav måtten ca 117 av hindrets största ut-sträckning eller 30 m. Bandens färg skall kon-trastera mot bakgrunden. Färgen skall varaorange och vit eller röd och vit utom närdessa färger inte framträder mot bakgrunden.Vid hindrets ändar skall fälten ha den mörka-re färgen. (Se bilderna 3 och 4.)

Anm. Med hjälp av tabell 3 kan man be-stämma bandens bredd och udda antalband, varvid det översta och nederstabandet kan målas med mörkare färg.

7.2.5 Hinder vars horisontella och vertikalautsträckning understiger 1,5 m skall färgmar-keras i en enhetlig, framträdande färg. Fär-

AGA M3-6, 31.5.2000 13/20

gerna orange eller röd skall användas utomnär dessa färger inte framträder mot bak-grunden.

Anm. Mot vissa bakgrunder kan man medfördel använda andra färger än orange el-ler röd för att få tillräcklig kontrast.

7.2.6 Om rörliga hinder dagermarkeras ge-nom att målas med viss färg skall en tydligtframträdande färg användas, om möjligt gul,röd eller orange.

Tabell 3. Markeringsbandens bredd

Bild 3. Markeringsmönster för hinder

Användning av märken

7.2.7 På eller bredvid hinder anbringademärken skall vara tydligt synliga så att hind-rets allmänna konturer bibehålls, och märke-na skall vid klart väder vara synliga på minst1000 m håll när hindret betraktas från luftenoch på 300 m håll när hindret betraktas frånmarken i alla de riktningar från vilka luftfarty-get sannolikt kan närma sig hindret. Märkenaskall ha sådan form att de inte kan förväxlasmed märken som ger annan information ochde får inte öka den fara hindret medför.

7.2.8 Luftledningar, hängkablar o.d. skallförses med markering i form av klot med endiameter av minst 60 cm.

7.2.9 Avståndet mellan närliggande märkeneller mellan märke och ledningsstolpe skallstå i proportion till märkets diameter och börinte överstiga:

a) 30 m när märkets diameter är 60 cm ochdärefter öka likformigt med märkets dia-meter så att det är

b) 35 m när märkets diameter är 80 cm,varefter det ökar likformigt till maximi-värdet

c) 40 m när märkets diameter är minst 130cm.

Om hindret utgörs av flera ledningar, hängka-blar e.d. får märket inte vara beläget på lägrehöjd än den högsta ledningen vid märket.

7.2.10Märket skall vara enfärgat. Märkenaskall vara omväxlande vita och röda eller vitaoch orange. Den valda färgen skall framträdamot bakgrunden.

Användning av flaggor

7.2.11Flaggor med vilka hinder dagermarke-ras skall placeras runt hindret, på dess toppeller runt dess högsta kant. Om mycket storahinder eller grupper av tätt samlade hinderdagermarkeras med flaggor får mellanrum-met mellan flaggorna inte överstiga 15 m.Flaggorna får inte öka den fara hindret med-för.

7.2.12Flaggor med vilka fasta hinder dager-markeras skall vara kvadratiska med sidläng-den minst 0,6 m och flaggor med vilka rörligahinder dagermarkeras skall vara kvadratiskamed sidlängden minst 0,9 m.

7.2.13Flaggor med vilka fasta hinder dager-markeras skall vara orange eller skall beståav två triangulära delar, den ena orange ochden andra vit eller den ena röd och den andra

Största utsträckning Över Högst Bandets bredd 1,5 m 210 m 1/7 av största ut-

sträckning 210 m 270 m 1/9 av största ut-

sträckning 270 m 330 m 1/11 av största ut-

sträckning

14/20 AGA M3-6, 31.5.2000

vit. Om dessa färger dock inte framträdertydligt mot bakgrunden bör andra, bättrekontrasterande färger användas.

7.2.14Flaggor med vilka rörliga hinder dager-markeras skall förses med rutmönster i formav kvadrater med sidlängden minst 0,3 m.

Färgerna i rutmönstret skall framträda tydligtmot såväl varandra som mot bakgrunden. Ru-torna skall vara omväxlande orange och vitaeller röda och vita utom när dessa färger inteframträder tydligt mot bakgrunden.

AGA M3-6, 31.5.2000 15/20

Bild 4. Exempel på markering av höga hinder

16/20 AGA M3-6, 31.5.2000

7.3 Hinderbelysning Användning av hinderljus

7.3.1 När hinder skall förses med hinderljusenligt punkt 7.1 skall hinderljusen vara låg-,medel- eller högintensiva eller en kombina-tion av dessa.

Anm. 1. Högintensiva hinderljus är avsed-da att användas under både dager ochmörker. Ljusen skall planeras omsorgsfulltså att de inte orsakar störande bländning.I Aerodrome Design Manual, Part 4 gesanvisningar för planering, placering ochdrift av högintensiva hinderljus. Anm. 2. I luftfartsbestämmelse AGA M3-7, Visuaaliset maalaitteet (Visuella mar-kanordningar), punkt 8 ges anvisningarom reservkraftförsörjning till hinderljus.

7.3.2 Lågintensiva hinderljus av typ A eller Bskall användas när hindret har begränsad ut-sträckning och inte når mer än 45 m över un-derliggande markyta.

7.3.3 Om lågintensiva hinderljus av typ A el-ler B inte räcker till eller om hindret måsteuppmärksammas på särskilt långt håll skallmedel- eller högintensiva hinderljus använ-das.

7.3.4 Lågintensiva hinderljus av typ C skallanvändas på fordon och andra rörliga hindermed undantag av luftfartyg.

7.3.5 Lågintensiva hinderljus av typ D skallanvändas på FOLLOW ME-fordon.

7.3.6 Lågintensiva hinderljus av typ B skallanvändas antingen som enda slag av hinder-ljus eller tillsammans med medelintensivahinderljus av typ B i enlighet med punkt7.3.8.

7.3.7 Medelintensiva hinderljus av typ A, Beller C skall användas när hindret har stor ut-bredning eller når mer än 45 m över underlig-gande markyta, utom när de på grundval avsakkunnigutlåtande anses obehövliga. Medel-intensiva hinderljus av typ A och C skall an-vändas som enda slag av hinderljus. Medelin-tensiva hinderljus av typ B skall användas an-tingen som enda slag av hinderljus eller till-sammans med lågintensiva hinderljus av typB.

Anm. En trädgrupp eller en grupp bygg-nader betraktas som ett utbrett hinder.

7.3.8 Högintensiva hinderljus av typ A skallanvändas för att påvisa hinder som når merän 150 m över underliggande markyta ochsakkunnigutlåtande visar att ljusen är nöd-vändiga för att hindret skall uppmärksammasunder dager.

7.3.9 Högintensiva hinderljus av typ B skallanvändas för att påvisa stolpar för luftled-ningar e.d. om det enligt sakkunnigutlåtande

är nödvändigt för att luftledningen skall upp-märksammas eller om märken inte kan mon-teras på luftledningarna e.d.

7.3.10Om sakkunnigutlåtande visar att hög-intensiva hinderljus av typ A eller B ellermedelintensiva hinderljus av typ A undermörker kan blända pilot i närheten av flyg-platsen (på högst 10 000 m avstånd från flyg-platsen) eller medföra betydande olägenhet iomgivningen skall ett dubbelt hinderljussys-tem användas. Ett sådant system består be-roende på fallet av högintensiva hinderljus avtyp A eller B eller medelintensiva hinderljusav typ A under dager och skymning och avmedelintensiva hinderljus av typ B eller C un-der mörker.

Hinderljusens placering Anm. Rekommendationer för hur kombi-nationer av låg-, medel- och högintensivahinderljus ska anbringas på hinder ges iAppendix 6 till Annex 14.

7.3.11Ett eller flera låg-, medel- eller högin-tensiva hinderljus skall anbringas så närahind-rets topp som det med hänsyn till kon-struktiva och funktionsmässiga begränsningarär möjligt. Toppljusen skall monteras så attde markerar åtminstone de partier eller kan-ter på hindret som ligger högst i förhållandetill närmaste hinderyta.

7.3.12Utgörs hindret av skorsten eller annankonstruktion med liknande funktion skalltoppljusen monteras tillräcklig långt undertoppen så att nedsmutsningen på grund avrök e.d. blir så liten som möjligt (bilderna 4och 5).

7.3.13Om ett torn eller en antennmast somunder dager markeras med högintensiva hin-der- ljus är försett med en över 12 m hög till-läggskonstruktion, såsom en stång eller enantenn, på vars topp det i praktiken är omöj-ligt att montera ett högintensivt hinderljusskall ett sådant ljus monteras så högt uppsom möjligt och på toppen i mån av möjlig-het ett medelintensivt hinderljus av typ A.

7.3.14Är det fråga om ett utbrett hinder elleren grupp tätt samlade hinder skall toppljusenanbringas åtminstone på de högsta punkternaeller kanterna i förhållande till närmaste hin-deryta så att hindrets allmänna form och di-mensioner kan urskiljas. Om två eller flerakanter ligger på samma höjd skall kantennärmast landningsområdet markeras. An-vänds lågintensiva ljus får avståndet i hori-sontalled mellan ljusen inte överskrida 45 m.Det inbördes avståndet i horisontalled mellanmedelintensiva hinderljus får inte överskrida900 m.

7.3.15Lutar aktuell hinderyta och den högstapunkten på den del som genomtränger hin-derytan inte är hindrets högsta punkt skall

AGA M3-6, 31.5.2000 17/20

hinderljus också anbringas på hindrets högstapunkt om detta i sakkunnigutlåtandet bedömsnödvändigt för att hindret skall kunna undvi-kas.

7.3.16Är hindret försett med medelintensivahinderljus av typ A och dess topp når mer än105 m över underliggande mark eller närbe-lägna byggnader (när hindret omges av bygg-nader) skall ljus anbringas också på lägre ni-våer i så jämna intervaller som möjligt mellantoppljuset och markytan eller omgivandebyggnaders tak, och intervallet får inte över-stiga 105 m. (Se punkt 7.3.7.)

7.3.17Om toppen av ett hinder som markerasmed medelintensivt hinderljus av typ B nårmer än 45 m över underliggande mark ellernärbelägna byggnader (när hindret omges avbyggnader) skall ljus anbringas också på läg-re nivåer. Ljusen på lägre nivåer skall vara al-ternerande lågintensiva och medelintensivahinderljus av typ B. De skall placeras i såjämna intervaller som möjligt mellan topplju-sen och markytan eller omgivande byggna-ders högsta partier, och intervallet får inteöverstiga 52 m.

7.3.18Om toppen av ett hinder som markerasmed medelintensivt hinderljus av typ C nårmer än 45 m över underliggande mark ellernärbelägna byggnader (när hindret omges avbyggnader) skall ljus anbringas också på läg-re nivåer. Ljusen på lägre nivåer skall place-ras i så jämna intervaller som möjligt mellantoppljusen och markytan eller omgivandebyggnaders högsta partier, och intervallet fårinte överstiga 52 m.

7.3.19Om högintensiva hinderljus av typ Aanvänds skall ljusen anbringas med jämna in-tervaller om högst 105 m mellan markytanoch i punkt 7.3.11 avsedda toppljus. Omgeshindret av byggnader kan man vid beräkning-en av intervallet välja byggnadernas takhöjd istället för markytan.

7.3.20Om högintensiva hinderljus av typ Banvänds i stolpar för luftledning eller hängka-bel skall de placeras på tre nivåer:

1) i stolpens topp;

2) i ledningens eller kabelns lägsta punkt;och

3) ungefär mitt emellan dessa nivåer. Anm. I vissa fall kan detta leda till att lju-sen måste placeras på annat ställe än istolpen.

7.3.21Ställvinklarna för högintensiva hinder-ljus av typ A och B ges i tabell 4.

7.3.22Antalet och placeringen av låg-,medel- och högintensiva hinderljus skall påvarje nivå vara sådana att hindret kan obser-veras från alla håll. Skyms hinderljuset i nå-

gon riktning av hindret själv eller av ett när-liggande hinder skall extra ljus monteras pådetta andra hinder på sådant sätt att desskonturer bibehålls. Om det av hindret själv el-ler det närliggande hindret skymda ljuset integör det lätttare att uppmärksamma hindretkan ljuset lämnas bort.

Lågintensiva hinderljus - egenskaper

7.3.23Lågintensiva hinderljus av typ A och Bsom påvisar fast hinder skall visa fast röttljus.

7.3.24Lågintensiva hinderljus av typ A eller Bskall uppfylla kraven i tabell 4.

7.3.25Lågintensiva hinderljus av typ C skall iutrycknings- och säkerhetsfordon avge blin-kande blått ljus och i övriga fordon blinkandegult ljus.

7.3.26Lågintensiva hinderljus av typ D sommonteras på FOLLOW ME-fordon skall avgeblinkande gult ljus.

7.3.27Lågintensiva hinderljus av typ C och Dskall vara blinkande varningslyktor som upp-fyller kraven i antingen tabell 4 eller i vägtra-fiklagstiftningen (E-godkända enligt regle-mentet nr 65).

7.3.28Hinderljus på föremål med begränsadrörlighet, såsom passagerarbryggor, skallavge fast rött ljus. De skall ha så hög ljusstyr-ka att de tydligt kan urskiljas med beaktandeav ljusstyrkan hos andra närbelägna ljuskälloroch allmänbelysningen i omgivningen.

Anm. Ljus på luftfartyg behandlas i Annex2.

7.3.29Lågintensiva hinderljus på föremålmed begränsad rörlighet skall minst uppfylla itabell 4 angivna krav på lågintensiva hinder-ljus av typ A.

Medelintensiva hinderljus - egenskaper

7.3.30Medelintensiva hinderljus av typ A skallvisa blinkande vitt ljus, hinderljus av typ Bblinkande rött ljus och hinderljus av typ C fastrött ljus.

7.3.31Medelintensiva hinderljus av typ A, Boch C skall uppfylla kraven i tabell 4.

7.3.32På hinder monterade medelintensivahinderljus av typ A och B skall blinka syn-kront.

Högintensiva hinderljus - egenskaper

7.3.33Högintensiva hinderljus av typ A och Bskall visa blinkande vitt ljus.

7.3.34Högintensiva hinderljus av typ A och Bskall uppfylla kraven i tabell 4.

7.3.35På själva hindret monterade höginten-siva hinderljus av typ A skall blinka synkront.

18/20 AGA M3-6, 31.5.2000

7.3.36Högintensiva hinderljus av typ B sompåvisar stolpe för luftledning, hängkabel e.d.skall blinka turvis, det mellersta först, sedandet översta och sist det understa. Tiden mel-lan blinkningarna skall vara ungefär följande:

Tabell 4. Egenskaper hos hinderljus

Anmärkningar till tabell 4 Anm. I tabell 4 ges inte rekommendatio-ner om ljuslobernas horisontella öpp-ningsvinklar. I punkt 7.3.22 krävs 360°

täckning runt hindret. Antalet ljus somkrävs för att detta krav skall uppfyllas be-ror av öppningsvinkeln i horisontalplanethos ljusenhetens ljuslob samt av hindrets

Ljus Andel av hela pe-riodens längd

mellersta och översta 1/13översta och nedersta 2/13nedersta och mellersta 10/13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12Ljusets typ Färg Signal/

Blink-frekvens

Största ljusstyrka (cd) vid vissa värden på bakgrundsluminan-sen

Öpp-ningsvin-kel i verti-kal-pla-net (c)

Ljusstyrka (cd) vid vissa höjdvinklar när armaturen är monterad vågrätt (d)

Över 500 cd/m2

50-500 cd/m2

Under 500 cd/m2

-10° (e)

-1° (f)

±0° (f)

+6° +10°

Låginten-sivt, typ A (fast hin-der)

Röd Fast N/A** ≥10 ≥10 10° — — —≥10 (g)

≥10(g)

Låginten-sivt, typ B (fast hin-der)

Röd Fast N/A** ≥32 ≥32 10° — — —≥32 (g)

≥32 (g)

Låginten-sivt, typ C (rörligt hinder)

Gul / Blå (a)

Blinkan-de(60-90 /min)*

N/A** ≥40 (b)=400

≥40 (b)=400

12° (h)

— — — — —

Låginten-sivt, typ D FOLLOW ME fordon

Gul(a)

Blinkan-de(60-90 /min)

N/A** ≥200 (b)=400

≥200 (b)=400

12° (i)

— — — — —

Medelin-tensivt, typ A

VitBlinkan-de(20-60 /min)

20 000 (b)

± 25%

20 000 (b)

± 25%

2 000 (b)± 25% ≥3° ≥3%

≥50% ≥75% ≥100% — —

Medelinte-sivt, typ B Röd

Blinkan-de(20-60 /min

N/A** N/A**2 000 (b)± 25% ≥3° —

≥50% ≥75% ≥100% — —

Medelin-tensivt, typ C

Röd Fast N/A** N/A**2 000 (b)± 25% ≥3° —

≥50% ≥75% ≥100% — —

Höginten-sivt, typ A Vit

Blinkan-de(40-60 /min)

200 000 (b)

± 25%

20 000 (b)

± 25%

2 000 (b)± 25% 3°-7° ≥3%

≥50% ≥75% ≥100% — —

Höginten-sivt, typ B Vit

Blinkan-de(40-60 /min

100 000 (b)

± 25%

20 000 (b)

± 25%

2 000 (b)± 25% 3°-7° ≥3%

≥50% ≥75% ≥100% — —

AGA M3-6, 31.5.2000 19/20

form. Vid smala ljuslober krävs alltså flerljusenheter.

a) Se punkterna 7.3.26 och 7.3.27. Ocksåblinkande varningsljus enligt vägtrafiklag-stiftningen (E-godkända enligt reglemen-tet nr 65) godkänns.

b) Effektiv ljusstyrka, bestämning enligt Ae-rodrome Design Manual, Part 4.

c) Ljuslobens öppningsvinkel är vinkeln mel-lan de två riktningar i vilka ljusstyrkan är50 % av de i kolumnerna 4, 5 och 6 an-givna nedre gränsvärdena. I vertikalpla-net är ljusstyrkans fördelning inte nöd-vändigtvis symmetrisk kring den riktning ivilken ljusstyrkan är maximal.

d) Höjdvinklarna räknas från horisontalpla-net.

e) Ljusstyrkan i godtycklig riktningsvinkel ihorisontalplanet i procent av ljusstyrkansverkliga toppvärde i samma riktning vid ikolumnerna 4, 5 och 6 angiven ljusstyrka.

f) Ljusstyrkan i godtycklig riktningsvinkel ihorisontalplanet i procent av det i kolum-

nerna 4,5 och 6 angivna undre gränsvär-det för ljusstyrkan.

g) Ljusenheterna skall uppfylla här ställdakrav och dessutom skall ljusstyrkan varaså hög att de är synliga i vinklar från hori-sontalplanet och upp till 50° över detta.

h) Ljusstyrkans toppvärde bör ligga ca 2.5°över horisontalplanet.

i) Ljusstyrkans toppvärde bör ligga ca 17°över horisontalplanet. * /min = gånger i minuten * * N/A = ej tillämpligt

Tabell 5. Ställvinklar för högintensiva hinder-ljus

Ljusets montage-höjd över markytan

Maximala ljusstyr-kans vinkel över ho-risontalplanet

över 152 m 0°122 – 151 m 1°92 – 122 m 2°under 92 m 3°

20/20 AGA M3-6, 31.5.2000 BILAGA

BILAGAHINDERYTOR, ORIENTERADE PERSPEKTIVSKISS