Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och ...
Transcript of Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och ...
GRUNDSKOLAN
Skolverket
ISB
N: 978-9
1-3
8325-4
1-4
GR
UN
DS
KO
LAN
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemm
et 201
1Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav för grundskolans ämnen.
Under läsåret 2011/12 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 gälla som godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6. Samtliga kunskapskrav för årskurs 6 ska tillämpas första gången från och med läsåret 2012/13.
Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: [email protected] www.fritzes.se
ISBN: 978-91-38325-41-4Foto: Michael McLainForm: Ordförrådet AB Tryckt hos ett klimatneutralt företag – Edita, Västerås 2011Stockholm 2011
Inledning
Skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan har var sin läroplan. Tillsammans med de av Skolverket fastställda föreskrifterna utgör den en samlad läroplan för respektive skolform.
Den samlade läroplanen innehåller tre delar:
1. Skolans värdegrund och uppdrag
2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav
För grundskolan är skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplanerna förordningar som fastställs av regeringen. Grundskolans kunskapskrav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket.
För grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är skolans värdegrund och uppdrag och övergripande mål och riktlinjer för utbildningen förordningar som fastställs av regeringen. Grundsärskolans kursplaner och kunskapskrav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket. I specialskolan används huvudsakligen grundskolans kursplaner och kunskapskrav. För ett antal ämnen i specialskolan finns ytterligare kursplaner som fastställs av Skolverket. I sameskolan används grundskolans kurs planer samt en kursplan i samiska som fastställs av Skolverket.
Skolans värdegrund och uppdrag De samlade läroplanernas första del är i princip likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet.
Mål och riktlinjer I de samlade läroplanernas andra del anges övergripande mål och riktlinjer för utbildningen under rubrikerna normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg. Det finns även riktlinjer för skola och hem samt övergång och samverkan. Här anges också rektors ansvar. Denna del är likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan förutom de övergripande målen om kunskaper. Specialskolan har ett mål och sameskolan har två mål utöver de mål som finns för grundskolan. För grundsärskolan finns anpassade mål för grundsärskolan och för träningsskolan. Den samlade läroplanens andra del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen och fritidshemmet.
Kursplaner och kunskapskravI de samlade läroplanernas tredje del finns de kursplaner och kunskapskrav som gäller för respektive skolform. Kursplanerna innehåller ämnets syfte och centrala innehåll.
Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive skolform. Därefter anges syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala innehållet är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar eller tillägg. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen.
Innehåll
1. Skolans värdegrund och uppdrag ................................................ 7
2. Övergripande mål och riktlinjer ................................................. 12
2.1 Normer och värden ................................................................. 12
2.2 Kunskaper ............................................................................. 13
2.3 Elevernas ansvar och inflytande............................................... 15
2.4 Skola och hem ....................................................................... 16
2.5 Övergång och samverkan ........................................................ 16
2.6 Skolan och omvärlden ............................................................ 17
2.7 Bedömning och betyg ............................................................. 18
2.8 Rektorns ansvar ..................................................................... 18
3. Kursplaner ............................................................................... 20
3.1 Bild ....................................................................................... 20
3.2 Engelska ............................................................................... 30
3.3 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 42
3.4 Idrott och hälsa ...................................................................... 51
3.5 Matematik ............................................................................. 62
3.6 Moderna språk ....................................................................... 76
3.7 Modersmål ............................................................................ 87
3.8 Musik .................................................................................. 100
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
3.9 Biologi ................................................................................. 111
3.10 Fysik ................................................................................. 127
3.11 Kemi ................................................................................. 144
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
3.12 Geografi............................................................................. 159
3.13 Historia ............................................................................. 172
3.14 Religionskunskap ............................................................... 186
3.15 Samhällskunskap ............................................................... 199
3.16 Slöjd ................................................................................. 213
3.17 Svenska ............................................................................ 222
3.18 Svenska som andraspråk .................................................... 239
3.19 Teckenspråk för hörande ..................................................... 258
3.20 Teknik ............................................................................... 269
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 7
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värdenSkolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättig heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förståelse och medmänsklighetSkolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.
8 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
Saklighet och allsidighetSkolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir en sidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
En likvärdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten an ges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
Rättigheter och skyldigheterSkolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 9
Skolans uppdragSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
10 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.
Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.
Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.
God miljö för utveckling och lärandeEleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 11
Varje skolas utvecklingSkolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvud mannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
12 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
2. Övergripande mål och riktlinjer
I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.
2.1 NORMER OCH VÄRDENSkolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Läraren ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 13
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.
2.2 KUNSKAPERSkolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
14 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.
Läraren ska
• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,
• samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
– får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,
– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 15
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEDe demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren ska
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och
• förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
16 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
2.4 SKOLA OCH HEMSkolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.
Läraren ska
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.
2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKANSamarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
Riktlinjer
Läraren ska
• utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och
• i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 17
2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDENEleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• har inblick i närsamhället och dess arbets, förenings och kulturliv, och
• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och
• bidra till att elevens studie och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.
Läraren ska
• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och
• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.
Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska
• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkes inriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och
• vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
18 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
2.7 BEDÖMNING OCH BETYGBetyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Riktlinjer
Läraren ska
• genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
• utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
• med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
• vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
2.8 REKTORNS ANSVARSom pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
• skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,
• undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver,
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 19
• kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan,
• resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör,
• undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet,
• i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,
• samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,
• samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,
• formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,
• samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,
• den studie och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning,
• personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,
• skolans internationella kontakter utvecklas, och
• skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
20 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BL BILD
3. Kursplaner
3.1 BILDBilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga.
SyfteUndervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.
I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 21
BLBILD
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Bildframställning• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Redskap för bildframställning• Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för och bakgrund.
• Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
• Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Bildanalys• Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
I årskurs 4–6
Bildframställning• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och
illustrationer till text.
• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Bildanalys• Reklam och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
• Konst, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
22 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BL BILD
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
I årskurs 7–9
Bildframställning• Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna
erfarenheter, åsikter och upplevelser.
• Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.
• Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer.
• Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.
• Presentationer av eget bildskapande.
• Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.
Redskap för bildframställning• Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och
hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Material och verktyg för två och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.
Bildanalys• Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer
och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
• Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
• Samtida konst och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett i huvudsak fungerande sätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 23
BLBILD
Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda
24 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BL BILD
några olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett enkelt sätt med viss användning av ämnesspecifika begrepp.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett utvecklat bildspråk och relativt väl ge
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 25
BLBILD
nomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt och prövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på förhållandevis komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett utvecklat sätt med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt med god användning av ämnesspecifika begrepp.
26 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
fram
stäl
la n
ågra
ol
ika
type
r av
ber
ätta
nde
och
info
rmat
iva
bild
er s
om k
omm
uni
cera
r er
fare
nhet
er, å
sikt
er o
ch
uppl
evel
ser
med
ett
väl
utve
ckla
t bi
ldsp
råk
och
väl g
enom
arbe
tade
ut
tryc
ksfo
rmer
så
att b
udsk
apet
fr
amgå
r. I
arbe
tet k
an e
leve
n an
vänd
a nå
gra
olik
a te
knik
er,
verk
tyg
och
mat
eria
l på
ett v
äl
fung
eran
de, v
arie
rat
och
idér
ikt
sätt
för
att s
kapa
olik
a ut
tryc
k.
Des
suto
m k
ombi
nera
r el
even
nå
gra
olik
a bi
ldel
emen
t på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
i det
bild
skap
ande
ar
bete
t utv
eckl
a eg
na id
éer
inom
någ
ra o
lika
ämne
som
rå
den
geno
m a
tt å
tera
nvän
da
sam
tida
elle
r hi
stor
iska
bild
er
och
bear
beta
and
ra u
ppsl
ag o
ch
insp
irat
ions
mat
eria
l. U
nder
ar
bets
proc
esse
n fo
rmul
erar
och
vä
ljer
elev
en h
andl
ings
alte
rnat
iv
som
lede
r fr
amåt
. Des
suto
m
kan
elev
en p
rese
nter
a si
na b
ilder
m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
sam
man
hang
. Ele
ven
kan
ocks
å ge
väl
utve
ckla
de o
mdö
men
om
Ele
ven
kan
fram
stäl
la n
ågra
olik
a ty
per
av b
erät
tand
e oc
h in
form
ati
va b
ilder
som
kom
mun
icer
ar
erfa
renh
eter
, åsi
kter
och
upp
le
vels
er m
ed e
tt e
nkel
t bi
ldsp
råk
och
delv
is g
enom
arbe
tade
ut
tryc
ksfo
rmer
så
att b
udsk
apet
fr
amgå
r. I
arbe
tet k
an e
leve
n an
vänd
a nå
gra
olik
a te
knik
er,
verk
tyg
och
mat
eria
l på
ett i
hu
vuds
ak fu
nger
ande
sät
t för
att
sk
apa
olik
a ut
tryc
k. D
essu
tom
ko
mbi
nera
r el
even
någ
ra o
lika
bild
elem
ent p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
i det
bild
skap
ande
ar
bete
t bid
ra t
ill a
tt u
tvec
kla
idée
r in
om n
ågra
olik
a äm
nes
områ
den
geno
m a
tt å
tera
nvän
da
sam
tida
elle
r hi
stor
iska
bild
er
och
bear
beta
and
ra u
ppsl
ag o
ch
insp
irat
ions
mat
eria
l. U
nder
ar
bets
proc
esse
n bi
drar
ele
ven
till
att
form
uler
a oc
h vä
lja h
and
lings
alte
rnat
iv s
om le
der
fram
åt.
Des
suto
m k
an e
leve
n pr
esen
tera
si
na b
ilder
med
vis
s an
pass
ning
ti
ll sy
fte
och
sam
man
hang
. Ele
ven
kan
ock
så g
e en
kla
omdö
men
Ele
ven
kan
fram
stäl
la n
ågra
olik
a ty
per
av b
erät
tand
e oc
h in
form
ati
va b
ilder
som
kom
mun
icer
ar
erfa
renh
eter
, åsi
kter
och
upp
le
vels
er m
ed e
tt u
tvec
klat
bild
språ
k oc
h re
lati
vt v
äl g
enom
arbe
tade
ut
tryc
ksfo
rmer
så
att b
udsk
apet
fr
amgå
r. I
arbe
tet k
an e
leve
n an
vä
nda
någr
a ol
ika
tekn
iker
, ver
kty
g oc
h m
ater
ial p
å et
t rel
ativ
t vä
l fun
gera
nde
och
vari
erat
sät
t fö
r at
t ska
pa o
lika
uttr
yck.
Des
sut
om k
ombi
nera
r el
even
någ
ra
olik
a bi
ldel
emen
t på
ett r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e sä
tt.
Ele
ven
kan
i det
bild
skap
ande
ar
bete
t utv
eckl
a de
lvis
egn
a id
éer
inom
någ
ra o
lika
ämne
som
råde
n ge
nom
att
åte
ranv
ända
sa
mti
da e
ller
hist
oris
ka b
ilder
oc
h be
arbe
ta a
ndra
upp
slag
och
in
spir
atio
nsm
ater
ial.
Und
er
arbe
tspr
oces
sen
form
uler
ar o
ch
välje
r el
even
han
dlin
gsal
tern
ativ
so
m m
ed n
ågon
bea
rbet
ning
le
der
fram
åt. D
essu
tom
kan
el
even
pre
sent
era
sina
bild
er m
ed
rela
tivt
god
anp
assn
ing
till
syft
e oc
h sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n
BL BILD
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 27
BILD
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
ocks
å ge
utv
eckl
ade
omdö
men
om
arb
etsp
roce
ssen
och
kva
lite
ten
i bild
arbe
tet.
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
res
one
man
g om
utt
ryck
, inn
ehål
l och
fu
nkti
on i
bild
er fr
ån o
lika
tide
r oc
h ku
lture
r oc
h gö
r ko
pplin
gar
till
egna
erf
aren
hete
r, an
dra
bil
der
och
före
teel
ser
i om
värl
den.
arbe
tspr
oces
sen
och
kval
itet
en i
bild
arbe
tet.
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
ut
tryc
k, in
nehå
ll oc
h fu
nkti
on i
bild
er fr
ån o
lika
tide
r oc
h ku
ltu
rer
och
gör
kopp
linga
r ti
ll eg
na
erfa
renh
eter
, and
ra b
ilder
och
fö
rete
else
r i o
mvä
rlde
n.
om a
rbet
spro
cess
en o
ch k
valit
ete
n i b
ildar
bete
t.
Ele
ven
kan
föra
enk
la o
ch t
ill
viss
del
und
erby
ggda
res
one
man
g om
utt
ryck
, inn
ehål
l och
fu
nkti
on i
bild
er fr
ån o
lika
tide
r oc
h ku
lture
r oc
h gö
r ko
pplin
gar
till
egna
erf
aren
hete
r, an
dra
bil
der
och
före
teel
ser
i om
värl
den.
BL
28 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BILD
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
fram
stäl
la o
lika
type
r av
ber
ätta
nde
och
info
rmat
iva
bild
er s
om k
omm
unic
erar
erf
are
nhet
er, å
sikt
er o
ch u
pple
vels
er
med
ett
enk
elt
bild
språ
k oc
h de
lvis
gen
omar
beta
de u
ttry
cks
form
er s
å at
t bud
skap
et fr
amgå
r. I
arbe
tet k
an e
leve
n an
vänd
a ol
ika
tekn
iker
, ver
ktyg
och
mat
eri
al p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de
sätt
och
prö
var
då h
ur d
essa
kan
ko
mbi
nera
s fö
r at
t ska
pa o
lika
uttr
yck.
Des
suto
m k
ombi
nera
r el
even
form
er, f
ärge
r oc
h bi
ld
kom
posi
tion
er p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
i det
bild
skap
ande
ar
bete
t bid
ra t
ill a
tt u
tvec
kla
idée
r in
om o
lika
ämne
som
råde
n ge
no
m a
tt å
tera
nvän
da s
amti
da e
lle
r hi
stor
iska
bild
er o
ch b
earb
eta
andr
a up
psla
g oc
h in
spir
atio
ns
mat
eria
l. U
nder
arb
etsp
roce
ssen
bi
drar
ele
ven
till
att
form
uler
a oc
h vä
lja h
andl
ings
alte
rnat
iv
som
lede
r fr
amåt
. Des
suto
m
kan
elev
en p
rese
nter
a si
na b
ilder
m
ed v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sy
fte
Ele
ven
kan
fram
stäl
la o
lika
type
r av
ber
ätta
nde
och
info
rmat
iva
bild
er s
om k
omm
unic
erar
erf
are
nhet
er, å
sikt
er o
ch u
pple
vels
er
med
ett
väl
utve
ckla
t bi
ldsp
råk
och
väl g
enom
arbe
tade
utt
ryck
sfo
rmer
så
att b
udsk
apet
fram
går.
I ar
bete
t kan
ele
ven
anvä
nda
olik
a te
knik
er, v
erkt
yg o
ch m
ate
rial
på
ett v
äl fu
nger
ande
, var
ie
rat
och
idér
ikt
sätt
och
prö
var
och
ompr
övar
då
syst
emat
iskt
hu
r de
ssa
kan
kom
bine
ras
för
att
skap
a ol
ika
uttr
yck.
Des
suto
m
kom
bine
rar
elev
en fo
rmer
, fär
ger
och
bild
kom
posi
tion
er p
å et
t väl
fu
nger
ande
sät
t.
Ele
ven
kan
i det
bild
skap
ande
ar
bete
t utv
eckl
a eg
na id
éer
inom
ol
ika
ämne
som
råde
n ge
nom
at
t åte
ranv
ända
sam
tida
elle
r hi
stor
iska
bild
er o
ch b
earb
eta
andr
a up
psla
g oc
h in
spir
atio
ns
mat
eria
l. U
nder
arb
etsp
roce
ssen
fo
rmul
erar
och
väl
jer
elev
en
hand
lings
alte
rnat
iv s
om le
der
fram
åt. D
essu
tom
kan
ele
ven
pres
ente
ra s
ina
bild
er m
ed g
od
anpa
ssni
ng ti
ll sy
fte
och
sam
Ele
ven
kan
fram
stäl
la o
lika
type
r av
ber
ätta
nde
och
info
rmat
iva
bild
er s
om k
omm
unic
erar
erf
are
nhet
er, å
sikt
er o
ch u
pple
vels
er
med
ett
utv
eckl
at b
ildsp
råk
och
rela
tivt
väl
gen
omar
beta
de u
ttr
ycks
form
er s
å at
t bud
skap
et
fram
går.
I ar
bete
t kan
ele
ven
anvä
nda
olik
a te
knik
er, v
erkt
yg
och
mat
eria
l på
ett r
elat
ivt
väl
fung
eran
de o
ch v
arie
rat
sätt
och
pr
övar
och
om
pröv
ar d
å hu
r de
ssa
kan
kom
bine
ras
för
att
skap
a ol
ika
uttr
yck.
Des
suto
m
kom
bine
rar
elev
en fo
rmer
, fär
ger
och
bild
kom
posi
tion
er p
å et
t re
lati
vt v
äl fu
nger
ande
sät
t.
Ele
ven
kan
i det
bild
skap
ande
ar
bete
t utv
eckl
a de
lvis
egn
a id
éer
inom
olik
a äm
neso
m
råde
n ge
nom
att
åte
ranv
ända
sa
mti
da e
ller
hist
oris
ka b
ilder
oc
h be
arbe
ta a
ndra
upp
slag
och
in
spir
atio
nsm
ater
ial.
Und
er
arbe
tspr
oces
sen
form
uler
ar o
ch
välje
r el
even
han
dlin
gsal
tern
ativ
so
m e
fter
någ
on b
earb
etni
ng
lede
r fr
amåt
. Des
suto
m k
an
elev
en p
rese
nter
a si
na b
ilder
med
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
BL
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 29
BILD
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
och
sam
man
hang
. Ele
ven
kan
ocks
å ge
enk
la o
mdö
men
om
ar
bets
proc
esse
n oc
h vi
sar
då p
å en
kla
sam
band
mel
lan
uttr
yck,
in
nehå
ll, fu
nkti
on o
ch k
valit
et i
bild
arbe
tet.
Ele
ven
kan
tolk
a så
väl s
amti
da
som
his
tori
ska
bild
er o
ch v
isue
ll ku
ltur
och
för
då e
nkla
och
till
vi
ss d
el u
nder
bygg
da r
eson
em
ang
med
kop
plin
gar
till
egna
er
fare
nhet
er, a
ndra
ver
k oc
h fö
re
teel
ser
i om
värl
den.
Des
suto
m
besk
rive
r el
even
bild
erna
s oc
h ve
rken
s ut
tryc
k, in
nehå
ll oc
h fu
nkti
on p
å et
t enk
elt
sätt
med
vi
ss a
nvän
dnin
g av
äm
ness
peci
fik
a be
grep
p.
rela
tivt
god
anp
assn
ing
till
syft
e oc
h sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n oc
kså
ge u
tvec
klad
e om
döm
en
om a
rbet
spro
cess
en o
ch v
isar
då
på
förh
ålla
ndev
is k
ompl
exa
sam
band
mel
lan
uttr
yck,
inne
hå
ll, fu
nkti
on o
ch k
valit
et i
bild
arbe
tet.
Ele
ven
kan
tolk
a så
väl s
amti
da
som
his
tori
ska
bild
er o
ch v
isue
ll ku
ltur
och
för
då u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
med
kop
plin
gar
till
egna
erf
aren
hete
r, an
dra
verk
och
fö
rete
else
r i o
mvä
rlde
n. D
ess
utom
bes
kriv
er e
leve
n bi
lder
nas
och
verk
ens
uttr
yck,
inne
håll
och
funk
tion
på
ett u
tvec
klat
sät
t m
ed r
elat
ivt
god
anvä
ndni
ng a
v äm
ness
peci
fika
begr
epp.
man
hang
. Ele
ven
kan
ocks
å ge
vä
lutv
eckl
ade
omdö
men
om
ar
bets
proc
esse
n oc
h vi
sar
då p
å ko
mpl
exa
sam
band
mel
lan
ut
tryc
k, in
nehå
ll, fu
nkti
on o
ch
kval
itet
i bi
ldar
bete
t.
Ele
ven
kan
tolk
a så
väl s
amti
da
som
his
tori
ska
bild
er o
ch v
isue
ll ku
ltur
och
för
då v
älut
veck
lade
oc
h vä
l und
erby
ggda
res
one
man
g m
ed k
oppl
inga
r ti
ll eg
na
erfa
renh
eter
, and
ra v
erk
och
före
te
else
r i o
mvä
rlde
n. D
essu
tom
be
skri
ver
elev
en b
ilder
nas
och
verk
ens
uttr
yck,
inne
håll
och
funk
tion
på
ett v
älut
veck
lat
sätt
m
ed g
od a
nvän
dnin
g av
äm
nes
spec
ifika
beg
repp
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
BL
30 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
EN
ENGELSKA
3.2 ENGELSKASpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie och arbetsliv.
SyfteUndervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 31
EN
ENGELSKA
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Kommunikationens innehåll• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Intressen, personer och platser.
• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.
Lyssna och läsa – reception • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
• Enkla instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av enkla samtal och dialoger.
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
• Sånger, ramsor, dikter och sagor.
• Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion • Enkla presentationer.
• Enkla beskrivningar och meddelanden.
• Sånger, ramsor och dramatiseringar.
I årskurs 4–6
Kommunikationens innehåll• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
• Åsikter, känslor och erfarenheter.
• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.
Lyssna och läsa – reception• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
• Sånger, sagor och dikter.
32 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
EN
ENGELSKA
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av fram ställningar och samtal.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i
sammanhängande tal och skrift.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.
I årskurs 7–9
Kommunikationens innehåll• Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden.
• Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.
• Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
• Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 33
EN
ENGELSKA
Lyssna och läsa – reception• Talad engelska och texter från olika medier.
• Talad engelska med viss regional och social färgning.
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.
• Sånger och dikter.
• Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
• Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.
• Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
• Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion• Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och
anpassa dem efter deras syften.
• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
• Samtal och diskussioner samt argumentation.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
• Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.
34 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
EN
ENGELSKA
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta, och göra enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt även genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 35
EN
ENGELSKA
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan förstå helheten och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehållet och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
36 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
EN
ENGELSKA
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 37
EN
ENGELSKA
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
38 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förs
tå h
elhe
ten
och
uppf
atta
väs
entl
iga
deta
ljer
i ty
dlig
t tal
ad, e
nkel
eng
elsk
a i
lugn
t tem
po s
amt i
enk
la te
xter
om
var
dagl
iga
och
välb
ekan
ta
ämne
n. E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se
geno
m a
tt ö
vers
iktl
igt
redo
göra
fö
r oc
h ko
mm
ente
ra in
nehå
lle
t och
det
alje
r sa
mt g
enom
att
m
ed g
ott
resu
ltat a
gera
uti
från
bu
dska
p oc
h in
stru
ktio
ner
i in
nehå
llet.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et
tala
de s
pråk
et o
ch te
xter
na k
an
elev
en i
viss
uts
träc
knin
g vä
lja
och
anvä
nda
sig
av s
trat
egie
r fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
text
er o
ch ta
lat s
pråk
av
enk
el k
arak
tär
och
från
olik
a m
edie
r sa
mt p
å et
t re
leva
nt o
ch
effe
ktiv
t sä
tt a
nvän
da d
et v
alda
m
ater
iale
t i s
in e
gen
prod
ukti
on
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt,
rela
tivt
tyd
ligt
och
rela
tivt
sam
m
anhä
ngan
de. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
Ele
ven
kan
förs
tå d
et m
est
vä
sent
liga
av in
nehå
llet
i tyd
ligt
tala
d, e
nkel
eng
elsk
a i l
ugnt
te
mpo
sam
t i e
nkla
text
er o
m
vard
aglig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
ne
n. E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se
geno
m a
tt i
enke
l for
m r
edog
öra
för
och
kom
men
tera
inne
hålle
t sa
mt g
enom
att
med
god
tagb
art
resu
ltat a
gera
uti
från
bud
skap
oc
h in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et ta
lade
spr
åket
oc
h te
xter
na k
an e
leve
n vä
lja o
ch
anvä
nda
sig
av n
ågon
str
ateg
i fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
text
er o
ch ta
lat s
pråk
av
enk
el k
arak
tär
och
från
olik
a m
edie
r sa
mt m
ed v
iss
rele
vans
an
vänd
a de
t val
da m
ater
iale
t i s
in
egen
pro
dukt
ion
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt o
ch
begr
iplig
t m
ed fr
aser
och
me
ning
ar. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
kan
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sak
liga
inne
hålle
t oc
h up
pfat
ta t
yd
liga
deta
ljer
i tyd
ligt t
alad
, enk
el
enge
lska
i lu
gnt t
empo
sam
t i
enkl
a te
xter
om
var
dagl
iga
och
välb
ekan
ta ä
mne
n. E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se g
enom
att
i en
kel
form
red
ogör
a fö
r oc
h ko
mm
en
tera
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t äv
en g
enom
att
med
till
fred
sst
älla
nde
resu
ltat a
gera
uti
från
bu
dska
p oc
h in
stru
ktio
ner
i in
nehå
llet.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et
tala
de s
pråk
et o
ch te
xter
na k
an
elev
en i
viss
uts
träc
knin
g vä
lja
och
anvä
nda
sig
av s
trat
egie
r fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
text
er o
ch ta
lat s
pråk
av
enk
el k
arak
tär
och
från
olik
a m
edie
r sa
mt p
å et
t re
leva
nt s
ätt
anvä
nda
det v
alda
mat
eria
let i
sin
eg
en p
rodu
ktio
n oc
h in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an e
lev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt, r
elat
ivt
tydl
igt
och
till
viss
del
sam
man
hä
ngan
de. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
kan
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
EN
ENGELSKA
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 39
ENGELSKA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
elev
en b
earb
eta,
och
gör
a en
stak
a en
kla
förb
ättr
inga
r av
, egn
a fr
amst
älln
inga
r. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
begr
iplig
t m
ed o
rd, f
rase
r oc
h m
enin
gar.
D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a si
g av
någ
on s
trat
egi
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ätt
rar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
kom
men
tera
r i e
nkel
fo
rm n
ågra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch o
mrå
den
där
enge
lska
anv
änds
, och
kan
då
ocks
å gö
ra e
nkla
jäm
före
lser
med
eg
na e
rfar
enhe
ter
och
kuns
kape
r.
elev
en b
earb
eta
och
göra
enk
la
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
äll
ning
ar. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
in
tera
ktio
n ka
n el
even
utt
ryck
a si
g en
kelt
och
rel
ativ
t ty
dlig
t m
ed o
rd, f
rase
r oc
h m
enin
gar.
D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a si
g av
någ
ra o
lika
stra
te
gier
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar in
tera
ktio
nen.
Ele
ven
kom
men
tera
r i e
nkel
fo
rm n
ågra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch o
mrå
den
där
enge
lska
anv
änds
, och
kan
då
ocks
å gö
ra e
nkla
jäm
före
lser
med
eg
na e
rfar
enhe
ter
och
kuns
kape
r.
kan
elev
en b
earb
eta,
och
gör
a en
kla
förb
ättr
inga
r av
, egn
a fr
amst
älln
inga
r. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
tydl
igt
med
ord
, fra
ser
och
men
inga
r sa
mt
i någ
on m
ån a
npas
sat
till
syft
e, m
otta
gare
och
sit
uati
on.
Des
suto
m k
an e
leve
n vä
lja o
ch
anvä
nda
sig
av fl
era
olik
a st
rate
gi
er s
om lö
ser
prob
lem
i oc
h fö
rbät
trar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
kom
men
tera
r öv
ersi
ktlig
t nå
gra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
an
hang
och
om
råde
n dä
r en
gels
ka
anvä
nds,
och
kan
då
ocks
å gö
ra
enkl
a jä
mfö
rels
er m
ed e
gna
er
fare
nhet
er o
ch k
unsk
aper
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
EN
40 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
ENGELSKA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sa
klig
a in
nehå
llet
och
uppf
atta
ty
dlig
a de
talje
r i t
alad
eng
elsk
a i m
åttli
gt te
mpo
sam
t i lä
tt
tillg
ängl
iga
text
er i
olik
a ge
nrer
. E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se g
enom
at
t öve
rsik
tlig
t re
dogö
ra fö
r, di
sku
tera
och
kom
men
tera
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t gen
om a
tt m
ed
godt
agba
rt r
esul
tat a
gera
uti
fr
ån b
udsk
ap o
ch in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et
tala
de s
pråk
et o
ch te
xter
na k
an
elev
en v
älja
och
anv
ända
sig
av
någo
n st
rate
gi fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
text
er
och
tala
t spr
åk fr
ån o
lika
med
ier
sam
t med
vis
s re
leva
ns a
nvän
da
det v
alda
mat
eria
let i
sin
ege
n pr
oduk
tion
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt,
begr
iplig
t oc
h re
lati
vt s
amm
an
häng
ande
. För
att
fört
ydlig
a oc
h va
rier
a si
n ko
mm
unik
atio
n ka
n el
even
bea
rbet
a oc
h gö
ra e
nkla
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sak
liga
inne
hålle
t oc
h up
pfat
ta v
äse
ntlig
a de
talje
r i t
alad
eng
elsk
a i
måt
tligt
tem
po s
amt i
lätt
illgä
ng
liga
text
er i
olik
a ge
nrer
. Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt v
äl
grun
dat
redo
göra
för,
disk
uter
a oc
h ko
mm
ente
ra in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt g
enom
att
med
till
fr
edss
tälla
nde
resu
ltat a
gera
uti
fr
ån b
udsk
ap o
ch in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et
tala
de s
pråk
et o
ch te
xter
na k
an
elev
en i
viss
uts
träc
knin
g vä
lja
och
anvä
nda
sig
av s
trat
egie
r fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
text
er o
ch ta
lat s
pråk
fr
ån o
lika
med
ier
sam
t på
ett
rele
vant
sät
t an
vänd
a de
t val
da
mat
eria
let i
sin
ege
n pr
oduk
tion
oc
h in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
rela
tivt
va
rier
at, r
elat
ivt
tydl
igt
och
rela
tivt
sa
mm
anhä
ngan
de. E
leve
n fo
rm
uler
ar s
ig ä
ven
med
vis
st fl
yt
och
i någ
on m
ån a
npas
sat
till
Ele
ven
kan
förs
tå s
åväl
hel
het
som
det
alje
r i t
alad
eng
elsk
a i
måt
tligt
tem
po s
amt i
lätt
illgä
ng
liga
text
er i
olik
a ge
nrer
. Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt v
äl
grun
dat
och
nyan
sera
t re
dogö
ra
för,
disk
uter
a oc
h ko
mm
ente
ra
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t gen
om
att m
ed g
ott
resu
ltat a
gera
uti
fr
ån b
udsk
ap o
ch in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et
tala
de s
pråk
et o
ch te
xter
na k
an
elev
en i
viss
uts
träc
knin
g vä
lja
och
anvä
nda
sig
av s
trat
egie
r fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
text
er o
ch ta
lat s
pråk
fr
ån o
lika
med
ier
sam
t på
ett
re
leva
nt o
ch e
ffek
tivt
sät
t an
vänd
a de
t val
da m
ater
iale
t i s
in e
gen
prod
ukti
on o
ch in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r i o
lika
genr
er k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
rela
tivt
va
rier
at, t
ydlig
t oc
h sa
mm
an
häng
ande
. Ele
ven
form
uler
ar s
ig
även
med
flyt
och
vis
s an
pass
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
EN
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 41
EN
ENGELSKA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
äll
ning
ar. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
in
tera
ktio
n i o
lika
sam
man
hang
ka
n el
even
utt
ryck
a si
g en
kelt
oc
h be
grip
ligt
sam
t i n
ågon
mån
an
pass
at ti
ll sy
fte,
mot
taga
re o
ch
situ
atio
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
anv
ända
sig
av
i huv
ud
sak
fung
eran
de s
trat
egie
r so
m
i vis
s m
ån lö
ser
prob
lem
i oc
h fö
rbät
trar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
disk
uter
ar ö
vers
iktl
igt
någr
a fö
rete
else
r i o
lika
sam
man
ha
ng o
ch o
mrå
den
där
enge
lska
an
vänd
s, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
en
kla
jäm
före
lser
med
egn
a er
fa
renh
eter
och
kun
skap
er.
syft
e, m
otta
gare
och
sit
uati
on.
För
att f
örty
dlig
a oc
h va
rier
a si
n ko
mm
unik
atio
n ka
n el
even
be
arbe
ta o
ch g
öra
välg
rund
ade
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
äll
ning
ar. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
in
tera
ktio
n i o
lika
sam
man
hang
ka
n el
even
utt
ryck
a si
g ty
dlig
t oc
h m
ed v
isst
flyt
sam
t med
vis
s an
pass
ning
till
syft
e, m
otta
gare
oc
h si
tuat
ion.
Des
suto
m k
an
elev
en v
älja
och
anv
ända
sig
av
fung
eran
de s
trat
egie
r so
m lö
ser
prob
lem
i oc
h fö
rbät
trar
inte
rak
tion
en.
Ele
ven
disk
uter
ar u
tför
ligt
någr
a fö
rete
else
r i o
lika
sam
man
hang
oc
h om
råde
n dä
r en
gels
ka a
nvä
nds,
och
kan
då
ocks
å gö
ra
välu
tvec
klad
e jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
ning
till
syf
te, m
otta
gare
och
si
tuat
ion.
För
att
fört
ydlig
a oc
h va
rier
a si
n ko
mm
unik
atio
n ka
n el
even
bea
rbet
a oc
h gö
ra v
äl
grun
dade
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
älln
inga
r. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
inte
rakt
ion
i olik
a sa
m
man
hang
kan
ele
ven
uttr
ycka
sig
ty
dlig
t oc
h m
ed fl
yt s
amt m
ed
viss
anp
assn
ing
till
syft
e, m
ot
taga
re o
ch s
itua
tion
. Des
suto
m
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
sig
av
väl
fung
eran
de s
trat
egie
r so
m
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar
inte
rakt
ione
n oc
h fö
r de
n fr
amåt
på
ett
kon
stru
ktiv
t sä
tt.
Ele
ven
disk
uter
ar u
tför
ligt
och
nyan
sera
t nå
gra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch o
mrå
den
där
enge
lska
anv
änds
, och
kan
då
ocks
å gö
ra v
älut
veck
lade
och
ny
anse
rade
jäm
före
lser
med
egn
a er
fare
nhet
er o
ch k
unsk
aper
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
42 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAPLivet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.
SyfteUndervisningen i ämnet hem och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.
Genom undervisningen i ämnet hem och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,
• hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och
• värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Mat, måltider och hälsa• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och
begrepp för bakning och matlagning.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 43
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
• Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
• Måltidens betydelse för gemenskap.
Konsumtion och ekonomi• Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
• Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
• Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.
Miljö och livsstil• Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
• Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
• Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
• Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.
I årskurs 7–9
Mat, måltider och hälsa• Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av
egna recept.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
• Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
44 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Konsumtion och ekonomi• Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att
handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
• Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.
• Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
• Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
• Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
• Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.
Miljö och livsstil• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar
miljö och hälsa.
• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
• Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta.
• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
• Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.
Eleven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 45
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privat ekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.
46 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.
Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 47
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.
Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
48 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
tilla
ga e
nkla
mål
tide
r oc
h ge
nom
föra
and
ra u
ppgi
fter
so
m h
ör s
amm
an m
ed m
ålti
den,
oc
h gö
r de
t med
god
anp
assn
ing
till
akti
vite
tens
kra
v. I
arb
etet
ka
n el
even
anv
ända
met
oder
, liv
smed
el o
ch r
edsk
ap p
å et
t vä
l fun
gera
nde
och
säke
rt s
ätt.
Ele
ven
kan
ocks
å ge
väl
utve
ck
lade
om
döm
en o
m a
rbet
spro
ces
sen
och
resu
ltate
t. D
ärut
över
ka
n el
even
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om v
arie
rade
och
ba
lans
erad
e m
ålti
der.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om r
elat
ione
n m
ella
n ko
nsum
tion
och
pri
vat
ekon
omi s
amt o
m n
ågra
van
ligt
före
kom
man
de v
aror
och
jäm
för
då v
aror
na u
tifr
ån d
eras
pri
s oc
h på
verk
an p
å m
iljö
och
häls
a.
Des
suto
m fö
r el
even
väl
utve
ck
lade
res
onem
ang
om s
killn
ader
m
ella
n re
klam
och
kon
sum
ent
info
rmat
ion.
Ele
ven
kan
tilla
ga e
nkla
mål
tide
r oc
h ge
nom
föra
and
ra u
ppgi
fter
so
m h
ör s
amm
an m
ed m
ålti
den,
oc
h gö
r de
t med
vis
s an
pass
ning
ti
ll ak
tivi
tete
ns k
rav.
I a
rbet
et
kan
elev
en a
nvän
da m
etod
er,
livsm
edel
och
red
skap
på
ett i
hu
vuds
ak fu
nger
ande
och
säk
ert
sätt
. Ele
ven
kan
ocks
å ge
enk
la
omdö
men
om
arb
etsp
roce
ssen
oc
h re
sulta
tet.
Där
utöv
er k
an
elev
en fö
ra e
nkla
res
onem
ang
om v
arie
rade
och
bal
anse
rade
m
ålti
der.
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eson
em
ang
om r
elat
ione
n m
ella
n ko
nsu
mti
on o
ch p
riva
teko
nom
i sam
t om
någ
ra v
anlig
t för
ekom
man
de
varo
r oc
h jä
mfö
r då
var
orna
ut
ifrån
der
as p
ris
och
påve
rkan
på
milj
ö oc
h hä
lsa.
Des
suto
m
för
elev
en e
nkla
res
onem
ang
om
skill
nade
r m
ella
n re
klam
och
ko
nsum
enti
nfor
mat
ion.
Ele
ven
kan
tilla
ga e
nkla
mål
tide
r oc
h ge
nom
föra
and
ra u
ppgi
fter
so
m h
ör s
amm
an m
ed m
ålti
den,
oc
h gö
r de
t med
rel
ativ
t go
d an
pass
ning
till
akti
vite
tens
kra
v.
I ar
bete
t kan
ele
ven
anvä
nda
met
oder
, liv
smed
el o
ch r
edsk
ap
på e
tt r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e oc
h sä
kert
sät
t. E
leve
n ka
n oc
kså
ge
utve
ckla
de o
mdö
men
om
arb
ets
proc
esse
n oc
h re
sulta
tet.
Där
ut
över
kan
ele
ven
föra
utv
eckl
ade
reso
nem
ang
om v
arie
rade
och
ba
lans
erad
e m
ålti
der.
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
re
sone
man
g om
rel
atio
nen
mel
lan
kons
umti
on o
ch p
riva
teko
nom
i sa
mt o
m n
ågra
van
ligt f
örek
om
man
de v
aror
och
jäm
för
då
varo
rna
utifr
ån d
eras
pri
s oc
h på
verk
an p
å m
iljö
och
häls
a.
Des
suto
m fö
r el
even
utv
eckl
ade
reso
nem
ang
om s
killn
ader
m
ella
n re
klam
och
kon
sum
ent
info
rmat
ion.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
HKK
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 49
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
plan
era
och
tilla
ga
mål
tide
r oc
h ge
nom
föra
and
ra
uppg
ifter
som
före
kom
mer
i et
t hem
, och
gör
det
med
vis
s an
pass
ning
till
akti
vite
tens
kra
v.
I ar
bete
t kan
ele
ven
anvä
nda
met
oder
, liv
smed
el o
ch u
trus
tni
ng p
å et
t säk
ert o
ch i
huvu
dsak
fu
nge r
ande
sät
t. E
leve
n vä
ljer
tillv
ägag
ångs
sätt
och
ger
enk
la
mot
iver
inga
r ti
ll si
na v
al m
ed
häns
yn ti
ll as
pekt
erna
häl
sa,
ekon
omi o
ch m
iljö.
Ele
ven
kan
ocks
å ge
enk
la o
mdö
men
om
ar
bets
proc
esse
n oc
h re
sulta
tet.
Där
utöv
er k
an e
leve
n fö
ra e
nkla
oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om h
ur v
arie
rade
oc
h ba
lans
erad
e m
ålti
der
kan
sätt
as s
amm
an o
ch a
npas
sas
till
indi
vidu
ella
beh
ov.
Ele
ven
gör
jäm
före
lser
mel
lan
olik
a ko
nsum
tion
salte
rnat
iv o
ch
för
då e
nkla
res
onem
ang
med
vi
ss k
oppl
ing
till
kons
ekve
nse
r fö
r pr
ivat
ekon
omi.
Ele
ven
kan
besk
riva
och
föra
enk
la
reso
nem
ang
om g
rund
lägg
ande
rä
ttig
hete
r oc
h sk
yldi
ghet
er fö
r
Ele
ven
kan
plan
era
och
tilla
ga
mål
tide
r oc
h ge
nom
föra
and
ra
uppg
ifter
som
före
kom
mer
i et
t he
m, o
ch g
ör d
et m
ed r
elat
ivt
god
anpa
ssni
ng ti
ll ak
tivi
tete
ns
krav
. I a
rbet
et k
an e
leve
n an
vä
nda
met
oder
, liv
smed
el o
ch
utru
stni
ng p
å et
t säk
ert o
ch r
ela
tivt
väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
välje
r ti
llväg
agån
gssä
tt o
ch g
er
utve
ckla
de m
otiv
erin
gar
till
sina
va
l med
hän
syn
till
aspe
kter
na
häls
a, e
kono
mi o
ch m
iljö.
Ele
ven
kan
ocks
å ge
utv
eckl
ade
om
döm
en o
m a
rbet
spro
cess
en o
ch
resu
ltate
t. D
ärut
över
kan
ele
ven
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
hu
r va
rier
ade
och
bala
nser
ade
mål
tide
r ka
n sä
ttas
sam
man
och
an
pass
as ti
ll in
divi
duel
la b
ehov
.
Ele
ven
gör
jäm
före
lser
mel
lan
olik
a ko
nsum
tion
salte
rnat
iv o
ch
för
då u
tvec
klad
e re
sone
man
g m
ed r
elat
ivt
god
kopp
ling
till
kons
ekve
nser
för
priv
atek
onom
i. E
leve
n ka
n be
skri
va o
ch fö
ra
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
gr
undl
ägga
nde
rätt
ighe
ter
och
Ele
ven
kan
plan
era
och
tilla
ga
mål
tide
r oc
h ge
nom
föra
and
ra
uppg
ifter
som
före
kom
mer
i et
t hem
, och
gör
det
med
god
an
pass
ning
till
akti
vite
tens
kra
v.
I ar
bete
t kan
ele
ven
anvä
nda
me
tode
r, liv
smed
el o
ch u
trus
tnin
g på
ett
säk
ert o
ch v
äl fu
nger
ande
sä
tt. E
leve
n vä
ljer
tillv
ägag
ångs
sä
tt o
ch g
er v
älut
veck
lade
mot
ive
ring
ar ti
ll si
na v
al m
ed h
änsy
n ti
ll as
pekt
erna
häl
sa, e
kono
mi
och
milj
ö. E
leve
n ka
n oc
kså
ge
välu
tvec
klad
e om
döm
en o
m
arbe
tspr
oces
sen
och
resu
ltate
t. D
ärut
över
kan
ele
ven
föra
väl
ut
veck
lade
och
väl
und
erby
ggda
re
sone
man
g om
hur
var
iera
de
och
bala
nser
ade
mål
tide
r ka
n sä
ttas
sam
man
och
anp
assa
s ti
ll in
divi
duel
la b
ehov
.
Ele
ven
gör
jäm
före
lser
mel
lan
olik
a ko
nsum
tion
salte
rnat
iv
och
för
då v
älut
veck
lade
res
one
man
g m
ed g
od k
oppl
ing
till
kons
ekve
nser
för
priv
atek
onom
i. E
leve
n ka
n be
skri
va o
ch fö
ra
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
gr
undl
ägga
nde
rätt
ighe
ter
och
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
HKK
50 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
kons
umen
ter
och
ge e
xem
pel p
å hu
r de
anv
änds
i ol
ika
kons
um
tion
ssit
uati
oner
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la o
ch t
ill
viss
del
und
erby
ggda
res
one
man
g kr
ing
kons
ekve
nser
av
olik
a ko
nsum
tion
sval
och
han
dlin
gar
i hem
met
uti
från
fråg
or
som
rör
en
hållb
ar s
ocia
l, ek
ono
mis
k oc
h ek
olog
isk
utve
cklin
g.
skyl
digh
eter
för
kons
umen
ter
och
ge e
xem
pel p
å hu
r de
an
vänd
s i o
lika
kons
umti
onss
itua
ti
oner
.
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
res
one
man
g kr
ing
kons
ekve
nser
av
olik
a ko
nsum
tion
sval
och
han
dlin
gar
i hem
met
uti
från
fråg
or
som
rör
en
hållb
ar s
ocia
l, ek
ono
mis
k oc
h ek
olog
isk
utve
cklin
g.
skyl
digh
eter
för
kons
umen
ter
och
ge e
xem
pel p
å hu
r de
an
vänd
s i o
lika
kons
umti
ons
situ
atio
ner.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
em
ang
krin
g ko
nsek
vens
er a
v ol
ika
kons
umti
onsv
al o
ch h
and
linga
r i h
emm
et u
tifr
ån fr
ågor
so
m r
ör e
n hå
llbar
soc
ial,
ekon
om
isk
och
ekol
ogis
k ut
veck
ling.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
HKK
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 51
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSAFysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.
SyfteUndervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.
Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
• planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer , och
• förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.
52 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Rörelse• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sam
mansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
• Enkla lekar och danser och deras regler.
• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
• Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag och ryggläge.
Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver
rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur och utevistelser.
I årskurs 4–6
Rörelse• Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
• Simning i mag och ryggläge.
Hälsa och livsstil• Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 53
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors
uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur och utevistelser.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.
I årskurs 7–9
Rörelse• Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och
rörelser till musik.
• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
• Traditionella och moderna danser samt rörelse och träningsprogram till musik.
• Olika simsätt i mag och ryggläge.
Hälsa och livsstil• Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
• Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
• Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
• Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
• Första hjälpen och hjärt och lungräddning.
• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.
54 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för
positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till akti viteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.
Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till akti viteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 55
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.
Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.
Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
56 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att sam tala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 57
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.
58 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
IDROTT OCH HÄLSA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
delta
i le
kar,
spel
oc
h id
rott
er s
om in
nefa
ttar
sam
m
ansa
tta
mot
oris
ka g
rund
form
er
i olik
a m
iljöe
r oc
h va
rier
ar o
ch
anpa
ssar
sin
a rö
rels
er v
äl ti
ll ak
ti
vite
ten.
I r
örel
ser
till
mus
ik o
ch i
dans
er a
npas
sar
elev
en s
ina
röre
lse
r vä
l till
takt
och
ryt
m. E
leve
n ka
n äv
en s
imm
a 20
0 m
eter
var
av
50 m
eter
i ry
gglä
ge. E
leve
n ka
n sa
mta
la o
m e
gna
uppl
evel
ser
av
fysi
ska
akti
vite
ter
och
för
då v
äl
utve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
krin
g hu
r ak
tivi
te
tern
a ka
n på
verk
a hä
lsan
och
den
fy
sisk
a fö
rmåg
an.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra o
lika
akti
vite
ter
i nat
ur o
ch u
tem
iljö
med
god
anp
assn
ing
till
olik
a fö
rhål
land
en o
ch ti
ll al
lem
ansr
ät
tens
reg
ler.
Des
suto
m k
an e
leve
n m
ed g
od s
äker
het o
rien
tera
sig
i b
ekan
ta m
iljöe
r m
ed h
jälp
av
kart
or.
Ele
ven
kan
ge v
älut
veck
lade
be
skri
vnin
gar
av h
ur m
an fö
reby
gge
r sk
ador
som
är
förk
nipp
ade
Ele
ven
kan
delta
i le
kar,
spel
oc
h id
rott
er s
om in
nefa
ttar
sam
m
ansa
tta
mot
oris
ka g
rund
form
er
i olik
a m
iljöe
r oc
h va
rier
ar o
ch
anpa
ssar
sin
a rö
rels
er t
ill v
iss
del
till
akti
vite
ten.
I r
örel
ser
till
mu
sik
och
i dan
ser
anpa
ssar
ele
ven
till
viss
del
sin
a rö
rels
er ti
ll ta
kt o
ch r
ytm
. Ele
ven
kan
även
si
mm
a 20
0 m
eter
var
av 5
0 m
eter
i r
yggl
äge.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
egn
a up
plev
else
r av
fysi
ska
akti
vite
ter
och
för
då e
nkla
och
ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da r
eson
em
ang
krin
g hu
r ak
tivi
tete
rna
kan
påve
rka
häls
an o
ch d
en fy
sisk
a fö
rmåg
an.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra o
lika
akti
vite
ter
i nat
ur o
ch u
tem
iljö
med
vis
s an
pass
ning
till
olik
a fö
rhål
land
en o
ch ti
ll al
lem
ansr
ät
tens
reg
ler.
Des
suto
m k
an e
leve
n m
ed v
iss
säke
rhet
ori
ente
ra s
ig
i bek
anta
milj
öer
med
hjä
lp a
v ka
rtor
.
Ele
ven
kan
ge e
nkla
bes
kriv
ning
ar
av
hur
man
före
bygg
er s
kado
r so
m ä
r fö
rkni
ppad
e m
ed le
kar,
Ele
ven
kan
delta
i le
kar,
spel
oc
h id
rott
er s
om in
nefa
ttar
sam
m
ansa
tta
mot
oris
ka g
rund
form
er
i olik
a m
iljöe
r oc
h va
rier
ar o
ch
anpa
ssar
sin
a rö
rels
er r
elat
ivt
väl t
ill a
kti v
itet
en. I
rör
else
r ti
ll m
usik
och
i da
nser
anp
assa
r el
even
sin
a rö
rels
er r
elat
ivt
väl t
ill
takt
och
ryt
m. E
leve
n ka
n äv
en
sim
ma
200
met
er v
arav
50
met
er
i ryg
gläg
e. E
leve
n ka
n sa
mta
la
om e
gna
uppl
evel
ser
av fy
sisk
a ak
tivi
tete
r oc
h fö
r då
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
re
sone
man
g kr
ing
hur
akti
vite
te
rna
kan
påve
rka
häls
an o
ch d
en
fysi
ska
förm
ågan
.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra o
lika
akti
vi
tete
r i n
atur
och
ute
milj
ö m
ed
rela
tivt
god
anp
assn
ing
till
olik
a fö
rhål
land
en o
ch ti
ll al
lem
ansr
ät
tens
reg
ler.
Des
suto
m k
an e
leve
n m
ed r
elat
ivt
god
säke
rhet
ori
en
tera
sig
i be
kant
a m
iljöe
r m
ed
hjäl
p av
kar
tor.
Ele
ven
kan
ge u
tvec
klad
e be
sk
rivn
inga
r av
hur
man
före
byg
ger
skad
or s
om ä
r fö
rkni
ppad
e
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
IDH
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 59
IDROTT OCH HÄLSA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
spel
och
idro
tter
. Des
suto
m k
an
elev
en h
ante
ra n
ödsi
tuat
ione
r vi
d va
tten
med
hjä
lpre
dska
p un
der
olik
a år
stid
er.
med
leka
r, sp
el o
ch id
rott
er.
Des
suto
m k
an e
leve
n ha
nter
a nö
dsit
uati
oner
vid
vat
ten
med
hj
älpr
edsk
ap u
nder
olik
a år
stid
er.
med
leka
r, sp
el o
ch id
rott
er.
Des
suto
m k
an e
leve
n ha
nter
a nö
dsit
uati
oner
vid
vat
ten
med
hj
älpr
edsk
ap u
nder
olik
a år
stid
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
IDH
60 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
IDROTT OCH HÄLSA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
delta
i le
kar,
spel
och
id
rott
er s
om in
nefa
ttar
kom
plex
a rö
rels
er i
olik
a m
iljöe
r oc
h va
ri
erar
och
anp
assa
r si
na r
örel
ser
till
viss
del
till
akti
vite
ten
och
sam
man
hang
et. I
dan
ser
och
röre
lse
och
trän
ings
prog
ram
till
mus
ik a
npas
sar
elev
en t
ill v
iss
del
sina
rör
else
r ti
ll ta
kt, r
ytm
och
sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n äv
en
sim
ma
200
met
er v
arav
50
met
er
i ryg
gläg
e.
Ele
ven
kan
på e
tt i
huvu
dsak
fu
nger
ande
sät
t sät
ta u
pp m
ål fö
r oc
h pl
aner
a tr
änin
g oc
h an
dra
fy
sisk
a ak
tivi
tete
r. E
leve
n ka
n äv
en
utvä
rder
a ak
tivi
tete
rna
geno
m
att s
amta
la o
m e
gna
uppl
evel
ser
och
föra
enk
la o
ch t
ill v
iss
del
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
hur
akti
vite
tern
a ti
llsam
man
s m
ed k
ost o
ch a
ndra
fakt
orer
kan
på
verk
a hä
lsan
och
den
fysi
ska
förm
ågan
.
Ele
ven
plan
erar
och
gen
omfö
r fr
iluft
sakt
ivit
eter
med
vis
s an
pa
ssni
ng ti
ll ol
ika
förh
ålla
nden
, m
iljöe
r oc
h re
gler
. Des
suto
m k
an
Ele
ven
kan
delta
i le
kar,
spel
och
id
rott
er s
om in
nefa
ttar
kom
plex
a rö
rels
er i
olik
a m
iljöe
r oc
h va
rie
rar
och
anpa
ssar
sin
a rö
rels
er
rela
tivt
väl
till
akti
vite
ten
och
sam
man
hang
et. I
dan
ser
och
röre
lse
och
trän
ings
prog
ram
till
mus
ik a
npas
sar
elev
en s
ina
röre
lse
r re
lati
vt v
äl ti
ll ta
kt, r
ytm
och
sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n äv
en
sim
ma
200
met
er v
arav
50
met
er
i ryg
gläg
e.
Ele
ven
kan
på e
tt r
elat
ivt
väl
fung
eran
de s
ätt s
ätta
upp
mål
för
och
plan
era
trän
ing
och
andr
a fy
si
ska
akti
vite
ter.
Ele
ven
kan
även
ut
värd
era
akti
vite
tern
a ge
nom
at
t sam
tala
om
egn
a up
plev
else
r oc
h fö
ra u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
hu
r ak
tivi
tete
rna
tills
amm
ans
med
kos
t och
and
ra fa
ktor
er k
an
påve
rka
häls
an o
ch d
en fy
sisk
a fö
rmåg
an.
Ele
ven
plan
erar
och
gen
omfö
r fr
iluft
sakt
ivit
eter
med
rel
ativ
t go
d an
pass
ning
till
olik
a fö
rhå
lland
en, m
iljöe
r oc
h re
gler
.
Ele
ven
kan
delta
i le
kar,
spel
och
id
rott
er s
om in
nefa
ttar
kom
plex
a rö
rels
er i
olik
a m
iljöe
r oc
h va
rie
rar
och
anpa
ssar
sin
a rö
rels
er v
äl
till
akti
vite
ten
och
sam
man
hang
et
. I d
anse
r oc
h rö
rels
e o
ch tr
äni
ngsp
rogr
am ti
ll m
usik
anp
assa
r el
even
sin
a rö
rels
er v
äl ti
ll ta
kt,
rytm
och
sam
man
hang
. Ele
ven
kan
även
sim
ma
200
met
er v
arav
50
met
er i
rygg
läge
.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt s
ätta
upp
mål
för
och
plan
era
trän
ing
och
andr
a fy
sisk
a ak
tivi
te
ter.
Ele
ven
kan
även
utv
ärde
ra
akti
vite
tern
a ge
nom
att
sam
tala
om
egn
a up
plev
else
r oc
h fö
ra v
äl
utve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om h
ur a
ktiv
itet
erna
ti
llsam
man
s m
ed k
ost o
ch a
ndra
fa
ktor
er k
an p
åver
ka h
älsa
n oc
h de
n fy
sisk
a fö
rmåg
an.
Ele
ven
plan
erar
och
gen
omfö
r fr
iluft
sakt
ivit
eter
med
god
an
pass
ning
till
olik
a fö
r hål
land
en,
milj
öer
och
regl
er. D
essu
tom
kan
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
IDH
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 61
IDROTT OCH HÄLSA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
elev
en m
ed v
iss
säke
rhet
ori
en
tera
sig
i ok
ända
milj
öer
och
anvä
nder
då
kart
or o
ch a
ndra
hj
älpm
edel
.
Ele
ven
kan
på e
tt i
huvu
dsak
fu
nger
ande
sät
t för
ebyg
ga s
kado
r ge
nom
att
föru
tse
och
ge e
nkla
be
skri
vnin
gar
av r
iske
r so
m ä
r fö
rkni
ppad
e m
ed o
lika
fysi
ska
akti
vite
ter.
Des
suto
m k
an e
leve
n ha
nter
a nö
dsit
uati
oner
vid
vat
te
n m
ed a
ltern
ativ
a hj
älpr
edsk
ap
unde
r ol
ika
årst
ider
.
Des
suto
m k
an e
leve
n m
ed r
ela
tivt
god
säk
erhe
t ori
ente
ra s
ig i
okän
da m
iljöe
r oc
h an
vänd
er d
å ka
rtor
och
and
ra h
jälp
med
el.
Ele
ven
kan
på e
tt r
elat
ivt
väl
fung
eran
de s
ätt f
öreb
ygga
ska
dor
geno
m a
tt fö
ruts
e oc
h ge
utv
eck
lade
bes
kriv
ning
ar a
v ri
sker
som
är
förk
nipp
ade
med
olik
a fy
sisk
a ak
tivi
tete
r. D
essu
tom
kan
ele
ven
hant
era
nöds
itua
tion
er v
id v
at
ten
med
alte
rnat
iva
hjäl
pred
skap
un
der
olik
a år
stid
er.
elev
en m
ed g
od s
äker
het o
rien
te
ra s
ig i
okän
da m
iljöe
r oc
h an
vänd
er d
å ka
rtor
och
and
ra
hjäl
pmed
el.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt fö
reby
gga
skad
or g
enom
at
t för
utse
och
ge
välu
tvec
klad
e be
skri
vnin
gar
av r
iske
r so
m ä
r fö
rkni
ppad
e m
ed o
lika
fysi
ska
akti
vite
ter.
Des
suto
m k
an e
leve
n ha
nter
a nö
dsit
uati
oner
vid
vat
te
n m
ed a
ltern
ativ
a hj
älpr
edsk
ap
unde
r ol
ika
årst
ider
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
IDH
62 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MATEMATIK
MA
3.5 MATEMATIKMatematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.
SyfteUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 63
MATEMATIK
MA
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Taluppfattning och tals användning• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan
användas för att ange antal och ordning.
• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Algebra• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
Geometri• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhör
ningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
64 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MA
MATEMATIK
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Sannolikhet och statistik• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
Samband och förändringar• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
I årskurs 4–6
Taluppfattning och tals användning• Rationella tal och deras egenskaper.
• Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
• Tal i bråk och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk och decimalform.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
Algebra• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att
beteckna ett obekant tal med en symbol.
• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för enkel ekvationslösning.
• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 65
MA
MATEMATIK
Geometri• Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner,
cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
Sannolikhet och statistik• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt
material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
Samband och förändring• Proportionalitet och procent samt deras samband.
• Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.
• Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Problemlösning• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
I årskurs 7–9
Taluppfattning och tals användning• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska
situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
66 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MA
MATEMATIK
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
Algebra• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler
och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
Geometri• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos
dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två och tredimensionella objekt.
• Likformighet och symmetri i planet.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
Sannolikhet och statistik• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga
situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
Samband och förändring• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med
procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 67
MA
MATEMATIK
Problemlösning• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnes områden
samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang
68 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MA
MATEMATIK
om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 69
MA
MATEMATIK
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
70 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MA
MATEMATIK
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt till vägagångssätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 71
MA
MATEMATIK
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
72 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MATEMATIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
lösa
enk
la p
robl
em
i ele
vnär
a si
tuat
ione
r på
ett
vä
l fun
gera
nde
sätt
gen
om a
tt
välja
och
anv
ända
str
ateg
ier
och
met
oder
med
god
anp
assn
ing
till
prob
lem
ets
kara
ktär
. Ele
ven
besk
rive
r ti
llväg
agån
gssä
tt p
å et
t vä
l fun
gera
nde
sätt
och
för
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om r
esul
tate
ns r
im
lighe
t i fö
rhål
land
e ti
ll pr
oble
m
situ
atio
nen
sam
t kan
ge
förs
lag
på a
ltern
ativ
a ti
llväg
agån
gssä
tt.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
sk
aper
om
mat
emat
iska
beg
repp
oc
h vi
sar
det g
enom
att
anv
ända
de
m i
nya
sam
man
hang
på
ett
väl f
unge
rand
e sä
tt. E
leve
n ka
n äv
en b
eskr
iva
olik
a be
grep
p m
ed
hjäl
p av
mat
emat
iska
utt
ryck
sfor
m
er p
å et
t väl
fung
eran
de s
ätt.
I be
skri
vnin
garn
a ka
n el
even
väx
la
mel
lan
olik
a ut
tryc
ksfo
rmer
sam
t fö
ra v
älut
veck
lade
res
onem
ang
krin
g hu
r be
grep
pen
rela
tera
r ti
ll va
rand
ra.
Ele
ven
kan
lösa
enk
la p
robl
em
i ele
vnär
a si
tuat
ione
r på
ett
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
sät
t gen
om
att v
älja
och
anv
ända
str
ateg
ier
och
met
oder
med
vis
s an
pass
ni
ng ti
ll pr
oble
met
s ka
rakt
är.
Ele
ven
besk
rive
r ti
llväg
agån
gssä
tt
på e
tt i
huvu
dsak
fung
eran
de
sätt
och
för
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss d
el
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om r
esu
ltate
ns r
imlig
het i
förh
ålla
nde
till
prob
lem
situ
atio
nen
sam
t kan
bi
dra
till
att g
e nå
got
förs
lag
på
alte
rnat
ivt t
illvä
gagå
ngss
ätt.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nsk
aper
om
mat
emat
iska
beg
repp
oc
h vi
sar
det g
enom
att
anv
ända
de
m i
välk
ända
sam
man
hang
på
ett i
huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n ka
n äv
en b
eskr
iva
olik
a be
grep
p m
ed h
jälp
av
mat
em
atis
ka u
ttry
cksf
orm
er p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt.
I be
skri
vnin
garn
a ka
n el
even
väx
la
mel
lan
olik
a ut
tryc
ksfo
rmer
sam
t fö
ra e
nkla
res
onem
ang
krin
g hu
r be
grep
pen
rela
tera
r ti
ll va
rand
ra.
Ele
ven
kan
lösa
enk
la p
robl
em i
elev
nära
sit
uati
oner
på
ett r
ela
tivt
väl
fung
eran
de s
ätt g
enom
at
t väl
ja o
ch a
nvän
da s
trat
egie
r oc
h m
etod
er m
ed fö
rhål
land
evis
go
d an
pass
ning
till
prob
lem
ets
kara
ktär
. Ele
ven
besk
rive
r ti
llvä
gagå
ngss
ätt p
å et
t rel
ativ
t vä
l fu
nger
ande
sät
t och
för
utve
ck
lade
och
rel
ativ
t vä
l und
erby
ggda
re
sone
man
g om
res
ulta
tens
ri
mlig
het i
förh
ålla
nde
till
pro
blem
situ
atio
nen
sam
t kan
ge
någo
t fö
rsla
g på
alte
rnat
ivt t
ill
väga
gång
ssät
t.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
mat
emat
iska
beg
repp
och
vis
ar
det g
enom
att
anv
ända
dem
i be
kant
a sa
mm
anha
ng p
å et
t re
lati
vt v
äl fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n ka
n äv
en b
eskr
iva
olik
a be
grep
p m
ed h
jälp
av
mat
emat
iska
ut
tryc
ksfo
rmer
på
ett r
elat
ivt
väl
fung
eran
de s
ätt.
I be
skri
vnin
gar
na k
an e
leve
n vä
xla
mel
lan
olik
a ut
tryc
ksfo
rmer
sam
t för
a ut
veck
lade
res
onem
ang
krin
g hu
r be
grep
pen
rela
tera
r ti
ll va
rand
ra.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
MA
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 73
MATEMATIK
Ele
ven
kan
välja
och
anv
ända
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
mat
ema
tisk
a m
etod
er m
ed v
iss
anpa
ss
ning
till
sam
man
hang
et fö
r at
t gör
a en
kla
berä
knin
gar
och
lösa
enk
la r
utin
uppg
ifter
inom
ar
itm
etik
, alg
ebra
, geo
met
ri,
sann
olik
het,
stat
isti
k sa
mt
sam
band
och
förä
ndri
ng m
ed
tillf
reds
tälla
nde
resu
ltat.
Ele
ven
kan
redo
göra
för
och
sam
tala
om
tillv
ägag
ångs
sätt
på
ett i
huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t oc
h an
vänd
er d
å bi
lder
, sym
bo
ler,
tabe
ller,
graf
er o
ch a
ndra
m
atem
atis
ka u
ttry
cksf
orm
er
med
vis
s an
pass
ning
till
sam
m
anha
nget
. I r
edov
isni
ngar
och
sa
mta
l kan
ele
ven
föra
och
följa
m
atem
atis
ka r
eson
eman
g ge
nom
at
t stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
och
be
möt
a m
atem
atis
ka a
rgum
ent
på e
tt s
ätt s
om t
ill v
iss
del f
ör
reso
nem
ange
n fr
amåt
.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
välja
och
anv
ända
än
dam
ålse
nlig
a m
atem
atis
ka m
eto
der
med
rel
ativ
t go
d an
pass
ning
ti
ll sa
mm
anha
nget
för
att g
öra
enkl
a be
räkn
inga
r oc
h lö
sa e
nkla
ru
tinu
ppgi
fter
inom
ari
tmet
ik,
alge
bra,
geo
met
ri, s
anno
likhe
t, st
atis
tik
sam
t sam
band
och
för
ändr
ing
med
got
t re
sulta
t.
Ele
ven
kan
redo
göra
för
och
sam
tala
om
tillv
ägag
ångs
sätt
på
ett ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt o
ch a
nvä
nder
då
bild
er, s
ymbo
ler,
tabe
lle
r, gr
afer
och
and
ra m
atem
atis
ka
uttr
ycks
form
er m
ed fö
rhål
lan
devi
s go
d an
pass
ning
till
sam
m
anha
nget
. I r
edov
isni
ngar
och
sa
mta
l kan
ele
ven
föra
och
följa
m
atem
atis
ka r
eson
eman
g ge
nom
at
t stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
och
be
möt
a m
atem
atis
ka a
rgum
ent
på e
tt s
ätt s
om fö
r re
sone
man
gen
fram
åt.
Ele
ven
kan
välja
och
anv
ända
än
dam
ålse
nlig
a oc
h ef
fekt
iva
mat
emat
iska
met
oder
med
god
an
pass
ning
till
sam
man
hang
et
för
att g
öra
enkl
a be
räkn
inga
r oc
h lö
sa e
nkla
rut
inup
pgift
er
inom
ari
tmet
ik, a
lgeb
ra, g
eom
etr
i, sa
nnol
ikhe
t, st
atis
tik
sam
t sa
mba
nd o
ch fö
ränd
ring
med
m
ycke
t go
tt r
esul
tat.
Ele
ven
kan
redo
göra
för
och
sam
tala
om
tillv
ägag
ångs
sätt
på
ett ä
ndam
ålse
nlig
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
och
anv
ände
r då
bild
er, s
ym
bole
r, ta
belle
r, gr
afer
och
and
ra
mat
emat
iska
utt
ryck
sfor
mer
m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sa
m
man
hang
et. I
red
ovis
ning
ar o
ch
sam
tal k
an e
leve
n fö
ra o
ch fö
lja
mat
emat
iska
res
onem
ang
geno
m
att s
tälla
fråg
or o
ch fr
amfö
ra o
ch
bem
öta
mat
emat
iska
arg
umen
t på
ett
sät
t som
för
reso
nem
ange
n fr
amåt
och
förd
jupa
r el
ler
bred
da
r de
m.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
MA
74 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MATEMATIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
lösa
olik
a pr
oble
m
i bek
anta
sit
uati
oner
på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt g
enom
att
väl
ja
och
anvä
nda
stra
tegi
er o
ch m
eto
der
med
god
anp
assn
ing
till
pro
blem
ets
kara
ktär
sam
t for
mul
era
enkl
a m
atem
atis
ka m
odel
ler
som
ka
n ti
lläm
pas
i sam
man
hang
et.
Ele
ven
för
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
ti
llväg
agån
gssä
tt o
ch o
m r
esul
ta
tens
rim
lighe
t i fö
rhål
land
e ti
ll pr
oble
msi
tuat
ione
n sa
mt k
an g
e fö
rsla
g på
alte
rnat
iva
tillv
äga
gång
ssät
t.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
sk
aper
om
mat
emat
iska
beg
repp
oc
h vi
sar
det g
enom
att
anv
ända
de
m i
nya
sam
man
hang
på
ett
väl f
unge
rand
e sä
tt. E
leve
n ka
n äv
en b
eskr
iva
olik
a be
grep
p m
ed
hjäl
p av
mat
emat
iska
utt
ryck
sfor
m
er p
å et
t väl
fung
eran
de s
ätt.
I be
skri
vnin
garn
a ka
n el
even
väx
la
mel
lan
olik
a ut
tryc
ksfo
rmer
sam
t fö
ra v
älut
veck
lade
res
onem
ang
Ele
ven
kan
lösa
olik
a pr
oble
m i
beka
nta
situ
atio
ner
på e
tt r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e sä
tt g
enom
att
vä
lja o
ch a
nvän
da s
trat
egie
r oc
h m
etod
er m
ed fö
rhål
land
evis
go
d an
pass
ning
till
prob
lem
ets
kara
ktär
sam
t for
mul
era
enkl
a m
atem
atis
ka m
odel
ler
som
eft
er
någo
n be
arbe
tnin
g ka
n ti
lllä
mpa
s i s
amm
anha
nget
. Ele
ven
för
utve
ckla
de o
ch r
elat
ivt
väl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
tillv
ägag
ångs
sätt
och
om
res
ul
tate
ns r
imlig
het i
förh
ålla
nde
till
prob
lem
situ
atio
nen
sam
t kan
ge
någ
ot fö
rsla
g på
alte
rnat
ivt
tillv
ägag
ångs
sätt
.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
mat
emat
iska
beg
repp
och
vis
ar
det g
enom
att
anv
ända
dem
i be
kant
a sa
mm
anha
ng p
å et
t re
lati
vt v
äl fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n ka
n äv
en b
eskr
iva
olik
a be
grep
p m
ed h
jälp
av
mat
emat
iska
ut
tryc
ksfo
rmer
på
ett r
elat
ivt
väl
fung
eran
de s
ätt.
I be
skri
vnin
gar
na k
an e
leve
n vä
xla
mel
lan
olik
a ut
tryc
ksfo
rmer
sam
t för
a
Ele
ven
kan
lösa
olik
a pr
oble
m i
beka
nta
situ
atio
ner
på e
tt i
hu
vuds
ak fu
nger
ande
sät
t gen
om
att v
älja
och
anv
ända
str
ateg
ier
och
met
oder
med
vis
s an
pass
ni
ng ti
ll pr
oble
met
s ka
rakt
är
sam
t bid
ra t
ill a
tt fo
rmul
era
enkl
a m
atem
atis
ka m
odel
ler
som
ka
n ti
lläm
pas
i sam
man
hang
et.
Ele
ven
för
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss d
el
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om v
al
av ti
llväg
agån
gssä
tt o
ch o
m r
esu
ltate
ns r
imlig
het i
förh
ålla
nde
till
prob
lem
situ
atio
nen
sam
t kan
bi
dra
till
att g
e nå
got
förs
lag
på
alte
rnat
ivt t
illvä
gagå
ngss
ätt.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nsk
aper
om
mat
emat
iska
beg
repp
oc
h vi
sar
det g
enom
att
anv
ända
de
m i
välk
ända
sam
man
hang
på
ett i
huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n ka
n äv
en b
eskr
iva
olik
a be
grep
p m
ed h
jälp
av
mat
em
atis
ka u
ttry
cksf
orm
er p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt.
I be
skri
vnin
garn
a ka
n el
even
väx
la
mel
lan
olik
a ut
tryc
ksfo
rmer
sam
t
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
MA
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 75
MATEMATIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
föra
enk
la r
eson
eman
g kr
ing
hur
begr
eppe
n re
late
rar
till
vara
ndra
.
Ele
ven
kan
välja
och
anv
ända
i h
uvud
sak
fung
eran
de m
ate
mat
iska
met
oder
med
vis
s an
pass
ning
till
sam
man
hang
et
för
att g
öra
berä
knin
gar
och
lösa
ru
tinu
ppgi
fter
inom
ari
tmet
ik,
alge
bra,
geo
met
ri, s
anno
likhe
t, st
atis
tik
sam
t sam
band
och
för
ändr
ing
med
till
fred
sstä
lland
e re
sulta
t.
Ele
ven
kan
redo
göra
för
och
sam
tala
om
tillv
ägag
ångs
sätt
på
ett
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
sä
tt o
ch a
nvän
der
då s
ymbo
ler,
alge
brai
ska
uttr
yck,
form
ler,
graf
er, f
unkt
ione
r oc
h an
dra
mat
emat
iska
utt
ryck
sfor
mer
med
vi
ss a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
sam
man
hang
. I r
edov
isni
ngar
oc
h di
skus
sion
er fö
r oc
h fö
ljer
elev
en m
atem
atis
ka r
eson
eman
g ge
nom
att
fram
föra
och
bem
öta
mat
emat
iska
arg
umen
t på
ett
sätt
som
till
vis
s de
l för
res
one
man
gen
fram
åt.
utve
ckla
de r
eson
eman
g kr
ing
hur
begr
eppe
n re
late
rar
till
vara
ndra
.
Ele
ven
kan
välja
och
anv
ända
än
dam
ålse
nlig
a m
atem
atis
ka
met
oder
med
rel
ativ
t go
d an
pa
ssni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
för
att g
öra
berä
knin
gar
och
lösa
ru
tinu
ppgi
fter
inom
ari
tmet
ik,
alge
bra,
geo
met
ri, s
anno
likhe
t, st
atis
tik
sam
t sam
band
och
för
ändr
ing
med
got
t re
sulta
t.
Ele
ven
kan
redo
göra
för
och
sam
tala
om
tillv
ägag
ångs
sätt
på
ett ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt o
ch a
nvä
nder
då
sym
bole
r, al
gebr
aisk
a ut
tryc
k, fo
rmle
r, gr
afer
, fun
kti
oner
och
and
ra m
atem
atis
ka
uttr
ycks
form
er m
ed fö
rhål
land
evi
s go
d an
pass
ning
till
syft
e oc
h sa
mm
anha
ng. I
red
ovis
ning
ar
och
disk
ussi
oner
för
och
följe
r el
even
mat
emat
iska
res
onem
ang
geno
m a
tt fr
amfö
ra o
ch b
emöt
a m
atem
atis
ka a
rgum
ent p
å et
t sät
t so
m fö
r re
sone
man
gen
fram
åt.
krin
g hu
r be
grep
pen
rela
tera
r ti
ll va
rand
ra.
Ele
ven
kan
välja
och
anv
ända
än
dam
ålse
nlig
a oc
h ef
fekt
iva
mat
emat
iska
met
oder
med
god
an
pass
ning
till
sam
man
hang
et
för
att g
öra
berä
knin
gar
och
lösa
ru
tinu
ppgi
fter
inom
ari
tmet
ik,
alge
bra,
geo
met
ri, s
anno
lik
het,
stat
isti
k sa
mt s
amba
nd o
ch
förä
ndri
ng m
ed m
ycke
t go
tt
resu
ltat.
Ele
ven
kan
redo
göra
för
och
sam
tala
om
tillv
ägag
ångs
sätt
på
ett ä
ndam
ålse
nlig
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
och
anv
ände
r då
sym
bole
r, al
gebr
aisk
a ut
tryc
k, fo
rmle
r, gr
afer
, fun
ktio
ner
och
andr
a m
atem
atis
ka u
ttry
cksf
orm
er m
ed
god
anpa
ssni
ng ti
ll sy
fte
och
sam
man
hang
. I r
edov
isni
ngar
oc
h di
skus
sion
er fö
r oc
h fö
ljer
elev
en m
atem
atis
ka r
eson
eman
g ge
nom
att
fram
föra
och
bem
öta
mat
emat
iska
arg
umen
t på
ett s
ätt
som
för
reso
nem
ange
n fr
amåt
oc
h fö
rdju
par
elle
r br
edda
r de
m.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
MA
76 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MODERNA SPRÅK
MSPR
3.6 MODERNA SPRÅKSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie och arbetsliv.
SyfteUndervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och kunskaper om områden och sammanhang där språket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talat och skrivet språk, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 77
MODERNA SPRÅK
MSPR
Centralt innehåll
I årskurs 4–9, inom ramen för elevens val
Kommunikationens innehåll• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.
• Åsikter och känslor.
• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används.
Lyssna och läsa – reception• Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från
olika medier.
• Olika former av samtal och dialoger.
• Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger.
• Muntlig och skriftlig information, till exempel på skyltar och i reklam.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse.
• Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier.
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i tal och
skrift.
• Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor, omformuleringar och gester.
• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation samt ord, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck.
78 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MSPR
MODERNA SPRÅK
I årskurs 4–9, inom ramen för språkval
Kommunikationens innehåll• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
• Åsikter, känslor och erfarenheter.
• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.
Lyssna och läsa – reception• Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
• Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
• Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av fram ställningar och samtal.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i
sammanhängande tal och skrift.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 79
MSPR
MODERNA SPRÅK
Kunskapskrav
Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och väl bekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och
80 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MSPR
MODERNA SPRÅK
begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Inom ramen för språkval Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 81
MSPR
MODERNA SPRÅK
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt även genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
82 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MSPR
MODERNA SPRÅK
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå helheten och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 83
MODERNA SPRÅK
Inom
ram
en fö
r el
even
s va
l – K
unsk
apsk
rav
i slu
tet
av å
rsku
rs 9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förs
tå v
anlig
a or
d oc
h en
kla
fras
er i
tydl
igt t
alat
, enk
elt
språ
k i l
ångs
amt t
empo
sam
t i
kort
a, e
nkla
text
er o
m v
arda
glig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt i
myc
ket
enke
l for
m r
edog
öra
för
inne
hålle
t sam
t gen
om a
tt m
ed
godt
agba
rt r
esul
tat a
gera
uti
fr
ån b
udsk
ap o
ch in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et
tala
de s
pråk
et o
ch te
xter
na k
an
elev
en v
älja
och
anv
ända
sig
av
någo
n st
rate
gi fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
text
er
och
tala
t spr
åk a
v en
kel k
arak
tär
och
från
olik
a m
edie
r sa
mt m
ed
viss
rel
evan
s an
vänd
a de
t val
da
mat
eria
let i
sin
ege
n pr
oduk
tion
oc
h in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt o
ch
begr
iplig
t m
ed e
nsta
ka o
rd o
ch
fras
er. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
kan
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sa
klig
a in
nehå
llet
och
uppf
atta
vä
sent
liga
deta
ljer
i tyd
ligt t
alat
, en
kelt
språ
k i l
ångs
amt t
empo
sa
mt i
kor
ta, e
nkla
text
er o
m v
ar
dagl
iga
och
välb
ekan
ta ä
mne
n.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om
att i
enk
el fo
rm r
edog
öra
för
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t gen
om
att m
ed g
ott
resu
ltat a
gera
uti
fr
ån b
udsk
ap o
ch in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et
tala
de s
pråk
et o
ch te
xter
na k
an
elev
en i
viss
uts
träc
knin
g vä
lja
och
anvä
nda
sig
av s
trat
egie
r fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
bla
nd te
xter
och
tala
t sp
råk
av e
nkel
kar
aktä
r oc
h fr
ån
olik
a m
edie
r sa
mt p
å et
t re
leva
nt
och
effe
ktiv
t sä
tt a
nvän
da d
et
vald
a m
ater
iale
t i s
in e
gen
pro
dukt
ion
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an e
lev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt, r
elat
ivt
tydl
igt
och
till
viss
del
sam
man
hä
ngan
de. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
kan
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sak
liga
inne
hålle
t oc
h up
pfat
ta t
yd
liga
deta
ljer
i tyd
ligt t
alat
, enk
elt
språ
k i l
ångs
amt t
empo
sam
t i
kort
a, e
nkla
text
er o
m v
arda
glig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt
i myc
ket
enke
l for
m r
edog
öra
för
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t ge
nom
att
med
till
fred
sstä
lland
e re
sulta
t age
ra u
tifr
ån b
udsk
ap
och
inst
rukt
ione
r i i
nneh
ålle
t. Fö
r at
t und
erlä
tta
sin
förs
tåel
se
av in
nehå
llet i
det
tala
de s
pråk
et
och
text
erna
kan
ele
ven
i vis
s ut
st
räck
ning
väl
ja o
ch a
nvän
da s
ig
av s
trat
egie
r fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
text
er
och
tala
t spr
åk a
v en
kel k
arak
tär
och
från
olik
a m
edie
r sa
mt p
å et
t re
leva
nt s
ätt
anvä
nda
det v
alda
m
ater
iale
t i s
in e
gen
prod
ukti
on
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt o
ch
rela
tivt
tyd
ligt
med
fras
er o
ch
men
inga
r. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
kan
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
MSPR
84 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MODERNA SPRÅK
Inom
ram
en fö
r el
even
s va
l – K
unsk
apsk
rav
i slu
tet
av å
rsku
rs 9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
elev
en b
earb
eta
och
göra
ens
taka
en
kla
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
älln
inga
r. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
begr
iplig
t m
ed e
nsta
ka o
rd o
ch fr
aser
. D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a si
g av
någ
on s
trat
egi
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ätt
rar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
kom
men
tera
r i m
ycke
t en
kel f
orm
någ
ra fö
rete
else
r i
olik
a sa
mm
anha
ng o
ch o
mrå
den
där
språ
ket a
nvän
ds, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
enk
la jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
elev
en b
earb
eta
och
göra
ens
taka
en
kla
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
älln
inga
r. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
begr
iplig
t m
ed o
rd, f
rase
r oc
h m
enin
gar.
Des
suto
m k
an e
leve
n vä
lja o
ch
anvä
nda
sig
av n
ågra
olik
a st
rate
gi
er s
om lö
ser
prob
lem
i oc
h fö
rbät
trar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
kom
men
tera
r i m
ycke
t en
kel f
orm
någ
ra fö
rete
else
r i
olik
a sa
mm
anha
ng o
ch o
mrå
den
där
språ
ket a
nvän
ds, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
enk
la jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
elev
en b
earb
eta
och
göra
enk
la
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
äll
ning
ar. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
in
tera
ktio
n ka
n el
even
utt
ryck
a si
g en
kelt
och
tyd
ligt
med
ord
, fr
aser
och
men
inga
r. D
essu
tom
ka
n el
even
väl
ja o
ch a
nvän
da s
ig
av fl
era
olik
a st
rate
gier
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar in
ter
akti
onen
.
Ele
ven
kom
men
tera
r i e
nkel
fo
rm n
ågra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch o
mrå
den
där
språ
ket a
nvän
ds, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
enk
la jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
MSPR
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 85
MODERNA SPRÅK
Inom
ram
en fö
r sp
råkv
al –
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förs
tå d
et m
est
vä
sent
liga
av in
nehå
llet
i tyd
ligt
tala
t, en
kelt
språ
k i l
ugnt
tem
po
sam
t i e
nkla
text
er o
m v
arda
glig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
r stå
else
gen
om a
tt
i enk
el fo
rm r
edog
öra
för
och
kom
men
tera
inne
hålle
t sam
t ge
nom
att
med
god
tagb
art
re
sulta
t age
ra u
tifr
ån b
udsk
ap o
ch
inst
rukt
ione
r i i
nneh
ålle
t. Fö
r at
t und
erlä
tta
sin
förs
tåel
se a
v in
nehå
llet i
det
tala
de s
pråk
et
och
text
erna
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a si
g av
någ
on s
trat
egi
för
lyss
nand
e oc
h lä
snin
g. E
leve
n ka
n vä
lja b
land
text
er o
ch ta
lat
språ
k av
enk
el k
arak
tär
och
från
ol
ika
med
ier
sam
t med
vis
s re
leva
ns a
nvän
da d
et v
alda
mat
eri
alet
i si
n eg
en p
rodu
ktio
n oc
h in
tera
ktio
n.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt o
ch
begr
iplig
t m
ed fr
aser
och
me
ning
ar. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
kan
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sak
liga
inne
hålle
t oc
h up
pfat
ta t
yd
liga
deta
ljer
i tyd
ligt t
alat
, enk
elt
språ
k i l
ugnt
tem
po s
amt i
enk
la
text
er o
m v
arda
glig
a oc
h vä
lbe
kant
a äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt i
enke
l for
m
redo
göra
för
och
kom
men
tera
in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt ä
ven
geno
m a
tt m
ed t
illfr
edss
tälla
nde
resu
ltat a
gera
uti
från
bud
skap
oc
h in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et ta
lade
spr
åket
oc
h te
xter
na k
an e
leve
n i v
iss
ut
strä
ckni
ng v
älja
och
anv
ända
sig
av
str
ateg
ier
för
lyss
nand
e oc
h lä
snin
g. E
leve
n ka
n vä
lja b
land
te
xter
och
tala
t spr
åk a
v en
kel
kara
ktär
och
från
olik
a m
edie
r sa
mt p
å et
t re
leva
nt s
ätt
anvä
nda
det v
alda
mat
eria
let i
sin
ege
n pr
oduk
tion
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an e
lev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt, r
elat
ivt
tydl
igt
och
till
viss
del
sam
man
hä
ngan
de. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
kan
Ele
ven
kan
förs
tå h
elhe
ten
och
uppf
atta
väs
entl
iga
deta
ljer
i ty
dlig
t tal
at, e
nkel
t spr
åk i
lugn
t te
mpo
sam
t i e
nkla
text
er o
m
vard
aglig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
ne
n. E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se
geno
m a
tt ö
vers
iktl
igt
redo
göra
fö
r oc
h ko
mm
ente
ra in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt g
enom
att
m
ed g
ott
resu
ltat a
gera
uti
från
bu
dska
p oc
h in
stru
ktio
ner
i in
nehå
llet.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t i d
et
tala
de s
pråk
et o
ch te
xter
na k
an
elev
en i
viss
uts
träc
knin
g vä
lja
och
anvä
nda
sig
av s
trat
egie
r fö
r ly
ssna
nde
och
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
bla
nd te
xter
och
tala
t sp
råk
av e
nkel
kar
aktä
r oc
h fr
ån
olik
a m
edie
r sa
mt p
å et
t re
leva
nt
och
effe
ktiv
t sä
tt a
nvän
da d
et
vald
a m
ater
iale
t i s
in e
gen
pro
dukt
ion
och
inte
rakt
ion.
I m
untli
ga o
ch s
krift
liga
fram
st
älln
inga
r av
olik
a sl
ag k
an
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt,
rela
tivt
tyd
ligt
och
rela
tivt
sam
m
anhä
ngan
de. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
MSPR
86 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MODERNA SPRÅK
Inom
ram
en fö
r sp
råkv
al –
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
elev
en b
earb
eta
och
göra
en
stak
a en
kla
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
älln
inga
r. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
begr
iplig
t m
ed o
rd, f
rase
r oc
h m
enin
gar.
D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a si
g av
någ
on s
trat
egi
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ätt
rar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
kom
men
tera
r i e
nkel
fo
rm n
ågra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch o
mrå
den
där
språ
ket a
nvän
ds, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
enk
la jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
elev
en b
earb
eta
och
göra
enk
la
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
äll
ning
ar. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
in
tera
ktio
n ka
n el
even
utt
ryck
a si
g en
kelt
och
rel
ativ
t ty
dlig
t m
ed o
rd, f
rase
r oc
h m
enin
gar.
D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a si
g av
någ
ra o
lika
stra
te
gier
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar in
tera
ktio
nen.
Ele
ven
kom
men
tera
r i e
nkel
fo
rm n
ågra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch o
mrå
den
där
språ
ket a
nvän
ds, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
enk
la jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
kan
elev
en b
earb
eta
och
göra
en
kla
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
älln
inga
r. I
mun
tlig
och
skri
ftlig
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
tydl
igt
med
ord
, fra
ser
och
men
inga
r sa
mt
i någ
on m
ån a
npas
sat
till
syft
e, m
otta
gare
och
sit
uati
on.
Des
suto
m k
an e
leve
n vä
lja o
ch
anvä
nda
sig
av fl
era
olik
a st
rate
gi
er s
om lö
ser
prob
lem
i oc
h fö
rbät
trar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
kom
men
tera
r öv
ersi
ktlig
t nå
gra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
an
hang
och
om
råde
n dä
r sp
råke
t an
vänd
s, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
en
kla
jäm
före
lser
med
egn
a er
fa
renh
eter
och
kun
skap
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
MSPR
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 87
MODERSMÅL
ML
3.7 MODERSMÅLSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden.
SyfteUndervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa på modersmålet. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar ett jämförande förhållningssätt till kulturer och språk.
Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
• reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.
88 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MODERSMÅL
ML
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter
textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven välbekanta ämnen.
• Läsriktning och skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenska.
• Ordföljd och interpunktion samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Jämförelser med svenskans ordföljd, interpunktion och stavningsregler.
Tala, lyssna och samtala• Muntligt berättande för olika mottagare.
• Uttal, betoning och satsmelodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd.
• Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.
Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker,
lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition.
• Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, före teelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
Språkbruk• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Kultur och samhälle• Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.
• Lekar och musik från områden där modersmålet talas.
I årskurs 4–6
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja
texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 89
ML
MODERSMÅL
• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskans.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala• Muntliga presentationer för olika mottagare.
• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.
• Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.
Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur,
lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors villkor, identitets och livsfrågor.
• Berättande och poetiska texters typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med an knytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
• Texternas innehåll och deras typiska ord och begrepp.
Språkbruk• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps
nyanser och värdeladdning.
• Synonymer och motsatsord.
Kultur och samhälle• Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med
svenska seder, bruk och traditioner.
• Skolgång i områden där modersmålet talas i jämförelse med skolgång i Sverige.
I årskurs 7–9
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap,
både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
90 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
ML
MODERSMÅL
Tala, lyssna och samtala• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning
av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare.
• Uttal, betoning och satsmelodi i jämförelse med svenskan samt olika talade varia tioner av modersmålet.
Berättande texter och sakprosatexter• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika
tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets och livsfrågor.
• Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkbruk• Översättning av och jämförelser mellan texter på modersmålet och på svenska.
• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kultur och samhälle• Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande
frågor i Sverige.
• Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till exempel bildkonst, musik och arkitektur.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 91
ML
MODERSMÅL
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med relativt gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Eleven använder då med relativt god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Eleven kan med ett ändamålsenligt ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med relativt god tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett utvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
92 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
ML
MODERSMÅL
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, använda lässtrategier. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Eleven använder då med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Eleven kan med ett ändamålsenligt och effektivt ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med god tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett välutvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa olika texter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skriva olika texter med begripligt innehåll och viss språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp. Texterna kännetecknas av enkla beskrivningar och enkel berättarstruktur. Eleven anpassar på ett enkelt sätt sina texters innehåll och språk så att de i huvudsak fungerar i de situationer som skrivandet avser. Genom att på ett i huvudsak fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 93
ML
MODERSMÅL
Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. E leven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då enkla jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar enkla och till viss del underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa olika texter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skriva olika texter med relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp. Texterna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och utvecklad berättarstruktur. Eleven anpassar på ett utvecklat sätt sina texters innehåll och språk så att de fungerar relativt väl i de situationer som skrivandet avser. Genom att på ett relativt väl fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl funge rande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och rela tivt väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med
94 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
ML
MODERSMÅL
anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då utvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa olika texter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skriva olika texter med tydligt innehåll och god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp. Texterna kännetecknas av välutvecklade beskrivningar och välutvecklad berättarstruktur. Eleven anpassar på ett välutvecklat sätt sina texters innehåll och språk så att de fungerar väl i de situationer som skrivandet avser. Genom att på ett väl fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Eleven kan med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 95
ML
MODERSMÅL
rav
i slu
tet
av å
rsku
rs 6
Bet
yget
DB
etyg
et C
Bet
yget
BB
etyg
et A
läsa
ele
vnär
a oc
h sa
de te
xter
för
barn
ar
med
vis
st fl
yt
på e
tt i
huvu
dsak
s
ätt,
välja
och
anv
än
ier.
Gen
om a
tt g
öra
olog
iska
sam
man
fatt
lik
a te
xter
s in
nehå
ll nt
era
cent
rala
del
ar
pplin
g ti
ll sa
mm
an
r el
even
gru
ndlä
ggan
el
se. D
essu
tom
kan
ån
egn
a er
fare
nhet
er
s ram
ar fö
ra e
nkla
d
el u
nder
bygg
da
om
text
erna
s ty
dlig
t de
bud
skap
.
utifr
ån s
itt m
oder
sg
uttr
ycka
sig
enk
elt
i is
s sp
råkl
ig v
aria
tion
v
ämne
srel
ater
ade
ord
. Ele
ven
anvä
nder
då
kerh
et g
rund
lägg
ande
rå
krik
tigh
et o
ch k
an
m e
leve
n sj
älv
ofta
ch
som
är
vanl
igt
nde
i ele
vnär
a te
xter
. jä
mfö
ra m
oder
sts
pråk
med
sve
nskt
Ele
ven
kan
läsa
ele
vnär
a oc
h ål
ders
anpa
ssad
e te
xter
för
barn
oc
h un
gdom
ar m
ed r
elat
ivt
gott
fly
t gen
om a
tt, p
å et
t änd
amål
sen
ligt
sätt
, väl
ja o
ch a
nvän
da
läss
trat
egie
r. G
enom
att
gör
a ut
veck
lade
sam
man
fatt
ning
ar
av o
lika
text
ers
inne
håll
och
kom
men
tera
cen
tral
a de
lar
med
re
lati
vt g
od k
oppl
ing
till
sam
m
anha
nget
vis
ar e
leve
n go
d lä
sfö
rstå
else
. Des
suto
m k
an e
leve
n ut
ifrån
egn
a er
fare
nhet
er o
ch
refe
rens
ram
ar fö
ra u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om te
xter
nas
tydl
igt
fram
träd
ande
bud
skap
.
Ele
ven
kan
utifr
ån s
itt m
oder
sm
åls
särd
rag
uttr
ycka
sig
ut
veck
lat
i skr
ift m
ed r
elat
ivt
god
språ
klig
var
iati
on o
ch in
slag
av
ämne
srel
ater
ade
ord
och
begr
epp.
E
leve
n an
vänd
er d
å m
ed r
elat
ivt
god
säke
rhet
gru
ndlä
ggan
de
regl
er fö
r sp
råkr
ikti
ghet
och
kan
st
ava
ord
som
ele
ven
själ
v of
ta
anvä
nder
och
som
är
vanl
igt
före
kom
man
de i
elev
nära
text
er.
Gen
om a
tt jä
mfö
ra m
oder
s
Ele
ven
kan
läsa
ele
vnär
a oc
h ål
ders
anpa
ssad
e te
xter
för
barn
oc
h un
gdom
ar m
ed g
ott
flyt
geno
m a
tt, p
å et
t änd
amål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt, a
nvän
da lä
sst
rate
gier
. Gen
om a
tt g
öra
väl
utve
ckla
de s
amm
anfa
ttni
ngar
av
olik
a te
xter
s in
nehå
ll oc
h ko
m
men
tera
cen
tral
a de
lar
med
god
ko
pplin
g ti
ll sa
mm
anha
nget
vis
ar
elev
en m
ycke
t go
d lä
sför
ståe
lse.
D
essu
tom
kan
ele
ven
utifr
ån
egna
erf
aren
hete
r oc
h re
fere
nsra
m
ar fö
ra v
älut
veck
lade
och
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
te
xter
nas
tydl
igt f
ram
träd
ande
bu
dska
p.
Ele
ven
kan
utifr
ån s
itt m
oder
sm
åls
särd
rag
uttr
ycka
sig
väl
ut
veck
lat
i skr
ift m
ed g
od s
pråk
lig
vari
atio
n oc
h in
slag
av
ämne
sre
late
rade
ord
och
beg
repp
. Ele
ven
anvä
nder
då
med
god
säk
erhe
t gr
undl
ägga
nde
regl
er fö
r sp
råk
rikt
ighe
t och
kan
sta
va o
rd s
om
elev
en s
jälv
oft
a an
vänd
er o
ch
som
är
vanl
igt f
örek
omm
ande
i el
evnä
ra te
xter
. Gen
om a
tt jä
m
föra
mod
ersm
ålet
s sk
rift
språ
k
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
sk
Bet
yget
E
Ele
ven
kan
ålde
rs an
pas
och
ungd
omge
nom
att
, fu
nger
ande
da lä
sstr
ateg
enkl
a, k
ron
ning
ar a
v o
och
kom
me
med
vis
s ko
hang
et v
isa
de lä
sför
stå
elev
en u
tifr
och
refe
ren
och
till
viss
reso
nem
ang
fram
träd
an
Ele
ven
kan
mål
s sä
rdra
skri
ft m
ed v
och
insl
ag a
och
begr
epp
med
vis
s sä
regl
er fö
r sp
stav
a or
d so
anvä
nder
ofö
reko
mm
aG
enom
att
m
ålet
s sk
rif
96 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MODERSMÅL
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
skri
ftsp
råk
kan
elev
en fö
ra e
nkla
re
sone
man
g om
likh
eter
och
sk
illna
der
mel
lan
mod
ersm
ålet
oc
h sv
ensk
a.
Ele
ven
kan
med
ett
i hu
vuds
ak
fung
eran
de o
rd
och
begr
epps
fö
rråd
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
på e
tt e
nkel
t sä
tt. I
sam
ta
len
kan
elev
en s
tälla
fråg
or o
ch
fram
föra
egn
a ås
ikte
r på
ett
sät
t so
m t
ill v
iss
del u
pprä
tthå
ller
sam
tale
t. N
är e
leve
n be
rätt
ar o
m
vard
aglig
a hä
ndel
ser
besk
rive
r el
even
dem
så
att d
et h
uvud
sak
liga
inne
hålle
t fra
mgå
r m
ed v
iss
tydl
ighe
t. E
leve
n ka
n ut
ifrån
eg
na r
efer
ensr
amar
och
erf
aren
he
ter
på e
tt e
nkel
t sä
tt b
eskr
iva
och
reso
nera
om
för
elev
en v
ik
tiga
kun
skap
som
råde
n m
ed
ankn
ytni
ng ti
ll m
oder
smål
et o
ch
områ
den
där
mod
ersm
ålet
tala
s.
mål
ets
skri
ftsp
råk
med
sve
nskt
sk
rift
språ
k ka
n el
even
föra
ut
veck
lade
res
onem
ang
om li
khet
er
och
skill
nade
r m
ella
n m
oder
små
let o
ch s
vens
ka.
Ele
ven
kan
med
ett
änd
amål
sen
ligt
ord
och
beg
repp
sför
råd
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
ett
utve
ckla
t sä
tt. I
sam
tale
n ka
n el
even
stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
eg
na å
sikt
er p
å et
t sät
t som
upp
rä
tthå
ller
sam
tale
t rel
ativ
t vä
l. N
är e
leve
n be
rätt
ar o
m v
arda
glig
a hä
ndel
ser
besk
rive
r el
even
de
m s
å at
t det
huv
udsa
klig
a in
nehå
llet f
ram
går
med
rel
ativ
t go
d ty
dlig
het.
Ele
ven
kan
utifr
ån
egna
ref
eren
sram
ar o
ch e
rfar
en
hete
r på
ett
utv
eckl
at s
ätt b
esk
riva
och
res
oner
a om
för
elev
en
vikt
iga
kuns
kaps
områ
den
med
an
knyt
ning
till
mod
ersm
ålet
och
om
råde
n dä
r m
oder
smål
et ta
las.
med
sve
nskt
skr
iftsp
råk
kan
elev
en fö
ra v
älut
veck
lade
res
one
man
g om
likh
eter
och
ski
llnad
er
mel
lan
mod
ersm
ålet
och
sve
nska
.
Ele
ven
kan
med
ett
änd
amål
sen
ligt
och
effe
ktiv
t or
d o
ch
begr
epps
förr
åd s
amta
la o
m
beka
nta
ämne
n på
ett
väl
utve
ck
lat
sätt
. I s
amta
len
kan
elev
en
stäl
la fr
ågor
och
fram
föra
egn
a ås
ikte
r på
ett
sät
t som
upp
rätt
hå
ller
sam
tale
t väl
. När
ele
ven
berä
ttar
om
var
dagl
iga
händ
else
r be
skri
ver
elev
en d
em s
å at
t det
hu
vuds
aklig
a in
nehå
llet f
ram
går
med
god
tydl
ighe
t. E
leve
n ka
n ut
ifrån
egn
a re
fere
nsra
mar
och
er
fare
nhet
er p
å et
t väl
utve
ckla
t sä
tt b
eskr
iva
och
reso
nera
om
för
elev
en v
ikti
ga k
unsk
apso
mrå
den
med
ank
nytn
ing
till
mod
ersm
ålet
oc
h om
råde
n dä
r m
oder
smål
et
tala
s.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.ML
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 97
ML
MODERSMÅL
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
läsa
olik
a te
xter
med
fly
t ge
nom
att
, på
ett i
huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t, vä
lja o
ch a
nvä
nda
läss
trat
egie
r ut
ifrån
olik
a te
xter
s sä
rdra
g. G
enom
att
gör
a en
kla
sam
man
fatt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
och
kom
men
tera
ce
ntra
la d
elar
med
vis
s ko
pplin
g ti
ll ti
dsas
pekt
er o
ch o
rsak
ssam
ba
nd v
isar
ele
ven
grun
dläg
gand
e lä
sför
ståe
lse.
Des
suto
m k
an
elev
en u
tifr
ån e
gna
erfa
renh
eter
oc
h re
fere
nsra
mar
tolk
a oc
h fö
ra
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
res
onem
ang
om t
ydlig
t fr
am
träd
ande
bud
skap
i ol
ika
verk
.
Ele
ven
kan
utifr
ån s
itt m
oder
sm
åls
särd
rag
skri
va o
lika
text
er
med
beg
ripl
igt
inne
håll
och
viss
spr
åklig
var
iati
on m
ed e
n i
huvu
dsak
fung
eran
de k
ombi
na
tion
av
vard
agsr
elat
erad
e oc
h äm
nesr
elat
erad
e or
d oc
h be
grep
p.
Text
erna
kän
nete
ckna
s av
enk
la
besk
rivn
inga
r oc
h en
kel b
erät
tar
stru
ktur
. Ele
ven
anpa
ssar
på
ett
Ele
ven
kan
läsa
olik
a te
xter
m
ed g
ott
flyt
geno
m a
tt, p
å et
t än
dam
ålse
nlig
t sä
tt, a
nvän
da
läss
trat
egie
r ut
ifrån
olik
a te
xter
s sä
rdra
g. G
enom
att
gör
a ut
veck
la
de s
amm
anfa
ttni
ngar
av
olik
a te
xter
s in
nehå
ll oc
h ko
mm
ente
ra
cent
rala
del
ar m
ed r
elat
ivt
god
kopp
ling
till
tids
aspe
kter
och
or
saks
sam
band
vis
ar e
leve
n go
d lä
sför
ståe
lse.
Des
suto
m k
an
elev
en u
tifr
ån e
gna
erfa
renh
eter
oc
h re
fere
nsra
mar
tolk
a oc
h fö
ra u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
buds
kap
som
är
tydl
igt
fram
tr
ädan
de o
ch b
udsk
ap s
om k
an
läsa
s m
ella
n ra
dern
a i o
lika
verk
.
Ele
ven
kan
utifr
ån s
itt m
oder
sm
åls
särd
rag
skri
va o
lika
text
er
med
rel
ativ
t ty
dlig
t in
nehå
ll oc
h re
lati
vt g
od s
pråk
lig v
aria
tion
m
ed e
n i h
uvud
sak
fung
eran
de
kom
bina
tion
av
vard
agsr
elat
erad
e oc
h äm
nesr
elat
erad
e or
d oc
h be
grep
p. T
exte
rna
känn
etec
knas
av
utv
eckl
ade
besk
rivn
inga
r oc
h ut
veck
lad
berä
ttar
stru
ktur
. Ele
v
Ele
ven
kan
läsa
olik
a te
xter
med
m
ycke
t go
tt fl
yt g
enom
att
, på
ett ä
ndam
ålse
nlig
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
, anv
ända
läss
trat
egie
r ut
ifrån
ol
ika
text
ers
särd
rag.
Gen
om a
tt
göra
väl
utve
ckla
de s
amm
anfa
tt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
och
kom
men
tera
cen
tral
a de
lar
med
god
kop
plin
g ti
ll ti
ds
aspe
kter
och
ors
akss
amba
nd v
isar
el
even
myc
ket
god
läsf
örst
åels
e.
Des
suto
m k
an e
leve
n ut
ifrån
eg
na e
rfar
enhe
ter
och
refe
rens
ra
mar
tolk
a oc
h fö
ra u
tvec
klad
e oc
h vä
l und
erby
ggda
res
one
man
g om
bud
skap
som
är
tydl
igt
fram
träd
ande
och
bud
skap
som
ka
n lä
sas
mel
lan
rade
rna
elle
r är
do
lda
i olik
a ve
rk.
Ele
ven
kan
utifr
ån s
itt m
oder
sm
åls
särd
rag
skri
va o
lika
text
er
med
tyd
ligt
inne
håll
och
god
språ
klig
var
iati
on m
ed e
n i
huvu
dsak
fung
eran
de k
ombi
na
tion
av
vard
agsr
elat
erad
e oc
h äm
nesr
elat
erad
e or
d oc
h be
gr
epp.
Tex
tern
a kä
nnet
eckn
as a
v vä
lutv
eckl
ade
besk
rivn
inga
r oc
h vä
lutv
eckl
ad b
erät
tars
truk
tur.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
98 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
ML
MODERSMÅL
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
enke
lt s
ätt s
ina
text
ers
inne
håll
och
språ
k så
att
de
i huv
udsa
k fu
nger
ar i
de s
itua
tion
er s
om
skri
vand
et a
vser
. Gen
om a
tt
på e
tt i
huvu
dsak
fung
eran
de
sätt
jäm
föra
och
öve
rsät
ta o
rd,
begr
epp
och
fras
er m
ella
n m
ode
rsm
ålet
och
sve
nska
kan
ele
ven
föra
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om li
khet
er
och
skill
nade
r m
ella
n m
oder
sm
ålet
och
sve
nska
.
Ele
ven
kan
med
en
i huv
udsa
k fu
nger
ande
kom
bina
tion
av
var
dags
rela
tera
t och
äm
nesr
elat
erat
sp
råk
sam
tala
om
och
dis
kute
ra
vari
eran
de ä
mne
n på
ett
enk
elt
sätt
. I s
ådan
a si
tuat
ione
r ka
n el
even
stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
ås
ikte
r m
ed e
nkla
och
till
vis
s de
l und
erby
ggda
arg
umen
t på
ett
sätt
som
till
vis
s de
l för
sam
ta
len
och
disk
ussi
oner
na fr
amåt
. D
essu
tom
kan
ele
ven
förb
ered
a oc
h ge
nom
föra
enk
la m
untli
ga
redo
göre
lser
med
i hu
vuds
ak
fung
eran
de in
ledn
ing,
inne
håll
och
avsl
utni
ng o
ch v
iss
anpa
ss
en a
npas
sar
på e
tt u
tvec
klat
sät
t si
na te
xter
s in
nehå
ll oc
h sp
råk
så a
tt d
e fu
nger
ar r
elat
ivt
väl i
de
sit
uati
oner
som
skr
ivan
det
avse
r. G
enom
att
på
ett r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e sä
tt jä
mfö
ra o
ch
över
sätt
a or
d, b
egre
pp o
ch fr
aser
m
ella
n m
oder
smål
et o
ch s
vens
ka
kan
elev
en fö
ra u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da r
eson
em
ang
om li
khet
er o
ch s
killn
ader
m
ella
n m
oder
smål
et o
ch s
vens
ka.
Ele
ven
kan
med
en
ända
mål
sen
lig k
ombi
nati
on a
v va
rdag
sre
late
rat o
ch ä
mne
srel
ater
at
språ
k sa
mta
la o
m o
ch d
isku
tera
va
rier
ande
äm
nen
på e
tt u
tvec
kla
t sä
tt. I
såd
ana
situ
atio
ner
kan
elev
en s
tälla
fråg
or o
ch fr
amfö
ra
åsik
ter
med
utv
eckl
ade
och
rela
ti
vt v
äl u
nder
bygg
da a
rgum
ent
på e
tt s
ätt s
om fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na fr
amåt
. Des
sut
om k
an e
leve
n fö
rber
eda
och
geno
mfö
ra u
tvec
klad
e m
untli
ga
redo
göre
lser
med
rel
ativ
t vä
l fu
nger
ande
inle
dnin
g, in
nehå
ll oc
h av
slut
ning
och
rel
ativ
t go
d an
pass
ning
till
syft
e, m
otta
gare
Ele
ven
anpa
ssar
på
ett v
älut
ve
ckla
t sä
tt s
ina
text
ers
inne
håll
och
språ
k så
att
de
fung
erar
väl
i d
e si
tuat
ione
r so
m s
kriv
ande
t av
ser.
Gen
om a
tt p
å et
t väl
fung
er
ande
sät
t jäm
föra
och
öve
rsät
ta
ord,
beg
repp
och
fras
er m
ella
n m
oder
smål
et o
ch s
vens
ka k
an
elev
en fö
ra v
älut
veck
lade
och
väl
un
der b
yggd
a re
sone
man
g om
lik
hete
r oc
h sk
illna
der
mel
lan
mod
ersm
ålet
och
sve
nska
.
Ele
ven
kan
med
en
ända
mål
sen
lig o
ch e
ffek
tiv
kom
bina
tion
av
var
dags
rela
tera
t och
äm
nes
rela
tera
t spr
åk s
amta
la o
m o
ch
disk
uter
a va
rier
ande
äm
nen
på
ett v
älut
veck
lat
sätt
. I s
ådan
a si
tuat
ione
r ka
n el
even
stä
lla
fråg
or o
ch fr
amfö
ra å
sikt
er m
ed
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l und
er
bygg
da a
rgum
ent p
å et
t sät
t som
fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na
fram
åt o
ch fö
rdju
par
elle
r br
ed
dar
dem
. Des
suto
m k
an e
leve
n fö
rber
eda
och
geno
mfö
ra v
älut
ve
ckla
de m
untli
ga r
edog
örel
ser
med
väl
fung
eran
de in
ledn
ing,
in
nehå
ll oc
h av
slut
ning
och
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 99
ML
MODERSMÅL
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
ning
till
syft
e, m
otta
gare
och
sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n fö
ra
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
res
onem
ang
krin
g nå
gra
kun
skap
som
råde
n oc
h sa
mhä
llsfr
ågor
m
ed a
nkny
tnin
g ti
ll m
oder
smål
et
och
områ
den
där
mod
ersm
ålet
ta
las.
Ele
ven
gör
då e
nkla
jäm
fö
rels
er m
ed e
gna
erfa
renh
eter
oc
h fö
rhål
land
en i
Sver
ige
och
drar
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
by
ggda
slu
tsat
ser
om v
ad d
essa
ka
n be
ro p
å oc
h le
da ti
ll.
och
sam
man
hang
. Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g kr
ing
någr
a ku
nska
psom
råde
n oc
h sa
mhä
llsfr
ågor
med
ank
nytn
ing
till
mod
ersm
ålet
och
om
råde
n dä
r m
oder
smål
et ta
las.
Ele
ven
gör
då u
tvec
klad
e jä
mfö
rels
er
med
egn
a er
fare
nhet
er o
ch fö
rhå
lland
en i
Sver
ige
och
drar
ut
veck
lade
och
rel
ativ
t vä
l und
er
bygg
da s
luts
atse
r om
vad
des
sa
kan
bero
på
och
leda
till.
god
anpa
ssni
ng ti
ll sy
fte,
mot
ta
gare
och
sam
man
hang
. Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
krin
g nå
gra
kuns
kaps
områ
den
och
sam
hälls
fråg
or m
ed a
nkny
tnin
g ti
ll m
oder
smål
et o
ch o
mrå
den
där
mod
ersm
ålet
tala
s. E
leve
n gö
r då
väl
utve
ckla
de jä
mfö
rels
er
med
egn
a er
fare
nhet
er o
ch fö
rhå
lland
en i
Sver
ige
och
drar
väl
ut
veck
lade
och
väl
und
erby
ggda
sl
utsa
tser
om
vad
des
sa k
an b
ero
på o
ch le
da ti
ll.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
100 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MU
MUSIK
3.8 MUSIKMusik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.
SyfteUndervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kr eativitet.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Musicerande och musikskapande• Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.
• Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 101
MUSIK
MU
• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.
Musikens verktyg• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
• Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik.
• Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.
• Musiksymboler, bilder och tecken.
Musikens sammanhang och funktioner• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
• Olika instrument från grupperna blås, sträng, tangent och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.
I årskurs 4–6
Musicerande och musikskapande• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder, perioder och kompmodeller.
• Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.
• Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar.
• Musikframföranden.
Musikens verktyg• Röst och hörselvård vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvärmningsövningar.
• Hälsosamma ljudnivåer och olika typer av musikhörselskydd.
• Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
• Ackord och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi och rytmspel eller för ackompanjemang.
102 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MU
MUSIK
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer.
• Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
• Digitala verktyg för ljud och musikskapande.
Musikens sammanhang och funktioner• Ljudets och musikens fysiska, tanke och känslomässiga påverkan på människan
i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
• Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.
• Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.
• Indelningen i stråk, blås, sträng, tangent och slagverksinstrument.
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.
I årskurs 7–9
Musicerande och musikskapande• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska
musikaliska uttryck.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genrer.
• Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodi slingor med röst och instrument.
• Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.
• Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.
Musikens verktyg• Röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra
till hörselskador samt hur hörselskador kan förebyggas.
• Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer.
• Ackord och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton och taktarter.
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 103
MU
MUSIK
• Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation.
• Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.
Musikens sammanhang och funktioner• Ljudets och musikens fysiska, tanke och känslomässiga påverkan på människan.
Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.
• Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.
• Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband.
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi, bas och slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming.
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.
Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med viss säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med viss säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då relativt säkert rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela övervägande delar av en enkel anpassad melodi, bas och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då några ackord med flyt. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med relativt god tajming och med relativt passande karaktär.
104 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MU
MUSIK
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i vissa delar fungerande komposition.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett utvecklat sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med relativt god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela en enkel anpassad melodi, bas och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med flyt. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med god tajming och med passande karaktär.
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i stora delar fungerande komposition.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett välutvecklat sätt om egna musikupplevelser och beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med viss säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas och slagverksstämmor med viss tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med visst flyt. Eleven anpassar i viss mån sin stämma till helheten genom att lyssna och till viss del uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med delvis fungerande teknik och i viss mån passande karaktär. Eleven kan då bidra till att bearbeta och tolka musiken till ett musikaliskt uttryck.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 105
MU
MUSIK
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken i någon mån samspelar.
Eleven kan även ge enkla omdömen om eget och andras musicerande och bidra med förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i viss utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med viss säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med relativt god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas och slagverksstämmor med relativt god tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med relativt gott flyt. Eleven anpassar sin stämma relativt väl till helheten genom att lyssna och i relativt hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med relativt väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett delvis personligt musikaliskt uttryck.
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som efter någon bearbetning har en fungerande form och karaktäristisk stil. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken relativt väl samspelar.
Eleven kan även ge utvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som efter någon bearbetning kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i relativt hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med relativt god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.
106 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MU
MUSIK
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas och slagverksstämmor med god tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument med passande karaktär och byter då ackord med gott flyt. Eleven anpassar sin stämma väl till helheten genom att lyssna och i hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck.
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken väl samspelar.
Eleven kan även ge välutvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 107
MU
MUSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
delta
i ge
men
sam
så
ng o
ch fö
ljer
då i
någo
n m
ån
rytm
och
tonh
öjd.
Ele
ven
kan
även
spe
la d
elar
av
en e
nkel
an
pass
ad m
elod
i, b
as
och
slag
verk
sstä
mm
a sa
mt b
idra
till
ac
kom
panj
eman
g på
ett
ack
ord
inst
rum
ent m
ed n
ågra
ack
ord.
D
essu
tom
sju
nger
elle
r sp
elar
el
even
på
någo
t ins
trum
ent i
vis
s m
ån m
ed ta
jmin
g.
Ele
ven
kan,
uti
från
egn
a m
usi
kalis
ka id
éer,
bidr
a ti
ll at
t sk
apa
mus
ik g
enom
att
med
hjä
lp a
v rö
st, i
nstr
umen
t elle
r di
gita
la
verk
tyg
utgå
från
någ
ra e
nkla
m
usik
alis
ka m
önst
er o
ch fo
rmer
oc
h pr
öva
hur
dess
a ka
n bi
dra
till
en fu
nger
ande
kom
posi
tion
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eso
nem
ang
om e
get o
ch a
ndra
s m
usic
eran
de. E
leve
n ka
n äv
en
uttr
ycka
sig
på
ett e
nkel
t sä
tt
om e
gna
mus
ikup
plev
else
r sa
mt
besk
riva
och
ge
exem
pel p
å hu
r m
usik
kan
påv
erka
män
nisk
or.
Ele
ven
kan
delta
i ge
men
sam
så
ng o
ch fö
ljer
då m
ed s
äker
het
rytm
och
tonh
öjd.
Ele
ven
kan
även
spe
la e
n en
kel a
npas
sad
me
lodi
, b
as
och
slag
verk
sstä
mm
a sa
mt a
ckom
panj
era
på e
tt a
ck
ordi
nstr
umen
t och
byt
er d
å ac
kor
d m
ed fl
yt. D
essu
tom
sju
nger
el
ler
spel
ar e
leve
n på
någ
ot
inst
rum
ent m
ed g
od ta
jmin
g oc
h m
ed p
assa
nde
kara
ktär
.
Ele
ven
kan,
uti
från
egn
a m
usi
kalis
ka id
éer,
skap
a m
usik
gen
om
att m
ed h
jälp
av
röst
, ins
trum
ent,
elle
r di
gita
la v
erkt
yg u
tgå
från
nå
gra
enkl
a m
usik
alis
ka m
önst
er
och
form
er o
ch p
röva
hur
des
sa
kan
sätt
as s
amm
an ti
ll en
i st
ora
dela
r fu
nger
ande
kom
posi
tion
.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om e
get o
ch a
ndra
s m
usic
eran
de. E
leve
n ka
n äv
en
uttr
ycka
sig
på
ett v
älut
veck
lat
sätt
om
egn
a m
usik
uppl
evel
ser
och
besk
riva
och
ge
exem
pel p
å hu
r m
usik
kan
påv
erka
män
Ele
ven
kan
delta
i ge
men
sam
så
ng o
ch fö
ljer
då r
elat
ivt
säke
rt
rytm
och
tonh
öjd.
Ele
ven
kan
även
spe
la ö
verv
ägan
de d
elar
av
en
enke
l anp
assa
d m
elod
i,
bas
och
sla
gver
ksst
ämm
a sa
mt
acko
mpa
njer
a på
ett
ack
ord
inst
rum
ent o
ch b
yter
då
någr
a ac
kord
med
flyt
. Des
suto
m
sjun
ger
elle
r sp
elar
ele
ven
på
någo
t ins
trum
ent m
ed r
elat
ivt
god
tajm
ing
och
med
rel
ativ
t pa
ssan
de k
arak
tär.
Ele
ven
kan,
uti
från
egn
a m
usik
alis
ka id
éer,
skap
a m
usik
gen
om
att m
ed h
jälp
av
röst
, ins
trum
ent
elle
r di
gita
la v
erkt
yg u
tgå
från
nå
gra
enkl
a m
usik
alis
ka m
önst
er
och
form
er o
ch p
röva
hur
des
sa
kan
sätt
as s
amm
an ti
ll en
i vi
ssa
dela
r fu
nger
ande
kom
posi
tion
.
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
re
sone
man
g om
ege
t och
and
ras
mus
icer
ande
. Ele
ven
kan
även
ut
tryc
ka s
ig p
å et
t utv
eckl
at
sätt
om
egn
a m
usik
uppl
evel
ser
sam
t bes
kriv
a oc
h ge
exe
mpe
l på
hur
mus
ik k
an p
åver
ka m
än
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
108 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MU
MUSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Des
suto
m k
an e
leve
n m
ed v
iss
säke
rhet
urs
kilja
och
ge
exem
pel
på m
usik
alis
ka k
arak
tärs
drag
från
ol
ika
genr
er o
ch k
ultu
rer
sam
t m
ed v
iss
säke
rhet
ge
exem
pel
på in
stru
men
t frå
n ol
ika
inst
ru
men
tgru
pper
.
nisk
or. D
essu
tom
kan
ele
ven
med
rel
ativ
t go
d sä
kerh
et u
rski
lja
och
ge e
xem
pel p
å m
usik
alis
ka
kara
ktär
sdra
g fr
ån o
lika
genr
er
och
kultu
rer
sam
t med
rel
ativ
t go
d sä
kerh
et g
e ex
empe
l på
in
stru
men
t frå
n ol
ika
inst
rum
ent
grup
per.
nisk
or. D
essu
tom
kan
ele
ven
med
god
säk
erhe
t urs
kilja
och
ge
exe
mpe
l på
mus
ikal
iska
ka
rakt
ärsd
rag
från
olik
a ge
nrer
och
ku
lture
r sa
mt m
ed g
od s
äker
het
ge e
xem
pel p
å in
stru
men
t frå
n ol
ika
inst
rum
ent g
rupp
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 109
MUSIK
MU
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
delta
i ge
men
sam
så
ng o
ch fö
ljer
då m
ed v
iss
säke
rhe
t ryt
m o
ch to
nhöj
d. E
leve
n ka
n äv
en s
pela
enk
la m
elod
ier,
bas
och
sla
gver
ksst
ämm
or m
ed
viss
tajm
ing
sam
t ack
ompa
njer
a på
ett
ack
ordi
nstr
umen
t och
by
ter
då a
ckor
d m
ed v
isst
flyt
. E
leve
n an
pass
ar i
viss
mån
sin
st
ämm
a ti
ll he
lhet
en g
enom
att
ly
ssna
och
till
vis
s de
l upp
mär
ksa
mm
a va
d so
m s
ker
i mus
ice
rand
et. D
essu
tom
sju
nger
elle
r sp
elar
ele
ven
på n
ågot
inst
ru
men
t i n
ågon
gen
re m
ed d
elvi
s fu
nger
ande
tekn
ik o
ch i
viss
m
ån p
assa
nde
kara
ktär
. Ele
ven
kan
då b
idra
till
att
bea
rbet
a oc
h to
lka
mus
iken
till
ett m
usik
alis
kt
uttr
yck.
Ele
ven
kan,
uti
från
egn
a m
usi
ka lis
ka id
éer,
bidr
a ti
ll at
t ska
pa
mus
ik g
enom
att
med
hjä
lp
av r
öst,
inst
rum
ent,
elle
r di
gi
tala
ver
ktyg
prö
va h
ur o
lika
kom
bina
tion
er a
v m
usik
alis
ka
bygg
sten
ar k
an fo
rma
kom
po
siti
oner
som
har
en
i huv
udsa
k fu
nger
ande
form
. Des
suto
m k
an
Ele
ven
kan
delta
i ge
men
sam
så
ng o
ch fö
ljer
då m
ed r
elat
ivt
god
säke
rhet
ryt
m o
ch to
nhöj
d.
Ele
ven
kan
även
spe
la e
nkla
me
lodi
er, b
as
och
slag
verk
sstä
mm
or
med
rel
ativ
t go
d ta
jmin
g sa
mt
acko
mpa
njer
a på
ett
ack
ordi
nst
rum
ent o
ch b
yter
då
acko
rd
med
rel
ativ
t go
tt fl
yt. E
leve
n an
pass
ar s
in s
täm
ma
rela
tivt
väl
ti
ll he
lhet
en g
enom
att
lyss
na o
ch
i rel
ativ
t hö
g gr
ad u
ppm
ärks
am
ma
vad
som
ske
r i m
usic
eran
det.
Des
suto
m s
jung
er e
ller
spel
ar
elev
en p
å nå
got i
nstr
umen
t i
någo
n ge
nre
med
rel
ativ
t vä
l fu
nger
ande
tekn
ik o
ch p
assa
nde
kara
ktär
. Ele
ven
kan
då b
earb
eta
och
tolk
a m
usik
en ti
ll et
t del
vis
pers
onlig
t m
usik
alis
kt u
ttry
ck.
Ele
ven
kan,
uti
från
egn
a m
usik
alis
ka id
éer,
skap
a m
usik
gen
om
att m
ed h
jälp
av
röst
, ins
tru
men
t, el
ler
digi
tala
ver
ktyg
prö
va
och
ompr
öva
hur
olik
a ko
mbi
na
tion
er a
v m
usik
alis
ka b
yggs
tena
r ka
n fo
rma
kom
posi
tion
er s
om
efte
r nå
gon
bear
betn
ing
har
en
fung
eran
de fo
rm o
ch k
arak
tä
Ele
ven
kan
delta
i ge
men
sam
så
ng o
ch fö
ljer
då m
ed g
od s
äker
he
t ryt
m o
ch to
nhöj
d. E
leve
n ka
n äv
en s
pela
enk
la m
elod
ier,
bas
och
sla
gver
ksst
ämm
or m
ed
god
tajm
ing
sam
t ack
ompa
njer
a på
ett
ack
ordi
nstr
umen
t med
pa
ssan
de k
arak
tär
och
byte
r då
ac
kord
med
got
t fly
t. E
leve
n an
pass
ar s
in s
täm
ma
väl t
ill h
el
hete
n ge
nom
att
lyss
na o
ch i
hög
grad
upp
mär
ksam
ma
vad
som
sk
er i
mus
icer
ande
t. D
essu
tom
sj
unge
r el
ler
spel
ar e
leve
n på
nå
got i
nstr
umen
t i n
ågon
gen
re
med
väl
fung
eran
de te
knik
och
pa
ssan
de k
arak
tär.
Ele
ven
kan
då b
earb
eta
och
tolk
a m
usik
en
till
ett p
erso
nlig
t m
usik
alis
kt
uttr
yck.
Ele
ven
kan,
uti
från
egn
a m
usik
alis
ka id
éer,
skap
a m
usik
gen
om
att m
ed h
jälp
av
röst
, ins
tru
men
t, el
ler
digi
tala
ver
ktyg
prö
va
och
ompr
öva
hur
olik
a ko
mbi
na
tion
er a
v m
usik
alis
ka b
yggs
tena
r ka
n fo
rma
kom
posi
tion
er s
om
har
en fu
nger
ande
form
och
en
kara
ktär
isti
sk s
til.
Des
suto
m k
an
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
110 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
MU
MUSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
elev
en k
ombi
nera
mus
ik m
ed
andr
a ut
tryc
ksfo
rmer
så
att d
e ol
ika
uttr
ycke
n i n
ågon
mån
sa
msp
elar
.
Ele
ven
kan
även
ge
enkl
a om
dö
men
om
ege
t och
and
ras
mus
icer
ande
och
bid
ra m
ed
förs
lag
som
kan
leda
till
att d
et
mus
ikal
iska
arb
etet
utv
eckl
as.
Ele
ven
kan
föra
enk
la o
ch t
ill
viss
del
und
erby
ggda
res
one
man
g om
mus
iken
s ol
ika
funk
ti
oner
och
vilk
en b
etyd
else
den
ha
r oc
h hi
stor
iskt
har
haf
t för
in
divi
der
och
sam
hälle
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
i vis
s ut
strä
ckni
ng
ursk
ilja
och
jäm
föra
mus
ikal
iska
ka
rakt
ärsd
rag
från
olik
a ge
nrer
, ep
oker
och
kul
ture
r sa
mt m
ed
viss
säk
erhe
t urs
kilja
olik
a in
stru
m
ent o
ch in
stru
men
tgru
pper
och
be
skri
va d
eras
funk
tion
i ol
ika
sam
man
hang
.
rist
isk
stil.
Des
suto
m k
an e
leve
n ko
mbi
nera
mus
ik m
ed a
ndra
ut
tryc
ksfo
rmer
så
att d
e ol
ika
ut
tryc
ken
rela
tivt
väl
sam
spel
ar.
Ele
ven
kan
även
ge
utve
ckla
de
omdö
men
om
ege
t och
and
ras
mus
icer
ande
och
ge
förs
lag
som
eft
er n
ågon
bea
rbet
ning
ka
n le
da ti
ll at
t det
mus
ikal
iska
ar
bete
t utv
eckl
as. E
leve
n ka
n fö
ra u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
mus
iken
s ol
ika
funk
tion
er o
ch
vilk
en b
etyd
else
den
har
och
hi
stor
iskt
har
haf
t för
indi
vide
r oc
h sa
mhä
llen.
Des
suto
m k
an
elev
en i
rela
tivt
hög
uts
träc
knin
g ur
skilj
a oc
h jä
mfö
ra m
usik
alis
ka
kara
ktär
sdra
g fr
ån o
lika
genr
er,
epok
er o
ch k
ultu
rer
sam
t med
re
lati
vt g
od s
äker
het u
rski
lja o
lika
inst
rum
ent o
ch in
stru
men
tgru
ppe
r oc
h be
skri
va d
eras
funk
tion
i ol
ika
sam
man
hang
.
elev
en k
ombi
nera
mus
ik m
ed
andr
a ut
tryc
ksfo
rmer
så
att d
e ol
ika
uttr
ycke
n vä
l sam
spel
ar.
Ele
ven
kan
även
ge
välu
tvec
klad
e om
döm
en o
m e
get o
ch a
ndra
s m
usic
eran
de o
ch g
e fö
rsla
g so
m
kan
leda
till
att d
et m
usik
alis
ka a
rbet
et u
tvec
klas
. Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
mus
iken
s ol
ika
funk
tion
er o
ch
vilk
en b
etyd
else
den
har
och
hi
stor
iskt
har
haf
t för
indi
vide
r oc
h sa
mhä
llen.
Des
suto
m k
an
elev
en i
hög
utst
räck
ning
ur
skilj
a oc
h jä
mfö
ra m
usik
alis
ka
kara
ktär
sdra
g fr
ån o
lika
genr
er,
epok
er o
ch k
ultu
rer
sam
t med
go
d sä
kerh
et u
rski
lja o
lika
inst
ru
men
t och
inst
rum
entg
rupp
er o
ch
besk
riva
der
as fu
nkti
on i
olik
a sa
mm
anha
ng.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 111
BIOLOGI
Naturorienterande ämnen
BI
3.9 BIOLOGINaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
SyfteUndervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
112 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BIOLOGI
BI
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Året runt i naturen• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Kropp och hälsa• Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
• Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Kraft och rörelse• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i
gungor och rutschbanor.
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Material och ämnen i vår omgivning• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna
utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 113
BI
BIOLOGI
• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
Berättelser om natur och naturvetenskap• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4–6
Natur och samhälle• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en
hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Kropp och hälsa• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala
relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
114 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BI
BIOLOGI
Biologin och världsbilden• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse
för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 7–9
Natur och samhälle• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument
och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Kropp och hälsa• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relatio
ner och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 115
BI
BIOLOGI
• Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.
• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
Biologin och världsbilden• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för
samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
• De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Biologins metoder och arbetssätt• Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
116 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BI
BIOLOGI
Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 117
BI
BIOLOGI
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också förklara och visa på samband mellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kring organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade
118 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BI
BIOLOGI
resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resone mang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människo kroppen. Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 119
BI
BIOLOGI
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
120 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BI
BIOLOGI
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexuali tet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 121
BI
BIOLOGI
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
hä
lsa,
nat
urbr
uk o
ch e
kolo
gisk
hå
llbar
het g
enom
att
stä
lla fr
ågor
oc
h fr
amfö
ra o
ch b
emöt
a ås
ikte
r på
ett
sät
t som
till
vis
s de
l för
sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na
fram
åt. E
leve
n ka
n sö
ka n
atur
ve
tens
kapl
ig in
form
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r oc
h fö
r en
kla
reso
nem
ang
om in
fo
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
an
vänd
barh
et. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
i dis
kuss
ione
r oc
h fö
r at
t ska
pa te
xter
och
and
ra
fram
stäl
lnin
gar
med
vis
s an
pass
ni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
fä
ltstu
dier
och
and
ra u
nder
sök
ning
ar u
tifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
oc
h äv
en b
idra
till
att
form
uler
a en
kla
fråg
estä
llnin
gar
och
pla
neri
ngar
som
det
går
att
arb
eta
syst
emat
iskt
uti
från
. I a
rbet
et
anvä
nder
ele
ven
utru
stni
ng p
å et
t säk
ert o
ch i
huvu
dsak
fung
era
nde
sätt
. Ele
ven
kan
jäm
föra
si
na o
ch a
ndra
s re
sulta
t och
för
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
hä
lsa,
nat
urbr
uk o
ch e
kolo
gisk
hå
llbar
het g
enom
att
stä
lla fr
ågor
oc
h fr
amfö
ra o
ch b
emöt
a ås
ikte
r på
ett
sät
t som
för
sam
tale
n oc
h di
skus
sion
erna
fram
åt. E
leve
n ka
n sö
ka n
atur
vete
nska
plig
in
form
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r oc
h fö
r ut
veck
lade
res
one
man
g om
info
rmat
ione
ns o
ch
källo
rnas
anv
ändb
arhe
t. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
i di
skus
sion
er o
ch fö
r at
t ska
pa
text
er o
ch a
ndra
fram
stäl
lnin
gar
med
rel
ativ
t go
d an
pass
ning
till
sam
man
hang
et.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
fä
ltstu
dier
och
and
ra u
nder
sök
ning
ar u
tifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
oc
h äv
en fo
rmul
era
enkl
a fr
åge
stäl
lnin
gar
och
plan
erin
gar
som
de
t eft
er n
ågon
bea
rbet
ning
går
at
t arb
eta
syst
emat
iskt
uti
från
. I
arbe
tet a
nvän
der
elev
en u
trus
tni
ng p
å et
t säk
ert o
ch ä
ndam
åls
enlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n jä
mfö
ra
sina
och
and
ras
resu
ltat o
ch fö
r
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
hä
lsa,
nat
urbr
uk o
ch e
kolo
gisk
hå
llbar
het g
enom
att
stä
lla fr
ågor
oc
h fr
amfö
ra o
ch b
emöt
a ås
ikte
r på
ett
sät
t som
för
sam
tale
n oc
h di
skus
sion
erna
fram
åt o
ch fö
rdj
upar
elle
r br
edda
r de
m. E
leve
n ka
n sö
ka n
atur
vete
nska
plig
in
form
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r oc
h fö
r vä
lutv
eckl
ade
reso
ne
man
g om
info
rmat
ione
ns o
ch
källo
rnas
anv
ändb
arhe
t. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
i di
skus
sion
er o
ch fö
r at
t ska
pa
text
er o
ch a
ndra
fram
stäl
lnin
gar
med
god
anp
assn
ing
till
sam
m
anha
nget
.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
fä
ltstu
dier
och
and
ra u
nder
sök
ning
ar u
tifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
oc
h äv
en fo
rmul
era
enkl
a fr
åge
stäl
lnin
gar
och
plan
erin
gar
som
de
t går
att
arb
eta
syst
emat
iskt
ut
ifrån
. I a
rbet
et a
nvän
der
elev
en u
trus
tnin
g på
ett
säk
ert,
ända
mål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt. E
leve
n ka
n jä
mfö
ra s
ina
och
andr
as r
esul
tat o
ch fö
r då
väl
ut
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
122 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BI
BIOLOGI
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
då e
nkla
res
onem
ang
om li
khet
er
och
skill
nade
r oc
h va
d de
kan
be
ro p
å sa
mt b
idra
r ti
ll at
t ge
fö
rsla
g so
m k
an fö
rbät
tra
unde
rsö
knin
gen.
Des
suto
m g
ör e
leve
n en
kla
doku
men
tati
oner
av
sina
un
ders
ökni
ngar
i te
xt o
ch b
ild.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nsk
aper
om
bio
logi
ska
sam
man
ha
ng o
ch v
isar
det
gen
om a
tt g
e ex
empe
l på
och
besk
riva
des
sa
med
vis
s an
vänd
ning
av
biol
ogi
ns b
egre
pp. I
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
hä
lsa,
sju
kdom
och
pub
erte
t kan
el
even
rel
ater
a ti
ll nå
gra
sam
band
i m
änni
skok
ropp
en. E
leve
n ka
n oc
kså
besk
riva
och
ge
exem
pel
på m
änni
skor
s be
roen
de a
v oc
h på
verk
an p
å na
ture
n oc
h gö
r då
ko
pplin
gar
till
orga
nism
ers
liv
och
ekol
ogis
ka s
amba
nd. D
ess
utom
ber
ätta
r el
even
om
live
ts
utve
cklin
g oc
h ge
r ex
empe
l på
orga
nism
ers
anpa
ssni
ngar
till
olik
a liv
smilj
öer.
Ele
ven
kan
ocks
å be
rätt
a om
någ
ra n
atur
ve
tens
kapl
iga
uppt
äckt
er o
ch
då u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
lik
hete
r oc
h sk
illna
der
och
vad
de k
an b
ero
på s
amt g
er fö
rsla
g so
m e
fter
någ
on b
earb
etni
ng
kan
förb
ättr
a un
ders
ökni
ngen
. D
essu
tom
gör
ele
ven
utve
ckla
de
doku
men
tati
oner
av
sina
und
er
sökn
inga
r i t
ext o
ch b
ild.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
biol
ogis
ka s
amm
anha
ng o
ch v
isar
de
t gen
om a
tt fö
rkla
ra o
ch v
isa
på e
nkla
sam
band
inom
des
sa
med
rel
ativ
t go
d an
vänd
ning
av
biol
ogin
s be
grep
p. I
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
re
sone
man
g om
häl
sa, s
jukd
om
och
pube
rtet
kan
ele
ven
rela
tera
ti
ll nå
gra
sam
band
i m
änni
sko
krop
pen.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
rkl
ara
och
visa
på
sam
band
mel
la
n m
änni
skor
s be
roen
de a
v oc
h på
verk
an p
å na
ture
n, o
ch g
ör d
å ko
pplin
gar
till
orga
nism
ers
liv
och
ekol
ogis
ka s
amba
nd. D
ess
utom
ber
ätta
r el
even
om
live
ts
utve
cklin
g oc
h vi
sar
på s
amba
nd
krin
g or
gani
smer
s an
pass
ning
ar
till
olik
a liv
smilj
öer.
Ele
ven
kan
ocks
å be
rätt
a om
någ
ra n
atur
veck
lade
res
onem
ang
om li
khet
er
och
skill
nade
r oc
h va
d de
kan
be
ro p
å sa
mt g
er fö
rsla
g so
m k
an
förb
ättr
a un
ders
ökni
ngen
. Des
sut
om g
ör e
leve
n vä
lutv
eckl
ade
doku
men
tati
oner
av
sina
und
er
sökn
inga
r i t
ext o
ch b
ild.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om b
iolo
gisk
a sa
mm
anha
ng
och
visa
r de
t gen
om a
tt fö
rkla
ra
och
visa
på
enkl
a sa
mba
nd in
om
dess
a oc
h nå
got
gem
ensa
mt
drag
m
ed g
od a
nvän
dnin
g av
bio
lo
gins
beg
repp
. I v
älut
veck
lade
och
vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om h
älsa
, sju
kdom
och
pub
erte
t ka
n el
even
rel
ater
a ti
ll nå
gra
sam
band
i m
änni
skok
ropp
en.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
rkla
ra o
ch
visa
på
mön
ster
hos
män
nisk
ors
bero
ende
av
och
påve
rkan
på
na
ture
n, o
ch g
ör d
å ko
pplin
gar
till
orga
nism
ers
liv o
ch e
kolo
gisk
a sa
mba
nd. D
essu
tom
ber
ätta
r el
even
om
live
ts u
tvec
klin
g oc
h vi
sar
på m
önst
er i
orga
nism
ers
anpa
ssni
ngar
till
olik
a liv
smilj
öer.
Ele
ven
kan
ocks
å be
rätt
a om
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 123
BI
BIOLOGI
dera
s be
tyde
lse
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
vete
nska
plig
a up
ptäc
kter
och
de
ras
bety
dels
e fö
r m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
någr
a na
turv
eten
skap
liga
upp
täck
ter
och
dera
s be
tyde
lse
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
124 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BI
BIOLOGI
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
fråg
or s
om r
ör h
älsa
, na
turb
ruk
och
ekol
ogis
k hå
llbar
he
t och
ski
ljer
då fa
kta
från
vä
rder
inga
r oc
h fo
rmul
erar
st
älln
ings
taga
nden
med
enk
la
mot
iver
inga
r sa
mt b
eskr
iver
nå
gra
tänk
bara
kon
sekv
ense
r. I
disk
ussi
oner
na s
tälle
r el
even
fr
ågor
och
fram
för
och
bem
öter
ås
ikte
r oc
h ar
gum
ent p
å et
t sät
t so
m t
ill v
iss
del f
ör d
isku
ssio
ne
rna
fram
åt. E
leve
n ka
n sö
ka
natu
rvet
ensk
aplig
info
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss d
el
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
info
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
Ele
ven
kan
anvä
nda
info
rmat
ione
n på
et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt
i dis
kuss
ione
r oc
h fö
r at
t ska
pa
enkl
a te
xter
och
and
ra fr
amst
äll
ning
ar m
ed v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sy
fte
och
mål
grup
p.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra fä
ltstu
dier
oc
h an
dra
unde
rsök
ning
ar u
ti
från
giv
na p
lane
ring
ar o
ch ä
ven
bidr
a ti
ll at
t fo
rmul
era
enkl
a
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
fråg
or s
om r
ör h
älsa
, na
turb
ruk
och
ekol
ogis
k hå
llba
rhet
och
ski
ljer
då fa
kta
från
vä
rder
inga
r oc
h fo
rmul
erar
stä
llni
ngst
agan
den
med
utv
eckl
ade
mot
iver
inga
r sa
mt b
eskr
iver
nå
gra
tänk
bara
kon
sekv
ense
r. I
disk
ussi
oner
na s
tälle
r el
even
fr
ågor
och
fram
för
och
bem
öter
ås
ikte
r oc
h ar
gum
ent p
å et
t sät
t so
m fö
r di
skus
sion
erna
fram
åt.
Ele
ven
kan
söka
nat
urve
tens
kap
lig in
form
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r oc
h fö
r ut
veck
lade
oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
oc
h kä
llorn
as tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
. Ele
ven
kan
anvä
nda
info
rmat
ione
n på
ett
rel
ativ
t vä
l fu
nger
ande
sät
t i d
isku
ssio
ner
och
för
att s
kapa
utv
eckl
ade
text
er o
ch a
ndra
fram
stäl
lnin
gar
med
rel
ativ
t go
d an
pass
ning
till
syft
e oc
h m
ålgr
upp.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra fä
ltstu
dier
oc
h an
dra
unde
rsök
ning
ar u
ti
från
giv
na p
lane
ring
ar o
ch ä
ven
form
uler
a en
kla
fråg
estä
llnin
gar
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
fråg
or s
om r
ör h
älsa
, na
turb
ruk
och
ekol
ogis
k hå
llba
rhet
och
ski
ljer
då fa
kta
från
vä
rder
inga
r oc
h fo
rmul
erar
stä
llni
ngst
agan
den
med
väl
utve
ck
lade
mot
iver
inga
r sa
mt b
eskr
iver
nå
gra
tänk
bara
kon
sekv
ense
r. I
disk
ussi
oner
na s
tälle
r el
even
fr
ågor
och
fram
för
och
bem
öter
ås
ikte
r oc
h ar
gum
ent p
å et
t sät
t so
m fö
r di
skus
sion
erna
fram
åt
och
förd
jupa
r el
ler
bred
dar
dem
. E
leve
n ka
n sö
ka n
atur
vete
nska
plig
info
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t i d
isku
ssi
oner
och
för
att s
kapa
väl
ut
veck
lade
text
er o
ch a
ndra
fram
st
älln
inga
r m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
mål
grup
p.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra fä
ltstu
dier
oc
h an
dra
unde
rsök
ning
ar u
ti
från
giv
na p
lane
ring
ar o
ch ä
ven
form
uler
a en
kla
fråg
estä
llnin
gar
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 125
BI
BIOLOGI
fråg
estä
llnin
gar
och
plan
erin
gar
som
det
går
att
arb
eta
syst
ema
tisk
t uti
från
. I u
nder
sökn
inga
rna
anvä
nder
ele
ven
utru
stni
ng p
å et
t sä
kert
och
i hu
vuds
ak fu
nger
an
de s
ätt.
Ele
ven
kan
jäm
föra
res
ul
tate
n m
ed fr
åges
tälln
inga
rna
och
drar
då
enkl
a sl
utsa
tser
med
vis
s ko
pplin
g ti
ll bi
olog
iska
mod
el
ler
och
teor
ier.
Ele
ven
för
enkl
a re
sone
man
g kr
ing
resu
ltate
ns
rim
lighe
t och
bid
rar
till
att
ge
förs
lag
på h
ur u
nder
sökn
inga
rna
kan
förb
ättr
as. D
essu
tom
gör
el
even
enk
la d
okum
enta
tion
er
av u
nder
sökn
inga
rna
med
tabe
lle
r, di
agra
m, b
ilder
och
skr
iftlig
a ra
ppor
ter.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om e
volu
tion
steo
rin
och
andr
a bi
olog
iska
sam
man
ha
ng o
ch v
isar
det
gen
om a
tt
ge e
xem
pel o
ch b
eskr
iva
dess
a m
ed v
iss
anvä
ndni
ng a
v bi
olo
gins
beg
repp
, mod
elle
r oc
h te
orie
r. E
leve
n ka
n fö
ra e
nkla
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
och
plan
erin
gar
som
det
eft
er
någo
n be
arbe
tnin
g gå
r at
t arb
eta
syst
emat
iskt
uti
från
. I u
nder
sö
knin
garn
a an
vänd
er e
leve
n ut
rust
ning
på
ett s
äker
t och
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n jä
mfö
ra r
esul
tate
n m
ed fr
åges
täll
ning
arna
och
dra
r då
utv
eckl
ade
slut
sats
er m
ed r
elat
ivt
god
kopp
lin
g ti
ll bi
olog
iska
mod
elle
r oc
h te
orie
r. E
leve
n fö
r ut
veck
lade
re
sone
man
g kr
ing
resu
ltate
ns
rim
lighe
t och
ger
förs
lag
på h
ur
unde
rsök
ning
arna
kan
förb
ättr
as.
Des
suto
m g
ör e
leve
n ut
veck
lade
do
kum
enta
tion
er a
v un
ders
ök
ning
arna
med
tabe
ller,
diag
ram
, bi
lder
och
skr
iftlig
a ra
ppor
ter.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er
om e
volu
tion
steo
rin
och
andr
a bi
olog
iska
sam
man
hang
och
vi
sar
det g
enom
att
förk
lara
och
vi
sa p
å sa
mba
nd in
om d
essa
m
ed r
elat
ivt
god
anvä
ndni
ng a
v bi
olog
ins
begr
epp,
mod
elle
r oc
h te
orie
r. E
leve
n ka
n fö
ra u
tvec
k
och
plan
erin
gar
som
det
går
at
t arb
eta
syst
emat
iskt
uti
från
. I
unde
rsök
ning
arna
anv
ände
r el
even
utr
ustn
ing
på e
tt s
äker
t, än
dam
ålse
nlig
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
. Ele
ven
kan
jäm
föra
res
ulta
te
n m
ed fr
åges
tälln
inga
r na
och
drar
då
välu
tvec
klad
e sl
utsa
tser
m
ed g
od k
oppl
ing
till
biol
ogis
ka
mod
elle
r oc
h te
orie
r. E
leve
n fö
r vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
krin
g re
sulta
tens
rim
lighe
t i r
elat
ion
till
möj
liga
felk
ällo
r oc
h ge
r fö
rsla
g på
hur
und
ersö
knin
garn
a ka
n fö
rbät
tras
och
vis
ar p
å ny
a tä
nkba
ra fr
åges
tälln
inga
r at
t un
ders
öka.
Des
suto
m g
ör e
leve
n vä
lutv
eckl
ade
doku
men
tati
oner
av
und
ersö
knin
garn
a m
ed ta
bel
ler,
diag
ram
, bild
er o
ch s
krift
liga
rapp
orte
r.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
sk
aper
om
evo
luti
onst
eori
n oc
h an
dra
biol
ogis
ka s
amm
anha
ng
och
visa
r de
t gen
om a
tt fö
rkla
ra
och
visa
på
sam
band
inom
des
sa
och
någo
t ge
nere
llt d
rag
med
go
d an
vänd
ning
av
biol
ogin
s be
grep
p, m
odel
ler
och
teor
ier.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
126 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
BI
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
och
till
viss
del
und
erby
ggda
re
sone
man
g om
häl
sa, s
jukd
om,
sexu
alit
et o
ch ä
rftli
ghet
och
vis
ar
då p
å en
kelt
iden
tifie
rbar
a sa
m
band
som
rör
män
nisk
okro
ppen
s by
ggna
d oc
h fu
nkti
on. E
leve
n un
ders
öker
olik
a fa
ktor
ers
in
verk
an p
å ek
osys
tem
och
pop
ula
tion
er o
ch b
eskr
iver
då
enke
lt
iden
tifie
rbar
a ek
olog
iska
sam
ba
nd o
ch g
er e
xem
pel p
å en
ergi
flö
den
och
kret
slop
p. D
essu
tom
fö
r el
even
enk
la o
ch t
ill v
iss
del
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
krin
g hu
r m
änni
skan
påv
erka
r na
tu
ren
och
visa
r på
någ
ra å
tgär
der
som
kan
bid
ra ti
ll en
eko
logi
skt
hållb
ar u
tvec
klin
g. E
leve
n ka
n ge
ex
empe
l på
och
besk
riva
någ
ra
cent
rala
nat
urve
tens
kapl
iga
upp
täck
ter
och
dera
s be
tyde
lse
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
lade
och
rel
ativ
t vä
l und
erby
ggda
re
sone
man
g om
häl
sa, s
jukd
om,
sexu
alit
et o
ch ä
rftli
ghet
och
vis
ar
då p
å fö
rhål
land
evis
kom
plex
a sa
mba
nd s
om r
ör m
änni
skok
rop
pens
byg
gnad
och
funk
tion
. E
leve
n un
ders
öker
olik
a fa
ktor
ers
inve
rkan
på
ekos
yste
m o
ch p
opu
lati
oner
och
bes
kriv
er d
å fö
rhå
lland
evis
kom
plex
a ek
olog
iska
sa
mba
nd o
ch fö
rkla
rar
och
visa
r på
sam
band
kri
ng e
nerg
iflöd
en
och
kret
slop
p. D
essu
tom
för
elev
en u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
krin
g hu
r m
änni
skan
påv
erka
r na
ture
n oc
h vi
sar
på fö
rdel
ar o
ch b
egr
änsn
inga
r ho
s nå
gra
åtgä
rder
so
m k
an b
idra
till
en e
kolo
gisk
t hå
llbar
utv
eckl
ing.
Ele
ven
kan
förk
lara
och
vis
a på
sam
band
m
ella
n nå
gra
cent
rala
nat
ur
vete
nska
plig
a up
ptäc
kter
och
de
ras
bety
dels
e fö
r m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
häl
sa, s
jukd
om, s
exua
li tet
oc
h är
ftlig
het o
ch v
isar
då
på
kom
plex
a sa
mba
nd s
om r
ör
män
nisk
okro
ppen
s by
ggna
d oc
h fu
nkti
on. E
leve
n un
ders
öke
r ol
ika
fakt
orer
s in
verk
an p
å ek
osys
tem
och
pop
ulat
ione
r oc
h be
skri
ver
då k
ompl
exa
ekol
ogi
ska
sam
band
och
förk
lara
r oc
h ge
nera
liser
ar k
ring
ene
rgifl
öden
oc
h kr
etsl
opp.
Des
suto
m fö
r el
even
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
krin
g hu
r m
änni
skan
påv
erka
r na
ture
n oc
h vi
sar
ur o
lika
pers
pekt
iv p
å fö
rdel
ar o
ch b
egrä
nsni
ngar
hos
nå
gra
åtgä
rder
som
kan
bid
ra ti
ll en
eko
logi
skt h
ållb
ar u
tvec
klin
g.
Ele
ven
kan
förk
lara
och
gen
era
liser
a kr
ing
någr
a ce
ntra
la n
atur
ve
tens
kapl
iga
uppt
äckt
er o
ch
dera
s be
tyde
lse
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
BIOLOGI
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 127
FYSIK
FY
3.10 FYSIKNaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
SyfteUndervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om f ysi kaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
128 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
FY
FYSIK
Centralt innehåll
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Året runt i naturen• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Kropp och hälsa• Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
• Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Kraft och rörelse• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i
gungor och rutschbanor.
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Material och ämnen i vår omgivning• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna
utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 129
FY
FYSIK
Berättelser om natur och naturvetenskap• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4–6
Fysiken i naturen och samhället• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på
miljön samt energianvändningen i samhället.
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka
energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
• Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
• Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
• Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
Fysiken och världsbilden• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för
människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
130 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
FY
FYSIK
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
Fysikens metoder och arbetssätt• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 7–9
Fysiken i naturen och samhället• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi.
Olika energislags energikvalitet samt deras för och nackdelar för miljön.
• Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växt huseffekten och klimatförändringar.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Fysiken och vardagslivet• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper
om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 131
FY
FYSIK
• Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
• Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
• Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
• Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
Fysiken och världsbilden• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av
och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.
• Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
• Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
• Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Fysikens metoder och arbetssätt• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
132 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
FY
FYSIK
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak funge rande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 133
FY
FYSIK
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också beskriva och ge exempel på energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde. Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också förklara och visa på något enkelt samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med relativt god koppling till energins oförstörbarhet och flöde. Dessutom förklarar eleven och visar på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
134 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
FY
FYSIK
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också förklara och visa på olika enkla samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med god koppling till energins oförstörbarhet och flöde. Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 135
FY
FYSIK
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur
136 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
FY
FYSIK
undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 137
FY
FYSIK
Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl under byggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala natur vetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnads villkor.
138 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
FY
FYSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
en
ergi
, tek
nik,
milj
ö oc
h sa
m
hälle
gen
om a
tt s
tälla
fråg
or o
ch
fram
föra
och
bem
öta
åsik
ter
på
ett s
ätt s
om fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na fr
amåt
. Ele
ven
kan
söka
nat
urve
tens
kapl
ig in
fo
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
utve
ckla
de r
eso
nem
ang
om in
form
atio
nens
och
kä
llorn
as a
nvän
dbar
het.
Ele
ven
kan
anvä
nda
info
rmat
ione
n i
disk
ussi
oner
och
för
att s
kapa
te
xter
och
and
ra fr
amst
älln
inga
r m
ed r
elat
ivt
god
anpa
ssni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
un
ders
ökni
ngar
uti
från
giv
na
plan
erin
gar
och
även
form
ule
ra e
nkla
fråg
estä
llnin
gar
och
plan
erin
gar
som
det
eft
er n
ågo
n be
arbe
tnin
g gå
r at
t arb
eta
syst
emat
iskt
uti
från
. I a
rbet
et
anvä
nder
ele
ven
utru
stni
ng p
å et
t säk
ert o
ch ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n jä
mfö
ra s
ina
och
andr
as r
esul
tat o
ch fö
r då
utv
eck
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
en
ergi
, tek
nik,
milj
ö oc
h sa
m
hälle
gen
om a
tt s
tälla
fråg
or o
ch
fram
föra
och
bem
öta
åsik
ter
på
ett s
ätt s
om t
ill v
iss
del f
ör s
am
tale
n oc
h di
skus
sion
erna
fram
åt.
Ele
ven
kan
söka
nat
urve
tens
kap
lig in
form
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r oc
h fö
r en
kla
reso
ne
man
g om
info
rmat
ione
ns o
ch
källo
rnas
anv
ändb
arhe
t. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
i di
skus
sion
er o
ch fö
r at
t ska
pa
text
er o
ch a
ndra
fram
stäl
lnin
gar
med
vis
s an
pass
ning
till
sam
m
anha
nget
.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
un
ders
ökni
ngar
uti
från
giv
na
plan
erin
gar
och
även
bid
ra t
ill
att
form
uler
a en
kla
fråg
estä
llni
ngar
och
pla
neri
ngar
som
de
t går
att
arb
eta
syst
emat
iskt
ut
ifrån
. I a
rbet
et a
nvän
der
elev
en
utru
stni
ng p
å et
t säk
ert o
ch i
huvu
dsak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
jäm
föra
sin
a oc
h an
dras
re
sulta
t och
för
då e
nkla
res
one
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
en
ergi
, tek
nik,
milj
ö oc
h sa
m
hälle
gen
om a
tt s
tälla
fråg
or o
ch
fram
föra
och
bem
öta
åsik
ter
på
ett s
ätt s
om fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na fr
amåt
och
för
djup
ar e
ller
bred
dar
dem
. Ele
ven
kan
söka
nat
urve
tens
kapl
ig in
fo
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
välu
tvec
klad
e re
so
nem
ang
om in
form
atio
nens
och
kä
llorn
as a
nvän
dbar
het.
Ele
ven
kan
anvä
nda
info
rmat
ione
n i
disk
ussi
oner
och
för
att s
kapa
te
xter
och
and
ra fr
amst
älln
inga
r m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sa
m
man
hang
et.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
un
ders
ökni
ngar
uti
från
giv
na p
lane
ri
ngar
och
äve
n fo
rmul
era
enkl
a fr
åges
tälln
inga
r oc
h pl
aner
inga
r so
m d
et g
år a
tt a
rbet
a sy
stem
ati
skt u
tifr
ån. I
arb
etet
anv
ände
r el
even
utr
ustn
ing
på e
tt s
äker
t, än
dam
ålse
nlig
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
. Ele
ven
kan
jäm
föra
sin
a oc
h an
dras
res
ulta
t och
för
då v
älut
ve
ckla
de r
eson
eman
g om
likh
eter
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 139
FYSIK
FY
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
man
g om
likh
eter
och
ski
llnad
er
och
vad
de k
an b
ero
på s
amt
bidr
ar t
ill a
tt g
e fö
rsla
g so
m k
an
förb
ättr
a un
ders
ökni
ngen
. Des
sut
om g
ör e
leve
n en
kla
doku
men
ta
tion
er a
v si
na u
nder
sökn
inga
r i
text
och
bild
.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om fy
sika
liska
feno
m
en o
ch v
isar
det
gen
om a
tt g
e ex
empe
l på
och
besk
riva
des
sa
med
vis
s an
vänd
ning
av
fysi
kens
be
grep
p. I
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
ele
ktri
ska
kret
sar,
mag
nete
r, rö
rels
er, l
jud
och
ljus
kan
elev
en
rela
tera
till
någr
a fy
sika
liska
sam
ba
nd. E
leve
n ka
n oc
kså
besk
riva
oc
h ge
exe
mpe
l på
ener
gikä
llor,
ener
gian
vänd
ning
och
isol
erin
g m
ed v
iss
kopp
ling
till
ener
gins
of
örst
örba
rhet
och
flöd
e. D
ess
utom
bes
kriv
er e
leve
n oc
h ge
r ex
empe
l på
him
lakr
oppa
rs
röre
lse
i för
hålla
nde
till
vara
ndra
oc
h fö
r en
kla
reso
nem
ang
om
hur
dag
och
natt
, mån
ader
och
år
stid
er u
ppko
mm
er. E
leve
n ka
n
lade
res
onem
ang
om li
khet
er o
ch
skill
nade
r oc
h va
d de
kan
ber
o på
sam
t ger
förs
lag
som
eft
er
någo
n be
arbe
tnin
g ka
n fö
rbät
tra
unde
rsök
ning
en. D
essu
tom
gör
el
even
utv
eckl
ade
doku
men
tati
one
r av
sin
a un
ders
ökni
ngar
i te
xt
och
bild
.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
fysi
kalis
ka fe
nom
en o
ch v
isar
de
t gen
om a
tt fö
rkla
ra o
ch v
isa
på e
nkla
sam
band
inom
des
sa
med
rel
ativ
t go
d an
vänd
ning
av
fysi
kens
beg
repp
. I u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da r
eso
nem
ang
om e
lekt
risk
a kr
etsa
r, m
agne
ter,
röre
lser
, lju
d oc
h lju
s ka
n el
even
rel
ater
a ti
ll nå
gra
fysi
kalis
ka s
amba
nd. E
leve
n ka
n oc
kså
förk
lara
och
vis
a på
nå
got
enke
lt s
amba
nd m
ella
n en
ergi
källo
r, en
ergi
anvä
ndni
ng
och
isol
erin
g m
ed r
elat
ivt
god
kopp
ling
till
ener
gins
ofö
rstö
rba
rhet
och
flöd
e. D
essu
tom
fö
rkla
rar
elev
en o
ch v
isar
på
sam
band
kri
ng h
imla
krop
pars
rö
rels
e i f
örhå
lland
e ti
ll va
rand
ra
och
för
utve
ckla
de r
eson
eman
g
och
skill
nade
r oc
h va
d de
kan
be
ro p
å sa
mt g
er fö
rsla
g so
m k
an
förb
ättr
a un
ders
ökni
ngen
. Des
sut
om g
ör e
leve
n vä
lutv
eckl
ade
doku
men
tati
oner
av
sina
und
er
sökn
inga
r i t
ext o
ch b
ild.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
sk
aper
om
fysi
kalis
ka fe
nom
en
och
visa
r de
t gen
om a
tt fö
rkla
ra
och
visa
på
enkl
a sa
mba
nd in
om
dess
a oc
h nå
got
gem
ensa
mt
drag
m
ed g
od a
nvän
dnin
g av
fysi
kens
be
grep
p. I
väl
utve
ckla
de o
ch
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
ele
ktri
ska
kret
sar,
mag
nete
r, rö
rels
er, l
jud
och
ljus
kan
elev
en
rela
tera
till
någr
a fy
sika
liska
sa
mba
nd. E
leve
n ka
n oc
kså
förk
lara
och
vis
a på
olik
a en
kla
sam
band
mel
lan
ener
gikä
llor,
ener
gian
vänd
ning
och
isol
erin
g m
ed g
od k
oppl
ing
till
ener
gins
of
örst
örba
rhet
och
flöd
e. D
essu
tom
förk
lara
r el
even
och
vis
ar p
å m
önst
er i
him
lakr
oppa
rs r
örel
se
i för
hålla
nde
till
vara
ndra
och
för
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
140 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
FY
FYSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
ocks
å be
rätt
a om
någ
ra n
atur
ve
tens
kapl
iga
uppt
äckt
er o
ch
dera
s be
tyde
lse
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
om h
ur d
ag o
ch n
att,
mån
ader
oc
h år
stid
er u
ppko
mm
er. E
leve
n ka
n oc
kså
berä
tta
om n
ågra
na
turv
eten
skap
liga
uppt
äckt
er o
ch
dera
s be
tyde
lse
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
hur
dag
och
natt
, mån
ader
och
år
stid
er u
ppko
mm
er. E
leve
n ka
n oc
kså
berä
tta
om n
ågra
nat
ur
vete
nska
plig
a up
ptäc
kter
och
de
ras
bety
dels
e fö
r m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 141
FY
FYSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
dis
ku
tera
fråg
or s
om r
ör e
nerg
i, te
kni
k, m
iljö
och
sam
hälle
och
ski
lje
r då
fakt
a fr
ån v
ärde
ring
ar o
ch
form
uler
ar s
tälln
ings
taga
nden
m
ed e
nkla
mot
iver
inga
r sa
mt
besk
rive
r nå
gra
tänk
bara
kon
se
kven
ser.
I di
skus
sion
erna
stä
ller
elev
en fr
ågor
och
fram
för
och
bem
öter
åsi
kter
och
arg
umen
t på
ett
sät
t som
till
vis
s de
l för
di
skus
sion
erna
fram
åt. E
leve
n ka
n sö
ka n
atur
vete
nska
plig
in
form
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r oc
h fö
r en
kla
och
till
viss
de
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
på
ett i
huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t i d
isku
ssio
ner
och
för
att s
kapa
en
kla
text
er o
ch a
ndra
fram
stäl
lni
ngar
med
vis
s an
pass
ning
till
syft
e oc
h m
ålgr
upp.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra u
nder
sök
ning
ar u
tifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
oc
h äv
en b
idra
till
att
form
uler
a en
kla
fråg
estä
llnin
gar
och
pla
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
fråg
or s
om r
ör e
nerg
i, te
knik
, milj
ö oc
h sa
mhä
lle o
ch
skilj
er d
å fa
kta
från
vär
deri
ngar
oc
h fo
rmul
erar
stä
llnin
gsta
gan
den
med
utv
eckl
ade
mot
iver
ing
ar s
amt b
eskr
iver
någ
ra tä
nkba
ra
kons
ekve
nser
. I d
isku
ssio
nern
a st
älle
r el
even
fråg
or o
ch fr
amfö
r oc
h be
möt
er å
sikt
er o
ch a
rgu
men
t på
ett s
ätt s
om fö
r di
skus
si
oner
na fr
amåt
. Ele
ven
kan
söka
na
turv
eten
skap
lig in
form
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r oc
h fö
r ut
veck
lade
och
rel
ativ
t vä
l un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
på
ett r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e sä
tt
i dis
kuss
ione
r oc
h fö
r at
t ska
pa
utve
ckla
de te
xter
och
and
ra
fram
stäl
lnin
gar
med
rel
ativ
t go
d an
pass
ning
till
syft
e oc
h m
ål
grup
p.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra u
nder
sök
ning
ar u
tifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
oc
h äv
en fo
rmul
era
enkl
a fr
åge
stäl
lnin
gar
och
plan
erin
gar
som
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
fråg
or s
om r
ör e
nerg
i, te
knik
, milj
ö oc
h sa
mhä
lle o
ch
skilj
er d
å fa
kta
från
vär
deri
ngar
oc
h fo
rmul
erar
stä
llnin
gsta
gan
den
med
väl
utve
ckla
de m
otiv
eri
ngar
sam
t bes
kriv
er n
ågra
tä
nkba
ra k
onse
kven
ser.
I di
skus
si
oner
na s
tälle
r el
even
fråg
or
och
fram
för
och
bem
öter
åsi
kter
oc
h ar
gum
ent p
å et
t sät
t som
fö
r di
skus
sion
erna
fram
åt o
ch
förd
jupa
r el
ler
bred
dar
dem
. E
leve
n ka
n sö
ka n
atur
vete
nska
plig
info
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t i d
isku
ssi
oner
och
för
att s
kapa
väl
ut
veck
lade
text
er o
ch a
ndra
fram
st
älln
inga
r m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
mål
grup
p.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra u
nder
sök
ning
ar u
tifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
oc
h äv
en fo
rmul
era
enkl
a fr
åge
stäl
lnin
gar
och
plan
erin
gar
som
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
142 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
FY
FYSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
neri
ngar
som
det
går
att
arb
eta
syst
emat
iskt
uti
från
. I u
nder
sök
ning
arna
anv
ände
r el
even
utr
ust
ning
på
ett s
äker
t och
i hu
vuds
ak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
jäm
föra
res
ulta
ten
med
fråg
est
älln
inga
rna
och
drar
då
enkl
a sl
utsa
tser
med
vis
s ko
pplin
g ti
ll fy
sika
liska
mod
elle
r oc
h te
orie
r. E
leve
n fö
r en
kla
reso
nem
ang
krin
g re
sulta
tens
rim
lighe
t och
bi
drar
till
att
ge
förs
lag
på h
ur
unde
rsök
ning
arna
kan
förb
ätt
ras.
Des
suto
m g
ör e
leve
n en
kla
doku
men
tati
oner
av
unde
rsök
ni
ngar
na m
ed ta
belle
r, di
agra
m,
bild
er o
ch s
krift
liga
rapp
orte
r.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om e
nerg
i, m
ater
ia,
univ
ersu
ms
uppb
yggn
ad o
ch
utve
cklin
g oc
h an
dra
fysi
kalis
ka
sam
man
hang
och
vis
ar d
et g
eno
m a
tt g
e ex
empe
l och
bes
kriv
a de
ssa
med
vis
s an
vänd
ning
av
fysi
kens
beg
repp
, mod
elle
r oc
h te
orie
r. E
leve
n ka
n fö
ra e
nkla
det e
fter
någ
on b
earb
etni
ng g
år
att a
rbet
a sy
stem
atis
kt u
tifr
ån. I
un
ders
ökni
ngar
na a
nvän
der
elev
en
utr
ustn
ing
på e
tt s
äker
t och
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n jä
mfö
ra r
esul
tate
n m
ed fr
åges
täll
ning
arna
och
dra
r då
utv
eckl
ade
slut
sats
er m
ed r
elat
ivt
god
kopp
lin
g ti
ll fy
sika
liska
mod
elle
r oc
h te
orie
r. E
leve
n fö
r ut
veck
lade
re
sone
man
g kr
ing
resu
ltate
ns
rim
lighe
t och
ger
förs
lag
på h
ur
unde
rsök
ning
arna
kan
förb
ättr
as.
Des
suto
m g
ör e
leve
n ut
veck
lade
do
kum
enta
tion
er a
v un
ders
ök
ning
arna
med
tabe
ller,
diag
ram
, bi
lder
och
skr
iftlig
a ra
ppor
ter.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
ener
gi, m
ater
ia, u
nive
rsum
s up
pbyg
gnad
och
utv
eckl
ing
och
andr
a fy
sika
liska
sam
man
hang
oc
h vi
sar
det g
enom
att
förk
lara
oc
h vi
sa p
å sa
mba
nd in
om d
essa
m
ed r
elat
ivt
god
anvä
ndni
ng a
v fy
sike
ns b
egre
pp, m
odel
ler
och
teor
ier.
Ele
ven
kan
föra
utv
eck
det g
år a
tt a
rbet
a sy
stem
atis
kt
utifr
ån. I
und
ersö
knin
garn
a an
vänd
er e
leve
n ut
rust
ning
på
ett s
äker
t, än
dam
ålse
nlig
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
. Ele
ven
kan
jäm
föra
re
sulta
ten
med
fråg
estä
llnin
garn
a oc
h dr
ar d
å vä
lutv
eckl
ade
slut
sat
ser
med
god
kop
plin
g ti
ll fy
sika
lis
ka m
odel
ler
och
teor
ier.
Ele
ven
för
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g kr
ing
resu
ltate
ns r
imlig
het i
rel
ati
on t
ill m
öjlig
a fe
lkäl
lor
och
ger
förs
lag
på h
ur u
nder
sökn
inga
rna
kan
förb
ättr
as o
ch v
isar
på
nya
tänk
bara
fråg
estä
llnin
gar
att
unde
rsök
a. D
essu
tom
gör
ele
ven
välu
tvec
klad
e do
kum
enta
tion
er
av u
nder
sökn
inga
rna
med
tabe
lle
r, di
agra
m, b
ilder
och
skr
iftlig
a ra
ppor
ter.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om e
nerg
i, m
ater
ia, u
nive
rsu
ms
uppb
yggn
ad o
ch u
tvec
klin
g oc
h an
dra
fysi
kalis
ka s
amm
an
hang
och
vis
ar d
et g
enom
att
för
klar
a oc
h vi
sa p
å sa
mba
nd in
om
dess
a oc
h nå
got
gene
rellt
dra
g m
ed g
od a
nvän
dnin
g av
fysi
kens
be
grep
p, m
odel
ler
och
teor
ier.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 143
FY
FYSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
och
till
viss
del
und
erby
ggda
re
sone
man
g dä
r fö
rete
else
r i v
ar
dags
livet
och
sam
hälle
t kop
plas
ih
op m
ed k
raft
er, r
örel
ser,
häv
arm
ar, l
jus,
ljud
och
ele
ktri
cite
t oc
h vi
sar
då p
å en
kelt
iden
tifie
rba
ra fy
sika
liska
sam
band
. Ele
ven
anvä
nder
fysi
kalis
ka m
odel
ler
på
ett i
huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t fö
r at
t bes
kriv
a oc
h ge
exe
m
pel p
å pa
rtik
lar
och
strå
lnin
g.
Des
suto
m fö
r el
even
enk
la o
ch
till
viss
del
und
erby
ggda
res
one
man
g kr
ing
hur
män
nisk
a oc
h te
knik
påv
erka
r m
iljön
och
vis
ar
på n
ågra
åtg
ärde
r so
m k
an b
idra
ti
ll en
hål
lbar
utv
eckl
ing.
Ele
ven
kan
ge e
xem
pel p
å oc
h be
skri
va
någr
a ce
ntra
la n
atur
vete
nska
plig
a up
ptäc
kter
och
der
as b
etyd
else
fö
r m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
lade
och
rel
ativ
t vä
l und
erby
ggda
re
sone
man
g dä
r fö
rete
else
r i v
ar
dags
livet
och
sam
hälle
t kop
plas
ih
op m
ed k
raft
er, r
örel
ser,
hä
varm
ar, l
jus,
ljud
och
ele
ktri
cite
t oc
h vi
sar
då p
å fö
rhål
land
evis
ko
mpl
exa
fysi
kalis
ka s
amba
nd.
Ele
ven
anvä
nder
fysi
kalis
ka
mod
elle
r på
ett
rel
ativ
t vä
l fun
ger
ande
sät
t för
att
förk
lara
och
vi
sa p
å sa
mba
nd k
ring
par
tikl
ar
och
strå
lnin
g. D
essu
tom
för
elev
en u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
krin
g hu
r m
änni
skan
s an
vänd
ning
av
ener
gi o
ch n
atur
resu
rser
påv
erka
r m
iljön
och
vis
ar p
å fö
rdel
ar o
ch
begr
änsn
inga
r ho
s nå
gra
åtgä
rde
r so
m k
an b
idra
till
en h
ållb
ar
utve
cklin
g. E
leve
n ka
n fö
rkla
ra
och
visa
på
sam
band
mel
lan
någr
a ce
ntra
la n
atur
vete
nska
plig
a up
ptäc
kter
och
der
as b
etyd
else
fö
r m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g dä
r fö
rete
else
r i v
arda
gsliv
et o
ch
sam
hälle
t kop
plas
ihop
med
kra
fte
r, rö
rels
er, h
ävar
mar
, lju
s, lj
ud
och
elek
tric
itet
och
vis
ar d
å på
ko
mpl
exa
fysi
kalis
ka s
amba
nd.
Ele
ven
anvä
nder
fysi
kalis
ka m
ode
ller
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sät
t fö
r at
t för
klar
a oc
h ge
nera
liser
a kr
ing
part
ikla
r oc
h st
råln
ing.
D
essu
tom
för
elev
en v
älut
veck
la
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da r
eso
nem
ang
krin
g hu
r m
änni
ska
och
tekn
ik p
åver
kar
milj
ön o
ch v
isar
ur
olik
a pe
rspe
ktiv
på
förd
elar
oc
h be
grän
snin
gar
hos
någr
a åt
gärd
er s
om k
an b
idra
till
en
hållb
ar u
tvec
klin
g. E
leve
n ka
n fö
rkla
ra o
ch g
ener
alis
era
krin
g nå
gra
cent
rala
nat
urve
tens
kapl
iga
uppt
äckt
er o
ch d
eras
bet
ydel
se
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
144 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
KEMI
KE
3.11 KEMINaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
SyfteUndervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra.
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 145
KEMI
KE
Centralt innehåll
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Året runt i naturen• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Kropp och hälsa• Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
• Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Kraft och rörelse• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i
gungor och rutschbanor.
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Material och ämnen i vår omgivning• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna
utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
146 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
KE
KEMI
Berättelser om natur och naturvetenskap• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4–6
Kemin i naturen• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp
och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Luftens egenskaper och sammansättning.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som
hanteras och sedan återgår till naturen.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
• Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
Kemin och världsbilden• Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för
människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 147
KE
KEMI
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Kemins metoder och arbetssätt• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 7–9
Kemin i naturen• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pHvärde.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö och hälsosynpunkt.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället• Människans användning av energi och naturresurser lokalt och globalt samt vad
det innebär för en hållbar utveckling.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
148 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
KE
KEMI
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Kemin och världsbilden• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för
världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Kemins metoder och arbetssätt• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
• Separations och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 149
KE
KEMI
Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
150 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
KE
KEMI
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 151
KE
KEMI
resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan
152 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
KE
KEMI
bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala natur vetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållande vis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 153
KE
KEMI
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnads villkor.
154 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
KE
KEMI
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
en
ergi
, milj
ö, h
älsa
och
sam
hälle
ge
nom
att
stä
lla fr
ågor
och
fram
fö
ra o
ch b
emöt
a ås
ikte
r på
ett
sät
t so
m ti
ll vi
ss d
el fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na fr
amåt
. Ele
ven
kan
söka
nat
urve
tens
kapl
ig in
fo
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
enkl
a re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
an
vänd
barh
et. E
leve
n ka
n an
vän
da in
form
atio
nen
i dis
kuss
ione
r oc
h fö
r at
t ska
pa te
xter
och
and
ra
fram
stäl
lnin
gar
med
vis
s an
pass
ni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
un
ders
ökni
ngar
utif
rån
givn
a pl
aner
inga
r oc
h äv
en b
idra
till
att
fo
rmul
era
enkl
a fr
åges
tälln
inga
r oc
h pl
aner
inga
r so
m d
et g
år a
tt
arbe
ta s
yste
mat
iskt
utif
rån.
I
arbe
tet a
nvän
der
elev
en u
trus
tni
ng p
å et
t säk
ert o
ch i
huvu
dsak
fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n ka
n jä
mfö
ra s
ina
och
andr
as r
esul
tat
och
för
då e
nkla
res
onem
ang
om
likhe
ter
och
skill
nade
r oc
h va
d de
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
en
ergi
, milj
ö, h
älsa
och
sam
hälle
ge
nom
att
stä
lla fr
ågor
och
fram
fö
ra o
ch b
emöt
a ås
ikte
r på
ett
sät
t so
m fö
r sa
mta
len
och
disk
us
sion
erna
fram
åt. E
leve
n ka
n sö
ka
natu
rvet
ensk
aplig
info
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as a
nvä
ndba
rhet
. Ele
ven
kan
anvä
nda
info
rmat
ione
n i d
isku
ssio
ner
och
för
att s
kapa
text
er o
ch a
ndra
fr
amst
älln
inga
r m
ed r
elat
ivt
god
anpa
ssni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
un
ders
ökni
ngar
utif
rån
givn
a pl
ane
ring
ar o
ch ä
ven
form
uler
a en
kla
fråg
estä
llnin
gar
och
plan
erin
gar
som
det
eft
er n
ågon
bea
rbet
ning
gå
r at
t arb
eta
syst
emat
iskt
utif
rån.
I
arbe
tet a
nvän
der
elev
en u
trus
tni
ng p
å et
t säk
ert o
ch ä
ndam
åls
enlig
t sät
t. E
leve
n ka
n jä
mfö
ra
sina
och
and
ras
resu
ltat o
ch fö
r då
utv
eckl
ade
reso
nem
ang
om
likhe
ter
och
skill
nade
r oc
h va
d
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
enkl
a fr
ågor
som
rör
en
ergi
, milj
ö, h
älsa
och
sam
hälle
ge
nom
att
stä
lla fr
ågor
och
fram
fö
ra o
ch b
emöt
a ås
ikte
r på
ett
sät
t so
m fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
one
rna
fram
åt o
ch fö
rdju
par
elle
r br
edda
r de
m. E
leve
n ka
n sö
ka
natu
rvet
ensk
aplig
info
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as a
nvä
ndba
rhet
. Ele
ven
kan
anvä
nda
info
rmat
ione
n i d
isku
ssio
ner
och
för
att s
kapa
text
er o
ch a
ndra
fr
amst
älln
inga
r m
ed g
od a
npas
sni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
un
ders
ökni
ngar
utif
rån
givn
a pl
aner
inga
r oc
h äv
en fo
rmul
era
enkl
a fr
åges
tälln
inga
r oc
h pl
ane
ring
ar s
om d
et g
år a
tt a
rbet
a sy
stem
atis
kt u
tifrå
n. I
arb
etet
an
vänd
er e
leve
n ut
rust
ning
på
ett s
äker
t, än
dam
ålse
nlig
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
. Ele
ven
kan
jäm
föra
si
na o
ch a
ndra
s re
sulta
t och
för
då v
älut
veck
lade
res
onem
ang
om
likhe
ter
och
skill
nade
r oc
h va
d de
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 155
KEMI
KE
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
kan
bero
på
sam
t bid
rar
till
att g
e fö
rsla
g so
m k
an fö
rbät
tra
unde
rsö
knin
gen.
Des
suto
m g
ör e
leve
n en
kla
doku
men
tatio
ner
av s
ina
unde
rsök
ning
ar i
text
och
bild
.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nsk
aper
om
mat
erie
ns u
ppby
gg
nad
och
egen
skap
er o
ch a
ndra
ke
mis
ka s
amm
anha
ng o
ch v
isar
de
t gen
om a
tt g
e ex
empe
l på
och
besk
riva
des
sa m
ed v
iss
anvä
nd
ning
av
kem
ins
begr
epp.
Ele
ven
kan
även
föra
enk
la r
eson
eman
g om
upp
bygg
nad
och
egen
skap
er
hos
luft
och
vat
ten
och
rela
tera
de
tta
till
natu
rlig
a fö
rlop
p so
m
foto
synt
es o
ch fö
rbrä
nnin
g. I
en
kla
och
till
viss
del
und
er
bygg
da r
eson
eman
g om
mat
, br
änsl
en, k
emik
alie
r oc
h an
dra
prod
ukte
r ka
n el
even
rel
ater
a ti
ll nå
gra
kem
iska
sam
band
och
fr
ågor
om
hål
lbar
utv
eckl
ing.
D
essu
tom
kan
ele
ven
berä
tta
om
någr
a na
turv
eten
skap
liga
upp
täck
ter
och
dera
s be
tyde
lse
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
de k
an b
ero
på s
amt g
er fö
rsla
g so
m e
fter
någ
on b
earb
etni
ng
kan
förb
ättr
a un
ders
ökni
ngen
. D
essu
tom
gör
ele
ven
utve
ckla
de
doku
men
tatio
ner
av s
ina
unde
rsö
knin
gar
i tex
t och
bild
.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
mat
erie
ns u
ppby
ggna
d oc
h eg
en
skap
er o
ch a
ndra
kem
iska
sam
m
anha
ng o
ch v
isar
det
gen
om
att f
örkl
ara
och
visa
på
enkl
a sa
mba
nd in
om d
essa
med
rel
ati
vt g
od a
nvän
dnin
g av
kem
ins
begr
epp.
Ele
ven
kan
även
föra
ut
veck
lade
res
onem
ang
om u
pp
bygg
nad
och
egen
skap
er h
os lu
ft
och
vatt
en o
ch r
elat
era
dett
a ti
ll na
turl
iga
förl
opp
som
foto
synt
es
och
förb
ränn
ing.
I u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om m
at, b
räns
len,
ke
mik
alie
r oc
h an
dra
prod
ukte
r ka
n el
even
rel
ater
a ti
ll nå
gra
kem
iska
sam
band
och
fråg
or o
m
hållb
ar u
tvec
klin
g. D
essu
tom
ka
n el
even
ber
ätta
om
någ
ra n
atu
rvet
ensk
aplig
a up
ptäc
kter
och
de
ras
bety
dels
e fö
r m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
kan
bero
på
sam
t ger
förs
lag
som
ka
n fö
rbät
tra
unde
rsök
ning
en.
Des
suto
m g
ör e
leve
n vä
lutv
eck
lade
dok
umen
tatio
ner
av s
ina
unde
rsök
ning
ar i
text
och
bild
.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om m
ater
iens
upp
bygg
nad
och
egen
skap
er o
ch a
ndra
ke
mis
ka s
amm
anha
ng o
ch v
isar
det
ge
nom
att
förk
lara
och
vis
a på
en
kla
sam
band
inom
des
sa o
ch
någo
t ge
men
sam
t dr
ag m
ed g
od
anvä
ndni
ng a
v ke
min
s be
grep
p.
Ele
ven
kan
även
föra
väl
utve
ckla
de
res
onem
ang
om u
ppby
ggna
d oc
h eg
ensk
aper
hos
luft
och
vat
te
n oc
h re
late
ra d
etta
till
natu
rlig
a fö
rlop
p so
m fo
tosy
ntes
och
fö
rbrä
nnin
g. I
väl
utve
ckla
de o
ch
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
m
at, b
räns
len,
kem
ikal
ier
och
andr
a pr
oduk
ter
kan
elev
en r
ela
tera
till
någr
a ke
mis
ka s
amba
nd
och
fråg
or o
m h
ållb
ar u
tvec
klin
g.
Des
suto
m k
an e
leve
n be
rätt
a om
nå
gra
natu
rvet
ensk
aplig
a up
ptä
ckte
r oc
h de
ras
bety
dels
e fö
r m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
156 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
KE
KEMI
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
ven
kan
sam
tala
om
och
dis
er
a fr
ågor
som
rör
ene
rgi,
mil
häls
a oc
h sa
mhä
lle o
ch s
kilje
r fa
kta
från
vär
deri
ngar
och
m
uler
ar s
tälln
ings
taga
nden
d
enkl
a m
otiv
erin
gar
sam
t kr
iver
någ
ra tä
nkba
ra k
onse
ns
er. I
dis
kuss
ione
rna
stäl
ler
en fr
ågor
och
fram
för
och
öter
åsi
kter
och
arg
umen
t et
t sät
t som
till
vis
s de
l för
ku
ssio
nern
a fr
amåt
. Ele
ven
sök
a na
turv
eten
skap
lig in
m
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
lor
och
för
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss
und
erby
ggda
res
onem
ang
info
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
vä
rdig
het o
ch r
elev
ans.
Ele
ven
anv
ända
info
rmat
ione
n på
i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt
skus
sion
er o
ch fö
r at
t ska
pa
la te
xter
och
and
ra fr
amst
äll
gar
med
vis
s an
pass
ning
till
e oc
h m
ålgr
upp.
ven
kan
geno
mfö
ra u
nder
sök
gar
utifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
ä
ven
bidr
a ti
ll at
t fo
rmul
era
la fr
åges
tälln
inga
r oc
h pl
a
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
fråg
or s
om r
ör e
nerg
i, m
iljö,
häl
sa o
ch s
amhä
lle o
ch
skilj
er d
å fa
kta
från
vär
deri
ngar
oc
h fo
rmul
erar
stä
llnin
gs
taga
nden
med
utv
eckl
ade
mot
iver
inga
r sa
mt b
eskr
iver
nå
gra
tänk
bara
kon
sekv
ense
r. I
disk
ussi
oner
na s
tälle
r el
even
fr
ågor
och
fram
för
och
bem
öter
ås
ikte
r oc
h ar
gum
ent p
å et
t sät
t so
m fö
r di
skus
sion
erna
fram
åt.
Ele
ven
kan
söka
nat
urve
tens
kap
lig in
form
atio
n oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r oc
h fö
r ut
veck
lade
oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
oc
h kä
llorn
as tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
. Ele
ven
kan
anvä
nda
info
rmat
ione
n på
ett
rel
ativ
t vä
l fu
nger
ande
sät
t i d
isku
ssio
ner
och
för
att s
kapa
utv
eckl
ade
text
er o
ch a
ndra
fram
stäl
lnin
gar
med
rel
ativ
t go
d an
pass
ning
till
syft
e oc
h m
ålgr
upp.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra u
nder
sök
ning
ar u
tifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
oc
h äv
en fo
rmul
era
enkl
a fr
åge
stäl
lnin
gar
och
plan
erin
gar
som
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
di
skut
era
fråg
or s
om r
ör e
nerg
i, m
iljö,
häl
sa o
ch s
amhä
lle o
ch
skilj
er d
å fa
kta
från
vär
deri
ngar
oc
h fo
rmul
erar
stä
llnin
gsta
ga
nden
med
väl
utve
ckla
de
mot
iver
inga
r sa
mt b
eskr
iver
nå
gra
tänk
bara
kon
sekv
ense
r. I
disk
ussi
oner
na s
tälle
r el
even
fr
ågor
och
fram
för
och
bem
öter
ås
ikte
r oc
h ar
gum
ent p
å et
t sät
t so
m fö
r di
skus
sion
erna
fram
åt
och
förd
jupa
r el
ler
bred
dar
dem
. E
leve
n ka
n sö
ka n
atur
vete
nska
plig
info
rmat
ion
och
anvä
nder
då
olik
a kä
llor
och
för
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. E
leve
n ka
n an
vänd
a in
form
atio
nen
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t i d
isku
ssi
oner
och
för
att s
kapa
väl
ut
veck
lade
text
er o
ch a
ndra
fram
st
älln
inga
r m
ed g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
mål
grup
p.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra u
nder
sök
ning
ar u
tifr
ån g
ivna
pla
neri
ngar
oc
h äv
en fo
rmul
era
enkl
a fr
åge
stäl
lnin
gar
och
plan
erin
gar
som
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
Ele
kut
jö,
då
for
me
bes
kve
elev
bem
på
dis
kan
for
käl
del
om tro
kan
ett
i di
enk
nin
syft
Ele
nin
och
enk
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 157
KE
KEMI
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
neri
ngar
som
det
går
att
arb
eta
syst
emat
iskt
uti
från
. I u
nder
sök
ning
arna
anv
ände
r el
even
utr
ust
ning
på
ett s
äker
t och
i hu
vuds
ak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
jäm
föra
res
ulta
ten
med
fråg
est
älln
inga
rna
och
drar
då
enkl
a sl
utsa
tser
med
vis
s ko
pplin
g ti
ll ke
mis
ka m
odel
ler
och
teor
ier.
Ele
ven
för
enkl
a re
sone
man
g kr
ing
resu
ltate
ns r
imlig
het o
ch
bidr
ar t
ill a
tt g
e fö
rsla
g på
hur
un
ders
ökni
ngar
na k
an fö
rbät
tra
s. D
essu
tom
gör
ele
ven
enkl
a do
kum
enta
tion
er a
v un
ders
ök
ning
arna
med
tabe
ller,
diag
ram
, bi
lder
och
skr
iftlig
a ra
ppor
ter.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nsk
aper
om
mat
erie
ns u
ppby
gg
nad,
ofö
rstö
rbar
het o
ch o
mva
nd
linga
r oc
h an
dra
kem
iska
sam
m
anha
ng o
ch v
isar
det
gen
om a
tt
ge e
xem
pel p
å oc
h be
skri
va d
essa
m
ed v
iss
anvä
ndni
ng a
v ke
min
s be
grep
p, m
odel
ler
och
teor
ier.
Ele
ven
kan
föra
enk
la t
ill v
iss
det e
fter
någ
on b
earb
etni
ng g
år
att a
rbet
a sy
stem
atis
kt u
tifr
ån. I
un
ders
ökni
ngar
na a
nvän
der
elev
en
utr
ustn
ing
på e
tt s
äker
t och
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n jä
mfö
ra r
esul
tate
n m
ed fr
åges
täll
ning
arna
och
dra
r då
utv
eckl
ade
slut
sats
er m
ed r
elat
ivt
god
kopp
lin
g ti
ll ke
mis
ka m
odel
ler
och
teor
ier.
Ele
ven
för
utve
ckla
de
reso
nem
ang
krin
g re
sulta
tens
ri
mlig
het o
ch g
er fö
rsla
g på
hur
un
ders
ökni
ngar
na k
an fö
rbät
tras
. D
essu
tom
gör
ele
ven
utve
ckla
de
doku
men
tati
oner
av
unde
rsök
ni
ngar
na m
ed ta
belle
r, di
agra
m,
bild
er o
ch s
krift
liga
rapp
orte
r.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
mat
erie
ns u
ppby
ggna
d, o
för
stör
barh
et o
ch o
mva
ndlin
gar
och
andr
a ke
mis
ka s
amm
an
hang
och
vis
ar d
et g
enom
att
fö
rkla
ra o
ch v
isa
på s
amba
nd
inom
des
sa m
ed r
elat
ivt
god
anvä
ndni
ng a
v ke
min
s be
grep
p,
mod
elle
r oc
h te
orie
r. E
leve
n ka
n
det g
år a
tt a
rbet
a sy
stem
atis
kt
utifr
ån. I
und
ersö
knin
garn
a an
vänd
er e
leve
n ut
rust
ning
på
ett s
äker
t, än
dam
ålse
nlig
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
. Ele
ven
kan
jäm
föra
re
sulta
ten
med
fråg
estä
llnin
gar
na o
ch d
rar
då v
älut
veck
lade
sl
ut sa
tser
med
god
kop
plin
g ti
ll ke
mis
ka m
odel
ler
och
teor
ier.
Ele
ven
för
välu
tvec
klad
e re
sone
m
ang
krin
g re
sulta
tens
rim
lighe
t i r
elat
ion
till
möj
liga
felk
ällo
r oc
h ge
r fö
rsla
g på
hur
und
ersö
kni
ngar
na k
an fö
rbät
tras
och
vis
ar
på n
ya t
änkb
ara
fråg
estä
llnin
gar
att
unde
rsök
a. D
essu
tom
gör
el
even
väl
utve
ckla
de d
okum
en
tati
oner
av
unde
rsök
ning
arna
m
ed ta
belle
r, di
agra
m, b
ilder
och
sk
rift
liga
rapp
orte
r.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om m
ater
iens
upp
bygg
nad,
of
örst
örba
rhet
och
om
vand
linga
r oc
h an
dra
kem
iska
sam
man
hang
oc
h vi
sar
det g
enom
att
förk
lara
oc
h vi
sa p
å sa
mba
nd in
om d
essa
oc
h nå
got
gene
rellt
dra
g m
ed
god
anvä
ndni
ng a
v ke
min
s be
grep
p, m
odel
ler
och
teor
ier.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
158 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
KE
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
del u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
kem
iska
pro
cess
er i
leva
nde
orga
nism
er, m
ark,
luft
och
vat
ten
och
visa
r då
på
enke
lt id
enti
fier
bara
kem
iska
sam
band
i na
ture
n.
Ele
ven
unde
rsök
er h
ur n
ågra
ke
mik
alie
r oc
h ke
mis
ka p
roce
sser
an
vänd
s i v
arda
gen
och
sam
hälle
t oc
h be
skri
ver
då e
nkel
t id
enti
fie
rbar
a ke
mis
ka s
amba
nd o
ch
ger
exem
pel p
å en
ergi
omva
nd
linga
r oc
h m
ater
iens
kre
tslo
pp.
Des
suto
m fö
r el
even
enk
la o
ch
till
viss
del
und
erby
ggda
res
one
man
g kr
ing
hur
män
nisk
ans
an
vänd
ning
av
ener
gi o
ch n
atur
re
surs
er p
åver
kar
milj
ön o
ch v
isar
på
någ
ra å
tgär
der
som
kan
bid
ra
till
en h
ållb
ar u
tvec
klin
g. E
leve
n ka
n be
skri
va o
ch g
e ex
empe
l på
någr
a ce
ntra
la n
atur
vete
nska
plig
a up
ptäc
kter
och
der
as b
etyd
else
fö
r m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
ke
mis
ka p
roce
sser
i le
vand
e or
ga
nism
er, m
ark,
luft
och
vat
ten
och
visa
r då
på
förh
ålla
ndev
is k
om
plex
a ke
mis
ka s
amba
nd i
natu
re
n. E
leve
n un
ders
öker
hur
någ
ra
kem
ikal
ier
och
kem
iska
pro
cess
er
anvä
nds
i var
dage
n oc
h sa
mhä
llet
och
besk
rive
r då
förh
ålla
ndev
is
kom
plex
a ke
mis
ka s
amba
nd o
ch
förk
lara
r oc
h vi
sar
på s
amba
nd
mel
lan
ener
giom
vand
linga
r oc
h m
ater
iens
kre
tslo
pp. D
essu
tom
fö
r el
even
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
krin
g hu
r m
änni
skan
s an
vänd
ni
ng a
v en
ergi
och
nat
urre
surs
er
påve
rkar
milj
ön o
ch v
isar
på
förd
elar
och
beg
räns
ning
ar h
os
någr
a åt
gärd
er s
om k
an b
idra
till
en h
ållb
ar u
tvec
klin
g. E
leve
n ka
n fö
rkla
ra o
ch v
isa
på s
amba
nd
mel
lan
någr
a ce
ntra
la n
atur
ve
tens
kapl
iga
uppt
äckt
er o
ch
dera
s be
tyde
lse
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
kem
iska
pro
cess
er i
leva
nde
orga
nism
er, m
ark,
luft
och
vat
ten
och
visa
r då
på
kom
plex
a ke
m
iska
sam
band
i na
ture
n. E
leve
n un
ders
öker
hur
någ
ra k
emik
alie
r oc
h ke
mis
ka p
roce
sser
anv
änds
i v
arda
gen
och
sam
hälle
t och
be
skri
ver
då k
ompl
exa
kem
iska
sa
mba
nd o
ch fö
rkla
rar
och
ge
nera
liser
ar k
ring
ene
rgio
mva
nd
linga
r oc
h m
ater
iens
kre
tslo
pp.
Des
suto
m fö
r el
even
väl
ut
veck
lade
och
väl
und
erby
ggda
re
sone
man
g kr
ing
hur
män
nis
kans
anv
ändn
ing
av e
nerg
i och
na
turr
esur
ser
påve
rkar
milj
ön
och
visa
r ur
olik
a pe
rspe
ktiv
på
förd
elar
och
beg
räns
ning
ar h
os
någr
a åt
gärd
er s
om k
an b
idra
till
en h
ållb
ar u
tvec
klin
g. E
leve
n ka
n fö
rkla
ra o
ch g
ener
alis
era
krin
g nå
gra
cent
rala
nat
urve
tens
kapl
iga
uppt
äckt
er o
ch d
eras
bet
ydel
se
för
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
KEMI
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 159
GEOGRAFI
GE
Samhällsorienterande ämnen
3.12 GEOGRAFIFörutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.
SyfteUndervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla.
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
160 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
GEOGRAFI
GE
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Centralt innehåll
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel
skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark,
vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge
på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 161
GE
GEOGRAFI
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4–6
Livsmiljöer • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande
och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
162 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
GE
GEOGRAFI
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt
huvuddragen för övriga Norden.
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
• Fältstudier för att undersöka natur och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar
utveckling.
• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 7–9
Livsmiljöer• Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar
människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringar na kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner
och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topo grafiska och olika tematiska kartor.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 163
GE
GEOGRAFI
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka
och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol och vindenergi och alternativa drivmedel.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner, och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.
164 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
GE
GEOGRAFI
Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om natur och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur och kultur landskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geo grafiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 165
GE
GEOGRAFI
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven har goda kunskaper om natur och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om natur och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
166 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
GE
GEOGRAFI
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 167
GE
GEOGRAFI
underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fält studier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
168 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
GE
GEOGRAFI
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om n
atur
oc
h ku
lturl
and
skap
och
vis
ar d
et g
enom
att
föra
vä
lutv
eckl
ade
och
väl u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om p
roce
sser
so
m fo
rmar
och
förä
ndra
r jo
rd
ytan
, sam
t vilk
a ko
nsek
vens
er
det k
an få
för
män
nisk
or o
ch
natu
r. I
reso
nem
ange
n be
skri
ver
elev
en k
ompl
exa
sam
band
mel
la
n na
tur
och
kul
turl
ands
kap,
na
tur r
esur
ser
och
hur
befo
lk
ning
en ä
r fö
rdel
ad. E
leve
n ka
n äv
en a
nvän
da g
eogr
afisk
a be
gr
epp
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sät
t.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a om
värl
de
n oc
h an
vänd
er d
å ka
rtor
oc
h an
dra
geog
rafis
ka k
ällo
r, m
etod
er o
ch te
knik
er p
å et
t vä
l fun
gera
nde
sätt
, sam
t för
vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om
olik
a kä
llors
anv
ändb
arhe
t. V
id
fälts
tudi
er a
nvän
der
elev
en k
arto
r oc
h en
kla
geog
rafis
ka v
erkt
yg p
å et
t änd
amål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt. E
leve
n ha
r m
ycke
t go
da
kuns
kape
r om
Sve
rige
s, N
orde
ns
och
Eur
opas
nam
ngeo
grafi
och
ar g
rund
lägg
ande
er
om
nat
ur
och
kultu
r o
ch v
isar
det
gen
om a
tt
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
es
onem
ang
om p
roce
sser
ar
och
förä
ndra
r jo
rd
t vilk
a ko
nsek
vens
er d
et
r m
änni
skor
och
nat
ur.
ange
n be
skri
ver
elev
en
band
mel
lan
natu
r
urla
ndsk
ap, n
atur
resu
rser
be
folk
ning
en ä
r fö
rde
en k
an ä
ven
anvä
nda
ka b
egre
pp p
å et
t i
k fu
nger
ande
sät
t.
an u
nder
söka
om
värl
den
nder
då
kart
or o
ch
ogra
fiska
käl
lor,
met
oder
ik
er p
å et
t i h
uvud
sak
de s
ätt,
sam
t för
enk
la
ang
om o
lika
källo
rs
arhe
t. V
id fä
ltstu
dier
r
elev
en k
arto
r oc
h og
rafis
ka v
erkt
yg p
å et
t ak
fung
eran
de s
ätt.
ar g
rund
lägg
ande
kun
m
Sve
rige
s, N
orde
ns o
ch
nam
ngeo
grafi
och
vis
ar
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
natu
r o
ch k
ultu
rlan
dska
p oc
h vi
sar
det g
enom
att
föra
utv
eck
lade
och
rel
ativ
t vä
l und
erby
ggda
re
sone
man
g om
pro
cess
er s
om
form
ar o
ch fö
ränd
rar
jord
ytan
, sa
mt v
ilka
kons
ekve
nser
det
kan
få
för
män
nisk
or o
ch n
atur
. I
reso
nem
ange
n be
skri
ver
elev
en
förh
ålla
ndev
is k
ompl
exa
sam
ba
nd m
ella
n na
tur
och
kul
tur
land
skap
, nat
urre
surs
er o
ch h
ur
befo
lkni
ngen
är
förd
elad
. Ele
ven
kan
även
anv
ända
geo
grafi
ska
begr
epp
på e
tt r
elat
ivt
väl f
unge
ra
nde
sätt
.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a om
värl
den
och
anvä
nder
då
kart
or o
ch a
ndr
a ge
ogra
fiska
käl
lor,
met
oder
oc
h te
knik
er p
å et
t rel
ativ
t vä
l fu
nger
ande
sät
t, sa
mt f
ör u
tvec
kla
de r
eson
eman
g om
olik
a kä
llors
an
vänd
barh
et. V
id fä
ltstu
dier
an
vänd
er e
leve
n ka
rtor
och
enk
la
geog
rafis
ka v
erkt
yg p
å et
t rel
ativ
t än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ha
r go
da k
unsk
aper
om
Sve
rige
s,
Nor
dens
och
Eur
opas
nam
ngeo
gr
afi o
ch v
isar
det
gen
om a
tt m
ed
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
Bet
yget
Ele
ven
hku
nska
pla
ndsk
apfö
ra e
nkby
ggda
rso
m fo
rmyt
an, s
amka
n få
föI
reso
nem
enkl
a sa
moc
h ku
ltoc
h hu
r la
d. E
lev
geo g
rafis
huvu
dsa
Ele
ven
koc
h an
vä an
dra
geoc
h te
knfu
nger
anre
sone
man
vänd
ban
vänd
een
kla
gei h
uvud
sE
leve
n h
skap
er o
Eur
opas
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 169
GE
GEOGRAFI
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
det g
enom
att
med
vis
s sä
kerh
et
besk
riva
läge
n på
och
sto
rlek
sre
lati
oner
mel
lan
olik
a ge
ogra
fiska
ob
jekt
.
Ele
ven
kan
reso
nera
kri
ng fr
ågor
so
m r
ör h
ållb
ar u
tvec
klin
g oc
h ge
r då
enk
la o
ch t
ill v
iss
del
unde
rbyg
gda
förs
lag
på m
iljö
etis
ka v
al o
ch p
rior
iter
inga
r i
vard
agen
. Des
suto
m fö
r el
even
re
sone
man
g om
ors
aker
till
och
kons
ekve
nser
av
ojäm
lika
lev
nads
villk
or i
värl
den
och
ger
då
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
förs
lag
på h
ur m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor
kan
förb
ättr
as.
rela
tivt
god
säk
erhe
t bes
kriv
a lä
gen
på o
ch s
torl
eksr
elat
ione
r m
ella
n ol
ika
geog
rafis
ka o
bjek
t.
Ele
ven
kan
reso
nera
kri
ng fr
ågor
so
m r
ör h
ållb
ar u
tvec
klin
g oc
h ge
r då
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
vä
l und
erby
ggda
förs
lag
på
milj
öeti
ska
val o
ch p
rior
iter
inga
r i v
arda
gen.
Des
suto
m fö
r el
even
re
sone
man
g om
ors
aker
till
och
kons
ekve
nser
av
ojäm
lika
levn
adsv
illko
r i v
ärld
en o
ch
ger
då u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt
väl u
nder
bygg
da fö
rsla
g på
hur
m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor
kan
förb
ättr
as.
visa
r de
t gen
om a
tt m
ed g
od
säke
rhet
bes
kriv
a lä
gen
på o
ch
stor
leks
rela
tion
er m
ella
n ol
ika
geog
rafis
ka o
bjek
t.
Ele
ven
kan
reso
nera
kri
ng fr
ågor
so
m r
ör h
ållb
ar u
tvec
klin
g oc
h ge
r då
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl
unde
rbyg
gda
förs
lag
på m
iljö
etis
ka v
al o
ch p
rior
iter
inga
r i
vard
agen
. Des
suto
m fö
r el
even
re
sone
man
g om
ors
aker
till
och
kons
ekve
nser
av
ojäm
lika
levn
adsv
illko
r i v
ärld
en o
ch
ger
då v
älut
veck
lade
och
väl
un
derb
yggd
a fö
rsla
g på
hur
m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor
kan
förb
ättr
as.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
170 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
GE
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om s
amsp
elet
mel
lan
män
nisk
a, s
amhä
lle o
ch n
atur
, oc
h vi
sar
det g
enom
att
föra
enk
la
och
till
vis
s de
l und
erby
ggda
re
sone
man
g om
ors
aker
till
och
kons
ekve
nser
av
befo
lkni
ngsf
ör
deln
ing,
mig
rati
on, k
limat
, veg
eta
tion
och
klim
atfö
ränd
ring
ar
i olik
a de
lar
av v
ärld
en. E
leve
n ka
n äv
en a
nvän
da g
eogr
afisk
a be
grep
p på
ett
i hu
vuds
ak fu
nge
rand
e sä
tt. E
leve
n ka
n un
ders
öka
var
olik
a va
ror
och
tjäns
ter
pro
duce
ras
och
kons
umer
as, o
ch
besk
rive
r då
enk
la g
eogr
afisk
a m
önst
er a
v ha
ndel
och
kom
m
unik
atio
n sa
mt f
ör e
nkla
och
ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da r
eson
em
ang
om h
ur d
essa
mön
ster
ser
ut
och
hur
de
har
förä
ndra
ts ö
ver
tid
sam
t ors
aker
till
och
kons
ekv
ense
r av
det
ta. E
leve
n fö
r en
kla
och
till
viss
del
und
erby
ggda
re
sone
man
g om
klim
atfö
ränd
ri
ngar
och
olik
a fö
rkla
ring
ar ti
ll de
ssa
sam
t der
as k
onse
kven
ser
för
män
nisk
a, s
amhä
lle o
ch m
iljö
i olik
a de
lar
av v
ärld
en.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
sam
spel
et m
ella
n m
änni
ska,
sa
mhä
lle o
ch n
atur
, och
vis
ar
det g
enom
att
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
re
sone
man
g om
ors
aker
till
och
kons
ekve
nser
av
befo
lkni
ngsf
ör
deln
ing,
mig
rati
on, k
limat
, veg
eta
tion
och
klim
atfö
ränd
ring
ar
i olik
a de
lar
av v
ärld
en. E
leve
n ka
n äv
en a
nvän
da g
eogr
afisk
a be
grep
p på
ett
rel
ativ
t vä
l fun
ge
rand
e sä
tt. E
leve
n ka
n un
der
söka
var
olik
a va
ror
och
tjäns
ter
prod
ucer
as o
ch k
onsu
mer
as,
och
besk
rive
r då
förh
ålla
ndev
is
kom
plex
a ge
ogra
fiska
mön
ster
av
han
del o
ch k
omm
unik
atio
n sa
mt f
ör u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
hu
r de
ssa
mön
ster
ser
ut o
ch h
ur
de h
ar fö
ränd
rats
öve
r ti
d sa
mt
orsa
ker
till
och
kons
ekve
nser
av
dett
a. E
leve
n fö
r ut
veck
lade
och
re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da r
eson
em
ang
om k
limat
förä
ndri
ngar
och
ol
ika
förk
lari
ngar
till
dess
a sa
mt
dera
s ko
nsek
vens
er fö
r m
änni
ska,
sa
mhä
lle o
ch m
iljö
i olik
a de
lar
av v
ärld
en.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
sk
aper
om
sam
spel
et m
ella
n m
änni
ska,
sam
hälle
och
nat
ur,
och
visa
r de
t gen
om a
tt fö
ra v
äl
utve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om o
rsak
er ti
ll oc
h ko
nsek
vens
er a
v be
folk
ning
sför
de
lnin
g, m
igra
tion
, klim
at, v
ege
tati
on o
ch k
limat
förä
ndri
ngar
i ol
ika
dela
r av
vär
lden
. Ele
ven
kan
även
anv
ända
geo
grafi
ska
be
grep
p på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a va
r ol
ika
varo
r oc
h tjä
nste
r pr
oduc
eras
och
ko
nsum
eras
, och
bes
kriv
er d
å ko
mpl
exa
geog
rafis
ka m
önst
er
av h
ande
l och
kom
mun
ikat
ion
sam
t för
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
hur
dess
a m
önst
er s
er u
t och
hur
de
har
förä
ndra
ts ö
ver
tid
sam
t or
sake
r ti
ll oc
h ko
nsek
vens
er a
v de
tta.
Ele
ven
för
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om k
limat
förä
ndri
ngar
och
olik
a fö
rkla
ring
ar ti
ll de
ssa
sam
t der
as
kons
ekve
nser
för
män
nisk
a,
sam
hälle
och
milj
ö i o
lika
dela
r av
vär
lden
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
GEOGRAFI
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 171
GEOGRAFI
GE
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
unde
rsök
a om
värl
de
n oc
h an
vänd
er d
å ka
rtor
och
an
dra
geog
rafis
ka k
ällo
r, te
orie
r, m
etod
er o
ch te
knik
er p
å et
t i
huvu
dsak
fung
eran
de s
ätt,
sam
t fö
r en
kla
och
till
viss
del
und
er
bygg
da r
eson
eman
g om
olik
a kä
llors
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s.
Vid
fälts
tudi
er a
nvän
der
elev
en
kart
or o
ch a
ndra
ver
ktyg
på
ett i
hu
vuds
ak fu
nger
ande
sät
t. E
lev
en h
ar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er
om v
ärld
sdel
arna
s na
mng
eogr
afi
och
visa
r de
t gen
om a
tt m
ed v
iss
säke
rhet
bes
kriv
a lä
gen
på o
ch
stor
leks
rela
tion
er m
ella
n ol
ika
geog
rafis
ka o
bjek
t.
Ele
ven
kan
reso
nera
om
olik
a ek
olog
iska
, eko
nom
iska
och
so
cial
a hå
llbar
hets
fråg
or o
ch
redo
gör
då fö
r en
kla
och
till
viss
del
und
erby
ggda
förs
lag
på
lösn
inga
r dä
r nå
gra
kons
ekve
nser
fö
r m
änni
ska,
sam
hälle
och
nat
ur
vägs
in.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a om
värl
de
n oc
h an
vänd
er d
å ka
rtor
och
an
dra
geog
rafis
ka k
ällo
r, te
orie
r, m
etod
er o
ch te
knik
er p
å et
t re
lati
vt v
äl fu
nger
ande
sät
t, sa
mt
för
utve
ckla
de o
ch r
elat
ivt
väl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
olik
a kä
llors
trov
ärdi
ghet
och
re
leva
ns. V
id fä
ltstu
dier
anv
ände
r el
even
kar
tor
och
andr
a ve
rkty
g på
ett
rel
ativ
t än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ha
r go
da k
unsk
aper
om
vär
ldsd
elar
nas
nam
ngeo
grafi
oc
h vi
sar
det g
enom
att
med
re
lati
vt g
od s
äker
het b
eskr
iva
läge
n på
och
sto
rlek
srel
atio
ner
mel
lan
olik
a ge
ogra
fiska
obj
ekt.
Ele
ven
kan
reso
nera
om
olik
a ek
olog
iska
, eko
nom
iska
och
so
cial
a hå
llbar
hets
fråg
or o
ch
redo
gör
då fö
r ut
veck
lade
och
re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da fö
rsla
g på
lösn
inga
r dä
r nå
gra
kons
ekv
ense
r fö
r m
änni
ska,
sam
hälle
oc
h na
tur
vägs
in.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a om
värl
de
n oc
h an
vänd
er d
å ka
rtor
och
an
dra
geog
rafis
ka k
ällo
r, te
orie
r, m
etod
er o
ch te
knik
er p
å et
t väl
fu
nger
ande
sät
t, sa
mt f
ör v
älut
ve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om o
lika
källo
rs
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. V
id
fälts
tudi
er a
nvän
der
elev
en k
arto
r oc
h an
dra
verk
tyg
på e
tt ä
nda
mål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
sk
aper
om
vär
ldsd
elar
nas
nam
nge
ogra
fi oc
h vi
sar
det g
enom
att
m
ed g
od s
äker
het b
eskr
iva
läge
n på
och
sto
rlek
srel
atio
ner
mel
lan
olik
a ge
ogra
fiska
obj
ekt.
Ele
ven
kan
reso
nera
om
olik
a ek
olog
iska
, eko
nom
iska
och
so
cial
a hå
llbar
hets
fråg
or o
ch
redo
gör
då fö
r vä
lutv
eckl
ade
och
väl u
nder
bygg
da fö
rsla
g på
lö
snin
gar
där
någr
a ko
nsek
vens
er
för
män
nisk
a, s
amhä
lle o
ch n
atur
vä
gs in
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
172 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HISTORIA
HI
3.13 HISTORIAMänniskans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
SyfteUndervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska be rättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 173
HISTORIA
HI
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel
skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark,
vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge
på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
174 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HI
HISTORIA
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4–6
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 175
HI
HISTORIA
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av
handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form
av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Hur historia används och historiska begrepp• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500talet, 1600talet och 1700talet kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
176 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HI
HISTORIA
Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 7–9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700talet,
till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till
exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 177
HI
HISTORIA
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Hur historia används och historiska begrepp• Exempel på hur 1800 och 1900talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner,
namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner, och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.
Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även
178 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HI
HISTORIA
beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 179
HI
HISTORIA
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
180 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HI
HISTORIA
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl under byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 181
HI
HISTORIA
föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konse kvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
182 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HI
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om h
isto
risk
a fö
rhål
land
en,
skee
nden
och
ges
talte
r un
der
olik
a ti
dspe
riod
er. E
leve
n vi
sar
det g
enom
att
föra
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
ors
aker
till
och
kons
ekve
nser
av
sam
hälls
förä
ndri
ngar
och
m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor
och
hand
linga
r. E
leve
n ka
n un
der
söka
utv
eckl
ings
linje
r in
om
kultu
rmöt
en, m
igra
tion
, pol
itik
oc
h le
vnad
svill
kor
och
besk
rive
r då
kom
plex
a sa
mba
nd m
ella
n ol
ika
tids
peri
oder
. Ele
ven
visa
r oc
kså
hur
någo
n av
utv
eckl
ings
lin
jern
a ha
r på
verk
at v
år s
amti
d,
och
mot
iver
ar s
itt r
eson
eman
g m
ed v
älut
veck
lade
och
väl
un
derb
yggd
a hä
nvis
ning
ar ti
ll de
t fö
rflut
na. E
leve
n ka
n an
vänd
a hi
stor
iskt
käl
lmat
eria
l för
att
dra
en
kla
slut
sats
er o
m m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor,
och
för
då v
älut
ve
ckla
de r
eson
eman
g om
käl
lor
nas
anvä
ndba
rhet
.
Ele
ven
kan
tolk
a oc
h vi
sa p
å sp
år
av h
isto
rien
i vå
r ti
d oc
h fö
ra
välu
tvec
klad
e oc
h ny
anse
rade
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om h
isto
risk
a fö
rhål
la
nden
, ske
ende
n oc
h ge
stal
ter
unde
r ol
ika
tids
peri
oder
. Ele
ven
visa
r de
t gen
om a
tt fö
ra e
nkla
oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om o
rsak
er ti
ll oc
h ko
nsek
vens
er a
v sa
mhä
llsfö
ränd
ri
ngar
och
män
nisk
ors
levn
ads
villk
or o
ch h
andl
inga
r. E
leve
n ka
n un
ders
öka
utve
cklin
gslin
jer
inom
kul
turm
öten
, mig
rati
on,
polit
ik o
ch le
vnad
svill
kor
och
be
skri
ver
då e
nkla
sam
band
mel
lan
olik
a ti
dspe
riod
er. E
leve
n vi
sar
ocks
å hu
r nå
gon
av u
tvec
klin
gs
linje
rna
har
påve
rkat
vår
sam
tid,
oc
h m
otiv
erar
sit
t res
onem
ang
med
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nde
rbyg
gda
hänv
isni
ngar
till
det
förfl
utna
. Ele
ven
kan
anvä
nda
hist
oris
kt k
ällm
ater
ial f
ör a
tt d
ra
enkl
a sl
utsa
tser
om
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r, oc
h fö
r då
enk
la
reso
nem
ang
om k
ällo
rnas
an
vänd
barh
et.
Ele
ven
kan
tolk
a oc
h vi
sa p
å sp
år
av h
isto
rien
i vå
r ti
d oc
h fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
var
för
det
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
hist
oris
ka fö
rhål
land
en, s
keen
den
och
gest
alte
r un
der
olik
a ti
dspe
ri
oder
. Ele
ven
visa
r de
t gen
om
att f
öra
utve
ckla
de o
ch r
elat
ivt
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
ors
aker
till
och
kons
ekve
nser
av
sam
hälls
förä
ndri
ngar
och
m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor
och
hand
linga
r. E
leve
n ka
n un
der
söka
utv
eckl
ings
linje
r in
om
kultu
rmöt
en, m
igra
tion
, pol
itik
oc
h le
vnad
svill
kor
och
besk
rive
r då
förh
ålla
ndev
is k
ompl
exa
sam
ba
nd m
ella
n ol
ika
tids
peri
oder
. E
leve
n vi
sar
ocks
å hu
r nå
gon
av
utve
cklin
gslin
jern
a ha
r på
verk
at
vår
sam
tid,
och
mot
iver
ar s
itt
reso
nem
ang
med
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
hän
vis
ning
ar ti
ll de
t för
flutn
a. E
leve
n ka
n an
vänd
a hi
stor
iskt
käl
lmat
eri
al fö
r at
t dra
enk
la s
luts
atse
r om
m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor,
och
för
då u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
käl
lorn
as a
nvän
dbar
het.
Ele
ven
kan
tolk
a oc
h vi
sa p
å sp
år
av h
isto
rien
i vå
r ti
d oc
h fö
ra u
tve
ckla
de r
eson
eman
g om
var
för
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
HISTORIA
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 183
HI
HISTORIA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
finns
likh
eter
och
ski
llnad
er i
olik
a fr
amst
älln
inga
r av
his
tori
ska
hän
dels
er, p
erso
ner
och
tids
pe
riod
er. I
stu
dier
av
hist
oris
ka
förh
ålla
nden
, ske
ende
n oc
h ge
st
alte
r så
väl s
om v
id a
nvän
dnin
g av
käl
lor
och
i res
onem
ang
om
hur
hist
oria
anv
änds
kan
ele
ven
anvä
nda
hist
oris
ka b
egre
pp p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt.
det fi
nns
likhe
ter
och
skill
nade
r i
olik
a fr
amst
älln
inga
r av
his
tori
ska
hän
dels
er, p
erso
ner
och
tids
pe
riod
er. I
stu
dier
av
hist
oris
ka
förh
ålla
nden
, ske
ende
n oc
h ge
st
alte
r så
väl s
om v
id a
nvän
dnin
g av
käl
lor
och
i res
onem
ang
om
hur
hist
oria
anv
änds
kan
ele
ven
anvä
nda
hist
oris
ka b
egre
pp p
å et
t re
lati
vt v
äl fu
nger
ande
sät
t.
reso
nem
ang
om v
arfö
r de
t finn
s lik
hete
r oc
h sk
illna
der
i olik
a fr
amst
älln
inga
r av
his
tori
ska
hän
dels
er, p
erso
ner
och
tids
peri
oder
. I
stud
ier
av h
isto
risk
a fö
rhål
lan
den,
ske
ende
n oc
h ge
stal
ter
såvä
l so
m v
id a
nvän
dnin
g av
käl
lor
och
i res
onem
ang
om h
ur h
isto
ri
a an
vänd
s ka
n el
even
anv
ända
hi
stor
iska
beg
repp
på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
184 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
HI
HISTORIA
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
or
sake
r ti
ll oc
h ko
nsek
vens
er a
v sa
mhä
llsfö
ränd
ring
ar o
ch m
än
nisk
ors
levn
adsv
illko
r oc
h ha
nd
linga
r, sa
mt o
m F
örin
tels
en o
ch
andr
a fo
lkm
ord.
Des
suto
m fö
rkl
arar
ele
ven
hur
män
nisk
ors
vill
kor
och
värd
erin
gar
kan
påve
rkas
av
den
tid
de le
ver
i. E
leve
n ka
n un
ders
öka
någr
a ut
veck
lings
linje
r in
om k
ultu
rmöt
en, m
igra
tion
, po
litik
och
levn
adsv
illko
r oc
h be
skri
ver
då fö
rhål
land
evis
kom
pl
exa
sam
band
mel
lan
olik
a ti
ds
peri
oder
. Ele
ven
ange
r oc
kså
nå
gon
tänk
bar
fort
sätt
ning
på
dess
a ut
veck
lings
linje
r oc
h m
otiv
erar
si
tt r
eson
eman
g m
ed u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
hänv
isni
ngar
till
det f
örflu
tna
och
nuet
.
Ele
ven
kan
anvä
nda
hist
oris
kt
källm
ater
ial f
ör a
tt d
ra u
tvec
kla
de o
ch r
elat
ivt
väl u
nder
bygg
da
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
ors
aker
till
och
kons
ekve
nser
av
sam
hälls
förä
ndri
ngar
och
m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor
och
hand
linga
r, sa
mt o
m F
ör in
tels
en
och
andr
a fo
lkm
ord.
Des
suto
m
förk
lara
r el
even
hur
män
nisk
ors
villk
or o
ch v
ärde
ring
ar k
an
påve
rkas
av
den
tid
de le
ver
i. E
leve
n ka
n un
ders
öka
någr
a ut
veck
lings
linje
r in
om k
ultu
rm
öten
, mig
rati
on, p
olit
ik o
ch
levn
adsv
illko
r oc
h be
skri
ver
då
kom
plex
a sa
mba
nd m
ella
n ol
ika
tids
peri
oder
. Ele
ven
ange
r oc
kså
någo
n tä
nkba
r fo
rtsä
ttni
ng p
å de
ssa
utve
cklin
gslin
jer
och
mot
ive
rar
sitt
res
onem
ang
med
väl
ut
veck
lade
och
väl
und
erby
ggda
hä
nvis
ning
ar ti
ll de
t för
flutn
a oc
h nu
et.
Ele
ven
kan
anvä
nda
hist
oris
kt
källm
ater
ial f
ör a
tt d
ra v
älut
veck
la
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da s
lut
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om h
isto
risk
a fö
rhål
la
nden
, ske
ende
n oc
h ge
stal
ter
unde
r ol
ika
tids
peri
oder
. Ele
ven
visa
r de
t gen
om a
tt fö
ra e
nkla
oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om o
rsak
er ti
ll oc
h ko
nsek
vens
er a
v sa
mhä
llsfö
ränd
ri
ngar
och
män
nisk
ors
levn
ads
villk
or o
ch h
andl
inga
r, sa
mt o
m
Föri
ntel
sen
och
andr
a fo
lkm
ord.
D
essu
tom
förk
lara
r el
even
hur
m
änni
skor
s vi
llkor
och
vär
de
ring
ar k
an p
åver
kas
av d
en ti
d de
leve
r i.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a nå
gra
utve
cklin
gslin
jer
inom
ku
lturm
öten
, mig
rati
on, p
olit
ik
och
levn
adsv
illko
r oc
h be
skri
ver
då e
nkla
sam
band
mel
lan
olik
a ti
dspe
riod
er. E
leve
n an
ger
ocks
å nå
gon
tänk
bar
fort
sätt
ning
på
dess
a ut
veck
lings
linje
r oc
h m
oti
vera
r si
tt r
eson
eman
g m
ed e
nkla
oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
hänv
isni
ngar
till
det f
örflu
tna
och
nuet
.
Ele
ven
kan
anvä
nda
hist
oris
kt
källm
ater
ial f
ör a
tt d
ra e
nkla
och
ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da s
luts
at
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
hist
oris
ka fö
rhål
land
en, s
keen
den
och
gest
alte
r un
der
olik
a ti
dspe
ri
oder
. Ele
ven
visa
r de
t gen
om
att f
öra
utve
ckla
de o
ch r
elat
ivt
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om h
isto
risk
a fö
rhål
land
en,
skee
nden
och
ges
talte
r un
der
olik
a ti
dspe
riod
er. E
leve
n vi
sar
det g
enom
att
föra
väl
utve
ckla
de
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 185
HISTORIA
HI
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
ser
om m
änni
skor
s le
vnad
svill
ko
r, oc
h fö
r då
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
käl
lorn
as tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
. Ele
ven
kan
föra
enk
la
och
till
viss
del
und
erby
ggda
re
sone
man
g om
hur
his
tori
a ha
r an
vänt
s oc
h ka
n an
vänd
as
i någ
ra o
lika
sam
man
hang
och
fö
r ol
ika
syft
en, s
amt h
ur s
kild
a fö
rest
älln
inga
r om
det
förfl
utna
ka
n le
da ti
ll ol
ika
uppf
attn
inga
r i
nuti
den,
och
vilk
a ko
nsek
vens
er
det k
an få
. I s
tudi
er a
v hi
stor
iska
fö
rhål
land
en, s
keen
den
och
ge
stal
ter
såvä
l som
vid
anv
ändn
ing
av k
ällo
r oc
h i r
eson
eman
g om
hu
r hi
stor
ia a
nvän
ds k
an e
leve
n an
vänd
a hi
stor
iska
beg
repp
på
ett
i huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t.
slut
sats
er o
m m
änni
skor
s le
vna
dsvi
llkor
, och
för
då u
tvec
kla
de o
ch r
elat
ivt
väl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om k
ällo
rnas
trov
är
digh
et o
ch r
elev
ans.
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
hu
r hi
stor
ia h
ar a
nvän
ts o
ch k
an
anvä
ndas
i nå
gra
olik
a sa
mm
an
hang
och
för
olik
a sy
ften
, sam
t hu
r sk
ilda
före
stäl
lnin
gar
om d
et
förfl
utna
kan
leda
till
olik
a up
pfa
ttni
ngar
i nu
tide
n, o
ch v
ilka
kons
ekve
nser
det
kan
få. I
stu
dier
av
his
tori
ska
förh
ålla
nden
, ske
en
den
och
gest
alte
r så
väl s
om v
id
anvä
ndni
ng a
v kä
llor
och
i res
one
man
g om
hur
his
tori
a an
vänd
s ka
n el
even
anv
ända
his
tori
ska
begr
epp
på e
tt r
elat
ivt
väl f
unge
ra
nde
sätt
.
sats
er o
m m
änni
skor
s le
vnad
svi
llkor
, och
för
då v
älut
veck
lade
oc
h vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om k
ällo
rnas
trov
ärdi
ghet
och
re
leva
ns. E
leve
n ka
n fö
ra v
älut
ve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om h
ur h
isto
ria
har
anvä
nts
och
kan
anvä
ndas
i n
ågra
olik
a sa
mm
anha
ng o
ch
för
olik
a sy
ften
, sam
t hur
ski
lda
före
stäl
lnin
gar
om d
et fö
rflut
na
kan
leda
till
olik
a up
pfat
tnin
gar
i nu
tide
n, o
ch v
ilka
kons
ekve
nser
de
t kan
få. I
stu
dier
av
hist
oris
ka
förh
ålla
nden
, ske
ende
n oc
h ge
st
alte
r så
väl s
om v
id a
nvän
dnin
g av
käl
lor
och
i res
onem
ang
om
hur
hist
oria
anv
änds
kan
ele
ven
anvä
nda
hist
oris
ka b
egre
pp p
å et
t vä
l fun
gera
nde
sätt
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
186 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
RELIGIONSKUNSKAP
RE
3.14 RELIGIONSKUNSKAPMänniskor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.
SyfteUndervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.
Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.
Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 187
RELIGIONSKUNSKAP
RE
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel
skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark,
vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge
på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
188 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
RE
RELIGIONSKUNSKAP
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4–6
Religioner och andra livsåskådningar• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i
kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Begreppen religion och livsåskådning.
Religion och samhälle• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och
nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 189
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Identitet och livsfrågor• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att
vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Etik• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 7–9
Religioner och andra livsåskådningar• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för
kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
Religion och samhälle• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och
sexualitet, skildras i populärkulturen.
190 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
RE
RELIGIONSKUNSKAP
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Etik• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller,
till exempel konsekvens och pliktetik.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.
Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 191
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
192 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 193
RE
RELIGIONSKUNSKAP
använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor
194 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
RE
RELIGIONSKUNSKAP
på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom reli gionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån under sökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 195
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om n
ågra
hel
iga
plat
ser
elle
r ru
m, r
itua
ler
och
levn
adsr
egle
r so
m h
ör ti
ll vä
rlds
re
ligio
nern
a oc
h vi
sar
det g
enom
at
t för
a en
kla
reso
nem
ang
om
lik he
ter
och
skill
nade
r m
ella
n nå
gra
relig
ione
r. E
leve
n vi
sar
även
på
enkl
a sa
mba
nd m
ella
n ko
nkre
ta r
elig
iösa
utt
ryck
och
ce
ntra
la ta
nkeg
ånga
r in
om
värl
dsre
ligio
nern
a. E
leve
n ka
n be
skri
va n
ågra
gru
ndlä
ggan
de
drag
i fo
rnsk
andi
navi
sk o
ch
sam
isk
relig
ion
och
ger
även
ex
empe
l på
hur
forn
skan
dina
visk
re
ligio
n ka
n ia
ktta
s i d
agen
s sa
mhä
lle. E
leve
n ka
n re
dogö
ra
för
någr
a kr
istn
a hö
gtid
er o
ch
trad
itio
ner
och
göra
enk
la jä
m
före
lser
mel
lan
kris
tend
omen
s be
tyde
lse
för
sven
skt k
ultu
r o
ch
sam
hälls
liv fö
rr o
ch n
u. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
enk
la r
eson
eman
g om
hur
livs
fråg
or s
kild
ras
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch v
ad r
elig
ione
r oc
h an
dra
livså
skåd
ning
ar k
an
bety
da fö
r ol
ika
män
nisk
or p
å et
t sä
tt s
om t
ill v
iss
del f
ör r
eson
em
ange
t fr
amåt
.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om n
ågra
hel
iga
plat
ser
elle
r ru
m, r
itua
ler
och
levn
adsr
egle
r so
m h
ör ti
ll vä
rlds
relig
ione
rna
och
visa
r de
t gen
om a
tt fö
ra v
äl
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
lik
hete
r oc
h sk
illna
der
mel
lan
någr
a re
ligio
ner.
Ele
ven
visa
r äv
en p
å en
kla
sam
band
mel
lan
konk
reta
re
ligiö
sa u
ttry
ck o
ch c
entr
ala
tank
egån
gar
inom
vär
ldsr
elig
io
nern
a. E
leve
n ka
n be
skri
va n
ågra
gr
undl
ägga
nde
drag
i fo
rnsk
andi
na
visk
och
sam
isk
relig
ion
och
ger
även
exe
mpe
l på
hur
forn
skan
dina
visk
rel
igio
n ka
n ia
ktta
s i d
agen
s sa
mhä
lle. E
leve
n ka
n re
dogö
ra fö
r nå
gra
kris
tna
högt
ider
och
trad
itio
ner
och
göra
vä
lutv
eckl
ade
och
nyan
sera
de
jäm
före
lser
mel
lan
kris
tend
om
ens
bety
dels
e fö
r sv
ensk
t kul
tu
r o
ch s
amhä
llsliv
förr
och
nu.
E
leve
n ka
n oc
kså
föra
väl
utve
ck
lade
och
nya
nser
ade
reso
nem
ang
om h
ur li
vsfr
ågor
ski
ldra
s i o
lika
sam
man
hang
och
vad
rel
igio
ner
och
andr
a liv
såsk
ådni
ngar
kan
be
tyda
för
olik
a m
änni
skor
på
ett s
ätt s
om fö
r re
sone
man
get
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
någr
a he
liga
plat
ser
elle
r ru
m,
ritu
aler
och
levn
adsr
egle
r so
m
hör
till
värl
dsre
ligio
nern
a oc
h vi
sar
det g
enom
att
föra
utv
eck
lade
res
onem
ang
om li
khet
er
och
skill
nade
r m
ella
n nå
gra
relig
ione
r. E
leve
n vi
sar
även
på
enkl
a sa
mba
nd m
ella
n ko
nkre
ta
relig
iösa
utt
ryck
och
cen
tral
a ta
nkeg
ånga
r in
om v
ärld
srel
igi
oner
na. E
leve
n ka
n be
skri
va
någr
a gr
undl
ägga
nde
drag
i fo
rnsk
andi
navi
sk o
ch s
amis
k re
ligio
n oc
h ge
r äv
en e
xem
pel
på h
ur fo
rnsk
andi
navi
sk r
elig
ion
kan
iakt
tas
i dag
ens
sam
hälle
. E
leve
n ka
n re
dogö
ra fö
r nå
gra
kris
tna
högt
ider
och
trad
itio
ner
och
göra
utv
eckl
ade
jäm
före
lser
m
ella
n kr
iste
ndom
ens
bety
dels
e fö
r sv
ensk
t kul
tur
och
sam
hälls
liv
förr
och
nu.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
hu
r liv
sfrå
gor
skild
ras
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch v
ad r
elig
ione
r oc
h an
dra
livså
skåd
ning
ar k
an
bety
da fö
r ol
ika
män
nisk
or p
å et
t sät
t som
för
reso
nem
ange
t fr
amåt
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
196 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
RE
föra
enk
la r
eson
ear
dagl
iga
mor
alis
ka
vad
det k
an in
nebä
ra
tt. E
leve
n gö
r då
re
om i
huvu
dsak
hör
oc
h an
vänd
er n
ågra
ep
p på
ett
i hu
vuds
ak
sät
t. E
leve
n ka
n at
ion
om r
elig
ione
r liv
såsk
ådni
ngar
och
å
olik
a ty
per
av k
ällo
r vu
dsak
fung
eran
de
r en
kla
reso
nem
ang
atio
nens
och
käl
lorn
as
het.
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
reso
ne
man
g om
var
dagl
iga
mor
alis
ka
fråg
or o
ch v
ad d
et k
an in
nebä
ra
att g
öra
gott
. Ele
ven
gör
då r
efle
ktio
ner
som
för
reso
nem
ange
t fr
amåt
och
anv
ände
r nå
gra
etis
ka b
egre
pp p
å et
t rel
ativ
t vä
l fun
gera
nde
sätt
. Ele
ven
kan
söka
info
rmat
ion
om r
elig
ione
r oc
h an
dra
livså
skåd
ning
ar o
ch
anvä
nder
då
olik
a ty
per
av k
ällo
r på
ett
rel
ativ
t vä
l fun
gera
nde
sätt
sa
mt f
ör u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
an
vänd
barh
et.
fram
åt o
ch fö
rdju
par
elle
r br
ed
dar
det.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om v
arda
glig
a m
ora
liska
fråg
or o
ch v
ad d
et k
an
inne
bära
att
gör
a go
tt. E
leve
n gö
r då
refl
ekti
oner
som
för
reso
ne
man
get
fram
åt o
ch fö
rdju
par
elle
r br
edda
r de
t oc
h an
vänd
er
någr
a et
iska
beg
repp
på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
söka
info
rmat
ion
om r
elig
ione
r oc
h an
dra
livså
skåd
ning
ar o
ch
anvä
nder
då
olik
a ty
per
av k
ällo
r på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt s
amt
för
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
an
vänd
barh
et.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
man
g om
vfr
ågor
och
at
t gör
a go
flekt
ione
r s
till
ämne
t et
iska
beg
rfu
nger
ande
söka
info
rmoc
h an
dra
anvä
nder
dpå
ett
i hu
sätt
sam
t fö
om in
form
anvä
ndba
r
RELIGIONSKUNSKAP
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 197
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nsk
aper
om
kri
sten
dom
en o
ch d
e an
dra
värl
dsre
ligio
nern
a oc
h vi
sar
det g
enom
att
bes
kriv
a ce
ntra
la
tank
egån
gar,
urku
nder
och
kon
kr
eta
relig
iösa
utt
ryck
och
han
dlin
gar
inom
rel
igio
nern
a. D
essu
tom
för
elev
en e
nkla
res
onem
ang
om li
khet
er o
ch s
killn
ader
inom
oc
h m
ella
n nå
gra
relig
ione
r oc
h an
dra
livså
skåd
ning
ar. E
leve
n ka
n ut
ifrån
und
ersö
knin
gar
om
hur
relig
ione
r ka
n på
verk
as a
v oc
h på
verk
a sa
mhä
llelig
a fö
rhål
la
nden
och
ske
ende
n be
skri
va
enkl
a sa
mba
nd m
ed e
nkla
och
ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da r
eson
em
ang.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
hur
liv
s frå
gor
skild
ras
i olik
a sa
m
man
hang
och
hur
iden
tite
ter
kan
form
as a
v re
ligio
ner
och
andr
a liv
såsk
ådni
ngar
på
ett s
ätt s
om
till
viss
del
för
reso
nem
ange
t fr
amåt
.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
kris
tend
omen
och
de
andr
a vä
rlds
relig
ione
rna
och
visa
r de
t ge
nom
att
förk
lara
och
vis
a på
sa
mba
nd m
ella
n ce
ntra
la ta
nke
gång
ar, u
rkun
der
och
konk
reta
re
ligiö
sa u
ttry
ck o
ch h
andl
inga
r in
om r
elig
ione
rna.
Des
suto
m fö
r el
even
utv
eckl
ade
reso
nem
ang
om li
khet
er o
ch s
killn
ader
inom
oc
h m
ella
n nå
gra
relig
ione
r oc
h an
dra
livså
skåd
ning
ar. E
leve
n ka
n ut
ifrån
und
ersö
knin
gar
om h
ur r
elig
ione
r ka
n på
verk
as
av o
ch p
åver
ka s
amhä
llelig
a fö
rhål
land
en o
ch s
keen
den
be
skri
va fö
rhål
land
evis
kom
plex
a sa
mba
nd m
ed u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da r
eso
nem
ang.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
hur
liv
sfrå
gor
skild
ras
i olik
a sa
m
man
hang
och
hur
iden
tite
ter
kan
form
as a
v re
ligio
ner
och
andr
a liv
såsk
ådni
ngar
på
ett s
ätt s
om
för
reso
nem
ange
t fr
amåt
.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
sk
aper
om
kri
sten
dom
en o
ch
de a
ndra
vär
ldsr
elig
ione
rna
och
visa
r de
t gen
om a
tt fö
rkla
ra o
ch
visa
på
sam
band
och
gen
erel
la
mön
ster
kri
ng c
entr
ala
tank
egå
ngar
, urk
unde
r oc
h ko
nkre
ta
relig
iösa
utt
ryck
och
han
dlin
gar
inom
rel
igio
nern
a. D
essu
tom
för
elev
en v
älut
veck
lade
och
nya
nse
rade
res
onem
ang
om li
khet
er
och
skill
nade
r in
om o
ch m
ella
n nå
gra
relig
ione
r oc
h an
dra
livs
åskå
dnin
gar.
Ele
ven
kan
utifr
ån
unde
rsök
ning
ar o
m h
ur r
elig
io
ner
kan
påve
rkas
av
och
påve
rka
sam
hälle
liga
förh
ålla
nden
och
sk
eend
en b
eskr
iva
kom
plex
a sa
mba
nd m
ed v
älut
veck
lade
och
vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang.
E
leve
n ka
n oc
kså
föra
väl
utve
ck
lade
och
nya
nser
ade
reso
nem
ang
om h
ur li
vsfr
ågor
ski
ldra
s i o
lika
sam
man
hang
och
hur
iden
tite
ter
kan
form
as a
v re
ligio
ner
och
andr
a liv
såsk
ådni
ngar
på
ett s
ätt
som
för
reso
nem
ange
t fr
amåt
oc
h fö
rdju
par
elle
r br
edda
r de
t.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
198 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
reso
nera
och
arg
um
ente
ra k
ring
mor
alis
ka fr
åge
stäl
lnin
gar
och
värd
erin
gar
geno
m a
tt fö
ra v
älut
veck
lade
och
vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
och
anvä
nda
etis
ka b
egre
pp o
ch
mod
elle
r på
ett
väl
fung
eran
de
sätt
. Ele
ven
kan
söka
info
rmat
ion
om r
elig
ione
r oc
h an
dra
livså
sk
ådni
ngar
och
anv
ände
r då
olik
a ty
per
av k
ällo
r på
ett
väl
fung
era
nde
sätt
sam
t för
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
info
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
Ele
ven
kan
reso
nera
och
arg
um
ente
ra k
ring
mor
alis
ka fr
åge
stäl
lnin
gar
och
värd
erin
gar
geno
m a
tt fö
ra u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da r
eso
nem
ang
och
anvä
nda
etis
ka b
egr
epp
och
mod
elle
r på
ett
rel
ativ
t vä
l fun
gera
nde
sätt
. Ele
ven
kan
söka
info
rmat
ion
om r
elig
ione
r oc
h an
dra
livså
skåd
ning
ar o
ch
anvä
nder
då
olik
a ty
per
av k
ällo
r på
ett
rel
ativ
t vä
l fun
gera
nde
sätt
sa
mt f
ör u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s.
Ele
ven
kan
reso
nera
och
arg
um
en te
ra k
ring
mor
alis
ka fr
åge
stäl
lnin
gar
och
värd
erin
gar
geno
m a
tt fö
ra e
nkla
och
till
vis
s de
l und
erby
ggda
res
onem
ang
och
anvä
nda
etis
ka b
egre
pp
och
mod
elle
r på
ett
i hu
vuds
ak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
söka
info
rmat
ion
om r
elig
ione
r oc
h an
dra
livså
skåd
ning
ar o
ch
anvä
nder
då
olik
a ty
per
av k
ällo
r på
ett
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
sä
tt s
amt f
ör e
nkla
och
till
vis
s de
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 199
SAMHÄLLSKUNSKAP
SH
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAPMänniskor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.
SyfteUndervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
200 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SAMHÄLLSKUNSKAP
SH
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel
skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark,
vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge
på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 201
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4–6
Individer och gemenskaper• Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Information och kommunikation• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet
och könsroller framställs i medier och populärkultur.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
202 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Rättigheter och rättsskipning• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet
och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Samhällsresurser och fördelning• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Beslutsfattande och politiska idéer• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet,
till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 7–9
Individer och gemenskaper• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till
exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Information och kommunikation• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och
granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 203
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Rättigheter och rättsskipning• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonven
tionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
• Demokratiska fri och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Samhällsresurser och fördelning• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker
till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Beslutsfattande och politiska idéer• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Några olika stats och styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
204 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.
Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observa tioner och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 205
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
206 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Eleven har goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 207
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
208 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 209
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
olik
a sa
mhä
llsst
rukt
urer
. Ele
ven
visa
r de
t gen
om a
tt u
nder
söka
hu
r so
cial
a, m
edia
la, r
ätts
liga,
ek
onom
iska
och
pol
itis
ka s
truk
tu
rer
i sam
hälle
t är
uppb
yggd
a oc
h fu
nger
ar o
ch b
eskr
iver
då
förh
ålla
ndev
is k
ompl
exa
sam
band
inom
olik
a sa
mhä
lls
stru
ktur
er. I
bes
kriv
ning
arna
ka
n el
even
anv
ända
beg
repp
på
ett r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e sä
tt.
Ele
ven
kan
utifr
ån n
ågot
giv
et
exem
pel f
öra
utve
ckla
de r
eson
em
ang
dels
om
hur
indi
vide
r oc
h gr
uppe
r ka
n på
verk
a be
slut
på
olik
a ni
våer
, del
s om
förh
ålla
nde
n so
m b
egrä
nsar
män
nisk
ors
möj
lighe
ter
att p
åver
ka.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a el
evnä
ra
sam
hälls
fråg
or u
r nå
got p
er
spek
tiv
och
besk
rive
r då
förh
ål
land
evis
kom
plex
a sa
mba
nd
med
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang.
E
leve
n vä
rder
ar o
ch u
ttry
cker
ol
ika
stån
dpun
kter
i el
evnä
ra
sam
hälls
fråg
or m
ed u
tvec
klad
e re
sone
man
g oc
h re
lati
vt v
äl
Ele
ven
har
myc
ket
goda
ku
nska
per
om o
lika
sam
hälls
st
rukt
urer
. Ele
ven
visa
r de
t ge
nom
att
und
ersö
ka h
ur s
ocia
la,
med
iala
, rät
tslig
a, e
kono
mis
ka
och
polit
iska
str
uktu
rer
i sam
hä
llet ä
r up
pbyg
gda
och
fung
erar
oc
h be
skri
ver
då k
ompl
exa
sam
band
inom
olik
a sa
mhä
lls
stru
ktur
er. I
bes
kriv
ning
arna
kan
el
even
anv
ända
beg
repp
på
ett
väl f
unge
rand
e sä
tt. E
leve
n ka
n ut
ifrån
någ
ot g
ivet
exe
mpe
l för
a vä
lutv
eckl
ade
och
nyan
sera
de r
eso
nem
ang
dels
om
hur
indi
vide
r oc
h gr
uppe
r ka
n på
verk
a be
slut
på
olik
a ni
våer
, del
s om
förh
ål
land
en s
om b
egrä
nsar
män
nis
kors
möj
lighe
ter
att p
åver
ka.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a el
evnä
ra
sam
hälls
fråg
or u
r nå
got p
ersp
ek
tiv,
och
bes
kriv
er d
å ko
mpl
exa
sam
band
med
väl
utve
ckla
de o
ch
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g.
Ele
ven
värd
erar
och
utt
ryck
er o
lika
stå
ndpu
nkte
r i e
levn
ära
sam
hä
llsfr
ågor
med
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
och
väl u
nder
bygg
da
argu
men
t. E
leve
n re
dogö
r fö
r
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om o
lika
sam
hälls
st
rukt
urer
. Ele
ven
visa
r de
t ge
nom
att
und
ersö
ka h
ur s
ocia
la,
med
iala
, rät
tslig
a, e
kono
mis
ka
och
polit
iska
str
uktu
rer
i sam
hä
llet ä
r up
pbyg
gda
och
fung
erar
oc
h be
skri
ver
då e
nkla
sam
band
in
om o
lika
sam
hälls
stru
ktur
er.
I be
skri
vnin
garn
a ka
n el
even
an
vänd
a be
grep
p på
ett
i hu
vud
sak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
utifr
ån n
ågot
giv
et e
xem
pel f
öra
enkl
a re
sone
man
g de
ls o
m h
ur
indi
vide
r oc
h gr
uppe
r ka
n på
ver
ka b
eslu
t på
olik
a ni
våer
, del
s om
fö
rhål
land
en s
om b
egrä
nsar
män
ni
skor
s m
öjlig
hete
r at
t påv
erka
.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a el
evnä
ra
sam
hälls
fråg
or u
r nå
got p
ersp
ek
tiv
och
besk
rive
r då
enk
la s
am
band
med
enk
la o
ch t
ill v
iss
del
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang.
Ele
ven
värd
erar
och
utt
ryck
er o
lika
stån
dpun
kter
i el
evnä
ra s
amhä
lls
fråg
or m
ed e
nkla
res
onem
ang
och
till
viss
del
und
erby
ggda
ar
gum
ent.
Ele
ven
redo
gör
för
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
210 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
inne
börd
en a
v de
män
sklig
a rä
tti
ghet
erna
och
bar
nets
rät
tigh
eter
oc
h ge
r ex
empe
l på
vad
rätt
ighe
te
rna
kan
bety
da fö
r ba
rn i
olik
a de
lar
av v
ärld
en.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nsk
aper
om
vad
dem
okra
ti ä
r oc
h hu
r de
mok
rati
ska
besl
utsp
roce
sse
r fu
nger
ar o
ch v
isar
det
gen
om
att f
öra
enkl
a re
sone
man
g om
hu
r de
mok
rati
ska
värd
en o
ch
prin
cipe
r ka
n ko
ppla
s ti
ll hu
r be
slut
tas
i ele
vnär
a sa
mm
an
hang
. Ele
ven
kan
söka
info
rma
tion
om
sam
hälle
t och
anv
ände
r då
olik
a kä
llor
på e
tt i
huvu
dsak
fu
nger
ande
sät
t och
för
enkl
a re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns
och
källo
rnas
anv
ändb
arhe
t.
unde
rbyg
gda
argu
men
t. E
leve
n re
dogö
r fö
r in
nebö
rden
av
de
män
sklig
a rä
ttig
hete
rna
och
bar
nets
rät
tigh
eter
och
ger
exe
mpe
l på
vad
rät
tigh
eter
na k
an b
etyd
a fö
r ba
rn i
olik
a de
lar
av v
ärld
en.
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
vad
dem
okra
ti ä
r oc
h hu
r de
mo
krat
iska
bes
luts
proc
esse
r fu
nger
ar
och
visa
r de
t gen
om a
tt fö
ra
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
hur
de
mok
rati
ska
värd
en o
ch p
rin
cipe
r ka
n ko
ppla
s ti
ll hu
r be
slut
ta
s i e
levn
ära
sam
man
hang
. E
leve
n ka
n sö
ka in
form
atio
n om
sa
mhä
llet o
ch a
nvän
der
då o
lika
källo
r på
ett
rel
ativ
t vä
l fun
ge
rand
e sä
tt o
ch fö
r ut
veck
lade
re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns
och
källo
rnas
anv
ändb
arhe
t.
inne
börd
en a
v de
män
sklig
a rä
tti
ghet
erna
och
bar
nets
rät
tigh
eter
oc
h ge
r ex
empe
l på
vad
rätt
ighe
te
rna
kan
bety
da fö
r ba
rn i
olik
a de
lar
av v
ärld
en.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om v
ad d
emok
rati
är
och
hur
dem
okra
tisk
a be
slut
spro
cess
er
fung
erar
och
vis
ar d
et g
enom
att
fö
ra v
älut
veck
lade
och
nya
nse
rade
res
onem
ang
om h
ur d
emo
krat
iska
vär
den
och
prin
cipe
r ka
n ko
ppla
s ti
ll hu
r be
slut
tas
i ele
vnä
ra s
amm
anha
ng. E
leve
n ka
n sö
ka in
form
atio
n om
sam
hälle
t oc
h an
vänd
er d
å ol
ika
källo
r på
et
t väl
fung
eran
de s
ätt o
ch fö
r vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om
info
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
an
vänd
barh
et.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 211
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nska
per
om o
lika
sam
hälls
st
rukt
urer
. Ele
ven
visa
r de
t ge
nom
att
und
ersö
ka h
ur s
ocia
la,
med
iala
, rät
tslig
a, e
kono
mis
ka
och
polit
iska
str
uktu
rer
i sam
hä
llet ä
r up
pbyg
gda
och
fung
erar
oc
h be
skri
ver
då e
nkla
sam
band
in
om o
ch m
ella
n ol
ika
sam
hälls
st
rukt
urer
. I b
eskr
ivni
ngar
na
kan
elev
en a
nvän
da b
egre
pp
och
mod
elle
r på
ett
i hu
vuds
ak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
föra
en
kla
reso
nem
ang
om h
ur in
di
vide
r oc
h sa
mhä
llen
påve
rkas
av
och
påve
rkar
var
andr
a oc
h be
sk
rive
r då
enk
la s
amba
nd m
ella
n ol
ika
fakt
orer
som
har
bet
ydel
se
för
indi
vide
rs m
öjlig
hete
r at
t på
verk
a si
n eg
en o
ch a
ndra
s liv
ssit
uati
on.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a sa
mhä
lls
fråg
or u
r ol
ika
pers
pekt
iv o
ch
besk
rive
r då
enk
la s
amba
nd m
ed
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
res
onem
ang.
Ele
ven
värd
erar
oc
h ut
tryc
ker
olik
a st
åndp
unkt
er
i någ
ra s
amhä
llsfr
ågor
med
enk
la
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
olik
a sa
mhä
llsst
rukt
urer
. Ele
ven
visa
r de
t gen
om a
tt u
nder
söka
hu
r so
cial
a, m
edia
la, r
ätts
liga,
ek
onom
iska
och
pol
itis
ka s
truk
tu
rer
i sam
hälle
t är
uppb
yggd
a oc
h fu
nger
ar o
ch b
eskr
iver
då
förh
ålla
ndev
is k
ompl
exa
sam
ba
nd in
om o
ch m
ella
n ol
ika
sam
hälls
stru
ktur
er. I
bes
kriv
ni
ngar
na k
an e
leve
n an
vänd
a be
grep
p oc
h m
odel
ler
på e
tt r
ela
tivt
väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
föra
rel
ativ
t vä
l utv
eckl
ade
reso
nem
ang
om h
ur in
divi
der
och
sam
hälle
n på
verk
as a
v oc
h på
verk
ar v
aran
dra
och
besk
rive
r då
förh
ålla
ndev
is k
ompl
exa
sam
band
mel
lan
olik
a fa
ktor
er
som
har
bet
ydel
se fö
r in
divi
ders
m
öjlig
hete
r at
t påv
erka
sin
ege
n oc
h an
dras
livs
situ
atio
n.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a sa
mhä
lls
fråg
or u
r ol
ika
pers
pekt
iv o
ch
besk
rive
r då
förh
ålla
ndev
is k
om
plex
a sa
mba
nd m
ed u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang.
Ele
ven
värd
erar
och
ut
tryc
ker
olik
a st
åndp
unkt
er i
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om o
lika
sam
hälls
stru
ktur
er.
Ele
ven
visa
r de
t gen
om a
tt
unde
rsök
a hu
r so
cial
a, m
edia
la,
rätt
slig
a, e
kono
mis
ka o
ch p
olit
iska
str
uktu
rer
i sam
hälle
t är
uppb
yggd
a oc
h fu
nger
ar o
ch
besk
rive
r då
kom
plex
a sa
mba
nd
inom
och
mel
lan
olik
a sa
mhä
lls
stru
ktur
er. I
bes
kriv
ning
arna
ka
n el
even
anv
ända
beg
repp
och
m
odel
ler
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt. E
leve
n ka
n fö
ra v
älut
veck
la
de o
ch n
yans
erad
e re
sone
man
g om
hur
indi
vide
r oc
h sa
mhä
llen
påve
rkas
av
och
påve
rkar
var
an
dra
och
besk
rive
r då
kom
plex
a sa
mba
nd m
ella
n ol
ika
fakt
orer
so
m h
ar b
etyd
else
för
indi
vide
rs
möj
lighe
ter
att p
åver
ka s
in e
gen
och
andr
as li
vssi
tuat
ion.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a sa
m
hälls
fråg
or u
r ol
ika
pers
pekt
iv
och
besk
rive
r då
kom
plex
a sa
mba
nd m
ed v
älut
veck
lade
och
vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang.
E
leve
n vä
rder
ar o
ch u
ttry
cker
ol
ika
stån
dpun
kter
i nå
gra
sam
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
212 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SH
SAMHÄLLSKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
reso
nem
ang
och
till
viss
del
un
derb
yggd
a ar
gum
ent o
ch k
an d
å i v
iss
utst
räck
ning
väx
la m
ella
n ol
ika
pers
pekt
iv. E
leve
n re
dogö
r fö
r de
män
sklig
a rä
ttig
hete
rnas
in
nebö
rd o
ch b
etyd
else
och
ger
ex
empe
l på
hur
de k
ränk
s oc
h fr
ämja
s i o
lika
dela
r av
vär
lden
. D
essu
tom
kan
ele
ven
redo
göra
fö
r de
nat
ione
lla m
inor
itet
erna
oc
h de
ras
särs
tälln
ing
och
rätt
ighe
ter.
Ele
ven
har
grun
dläg
gand
e ku
nsk
aper
om
dem
okra
tisk
a vä
rden
oc
h pr
oces
ser
och
visa
r de
t ge
nom
att
föra
enk
la r
eson
eman
g om
dem
okra
tisk
a rä
ttig
hete
r oc
h sk
yldi
ghet
er, s
amt o
m fö
r o
ch
nack
dela
r m
ed o
lika
form
er
för
gem
ensa
mt b
eslu
tsfa
ttan
de.
Ele
ven
kan
söka
info
rmat
ion
om s
amhä
llet o
ch a
nvän
der
då
olik
a kä
llor
på e
tt i
huvu
dsak
fu
nger
ande
sät
t och
för
enkl
a oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
oc
h kä
llorn
as tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
.
någr
a sa
mhä
llsfr
ågor
med
utv
eck
lade
res
onem
ang
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a ar
gum
ent o
ch k
an
då i
förh
ålla
ndev
is s
tor
utst
räck
ni
ng v
äxla
mel
lan
olik
a pe
rspe
ktiv
. Ele
ven
redo
gör
för
de m
änsk
lig
a rä
ttig
hete
rnas
inne
börd
och
be
tyde
lse
och
ger
exem
pel p
å hu
r de
krä
nks
och
främ
jas
i olik
a de
lar
av v
ärld
en. D
essu
tom
kan
el
even
red
ogör
a fö
r de
nat
ione
lla
min
orite
tern
a oc
h de
ras
särs
täll
ning
och
rät
tighe
ter .
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
dem
okra
tisk
a vä
rden
och
pro
ce
sser
och
vis
ar d
et g
enom
att
fö
ra u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
de
mok
rati
ska
rätt
ighe
ter
och
skyl
digh
eter
sam
t om
för
och
na
ckde
lar
med
olik
a fo
rmer
fö
r ge
men
sam
t bes
luts
fatt
ande
. E
leve
n ka
n sö
ka in
form
atio
n om
sa
mhä
llet o
ch a
nvän
der
då o
lika
källo
r på
ett
rel
ativ
t vä
l fun
ge
rand
e sä
tt o
ch fö
r ut
veck
lade
oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
oc
h kä
llorn
as tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
.
hälls
fråg
or m
ed v
älut
veck
lade
re
sone
man
g oc
h vä
l und
erby
gg
da a
rgum
ent o
ch k
an d
å i s
tor
utst
räck
ning
väx
la m
ella
n ol
ika
pers
pekt
iv. E
leve
n re
dogö
r fö
r de
män
sklig
a rä
ttig
hete
rnas
in
nebö
rd o
ch b
etyd
else
och
ger
ex
empe
l på
hur
de k
ränk
s oc
h fr
ämja
s i o
lika
dela
r av
vär
lden
. D
essu
tom
kan
ele
ven
redo
göra
fö
r de
nat
ione
lla m
inor
itet
erna
oc
h de
ras
särs
tälln
ing
och
rätt
ighe
ter.
Ele
ven
har
myc
ket
goda
kun
ska
per
om d
emok
rati
ska
värd
en o
ch
proc
esse
r oc
h vi
sar
det g
enom
att
fö
ra v
älut
veck
lade
och
nya
nser
ade
res
onem
ang
om d
emok
rati
ska
rätt
ighe
ter
och
skyl
digh
eter
sam
t om
för
och
nac
kdel
ar m
ed o
lika
form
er fö
r ge
men
sam
t bes
luts
fat
tand
e. E
leve
n ka
n sö
ka in
form
ati
on o
m s
amhä
llet o
ch a
nvän
der
då o
lika
källo
r på
ett
väl
fung
era
nde
sätt
och
för
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 213
SLÖJD
SL
någr
a sa
mhä
llsfr
ågor
med
utv
eck
lade
res
onem
ang
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a ar
gum
ent o
ch k
an
då i
förh
ålla
ndev
is s
tor
utst
räck
ni
ng v
äxla
mel
lan
olik
a pe
rspe
ktiv
. Ele
ven
redo
gör
för
de m
änsk
lig
a rä
ttig
hete
rnas
inne
börd
och
be
tyde
lse
och
ger
exem
pel p
å hu
r de
krä
nks
och
främ
jas
i olik
a de
lar
av v
ärld
en. D
essu
tom
kan
el
even
red
ogör
a fö
r de
nat
ione
lla
min
orite
tern
a oc
h de
ras
särs
täll
ning
och
rät
tighe
ter .
Ele
ven
har
goda
kun
skap
er o
m
dem
okra
tisk
a vä
rden
och
pro
ce
sser
och
vis
ar d
et g
enom
att
fö
ra u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
de
mok
rati
ska
rätt
ighe
ter
och
skyl
digh
eter
sam
t om
för
och
na
ckde
lar
med
olik
a fo
rmer
fö
r ge
men
sam
t bes
luts
fatt
ande
. E
leve
n ka
n sö
ka in
form
atio
n om
sa
mhä
llet o
ch a
nvän
der
då o
lika
källo
r på
ett
rel
ativ
t vä
l fun
ge
rand
e sä
tt o
ch fö
r ut
veck
lade
oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
oc
h kä
llorn
as tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
.
3.16 SLÖJDAtt tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.
SyfteUndervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
214 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SLÖJD
SL
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.
• Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och tovning.
• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar.
Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig
värdering av arbetsprocessen.
• Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer• Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.
Slöjden i samhället• Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks och prydnadsföremål.
• Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.
I årskurs 4–6
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och
kombinationsmöjligheter.
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
• Två och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 215
SLÖJD
SL
Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering
av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer• Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och före
bilder för egna idéer och skapande.
• Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
• Hur symboler och färger används inom barn och ungdomskulturer och vad de signalerar.
Slöjden i samhället• Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.
• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.
I årskurs 7–9
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra
material, till exempel nyproducerade och återanvända material.
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.
• Två och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.
Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering
och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.
216 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SLÖJD
SL
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning
av egna idéer.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.
• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
Slöjden i samhället• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.
• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang om symboler, färg, form och material.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer e leven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon be arbetning leder framåt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 217
SLÖJD
SL
Eleven kan ge utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjd arbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlings alternativ som leder framåt.
Eleven kan ge välutvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då väl utvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjd s pecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
218 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SLÖJD
SL
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 219
SLÖJD
SL
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
på e
tt u
tvec
klat
och
re
lati
vt v
äl g
enom
arbe
tat s
ätt
form
ge o
ch fr
amst
älla
enk
la
slöj
dför
emål
i ol
ika
mat
eria
l ut
ifrån
inst
rukt
ione
r. I
arbe
tet
med
någ
ra h
antv
erks
tekn
iker
ka
n el
even
anv
ända
han
dver
ktyg
, re
dska
p oc
h m
aski
ner
på e
tt
säke
rt o
ch ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt.
Uti
från
syf
tet m
ed s
löjd
arbe
tet
och
någo
n m
iljöa
spek
t väl
jer
elev
en ti
llväg
agån
gssä
tt o
ch g
er
utve
ckla
de m
otiv
erin
gar
till
sina
va
l. E
leve
n ka
n i s
löjd
arbe
tet u
tve
ckla
idée
r m
ed h
jälp
av
erbj
ude
t ins
pira
tion
smat
eria
l. U
nder
ar
bets
proc
esse
n fo
rmul
erar
och
vä
ljer
elev
en h
andl
ings
alte
rnat
iv
som
eft
er n
ågon
bea
rbet
ning
le
der
fram
åt.
Ele
ven
kan
ge u
tvec
klad
e om
dö
men
om
sin
arb
etsi
nsat
s oc
h hu
r de
n ha
r på
verk
at s
löjd
före
mål
ets
kval
itet
. Des
suto
m to
lkar
ele
ven
slöj
dför
emål
s ut
tryc
k oc
h fö
r då
ut
veck
lade
res
onem
ang
om s
ym
bole
r, fä
rg, f
orm
och
mat
eria
l.
Ele
ven
kan
på e
tt e
nkel
t oc
h de
lvis
gen
omar
beta
t sät
t for
mge
oc
h fr
amst
älla
enk
la s
löjd
före
mål
i o
lika
mat
eria
l uti
från
inst
ruk
tion
er. I
arb
etet
med
någ
ra
hant
verk
stek
nike
r ka
n el
even
an
vänd
a ha
ndve
rkty
g, r
edsk
ap
och
mas
kine
r på
ett
säk
ert o
ch
i huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t. U
tifr
ån s
yfte
t med
slö
jdar
bete
t oc
h nå
gon
milj
öasp
ekt v
älje
r el
even
tillv
ägag
ångs
sätt
och
ger
en
kla
mot
iver
inga
r ti
ll si
na v
al.
Ele
ven
kan
i slö
jdar
bete
t bid
ra
till
att
utve
ckla
idée
r m
ed h
jälp
av
erb
jude
t ins
pira
tion
smat
eria
l. U
nder
arb
etsp
roce
ssen
bid
rar
elev
en t
ill a
tt fo
rmul
era
och
välja
han
dlin
gsal
tern
ativ
som
le
der
fram
åt.
Ele
ven
kan
ge e
nkla
om
döm
en
om s
in a
rbet
sins
ats
och
hur
den
har
påve
rkat
slö
jdfö
rem
ålet
s kv
alit
et. D
essu
tom
tolk
ar e
leve
n sl
öjdf
örem
åls
uttr
yck
och
för
då
enkl
a re
sone
man
g om
sym
bole
r, fä
rg, f
orm
och
mat
eria
l.
Ele
ven
kan
på e
tt v
älut
veck
lat
och
väl g
enom
arbe
tat s
ätt f
orm
ge
och
fram
stäl
la e
nkla
slö
jdfö
rem
ål
i olik
a m
ater
ial u
tifr
ån in
stru
kti
oner
. I a
rbet
et m
ed n
ågra
ha
ntve
rkst
ekni
ker
kan
elev
en
anvä
nda
hand
verk
tyg,
red
skap
oc
h m
aski
ner
på e
tt s
äker
t och
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. U
tifr
ån s
yf
tet m
ed s
löjd
arbe
tet o
ch n
ågon
m
iljöa
spek
t väl
jer
elev
en ti
llväg
agå
ngss
ätt o
ch g
er v
älut
veck
lade
m
otiv
erin
gar
till
sina
val
. Ele
ven
kan
i slö
jdar
bete
t utv
eckl
a id
éer
med
hjä
lp a
v er
bjud
et in
spir
ati
onsm
ater
ial o
ch s
ådan
t so
m
elev
en s
jälv
har
sök
t up
p. U
nder
ar
bets
proc
esse
n fo
rmul
erar
och
vä
ljer
elev
en h
andl
ings
alte
rnat
iv
som
lede
r fr
amåt
.
Ele
ven
kan
ge v
älut
veck
lade
om
dö
men
om
sin
arb
etsi
nsat
s oc
h hu
r de
n ha
r på
verk
at s
löjd
före
m
ålet
s kv
alit
et. D
essu
tom
tolk
ar
elev
en s
löjd
före
mål
s ut
tryc
k oc
h fö
r då
väl
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
sym
bole
r, fä
rg, f
orm
och
m
ater
ial.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
220 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SLÖJD
Ele
ven
kan
ge u
tvec
klad
e om
dö
men
om
arb
etsp
roce
ssen
med
re
lati
vt g
od a
nvän
dnin
g av
slö
jd
spec
ifika
beg
repp
och
vis
ar d
å
Ele
ven
kan
ge v
älut
veck
lade
om
dö
men
om
arb
etsp
roce
ssen
med
go
d an
vänd
ning
av
slöj
dspe
cifik
a be
grep
p oc
h vi
sar
då p
å en
kla
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
på e
tt e
nkel
t oc
h de
lvis
gen
omar
beta
t sät
t for
mge
oc
h fr
amst
älla
slö
jdfö
rem
ål i
olik
a m
ater
ial u
tifr
ån in
stru
kti
oner
. I s
löjd
arbe
tet k
an e
leve
n an
vänd
a ha
ndve
rkty
g, r
edsk
ap
och
mas
kine
r på
ett
säk
ert o
ch i
huvu
dsak
fung
eran
de s
ätt.
Uti
fr
ån s
yfte
t med
slö
jdar
bete
t och
kv
alit
ets
och
milj
öasp
ekte
r vä
ljer
elev
en ti
llväg
agån
gssä
tt o
ch g
er
enkl
a m
otiv
erin
gar
till
sina
val
. E
leve
n ka
n i s
löjd
arbe
tet b
idra
ti
ll at
t ut
veck
la id
éer
med
hjä
lp
av e
rbju
det i
nspi
rati
onsm
ater
ial.
Des
suto
m k
an e
leve
n pr
öva
hur
mat
eria
l och
han
tver
kste
knik
er
kan
kom
bine
ras
med
hän
syn
till
före
mål
ens
form
och
funk
tion
. U
nder
arb
etsp
roce
ssen
bid
rar
elev
en t
ill a
tt fo
rmul
era
och
välja
han
dlin
gsal
tern
ativ
som
le
der
fram
åt.
Ele
ven
kan
ge e
nkla
om
döm
en
om a
rbet
spro
cess
en m
ed v
iss
anvä
ndni
ng a
v sl
öjds
peci
fika
begr
epp
och
visa
r då
på
enkl
a
Ele
ven
kan
på e
tt u
tvec
klat
och
re
lati
vt v
äl g
enom
arbe
tat s
ätt
form
ge o
ch fr
amst
älla
slö
jdfö
re
mål
i ol
ika
mat
eria
l uti
från
in
stru
ktio
ner
och
delv
is e
gna
init
iati
v. I
slö
jdar
bete
t kan
el
even
anv
ända
han
dver
ktyg
, re
dska
p oc
h m
aski
ner
på e
tt
säke
rt o
ch ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt.
Uti
från
syf
tet m
ed s
löjd
arbe
tet
och
kval
itet
s o
ch m
iljöa
spek
ter
välje
r el
even
tillv
ägag
ångs
sätt
och
ge
r ut
veck
lade
mot
iver
inga
r ti
ll si
na v
al. E
leve
n ka
n i s
löjd
arbe
te
t utv
eckl
a id
éer
med
hjä
lp a
v er
bjud
et in
spir
atio
nsm
ater
ial.
Des
suto
m k
an e
leve
n pr
öva
och
ompr
öva
hur
mat
eria
l och
han
tve
rkst
ekni
ker
kan
kom
bine
ras
med
hän
syn
till
före
mål
ens
form
oc
h fu
nkti
on. U
nder
arb
etsp
ro
cess
en fo
rmul
erar
och
väl
jer
elev
en h
andl
ings
alte
rnat
iv s
om
efte
r nå
gon
bear
betn
ing
lede
r fr
amåt
.
Ele
ven
kan
på e
tt v
älut
veck
lat
och
väl g
enom
arbe
tat s
ätt f
orm
ge
och
fram
stäl
la s
löjd
före
mål
i ol
ika
mat
eria
l uti
från
inst
ruk
tion
er o
ch e
gna
init
iati
v. I
sl
öjda
rbet
et k
an e
leve
n an
vänd
a ha
ndve
rkty
g, r
edsk
ap o
ch m
ask
iner
på
ett s
äker
t och
änd
am
ålse
nlig
t sä
tt m
ed p
reci
sion
. U
tifr
ån s
yfte
t med
slö
jdar
bete
t oc
h kv
alit
ets
och
milj
öasp
ekte
r vä
ljer
elev
en ti
llväg
agån
gssä
tt o
ch
ger
välu
tvec
klad
e m
otiv
erin
gar
till
sina
val
. Ele
ven
kan
i slö
jdar
be
tet u
tvec
kla
idée
r m
ed h
jälp
av
erbj
udet
insp
irat
ions
mat
eria
l och
så
dant
som
ele
ven
själ
v ha
r sö
kt
upp.
Des
suto
m k
an e
leve
n sy
ste
mat
iskt
prö
va o
ch o
mpr
öva
hur
mat
eria
l och
han
tver
kste
knik
er
kan
kom
bine
ras
med
hän
syn
till
före
mål
ens
form
och
funk
tion
. U
nder
arb
etsp
roce
ssen
form
ule
rar
och
välje
r el
even
han
dlin
gs
alte
rnat
iv s
om le
der
fram
åt.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
SL
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 221
SLÖJD
SL
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
sam
band
mel
lan
form
, fun
ktio
n oc
h kv
alit
et. D
essu
tom
tolk
ar
elev
en s
löjd
före
mål
s ut
tryc
k oc
h fö
r då
enk
la r
eson
eman
g m
ed
kopp
linga
r ti
ll eg
na e
rfar
enhe
ter
sam
t tre
nder
och
trad
itio
ner
i ol
ika
kultu
rer.
på e
nkla
sam
band
mel
lan
form
, fu
nkti
on o
ch k
valit
et. D
essu
tom
to
lkar
ele
ven
slöj
dför
emål
s ut
tr
yck
och
för
då u
tvec
klad
e re
sone
man
g m
ed k
oppl
inga
r ti
ll eg
na e
rfar
enhe
ter
sam
t tre
nder
oc
h tr
adit
ione
r i o
lika
kultu
rer.
sam
band
mel
lan
form
, fun
ktio
n oc
h kv
alit
et. D
essu
tom
tolk
ar
elev
en s
löjd
före
mål
s ut
tryc
k oc
h fö
r då
väl
utve
ckla
de r
eson
eman
g m
ed k
oppl
inga
r ti
ll eg
na e
rfar
en
hete
r sa
mt t
rend
er o
ch tr
adit
io
ner
i olik
a ku
lture
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
222 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SV
SVENSKA
3.17 SVENSKASpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
SyfteUndervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 223
SVENSKA
SV
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter
textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva på dator.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
Tala, lyssna och samtala• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av
världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
224 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA
SV
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man
talat om.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
Informationssökning och källkritik• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
I årskurs 4–6
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja
texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 225
SVENSKA
SV
Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige,
Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skill nader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
Informationssökning och källkritik• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker,
genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
I årskurs 7–9
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja
texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
226 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA
SV
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud
dragen i vad som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Berättande texter och sakprosatexter• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och
övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra
anteckningar.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 227
SVENSKA
SV
• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
Informationssökning och källkritik• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt
genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser
228 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA
SV
beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 229
SVENSKA
SV
eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
230 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA
SV
Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdan de budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 231
SVENSKA
SV
innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl funge rande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
232 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA
SV
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge väl utvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 233
SVENSKA
SV
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er fö
r ba
rn o
ch
ungd
omar
med
myc
ket
gott
flyt
ge
nom
att
anv
ända
läss
trat
egie
r på
ett
änd
amål
senl
igt
och
effe
k tiv
t sä
tt. G
enom
att
gör
a vä
lutv
eckl
ade
sam
man
fatt
ning
ar
av o
lika
text
ers
inne
håll
och
kom
men
tera
cen
tral
a de
lar
med
go
d ko
pplin
g ti
ll sa
mm
anha
nget
vi
sar
elev
en m
ycke
t go
d lä
sför
st
åels
e. D
essu
tom
kan
ele
ven,
ut
ifrån
egn
a er
fare
nhet
er, t
olka
oc
h fö
ra v
älut
veck
lade
och
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
ty
dlig
t fra
mtr
ädan
de b
udsk
ap i
olik
a ve
rk s
amt p
å et
t väl
utve
ck
lat
sätt
bes
kriv
a si
n up
plev
else
av
läsn
inge
n.
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
tyd
ligt
inne
håll
och
väl f
unge
rand
e st
rukt
ur s
amt g
od
språ
klig
var
iati
on. I
text
erna
an
vänd
er e
leve
n gr
undl
ägga
nde
reg
ler
för
stav
ning
, ski
ljete
cken
och
sp
råkr
ikti
ghet
med
god
säk
erhe
t. D
e be
rätt
ande
text
er e
leve
n sk
rive
r in
nehå
ller
välu
tvec
klad
e ge
stal
tand
e be
skri
vnin
gar
och
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er fö
r ba
rn o
ch
ungd
omar
med
flyt
gen
om a
tt
anvä
nda
läss
trat
egie
r på
ett
i hu
vu
dsak
fung
eran
de s
ätt.
Gen
om
att g
öra
enkl
a, k
rono
logi
ska
sam
man
fatt
ning
ar a
v ol
ika
tex
ters
inne
håll
och
kom
men
tera
ce
ntra
la d
elar
med
vis
s ko
pplin
g ti
ll sa
mm
anha
nget
vis
ar e
leve
n gr
undl
ägga
nde
läsf
örst
åels
e.
Des
suto
m k
an e
leve
n, u
tifr
ån
egna
erf
aren
hete
r, to
lka
och
föra
en
kla
och
till
viss
del
und
erby
gg
da r
eson
eman
g om
tydl
igt f
ram
tr
ädan
de b
udsk
ap i
olik
a ve
rk
sam
t på
ett e
nkel
t sä
tt b
eskr
iva
sin
uppl
evel
se a
v lä
snin
gen.
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xte
r m
ed b
egri
plig
t in
nehå
ll oc
h i h
uvud
sak
fung
eran
de s
truk
tur
sam
t vis
s sp
råkl
ig v
aria
tion
. I
text
erna
anv
ände
r el
even
gru
nd
lägg
ande
reg
ler
för
stav
ning
, sk
iljet
ecke
n oc
h sp
råkr
ikti
ghet
m
ed v
iss
säke
rhet
. De
berä
ttan
de
text
er e
leve
n sk
rive
r in
nehå
ller
enkl
a ge
stal
tand
e be
skri
vnin
gar
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er fö
r ba
rn o
ch
ungd
omar
med
got
t fly
t ge
nom
at
t anv
ända
läss
trat
egie
r på
ett
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. G
enom
att
gö
ra u
tvec
klad
e sa
mm
anfa
tt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
och
kom
men
tera
cen
tral
a de
lar
med
rel
ativ
t go
d ko
pplin
g ti
ll sa
mm
anha
nget
vis
ar e
leve
n go
d lä
sför
ståe
lse.
Des
suto
m k
an
elev
en, u
tifr
ån e
gna
erfa
renh
eter
, to
lka
och
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
res
one
man
g om
tydl
igt f
ram
träd
ande
bu
dska
p i o
lika
verk
sam
t på
ett
utve
ckla
t sä
tt b
eskr
iva
sin
uppl
eve
lse
av lä
snin
gen.
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
rel
ativ
t ty
dlig
t in
ne
håll
och
rela
tivt
väl
fung
e ran
de
stru
ktur
sam
t för
hålla
ndev
is
god
språ
klig
var
iati
on. I
text
erna
an
vänd
er e
leve
n gr
undl
ägga
nde
regl
er fö
r st
avni
ng, s
kilje
teck
en
och
språ
krik
tigh
et m
ed r
elat
ivt
god
säke
rhet
. De
berä
ttan
de
text
er e
leve
n sk
rive
r in
nehå
ller
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
234 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SV
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
utve
ckla
de g
esta
ltand
e be
skri
vni
ngar
och
utv
eckl
ad h
andl
ing.
E
leve
n ka
n sö
ka, v
älja
ut o
ch
sam
man
stäl
la in
form
atio
n fr
ån
ett a
vgrä
nsat
urv
al a
v kä
llor
och
för
då u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
info
rma t
ione
ns a
nvän
dbar
he
t. Sa
mm
anst
älln
inga
rna
inne
hå
ller
utve
ckla
de b
eskr
ivni
ngar
, eg
na fo
rmul
erin
gar
och
rela
tivt
go
d an
vänd
ning
av
ämne
sspe
ci
fika
ord
och
begr
epp.
Gen
om a
tt
kom
bine
ra te
xt m
ed o
lika
este
ti
ska
uttr
yck
så a
tt d
e sa
msp
elar
på
ett
änd
amål
senl
igt
sätt
kan
el
even
förs
tärk
a oc
h le
vand
egör
a si
na te
xter
s bu
dska
p. D
essu
tom
ka
n el
even
ge
utve
ckla
de o
mdö
m
en o
m te
xter
s in
nehå
ll oc
h ut
ifr
ån r
espo
ns b
earb
eta
text
er m
ot
ökad
tydl
ighe
t och
kva
litet
på
ett
rela
tivt
väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
geno
m a
tt s
tälla
fråg
or
och
fram
föra
egn
a ås
ikte
r på
ett
sä
tt s
om u
pprä
tthå
ller
sam
tale
t re
lati
vt v
äl. D
essu
tom
kan
ele
ven
förb
ered
a oc
h ge
nom
föra
utv
eck
lade
mun
tliga
red
ogör
else
r m
ed
och
enke
l han
dlin
g. E
leve
n ka
n sö
ka, v
älja
ut o
ch s
amm
anst
älla
in
form
atio
n fr
ån e
tt a
vgrä
nsat
ur
val a
v kä
llor
och
för
då e
nkla
re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns
anvä
ndba
rhet
. Sam
man
stäl
lnin
gar
na in
nehå
ller
enkl
a be
skri
vni
ngar
, egn
a fo
rmul
erin
gar
och
viss
anv
ändn
ing
av ä
mne
sspe
ci
fika
ord
och
begr
epp.
Gen
om a
tt
kom
bine
ra te
xt m
ed o
lika
este
ti
ska
uttr
yck
så a
tt d
e sa
msp
elar
på
ett
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
sä
tt k
an e
leve
n fö
rstä
rka
och
leva
ndeg
öra
sina
text
ers
buds
kap.
D
essu
tom
kan
ele
ven
ge e
nkla
om
döm
en o
m te
xter
s in
nehå
ll oc
h ut
ifrån
res
pons
bea
rbet
a te
xter
mot
öka
d ty
dlig
het o
ch
kval
itet
på
ett i
huv
udsa
k fu
nge
rand
e sä
tt.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
geno
m a
tt s
tälla
fråg
or
och
fram
föra
egn
a ås
ikte
r på
ett
sä
tt s
om ti
ll vi
ss d
el u
pprä
tthå
ller
sam
tale
t. D
essu
tom
kan
ele
ven
förb
ered
a oc
h ge
nom
föra
enk
la
mun
tliga
red
ogör
else
r m
ed i
välu
tvec
klad
han
dlin
g. E
leve
n ka
n sö
ka, v
älja
ut o
ch s
am
man
stäl
la in
form
atio
n fr
ån e
tt
avgr
änsa
t ur
val a
v kä
llor
och
för
då v
älut
veck
lade
res
onem
ang
om
info
rmat
ione
ns a
nvän
dbar
het.
Sam
man
stäl
lnin
garn
a in
nehå
ller
välu
tvec
klad
e be
skri
vnin
gar,
egna
fo
rmul
erin
gar
och
god
anvä
nd
ning
av
ämne
sspe
cifik
a or
d oc
h be
grep
p. G
enom
att
kom
bine
ra
text
med
olik
a es
teti
ska
uttr
yck
så a
tt d
e sa
msp
elar
på
ett ä
nda
mål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt k
an
elev
en fö
rstä
rka
och
leva
ndeg
öra
sina
text
ers
buds
kap.
Des
suto
m
kan
elev
en g
e vä
lutv
eckl
ade
om
döm
en o
m te
xter
s in
nehå
ll oc
h ut
ifrån
res
pons
bea
rbet
a te
xter
m
ot ö
kad
tydl
ighe
t och
kva
litet
på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
geno
m a
tt s
tälla
fråg
or
och
fram
föra
egn
a ås
ikte
r på
et
t sät
t som
upp
rätt
hålle
r sa
m
tale
t väl
. Des
suto
m k
an e
leve
n fö
rber
eda
och
geno
mfö
ra v
älut
ve
ckla
de m
untli
ga r
edog
örel
ser
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
SVENSKA
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 235
SV
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
huvu
dsak
fung
eran
de in
ledn
ing,
in
nehå
ll oc
h av
slut
ning
och
vis
s an
pass
ning
till
syft
e oc
h m
ot
taga
re. E
leve
n ka
n ge
exe
mpe
l på
nati
onel
la m
inor
itet
sspr
åk, f
öra
enkl
a re
sone
man
g om
spr
åklig
a va
rian
ter
inom
sve
nska
n sa
mt g
e ex
empe
l på
tydl
igt f
ram
träd
ande
sp
råkl
iga
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n sv
ensk
an o
ch n
ärlig
gand
e sp
råk.
rela
tivt
väl
fung
eran
de in
ledn
ing,
in
nehå
ll oc
h av
slut
ning
och
re
lati
vt g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
mot
taga
re. E
leve
n ka
n ge
ex
empe
l på
nati
onel
la m
inor
itet
ssp
råk,
föra
enk
la r
eson
eman
g om
sp
råkl
iga
vari
ante
r in
om s
vens
kan
sam
t ge
exem
pel p
å ty
dlig
t fr
amtr
ädan
de s
pråk
liga
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n sv
ensk
an
och
närl
igga
nde
språ
k.
med
väl
fung
eran
de in
ledn
ing,
in
nehå
ll oc
h av
slut
ning
och
god
an
pass
ning
till
syft
e oc
h m
ot
taga
re. E
leve
n ka
n ge
exe
mpe
l på
nati
onel
la m
inor
itet
sspr
åk, f
öra
enkl
a re
sone
man
g om
spr
åklig
a va
rian
ter
inom
sve
nska
n sa
mt g
e ex
empe
l på
tydl
igt f
ram
träd
ande
sp
råkl
iga
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n sv
ensk
an o
ch n
ärlig
gand
e sp
råk.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
SVENSKA
236 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SV
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er m
ed fl
yt
geno
m a
tt, p
å et
t i h
uvud
sak
fung
e ran
de s
ätt,
välja
och
an
vänd
a lä
sstr
ateg
ier
utifr
ån
olik
a te
xter
s sä
rdra
g. G
enom
att
gö
ra e
nkla
sam
man
fatt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
med
vis
s ko
pplin
g ti
ll ti
dsas
pekt
er, o
rsak
ssa
mba
nd o
ch a
ndra
text
er v
isar
el
even
gru
ndlä
ggan
de lä
sför
ståe
lse
. Des
suto
m k
an e
leve
n, u
tifr
ån
egna
erf
aren
hete
r, ol
ika
livsf
rågo
r oc
h om
värl
dsfr
ågor
, tol
ka o
ch
föra
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om t
ydlig
t fr
amtr
ädan
de b
udsk
ap i
olik
a ve
rk. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
enk
la
reso
nem
ang
om v
erke
t med
ko
pplin
gar
till
dess
upp
hovs
man
. E
leve
n dr
ar d
å ti
ll vi
ss d
el u
nder
by
ggda
slu
tsat
ser
om h
ur v
erke
t ha
r på
verk
ats
av d
et h
isto
risk
a oc
h ku
lture
lla s
amm
anha
ng s
om
det h
ar ti
llkom
mit
i.
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er m
ed g
ott
flyt
geno
m a
tt, p
å et
t änd
amål
senl
igt
sätt
, väl
ja o
ch a
nvän
da lä
sstr
ate
gier
uti
från
olik
a te
xter
s sä
rdra
g.
Gen
om a
tt g
öra
utve
ckla
de
sam
man
fatt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
med
rel
ativ
t go
d ko
pplin
g ti
ll ti
dsas
pekt
er,
orsa
ks sa
mba
nd o
ch a
ndra
text
er
visa
r el
even
god
läsf
örst
åels
e.
Des
suto
m k
an e
leve
n, u
tifr
ån
egna
erf
aren
hete
r, ol
ika
livsf
rågo
r oc
h om
värl
dsfr
ågor
, tol
ka o
ch
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
bu
dska
p so
m ä
r ty
dlig
t fr
am
träd
ande
och
bud
skap
som
kan
lä
sas
mel
lan
rade
rna
i olik
a ve
rk.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
ver
ket m
ed
kopp
linga
r ti
ll de
ss u
ppho
vsm
an.
Ele
ven
drar
då
rela
tivt
väl
und
er
bygg
da s
luts
atse
r om
hur
ver
ket
har
påve
rkat
s av
det
his
tori
ska
och
kultu
rella
sam
man
hang
som
de
t har
tillk
omm
it i.
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er m
ed m
ycke
t go
tt fl
yt g
enom
att
, på
ett ä
nda
mål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt,
välja
och
anv
ända
läss
trat
egie
r ut
ifrån
olik
a te
xter
s sä
rdra
g. G
eno
m a
tt g
öra
välu
tvec
klad
e sa
m
man
fatt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
med
god
kop
plin
g ti
ll ti
dsas
pekt
er, o
rsak
ssam
band
och
an
dra
text
er v
isar
ele
ven
myc
ket
god
läsf
örst
åels
e. D
essu
tom
kan
el
even
, uti
från
egn
a er
fare
nhet
er,
olik
a liv
sfrå
gor
och
omvä
rlds
frå
gor,
tolk
a oc
h fö
ra v
älut
veck
lade
oc
h vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om b
udsk
ap s
om ä
r ty
dlig
t fr
amtr
ädan
de o
ch b
udsk
ap s
om
kan
läsa
s m
ella
n ra
dern
a el
ler
är d
olda
i ol
ika
verk
. Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra v
älut
veck
lade
oc
h ny
anse
rade
res
onem
ang
om
verk
et m
ed k
oppl
inga
r ti
ll de
ss
upph
ovsm
an. E
leve
n dr
ar d
å vä
l un
derb
yggd
a sl
utsa
tser
om
hur
ve
rket
har
påv
erka
ts a
v de
t his
to
risk
a oc
h ku
lture
lla s
amm
anha
ng
som
det
har
tillk
omm
it i.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
SVENSKA
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 237
SV
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
vis
s sp
råkl
ig v
aria
ti
on, e
nkel
text
bind
ning
sam
t i
huvu
dsak
fung
eran
de a
npas
snin
g ti
ll te
xtty
p, s
pråk
liga
norm
er o
ch
stru
ktur
er. D
e be
rätt
ande
text
er
elev
en s
kriv
er in
nehå
ller
enkl
a ge
stal
tand
e be
skri
vnin
gar
och
be
rätt
argr
epp
sam
t dra
mat
urgi
med
en
kel u
ppby
ggna
d. E
leve
n ka
n sö
ka, v
älja
ut o
ch s
amm
anst
älla
in
form
atio
n fr
ån e
tt a
vgrä
nsat
ur
val a
v kä
llor
och
för
då e
nkla
oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
oc
h kä
llorn
as tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
. Sam
man
stäl
lnin
garn
a in
nehå
ller
enkl
a be
skri
vnin
gar
och
förk
lari
ngar
, enk
elt
ämne
sre
late
rat s
pråk
sam
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
truk
tur,
cita
t och
kä
llhän
visn
inga
r. G
enom
att
ko
mbi
nera
olik
a te
xtty
per,
este
ti
ska
uttr
yck
och
med
ier
så a
tt
de o
lika
dela
rna
sam
spel
ar p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt k
an
elev
en fö
rstä
rka
och
leva
nde g
öra
sina
text
ers
buds
kap.
Des
suto
m
kan
elev
en g
e en
kla
omdö
men
om
text
ers
inne
håll
och
upp
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
rel
ativ
t go
d sp
råkl
ig
vari
atio
n, u
tvec
klad
text
bind
ni
ng s
amt r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e an
pass
ning
till
text
typ,
spr
åklig
a no
rmer
och
str
uktu
rer.
De
be
rätt
ande
text
er e
leve
n sk
rive
r in
nehå
ller
utve
ckla
de g
esta
ltand
e be
skri
vnin
gar
och
berä
ttar
grep
p sa
mt d
ram
atur
gi m
ed r
elat
ivt
kom
plex
upp
bygg
nad.
Ele
ven
kan
söka
, väl
ja u
t och
sam
man
st
älla
info
rmat
ion
från
ett
rel
ativ
t va
rier
at u
rval
av
källo
r oc
h fö
r då
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. S
am
man
stäl
lnin
garn
a in
nehå
ller
utve
ckla
de b
eskr
ivni
ngar
och
fö
rkla
ring
ar, u
tvec
klat
äm
nes
rela
tera
t spr
åk s
amt r
elat
ivt
väl
fung
e ran
de s
truk
tur,
cita
t och
kä
llhän
visn
inga
r. G
enom
att
ko
mbi
nera
olik
a te
xtty
per,
este
ti
ska
uttr
yck
och
med
ier
så a
tt
de o
lika
dela
rna
sam
spel
ar p
å et
t än
dam
ålse
nlig
t sä
tt k
an e
leve
n fö
rstä
rka
och
leva
ndeg
öra
sina
te
xter
s bu
dska
p. D
essu
tom
kan
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
god
spr
åklig
var
ia
tion
, väl
utve
ckla
d te
xtbi
ndni
ng
sam
t väl
fung
eran
de a
npas
snin
g ti
ll te
xtty
p, s
pråk
liga
norm
er
och
stru
ktur
er. D
e be
rätt
ande
te
xter
ele
ven
skri
ver
inne
hål
ler
välu
tvec
klad
e ge
stal
tand
e be
skri
vnin
gar
och
berä
ttar
grep
p sa
mt d
ram
atur
gi m
ed k
ompl
ex
uppb
yggn
ad. E
leve
n ka
n sö
ka,
välja
ut o
ch s
amm
anst
älla
info
rm
atio
n fr
ån e
tt v
arie
rat
urva
l av
källo
r oc
h fö
r då
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
info
rmat
ione
ns o
ch k
äl
lorn
as tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
Sa
mm
anst
älln
inga
rna
inne
hålle
r vä
lutv
eckl
ade
och
nyan
sera
de
besk
rivn
inga
r oc
h fö
rkla
ring
ar,
välu
tvec
klat
äm
nesr
elat
erat
spr
åk
sam
t väl
fung
eran
de s
truk
tur,
cita
t och
käl
lhän
visn
inga
r. G
eno
m a
tt k
ombi
nera
olik
a te
xtty
pe
r, es
teti
ska
uttr
yck
och
med
ier
så a
tt d
e ol
ika
dela
rna
sam
spel
ar
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t oc
h ef
fek
tivt
sät
t kan
ele
ven
förs
tärk
a oc
h le
vand
egör
a si
na te
xter
s bu
dska
p.
Des
suto
m k
an e
leve
n ge
väl
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
SVENSKA
238 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA
SV
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
bygg
nad
och
utifr
ån r
espo
ns b
ear
beta
text
er m
ot ö
kad
tydl
ighe
t, kv
alit
et o
ch u
ttry
cksf
ullh
et p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
dis
ku
tera
var
iera
nde
ämne
n ge
nom
at
t stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
ås
ikte
r m
ed e
nkla
och
till
vis
s de
l und
erby
ggda
arg
umen
t på
ett
sät
t som
till
vis
s de
l för
sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na
fram
åt. D
essu
tom
kan
ele
ven
förb
ered
a oc
h ge
nom
föra
enk
la
mun
tliga
red
ogör
else
r m
ed i
huvu
dsak
fung
eran
de s
truk
tur
och
inne
håll
och
viss
anp
assn
ing
till
syft
e, m
otta
gare
och
sam
m
anha
ng. E
leve
n ka
n fö
ra e
nkla
oc
h ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om s
vens
ka s
pråk
ets
hist
oria
, urs
prun
g oc
h sä
rdra
g sa
mt j
ämfö
ra m
ed n
ärlig
gand
e sp
råk
och
besk
riva
tydl
igt f
ram
tr
ädan
de li
khet
er o
ch s
killn
ader
.
elev
en g
e ut
veck
lade
om
döm
en
om te
xter
s in
nehå
ll oc
h ut
ifrån
re
spon
s be
arbe
ta te
xter
mot
ök
ad ty
dlig
het,
kval
itet
och
ut
tryc
ksfu
llhet
på
ett r
elat
ivt
väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
dis
ku
tera
var
iera
nde
ämne
n ge
nom
at
t stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
ås
ikte
r m
ed u
tvec
klad
e oc
h re
la
tivt
väl
und
erby
ggda
arg
umen
t på
ett
sät
t som
för
sam
tale
n oc
h di
skus
sion
erna
fram
åt. D
ess
utom
kan
ele
ven
förb
ered
a oc
h ge
nom
föra
utv
eckl
ade
mun
tliga
re
dogö
rels
er m
ed r
elat
ivt
väl
fung
eran
de s
truk
tur
och
inne
håll
och
rela
tivt
god
anp
assn
ing
till
syft
e, m
otta
gare
och
sam
man
ha
ng. E
leve
n ka
n fö
ra u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om s
vens
ka s
pråk
ets
hist
oria
, urs
prun
g oc
h sä
rdra
g sa
mt j
ämfö
ra m
ed n
ärlig
gand
e sp
råk
och
besk
riva
tydl
igt f
ram
tr
ädan
de li
khet
er o
ch s
killn
ader
.
utve
ckla
de o
ch n
yans
erad
e om
dö
men
om
text
ers
inne
håll
och
uppb
yggn
ad o
ch u
tifr
ån r
espo
ns
bear
beta
text
er m
ot ö
kad
tydl
ig
het,
kval
itet
och
utt
ryck
sful
lhet
på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
och
dis
ku
tera
var
iera
nde
ämne
n ge
nom
at
t stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
ås
ikte
r m
ed v
älut
veck
lade
och
vä
l und
erby
ggda
arg
umen
t på
ett s
ätt s
om fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na fr
amåt
och
fö
rdju
par
elle
r br
edda
r de
m.
Des
suto
m k
an e
leve
n fö
rber
eda
och
geno
mfö
ra v
älut
veck
lade
m
untli
ga r
edog
örel
ser
med
väl
fu
nger
ande
str
uktu
r oc
h in
nehå
ll oc
h go
d an
pass
ning
till
syft
e,
mot
taga
re o
ch s
amm
anha
ng.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
sve
nska
spr
åket
s hi
stor
ia,
ursp
rung
och
sär
drag
sam
t jäm
fö
ra m
ed n
ärlig
gand
e sp
råk
och
besk
riva
tydl
igt f
ram
träd
ande
lik
hete
r oc
h sk
illna
der.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 239
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
SyfteUndervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Under visningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.
Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
240 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• välja och använda språkliga strategier,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter
textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva på dator.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ords böjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
Tala, lyssna och samtala• Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det
egna svenska språket inte räcker till.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.
• Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.
Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger,
bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 241
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man
talat om.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.
• Skillnader mellan tal och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
Informationssökning och källkritik• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
I årskurs 4–6
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja
texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
242 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Tala, lyssna och samtala• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna
svenska språket inte räcker till.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av skön
litteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel fakta texter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.
• Ords klassificering i över och underordning, till exempel kläder – tröja.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en f aktatext.
Informationssökning och källkritik• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker,
genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt för hållningssätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 243
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
I årskurs 7–9
Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja
texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna
svenska språket inte räcker till.
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra en presentation.
• Svenska språkets prosodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Olika variationer av talad svenska.
Berättande texter och sakprosatexter• Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av
världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
244 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra
anteckningar.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket, till exempel lånord.
• Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
Informationssökning och källkritik• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt
genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 245
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna referensramar föra enkla resonemang om texternas tydligt framträdande budskap och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Faktatexterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor om texters innehåll och språk ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
Eleven har ett grundläggande ordförråd som kan användas i samtal om elevnära frågor och ämnen. I samtalen ställer eleven frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner. Eleven kan uppmärksamma när språkliga missförstånd uppstår och ber då om förtydliganden. Vid samtal använder eleven i huvudsak fungerande språkliga strategier för att göra sig förstådd.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett enkelt sätt.
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss
246 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Eleven använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett utvecklat sätt.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll, relativt väl fungeran de struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett relativt väl funge rande sätt. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån mottagen respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan med ett ändamålsenligt ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Eleven använder då relativt
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 247
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett välutvecklat sätt.
Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett väl fungerande sätt. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan med ett ändamålsenligt och effektivt ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Eleven använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera
248 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då till viss del underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt och fungerande kunskapsrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 249
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven för också utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då relativt väl underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situa tioner kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då relativt väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redo görelser med relativt väl fungerande struktur, innehåll och språk och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och rela tivt väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter
250 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven för också välutvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då väl underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven väljer och använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur, innehåll och språk och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 251
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er fö
r ba
rn o
ch
ungd
omar
med
myc
ket
gott
flyt
ge
nom
att
anv
ända
läss
trat
egie
r på
ett
änd
amål
senl
igt
och
effe
kti
vt s
ätt.
Gen
om a
tt g
öra
välu
tve
ckla
de s
amm
anfa
ttni
ngar
av
olik
a te
xter
s in
nehå
ll oc
h ko
m
men
tera
cen
tral
a de
lar
med
god
ko
pplin
g ti
ll sa
mm
anha
nget
vis
ar
elev
en m
ycke
t go
d lä
sför
ståe
lse.
D
essu
tom
kan
ele
ven
utifr
ån
egna
erf
aren
hete
r oc
h re
fere
ns
ram
ar to
lka
och
föra
enk
la o
ch
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
ty
dlig
t fra
mtr
ädan
de b
udsk
ap i
olik
a ve
rk. E
leve
n ka
n äv
en b
esk
riva
sin
upp
leve
lse
av lä
snin
gen
på e
tt v
älut
veck
lat
sätt
.
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
tyd
ligt
inne
håll,
väl
fu
nger
ande
str
uktu
r oc
h vi
ss
språ
klig
var
iati
on. I
enk
la te
xter
ka
n el
even
anv
ända
gru
ndlä
gga
nde
regl
er fö
r st
avni
ng, s
kilje
te
cken
och
spr
åkri
ktig
het p
å et
t vä
l fun
gera
nde
sätt
. De
berä
tta
nde
text
er e
leve
n sk
rive
r in
ne
hålle
r vä
lutv
eckl
ade
gest
alta
nde
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er fö
r ba
rn
och
ungd
omar
med
flyt
gen
om
att a
nvän
da lä
sstr
ateg
ier
på e
tt
i huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t. G
enom
att
gör
a en
kla,
kro
nolo
gi
ska
sam
man
fatt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
och
kom
men
tera
ce
ntra
la d
elar
med
vis
s ko
pplin
g ti
ll sa
mm
anha
nget
vis
ar e
leve
n gr
undl
ägga
nde
läsf
örst
åels
e.
Des
suto
m k
an e
leve
n ut
ifrån
eg
na e
rfar
enhe
ter
och
refe
rens
ra
mar
tolk
a oc
h fö
ra e
nkla
och
ti
ll vi
ss d
el u
nder
bygg
da r
eson
em
ang
om ty
dlig
t fra
mtr
ädan
de
buds
kap
i olik
a ve
rk. E
leve
n ka
n äv
en b
eskr
iva
sin
uppl
evel
se a
v lä
snin
gen
på e
tt e
nkel
t sä
tt.
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
beg
ripl
igt
inne
hå
ll, i
huvu
dsak
fung
eran
de
stru
ktur
och
vis
s sp
råkl
ig v
aria
ti
on. I
enk
la te
xter
kan
ele
ven
anvä
nda
grun
dläg
gand
e re
gler
fö
r st
avni
ng, s
kilje
teck
en o
ch
språ
krik
tigh
et p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt.
De
berä
ttan
de
text
er e
leve
n sk
rive
r in
nehå
ller
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er fö
r ba
rn o
ch
ungd
omar
med
got
t fly
t ge
nom
at
t anv
ända
läss
trat
egie
r på
ett
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. G
enom
att
gö
ra u
tvec
klad
e sa
mm
anfa
tt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
och
kom
men
tera
cen
tral
a de
lar
med
rel
ativ
t go
d ko
pplin
g ti
ll sa
mm
anha
nget
vis
ar e
leve
n go
d lä
sför
ståe
lse.
Des
suto
m k
an
elev
en u
tifr
ån e
gna
erfa
renh
eter
oc
h re
fere
nsra
mar
tolk
a oc
h fö
ra
enkl
a oc
h re
lati
vt v
äl u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om ty
dlig
t fr
amtr
ädan
de b
udsk
ap i
olik
a ve
rk. E
leve
n ka
n äv
en b
eskr
iva
sin
uppl
evel
se a
v lä
snin
gen
på e
tt
utve
ckla
t sä
tt.
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
rel
ativ
t ty
dlig
t in
ne
håll,
rel
ativ
t vä
l fun
ge ra
nde
stru
ktur
och
vis
s sp
råkl
ig v
aria
ti
on. I
enk
la te
xter
kan
ele
ven
anvä
nda
grun
dläg
gand
e re
gler
fö
r st
avni
ng, s
kilje
teck
en o
ch
språ
krik
tigh
et p
å et
t rel
ativ
t vä
l fu
nge r
ande
sät
t. D
e be
rätt
ande
te
xter
ele
ven
skri
ver
inne
hålle
r
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
252 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
enkl
a ge
stal
tand
e be
skri
vnin
gar
och
enke
l han
dlin
g. E
leve
n ka
n sö
ka, v
älja
ut o
ch s
amm
anst
älla
in
form
atio
n fr
ån e
tt a
vgrä
nsat
ur
val a
v kä
llor
och
för
då e
nkla
re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns
anvä
ndba
rhet
. Sam
man
stäl
lnin
gar
na in
nehå
ller
enkl
a be
skri
vni
ngar
, egn
a fo
rmul
erin
gar
och
viss
anv
ändn
ing
av ä
mne
sspe
ci
fika
ord
och
begr
epp.
Gen
om a
tt
kom
bine
ra te
xt m
ed o
lika
este
tis
ka u
ttry
ck s
å at
t de
sam
spel
ar p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt
kan
elev
en fö
rtyd
liga,
förs
tärk
a oc
h le
vand
egör
a si
na te
xter
s bu
dska
p. D
essu
tom
kan
ele
ven
ge e
nkla
om
döm
en o
m te
xter
s in
nehå
ll oc
h sp
råk
och
utifr
ån
resp
ons
bear
beta
text
er m
ot ö
kad
tydl
ighe
t och
kva
litet
på
ett i
hu
vuds
ak fu
nger
ande
sät
t.
Ele
ven
kan
med
ett
i hu
vuds
ak
fung
eran
de o
rd
och
begr
epps
fö
rråd
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
på e
tt e
nkel
t sä
tt. I
sam
ta
len
kan
elev
en s
tälla
fråg
or o
ch
fram
föra
egn
a ås
ikte
r på
ett
sät
t
utve
ckla
de g
esta
ltand
e be
skri
vni
ngar
och
utv
eckl
ad h
andl
ing.
E
leve
n ka
n sö
ka, v
älja
ut o
ch
sam
man
stäl
la in
form
atio
n fr
ån
ett a
vgrä
nsat
urv
al a
v kä
llor
och
för
då u
tvec
klad
e re
sone
man
g om
info
rma t
ione
ns a
nvän
dbar
he
t. Sa
mm
anst
älln
inga
rna
inne
hå
ller
utve
ckla
de b
eskr
ivni
ngar
, eg
na fo
rmul
erin
gar
och
rela
tivt
go
d an
vänd
ning
av
ämne
sspe
ci
fika
ord
och
begr
epp.
Gen
om a
tt
kom
bine
ra te
xt m
ed o
lika
este
ti
ska
uttr
yck
så a
tt d
e sa
msp
elar
på
ett
änd
amål
senl
igt
sätt
kan
el
even
fört
ydlig
a, fö
rstä
rka
och
leva
ndeg
öra
sina
text
ers
buds
kap.
D
essu
tom
kan
ele
ven
ge u
tvec
kla
de o
mdö
men
om
text
ers
inne
hå
ll oc
h sp
råk
och
utifr
ån m
otta
ge
n re
spon
s be
arbe
ta te
xter
mot
ök
ad ty
dlig
het o
ch k
valit
et p
å et
t re
lati
vt v
äl fu
nger
ande
sät
t.
Ele
ven
kan
med
ett
änd
amål
sen
ligt
ord
och
beg
repp
sför
råd
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
på
ett u
tvec
klat
sät
t. I
sam
tale
n ka
n el
even
stä
lla fr
ågor
och
fram
fö
ra e
gna
åsik
ter
på e
tt s
ätt s
om
besk
rivn
inga
r oc
h vä
lutv
eckl
ad
hand
ling.
Ele
ven
kan
söka
, väl
ja
ut o
ch s
amm
anst
älla
info
rma
tion
från
ett
avg
räns
at u
rval
av
källo
r oc
h fö
r då
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
an
vänd
barh
et. S
amm
anst
älln
ing
arna
inne
hålle
r vä
lutv
eckl
ade
besk
rivn
inga
r, eg
na fo
rmul
eri
ngar
och
god
anv
ändn
ing
av
ämne
sspe
cifik
a or
d oc
h be
grep
p.
Gen
om a
tt k
ombi
nera
text
med
ol
ika
este
tisk
a ut
tryc
k så
att
de
sam
spel
ar p
å et
t änd
amål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt k
an e
leve
n fö
rty
dlig
a, fö
rstä
rka
och
leva
ndeg
öra
sina
text
ers
buds
kap.
Des
suto
m
kan
elev
en g
e vä
lutv
eckl
ade
om
döm
en o
m te
xter
s in
nehå
ll oc
h sp
råk
och
utifr
ån r
espo
ns b
ear
beta
text
er m
ot ö
kad
tydl
ighe
t oc
h kv
alit
et p
å et
t väl
fung
eran
de
sätt
.
Ele
ven
kan
med
ett
änd
amål
sen
ligt
och
effe
ktiv
t or
d o
ch b
egr
epps
förr
åd s
amta
la o
m b
ekan
ta
ämne
n på
ett
väl
utve
ckla
t sä
tt. I
sa
mta
len
kan
elev
en s
tälla
fråg
or
och
fram
föra
egn
a ås
ikte
r på
ett
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 253
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
som
till
vis
s de
l upp
rätt
hålle
r sa
mta
let.
Ele
ven
anvä
nder
då
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
spr
åklig
a st
rate
gier
för
att f
örst
å oc
h gö
ra
sig
förs
tådd
. Des
suto
m k
an
elev
en fö
rber
eda
och
geno
mfö
ra
enkl
a m
untli
ga r
edog
örel
ser
med
i h
uvud
sak
fung
e ran
de in
led
ning
, inn
ehål
l och
avs
lutn
ing
och
viss
anp
assn
ing
till
syft
e oc
h m
otta
gare
.
uppr
ätth
ålle
r sa
mta
let r
elat
ivt
väl.
Ele
ven
anvä
nder
då
rela
tivt
vä
l fun
gera
nde
språ
klig
a st
rate
gi
er fö
r at
t för
stå
och
göra
sig
fö
rstå
dd. D
essu
tom
kan
ele
ven
förb
ered
a oc
h ge
nom
föra
utv
eck
lade
mun
tliga
red
ogör
else
r m
ed
rela
tivt
väl
fung
eran
de in
ledn
ing,
in
nehå
ll oc
h av
slut
ning
och
rel
ati
vt g
od a
npas
snin
g ti
ll sy
fte
och
mot
taga
re.
sätt
som
upp
rätt
hålle
r sa
mta
let
väl.
Ele
ven
anvä
nder
då
väl f
ung
eran
de s
pråk
liga
stra
tegi
er fö
r at
t för
stå
och
göra
sig
förs
tådd
. D
essu
tom
kan
ele
ven
förb
ered
a oc
h ge
nom
föra
väl
utve
ckla
de
mun
tliga
red
ogör
else
r m
ed v
äl
fung
eran
de in
ledn
ing,
inne
håll
och
avsl
utni
ng o
ch g
od a
npas
sni
ng ti
ll sy
fte
och
mot
taga
re.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
254 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er m
ed fl
yt
geno
m a
tt, p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de s
ätt,
välja
och
an
vänd
a lä
sstr
ateg
ier
utifr
ån o
lika
text
ers
särd
rag.
Gen
om a
tt g
öra
enkl
a sa
mm
anfa
ttni
ngar
av
olik
a te
xter
s in
nehå
ll oc
h ko
mm
ente
ra
cent
rala
del
ar m
ed v
iss
kopp
ling
till
tids
aspe
kter
och
ors
akss
am
band
vis
ar e
leve
n gr
undl
ägga
nde
läsf
örst
åels
e. D
essu
tom
kan
el
even
uti
från
egn
a er
fare
nhet
er
och
refe
rens
ram
ar s
amt o
lika
livsf
rågo
r oc
h om
värl
dsfr
ågor
to
lka
och
föra
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
ty
dlig
t fr
amtr
ädan
de b
udsk
ap i
olik
a ve
rk. E
leve
n fö
r oc
kså
enkl
a re
sone
man
g om
ver
ket m
ed
kopp
linga
r ti
ll de
ss u
ppho
vsm
an
och
drar
då
till
viss
del
und
er
bygg
da s
luts
atse
r om
sam
band
m
ella
n ve
rk o
ch u
ppho
vsm
an.
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er m
ed g
ott
flyt
geno
m a
tt, p
å et
t änd
amål
sen
ligt
sätt
, väl
ja o
ch a
nvän
da
läss
trat
egie
r ut
ifrån
olik
a te
xter
s sä
rdra
g. G
enom
att
gör
a ut
veck
la
de s
amm
anfa
ttni
ngar
av
olik
a te
xter
s in
nehå
ll oc
h ko
mm
ente
ra
cent
rala
del
ar m
ed r
elat
ivt
god
kopp
ling
till
tids
aspe
kter
och
or
saks
sam
band
vis
ar e
leve
n go
d lä
sför
ståe
lse.
Des
suto
m k
an
elev
en u
tifr
ån e
gna
erfa
renh
eter
oc
h re
fere
nsra
mar
sam
t olik
a liv
sfr
ågor
och
om
värl
dsfr
ågor
tolk
a oc
h fö
ra u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
bu
dska
p so
m ä
r ty
dlig
t fr
am
träd
ande
och
bud
skap
som
kan
lä
sas
mel
lan
rade
rna
i olik
a ve
rk.
Ele
ven
för
ocks
å ut
veck
lade
re
sone
man
g om
ver
ket m
ed k
opp
linga
r ti
ll de
ss u
ppho
vsm
an o
ch
drar
då
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
sl
utsa
tser
om
sam
band
mel
lan
verk
och
upp
hovs
man
.
Ele
ven
kan
läsa
skö
nlit
tera
tur
och
sakp
rosa
text
er m
ed m
ycke
t go
tt fl
yt g
enom
att
, på
ett ä
nda
mål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt,
välja
och
anv
ända
läss
trat
egie
r ut
ifrån
olik
a te
xter
s sä
rdra
g. G
eno
m a
tt g
öra
välu
tvec
klad
e sa
m
man
fatt
ning
ar a
v ol
ika
text
ers
inne
håll
och
kom
men
tera
cen
tr
ala
dela
r m
ed g
od k
oppl
ing
till
tids
aspe
kter
och
ors
akss
amba
nd
visa
r el
even
myc
ket
god
läsf
ör
ståe
lse.
Des
suto
m k
an e
leve
n ut
ifrån
egn
a er
fare
nhet
er o
ch
refe
rens
ram
ar s
amt o
lika
livsf
rå
gor
och
omvä
rlds
fråg
or to
lka
och
föra
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om b
udsk
ap
som
är
tydl
igt
fram
träd
ande
och
bu
dska
p so
m k
an lä
sas
mel
lan
rade
rna
elle
r är
dol
da i
olik
a ve
rk. E
leve
n fö
r oc
kså
välu
tvec
kla
de r
eson
eman
g om
ver
ket m
ed
kopp
linga
r ti
ll de
ss u
ppho
vsm
an
och
drar
då
väl u
nder
bygg
da
slut
sats
er o
m s
amba
nd m
ella
n ve
rk o
ch u
ppho
vsm
an.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 255
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
vis
s sp
råkl
ig v
aria
ti
on, e
nkel
text
bind
ning
och
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
anp
assn
ing
till
text
typ,
spr
åklig
a no
rmer
och
st
rukt
urer
. De
berä
ttan
de te
xter
el
even
skr
iver
inne
hålle
r en
kla
gest
alta
nde
besk
rivn
inga
r oc
h be
rä
ttar
grep
p sa
mt d
ram
atur
gi m
ed
enke
l upp
bygg
nad.
Ele
ven
kan
söka
, väl
ja u
t och
sam
man
stäl
la
info
rmat
ion
från
ett
avg
räns
at
urva
l av
källo
r oc
h fö
r då
enk
la
och
till
viss
del
und
erby
ggda
re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns
och
källo
rnas
trov
ärdi
ghet
och
re
leva
ns. S
amm
anst
älln
inga
rna
känn
etec
knas
av
enkl
a be
skri
vni
ngar
och
förk
lari
ngar
, enk
elt
och
fung
eran
de k
unsk
apsr
ela
tera
t spr
åk s
amt i
huv
udsa
k fu
nger
ande
str
uktu
r, ci
tat o
ch
källh
änvi
snin
gar.
Gen
om a
tt
kom
bine
ra o
lika
text
type
r, es
te
tisk
a ut
tryc
k oc
h m
edie
r så
att
de
olik
a de
larn
a sa
msp
elar
på
ett
i huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t kan
el
even
fört
ydlig
a, fö
rstä
rka
och
leva
ndeg
öra
sina
text
ers
buds
kap.
D
essu
tom
kan
ele
ven
ge e
nkla
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
rel
ativ
t go
d sp
råkl
ig
vari
atio
n, u
tvec
klad
text
bind
ni
ng o
ch r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e an
pass
ning
till
text
typ,
spr
åklig
a no
rmer
och
str
uktu
rer.
De
be
rätt
ande
text
er e
leve
n sk
rive
r in
nehå
ller
utve
ckla
de g
esta
ltand
e be
skri
vnin
gar
och
berä
ttar
grep
p sa
mt d
ram
atur
gi m
ed r
elat
ivt
kom
plex
upp
bygg
nad.
Ele
ven
kan
söka
, väl
ja u
t och
sam
man
st
älla
info
rmat
ion
från
ett
rel
ativ
t va
rier
at u
rval
av
källo
r oc
h fö
r då
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
in
form
atio
nens
och
käl
lorn
as
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. S
am
man
stäl
lnin
garn
a kä
nnet
eckn
as
av u
tvec
klad
e be
skri
vnin
gar
och
förk
lari
ngar
, utv
eckl
at o
ch fu
nge
rand
e ku
nska
psre
late
rat s
pråk
sa
mt r
elat
ivt
väl f
unge
rand
e st
rukt
ur, c
itat
och
käl
lhän
vis
ning
ar. G
enom
att
kom
bine
ra
olik
a te
xtty
per,
este
tisk
a ut
tryc
k oc
h m
edie
r så
att
de
olik
a de
larn
a sa
msp
elar
på
ett ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt k
an e
leve
n fö
rtyd
liga,
förs
tär
ka o
ch le
vand
egör
a si
na te
xter
s
Ele
ven
kan
skri
va o
lika
slag
s te
xter
med
god
spr
åklig
var
ia
tion
, väl
utve
ckla
d te
xtbi
ndni
ng
och
väl f
unge
rand
e an
pass
ning
ti
ll te
xtty
p, s
pråk
liga
norm
er
och
stru
ktur
er. D
e be
rätt
ande
te
xter
ele
ven
skri
ver
inne
hålle
r vä
lutv
eckl
ade
gest
alta
nde
be
skri
vnin
gar
och
berä
ttar
grep
p sa
mt d
ram
atur
gi m
ed k
ompl
ex
uppb
yggn
ad. E
leve
n ka
n sö
ka,
välja
ut o
ch s
amm
anst
älla
info
rm
atio
n fr
ån e
tt v
arie
rat
urva
l av
källo
r oc
h fö
r då
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
info
rmat
ione
ns o
ch k
ällo
rnas
tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
Sam
m
anst
älln
inga
rna
känn
etec
knas
av
väl
utve
ckla
de o
ch n
yans
erad
e be
skri
vnin
gar
och
förk
lari
ngar
, vä
lutv
eckl
at o
ch fu
nger
ande
ku
nska
psre
late
rat s
pråk
sam
t väl
fu
nger
ande
str
uktu
r, ci
tat o
ch
källh
änvi
snin
gar.
Gen
om a
tt
kom
bine
ra o
lika
text
type
r, es
te
tisk
a ut
tryc
k oc
h m
edie
r så
att
de
olik
a de
larn
a sa
msp
elar
på
ett
ända
mål
senl
igt
och
effe
ktiv
t sä
tt
kan
elev
en fö
rtyd
liga,
förs
tärk
a oc
h le
vand
egör
a si
na te
xter
s
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
256 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
omdö
men
om
text
ers
inne
håll,
sp
råk
och
uppb
yggn
ad o
ch
utifr
ån r
espo
ns b
earb
eta
text
er
mot
öka
d ty
dlig
het,
kval
itet
och
ut
tryc
ksfu
llhet
på
ett i
huv
udsa
k fu
nger
ande
sät
t.
Ele
ven
kan
med
en
i huv
udsa
k fu
nger
ande
kom
bina
tion
av
var
dags
rela
tera
t och
äm
nesr
elat
erat
sp
råk
sam
tala
om
och
dis
kute
ra
vari
eran
de ä
mne
n på
ett
enk
elt
sätt
. I s
ådan
a si
tuat
ione
r ka
n el
even
stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
ås
ikte
r m
ed e
nkla
och
till
vis
s de
l und
erby
ggda
arg
umen
t på
ett
sätt
som
till
vis
s de
l för
sam
ta
len
och
disk
ussi
oner
na fr
amåt
. E
leve
n vä
ljer
och
anvä
nder
då
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
spr
åklig
a st
rate
gier
för
att f
örst
å oc
h gö
ra
sig
förs
tådd
. Des
suto
m k
an
elev
en fö
rber
eda
och
geno
mfö
ra
enkl
a m
untli
ga r
edog
örel
ser
med
i h
uvud
sak
fung
eran
de s
truk
tu
r, in
nehå
ll oc
h sp
råk
och
viss
an
pass
ning
till
syft
e, m
otta
gare
oc
h sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n
buds
kap.
Des
suto
m k
an e
leve
n ge
utv
eckl
ade
omdö
men
om
te
xter
s in
nehå
ll, s
pråk
och
upp
by
ggna
d oc
h ut
ifrån
res
pons
be
arbe
ta te
xter
mot
öka
d ty
dlig
het,
kval
itet
och
utt
ryck
sful
lhet
på
ett
rela
tivt
väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
med
en
ända
mål
sen
lig k
ombi
nati
on a
v va
rdag
sre
late
rat o
ch ä
mne
srel
ater
at
språ
k sa
mta
la o
m o
ch d
isku
tera
va
rier
ande
äm
nen
på e
tt u
tvec
kla
t sä
tt. I
såd
ana
situ
atio
ner
kan
elev
en s
tälla
fråg
or o
ch fr
amfö
ra
åsik
ter
med
utv
eckl
ade
och
rela
ti
vt v
äl u
nder
bygg
da a
rgum
ent
på e
tt s
ätt s
om fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na fr
amåt
. Ele
ven
välje
r oc
h an
vänd
er d
å re
lati
vt
väl f
unge
rand
e sp
råkl
iga
stra
te
gier
för
att f
örst
å oc
h gö
ra s
ig
förs
tådd
. Des
suto
m k
an e
leve
n fö
rber
eda
och
geno
mfö
ra u
tvec
kla
de m
untli
ga r
edog
örel
ser
med
re
lati
vt v
äl fu
nger
ande
str
uktu
r, in
nehå
ll oc
h sp
råk
och
rela
tivt
go
d an
pass
ning
till
syft
e, m
ot
taga
re o
ch s
amm
anha
ng. E
leve
n
buds
kap.
Des
suto
m k
an e
leve
n ge
väl
utve
ckla
de o
ch n
yans
erad
e om
döm
en o
m te
xter
s in
nehå
ll,
språ
k oc
h up
pbyg
gnad
och
ut
ifrån
res
pons
bea
rbet
a te
xter
m
ot ö
kad
tydl
ighe
t, kv
alit
et o
ch
uttr
ycks
fullh
et p
å et
t väl
fung
era
nde
sätt
.
Ele
ven
kan
med
en
ända
mål
sen
lig o
ch e
ffek
tiv
kom
bina
tion
av
var
dags
rela
tera
t och
äm
nes
rela
tera
t spr
åk s
amta
la o
m o
ch
disk
uter
a va
rier
ande
äm
nen
på
ett v
älut
veck
lat
sätt
. I s
ådan
a si
tuat
ione
r ka
n el
even
stä
lla
fråg
or o
ch fr
amfö
ra å
sikt
er m
ed
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l und
er
bygg
da a
rgum
ent p
å et
t sät
t som
fö
r sa
mta
len
och
disk
ussi
oner
na
fram
åt o
ch fö
rdju
par
elle
r br
ed
dar
dem
. Ele
ven
välje
r oc
h an
vä
nder
då
väl f
unge
rand
e sp
råk
liga
stra
tegi
er fö
r at
t för
stå
och
göra
sig
förs
tådd
. Des
suto
m k
an
elev
en fö
rber
eda
och
geno
mfö
ra
välu
tvec
klad
e m
untli
ga r
edog
öre
lser
med
väl
fung
eran
de s
truk
tu
r, in
nehå
ll oc
h sp
råk
och
god
anpa
ssni
ng ti
ll sy
fte,
mot
taga
re
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 257
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
föra
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om s
pråk
liga
vari
ante
r in
om s
vens
kan
sam
t nå
gra
tydl
igt f
ram
träd
ande
sk
illna
der
och
likhe
ter
mel
lan
sven
skan
och
and
ra s
pråk
.
kan
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
vä
l und
erby
ggda
res
onem
ang
om s
pråk
liga
vari
an te
r in
om
sven
skan
sam
t någ
ra ty
dlig
t fr
amtr
ädan
de s
killn
ader
och
lik
hete
r m
ella
n sv
ensk
an o
ch a
ndra
sp
råk.
och
sam
man
hang
. Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om s
pråk
liga
vari
ante
r in
om s
vens
kan
sam
t nå
gra
tydl
igt f
ram
träd
ande
sk
illna
der
och
likhe
ter
mel
lan
sven
skan
och
and
ra s
pråk
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
SVA
258 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TN
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
3.19 TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDESpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ger också större möjligheter att ingå i skilda sociala och kulturella sammanhang. Kunskaper i teckenspråk är en förutsättning för att på ett naturligt sätt kunna verka bland döva och andra teckenspråkiga.
SyfteUndervisningen i ämnet teckenspråk för hörande ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i svenskt teckenspråk och kunskaper om de sammanhang där teckenspråket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå teckenspråk i både möten med människor och teckenspråkiga texter, att kunna formulera sig och samspela med andra på teckenspråk och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
I mötet med teckenspråk ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för livsvillkor samt kulturella och sociala företeelser i det teckenspråkiga samhället och andra sammanhang där teckenspråk används.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i teckenspråk från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.
Genom undervisningen i ämnet teckenspråk för hörande ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• avläsa och förstå teckenspråk och olika slags teckenspråkiga texter,
• formulera sig och kommunicera på teckenspråk,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda på teckenspråk,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, samt
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser bland döva och andra teckenspråkiga i olika sammanhang och situationer, nationellt och internationellt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 259
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
TN
Centralt innehåll
I årskurs 4–9, inom ramen för elevens val
Kommunikationens innehåll• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.
• Åsikter och känslor.
• Konkreta företeelser i det teckenspråkiga samhället.
Avläsa – reception• Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och beskrivande,
med bildstöd och från olika medier.
• Samtal och dialoger.
• Berättelser och annan fiktion på teckenspråk, även i dramatiserad form.
• Information på teckenspråk, till exempel vägbeskrivningar och recept.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse.
• Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.
• Grundläggande principer för teckenspråks gestuellavisuella struktur.
• Språkliga företeelser som tecken, fasta orala komponenter och ickemanuella signaler i det språk eleverna möter.
• Hur ord bokstaveras och används i teckenspråk i olika situationer.
Teckna och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på
teckenspråk.
• Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor, omformuleringar och visualisering.
• Bokstavering, tecken och ickemanuella signaler för tydlig kommunikation.
260 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
TN
I årskurs 4–9, inom ramen för språkval
Kommunikationens innehåll• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Intressen, vardagliga situationer, personer, platser, aktiviteter och händelser.
• Åsikter, känslor och erfarenheter.
• Det teckenspråkiga samhället och teckenspråkets ställning i Sverige.
Avläsa – reception• Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och beskrivande
från olika medier.
• Samtal och dialoger.
• Berättelser och annan fiktion på teckenspråk, även i dramatiserad form.
• Information på teckenspråk, till exempel tidtabeller.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och förstå sammanhang beroende på framställningens form och innehåll.
• Olika sätt att söka och välja teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.
• Språkliga företeelser som tecken, bokstavering, satsbyggnad, fasta orala komponenter och ickemanuella signaler i det språk som eleverna möter.
• Hur olika signaler används för att inleda och avsluta olika typer av samtal och teckenspråkiga texter.
Teckna och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på
sammanhängande teckenspråk.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
• Bokstavering, tecken, fasta orala komponenter, ickemanuella signaler och satsbyggnad för tydlig kommunikation.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 261
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
TN
Kunskapskrav
Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå enkel bokstavering, vanliga tecken och enkla fraser i enkelt och tydligt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i inne hållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven välja och använda sig av någon strategi för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier, samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med bokstavering, enstaka tecken och fraser. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med bokstavering, en staka tecken och fraser. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt och tydligt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och relativt tydligt med bokstavering, fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med bokstavering, tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
262 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
TN
Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfattar väsentliga detaljer i enkelt och tydligt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier, samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med bokstavering, tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Inom ramen för språkval Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det mest väsentliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt och tydligt teckenspråk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja bland teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 263
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
TN
I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka, enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt och tydligt teckenspråk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
264 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
TN
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå helheten och uppfattar väsentliga detaljer i enkelt och tydligt tecken språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier, samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven och gör enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med tecken, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 265
TN
Inom
ram
en fö
r el
even
s va
l – K
unsk
apsk
rav
i slu
tet
av å
rsku
rs 9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sak
liga
inne
hålle
t oc
h up
pfat
tar
väse
ntlig
a de
talje
r i e
nkel
t och
ty
dlig
t tec
kens
pråk
i lå
ngsa
mt
tem
po o
m v
arda
glig
a oc
h vä
lbe
kant
a äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt i
enke
l fo
rm r
edog
öra
för
inne
håll
och
deta
ljer
sam
t gen
om a
tt m
ed g
ott
resu
ltat a
gera
uti
från
bud
skap
oc
h in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t vid
rec
epti
on k
an
elev
en i
viss
uts
träc
knin
g vä
lja
och
anvä
nda
sig
av s
trat
egie
r fö
r av
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
teck
en
språ
kiga
text
er a
v en
kel k
arak
tä
r oc
h fr
ån o
lika
med
ier,
sam
t på
ett
rel
evan
t oc
h ef
fekt
ivt
sätt
an
vänd
a de
t val
da m
ater
iale
t i s
in
egen
pro
dukt
ion
och
inte
rakt
ion.
I fr
amst
älln
inga
r av
olik
a sl
ag
kan
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt,
rela
tivt
tyd
ligt
och
till
viss
del
sa
mm
anhä
ngan
de. F
ör a
tt fö
rty
dlig
a oc
h va
rier
a si
n ko
mm
uni
kati
on k
an e
leve
n be
arbe
ta o
ch
göra
enk
la fö
rbät
trin
gar
av e
gna
fram
stäl
lnin
gar.
I in
tera
ktio
n ka
n
Ele
ven
kan
förs
tå e
nkel
bok
sta
veri
ng, v
anlig
a te
cken
och
enk
la
fras
er i
enke
lt oc
h ty
dlig
t tec
ken
språ
k i l
ångs
amt t
empo
om
var
da
glig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
nen.
E
leve
n vi
sar
sin
förs
tåel
se g
enom
at
t i m
ycke
t en
kel f
orm
red
ogör
a fö
r oc
h ko
mm
ente
ra in
nehå
llet
sam
t gen
om a
tt m
ed g
odta
gbar
t re
sulta
t age
ra u
tifr
ån b
udsk
ap
och
inst
rukt
ione
r i i
nne h
ålle
t. Fö
r at
t und
erlä
tta
sin
förs
tåel
se
av in
nehå
llet v
id r
ecep
tion
kan
el
even
väl
ja o
ch a
nvän
da s
ig a
v nå
gon
stra
tegi
för
avlä
snin
g.
Ele
ven
kan
välja
teck
ensp
råki
ga
text
er a
v en
kel k
arak
tär
och
från
ol
ika
med
ier,
sam
t med
vis
s re
leva
ns a
nvän
da d
et v
alda
mat
eri
alet
i si
n eg
en p
rodu
ktio
n oc
h in
tera
ktio
n.
I fr
amst
älln
inga
r av
olik
a sl
ag
kan
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt
och
begr
iplig
t m
ed b
okst
ave
ring
, ens
taka
tec
ken
och
fras
er.
För
att f
örty
dlig
a oc
h va
rier
a si
n ko
mm
unik
atio
n ka
n el
even
be
arbe
ta o
ch g
öra
enst
aka
enkl
a fö
rbät
trin
gar
av e
gna
fram
stäl
l
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sak
liga
inne
hålle
t oc
h up
pfat
tar
tydl
iga
deta
ljer
i enk
elt o
ch ty
dlig
t tec
kens
pråk
i lå
ngsa
mt t
em
po o
m v
arda
glig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
ge
nom
att
i m
ycke
t en
kel f
orm
re
dogö
ra fö
r in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt g
enom
att
med
till
fred
sstä
lla
nde
resu
ltat a
gera
uti
från
bud
sk
ap o
ch in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
le
t. Fö
r at
t und
erlä
tta
förs
tåel
se
av in
nehå
llet v
id r
ecep
tion
kan
el
even
i vi
ss u
tstr
äckn
ing
välja
oc
h an
vänd
a si
g av
str
ateg
ier
för
avlä
snin
g. E
leve
n ka
n vä
lja
teck
ensp
råki
ga te
xter
av
enke
l ka
rakt
är o
ch fr
ån o
lika
med
ier
sam
t på
ett
rele
vant
sät
t an
vänd
a de
t val
da m
ater
iale
t i s
in e
gen
prod
ukti
on o
ch in
tera
ktio
n.
I fr
amst
älln
inga
r av
olik
a sl
ag
kan
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt
och
rela
tivt
tyd
ligt
med
bok
st
aver
ing,
fras
er o
ch m
enin
gar.
Fö
r at
t för
tydl
iga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
kan
elev
en
bear
beta
och
gör
a en
stak
a en
kla
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
äll
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
266 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
TN
Inom
ram
en fö
r el
even
s va
l – K
unsk
apsk
rav
i slu
tet
av å
rsku
rs 9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
ning
ar. I
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
begr
ip
ligt
med
bok
stav
erin
g, e
nsta
ka
teck
en o
ch fr
aser
. Des
suto
m
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
si
g av
någ
on s
trat
egi s
om lö
ser
prob
lem
i oc
h fö
rbät
trar
inte
rak
tion
en. E
leve
n ko
mm
ente
rar
i myc
ket
enke
l for
m n
ågra
före
te
else
r i o
lika
sam
man
hang
där
te
cken
språ
k an
vänd
s oc
h ka
n då
oc
kså
göra
enk
la jä
mfö
rels
er m
ed
egna
erf
aren
hete
r oc
h ku
nska
per.
ning
ar. I
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
begr
iplig
t m
ed b
okst
aver
ing,
tec
ken,
fras
er
och
men
inga
r. D
essu
tom
kan
el
even
väl
ja o
ch a
nvän
da s
ig a
v nå
gra
olik
a st
rate
gier
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar in
ter
akti
onen
. Ele
ven
kom
men
tera
r i m
ycke
t en
kel f
orm
någ
ra fö
re
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng d
är
teck
ensp
råk
anvä
nds
och
kan
då
ocks
å gö
ra e
nkla
jäm
före
lser
med
eg
na e
rfar
enhe
ter
och
kuns
kape
r.
elev
en u
ttry
cka
sig
enke
lt o
ch r
ela
tivt
tyd
ligt
med
bok
stav
erin
g,
teck
en, f
rase
r oc
h m
enin
gar.
D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a si
g av
fler
a ol
ika
stra
te
gier
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar in
tera
ktio
nen.
Ele
ven
kom
men
tera
r i e
nkel
form
någ
ra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng
där
teck
ensp
råk
anvä
nds
och
kan
då o
ckså
gör
a en
kla
jäm
före
lser
m
ed e
gna
erfa
renh
eter
och
ku
nska
per.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 267
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
TN
Inom
ram
en fö
r sp
råkv
al –
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förs
tå h
elhe
ten
och
uppf
atta
r vä
sent
liga
deta
ljer
i en
kelt
och
tydl
igt t
ecke
n spr
åk i
lugn
t tem
po o
m v
arda
glig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt ö
vers
ikt
ligt
redo
göra
för
och
kom
men
te
ra in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt
geno
m a
tt m
ed g
ott
resu
ltat a
ge
ra u
tifr
ån b
udsk
ap o
ch in
stru
kti
oner
i in
nehå
llet.
För
att u
nder
lä
tta
sin
förs
tåel
se a
v in
nehå
llet
vid
rece
ptio
n ka
n el
even
i vi
ss u
tst
räck
ning
väl
ja o
ch a
nvän
da s
ig
av s
trat
egie
r fö
r av
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
teck
ensp
råki
ga te
xter
av
enk
el k
arak
tär
och
från
olik
a m
edie
r, sa
mt p
å et
t re
leva
nt o
ch
effe
ktiv
t sä
tt a
nvän
da d
et v
alda
m
ater
iale
t i s
in e
gen
prod
ukti
on
och
inte
rakt
ion.
I fr
amst
älln
inga
r av
olik
a sl
ag
kan
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt,
rela
tivt
tyd
ligt
och
rela
tivt
sam
m
anhä
ngan
de. F
ör a
tt fö
rtyd
liga
och
vari
era
sin
kom
mun
ikat
ion
bear
beta
r el
even
och
gör
enk
la
förb
ättr
inga
r av
egn
a fr
amst
äll
Ele
ven
kan
förs
tå d
et h
uvud
sak
liga
inne
hålle
t oc
h up
pfat
tar
tydl
iga
deta
ljer
i enk
elt o
ch
tydl
igt t
ecke
nspr
åk i
lugn
t tem
po
om v
arda
glig
a oc
h vä
lbek
anta
äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
ge
nom
att
i en
kel f
orm
red
ogör
a fö
r oc
h ko
mm
ente
ra in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt g
enom
att
med
ti
llfre
dsst
älla
nde
resu
ltat a
gera
ut
ifrån
bud
skap
och
inst
rukt
io
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lä
tta
sin
förs
tåel
se a
v in
nehå
llet
vid
rece
ptio
n ka
n el
even
i vi
ss
utst
räck
ning
väl
ja o
ch a
nvän
da
sig
av s
trat
egie
r fö
r av
läsn
ing.
E
leve
n ka
n vä
lja te
cken
språ
kiga
te
xter
av
enke
l kar
aktä
r oc
h fr
ån
olik
a m
edie
r sa
mt p
å et
t re
leva
nt
sätt
anv
ända
det
val
da m
ater
iale
t i s
in e
gen
prod
ukti
on o
ch in
ter
akti
on.
I fr
amst
älln
inga
r av
olik
a sl
ag
kan
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt,
rela
tivt
tyd
ligt
och
till
viss
del
sa
mm
anhä
ngan
de. F
ör a
tt fö
rty
dlig
a oc
h va
rier
a si
n ko
mm
uni
kati
on k
an e
leve
n be
arbe
ta o
ch
göra
enk
la fö
rbät
trin
gar
av e
gna
Ele
ven
kan
förs
tå d
et m
est
väse
ntlig
a in
nehå
llet
och
upp
fatt
ar t
ydlig
a de
talje
r i e
nkel
t oc
h ty
dlig
t tec
kens
pråk
i lu
gnt
tem
po o
m v
arda
glig
a oc
h vä
lbe
kant
a äm
nen.
Ele
ven
visa
r si
n fö
rstå
else
gen
om a
tt i
enke
l fo
rm r
edog
öra
för
och
kom
m
ente
ra in
nehå
ll oc
h de
talje
r sa
mt g
enom
att
med
god
tagb
art
resu
ltat a
gera
uti
från
bud
skap
oc
h in
stru
ktio
ner
i inn
ehål
let.
För
att u
nder
lätt
a si
n fö
rstå
else
av
inne
hålle
t vid
rec
epti
on k
an
elev
en i
viss
uts
träc
knin
g vä
lja
och
anvä
nda
sig
av s
trat
egie
r fö
r av
läsn
ing.
Ele
ven
kan
välja
bla
nd
teck
ensp
råki
ga te
xter
av
enke
l ka
rakt
är o
ch fr
ån o
lika
med
ier
sam
t på
ett
rele
vant
sät
t an
vänd
a de
t val
da m
ater
iale
t i s
in e
gen
prod
ukti
on o
ch in
tera
ktio
n.
I fr
amst
älln
inga
r av
olik
a sl
ag
kan
elev
en fo
rmul
era
sig
enke
lt
och
begr
iplig
t m
ed fr
aser
och
m
enin
gar.
För
att
fört
ydlig
a oc
h va
rier
a si
n ko
mm
unik
atio
n ka
n el
even
bea
rbet
a oc
h gö
ra e
nsta
ka,
enkl
a fö
rbät
trin
gar
av e
gna
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
268 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE
Inom
ram
en fö
r sp
råkv
al –
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
fram
stäl
lnin
gar.
I in
tera
ktio
n ka
n el
even
utt
ryck
a si
g en
kelt
och
be
grip
ligt
med
tec
ken,
fras
er o
ch
men
inga
r. D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
anv
ända
sig
av
någo
n st
rate
gi s
om lö
ser
prob
lem
i oc
h fö
rbät
trar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
kom
men
tera
r i e
nkel
fo
rm n
ågra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng d
är te
cken
språ
k an
vänd
s, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
en
kla
jäm
före
lser
med
egn
a er
fa
renh
eter
och
kun
skap
er.
fram
stäl
lnin
gar.
I in
tera
ktio
n ka
n el
even
utt
ryck
a si
g en
kelt
oc
h re
lati
vt t
ydlig
t m
ed t
ecke
n,
fras
er o
ch m
enin
gar.
Des
suto
m
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
sig
av
någ
ra o
lika
stra
tegi
er s
om
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar
inte
rakt
ione
n.
Ele
ven
kom
men
tera
r i e
nkel
fo
rm n
ågra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
anha
ng d
är te
cken
språ
k an
vänd
s, o
ch k
an d
å oc
kså
göra
en
kla
jäm
före
lser
med
egn
a er
fa
renh
eter
och
kun
skap
er.
ning
ar. I
inte
rakt
ion
kan
elev
en
uttr
ycka
sig
enk
elt
och
tydl
igt
med
tec
ken,
fras
er o
ch m
enin
gar
sam
t i n
ågon
mån
anp
assa
t ti
ll sy
fte,
mot
taga
re o
ch s
itua
tion
. D
essu
tom
kan
ele
ven
välja
och
an
vänd
a si
g av
fler
a ol
ika
stra
te
gier
som
löse
r pr
oble
m i
och
förb
ättr
ar in
tera
ktio
nen.
Ele
ven
kom
men
tera
r öv
ersi
ktlig
t nå
gra
före
teel
ser
i olik
a sa
mm
an
hang
där
teck
ensp
råk
anvä
nds,
oc
h ka
n då
ock
så g
öra
enkl
a jä
m
före
lser
med
egn
a er
fare
nhet
er
och
kuns
kape
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
TN
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 269
TEKNIK
TE
3.20 TEKNIKTekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.
SyfteUndervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska före teelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
270 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TEKNIK
TE
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Tekniska lösningar• Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för
att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar• Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur
de är utformade och kan förbättras.
• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
• Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö• Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
• Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
I årskurs 4–6
Tekniska lösningar• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sam
manfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i fick lampor.
• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 271
TEKNIK
TE
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag
till lösningar, konstruktion och utprövning.
• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten
och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
• Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
• Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
• Konsekvenser av teknikval, till exempel för och nackdelar med olika tekniska lösningar.
I årskurs 7–9
Tekniska lösningar• Styr och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och
rörelse.
• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
• Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.
• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.
• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.
• Tekniska lösningar inom kommunikations och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
272 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TEKNIK
TE
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, för
slag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions och teknikutvecklingsarbete.
Teknik, människa, samhälle och miljö• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.
• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.
• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 273
TEKNIK
TE
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra lik n ande lösningar. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
274 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TEKNIK
TE
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några före mål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 275
TEKNIK
TE
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
276 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
förk
lara
enk
la te
knis
ka
lösn
inga
r i v
arda
gen
och
hur
någr
a in
gåen
de d
elar
sam
verk
ar
för
att u
ppnå
änd
amål
senl
ighe
t oc
h fu
nkti
on o
ch v
isar
då
på
andr
a lik
nand
e lö
snin
gar.
Des
sut
om k
an e
leve
n på
ett
väl
ut
veck
lat
sätt
bes
kriv
a oc
h vi
sa p
å sa
mba
nd m
ella
n nå
gra
hållf
asta
oc
h st
abila
kon
stru
ktio
ner
i var
da
gen,
der
as u
ppby
ggna
d oc
h de
m
ater
ial s
om a
nvän
ds.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra m
ycke
t en
kla
tekn
ikut
veck
lings
oc
h ko
nstr
ukti
onsa
rbet
en g
enom
att
sy
stem
atis
kt p
röva
och
om
pröv
a m
öjlig
a id
éer
till
lösn
inga
r sa
mt
utfo
rma
välu
tvec
klad
e fy
sisk
a el
ler
digi
tala
mod
elle
r. U
nder
ar
bets
proc
esse
n fo
rmul
erar
och
vä
ljer
elev
en h
andl
ings
alte
rnat
iv
som
lede
r fr
amåt
. Ele
ven
gör
välu
tvec
klad
e do
kum
enta
tion
er
av a
rbet
et m
ed s
kiss
er, m
odel
ler
elle
r te
xter
där
inte
ntio
nen
i ar
bete
t är
väl s
ynlig
gjor
d.
Ele
ven
kan
besk
riva
och
ge
exem
pel p
å en
kla
tekn
iska
lös
ning
ar i
vard
agen
och
någ
ra in
gå
ende
del
ar s
om s
amve
rkar
för
att u
ppnå
änd
amål
senl
ighe
t och
fu
nkti
on. D
essu
tom
kan
ele
ven
på e
tt e
nkel
t sä
tt b
eskr
iva
och
ge
exem
pel p
å nå
gra
hållf
asta
och
st
abila
kon
stru
ktio
ner
i var
dage
n,
dera
s up
pbyg
gnad
och
de
mat
eri
al s
om a
nvän
ds.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra m
ycke
t en
kla
tekn
ikut
veck
lings
oc
h ko
nstr
ukti
onsa
rbet
en g
enom
at
t prö
va m
öjlig
a id
éer
till
lösn
inga
r sa
mt u
tfor
ma
enkl
a fy
sisk
a el
ler
digi
tala
mod
elle
r. U
nder
arb
etsp
roce
ssen
bid
rar
elev
en t
ill a
tt fo
rmul
era
och
välja
han
dlin
gs al
tern
ativ
som
le
der
fram
åt. E
leve
n gö
r en
kla
doku
men
tati
oner
av
arbe
tet m
ed
skis
ser,
mod
elle
r el
ler
text
er d
är
inte
ntio
nen
i arb
etet
till
vis
s de
l är
syn
liggj
ord.
Ele
ven
kan
förk
lara
enk
la te
knis
ka
lösn
inga
r i v
arda
gen
och
hur
någr
a in
gåen
de d
elar
sam
verk
ar
för
att u
ppnå
änd
amål
senl
ig
het o
ch fu
nkti
on. D
essu
tom
ka
n el
even
på
ett u
tvec
klat
sät
t be
skri
va o
ch v
isa
på s
amba
nd
mel
lan
någr
a hå
llfas
ta o
ch s
tabi
la
kons
truk
tion
er i
vard
agen
, der
as
uppb
yggn
ad o
ch d
e m
ater
ial s
om
anvä
nds.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra m
ycke
t en
kla
tekn
ikut
veck
lings
oc
h ko
nstr
ukti
onsa
rbet
en g
enom
at
t prö
va o
ch o
mpr
öva
möj
liga
idée
r ti
ll lö
snin
gar
sam
t utf
orm
a ut
veck
lade
fysi
ska
elle
r di
gita
la
mod
elle
r. U
nder
arb
etsp
roce
sse
n fo
rmul
erar
och
väl
jer
elev
en
hand
lings
alte
rnat
iv s
om m
ed
någo
n be
arbe
tnin
g le
der
fram
åt.
Ele
ven
gör
utve
ckla
de d
okum
en
tati
oner
av
arbe
tet m
ed s
kiss
er,
mod
elle
r el
ler
text
er d
är in
ten
tion
en i
arbe
tet ä
r re
lati
vt v
äl
synl
iggj
ord.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
TEKNIK
TE
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 277
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g de
ls k
ring
hur
någ
ra fö
rem
ål e
ller
tekn
iska
sys
tem
i sa
mhä
llet h
ar
förä
ndra
ts ö
ver
tid
och
dels
kri
ng
tekn
iska
lösn
inga
rs fö
rdel
ar o
ch
nack
dela
r fö
r in
divi
d, s
amhä
lle
och
milj
ö.
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
res
one
man
g de
ls k
ring
hur
någ
ra
före
mål
elle
r te
knis
ka s
yste
m i
sam
hälle
t har
förä
ndra
ts ö
ver
tid
och
dels
kri
ng te
knis
ka lö
snin
gar
s fö
rdel
ar o
ch n
ackd
elar
för
indi
vid,
sam
hälle
och
milj
ö.
ebär
ra
ven
o
ch ti
ll de
l för
a.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
unsk
apsk
rav
i slu
tet
av å
rsku
rs 6
etyg
et E
Bet
yget
D
leve
n ka
n fö
ra e
nkla
och
till
is
s de
l und
erby
ggda
reso
nem
ang
els
krin
g hu
r nå
gra
före
mål
elle
r ek
nisk
a sy
stem
i sa
mhä
llet h
ar
örän
drat
s öv
er ti
d oc
h de
ls k
ring
ek
nisk
a lö
snin
gars
förd
elar
och
ac
kdel
ar fö
r in
divi
d, s
amhä
lle
ch m
iljö.
Bet
yget
D in
nat
t kun
skap
skfö
r be
tyge
t Eöv
ervä
gand
e C
är
uppf
ylld
K B E v d t f t n o
TEKNIK
TE
278 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
TEKNIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
unde
rsök
a ol
ika
tek
nisk
a lö
snin
gar
i var
dage
n oc
h m
ed v
iss
anvä
ndni
ng a
v äm
nes
spec
ifika
beg
repp
bes
kriv
a hu
r en
kelt
iden
tifie
rbar
a de
lar
sam
ve
rkar
för
att u
ppnå
änd
amål
sen
lighe
t och
funk
tion
. Des
suto
m
för
elev
en e
nkla
och
till
vis
s de
l un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
lik
hete
r oc
h sk
illna
der
mel
lan
någr
a m
ater
ial o
ch d
eras
anv
änd
ning
i te
knis
ka lö
snin
gar.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
te
knik
utve
cklin
gs
och
kon
stru
ktio
nsar
bete
n ge
nom
att
un
ders
öka
och
pröv
a m
öjlig
a id
éer
till
lösn
inga
r sa
mt u
tfor
ma
enkl
a fy
sisk
a el
ler
digi
tala
mod
el
ler.
Und
er a
rbet
spro
cess
en b
idra
r el
even
till
att
form
uler
a oc
h vä
lja h
andl
ings
alte
rnat
iv s
om
lede
r fr
amåt
. Ele
ven
gör
enkl
a do
kum
enta
tion
er a
v ar
bete
t med
sk
isse
r, m
odel
ler,
ritn
inga
r el
ler
rapp
orte
r dä
r in
tent
ione
n i a
rbe
tet t
ill v
iss
del ä
r sy
nlig
gjor
d.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a ol
ika
tek
nisk
a lö
snin
gar
i var
dage
n oc
h m
ed r
elat
ivt
god
anvä
ndni
ng a
v äm
ness
peci
fika
begr
epp
besk
riva
hu
r in
gåen
de d
elar
sam
verk
ar
för
att u
ppnå
änd
amål
senl
ighe
t oc
h fu
nkti
on. D
essu
tom
för
elev
en u
tvec
klad
e oc
h re
lati
vt
väl u
nder
bygg
da r
eson
eman
g om
lik
hete
r oc
h sk
illna
der
mel
lan
någr
a m
ater
ial o
ch d
eras
anv
änd
ning
i te
knis
ka lö
snin
gar.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
te
knik
utve
cklin
gs
och
kons
truk
ti
onsa
rbet
en g
enom
att
und
er
söka
och
prö
va o
ch o
mpr
öva
möj
liga
idée
r ti
ll lö
snin
gar
sam
t ut
form
a ut
veck
lade
fysi
ska
elle
r di
gita
la m
odel
ler.
Und
er a
rbet
spr
oces
sen
form
uler
ar o
ch v
älje
r el
even
han
dlin
gsal
tern
ativ
som
m
ed n
ågon
bea
rbet
ning
lede
r fr
amåt
. Ele
ven
gör
utve
ckla
de
doku
men
tati
oner
av
arbe
tet m
ed
skis
ser,
mod
elle
r, ri
tnin
gar
elle
r ra
ppor
ter
där
inte
ntio
nen
i arb
ete
t är
rela
tivt
väl
syn
liggj
ord.
Ele
ven
kan
unde
rsök
a ol
ika
tek
nisk
a lö
snin
gar
i var
dage
n oc
h m
ed g
od a
nvän
dnin
g av
äm
nes
spec
ifika
beg
repp
bes
kriv
a hu
r in
gåen
de d
elar
sam
verk
ar fö
r at
t upp
nå ä
nda m
ålse
nlig
het o
ch
funk
tion
och
vis
ar d
å på
and
ra
likna
nde
lösn
inga
r. D
essu
tom
fö
r el
even
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
likhe
ter
och
skill
nade
r m
ella
n nå
gra
mat
eria
l och
der
as a
nvän
dni
ng i
tekn
iska
lösn
inga
r.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
te
knik
utve
cklin
gs
och
kons
truk
ti
onsa
rbet
en g
enom
att
und
er
söka
och
sys
tem
atis
kt p
röva
och
om
pröv
a m
öjlig
a id
éer
till
lös
ning
ar s
amt u
tfor
ma
välu
tvec
kla
de o
ch g
enom
arbe
tade
fysi
ska
elle
r di
gita
la m
odel
ler.
Und
er
arbe
tspr
oces
sen
form
uler
ar o
ch
välje
r el
even
han
dlin
gsal
tern
ativ
so
m le
der
fram
åt. E
leve
n gö
r vä
lutv
eckl
ade
doku
men
tati
oner
av
arb
etet
med
ski
sser
, mod
elle
r, ri
tnin
gar
elle
r ra
ppor
ter
där
inte
ntio
nen
i arb
etet
är
väl
synl
iggj
ord.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
TE
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 279
TEKNIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
föra
utv
eckl
ade
och
rela
tivt
väl
und
erby
ggda
res
one
man
g kr
ing
hur
någr
a fö
rem
ål
och
tekn
iska
sys
tem
i sa
mhä
llet
förä
ndra
s öv
er ti
d oc
h vi
sar
då
på d
rivk
raft
er fö
r te
knik
utve
ck
linge
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
föra
ut
veck
lade
och
rel
ativ
t vä
l un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
hur
ol
ika
val a
v te
knis
ka lö
snin
gar
kan
få o
lika
kons
ekve
nser
för
indi
vid,
sam
hälle
och
milj
ö.
Ele
ven
kan
föra
enk
la o
ch t
ill
viss
del
und
erby
ggda
res
one
man
g kr
ing
hur
någr
a fö
re m
ål
och
tekn
iska
sys
tem
i sa
mhä
llet
förä
ndra
s öv
er ti
d oc
h vi
sar
då
på d
rivk
raft
er fö
r te
knik
utve
ck
linge
n. D
essu
tom
kan
ele
ven
föra
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om h
ur o
lika
val a
v te
knis
ka lö
snin
gar
kan
få
olik
a ko
nsek
vens
er fö
r in
divi
d,
sam
hälle
och
milj
ö.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
och
väl u
nder
bygg
da r
eson
em
ang
krin
g hu
r nå
gra
före
mål
oc
h te
knis
ka s
yste
m i
sam
hälle
t fö
ränd
ras
över
tid
och
visa
r då
på
dri
vkra
fter
för
tekn
ikut
veck
lin
gen.
Des
suto
m k
an e
leve
n fö
ra
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l und
er
bygg
da r
eson
eman
g om
hur
olik
a va
l av
tekn
iska
lösn
inga
r ka
n få
ol
ika
kons
ekve
nser
för
indi
vid,
sa
mhä
lle o
ch m
iljö.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
TE