7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

1/38

EXAMENSARBETE

Att lra av andraEn underskning om anvndning av sngteknik i fljtspel

Christine Amcoff2015

Konstnrlig kandidatexamenMusik

Lule tekniska universitetInstutionen fr konst kommunikation och lrande

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

2/38

Att lra av andra- En underskning om anvndning av

sngteknik i fljtspel

Christine Amcoff

Konstnrlig kandidatexamen musik, 2015

Institutionen fr konst kommunikation och lrandeLule Tekniska Universitet

Huvudhandledare Carl HolmgrenForskningshandledare sa Unander-Scharin

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

3/38

Abstrakt

Syftet med arbetet r att underska hur jag som fljtist genom att anvnda mig avelement inom klassisk sngteknik kan frndra min instuderingsprocess och mittframfrande av Georges Hes Fantaisie.

Sngen har fr mig funnits med vid sidan av fljtspelet genom krsng ellersnglektioner och jag har tyckt mig dra nytta av det i fljtspelet. Detta har lettfram till mitt examensarbete dr jag genom snglektioner praktiskt samlat materialsom jag anvnt i min vning och instuderingsprocess av stycket. Genom attteoretiskt lsa om klassisk sngteknik parallellt med snglektionerna har jagkommit fram till tre huvudfrgor: vilka omrden inom klassisk sng jag kan

anvnda mig av, hur jag kan anvnda mig av dessa i min vningsprocess samt hurjag anvnder mig av sngtekniska element i mitt framfrande av Hes Fantaisie.Arbetets konstnrliga del bestr av en inspelning av nmnda stycke.

Arbetets resultat har fr mig gett en strre medvetenhet om kroppen i frhllandetill mitt musicerande. Det har gett nya verktyg fr att arbeta och utvecklaandningsteknik och klang samt gett en strre trygghet i mitt spel. I framfrandetav stycket har detta resulterat i att jag bttre kontrollerar luftfldet samt utvecklatett jmnare legatospel och klang mellan registren.

Nyckelord: Georges He, Fantaisie, andning, resonans, fljt, klassisk sngteknik.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

4/38

Innehllsfrteckning1. Inledning......................................................................................................................... 1

1.1. Personlig bakgrund.................................................................................................. 1

1.2. Syfte och forskningsfrgor....................................................................................... 1

1.3. Kommentar till textens utformning samt mnesspecifik terminologi...................... 1

2. Metod och repertoar........................................................................................................ 3

2.1. Metod...................................................................................................................... 3

2.2. G. He Fantaisie................................................................................................... 3

2.3 F. Wilkinson The physical flute............................................................................. 3

3. Genomfrande................................................................................................................. 3

3.1 Inledning hllning, andning och resonans................................................................. 3

3.1.1. Hllning............................................................................................................. 4

3.1.2 Andning.............................................................................................................. 5

3.1.3. Sambandet andning och resonans..................................................................... 6

3.2. Anvndning av sngteknik i fljtspel....................................................................... 7

3.2.1. Material sammanfattat frn snglektioner......................................................... 7

3.2.2. vningsprocess................................................................................................. 9

3.3. Georges He Fantaisie....................................................................................... 14

3.3.1. Musikalisk versikt, kriterieurval notavsnitt, resonemang placering av andningi musiken................................................................................................................... 14

3.3.2. Avsnitt 1.......................................................................................................... 16

3.3.3. Avsnitt 2.......................................................................................................... 18

3.3.4. Avsnitt 3.......................................................................................................... 22

3.3.5. Avsnitt 4.......................................................................................................... 24

4. Diskussion..................................................................................................................... 26

4.1 Metodval................................................................................................................. 26

4.1.1. Dokumentation av arbetet............................................................................... 28

4.2 Resultat i frhllande till syfte och frgestllning.................................................. 29

4.2.1. Vad jag anvnt mig av inom klassisk sngteknik och hur jag anvndersngteknik i vningsprocessen.................................................................................. 29

4.2.2 Hur jag anvnder mig av sngteknik i mitt framfrande av Hes Fantaisie.... 30

4.3 Andning som en del av musikalisk interpretation................................................... 31

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

5/38

4.4 Arbetets framtida betydelse fr mitt musicerande.................................................. 32

Referenser......................................................................................................................... 33

Noter............................................................................................................................. 33

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

6/38

1

1. Inledning

1.1. Personlig bakgrundJag har sedan jag var nio r spelat fljt och har sedan dess sjungit i kr, intressetfr sng har funnits med parallellt genom ren ven om det r fljten som liggermig nrmast. Min lillasyster sjng klassiskt och nr hennes sngpedagog ville att

jag och min syster skulle sjunga duetter tillsammans innebar det att ven jagbrjade ta snglektioner. Jag tyckte mig mrka att jag kunde anvnda det viarbetade med inom sngen ven i mitt fljtspel. Sng och fljt har mycketgemensamt d bda r instrument som frbrukar mycket luft eftersom de inte

behver ngot hgt lufttryck fr att klinga. Sngaren och fljtisten r bda sinainstrument i den bemrkelsen att den egna kroppen fungerar somresonansutrymme och r beroende av ett luftflde som br och formar musiken.

Jag upplever att sngare generellt har en djupare medvetenhet och ett strre fokusp sambandet mellan den fysiska anstrngningen som krvs och hur den tar siguttryck och speglas i musiken. Som fljtist r det en minst lika stor del avmusicerandet. Fr ett uttrycksfullt spel krvs det en variation och flexibilitet iklangfrg fr att kunna gestalta musiken p ett mngsidigt stt. Fr att sedanfrasera och forma musiken efter eget tycke krvs behrskning av luftflde ochandning. Ibland upplever jag att jag saknar en medvetenhet kring detta. Att vetahur kroppen samspelar med instrumentet och pverkar det musikaliska uttrycketgr att jag i hgre grad kan styra min interpretation.

Andning och klang r drfr en viktig del av fljtspelet och ett omrde jag villfrdjupa mig i. Det r bde spnnande och intressant att se hur jag kan anvndamig av sngteknik, och hur det pverkar mitt fljtspel fr att frhoppningsvisutveckla och tillfra nnu en dimension i det konstnrliga arbetet. Examensarbetethandlar om att hitta nya stt att ta itu med omrden, som bde sngare ochfljtister arbetar med, nmligen hllning, andning och resonans.

1.2. Syfte och forskningsfrgorSyftet r att underska hur jag kan anvnda mig av element inom klassisksngteknik i instudering och framfrande av Georges Hes Fantaisie.

1. Vad inom den klassiska sngtekniken r anvndbart fr mig som fljtist?2. Hur anvnder jag mig av de sngtekniska elementen i vningsprocessen?3. Hur anvnder jag mig av de sngtekniska elementen i mitt framfrande av

Georges Hes Fantaisie?

1.3. Kommentar till textens utformning samt mnesspecifik terminologiTaktnumreringssystem Dr specifika takter presenteras benmns de enligtsystem dr takt frkortas med T fljt av taktnummer, kolon dr efterfljande siffraindikerar vilket slag i takten som avses. Exempel: T1:2 syftar p frsta taktensandra slag.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

7/38

2

Tecken i nottext som avser andning betecknas alternativt V. Den senare anvndsd andningen ursprungligen inte r angiven i nottexten.

I det fall tonarter nmns betecknas dur med versal och moll med gemen.Exempelvis C-dur, a-moll.

Tonhjd i texten betecknas med stamton fljt av upphjd siffra fr respektiveoktav dr ettstrukna c betecknas c1.

Hjd eller snkt stamton betecknas med upphjt korsfrtecken respektive b-frtecken. Exempelvis c#, cb.

Inom fljtens normalomfng (c1 c4) avser jag med det lga registret c1 a1, medmellanregistret bb1 h2och med det hga registret c3 c4.

Embouchure Anblsning p blsinstrument som syftar till hur instrumentalistenanvnder och formar lpparna i frhllande till munstycket.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

8/38

3

2. Metod och repertoar2.1. MetodI mitt arbete har jag parallellt med fljtlektioner tagit snglektioner fr SynnveDellqvist. Genom snglektionerna har jag haft mjlighet att underska vilkaomrden inom den klassiska sngen som r anvndbara fr mitt fljtspel. Utifrnvad som berrts i samband med snglektionerna har jag lst litteratur inom deomrdena fr att f en djupare frstelse fr det jag arbetat med.

Vid tv tillfllen har jag arbetat med Synnve d jag spelat fljt och jobbat medhllning, andning och resonans utifrn stycket och vningar. Dessa tillfllen har

dokumenterats genom videoinspelning. Det material jag samlat genom lektioneroch litteratur har jag sedan anvnt mig av i min vning och instudering av HesFantaisie vilket rarbetets konstnrliga del och har dokumenterats genom enljudinspelning.

2.2. G. He FantaisieHe var en fransk kompositr som levde 18581948. Som mnga andra franskafljtstycken komponerades detta till Pariskonservatoriets examination frfljtklassen dr bde tekniska frdigheter och musikalitet skulle sttas p prov.Verket skrevs 1913 och har sedan dess kommit att hra till standardrepertoarenfr fljt. Fr mig innebr stycket en utmaning dels fingertekniskt men framfralltgenom de lnga fraserna d vikten av att behrska sin andning blir avgrande.Vidare krver styckets karaktrsskiftningar en variationsrikedom gllandedynamik och klangfrg, vilket krver ett kontrollerat luftflde och frmga attfrndra klangfrg utefter nskat uttryck.

2.3 F. Wilkinson The physical fluteFiona Wilkinsons The physical flute (1986)r en fljtskola som fokuserar pkroppen och dess fysiologi i frhllande till instrumentet och hur det pverkar detmusikaliska uttrycket. Tanken r att det musikaliska uttrycket kan frstrkasgenom att medvetandegra hur kroppen arbetar p ett naturligt och dynamiskt stt.Wilkinson lgger fokus p andning och skriver att det r genom att behrskaandning som vi kan uttrycka musiken som vi vill. Genom medvetenhet om denfysiska aspekten av musicerandet kan man skapa en inre trygghet att anvnda tillatt frstrka det musikaliska uttrycket. Jag har anvnt mig av Wilkinsonsandningsvningar i mitt arbete.

3. Genomfrande

3.1 Inledning hllning, andning och resonansGenom mina snglektioner har jag mrkt att en jmfrelse mellan fljtspel och

sng inte var mjlig om jag inte frstod den fysiska anstrngningen som krvdes

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

9/38

4

av att spela respektive instrument. I mitt fljtspel har jag upplevt generellaproblem med andning, att luften inte rcker till och att det pverkar det

musikaliska uttrycket. Under mina snglektioner har vi diskuterat andningen ochhur den pverkar musiken. D fljten r ett liknande instrument vad gllerandning uppstod resonemang kring hur jag frhller mig till in- och utandning nr

jag spelar fljt och vilken fysisk anstrngning som krvs fr att uttrycka det jagvill i musiken. Problemet d var att jag inte var tillrckligt medveten om detta fratt kunna beskriva det eller fr att helt kunna frst och dra nytta avsngundervisningen. Mitt arbete har drfr inledningsvis gnats t attmedvetandegra mig om den fysiska anstrngningen som krvs fr att uttryckadet jag vill i musiken. En del i detta arbete har varit att lsa om hur kroppenfysiologiskt fungerar med avseende p hllning, andning och resonans vilka enligtmig r grundlggande element i musicerandet. Utifrn detta och med vningar fr

ndamlet har jag arbetat med att utveckla en medvetenhet fr att bttre tillmpasngtekniken. Nedan ges en versikt ver de nmnda mnesomrdena samtexempel p de vningar jag anvnt fr att stadkomma detta.

3.1.1. HllningEn bra hllning r en frutsttning fr att in- och utandningen ska kunna fungeraavspnt och drigenom frse kroppen med tillrckligt mycket luft i frhllande tillvad musiken krver. En bra hllning ger en kropp som r i balans, med vilketmenas att ingen muskelgrupp anspnns fr mycket vilket kan pverka andningennegativt, orsaka vrk och hmma kroppens naturliga resonansutrymmen. Fr attkroppen ska vara i balans kan man dela in kroppen i sex balanspunkter att

visualisera en rak linje igenom. De sex balanspunkterna r nedifrn och upp:fotled, knled, hftled, brstkorg i frhllande till lndrygg, axelled samt huvudetsom balanserar p toppen av ryggraden. Ryggraden r ocks vad som till strstadelen br upp vr vikt och att ha den i jmvikt och i rtt position med de sex

balanspunkterna gr att risken fr snedbelastning minskar och vilket mjliggr enfri andning1. (Allen, 2009, s. 25).

En vning fr att utveckla god hllning och medvetandegra hur andningenfrhller sig till den r hmtad frn BrownsDiscover your voice (1999). Det r envning jag anvnt i just detta syfte, att medvetandegra mig om min hllning ifrhllande till andningen samt att lta musklerna vila vid de tillfllen jag knt

mig trtt och spnd i kroppen under vningspassen. Nedan fljer en beskrivningav vningen i min versttning:

Ligg raklng p golvet p rygg. Res armarna ver huvudet och vila dem motgolvet bakom huvudet. Ofta upplevs nu ett mellanrum mellan lndryggen ochgolvet. r det ett strre mellanrum s att det knns obekvmt kan man resa uppknna och stta ftterna platt i golvet fr att utjmna skillnaden ngot. I och meddenna position flyttas samtidigt bckenet ned mot ftterna. I och med knslan avatt strcka bckenet bort ifrn huvudet strcks ven nacken, vilket fr hakan attrra sig ngot int brstkorgen. Att stanna i den hr positionen i ngra minuterhjlper kroppen att hamna i ett fr musklerna avspnt lge samt att strcka ut och

1Medfri andningmenas en andning som kan ske p ett fr kroppen avspnt stt.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

10/38

5

frlnga ryggraden som ofta pressas ihop. I den hr positionen fungerarandningen som mest naturligt och brstkorgen vidgas vilket ger en knsla fr hur

hllningen och andningen samverkar och br upplevas ven i upprtt position ddet r lttare att sjunka ihop i en stende position. (Brown, 1996, s. 2122).

3.1.2 AndningVid andning i sng och fljt krvs det fr att mjliggra ett jmnt luftflde genomfraserna, ofta en strre och djupare inandning n vid normal andhmtning. Fr attuppn detta krvs behrskning av andningsprocessen vilken styrs av in- ochutandning, varfr en definition av den r ndvndig.

Med en hllning som mjliggr fri andning kan de muskler som styr in- ochutandning vara i balans med varandra, utan att genom ojmn belastning pverkaandning eller resonans negativt. Vid inandning fylls d lungorna med luft vilket

pverkar intilliggande muskler. De grundlggande muskler som hr tillandningsmuskulaturen och som pverkas r diafragman, de interkostalamusklerna, bukmusklerna samt bckenbotten. Av dessa anses diafragman ha strstinverkan p andningen. Det r inte en muskel vi medvetet kan styra, men den

pverkas av vr hllning. Diafragman r en kupolvlvd muskel som hjer sig uppinnanfr brstkorgen och fster vid nedre delen av lungorna och revbenen. Vidinandning dras diafragman nedt vilket lmnar plats fr att fylla lungorna medluft, vilket ocks gr att de nedre revbenen rr sig utt och uppt. (Malde, 2009, s.5354)

Bild 1 visar p diafragmans lge vid utandning. En avslappnad diafragma rr siguppt och vlvs, lungorna tms och brstkorgen snks. Pilen visar diafragmansrrelse.

Bild 2 visar p diafragmans lge vid inandning. Den sammandragna diafragmanrr sig nedt och planas ut, lungorna utvidgas och brstkorgen hjer sig.

Nr vi andas in och har fyllt lungorna med luft pverkar det de omkringliggandemusklerna vilket skapar en anspnning i dem. Det har drigenom skapats ettlufttryck i lungorna som vill jmnas ut igen. Den anspnning detta medfr i de

berrda musklerna, r det som allmnt kallas fr std. (Malde, 2009, s. 35) Detta

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

11/38

6

r ocks hur jag vljer att definiera stdet i det fortsatta arbetet. Vid inandningfylls lungorna av luft och tms igen utan att vi aktivt behver pverka frloppet.

Nr vi istllet vljer att hlla kvar luften i lungorna innebr det att vi mstefrhlla oss till musklernas fortsatta anspnning. Fr att in- och utandning skafungera krvs drfr en vxelverkan mellan dessa. Det vi allts mste jobba medfr att frlnga utandningsfasen r att mjliggra fr musklerna att jobbadynamiskt mot varandra s att vi kan styra luftfldet. Tanken r att slppa panspnningen i inandningsmusklerna vid utandning och slppa anspnningen avutandningsmusklerna vid inandning inom ramen fr vad som definieras som godhllning.

En vanlig missuppfattning r att det medvetet gr att styra lungorna och dessfrmga att ta upp luft. De pverkas dock endast av hur vi balanserar kroppen och

genom detta skapar mjlighet fr de muskelgrupper som interagerar med varandraatt samverka avspnt d lungorna i sig inte r ngon muskel och kan utfra ettaktivt arbete. D jag upplevt att jag inte varit medveten hur min andning fungerat ifrhllande till mitt musicerande har det varit av vikt att frst detta fr att sedankunna arbeta med de problem jag haft i musicerandet vilka rrt andning. Jag haranvnt mig av ngra olika vningar fr att gra detta. En av dessa r sammavning som beskrevs i avsnitt 3.1.1.

Fr att medvetandegra sig om hur vidgningen som skapas av nedre revbenenknns och bukmuskulaturens rrelser kan man andas in snabbt upprepade gngergenom nsan, sniffa, s upplever man hur revbenen vidgas och bukmusklerna rr

sig utt till fljd av att lungorna expanderar. I utandningsprocessen r det viktigtatt behlla den vidgningen som revbenen ger fr att underltta vid nstainandning. Att medvetandegra vidgning kan hjlpa till i arbetet med att frlngautandningen vilket behvs fr att spela lngre fraser och underltta vid nstainandning. Fr att gra detta kan man lgga hnderna med handryggen vnd motryggen, andas lugnt och djupt och notera hur mycket fingertopparna drar ifrnvarandra. En vning i att spnna av utandningsmusklerna vid inandning gr ut patt blsa ut all luft ur kroppen. Fr att verkligen all luft ska frsvinna vilket inte rett naturligt tillstnd fr kroppen att befinna sig i kan man grna sga en meninghgt nr det knns som att all luft r slut fr att pressa ut det sista. Mlet medvningen r att uppleva inandningen som en avspnning och inte en anspnning.

(Brown, 1996, s. 29)

3.1.3. Sambandet andning och resonansBrown beskriver iDiscover your voice(1999) en grundprincip fr ljud somresonerar. Resonans uppstr genom att ett ljud frstrks genom att terklinga i ettannat medium. De huvudsakliga resonatorerna fr ljud nr vi pratar och sjunger rmunnen och halsen ovanfr svalget. De delar som r pverkbara r struphuvudet,tungan, kken, mjuka gommen samt lpparna. ven brstkorg, luftstrupe och

bihlor kan till viss del fungera som resonatorer, men det r inget vi medvetet kanpverka. Genom att ka utrymmet fr ljudet att resonera, allts de delar som kanfungera som resonatorer, s kommer den tergivna klangen ocks att bli strre.

(Brown, 1996, s. 79) Fr att kunna ha ett brett spektra av klangfrger att vlja

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

12/38

7

bland krvs det att man kan utnyttja kroppens naturliga resonansutrymmen ochvariera dem.

Andning och resonans pverkar varandra indirekt. En andning som inte skeravspnt kan gra att resonansutrymmen i kroppen stngs till vilket pverkarklangen. Nackmuskulaturen spelar i sig ingen roll fr andningen s lnge huvudetr i balans med ryggraden. I annat fall kommer nacken att ha en indirekt pverkan

p genom att skapa spnningar, vilket kan pverka andningen och kroppensnaturliga resonansutrymme negativt. Halsens och nackens muskler mste varaavspnda fr att mjligra en fri andning vilket ger ett strre resonansutrymme.Dessutom mste tungan vara avspnd fr att kunna ligga lgt i munhlan ochlngt fram i munnen s att tungspetsen vilar mot tnderna. En spnd tungmuskelinnebr att den dras bakt mot svalget och orsakar hgljudda inandningar vilket i

sig r ett tecken p att andningen inte fungerar optimalt. En spnd tungrotpverkar ocks resonansutrymmet genom att stnga till vre delen av halsen.(Malde, 2009, s. 6466).

3.2. Anvndning av sngteknik i fljtspel

3.2.1. Material sammanfattat frn snglektionerNedan fljer en sammanfattning av de loggboksanteckningar som jag frt frn desnglektioner och fljtlektioner jag haft fr snglraren. Syftet var att med hjlpav snglraren definiera hur jag anvnder kroppen nr jag spelar fljt. Med hjlpav detta definieras hur jag arbetar inom respektive omrde fr att f terkoppling

och ider om hur jag kan underska vad ett annat arbetsstt skulle innebra frmitt musicerande. Med utgngspunkt i vad som uppkom i samband med lektionerhar jag sammanstllt de olika aspekter jag bedmt kunna relatera till fljtspelet.Inom sngen har utgngspunkten varit att arbeta p ett fr kroppen naturligt stt.Dessa punkter har jag sedan anvnt mig av i arbetet med Hes Fantaisie.

Hllning Hllningsmssigt har jag en tendens att lta bckenet falla fram vilketgr att det hamnar i en felaktig position och aktiverar muskelgrupper mer nndvndigt fr att kompensera obalansen som uppstr. Ett lst bcken kommer ps stt att pverka andningen genom att musklerna inte r fria att arbeta som deska. Jag str ibland ngot framtlutad vilket gr att nacken blir spnd. Att

bckenet faller fram och att nacken blir spnd inverkar bde p andningen och pkroppens resonansutrymme men p olika stt. Bckenets framtlutning bidrar tillatt skapa ett fr hgt tryck p luftpelaren fr att kompensera fr obalansenframtlutningen skapar.

Inandning Frutom att ha vetskap om och kontroll ver enskilda parametrarsom pverkar andningen s mste de fungera i balans med varandra. Tanken r attkroppen ska vara fri att mta de krav som det musikaliska uttrycket stller ochdrigenom kunna fokusera p det man vill uttrycka i musiken. Vid inandninginnan en fras r det ett problem att jag redan hr skapar en ondig anspnning ikroppen. Inandningen sker inte genom avspnning i andningsmuskulaturen utan

jag arbetar aktivt fr att ta in luft, upplevelsen blir att jag drar i mig luft. Luften

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

13/38

8

strmmar drmed inte in automatiskt och det finns ingen balans mellan in- ochutandningsmusklerna. Fr att befsta att inandningen r ett resultat av avspnning

i andningsmusklerna har jag provat om jag genom att va p att andas in lngsamtkan komma bort frn momentet dr en hastig inandning bidrar till spndaandningsmuskler.

Att va p att andas in lngsamt r bra av tv anledningar. Den frsta r attmedvetandegra vad som hnder i kroppen vid inandning och drigenom se till satt muskler inte anspnns i ondan fr att mjliggra en fri andning. Den andraanledningen r att en hastig inandning skapar en anspnning och stress i kroppen.Ibland kan det vara anvndbart fr uttrycket och energins skull, men i stycken avlugnare karaktr kan det vara ett hinder fr att andning och luftflde ska varaunder kontroll.

I fljtspelet och i sngen upplever jag problem med andning som mste skesnabbt. Mnga gnger knns inandningarna anstrngda och ger inte tillrckligtmycket luft i frhllande till vad som behvs. Vid normal andhmtning fyllslungorna inte maximalt vid varje andetag, och de tms inte helt p luft vidutandning. Nr jag spelar behver jag ofta gra en maximal inandning fr att iutandningen frbruka all luft som vid normal andhmtning, fr att drefter pressaut den sista luften, s kallad forcerad utandning. Detta gr att musklerna blirvldigt anspnda och det blir anstrngande att spela. Fr att komma tillrtta med

problemet ska jag underska om jag genom att skilja p toppandning ochbukandning inom fljtrepertoaren kan underltta inandningen. En toppandning

sker inte genom fullstndig avspnning i andningsmuskulaturen till skillnad frnen bukandning och kan drfr ske snabbare. Genom att medvetandegra sig omdenna skillnad kan man undg ytterligheterna i in- och utandning. Drmed blirden fysiska anstrngningen mindre, men ger kad kontroll ver luftfldet.

Diaf ragma Fr att andningen ska fungera optimalt krvs det att diafragmanarbetar dynamiskt och inte blir spnd genom statiskt arbete. Att diafragman blirspnd leder till att in- och utandningsmuskulaturen inte vxelverkar vilket gr att

brstkorgen spnns. Nr brstkorgen spnns pverkas dess expansionsfrmgaoch drmed lungornas mjlighet att fyllas med luft. I de partier dr jag har svrtatt f luften att rcka genom fraserna har jag genom att vara uppmrksam p hur

diafragman arbetar underskt om det har pverkat min andning och frmga attstyra luftfldet genom fraserna. En vning fr att kontrollera och lsgra spnningi diafragman kan gras genom s kallad flmtandning. Den gr ut p att andassnabbt in och ut genom munnen, flmta. vningen ger ocks en tanke om vardiafragman fster i lungorna och arbetar.

Vidgning av brstkorgVid djup inandning vidgas de nedre revbenen fr attfylla lungorna med luft. Att bli medveten om detta och att frska behllavidgningen som uppstr genom hela frasen underlttar vid nsta inandning. Vidnstkommande andning r kroppen redan instlld p ett maximalt luftintag vilketgr att momentet dr brstkorgen vidgas redan r gjord, drmed fylls lungorna

med luft genom att endast slappna av i nedre bukmusklerna. Att behlla

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

14/38

9

revbensvidgningen med ett balanserat std mjliggr ocks ett katresonansutrymme genom att andra muskelgrupper kan arbeta avspnt. Fr mitt

arbete med fljtspelet innebr det att frska medvetandegra hurbrstkorgsvidgningen ser ut genom fraserna: om jag behller vidgningen genomhela frasen eller om vidgningen gr tillbaka och hur det i s fall pverkar klangenoch luftfldet.

Lu fttryck Nr jag spelar fljt har jag mera tryck p luftstrmmen n nr jagsjunger. Ett fr hgt tryck p luftstrmmen skapar i sin tur ett tryck motstruphuvudet och gr att halsmusklerna spnns i ondan vilket bidrar till att

pverka bde andning och resonans. Tanken r att underska vad som hnder omjag minskar p lufttrycket: hur det pverkar klangen i fljtens olika register, ifalldet pverkar hur jag disponerar luften genom fraserna och hur jag upplever att

luften rcker till fr det jag vill uttrycka i musiken.Kke En spnd eller hopbiten kke gr att resonansrummet i munhlan minskar.Fr att slappna av i kken kan frestllningen av att sga ah eller knna sammaavspnning som nr man gspar, hjlpa fr att medvetandegra sig om kkensavspnda lge. Att arbeta med att f kken avspnd och frndra munhlansvidgning kan pverka klangen nr jag spelar och drigenom ge en strre palett avklangfrger att jobba med interpretatoriskt. En anspnd kke inverkar ocksnegativt p inandningen d spnningen gr s att halsmusklerna kontraheras.Detta gr att det tar lngre tid att ta in luft och det blir svrare att gra en avspndinandning d de anspnda halsmusklerna gr att utrymmet fr att ta in luft

minskar.Struphuvud Ett lgt struphuvud pverkar munhlans och svalgets resonansrum.Att hlla struphuvudet lgt och avspnt hjlper till att skapa en jmnare och strreklang. Fr att hlla ett lgt struphuvud krvs det att musklerna som stdjerandningen kan verka balanserat gentemot varandra.

Legatospel Ett bra legatospel mjliggrs genom att luftfldet och drigenomtonen stds av andningsmusklerna och skapar en jmn luftstrm vilket gr attluften rcker lngre. Fr att mjliggra detta krvs att andningsmusklerna arbetarelastiskt i frhllande till musiken. Lpningar och strre registermssiga sprng

krver en motsvarande fysisk anstrngning fr att f instrumentet att klinga.3.2.2. vningsprocessI jmfrelse med hur min vning generellt var upplagd innan arbetet tog sin

brjan s har den strsta frndringen vad gller vningen varit hur jag resonerarkring andning, tonbildning och klangfrg. Det jag har tagit med mig frn sngenr ett annat fokus p andningen och dess betydelse fr musicerandet vilket ocksavspeglar sig i vningen. Den strsta frndringen i min vning har skett iuppvrmningen och hur jag frhller mig till den. Enligt mig r det iuppvrmningen som grunden fr utveckling lggs dr man befster ochautomatiserar frdigheter att anvnda i musicerandet. De frndringar som fr migskett i uppvrmning och teknikvning r ngot som senare fljt med i arbetet medinstuderingen av Hes Fantaisie.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

15/38

10

Uppvrmningen fyller en bde fysisk och psykisk funktion och bestr ofta av

lngsamma toner, enklare melodier och skalmnster som inte r fr teknisktkrvande. Uppvrmningen fyller en fysisk funktion ur det perspektivet attmusklerna sakta fr komma igng och mjukas upp. P s stt frbereds man infrteknikvningar eller stycken som krver mer uthllighet. Uppvrmningen fyller en

psykisk funktion ur det perspektivet att man mentalt fokuserar p vningen ochkopplar samman den fysiska aktiviteten med det ljud som frambringas. P s sttkan uppvrmningen fungera som en reflektion ver hur fingrar, kroppshllning,embouchure och andning samspelar och pverkar det klingande ljud vi

producerar. Att vrma upp utan att vara beroende av noter kan vara ytterligare envg till att lgga mer fokus p detta samspel och mindre p att lsa notbilden.(Wilkinson, 1986 s. 9).

I min uppvrmning ingr andningsvningar med och utan fljt. Deandningsvningar jag valt att gra utan instrument r hmtade frn snglitteraturoch snglektioner. En stor del av arbetet med fljtandningen bygger p vningarhmtade frn The Physical Flute av Fiona Wilkinson. Jag har valtandningsvningar riktade till fljt d jag tyckte det var relevant att applicerasngtekniken p vad jag behver utveckla i mitt fljtspel. Drfr har jag valtandningsvningar anpassade fr de problem jag upplever inom fljtspelet ochapplicerar min sngvning p det. vningarna r upplagda fr att i tur ochordning g igenom olika fysiska aspekter som inverkar p andningen, samtidigt

behandlar de grundlggande andningsproblem i musiken. De sista vningarna r

fokuserade p att sammanfoga de olika andningsparametrarna till en fungerandeenhet fr att kunna applicera samma metod och medvetenhet i instudering avrepertoar.

Andningsavsnittet bygger p tta olika vningar som bygger p samma enklamelodi, men i de senare vningarna varieras och utvecklas de med avseende ptempo, rytm och andning. Nedan fljer notexempel p vningarna och en kortare

beskrivning ver deras uppbyggnad, syftet med vningen samt en kortarereflektion kring mitt arbete med dessa.

vning 1.

vningen bestr av en tta takter lng melodi med reprisering. Frasering och de i

noterna markerade andningarna, sammanfaller enligt 2 + 2 + 4 takters frasering.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

16/38

11

Det rytmiska frloppet r genomgende fjrdedelar genom fraserna med enavslutande halvnot inom varje fras. Fraserna spelas legato och tempot r fjrdedel

= 96 bpm. vningarna spelas i valfri bekvm dynamik genom hela vningen.

I den frsta vningen r tanken att i tur och ordning fokusera p benen, hfternaoch ryggen som pverkar kroppens hllning. Benen i det avseendet att knledernainte r lsta och att det finns en balans och jmn viktfrdelning mellan ftterna fratt inte skapa en ojmn viktfrdelning p ngot av benen. En snedbelastning avdet slaget skulle orsaka att hfterna och bckenet blir lsta i fel position vilket rden andra parametern att reflektera ver. Wilkinson skriver att det r ett relativtvanligt frekommande problem hos fljtister att inte orka hlla kroppen i energonomisk position vilket ofta resulterar i att hften faller framt eller bakt. Detgr att ryggraden bjs och trycks ihop till skillnad frn dess naturliga position

vilket hmmar en fri andning. Att gra sig medveten om ryggen r den sistaparametern och en rak ryggrad och balanserad hft mjliggr fr brstkorgen attvidgas maximalt vilket gr att kroppen kan gra det mjligt fr de muskler somaktiveras vid inandning att stdja luftfldet vid utandningen och drmed kunnastyra fraseringen. (Wilkinson, 1986, s. 3).

Jag upplever att det fr mig r ltt hnt att musklerna blir statiska och spnda nrfokus ligger p att hlla luften mellan andningstillfllena. Mnga gnger resulterardetta i att luften inte rcker genom frasen eller att klangen pverkas negativt,exempelvis i den upptgende melodiska rrelsen i T56. Det jag tyckt hjlpt varatt reflektera ver hur jag balanserar vikten p benen och ftterna och hfternas

position. Ngot jag lagt mrke till r att jag ofta har en tendens att vga ver p ettben och falla fram med hften.

vning 2.

vningen r vad gller frasering, andning, tempo, dynamik och artikulationuppbyggd likadant som den frsta vningen. Melodiskt r den utbyggd tillskalrrelser i ttondelar med utgngspunkt i grundmelodin frn vning ett.

vningen fokuserar p att vara avspnd ven i rrligare melodier. Tanken r attanvnda sig av grundknslan frn vning ett i denna ngot utbroderade melodioch fokusera p att nacken, ansiktet och vre delen av brstkorgen r fria frnspnningar. Wilkinson skriver att nacken ofta r ett problemomrde fr mnga

fljtister och att anspnningsgraden ofta kar i relation till hur svra partier vi

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

17/38

12

spelar. (Wilkinson, 1986, s. 5). Nr nacken r fri frn verbelastning mjliggrdet att ansiktsmuskulaturen kan slappna av vilket r viktigt fr att ppna upp

kroppens naturliga resonansutrymmen vilket pverkar klang och tonbildning. Atttnka p i vningen r att lta kken slappna av och att tungroten inte spnnsvilket frsvrar artikulation och klang. En riktlinje fr att medvetandegra sig omnackmusklerna anspnns fr mycket, r att knna efter ifall nacken knns likaavspnd som framsidan av halsen. Nr nackmusklerna r avspnda och kroppen

brs upp ordentligt genom en god hllning r det lttare fr brstkorgen att vidgasvid inandning. Istllet fr att inandningarna upplevs som en anstrngning fr att tain luft r tanken att fokusera p att varje inandning sker genom en avspnning fratt mjliggra luftintag.

Under de snglektioner jag haft har snglraren uppmrksammat mig p att jag i

ibland blir framtlutad i nackpartiet och att jag behver balansera upp huvudet. Imin egen vning och framfrallt under instudering av repertoar kan jag upplevaatt jag blir spnd och att det frmst sker i strre intervallsprng, exempelvisoktavsprnget i T2 mellan andra och tredje slaget.

vning 3.

Uppbyggnaden i den hr vningen r vergripande densamma som i vning tv.ttondelsrrelserna r utbyggda till sextondelar, tempot r lgre fr att frlngalngden p fraserna och melodin r utbyggd fr att avancera och tillmpa metoden

p fraser av rrligare karaktr.

Jag upplever att det r lttare att hlla igng luftfldet nr melodin r rrligare n itidigare vningar och andningen i T7 gr det lttare d det blir mjligt frmusklerna att kort spnna av.

vning 4.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

18/38

13

Den hr vningen r uppbyggd p samma stt som vning 1, men i lgre tempooch syftar till att vid varje andningstillflle va p att hinna ta in maximalt med

luft och hlla luftfldet konsekvent genom fraserna.

Jag har tyckt att den hr vningen r svrare n den frra nr det gller att orkaspela igenom fraserna trots att de r lika lnga och i samma tempo. I sista taktenav vningen upplevde jag ofta en forcerad utandning fr att orka hlla tonen tillslutet om det inte var s att jag var tvungen att andas i T6 fr att kroppen blivitspnd och drmed tappat std och luftflde.

vning 5.

vning fem r konstruerad likadant som vning tv men spelas i lgre tempo. Denhr vningen syftar till att va p att behlla vidgningen som sker i nedre delen av

brstkorgen genom hela frasen, ven d luften brjar ta slut samt att inteefterkommande inandning blir anstrngd eller hgljudd. Jag tycker vningen harvarit bra fr att medvetandegra mig om att jag verkligen behller vidgningen i

brstkorgen fram till nsta inandning. Jag har upplevt den hr vningen somlttare n fregende d ttondelsrrelserna gjort att utfrandet inte blivit likastatiskt och jag ftt mer riktning i fraserna vilket har underlttat andningarna dmusklerna inte r lika anspnda.

vning 6.

vningen sex r uppbyggd p liknande vis som fregende vningar och byggerp samma melodiska innehll. Det sker ngra mindre frndringar vad gllerartikulation och tempot r hgre n i fregende vning.

vningen r till fr att utveckla snabbheten i en maximal inandning och attinandningen fortsatt ska ske p ett fr kroppen ergonomiskt vis. vningen rkonstruerad fr att vara svr i avseende p detta och fr att klara av att spela denstrikt i tempo tvingas mste man effektivisera inandningen.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

19/38

14

Hade detta varit en del av ett musikstycke utan markerade andningar i nottextenskulle jag valt att placera dem annorlunda bde i avseende p interpretation och

var det i musiken finns mest utrymme fr att andas. Exempelvis hade det varitmusikaliskt och tidsmssigt mer ndamlsenligt att placera den frsta andningen iT3 mellan frsta och andra slaget istllet fr mellan andra och tredje takten. Detkan tyckas vara en mindre skillnad i nottexten, men det gr att utvaren fr mertid till inandningen genom att gra en mindre avfrasering av frsta slaget ochkorta notvrdet ngot vilket ger ett bttre flyt musikaliskt. Generellt brukarandningar mellan strre intervall vara att fredra framfr andningar mellan mindreintervall d de inte uppfattas lika tydligt i musiken. Att som i detta exempel

placera andningen i slutet av en skalrrelse, vilken leder till nsta takts frsta slag,hindrar det musikaliska fldet.

Den hr vningen uppfyller sitt syfte och r svr andningsmssigt nr det glleratt gra en avspnd inandning som ger tillrckligt mycket luft fr nstkommandefras. Problemet fr mig har varit att andningen antingen varit avspnd, men dtagit fr lng tid, eller skett i tid men att inandningen inte gett tillrckligt mycketluft. Det har gjort att andningsmuskulaturen blivit mer spnd och medfrt att jagsnart behvt andas igen fr att musklerna inte orkar den hrda anspnningen. Dethr r en kort vning som har satt fokus p ett av de problem som jag tyckt varitsvrast nr det gller andningen, att kunna gra snabba men fortfarande avspndainandningar som ger tillrckligt mycket luft fr nstkommande fras.

vning 7.

Den avslutande vningen r till fr att sammanfoga de olika momenten somtidigare vningar fokuserat p till en fungerande enhet. Tempot r lgre n

fregende vning och det melodiska materialet r mer utbyggt fr att tillmpametoden i ett mer musikaliskt sammanhang.

3.3. Georges He Fantaisie

3.3.1. Musikalisk versikt, kriterieurval notavsnitt, resonemang placering avandning i musikenI avsnittet nedan beskriver jag styckets vergripande karaktr samt redogr frmina kriterier fr det urval av avsnitt som gjorts i stycket. Vidare kommer ettgenerellt resonemang kring placering av andning i musiken att fras fr attmotivera de val som gjorts. I beskrivning av det musikaliska frloppet kommer

jag i huvudsak beskriva det utifrn hur det inverkar p andningen och det

musikaliska uttrycket samt stta det i relation till hur jag musikaliskt vill

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

20/38

15

interpretera stycket. Beskrivningen br inte ses som ngon analys utan endast ettstt att beskriva vilka problem som uppsttt i frhllande till musiken.

Stycket r en fantasivilket betecknar en friare kompositionsform. Envergripandestruktur och karaktrsbeskrivning av stycket kan ske genom att delain det i tv delar dr den frsta, T1 67, har en fritt, bljande och fldandekaraktr, med vxling mellan dynamiskt starka, expressiva delar och partier somr mer terhllna i tonstyrka och tonsprk med en mjukare karaktr. Fraserna rverlag lnga i frsta delen med lnga linjer. I T67 inleds styckets andra delvarvid det ocks sker en markant karaktrsskiftning. Den andra delen har en merenergisk och rytmiskt drivande karaktr, vilken skapas av ett taktartsbyte ochtempokning med en tergng till styckets inledande tonart. Andra delen vxlarmellan kortare och lngre linjer vilket bidrar till en vxling mellan mer drivande

och lekfulla partier och expressiva, klangfulla legatopartier.Jag har valt ut fyra partier ur stycket dr jag ger en vergripande bild av detmusikaliska frloppet och min musikaliska tanke samt i dessa partierexemplifierar vad jag upplevt som problematiskt. De r utvalda fr att de enligtmig bst exemplifierar hur jag anvnt mig av den klassiska sngen i minvningsprocess fr att lsa uppkomna problem, samt hur jag upplevt att detfrndrat mitt musicerande. De tv frsta avsnitten r hmtade ur frsta delen avstycket och de tv sista r hmtade ur andra delen. Jag utgr till strsta delen frnfljtstmman i min beskrivning av det musikaliska skeendet om inte

pianostmman har en direkt pverkan p min andning i det avseende att jag gjort

ett val jag annars inte skulle ha gjort. Avsnitten r beskrivna oberoende avvarandra; s beskrivs exempelvis tempofrndringar uteslutande i relation tillomedelbart fregende takter. Till varje avsnitt finns tv ljudexempel: ett frn

brjan av arbetsprocessen, ljudexempel 1, och ett frn slutet av arbetet,ljudexempel 2. Utver det finns ett ljudexempel p stycket i sin helhet somgjordes i slutet av arbetet.

Likvl som sngares musicerande och vrt dagliga tal formas av vra inandningaroch pauseringar formas ocks fljtistens musicerande av detta. Detta kan bdefrstrka och vara ett hinder fr det musikaliska uttrycket. En stor del av detinterpretoriska arbetet tar avstamp och grundar sig i luftfldet som fr fljtisten

kommer forma musiken. Detta styrs till viss del av fljtistens luftkapacitet ochhushllning med luften men ocks av var andningarna sker i frhllande tillmusiken. Ibland grs de fr behovets skull och inte i frsta hand fr uttryckets,men de kan ocks ha som syfte att frstrka eller ge eftertryck t det musikaliskafrloppet. Andning och frasering gr enligt mig hand i hand och ska inte endastvara ett ndvndigt ont, musiken behver andas ven om det rent visuellt inottexten inte finns utrymme fr det.

Ljudexempel av stycket i sin helhet:

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

21/38

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

22/38

17

lg intonationsmssigt och fick frsmrad klang till fljd av fr lgt lufttryck.Detta gjorde att fraserna inte hll ihop och att det rent musikaliskt lt anstrngt

vilket inte stmde med det uttryck jag ville f fram i musiken. Frasens inledandekvintsprng och upptgende skalrrelse i kombination med den musikaliskatanken om att det skulle vara starkt och expressivt gjorde att det mnga gngerkndes som att klangen blev ngot forcerad. I de tv nstkommande fraserna, T710, upplevde jag liknande problematik d de i stort r uppbyggda p samma stt.Avsnittets hjdpunkt ligger i vergngen till T8. Fljtens g3 med ett crescendo tillfortissimo gr det svrt att drefter behlla intensiteten och en stark klang i dennedtgende skalrrelsen d fljten inte r lika klangstark i sitt mellanregister ochfrasen inledningsvis frbrukat mycket luft. Detta gr att inandning hr blir nviktigare och att behovet av en ordentlig inandning r stor. Genomgende fr helaavsnittet r vikten av ha en enhetlig och brande klang genom de olika registren

vilket frsvras av alltfr spnda muskler och brist p luft.

De strsta problemen i detta avsnitt har varit att f luften att rcka till och kunnabra genom fraserna. Mnga gnger har jag upplevt att frsken att f luften attrcka genom hela frasen istllet skapar spnningar och det musikaliska uttryckethmmas av ett terhllet luftflde. Det har varit till hjlp att gra Wilkinsonsandningsvningar, exempelvis vning nummer sex, som var p snabbainandningar. Fr att komma tillrtta med andningen har jag gtt igenom de olikafysiska aspekter som inverkar. I det hr partiet har jag insett att det r viktigt attinte sjunka ihop med brstkorgen och vre delen av ryggen vilket jag gr iblandoch srskilt nr jag vat lnge och r trtt rent fysiskt. Den fysiska frndringen r

inte s stor i sig eller tydligt synbar, men tillrcklig fr att det ska pverkaandningen nr jag vl blivit medveten om skillnaden. Fr att strka frstelsen frkroppens hllning har jag anvnt mig av vningen fr hllning ur Browns

Discover your voice (1999). Fr att gra en s bra inandning som mjligt ochmjliggra en kommande fungerande inandning s har jag jobbat med att denfysiska frndring som uppstr vid inandning ska behllas genom hela frasen utanatt musklerna blir fr anspnda. I och med det r kroppen redo att ta in maximaltmed luft igen vid nsta inandning vilket gr att andningen inte tar lika lng tid.

Vid ett av de tillfllen d jag hade mjlighet att arbeta med fljten tillsammansmed Synnve pratade vi bland annat om struphuvudet och att det inom klassisk

sng hlls lgt fr att ge plats fr strre resonansutrymme och drigenommjliggra en djupare klang. Diskussionen kom upp huruvida fljtister arbetarmed sjlva struphuvudet, men fr egen del r det inget jag hittills kommit ikontakt med inom fljtundervisningen. Nsta steg var att jag skulle frska varamedveten om struphuvudet och dess placering nr jag spelade frasen. Det jagtyckte mig uppleva var att nr fljtstmman gick upp i register s flyttade sigocks struphuvudet hgre gentemot utgngslget nr jag andades in. Nsta stegvar att prova ifall jag kunde hlla det fortsatt lgt genom hela frasen. Fr attstadkomma detta s behvde jag bttre behlla vidgningen i brstkorgen genomhela frasen frn det att jag andas in samt vara mer aktiv i stdmuskulaturen ochminska p lufttrycket fr att inandningsmusklerna skulle orka hlla anspnningen.Personligen upplevde jag att detta gjorde att jag fick en strre flexibilitet i spelet

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

23/38

18

och bttre kunde kontrollera dynamiken i och med att jag kunde styra luftfldet.Med dessa relativt sm frndringar blev inte musklerna lika spnda vilket bidrog

till att underltta andningarna.

Nr jag har lyssnat till de tv inspelningarna av detta avsnitt upplever jag att densenare inspelningen har ett bttre flyt och driv, fraserna hlls ut bttre ochavfraseringen r inte lika tvr. Klangmssigt tycker jag att tonen r fylligare ochhar en annan intensitet n tidigare.

Ljudexempel 1.

Ljudexempel 2.

3.3.3. Avsnitt 2

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

24/38

19

Beskrivning musikaliskt frlopp och interpretation(T20:244:1)I det hr partiet sker en frndring vad gller styckets tonart, taktart, tempo och

karaktr. Stycket modulerar till A-dur och vergr frn 4/4 till 12/8.Tempobeteckningen modr4indikerar ett ngot rrligare tempo n innan. Strredelen av avsnittet ligger i fljtens mellanregister och c#2r generellt klangmssigtsvr att f enhetlig med vriga toner p grund av fljtens konstruktion d ingaklaffar trycks ned fr att producera tonen. Registerfrndringen kontrasterar mottidigare avsnitt och fredragsbeteckningarna bien chant5antyder en sngbarkaraktr. Avsnittet ligger till stor del i fljtens mellanregister Jag ser p hela dethr avsnittet som en vl sammanhllen helhet. T2028 bygger p upprepningar avliknande rytmiska frlopp och r verlag noterat att spelas legato. Dynamisktinleds den i piano fr att gradvis byggas upp till en hjdpunkt i T26. D det imusiken inte naturligt finns ngot utrymme fr andning r andningar placerade i

T22:3, T24:3 och T26:3. De r konsekvent utplacerade efter en lngre ton somkortas ngot fr att en andning ska vara mjlig att hinna med. T2836 inledsdynamiskt starkare, en andning r placerad i T32 och byggs gradvis upp till enmusikalisk hjdpunkt i T33fr att sedan dynamiskt och registermssigt avmattas. IT3644 finns en andning markerad i nottexten i T37 samt T40, utver det har jaglagt till en andning i bde T41 och T42 att anvnda vid behov. I slutet av T41terkommer avsnittets inledande motiv fr att leda tillbaka till en tertagning avstyckets frsta tema.

I det hr avsnittet tolkar jag musiken som att den har en terhllen, lugnare,mjukare och mer bljande karaktr gentemot tidigare. Fr att f fram det i

musiken tnker jag mig en klangfrgsfrndring, en klang som inte r lika djupoch dramatisk med ett lttare vibrato vilket kontrasterar mot det fregende

partiet. I och med vergngen till 12/8 upplever jag att musiken fr en merbljande karaktr delvis genom den tredelade underdelningen.Karaktrsbeteckningen bien chant gr att jag tnker mig en vl egaliseradfrasering med en enhetlig klang.

Reflektion problematik och sngteknikI det hr avsnittet finns det inte srskilt mnga andningsmjligheter naturligt imusiken i och med avsnittets lnga linjer och bljande sngbara karaktr.Eftersom avsnittet enligt mig r ett relativt milt parti kontrasterar de hastiga och

ljudliga inandningar jag ofta gjorde med styckets karaktr. Ibland blevandningarna hastiga eller ljudliga p grund utav att jag inte tyckte mig hinna ta inluft tillrckligt snabbt och mycket. Jag blev ocks medveten om att jag av vanainnan en fras ven med tid fr att andas, gr en hastig inandning och genom detmaximala luftintaget och anspnda muskler fr pressa musklerna fr att behlla

brstkorgsvidgningen.

Andningar som tar fr lng tid eller blir fr ljudliga kan stra den musikaliskahelheten och gra att flytet och de lnga linjerna i fraserna gr frlorade. Detta var

4

Modre Mttligt (gllande tempo).5Bien chant Vl sjunget.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

25/38

20

ocks ngot jag behvde arbeta med i min instudering av stycket.Andningstillfllen i detta parti sker oftast i frasen genom att korta fregende ton

och inte efter frasslut. Det gr att andningarna mste ske snabbt vilket fr mig harinneburit problem: jag hinner inte slppa av anspnningen i musklerna. Detta gratt oavsett om inandningen ger tillrckligt mycket luft fr att egentligen orka spelatill nsta andningsstlle s kan inte musklerna tillgodogra sig syret och jag mstedrfr andas snart igen. Ett annat scenario r jag tar den tid jag behver fr enordentlig inandning, men med fljden att andningarna d tar fr lng tid. Det gratt jag antingen blir sen i nstkommande insats eller alternativt att tonen innaninandning frkortas fr mycket fr att musiken fortfarande ska upplevas som enhelhet. P inspelningen s kan man hra inandningarna och ven att jag andas engng extra mot fr vad jag ursprungligen tnkt i T25:3.

Ett problem r att det verlag r ett anstrngande parti att spela. Det krvs att jagtar in maximalt med luft vid varje inandning, och vid vissa frasslut har luften helttagit slut och jag har tvingats pressa ut all luft fr att orka hlla tonen, s kalladforcerad utandning. Detta gr att musklerna blir vldigt anspnda och nstainandning kommer ta fr lng tid i och med att musklerna mste slappna av heltfr att lungorna p nytt ska kunna fyllas med luft. Om en andning ska kunna ske itid i frhllande till musiken i ett tillstnd av redan forcerad utandning s kommerdet resultera i att inandningen blir anspnd vilket kommer pverka klangen ochtvingar till ny inandning snart igen fr musklernas avspnning. Det finns ocks enrisk att tonen i frassluten blir lgt intonerad till fljd av ett fr lgt lufttryck.

Genom snglektionerna har jag blivit medveten om att jag ibland spnner nackenoch lutar huvudet lite framt vilket gr att nackmusklerna hela tiden blir anspndafr att hlla upp huvudet. Det r ocks ngot jag har gjort i det hr avsnittet somfljd av att andningen varit anstrngd. Jag upplever ocks att luftfldet ltt blirstillastende nr syftet r att hlla lnga fraser och fokus ligger p att luften skarcka lnge. P grund av detta har jag ibland upplevt partiet som ngotstillastende och jag har blivit passiv i fraseringen varvid tempot har knts tungt.Exempel p takter dr jag har haft problem med forcerad utandning r markeradeinandningar i T26 respektive T39.

Utandningen och luftfldet r en viktig del i andningsprocessen och jag upplever

att ett bttre std har gjort att embouchuren kan vara mer avspnd vilket gr attklangen frbttras och smidigheten i lpparna som formar tonen blir strre pgrund av att de inte behver fylla funktionen att bra upp tonen. I sngen s har

jag ibland anvnt fr mycket tryck p luftpelaren i frasernas inledning. Drfr harjag i detta avsnitt jobbat med att spela med ett mindre lufttryck i brjan av frasenvilket medfr att luften rcker lngre och musklerna inte lika snabbt blir franspnda. Nr vi har andats in maximalt r lufttrycket som strst och luften vill gut igen fr att utjmna trycket. Detta innebr att vid frasens inledning behvs ingetextra tryck p luftpelaren eftersom trycket p luften redan r hgt. Att inte adderangot extra tryck har gjort att jag har kunnat hlla ut fraserna lngre och attmusklerna inte r lika spnda i slutet av frasen. Detta har gjort att jag har kunnat

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

26/38

21

behlla den inre hllningen och drigenom ftt en effektivare inandning infrnsta fras.

I det hr partiet har jag ocks jobbat med att hitta olika klangfrger. Undersnglektion har vi diskuterat att en spnd kke kan pverka klangen ochinandningen negativt. Nr jag spelar spnner jag kken ngot och justerar desslge beroende p vilket register jag spelar i och i snabba vxlingar mellan dem, skallade registerlpningar. Fr att vara mn om att kken r avspnd vid inandningtnker jag att inandningen sker i samma lge som nr man sger ah, kken kand vila i ett avspnt lge. Att gra detta har medfrt att inandningarna kan skesnabbare och mer lufteffektivt. Genom att samtidigt fokusera p attresonansutrymmet i munhlan ska vara likadant nr jag spelar som vidinandningen medfr det att jag fr en jmnare klang.

I jmfrelse mellan de tv inspelningarna upplever jag att tonen i det hr avsnittethar r klarare och har en strre projektion. Jag tycker ocks att det r ett bttreflde vilket bidrar till att fraserna blir ngot mer agogiska och inte likastillastende vilket jag tidigare upplevt som ett problem.

Ljudexempel 1.

Ljudexempel 2.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

27/38

22

3.3.4. Avsnitt 3

Beskrivning musikaliskt frlopp och interpretation (T163:3195)

I detta avsnitt har stycket modulerat till D-dur och fortstter i 3/8 som innan.Tempobeteckningen Un peu moins vite6indikerar ett ngot mer lngsamt tempon tidigare. Avsnittet brjar med nedtgende ttondelsrrelse i sju takter fr att ien upptgende sextondelsrrelse crescendera vilket leder till avsnittetsmusikaliska hjdpunkt i T172. Hrifrn upprepas den inledande ttondelsrrelsen

en oktav hgre i starkare nyans, vilket till viss del ocks sker naturligt genomfljtens hgre register. I T173 r av behov en andning placerad. Resterandeandningar i avsnittet kan ske dr det i noterna r noterad paus. I T178 sker entergng till tidigare tempo vilket medfr en kning av tempot, samtidigt somnyansen gr ned till mezzoforte. I T182 fljer fyra takter medsextondelsgrupperingar som jag ser som korta kommentarer i sammanhanget.Kommentarerna brjar i piano fr att crescendera till T186 dr fljten tergr tillen fortenyans och lngre sextondelsrrelser.

Jag upplever att musiken i detta avsnitt inledningsvis fr en mjukare karaktr,jmfrt med den snabba pregnanta delen frn T67 och framt som fregtt detta

avsnitt. Avsnittet med inledningsvis mjukare framtoning vxlar sedan karaktroch det blir en terblick p den snabba, pregnanta och lekfulla delen fr att vxlamellan dessa kortare kommentarer och lngre linjer med huvudsakligensextondelslpningar. Klangmssigt tnker jag mig en mjuk klang med en fri ochltt karaktr som vxlar mellan lekfullhet och bekymmerslshet i partierna medlngre linjer.

Reflektion problematik och sngteknikAvsnittet har vergripande samma problematik som i tidigare avsnitt. Andningen iT173 r problematisk men ndvndig. Den bidrar inte till det musikaliska

6Un peu moins vite Lite mindre lngsamt.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

28/38

23

uttrycket, men r ndvndig eftersom jag behver luft till resten av frasen. Det harvarit svrt i intervallsprngen i exempelvis T173 och framt att behlla en bde

stark och egaliserad klang. Jag upplever ven hr att jag spnner kken ngot iregisterbyten och genom att fokusera p att den ska vara avspnd genom registrens upplever jag en mer enhetlig klang men framfrallt ett bttre legato.

I det hr avsnittet har jag liksom i avsitt tv jobbat med lufttrycket och frsktprojicera tonen bttre och f fraserna att rcka lngre genom att spela med mindreoch mer balanserat lufttryck. Nr jag andas in fr den tnkta tonen s har jagredan ett tryck och genom att behlla luften anspnns ocks stdet tillrckligt fratt tonen ska projiceras. Genom att behlla den anspnningen och vidgningen

behver jag inte trycka p luftpelaren mer och p s vis fr jag mer luft ver tillnstkommande fras. Att minska trycket gr att att musklerna blir mindre anspnda

vilket underlttar nsta inandning som sker snabbare och gr att pgende fras kanhllas lngre.

Nr jag lyssnat till de tv inspelningarna av det hr avsnittet upplever jag intengon strre skillnad mellan dem. Eventuellt r andningarna inte likaframtrdande i den andra inspelningen vilket gr att den upplevs ha mer flyt ddet musikaliska fldet inte hindras av framtrdande andningar.

Ljudexempel 1.

Ljudexempel 2.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

29/38

24

3.3.5. Avsnitt 4

Beskrivning musikaliskt frlopp och interpretation (T290:2 314)

Det sista avsnittet r styckets avslutande del dr taktarten vergr till 2/4.Tonarten r sedan tidigare Bb-dur med tempobeteckningen trs vif 7vilket ger ettsnabbt tempo i den avslutande finalen. Avsnittet inleds i forte och fljtstmmanrr sig uppt i registren i sekvenserade sextondelsrrelser genom vilka det ockssker en naturlig dynamisk stegring. Andningarna i detta parti infaller i pauserna

och musiken ger i vrigt inte utrymme fr andra andningstillfllen n dessa. Dvarje sextondelsgrupp spelas legato blir varje ny grupp betonad vid ansats, och ikombination med den kontinuerligt upptgende rrelsen ger det en tydligframtdrivande riktning i fraseringen. Detta ger fr mig en mycket livlig och

bestmd karaktr med en viss explosivitet i uttrycket. Klangmssigt tnker jagmig en kraftfull ton med flexibilitet att bra genom registervxlingarna. Denavslutande finalen tnker jag mig som en lng stegring i dynamik och intensitet.

Reflektion problematik och sngteknikJag har upplevt det svrt att behlla en stark klang genom registren i det avseddatempot nr musiken inte ger mycket utrymme fr att andas. Detta i kombination

med att det sker en konstant dynamisk och registermssig stegring gr att det varitsvrt att behlla luften och luftfldet genom fraserna. Jag upplever att andningen iavsnittet ltt blir ytlig och jag tappar stabiliteten i stdmuskulaturen som behvsfr lpningarna genom registren. Genom den ytliga andningen hamnar ocksstruphuvudet fr hgt vilket gr att det resonansutrymme jag har fr att skapaklangen pverkas. I vergng till fljtens hgre register som generellt krver etthgre lufttryck fr att klinga, blir resultatet att det lter svagare och med smretonkvalit som fljd eftersom jag inte har tillrckligt std och lufttryck. Det germusikaliskt sett motsatt effekt mot fr vad jag vill uttrycka med musiken.

7Trs vif Mycket snabbt.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

30/38

25

D andningarna i detta avsnitt sker p sextondels- och ttondelspauser i ett relativthgt tempo medfr det att det egentligen inte finns tid till en inandning genom

fullstndig avspnning i andningsmuskulaturen. P grund av det s kommermusklerna bli vldigt anspnda och jag kommer tappa stabiliteten i stdet somfljd av att musklerna i orkar hlla anspnningen. Genom snglektionerna har vidiskuterat topp- och bukandning som gr skillnad p tv olika sorters inandningar.Istllet fr att andas in genom fullstndig avspnning i all andningsmuskulatur s

behller man anspnningen i de nedre bukmusklerna och vidgar endastbrstkorgen som annars naturligt sjunker ihop och tergr till normallge varefterluften gr ur lungorna. Detta gr att anspnningen minskar ngot vid varjetoppandning d lite luft kan tas in, ngot som gr att ett stabilt std kan behllasfram till dess att en fullstndig andning kan gras. Genom detta s har jag ockskunnat hlla struphuvudet lgt och drmed kunnat f en jmnare klang. ven i det

hr avsnittet har Wilkinsons andningsvning nummer sex varit till hjlp fr attva p snabba toppandningar med bibehllet std.

Utver andningen har jag liksom i frsta avsnittet varit hjlpt av att fokusera p attkken ska vara avspnd i registerlpningarna. Detta har hjlpt till att f en jmnareklang och flde p luften. Att kken r avspnd har ocks gjort att de smandningstillfllen som finns p sextondels- och ttondelspauser har kunnat skesnabbare.

Vid jmfrelse mellan de tv inspelningarna av detta avsnitt tycker jag attfingertekniken fungerar bttre i den frsta inspelningen n i den andra och jag

upplever ocks artikulationen vara tydligare. Dremot tycker jag att klangen rvergripande bttre i den senare inspelningen vilket tydligast mrks p sluttonenoch freliggande fras som hlls ut bttre och har bttre tonkvalit.

Ljudexempel 1.

Ljudexempel 2.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

31/38

26

4. DiskussionI diskussionen av mitt arbete kommer jag att reflektera och diskutera verarbetsprocessen och vad den resulterat i fr mig. Jag kommer fra en diskussionkring de likheter och skillnader som finns mellan fljten och sngen, vad jag hardragit fr nytta av detta samt dess betydelse och anvndningsomrde fr mittfortsatta musicerande. Jag kommer ven i korthet reflektera ver hur arbetet kanfungera som inspiration fr andra.

4.1 MetodvalIfall arbetet skulle ha utformats idag skulle det ha sett annorlunda ut gentemot hurarbetsprocessen varit mot bakgrund av de erfarenheter jag ftt. Ett alternativttillvgagngsstt kunde ha varit att brja med en kombinerad fljt- ochsnglektion tillsammans med snglrare fr att definiera hur jag anvnder kroppennr jag spelar fljt, och drefter g in i ett sngmssigt perspektiv fr att kunnagra en tydligare jmfrelse dremellan. Arbetet prglades istllet av en parallell

process dr bde frstelsen fr min fljtprocess och sngprocess bearbetadessamtidigt. En annan metod hade eventuellt fr mig bidragit till ett tydligaregenomfrande av arbetet.

Den klassiska sngaren jobbar inom mnga olika omrden vilka jag som fljtistinte berrs av p samma stt, exempelvis sprk, textinterpretation och sceniskgestaltning varav det sistnmnda r ett omrde jag tror sngare generellt jobbarmed mer n mnga instrumentalister. Drmed inte sagt att instrumentalister inteskulle vara hjlpt av det. D sng och fljt r tv olika instrument, ven om defrhller sig till omrden inom musiken p liknande stt, r de p detaljniv inte

jmfrbara. De omrden som inom sngen visat sig anvndbara fr mitt fljtspelhar till stor del handlat om hur kroppen rent fysiologiskt arbetar i frhllande tillvad man vill uttrycka i musiken. Det jag valt att anvnda mig av har till stor delkoncentrerats kring andning, resonans och hllning vilka alla indirekt pverkarvarandra.

En aspekt att diskutera r varfr arbetet tar sin utgngspunkt i ett sngperspektivoch huruvida det kan sga ngot om mina problem inom fljtspelet. Det finnsfrmodligen fr- och nackdelar med detta. Utgngspunkten r att sng och fljt rtv instrument som bda r beroende av andning. Instrumentet i sig behver intengot strre lufttryck fr att klinga vilket ger skl att tnka att det finns ettsamband dremellan och att arbetsstten gr att kombinera. Vad som upplevs somsvrigheter eller hinder inom sngen, inom deras gemensamma omrden, kantnkas ha en koppling till mitt fljtspel d jag spelar frhllandevis mer fljt nvad jag sjunger. Drigenom r det troligt att jag nr jag sjunger anvnder kroppen

p samma stt som nr jag spelar fljt. Att applicera ett frhllningsstt pfljtspelet som grundar sig i sng r ngot som i teorin kan fungera, ven om detinte per automatik innebr att det gr det i det praktiska utvandet.

r man inte sedan tidigare van att sjunga r det frmodligen inte den mest logiskariktningen att ta, ven om det fr mig r en naturlig jmfrelse. Oavsett om sngr ett omrde som knns naturligt att referera till eller ej r inte slutsatsen att man

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

32/38

27

mste sjunga fr att komma tillrtta med andning eller de problem som fr miguppsttt i samband med den. Dremot kan en frstelse fr hur kroppen fungerar

hjlpa en att komma tillrtta med upplevda svrigheter. I mitt fall har detta skettgenom sngen eftersom den naturligt har funnits med sedan tidigare och jagupplevt att sngundervisning generellt lagt strre vikt vid kroppens fysiskafrutsttningar. Mycket av det jag anvnt mig av frn sngen rr hur kroppenfysiologiskt fungerar och r inte unikt fr sngutvandet utan allmngiltigt d det

bygger p hur kroppen naturligt fungerar. Vad som talar fr att jag anvnt mig avsngen fr detta r att det fr mig fr en praktisk tillmpning och att jag bttre kanrelatera det till mitt utvande. I det fall man endast lser om vningar och teknikutan terkoppling p det man gr, kan det vara svrt att ta till sig och frstinnebrden av det man arbetar med. En positiv aspekt har varit minasnglektioner: det har varit vrdefullt att ha tillgng till en lrare inom omrdet fr

att hjlpa till att definiera delar av arbetsprocessen.

Att sjunga och stta sig in i hur sngare arbetar inom vissa omrden, har fr migbland annat inneburit att lra hur kroppen rent fysiologiskt fungerar. Detta hargjort att jag under arbetets gng har kommit att lgga stor vikt vid hur kroppenarbetar i frhllande till det jag vill uppn i musiken. Att frst den fysiologiska

processen har medfrt att kan jag i strre utstrckning kan gra egna ochmedvetna val i frhllande till musiken och det jag vill uttrycka vilket har gett enstrre trygghet i mitt spel. Detta r fr mig en viktig del av att bli sjlvstndig sommusiker, att frst hur mina val i vningsrummet och kopplingen mellan denfysiska anstrngningen och det jag vill uttrycka i musiken pverkar det

musikaliska slutresultatet.

Mycket av detta arbete har skett i uppvrmningen. Jag har dr lagt en grund ochp djupet frankrat hur jag frhller mig det jag lrt mig. fr att vid framfrandeav styckena i konsertsammanhang, provspelning eller liknande, inte behva tnka

p hur jag andas eller hur kroppen ska knnas fr att jag ska ha mjlighet attuttrycka det jag vill i musiken. Jag tror att det mste vara s pass vl frankrat itekniken att det sker per automatik, annars tas fokus frn det musikaliskauttrycket. Fr egen del ger det en strre trygghet och frihet att kunna gna mig toch fokusera p musiken och inte det arbete som ligger bakom. Sngen har hjlptmig att analysera mina problem frn ett perspektiv jag inte hade innan arbetets

brjan. Jag har drigenom hittat nya verktyg och ftt bde en djupare frstelsefr orsaken till att ett visst problem uppsttt och kunskap om hur jag ska lsa det.Att frst hur problemet uppkommit har drigenom mnga gnger gett mig denmest effektiva lsningen p problemet.

Till en brjan i arbetet var det problematiskt att medvetandegra sig om hurkroppen rent fysiologiskt fungerar i frhllande till sngen och hur jag generellthar frhllit mig till fljtspelet. Att koppla sngen och det musikaliska uttryckettill den fysiska anstrngningen har alltid varit en del av den sngundervisning jagtagit del av och jag har tyckt mig haft nytta av detta i fljtspelet.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

33/38

28

Det svra har varit att jag i fljtspelet inte har haft samma utgngspunkt vilketgjorde att det till en brjan var svrt att jmfra sngen och fljtspelet d jag inte

var medveten om hur jag rent fysiskt kunde anvnda kroppen fr att uttrycka ochfrstrka det musikaliska uttrycket. Mycket av arbetet handlade drfr till en

brjan om att komma underfund med hur jag anvnder kroppen i fljtspelet fr attsedan kunna jmfra det med hur jag arbetat inom sngen och ifall detta medfrdengra frndringar i mitt spel och den klingande musiken.

Det hr r ngot som jag tror till viss del kan bero p hur respektive instrumenttraditionellt stt arbetar inom sitt fack. Jag har hittills inte upplevt att fljtisterlgger fullt lika stort fokus p andning och betydelsen av den fr det musikaliskauttrycket som sngare gr, ven om andningen naturligtvis r grundlggande inomfljtspelet ocks. En orsak till skillnaden i fokus kan vara att sngare riskerar att

skada sitt instrument, stmbanden, om inte kroppen arbetar p ett stt som rfunktionellt, och dr r andningen en vsentlig del. Nr man brjar spela fljtkommer stort fokus ligga p att bygga fingerteknik och embouchure som behvsfr att kunna spela p instrument och som tar lng tid att bygga upp. Det faller sigkanske drfr naturligt att inte andning har en lika central roll i fljtspelet. Skadorinom fljtutvandet frekommer naturligtvis ocks, men orsakas inte p sammastt av att andningen och andningsmuskulaturen inte arbetar funktionellt. Snararehandlar skador inom fljtspelet om skador i fingrar eller vrk i muskler till fljdav statisk arbetsbelastning. Skillnaden ligger i att du inom sngen skadar dig sjlvoch ditt instrument, men i inom fljtspelet din frmga att anvnda dig av dittinstrument. Att andningsmuskulaturen inte arbetar dynamiskt kommer inte orsaka

ngon skada p instrumentet eller min mjlighet att hantera instrumentet. Dremotkommer mitt musikaliska uttryck begrnsas av att jag inte behrskarandningstekniken.

4.1.1. Dokumentation av arbetetInspelning har skett lpande i arbetsprocessen under gemensam lektion,instuderingstid med pianist och enskild vning. Gllande den sista inspelningenav stycket i helhet, medfrde omstndigheterna att inspelningskvalitn fick sttillbaka i frhllande fr den musikaliska kvalitn. Inspelningstillfllet medljudtekniker gick inte att genomfra varfr de inspelningar som presenterats iarbetet gjorts med enklare inspelningsutrustning. Optimalt hade varit ett

musikaliskt resultat som jag varit njd med i kombination med en hg ljudkvalitp inspelningen, men d dessa inte gick att kombinera valde jag den inspelningjag musikaliskt sett tyckte var bst. Drutver finns ingen videoinspelning frninspelningstillfllet d det var ett genrep infr konsert och fokus inte var p att

producera inspelningsmaterial till examensarbetet. Eftersom jag skriver omhllningens betydelse fr andningen och dess inverkan p musiken, kunde detmed frdel ha funnits videoinspelning s att resonemang kunnat fras utifrndetta. En ovntad positiv aspekt med att lyssna p inspelningar av sig sjlv r att

jag upplever att jag hr tydligare vad som behver frndras i spelet n nr jagsjlv r inne i sjlva spelandet. Detta har bidragit till att jag spelar in mig sjlvoftare i vningsrummet som en del i vningsprocessen och fr att utvecklas sommusiker.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

34/38

29

Videoinspelning av lektioner med Synnve d jag spelade fljt var mycketgivande i avseende p att definiera hur jag kroppsligen frhller mig till musiken

och eventuella mjligheter till frndring samt ifall det pverkar det klinganderesultatet. Vid ett av tillfllena fr jag en tydlig klangfrndring genom att hllastruphuvudet lgt genom hela frasen och vara uppmrksam p att inte slppa avmuskelanspnningen som sker vid inandning. Detta hade varit ett bra exempel phur en avspnd inandning, samt kad medvetenhet om hur kroppen fungerar kan

bidra till hur musiken klingar. Detta r ett exempel som jag grna hade tagit med,men eftersom ljudinspelning p den kamera jag anvnde inte fungerade ordentligtfanns inte videofilen sparad med ett funktionellt ljudspr.

4.2 Resultat i frhllande till syfte och frgestllningArbetet med att besvara frgestllningarna har fr mig generellt bidragit till ett

annat frhllningsstt gllande mitt musicerande. Jag tycker mig mrka storskillnad frmst nr det gller medvetenhet kring min vning. Att i strreutstrckning frst den fysiologiska bakgrunden har gjort att jag kan ta mig an

problem i repertoaren p ett annat stt d jag har en strre frstelse fr vad deberor p och vad jag behver gra fr att frndra det jag vill.

4.2.1. Vad jag anvnt mig av inom klassisk sngteknik och hur jag anvndersngteknik i vningsprocessenSom tidigare nmnt har de omrden som jag anvnt mig av i mitt arbete till strstadel handlat om andning, resonans och hllning vilket gett en allmnt kadmedvetenhet och frstelse av hur jag anvnder kroppen och hur den i bde

positiv och negativ bemrkelse kan pverka den klingande musiken. Kunskap ochkad frstelse av dessa omrden har medfrt att jag frhller mig till min vning

p ett annat stt. Jag lgger strre vikt och tid vid att vrma upp kroppen ochandningsvningarna har blivit ett moment som tillkommit i min dagliga vning.vningarna sker bde med och utan fljt med utgngspunkt i att i strsta mjligamn hela tiden vara medveten om hur kroppen frhller sig till det jag vill uppn.Fr mig har sngen gett ett nytt perspektiv p fljtspelet vilket till stor delinneburit att medvetandegra de fysiska processerna i mitt spel och hur deinverkar p den klingande musiken. Att frst dem har i sin tur hjlpt mig att lsa

problem jag inte tidigare visste orsaken till.

Ibland har tanken dykt upp om att det rr sig om frhllandevis sm frndringar imitt musicerande och om det verkligen har den betydelse jag ger det.Helhetsmssigt s tycker jag nd att det har gjort stor skillnad fr mig. Nr det rvldigt liten skillnad mellan ett fre och ett efter r det desto mer betydelsefulltnr man hittar nyckeln till problemet. Drfr r det av desto strre vikt fr mig attvara medveten om processen som tagit mig till det musikaliska uttryck jag vill haoch vad som gr skillnaden dremellan. Mycket av det jag har ftt ut av sngenhar hjlpt mig att frstrka det musikaliska uttrycket genom att jag kan tydliggrade musikaliska intentionerna d jag ftt strre frstelse fr det jag redan gjort,ibland omedvetet, men ocks genom nya verktyg att anvnda mig av i mittmusicerande.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

35/38

30

Mnga gnger kan vissa saker knnas som en upprepning av vad man redan vet,men det r en skillnad i att veta vad man borde gra och att gra det. Att

hllningen r viktig och att st ordentligt, kan knnas sjlvklart, men att upplevaskillnaderna i musicerandet gr att man i strre utstrckning tillmpar denkunskap man haft men inte anvnt sig av. Nyckeln till att komma tillrtta medandningen har fr mig varit att jobba med lufttrycket, stdmuskulaturen,vidgningen i brstkorgen och jag inte tappar hllningen i vre delen av ryggenoch brstkorgen.

Andningen r central i musicerandet och ven om jag knner att jag r mycketmer medveten om min andning och mitt luftflde och hur det pverkar musiken sr det ngot som fr mig i fortsatt arbete mste f ta stor plats i min vning ochinstudering av stycken. Det tar tid att komma till rtta med andningen och knna

att den sker avspnt och ger den luft som behvs. Det jag har mrkt och fttfrtydligat fr mig sjlv r att andningen blivit ett moment att va p precis somannan teknik inom fljtspelet och att den r ett medel fr att uttrycka musiken.Innan var andningen fr mig ngot som inte var srskilt definierat. Iblandfungerade andningen bttre och ibland smre utan att jag hade ngon djuparefrstelse fr vad det berodde p. Jag har insett att ven andning r beroende avdagsform och fr att upprtthlla en niv dr jag knner att jag kan behrskaluftfldet s krvs det att det finns i min dagliga vning. Ett kommande arbete bliratt variera de andningsvningar jag har och bygga ut med fler fr att variera och fstimulans i vningen. Jag tror att variation och stimulans i vningen r bra fr attden ska bli s effektiv som mjligt.

Arbetet med andningen har varit ett lngsiktigt arbete och det har tagit tid innanjag har knt en trygghet i musicerandet, att luften br igenom fraserna och att litap det. I efterhand tycker jag att min andningsteknik blivit bttre ven om den rngot att fortstta arbeta med. Sven-Erik Sandlund som r min fljtlrare uppleverocks han att min andningsteknik har frbttrats vilket fr mig r en bekrftelse

p att arbetet gett resultat.

4.2.2 Hur jag anvnder mig av sngteknik i mitt framfrande av Hes FantaisieI framfrandet av Hes Fantaisiehar vad jag ftt ut genom sngen gett mig enstrre trygghet i spelet. Det beror mycket p att jag knner att jag kan styra

luftfldet p ett annat stt n tidigare och har strre kontroll ver de muskler somsamspelar vid in- och utandning. Genom detta kan jag undvika att skapa ondigaspnningar som i vissa fall direkt motverkar det jag vill uppn i musiken. Jagtycker mig ha ftt nya verktyg att jobba med nr det gller klang- och tonbildningvilket har underlttat bland annat i snabba lpningar genom registren fr att

behlla en enhetlig klang. Detta har bidragit till att den musikaliska upplevelsenfr mig r att jag knner mig friare i mitt spel och i hgre grad kan fokusera p attuttrycka musiken snarare n att vara begrnsad av luftkapaciteten och luftfldet.

Vid jmfrelse av inspelningen som gjordes i november under arbetets gng ochden sista inspelningen som gjordes i februari, tycker jag mig kunna hra skillnad i

det musikaliska resultatet som speglar min upplevda frndring i mitt spel.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

36/38

31

Inspelningarna har dock inte gjorts under samma akustiska frhllanden, d dentidiga inspelningen gjordes i ett vningsrum och den sista i konsertlokal vilket gr

att de inte r helt jmfrbara med varandra.

4.3 Andning som en del av musikalisk interpretationBland fljtister diskuteras ibland andningar med avseende p att de r frhgljudda. De kan dock inte vara ljudlsa. Oftast hrs andningar mer eller mindreoch jag upplever att det r allmnt accepterat att andningarna hrs. Andning kanfungera som musikaliskt uttryck och bde frstrka musiken och vara ett hinderom den inte sker p ett fr musiken frdelaktigt stt. Jag upplever att det r olikahur man inom respektive instrument frhller sig till andningar som hrs somstrande eller inte.

Vid inspelningar av erknda fljtister hrs i de flesta fall inandningar och fr migpersonligen r det ngot som jag vant mig vid och upplever vara en del avfljtspelet. Jag har inte helt lyckats f bort ljudet av mina inandningar ven om jagupplever att det blivit bttre. I det andra avsnittet ur Hes Fantaisie hrs de flestaav andningarna mer eller mindre och jag andas dessutom ngot oftare n vad somursprungligen var tnkt och utskrivet i noterna. Frgan som vcks r om det strdet musikaliska uttrycket eller inte och fr mig r det en avvgningsfrga. Iblandkan en hrbar andning som grs i affekt och i karaktr med musiken tillfra endimension i det musikaliska uttrycket, medan en motsvarande andning i ett styckeav lugnare karaktr snarare uttrycker det motsatta. I den senare inspelningen avstycket upplever jag inte andningarna som alltfr strande i frhllande till

uttrycket, ven om vissa andningar i avsnitt tv skulle kunnat vara mer diskreta.Jag upplever generellt att andningen i den senare inspelningen r mindreframtrdande n i den tidigare. Jag hoppas att det beror p att min andningsteknikhar frbttrats, men en del beror frmodligen ocks p den lokal som inspelningengjordes i. Den andra inspelningen gjordes i en lokal med mycket efterklang vilketgr att andningarna blir mindre framtrdande jmfrt med en lokal med mindreefterklang.

Hrbara andningar i musiken r inte bara en frga om interpretation utan ocks enfrga om hur kroppen fysiologiskt fungerar p bsta stt. Genom att jobba medsng har jag blivit medveten om att hrbar andning ses som ett tecken p att den

inte sker helt avspnt och att kroppen inte r i balans. Frgan r om det gr attandas ljudlst nr man spelar fljt. Fr mig gr det inte att ge ett svar p. Det som

jag upplever som ett problem och de gnger d andningen oftast r hrbar, r dden mste ske snabbt och samtidigt ge mycket luft. En infallsvinkel r att fljt ochsng r tv olika instrument och har sina egna mjligheter och begrnsningar trotsvergripande likheter. Om ofrmgan att utfra ljudlsa inandningar p fljt beror

p att jag nnu inte lrt mig behrska andningen helt eller p instrumentensolikheter vet jag inte.

Sammanfattningsvis tycker jag att en god andningsteknik r efterstrvansvrd fratt inte begrnsas i det musikaliska uttrycket. Dremot fr inte ljudlsa andningar

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

37/38

32

bli ett sjlvndaml utan br fungera som ett konstnrligt val eller som ett resultatav uttrycka musiken d det krvs en lufteffektiv andning.

4.4 Arbetets framtida betydelse fr mitt musicerandeFr mig har det musikaliska arbetet inneburit en frdjupning och frkovring inomomrden som jag personligen tycker r bland de mest grundlggande i fljtspelet.Jag tror och hoppas att arbetet bde fr mig sjlv och fr andra kan bidra till denindividuella utvecklingen genom att belysa och stta det egna konstnrliga arbeteti nytt perspektiv. Frhoppningsvis kan det ge en ingng till nya reflektioner verden egna vningsprocessen och inspiration att anvnda det i det egnamusicerandet och i samspel med andra.

Nr det gller arbetets allmnna betydelse r det svrt att gra en generell eller

allmngiltig bedmning. D arbetet till viss del rr sig om individuell utvecklinginom det egna instrumentet, varierar dess betydelse frn individ till individ, menen vergripande reflektion kan gras ver vilka som kan tnkas dra nytta av det.Allmnt kan arbetet vara av intresse fr fljtister intresserade av andning ochresonans och hur detta pverkar fljtspelet. I arbetet har jag utgtt frn generella

problem inom mitt fljtspel dr detta arbete varit till hjlp och ett stt bland andraatt komma tillrtta med problemen. Frmodligen har fler fljtister n jag ngongng upplevt problem med andning och att det pverkar den musikaliskainterpretationen och upplevelsen av musicerandet.

Avslutningsvis har arbetet gett mig mjlighet att p ett djupare plan utforska

omrden som jag tycker r viktiga inom fljtspelet genom att lra av andra och ettannat instrument. Det r ngot jag tar med mig och frhoppningsvis kan utveckla ividare musicerande i vad som r en stndigt pgende process.

7/25/2019 LTU-EX-2015-103409160

38/38

ReferenserBrown, O. (1996).Discover your voice: how to develop healthy voice habits. San

Diego: Singular Pub. Group.

Malde, M., Allen, M. & Zeller, K. A. (Red.) (2009). What every singer needs toknow about the body. San Diego, CA: Plural Pub.

Wilkinson, F. (1984). The physical flute: Creative techniques for the developmentof tone, vibrato and pitch control. Ontario:Mayfair Music Publications.

NoterHe, Georges. (2009). Fantaisie pour flte et piano.Paris: ditions Costallat

Grard Billaudot diteur.