Buddhism i gymnasieskolan En studie om undervisningens innehåll ...
Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasie ...
Transcript of Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasie ...
Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasie-
gemensamma ämnen
GYMNASIESKOLAN
Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasie -
gemensamma ämnen
Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan
Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program
Förordning (SKOLFS 2010:261) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena
Skolverket har gjort några korrekturändringar i texten.
Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: [email protected] www.fritzes.se
ISBN: 978-91-38325-94-0Foto: Michael McLainForm: Ordförrådet AB Tryck: Tryckt hos ett klimatneutralt företag – Edita, Västerås 2011Stockholm, december 2011
Innehåll
1. Skolans värdegrund och uppgifter .............................................. 5
2. Övergripande mål och riktlinjer ................................................... 9
2.1 Kunskaper ............................................................................... 9
2.2 Normer och värden ................................................................. 11
2.3 Elevernas ansvar och inflytande............................................... 12
2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv .................................... 13
2.5 Bedömning och betyg ............................................................. 14
2.6 Rektorns ansvar ..................................................................... 15
3. Examensmål för alla nationella program ................................... 17
3.1 Barn- och fritidsprogrammet .................................................... 17
3.2 Bygg- och anläggningsprogrammet ........................................... 19
3.3 El- och energiprogrammet ....................................................... 21
3.4 Fordons- och transportprogrammet .......................................... 23
3.5 Handels- och administrationsprogrammet ................................ 25
3.6 Hantverksprogrammet ............................................................ 27
3.7 Hotell- och turismprogrammet ................................................. 29
3.8 Industritekniska programmet ................................................... 31
3.9 Naturbruksprogrammet ........................................................... 33
3.10 Restaurang- och livsmedelsprogrammet ................................. 35
3.11 VVS- och fastighetsprogrammet ............................................. 37
3.12 Vård- och omsorgsprogrammet .............................................. 39
3.13 Ekonomiprogrammet ............................................................ 41
3.14 Estetiska programmet .......................................................... 43
3.15 Humanistiska programmet .................................................... 45
3.16 Naturvetenskapsprogrammet ................................................ 47
3.17 Samhällsvetenskapsprogrammet ........................................... 49
3.18 Teknikprogrammet ................................................................ 51
4. Gymnasiegemensamma ämnen ................................................ 53
4.1 Engelska ............................................................................... 53
4.2 Historia ................................................................................. 66
4.3 Idrott och hälsa ...................................................................... 83
4.4 Matematik ............................................................................. 90
4.5 Naturkunskap ...................................................................... 126
4.6 Religionskunskap ................................................................. 137
4.7 Samhällskunskap ................................................................. 143
4.8 Svenska .............................................................................. 160
4.9 Svenska som andraspråk ...................................................... 182
5
1. Skolans värdegrund och uppgifter
Grundläggande värdenSkolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbild-ningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervis-ningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom indi-videns fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förståelse och medmänsklighetSkolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion el-ler annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlig-het och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations-gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befäs-tas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medve-tenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.
6
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPGIFTER
Saklighet och allsidighetSkolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till så-dana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem.
Alla som verkar i skolan ska alltid hävda de grundläggande värden som anges i skol-lagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
En likvärdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elev-ernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning.
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.
Rättigheter och skyldigheterDet är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbets-former och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.
Skolans uppdragHuvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsätt-ningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.
Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbe-reda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer bestän-diga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla
7
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPGIFTER
omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.
Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möj-ligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kom-munikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsu-mentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.
Utvecklingen i yrkeslivet innebär bland annat att det behövs gränsöverskridanden mel-lan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbild-ningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden.
Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhåll-ningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett glo-balt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om den europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för sam-tiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande.
8
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPGIFTER
Kunskaper och lärandeSkolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskaps-begrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskaps-utveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och sam spelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen.
Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper.
Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan.
Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.
Varje skolas utvecklingSkolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer.
Samarbetet med de obligatoriska skolformerna och med universitet och högskolor ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt kommunal vuxenut-bildning. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildning-ens kvalitet. Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas profes-sionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas.
9
2. Övergripande mål och riktlinjer
I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen.
2.1 KUNSKAPER
Mål
Det är skolans ansvar att varje elev
• på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet,
• på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller
• som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.
Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan
• tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan an-vända dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv,
• kan använda sina kunskaper som redskap för att
– formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem,
– reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och
– lösa praktiska problem och arbetsuppgifter,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
• kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,
• har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa,
10
• har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,
• har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
• har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
• har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
• har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
• har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv,
• kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och
• kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt,
• uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.
Läraren ska
• utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära,
• i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande,
• tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas,
• se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv,
• stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter,
• samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen,
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
11
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
• i undervisningen utnyttja de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,
• i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
– utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,
– får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
2.2 NORMER OCH VÄRDENEnligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränk-barhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät-tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde och integritet,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livs villkor, kultur, språk, religion och historia,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
12
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land,
• aktivt främja likabehandling av individer och grupper,
• uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och
• visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt.
Läraren ska
• klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser,
• öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa,
• klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och
• tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen.
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEEnligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
• utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
• utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och
13
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
• stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren ska
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande,
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,
• uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det,
• låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.
2.4 UTBILDNINGSVAL – ARBETE OCH SAMHÄLLSLIVGymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbild-ningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen.
Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informa-tionen till skolan och eleverna.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering,
• medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,
• ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha,
14
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
• har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och
• är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket.
Riktlinjer
Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,
• bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke,
• informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund,
• i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan,
• i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,
• utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås,
• i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
• bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar.
2.5 BEDÖMNING OCH BETYGBetyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och
• kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen.
15
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
Riktlinjer
Läraren ska
• fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna,
• samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och
• redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.
Läraren ska vid betygssättningen• utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de
nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs,
• beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och
• utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
2.6 REKTORNS ANSVAREnligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbild-ningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
• utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och att återvändsgränder i studiegången undviks,
• lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar,
• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
• utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel,
• undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta,
• eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt får stöd att formulera mål för sina studier,
16
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
• skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov,
• lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,
• samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier,
• samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning,
• studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke,
• stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen,
• skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen,
• vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång,
• skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och
• eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.
17
3. Examensmål för alla nationella program
3.1 BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET
ExamensmålBarn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritids- och friskvårdssektorn. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för hög-skolestudier inom dessa områden.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Utbildningen ska leda till att eleverna, beroende på inriktning, kan möta, assistera och stödja barn, ungdomar eller vuxna i deras utveckling.
Kunskaper om människors hälsa och levnadsvanor och om olika former av hälso-främjande arbete är också centralt inom programmet. Arbetsmiljö- och arbetsorganisa-tionsfrågor ska ingå i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.
Kännetecknande för de verksamheter som programmet utbildar för är samverkan, samarbete och kommunikation. För att arbeta med människor krävs bland annat förmåga att lyhört, kreativt och med omdöme skapa optimala förutsättningar för alla människors delaktighet och lärande. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att särskilt utveckla dessa förmågor.
Verksamheternas betoning på arbete med människor gör att ett etiskt förhållningssätt ska vara centralt i utbildningen. Kunskaper om grundläggande demokratiska värden och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är viktiga i de verk-samheter som utbildningen förbereder för. Genom utbildningens betoning på möten mellan människor ska eleverna ges möjlighet att reflektera över och diskutera sociala och kulturella frågor.
Flera av de verksamheter som programmet utbildar för innebär arbete med männis-kors hälsa. Därför ska utbildningen leda till att eleverna utvecklar ett hälsofrämjande förhållningssätt. Eleverna ska också utifrån kunskaper om människors lärande och levnadsmiljöer kunna analysera och reflektera över människors olika levnadsvillkor och möjligheter att utvecklas. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.
Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Eleverna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå.
18
Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbets-former och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd. Utbild-ningen kan även förbereda för eget företagande inom området.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Barn- och fritidsprogrammet har tre inriktningar.
Inriktningen fritid och hälsa ska ge kunskaper om människors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Den ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna.
Inriktningen pedagogiskt arbete ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Den ska förbereda eleverna för arbete till exempel som barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan.
Inriktningen socialt arbete ska ge kunskaper om sociala processer och förhållanden och om socialpolitiska områden. Den ska förbereda eleverna för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevakningsområdet.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET
19
3.2 BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET
ExamensmålBygg- och anläggningsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från program-met ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom något av bygg- och anläggningsbranschens yrken, till exempel som anläggningsarbetare, anläggnings-maskinförare, byggnadsarbetare, byggnadsmålare eller plåtslagare.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering. Eftersom bygg- och anläggningsarbete påverkar samhällets infrastruktur och de miljöer man vistas i ska utbildningen ge kunskaper om ett rationellt, säkert och miljömässigt håll-bart byggande. Utbildningen ska också ge kunskaper om branschens olika yrken och arbetsprocesser samt om entreprenörskap och företagande, vilket ger en god grund för samverkan på arbetsplatsen och med kunder.
Byggarbetsplatsen är föränderlig och arbetet sker både inomhus och utomhus. Dess-utom förändras och utvecklas arbetsmetoder, material, verktyg och hjälpmedel. Detta ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande i arbetslivet. Ut-bildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra. Arbetet ska genomföras på ett ergono-miskt, hälsosamt och säkert sätt för att förebygga förslitningar och andra arbetsskador. Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser.
Bygg- och anläggningsbranschen hanterar stora ekonomiska värden. Arbetet genom-förs utifrån kundens beställning och i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och an-dra bestämmelser. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra arbetet med tidsenliga me-toder och hjälpmedel. Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions- och livscykelkostnader. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att lösa problem i det dagliga arbetet och att ta till vara erfarenheter av tidi-gare byggprojekt.
Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av sin egen och yrkets betydelse i arbets- och samhällslivet. I samarbetet på arbetsplatsen och i kundrelationer ställs krav på kommunikationsförmåga och förståelse för andra människor och andra yrkesgrupper. Eleverna ska därför i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
20
Inriktningar
Bygg- och anläggningsprogrammet har fem inriktningar.
Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskaper i markarbeten som schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete och ballast samt trafikkunskap.
Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggna-tion av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner.
Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar.
Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvän-diga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden.
Inriktningen plåtslageri ska ge kunskaper i byggnads- och ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET
21
3.3 EL- OCH ENERGIPROGRAMMET
ExamensmålEl- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med automatiserade produktions-system, system för energi-, miljö- och vattenteknik eller dator- och kommunikations-system, eller för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhälls-viktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-, energi- och v attensystem. Den ska därför ge kunskaper om el- och energiteknik och automation samt färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom dessa arbetsområden. Dator- och kommunikationsteknik och samhällets IT- infrastruktur ska också vara centralt inom utbildningen.
Säkerhetsfrågor är av yttersta vikt för arbete inom de olika yrkesområdena. Ut-bildningen ska därför leda till att eleverna blir väl förtrogna med nationella och inter nationella överenskommelser om teknologi, informationssäkerhet, standarder, arbetssäkerhet och arbetsmiljö.
Utbildningen ska träna eleverna i att göra medvetna val, exempelvis att kunna använda rätt material och verktyg samt att kunna planera och utvärdera en arbetsprocess. Ut-bildningen ska vidare leda till att eleverna förstår vikten av att kunna dokumentera och gå systematiskt till väga för att lösa problem. Allt el-, energi-, automations- och dator-tekniskt kunnande bygger på naturvetenskapliga principer. Att kunna utföra korrekta beräkningar är en förutsättning för yrkesutövningen. Utbildningen ska därför utveckla elevernas matematiska kunskaper.
Utbildningen ska ge kunskaper om hur eleverna kan bidra till yrkets, företagets och samhällets utveckling såväl nationellt som lokalt. Internationaliseringen inom el-, energi-, automations- och datorbranscherna kräver förmåga att använda språk. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.
I yrkeslivet kommer eleverna att möta olika människor och ansvara för att ett profes-sionellt arbete utförs, ofta i samarbete med andra yrkesgrupper. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att samarbeta med andra, bemöta kunder, ge service och att skickligt utföra arbete både på företag och i människors hem. Inom bran-scherna är både storföretag och enpersonsföretag vanliga. Utbildningen ska därför ge kunskaper om företagandets villkor, ekonomi samt direkt och indirekt miljöpåverkan.
Arbetsmiljöfrågor ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
22
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
El- och energiprogrammet har fyra inriktningar.
Inriktningen automation ska ge systemorienterade kunskaper i brytningen mellan elektroteknik, datorteknik samt drift- och underhållsteknik. Detta innebär att inrikt-ningen ska utveckla elevernas förmåga att planera, installera och sätta automatiserade produktionssystem i drift. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att yrkesmässigt arbeta med underhållsarbete och felsökning i industriella anläggningar. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel automationstekniker, processtekniker, industrielektriker och mekatroniker.
Inriktningen dator- och kommunikationsteknik ska ge kunskaper i att yrkesmässigt installera, administrera, underhålla och reparera dator- och kommunikationssystem samt kunskaper om informationssäkerhet. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel nätverkstekniker, teknisk säljare, supporttekniker och servicetekniker.
Inriktningen elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera el-anläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.
Inriktningen energiteknik ska ge kunskaper i att genomföra drift- och underhållsar-beten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. Inriktningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och process-branscherna. Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
EL- OCH ENERGIPROGRAMMET
23
3.4 FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET
ExamensmålFordons- och transportprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från program-met ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel mekani-ker, yrkesförare, lager- eller terminalarbetare.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om tekniken i olika fordon eller att hantera transporter. Inom området fordonsteknik behandlas fordons funktion och konstruktion samt diagnostik, reparation och service av fordon. Inom området transport behandlas transporter med hjälp av fordon och hantering av gods på lager och i terminal.
Snabb teknisk utveckling utmärker de yrken som utbildningen leder till. Den tekniska utrustningen blir också alltmer komplex, specialiserad och anpassad till det specifika fordonet eller yrkesområdet. Avancerad teknik och olika sätt att organisera arbetet kräver förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och till att ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket. Eleverna ska också utveckla kunskaper om och färdigheter i att välja rätt utrustning och metod för att utföra arbetsuppgifter med hänsyn till miljö, kvalitet, säkerhet och ekonomi.
Kunskaper om olika datasystem behövs inom alla de yrken utbildningen leder till. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att använda datorer och data-system på det sätt yrket kräver.
Utvecklingen inom de yrken som utbildningen leder till innebär att en person ensam arbetar med många skilda uppgifter i verksamheten, där olika typer av problem kan uppstå. Det ställer höga krav på förmåga till självständig problemlösning. Inom de yrken utbildningen leder till har dock inte alltid en person all den kunskap som krävs för att lösa en viss uppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet. Utbildningen ska ge eleverna möjlig-het att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och därigenom få en förståelse av sin egen yrkesutövning och yrket i stort.
Utbildningen ska ge eleverna färdigheter i att hantera och utveckla relationer med både medarbetare och kunder. Eleverna ska också utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer med ett ordförråd som är relevant för yrket i både svenska och engelska. Dessutom ska eleverna utveckla sin förmåga att dokumentera sitt arbete enligt de krav som finns inom branschen.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om nationella och internationella över-enskommelser, lagar och andra bestämmelser inom valt yrkesområde. Dessa kunskaper är till exempel viktiga för att skapa en bra arbetsmiljö och förebygga arbetsskador.
24
Eleverna ska dessutom utveckla förmågan att genomföra olika arbetsuppgifter utifrån krav på hållbar utveckling.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Fordons- och transportprogrammet har fem inriktningar.
Inriktningen godshantering ska ge kunskaper inom system för godshantering och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som lager- eller terminalarbetare.
Inriktningen karosseri och lackering ska ge kunskaper i lackering av fordon samt diagnostik och reparation av karosserier. Inriktningen kan leda till arbete som bil skadereparatör eller billackerare.
Inriktningen lastbil och mobila maskiner ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner. Inriktningen kan leda till arbete som lastbilsmekaniker eller maskinmekaniker.
Inriktningen personbil ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av lätta fordon. Inriktningen kan leda till arbete som personbilsmekaniker.
Inriktningen transport ska ge kunskaper inom trafikkunskap, transportsystem och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som yrkesförare.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET
25
3.5 HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET
ExamensmålHandels- och administrationsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från pro-grammet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom handelsyrken som till exempel säljare, inköpare och butiksledare, eller inom administrativa yrken som till exempel personal-, ekonomi- och IT-administratör.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Den ska också utveckla deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom yrkesområden som försäljning, inköp och varuflöden, service, ekonomiuppföljning och företagande.
Handel omfattar försäljning och logistik, marknadsföring och produktkunskap, branschkunskap, kundservice och affärsutveckling i olika former. Administration omfattar administrativt arbete och organisation i företag och offentlig förvaltning, kommunikation, kundservice samt konferens- och receptionsarbete. Inom både handel och administration finns möjligheter att starta och driva företag och därför ska utbild-ningen utveckla elevernas kunskaper om entreprenörskap och eget företagande.
Handel och administration förutsätter kontakter mellan människor och länder och det personliga mötet är viktigt. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att möta människor i såväl affärs- som medarbetarrelationer. Eleverna ska få möjlighet att formulera och kommunicera synpunkter och budskap både muntligt och skriftligt samt med hjälp av olika medier. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera och värdera information från olika branscher och områden. Den ska utveckla elevernas färdigheter i att använda IT på ett situationsanpassat sätt. Utbildningen ska också ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.
Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsrätt, arbetsmiljö och diskrimineringsfrågor i arbetslivet. Eleverna ska också få kunskaper om vilka faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande.
I yrkesrollen ingår att ta ett eget ansvar och handla med omdöme. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att handla på ett etiskt sätt i sin kommande yrkesroll. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och metoder och därigenom förbereda sig för fortsatt lärande i yrkeslivet och få en förståelse av verksamheten och yrkesrollen. Inom yrkes-området ska eleverna även kunna diskutera och reflektera kring miljöaspekter och företagets roll i samhället. Genom att arbeta projektinriktat ska elevernas handlings-förmåga och företagsamhet utvecklas.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet
26
samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Handels- och administrationsprogrammet har två inriktningar.
Inriktningen administrativ service ska ge fördjupade kunskaper för arbete med admi-nistrativa och organisatoriska arbetsuppgifter inom företag och offentlig förvaltning. Inriktningen kan leda till arbete inom till exempel personaladministration och organi-sation, kommunikation, ekonomi, konferens- och receptionsarbete eller kundservice.
Inriktningen handel och service ska ge fördjupade kunskaper för arbete inom detalj- och partihandel. Inriktningen kan leda till arbete inom till exempel försäljning och marknadsföring, butikskommunikation, butiksledning, inköp och logistik eller kundservice.
Båda inriktningarna kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET
27
3.6 HANTVERKSPROGRAMMET
ExamensmålHantverksprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska elev-erna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom floristyrket, frisörbranschen, snickeribranschen, textilbranschen eller branschen inom det valda hantverket.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i hantverksproces-sen. Det innebär att kunna genomföra vanligt förekommande arbetsuppgifter från idé till färdig produkt, dvs. att identifiera behov, planera med skiss eller ritning, välja och hantera verktyg, material och tekniker, genomföra och redovisa arbetet samt analysera och utvärdera resultatet. Som förberedelse för arbete inom det hantverksområde som eleven har valt ska även formgivning, entreprenörskap, kommunikation och service ingå i utbildningen. Hantverkskunnande och estetiskt tänkande samspelar i skapan-deprocessen och ska därför genomsyra utbildningen. Utbildningen ska också leda till att eleverna förstår hantverkarens roll i samhället samt får insikt i vilka konsekvenser hantering och val av material får för människor och miljö.
Inom alla hantverksyrken är personlig prägel, teknisk skicklighet, kvalitet och design centralt. I utbildningen ska eleverna därför ges möjlighet att öva hantverksyrkets olika moment och tekniker och förstå yrkets karaktär, hantverkstraditioner och utveck-lingsmöjligheter. De ska få utveckla sin känsla för färg, form och komposition samt använda de digitala tekniker som förekommer i yrket.
Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att använda yrkets fackspråk och kommunicera och samverka med kunder, uppdragsgivare och leverantörer. Eleverna ska lära sig ett serviceinriktat förhållningssätt och att utföra arbetet med kvalitet och ansvarskänsla samt att kunna arbeta enligt gällande arbetsmiljölagar och föreskrifter.
Hantverksyrkets specifika karaktär kräver att teori och praktik samverkar och att eleverna får öva sin förmåga att lösa problem. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera och utvärdera det egna arbetet och lärandet samt förmåga att självständigt välja till exempel material och tekniker. Utbildningen ska också bidra till att eleverna får kännedom om det valda hantverksyrkets möjligheter på en inter-nationell arbetsmarknad.
Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérike-dom, självständighet, personligt ansvarstagande, samarbetsförmåga och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge kunskaper om entreprenörskap och företagande, från grundläggande företagsekonomi och marknadsföring till att skapa och behålla en kundkrets.
Eleverna ska få förutsättningar att utvecklas inom yrket och bli väl förberedda inför framtida förändringar genom att lära sig materialens olika egenskaper, material-utveckling, tekniker och teknikutveckling, men också genom kunskaper om tradition och kulturarv.
28
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Hantverksprogrammet har fem inriktningar.
Inriktningen finsnickeri ska ge kunskaper om och färdigheter i tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner samt kunskaper om material som används inom branschen. Inriktningen kan leda till arbete inom snickeribranschen.
Inriktningen florist ska ge kunskaper om och färdigheter i att kombinera olika material för att skapa blomsterarbeten av teknisk och estetisk kvalitet, samt ge kunskaper om krukväxter, snittblommor och övrigt förekommande material inom branschen. In-riktningen kan leda till arbete inom floristyrket.
Inriktningen frisör ska ge kunskaper om och färdigheter i olika behandlingar, tekniker och hantering av verktyg samt kunskaper om material som förekommer inom bran-schen. Inriktningen kan leda till arbete inom frisörbranschen.
Inriktningen textil design ska ge kunskaper om och färdigheter i konstruktion, till verkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner samt kunskaper om material som används inom hantverksområdet. Inriktningen kan leda till arbete inom textilbranschen.
Inriktningen övriga hantverk ska ge kunskaper om och färdigheter i arbetsuppgifter, tekniker och hantering av verktyg samt kunskaper om material som förekommer inom den valda profilen. Inom inriktningen är ett stort antal hantverksyrken representerade, till exempel glasblåsare, guld- eller silversmed, stylist och tapetserare.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Det ska innefatta hant-verksprocessens steg från idé till färdig produkt.
Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkes-kunnande i företagsliknande arbetsformer.
HANTVERKSPROGRAMMET
29
3.7 HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET
ExamensmålHotell- och turismprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hotell-, konferens- och turismnäringen.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Den ska också utveckla elevernas kunskaper i kommunika-tion, marknadsföring, försäljning och entreprenörskap. För att ge god service och möta gäster och kunder på ett yrkesmässigt sätt krävs kunskaper om människors behov och traditioner i olika situationer. Det handlar om att vara lyhörd och flexibel i mötet med gäster och kunder med olika förväntningar på service. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att diskutera och reflektera kring hur traditioner och etiska upp-fattningar påverkar människor och deras efterfrågan på service. Eleverna ska också ges möjligheter att diskutera och reflektera kring sociala och kulturella frågor.
Arbete inom branschen ställer höga krav på goda språkkunskaper och kunskaper om resmål och resvägar. Därför ska utbildningen ge eleverna möjligheter att utveckla dessa kunskaper.
Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med planering, organisa-tion och ekonomi. Vidare ska utbildningen ge kunskaper om branschen, både natio-nellt och internationellt. Branschkunskap innefattar bland annat kunskaper om vilka aktörer som finns och deras roller, besöksnäringens bakgrund, nuvarande omfattning och framtida möjligheter, påverkan på miljön samt kunskaper om de lagar och andra bestämmelser som ska tillämpas inom området. Arbetsmiljö- och arbetsorganisations-frågor ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.
I yrkesrollen ingår att ta personligt ansvar och att handla med gott omdöme. Utbild-ningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera, kritiskt granska och värdera information samt informera andra både muntligt och skriftligt och med hjälp av olika medier. Eleverna ska också diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och metoder och därigenom förbereda sig för fortsatt lärande i yrkes-livet och få en förståelse av verksamheten och yrkesrollen.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
30
Inriktningar
Hotell- och turismprogrammet har två inriktningar.
Inriktningen hotell och konferens ska ge kunskaper för arbete inom ett hotells olika avdelningar och inom konferensverksamhet. Den ska ge fördjupade kunskaper i service och bemötande samt förmåga att organisera, planera och genomföra möten och evenemang. Inriktningen kan till exempel leda till arbete i reception samt med våningsservice, konferens, mässor och evenemang och försäljning.
Inriktningen turism och resor ska ge kunskaper för arbete med turistinformation, organisation och planering av resor, aktiviteter och upplevelser av olika slag, till exempel natur- och kulturturism. I inriktningen betonas förmåga att informera samt förmåga att organisera och leda aktiviteter och resor. Dessutom betonas kunskaper om resmål och resvägar. Inriktningen kan till exempel leda till arbete med turistinforma-tion och guidning, upplevelser och aktiviteter samt reseplanering, resebyråarbete och försäljning.
Båda inriktningarna kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET
31
3.8 INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET
ExamensmålIndustritekniska programmet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom områden som processinrik-tad eller maskinell materialbearbetning och produktframställning, driftsäkerhet och underhåll samt svetsning och annan sammanfogning.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper inom industriell teknik och industri-teknisk produktion. Den ska utveckla elevernas förmåga att använda utrustning, be-arbeta material, hantera industritekniska processer samt arbeta med kvalitetssäkring för såväl produktion som färdig produkt. Utbildningen ska också ge eleverna kunskaper om helheten i den industriella verksamheten för att göra det möjligt för dem att delta såväl i produkt- och produktionsplanering som i själva produktionen.
Inom området industriell teknik ska utbildningen ge kunskaper om sammanhangen i produktionsleden och produktionsutrustningens funktion, användning och skötsel samt om hur produktionen och tekniken påverkar människor och miljö. Inom om-rådet industriteknisk produktion ska utbildningen ge kunskaper om arbetets organi-sation, produktionsekonomi, resursanvändning samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Eleverna ska få kunskaper om betydelsen av att i sitt arbete följa regler och arbeta kvalitets- och säkerhetsmedvetet samt noggrant. Utbildningen ska också ge kunskaper om hur en idé utvecklas till färdig produkt samt om produktens funktion och utveck-ling till dess den förstörs eller återvinns.
Industriell produktion förutsätter råvaror och energi. Utbildningen ska leda till att eleverna får insikter om sina och företagens möjligheter att genom val av material, metod och teknik påverka förbrukningen av både råvaror och energi.
Valen ska göras med hänsyn till såväl hållbar utveckling ur lokala och globala aspekter som företagsekonomi.
Det industritekniska yrkesområdet förändras snabbt och därför ska utbildningen för-bereda eleverna för fortsatt lärande i yrkeslivet. Ett företags överlevnad kan vara helt beroende av sin inre kreativa kraft att förändras. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till problemlösning och stimulera dem att upptäcka innovativa möjligheter att skapa och möta förändringar. Genom att reflektera kring erfarenheter och resultat ska eleverna utveckla förmågan att planera, genomföra, dokumentera, ut-värdera och utveckla arbetet. Samarbete med företag i regionen bidrar till utveckling av elevernas förståelse av företagandets villkor. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjlighet att överväga eget företagande som alternativ till anställning.
Industriell produktion utförs i regel av människor i samverkan. Det är därför viktigt att eleverna i utbildningen utvecklar kommunikationsförmåga och förståelse av vad samverkan betyder för produktionen. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens, eftersom arbetsgrupper inom industrin ofta är heterogena. Eleverna ska
32
vidare utveckla förmågan att i grupp ta initiativ, vara lyhörd, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk. Många industrier har internationella kontakter med manualer och beskrivningar skrivna på engelska. Engelska är också i flera fall koncern-språk. Utbildningen ska därför ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Industritekniska programmet har fyra inriktningar.
Inriktningen driftsäkerhet och underhåll ska ge kunskaper om det strategiska och syste-matiska underhållets betydelse för utrustningars funktionalitet och en säker drift. Inrikt-ningen kan leda till arbete med att analysera och säkerställa driften vid komplexa indu-strianläggningar samt arbete med dagligt underhåll av utrustningar och anläggningar.
Inriktningen processteknik ska ge kunskaper om kemiska eller mekaniska industripro-cesser, kvalitetskontroll samt styr- och reglerteknik. Inriktningen kan leda till arbete med att planera och sköta driften vid kemiska eller mekaniska anläggningar där arbetet också kan innefatta flödeskontroller, tillståndsbedömningar och kvalitetsbedömningar.
Inriktningen produkt och maskinteknik ska ge kunskaper om hantering av verktyg och industriella utrustningar samt om hantering och bearbetning av ett visst material. Inriktningen kan leda till arbete som maskinoperatör, i vilket också bedömningar av produktens utformning och kvalitet är väsentliga. Inriktningen kan också leda till mer produktnära arbete som innefattar såväl design, konstruktion som produktion.
Inriktningen svetsteknik ska ge kunskaper om och handlag med olika svetstekniker, plåtbearbetning och tillhörande arbetsmoment. Inriktningen kan leda till arbete som svetsare i många olika yrken där svetsning är efterfrågad. Det kan även leda till arbete som godkänd, internationell svetsare.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET
33
3.9 NATURBRUKSPROGRAMMET
ExamensmålNaturbruksprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska elev-erna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom naturbrukssektorn med växter, djur, mark, vatten eller skog. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom naturvetenskap, främst med koppling till naturbruk.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i att bruka naturen. Naturbruk innefattar de olika verksamheter som nyttjar och förvaltar naturresurser. Det kan till exempel vara produktion av livsmedel, växtmaterial och träråvara. Andra verksamheter är natur- och landskapsvård, fiske och vattenbruk, arbete med djur eller arbete med park- och trädgårdsmiljöer samt försäljning av varor och tjänster. Även verksamhet som syftar till rekreation och naturupplevelser ingår.
Att bruka naturen på ett sätt som främjar hållbar utveckling och vårdar ekosystemen ställer krav på såväl biologiska och ekologiska som tekniska och ekonomiska kunska-per. Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av naturens mångfald och hur olika verksamheter använder och påverkar naturen och biologiska processer. I detta ingår också kunskaper om olika energiformer och om energiomsättning. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter att kritiskt granska och reflektera över hur vi kan bruka natu-ren för en hållbar utveckling. För att utveckla naturbrukets olika verksamheter krävs innovativt tänkande, entreprenörskap och företagsamhet. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Den ska också bidra till ett globalt perspektiv på naturbruket samt ge kunskaper om internationellt samarbete.
Stora delar av yrkesområdet regleras i lagar och andra författningar. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om dessa bestämmelser. Arbetsmiljöfrågor ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja god hälsa.
Med utgångspunkt i praktiskt arbete inom naturbruk ska utbildningen utveckla elever-nas förmåga att ta initiativ och lösa problem på ett ansvarsfullt sätt. Eleverna ska kunna planera och genomföra arbetsuppgifter samt bedöma arbetsresultat utifrån kvalitet, effek-tivitet och miljötänkande. Under utbildningen ska eleverna utveckla praktiska färdigheter som kopplas till förståelse och reflektion. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att ta ställning i etiska frågor och kunna omsätta sina ställningstaganden i praktisk handling.
Naturbrukets olika yrkesområden ställer krav på kommunikation och samverkan med andra i olika sammanhang. Därför ska utbildningen bidra till elevernas kommunika-tions- och samarbetsförmåga. Genom att arbeta med språket i alla ämnen utvecklar eleverna sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt att söka, sovra och bearbeta information.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet
34
samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Naturbruksprogrammet har fyra inriktningar.
Inriktningen djur ska ge kunskaper om djur, djurs beteende och behov samt samspelet mellan djur och människa. I inriktningen ska eleverna, utifrån ett vetenskapligt syn-sätt, lära sig att arbeta yrkesmässigt med djur och att sköta djuranläggningar. Inrikt-ningen betonar sambandet mellan tekniska, biologiska och ekonomiska kunskaper för en god djurhållning. Inriktningen kan till exempel leda till arbete som hästskötare, ar-bete med hundar, arbete som djurskötare inom lantbruk eller arbete som djurvårdare.
Inriktningen lantbruk ska ge kunskaper om mark, vatten, växter, djur, ekonomi och teknik. Inriktningen ska också ge kunskaper om växternas betydelse för naturbruket, miljön och människors hälsa. I inriktningen betonas de biologiska sambanden som ligger till grund för olika verksamheter. Inriktningen ska ge kunskaper om produk-tion av varor och tjänster och om lantbrukets betydelse för landsbygdsutveckling samt miljö-, natur- och landskapsvård. Inriktningen kan till exempel leda till arbete med växtodling, lantbruksmaskiner, kombinationslantbruk eller landsbygdstjänster.
Inriktningen skog ska ge kunskaper om skogen som en förnybar och uthållig resurs. I inriktningen betonas tekniska och biologiska kunskaper för en hög avkastning med bibehållen biologisk mångfald och med höga värden på produkter och tjänster. Inriktningen skog ska också ge kunskaper om skogen för rekreation och upplevelser. Inriktningen kan till exempel leda till arbete som skogsmaskinförare, arbete med skogs maskinservice eller med skogs-, vilt- och vattenvård.
Inriktningen trädgård ska ge kunskaper om mark, växter, växtmiljöer och trädgårdens betydelse i samhället. I inriktningen betonas biologiska, tekniska, och ekonomiska kunskaper för god kvalitet på produkter och tjänster. Kunskaper om växter är centralt för allt arbete inom trädgårdsbranschen. Inriktningen kan till exempel leda till arbete med trädgårdsanläggning, odling, skötsel av utemiljöer eller med trädgårdstjänster.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
NATURBRUKSPROGRAMMET
35
3.10 RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET
ExamensmålRestaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom restaurang- och livsmedelssektorn, till exempel i restaurang, bageri och med färskvaror.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper inom de delar av restaurang- och livs-medelsbranschen där man arbetar nära kunderna med i första hand hantverksmässiga metoder, såväl traditionella som moderna. Den ska också utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i livsmedelsproduktion, matlagning och servering liksom deras kunskaper om måltiden som helhet. Måltiden som helhet är central i utbildningen eftersom de olika verksamhetsområdena samverkar för att skapa måltidsupplevelser. Oavsett om man till exempel bakar, arbetar i delikatessbutik eller på restaurang bidrar man till helheten. Utbildningen ska även ge kunskaper i arbetsmiljö, försäljning, service, hygien, näringslära, specialkoster och alkoholservering.
Arbetet nära kunderna ställer krav på goda kunskaper i kommunikation och service. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att bemöta kunder. Även kunska-per i exponering och skyltning av varor ska ingå i utbildningen. Kommunikation är en viktig del i ett fungerande lagarbete. Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att arbeta i grupp, ta initiativ, vara lyhörda, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att arbeta med planering, organisation och ekonomi.
Branschen präglas av förändring och utveckling, vilket ställer krav på kreativitet och flexibilitet. Därför ska utbildningen förbereda eleverna för fortsatt lärande i yrkeslivet samt utveckla deras förmåga att se och förstå sin egen roll i verksamheten, och att dis-kutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter. Utbildningen ska utveckla elevernas ansvarskänsla, kvalitetsmedvetenhet och företagsekonomiska förståelse. Arbetsmiljöfrågor och frågor om arbetsorganisation ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja god hälsa. Utbildningen ska ge eleverna de kunskaper som behövs för att arbeta arbetsmiljöriktigt, säkert och i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.
Livsmedels- och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska kunskaper om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är av tradition en del av en internationell arbetsmarknad. Utbildningen ska därför ge eleverna kännedom om arbete i andra länder och möjligheter till fördjupade studier i engelska. Branschen har dessutom en regional anknytning, med fokus på närliggande produktion och lokala traditioner, vilket ska återspeglas i utbildningen.
Branschen kännetecknas av många olika typer av företag. Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérikedom och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge kunskaper om entreprenörskap och företagande. Utbildningen ska
36
dessutom leda till en fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer. De etiska frågeställningarna ska även om -fatta de tidigare stegen i produktionskedjan, som djurhållning, odling, transport och förädling.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Restaurang- och livsmedelsprogrammet har tre inriktningar.
Inriktningen bageri och konditori ska ge kunskaper framför allt för arbete inom den hantverksmässiga delen av dessa näringar. Den ska ge de kunskaper som behövs för såväl små- som storskalig verksamhet. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som bagare eller konditor.
Inriktningen färskvaror, delikatesser och catering ska ge kunskaper inom livsmedels-området, i syfte att sälja, och om måltiden och dess delar som råvaruval, tillagning, drycker, dukning och uppläggning. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som matinformatör eller säljare med specialisering mot exempelvis matlagning, bageri eller konditori.
Inriktningen kök och servering ska ge kunskaper inom matlagning i offentlig eller privat restaurangverksamhet, servering och bararbete samt arbete inom besöksnäringen. In-riktningen kan till exempel leda till yrken som kock, kallskänka, servitris eller servitör.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET
37
3.11 VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET
ExamensmålVVS- och fastighetsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom sektorerna fastighet, kyl- och värmepump, ventilation samt VVS.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i installation, felsökning, reparation, drift och underhåll samt förvaltning av fastigheter, tekniska anläggningar och sys-tem, som till exempel värme-, ventilations- och kylsystem. Den ska också ge eleverna kunskaper i reglerteknik och energioptimering av anläggningar samt utveckla deras förmåga till systemtänkande. Även planering, genomförande och dokumentation av arbetsuppgifter samt kvalitetssäkring och utvärdering av utförda uppdrag ska ingå i utbildningen. Dessutom ska utbildningen ge eleverna kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser samt kännedom om nationella och internationella bestäm-melser som gäller för yrket.
Utbildningen ska öka elevernas miljömedvetenhet och utveckla deras förmåga att om-sätta kunskaper om miljö, ekologi och resursanvändning i praktisk handling. Eleverna ska ges möjligheter att förstå hur effektiv energianvändning leder till en hållbar ut-veckling. Vid nybyggnad, omvandling av det befintliga byggnadsbeståndet, reparation, underhåll och installation krävs kunskaper om vilka system och produkter som är mest energieffektiva och hur man arbetar med mesta möjliga miljöhänsyn.
Många arbetsuppgifter inom yrkesområdena innebär kontakter med entreprenörer, beställare och kunder. Det ställer krav på social förmåga och känsla för service. Där-för ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att kommunicera och samverka med andra människor och andra yrkesgrupper. Utbildningen ska också utveckla serviceför-måga, kvalitetsmedvetenhet och kreativitet. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.
Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och utvärdera det egna arbetet i relation till kvalitets- och säkerhetskrav. Färdighetsträning i yrket ska vara en väsentlig del av utbildningen och ska genomföras på ett sådant sätt att eleverna lär sig utföra uppgifter såväl självständigt som tillsammans med andra. Utbildningen ska även ge eleverna möjlighet att arbeta med både nya och beprövade material och arbetsmetoder.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
38
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
VVS- och fastighetsprogrammet har fyra inriktningar.
Inriktningen fastighet ska ge fördjupade kunskaper om uppbyggnad av system i energi-tekniska anläggningar samt om funktioner hos system med tillhörande komponenter och den tekniska dokumentation som används i yrket. Den ska också ge fördjupade kunskaper i service, drift och underhåll samt utomhus- och inomhusmiljö. Inriktning-en ska ge fördjupade kunskaper för att kunna kommunicera med beställare och kunder i olika boendemiljöer. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel fastighets-tekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd.
Inriktningen kyl- och värmepumpsteknik ska ge fördjupade kunskaper i installation, service, drift och underhåll av olika anläggningar, till exempel isbanor, kyl- och frys-diskar och värmepumpar. Den ska ge grundläggande kunskaper om energioptimering och utveckla förmåga till systemtänkande. Inriktningen ska ge eleverna kunskaper om miljö och säkerhet, särskilt gällande hantering av köldmedier. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel kylmontör eller kyltekniker inom bland annat fastighet och industri.
Inriktningen ventilationsteknik ska ge fördjupade kunskaper i service, drift och under-håll samt mätning och injustering. Den ska ge fördjupade kunskaper om hur olika ventilationssystem fungerar samt hur man utför felsökning och åtgärdar fel med hjälp av rätt typ av utrustning och verktyg. Inriktningen ska utveckla förståelse av plan- och sektionsritningar för installationer, flödesscheman samt styr- och reglerscheman. Den ska också ge kännedom om vikten av fungerande ventilation för att uppnå god inom-husmiljö. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel ventilationstekniker.
Inriktningen VVS ska ge fördjupade kunskaper i installation, service och underhåll av till exempel värme- och sanitetssystem. Den ska ge eleverna kunskaper för att bygga system med givna funktioner och enligt gällande installationsregler och bygglagstift-ning. Inriktningen ska även ge fördjupade kunskaper om energi- och miljöfrågor samt om säkerhet inom VVS-teknik. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel montör inom områdena VVS, industrirör och isolering av tekniska installationer.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET
39
3.12 VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET
ExamensmålVård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom främst dessa områden.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård, omvårdnad och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Inom vård och omsorg arbetar man med att bevara eller återställa människors hälsa och stödja de-ras förmåga att utveckla sina resurser. Arbetet utgår från en människosyn som betonar människors lika värde, mänsklig värdighet, livskvalitet och välbefinnande. Utbildning-en ska därför utveckla elevernas kunskaper om människan i olika åldrar ur biologiska, psykologiska, sociala, kulturella och existentiella aspekter vid hälsa, ohälsa och funk-tionsnedsättning. I yrkesutövningen kombineras kunskaper från olika ämnesområden som medicin, pedagogik, sociologi, psykologi och vårdvetenskap. Utbildningen ska därför leda till att eleverna utvecklar en helhetssyn på människan och förståelse av livs-stilens betydelse för hälsan.
Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att bemöta människor på ett yrkesmässigt sätt, kommunicera med respekt för individens integritet och ge människor möjlighet till delaktighet och inflytande. Eleverna ska också utveckla förståelse för människors olika behov och förutsättningar. Dessutom ska eleverna utveckla en förmåga att disku-tera och ta ställning i etiska frågor som rör yrkesutövningen och att följa den etik som råder inom yrkesområdet.
Stora delar av yrkesområdet regleras i lagar och andra författningar. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om dessa bestämmelser.
Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra brukare. Ett rikt och nyanserat språk är dessutom ett redskap för reflektion och lärande. Kunskaper i språk ökar möjligheterna att kommunicera med patienter och andra brukare samt att arbeta i andra länder. Ut-bildningen ska ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.
I vård och omsorg används IT, andra digitala hjälpmedel och annan teknisk utrust-ning. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att lära sig hantera dessa.
Utbildningen ska ge eleverna färdigheter i att utföra de arbetsuppgifter som före-kommer inom området, såsom stöd och hjälp med personlig vård, medicintekniska uppgifter, hushållsuppgifter samt administrativa, sociala och socialpedagogiska upp-gifter. Dessa arbetsuppgifter ska utföras på ett yrkesmässigt sätt, dvs. etiskt, estetiskt, hygieniskt, rehabiliterande eller habiliterande, ergonomiskt och hälsofrämjande.
40
Att identifiera, analysera och ta initiativ till att lösa problem i olika vård- och omsorgs-situationer samt att se konsekvenser av handlingsalternativ är viktigt inom yrkesom-rådet. Därför ska utbildningen utveckla elevernas förmåga till detta liksom deras krea-tivitet, initiativförmåga och kvalitetsmedvetenhet. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.
Utbildningen ska också ge eleverna kunskaper om vårdens och omsorgens historiska utveckling. Med detta som grund och med stöd av aktuell forskning ska eleverna ut-veckla förmåga att kritiskt granska invanda rutiner och kunna föreslå förändringar som innebär ökad kvalitet inom verksamhetsområdet.
Utbildningen ska ge kunskaper och insikter om arbetsmiljöns betydelse för fysisk, psykisk och social hälsa samt om hur man kan samverka för att skapa goda och jämlika arbetsförhållanden.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Vård- och omsorgsprogrammet har inga inriktningar, men programmet ger möjlighet till specialisering inom ramen för programfördjupningen.
Programmet kan leda till arbete inom hälso- och sjukvård samt inom socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård kan man arbeta på till exempel sjukhus, vårdcentral eller i hemsjukvård. Inom socialtjänst kan man arbeta i till exempel särskilt boende, gruppbostad, daglig verksamhet, hemtjänst eller som personlig assistent.
Utbildningen kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.
VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET
41
3.13 EKONOMIPROGRAMMET
ExamensmålEkonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från pro-grammet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga områden.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i samhällsekonomi, företagsekonomi, entreprenörskap och juridik. Samhällsekonomi handlar om hur samhällets resurser används på bästa sätt för att tillgodose människors behov. Företagsekonomi utgår från företagens perspektiv och ska tillsammans med entreprenörskap utveckla kunskaper som krävs för att starta och driva företag. Inom juridiken behandlas det svenska rätts-systemet samt lagar och andra författningar som styr eller påverkar företag, organi-sationer och privatliv. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om hur människor tänker, känner och handlar. Sådana kunskaper i psykologi är viktiga vid beslut och bedömningar inom både ekonomi och juridik.
De ekonomiska sambanden i världen är komplexa och förändringar som sker inom ett område får ofta konsekvenser inom ett helt annat. Utbildningen ska därför ut-veckla elevernas kunskaper om ekonomiska förhållanden i samhället, om länders olika förutsättningar för handel samt om grunderna för internationella sammanslutningar och avtal. Den ska även ge kunskaper om villkor för en hållbar utveckling, såväl ur miljö synpunkt som ekonomiskt och socialt. Vid studier i ekonomi är historisk kun-skap central. Därför ska utbildningen utveckla elevernas historiska kunskaper så att de förstår nutiden och kan resonera kring orsakssamband och följder av olika beslut.
Utbildningen ska vidare ge kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Den ska även belysa det juridiska och mora-liska ansvar som följer av företagande. Innehåll och arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att praktiskt få pröva företagande.
Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskap-ligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar. Utbildningen ska utveckla såväl elevernas förmåga att resonera ur individens, företa-gets och samhällets perspektiv som deras förmåga att dra slutsatser och argumentera för sina ställningstaganden. För att beskriva och förklara ekonomiska och juridiska företeelser i samhället ska utbildningen ge eleverna kunskaper i att använda centrala begrepp, teorier och modeller. Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att strukturera och presentera sina resultat enligt vetenskapliga normer och anpassat till målgrupp. Alla ämnen inom utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas språkliga förmåga och till att modern teknik används som ett redskap för informationssökning, presentation och kommunikation.
42
Inriktningar
Ekonomiprogrammet har två inriktningar.
Inriktningen ekonomi ska ge kunskaper inom företagsekonomiska områden som redo-visning, kalkylering, marknadsföring samt ledarskap och organisation. Inriktningen ska också ge färdigheter i att starta och driva ett företag.
Inriktningen juridik ska ge kunskaper om rättsordningens betydelse i ett demokratiskt samhälle och hur den påverkas av internationell rätt. Inriktningen ska utveckla elever-nas förmåga att analysera och bedöma juridiska problem med hjälp av rättskällor och juridiska metoder.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det ekonomiska eller juridiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.
EKONOMIPROGRAMMET
43
3.14 ESTETISKA PROGRAMMET
ExamensmålEstetiska programmet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från pro-grammet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst de konstnärliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga, kulturella och kommunikativa perspektiv. Estetik handlar om hur olika uttryck uppfattas av människans sinnen. Estetiken kan förstås som specifika konstformer likaväl som en del av kulturen, definierad som formerna för kommunikation, samexistens och gemen-sam förståelse mellan människor. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta skapande. Både individuellt och i samverkan med andra ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera tankar och idéer med estetiska uttrycksmedel. Under utbildningen ska eleverna därför pröva såväl ett konstnärligt som ett vetenskap-ligt förhållningssätt.
Centralt för utbildningen är att eleverna ska skapa, uppleva och tolka konst och kul-tur. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över och öka sin förståelse av kvalitet och kommunikation genom diskussion om egna och andras arbeten. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att samverka med andra estetiska områden och med kunskaps-områden där estetiken har en framträdande roll, som kulturvetenskap, historia, språk, teknikutveckling och kommunikation.
Utbildningen ska ge eleverna allsidig träning i det estetiska hantverket. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla både sina färdigheter och sin analytiska förmåga. Utbild-ningen ska också göra eleverna medvetna om juridiska och etiska frågor om yttrande-frihet och upphovsrätt i kulturutövande och i kommunikation med publik. Många kulturskapare tar uppdrag som egna företagare. Därför ska det finnas möjlighet för eleverna att utveckla kunskaper i entreprenörskap och företagande.
Kreativitet, nyfikenhet, kommunikation, samspel samt förmåga till eget skapande och framförande ska vara centralt i utbildningen. Att ta ansvar för sitt arbete, hantera och värdera stora mängder information, belysa frågor ur olika perspektiv, hantera digitala verktyg och medier samt ha möjlighet att bredda och specialisera sitt kunnande ska finnas med i utbildningen som förberedelse för konstnärliga och vetenskapliga högskolestudier.
Inriktningar
Estetiska programmet har fem inriktningar.
Inriktningen bild och formgivning ska ge fördjupade kunskaper i två- och tredimensio-nella bildframställningstekniker. Den ska utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig och kommunicera visuellt samt att uppleva, tolka och reflektera över visuella uttryck ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge kunskaper om det breda bildområdet samt
44
dess tillämpningar och kombinationsmöjligheter i den mångskiftande visuella kultu-ren. Inriktningen ska dessutom ge möjlighet att fokusera på någon eller några delar av bildområdet.
Inriktningen dans ska ge fördjupade kunskaper i scenkonstnärlig dans. Den ska ut-veckla elevernas förmåga att gestalta och kommunicera med dans och förstå uttrycket som en del av olika sociala och kulturella sammanhang. Inriktningen betonar samban-det mellan dansteknik, skapande, scenisk verksamhet och hur man kan uppleva och tolka historisk och samtida dans ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på någon genre eller stil.
Inriktningen estetik och media ska ge fördjupade kunskaper i digitala medier ur ett es-tetiskt perspektiv. Den ska utveckla elevernas förmåga att kommunicera med digitala verktyg. Ljud, bilder och berättande står i centrum. Inriktningen ska ge eleverna möj-lighet att uppleva, tolka och reflektera över digitala uttryck ur olika perspektiv samt möta, använda och skapa digitala produkter. Inriktningen ska dessutom ge möjlighet att fokusera på något digitalt medium.
Inriktningen musik ska ge fördjupade kunskaper i musik från olika tider och kulturer. Den ska utveckla elevernas musikutövande och konstnärliga skapande samt förmåga att uppleva och tolka musik ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på något musikområde.
Inriktningen teater ska ge fördjupade kunskaper i teater ur olika perspektiv. Den ska utveckla elevernas förmåga att sceniskt gestalta och kommunicera samt att uppleva och tolka såväl andra elevers gestaltningar som professionella teaterföreställningar ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på något eller några av teaterns uttrycksområden.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det konstnärliga, humanistiska eller samhällsvetenskapliga området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas på ett sätt som efterliknar de redovisningsformer som förekommer inom för arbetet relevanta högskoleutbildningar. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av arbetet på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.
ESTETISKA PROGRAMMET
45
3.15 HUMANISTISKA PROGRAMMET
ExamensmålHumanistiska programmet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst humaniora men även inom samhällsvetenskap.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i humaniora. Inom humaniora studeras människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt och internationellt. Utbildningen ska sätta människans skapan-de och tänkande i centrum och behandla kulturarv, samtida kultur och interkulturella frågor, liksom språk som kulturbärare. Centrala kunskapsområden är därför språk, litteratur, historia, kulturhistoria och filosofi.
Språk och text intar en särställning och en språklig medvetenhet ska prägla utbild-ningen. Därför ska utbildningen utveckla elevernas språkliga säkerhet och kreativitet i tal och skrift samt deras förmåga att medvetet använda språket för kommunikation, reflektion och lärande i alla ämnen. Utbildningen ska ge eleverna redskap för att analysera och tolka olika typer av texter och talat språk på svenska och engelska inom programmets olika kunskapsområden.
Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om metoder för att formulera och besvara fråge-ställningar inom humaniora samt färdigheter i att urskilja fakta, värderingar och logiska resonemang i olika typer av källor. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att argumentera i tal och skrift, dra slutsatser och motivera sina ställnings taganden. Ut-bildningen ska också ge eleverna färdigheter i att använda digitala verktyg och medier för informationssökning, kommunikation och presentation och i att söka, sovra och bearbeta information från olika typer av material med källkritisk medvetenhet.
Utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för humaniora. Genom utbildningens betoning på människans tänkande och skapande ska eleverna ges möjlighet att reflektera över etiska och filosofiska frågeställningar, samt att utveckla humanistisk bildning och kunskaper som är betydelsefulla inom andra områden. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att ur olika perspektiv beskriva och tolka mänskligt handlande liksom att sätta sig in i och belysa olika sätt att tänka och uttrycka sig.
Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter och ta initiativ. Vidare ska utbildningen möjliggöra för eleverna att omsätta kunskaper i humaniora i handling genom möten, studiebesök, utbyten eller andra jämförbara praktiska moment.
Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett veten-skapligt förhållningssätt. Den ska även utveckla elevernas självständighet och ansvarstagande.
46
Inriktningar
Humanistiska programmet har två inriktningar.
Inriktningen kultur ska ge fördjupade kunskaper i kultur och estetiska uttrycksformer, litteratur, filosofi och psykologi, samt visa hur kulturen påverkar människan och hur människan skapar kultur. Inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att beskriva, analysera och reflektera över olika kulturuttryck och egna kulturupplevelser ur olika perspektiv.
Inriktningen språk ska ge fördjupade kunskaper i språk och belysa sambandet mellan språk, kultur och samhälle. Språk är en förutsättning för att verka i en globaliserad värld och ett internationellt perspektiv är därför centralt. Inriktningen ska visa värdet av att kunna flera språk och hur språkkunskaper förstärker varandra.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det humanistiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven for-mulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska eller valfritt modernt språk. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.
HUMANISTISKA PROGRAMMET
47
3.16 NATURVETENSKAPSPROGRAMMET
ExamensmålNaturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst naturveten-skap, matematik och teknik men även inom andra områden.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer. Inom bio-logi, fysik och kemi beskrivs omvärlden i modeller som utvecklas i ett samspel mel-lan experiment och teori. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om matematik. Matematik är ett eget ämne med sin särart, och det är även ett hjälpmedel vars begrepp och symbolspråk används för att utforma modeller i avsikt att förstå och analysera samband inom andra ämnesområden. Utbildningen ska stimulera elevernas nyfikenhet och kreativitet samt deras förmåga till analytiskt tänkande.
Genom utbildningen ska eleverna utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på veten-skaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Förståelse av naturvetenskap bygger på ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet. Experiment, laborationer, fältstudier och andra jämförbara praktiska moment ska därför vara centrala inslag i utbildningen.
Utbildningen ska innehålla ett idéhistoriskt perspektiv vilket innebär att naturveten-skapens idéer och teorier studeras som delar i ett historiskt förlopp. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla intresse för naturvetenskapliga frågeställningar och de ska få ta del av aktuella forskningsrön inom relevanta områden. Utbildningen ska ge förståelse av hur naturvetenskap och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat och påverkar varandra och särskilt belysa naturvetenskapens roll i frågor om hållbar utveckling. Eleverna ska också ges möjlighet till etiska diskussioner om naturvetenskapens roll i samhället.
Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att argumentera och att uttrycka sig i avancerade skriv- och talsituationer med anknytning till naturvetenskap och matematik. Eleverna ska även kunna förstå, läsa och skriva om samt diskutera grund-läggande naturvetenskap på engelska.
Inom naturvetenskap och matematik sker datainsamling och beräkningar i huvudsak med datorstöd. Förmågan att söka, sovra, bearbeta och tolka information samt att till-ägna sig ny teknik är viktig för naturvetare och matematiker. Utbildningen ska därför ge god vana att använda modern teknik och utrustning.
48
Utbildningen ska främja elevernas ansvarstagande och samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter, försöka lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling.
Inriktningar
Naturvetenskapsprogrammet har två inriktningar.
Inriktningen naturvetenskap ska ge fördjupade kunskaper inom biologi, fysik, kemi och matematik. Inriktningen naturvetenskap och samhälle ska ge kunskaper inom naturvetenskap, samhällskunskap och geografi.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det naturvetenskapliga eller matematiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasie-arbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete muntligt samt ge respons på andra gymnasiearbeten.
NATURVETENSKAPSPROGRAMMET
49
3.17 SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET
ExamensmålSamhällsvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt om hur människors livsvillkor varierar över tid och rum. I detta ingår kunskaper om människor som in-divider, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap, samt om samhällens strukturer, verksamheter och funktioner. Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö. Utbildningen ska även ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle.
Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala nivån. Utbildningen ska ge ett historiskt perspektiv för att eleverna med hjälp av det förflutna ska förstå förhållanden i dagens samhälle och orientera sig inför framtida samhällsförändringar.
Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kom munikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier.
Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om på - s tåenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta infor-mation med källkritisk medvetenhet.
Utbildningen ska utveckla elevernas vetenskapliga medvetenhet genom att de får formulera och utreda frågeställningar och pröva att tillämpa teorier och metoder som används inom samhällsvetenskapen. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera lösningar på samhällsvetenskapliga problem och motivera ställningstaganden med väl grundade argument.
Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att skriva, läsa, tolka och förstå olika typer av texter inom utbildningens olika kunskapsområden. Eleverna ska också ges möjlighet att uttrycka sig i varierande skriv- och talsituationer på framför allt svenska och engelska.
50
Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i prak-tisk handling. Utbildningen ska också ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.
Inriktningar
Samhällsvetenskapsprogrammet har tre inriktningar.
Inriktningen beteendevetenskap ska ge kunskaper om människors utveckling, socialisa-tion och samspel i olika sammanhang. I inriktningen ska eleverna fördjupa sin förståel-se av människors agerande som individer samt som deltagare i grupper, organisationer och samhällen ur olika perspektiv. Inriktningen ska även ge kunskaper om kommu-nikation, lärande och ledarskap samt utveckla elevernas förmåga att tillämpa metoder som används inom samhällsvetenskapen.
Inriktningen medier, information och kommunikation ska ge kunskaper om mediernas roll i samhället och hur man kan använda sig av medieteknik för att förmedla budskap på ett intresseväckande sätt. I inriktningen ska eleverna studera journalistik, informa-tion och reklam och praktiskt få pröva textens, bildens och ljudets kommunikativa möjligheter. Eleverna ska få utveckla både praktiska och teoretiska kunskaper i olika interaktiva kommunikationsformer. Inriktningen ska ge eleverna möjlighet att under-söka hur media påverkar människor individuellt och i grupp när det gäller till exempel åsikts- och opinionsbildning och hur vår omvärldsuppfattning formas.
Inriktningen samhällsvetenskap ska ge kunskaper om samhällsstrukturer och om män-niskors livsvillkor utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå. I inriktningen ska elev-erna bredda och fördjupa sin förståelse av samhällsfrågor genom att tolka och förklara företeelser och sammanhang. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att tillämpa metoder som används inom samhällsvetenskapen.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det samhällsvetenskapliga området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport, eller i relevanta fall i en medieproduktion eller på annat lämpligt sätt utifrån arbetets innehåll kompletterat med en kortare skriftlig redogörelse. Rapporten eller den skriftliga redogörelsen ska innehålla en kort samman-fattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.
SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET
51
3.18 TEKNIKPROGRAMMET
ExamensmålTeknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från program-met ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst teknik- och natur-vetenskap men även inom andra områden.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och tek-nisk utveckling. Den ska också belysa teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om fysik, kemi och matematik med fokus på tekniska processer. I teknik ska eleverna undersöka, beskriva och systematisera olika egenskaper hos tekniska ob-jekt och processer. I fysik och kemi ska eleverna undersöka, beskriva och systematisera olika företeelser i naturen samt göra kopplingar till tekniska processer. Matematik är inom teknikområdet ett språk och ett redskap för att förstå, uttrycka och analysera sammanhang. Det tekniska kunskapsområdet hanterar både befintlig teknik och utveckling av ny teknik.
Utbildningen ska visa sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsproces-ser och bidra till att eleverna förstår hela kedjan i utveckling av teknik i ett hållbart samhälle. Teknikutveckling innebär att analysera behov, utveckla en idé, designa, konstruera, producera, använda, sälja och återvinna.
Utbildningen ska bygga på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och ett kritiskt, kreativt och konstruktivt tänkande ska främjas. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att söka, sovra och bearbeta information med käll-kritisk medvetenhet. Utbildningen ska också innehålla kreativa och problemlösande arbetsformer samt ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Teori och praktisk tillämpning ska samverka och utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att samarbeta med andra. Eftersom ut-veckling av teknik ofta sker i projektarbetsform, ska utbildningen ge kunskaper om projektarbete och färdigheter i att arbeta i projekt såväl enskilt som i grupp. Centralt för teknikutveckling är att analysera, modellera, simulera, rimlighetsbedöma, utveckla, se samband, dra slutsatser och argumentera utifrån resultatet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system.
Utbildningen ska vidareutveckla elevernas kommunikativa förmågor i tal, skrift och visualisering. Det innebär bland annat att förmedla synpunkter, förklara sammanhang och dokumentera samt använda uttrycksformer anpassade till olika målgrupper och att förstå kommunikationens specifika roll inom teknikområdet. Utbildningen ska ge kunskaper om interaktiva och digitala medier för att eleverna till exempel ska kunna presentera tekniskt innehåll och framställa modeller. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i engelska i en teknisk kontext, så att de kan utveckla sin kommunikativa förmåga och därmed ta del av teknik och teknikutveckling.
Entreprenörskap och företagande är delar i processer där teknik utvecklas och ska därför ingå i utbildningen. Utbildningen ska uppmuntra eleverna att utveckla nya och
52
kreativa lösningar för att skapa och möta förändringar. Den ska tydliggöra hur utveck-lingen av produkter och tjänster lokalt och globalt kan ske på ett hållbart sätt.
Utbildningen ska utgå från både kvinnors och mäns erfarenheter i förhållande till teknik området och ska ge kunskaper om hur föreställningar och traditioner styr upp-fattningar om manligt och kvinnligt. Eleverna ska även utveckla förståelse av männis-kors olika förutsättningar i förhållande till teknik och teknikutveckling. Utbildningen ska ge förståelse av hur teknisk utveckling och samhällsutveckling ömsesidigt har på-verkat och påverkar varandra. Den ska också förklara hur dåtidens teknik har påverkat vår tid och hur vår tids teknik kan komma att påverka framtiden.
Inriktningar
Teknikprogrammet har fem inriktningar.
Inriktningen design och produktutveckling ska ge kunskaper om och färdigheter i design och produktutveckling där datorstyrd design samt konstruktion är centrala. Den ska också behandla designprocess och designmetodik.
Inriktningen informations- och medieteknik ska ge kunskaper om och färdigheter i informations-, kommunikations- och medieteknik. Den ska behandla datorkom-munikation, programmering, digital media, webbutveckling samt dator- och kommunikationsteknik.
Inriktningen produktionsteknik ska ge kunskaper om och färdigheter i produktion och företagande. Den ska behandla automation och hur produktionslinjer styrs samt ge produktionskunskaper inom olika områden.
Inriktningen samhällsbyggande och miljö ska ge kunskaper om och färdigheter i sam-hällsbyggande, miljö och arkitektur. Den ska behandla byggande och miljöfrågor ur ett brett perspektiv, såväl tekniskt, ekologiskt och estetiskt som ekonomiskt och socialt.
Inriktningen teknikvetenskap ska ge kunskaper om och färdigheter i teknikvetenska-pens arbetsmetoder och verktyg för matematisk modellering, simulering, styrning och reglering. Den ska fördjupa kunskaper om teknik, matematik och fysik.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det tekniska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en fråge-ställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från cen-trala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt med relevanta verktyg och medier utifrån arbetets innehåll kompletterat med en kortare skriftlig redogörelse. Rapporten eller den skriftliga redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.
TEKNIKPROGRAMMET
53
4. Gymnasiegemensamma ämnen
4.1 ENGELSKADet engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjlig-heter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i engelska kan dessutom ge nya perspektiv på om-världen, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar språk- och om-världskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat språk och texter, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet i tal och skrift samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stöd-ja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig med-vetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen.
Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska. I undervisningen ska eleverna få möta talad och skriven engelska av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.
54
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet.
2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift.
3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang.
4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer.
5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Kurser i ämnet
• Engelska 5, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.
• Engelska 6, 100 poäng, som bygger på kursen engelska 5.
• Engelska 7, 100 poäng, som bygger på kursen engelska 6.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
Engelska 5, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla program.
Kursen engelska 5 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Kommunikationens innehåll • Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och
arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor.
• Innehåll och form i olika typer av fiktion.
• Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Engelska språkets utbredning och ställning i världen.
ENGELSKA
55
Reception • Talat språk, även med viss social och dialektal färgning, och texter som
är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande, även via film och andra medier.
• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer.
• Skönlitteratur och annan fiktion.
• Texter av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populär-vetenskapliga texter och reportage.
• Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften.
• Olika sätt att söka, välja och kritiskt granska texter och talat språk.
• Hur ord och fraser i muntliga och skriftliga framställningar skapar struktur och sammanhang genom att tydliggöra inledning, orsakssammanhang, tidsaspekt och slutsats.
Produktion och interaktion • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella
sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommen-terar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar.
• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.
• Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra och precisera samt för att skapa struktur och anpassa till syftet och situationen. I detta ingår användning av ord och fraser som tydliggör orsaks-sammanhang och tidsaspekter.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska.
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och kan på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
ENGELSKA
56
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven kan formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbe-tar, och gör förbättringar av, egna framställningar.
I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommen-tera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska.
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt, sammanhängande och relativt strukturerat. Eleven kan även formule-ra sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar.
I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
ENGELSKA
57
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska.
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varie-rat, tydligt, sammanhängande och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar.
I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
ENGELSKA
58
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förs
tå h
uvud
sakl
igt
inne
håll
och
uppf
atta
tyd
liga
de
talje
r i t
alad
eng
elsk
a i v
arie
rand
e te
mpo
och
i ty
dlig
t for
mul
erad
sk
rive
n en
gels
ka, i
olik
a ge
nrer
. E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se g
enom
at
t öve
rsik
tlig
t re
dogö
ra fö
r, di
s-ku
tera
och
kom
men
tera
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t gen
om a
tt m
ed
godt
agba
rt r
esul
tat a
gera
uti
från
bu
dska
p oc
h in
stru
ktio
ner
i in
nehå
llet.
Ele
ven
kan
välja
och
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da s
trat
egie
r fö
r at
t till
godo
göra
sig
och
kri
tisk
t gr
ansk
a in
nehå
llet i
tala
d oc
h sk
rive
n en
gels
ka.
Ele
ven
välje
r te
xter
och
tala
t sp
råk
från
olik
a m
edie
r oc
h ka
n på
ett
rel
evan
t sät
t anv
ända
de
t val
da m
ater
iale
t i s
in e
gen
prod
ukti
on o
ch in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
-st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
rela
tivt
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
förs
tå h
uvud
sakl
igt
inne
håll
och
uppf
atta
väs
entl
iga
deta
ljer
i tal
ad e
ngel
ska
i var
ie-
rand
e te
mpo
och
i ty
dlig
t for
-m
uler
ad s
kriv
en e
ngel
ska,
i ol
ika
genr
er. E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se
geno
m a
tt v
älgr
unda
t re
dogö
ra
för,
disk
uter
a oc
h ko
mm
ente
ra
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t gen
om
att m
ed t
illfr
edss
tälla
nde
resu
ltat
ager
a ut
ifrån
bud
skap
och
in-
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
Ele
ven
kan
välja
och
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da s
trat
egie
r fö
r at
t till
godo
göra
sig
och
kri
tisk
t gr
ansk
a in
nehå
llet i
tala
d oc
h sk
rive
n en
gels
ka.
Ele
ven
välje
r te
xter
och
tala
t sp
råk
från
olik
a m
edie
r oc
h an
vänd
er p
å et
t rel
evan
t och
ef
fekt
ivt
sätt
det
val
da m
ate-
rial
et i
sin
egen
pro
dukt
ion
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
-st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
rela
tivt
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
förs
tå s
åväl
hel
het
som
det
alje
r i t
alad
eng
elsk
a i
vari
eran
de te
mpo
och
i ty
dlig
t fo
rmul
erad
skr
iven
eng
elsk
a, i
olik
a ge
nrer
. Ele
ven
visa
r si
n fö
r-st
åels
e ge
nom
att
väl
grun
dat
och
nyan
sera
t re
dogö
ra fö
r, di
skut
era
och
kom
men
tera
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t gen
om a
tt m
ed g
ott
resu
ltat a
gera
uti
från
bud
skap
oc
h in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
Ele
ven
kan
välja
och
med
sä
kerh
et a
nvän
da s
trat
egie
r fö
r at
t till
godo
göra
sig
och
kri
tisk
t gr
ansk
a in
nehå
llet i
tala
d oc
h sk
rive
n en
gels
ka.
Ele
ven
välje
r te
xter
och
tala
t sp
råk
från
olik
a m
edie
r oc
h an
-vä
nder
på
ett r
elev
ant,
effe
ktiv
t oc
h kr
itis
kt s
ätt d
et v
alda
mat
e-ri
alet
i si
n eg
en p
rodu
ktio
n oc
h in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
-st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
vari
erat
,
ENGELSKA
59
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
vari
erat
, rel
ativ
t ty
dlig
t och
rel
ati
vt s
amm
anhä
ngan
de. E
leve
n ka
n fo
rmul
era
sig
med
vis
st fl
yt
och
i någ
on m
ån a
npas
sat
till
syft
e, m
otta
gare
och
sit
uati
on.
Ele
ven
bear
beta
r, oc
h gö
r fö
rbät
t-ri
ngar
av,
egn
a fr
amst
älln
inga
r.
I m
untli
g oc
h sk
rift
lig in
tera
k-ti
on i
olik
a, ä
ven
mer
form
ella
, sa
mm
anha
ng k
an e
leve
n ut
tryc
ka
sig
tydl
igt o
ch m
ed v
isst
flyt
sam
t m
ed v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sy
fte,
m
otta
gare
och
sit
uati
on. D
essu
t-om
kan
ele
ven
välja
och
anv
ända
i h
uvud
sak
fung
eran
de s
trat
egie
r so
m i
viss
mån
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar in
tera
ktio
nen.
Ele
ven
disk
uter
ar ö
vers
iktl
igt
någr
a fö
rete
else
r i o
lika
sam
-m
anha
ng o
ch d
elar
av
värl
den
där
enge
lska
anv
änds
, och
kan
då
ocks
å gö
ra e
nkla
jäm
före
lser
med
eg
na e
rfar
enhe
ter
och
kuns
kape
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
vari
erat
, tyd
ligt,
sam
man
häng
-an
de o
ch r
elat
ivt
stru
ktur
erat
. E
leve
n ka
n äv
en fo
rmul
era
sig
med
flyt
och
vis
s an
pass
ning
till
syft
e, m
otta
gare
och
sit
uati
on.
Ele
ven
bear
beta
r, oc
h gö
r vä
lgr
unda
de fö
rbät
trin
gar
av, e
gna
fram
stäl
lnin
gar.
I m
untli
g oc
h sk
rift
lig in
tera
k-ti
on i
olik
a, ä
ven
mer
form
ella
, sa
mm
anha
ng k
an e
leve
n ut
tryc
ka
sig
tydl
igt o
ch m
ed fl
yt s
amt m
ed
viss
anp
assn
ing
till
syft
e, m
ot-
taga
re o
ch s
itua
tion
. Des
suto
m
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
fu
nger
ande
str
ateg
ier
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar in
ter-
akti
onen
.
Ele
ven
disk
uter
ar u
tför
ligt
någr
a fö
rete
else
r i o
lika
sam
man
hang
oc
h de
lar
av v
ärld
en d
är e
ngel
ska
anvä
nds,
och
kan
då
ocks
å gö
ra
välu
tvec
klad
e jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
tydl
igt,
sam
man
häng
ande
och
st
rukt
urer
at. E
leve
n ka
n äv
en
form
uler
a si
g m
ed fl
yt o
ch v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sy
fte,
mot
taga
re
och
situ
atio
n. E
leve
n be
arbe
-ta
r, oc
h gö
r vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
förb
ättr
inga
r av
, egn
a fr
amst
älln
inga
r.
I m
untli
g oc
h sk
rift
lig in
tera
k-ti
on i
olik
a, ä
ven
mer
form
ella
, sa
mm
anha
ng u
ttry
cker
sig
ele
ven
tydl
igt,
rela
tivt
ledi
gt o
ch m
ed
flyt s
amt m
ed a
npas
snin
g ti
ll sy
fte,
mot
taga
re o
ch s
itua
tion
. D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a vä
l fun
gera
nde
stra
tegi
er
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ätt-
rar
inte
rakt
ione
n oc
h fö
r de
n fr
amåt
på
ett
kons
truk
tivt
sät
t.
Ele
ven
disk
uter
ar u
tför
ligt
och
nyan
sera
t nå
gra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch d
elar
av
värl
-de
n dä
r en
gels
ka a
nvän
ds, o
ch
kan
då o
ckså
gör
a vä
lutv
eckl
ade
och
nyan
sera
de jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
ENGELSKA
60
Engelska 6, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla högskoleförberedande program.
Kursen engelska 6 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Kommunikationens innehåll • Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning
samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfaren-heter och känslor; etiska och existentiella frågor.
• Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker.
• Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Reception • Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och
formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier.
• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer.
• Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger.
• Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populär-vetenskapliga texter och recensioner.
• Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser fram-ställningar från olika källor och i olika medier.
• Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sek-venser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse.
• Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer.
• Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam.
ENGELSKA
61
Produktion och interaktion • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika
syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter.
• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.
• Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor.
• Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga fram-ställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sam-manhang. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och kan på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och relativt strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör enkla förbättringar av, egna framställningar.
I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mot-tagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av v ärlden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
ENGELSKA
62
Betyget C
Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar väsentliga detaljer i talad eng-elska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar.
I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin för-ståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
ENGELSKA
63
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varie-rat, nyanserat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar.
I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mot-tagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och kan föra den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
ENGELSKA
64
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förs
tå h
uvud
sakl
igt
inne
håll
och
uppf
atta
r ty
dlig
a de
talje
r i t
alad
eng
elsk
a i r
elat
ivt
snab
bt t
empo
, och
i sk
rive
n en
gels
ka, i
olik
a ge
nrer
och
i m
er
form
ella
sam
man
hang
. Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt
över
sikt
ligt
redo
göra
för,
disk
u-te
ra, k
omm
ente
ra o
ch d
ra s
lut-
sats
er o
m in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt g
enom
att
med
god
tagb
art
resu
ltat a
gera
uti
från
bud
skap
oc
h in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
Elev
en k
an v
älja
och
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da st
rate
gier
för
att
söka
rele
vant
info
rmat
ion
och
vär-
dera
olik
a kä
llors
tillf
örlit
lighe
t.
Ele
ven
välje
r te
xter
och
tala
t sp
råk
från
olik
a m
edie
r oc
h ka
n på
ett
rel
evan
t sät
t anv
ända
det
va
lda
mat
eria
let i
sin
ege
n pr
o-du
ktio
n oc
h in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
-st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
rela
tivt
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
förs
tå h
uvud
sakl
igt
inne
håll
och
uppf
atta
r vä
sent
liga
deta
ljer
i tal
ad e
ngel
ska
i rel
ativ
t sn
abbt
tem
po, o
ch i
skri
ven
enge
lska
, i o
lika
genr
er o
ch i
mer
fo
rmel
la s
amm
anha
ng. E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se g
enom
att
väl
gr
unda
t re
dogö
ra fö
r, di
skut
era,
ko
mm
ente
ra o
ch d
ra s
luts
atse
r om
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t ge
nom
att
med
till
fred
sstä
lland
e re
sulta
t age
ra u
tifr
ån b
udsk
ap
och
inst
rukt
ione
r i i
nneh
ålle
t.
Elev
en k
an v
älja
och
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da st
rate
gier
för
att
söka
rele
vant
info
rmat
ion
och
vär-
dera
olik
a kä
llors
tillf
örlit
lighe
t.
Ele
ven
välje
r te
xter
och
tala
t sp
råk
från
olik
a m
edie
r oc
h an
vänd
er p
å et
t rel
evan
t och
ef
fekt
ivt
sätt
det
val
da m
ate-
rial
et i
sin
egen
pro
dukt
ion
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
-st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
vari
erat
,
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
förs
tå s
åväl
hel
het
som
det
alje
r i t
alad
eng
elsk
a i s
nabb
t te
mpo
, och
i sk
rive
n en
gels
ka, i
olik
a ge
nrer
och
i m
er
form
ella
sam
man
hang
. Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt v
äl
grun
dat
och
nyan
sera
t re
dogö
ra
för,
disk
uter
a, k
omm
ente
ra o
ch
dra
slut
sats
er o
m in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt g
enom
att
med
got
t re
sulta
t age
ra u
tifr
ån b
udsk
ap
och
inst
rukt
ione
r i i
nneh
ålle
t.
Ele
ven
kan
välja
och
med
säk
er
het a
nvän
da s
trat
egie
r fö
r at
t sök
a re
leva
nt in
form
atio
n oc
h vä
rder
a ol
ika
källo
rs ti
llför
litlig
het.
Ele
ven
välje
r te
xter
och
tala
t sp
råk
från
olik
a m
edie
r oc
h an
-vä
nder
på
ett r
elev
ant,
effe
ktiv
t oc
h kr
itis
kt s
ätt d
et v
alda
mat
e-ri
alet
i si
n eg
en p
rodu
ktio
n oc
h in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
-st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
vari
erat
,
ENGELSKA
65
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
vari
erat
, tyd
ligt o
ch r
elat
ivt
stru
ktur
erat
. Ele
ven
kan
även
fo
rmul
era
sig
med
flyt
och
vis
s an
pass
ning
till
syft
e, m
otta
gare
oc
h si
tuat
ion.
Ele
ven
bear
beta
r, oc
h gö
r en
kla
förb
ättr
inga
r av
, eg
na fr
amst
älln
inga
r.
I m
untli
g oc
h sk
rift
lig in
tera
k-ti
on i
olik
a, ä
ven
form
ella
och
ko
mpl
exa,
sam
man
hang
kan
el
even
utt
ryck
a si
g ty
dlig
t och
m
ed fl
yt s
amt m
ed v
iss
anpa
ss-
ning
till
syft
e, m
otta
gare
och
si
tuat
ion.
Des
suto
m k
an e
leve
n vä
lja o
ch a
nvän
da i
huvu
dsak
fu
nger
ande
str
ateg
ier
som
i vi
ss
mån
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ätt-
rar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
disk
uter
ar ö
vers
iktl
igt
någr
a fö
rete
else
r i o
lika
sam
-m
anha
ng o
ch d
elar
av
v ärl
den
där
enge
lska
anv
änds
, och
kan
då
ocks
å gö
ra e
nkla
jäm
före
lser
med
eg
na e
rfar
enhe
ter
och
kuns
kape
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
tydl
igt o
ch s
truk
ture
rat.
Ele
ven
kan
även
form
uler
a si
g m
ed fl
yt
och
viss
anp
assn
ing
till
syft
e,
mot
taga
re o
ch s
itua
tion
. Ele
ven
bear
beta
r, oc
h gö
r vä
lgru
ndad
e fö
rbät
trin
gar
av, e
gna
fram
-st
älln
inga
r.
I m
untli
g oc
h sk
rift
lig in
tera
k-ti
on i
olik
a, ä
ven
form
ella
och
ko
mpl
exa,
sam
man
hang
kan
el
even
utt
ryck
a si
g ty
dlig
t, re
lati
vt le
digt
och
med
flyt
sam
t m
ed a
npas
snin
g ti
ll sy
fte,
mot
-ta
gare
och
sit
uati
on. D
essu
tom
ka
n el
even
väl
ja o
ch a
nvän
da
fung
eran
de s
trat
egie
r so
m lö
ser
prob
lem
i oc
h fö
rbät
trar
inte
r-ak
tion
en.
Ele
ven
disk
uter
ar u
tför
ligt
någr
a fö
rete
else
r i o
lika
sam
man
hang
oc
h de
lar
av v
ärld
en d
är e
ngel
ska
anvä
nds,
och
kan
då
ocks
å gö
ra
välu
tvec
klad
e jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
nyan
sera
t, ty
dlig
t och
str
uktu
re-
rat.
Ele
ven
kan
även
form
uler
a si
g m
ed fl
yt o
ch a
npas
snin
g ti
ll sy
fte,
mot
taga
re o
ch s
itua
-ti
on. E
leve
n be
arbe
tar,
och
gör
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de
förb
ättr
inga
r av
, egn
a fr
am-
stäl
lnin
gar.
I m
untli
g oc
h sk
rift
lig in
tera
k-ti
on i
olik
a, ä
ven
form
ella
och
ko
mpl
exa,
sam
man
hang
ut-
tryc
ker
sig
elev
en ty
dlig
t, le
digt
oc
h m
ed fl
yt s
amt m
ed a
npas
s-ni
ng ti
ll sy
fte,
mot
taga
re o
ch
situ
atio
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
anv
ända
väl
fung
eran
de
stra
tegi
er s
om lö
ser
prob
lem
i o
ch fö
rbät
trar
inte
rakt
ione
n oc
h ka
n fö
ra d
en fr
amåt
på
ett
kons
truk
tivt
sät
t.
Ele
ven
disk
uter
ar u
tför
ligt
och
nyan
sera
t nå
gra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch d
elar
av
värl
-de
n dä
r en
gels
ka a
nvän
ds, o
ch
kan
då o
ckså
gör
a vä
lutv
eckl
ade
och
nyan
sera
de jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
ENGELSKA
66
4.2 HISTORIAHistoria är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att an-vända historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnads-villkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlig-het att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, fråge-ställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar. Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervis-ningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycks-former, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
67
4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Kurser i ämnet
• Historia 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b.
• Historia 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen historia 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b.
• Historia 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1a1 eller kursen historia 1a2.
• Historia 2a, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2b – kultur.
• Historia 2b kultur, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2a.
• Historia 3, 100 poäng, som bygger på kursen historia 2a eller kursen historia 2b – kultur.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
Historia 1a1, 50 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla yrkesprogram och TE.
Kursen historia 1a1 omfattar punkterna 1–2 och 4–5 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhisto-risk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska
HISTORIA
68
tids indelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situa-tion. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Tolkning och användning av olika slags källmaterial.
• Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och för-klarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nuti-den. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.
Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
HISTORIA
69
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen.
Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla om-dömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av för-ändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras bety-delse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
HISTORIA
70
Eleven kan med säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materia-lets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
HISTORIA
71
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r fö
ränd
ring
spro
cess
er, h
än-
dels
er o
ch p
erso
ner
unde
r ol
ika
tids
peri
oder
sam
t för
olik
a to
lk-
ning
ar a
v de
m. D
essu
tom
kan
el
even
öve
rsik
tlig
t re
dogö
ra fö
r fö
rlop
pen
av fö
ränd
ring
spro
ces-
sern
a oc
h hä
ndel
sern
a sa
mt d
eras
or
sake
r oc
h ko
nsek
vens
er. E
leve
n ge
r ex
empe
l på
någr
a en
skild
a pe
rson
er o
ch fö
rkla
rar
över
sikt
lig
t de
ras
bety
dels
e fö
r ol
ika
ske-
ende
n. E
leve
n ge
r en
kla
exem
pel
på, o
ch fö
rkla
rar
över
sikt
ligt,
sa
mba
nd m
ella
n sk
eend
en i
det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i nu
tide
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
dra
någr
a en
kla
slut
sats
er o
m
vad
skee
nden
i de
t för
flutn
a oc
h fö
rhål
land
en i
nuti
den
kan
ha fö
r be
tyde
lse
för
fram
tide
n.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r fö
ränd
ring
spro
cess
er, h
ände
lser
oc
h pe
rson
er u
nder
olik
a ti
dspe
-ri
oder
sam
t för
olik
a to
lkni
ngar
av
dem
. Ele
ven
jäm
för
de o
lika
tolk
ning
arna
, för
orda
r en
av
dem
och
mot
iver
ar m
ed e
nkla
om
döm
en s
itt
val.
Des
suto
m
kan
elev
en u
tför
ligt
redo
göra
fö
r fö
rlop
pen
av fö
ränd
ring
spro
-ce
sser
na o
ch h
ände
lser
na s
amt
dera
s or
sake
r oc
h ko
nsek
vens
er.
Ele
ven
ger
exem
pel p
å nå
gra
ensk
ilda
pers
oner
och
förk
lara
r ut
förl
igt
dera
s be
tyde
lse
för
olik
a sk
eend
en. E
leve
n ge
r en
kla
ex-
empe
l på,
och
förk
lara
r ut
förl
igt ,
sa
mba
nd m
ella
n sk
eend
en i
det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i nu
-ti
den.
Des
suto
m k
an e
leve
n dr
a nå
gra
välg
rund
ade
slut
sats
er o
m
vad
skee
nden
i de
t för
flutn
a oc
h fö
rhål
land
en i
nuti
den
kan
ha fö
r be
tyde
lse
för
fram
tide
n.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t re
dogö
ra fö
r fö
ränd
ring
s-pr
oces
ser,
händ
else
r oc
h pe
rson
er
unde
r ol
ika
tids
peri
oder
sam
t för
ol
ika
tolk
ning
ar a
v de
m. E
leve
n jä
mfö
r de
olik
a to
lkni
ngar
na,
föro
rdar
en
av d
em o
ch m
otiv
era
r m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
sitt
val
. Des
suto
m k
an e
leve
n ut
förl
igt
och
nyan
sera
t re
dogö
ra
för
förl
oppe
n av
förä
ndri
ngsp
ro-
cess
erna
och
hän
dels
erna
sam
t de
ras
orsa
ker
och
kons
ekve
nser
. E
leve
n ge
r ex
empe
l på
någr
a en
skild
a pe
rson
er o
ch fö
rkla
rar
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
dera
s be
tyde
lse
för
olik
a sk
eend
en.
Ele
ven
ger
kom
plex
a ex
empe
l på,
oc
h fö
rkla
rar
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t, s
amba
nd m
ella
n sk
eend
en
i det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i n
utid
en s
amt a
rgum
ente
rar
för
och
emot
olik
a sä
tt a
tt s
e på
de
ssa
sam
band
. Des
suto
m k
an
elev
en d
ra n
ågra
väl
grun
dade
oc
h ny
anse
rade
slu
tsat
ser
om
vad
skee
nden
i de
t för
flutn
a oc
h fö
rhål
land
en i
nuti
den
kan
ha fö
r be
tyde
lse
för
fram
tide
n.
HISTORIA
72
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
söka
, gra
nska
och
tolk
a kä
llma-
teri
al fö
r at
t bes
vara
fråg
or o
m
hist
oris
ka s
keen
den
sam
t gör
a en
kla
refle
ktio
ner
över
mat
eria
-le
ts r
elev
ans.
I v
ärde
ring
en u
tgår
el
even
från
någ
ot k
ällk
riti
skt
krit
eriu
m o
m k
älla
ns a
nvän
dba
rhet
och
des
s be
tyde
lse
för
tolk
ning
en.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r nå
gra
hist
oris
ka s
keen
den
och
händ
else
r so
m h
ar a
nvän
ts
på o
lika
sätt
sam
t öve
rsik
tlig
t fö
rkla
ra v
arfö
r de
har
anv
änts
ol
ika.
Des
suto
m g
er e
leve
n nå
gra
exem
pel p
å ol
ika
sätt
att
anv
ända
hi
stor
ia o
ch v
ärde
rar
med
enk
la
omdö
men
der
as b
etyd
else
för
nuti
da s
keen
den
och
händ
else
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
söka
och
tolk
a kä
llmat
eria
l för
at
t bes
vara
fråg
or o
m h
isto
risk
a sk
eend
en s
amt g
öra
välg
rund
ade
refle
ktio
ner
över
mat
eria
lets
rel
e-va
ns. I
vär
deri
ngen
utg
år e
leve
n fr
ån o
lika
tolk
ning
smöj
lighe
ter
av k
ällm
ater
iale
t oc
h vä
rder
ar
dess
a m
ed e
nkla
om
döm
en.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
hist
oris
ka s
keen
den
och
händ
else
r so
m h
ar a
nvän
ts p
å ol
ika
sätt
sam
t utf
örlig
t fö
rkla
ra
varf
ör d
e ha
r an
vänt
s ol
ika.
Des
s-ut
om g
er e
leve
n nå
gra
exem
pel
på o
lika
sätt
att
anv
ända
his
tori
a oc
h vä
rder
ar m
ed e
nkla
om
-dö
men
der
as b
etyd
else
för
nuti
da
skee
nden
och
hän
dels
er.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t sö
ka
och
tolk
a kä
llmat
eria
l för
att
be
svar
a fr
ågor
om
his
tori
ska
skee
nden
sam
t gör
a vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
refl
ekti
oner
öv
er m
ater
iale
ts r
elev
ans.
I
värd
erin
gen
utgå
r el
even
från
kä
llkri
tisk
a m
etod
er o
ch v
ärde
ra
r m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
olik
a to
lkni
ngsm
öjlig
hete
r av
kä
llmat
eria
let.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
ra
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
hist
oris
ka
skee
nden
och
hän
dels
er s
om h
ar
anvä
nts
på o
lika
sätt
sam
t utf
ör
ligt
och
nyan
sera
t fö
rkla
ra v
arfö
r de
har
anv
änts
olik
a. D
essu
tom
ge
r el
even
någ
ra e
xem
pel p
å ol
ika
sätt
att
anv
ända
his
tori
a oc
h vä
rder
ar m
ed n
yans
erad
e om
dö-
men
der
as b
etyd
else
för
nuti
da
skee
nden
och
hän
dels
er.
HISTORIA
73
Historia 1b, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på EK, ES, HU, NA och SA.
Kursen historia 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kultu-rella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tids-begreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migra-tion, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på föränd-rade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska föränd-ringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolk-ningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situa-tion. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras
HISTORIA
74
orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och för-klarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nuti-den. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, ut-reda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.
Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
HISTORIA
75
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av för-ändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras bety-delse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, för-klara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materia-lets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och hän-delser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
HISTORIA
76
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r fö
ränd
ring
spro
cess
er, h
än-
dels
er o
ch p
erso
ner
unde
r ol
ika
tids
peri
oder
sam
t för
olik
a to
lk-
ning
ar a
v de
m. D
essu
tom
kan
el
even
öve
rsik
tlig
t re
dogö
ra fö
r fö
rlop
pen
av fö
ränd
ring
spro
ces-
sern
a oc
h hä
ndel
sern
a sa
mt d
eras
or
sake
r oc
h ko
nsek
vens
er. E
leve
n ge
r ex
empe
l på
någr
a en
skild
a pe
rson
er o
ch fö
rkla
rar
över
sikt
lig
t de
ras
bety
dels
e fö
r ol
ika
ske-
ende
n. E
leve
n ge
r en
kla
exem
pel
på, o
ch fö
rkla
rar
över
sikt
ligt,
sa
mba
nd m
ella
n sk
eend
en i
det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i nu
tide
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
dra
någr
a en
kla
slut
sats
er o
m
vad
skee
nden
i de
t för
flutn
a oc
h fö
rhål
land
en i
nuti
den
kan
ha fö
r be
tyde
lse
för
fram
tide
n.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r fö
ränd
ring
spro
cess
er, h
ände
lser
oc
h pe
rson
er u
nder
olik
a ti
dspe
-ri
oder
sam
t för
olik
a to
lkni
ngar
av
dem
. Ele
ven
jäm
för
de o
lika
tolk
ning
arna
, för
orda
r en
av
dem
och
mot
iver
ar m
ed e
nkla
om
döm
en s
itt
val.
Des
suto
m
kan
elev
en u
tför
ligt
redo
göra
fö
r fö
rlop
pen
av fö
ränd
ring
spro
-ce
sser
na o
ch h
ände
lser
na s
amt
dera
s or
sake
r oc
h ko
nsek
vens
er.
Ele
ven
ger
exem
pel p
å nå
gra
ensk
ilda
pers
oner
och
förk
lara
r ut
förl
igt
dera
s be
tyde
lse
för
olik
a sk
eend
en. E
leve
n ge
r en
kla
ex-
empe
l på,
och
förk
lara
r ut
förl
igt,
sa
mba
nd m
ella
n sk
eend
en i
det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i nu
-ti
den.
Des
suto
m k
an e
leve
n dr
a nå
gra
välg
rund
ade
slut
sats
er o
m
vad
skee
nden
i de
t för
flutn
a oc
h fö
rhål
land
en i
nuti
den
kan
ha fö
r be
tyde
lse
för
fram
tide
n.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t re
dogö
ra fö
r fö
ränd
ring
s-pr
oces
ser,
händ
else
r oc
h pe
rson
er
unde
r ol
ika
tids
peri
oder
sam
t för
ol
ika
tolk
ning
ar a
v de
m. E
leve
n jä
mfö
r de
olik
a to
lkni
ngar
na,
föro
rdar
en
av d
em o
ch m
otiv
era
r m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
sitt
val
. Des
suto
m k
an e
leve
n ut
förl
igt
och
nyan
sera
t re
dogö
ra
för
förl
oppe
n av
förä
ndri
ngsp
ro-
cess
erna
och
hän
dels
erna
sam
t de
ras
orsa
ker
och
kons
ekve
nser
. E
leve
n ge
r ex
empe
l på
någr
a en
skild
a pe
rson
er o
ch fö
rkla
rar
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
dera
s be
tyde
lse
för
olik
a sk
eend
en.
Ele
ven
ger
kom
plex
a ex
empe
l på,
oc
h fö
rkla
rar
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t, s
amba
nd m
ella
n sk
eend
en
i det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i n
utid
en s
amt a
rgum
ente
rar
för
och
emot
olik
a sä
tt a
tt s
e på
de
ssa
sam
band
. Des
suto
m k
an
elev
en d
ra n
ågra
väl
grun
dade
oc
h ny
anse
rade
slu
tsat
ser
om
vad
skee
nden
i de
t för
flutn
a oc
h fö
rhål
land
en i
nuti
den
kan
ha fö
r be
tyde
lse
för
fram
tide
n.
HISTORIA
77
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
anvä
nda
någr
a hi
stor
iska
beg
repp
fö
r at
t for
mul
era,
utr
eda,
förk
lara
oc
h dr
a sl
utsa
tser
om
his
tori
ska
fråg
estä
llnin
gar
utifr
ån o
lika
pers
pekt
iv.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
söka
, gra
nska
och
tolk
a kä
llma-
teri
al fö
r at
t bes
vara
fråg
or o
m
hist
oris
ka s
keen
den
sam
t gör
a en
kla
refle
ktio
ner
över
mat
eria
-le
ts r
elev
ans.
I v
ärde
ring
en u
tgår
el
even
från
någ
ot k
ällk
riti
skt
krit
eriu
m o
m k
älla
ns a
nvän
dba
rhet
och
des
s be
tyde
lse
för
tolk
ning
en.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r nå
gra
hist
oris
ka s
keen
den
och
händ
else
r so
m h
ar a
nvän
ts
på o
lika
sätt
sam
t öve
rsik
tlig
t fö
rkla
ra v
arfö
r de
har
anv
änts
ol
ika.
Des
suto
m g
er e
leve
n nå
gra
exem
pel p
å ol
ika
sätt
att
anv
ända
hi
stor
ia o
ch v
ärde
rar
med
enk
la
omdö
men
der
as b
etyd
else
för
nuti
da s
keen
den
och
händ
else
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
anvä
nda
hist
oris
ka b
egre
pp fö
r at
t for
mul
era,
utr
eda,
förk
lara
oc
h dr
a sl
utsa
tser
om
his
tori
ska
fråg
estä
llnin
gar
utifr
ån o
lika
pers
pekt
iv.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
söka
, gra
nska
och
tolk
a kä
llma-
teri
al fö
r at
t bes
vara
fråg
or o
m
hist
oris
ka s
keen
den
sam
t gör
a vä
lgru
ndad
e re
flekt
ione
r öv
er
mat
eria
lets
rel
evan
s. I
vär
deri
ng-
en u
tgår
ele
ven
från
käl
lkri
tisk
a m
etod
er o
ch v
ärde
rar
med
enk
la
omdö
men
olik
a to
lkni
ngsm
öj
lighe
ter
av k
ällm
ater
iale
t.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra
för
någr
a hi
stor
iska
ske
ende
n oc
h hä
ndel
ser
som
har
anv
änts
på
olik
a sä
tt s
amt u
tför
ligt
förk
lara
var
för
de h
ar a
nvän
ts
olik
a. D
essu
tom
ger
ele
ven
någr
a ex
empe
l på
olik
a sä
tt a
tt a
nvän
da
hist
oria
och
vär
dera
r m
ed e
nkla
om
döm
en d
eras
bet
ydel
se fö
r nu
tida
ske
ende
n oc
h hä
ndel
ser.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t an
vänd
a hi
stor
iska
beg
repp
för
att f
orm
uler
a, u
tred
a, fö
rkla
ra
och
dra
slut
sats
er o
m h
isto
risk
a fr
åges
tälln
inga
r ut
ifrån
olik
a pe
rspe
ktiv
.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t sö
ka,
gran
ska
och
tolk
a kä
llmat
eria
l för
at
t bes
vara
fråg
or o
m h
isto
risk
a sk
eend
en s
amt g
öra
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de r
eflek
tion
er
över
mat
eria
lets
rel
evan
s. I
vä
rder
inge
n ut
går
elev
en fr
ån
källk
riti
ska
met
oder
och
vär
de
rar
med
nya
nser
ade
omdö
men
ol
ika
tolk
ning
smöj
lighe
ter
av
källm
ater
iale
t.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
ra
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
hist
oris
ka
skee
nden
och
hän
dels
er s
om h
ar
anvä
nts
på o
lika
sätt
sam
t utf
ör
ligt
och
nyan
sera
t fö
rkla
ra v
arfö
r de
har
anv
änts
olik
a. D
essu
tom
ge
r el
even
någ
ra e
xem
pel p
å ol
ika
sätt
att
anv
ända
his
tori
a oc
h vä
rder
ar m
ed n
yans
erad
e om
dö-
men
der
as b
etyd
else
för
nuti
da
skee
nden
och
hän
dels
er.
HISTORIA
78
Historia 2b — kultur, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på ES och HU.
Kursen historia 2b – kultur omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéström-ningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.
• Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser till och med 1900-talets populärkultur.
• Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar.
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och för-klarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nuti-den. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp och någon teori för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
HISTORIA
79
Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska kriterier om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.
Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att for-mulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla om-dömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
HISTORIA
80
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av för-ändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras bety-delse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materia-lets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med ny anserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
HISTORIA
81
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r fö
ränd
ring
spro
cess
er, h
än-
dels
er o
ch p
erso
ner
unde
r ol
ika
tids
peri
oder
sam
t för
olik
a to
lk-
ning
ar a
v de
m. D
essu
tom
kan
el
even
öve
rsik
tlig
t re
dogö
ra fö
r fö
rlop
pen
av fö
ränd
ring
spro
ces-
sern
a oc
h hä
ndel
sern
a sa
mt d
eras
or
sake
r oc
h ko
nsek
vens
er. E
leve
n ge
r ex
empe
l på
någr
a en
skild
a pe
rson
er o
ch fö
rkla
rar
över
sikt
lig
t de
ras
bety
dels
e fö
r ol
ika
ske-
ende
n. E
leve
n ge
r en
kla
exem
pel
på, o
ch fö
rkla
rar
över
sikt
ligt,
sa
mba
nd m
ella
n sk
eend
en i
det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i nu
tide
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
dra
någr
a en
kla
slut
sats
er o
m
vad
skee
nden
i de
t för
flutn
a oc
h fö
rhål
land
en i
nuti
den
kan
ha fö
r be
tyde
lse
för
fram
tide
n.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r fö
ränd
ring
spro
cess
er, h
ände
lser
oc
h pe
rson
er u
nder
olik
a ti
dspe
-ri
oder
sam
t för
olik
a to
lkni
ngar
av
dem
. Ele
ven
jäm
för
de o
lika
tolk
ning
arna
, för
orda
r en
av
dem
och
mot
iver
ar m
ed e
nkla
om
döm
en s
itt
val.
Des
suto
m
kan
elev
en u
tför
ligt
redo
göra
fö
r fö
rlop
pen
av fö
ränd
ring
spro
-ce
sser
na o
ch h
ände
lser
na s
amt
dera
s or
sake
r oc
h ko
nsek
vens
er.
Ele
ven
ger
exem
pel p
å nå
gra
ensk
ilda
pers
oner
och
förk
lara
r ut
förl
igt
dera
s be
tyde
lse
för
olik
a sk
eend
en. E
leve
n ge
r en
kla
ex-
empe
l på,
och
förk
lara
r ut
förl
igt,
sa
mba
nd m
ella
n sk
eend
en i
det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i nu
-ti
den.
Des
suto
m k
an e
leve
n dr
a nå
gra
välg
rund
ade
slut
sats
er o
m
vad
skee
nden
i de
t för
flutn
a oc
h fö
rhål
land
en i
nuti
den
kan
ha fö
r be
tyde
lse
för
fram
tide
n.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t re
dogö
ra fö
r fö
ränd
ring
s-pr
oces
ser,
händ
else
r oc
h pe
rson
er
unde
r ol
ika
tids
peri
oder
sam
t för
ol
ika
tolk
ning
ar a
v de
m. E
leve
n jä
mfö
r de
olik
a to
lkni
ngar
na,
föro
rdar
en
av d
em o
ch m
otiv
era
r m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
sitt
val
. Des
suto
m k
an e
leve
n ut
förl
igt
och
nyan
sera
t re
dogö
ra
för
förl
oppe
n av
förä
ndri
ngsp
ro-
cess
erna
och
hän
dels
erna
sam
t de
ras
orsa
ker
och
kons
ekve
nser
. E
leve
n ge
r ex
empe
l på
någr
a en
skild
a pe
rson
er o
ch fö
rkla
rar
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
dera
s be
tyde
lse
för
olik
a sk
eend
en.
Ele
ven
ger
kom
plex
a ex
empe
l på,
oc
h fö
rkla
rar
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t, s
amba
nd m
ella
n sk
eend
en
i det
förfl
utna
och
förh
ålla
nden
i n
utid
en s
amt
argu
men
tera
r fö
r oc
h em
ot o
lika
sätt
att
se
på
dess
a sa
mba
nd. D
essu
tom
kan
el
even
dra
någ
ra v
älgr
unda
de
och
nyan
sera
de s
luts
atse
r om
va
d sk
eend
en i
det f
örflu
tna
och
förh
ålla
nden
i nu
tide
n ka
n ha
för
bety
dels
e fö
r fr
amti
den.
HISTORIA
82
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
anvä
nda
någr
a hi
stor
iska
beg
repp
oc
h nå
gon
teor
i för
att
form
u-le
ra, u
tred
a, fö
rkla
ra o
ch d
ra
slut
sats
er o
m h
isto
risk
a fr
åges
täll-
ning
ar u
tifr
ån o
lika
pers
pekt
iv.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
söka
, gra
nska
och
tolk
a kä
llma-
teri
al fö
r at
t bes
vara
fråg
or o
m
hist
oris
ka s
keen
den
sam
t gör
a en
kla
refle
ktio
ner
över
mat
eria
-le
ts r
elev
ans.
I v
ärde
ring
en u
tgår
el
even
från
käl
lkri
tisk
a kr
iter
ier
om k
älla
ns a
nvän
dbar
het
och
dess
bet
ydel
se fö
r to
lkni
ngen
.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r nå
gra
hist
oris
ka s
keen
den
och
händ
else
r so
m h
ar a
nvän
ts
på o
lika
sätt
sam
t öve
rsik
tlig
t fö
rkla
ra v
arfö
r de
har
anv
änts
ol
ika.
Des
suto
m g
er e
leve
n nå
gra
exem
pel p
å ol
ika
sätt
att
anv
ända
hi
stor
ia o
ch v
ärde
rar
med
enk
la
omdö
men
der
as b
etyd
else
för
nuti
da s
keen
den
och
händ
else
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
anvä
nda
hist
oris
ka b
egre
pp o
ch
olik
a te
orie
r fö
r at
t for
mul
era,
ut
reda
, för
klar
a oc
h dr
a sl
utsa
tser
om
his
tori
ska
fråg
estä
llnin
gar
utifr
ån o
lika
pers
pekt
iv.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
söka
, gra
nska
och
tolk
a kä
llma-
teri
al fö
r at
t bes
vara
fråg
or o
m
hist
oris
ka s
keen
den
sam
t gör
a vä
lgru
ndad
e re
flekt
ione
r öv
er
mat
eria
lets
rel
evan
s. I
vär
deri
ng-
en u
tgår
ele
ven
från
käl
lkri
tisk
a m
etod
er o
ch v
ärde
rar
med
enk
la
omdö
men
olik
a to
lkni
ngsm
öj
lighe
ter
av k
ällm
ater
iale
t.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
hist
oris
ka s
keen
den
och
händ
else
r so
m h
ar a
nvän
ts p
å ol
ika
sätt
sam
t utf
örlig
t fö
rkla
ra
varf
ör d
e ha
r an
vänt
s ol
ika.
Des
s-ut
om g
er e
leve
n nå
gra
exem
pel
på o
lika
sätt
att
anv
ända
his
tori
a oc
h vä
rder
ar m
ed e
nkla
om
-dö
men
der
as b
etyd
else
för
nuti
da
skee
nden
och
hän
dels
er.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t an
vänd
a hi
stor
iska
beg
repp
och
ol
ika
teor
ier
för
att f
orm
uler
a,
utre
da, f
örkl
ara
och
dra
slut
sats
er
om h
isto
risk
a fr
åges
tälln
inga
r ut
ifrån
olik
a pe
rspe
ktiv
.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t sö
ka,
gran
ska
och
tolk
a kä
llmat
eria
l för
at
t bes
vara
fråg
or o
m h
isto
risk
a sk
eend
en s
amt g
öra
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de r
eflek
tion
er
över
mat
eria
lets
rel
evan
s. I
vä
rder
inge
n ut
går
elev
en fr
ån
källk
riti
ska
met
oder
och
vär
de
rar
med
ny a
nser
ade
omdö
men
ol
ika
tolk
ning
smöj
lighe
ter
av
källm
ater
iale
t.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
ra
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
hist
oris
ka
skee
nden
och
hän
dels
er s
om h
ar
anvä
nts
på o
lika
sätt
sam
t utf
ör
ligt
och
nyan
sera
t fö
rkla
ra v
arfö
r de
har
anv
änts
olik
a. D
essu
tom
ge
r el
even
någ
ra e
xem
pel p
å ol
ika
sätt
att
anv
ända
his
tori
a oc
h vä
rder
ar m
ed n
yans
erad
e om
dö-
men
der
as b
etyd
else
för
nuti
da
skee
nden
och
hän
dels
er.
HISTORIA
83
4.3 IDROTT OCH HÄLSAIdrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter och deras samband med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kropps-liga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, u te miljöer och naturen som en källa till välbefinnande.
Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna krop-pen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk akti-vitet och inaktivitet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att hantera säkerhet och nödsituationer vid fysiska aktiviteter. Undervis-ningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle.
Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I undervisningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier.
Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande.
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa.
2. Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer.
3. Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.
4. Förmåga att hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska aktiviteter.
84
5. Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser.
6. Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande.
7. Kunskaper om de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Förmåga att ergonomiskt anpassa sina rörelser till olika situationer och att bedöma hur miljöer ergonomiskt kan anpassas till människan.
Kurser i ämnet• Idrott och hälsa 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger
eller motsvarande.
• Idrott och hälsa 2, 100 poäng, som bygger på kursen idrott och hälsa 1.
• Idrott och hälsa 1 – specialisering, 100 poäng.
• Idrott och hälsa 2 – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen idrott och hälsa 1 – specialisering.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
Idrott och hälsa 1, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla program.
Kursen idrott och hälsa 1 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
• Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
• Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
• Rörelse till musik samt dans.
• Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
• Metoder och redskap för friluftsliv.
• Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
IDROTT OCH HÄLSA
85
• Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
• Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.
• Spänningsreglering och mental träning.
• Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteter-nas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.
Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.
Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kultu-rella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.
Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergono-misk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergo-nomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.
När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av akti-viteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier.
IDROTT OCH HÄLSA
86
Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.
Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.
Eleven kan utförligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.
När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av akti-viteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas och livsstilens bety-delse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier.
Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och med säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teorier. Dessutom kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.
Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i na-turmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.
IDROTT OCH HÄLSA
87
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt och nyanserat diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.
När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.
IDROTT OCH HÄLSA
88
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
god
a rö
rels
e-kv
alit
eter
gen
omfö
ra e
n br
edd
av a
ktiv
itet
er s
om u
tvec
klar
den
kr
opps
liga
förm
ågan
. I s
amba
nd
med
det
bes
kriv
er e
leve
n öv
er
sikt
ligt
akti
vite
tern
as o
ch li
vsst
i-le
ns b
etyd
else
för
den
krop
pslig
a fö
rmåg
an o
ch h
älsa
n.
Ele
ven
kan
bedö
ma
sina
egn
a ut
veck
lings
beho
v i f
råga
om
kr
opps
lig fö
rmåg
a oc
h ka
n m
ed
viss
säk
erhe
t vä
lja o
mrå
den
och
met
oder
för
trän
ing,
ta e
tt
akti
vt a
nsva
r fö
r at
t gen
omfö
ra
dess
a sa
mt m
ed e
nkla
om
döm
en
värd
era
resu
ltate
t. E
leve
n vi
sar
i ut
övan
det a
v id
rott
, mot
ion
och
frilu
ftsl
iv h
änsy
n ti
ll si
n eg
en o
ch
andr
as s
äker
het o
ch k
an i
sam
råd
med
han
dled
are
vidt
a åt
gärd
er
vid
skad
a el
ler
nöds
itua
tion
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t oc
h m
ed g
oda
röre
lsek
valit
eter
ge-
nom
föra
en
bred
d av
akt
ivit
eter
so
m u
tvec
klar
den
kro
ppsl
iga
för-
måg
an. I
sam
band
med
det
kan
el
even
utf
örlig
t be
skri
va a
ktiv
i-te
tern
as o
ch li
vsst
ilens
bet
ydel
se
för
den
krop
pslig
a fö
rmåg
an o
ch
häls
an. B
eskr
ivni
ngen
inne
hålle
r fö
rkla
ring
ar m
ed k
oppl
ing
till
rele
vant
a te
orie
r.
Ele
ven
kan
bedö
ma
sina
egn
a ut
veck
lings
beho
v i f
råga
om
kr
opps
lig fö
rmåg
a oc
h ka
n m
ed
viss
säk
erhe
t vä
lja o
mrå
den
och
met
oder
för
rege
lbun
den
trän
ing,
ta e
tt a
ktiv
t ans
var
för
att g
enom
föra
des
sa s
amt m
ed
nyan
sera
de o
mdö
men
vär
dera
re-
sulta
tet.
Ele
ven
visa
r i u
töva
ndet
av
idro
tt, m
otio
n oc
h fr
iluft
sliv
hä
nsyn
till
sin
egen
och
and
ras
säke
rhet
och
kan
eft
er s
amrå
d m
ed h
andl
edar
e vi
dta
åtgä
rder
vi
d sk
ada
elle
r nö
dsit
uati
on.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t oc
h m
ed g
oda
röre
lsek
valit
eter
ge
nom
föra
en
bred
d av
akt
ivit
e-te
r, äv
en a
v ko
mpl
ex k
arak
tär,
so
m u
tvec
klar
den
kro
pps-
liga
förm
ågan
. I s
amba
nd m
ed
det k
an e
leve
n ut
förl
igt
och
nyan
sera
t be
skri
va a
ktiv
itet
er-
nas
och
livss
tile
ns b
etyd
else
för
den
krop
pslig
a fö
rmåg
an o
ch
häls
an. B
eskr
ivni
ngen
inne
hålle
r fö
rkla
ring
ar m
ed k
oppl
ing
till
rele
vant
a te
orie
r.
Ele
ven
kan
bedö
ma
sina
egn
a ut
veck
lings
beho
v i f
råga
om
kr
opps
lig fö
rmåg
a oc
h m
ed
säke
rhet
väl
ja o
mrå
den
och
me-
tode
r fö
r re
gelb
unde
n tr
änin
g, ta
et
t akt
ivt a
nsva
r fö
r at
t gen
om-
föra
des
sa s
amt m
ed n
yans
erad
e om
döm
en v
ärde
ra r
esul
tate
t i
rela
tion
till
trä
ning
smet
oder
nas
teor
ier.
Des
suto
m k
an e
leve
n an
pass
a si
n tr
änin
g ti
ll va
riat
io
ner
i för
utsä
ttni
ngar
na. E
leve
n vi
sar
i utö
vand
et a
v id
rott
, mo-
tion
och
frilu
ftsl
iv h
änsy
n ti
ll si
n eg
en o
ch a
ndra
s sä
kerh
et o
ch k
an
efte
r sa
mrå
d m
ed h
andl
edar
e
IDROTT OCH HÄLSA
89
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
god
a rö
rels
ekva
-lit
eter
gen
omfö
ra a
ktiv
itet
er i
na-
turm
iljöe
r. D
essu
tom
kan
ele
ven
över
sikt
ligt
disk
uter
a fr
iluft
sliv
, m
otio
n oc
h id
rott
som
soc
iala
oc
h ku
lture
lla fe
nom
en o
ch ö
ver
sikt
ligt
besk
riva
hur
olik
a liv
s-st
ilar
och
krop
psid
eal f
ram
träd
er
i trä
ning
sver
ksam
hete
r, fr
iluft
sliv
oc
h sa
mhä
llet i
övr
igt.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r de
kra
v so
m o
lika
situ
atio
ner
stäl
ler
på e
rgon
omis
k an
pass
ning
av
rör
else
r. E
leve
n ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anp
assa
sin
a rö
rels
er
ergo
nom
iskt
till
olik
a si
tuat
ione
r oc
h öv
ersi
ktlig
t di
skut
era
hur
arbe
ts-
och
stud
iem
iljöe
r ka
n an
pass
as ti
ll m
änni
skan
.
När
ele
ven
sam
råde
r m
ed h
and-
leda
re k
an h
on e
ller
han
med
vi
ss s
äker
het
bedö
ma
den
egna
fö
rmåg
an o
ch s
itua
tion
ens
krav
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t oc
h m
ed g
oda
röre
lsek
vali-
tete
r ge
nom
föra
akt
ivit
eter
i na
turm
iljöe
r. D
essu
tom
kan
el
even
utf
örlig
t di
skut
era
frilu
fts-
liv, m
otio
n oc
h id
rott
som
soc
iala
oc
h ku
lture
lla fe
nom
en o
ch u
tfö
rlig
t be
skri
va h
ur o
lika
livs-
stila
r oc
h kr
opps
idea
l fra
mtr
äder
i t
räni
ngsv
erks
amhe
ter,
frilu
ftsl
iv
och
sam
hälle
t i ö
vrig
t.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra
för
de k
rav
som
olik
a si
tuat
ione
r st
älle
r på
erg
onom
isk
anpa
ssni
ng
av r
örel
ser.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
npas
sa s
ina
röre
lser
er
gono
mis
kt ti
ll ol
ika
situ
atio
-ne
r oc
h ut
förl
igt
disk
uter
a hu
r ar
bets
- oc
h st
udie
milj
öer
kan
anpa
ssas
till
män
nisk
an.
När
ele
ven
sam
råde
r m
ed h
and-
leda
re k
an h
on e
ller
han
med
vi
ss s
äker
het
bedö
ma
den
egna
fö
rmåg
an o
ch s
itua
tion
ens
krav
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
vidt
a åt
gärd
er v
id s
kada
elle
r nö
dsit
uati
on.
Elev
en k
an m
ed s
äker
het o
ch m
ed
goda
rör
else
kval
itete
r ge
nom
-fö
ra a
ktiv
itete
r i n
atur
milj
öer.
Des
suto
m k
an e
leve
n ut
förl
igt
och
nyan
sera
t dis
kute
ra fr
iluft
sliv,
m
otio
n oc
h id
rott
som
soci
ala
och
kultu
rella
feno
men
och
utf
ör
ligt o
ch n
yans
erat
bes
kriv
a hu
r ol
ika
livss
tilar
och
kro
ppsi
deal
fr
amtr
äder
i tr
änin
gsve
rksa
mhe
ter,
frilu
ftsli
v oc
h sa
mhä
llet i
övr
igt.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
redo
göra
för
de k
rav
som
olik
a si
tuat
ione
r st
älle
r på
er
gono
mis
k an
pass
ning
av
rö-
rels
er. E
leve
n ka
n m
ed s
äker
het
anpa
ssa
sina
rör
else
r er
gono
mis
kt
till
olik
a si
tuat
ione
r oc
h ut
förl
igt
och
nyan
sera
t di
skut
era
hur
arbe
ts-
och
stud
iem
iljöe
r ka
n an
pass
as ti
ll m
änni
skan
.
När
ele
ven
sam
råde
r m
ed
hand
leda
re k
an h
on e
ller
han
med
säk
erhe
t be
döm
a de
n eg
na
förm
ågan
och
sit
uati
onen
s kr
av.
IDROTT OCH HÄLSA
90
4.4 MATEMATIKMatematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den ut-vecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp av matematikens språk är lik-artad över hela världen. I takt med att informationstekniken utvecklas används mate-matiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formu-lera generella samband.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matematikens begrepp och metoder samt att utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utmana, fördjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra till att eleverna utvecklar förmåga att sätta in matematiken i olika sammanhang och se dess betydelse för individ och samhälle.
Undervisningen ska innehålla varierade arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del. När så är lämpligt ska undervisningen ske i relevant praxisnära miljö. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att kommunicera med olika uttrycks-former. Vidare ska den ge eleverna utmaningar samt erfarenhet av matematikens logik, generaliserbarhet, kreativa kvaliteter och mångfacetterade karaktär. Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel. I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik, digitala medier och även andra verktyg som kan förekomma inom karaktärsämnena.
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att:
1. använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.
2. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
3. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.
4. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
5. följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
91
6. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
7. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.
Kurser i ämnet
• Matematik 1a, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1b eller 1c. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram.
• Matematik 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1c. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet.
• Matematik 1c, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1b. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.
• Matematik 2a, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1a. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2b eller 2c.
• Matematik 2b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2a eller 2c.
• Matematik 2c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2a eller 2b.
• Matematik 3b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a eller 2b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 3c.
• Matematik 3c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a eller 2c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 3b.
• Matematik 4, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 3b eller 3c.
• Matematik 5, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4.
• Matematik – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4 och kan läsas flera gånger med olika innehåll.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
MATEMATIK
92
Matematik 1a, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla yrkesprogram.
Kursen matematik 1a omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Taluppfattning, aritmetik och algebra • Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet
och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier för att använda digitala verktyg.
• Strategier för att använda hjälpmedel från karaktärsämnena, till exempel formulär, mallar, tumregler, föreskrifter, manualer och handböcker.
• Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler samt metoder för att lösa linjära ekvationer.
Geometri • Egenskaper hos och representationer av geometriska objekt, till exempel ritningar,
praktiska konstruktioner och koordinatsystem.
• Geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel skala, vektorer, likformighet, kongruens, sinus, cosinus, tangens och symmetrier.
• Metoder för mätning och beräkning av storheter som är centrala för karaktärsämnena.
• Enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som är centrala för karaktärs-ämnena samt hur man avrundar på ett för karaktärsämnena relevant sätt.
Samband och förändring • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
• Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.
• Begreppen förhållande och proportionalitet i resonemang, beräkningar, mätningar och konstruktioner.
• Skillnader mellan linjära och exponentiella förlopp.
MATEMATIK
93
Sannolikhet och statistik • Beskrivande statistik med hjälp av kalkylprogram samt granskning av hur statistiska
metoder och resultat används i samhället och i yrkeslivet.
• Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.
Problemlösning • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier
och verktyg.
• Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begräns-ningar i dessa situationer.
• Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan med viss säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt översiktligt beskriva innebörden av dem med någon annan representation. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan dessa representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationeri karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla proce-durer, upptäcker misstag och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärsämnena till matematiska formuleringar genom att informellt tillämpa givna matematiska model-ler. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda model-ler, strategier och metoder.
Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och med enkla omdömen värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, enkel skrift och handling med inslag av matematiska representationer.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
MATEMATIK
94
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan med viss säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt utförligt beskriva innebörden av dem med några andra representationer. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan dessa representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem. Dessa pro-blem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärsämnena till matematiska formu-leringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och med nyanserade omdö-men värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrun-dade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, enkel skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan med säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt utförligt beskriva innebörden av dem med flera andra representationer. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan dessa olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.
MATEMATIK
95
Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med retorisk algebra. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärs-ämnena till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa mate-matiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlig-het samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang och med nyanserade omdömen värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, enkel skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.
MATEMATIK
96
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
visa
inne
börd
en a
v ce
ntra
la
begr
epp
i han
dlin
g sa
mt ö
ver
sikt
ligt
besk
riva
inne
börd
en
av d
em m
ed n
ågon
ann
an
repr
esen
tati
on. D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
mel
lan
dess
a re
pres
enta
tion
er. E
leve
n ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
be
grep
p fö
r at
t lös
a m
atem
atis
ka
prob
lem
och
pro
blem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rsäm
nena
i be
kant
a si
tuat
ione
r. I
arb
etet
han
tera
r el
even
någ
ra e
nkla
pro
ce du
rer,
uppt
äcke
r m
isst
ag o
ch lö
ser
uppg
ifter
av
stan
dard
kara
ktär
m
ed v
iss
säke
rhet
, båd
e ut
an o
ch
med
dig
ital
a oc
h an
dra
prax
is-
nära
ver
ktyg
.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa p
raxi
snär
a m
atem
a-ti
ska
prob
lem
av
enke
l kar
aktä
r.
Des
sa p
robl
em in
klud
erar
ett
få
tal b
egre
pp o
ch k
räve
r en
kla
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gör
ele
ven
om lä
mpl
iga
dela
r av
pro
blem
-si
tuat
ione
r i k
arak
tärs
ämne
na
till
mat
emat
iska
form
uler
inga
r ge
nom
att
info
rmel
lt ti
lläm
pa
givn
a m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
visa
inne
börd
en a
v ce
ntra
la
begr
epp
i han
dlin
g sa
mt u
tför
ligt
besk
riva
inne
börd
en a
v de
m m
ed
någr
a an
dra
repr
esen
tati
oner
. D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
mel
lan
dess
a re
pres
en-
tati
oner
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da b
egre
pp fö
r at
t lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em o
ch
prob
lem
situ
atio
ner
i k
arak
tärs
ämne
na. I
arb
etet
ha
nter
ar e
leve
n fle
ra p
roce
dure
r, up
ptäc
ker
och
korr
iger
ar m
isst
ag
sam
t lös
er u
ppgi
fter
av
stan
dard
-ka
rakt
är m
ed s
äker
het,
båd
e ut
an o
ch m
ed d
igit
ala
och
andr
a pr
axis
nära
ver
ktyg
.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa p
raxi
snär
a m
atem
a-ti
ska
prob
lem
. Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar fl
era
begr
epp
och
kräv
er a
vanc
erad
e to
lkni
ngar
. I
arbe
tet g
ör e
leve
n om
läm
plig
a de
lar
av p
robl
emsi
tuat
ione
r i
kara
ktär
säm
nena
till
mat
ema-
tisk
a fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt
välja
och
tillä
mpa
mat
emat
iska
m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la
omdö
men
utv
ärde
ra r
esul
tate
ts
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t vis
a in
nebö
rden
av
cent
rala
beg
repp
i ha
ndlin
g sa
mt u
tför
ligt b
eskr
iva
inne
börd
en a
v de
m m
ed fl
era
andr
a re
pres
enta
tione
r. D
ess-
utom
väx
lar
elev
en m
ed s
äker
het
mel
lan
dess
a ol
ika
repr
esen
ta-
tione
r. E
leve
n ka
n m
ed s
äker
het
anvä
nda
begr
epp
för
att l
ösa
kom
plex
a m
atem
atis
ka p
robl
em
och
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
ak-
tärs
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fler
a pr
oced
urer
, upp
täck
-er
och
kor
rige
rar
mis
stag
sam
t lö-
ser
uppg
ifter
av
stan
dard
kara
ktär
m
ed s
äker
het
och
på e
tt e
ffek
tivt
sä
tt, b
åde
utan
och
med
dig
itala
oc
h an
dra
prax
isnä
ra v
erkt
yg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa p
raxi
snär
a m
atem
atis
ka
prob
lem
av
kom
plex
kar
aktä
r.
Des
sa p
robl
em in
klud
erar
fler
a be
grep
p oc
h kr
äver
ava
ncer
ade
tolk
ning
ar. I
pro
blem
lösn
ing
uppt
äcke
r el
even
gen
erel
la s
am
band
som
pre
sent
eras
med
ret
ori
sk a
lgeb
ra. I
arb
etet
gör
ele
ven
om lä
mpl
iga
dela
r av
pro
blem
-si
tuat
ione
r i k
arak
tärs
ämne
na
till
mat
emat
iska
form
uler
inga
r
MATEMATIK
97
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er
och
met
oder
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la m
atem
a-ti
ska
reso
nem
ang
och
med
enk
la
omdö
men
vär
dera
egn
a oc
h an
-dr
as r
eson
eman
g sa
mt s
kilja
mel
-la
n gi
ssni
ngar
och
väl
grun
dade
på
ståe
nden
. Des
suto
m u
ttry
cker
si
g el
even
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
enke
l skr
ift o
ch h
andl
ing
med
in
slag
av
mat
emat
iska
rep
rese
n-ta
tion
er.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i ku
rsen
s in
nehå
ll ti
ll de
ss b
etyd
else
inom
yrk
esliv
, sa
mhä
llsliv
och
mat
emat
iken
s ku
lturh
isto
ria.
Des
suto
m k
an
elev
en fö
ra e
nkla
res
onem
ang
om
exem
plen
s re
leva
ns.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
rim
lighe
t sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er, m
etod
er o
ch a
lter
nati
v ti
ll de
m.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
ma-
tem
atis
ka r
eson
eman
g oc
h m
ed
nyan
sera
de o
mdö
men
vär
dera
eg
na o
ch a
ndra
s re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
lan
giss
ning
ar o
ch
välg
rund
ade
påst
åend
en. D
ess-
utom
utt
ryck
er s
ig e
leve
n m
ed
viss
säk
erhe
t i t
al, e
nkel
skr
ift
och
hand
ling
sam
t an
vänd
er
mat
emat
iska
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
tati
oner
med
vis
s an
pa
ssni
ng t
ill s
yfte
och
sit
uati
on.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
yrk
esliv
, sam
hälls
liv o
ch
mat
emat
iken
s ku
lturh
isto
ria.
D
essu
tom
kan
ele
ven
föra
vä
lgru
ndad
e re
sone
man
g om
ex
empl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
geno
m a
tt v
älja
, till
ämpa
och
an
pass
a m
atem
atis
ka m
odel
-le
r. E
leve
n ka
n m
ed n
yans
erad
e om
döm
en u
tvär
dera
res
ulta
tets
ri
mlig
het s
amt v
alda
mod
elle
r, st
rate
gier
, met
oder
och
alt
erna
tiv
till
dem
.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
oc
h ny
anse
rade
mat
emat
iska
re
sone
man
g oc
h m
ed n
yans
erad
e om
döm
en v
ärde
ra e
gna
och
an-
dras
res
onem
ang
sam
t ski
lja m
el-
lan
giss
ning
ar o
ch v
älgr
unda
de
påst
åend
en. D
essu
tom
utt
ryck
er
sig
elev
en m
ed s
äker
het
i tal
, en
kel s
krift
och
i ha
ndlin
g sa
mt
anvä
nder
mat
emat
iska
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
tati
oner
med
go
d an
pass
ning
till
syf
te o
ch
situ
atio
n.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
yrk
esliv
, sam
hälls
liv o
ch
mat
emat
iken
s ku
lturh
isto
ria.
D
essu
tom
kan
ele
ven
föra
väl
gr
unda
de o
ch n
yans
erad
e re
so-
nem
ang
om e
xem
plen
s re
leva
ns.
MATEMATIK
98
Matematik 1b, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på EK, ES, HU och SA.
Kursen matematik 1b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Taluppfattning, aritmetik och algebra • Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal
och delbarhet.
• Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.
• Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler.
• Begreppet linjär olikhet.
• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.
Geometri • Begreppet symmetri och olika typer av symmetriska transformationer av figurer
i planet samt symmetriers förekomst i naturen och i konst från olika kulturer.
• Representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt.
• Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga samman-hang och inom olika ämnesområden.
• Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.
Samband och förändring • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
MATEMATIK
99
• Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.
• Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner.
• Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
• Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.
Sannolikhet och statistik • Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och
inom vetenskap.
• Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.
Problemlösning • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier
och verktyg.
• Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.
Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.
MATEMATIK
100
Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem in-kluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realis-tiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
MATEMATIK
101
Betyget A
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutvecklar egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.
MATEMATIK
102
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
besk
riva
in
nebö
rden
av
cent
rala
beg
repp
m
ed h
jälp
av
någr
a re
pres
enta
tio-
ner
sam
t öve
rsik
tlig
t be
skri
va
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
D
ess u
tom
väx
lar
elev
en m
ed v
iss
sä ke
rhet
mel
lan
olik
a re
pres
enta
-ti
oner
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
k e
rhet
anv
ända
beg
repp
och
sa
m ba
nd m
ella
n be
grep
p fö
r at
t lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em o
ch
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rs-
ämne
na i
beka
nta
situ
atio
ner.
I
arbe
tet h
ante
rar
elev
en n
ågra
en
kla
pro c
edur
er o
ch lö
ser
upp-
gift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är m
ed
viss
säk
erhe
t, b
åde
utan
och
med
di
gi ta
la v
erkt
yg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v en
kel k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar e
tt få
tal b
egre
pp o
ch
kräv
er e
nkla
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gö
r el
even
om
rea
listi
ska
pro-
blem
situ
atio
ner
till
mat
emat
iska
fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt ti
lläm
pa
givn
a m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v nå
gra
repr
esen
ta-
tion
er s
amt u
tför
ligt
besk
riva
sa
mba
nden
mel
lan
begr
eppe
n.
Des
suto
m v
äxla
r el
even
med
vis
s sä
kerh
et m
ella
n ol
ika
repr
esen
-ta
tion
er. E
leve
n ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
beg
repp
och
sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p fö
r at
t lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em o
ch
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rs-
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fler
a pr
oced
urer
och
löse
r up
pgift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är
med
säk
erhe
t, b
åde
utan
och
m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em.
Des
sa p
robl
em in
klud
erar
fler
a be
grep
p oc
h kr
äver
ava
ncer
ade
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gör
ele
ven
om r
ealis
tisk
a pr
oble
msi
tuat
ione
r ti
ll m
atem
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt v
älja
och
tillä
mpa
ma-
tem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
utv
ärde
ra
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v fle
ra r
epre
sent
atio
-ne
r sa
mt u
tför
ligt
besk
riva
sam
-ba
nden
mel
lan
begr
eppe
n.
Des
suto
m v
äxla
r el
even
med
sä
kerh
et m
ella
n ol
ika
repr
esen
ta-
tion
er. E
leve
n ka
n m
ed s
äker
het
anvä
nda
begr
epp
och
sam
band
m
ella
n be
grep
p fö
r at
t lös
a ko
m
plex
a m
atem
atis
ka p
robl
em o
ch
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rs-
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
e ven
fler
a pr
oced
urer
och
löse
r up
pgift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är
med
säk
erhe
t oc
h på
ett
eff
ekti
vt
sätt
, båd
e ut
an o
ch m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v ko
mpl
ex k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar fl
era
begr
epp
och
kräv
er a
vanc
erad
e to
lkni
ngar
. I
prob
lem
lösn
ing
uppt
äcke
r el
even
ge
nere
lla s
amba
nd s
om p
rese
nte
ras
med
sym
bolis
k al
gebr
a. I
ar
bete
t gör
ele
ven
om r
ealis
tiska
pr
oble
msi
tuat
ione
r til
l mat
e-
MATEMATIK
103
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er
och
met
oder
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la m
atem
atis
-ka
res
onem
ang
och
värd
era
med
en
kla
omdö
men
egn
a oc
h an
dras
re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
-la
n gi
ssni
ngar
och
väl
grun
dade
på
ståe
nden
. Des
suto
m u
ttry
cker
si
g el
even
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch h
andl
ing
med
insl
ag
av m
atem
atis
ka s
ymbo
ler
och
andr
a re
pres
enta
tion
er.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i ku
rsen
s in
nehå
ll ti
ll de
ss b
etyd
else
inom
and
ra
ämne
n, y
rkes
liv, s
amhä
llsliv
oc
h m
atem
atik
ens
kultu
rhis
to-
ria.
Des
suto
m k
an e
leve
n fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
resu
ltate
ts r
imlig
het s
amt v
alda
m
odel
ler,
stra
tegi
er, m
etod
er o
ch
alte
rnat
iv t
ill d
em.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
ma-
tem
atis
ka r
eson
eman
g oc
h vä
r-de
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
egna
och
and
ras
reso
nem
ang
sam
t ski
lja m
ella
n gi
ssni
ngar
och
vä
lgru
ndad
e på
ståe
nden
. Des
sut-
om u
ttry
cker
sig
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch h
andl
ing
sam
t an
vänd
er m
atem
atis
ka
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
ta-
tion
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng t
ill
syft
e oc
h si
tuat
ion.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
rhis
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
res
one-
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
mat
iska
form
uler
inga
r ge
nom
at
t väl
ja, t
illäm
pa o
ch a
npas
sa
mat
emat
iska
mod
elle
r. E
leve
n ka
n m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
utvä
rder
a re
sulta
tets
rim
lighe
t sa
mt v
alda
mod
elle
r, st
rate
gier
, m
etod
er o
ch a
ltern
ativ
till
dem
.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
mat
emat
iska
res
one-
man
g, v
ärde
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en o
ch v
idar
eutv
eckl
ar
egna
och
and
ras
reso
nem
ang
sam
t ski
lja m
ella
n gi
ssni
ngar
och
vä
lgru
ndad
e på
ståe
nden
. Des
s-ut
om u
ttry
cker
sig
ele
ven
med
sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch i
hand
-lin
g sa
mt
anvä
nder
mat
emat
iska
sy
mbo
ler
och
andr
a re
pres
enta
-ti
oner
med
god
anp
assn
ing
till
syft
e oc
h si
tuat
ion.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till d
ess b
etyd
else
in
om a
ndra
äm
nen,
yrk
esliv
, sam
- hä
llsliv
och
mat
emat
iken
s kul
tur-
hist
oria
. Des
suto
m k
an e
leve
n fö
ra
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de re
so-
nem
ang
om e
xem
plen
s rel
evan
s.
MATEMATIK
104
Matematik 1c, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på NA och TE.
Kursen matematik 1c omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Taluppfattning, aritmetik och algebra • Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal
och delbarhet.
• Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former, inklusive potenser med reella exponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.
• Generalisering av aritmetikens räknelagar till att hantera algebraiska uttryck.
• Begreppet linjär olikhet.
• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.
Geometri • Begreppen sinus, cosinus och tangens och metoder för beräkning av vinklar och
längder i rätvinkliga trianglar.
• Begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett koordinatsystem.
• Addition och subtraktion med vektorer och produkten av en skalär och en vektor.
• Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga samman-hang och inom naturvetenskapliga ämnen.
• Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.
Samband och förändring • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
• Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.
• Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner samt potens- och exponentialfunktioner.
MATEMATIK
105
• Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
• Skillnader mellan begreppen ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck och funktion.
Sannolikhet och statistik • Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom
vetenskap.
• Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.
Problemlösning • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier
och verktyg.
• Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.
Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
MATEMATIK
106
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inklu-derar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realis-tiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.
MATEMATIK
107
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan utvärdera med nyanserade omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kultur-historia. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.
MATEMATIK
108
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
besk
riva
in
nebö
rden
av
cent
rala
beg
repp
m
ed h
jälp
av
någr
a re
pres
enta
-ti
oner
sam
t öve
rsik
tlig
t be
skri
va
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
mel
lan
olik
a re
pres
en-
tati
oner
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da b
egre
pp o
ch
sam
band
mel
lan
begr
epp
för
att
lösa
mat
emat
iska
pro
blem
och
pr
oble
msi
tuat
ione
r i k
arak
tärs
-äm
nena
i be
kant
a si
tuat
ione
r.
I ar
bete
t han
tera
r el
even
någ
ra
enkl
a pr
oced
urer
och
löse
r up
p-gi
fter
av
stan
dard
kara
ktär
med
vi
ss s
äker
het,
båd
e ut
an o
ch m
ed
digi
tala
ver
ktyg
.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v en
kel k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar e
tt få
tal b
egre
pp o
ch
kräv
er e
nkla
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gö
r el
even
om
rea
listi
ska
pro-
blem
situ
atio
ner
till
mat
emat
iska
fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt ti
lläm
pa
givn
a m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v nå
gra
repr
esen
ta-
tion
er s
amt u
tför
ligt
besk
riva
sa
mba
nden
mel
lan
begr
eppe
n.
Des
suto
m v
äxla
r el
even
med
vis
s sä
kerh
et m
ella
n ol
ika
repr
esen
-ta
tion
er. E
leve
n ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
beg
repp
och
sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p fö
r at
t lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em o
ch
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rs-
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fler
a pr
oced
urer
och
löse
r up
pgift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är
med
säk
erhe
t, b
åde
utan
och
m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em.
Des
sa p
robl
em in
klud
erar
fler
a be
grep
p oc
h kr
äver
ava
ncer
ade
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gör
ele
ven
om r
ealis
tisk
a pr
oble
msi
tuat
ione
r ti
ll m
atem
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt v
älja
och
tillä
mpa
ma-
tem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
utv
ärde
ra
resu
ltate
ts r
imlig
het s
amt v
alda
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v fle
ra r
epre
sent
a-ti
oner
sam
t utf
örlig
t be
skri
va
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed
säke
rhet
mel
lan
olik
a re
pres
enta
-ti
oner
. Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t an
vänd
a be
grep
p oc
h sa
mba
nd
mel
lan
begr
epp
för
att l
ösa
kom
plex
a m
atem
atis
ka p
robl
em
och
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
ak-
tärs
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fler
a pr
oced
urer
och
löse
r up
pgift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är
med
säk
erhe
t oc
h på
ett
eff
ekti
vt
sätt
, båd
e ut
an o
ch m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v ko
mpl
ex k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar fl
era
begr
epp
och
kräv
er a
vanc
erad
e to
lkni
ngar
. I
prob
lem
lösn
ing
uppt
äcke
r el
even
ge
nere
lla s
amba
nd s
om p
rese
nte
ras
med
sym
bolis
k al
gebr
a. I
ar
bete
t gör
ele
ven
om r
ealis
tiska
pr
oble
msi
tuat
ione
r til
l mat
e-m
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m
MATEMATIK
109
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er
och
met
oder
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la m
atem
atis
-ka
res
onem
ang
och
värd
era
med
en
kla
omdö
men
egn
a oc
h an
dras
re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
-la
n gi
ssni
ngar
och
väl
grun
dade
på
ståe
nden
. Des
suto
m u
ttry
cker
si
g el
even
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch h
andl
ing
med
insl
ag
av m
atem
atis
ka s
ymbo
ler
och
andr
a re
pres
enta
tion
er.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i ku
rsen
s in
nehå
ll ti
ll de
ss b
etyd
else
inom
and
ra
ämne
n, y
rkes
liv, s
amhä
llsliv
oc
h m
atem
atik
ens
kultu
rhis
to-
ria.
Des
suto
m k
an e
leve
n fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
mod
elle
r, st
rate
gier
, met
oder
och
al
tern
ativ
till
dem
.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
ma-
tem
atis
ka r
eson
eman
g oc
h vä
r-de
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
egna
och
and
ras
reso
nem
ang
sam
t ski
lja m
ella
n gi
ssni
ngar
och
vä
lgru
ndad
e på
ståe
nden
. Des
sut-
om u
ttry
cker
sig
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch h
andl
ing
sam
t an
vänd
er m
atem
atis
ka
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
ta-
tion
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng t
ill
syft
e oc
h si
tuat
ion.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
rhis
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
res
one-
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
att v
älja
, till
ämpa
och
anp
assa
m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
utvä
rder
a m
ed n
yans
erad
e om
döm
en r
esul
tate
ts r
imlig
het
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er,
met
oder
och
alte
rnat
iv ti
ll de
m.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
mat
emat
iska
res
one-
man
g, v
ärde
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en o
ch v
idar
eutv
eckl
a eg
na o
ch a
ndra
s re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
lan
giss
ning
ar o
ch
välg
rund
ade
påst
åend
en. D
ess-
utom
utt
ryck
er s
ig e
leve
n m
ed
säke
rhet
i ta
l, sk
rift
och
i ha
nd-
ling
sam
t an
vänd
er m
atem
atis
ka
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
ta-
tion
er m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
situ
atio
n.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
r his
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
res
onem
ang
om
exem
plen
s re
leva
ns.
MATEMATIK
110
Matematik 2b, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på EK och SA.
Kursen matematik 2b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Taluppfattning, aritmetik och algebra • Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.
• Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer.
• Metoder för beräkningar vid budgetering.
• Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.
• Begreppet linjärt ekvationssystem.
• Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning.
• Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.
• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem.
Geometri • Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet,
kongruens och vinklar.
Samband och förändring • Egenskaper hos andragradsfunktioner.
• Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.
Sannolikhet och statistik • Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersök-
ningar, inklusive regressionsanalys.
• Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet.
• Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse.
• Egenskaper hos normalfördelat material.
MATEMATIK
111
Problemlösning • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier
och verktyg.
• Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.
Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och
MATEMATIK
112
problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inklu-derar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realis-tiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
MATEMATIK
113
Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kultur-historia. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.
MATEMATIK
114
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
besk
riva
in
nebö
rden
av
cent
rala
beg
repp
m
ed h
jälp
av
någr
a re
pres
enta
-ti
oner
sam
t öve
rsik
tlig
t be
skri
va
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
mel
lan
olik
a re
pres
en-
tati
oner
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da b
egre
pp o
ch
sam
band
mel
lan
begr
epp
för
att
lösa
mat
emat
iska
pro
blem
och
pr
oble
msi
tuat
ione
r i k
arak
tärs
-äm
nena
i be
kant
a si
tuat
ione
r.
I ar
bete
t han
tera
r el
even
någ
ra
enkl
a pr
oced
urer
och
löse
r up
p-gi
fter
av
stan
dard
kara
ktär
med
vi
ss s
äker
het,
båd
e ut
an o
ch m
ed
digi
tala
ver
ktyg
.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v en
kel k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar e
tt få
tal b
egre
pp o
ch
kräv
er e
nkla
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gö
r el
even
om
rea
listi
ska
pro-
blem
situ
atio
ner
till
mat
emat
iska
fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt ti
lläm
pa
givn
a m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v nå
gra
repr
esen
ta-
tion
er s
amt u
tför
ligt
besk
riva
sa
mba
nden
mel
lan
begr
eppe
n.
Des
suto
m v
äxla
r el
even
med
vis
s sä
kerh
et m
ella
n ol
ika
repr
esen
-ta
tion
er. E
leve
n ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
beg
repp
och
sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p fö
r at
t lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em o
ch
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rs-
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fler
a pr
oced
urer
och
löse
r up
pgift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är
med
säk
erhe
t, b
åde
utan
och
m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em.
Des
sa p
robl
em in
klud
erar
fler
a be
grep
p oc
h kr
äver
ava
ncer
ade
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gör
ele
ven
om r
ealis
tisk
a pr
oble
msi
tuat
ione
r ti
ll m
atem
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt v
älja
och
tillä
mpa
ma-
tem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
utv
ärde
ra
resu
ltate
ts r
imlig
het s
amt v
alda
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v fle
ra r
epre
sent
a-ti
oner
sam
t utf
örlig
t be
skri
va
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed
säke
rhet
mel
lan
olik
a re
pres
enta
-ti
oner
. Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t an
vänd
a be
grep
p oc
h sa
mba
nd
mel
lan
begr
epp
för
att l
ösa
kom
plex
a m
atem
atis
ka p
robl
em
och
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
ak-
tärs
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fler
a pr
oced
urer
och
löse
r up
pgift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är
med
säk
erhe
t oc
h på
ett
eff
ekti
vt
sätt
, båd
e ut
an o
ch m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v ko
mpl
ex k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar fl
era
begr
epp
och
kräv
er a
vanc
erad
e to
lkni
ngar
. I
prob
lem
lösn
ing
uppt
äcke
r el
even
ge
nere
lla s
amba
nd s
om p
rese
nte
ras
med
sym
bolis
k al
gebr
a. I
ar
bete
t gör
ele
ven
om r
ealis
tiska
pr
oble
msi
tuat
ione
r til
l mat
e-m
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m
MATEMATIK
115
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er
och
met
oder
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la m
atem
atis
-ka
res
onem
ang
och
värd
era
med
en
kla
omdö
men
egn
a oc
h an
dras
re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
-la
n gi
ssni
ngar
och
väl
grun
dade
på
ståe
nden
. Des
suto
m u
ttry
cker
si
g el
even
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch h
andl
ing
med
insl
ag
av m
atem
atis
ka s
ymbo
ler
och
andr
a re
pres
enta
tion
er.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i ku
rsen
s in
nehå
ll ti
ll de
ss b
etyd
else
inom
and
ra
ämne
n, y
rkes
liv, s
amhä
llsliv
oc
h m
atem
atik
ens
kultu
rhis
to-
ria.
Des
suto
m k
an e
leve
n fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
mod
elle
r, st
rate
gier
, met
oder
och
al
tern
ativ
till
dem
.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
ma-
tem
atis
ka r
eson
eman
g oc
h vä
r-de
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
egna
och
and
ras
reso
nem
ang
sam
t ski
lja m
ella
n gi
ssni
ngar
och
vä
lgru
ndad
e på
ståe
nden
. Des
sut-
om u
ttry
cker
sig
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch h
andl
ing
sam
t an
vänd
er m
atem
atis
ka
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
ta-
tion
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng t
ill
syft
e oc
h si
tuat
ion.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
rhis
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
res
one-
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
att v
älja
, till
ämpa
och
anp
assa
m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
nya
nser
ade
omdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er,
met
oder
och
alte
rnat
iv ti
ll de
m.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
mat
emat
iska
res
one-
man
g, v
ärde
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en o
ch v
idar
eutv
eckl
a eg
na o
ch a
ndra
s re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
lan
giss
ning
ar o
ch
välg
rund
ade
påst
åend
en. D
ess-
utom
utt
ryck
er s
ig e
leve
n m
ed
säke
rhet
i ta
l, sk
rift
och
i ha
nd-
ling
sam
t an
vänd
er m
atem
atis
ka
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
ta-
tion
er m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
situ
atio
n.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
r his
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
res
onem
ang
om
exem
plen
s re
leva
ns.
MATEMATIK
116
Matematik 2c, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på NA och TE.
Kursen matematik 2 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Taluppfattning, aritmetik och algebra • Begreppet logaritm, motivering och hantering av logaritmlagarna.
• Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadrerings- och konjugatregeln.
• Begreppet linjärt ekvationssystem.
• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragrads- och r otekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta tal.
• Utvidgning av talsystemet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.
Geometri • Begreppet kurva, räta linjens och parabelns ekvation samt hur analytisk geometri
binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.
• Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.
Samband och förändring • Egenskaper hos andragradsfunktioner.
• Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.
Sannolikhet och statistik • Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från
undersökningar inklusive regressionsanalys.
• Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse.
• Egenskaper hos normalfördelat material.
Problemlösning • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier
och verktyg.
MATEMATIK
117
• Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.
Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inklu-derar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realis-
MATEMATIK
118
tiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kultur-historia. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.
MATEMATIK
119
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
besk
riva
in
nebö
rden
av
cent
rala
beg
repp
m
ed h
jälp
av
någr
a re
pres
enta
-ti
oner
sam
t öve
rsik
tlig
t be
skri
va
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
mel
lan
olik
a re
pres
en-
tati
oner
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da b
egre
pp o
ch
sam
band
mel
lan
begr
epp
för
att
lösa
mat
emat
iska
pro
blem
och
pr
oble
msi
tuat
ione
r i k
arak
tärs
-äm
nena
i be
kant
a si
tuat
ione
r.
I ar
bete
t han
tera
r el
even
någ
ra
enkl
a pr
oced
urer
och
löse
r up
p-gi
fter
av
stan
dard
kara
ktär
med
vi
ss s
äker
het,
båd
e ut
an o
ch m
ed
digi
tala
ver
ktyg
.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v en
kel k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar e
tt få
tal b
egre
pp o
ch
kräv
er e
nkla
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gö
r el
even
om
rea
listi
ska
pro-
blem
situ
atio
ner
till
mat
emat
iska
fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt ti
lläm
pa
givn
a m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v nå
gra
repr
esen
ta-
tion
er s
amt u
tför
ligt
besk
riva
sa
mba
nden
mel
lan
begr
eppe
n.
Des
suto
m v
äxla
r el
even
med
vis
s sä
kerh
et m
ella
n ol
ika
repr
esen
-ta
tion
er. E
leve
n ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
beg
repp
och
sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p fö
r at
t lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em o
ch
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rs-
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fler
a pr
oced
urer
och
löse
r up
pgift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är
med
säk
erhe
t, b
åde
utan
och
m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em.
Des
sa p
robl
em in
klud
erar
fler
a be
grep
p oc
h kr
äver
ava
ncer
ade
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gör
ele
ven
om r
ealis
tisk
a pr
oble
msi
tuat
ione
r ti
ll m
atem
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt v
älja
och
tillä
mpa
ma-
tem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
utv
ärde
ra
resu
ltate
ts r
imlig
het s
amt v
alda
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v fle
ra r
epre
sent
a-ti
oner
sam
t utf
örlig
t be
skri
va
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed
säke
rhet
mel
lan
olik
a re
pres
enta
-ti
oner
. Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t an
vänd
a be
grep
p oc
h sa
mba
nd
mel
lan
begr
epp
för
att l
ösa
kom
plex
a m
atem
atis
ka p
robl
em
och
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
ak-
tärs
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fler
a pr
oced
urer
och
löse
r up
pgift
er a
v st
anda
rdka
rakt
är
med
säk
erhe
t oc
h på
ett
eff
ekti
vt
sätt
, båd
e ut
an o
ch m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v ko
mpl
ex k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar fl
era
begr
epp
och
kräv
er a
vanc
erad
e to
lkni
ngar
. I
prob
lem
lösn
ing
uppt
äcke
r el
even
ge
nere
lla s
amba
nd s
om p
rese
nte
ras
med
sym
bolis
k al
gebr
a. I
ar
bete
t gör
ele
ven
om r
ealis
tiska
pr
oble
msi
tuat
ione
r til
l mat
e-m
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m
MATEMATIK
120
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er
och
met
oder
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la m
atem
atis
-ka
res
onem
ang
och
värd
era
med
en
kla
omdö
men
egn
a oc
h an
dras
re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
-la
n gi
ssni
ngar
och
väl
grun
dade
på
ståe
nden
. Des
suto
m u
ttry
cker
si
g el
even
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch h
andl
ing
med
insl
ag
av m
atem
atis
ka s
ymbo
ler
och
andr
a re
pres
enta
tion
er.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i ku
rsen
s in
nehå
ll ti
ll de
ss b
etyd
else
inom
and
ra
ämne
n, y
rkes
liv, s
amhä
llsliv
oc
h m
atem
atik
ens
kultu
rhis
to-
ria.
Des
suto
m k
an e
leve
n fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
mod
elle
r, st
rate
gier
, met
oder
och
al
tern
ativ
till
dem
.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
ma-
tem
atis
ka r
eson
eman
g oc
h vä
r-de
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
egna
och
and
ras
reso
nem
ang
sam
t ski
lja m
ella
n gi
ssni
ngar
och
vä
lgru
ndad
e på
ståe
nden
. Des
sut-
om u
ttry
cker
sig
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et i
tal,
skri
ft o
ch h
andl
ing
sam
t an
vänd
er m
atem
atis
ka
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
ta-
tion
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng t
ill
syft
e oc
h si
tuat
ion.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
rhis
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
res
one-
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
att v
älja
, till
ämpa
och
anp
assa
m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
nya
nser
ade
omdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er,
met
oder
och
alte
rnat
iv ti
ll de
m.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
mat
emat
iska
res
one-
man
g, v
ärde
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en o
ch v
idar
eutv
eckl
a eg
na o
ch a
ndra
s re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
lan
giss
ning
ar o
ch
välg
rund
ade
påst
åend
en. D
ess-
utom
utt
ryck
er s
ig e
leve
n m
ed
säke
rhet
i ta
l, sk
rift
och
i ha
nd-
ling
sam
t an
vänd
er m
atem
atis
ka
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
ta-
tion
er m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
situ
atio
n.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
r his
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
res
onem
ang
om
exem
plen
s re
leva
ns.
MATEMATIK
121
Matematik 3c, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på NA och TE.
Kursen matematik 3 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Aritmetik, algebra och geometri • Begreppet absolutbelopp.
• Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar för hantering av dessa begrepp.
• Egenskaper hos cirkelns ekvation och enhetscirkeln för att definiera trigonometriska begrepp.
• Bevis och användning av cosinus-, sinus- och areasatsen för en godtycklig triangel.
Samband och förändring • Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde.
• Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad.
• Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion.
• Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponential-funktioner samt summor av funktioner.
• Introduktion av talet e och dess egenskaper.
• Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion.
• Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan.
• Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata.
• Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata.
• Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena.
Problemlösning • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier
och verktyg.
• Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
MATEMATIK
122
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.
Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inklu-derar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realis-tiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
MATEMATIK
123
Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom ut-trycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska sym-boler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dess-utom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera pro-cedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standard-karaktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kultur-historia. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.
MATEMATIK
124
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
besk
riva
in
nebö
rden
av
cent
rala
beg
repp
m
ed h
jälp
av
någr
a re
pres
enta
-ti
oner
sam
t öve
rsik
tlig
t be
skri
va
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
D
essu
tom
väx
lar
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
mel
lan
olik
a re
pres
en-
tati
oner
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da b
egre
pp o
ch
sam
band
mel
lan
begr
epp
för
att
lösa
mat
emat
iska
pro
blem
och
pr
oble
msi
tuat
ione
r i k
arak
tärs
-äm
nena
i be
kant
a si
tuat
ione
r.
I ar
bete
t han
tera
r el
even
någ
ra
enkl
a pr
oced
urer
och
löse
r up
p-gi
fter
av
stan
dard
kara
ktär
med
vi
ss s
äker
het,
båd
e ut
an o
ch m
ed
digi
tala
ver
ktyg
.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v en
kel k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar e
tt få
tal b
egre
pp o
ch
kräv
er e
nkla
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gö
r el
even
om
rea
listi
ska
pro-
blem
situ
atio
ner
till
mat
emat
iska
fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt ti
lläm
pa
givn
a m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va
inne
börd
en a
v ce
ntra
la b
egre
pp
med
hjä
lp a
v nå
gra
repr
esen
ta-
tion
er s
amt u
tför
ligt
besk
riva
sa
mba
nden
mel
lan
begr
eppe
n.
Des
suto
m v
äxla
r el
even
med
vis
s sä
kerh
et m
ella
n ol
ika
repr
esen
-ta
tion
er. E
leve
n ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
beg
repp
och
sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p fö
r at
t lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em o
ch
prob
lem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rs-
ämne
na. I
arb
etet
han
tera
r el
even
fle
ra p
roce
dure
r, in
klus
ive
avan
ce
rade
och
alg
ebra
iska
utt
ryck
, oc
h lö
ser
uppg
ifter
av
stan
dard
-ka
rakt
är m
ed s
äker
het,
båd
e ut
an o
ch m
ed d
igit
ala
verk
tyg.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em.
Des
sa p
robl
em in
klud
erar
fler
a be
grep
p oc
h kr
äver
ava
ncer
ade
tolk
ning
ar. I
arb
etet
gör
ele
ven
om r
ealis
tisk
a pr
oble
msi
tuat
ione
r ti
ll m
atem
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m a
tt v
älja
och
tillä
mpa
ma-
tem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
enk
la o
mdö
men
utv
ärde
ra
resu
ltate
ts r
imlig
het s
amt v
alda
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
defin
iera
och
utf
örlig
t be
skri
va in
nebö
rden
av
cent
ra-
la b
egre
pp m
ed h
jälp
av
flera
re
pres
enta
tione
r sa
mt u
tför
ligt
besk
riva
sam
band
en m
ella
n be
grep
pen.
Des
suto
m v
äxla
r el
even
med
säk
erhe
t mel
lan
olik
a re
pres
enta
tione
r. E
leve
n ka
n m
ed s
äker
het a
nvän
da b
egre
pp
och
sam
band
mel
lan
begr
epp
för
att l
ösa
kom
plex
a m
atem
atis
ka
prob
lem
och
pro
blem
situ
atio
ner
i kar
aktä
rsäm
nena
. I a
rbet
et
hant
erar
ele
ven
flera
pro
cedu
rer,
inkl
usiv
e av
ance
rade
och
alg
ebra
is
ka u
ttry
ck, o
ch lö
ser
uppg
ifter
av
sta
ndar
dkar
aktä
r m
ed s
äker
het
och
på e
tt e
ffek
tivt
sät
t, bå
de
utan
och
med
dig
itala
ver
ktyg
.
Ele
ven
kan
form
uler
a, a
naly
sera
oc
h lö
sa m
atem
atis
ka p
robl
em a
v ko
mpl
ex k
arak
tär.
Des
sa p
robl
em
inkl
uder
ar fl
era
begr
epp
och
kräv
er a
vanc
erad
e to
lkni
ngar
. I
prob
lem
lösn
ing
uppt
äcke
r el
even
ge
nere
lla s
amba
nd s
om p
rese
nte
ras
med
sym
bolis
k al
gebr
a. I
ar
bete
t gör
ele
ven
om r
ealis
tiska
pr
oble
msi
tuat
ione
r til
l mat
e-m
atis
ka fo
rmul
erin
gar
geno
m
MATEMATIK
125
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er
och
met
oder
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la m
atem
atis
-ka
res
onem
ang
och
värd
era
med
en
kla
omdö
men
egn
a oc
h an
dras
re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
lan
giss
ning
ar o
ch v
älgr
unda
de p
å-st
åend
en. D
essu
tom
utt
ryck
er s
ig
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
i ta
l och
sk
rift
med
insl
ag a
v m
atem
atis
ka
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
ta-
tion
er.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i ku
rsen
s in
nehå
ll ti
ll de
ss b
etyd
else
inom
and
ra
ämne
n, y
rkes
liv, s
amhä
llsliv
oc
h m
atem
atik
ens
kultu
rhis
to-
ria.
Des
suto
m k
an e
leve
n fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
mod
elle
r, st
rate
gier
, met
oder
och
al
tern
ativ
till
dem
.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
ma-
tem
atis
ka r
eson
eman
g oc
h vä
r-de
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en
egna
och
and
ras
reso
nem
ang
sam
t ski
lja m
ella
n gi
ssni
ngar
och
vä
lgru
ndad
e på
ståe
nden
. Vid
are
kan
elev
en g
enom
föra
enk
la
mat
emat
iska
bev
is. D
essu
tom
ut
tryc
ker
sig
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
i ta
l och
skr
ift s
amt
anvä
nder
mat
emat
iska
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
tati
oner
med
vi
ss a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
situ
atio
n.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
rhis
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
res
one-
man
g om
exe
mpl
ens
rele
vans
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
att v
älja
, till
ämpa
och
anp
assa
m
atem
atis
ka m
odel
ler.
Ele
ven
kan
med
nya
nser
ade
omdö
men
ut
värd
era
resu
ltate
ts r
imlig
het
sam
t val
da m
odel
ler,
stra
tegi
er,
met
oder
och
alte
rnat
iv ti
ll de
m.
Ele
ven
kan
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
mat
emat
iska
res
one-
man
g, v
ärde
ra m
ed n
yans
erad
e om
döm
en o
ch v
idar
eutv
eckl
a eg
na o
ch a
ndra
s re
sone
man
g sa
mt s
kilja
mel
lan
giss
ning
ar
och
välg
rund
ade
påst
åend
en.
Vid
are
kan
elev
en g
enom
föra
m
atem
atis
ka b
evis
. Des
suto
m
uttr
ycke
r si
g el
even
med
säk
erhe
t i t
al o
ch s
krift
sam
t an
vänd
er
mat
emat
iska
sym
bole
r oc
h an
dra
repr
esen
tati
oner
med
god
an
pass
ning
till
syf
te o
ch s
itua
tion
.
Gen
om a
tt g
e ex
empe
l rel
ater
ar
elev
en n
ågot
i nå
gra
av k
urse
ns
delo
mrå
den
till
dess
bet
ydel
se
inom
and
ra ä
mne
n, y
rkes
liv,
sam
hälls
liv o
ch m
atem
atik
ens
kultu
r his
tori
a. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
res
onem
ang
om
exem
plen
s re
leva
ns.
MATEMATIK
126
4.5 NATURKUNSKAPÄmnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som har vuxit fram där naturvetenskap möter samhällsvetenskap.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet naturkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i naturvetenskap samt förmåga att kritiskt värdera och ta ställning i frågor som har ett naturvetenskapligt innehåll. Den ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas i såväl yrkesliv som vardagsnära situatio-ner och för att göra personliga val och ställningstaganden.
Utifrån aktuella frågeställningar och företeelser ska undervisningen ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga kunskaper och arbetsmetoder. Det betyder att samtidigt som undervisningen ska behandla olika innehåll som till exempel miljö- och klimatfrågor, jordens resursfördelning, kretslopp, hälsa eller genmodifiering ska den också påvisa hur dessa frågor kan hanteras utifrån ett naturvetenskapligt förhåll-ningssätt. Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunska-per för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att använda digital teknik och andra verktyg för att söka och uppnå kunska-per i natur vetenskap.
Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.
3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
4. Kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen.
5. Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.
6. Kunskaper om de naturvetenskapliga teoriernas betydelse för samhällens framväxt och för människans världsbild.
127
Kurser i ämnet
• Naturkunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1b.
• Naturkunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på naturkunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1b.
• Naturkunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1a1 eller kursen naturkunskap 1a2.
• Naturkunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen naturkunskap 1a2 eller kursen naturkunskap 1b.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
Naturkunskap 1a1, 50 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla yrkesprogram.
Kursen naturkunskap 1a1 omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
• Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det natur-vetenskapliga utforskandet.
• Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
• Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhåll-ningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
NATURKUNSKAP
128
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om na-turvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlings-alternativ samt ger enkla argument för dessa.
Eleven kan redogöra översiktligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och rela-tioner, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgiv-ningen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan.
Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlings-alternativ samt ger enkla argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för sam-hällets framväxt.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har bety-delse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om natur-vetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlings-alternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
Eleven kan redogöra utförligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relatio-ner, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgiv-ningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade argument.
NATURKUNSKAP
129
Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för sam-hällets framväxt.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunska-per om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa för klaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställnings taganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
Eleven kan redogöra utförligt och nyanserat, utifrån relevanta kunskaper om sexu-alitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
NATURKUNSKAP
130
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
disk
uter
a fr
ågor
med
nat
urve
tens
kapl
igt
inne
håll
som
har
bet
ydel
se fö
r in
divi
d oc
h sa
mhä
lle. I
dis
kuss
io-
nen
anvä
nder
ele
ven
kuns
kape
r om
nat
urve
tens
kap
för
att
stäl
la e
nkla
fråg
or s
amt f
ör a
tt g
e en
kla
förk
lari
ngar
och
arg
umen
t. D
essu
tom
kan
ele
ven
ge n
ågra
ex
empe
l på
tänk
bara
stä
llnin
gs-
taga
nden
elle
r ha
ndlin
gsal
tern
a-ti
v sa
mt g
er e
nkla
arg
umen
t för
de
ssa.
Ele
ven
kan
redo
göra
öve
rsik
tlig
t,
utifr
ån r
elev
anta
kun
skap
er o
m
sexu
alit
et o
ch r
elat
ione
r, fö
r hu
r m
änni
skok
ropp
en ä
r up
pbyg
gd
och
fung
erar
i vä
xelv
erka
n m
ed
omgi
vnin
gen.
I s
amba
nd m
ed
redo
göre
lsen
kan
ele
ven
över
sikt
lig
t di
skut
era
kons
ekve
nser
såv
äl
för
indi
vide
ns s
exue
lla h
älsa
som
fö
r fo
lkhä
lsan
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t di
skut
era
fråg
or m
ed n
atur
vete
nska
plig
t in
nehå
ll so
m h
ar b
etyd
else
för
indi
vid
och
sam
hälle
. I d
isku
ssio
-ne
n an
vänd
er e
leve
n ku
nska
per
om n
atur
vete
nska
p fö
r at
t stä
lla
utfo
rska
nde
fråg
or s
amt f
ör a
tt
ge fö
rkla
ring
ar o
ch a
rgum
ent.
Des
suto
m k
an e
leve
n ge
någ
ra
exem
pel p
å tä
nkba
ra s
tälln
ings
ta-
gand
en e
ller
hand
lings
alte
rnat
iv
sam
t ger
väl
grun
dade
arg
umen
t fö
r de
ssa.
Ele
ven
kan
redo
göra
utf
örlig
t,
utifr
ån r
elev
anta
kun
skap
er o
m
sexu
alit
et o
ch r
elat
ione
r, fö
r hu
r m
änni
skok
ropp
en ä
r up
pbyg
gd
och
fung
erar
i vä
xelv
erka
n m
ed
omgi
vnin
gen.
I s
amba
nd m
ed
redo
göre
lsen
kan
ele
ven
utfö
rlig
t di
skut
era
kons
ekve
nser
såv
äl fö
r in
divi
dens
sex
uella
häl
sa s
om
för
folk
häls
an o
ch u
nder
bygg
a di
skus
sion
en m
ed v
älgr
unda
de
argu
men
t.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
disk
uter
a fr
ågor
med
na
turv
eten
skap
ligt i
nneh
åll
som
har
bet
ydel
se fö
r in
divi
d oc
h sa
mhä
lle. I
dis
kuss
ione
n an
vänd
er e
leve
n ku
nska
per
om
natu
rvet
ensk
ap fö
r at
t stä
lla
utfo
rska
nde
fråg
or s
amt f
ör a
tt
ge k
ompl
exa
för k
lari
ngar
och
ar
gum
ent.
Des
suto
m k
an e
leve
n ge
någ
ra e
xem
pel p
å tä
nkba
ra
stäl
lnin
gs ta
gand
en e
ller
hand
-lin
gsal
tern
ativ
sam
t ger
väl
grun
da
de o
ch n
yans
erad
e ar
gum
ent
för
dess
a.
Ele
ven
kan
redo
göra
utf
örlig
t oc
h ny
anse
rat,
uti
från
rel
evan
ta
kuns
kape
r om
sex
ualit
et o
ch r
e-la
tion
er, f
ör h
ur m
änni
skok
rop-
pen
är u
ppby
ggd
och
fung
erar
i vä
xelv
erka
n m
ed o
mgi
vnin
gen.
I
sam
band
med
red
ogör
else
n ka
n el
even
utf
örlig
t oc
h ny
anse
rat
disk
uter
a ko
nsek
vens
er s
åväl
för
indi
vide
ns s
exue
lla h
älsa
som
fö
r fo
lkhä
lsan
och
und
erby
gga
disk
ussi
onen
med
väl
grun
dade
oc
h ny
anse
rade
arg
umen
t.
NATURKUNSKAP
131
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
ge n
ågra
utf
örlig
a ex
empe
l på
hur
natu
rvet
en-
skap
kan
kop
plas
till
hållb
ar
utve
cklin
g. U
tifr
ån e
xem
plen
dr
ar e
leve
n en
kla
slut
sats
er o
ch
före
slår
någ
ra h
andl
ings
alte
rnat
iv
sam
t ger
enk
la a
rgum
ent f
ör
dess
a.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt b
eskr
iva
hur
natu
rvet
ensk
ap o
rgan
iser
as
och
kan
anvä
ndas
för
krit
isk
gran
skni
ng. V
idar
e fö
resl
år o
ch
utfö
r el
even
en
enke
l nat
ur-
vete
nska
plig
und
ersö
knin
g oc
h re
dogö
r öv
ersi
ktlig
t fö
r de
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
ge
enkl
a ex
empe
l på
hur
teor
ier
kan
pröv
as g
enom
kri
tisk
gra
nsk-
ning
, sam
t dis
kute
rar
över
sikt
ligt
utifr
ån n
ågot
exe
mpe
l på
vilk
et
sätt
en
natu
rvet
ensk
aplig
teor
i ha
r ha
ft b
etyd
else
för
sam
hälle
ts
fram
växt
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
någr
a ge
utf
örlig
a ex
empe
l på
hur
natu
rvet
ensk
ap
kan
kopp
las
till
hållb
ar u
tvec
k-lin
g. U
tifr
ån e
xem
plen
dra
r el
even
väl
grun
dade
slu
tsat
ser
och
före
slår
någ
ra h
andl
ings
alte
rnat
iv
sam
t ger
väl
grun
dade
arg
umen
t fö
r de
ssa.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt b
eskr
iva
hur
natu
rvet
ensk
ap o
rgan
iser
as
och
kan
anvä
ndas
för
krit
isk
gran
skni
ng. V
idar
e fö
resl
år o
ch
utfö
r el
even
en
enke
l nat
urve
ten-
skap
lig u
nder
sökn
ing
och
redo
-gö
r ut
förl
igt
för
den.
Des
suto
m
kan
elev
en g
e en
kla
exem
pel p
å hu
r te
orie
r ka
n pr
övas
gen
om
krit
isk
gran
skni
ng, s
amt d
isku
te-
rar
utfö
rlig
t ut
ifrån
någ
ra e
xem
-pe
l på
vilk
et s
ätt n
atur
vete
nska
p-lig
a te
orie
r ha
r ha
ft b
etyd
else
för
sam
hälle
ts fr
amvä
xt.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
någr
a ge
utf
örlig
a ex
empe
l på
hur
natu
rvet
ensk
ap
kan
kopp
las
till
hållb
ar u
tvec
k-lin
g. U
tifr
ån e
xem
plen
dra
r el
even
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
slu
tsat
ser
och
före
slår
nå
gra
hand
lings
alte
rnat
iv s
amt
ger
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de
argu
men
t för
des
sa.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt b
eskr
iva
hur
natu
rvet
ensk
ap o
rgan
iser
as
och
kan
anvä
ndas
för
krit
isk
gran
skni
ng. V
idar
e fö
resl
år o
ch
utfö
r el
even
en
enke
l nat
urve
-te
nska
plig
und
ersö
knin
g oc
h re
dogö
r ut
förl
igt
och
nyan
sera
t fö
r de
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
ge
enkl
a ex
empe
l på
hur
teor
ier
kan
pröv
as g
enom
kri
tisk
gra
nskn
ing,
sa
mt d
isku
tera
r ut
förl
igt
och
nyan
sera
t ut
ifrån
någ
ra e
xem
pel
på v
ilket
sät
t nat
urve
tens
kapl
iga
teor
ier
har
haft
bet
ydel
se fö
r sa
mhä
llets
fram
växt
.
NATURKUNSKAP
132
Naturkunskap 1b, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på EK, ES, HU och SA.
Kursen naturkunskap 1b omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
• Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
• Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
• Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konse-kvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsområden.
• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det natur-vetenskapliga utforskandet.
• Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
• Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhåll-ningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
NATURKUNSKAP
133
Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar så-väl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument.
Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlings-alternativ samt ger enkla argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för sam-hällets framväxt.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har bety-delse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om natur-vetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlings-alternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.
Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
NATURKUNSKAP
134
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förkla-ringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställnings-taganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekven-ser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt u nderbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
NATURKUNSKAP
135
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
disk
uter
a fr
ågor
med
nat
urve
tens
kapl
igt
inne
håll
som
har
bet
ydel
se fö
r in
divi
d oc
h sa
mhä
lle. I
dis
kuss
io-
nen
anvä
nder
ele
ven
kuns
kape
r om
nat
urve
tens
kap
för
att
stäl
la e
nkla
fråg
or s
amt f
ör a
tt g
e en
kla
förk
lari
ngar
och
arg
umen
t. D
essu
tom
kan
ele
ven
ge n
ågra
ex
empe
l på
tänk
bara
stä
llnin
gsta
-ga
nden
elle
r ha
ndlin
gsal
tern
ativ
sa
mt g
er e
nkla
arg
umen
t för
de
ssa.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r hu
r m
änni
skok
ropp
en ä
r up
pbyg
gd o
ch fu
nger
ar i
växe
l-ve
rkan
med
om
givn
inge
n sa
mt
hur
krop
pen
påve
rkas
av
livss
ti-
len.
I s
amba
nd m
ed r
edog
örel
sen
kan
elev
en ö
vers
iktl
igt
disk
uter
a ko
nsek
vens
er a
v ol
ika
livss
tila
r så
väl f
ör in
divi
dens
häl
sa s
om
för
folk
häls
an o
ch m
iljön
sam
t un
derb
ygge
r di
skus
sion
en m
ed
enkl
a ar
gum
ent.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t di
skut
era
fråg
or m
ed n
atur
vete
nska
plig
t in
nehå
ll so
m h
ar b
etyd
else
för
indi
vid
och
sam
hälle
. I d
isku
ssio
-ne
n an
vänd
er e
leve
n ku
nska
per
om n
atur
vete
nska
p fö
r at
t stä
lla
utfo
rska
nde
fråg
or s
amt f
ör a
tt
ge fö
rkla
ring
ar o
ch a
rgum
ent.
Des
suto
m k
an e
leve
n ge
någ
ra
exem
pel p
å tä
nkba
ra s
tälln
ings
ta-
gand
en e
ller
hand
lings
alte
rnat
iv
sam
t ger
väl
grun
dade
arg
umen
t fö
r de
ssa.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r hu
r m
änni
skok
ropp
en ä
r up
p-by
ggd
och
fung
erar
i vä
xelv
erka
n m
ed o
mgi
vnin
gen
sam
t hur
kr
oppe
n på
verk
as a
v liv
ssti
len.
I
sam
band
med
red
ogör
else
n ka
n el
even
utf
örlig
t di
skut
era
kons
ekve
nser
av
olik
a liv
ssti
lar
såvä
l för
indi
vide
ns h
älsa
som
fö
r fo
lkhä
lsan
och
milj
ön s
amt
unde
rbyg
ger
disk
ussi
onen
med
vä
lgru
ndad
e ar
gum
ent.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
ra
t di
skut
era
fråg
or m
ed n
atur
ve-
tens
kapl
igt i
nneh
åll s
om h
ar b
e-ty
dels
e fö
r in
divi
d oc
h sa
mhä
lle.
I di
skus
sion
en a
nvän
der
elev
en
kuns
kape
r om
nat
urve
tens
kap
för
att s
tälla
utf
orsk
ande
fråg
or
sam
t för
att
ge
kom
plex
a fö
rkla
-ri
ngar
och
arg
umen
t. D
essu
tom
ka
n el
even
ge
någr
a ex
empe
l på
tänk
bara
stä
llnin
gs ta
gand
en
elle
r ha
ndlin
gsal
tern
ativ
sam
t ge
r vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
ar
gum
ent f
ör d
essa
.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
redo
göra
för
hur
män
nisk
okro
ppen
är
uppb
yggd
oc
h fu
nger
ar i
växe
lver
kan
med
om
givn
inge
n sa
mt h
ur k
ropp
en
påve
rkas
av
livss
tile
n. I
sam
band
m
ed r
edog
örel
sen
kan
elev
en
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
disk
uter
a ko
nsek
vens
er a
v ol
ika
livss
tila
r så
väl f
ör in
divi
dens
häl
sa s
om
för
folk
häls
an o
ch m
iljön
sam
t u n
derb
ygge
r di
skus
sion
en m
ed
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de
argu
men
t.
NATURKUNSKAP
136
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
ge n
ågra
utf
örlig
a ex
-em
pel p
å hu
r na
turv
eten
skap
kan
ko
ppla
s ti
ll hå
llbar
utv
eckl
ing.
U
tifr
ån e
xem
plen
dra
r el
even
en
kla
slut
sats
er o
ch fö
resl
år n
ågra
ha
ndlin
gsal
tern
ativ
sam
t ger
en
kla
argu
men
t för
des
sa.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt b
eskr
iva
hur
natu
rvet
ensk
ap o
rgan
iser
as
och
kan
anvä
ndas
för
krit
isk
gran
skni
ng. V
idar
e fö
resl
år o
ch
utfö
r el
even
en
enke
l nat
ur-
vete
nska
plig
und
ersö
knin
g oc
h re
dogö
r öv
ersi
ktlig
t fö
r de
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
ge
enkl
a ex
empe
l på
hur
teor
ier
kan
pröv
as g
enom
kri
tisk
gra
nsk-
ning
, sam
t dis
kute
rar
över
sikt
ligt
utifr
ån n
ågot
exe
mpe
l på
vilk
et
sätt
en
natu
rvet
ensk
aplig
teor
i ha
r ha
ft b
etyd
else
för
sam
hälle
ts
fram
växt
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
ge n
ågra
utf
örlig
a ex
empe
l på
hur
natu
rvet
ensk
ap
kan
kopp
las
till
hållb
ar u
tvec
k-lin
g. U
tifr
ån e
xem
plen
dra
r el
even
väl
grun
dade
slu
tsat
ser
och
före
slår
någ
ra h
andl
ings
alte
rnat
iv
sam
t ger
väl
grun
dade
arg
umen
t fö
r de
ssa.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt b
eskr
iva
hur
natu
rvet
ensk
ap o
rgan
iser
as
och
kan
anvä
ndas
för
krit
isk
gran
skni
ng. V
idar
e fö
resl
år o
ch
utfö
r el
even
en
enke
l nat
urve
ten-
skap
lig u
nder
sökn
ing
och
redo
-gö
r ut
förl
igt
för
den.
Des
suto
m
kan
elev
en g
e en
kla
exem
pel p
å hu
r te
orie
r ka
n pr
övas
gen
om
krit
isk
gran
skni
ng, s
amt d
isku
te-
rar
utfö
rlig
t ut
ifrån
någ
ra e
xem
-pe
l på
vilk
et s
ätt n
atur
vete
nska
p-lig
a te
orie
r ha
r ha
ft b
etyd
else
för
sam
hälle
ts fr
amvä
xt.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
ge n
ågra
utf
örlig
a ex
empe
l på
hur
natu
rvet
en-
skap
kan
kop
plas
till
hållb
ar
utve
cklin
g. U
tifr
ån e
xem
plen
dr
ar e
leve
n vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
slu
tsat
ser
och
före
slår
nå
gra
hand
lings
alte
rnat
iv s
amt
ger
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de
argu
men
t för
des
sa.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt b
eskr
iva
hur
natu
rvet
ensk
ap o
rgan
iser
as
och
kan
anvä
ndas
för
krit
isk
gran
skni
ng. V
idar
e fö
resl
år o
ch
utfö
r el
even
en
enke
l nat
urve
-te
nska
plig
und
ersö
knin
g oc
h re
dogö
r ut
förl
igt
och
nyan
sera
t fö
r de
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
ge
enkl
a ex
empe
l på
hur
teor
ier
kan
pröv
as g
enom
kri
tisk
gra
nskn
ing,
sa
mt d
isku
tera
r ut
förl
igt
och
nyan
sera
t ut
ifrån
någ
ra e
xem
pel
på v
ilket
sät
t nat
urve
tens
kapl
iga
teor
ier
har
haft
bet
ydel
se fö
r sa
mhä
llets
fram
växt
.
NATURKUNSKAP
137
4.6 RELIGIONSKUNSKAPÄmnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskåd-ningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa. Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångs-punkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution.
Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors mo-raliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och tros föreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Undervis-ningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.
4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
138
Kurser i ämnet
• Religionskunskap 1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.
• Religionskunskap 2, 50 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1.
• Religionskunskap – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
Religionskunskap 1, 50 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla program.
Kursen religionskunskap 1 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras känne-tecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
• Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
• Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
• Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
• Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.
• Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.
• Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.
RELIGIONSKUNSKAP
139
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livs-åskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument.
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livs-åskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna.
Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livs-åskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument.
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livs-åskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna.
RELIGIONSKUNSKAP
140
Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världs-religioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument.
Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livs-åskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna.
Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
RELIGIONSKUNSKAP
141
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r oc
h an
alys
era
värl
dsre
ligio
-ne
rna
och
någr
a liv
s åsk
ådni
ngar
sa
mt ö
vers
iktl
igt
redo
göra
för
dera
s kä
nnet
ecke
n oc
h ut
tryc
k hi
stor
iskt
, i s
amti
den,
i Sv
erig
e oc
h i o
mvä
rlde
n. I
sin
ana
lys
förk
lara
r el
even
enk
la s
amba
nd
och
drar
enk
la s
luts
atse
r om
vä
rlds
relig
ione
r oc
h liv
såsk
åd-
ning
ar i
rela
tion
till
indi
vide
r, gr
uppe
r oc
h sa
mhä
llen
utifr
ån
olik
a to
lkni
ngar
och
per
spek
tiv.
V
idar
e ka
n el
even
öve
rsik
tlig
t re
-do
göra
för
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n vä
rlds
relig
ione
rnas
män
-ni
skos
yn o
ch g
udsu
ppfa
ttni
ngar
oc
h un
derb
ygga
sin
a re
sone
man
g m
ed e
nkla
arg
umen
t.
Ele
ven
ger
någr
a ex
empe
l på
hur
iden
tite
t kan
form
as i
rela
tion
till
relig
ion
och
livs å
skåd
ning
sam
t gö
r en
enk
el a
naly
s av
den
na
rela
tion
i vi
lken
ele
ven
besk
rive
r en
kla
sam
band
och
dra
r en
kla
slut
sats
er. E
leve
n ka
n öv
ersi
ktlig
t
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r oc
h an
alys
era
värl
dsre
ligio
nern
a oc
h nå
gra
livs å
skåd
ning
ar s
amt
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r de
ras
kän-
nete
cken
och
utt
ryck
his
tori
skt,
i sa
mti
den,
i Sv
erig
e oc
h i o
mvä
rl-
den.
I s
in a
naly
s fö
rkla
rar
elev
en
sam
band
och
dra
r vä
lgru
ndad
e sl
utsa
tser
om
vär
ldsr
elig
ione
r oc
h liv
såsk
ådni
ngar
i re
lati
on ti
ll in
divi
der,
grup
per
och
sam
häl-
len
utifr
ån o
lika
tolk
ning
ar o
ch
pers
pekt
iv. V
idar
e ka
n el
even
ut
förl
igt
redo
göra
för
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n vä
rlds
re-
ligio
nern
as m
änni
skos
yn o
ch
guds
uppf
attn
inga
r oc
h un
der-
bygg
er s
ina
reso
nem
ang
med
vä
lgru
ndad
e ar
gum
ent.
Ele
ven
ger
någr
a ex
empe
l på
hur
iden
tite
t kan
form
as i
rela
tion
till
relig
ion
och
livs å
skåd
ning
sam
t gö
r en
ana
lys
av d
enna
rel
atio
n i
vilk
en e
leve
n be
skri
ver
sam
band
oc
h dr
ar v
älgr
unda
de s
luts
atse
r. E
leve
n ka
n ut
förl
igt
redo
göra
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t re
dogö
ra fö
r oc
h an
alys
era
värl
dsre
ligio
nern
a oc
h nå
gra
livså
skåd
ning
ar s
amt u
tför
ligt
och
nyan
sera
t re
dogö
ra fö
r de
ras
känn
etec
ken
och
uttr
yck
hist
o-ri
skt,
i sam
tide
n, i
Sver
ige
och
i om
värl
den.
I s
in a
naly
s fö
rkla
rar
elev
en k
ompl
exa
sam
band
och
dr
ar v
älgr
unda
de o
ch n
yans
era
de s
luts
atse
r om
vär
ldsr
elig
ione
r oc
h liv
såsk
ådni
ngar
i re
lati
on ti
ll in
divi
der,
grup
per
och
sam
häl-
len
utifr
ån o
lika
tolk
ning
ar o
ch
pers
pekt
iv. V
idar
e ka
n el
even
ut
förl
igt
och
nyan
sera
t re
dogö
ra
för
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n vä
rlds
relig
ione
rnas
män
nisk
osyn
oc
h gu
dsup
pfat
tnin
gar
och
un-
derb
ygga
sin
a re
sone
man
g m
ed
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de
argu
men
t.
Ele
ven
ger
flera
exe
mpe
l på
hur
iden
tite
t kan
form
as i
rela
tion
till
relig
ion
och
livs å
skåd
ning
sam
t gö
r en
kom
plex
ana
lys
av d
enna
re
lati
on i
vilk
en e
leve
n be
skri
ver
kom
plex
a sa
mba
nd o
ch d
rar
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de
RELIGIONSKUNSKAP
142
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
redo
göra
för
hur
relig
ion
kan
förh
ålla
sig
till
etni
cite
t, kö
n,
sexu
alit
et o
ch s
ocio
ekon
omis
k ba
kgru
nd.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
-gö
ra fö
r ol
ika
uppf
attn
inga
r om
re
lati
onen
mel
lan
relig
ion
och
vete
nska
p. D
essu
tom
kan
ele
ven
göra
en
enke
l ana
lys
av d
e ol
ika
uppf
attn
inga
rna.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
besk
riva
va
d so
m u
tmär
ker
någr
a no
rma-
tiva
eti
ska
teor
ier
och
mod
elle
r, ge
nom
föra
en
enke
l ana
lys
av
mod
elle
rna
och
anvä
nda
dem
för
att g
e en
kla
argu
men
t i n
ågon
fr
åga.
Ele
ven
för
enkl
a re
sone
-m
ang
om v
ad e
tt g
ott l
iv o
ch e
tt
gott
sam
hälle
kan
var
a ut
ifrån
dy
gdet
iska
och
and
ra m
oral
iska
fö
rest
älln
inga
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
för
hur
relig
ion
kan
förh
ålla
sig
ti
ll et
nici
tet,
kön,
sex
ualit
et o
ch
soci
oeko
nom
isk
bakg
rund
.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
do-
göra
för
olik
a up
pfat
tnin
gar
om
rela
tion
en m
ella
n re
ligio
n oc
h ve
tens
kap.
Des
suto
m k
an e
leve
n gö
ra e
n vä
lgru
ndad
ana
lys
av d
e ol
ika
uppf
attn
inga
rna.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t be
skri
va v
ad
som
utm
ärke
r nå
gra
norm
a-ti
va e
tisk
a te
orie
r oc
h m
odel
ler,
geno
mfö
ra e
n an
alys
av
mod
el-
lern
a oc
h an
vänd
a de
m fö
r at
t ge
välg
rund
ade
argu
men
t i n
ågon
fr
åga.
Ele
ven
för
välg
rund
ade
re-
sone
man
g om
vad
ett
got
t liv
och
et
t got
t sam
hälle
kan
var
a ut
ifrån
dy
gdet
iska
och
and
ra m
oral
iska
fö
rest
älln
inga
r.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
slut
sats
er. E
leve
n ka
n ut
förl
igt
och
nyan
sera
t re
dogö
ra fö
r hu
r re
ligio
n ka
n fö
rhål
la s
ig ti
ll et
nici
tet,
kön,
sex
ualit
et o
ch
soci
oeko
nom
isk
bakg
rund
.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
redo
göra
för
olik
a up
pfat
tnin
gar
om r
elat
ione
n m
ella
n re
ligio
n oc
h ve
tens
kap.
D
essu
tom
kan
ele
ven
göra
en
välg
rund
ad o
ch n
yans
erad
ana
lys
av d
e ol
ika
uppf
attn
inga
rna.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t be
skri
va v
ad s
om u
tmär
ker
någr
a no
rmat
iva
etis
ka te
orie
r oc
h m
odel
ler,
geno
mfö
ra e
n ko
mpl
ex a
naly
s av
mod
elle
rna
och
anvä
nda
dem
för
att g
e vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
ar
gum
ent i
någ
ra fr
ågor
. Ele
ven
för
välg
rund
ade
och
nyan
sera
de
reso
nem
ang
om v
ad e
tt g
ott l
iv
och
ett g
ott s
amhä
lle k
an v
ara
utifr
ån d
ygde
tisk
a oc
h an
dra
mor
alis
ka fö
rest
älln
inga
r.
RELIGIONSKUNSKAP
143
4.7 SAMHÄLLSKUNSKAPÄmnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskap-liga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika sam-hällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänsk-liga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventio-nen om barnets rättigheter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling.
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhälls-frågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhälls-livet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika sam-hällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
144
3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Kurser i ämnet
• Samhällskunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b.
• Samhällskunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b.
• Samhällskunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1a1 eller kursen samhällskunskap 1a2.
• Samhällskunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.
• Samhällskunskap 3, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 2.
• Internationell ekonomi, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.
• Internationella relationer, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
Samhällskunskap 1a1, 50 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla yrkesprogram.
Kursen samhällskunskap 1a1 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Inter-nationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska
SAMHÄLLSKUNSKAP
145
beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möj-ligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångs-punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsument-rätt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
• Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.
• Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisa-tion. Dessutom kan eleven dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen diskuterar eleven översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.
SAMHÄLLSKUNSKAP
146
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisa-tion. Dessutom kan eleven dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsför-hållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar några orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina stånd-punkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt gör välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukture-rat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
SAMHÄLLSKUNSKAP
147
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens orga-nisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbets-livets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och ut gifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka in-formation från olika källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentations-former samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
SAMHÄLLSKUNSKAP
148
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
-gö
ra fö
r oc
h an
alys
era
olik
a sa
mhä
llens
org
anis
atio
n oc
h sa
mhä
llsfö
rhål
land
en s
amt d
e ba
kom
ligga
nde
idée
rna.
Ele
ven
kan
ocks
å öv
ersi
ktlig
t re
dogö
ra
för
de m
änsk
liga
rätt
ighe
tern
a. I
si
n an
alys
förk
lara
r el
even
enk
la
sam
band
och
dra
r en
kla
slut
sat-
ser
om li
khet
er o
ch s
killn
ader
m
ella
n ol
ika
sam
hälle
ns o
rgan
isa-
tion
. Des
suto
m k
an e
leve
n dr
a en
kla
slut
sats
er o
m h
ur n
utid
a sa
mhä
llsfö
rhål
land
en, e
xem
pelv
is
arbe
tsliv
ets
utve
cklin
g, p
åver
kar
och
påve
rkas
av
indi
vide
r, gr
up-
per
och
sam
hälls
stru
ktur
er.
Ele
ven
kan
anal
yser
a sa
mhä
lls-
fråg
or o
ch id
enti
fiera
någ
on
orsa
k oc
h ko
nsek
vens
. I a
naly
sen
disk
uter
ar e
leve
n öv
ersi
ktlig
t or
-sa
kern
a oc
h ko
nsek
vens
erna
sam
t m
öjlig
a lö
snin
gar
på s
amhä
llsfr
å-go
rna.
Ele
ven
kan
ge e
nkla
arg
u-m
ent f
ör s
ina
stån
dpun
kter
och
vä
rder
ar m
ed e
nkla
om
döm
en
andr
as s
tånd
punk
ter.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
do-
göra
för
och
anal
yser
a ol
ika
sam
hälle
ns o
rgan
isat
ion
och
sam
hälls
förh
ålla
nden
sam
t de
bako
mlig
gand
e id
éern
a. E
leve
n ka
n oc
kså
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r de
män
sklig
a rä
ttig
hete
rna.
I s
in
anal
ys fö
rkla
rar
elev
en s
amba
nd
och
drar
väl
grun
dade
slu
tsat
ser
om li
khet
er o
ch s
killn
ader
mel
-la
n ol
ika
sam
hälle
ns o
rgan
isa-
tion
. Des
suto
m k
an e
leve
n dr
a vä
lgru
ndad
e sl
utsa
tser
om
hur
nu
tida
sam
hälls
för h
ålla
nden
, ex
empe
lvis
arb
etsl
ivet
s ut
veck
-lin
g, p
åver
kar
och
påve
rkas
av
indi
vide
r, gr
uppe
r oc
h sa
mhä
lls-
stru
ktur
er.
Ele
ven
kan
anal
yser
a sa
mhä
llsfr
å-go
r oc
h id
enti
fiera
r nå
gra
orsa
ker
och
kons
ekve
nser
. I a
naly
sen
dis-
kute
rar
elev
en u
tför
ligt
orsa
kern
a oc
h ko
nsek
vens
erna
sam
t möj
liga
lösn
inga
r på
sam
hälls
fråg
orna
. E
leve
n ka
n ge
väl
grun
dade
arg
u-m
ent f
ör s
ina
stån
dpun
kter
och
vä
rder
ar m
ed e
nkla
om
döm
en
andr
as s
tånd
punk
ter.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t red
ogör
a fö
r oc
h an
alys
era
olik
a sa
mhä
llens
org
anis
atio
n oc
h sa
mhä
llsfö
rhål
land
en s
amt d
e ba
kom
ligga
nde
idée
rna.
Ele
ven
kan
ocks
å ut
förl
igt
och
nyan
sera
t re
dogö
ra fö
r de
män
sklig
a rä
t-tig
hete
rna.
I s
in a
naly
s fö
rkla
rar
elev
en k
ompl
exa
sam
band
och
dr
ar v
älgr
unda
de o
ch n
yans
era
de s
luts
atse
r om
likh
eter
och
sk
illna
der
mel
lan
olik
a sa
mhä
l-le
ns o
rgan
isat
ion.
Des
suto
m k
an
elev
en d
ra v
älgr
unda
de o
ch n
yan
sera
de s
luts
atse
r om
hur
nut
ida
sam
hälls
förh
ålla
nden
, exe
mpe
lvis
ar
bets
livet
s ut
veck
ling,
påv
erka
r oc
h på
verk
as a
v in
divi
der,
grup
-pe
r oc
h sa
mhä
llsst
rukt
urer
.
Ele
ven
kan
anal
yser
a sa
mhä
llsfr
å-go
r oc
h id
enti
fiera
r fle
ra o
rsak
er
och
kons
ekve
nser
. I a
naly
sen
disk
uter
ar e
leve
n ut
förl
igt
och
nyan
sera
t or
sake
rna
och
kons
e-kv
ense
rna
sam
t möj
liga
lösn
inga
r på
sam
hälls
fråg
orna
. Ele
ven
kan
ge v
älgr
unda
de o
ch n
yans
erad
e ar
gum
ent f
ör s
ina
stån
dpun
kter
SAMHÄLLSKUNSKAP
149
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Elev
en k
an ö
vers
iktli
gt re
dogö
ra
för
indi
vide
ns r
ättig
hete
r oc
h sk
yl-
digh
eter
i ro
llen
som
kon
sum
ent,
förh
ålla
ndet
mel
lan
hush
ålle
ts
inko
mst
er o
ch u
tgift
er, t
illgå
ngar
oc
h sk
ulde
r sa
mt f
ör sa
mba
nden
m
ella
n de
n pr
ivat
a ek
onom
in o
ch
sam
hälls
ekon
omin
.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or k
an
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
sök
a,
gran
ska
och
tolk
a in
form
a-ti
on fr
ån o
lika
källo
r sa
mt g
öra
enkl
a re
flekt
ione
r om
käl
lorn
as
rele
vans
och
trov
ärdi
ghet
. Ele
ven
kan,
med
vis
s sä
kerh
et o
ch p
å et
t str
uktu
rera
t sät
t, ut
tryc
ka s
ina
kuns
kape
r i s
amhä
llsku
nska
p
i olik
a pr
esen
tati
onsf
orm
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r in
divi
dens
rät
tigh
eter
och
sky
l-di
ghet
er i
rolle
n so
m k
onsu
men
t, fö
rhål
land
et m
ella
n hu
shål
lets
in
kom
ster
och
utg
ifter
, till
gång
ar
och
skul
der
sam
t för
sam
band
en
mel
lan
den
priv
ata
ekon
omin
oc
h sa
mhä
llsek
onom
in.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or k
an
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
sök
a,
gran
ska
och
tolk
a in
form
a-ti
on fr
ån o
lika
källo
r sa
mt g
ör
välg
rund
ade
refle
ktio
ner
om
källo
rnas
rel
evan
s oc
h tr
ovär
dig-
het u
tifr
ån s
yfte
t. E
leve
n ka
n,
med
vis
s sä
kerh
et o
ch p
å et
t st
rukt
urer
at s
ätt,
uttr
ycka
sin
a ku
nska
per
i sam
hälls
kuns
kap
i o
lika
pres
enta
tion
sfor
mer
sam
t fo
rmul
era
sig
själ
vstä
ndig
t
i för
hålla
nde
till
källo
rna.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
och
värd
erar
med
nya
nser
ade
omdö
men
and
ras
stån
dpun
kter
.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t re
dogö
ra fö
r in
divi
dens
rä
ttig
hete
r oc
h sk
yldi
ghet
er i
rol-
len
som
kon
sum
ent,
förh
ålla
ndet
m
ella
n hu
shål
lets
inko
mst
er o
ch
ut gi
fter
, till
gång
ar o
ch s
kuld
er
sam
t för
sam
band
en m
ella
n de
n pr
ivat
a ek
onom
in o
ch
sam
hälls
ekon
omin
.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or
kan
elev
en m
ed s
äker
het
söka
, gr
ansk
a oc
h to
lka
in fo
rmat
ion
från
olik
a kä
llor
sam
t gör
a vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
re-
flekt
ione
r om
käl
lorn
as r
elev
ans
och
trov
ärdi
ghet
uti
från
syf
tet.
E
leve
n ka
n, m
ed s
äker
het
och
på
ett s
truk
ture
rat s
ätt,
uttr
ycka
sin
a ku
nska
per
i sam
hälls
kuns
kap
i o
lika
pres
enta
tion
s for
mer
sam
t fo
rmul
era
sig
själ
vstä
ndig
t
i för
hålla
nde
till
källo
rna.
SAMHÄLLSKUNSKAP
150
Samhällskunskap 1b, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla högskoleförberedande program.
Kursen samhällskunskap 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Interna-tionella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångs-punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resurs-fördelning utifrån olika förutsättningar.
• Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsument-rätt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
• Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
SAMHÄLLSKUNSKAP
151
• Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisa-tion. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas be-tydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbets-livets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka in-formation från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och sam-hällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dess-utom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier,
SAMHÄLLSKUNSKAP
152
modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka in-formation från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentations-former samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens orga-nisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat r edogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets ut-veckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, mo-deller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på sam-hällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldig heter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och ut gifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka infor-mation från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
SAMHÄLLSKUNSKAP
153
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt r
edo-
göra
för
och
anal
yser
a ol
ika
sam
hälle
ns o
rgan
isat
ion
och
sam
hälls
förh
ålla
nden
sam
t de
bako
mlig
gand
e id
éern
a. E
leve
n ka
n oc
kså
över
sikt
ligt r
edog
öra
för
de m
änsk
liga
rätt
ighe
tern
a. I
si
n an
alys
förk
lara
r el
even
enk
la
sam
band
och
dra
r en
kla
slut
sats
er
om li
khet
er o
ch s
killn
ader
mel
lan
olik
a sa
mhä
llens
org
anis
atio
n.
Des
suto
m k
an e
leve
n öv
ersi
ktlig
t re
dogö
ra fö
r de
his
tori
ska
föru
t-sä
ttni
ngar
nas
bety
dels
e oc
h dr
a en
kla
slut
sats
er o
m h
ur n
utid
a sa
mhä
llsfö
rhål
land
en, e
xem
pelv
is
arbe
tsliv
ets
utve
cklin
g, p
åver
kar
och
påve
rkas
av
indi
vide
r, gr
up-
per
och
sam
hälls
stru
ktur
er.
Ele
ven
kan
anal
yser
a sa
mhä
llsfr
å-go
r oc
h id
enti
fiera
någ
on o
rsak
oc
h ko
nsek
vens
. I a
naly
sen
an-
vänd
er e
leve
n m
ed v
iss
säke
rhet
sa
mhä
llsve
tens
kapl
iga
begr
epp,
te
orie
r, m
odel
ler
och
met
oder
. E
leve
n di
skut
erar
öve
rsik
tlig
t or
-sa
kern
a oc
h ko
nsek
vens
erna
sam
t
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r oc
h an
alys
era
olik
a sa
mhä
llens
or
gani
sati
on o
ch s
amhä
llsfö
rhål
-la
nden
sam
t de
bako
mlig
gand
e id
éern
a. E
leve
n ka
n oc
kså
ut
förl
igt
redo
göra
för
de m
änsk
-lig
a rä
ttig
hete
rna.
I s
in a
naly
s fö
rkla
rar
elev
en s
amba
nd o
ch
drar
väl
grun
dade
slu
tsat
ser
om
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n ol
ika
sam
hälle
ns o
rgan
isat
ion.
D
essu
tom
kan
ele
ven
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r de
his
tori
ska
föru
tsät
tnin
garn
as b
etyd
else
och
dr
a vä
lgru
ndad
e sl
utsa
tser
om
hu
r nu
tida
sam
hälls
förh
ålla
nden
, ex
empe
lvis
arb
etsl
ivet
s ut
veck
-lin
g, p
åver
kar
och
påve
rkas
av
indi
vide
r, gr
uppe
r oc
h sa
mhä
lls-
stru
ktur
er.
Ele
ven
kan
anal
yser
a sa
mhä
llsfr
å-go
r oc
h id
enti
fiera
någ
ra o
rsak
er
och
kons
ekve
nser
. I a
naly
sen
an-
vänd
er e
leve
n m
ed v
iss
säke
rhet
sa
mhä
llsve
tens
kapl
iga
begr
epp,
te
orie
r, m
odel
ler
och
met
oder
sa
mt
värd
erar
dem
med
enk
la
omdö
men
. Ele
ven
disk
uter
ar
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Elev
en k
an u
tför
ligt o
ch n
yan
sera
t red
ogör
a fö
r oc
h an
alys
era
olik
a sa
mhä
llens
org
anis
atio
n oc
h sa
mhä
llsfö
rhål
land
en sa
mt d
e ba
kom
ligga
nde
idée
rna.
Ele
ven
kan
ocks
å ut
förl
igt o
ch n
yans
erat
re
dogö
ra fö
r de
män
sklig
a rä
t-tig
hete
rna.
I si
n an
alys
förk
lara
r el
even
kom
plex
a sa
mba
nd o
ch
drar
väl
grun
dade
slut
sats
er o
m
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n ol
ika
sam
hälle
ns o
rgan
isat
ion.
D
essu
tom
kan
ele
ven
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat r
edog
öra
för
de
hist
oris
ka fö
ruts
ättn
inga
rnas
bet
y-de
lse o
ch d
ra v
älgr
unda
de o
ch n
yan
sera
de sl
utsa
tser
om
hur
nut
ida
sam
hälls
förh
ålla
nden
, exe
mpe
lvis
ar
bets
livet
s utv
eckl
ing,
påv
erka
r oc
h på
verk
as a
v in
divi
der,
grup
per
och
sam
hälls
stru
ktur
er.
Elev
en k
an a
naly
sera
sam
hälls
-fr
ågor
och
iden
tifier
ar fl
era
or -
sa ke
r oc
h ko
nsek
vens
er. I
ana
lyse
n an
vänd
er e
leve
n m
ed s
äker
het
sam
hälls
vete
nska
plig
a be
grep
p,
teor
ier,
mod
elle
r oc
h m
etod
er
sam
t vär
dera
r de
m m
ed n
yans
era
de o
mdö
men
. Ele
ven
disk
uter
ar
SAMHÄLLSKUNSKAP
154
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
möj
liga
lösn
inga
r på
sam
hälls
-fr
ågor
na. E
leve
n ka
n ge
enk
la
argu
men
t för
sin
a st
åndp
unkt
er
och
värd
erar
med
enk
la o
m-
döm
en a
ndra
s st
åndp
unkt
er.
Elev
en k
an ö
vers
iktli
gt re
dogö
ra
för
indi
vide
ns r
ättig
hete
r oc
h sk
yl-
digh
eter
i ro
llen
som
kon
sum
ent,
förh
ålla
ndet
mel
lan
hush
ålle
ts
inko
mst
er o
ch u
tgift
er, t
illgå
ngar
oc
h sk
ulde
r sa
mt f
ör sa
mba
nden
m
ella
n de
n pr
ivat
a ek
onom
in o
ch
sam
hälls
ekon
omin
.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or k
an
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
sök
a,
gran
ska
och
tolk
a in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r, re
dovi
sa s
ina
källo
r sa
mt g
öra
enkl
a re
flekt
io-
ner
om d
eras
rel
evan
s oc
h tr
o-vä
rdig
het.
Ele
ven
kan,
med
vis
s sä
kerh
et o
ch p
å et
t str
uktu
rera
t sä
tt, u
ttry
cka
sina
kun
skap
er
i sam
hälls
kuns
kap
i olik
a pr
esen
-ta
tion
sfor
mer
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
utfö
rlig
t or
sake
rna
och
kons
e-kv
ense
rna
sam
t möj
liga
lösn
inga
r på
sam
hälls
fråg
orna
. Ele
ven
kan
ge v
älgr
unda
de a
rgum
ent f
ör
sina
stå
ndpu
nkte
r oc
h vä
rder
ar
med
enk
la o
mdö
men
and
ras
stån
dpun
kter
.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r in
divi
dens
rät
tigh
eter
och
sky
l-di
ghet
er i
rolle
n so
m k
onsu
men
t, fö
rhål
land
et m
ella
n hu
shål
lets
in
kom
ster
och
utg
ifter
, till
gång
ar
och
skul
der
sam
t för
sam
band
en
mel
lan
den
priv
ata
ekon
omin
oc
h sa
mhä
llsek
onom
in.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or k
an
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
sök
a,
gran
ska
och
tolk
a in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r, re
dovi
sa s
ina
källo
r sa
mt g
öra
välg
rund
ade
re-
flekt
ione
r om
der
as r
elev
ans
och
trov
ärdi
ghet
uti
från
syf
tet.
Ele
ven
kan,
med
vis
s sä
kerh
et o
ch p
å et
t str
uktu
rera
t sät
t, ut
tryc
ka s
ina
kuns
kape
r i s
amhä
llsku
nska
p
i olik
a pr
esen
tati
ons f
orm
er s
amt
form
uler
a si
g sj
älvs
tänd
igt
i f
örhå
lland
e ti
ll kä
llorn
a.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
utfö
rlig
t och
nya
nser
at o
rsak
erna
oc
h ko
nsek
vens
erna
sam
t möj
liga
lösn
inga
r på
sam
hälls
fråg
orna
. El
even
kan
ge
nyan
sera
de a
rgu-
men
t för
sina
stån
dpun
kter
och
vä
rder
ar m
ed n
yans
erad
e om
-dö
men
and
ras s
tånd
punk
ter.
Elev
en k
an u
tför
ligt o
ch n
yans
era
t red
ogör
a fö
r in
divi
dens
rät
tig-
hete
r oc
h sk
yldi
g het
er i
rolle
n so
m
kons
umen
t, fö
rhål
land
et m
ella
n hu
shål
lets
inko
mst
er o
ch u
t gift
er,
tillg
ånga
r oc
h sk
ulde
r sa
mt f
ör
sam
band
en m
ella
n de
n pr
ivat
a ek
onom
in o
ch sa
mhä
llsek
onom
in.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or
kan
elev
en m
ed s
äker
het
söka
, gr
ansk
a oc
h to
lka
info
rmat
ion
från
olik
a kä
llor,
redo
visa
sin
a kä
llor
sam
t gör
a vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
refl
ekti
oner
om
der
as r
elev
ans
och
trov
är-
digh
et u
tifr
ån s
yfte
t. E
leve
n ka
n, m
ed s
äker
het
och
på e
tt
stru
ktur
erat
sät
t, ut
tryc
ka s
ina
kuns
kape
r i s
amhä
llsku
nska
p i
olik
a pr
esen
tati
onsf
orm
er s
amt
form
uler
a si
g sj
älvs
tänd
igt
i f
örhå
lland
e ti
ll kä
llorn
a.
SAMHÄLLSKUNSKAP
155
Samhällskunskap 2, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på EK.
Kursen samhällskunskap 2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 2 och 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.
• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
• Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
• Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
• Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur teo-rierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.
Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekven-ser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
utfö
rlig
t och
nya
nser
at o
rsak
erna
oc
h ko
nsek
vens
erna
sam
t möj
liga
lösn
inga
r på
sam
hälls
fråg
orna
. El
even
kan
ge
nyan
sera
de a
rgu-
men
t för
sina
stån
dpun
kter
och
vä
rder
ar m
ed n
yans
erad
e om
-dö
men
and
ras s
tånd
punk
ter.
Elev
en k
an u
tför
ligt o
ch n
yans
era
t red
ogör
a fö
r in
divi
dens
rät
tig-
hete
r oc
h sk
yldi
g het
er i
rolle
n so
m
kons
umen
t, fö
rhål
land
et m
ella
n hu
shål
lets
inko
mst
er o
ch u
t gift
er,
tillg
ånga
r oc
h sk
ulde
r sa
mt f
ör
sam
band
en m
ella
n de
n pr
ivat
a ek
onom
in o
ch sa
mhä
llsek
onom
in.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or
kan
elev
en m
ed s
äker
het
söka
, gr
ansk
a oc
h to
lka
info
rmat
ion
från
olik
a kä
llor,
redo
visa
sin
a kä
llor
sam
t gör
a vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
refl
ekti
oner
om
der
as r
elev
ans
och
trov
är-
digh
et u
tifr
ån s
yfte
t. E
leve
n ka
n, m
ed s
äker
het
och
på e
tt
stru
ktur
erat
sät
t, ut
tryc
ka s
ina
kuns
kape
r i s
amhä
llsku
nska
p i
olik
a pr
esen
tati
onsf
orm
er s
amt
form
uler
a si
g sj
älvs
tänd
igt
i f
örhå
lland
e ti
ll kä
llorn
a.
SAMHÄLLSKUNSKAP
156
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka in-formation från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett struk-turerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påver-kar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållan-den kan förstås utifrån teorierna.
Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekven-ser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven disku-terar utförligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunk-ter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.
Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konse-kvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala
SAMHÄLLSKUNSKAP
157
konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka infor-mation från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhälls-kunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
SAMHÄLLSKUNSKAP
158
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r nå
gra
cent
rala
teor
ier
och
över
sikt
ligt
disk
uter
a de
ras
styr
-ko
r oc
h sv
aghe
ter.
Des
suto
m k
an
elev
en ö
vers
iktl
igt
redo
göra
för
hur
teor
iern
a på
verk
ar n
utid
ens
ekon
omis
ka, p
olit
iska
och
soc
iala
fö
rhål
land
en s
amt h
ur d
essa
fö
rhål
land
en k
an fö
rstå
s ut
ifrån
te
orie
rna.
Ele
ven
kan
anal
yser
a ko
mpl
exa
sam
hälls
fråg
or o
ch id
enti
-fie
ra o
rsak
er o
ch k
onse
kven
ser.
I an
alys
en a
nvän
der
elev
en m
ed
viss
säk
erhe
t sa
mhä
llsve
tens
kap-
liga
begr
epp,
teor
ier,
mod
elle
r oc
h m
etod
er. E
leve
n di
skut
erar
öv
ersi
ktlig
t or
sake
rna
sam
t po
litis
ka, e
kono
mis
ka o
ch s
ocia
la
kons
ekve
nser
av
olik
a lö
snin
gar
på s
amhä
llsfr
ågor
. Ele
ven
kan
ge
enkl
a ar
gum
ent f
ör s
ina
stån
d-pu
nkte
r oc
h vä
rder
ar m
ed e
nkla
om
döm
en a
ndra
s st
åndp
unkt
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra
för
någr
a ce
ntra
la te
orie
r oc
h ut
förl
igt
disk
uter
a de
ras
styr
kor
och
svag
hete
r. D
essu
tom
kan
el
even
utf
örlig
t re
dogö
ra fö
r hu
r te
orie
rna
påve
rkar
nut
iden
s ek
onom
iska
, pol
itis
ka o
ch s
ocia
la
förh
ålla
nden
sam
t hur
des
sa
förh
ålla
nden
kan
förs
tås
utifr
ån
teor
iern
a.
Ele
ven
kan
anal
yser
a ko
mpl
exa
sam
hälls
fråg
or o
ch id
enti
fiera
or
sake
r oc
h ko
nsek
vens
er. I
ana
-ly
sen
anvä
nder
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et s
amhä
llsve
tens
kapl
iga
begr
epp,
teor
ier,
mod
elle
r oc
h m
etod
er s
amt
värd
erar
dem
med
en
kla
omdö
men
. Ele
ven
disk
u-te
rar
utfö
rlig
t or
sake
rna
sam
t po
litis
ka, e
kono
mis
ka o
ch s
ocia
la
kons
ekve
nser
av
olik
a lö
snin
gar
på s
amhä
llsfr
ågor
. Ele
ven
kan
ge v
älgr
unda
de a
rgum
ent f
ör
sina
stå
ndpu
nkte
r oc
h vä
rder
ar
med
enk
la o
mdö
men
and
ras
stån
dpun
kter
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
cent
rala
te
orie
r oc
h ut
förl
igt
och
nyan
se
rat
disk
uter
a de
ras
styr
kor
och
svag
hete
r. D
essu
tom
kan
ele
ven
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
redo
göra
fö
r hu
r te
orie
rna
påve
rkar
nut
i-de
ns e
kono
mis
ka, p
olit
iska
och
so
cial
a fö
rhål
land
en s
amt h
ur
dess
a fö
rhål
land
en k
an fö
rstå
s ut
ifrån
teor
iern
a.
Ele
ven
kan
anal
yser
a ko
mpl
exa
sam
hälls
fråg
or o
ch id
enti
-fie
ra o
rsak
er o
ch k
onse
kven
ser.
I an
alys
en a
nvän
der
elev
en m
ed
säke
rhet
sam
hälls
vete
nska
plig
a be
grep
p, te
orie
r, m
odel
ler
och
met
oder
sam
t vä
rder
ar d
em
med
nya
nser
ade
omdö
men
. E
leve
n di
skut
erar
utf
örlig
t oc
h ny
anse
rat
orsa
kern
a sa
mt
polit
iska
, eko
nom
iska
och
soc
iala
ko
nsek
vens
er a
v ol
ika
lösn
inga
r på
sam
hälls
fråg
or. E
leve
n ka
n ge
väl
grun
dade
och
nya
nser
ade
argu
men
t för
sin
a st
åndp
unkt
er
och
värd
erar
med
nya
nser
ade
omdö
men
and
ras
stån
dpun
kter
.
SAMHÄLLSKUNSKAP
159
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or k
an
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
sök
a,
gran
ska
och
tolk
a in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r, gö
ra a
dek-
vata
käl
lhän
visn
inga
r sa
mt g
öra
enkl
a re
flekt
ione
r om
käl
lorn
as
rele
vans
och
trov
ärdi
ghet
. Ele
ven
kan,
med
vis
s sä
kerh
et o
ch p
å et
t str
uktu
rera
t sät
t, ut
tryc
ka s
ina
kuns
kape
r i s
amhä
llsku
nska
p
i olik
a pr
esen
tati
onsf
orm
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or k
an
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
sök
a,
gran
ska
och
tolk
a in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r, gö
ra a
dek-
vata
käl
lhän
visn
inga
r sa
mt g
öra
välg
rund
ade
refle
ktio
ner
om
källo
rnas
rel
evan
s oc
h tr
ovär
dig-
het u
tifr
ån s
yfte
t. E
leve
n ka
n,
med
vis
s sä
kerh
et o
ch p
å et
t st
rukt
urer
at s
ätt,
uttr
ycka
sin
a ku
nska
per
i sam
hälls
kuns
kap
i o
lika
pres
enta
tion
sfor
mer
sam
t fo
rmul
era
sig
själ
vstä
ndig
t
i för
hålla
nde
till
källo
rna.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
I ar
bete
t med
sam
hälls
fråg
or
kan
elev
en m
ed s
äker
het
söka
, gr
ansk
a oc
h to
lka
info
rmat
ion
från
olik
a kä
llor,
göra
ade
k-va
ta k
ällh
änvi
snin
gar
sam
t gör
a vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
re
flekt
ione
r om
käl
lorn
as r
elev
ans
och
trov
ärdi
ghet
uti
från
syf
tet.
Ele
ven
kan,
med
säk
erhe
t oc
h på
et
t str
uktu
rera
t sät
t, ut
tryc
ka s
ina
kuns
kape
r i s
amhä
lls ku
nska
p
i olik
a pr
esen
tati
onsf
orm
er s
amt
form
uler
a si
g sj
älvs
tänd
igt
i f
örhå
lland
e ti
ll kä
llorn
a.
SAMHÄLLSKUNSKAP
160
4.8 SVENSKAKärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan männis-kan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation. Under visningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier.
I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställ-ningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituatio-nen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
161
3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.
6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad.
9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.
Kurser i ämnet
• Svenska 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.
• Svenska 2, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1.
• Svenska 3, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 2.
• Litteratur, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1.
• Retorik, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1.
• Skrivande, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
SVENSKA
162
Svenska 1, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla program.
Kursen svenska 1 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentations-tekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
• Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
• Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referat teknik. Grundläggande källkritik.
• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
• Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
• Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och infor-mellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig.
SVENSKA
163
Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikations situation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.
Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sam-manhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.
Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet.
Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhäng-ande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.
Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhäng-ande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat.
SVENSKA
164
Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet.
Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.
Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är samman-hängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grund-läggande regler för citat- och referatteknik.
SVENSKA
165
Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.
Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.
SVENSKA
166
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, mun
tligt
fö
rmed
la e
gna
tank
ar o
ch å
sikt
er
sam
t gen
omfö
ra m
untli
g fr
am-
stäl
lnin
g in
för
en g
rupp
. Det
ta
gör
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
. D
en m
untli
ga fr
amst
älln
inge
n är
sam
man
häng
ande
och
be-
grip
lig. S
pråk
et ä
r ti
ll vi
ss d
el
anpa
ssat
till
syft
e, m
otta
gare
oc
h ko
mm
unik
atio
ns si
tuat
ion.
V
idar
e ka
n el
even
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da n
ågot
pre
sen-
tati
onst
ekni
skt h
jälp
med
el.
Ele
ven
kan
skri
va a
rgum
ente
-ra
nde
text
och
and
ra ty
per
av
text
er, s
om ä
r sa
mm
anhä
ngan
de
och
begr
iplig
a sa
mt t
ill v
iss
del
anpa
ssad
e ti
ll sy
fte,
mot
taga
re
och
kom
mun
ikat
ions
situ
atio
n.
Ele
ven
kan
i huv
udsa
k fö
lja
skri
ftsp
råke
ts n
orm
er fö
r sp
råk-
rikt
ighe
t.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, mun
tligt
fö
rmed
la e
gna
tank
ar o
ch å
sikt
er
på e
tt n
yans
erat
sät
t sa
mt g
e-no
mfö
ra m
untli
g fr
amst
älln
ing
infö
r en
gru
pp. D
etta
gör
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et. D
en m
untli
ga
fram
stäl
lnin
gen
är s
amm
anhä
ng-
ande
och
beg
ripl
ig, o
ch d
ispo
si
tion
en t
ydlig
t ur
skilj
bar.
Spr
åket
är
ledi
gt o
ch a
npas
sat t
ill s
yfte
, m
otta
gare
och
kom
mun
ikat
ions
-si
tuat
ion.
Ele
ven
har
viss
åhö
ra
rkon
takt
. Vid
are
kan
elev
en
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da n
ågot
pr
esen
tati
onst
ekni
skt h
jälp
med
el
som
stö
der
och
tydl
iggö
r de
n m
untl
iga
fram
stäl
lnin
gen.
Ele
ven
kan
skri
va a
rgum
ente
ran-
de te
xt o
ch a
ndra
type
r av
text
er,
som
är
sam
man
häng
ande
och
be-
grip
liga
sam
t anp
assa
de ti
ll sy
fte,
m
otta
gare
och
kom
mun
ikat
ions
-si
tuat
ion.
Dis
posi
tion
en i
den
skri
ftlig
a fr
amst
älln
inge
n är
ty
dlig
t ur
skilj
bar.
Ele
ven
kan
i huv
udsa
k fö
lja s
krift
språ
kets
no
rmer
för
språ
krik
tigh
et, o
ch
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, mun
tligt
för-
med
la e
gna
tank
ar o
ch å
sikt
er
på e
tt n
yans
erat
sät
t sa
mt
ge no
mfö
ra m
untli
g fr
amst
äll-
ning
infö
r en
gru
pp. D
etta
gö
r el
even
med
säk
erhe
t. D
en
mun
tliga
fram
stäl
lnin
gen
är
sam
man
häng
ande
, beg
ripl
ig o
ch
väld
ispo
nera
d. S
pråk
et ä
r le
digt
oc
h an
pass
at ti
ll sy
fte,
mot
taga
re
och
kom
mun
ikat
ions
situ
atio
n.
Ele
ven
har
god
åhör
arko
ntak
t.
Vid
are
kan
elev
en m
ed s
äker
het
anvä
nda
någo
t pre
sent
atio
ns-
tekn
iskt
hjä
lpm
edel
som
stö
der,
tydl
iggö
r oc
h är
väl
inte
grer
at
i den
mun
tlig
a fr
amst
älln
inge
n.
Ele
ven
kan
skri
va a
rgum
ente
-ra
nde
text
och
and
ra ty
per
av
text
er, s
om ä
r sa
mm
anhä
ngan
de,
begr
iplig
a oc
h vä
ldis
pone
rade
sa
mt a
npas
sade
till
syft
e, m
ot-
taga
re o
ch k
omm
unik
atio
ns-
situ
atio
n. D
ispo
siti
onen
i de
n sk
rift
liga
fram
stäl
lnin
gen
är
tydl
igt
ursk
iljba
r. E
leve
n ka
n i h
uvud
sak
följa
skr
iftsp
råke
ts
norm
er fö
r sp
råkr
ikti
ghet
, och
SVENSKA
167
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
läsa
, refl
ekte
ra ö
ver
och
göra
enk
la s
amm
anfa
tt-
ning
ar a
v te
xter
sam
t skr
iva
egna
te
xter
som
ank
nyte
r ti
ll de
t lä
sta.
I
sitt
arb
ete
värd
erar
och
gra
nska
r el
even
med
vis
s sä
kerh
et k
ällo
r kr
itis
kt s
amt t
illäm
par
grun
d-lä
ggan
de r
egle
r fö
r ci
tat-
och
re
fera
ttek
nik.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt å
terg
e in
nehå
llet i
någ
ra c
entr
ala
sven
s-ka
och
inte
rnat
ione
lla s
könl
it-
terä
ra v
erk
och
anna
t ber
ätta
nde.
D
essu
tom
kan
ele
ven
över
sikt
ligt
redo
göra
för
någr
a sa
mba
nd
mel
lan
olik
a ve
rk g
enom
att
ge
exem
pel p
å ge
men
sam
ma
tem
an
och
mot
iv. E
leve
n åt
erge
r nå
gon
iakt
tage
lse
och
form
uler
ar e
gna
tank
ar m
ed u
tgån
gspu
nkt
i ber
ätta
ndet
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
språ
ket
är v
arie
rat
och
delv
is
välfo
rmul
erat
.
Ele
ven
kan
läsa
, refl
ekte
ra ö
ver
och
göra
sam
man
fatt
ning
ar a
v te
xter
sam
t skr
iva
egna
text
er
som
lyft
er fr
am h
uvud
tank
en
i det
läst
a. I
sit
t arb
ete
värd
erar
oc
h gr
ansk
ar e
leve
n m
ed v
iss
säke
rhet
käl
lor
krit
iskt
sam
t ti
lläm
par
grun
dläg
gand
e re
gler
fö
r ci
tat-
och
ref
erat
tekn
ik.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt å
terg
e in
nehå
llet i
någ
ra c
entr
ala
sven
s-ka
och
inte
rnat
ione
lla s
könl
it-
terä
ra v
erk
och
anna
t ber
ätta
nde.
E
leve
n re
flekt
erar
ock
så ö
ver
inne
håll
och
form
med
hjä
lp
av n
ågra
ber
ätta
rtek
nisk
a oc
h st
ilist
iska
beg
repp
. Des
suto
m
kan
elev
en u
tför
ligt
redo
göra
fö
r nå
gra
sam
band
mel
lan
olik
a ve
rk g
enom
att
ge
exem
pel p
å ge
men
sam
ma
tem
an o
ch m
otiv
. E
leve
n åt
erge
r nå
gra
iakt
tage
lser
oc
h fo
rmul
erar
väl
grun
dade
eg
na ta
nkar
med
utg
ångs
punk
t i b
erät
tand
et.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
språ
ket
är v
arie
rat
och
inne
hå
ller
goda
form
uler
inga
r.
Ele
ven
kan
läsa
, refl
ekte
ra ö
ver
och
göra
sam
man
fatt
ning
ar a
v te
xter
sam
t skr
iva
egna
text
er
som
lyft
er fr
am h
uvud
tank
en
i det
läst
a oc
h ge
r ny
a, r
elev
anta
pe
rspe
ktiv
. I s
itt a
rbet
e vä
rder
ar
och
gran
skar
ele
ven
med
säk
er
het
källo
r kr
itis
kt s
amt t
illäm
par
grun
dläg
gand
e re
gler
för
cita
t-
och
refe
ratt
ekni
k.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt å
terg
e in
nehå
llet i
någ
ra c
entr
ala
sven
s-ka
och
inte
rnat
ione
lla s
könl
it-
terä
ra v
erk
och
anna
t ber
ätta
nde.
E
leve
n re
flekt
erar
ock
så ö
ver
inne
håll
och
form
med
hjä
lp
av n
ågra
ber
ätta
rtek
nisk
a oc
h st
ilist
iska
beg
repp
. Des
suto
m
kan
elev
en u
tför
ligt
redo
göra
fö
r nå
gra
sam
band
mel
lan
olik
a ve
rk g
enom
att
ge
exem
pel p
å ge
men
sam
ma
tem
an o
ch m
otiv
. E
leve
n åt
erge
r nå
gra
iakt
tage
lser
, fo
rmul
erar
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
egn
a ta
nkar
med
ut
gång
spun
kt i
berä
ttan
det s
amt
SVENSKA
168
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
göra
enk
la r
eflek
tio-
ner
över
hur
spr
åklig
var
iati
on
häng
er s
amm
an m
ed ta
lare
och
ko
mm
unik
atio
nssi
tuat
ion
sam
t ge
exe
mpe
l på
hur
språ
k oc
h sp
råkb
ruk
kan
mar
kera
avs
tånd
oc
h sa
mhö
righ
et. D
essu
tom
re
sone
rar
elev
en ö
vers
iktl
igt
om a
ttit
yder
till
någo
n fo
rm
av s
pråk
lig v
aria
tion
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
re
flekt
ione
r öv
er h
ur s
pråk
lig
vari
atio
n hä
nger
sam
man
med
ta
lare
och
kom
mun
ikat
ions
si-
tuat
ion
sam
t ge
exem
pel p
å oc
h di
skut
era
hur
språ
k oc
h sp
råk-
bruk
kan
mar
kera
avs
tånd
och
sa
mhö
righ
et. D
essu
tom
reso
nera
r el
even
öve
rsik
tlig
t, u
tifr
ån n
ågra
ol
ika
pers
pekt
iv, o
m a
ttit
yder
till
någr
a ol
ika
form
er a
v sp
råkl
ig
vari
atio
n.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
rela
tera
r in
nehå
llet
i ber
ätta
ndet
på
ett
rel
evan
t sä
tt t
ill a
llmän
m
änsk
liga
förh
ålla
nden
.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
refl
ekti
oner
öve
r hu
r sp
råkl
ig v
aria
tion
hän
ger
sam
-m
an m
ed ta
lare
och
kom
mun
i-ka
tion
ssit
uati
on s
amt g
e ex
empe
l på
och
nya
nser
at d
isku
tera
hur
sp
råk
och
språ
kbru
k ka
n m
arke
ra
avst
ånd
och
sam
höri
ghet
. Des
s-ut
om r
eson
erar
ele
ven
utfö
rlig
t,
utif
rån
flera
olik
a pe
rspe
ktiv
, om
at
tity
der
till
flera
olik
a fo
rmer
av
språ
klig
var
iati
on.
SVENSKA
169
Svenska 2, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla högskoleförberedande program.
Kursen svenska 2 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
• Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk gransk-ning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skön litterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteratu-ren har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.
• Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken.
• Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, be-griplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till
SVENSKA
170
viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan till-lämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.
Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fra-ser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.
Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är samman-hängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpas-sade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.
SVENSKA
171
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskap-liga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.
Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är samman-hängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använ-da något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.
Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språk-riktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.
SVENSKA
172
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskap-liga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
SVENSKA
173
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, mun
tligt
fö
rmed
la a
rgum
ent,
egna
tank
ar
och
åsik
ter
sam
t gen
omfö
ra
mun
tlig
fram
stäl
lnin
g in
för
en
grup
p. D
etta
gör
ele
ven
med
vi
ss s
äker
het.
Den
mun
tliga
fr
amst
älln
inge
n är
sam
man
häng
-an
de, b
egri
plig
och
dis
posi
tion
en
tydl
igt
ursk
iljba
r. S
pråk
och
sti
l är
till
vis
s de
l anp
assa
de ti
ll sy
fte,
m
otta
gare
och
kom
mun
ikat
ions
-si
tuat
ion.
Ele
ven
har
viss
åhö
rar-
kont
akt.
Vid
are
kan
elev
en m
ed
viss
säk
erhe
t an
vänd
a nå
got
pres
enta
tion
stek
nisk
t hjä
lpm
edel
.
Ele
ver
kan
med
vis
s sä
kerh
et
sam
la, s
ovra
och
sam
man
stäl
la
info
rmat
ion
från
olik
a kä
llor.
Med
utg
ångs
punk
t frå
n de
tta
kan
elev
en s
kriv
a ut
reda
nde
och
argu
men
tera
nde
text
er s
om
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, mun
tligt
för-
med
la a
rgum
ent,
egna
tank
ar o
ch
åsik
ter
på e
tt n
yans
erat
sät
t sa
mt
geno
mfö
r m
untli
g fr
amst
älln
ing
infö
r en
gru
pp. D
etta
gör
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et. D
en m
untli
ga
fram
stäl
lnin
gen
är s
amm
anhä
ng-
ande
, beg
ripl
ig o
ch v
äldi
spon
era
d. S
pråk
et ä
r le
digt
och
spr
åk
och
stil
är a
npas
sade
till
syft
e,
mot
taga
re o
ch k
omm
unik
atio
ns-
situ
atio
n. E
leve
n ha
r vi
ss
åhör
arko
ntak
t. V
idar
e ka
n el
even
m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
någ
ot
pres
enta
tion
stek
nisk
t hjä
lpm
edel
so
m s
töde
r oc
h ty
dlig
gör
den
mun
tlig
a fr
amst
älln
inge
n.
Ele
ver
kan
med
vis
s sä
kerh
et
sam
la, s
ovra
och
sam
man
stäl
la
info
rmat
ion
från
olik
a kä
llor.
Med
utg
ångs
punk
t frå
n de
tta
kan
elev
en s
kriv
a ut
reda
nde
och
argu
men
tera
nde
text
er s
om ä
r
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, mun
tligt
fö
rmed
la a
rgum
ent,
egna
tank
ar
och
åsik
ter
på e
tt n
yans
erat
sä
tt s
amt g
enom
föra
mun
tlig
fram
stäl
lnin
g in
för
en g
rupp
. D
etta
gör
ele
ven
med
säk
erhe
t.
Den
mun
tliga
fram
stäl
lnin
gen
är s
amm
anhä
ngan
de, b
egri
plig
oc
h vä
ldis
pone
rad.
Spr
åket
är
ledi
gt, v
arie
rat
och
välfo
rm
uler
at, o
ch s
pråk
och
sti
l är
anpa
ssad
e ti
ll sy
fte,
mot
taga
re
och
kom
mun
ikat
ions
situ
atio
n.
Fram
stäl
lnin
gen
inne
hålle
r så
väl
bely
sand
e ex
empe
l som
gen
eral
ise
ring
ar o
ch v
idga
de p
ersp
ekti
v.
Ele
ven
har
god
åhör
arko
ntak
t. V
idar
e ka
n el
even
med
säk
erhe
t an
vänd
a nå
got p
rese
ntat
ions
-te
knis
kt h
jälp
med
el s
om s
töde
r, ty
dlig
gör
och
är v
äl in
tegr
erat
i de
n m
untl
iga
fram
stäl
lnin
gen.
Ele
ver
kan
med
säk
erhe
t sa
mla
, so
vra
och
sam
man
stäl
la in
form
a-ti
on fr
ån o
lika
källo
r oc
h ka
n m
ed u
tgån
gspu
nkt f
rån
dett
a sk
riva
utr
edan
de o
ch a
rgum
en-
tera
nde
text
er s
om ä
r sa
mm
an-
SVENSKA
174
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
är s
amm
anhä
ngan
de o
ch h
ar
tydl
igt
ursk
iljba
r di
spos
itio
n.
Text
erna
är
till
viss
del
anp
as-
sade
till
syft
e, m
otta
gare
och
ko
mm
unik
atio
nssi
tuat
ion.
E
leve
n ka
n ti
lläm
pa r
egle
r fö
r ci
tat-
och
ref
erat
tekn
ik o
ch fö
ljer
i huv
udsa
k sk
rift
språ
kets
nor
mer
fö
r sp
råkr
ikti
ghet
. Spr
åket
är
vari
erat
och
inne
hålle
r go
da
form
uler
inga
r.
Ele
ven
kan
i skr
iftlig
elle
r m
unt-
lig a
rgum
enta
tion
form
uler
a en
te
s oc
h ge
väl
grun
dade
arg
umen
t ti
ll st
öd fö
r de
n.
Ele
ven
disk
uter
ar ö
vers
iktli
gt s
til,
inne
håll
och
bära
nde
tank
ar i
skön
litte
rära
ver
k oc
h fö
rfat
tar-
skap
från
olik
a ti
der
och
epok
er
utifr
ån n
ågra
cen
tral
a lit
tera
tur-
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
sam
man
häng
ande
, väl
disp
one
rade
och
som
ger
ett
nyt
t pe
rsp
ekti
v på
det
läst
a. D
essu
tom
re
sone
rar
och
drar
ele
ven
slut
sa
tser
uti
från
sin
a re
sone
man
g.
Text
erna
är
anpa
ssad
e ti
ll sy
fte,
m
otta
gare
och
kom
mun
ikat
ions
-si
tuat
ion.
Ele
ven
kan
tillä
mpa
re
gler
för
cita
t- o
ch r
efer
atte
knik
oc
h fö
ljer
i huv
udsa
k sk
rift
språ
-ke
ts n
orm
er fö
r sp
råkr
ikti
ghet
. Sp
råke
t är
klar
t oc
h va
rier
at s
amt
inne
hålle
r go
da fo
rmul
erin
gar.
Ele
ven
kan
i skr
iftlig
elle
r m
unt-
lig a
rgum
enta
tion
form
uler
a en
te
s, h
ålla
sig
kon
sekv
ent
till
den
och
ge v
älgr
unda
de a
rgum
ent t
ill
stöd
för
den.
Ele
ven
disk
uter
ar ö
vers
iktli
gt
stil,
inne
håll
och
bära
nde
tank
ar
i skö
nlit
terä
ra v
erk
och
för-
fatt
arsk
ap fr
ån o
lika
tide
r oc
h
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
häng
ande
och
väl
disp
oner
ade.
Fr
amst
älln
inge
n in
nehå
ller
såvä
l be
lysa
nde
exem
pel s
om n
ya
och
vidg
ade
pers
pekt
iv p
å de
t lä
sta.
Des
suto
m r
eson
erar
och
dr
ar e
leve
n vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
slu
tsat
ser
utif
rån
sina
res
onem
ang.
Tex
tern
a är
an
pass
ade
till
syft
e, m
otta
gare
oc
h ko
mm
unik
atio
nssi
tuat
ion.
E
leve
n ka
n ti
lläm
pa r
egle
r fö
r ci
tat-
och
ref
erat
tekn
ik o
ch fö
ljer
i huv
udsa
k sk
rift
språ
kets
nor
mer
fö
r sp
råkr
ikti
ghet
. Spr
åket
är
träf
fsäk
ert,
kla
rt o
ch v
arie
rat o
ch
inne
hålle
r go
da fo
rmul
erin
gar.
Ele
ven
kan
i skr
iftlig
elle
r m
unt-
lig a
rgum
enta
tion
form
uler
a en
te
s, h
ålla
sig
kon
sekv
ent
till
den
och
ge v
älgr
unda
de a
rgum
ent
till
stöd
för
den.
Des
suto
m
kan
elev
en p
å et
t re
leva
nt s
ätt
bem
öta
tänk
ta m
otar
gum
ent.
Ele
ven
disk
uter
ar ö
vers
iktli
gt
stil,
inne
håll
och
bära
nde
tank
ar
i skö
nlit
terä
ra v
erk
och
för-
fatt
arsk
ap fr
ån o
lika
tide
r oc
h
SVENSKA
175
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
vete
nska
plig
a be
grep
p. E
leve
n ge
r ex
empe
l på
och
disk
uter
ar
över
sikt
ligt
sam
band
mel
lan
skön
litte
ratu
r oc
h id
éstr
öm-
ning
ar i
sam
hälle
t.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt u
tifrå
n sp
råke
xem
pel r
edog
öra
för
hur
olik
a ty
per
av s
atse
r, fr
aser
och
or
d i s
vens
ka s
pråk
et ä
r up
pbyg
g-da
och
sam
spel
ar m
ed v
aran
dra
i g
ram
mat
iken
.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r nå
gon
aspe
kt a
v sp
råks
itua
-ti
onen
i Sv
erig
e oc
h öv
riga
N
orde
n.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
epok
er u
tifr
ån n
ågra
få c
entr
ala
litte
ratu
rvet
ensk
aplig
a be
grep
p.
Ele
ven
ger
exem
pel p
å lit
terä
ra
verk
ning
smed
el o
ch d
isku
tera
r ut
förl
igt
hur
de s
könl
itte
rära
ve
rken
förm
edla
r id
éer
och
käns
lor
sam
t sä
tter
des
sa v
erk
och
förf
atta
rska
p i r
elat
ion
till
förh
ålla
nden
och
idés
tröm
ning
ar
i sam
hälle
t.
Ele
ven
kan
med
vis
s pr
ecis
ion
utifr
ån s
pråk
exem
pel r
edog
öra
för
hur
olik
a ty
per
av s
atse
r, fr
aser
och
ord
i sv
ensk
a sp
råke
t är
upp
bygg
da o
ch s
amsp
elar
med
va
rand
ra i
gram
mat
iken
.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
aspe
kter
av
språ
ksit
uati
o-ne
n i S
veri
ge o
ch ö
vrig
a N
orde
n.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
epok
er u
tifr
ån n
ågra
få c
entr
ala
litte
ratu
rvet
ensk
aplig
a be
grep
p.
Ele
ven
ger
exem
pel p
å lit
terä
ra
verk
ning
smed
el, r
eson
erar
ny
anse
rat
om d
essa
och
dis
kute
rar
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
hur
de
skön
litte
rära
ver
ken
förm
edla
r id
éer
och
käns
lor
sam
t sä
tter
de
ssa
verk
och
förf
atta
rska
p i
rela
tion
till
förh
ålla
nden
och
id
éstr
ömni
ngar
i sa
mhä
llet.
Ele
ven
kan
med
god
pre
cisi
on
utifr
ån s
pråk
exem
pel r
edog
öra
för
hur
olik
a ty
per
av s
atse
r, fr
aser
och
ord
i sv
ensk
a sp
råke
t är
upp
bygg
da o
ch s
amsp
elar
med
va
rand
ra i
gram
mat
iken
.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
aspe
kter
av
spr
åksi
tuat
ione
n i S
veri
ge o
ch
övri
ga N
orde
n.
SVENSKA
176
Svenska 3, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla högskoleförberedande program.
Kursen svenska 3 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
• Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
• Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
• Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
• Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
• Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verknings-medel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder informa-tion från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskap-lig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kom-munikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktig-het. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
SVENSKA
177
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.
Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik.
Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna.
Eleven kan översiktligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskaps-förhållanden och historiska utveckling.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt för-medla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation, och eleven använder med säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder informa-tion från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av veten-skaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.
Eleven kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik.
Eleven kan göra en fördjupad och utförlig textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturveten-skapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna.
SVENSKA
178
Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskaps-förhållanden och historiska utveckling.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt för-medla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.
Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig ka-raktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.
Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.
Eleven kan göra en fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad textnära litterär ana-lys av ett tema, en genre eller ett författarskap ur flera perspektiv. I analysen använder eleven med säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.
SVENSKA
179
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, mun
tligt
fö
rmed
la e
gna
tank
ar o
ch å
sikt
er
sam
t gen
omfö
ra m
untli
g fr
am-
stäl
lnin
g in
för
en g
rupp
. Det
ta
gör
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
. Sp
råk,
sti
l och
dis
posi
tion
är
anpa
ssad
e ti
ll sy
fte,
mot
taga
re
och
kom
mun
ikat
ions
situ
atio
n,
och
elev
en a
nvän
der
med
vis
s sä
kerh
et r
etor
iska
ver
knin
gs-
med
el. E
leve
n ha
r vi
ss å
höra
r-ko
ntak
t. V
idar
e ka
n el
even
med
vi
ss s
äker
het
anvä
nda
någo
t pr
esen
tati
onst
ekni
skt h
jälp
med
el.
Ele
ver
kan
med
vis
s sä
kerh
et
sam
la, s
ovra
och
sam
man
stäl
la
stor
a m
ängd
er in
form
atio
n fr
ån
olik
a kä
llor
och
kan
med
ut
gång
spun
kt fr
ån d
etta
skr
iva
text
er a
v ve
tens
kapl
ig k
arak
-tä
r oc
h an
dra
text
er. T
exte
rna
är s
amm
anhä
ngan
de o
ch h
ar
tydl
igt
ursk
iljba
r di
spos
itio
n.
Text
erna
är
dess
utom
till
vis
s de
l
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, på
ett
nyan
se
rat
sätt
mun
tligt
förm
edla
eg
na ta
nkar
och
åsi
kter
sam
t ge
nom
föra
mun
tlig
fram
stäl
lnin
g in
för
en g
rupp
. Det
ta g
ör e
leve
n m
ed v
iss
säke
rhet
. Spr
åk, s
til
och
disp
osit
ion
är v
äl a
npas
-sa
de ti
ll sy
fte,
mot
taga
re o
ch
kom
mun
ikat
ions
situ
atio
n, o
ch
elev
en a
nvän
der
med
säk
erhe
t re
tori
ska
verk
ning
smed
el. E
leve
n ha
r vi
ss å
höra
rkon
takt
. Vid
are
kan
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
an
vänd
a nå
got p
rese
ntat
ions
-te
knis
kt h
jälp
med
el s
om s
töde
r oc
h ty
dlig
gör
den
mun
tlig
a fr
amst
älln
inge
n.
Ele
ver
kan
med
vis
s sä
kerh
et
sam
la, s
ovra
och
sam
man
-st
älla
sto
ra m
ängd
er in
form
a-ti
on fr
ån o
lika
källo
r oc
h ka
n m
ed u
tgån
gspu
nkt f
rån
dett
a sk
riva
text
er a
v ve
tens
kapl
ig
kara
ktär
och
and
ra te
xter
. Te
xter
na ä
r sa
mm
anhä
ngan
de
och
väld
ispo
nera
de. T
exte
rna
är
anpa
ssad
e ti
ll sy
fte,
mot
taga
re
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan,
i fö
rber
edda
sam
tal
och
disk
ussi
oner
, på
ett n
yans
erat
sä
tt m
untli
gt fö
rmed
la e
gna
tan-
kar
och
åsik
ter
sam
t gen
omfö
ra
mun
tlig
fram
stäl
lnin
g in
för
en
grup
p. D
etta
gör
ele
ven
med
sä
kerh
et. S
pråk
, sti
l och
dis
posi
-ti
on ä
r vä
l anp
assa
de ti
ll sy
fte,
m
otta
gare
och
kom
mun
ikat
ions
-si
tuat
ion
och
elev
en a
nvän
der
med
säk
erhe
t oc
h på
ett
ef
fekt
fullt
sät
t re
tori
ska
verk
-ni
ngsm
edel
. Ele
ven
har
god
åhör
arko
ntak
t. V
idar
e ka
n el
even
m
ed s
äker
het
anvä
nda
någo
t pr
esen
tati
onst
ekni
skt h
jälp
med
el
som
stö
der,
tydl
iggö
r oc
h är
vä
l int
egre
rat
i den
mun
tlig
a fr
amst
älln
inge
n.
Ele
ver
kan
med
säk
erhe
t sa
mla
, so
vra
och
sam
man
stäl
la s
tora
m
ängd
er in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r oc
h sk
rive
r m
ed u
tgån
gs-
punk
t frå
n de
tta
text
er a
v ve
ten-
skap
lig k
arak
tär
och
andr
a te
xter
. Te
xter
na ä
r sa
mm
anhä
ngan
de
och
väld
ispo
nera
de. T
exte
rna
är
dess
utom
väl
anp
assa
de ti
ll sy
fte,
m
otta
gare
och
kom
mun
ikat
ions
-
SVENSKA
180
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
anpa
ssad
e ti
ll sy
fte,
mot
taga
re
och
kom
mun
ikat
ions
situ
atio
n.
Ele
ven
kan
värd
era
och
gran
ska
källo
r kr
itis
kt, t
illäm
pa r
egle
r fö
r ci
tat-
och
ref
erat
tekn
ik s
amt i
hu
vuds
ak fö
lja s
krift
språ
kets
nor
-m
er fö
r sp
råkr
ikti
ghet
. Ele
vern
a be
hand
lar
källo
rna
på e
tt r
imlig
t sä
tt o
ch d
rar
rele
vant
a sl
utsa
tser
ut
ifrån
käl
lmat
eria
let.
Språ
ket
är v
arie
rat o
ch in
nehå
ller
goda
fo
rmul
erin
gar.
Ele
ven
kan
i skr
iftlig
elle
r m
unt-
lig a
rgum
enta
tion
form
uler
a en
te
s oc
h ge
väl
grun
dade
arg
umen
t ti
ll st
öd fö
r de
n.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et
anvä
nda
grun
dläg
gand
e re
tori
ska
begr
epp
som
ver
ktyg
i en
kla
anal
yser
av
reto
rik.
Ele
ven
kan
göra
en
förd
jupa
d,
text
nära
litt
erär
ana
lys
av e
tt
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
och
kom
mun
ikat
ions
situ
atio
n.
Ele
ven
kan
värd
era
och
gran
ska
källo
r kr
itis
kt, t
illäm
pa r
egle
r fö
r ci
tat-
och
ref
erat
tekn
ik s
amt i
hu
vuds
ak fö
lja s
krift
språ
kets
nor
-m
er fö
r sp
råkr
ikti
ghet
. Ele
vern
a be
hand
lar
källo
rna
på e
tt r
imlig
t sä
tt o
ch d
rar
rele
vant
a sl
utsa
tser
ut
ifrån
käl
lmat
eria
let.
Språ
ket ä
r kl
art
och
vari
erat
sam
t inn
ehål
ler
goda
form
uler
inga
r.
Ele
ven
kan
i skr
iftlig
elle
r m
unt-
lig a
rgum
enta
tion
form
uler
a en
te
s, h
ålla
sig
kon
sekv
ent
till
den
och
ge v
älgr
unda
de a
rgum
ent t
ill
stöd
för
den.
Ele
ven
kan
anvä
nda
grun
d-lä
ggan
de r
etor
iska
beg
repp
som
ve
rkty
g i u
tför
liga
anal
yser
av
reto
rik.
Ele
ven
kan
göra
en
förd
jupa
d oc
h ut
förl
ig t
extn
ära
litte
rär
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
situ
atio
n. E
leve
n ka
n vä
rder
a oc
h gr
ansk
a kä
llor
krit
iskt
, till
ämpa
re
gler
för
cita
t- o
ch r
efer
atte
knik
sa
mt i
huv
udsa
k fö
lja s
krift
språ
-ke
ts n
orm
er fö
r sp
råkr
ikti
ghet
. E
leve
rna
beha
ndla
r kä
llorn
a på
ett
ski
cklig
t sä
tt o
ch d
rar
rele
vant
a sl
utsa
tser
uti
från
kä
llmat
eria
let.
Språ
ket ä
r tr
äff
säke
rt, k
lart
, var
iera
t och
öve
r la
g vä
lform
uler
at.
Ele
ven
kan
i skr
iftlig
elle
r m
unt-
lig a
rgum
enta
tion
form
uler
a en
tes,
hål
la s
ig k
onse
kven
t ti
ll de
n oc
h ge
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
arg
umen
t till
stö
d fö
r de
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
på
ett
rele
vant
sät
t be
möt
a tä
nkta
m
otar
gum
ent.
Ele
ven
kan
med
god
säk
erhe
t an
vänd
a gr
undl
ägga
nde
reto
risk
a be
grep
p so
m v
erkt
yg i
utfö
rlig
a oc
h ny
anse
rade
ana
lyse
r av
re
tori
k.
Ele
ven
kan
göra
en
förd
jupa
d,
utfö
rlig
, trä
ffsä
ker
och
nyan
SVENSKA
181
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
tem
a, e
n ge
nre
elle
r et
t för
fatt
ar-
skap
. I a
naly
sen
anvä
nder
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et li
tter
atur
ve-
tens
kapl
iga
begr
epp
och
verk
tyg
sam
t ger
stö
d fö
r si
n to
lkni
ng
geno
m b
eläg
g fr
ån te
xter
na.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r nå
gra
aspe
kter
av
det s
vens
ka
språ
kets
slä
ktsk
apsf
örhå
lland
en
och
hist
oris
ka u
tvec
klin
g.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
anal
ys a
v et
t tem
a, e
n ge
nre
elle
r et
t för
fatt
arsk
ap. I
ana
lyse
n an
-vä
nder
ele
ven
med
vis
s sä
kerh
et
litte
ratu
rvet
ensk
aplig
a be
grep
p oc
h ve
rkty
g sa
mt g
er s
töd
för
sin
tolk
ning
gen
om v
äl v
alda
bel
ägg
från
text
erna
.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra
för
någr
a as
pekt
er a
v de
t sve
nska
sp
råke
ts s
läkt
skap
s för
hålla
nden
oc
h hi
stor
iska
utv
eckl
ing.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
sera
d te
xtnä
ra li
tter
är a
naly
s av
ett
tem
a, e
n ge
nre
elle
r et
t fö
rfat
tars
kap
ur fl
era
pers
pekt
iv.
I an
alys
en a
nvän
der
elev
en m
ed
säke
rhet
litt
erat
urve
tens
kapl
iga
begr
epp
och
verk
tyg
sam
t ger
st
öd fö
r si
n to
lkni
ng g
enom
väl
va
lda
belä
gg fr
ån te
xter
na.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t oc
h ny
an
sera
t re
dogö
ra fö
r nå
gra
aspe
kter
av
det
sve
nska
spr
åket
s sl
äkt-
skap
sför
hålla
nden
och
his
tori
ska
utve
cklin
g. D
essu
tom
kan
ele
ven
dra
rele
vant
a ge
nere
lla s
luts
atse
r om
spr
åkfö
ränd
ring
.
SVENSKA
182
4.9 SVENSKA SOM ANDRASPRÅKÄmnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare studier och ta aktiv del i samhälls- och arbetslivet. Det är också genom språket som vi uttrycker vår personlighet och interagerar med an-dra människor i olika situationer. Ämnet bidrar till att eleverna stärker sin flerspråkiga identitet och tillit till sin egen språkförmåga, samtidigt som de får en ökad respekt för andras språk och andras sätt att uttrycka sig.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i och kunskaper om det svenska språket. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över sin egen flerspråkighet och sina förutsättningar att erövra och utveckla ett funktionellt och rikt andraspråk i det svenska samhället.
I undervisningen ska eleverna få rikligt med tillfällen att möta, producera och analy-sera muntligt och skriftligt språk. Skönlitteratur, texter av olika slag, film och andra medier ska användas som källa till insikter om andras erfarenheter, tankar och före-ställningsvärldar, och för att ge eleverna en möjlighet att utveckla ett varierat och ny-anserat språk. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara.
Flerspråkighet är en tillgång för såväl individen som samhället, och genom att jäm-föra språkkunskaper och språkliga erfarenheter med andra ska eleverna ges möjlighet att utveckla en bättre förståelse av vilken funktion språket har för kommunikation, tänkande och lärande.
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.
2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.
3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.
4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk.
5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.
6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen.
183
7. Kunskaper om språk och språklig variation samt förmåga att reflektera över språkanvändning och attityder till olika språkbruk.
8. Förmåga att jämföra det svenska språket med det egna modersmålet och andra språk som eleven har färdigheter i, samt förmåga att reflektera över den egna språkinlärningen.
Kurser i ämnet
• Svenska som andraspråk 1, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.
• Svenska som andraspråk 2, som bygger på kursen svenska som andraspråk 1.
• Svenska som andraspråk 3, som bygger på kursen svenska som andraspråk 2.
I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.
Svenska som andraspråk 1, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla program.
Kursen svenska som andraspråk 1 omfattar punkterna 1–8 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situa-tion och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
• Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mot-tagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor.
• Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
• Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
184
• Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.
• Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språk-variationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk.
• Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål.
• Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och an-passar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. Eleven kan skriva olika ty-per av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.
Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Elev-en kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
185
Betyget C
Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt.
Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berät-tande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mel-lan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrå-det, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
186
Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, stu-dierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berät-tande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är ty-piska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessa använder eleven också för att dra slutsatser om hur språk används.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
187
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
äm
nen
som
rör
var
dag,
sam
hälle
, stu
dier
oc
h ar
bete
, och
anp
assa
r ti
ll vi
ss
del s
itt s
pråk
eft
er ä
mne
, syf
te,
situ
atio
n oc
h m
otta
gare
. Ele
ven
kan
göra
mun
tliga
pre
sent
atio
ner
där
sam
man
hang
et ä
r lä
tt a
tt
följa
. Ele
ven
kan
skri
va o
lika
type
r av
text
er s
om ä
r sa
mm
an-
häng
ande
och
beg
ripl
iga
och
i hu
vuds
ak fö
ljer
norm
erna
för
den
vald
a te
xtty
pen.
Ord
förr
å-de
t, ut
tale
t och
den
gra
mm
atis
ka
behä
rskn
inge
n är
tillr
äckl
igt
god
för
att d
en s
krift
liga
och
mun
tliga
kom
mun
ikat
ione
n in
te
ska
hind
ras
anna
t än
i un
dan
tags
fall.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
åter
ge
det h
uvud
sakl
iga
inne
hålle
t i
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
äm
nen
som
rör
var
dag,
sam
hälle
, stu
dier
oc
h ar
bete
, och
till
vis
s de
l an-
pass
a si
tt s
pråk
eft
er ä
mne
, syf
te,
situ
atio
n oc
h m
otta
gare
. Ele
ven
kan
göra
mun
tliga
pre
sent
atio
ner
där
sam
man
hang
et ä
r lä
tt a
tt
följa
. I d
essa
kan
ele
ven
lyft
a fr
am h
uvud
tank
en o
ch s
töde
r de
n m
ed e
xem
pel.
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
type
r av
text
er s
om
är s
amm
anhä
ngan
de, b
egri
p-lig
a oc
h vä
lstr
uktu
rera
de o
ch i
huvu
dsak
följe
r no
rmer
na fö
r de
n va
lda
text
type
n. E
leve
n ka
n de
lvis
anp
assa
sti
len
till
text
ty
pen.
Ord
förr
ådet
, utt
alet
och
de
n gr
amm
atis
ka b
ehär
skni
ngen
är
tillr
äckl
igt g
od fö
r at
t den
sk
rift
liga
och
mun
tliga
kom
-m
unik
atio
nen
inte
ska
hin
dras
. N
är o
rdfö
rråd
et in
te r
äcke
r ti
ll ka
n el
even
vis
a pr
ov p
å nå
gon
stra
tegi
för
att
uttr
ycka
sig
på
anna
t sä
tt.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
och
med
vi
ktig
a de
talje
r åt
erge
det
huv
ud-
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
kom
pl
exa
ämne
n so
m r
ör v
arda
g,
sam
hälle
, stu
dier
och
arb
ete,
oc
h ka
n ti
ll st
or d
el a
npas
sa s
itt
språ
k ef
ter
ämne
, syf
te, s
itua
-ti
on o
ch m
otta
gare
. Ele
ven
kan
göra
mun
tliga
pre
sent
atio
ner
där
sam
man
hang
et ä
r lä
tt a
tt fö
lja. I
de
ssa
kan
elev
en e
ffek
tivt
lyft
a fr
am h
uvud
tank
en o
ch s
töde
r de
n m
ed e
xem
pel.
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
type
r av
text
er, ä
ven
om k
ompl
exa
ämne
n, s
om ä
r sa
mm
anhä
ngan
de, b
egri
plig
a,
deta
ljrik
a oc
h vä
lstr
uktu
rera
de
och
i huv
udsa
k fö
ljer
norm
erna
fö
r de
n va
lda
text
type
n. E
leve
n ka
n de
lvis
anp
assa
sti
len
till
text
type
n oc
h lä
sare
n. O
rdfö
rrå-
det,
utta
let o
ch d
en g
ram
mat
iska
be
härs
knin
gen
är ti
llräc
klig
t go
d fö
r at
t den
skr
iftlig
a oc
h m
untli
ga k
omm
unik
atio
nen
ska
fung
era
väl.
När
ord
förr
ådet
in
te r
äcke
r ti
ll ka
n el
even
vis
a pr
ov p
å ol
ika
slag
s st
rate
gier
för
att
uttr
ycka
sig
på
anna
t sä
tt.
Ele
ven
kan
med
vik
tiga
det
alje
r oc
h ny
anse
r åt
erge
det
huv
ud-
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
188
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
mun
tliga
och
skr
iftlig
a fr
am-
stäl
lnin
gar
som
före
kom
mer
i va
rdag
en, s
amhä
llet,
stud
iern
a oc
h ar
bete
t. E
leve
n ka
n vä
rder
a oc
h kr
itis
kt g
rans
ka in
nehå
llet
med
enk
la o
mdö
men
. Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
för
inne
hålle
t i e
nkla
text
er a
v ol
ika
slag
och
mod
ern
skön
litte
ratu
r. E
leve
n ka
n an
pass
a si
n lä
snin
g ef
ter
text
type
n oc
h vi
sar
geno
m
exem
pel s
killn
aden
mel
lan
berä
t-ta
nde,
bes
kriv
ande
, åte
rgiv
ande
, in
stru
eran
de o
ch a
rgum
ente
-ra
nde
drag
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da a
ndra
s te
xter
so
m m
önst
er i
sin
egen
spr
åk-
prod
ukti
on.
Ele
ven
kan
göra
enk
la r
eflek
tio-
ner
över
hur
spr
åklig
var
iati
on
häng
er s
amm
an m
ed ta
lare
, syf
te
och
kom
mun
ikat
ions
situ
atio
n sa
mt h
ur s
pråk
i ol
ika
situ
atio
-ne
r ka
n ha
olik
a st
atus
. Ele
ven
ger
ocks
å ex
empe
l på
språ
klig
a
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
sakl
iga
inne
hålle
t i m
untli
ga o
ch
skri
ftlig
a fr
amst
älln
inga
r so
m
före
kom
mer
i va
rdag
en, s
amhä
l-le
t, st
udie
rna
och
arbe
tet.
Ele
ven
kan
värd
era
och
krit
iskt
gra
nska
in
nehå
llet m
ed e
nkla
om
döm
en.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r in
nehå
llet i
enk
la te
xter
av
olik
a sl
ag o
ch m
oder
n sk
önlit
-te
ratu
r. E
leve
n ka
n an
pass
a si
n lä
snin
g ef
ter
text
type
n sa
mt v
isar
ge
nom
exe
mpe
l, oc
h fö
rkla
rar
med
des
sa s
om u
tgån
gspu
nkt,
sk
illna
den
mel
lan
berä
ttan
de,
besk
riva
nde,
åte
rgiv
ande
, ins
tru-
eran
de o
ch a
rgum
ente
rand
e dr
ag.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
n-pa
ssa
andr
as te
xter
som
mön
ster
i s
in e
gen
språ
kpro
dukt
ion.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
re
flekt
ione
r öv
er h
ur s
pråk
lig
vari
atio
n hä
nger
sam
man
med
ta
lare
, syf
te o
ch k
omm
unik
a-ti
onss
itua
tion
sam
t hur
spr
åk
i olik
a si
tuat
ione
r ka
n ha
olik
a st
atus
. Ele
ven
ger
ocks
å ex
empe
l
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
sakl
iga
inne
hålle
t i m
untli
ga o
ch
skri
ftlig
a fr
amst
älln
inga
r so
m
före
kom
mer
i va
rdag
en, s
amhä
l-le
t, st
udie
rna
och
arbe
tet.
Ele
ven
kan
värd
era
och
krit
iskt
gra
nska
in
nehå
llet m
ed n
yans
erad
e om
-dö
men
. Ele
ven
kan
redo
göra
för
inne
hålle
t i e
nkla
text
er a
v ol
ika
slag
och
mod
ern
skön
litte
ratu
r sa
mt r
elat
era
inne
hålle
t ti
ll eg
na
erfa
renh
eter
och
allm
änm
än
sklig
a oc
h sa
mhä
llelig
a fö
rhål
la
nden
. Ele
ven
kan
anpa
ssa
sin
läsn
ing
efte
r te
xtty
pen
sam
t vis
ar
geno
m e
xem
pel,
och
förk
lara
r m
ed d
essa
som
utg
ångs
punk
t,
skill
nade
n m
ella
n be
rätt
ande
, be
skri
vand
e, å
terg
ivan
de, i
nstr
u-er
ande
och
arg
umen
tera
nde
drag
. E
leve
n ka
n m
ed s
äker
het
an-
vänd
a an
dras
text
er s
om m
önst
er
i sin
ege
n sp
råkp
rodu
ktio
n.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
oc
h ny
anse
rade
refl
ekti
oner
öve
r hu
r sp
råkl
ig v
aria
tion
hän
ger
sam
man
med
tala
re, s
yfte
och
ko
mm
unik
atio
nssi
tuat
ion
sam
t hu
r sp
råk
i olik
a si
tuat
ione
r ka
n ha
olik
a st
atus
. Ele
ven
ger
ocks
å
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
189
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
drag
som
är
typi
ska
för
tal-
och
sk
rift
språ
k. D
essu
tom
kan
ele
ven
över
sikt
ligt
redo
göra
för
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n sv
ensk
a oc
h si
tt e
get m
oder
smål
. Ele
ven
kan
göra
enk
la r
eflek
tion
er ö
ver
sin
egen
spr
åkan
vänd
ning
sam
t ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
ol
ika
stra
tegi
er fö
r at
t utv
eckl
a si
tt e
get l
äran
de.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
på s
pråk
liga
drag
som
är
typi
ska
för
tal-
och
skr
iftsp
råk.
Des
sut-
om k
an e
leve
n ut
förl
igt
redo
göra
fö
r lik
hete
r oc
h sk
illna
der
mel
lan
sven
ska
och
sitt
ege
t mod
ersm
ål.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
re
flekt
ione
r öv
er s
in e
gen
språ
k-an
vänd
ning
sam
t kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da o
lika
stra
tegi
er
för
att u
tvec
kla
sitt
ege
t lär
ande
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
exem
pel p
å sp
råkl
iga
drag
som
är
typi
ska
för
tal-
och
skr
iftsp
råk.
D
essu
tom
kan
ele
ven
utfö
rlig
t oc
h ny
anse
rat
redo
göra
för
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n sv
ensk
a oc
h si
tt e
get m
oder
smål
. E
leve
n ka
n gö
ra v
älgr
unda
de
och
nyan
sera
de r
eflek
tion
er ö
ver
sin
egen
spr
åkan
vänd
ning
sam
t ka
n m
ed s
äker
het
anvä
nda
olik
a st
rate
gier
för
att u
tvec
kla
sitt
ege
t lä
rand
e. D
essa
anv
ände
r el
even
oc
kså
för
att
dra
slut
sats
er o
m
hur
språ
k an
vänd
s.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
190
Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla högskoleförberedande program.
Kursen svenska som andraspråk 2 omfattar punkterna 1–8 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Stra-tegier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
• Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textupp-byggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumente-rande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor.
• Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
• Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
• Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.
• Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, tecken-språkets och dialekternas ställning och status.
• Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter elev-en andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt. Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
191
Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skön-litterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situa-tion och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undan-tagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.
Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i före-läsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa översiktligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situa-tion och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
192
Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, översiktligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskus-sioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väl-disponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.
Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redo-göra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och dessutom ge exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa utförligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berät-tande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt med dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
193
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
äm
nen
som
rör
var
dag,
sam
hälle
, stu
dier
oc
h ar
bete
, och
till
vis
s de
l an-
pass
a si
tt s
pråk
eft
er s
yfte
, äm
ne
och
mot
taga
re. I
dis
kuss
ione
r be
möt
er e
leve
n an
dras
arg
umen
t, oc
h eg
na å
sikt
er u
nder
stöd
s m
ed
fakt
a oc
h ex
empe
l. E
leve
n ka
n gö
ra m
untli
ga a
nför
ande
n so
m ä
r vä
ldis
pone
rade
och
där
bud
ska-
pet f
ram
går
tydl
igt.
Ele
ven
kan
skri
va u
tred
ande
text
er m
ed r
efe-
rens
er ti
ll an
dra
källo
r. O
rdfö
rrå-
det,
utta
let o
ch d
en g
ram
mat
iska
be
härs
knin
gen
begr
änsa
r en
dast
i u
ndan
tags
fall
den
skri
ftlig
a oc
h m
untli
ga k
omm
unik
atio
nen.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
äm
-ne
n so
m r
ör v
arda
g, s
amhä
lle,
stud
ier
och
arbe
te, o
ch k
an t
ill
viss
del
anp
assa
sit
t spr
åk e
fter
sy
fte,
äm
ne o
ch m
otta
gare
. I
disk
ussi
oner
bem
öter
ele
ven
andr
as a
rgum
ent m
ed r
elev
anta
m
otar
gum
ent,
och
egn
a ås
ikte
r un
ders
töds
med
fakt
a, e
xem
pel
och
förk
lari
ngar
. Ele
ven
kan
göra
mun
tliga
anf
öran
den
som
är
väl
disp
oner
ade,
där
bud
skap
et
fram
går
tydl
igt o
ch in
nehå
lle
t är
anp
assa
t ti
ll åh
örar
na.
Ele
ven
kan
skri
va v
äldi
spon
erad
e ut
reda
nde
text
er m
ed r
efer
ense
r ti
ll an
dra
källo
r. O
rdfö
rråd
et,
utta
let o
ch d
en g
ram
mat
iska
be
härs
knin
gen
begr
änsa
r en
dast
i u
ndan
tags
fall
den
skri
ftlig
a oc
h m
untli
ga k
omm
unik
atio
nen.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
kom
pl
exa
ämne
n so
m r
ör v
arda
g,
sam
hälle
, stu
dier
och
arb
ete,
oc
h ti
ll st
or d
el a
npas
sa s
itt
språ
k ef
ter
ämne
, syf
te, s
itua
tion
oc
h m
otta
gare
. I d
isku
ssio
ner
bem
öter
ele
ven
andr
as a
rgum
ent
på e
tt s
pont
ant
och
ledi
gt s
ätt
med
rel
evan
ta m
otar
gum
ent,
oc
h eg
na å
sikt
er u
nder
stöd
s m
ed
deta
ljera
de fa
ktau
pply
snin
gar,
bely
sand
e ex
empe
l och
förk
la
ring
ar. E
leve
n ka
n gö
ra m
untli
ga
anfö
rand
en s
om ä
r vä
ldis
pone
ra-
de, d
är b
udsk
apet
fram
går
tydl
igt
och
inne
hålle
t är
anp
assa
t ti
ll åh
örar
na. A
vbro
tt o
ch fr
ågor
ha
nter
as le
digt
och
spo
ntan
t oc
h el
even
kan
anv
ända
bet
onin
g oc
h in
tona
tion
för
att
fram
häva
be
tyde
lsen
yans
er. E
leve
n ka
n sk
riva
väl
disp
oner
ade
utre
dand
e te
xter
som
lyft
er fr
am v
älgr
un
dade
slu
tsat
ser
och
har
refe
rens
er
till
andr
a kä
llor.
Ord
förr
ådet
, ut
tale
t och
den
gra
mm
atis
ka
behä
rskn
inge
n be
grän
sar
enda
st
i und
anta
gsfa
ll de
n sk
rift
liga
och
mun
tliga
kom
mun
ikat
ione
n.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
194
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt å
terg
e de
t huv
udsa
klig
a in
nehå
llet i
fö
relä
snin
gar
och
text
er o
ch
kont
rolle
rar
förs
tåel
sen
av d
etal
jer
med
hjä
lp a
v st
rate
gier
och
olik
a hj
älpm
edel
. Ele
ven
kan
värd
era
och
kriti
skt g
rans
ka in
nehå
llet
med
enk
la o
mdö
men
. Ele
ven
kan
över
sikt
ligt r
edog
öra
för
inne
hål-
let o
ch d
en g
rund
lägg
ande
ber
ät-
tars
truk
ture
n i s
könl
itter
ära
text
er
från
ski
lda
kultu
rer
och
olik
a ti-
der,
och
ger
dess
utom
exe
mpe
l på
någr
a ce
ntra
la te
man
och
mot
iv.
Ele
ven
kan
anpa
ssa
sitt
lyss
nand
e oc
h si
n lä
snin
g ef
ter
situ
atio
n oc
h te
xtty
p oc
h vi
sar
geno
m e
xem
pel
skill
nade
n m
ella
n be
rätt
ande
, be
skri
vand
e, å
terg
ivan
de o
ch
argu
men
tera
nde
drag
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da
andr
as te
xter
som
mön
ster
i si
n eg
en s
pråk
prod
uktio
n.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt å
terg
e de
t hu
vuds
aklig
a in
nehå
llet o
ch v
ik
tiga
det
alje
r i f
örel
äsni
ngar
och
te
xter
och
kon
trol
lera
r fö
rstå
else
n av
det
alje
r m
ed h
jälp
av
stra
tegi
er
och
olik
a hj
älpm
edel
. Des
suto
m
kan
elev
en ö
vers
iktli
gt r
edog
öra
för
tala
rens
elle
r fö
rfat
tare
ns
disp
osit
ion
och
atti
tyde
r ti
ll in
nehå
llet.
Ele
ven
kan
värd
era
och
kriti
skt g
rans
ka in
nehå
llet
med
enk
la o
mdö
men
. Ele
ven
kan
över
sikt
ligt r
edog
öra
för
inne
hålle
t och
den
gru
ndlä
ggan
de
berä
ttar
stru
ktur
en i
skön
litte
rära
te
xter
från
ski
lda
kultu
rer
och
olik
a tid
er, o
ch g
er d
essu
tom
ex
empe
l på
någr
a ce
ntra
la te
man
oc
h m
otiv
sam
t dis
kute
rar
dess
a öv
ersi
ktlig
t. E
leve
n ka
n an
pass
a si
tt ly
ssna
nde
och
sin
läsn
ing
efte
r si
tuat
ion
och
text
typ
och
visa
r ge
nom
exe
mpe
l ski
llnad
en m
ella
n be
rätt
ande
, bes
kriv
ande
, åte
rgi-
vand
e oc
h ar
gum
ente
rand
e dr
ag.
Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
n-vä
nda
andr
as te
xter
som
mön
ster
i s
in e
gen
språ
kpro
dukt
ion.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
åter
ge d
et h
uvud
sak-
liga
inne
hålle
t, vi
ktig
a de
talje
r oc
h un
derf
örst
ådda
sam
man
ha
ng i
före
läsn
inga
r oc
h te
xter
oc
h ko
ntro
llera
förs
tåel
sen
av
deta
ljer
med
hjä
lp a
v st
rate
gier
oc
h ol
ika
hjäl
pmed
el. D
essu
tom
ka
n el
even
öve
rsik
tlig
t re
dogö
ra
för
tala
rens
elle
r fö
rfat
tare
ns
disp
osit
ion
och
atti
tyde
r ti
ll in
nehå
llet.
Ele
ven
kan
värd
era
och
krit
iskt
gra
nska
inne
hålle
t m
ed n
yans
erad
e om
döm
en.
Ele
ven
kan
redo
göra
för
inne
-hå
llet o
ch d
en g
rund
lägg
ande
be
rätt
arst
rukt
uren
i sk
önlit
terä
ra
text
er fr
ån s
kild
a ku
lture
r oc
h ol
ika
tide
r, oc
h de
ssut
om g
e ex
empe
l på
någr
a ce
ntra
la te
man
oc
h m
otiv
sam
t di
skut
erar
des
sa
utfö
rlig
t. E
leve
n ka
n an
pass
a si
tt ly
ssna
nde
och
sin
läsn
ing
efte
r si
tuat
ion
och
text
typ
och
visa
r ge
nom
exe
mpe
l ski
llnad
en
mel
lan
berä
ttan
de, b
eskr
ivan
de,
åter
giva
nde
och
argu
men
tera
nde
drag
. Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t an
vänd
a an
dras
text
er s
om m
öns-
ter
i sin
ege
n sp
råkp
rodu
ktio
n.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
195
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
göra
enk
la r
eflek
-ti
oner
öve
r si
n eg
en o
ch a
ndra
s sp
råka
nvän
dnin
g sa
mt m
ed v
iss
säke
rhet
anv
ända
olik
a st
rate
gier
fö
r at
t utv
eckl
a si
tt e
get l
äran
de.
Des
suto
m k
an e
leve
n öv
ersi
ktlig
t re
dogö
ra fö
r sp
råks
itua
tion
en i
Sver
ige,
och
kan
ge
exem
pel p
å sp
råkl
ig v
aria
tion
, spr
åkfö
ränd
-ri
ngar
och
sve
nska
ns s
läkt
skap
s-fö
rhål
land
en m
ed a
ndra
spr
åk.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
re
flekt
ione
r öv
er s
in e
gen
och
andr
as s
pråk
anvä
ndni
ng s
amt
anvä
nder
med
vis
s sä
kerh
et o
lika
stra
tegi
er fö
r at
t utv
eckl
a si
tt e
get
lära
nde.
Des
suto
m k
an e
leve
n öv
ersi
ktlig
t re
dogö
ra fö
r sp
råk-
situ
atio
nen
i Sve
rige
, och
kan
ge
exe
mpe
l på
sam
t, m
ed d
essa
so
m u
tgån
gspu
nkt,
öve
rsik
tlig
t re
dogö
ra fö
r sp
råkl
ig v
aria
tion
, sp
råkf
örän
drin
gar
och
sven
sk-
ans
släk
tska
psfö
rhål
land
en m
ed
andr
a sp
råk.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
och
ny
anse
rade
refl
ekti
oner
öve
r si
n eg
en o
ch a
ndra
s sp
råka
nvän
d-ni
ng s
amt m
ed s
äker
het
anvä
nda
olik
a st
rate
gier
för
att u
tvec
kla
sitt
ege
t lär
ande
. Des
suto
m
kan
elev
en u
tför
ligt
redo
göra
fö
r sp
råks
itua
tion
en i
Sver
ige,
oc
h ka
n ge
exe
mpe
l på
sam
t m
ed d
essa
som
utg
ångs
punk
t,
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r sp
råkl
ig
vari
atio
n, s
pråk
förä
ndri
ngar
och
sv
ensk
ans
släk
tska
psfö
rhål
land
en
med
and
ra s
pråk
.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
196
Svenska som andraspråk 3, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla högskoleförberedande program.
Kursen svenska som andraspråk 3 omfattar punkterna 1–6 och 8 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner, debatter och föredrag. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande och hur presentationstekniska hjälpmedel kan användas för att stödja och förbättra en muntlig presentation. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Disposition, språkliga drag och retoriska grepp i olika typer av muntlig framställning.
• Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag. Referat- och citatteknik samt grundläggande kunskaper i källkritik.
• Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
• Läsning av och samtal om texter av olika slag, med tonvikt på att strukturera, refe-rera, värdera och kritiskt granska större textmängder, samt diskutera dispositionen, språket och stilen i texter av vetenskaplig karaktär.
• Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider, med tonvikt på att sammanfatta, tolka, värdera och referera till texterna.
• Språklig variation och språkanvändning, med tonvikt på hur kön, social bak-grund och kulturell tillhörighet påverkar människors sätt att tala och skriva och hur språket kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk.
• Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på att utveckla strategier för fortsatt lärande.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
197
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exem-pel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och argument. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel och enkla retoriska grepp på ett relevant sätt. Eleven kan skriva texter av vetenskaplig karaktär som till viss del är an-passade till ämne, texttyp, mottagare och situation. Ordförrådet, uttalet och den gram-matiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.
Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet i texter av vetenskap-lig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, texter om ämnen som är bekanta för honom eller henne och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som till viss del anpas-sats till texttyp och mottagare. Eleven kan översiktligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som möns-ter i sin egen språkproduktion.
Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påver-kar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt översiktligt beskriva strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskus-sioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföran-den som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och välgrundade argument. Innehållet i anförandet
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
198
är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel och retoriska grepp på ett relevant sätt och avslutar anförandet med en lämplig slutsats. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskap-lig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt med säkerhet använda stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.
Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skön-litterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att ut-trycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som före-kommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt översiktligt beskriva och använda strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskus-sioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väl-disponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel, underteman samt välgrundade och nyanserade argument. Innehållet i anförandet är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel samt retoriska och stilistiska grepp på ett relevant sätt och inleder och avslutar anförandet på ett lämpligt sätt. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant, och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydel
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
199
senyanser. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt använder med säkerhet och precision idiomatiska uttryck och stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärsk-ningen begränsar inte den skriftliga och muntliga kommunikationen.
Eleven kan utförligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska inne-hållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med nyanserade omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till text-typ och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och be-rättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argu-menterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människors sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärnings-möjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt utförligt beskriva och använda strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
200
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
äm
nen
som
rör
var
dag,
sam
hälle
, stu
dier
oc
h ar
bete
, och
till
vis
s de
l an
pass
a si
tt s
pråk
eft
er ä
mne
, sy
fte,
sit
uati
on o
ch m
otta
gare
. I
disk
ussi
oner
bem
öter
ele
ven
andr
as a
rgum
ent,
och
egna
ås
ikte
r un
ders
töds
med
fakt
a oc
h ex
empe
l. E
leve
n ka
n gö
ra m
unt-
liga
anfö
rand
en s
om ä
r vä
ldis
po-
nera
de, d
är b
udsk
apet
fram
går
tydl
igt o
ch o
lika
stån
dpun
kter
ut
veck
las
med
stö
d av
exe
m-
pel o
ch a
rgum
ent.
Ele
ven
kan
anvä
nda
pres
enta
tion
stek
nisk
a hj
älpm
edel
och
enk
la r
etor
iska
gr
epp
på e
tt r
elev
ant s
ätt.
Ele
ven
kan
skri
va te
xter
av
vete
nska
plig
ka
rakt
är s
om t
ill v
iss
del ä
r an
-pa
ssad
e ti
ll äm
ne, t
extt
yp, m
otta
-ga
re o
ch s
itua
tion
. Ord
förr
ådet
, ut
tale
t och
den
gra
mm
atis
ka
behä
rskn
inge
n be
grän
sar
enda
st
i und
anta
gsfa
ll de
n sk
rift
liga
och
mun
tliga
kom
mun
ikat
ione
n.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
kom
plex
a äm
nen
som
rör
var
dag,
sam
hälle
, st
udie
r oc
h ar
bete
, och
till
vis
s de
l anp
assa
sit
t spr
åk e
fter
äm
ne,
syft
e, s
itua
tion
och
mot
taga
re.
I di
skus
sion
er b
emöt
er e
leve
n an
dras
arg
umen
t med
rel
evan
ta
mot
argu
men
t, o
ch e
gna
åsik
ter
unde
rstö
ds m
ed fa
kta,
exe
mpe
l oc
h fö
rkla
ring
ar. E
leve
n ka
n gö
ra m
untli
ga a
nför
ande
n so
m
är v
äldi
spon
erad
e, d
är b
udsk
a-pe
t fra
mgå
r ty
dlig
t och
olik
a st
åndp
unkt
er u
tvec
klas
med
stö
d av
exe
mpe
l och
väl
grun
dade
ar
gum
ent.
Inne
hålle
t i a
nför
an
det
är a
npas
sat
till
åhör
arna
. E
leve
n ka
n an
vänd
a pr
esen
ta-
tion
stek
nisk
a hj
älpm
edel
och
re
tori
ska
grep
p på
ett
rel
evan
t sä
tt o
ch a
vslu
tar
anfö
rand
et m
ed
en lä
mpl
ig s
luts
ats.
Ele
ven
kan
skri
va v
äldi
spon
erad
e ut
reda
nde
och
argu
men
tera
nde
text
er a
v ve
tens
kapl
ig k
arak
tär
som
är
anpa
ssad
e ti
ll äm
ne, t
extt
yp,
mot
taga
re o
ch s
itua
tion
sam
t m
ed s
äker
het
anvä
nda
stili
stis
ka
drag
som
är
typi
ska
för
text
ty
pen.
Ord
förr
ådet
, utt
alet
och
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
kom
plex
a äm
nen
som
rör
var
dag,
sam
hälle
, st
udie
r oc
h ar
bete
, och
till
sto
r de
l anp
assa
sit
t spr
åk e
fter
äm
ne,
syft
e, s
itua
tion
och
mot
taga
re.
I di
skus
sion
er b
emöt
er e
leve
n an
dras
arg
umen
t på
ett
spon
tant
oc
h le
digt
sät
t m
ed r
elev
anta
m
otar
gum
ent,
och
egn
a ås
ikte
r un
ders
töds
med
det
alje
rade
fa
ktau
pply
snin
gar,
bely
sand
e ex
empe
l och
förk
lari
ngar
. Ele
ven
kan
göra
mun
tliga
anf
öran
den
som
är
väl d
ispo
nera
de, d
är b
ud-
skap
et fr
amgå
r ty
dlig
t och
olik
a st
åndp
unkt
er u
tvec
klas
med
stö
d av
exe
mpe
l, un
dert
eman
sam
t vä
lgru
ndad
e oc
h ny
anse
rade
ar
gum
ent.
Inne
hålle
t i a
nför
an
det
är a
npas
sat
till
åhör
arna
. E
leve
n ka
n an
vänd
a pr
esen
ta-
tion
stek
nisk
a hj
älpm
edel
sam
t re
tori
ska
och
stili
stis
ka g
repp
på
ett
rel
evan
t sät
t och
inle
der
och
avsl
utar
anf
öran
det
på e
tt
läm
plig
t sä
tt. A
vbro
tt o
ch fr
ågor
ha
nter
as le
digt
och
spo
ntan
t,
och
elev
en k
an a
nvän
da b
eto
ning
och
into
nati
on fö
r at
t fr
amhä
va b
etyd
else
nyan
ser.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
201
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r de
t huv
udsa
klig
a in
nehå
llet
i tex
ter
av v
eten
skap
lig k
arak
tär
och
kont
rolle
rar
förs
tåel
sen
av
deta
ljer
med
hjä
lp a
v st
rate
gier
oc
h ol
ika
hjäl
pmed
el. E
leve
n ka
n vä
rder
a oc
h kr
itis
kt g
rans
ka
inne
hålle
t med
enk
la o
mdö
men
. E
leve
n ka
n st
rukt
urer
a, r
efer
era,
vä
rder
a, g
rans
ka o
ch s
amm
anfa
t-ta
, mun
tligt
och
skr
iftlig
t, te
xter
om
äm
nen
som
är
beka
nta
för
hono
m e
ller
henn
e oc
h om
sätt
er
sin
sam
man
fatt
ning
i en
mun
tlig
elle
r sk
rift
lig s
amm
anst
älln
ing
som
till
vis
s de
l anp
assa
ts ti
ll
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
den
gram
mat
iska
beh
ärsk
ning
en
begr
änsa
r en
dast
i un
dant
ags
fall
den
skri
ftlig
a oc
h m
untli
ga
kom
mun
ikat
ione
n.
Ele
ven
kan
över
sikt
ligt
redo
göra
fö
r de
t huv
udsa
klig
a in
nehå
llet,
vikt
iga
deta
ljer
och
stru
ktur
en
i tex
ter
av v
eten
skap
lig k
arak
tär
och
kont
rolle
rar
förs
tåel
sen
av
deta
ljer
med
hjä
lp a
v st
rate
gier
oc
h ol
ika
hjäl
pmed
el. E
leve
n ka
n vä
rder
a oc
h kr
itis
kt g
rans
ka
inne
hålle
t, så
väl u
ttal
ade
som
un
derf
örst
ådda
idée
r, m
ed e
nkla
om
döm
en. E
leve
n ka
n st
rukt
u-re
ra, r
efer
era,
vär
dera
, gra
nska
oc
h sa
mm
anfa
tta,
mun
tligt
och
sk
rift
ligt,
omfa
ttan
de te
xter
om
ol
ika
ämne
n oc
h om
sätt
er s
in
sam
man
fatt
ning
i en
mun
tlig
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
skri
va v
äldi
spon
erad
e ut
reda
nde
och
argu
men
tera
nde
text
er a
v ve
tens
kapl
ig k
arak
tär
som
är
anpa
ssad
e ti
ll äm
ne,
text
typ,
mot
taga
re o
ch s
itua
tion
sa
mt
anvä
nder
med
säk
erhe
t oc
h pr
ecis
ion
idio
mat
iska
ut
tryc
k oc
h st
ilist
iska
dra
g so
m ä
r ty
pisk
a fö
r te
xtty
pen.
Ord
förr
å-de
t, ut
tale
t och
den
gra
mm
atis
ka
behä
rsk n
inge
n be
grän
sar
inte
de
n sk
rift
liga
och
mun
tliga
kom
-m
unik
atio
nen.
Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra
för
det h
uvud
sakl
iga
inne
hålle
t, vi
ktig
a de
talje
r oc
h st
rukt
uren
i t
exte
r av
vet
ensk
aplig
kar
aktä
r oc
h ko
ntro
llera
förs
tåel
sen
av
deta
ljer
med
hjä
lp a
v st
rate
gier
oc
h ol
ika
hjäl
pmed
el. E
leve
n ka
n vä
rder
a oc
h kr
itis
kt g
rans
ka in
ne-
hålle
t, så
väl u
ttal
ade
som
und
er
förs
tådd
a id
éer,
med
nya
nser
ade
omdö
men
. Ele
ven
kan
stru
ktu-
rera
, ref
erer
a, v
ärde
ra, g
rans
ka
och
sam
man
fatt
a, m
untli
gt o
ch
skri
ftlig
t, om
fatt
ande
text
er
om o
lika,
båd
e ko
nkre
ta o
ch
abst
rakt
a, ä
mne
n oc
h om
sätt
er
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
202
Kun
skap
skra
v
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
text
typ
och
mot
taga
re. E
leve
n ka
n öv
ersi
ktlig
t re
dogö
ra fö
r in
nehå
ll, te
ma,
mot
iv o
ch
berä
ttar
tekn
iska
gre
pp i
läng
re
skön
litte
rära
text
er fr
ån s
kild
a ku
lture
r oc
h ol
ika
tide
r. E
leve
n ka
n an
pass
a si
tt ly
ssna
nde
och
sin
läsn
ing
efte
r si
tuat
ion
och
text
typ
och
visa
r ge
nom
exe
mpe
l sk
illna
den
mel
lan
berä
ttan
de,
besk
riva
nde,
åte
rgiv
ande
och
ar
gum
ente
rand
e dr
ag. E
leve
n ka
n m
ed v
iss
säke
rhet
anp
assa
an
dras
text
er s
om m
önst
er i
sin
egen
spr
åkpr
oduk
tion
.
Ele
ven
kan
göra
enk
la r
eflek
-ti
oner
öve
r hu
r sp
råkb
ruk
och
språ
kanv
ändn
ing
påve
rkar
män
-ni
skor
sät
t att
tala
och
skr
iva,
sa
mt h
ur s
pråk
kan
anv
ända
s fö
r at
t utt
ryck
a m
aktf
örhå
l-la
nden
. Ele
ven
kan
ge e
xem
pel
på in
lärn
ings
möj
lighe
ter
som
fö
reko
mm
er i
vard
agsl
ivet
och
un
derv
isni
ngss
itua
tion
en s
amt
över
sikt
ligt
besk
riva
str
ateg
ier
och
met
oder
för
att u
tvec
kla
sitt
eg
et lä
rand
e.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
elle
r sk
rift
lig s
amm
anst
älln
ing
som
anp
assa
ts ti
ll te
xtty
p oc
h m
otta
gare
. Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r in
nehå
ll, te
ma,
m
otiv
och
ber
ätta
rtek
nisk
a gr
epp
i län
gre
skön
litte
rära
text
er fr
ån
skild
a ku
lture
r oc
h ol
ika
tide
r. E
leve
n ka
n an
pass
a si
tt ly
ssna
nde
och
sin
läsn
ing
efte
r si
tuat
ion
och
text
typ
och
visa
r ge
nom
ex
empe
l ski
llnad
en m
ella
n be
rät-
tand
e, b
eskr
ivan
de, å
terg
ivan
de
och
argu
men
tera
nde
drag
. Ele
ven
kan
med
vis
s sä
kerh
et a
nvän
da
andr
as te
xter
som
mön
ster
i si
n eg
en s
pråk
prod
ukti
on.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
re
flekt
ione
r öv
er h
ur s
pråk
-br
uk o
ch s
pråk
anvä
ndni
ng
påve
rkar
män
nisk
ors
sätt
att
ta
la o
ch s
kriv
a, s
amt h
ur s
pråk
ka
n an
vänd
as fö
r at
t utt
ryck
a m
aktf
örhå
lland
en. E
leve
n ka
n ge
ex
empe
l på
inlä
rnin
gsm
öjlig
hete
r so
m fö
reko
mm
er i
vard
agsl
ivet
oc
h un
derv
isni
ngss
itua
tion
en
sam
t öve
rsik
tlig
t be
skri
va o
ch
anvä
nda
stra
tegi
er o
ch m
etod
er
för
att u
tvec
kla
sitt
ege
t lär
ande
.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
sin
sam
man
fatt
ning
i en
mun
tlig
elle
r sk
rift
lig s
amm
anst
älln
ing
som
anp
assa
ts ti
ll te
xtty
p oc
h m
otta
gare
. Ele
ven
kan
utfö
rlig
t re
dogö
ra fö
r in
nehå
ll, te
ma,
m
otiv
och
ber
ätta
rtek
nisk
a gr
epp
i län
gre
skön
litte
rära
text
er fr
ån
skild
a ku
lture
r oc
h ol
ika
tide
r. E
leve
n ka
n an
pass
a si
tt ly
ssna
nde
och
sin
läsn
ing
efte
r si
tuat
ion
och
text
typ
och
visa
r ge
nom
ex
empe
l ski
llnad
en m
ella
n be
rät-
tand
e, b
eskr
ivan
de, å
terg
ivan
de
och
argu
men
tera
nde
drag
. Ele
ven
kan
med
säk
erhe
t an
vänd
a an
dras
text
er s
om m
önst
er i
sin
egen
spr
åkpr
oduk
tion
.
Ele
ven
kan
göra
väl
grun
dade
oc
h ny
anse
rade
refl
ekti
oner
öve
r hu
r sp
råkb
ruk
och
språ
kanv
änd-
ning
påv
erka
r m
änni
skor
sät
t att
ta
la o
ch s
kriv
a, s
amt h
ur s
pråk
ka
n an
vänd
as fö
r at
t utt
ryck
a m
aktf
örhå
lland
en. E
leve
n ka
n ge
ex
empe
l på
inlä
rnin
gs m
öjlig
hete
r so
m fö
reko
mm
er i
vard
agsl
ivet
oc
h un
derv
isni
ngss
itua
tion
en
sam
t ut f
örlig
t be
skri
va o
ch a
nvä
nda
stra
tegi
er o
ch m
etod
er fö
r at
t utv
eckl
a si
tt e
get l
äran
de.
ISB
N: 978-9
1-3
8325-9
4-0