LRF Mälardalens regionförbundsstämma 2016€¦ · Man vill att LRF Media gör en annan...

1

regionförbundsstämma 2016

Stämmohandlingar 18 mars

LRF Mälardalens

3

Föredragningslista

1. Stämman öppnas

2. Val av stämmans presidium: ordförande och vice ordförande Anmälan av sekreterare och protokollsekreterare

3. Fastställande av föredragningslista

4. Val av två protokollsjusterare

5. Val av rösträkningskommitté

6. Fastställande av röstlängd

7. Fråga om stämman utlysts i stadgeenlig ordning

8. Fastställande av arbetsordning vid stämman

9. Regionförbundsstyrelsens verksamhetsberättelse

10. Revisorernas berättelser för regionförbundet

11. Fastställande av resultat- och balansräkning i regionförbundet

12. Beslut om ansvarsfrihet för regionstyrelsen

13. Fastställande av ersättning till ledamöter i regionförbundsstyrelsen och valberedningen samt revisorerna

14. Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionförbundsstyrelsen

15. Val av regionförbundsordförande bland styrelseledamöterna

16. Val av två revisorer jämte suppleanter

17. Fastställande av antal samt val av ledamöter i valberedningen

18. Val av ordförande i valberedningen

19. LRF Ungdomens styrelser presenterar sig

20. Behandling av inkomna motioner och skrivelser

21. Ärenden som riksförbundsstyrelsen eller regionförbundsstyrelsen hän- skjutit till regionförbundsstämman a) Regionförbundsstyrelsens förslag till motion till riksförbundsstämman

22. Val av 11 fullmäktige jämte ersättare till LRFs riksförbundsstämma

23. Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning

24. Stämmoförhandlingarna avslutas

Sida

4

LANTBRUKARNAS REGIONFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTAi Mälardalen 2016-03-18

Ordinarie årsstämma med Lantbrukarnas Regionförbund i Mälardalen fredagen den 18 mars kl. 09.30, Kompassen Konferens, Kaptensgatan 4, Enköping

4

4

5

5

5

5

6

6

7

61

65

63

59

4

Valberedningens förslagValberedningens förslag till 2016 års regionförbundsstämma med LRF Mälardalen

2. Val av stämmans presidium Ordförande: Johnas Rundgren, Kungsåra LRF, Västerås Vice ordförande: Monica Stolpe Nordin, Dingtuna LRF, Västerås Anmälan av styrelsens val Sekreterare: Carl Aschan Protokollsekreterare: Åsa Wärlinder 8. Arbetsordning vid stämman 1. Ordet begärs genom nummeruppräckning för fullmäktige och med handuppräckning för övriga mötesdeltagare 2. Förslag lämnas skriftligt 3. Hela mötet kommer att spelas in 4. Omedelbar yttranderätt under debatt tillkommer regionförbundsstyrelsens ledamöter samt regionchefen. 5. Debattinlägg tidsbegränsas till högst tre minuter och tiden för replik till högst två minuter 6. Vid debattinlägg skall mikrofon eller talarstol användas 7. Mobiltelefon skall vara avstängd/ljudlös 8. Ej anmälda ärenden får behandlas om minst två tredjedelar av de närvarande röst- berättigade samtycker. För beslut om bifall till förslag i sådant ärende erfordras två tredjedels majoritet av de röstande. 13. Fastställande av ersättning till ledamöter i regionförbundsstyrelsen och valberedningen samt revisorerna Regionförbundsordförandes årsarvode skall vara 119 000 kr i fast arvode Styrelsen har 119 000 kr att fördela till övriga ledamöter Övriga ersättningar och reseräkningar utgår i enlighet med riksförbundsstämmans re- kommendationer Valberedningens ordförandes årsarvode skall vara 3 000 kr Valberedningens sekreterares årsarvode skall vara 1 500 kr

För närvarande har riksförbundsstämman beslutat följande: Dagarvode utgår för såväl sammanträdes- och förrättningstid som restid med följande belopp exklusive sociala avgifter: 1-13 timmar: 220 kr/timme 14-24 timmar: 3 080 kr

Vid flerdagsförrättning utgår inget arvode mellan kl. 00.00 och 07.00. Antalet timmar beräknas som antalet påbörjade timmar som överstiger 30 minuter. Dagarvode utgår endast för hela timmar. Telefonsammanträden ersätts enligt timarvode.

Bilersättning utgår med lägst 28 kr/mil och är samma som för anställd personal. Vid samåkning utgår ett tillägg på 5 kr/mil per passagerare. Vid användande av miljöbil gäl- ler samma regler som för anställd personal. Traktamentsersättning utgår enligt LRF:s avtal för anställda.

5

14. Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionförbundsstyrelsen Valberedningen föreslår att antalet ledamöter i regionförbundsstyrelsen skall vara tio (10). Avsägelse föreligger från Sture Johansson, Sala LRF, Sala, Per Nyström, Färnebo-Fläcke- bo LRF, Sala, samt Petter Ström, Kumla-Tärna LRF, Sala. Förslag till att bli valda på två år: Till stämman Per Pettersson, Järna-Hölö-Mörkö LRF, Södertälje, omval 2018 Åsa Sikberg, Österlövsta LRF, Tierp, nyval 2018 Elisabet Pettersson, Färnebo-Fläckebo LRF, Sala, nyval 2018 Katarina Eningsjö, Härnevi LRF, Enköping, nyval 2018 Vid stämman 2015 valdes på två år: Jenny Höglund, Långhundra LRF, Knivsta, omval Martin Magnusson, Stockholms LRF, Tyresö, omval Tomas Ohlsson, Kung Karls LRF, Kungsör, omval Catharina Rudolphson, Lagunda LRF, Enköping, omval Jan-Erik Andersson, Bälinge LRF, Uppsala, nyval Mats Ekström, Villberga LRF, Enköping, nyval 15. Val av regionförbundsordförande bland styrelseledamöterna Per Pettersson, Järna-Hölö-Mörkö LRF, Södertälje, nyval 2017 16. Val av två revisorer jämte suppleanter Ordinarie: Mats Holmström, Bergslagsbygdens LRF, Fagersta, omval 2017 Inga-Britt Danielsson, Långhundra LRF, Knivsta, omval 2017 Suppleanter: Patrik Spets, Vaksala LRF, Uppsala, omval 2017 Jan Larsson, Sorunda-Ösmo LRF, Nynäshamn, omval 2017

Nomineringskommitténs förslag till 2016 års regionförbundsstämma med LRF Mälardalen

17. Fastställande av antal samt val av ledamöter i valberedningen Enligt stadgarna utser regionstämman årligen en valberedning som skall bestå av minst fem och högst nio ledamöter. Valberedningen består i nuläget av nio personer. En ny arbetsordning antogs förra året för hur valberedningen skall utses. Alla kommungrupper, LRF Ungdomen (länsvis) och föreningsföretagen har rätt att nominera en kandidat. Utifrån dessa nomineringar arbetar en nomineringskommitté fram ett förslag till valberedning. Regionstyrelsen utser denna nomineringskommitté. I år har den bestått av Mats Eriksson, Dingtuna LRF, Västerås, Anette Gustawson Roslagsbro-Vätö LRF, Norr- tälje, och Andreas Eriksson, Södra Hagunda LRF, Uppsala.

Nomineringskommittén föreslår att valberedningen skall bestå av nio (9) ledamöter.

En presentation av de föreslagna nya ledamö-terna finns på sid. 66-68

6

Nomineringskommittén föreslår följande personer att ingå i regionens valberedning:

Mattias Jansson, Faringe-Bladåkers LRF, Uppsala (omval) Lars Gillberg, Haninge LRF, Huddinge, (omval) Christina Birger, Vallentuna-Täby LRF, Vallentuna, (omval) Eva-Lotta Johansson, Knivstaortens LRF, Knivsta, (omval) Linda Andersson, Kila LRF, Sala, (omval) Johnas Rundgren, Kungsåra LRF, Västerås, (nyval) Agneta Pettersson, Kung Karls LRF, Kungsör (omval) Roberth Kihlin, Badelunda-Björksta LRF, Västerås, föreningsföretagen (omval) Torgny Pettersson, Skuttunge LRF, Uppsala, LRF Ungdomen (nyval)

18. Val av ordförande i valberedningen Till ordförande i valberedningen föreslås Roberth Kihlin.

22. Val av 11 fullmäktige jämte ersättare till LRF:s riksförbundsstämma Efter behandling av motioner välja ytterligare en ordinarie fullmäktige till riksförbunds- stämman samt minst två suppleanter ytterligare

1. Per Pettersson, Järna-Hölö-Mörkö LRF, Södertälje 2. Martin Magnusson, Stockholms LRF, Tyresö 3. Tomas Olsson, Kung Karls LRF, Kungsör 4. Catharina Rudolphson, Lagunda LRF, Enköping 5. Jan-Erik Andersson, Bälinge LRF, Uppsala 6. Mats Ekström, Villberga LRF, Enköping 7. Jenny Höglund, Långhundra LRF, Knivsta 8. Åsa Sikberg, Österlövsta LRF, Tierp 9. Elisabet Pettersson, Färnebo-Fläckebo LRF, Sala 10. Katarina Eningsjö, Härnevi LRF, Enköping

11. __________________________________________

Valberedningen föreslår dessa ersättare i följande ordning: 1. ________________________________________________

2. ________________________________________________ 3. Therese Åström, Grödinge LRF, Botkyrka 4. Elin Ringborg, Skultuna-Haraker-Romfartuna LRF, Västerås 5. Lisa Skogsberg, Ultuna LRF, Uppsala 6. Linda Andersson, Kila LRF, Sala 7. Inga-Britt Danielsson, Långhundra LRF, Knivsta 8. Tord Eriksson, Tierpsbygdens LRF, Tierp

7

Motioner och skrivelserMotioner

Nr Rubrik Lokalavdelning

1. LRF måste se över hur det annonseras i våra tidningar Möklinta

2. LRF behöver en egen medlemstidning Kumla-Tärna

3. Tidningen Land Faringe-Bladåker

4. Bygdemedlemmar Frösthult

5. Lokalavdelningens aktiviteter når fler med traditionell pappersinbjudan Tuna-Stavby

6. Upphör med medlemsraggning Haninge

7. Tidpunkten för förläggning av lokalavdelningarnas årsmöten Vallentuna-Täby

8. Hur mycket får lokalerna kosta i Stockholm för LRF? Turinge-Enhörna

9. LRFs uppdrag att arbeta för svenskt lantbruk Vallentuna-Täby

10. Viktigt med export av svenska livsmedel Färnebo-Fläckebo

11. Framtidens utbildning inom de gröna näringarna Västland

12. Sammanför jordbruksintresserade unga med äldre bönder för lyckade generationsskiften Edebo

13. Rovdjur Faringe -Bladåker

14. Landsbygdens möjligheter till företagande och utveckling Vallentuna-Täby

15. Kantslåtter utmed Vägverkets vägar Ösmo-Sorunda

16. Landsbygdens parkeringsbolag Hökhuvud Harg

17. Omprövning av slampolicy Ösmo-Sorunda

18. Råttgift ett minne blott Sala

Skrivelser

1. Kraftledningars effekter på lantbrukets djur Österlövsta

2. Ersättning lokalföreningar Bälinge

8

Motion nr 1LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDMÖKLINTA LRF-AVDELNING

MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2016

Nr 1

LRF måste se över hur det annonseras i VÅRA tidningar

Hur kommer det sig att naturskyddsföreningen helt gratis fått agera ”plugg” hos LRF media??

De tar på sig att veta bäst och göra därefter. Därför flyttar vitryggig hackspett och berguvarna vid Falu gruva, allt pga. människors klåfingrighet i vår natur.

Så WWF och naturskyddsföreningen har inte i bondekårens trycksaker att göra…. Vare sig de betalar el. inte!!

För hur är det med trovärdigheten egentligen? Kan de kriga mot oss så varför ska vi stå med båda föt-terna i jorden, blunda och tiga år ut och år in??

Låt jord- och skogsbruket skötas av markägarna så blir det naturlig mångfald. Då finns alltid här och där ett superskansen!!

Susanna Andersson

9

Yttrande nr 1REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENSYTTRANDE

Nr 1

Yttrande till motion nr 1

Motionen har initierats enligt följande:

Motion nr Lokalavdelning1 Möklinta

Motionens innehåll

Motionären uttrycker sitt missnöje över att Naturskyddsföreningen med flera får fördelaktig annonse-ring i LRF Medias tidningar. Man vill att LRF Media gör en annan bedömning när det gäller annonse-ring från organisationer med enligt motionären opassande budskap.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Efter kontakt med representanter från LRF Media har vi fått information om att man begränsat den här typen av annonsering. Gratis annonsering erbjuds bara rena välgörenhetsorganisationer. Man menar dock att betalande annonsörer måste tillåtas ha budskap som delar av medlemskåren inte finner lämp-liga.

Regionstyrelsen har på senare tid uppfattat att allt fler medlemmar reagerar negativt på den här typen av annonser. Vi har respekt för att det är en operativ fråga som inte bör detaljstyras, men anser att orga-nisationer som vill annonsera i LRF Medias tidningar inte ska ha ett budskap som strider mot LRFs grundtanke om att vi gemensamt arbetar för näringens tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft.

Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta

att motionen med styrelsens yttrande sänds till enheten för kommunikationatt motionen med regionstyrelsens yttrande anses besvarad.

10

Motion nr 2LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDKUMLA-TÄRNA LRF-AVDELNING


Nr 2

LRF Behöver en Egen medlemstidning!

Tidningen Land fungerar dåligt som medlemstidning, de gröna sidorna som är det enda forum som verkligen förmedlar LRF:s åsikt försvinner i den övriga tidningen!

Allt som oftast blandas åsikter och reportage i tidningen Land ihop med att de skulle vara åsikter för-ankrade i LRF, det är vidare svårt att få kontinuitet i informationen i de gröna sidorna då det inte finns någon tråd i kommunikationen till medlemmarna, därför frågar många medlemmar - Vad gör LRF? En tydligare kommunikation från Riksförbundsstyrelsen och regionerna behövs för att föra utvår information till medlemmar.

Land är dessutom en alldeles för dyr del av medlemsavgiften! Och hindrar medlemmar från att ansluta sig för den goda sakens skull! Även som företagsmedlem är jag irriterad på att över 1000 kr av med-lemsavgiften går till en skvallerblaska som jag inte läser!

En medlemstidning skall spegla organisationens själ och hjärta, detta gör inte Tidningen Land !

Att tidningen Land ingår i medlemskapet är endast ett sätt att hålla dess upplagor uppe så tidningen kan fortsätta vara en av Sveriges största veckotidningar och på detta sätt bedrivs en sorts konstgjord and-ning på LRF media med medlemspengar!

Därför yrkar vi:– Att Tidningen Land slutar ingå i medlemskapet i LRF.– Att LRF skapar en RIKTIG medlemstidning , ”Gröna bladet” som utkommer varje månad.

Antagen på Årsmötet 20151125 i Byagården Ranstaby

ordförande Petter Ström

11

Motion nr 3LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDFARINGE-BLADÅKERS LRF-AVDELNING


Nr 3

Tidningen Land

LRF har en tidning som heter LAND. Den har en upplaga på drygt 160 000 ex, men uppges ha över 400 000 läsare. Innehållet nuddar vid landsbygden, har något repor-tage om någon person som har gjort något och som bor utanför storstaden, har lite om hälsa och träd-gårdsodling och något småskaligt. Övrigt är recept av olika slag, reklam och annonser för astrologi och spådom. På omslaget ses oftast en anonym söt flicka. Aldrig har vi läst ett reportage om vår vanliga livsmedelsproduktion på vanliga lantbruk.

Det är för oss obegripligt varför LRF har en sådan tidning. En av LRF’s viktigaste uppgifter måtte vara att få vanligt folk att förstå något om livsmedelsproduktionen i Sverige. Flertalet svenskar har ju dess-värre förlorat anknytningen till lantbruk och har mycket vaga kunskaper om vad som försiggår ute på landsbygden.Roten till många av våra problem inom lantbruket bottnar just i detta avstånd mellan stad och land, och den brist på kunskap och de ofta helt häpnadsväckande missuppfattningar som råder bland folk. LRF’s tidning LAND skulle mycket väl kunna förmedla fakta om vår livsmedelsproduktion runt om i landet på ett spännande vis. Det skulle säkert vara intressant för läsarna att få ta del av en arbetsdag hos våra olika yrkesmän och kvinnor inom livsmedelsproduktionen, en spannmålsodlare, en mjölkbonde, en lammuppfödare, listan kan ju göras hur intressant som helst! Vi vet ju att folk blir alltmer intresserade av att veta vad de stoppar i sig. Dessutom har vi här i landet troligen världens mest miljövänliga lant-bruk. Det kan vi gott berätta om. Låt folk förstå att alla som äter har ett intresse i svenskt lantbruk.

Vi yrkar- att Tidningen LAND får en uppryckning och visar för vanligt folk hur svensk livsmedelsproduktion ser ut, inpå livet.

Faringe den 26 november 2015

12

Yttrande nr 2 och 3REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENSYTTRANDE

Nr 2 och 3

Yttrande till motion nr 2 och 3

Motionerna har initierats enligt följande:

Motion nr Lokalavdelning2 Tärna-Kumla3 Faringe-Bladåker

Motionernas innehåll

Motionärerna uttrycker missnöje med innehållet i tidningen Land, Land Lantbruk och Skogsland. Man tycker att kommunikationen till medlemmarna blir otydlig och det finns risk för missförstånd för vad som är redaktionell text och vad som är ren medlemsinformation. Vidare vill man att innehållet skall förändras till tidningens läsare för att ge en annan bild av svenskt lantbruk. Man tycker också att den är en för stor och dyr del av medlemskapet.


Tidningen Lands status som medlemstidning är alltid en källa till många olika åsikter. Det är självklart naturligt att den här typen av tidningar diskuteras när det gäller innehåll och syfte, vilket är sunt. Ti-digare har den trots detta ansetts som en självklar del i medlemskapet av de flesta, något som allt fler medlemmar dock ifrågasatt de senaste åren. Vissa vill kunna välja annan tidning från LRF Media, vissa vill skapa ett nytt medlemsblad och vissa vill att dotterbolaget LRF Media avyttras, för att nämna några infallsvinklar.

Det förekommer ofta en viss begreppsförvirring om de olika delarna av Land-paketet, prenumerations-kostnaden samt vilket uppdrag tidningen har av sin ägare. Denna fråga har också självklart diskuterats flitigt i regionstyrelsen, ofta i samband med förslaget att införa ett stödmedlemskap. Här pågår en utred-ning vars resultat styrelsen avvaktar.

Regionstyrelsen är enig med motionärernas vilja att se över och förändra erbjudandet om Land i med-lemskapet. LRF arbetar med strategier för bland annat medlemsutveckling som sträcker sig till 2030. De perspektiven bör vi även ha när det gäller våra tidningar och den extremt snabba förändringen som sker inom mediebranschen. LRF ska definitivt ha en medlemstidning, men den bör renodlas och ha en tydlig avsändare så att risken för missförstånd hos medlemmarna minimeras. Att man istället ger ut ett medlemsblad en gång i månaden är en möjlig utveckling. Det bör sändas ut nationellt, men med ett avsatt utrymme för varje region och LRF Ungdom. Den här typen av medlemsinformation anser vi inte behöver komma en gång per vecka. Den snabba och dagsaktuella informationen/dialogen med medlem-marna sker ju istället digitalt. Här finns bland annat den nyligen lanserade digitala mötesplatsen ”Vi är LRF” på Facebook.

13

Att en så stor del av dagens medlemskap bygger på Land-paketet, både vad gäller kostnad samt argu-ment, är inte en lämplig framtida lösning. Kanalerna för medlemsinformationen bör ses över och det är här naturligt att den nyligen antagna kommunikationsstrategin, vilken årligen ska utvärderas av riksför-bundsstyrelsen, styr detta.

LRF Mälardalen anser att en utredning gällande frikoppling av Land-paketet från medlemskapet samt att hitta en alternativ medlemskommunikation bör starta under 2016. Den här utredningen bör ske i en öppen process och att resultatet stäms av i regionala rådet i december 2016. Dessutom bör ett underlag till beslut finns på plats på riksförbundsstämman 2017. Vi måste samtidigt ha respekt för att tidningen efterfrågas av många medlemmar. Vi hör ofta från fram-för allt äldre medlemmar att Land-paketet är en viktig del i deras medlemskap. LRF ska givetvis även vårda de äldre medlemmarna som inte använder digitala verktyg. Vår vilja är inte att tidningen ska läg-gas ned utan att den lever vidare på rent kommersiella grunder och är styrd av efterfrågan. Detta gäller även innehållet i tidningen Land som vi medlemmar inte kan eller bör detaljstyra. Detta måste redak-tionen ansvara för, men vi kan givetvis komma med konstruktiva tips till journalisterna om intressanta ämnen. Journalistisk frihet är en förutsättning för en seriös tidning.

Riksförbundsstyrelsen antar årligen en ägarvilja för LRF Media. Regionstyrelsen förutsätter att den förespråkar att hela verksamheten genomsyras av LRFs mål att förbättra tillväxt, lönsamhet och attrak-tionskraft på gårdsnivå.


att Kumla-Tärnas motion tillsammans med styrelsens yttrande bildar underlag för en motion till LRFs riksförbundsstämma att avslå Faringe-Bladåkers yrkande om styrning och inflytande över redaktionell text i tidningen Land.

14

Motion nr 4LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDFRÖSTHULTS LRF-AVDELNING


Nr 4

Bygdemedlemmar

fel! talet kan inte representeras i angivet format.

LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDFRÖSTHULT LRF-AVDELNING

MOTION TILL MÄLARDALENS REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2016Nr 4

4.Bygdemedlemmar

15


Nr 4



Motion nr Lokalavdelning4 Frösthult

Motionens innehåll

Motionären vill att LRF ska införa en ny medlemskategori; bygdemedlemmar.


Regionsstyrelsen tycker förslaget på att införa en ny medlemskategori, bygdemedlem, inte är något bra förslag.

LRF hänger ihop hela vägen från enskild medlem, lokalavdelning, kommungrupp, region, riksförbund och LRF i Bryssel. I vårt påverkansarbete använder vi alla nivåer. Vi anser inte att man kan välja att bara vara medlem i lokalavdelningen.

LRF Mälardalen har i en skrivelse till riksförbundet lämnat förslag på att införa ett slags stödmedlem-skap. Tanken med detta var att få fler, till exempel konsumenter, att stötta LRF utan att få kallelser, medlemsförmåner med mera utan helt enkelt att LRF är en organisation som man stödjer. Frågan om att stödmedlemskap i LRF utreds fortfarande, så vi vet inte hur det blir.

Vårt förslag till stödmedlemskap anser vi kunna vara ett bra komplement till LRF-medlemskapet. Men ett införande av bygdemedlemskap skulle ju innebära vi får två sorters medlemmar, där det kan bli svårt att dra gränsen för vad som ingår i de olika medlemskapen, så det avslår vi helt.

Det är i avdelningen alla medlemmar är medlem i LRF.


att avslå förslaget på bygdemedlemskapatt motionen med styrelsens yttrande anses besvarad

16

Motion nr 5LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDTUNA-STAVBY LRF-AVDELNING


Nr 5

Lokalavdelningens aktiviteter når fler med traditionell pappersinbjudan

LRFs inbjudningar till lokala aktiviteter ska bara stödjas, enligt tidigare beslut, med 3 pappersutskrifter per år och varav ett ska vara årsmötet. Samtidigt önskar LRF att aktiviteterna ska vara synliga lokalt och självklart nå medlemmen!Men papper är väl historia i tider med sms, e-post och sociala medier. Vår avdelning har prövat och följt de olika formerna för inbjudningar och finner endast pappersutgåvan via Posten är den säkraste kontakten till medlemmen, eftersom våra medlemmar oftast är trogna postadressen i tiotals år.

Övriga former fungerar endast om medlemmen registrerat mobilnummer eller e-post och LRF regist-rerat uppgiften. I förhållande till postadresserna är mobilnummer och e-post en färskvara, som varken användaren eller LRF-organisationen orkar hålla till 100 procent uppdaterad.Som påminnelse helt tillfredställande, men inte till inbjudningar för avdelningarnas medlemskontakter.

Även organisationsservice bekräftar bristerna, som ger mer arbete och otydlighet.

Tuna-Stavby LRF föreslår Regionförbundsstämman 2016 för LRF Mälardalen besluta att föreningarnas medlemskontakter stimuleras och stärks med möjlighet till sex papperutskick per år varav ett är årsmötet.

Motionen antagen vid årsmötet 2015 för Tuna-Stavby LRF

Niclas Almlöf Lars-Gunnar Karlssonordförande v. ordförande

17


Nr 5



Motion nr Lokalavdelning5 Tuna-Stavby

Motionens innehåll

Motionären anser att det är för lite med tre fria postala utskick per LRF-avdelning och år vill öka det till sex stycken istället. Detta för att få fler kontakter med medlemmarna.


Från och med den 1 mars 2015 införde vi begränsningen med max tre postala utskick per år, varav ett utskick är årsmöteskallelsen. Detta gjordes för att LRF Mälardalen behövde se över alla kostnader och vi gjorde bedömningen att vi kunde gör en besparing på portokostnaderna. Det är för tidigt att dra slutsatser av detta beslut. Vi ämnar göra en utvärdering av detta under hösten 2016. Vi kan konstatera att antalet utskick per e-post och SMS har ökat, under de senaste tre åren.

Vi kan konstatera att vi har för få e-postadresser och mobilnummer i vårt medlemsregister. Här måste vi alla hjälpas åt att få in fler. Insatser kommer att göras under året för att få in fler e-poster och mobil-nummer.

Vi håller med motionären att det viktigt med medlemskontakter och medlemskommunikation. Idag har vi många olika sätt att kommunicera med våra medlemmar. Men den kanal som vi når alla medlemmar, är tidningen Land Lantbruk med Mitt i byn-annonserna. Här ska alla medlemar kunna se vilka aktivite-ter som anordnas av lokalvdelningen.

När LRF-avdelningen gör en beställning av inbjudan, finns möjligheten att skicka inbjudan per post till de som saknar e-postadress och övriga får e-post. Denna möjlighet borde kunna användas mycket mer. Ett sådant ”blandat” utskick är alltid fritt.

När två eller flera LRF-avdelningar inbjuder till en gemensam aktivitet får alla LRF-avdelningar aktivi-tetsstöd under förutsättning att det tydligt står i inbjudan att det är en gemensamt arrangerad aktivitet.

Under våren 2016 kommer regionförbundsstyrelsen göra en översyn av lokalavdelningarnas aktivitets-stöd. Vår inriktning är och har varit att vi hellre betalar ut aktivitetsstöd till lokalavdelningarna än har höga portokostnader.

18


att avslå förslaget att utöka antalet fria utskick till sex styckenatt i övrigt anse motionen besvarad.

19

Motion nr 6LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDHANINGE LRF-AVDELNING


Nr 6

Upphör med medlemsraggning

Vi upplever att våra förtroendevalda i region Mälardalen samt personalen på regionkontoret tvingas av direktiv från LRF Riks lägga tid och engagemang på att kontakta medlemmar som valt att lämna LRF. Det är enligt oss ett dåligt nyttjande av LRFs resurser. Medlemmar som valt att lämna LRF har troligen gjort det av en anledning t.ex. tycker hen att medlemsavgiften blivit för hög eller att LRF arbetar med fel saker.

Vi tror inte att det bästa sättet att få tillbaka dessa medlemmar är att ringa och prata med dom. Ge istäl-let tid åt våra engagerade förtroendevalda och vår kompetenta personal att arbeta med de sakfrågor som vid varje givet tillfälle är prioriterade. Genom att arbeta med aktuella sakfrågor skapar LRF med-lemsnytta. Om den skapade medlemsnyttan inte upplevs som tillräcklig av medlemmar som väljer att avsluta sitt medlemskap i LRF får organisationen antingen acceptera det eller prioritera andra sakfrågor.

Vi, Haninge LRF yrkar: • att LRF upphör med att lägga engagemang, tid samt resurser på att ragga gamla, nya och avhoppade medlemmar • att LRF Mälardalens styrelse utvecklar motionen i dess anda och skickar den till LRFs Riks- förbundsstämma 2016

Motionen antagen vid Haninge LRFs årsmöte 2015-11-10

Lasse GillbergOrdförande Haninge LRF

20


Nr 6



Motion nr Lokalavdelning6 Haninge

Motionens innehåll

Motionären föreslår att LRF upphör med att lägga engagemang, tid och resurser på att ”ragga” gamla, nya och avhoppade medlemmar.


Styrelsen för LRF Mälardalen uppskattar att man även från medlemmars sida anser att vår tid är vikti-gare än att använda till att ”ragga” medlemmar. Vi i styrelsen tycker att det är viktigt att kunna kontakta medlemmar som slutar för att få reda på varför de lämnat LRF, men vi ska inte ”ragga” tillbaka dem, vill de komma tillbaka så ska de göra det för att vi gör ett bra arbete.

När vi från LRF deltar på mässor och andra platser där vi möter potentiella medlemmar ska vi natur-ligtvis lyfta varför det är bra att vara med i LRF. Vi anser att om vi gör ett bra jobb så kommer vi att behålla våra medlemmar och attrahera nya.

Vi i Mälardalen har uppfattningen att antal är kanske inte alltid rätt mått utan att procent kan vara ett bättre mått på anslutna medlemmar. Vi har redan förra året försökt införa en ny typ av medlemskap som bättre kan fånga upp många av de medlemmar vi tappar nu. Vi har valt att kalla det stödmedlem, i vår region finns LRF:s huvudkontor och SLU Ultuna, det är många som har anknytning till jordbruk, men som inte nödvändigtvis är lantbrukare. Många av dessa tycker att det är dyrt att vara personmedlem och inte alla vill ha tidningen Land, men gärna visa att man stödjer LRF. I dagsläget finns inget beslut taget om hur det kommer att bli med ett stödmedlemskap.

Så inom region Mälardalen jobbar vi redan med att försöka få en mer sund balans i medlemsraggandet. Allas vår tid kan användas till bättre saker som att påverka det vi behöver påverka, men det hindrar inte att vi kan fråga om medlemskap då tillfälle ges.

Vi anser också att det är lite för stort fokus från riksförbundet på att få så många medlemmar som möj-ligt istället för att jobba för att behålla dem vi har.

21


att med motionen och styrelsens yttrande som underlag författa en motion till riksförbunds- stämman.

22

Motion nr 7LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDVALLENTUNA-TÄBY LRF-AVDELNING


Nr 7

Tidpunkten för förläggning av lokalavdelningarnas årsmöten

Den nya ordningen med årsmötesförläggning 15 oktober till 30 november är negativ för lokalavdel-ningarna. Under lantbrukets högsäsong är medlemsmöten sällan eller aldrig inbokade, vilket innebär att när tiden för årsmötet infaller har inga tankar och åsikter utbytts i avdelningen på ett halvt år. Motions-skrivandet riskerar därför att bli ett hafsverk, då vi praktiskt taget bara har en månad på oss att träffas för att diskutera, formulera, klubba på årsmötet samt skicka in motionerna. Detta minskar lokalavdelningarnas möjligheter att påverka demokratiskt!

Yrkande: Jag föreslår årsmötet:

Att LRF omprövar beslutet om förläggning av lokalavdelningsårsmöte mellan 15 oktober och 30 no-vember. Att motionen skickas vidare till regionsförbundsstämman.

Johan Lindgren Vallentuna-Täby LRF

23


Nr 7



Motion nr Lokalavdelning7 Vallentuna-Täby

Motionens innehåll

Motionären vill att LRF Mälardalen ska ompröva beslutet att ha lokalvdelningarnas årsmöten under tiden 15 oktober till 30 november.


Regionförbundsstyrelsen tycker ändringen med att ha årsmötena på hösten har fungerat bra. Denna änd-ring infördes hösten 2014 och vi anser det har gått för kort tid innan vi kan göra en större utvärdering. Att demokratin påverkas negativt anser vi inte är helt riktigt. Motioner kan bara beslutas på lokalavdel-ningarnas årsmöten, därför bör motioner handla om strategiska och långsiktiga frågor. Andra frågor el-ler synpunkter kan under hela året skickas till LRF. Det kan vara en skrivelse i aktuell fråga som skick-as direkt från medlem, LRF-avdelning eller kommungrupp. Vill ni få mer kraft i skrivelsen så skicka den då till oss i regionförbundsstyrelsen så kan vi stötta upp den och skicka den vidare till riksförbundet eller var den nu skall.


att motionen med styrelsens yttrande anses besvarad

24

Motion nr 8LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDTURINGE-ENHÖRNA LRF-AVDELNING


Nr 8

Hur mycket får lokalerna kosta i Stockholm för LRF?

8

LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDTURINGE-ENHÖRNA LRF-AVDELNING


8.Hur mycket får lokalerna kosta i Stockholm för LRF?

25


Nr 8



Motion nr Lokalavdelning8 Turinge-Enhörna

Motionens innehåll

Motionären ställer sig frågande till placeringen av LRFs av huvudkontor och de kostnader läget medför. Han efterfrågar en utredning som belyser fördelar/nackdelar med en flytt av kontoret och att man då inte bara har Stockholm som alternativ.


Regionstyrelsen anser det motiverat att det finns en dialog om huvudkontoret inom organisationen där även regionerna deltar. En flytt är dock ett omfattande projekt som behöver förberedas och förankras väl och i god tid innan. Styrelsen anser att det nuvarande kontoret är en mycket bra och uppskattad mö-tesplats där LRF är värd för otaliga möten med myndigheter, politik, näringsliv och andra organisatio-ner. En närvaro i Stockholm kommer även i framtiden vara värdefull. Dock har 10 år gått sedan flytten från Sergels Torg (”Bondtolvan”) och med tanke på att nuvarande hyresavtal löper ut 2019 är det en bra idé att en utvärdering av kontorets funktion och kostnader görs under 2016. Lämpligen gör man först en avstämning med regionerna om vilka frågor utvärderingen bör besvara.


att motionen samt styrelsens yttrande skickas som en skrivelse till avdelningen för koncernekonomiatt motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.

26



Nr 9

LRFs uppdrag att arbeta för svenskt lantbruk

När LRF valde vägen “Sveriges Bönder På Väg Mot Världens Renaste Jordbruk” såg man troligen inte att man la grunden för konflikten mellan KRAVs godkända bönder och de svenska lantbrukarna som odlar efter våra strikta lagar och regler.Idag är det mer regel än undantag att kostchefer, kockar och matentusiaster förespråkar ekologiskt. Inget fel med det men när så KRAV eller företag med KRAVmärkta produkter ska profilera sig görs det utifrån att deras mat är giftfri, deras djur får gå ute mm mm.Kontentan av deras budskap blir att Sveriges Renaste Jordbruk är giftigt, djuren misshandlas, marken kontamineras med gift osv.Vår anrika kursgård SångaSäby, har visat en stor ambition att vara klimatneutral. Men även där visar det sig att Sveriges bönder ställs mot varandra. Följande är hämtat från SångaSäbys hemsida:“Närodlat och ekologiskt från Sveriges bönder.

På Sånga-Säby vet vi att varje detalj är viktig för att uppnå en helhet. Maten är en sådan detalj och för många av våra gäster är den bland det viktigaste. Vällagad, smakrik och vacker mat ger både den bästa starten och det bästa avslutet på en händelserik dag. Det vi serverar på faten är i största möjliga mån ekologiskt och närodlat, och i vår vinkällare har vi ett rikt urval av ekologiska och biodynamiska viner.”Resultatet blir att svensk konventionell mat som producerats enligt våra tuffare krav hamnat i Ingen-mans land.

Vi yrkar på att en utomstående konsult granskar LRFs strategiska beslut och hur de har påverkat svenskt lantbruk under de senaste 25 åren.

Vi yrkar på att LRF tar nya strategiska beslut som bättre bevakar det svenska jordbruket, både eko, konventionellt och diversifierat . Arbetar för att öka förståelsen för det svenska lantbrukets betydelse för landsbygdens överlevnad och för vikten av en inhemsk energiproduktion. (Mat ger oss människor energi, foder ger djuren energi, marken och skogen kan producera energi för värme och el mm.)

Vallentuna-Täby LRF lokalavdelning

Christina Birger

27


Nr 9




Motionens innehåll

Motionären vill att en utomstående konsult granskar LRFs strategiska beslut och hur de har påverkat svenskt lantbruk under de senaste 25 åren samt att LRF tar nya strategiska beslut som bättre bevakar det svenska jordbruket, både ekologiskt konventionellt och diversifierat.


Bönder emellan är det sällan en konflikt när man talar om produktioner. Däremot är massmedia duktiga på att måla upp den bilden. I region Mälardalen har vi valt att stå upp för all produktion oavsett produk-tionsform.

Att man lyfter fram något som bättre och mer rätt utan att använda sig av fakta gör att konflikter föds. Till slut vågar inte ens våra kooperativa företag att stå upp för våra bra svenska livsmedel oavsett pro-duktionsform. Det är viktigt att vara politiskt korrekt och inte stöta sig med de som nischat sig och sin produktion. Samtidigt som våra handlare skor sig mest vill man låta göra gällande att produkter som kostar mer att ta fram skall bli sålda till ett standardpris i stället för till ett premiumpris.

Att nu låta en konsult utreda vad detta har kostat vår inhemska produktion känns som ett slöseri av pengar. Vi ska acceptera att marknaden styr och att man vill ha olika varor, men vi kan påverka genom att bemöta felaktigheter i press. Att det i sin tur gör att några anser att man är motståndare till vissa varor får man förklara genom att man talar med dem och försöker få dem att förstå. Vi måste inom LRF våga stå upp för de lantbrukare som producerar merparten av maten samtidigt som vi ska bejaka mark-nadens efterfrågan.

Vi ska inte se i backspegeln, men vi ska ha kunskapen med oss om varför dessa beslut togs. Att vi valde att ta vägen mot världens renaste jordbruk har fler nyanser än eko kontra konventionellt. Det handlar om att minska vårt oljeberoende och att minska vår användning av läkemedel genom ett bra förebyg-gande arbete. Det är så vi väljer att se det arbetet med ett renare jordbruk. Nu gäller det att informera och åter informera politiker om att våra svenska konventionella livsmedel är bra, säkra och schysta ur många aspekter.

28


att motionen med ovanstående svar anses vara besvarad.

29

Motion nr 10LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDFÄRNEBO-FLÄCKEBO LRF-AVDELNING


Nr 10

Viktigt med svensk export av livsmedel

Under året som gått så har LRF gjort ett fantastiskt jobb på riksplanet när det gäller att sälja in svenska mervärden, vilket hjälpt till att höja avräkningspriserna till jordbruket.Nu måste nästa steg tas och det är att få igång en svenskt export av livsmedel för att bredda marknaden för våra produkter. Det är för få aktörer på svensk livsmedelsmarknad för att en sund konkurrens ska kunna uppehållas, vilket inte är någon ny kunskap för oss inom jordbruket. Nu vet jag att det arbete som jag efterlyser verkar vara på gång och att denna motion kan ses som att ”slå in öppna dörrar”, men vill ändå mana på i detta arbete

På internationella matmässor runt i Europa lyser svenskt jordbruk med sin frånvaro, möjligen kan man hitta Samer som säljer rökt torkar renkött (Suovas) och nog har vi mer som kan säljas för export från vårt jordbruk än mjölkpulver, grisöron och grisknorrar ( även om vi i en internationell jämförelse kan vara rätt så ensamma om det sistnämnda)

Skogbyn 2015-11-26

Lennart Westerdahl

30


Nr 10



Motion nr Lokalavdelning10 Färnebo-Fläckebo

Motionens innehåll

Motionären understryker vikten av en ökad svensk livsmedelsexport. LRFs arbete med bland annat de svenska mervärdena framhålls som lyckat, men man vill mana på för att LRF ska få till stånd fler exportsatsningar.


Regionstyrelsen delar motionärens uppfattning om att en ökad export är önskvärd då vi i våra företag behöver olika alternativ för att kunna göra bra affärer, den svenska marknaden fungerar tyvärr fort-farande dåligt. Detta gäller både storskaliga och småskaliga produkter, men exporten sker ju givetvis genom olika kanaler. Ett exempel på lyckad export i större skala, som dock gäller energi och inte livs-medel, är Lantmännens Agroetanol, där den tyska marknaden betalar betydligt bättre än den svenska. Det finns givetvis mer nischade produkter som också hittat exportvägar nere på gårdsnivå. Men det är en tuff utmaning för enskilda småföretag, här bör det dock finnas en stor potential som motionären an-tyder. Regionstyrelsen har liksom motionären uppfattningen att det arbetas med frågan på flera håll och att allt fler företagare inser att det finns en efterfrågan på våra produkter utomlands. LRF kommer inte på egen hand kunna bygga upp exportlösningar, men vi kan samverka med andra aktörer inom både näringsliv och politik för att nå resultat.


att motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.

31

Motion nr 11LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDVÄSTLANDS LRF-AVDELNING


Nr 11

Framtidens utbildning inom de gröna näringarna?

b

LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDVÄSTLAND LRF-AVDELNING


11.Framtidens utbildning inom de gröna näringarna

32


Nr 11



Motion nr Lokalavdelning11 Västland

Motionens innehåll

Motionären anser att det är viktigt att vi erbjuder de som är intresserade av vår näring en gedigen och professionell utbildning med kompetenta lärare. Motionären tycker även att naturbruksgymnasierna ska delas in regionalt där varje skola har specialiserade inriktningar, som växtodling, husdjur, häst och så vidare.


Vi i regionstyrelsen håller helt med motionären om att det är viktigt att elever som väljer en utbildning på naturbruksgymnasierna eller SLU ska få en utbildning som gör att eleven är redo att komma ut i arbetslivet när de är klara med utbildningen.

Motionären tar upp elever och deras praktik under utbildningen. Lantbrukarnas Riksförbund har under 2015, genom finansiering av Skolverket, genomfört en rikskonferens där de som tar emot praktikanter kunde träffa APL-ansvariga (APL = arbetsplatsförlagt lärande) på naturbruksgymnasierna. Där diskute-rades praktiken och hur man skapar tydlighet i relationerna företag - elev- skola samt hur praktiktiden kan bli meningsfull för elev och företag. Vi i styrelsen kommer att under 2016 undersöka om det går att anordna en liknande konferens regionalt där APL-ansvariga, företagare och LRF kan mötas. Vi tycker att det är mycket viktigt att företagare får möjlighet att påverka yrkesutbildningen lokalt. Enligt gymnasiereformen 2011, så skall det finnas lokala programråd på alla gymnasieskolor, detta för att få en bra samverkan mellan skola och yrkesliv. Vi i LRF Mälardalen är med i de lokala program-råden som finns på naturbruksgymnasierna. Fungerande lokala programråd bidrar till högre kvalitet i utbildningen och kan vara en avgörande förutsättning för att yrkesutbildning inom gymnasieskolan ska kunna fungera väl och utvecklas. Programråden har fungerat bra på några skolor och mindre bra på andra, så det har gjorts en inventering av dessa under 2015 för att få bättre fart på programråden då de blir mer och mer viktiga. LRF Mälardalen är med i processen för att få väl fungerande programråd på alla våra naturbruksgymnasier i regionen.

LRF och NYN (Naturbrukens Yrkesnämnd) arbetar mot samma mål som motionären föreslår i mo-tionen. Skillnaden är att NYN och LRF i tio år har lobbat för att det inte ska vara en regionalisering av naturbruksgymnasierna utan det ska istället vara en riksrekrytering för ungdomarna som söker till

33

gymnasiet. Fördelen är då att varje skola kan specialisera sig och det blir då automatiskt högre kvalitet och attraktionskraft. Fokus är alltså inte att styra upp genom en regionalisering eller fördelning av olika inriktningar utan genom en riksrekrytering. Det här är ett förslag som LRF och NYN driver och som även Skolverket står bakom.



34

Motion nr 12LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDEDEBO LRF-AVDELNING


Nr 12

Motion om att sammanföra jordbruksintresserade unga med äldre bönder för lyckade generationsskiften

Bakgrund: Många bondgårdar ägs och drivs idag av äldre bönder som inom kort planerar att avsluta sin verksamhet och som inte har en yngre generation att lämna över verksamheten till. Risken är stor att verksamheten läggs ned och de för produktionen viktiga delarna, såsom åkermark, byggnader och maskiner, förfaller. För många bönder är det viktigare att gården drivs vidare än att de tjänar mycket pengar på att sälja den till högstbjudande. Samtidigt sitter vi i en situation där många drömmer om att få arbeta med djur och natur. De vet bara inte hur och har inte råd att köpa en bondgård till marknads-pris eller kunskap att tvärt ta ansvaret för driften av en gård. Genom att sammanlänka dessa båda parter med varandra kan det uppstå lyckade situationer där man finner yngre människor utanför släkten att skifta vidare sin gård till.

Förslag: Att LRF upprättar ett program där man söker upp jordbruksintresserade yngre människor och sammankopplar dem med äldre bönder. I detta bör det ingå förslag på bindande avtal för att en egendom inte ska förvärvas av en yngre person, som sedan inom kort säljer den och därmed gör sig en hacka på någon annans goda vilja. Säkerligen kan man finna extra kunskap och engagemang hos många av de flyktingar som vi idag har i landet och där det säkert finns individer med intresse för att sköta ett jordbruk.

Antagen på Edebo LRFs årsmöte

35


Nr 12



Motion nr Lokalavdelning12 Edebo

Motionens innehåll

Motionären föreslår att man sammanför jordbruksintresserade unga med äldre bönder för lyckade bru-karskiften, där man finner yngre människor utanför släkten för att skifta vidare sin gård till.


Det finns många landsbygdsföretag som saknar någon i nästa generation som kan ta över. Vi har en stark tradition av ”vanliga” generationsskiften. Styrelsen håller med motionären om att det saknas en modell för brukarskiften.

Under förra året har LRF Mälardalen, tillsammans med region ÖSÖ (Östergötlands, Södermanlands och Örebro län) engagerat sig i framtagandet av en projektidé för att underlätta för brukarskiften. På senare tid har det främst varit region ÖSÖ som arbetat med projektplaneringen i sin region, men då frå-gan åter aktualiserats, bland annat med anledning av motionen, så avser LRF Mälardalen att återuppta samarbetet med region ÖSÖ för att tillsammans försöka få till en finansiering inom området.

Projektetidén går ut på att hitta landsbygdsföretagare som har ett livskraftigt företag som har behov av ägarväxling, men saknar en naturlig övertagare. Vidare går projektet ut på att hitta personer som är potentiella övertagare till landsbygdsföretagare, till exempel anställda, studenter eller andra befintliga företagare.

Projektidén, som man nu letar finansiering för, har förslag på en rad olika aktiviteter som överensstäm-mer med motionärens, exempelvis att upprätta någon form av avtal med målgrupp och intressenter. Det finns också en rad andra aktiviteter som kan stötta denna process, som att arbeta med rekryterings-processen, ordna matchningsaktiviteter, coachning samt tillhandahålla kompetensutveckling för båda parter.

Utifrån detta är det viktigt att man inom regionen har ett aktivt påverkansarbete länsvis, för att öppna upp för finansiering via strukturfonderna.



36

Motion nr 13LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDFARINGE-BLADÅKER LRF-AVDELNING


Nr 13

Rovdjur

De nationella nivåerna fungerar inte i praktiken. Därför föreslås.

Att LRF aktivt verkar för att vi får regionala, länsvisa maxantal, tak, utifrån länets landareal och de politiska beslut om totala antal vargar, björnar, lodjur och järvar som vi skall förvalta i hela landet och licensjakt beslutas LÄNSVIS, utan krav på nationella nivåer nås.

Att LRF aktivt verkar för att länsvis inventering räcker för länsvis beslut om licens eller skyddsjakt på varg, björn, lodjur och järv. Utan krav på att nationella nivån nås. Att man inte behöver inventera samti-digt i flera län. Räcker med länsvis inventering för Länsvist beslut

Att LRF aktivt verkar för att vi får minskat totalantal vargar, björnar, lodjur och järvar i landet.

Att LRF aktivt verkar för förenklad § 28 jaktförordningen. Att stora rovdjur får skjutas utanför bostäder och utanför djurstängsel/hagar med angripna betande djur får efter angrepp skjuta rovdjur 200 meter utanför beteshagar under minst 48 timmar.

Att LRF aktivt verkar för Att djurhållare får 100 % statligt bidrag när man sätter upp rovdjursstängsel och 100% bidrag för underhåll av stängslet.

Att LRF aktivt verkar 100% statlig ersättning för alla kostnader när djur blir skrämda av rovdjur och springer ut från betesstängsel/beteshagar och måste samlas in.

Att LRF aktivt verkar för att statens står för alla kostnader (inte djurägaren eller den som ansökt om skyddsjakten) när det beslutats om skyddsjakt.

Att LRF aktivt verkar för att nuvarande handläggning och beslut och överklagande av vargjaktsbeslut och skyddsjaktbeslut beslutas av Naturvårdsverket, inte av domstolar.

Vid överklagande till domstol så kan organisationer som känner sig som motarbetade organisationer i helt andra ärenden mm, som missnöjesyttring, via medlemmar eller bildade föreningar, överklaga be-slut som inte berör organisationen men blir en bestraffning för landsbygden, lantbrukare och djurägare = överklagande i det oändliga och troligen domstolsbeslut att beslut inhiberas och när beslut kommer så är jakttigen slut = fri tillväxt för varg, ja alla de stora rovdjuren.

Antagen vid Faringe-Bladåker LRFs årsmöte

37


Nr 13



Motion nr Lokalavdelning13 Faringe-Bladåker

Motionens innehåll

Motionen yrkar på att LRF ska verka för en regional förvaltning av rovdjur där målet är att minska antalet rovdjur. I detta ligger flera förslag till åtgärder som sammantaget skulle bidra till en mindre rovdjursstam.


De stora rovdjuren hör visserligen historiskt till Sveriges fauna, men deras ökning och spridning över större områden under de sista decennierna är ett resultat av politiska beslut som dels tycks underställt överstatliga påtryckningar från EU med böter om inte rovdjuren uppnår vissa populationsnivåer, dels äger rovdjur ett stort symbolvärde för svenska natur- och rovdjursorganisationer. Rovdjurens ökande antal har därför styrts av en politisk uppfattning om att Sveriges rovdjurspopulationer skall uppnå ”gynnsam bevarandestatus” (GYBS). Den myndighetsutövning som medfört att dessa GYBS-nivåer passerats rejält framförallt för varg, lo, och björn är något som sker utan ordentlig ekonomisk kompen-sation för de som bär kostnaden för rovdjursstammarnas tillväxt. Detta vilket innebär en för landsbyg-den obehaglig och negativ utveckling där oro och ekonomiska skador följer för ägare till sällskapsdjur och jakthundar samt för betesdrift med kor, hästar och får.

Nyligen gjorde Lantbrukarnas Riksförbund ett officiellt uttalande om rådande situation: ”Inga enskilda företag och personer kan betala notan för statens rovdjurspolitik. Vi har nyligen sett ex-empel på hur en länsstyrelse ställer krav på djurägare med en stor fårbesättning att stängsla med dyra stängsel. Djurägarna svarar att de inte har råd men söker pengar hos länsstyrelsen om att få ett visst ekonomiskt stöd, för att ändå försöka stängsla bättre. Då polisanmäler länsstyrelsen djurägarna för påstådda lagbrott. Åklagare lägger snabbt ned förundersökningen, eftersom inga brott hade begåtts.Men länsstyrelsen ger sig inte. I dagarna har den förelagt djurägarna att utreda hur de ska motverka rovdjursangrepp. Trots att åklagare just konstaterat att de inte är skyldiga att vidta andra åtgärder än vanlig skötsel och tillsyn. Detta är inte längre myndighetsutövning, det är trakasserier från statens tjänstemän mot enskilda bönder.”

Således tycks inte heller nyordningen med en regional rovdjursförvaltning via länsstyrelserna fungera särskilt bra även om LRF Mälardalen delar motionens uppfattning att detta är den förvaltningsform som på sikt bör fungera bäst. Vad vi förstår har dock inte naturvårdsverkets direktiv om en aktiv för-

38

valtning av rovdjursstammarna haft någon framträdande roll när länsstyrelserna utformar sina förslag till förvaltningsplaner. LRF Mälardalen har i remissyttranden på länsstyrelsernas förvaltningsplaner för stora rovdjur påpekat att det saknas en specifikation för hur man ska kunna följa upp ersättningsfrågor, socioekonomiska effekter samt en rättvis finansiering av rovdjursförvaltning. Vi har här yrkat på att de regionala förvaltningsplanerna bör kompletteras med uppföljning och mätningar av kostnader över tid och att dessa kostnader ersätts av staten. Som exempel kan nämnas att länsstyrelsernas förvaltningspla-ner ställer helt orimliga krav på djurhållare och deras stängsel där den årliga underhållskostnaden om tusentals kronor per kilometer rovdjursstängsel inte nämns. En trolig effekt blir att många verksamheter försvinner. Det långsiktiga resultatet av detta blir ett mörkare och mer monotont skogbevuxet landskap med väsentligt lägre artrikedom. Detta sker samtidigt som både varg eller brunbjörn inte löper någon som helst risk att utrotas. En fråga som behöver belysas av Naturvårdverket och länsstyrelsernas na-turvårdsenheter är hur sällsynt flora och växter påverkas när betesdrift upphör på grund av ett ökande rovdjurstryck?

Av ovanstående beskrivning framgår att LRF Mälardalen delar motionens synsätt om att åtgärder krävs för att minska antalet rovdjur både på nationell och regional nivå i första hand ned till politiskt beslutad nivå. Vi anser att en regional förvaltning som följer Naturvårdsverkets övergripande beslut är bästa sät-tet att reducera antalet rovdjur på regional och nationell nivå. Vidare bör finnas logik i att rovdjursför-valtningen och dess samtliga kostnader bekostas av naturvårdsmedel och inte via landsbygdsprogram-met, då det senare är medel reserverade för landsbygdsutveckling och inte landsbygdsavveckling.


att motionen tillsammans med styrelsens yttrande bildar underlag för en motion till LRF:s riksför- bundsstämma,att motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.

39



Nr 14

Landsbygdens möjligheter till företagande och utveckling

Under många decennier åkte våra mejerier och hämtade mjölk i var buske, våra slakterier hämtade djur och våra lokalföreningar körde ut gödsel. Detta utan några större problem. Just i tjällossningen kunde det vara kritiskt men det gick.

Idag är många av våra vägar nerklassade till BK2vägar. Det finns ingen kunskap blandlokalpolitiker eller allmänhet om vad det innebär. För oss som är beroende av att kunna frakta och få hem lastbilstransporter är det förödande. Kostnaden är densamma även om åkaren inte har fullt lass.

Vi yrkar på att LRF aktivt lyfter frågan om klassningen av vägarna som en del av att det ska vara möj-ligt att bo och verka på hela landsbygden.

Christina Birger

40


Nr 14




Motionens innehåll

Motionen yrkar på att LRF ska verka för att landsbygdens vägnät har fortsatt tillräcklig standard och bärighet för tyngre transporter som en förutsättning för boende och företagande på landsbygden.


LRF Mälardalen delar motionens uppfattning om att väginfrastruktur är en grundläggande förutsättning för effektiva och problemfria transporter för de gröna näringarna. Detta påverkar såväl konkurrenskraft som lönsamheten i landsbygdsföretagande.

Tyvärr verkar det som om Trafikverket saknar resurser att underhålla högsta bärighetsklass på många av landsbygdens vägar vilket ofta framgår i Trafikverkets remissförslag om sänkt bärighetsklass på många vägavsnitt i vår region. På sådana remissförslag svarar LRF Mälardalen att det saknas en redogörelse av hur nuvarande väginfrastruktur skall kunna möta ökande fordons- och transportvikter: Sverige har idag tillsammans med Finland den högsta tillåtna maxvikten för lastbilar vilket ställer extrema krav på vägnätets bärighet. Under år 2015 har dessutom gränsen höjts till 64 ton i Sverige. Som jämförelse har USA och de större EU-länderna en maxvikt för lastbilar om endast 40 ton. Trafikverket har dess-utom i utredningar bl.a. med SkogForsk undersökt förutsättningar till att öka fordonsvikterna både för skogstransportbilar och godstrafik till 80 ton dvs det dubbla mot vad som normalt gäller inom flera EU-länder. Om utvecklingen fortsätter mot att skogstransporterna ges allt högre tillåtna fordonsvikter kan en sänkning från BK1 till BK2, speciellt under vår och höst, förhindra transporter, men också leda till omfattande vägskador och ett ökat fordonsslitage. Till detta kommer akuta begränsningar av vägars funktion och transportkapacitet på grund av tidvis höga vattenflöden som underminerar vägarna. Detta sätter fokus på att många vägar har starkt behov av en översyn vad gäller existerande vägdiken, snabb lagning av vägskador, dikesrensning samt andra möjliga förstärkningsåtgärder.

Frågan om vägklassning är ett nationellt problem då det får förmodas att pågående nedklassning av landsbygdens vägar är ett resultat av en underfinansiering av statens väginfrastruktur. Rimligen bör Lantbrukarnas Riksförbund, med hänsyn jord- och skogsbrukets transportkrav, låta utreda frågan och undersöka möjligheterna till vad som krävs för att upprätthålla/återställa högsta bärighetsklass också på mindre vägar.

41


att motionen tillsammans med styrelsens yttrande bildar underlag för en skrivelse till Lantbrukar- nas Riksförbund, enheten för Äganderätt och näringspolitikatt motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.

42

Motion nr 15LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDÖSMO-SORUNDA LRF-AVDELNING


Nr 15

Kantslåtter utmed Vägverkets vägar

I samband med kantslåttern efter trafikverkets vägar under året som har gått har trafikverkets entrepre-nör orsakat skador på vår gröda, skog, vägtrummor, staket, brunnar samt rågångmarkeringar. Detta år har det slagits betydligt bredare än tidigare ca 10m från vägen. Förr har slåttern enbart varit ett drag i bakslänt.Vi vill veta om trafikverket har något lagstöd för att slå ner vår egendom? Samt vem ska ersätta oss för skadorna?

Vi vill också påtala att underhållet av diken och avvattningar från vägarna försämras avsevärt de sista åren. Detta medför att markerna som vi odlar blir sura och det medför ökade näringsläckage. Det påver-kar både miljö och skörd negativt. Detta måste återgå till normalt underhåll.

Styrelsen Ösmo –Sorunda LRF avdelning

43


Nr 15



Motion nr Lokalavdelning15 Ösmo-Sorunda

Motionens innehåll

Trafikverkets entreprenör har i samband med kantslåtter orsakat skada på egendom. Motionären und-rar om det finns något lagstöd för Trafikverket att luta sig mot och vem som är ersättningsskyldig för skadorna. Underhållet av diken och avvattning från vägnätet har avsevärt försämrats de senaste åren. Åtgärder behöver sättas in så att ett fullgott underhåll åter upprättas.


Regionstyrelsen ser allvarligt på ökningen av skador på egendom utanför vägområdet och på det brist-fälliga underhållet av diken och avvattningen från vägnätet. Styrelsen avser därför ta kontakt med Trafikverket för att diskutera problemen och förbättringsåtgärder.

Regionförbundet har i samband med behandling av motionen tagit kontakt med det berörda drift-området för Trafikverket. Orsaken till ökad skadeomfattning beror troligtvis på kontrakt med en ny entreprenör 2014 som under perioden för första slåtter och släntröjningen troligtvis varit mån om att uppdragsgivaren skulle vara nöjd vilket kan ha inneburit att entreprenören i vissa områden gått utanför vägområdet. Givetvis är det ingen ursäkt för vållande av skada på egendom.

Vid skada i samband med slåtter och släntröjning som uppstår inom vägområdet utgår som regel ingen ersättning. Vid skada utanför vägområdet kan den skadedrabbade göra en anmälan genom Trafikverkets blankett Begäran om skadestånd. Den som drabbats av en skada måste kunna visa den, dock bedömer Trafikverket ersättningsanspråket oavsett om skadan reparerats eller inte. Det är därför viktigt att spara kvitton, foton eller annan dokumentation. Skadestånd kan även sökas för skador som uppstått i sam-band med snöplogning och för saltskador.


att LRF Mälardalen tar kontakt med ansvariga för allmänna vägnätet i regionen för att diskutera problematiken och förbättringsåtgärder

att motionen och styrelsens yttrande skickas till Lantbrukarnas Riksförbund, enheten för Ägande- rätt och näringspolitik


44

Motion nr 16LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDHÖKHUVUD-HARGS LRF-AVDELNING


Nr 16

Landsbygdens parkeringsbolag

Motion inom LRF till stämmorna 2016

Hökhuvud-Harg LRF årsmöte 151113

När folk från landsbygden besöker ”stan” riskerar man få dryga avgifter för påstådda felparkeringar. Ibland strider reglerna direkt mot rättsmedvetande och är således obefogade men har lagligförklarats via dunkla konstruktioner. Oavsett detta är det alltid dyrt vare avgiften är befogad eller ej.

Det går att läsa ”landsbygdspressen” hur aktörer från stan utnyttjar friheten parkera gratis på landsbyg-den för tveksamt legala upptåg, som definitivt kan vara skadliga för de gröna näringarna. Man utnyttjar också resurser som landsbygdens folk betalt för kostnadsfritt, kanske för att ingen beivrat tilltagen.

Landsbygden skulle kontra med att markägarna lär sig om lagen och vilka rättigheter dom har eller inte har. LRF skulle kunna medverka till att:*rättsläget om möjlighet utfärda kontrollavgifter på privat mark på landsbygden finns samt redovisa detta till medlemmarna*utreda möjligheten att ha parkeringsfirmor även på landet som jagar byten på samma sätt som i staden*utreda vilken skyltning och information som krävs för att legalt kunna utfärda kontrollavgifter*dra gränsen mellan Allemansrätt och inte. Allemansrätten ger ju inga rättigheter för motorfordon utan bara cykel, häst och gående.*sätta prisnivåer på själva kontrollavgiften som eventuellt kan tas ut.*utreda om clamping eller bortbogsering är relevanta åtgärder och om då den som parkerat fel kan tvingas betala omkostnaderna. På liknande sätt som sker i staden.*klarlägga om kommunala regler kan göra att markägarna i landet har olika rättigheter vad gäller att styra parkering och körning på enskild mark.

Vi förstår att allmänt ägd mark, Trafikverksvägar, Sveaskog och vägföreningar som får allmänt stöd också får acceptera parkering på sin mark men det föreningsdrivna och privata skogsvägssystemet, åkervägar och annan privat mark ska inte behöva tåla att privatpersoner parkerar gratis.Markägaren och vägföreningen måste själva få sätta sig skyddsnivå och prisnivå. De flesta klarar nog inte konflikten med aggressiva bilister, kanske ofta utländska, utan det måste nog skapas en organisa-tion med professionella aktörer som kan hjälpa till styra upp situationen.

En kraftfull databas kan komma att behövas för att se vilka fastighetsägare som anslutit sig till parke-ringsövervakningen. Det ska vara frivilligt ansluta men övervakningen ska kunna ske av parkeringsbo-laget på deras egna initiativ, på ansluten mark. (Ungefär på samma sätt som bostadsrättsföreningar via bolag jagar felparkerare på sina tomter.)

Motionens resultat ska utmynna i en skrift där ovanstående redovisas som LRFs medlemmar ska kunna

45

få tillhanda.

Årsmötet sänder motionen till regionstämman Mälardalen med yrkande att den antas av Riksförbunds-stämman.

Motionen är diskuterad på Årsmötet LRF Hökhuvud-Harg där den antogs med uppdrag till ordförande att göra mindre redigeringar innan avsändande.

Postat till LRF Mälardalen regionkontor 151201

46


Nr 16



Motion nr Lokalavdelning16 Hökhuvud-Harg

Motionens innehåll

Motionären upplever problem med felparkerade fordon på landsbygden och yrkar att LRF utreder möjligheten för enskilda markägare att ta ut kontrollavgift för felparkerade fordon på privat mark eller enskild väg samt undersöker vilka regler som gäller. Vidare yrkar motionären att LRF ser över möj-ligheten till framtagande av en databas över överträdelser och möjligheten till parkeringsbolag som bevakar parkering på landsbygden


Det är fullt möjligt att ta ut kontrollavgift på enskild väg eller enskild mark, vilket regleras i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP). I lagen framgår att markägare som upplå-ter parkeringsplats får ta ut en kontrollavgift för felparkering. Markägaren är skyldig att genom tydlig skyltning med vägmärken ange vilka parkeringsvillkor som gäller på platsen. Skyltningen skall ha samma utformning som de skyltar som Trafikverket och kommunen använder. Kontrollavgiften får inte överstiga kommunens egen felparkeringsavgift. Markägaren kan själv driva in kontrollavgiften. Den markägare som inte vill göra detta själv kan anlita företag som utför parkeringsbevakning, vilket är vanligt förekommande. Om avgiften inte betalas måste en påminnelse skickas innan kontakt kan tas med ett inkassobolag. Som sista utväg har markägaren möjlighet att driva en civilrättslig process gent-emot motparten i Tingsrätten.

När det gäller vägföreningar är det mer oklart vad som gäller. Det är vägföreningen som är huvudman, inte markägaren. Kommunen eller länsstyrelsen kan utfärda lokala trafikföreskrifter med parkeringsför-bud. I de fallen är det Polismyndigheten eller parkeringsbolag som beslutar om parkeringsavgift.Som motionären mycket riktigt påpekar inkluderar inte allemansrätten motorfordon. Terrängkörningsla-gen (1975:1313) reglerar framförsel av motorfordon. I lagen framgår att körning i terräng med motor-drivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet. Förbudet gäller på barmark, på snötäckt jordbruksmark eller skogsmark med plant- eller ungskog, om det inte är up-penbart att körningen kan ske utan risk för skada på skogen eller på marken. Den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot lagen kan dömas till böter.

Då det finns en reell möjlighet för enskilda markägare att ta ut kontrollavgift vid olovlig parkering är det regionstyrelsens uppfattning att det inte är motiverat att driva frågorna om framtagande av en

47

databas över parkeringsöverträdelser på privat mark och möjlighet till parkeringsbolag som hanterar överträdelseärenden på landsbygden. Styrelsen befarar att det skulle innebära en långt mer invecklad och kostsam process för den enskilda markägaren jämfört med den möjlighet som redan finns inom lagstiftningen. För att underlätta för den enskilda markägaren är det viktigt att information tas fram och sprids inom medlemsled vad gäller möjlighet för markägaren att komma tillrätta med felaktigt parkera-de fordon och vilka villkor och regler som gäller. För en effektiv hantering av ärendet föreslår styrelsen en skrivelse till riksförbundet istället för en riksstämmomotion.


att uppdra åt regionförbundet att i en skrivelse till berörd enhet på riksförbundet begära att information tas fram och sprids i medlemsled om vilka regler som gäller för hantering av felparkerade fordon på privat mark och enskild väg

att avslå motionärens yrkanden vad gäller framtagande av en databas över parkeringsöverträdelser på landsbygden, möjligheter till parkeringsvakter på landsbygden samt yrkandet om att skicka motionen till riksförbundsstämman

att motionen i övrigt anses besvarad med vad styrelsen anfört.

48

Motion nr 17LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDÖSMO-SORUNDA LRF-AVDELNING


Nr 17

Omprövning av slampolicy

Kretsloppet måste täcka in hela samhället, inte bara se det på gårdsnivå. Med dagens rening av slam bör slampolicyn omarbetas så att LRF ser positivt på ett naturligt kretslopp med återföring av näring från samhället.

Styrelsen Ösmo –Sorunda LRF avdelning

49


Nr 17



Motion nr Lokalavdelning17 Ösmo-Sorunda

Motionens innehåll

Med dagens rening av slam yrkar motionären om att LRFs policy gällande hantering av slam omarbetas så att Lantbrukarnas Riksförbund innehar en positiv uppfattning om ett naturligt kretslopp med återfö-ring av näring från samhället.


Regionstyrelsen anser liksom motionären att det är viktigt att de växtnäringsämnen som bortförs från åkermarken under skörd senare ersätts. Att sluta samhällets olika flöden och återvinna fosfor från exem-pelvis avlopp är viktigt. Återföringen måste dock ske på ett sätt som inte riskerar framtida produktion, konsumenternas tilltro till jordbruket, hälsan eller miljön.

Vid flera riksförbundsstämmor de senaste åren har det beslutats att LRF arbetar med frågan om av-loppsfraktioner både i det korta och längre perspektivet. I det korta perspektivet måste alla avloppsfrak-tioner bli renare och för att klara kraven på längre sikt måste ny avloppsinfrastruktur börja byggas, så väl i tätort som på landsbygden. I det kortare perspektivet (10-30 år) är ställningstagandet att idag vara delaktig i slamfrågan, bidra till förbättringsprocessen gällande avloppsslammets kvalitet och handha-vande genom att deltaga och vara pådrivande i REVAQ-arbetet. För det längre perspektivet (50-100 år) handlar tagna beslut om att LRF arbetar vidare med frågan om långsiktigt hållbara avloppslösningar med källsorterande system både i tätort och på landsbygden och att dessa planeras in i samhällsstruktu-ren.

Lantbrukarnas Riksförbund varken uppmanar eller avråder den enskilda medlemmen att använda slam som växtnäring i sitt jordbruksföretag. Det är ett övervägande och beslut varje enskild företagare själv måste ta ställning till med hänsyn till de krav marknaden ställer. I de fall den enskilde företagaren be-slutar sig för återföra växtnäring i form av slam till åkermarken menar dock LRF att det endast är slam från REVAQ-certifierade reningsverk som kan komma ifråga.

Sedan februari 2013 finns också SPCR 178, ett kvalitetssäkringssystem för fraktioner från små avlopps-anläggningar. Genom SPCR 178 ökar möjligheten för branschorganisationer och marknadsaktörer att ställa olika krav på hur en källsorterad avloppsfraktion kan användas i jordbruket jämfört med en icke-källsorterad avloppsfraktion. I början av februari 2013 beslutade till exempel Svenskt Sigill att god-

50

känna att källsorterad urin och fekalier eller klosettvatten enligt SPCR 178 från hushållen får användas som gödselmedel.


att motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört.

51

Motion nr 18LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDSALA LRF-AVDELNING


Nr 18

Råttgift ett minne blott

Som de flesta nog känner till har allt råttgift försvunnit i våra butiker. De preparat som säljs över disk numer är så kallade mus-gift. Dessa är inte avsedda för större individer. Det är säkert bra att inte vem som helst får köpa gift och lägga ut, men tidigare fanns det klass2-preparat som kunde köpas av yrkes-verksamma, dvs lantbrukare. Dessa preparat är nu helt borta ur handeln och företag som tex Anticimex har inte heller samma utbud som tidigare att lägga ut.

Råttor och möss kan ge stora bekymmer för oss som bor på landet, och även de som bor i stadsmiljö. Men att inte kunna bekämpa råttor med annat än fällor etc kommer att ge stora problem för lantbruket. Dels ökar risken för skador på el-kablar som kan orsaka bränder, det ger även ett ökat svinn av spann-mål och foder då mycket blir förstört av spillning, trasiga säckar osv. Dessutom är råttor smittspridare och blir det många råttor så kommer naturligtvis även risken för smittspridning öka.

Vårt önskemål är att det ska återinföras starkare preparat på marknaden, men att dessa endast ska få användas av behöriga företagare - ungefär som ett certifikat för besprutning inom växtodlingen. Lant-brukare/företagare kan gå en kurs och få ett råttgifts-certifikat och har då behörighet att använda ett starkare medel som fungerar även mot råttor.

Vi föreslår, stämman beslutar:

Att: LRF ifrågasätter Kemikalieinspektionens beslut om att ta bort råttgift från marknaden utan att ersätta detta med andra effektiva preparat

Att: LRF ställer krav på att återinföra starkare preparat för att minimera antalet råttor

Att: LRF jobbar för att det införs ett råttgifts-certifikat för företagare

Sala LRFs styrelse, antagen på årsmötet 25 november

52


Nr 18



Motion nr Lokalavdelning18 Sala

Motionens innehåll

Etablering av råttor och möss kan orsaka stora problem för lantbruket. Efter att möjligheten för lant-brukare att hantera råttgift begränsats har bekämpning av råttor försvårats. Motionären yrkar att LRF ställer krav om att starkare preparat återinförs, ifrågasätter varför borttagna preparat inte ersätts samt verkar för att ett certifikat för hanering av råttgift införs.


Bakgrunden till förändringen vad gäller användning av råttgift, vilket innebär att det i princip endast är företag med behörig personal för medel i klass So1 som får använda de mest effektiva medlen, är att EU har ändrat reglerna med hänsyn till skydd för andra djur. Trots denna förändring är det mycket viktigt att det finns möjlighet för yrkessamma lantbrukare att effektivt bekämpa såväl råttor som möss. En mycket intressant möjlighet till detta är förslaget från Sala LRF-avdelning om införande av certifi-kat för användning av råttgift. Glädjande kan regionsstyrelsen meddela att Lantbrukarnas Riksförbund redan arbetar med frågan om möjlighet till införande av ett certifikat. Det är Folkhälsomyndigheten som tagit fram ett förslag till utbildning för certifieringen. Förslaget ligger just nu för behandling av ledningsgruppen för myndigheten. Förhoppningsvis innebär detta att förslaget till utbildning och certi-fiering är godkänd vid datumet för regionstämman.

När det gäller yrkandena om återinförande av effektiva preparat samt ifrågasättande av att borttagna preparat inte ersätts med andra lika effektiva preparat har regionförbundet efter kontakt med Anticimex fått information om att det i många fall är tillverkaren av preparatet som beslutat att inte söka nytt godkännande. Eftersom Sverige är en liten marknad medför det att kostnaden för godkännande blir hög i förhållande till intäkten från försäljningen. Det är därför vanligt förekommande att tillverkare väljer att inte söka nytt godkännande, vilket de företag som arbetar med bekämpning av skadedjur är vana att hantera. Dock försvann ett preparat i somras, ett kontaktpulver, som var mycket effektivt mot råt-tor i just lantbruksmiljö. Tyvärr är inte tillverkaren intresserad av söka nytt godkännande för preparatet och andra tillverkare visar inte heller något intresse för att försöka få något liknande preparat godkänt. Förutom kostnad i förhållande till inkomst för tillverkaren kan anledningen till ointresset även bero på att det förelåg stor exponeringsrisk med preparatet samt att det även förekommit fall av förgiftning med preparatet. Det är dock det enda preparat som Anticimex upplever som problematiskt att det försvunnit från marknaden.

53

Inom ramen för den förändrade EU-regeln arbetar Lantbrukarnas Riksförbund för att tillverkare av pre-parat skall ha samma möjlighet vad gäller exempelvis kostnad och villkor för att få medel godkända i Sverige som i övriga EU-länder. Arbete pågår även för att säkerhetsställa att den svenska tillämpningen inte medför andra restriktioner än de som är absolut nödvändiga med utgångspunkt i EU-regeln.


att motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört.

54

Skrivelse nr 1LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDÖSTERLÖVSTA LRF-AVDELNING

SKRIVELSE TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2016

Nr 1

Kraftledningars effekter på lantbrukets djur

I en artikel införd i tidningen Land den 27 november 2015 meddelades att LRF, i en vid mening, ut-reder effekterna för lantbruket av anläggandet av stora kraftledningar (400 kV ledningar). Vi önskar uppmärksamma LRF om att det på tre ställen i landet anlagts luftledningar med en betydligt högre spänning (500 kV).

I samband med att handel av elektrisk kraft sker över haven transporteras den ofta som likström vid yt-terst hög spänning s.k. HVDC (High Voltage Direct Current). Landning för sådan ström sker idag längs kusten vid Trelleborg, Karlshamn och Forsmark men Svenska Kraftnät planerar för ytterligare led-ningar av detta slag. Undertecknade har sedan några år drabbats av den 500 kV likströmsledning som med början i Forsmark upprättats parallellt med en tidigare existerande 400 kV växelströmsledning. Ledningen går bl.a. genom beteshagarna på fastigheten Orsbo 1:2 där såväl samma fastighets får som ungnöt från närbelägna fastigheten Valparbo 1:5 går i bete.

Undertecknad ägare av Valparbo 1:5 och min företrädare har sedan ett antal år haft ungnöt som betes-djur på Orsbo utan problem men i och med att den nya kraftledningen med 500 kV likström togs i bruk har tillståndet förändrats. År 2012 och 2013 gick delar (12 - 14st) av min besättning av kvigor liksom tidigare år på bete under den nyanlagda kraftledningen. Jag noterade då en påtaglig minskning av fekunditeten (minskad förmåga till dräktighet) bland kvigorna som betade under ledningen jämfört med kvigor som betade utanför kraftledningen. I normala fall blir nära 100% av kvigorna dräktiga efter 1-2 insemineringar. För de kvigor som betade under den nya kraftledningen blev endast ca 50% dräktiga efter 5-7 insemineringar. Efter konsultation av min avelskonsulent samt kontroll av foderstatus stängdes djuren ut från kraftledningsgatan följande 2 år och nu är åter fekunditeten normal.

Vad gäller de får som tillhör Orsbo 1:2 och som betat i samma hage har betesperioden inte skett under dräktighetstid eller i anslutning till denna och betestiden i den aktuella hagen har endast varit av kortva-rig natur. Någon fekunditetsminskning bland fåren har ej registrerats.

Vi har inga förutsättningar att undersöka om andra betesdjur utsätts för de elektriska fält som den kraf-tiga 500 kV ledningen medför. Trots allt är den sammanlagda ledningslängden av denna ledningstyp idag endast 100 km jämfört med de 11000 km av typen 400 kV växelström som finns. En utredning av betesdjursförekomst samt fekunditet längs den nya typ av luftburen HVDC kabel förefaller angeläget varför vi vill föreslå att en sådan utförs av den sittande utredningen.

WHO har sammanställt befintlig epidemiologisk och vetenskaplig information om hälsorisker och bio-logiska risker vid exponering för olika typer av elektriska fält. Att fullt ut redogöra för dessa skulle föra för långt. Vissa fakta kan vara lämpliga att beröra liksom att vissa förhållande bör framhållas.

Elektricitet genererar elektriska fält liksom (elektro)magnetfält. De elektriska fälten uppstår på grund av skillnader i spänning (exempelvis mellan en luftledning och marken). Styrkan på det elektriska fältet är beroende på spänningen i ledningen. Det elektriska fältet är likstort vid likstor spänning alldeles oav-

55

sett om det sker någon förbrukning, dvs. vid 500kV är det ett konstant elektriskt fält som klart över-träffar förhållandena vid andra ledningar med lägre spänning. Vid förbrukning av elektricitet skapar strömmen ett magnetfält. Ju högre förbrukning desto kraftigare magnetfält. Om ledningen transporterar likström är magnetfältet riktat åt ett och samma håll längs ledningen medan en växelström genererar ett växlande magnetfält. Man kan säga att bedömning av såväl hälsomässiga som biologiska effekter har centrerats kring inverkan av magnetfält och då till växelströmmens magnetfält. Det är de växlande magnetfälten som ansetts vara behäftade med risker medan likriktade magnetfält ej anses utgöra någon risk.

Det bör tilläggas att man vid bedömning av risker framhåller exponeringstidens längd som en risk. De maximala gränsvärden som finns för elektriska fält är satta till 5000 V/m för allmänheten och 10000 på arbetsplats. Typiska exponeringar i vardagslivet är omkring 100 V/m medan man under en kraftledning hittills angett att den maximala exponeringen är 10000 v/m. Under 500 kV ledningen i Orsbo betes-hage anger Svenska Kraftnät att förväntad exponeringen är 16000 V/m. I en sådan beteshage har de betande kvigorna i Orsbo sitt hem.

WHO understryker att riskerna inte bedömts fullständigt och särskilt riskerna av kraftiga elektriska fällt är otillräckligt studerade. Av särskilt intresse är påpekandet att riskbedömningen kompliceras av s.k. koppling. Härvid avses samspelet mellan såväl rådande elektriska fält som elektromagnetiska fält samt storleken på den exponerade kroppen och typ av vävnad som exponeras. I vårt fall gäller att boskapen exponeras för två mycket kraftiga elektriska fält och två likaledes kraftiga men olikartade elektromag-netiska fällt som genom sitt läge interfererar. Lägg därtill att kvigor har en ansenlig storlek, har haft sin hemmiljö under ledningen under brunst samt att den biologiska effekten tycks beröra reproduktionsväv-nad. De många olika aspekterna att riskbedöma visar på hur komplex frågan synes vara.

Med detta som underlag önskar vi att LRF behandlar denna skrivelse och därvid:

- verkar för att undersökningar av hälsomässiga och biologiska effekter vid existerande och pla-nerade kraftiga HVDC ledningar kommer till stånd

- delger den inledningsvis nämnda utredningen denna skrivelse för bedömning och åtgärd

Orsbo och Valparbo den 2 december 2015

Anna Ohlström Mats OlssonValparbo 1:5 Orsbo 1:2

56

Svar nr 1REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENSSVAR

Nr 1

Svar på skrivelse nr 1

Skrivelsen har initierats enligt följande:

Skrivelse nr Lokalavdelning1 Österlövsta

Skrivelsens innehåll

Skrivelsen ger information att luftledningar med hög likströmsspänning (500kV) blivit anlagda på tre ställen i landet (Trelleborg, Karlshamn, och Forsmark). Under luftledningen anlagd i Forsmark tycks kvigor fått betydligt lägre fekunditet (förmåga till dräktighet) då endast ca 50% av kvigorna som vista-des under ledningen blev dräktiga efter 5-7 insemineringar. Efter att betet stängts ute från kraftlednings-gatan följande två år uppvisades normal fekunditet (100% dräktighet efter 1-2 semineringar).

Skrivelsen uppmanar LRF att i en pågående utredning om kraftledningars effekter för lantbruket (om-skriven i Land 27 november 2015) inkludera frågan om luftburna HVDC ledningar eventuellt orsakar en minskad fekunditet.

Skrivelsen yrkar på att LRF:

- Verkar för att undersökningar av hälsomässiga och biologiska effekter vid existerande och pla- nerade kraftiga HVDC ledningar kommer till stånd.

- Delger den inledningsvis nämnda utredningen denna skrivelse för bedömning och åtgärd.


LRF Mälardalen delar misstankarna om att kvigornas fekunditet kan ha påverkats efter att varit på bete under HVDC-ledningen. Hypotesen att fekunditet påverkas av kraftiga spänningsfält bör ha ett veten-skapligt intresse där Lantbrukarnas Riksförbund bör söka samarbete med forskningsförträdare för att initiera och stödja forskning som klargör om ett samband föreligger.


att skrivelsen tillsammans med styrelsens yttrande bildar underlag för en skrivelse till Lantbrukar- nas Riksförbund, enheten för Äganderätt och näringspolitikatt skrivelsen i övrigt skall anses besvarad.

57

Skrivelse nr 2LANTBRUKARNASRIKSFÖRBUNDBÄLINGE LRF-AVDELNING

SKRIVELSE TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2016

Nr 2

Skrivelse angående ersättning till Lokalföreningarna.

Ersättningen till LRFs lokalföreningar har under senare år stadigt sjunkit. Detta medför att det blir svårare och svårare att upprätthålla någon form av verksamhet, både vad det gäller aktiviteter och att hitta intresse för att vara förtroendevald. Det är svårt att hitta entusiasm och energi när man hela tiden tycks kämpa i motvind. I förlängningen leder detta till att LRFs trovärdighet försämras drastiskt, spe-ciellt bland de lite mindre jordbruksföretagen på landsbygden. Man kan även fundera på vilka signaler det sänder när ersättningen på gräsrotsnivå ständigt försämras medan den på lednings-, tjänstemanna-nivå skall vara marknadsmässig. På sikt leder detta förmodligen till att lokalavdelningsorganisationen försvinner och alla medlemmar kommer att vara direkt anslutna till den centrala föreningen.

Tror vi att detta är framtiden? Nej, det tror inte vi! För att bevara en gedigen verksamhet och livskraftig näring så behövs engagemanget från alla våra medlemmar. Vi hävdar därför att man skall anstränga sig för att utveckla de lokala avdelningarna istället för att låta dem förtvina. En starkt bidragande faktor till detta är att det åtminstone ges en rimlig ersättning till lokalföreningsverksamheten. Vi vill att LRF skall vara för alla och inte bara ett fåtal stora aktörer.

Bälinge LRF lokalavdelning genom dess styrelse.

58

Svar nr 2REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENSSVAR

Nr 2

Svar på skrivelse nr 2

Skrivelsen har initierats enligt följande:

Skrivelse nr Lokalavdelning2 Bälinge

Svar på skrivelse nr 2 från Bälinge LRF angående ersättning till lokalavdelningarna

Bälinge LRF-avdelning har i en skrivelse till LRF Mälardalen tagit upp vikten av ekonomiskt stöd till LRF-avdelningarna.

När det gäller påståendet att ersättningen till lokalavdelningarna har stadigt sjunkit, så håller vi inte helt med. Vi har haft samma aktivitetsstödsregler sedan år 2012, det vill säga 600 kr för aktiviteter som bjuds in via postutskick och 800 kr för inbjudan via SMS, e-post, med mera. Vi har också betalat ut 7 kr per medlem, har medlemsantalet ökat i LRF-avdelningen så har vi betalat ut 10 kr per medlem.

I december 2015 gjorde vi en extra utbetalning med 1000 kr per LRF-avdelning

Det vi har ändrat, är att vi minskat antalet fria postutskick till tre per avdelning och år, kallelse till års-möte inräknat.

Vårt ekonomiska stöd har inte minskat, men naturligtvis inser vi att LRF-avdelningarnas kostnader har kunnat öka de senaste åren, som lokalhyra, föreläsare och förtäring.

Vi håller helt med Bälinge LRF om att lokalavdelningen behöver utvecklas och att det behövs ett gedi-get engagemang.

Som det ser ut nu är det stor spännvidd mellan antalet aktiviteter i LRF-avdelningarna (0-19 st per år) och hur mycket pengar avdelningarna har i sina kassor. Flera avdelningar har verksamhet som på olika sätt ger pengar till avdelningen med stora utåtriktade arrangemang, samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, Leader-projekt med mera, Vilket är positivt för LRF och för bygden. Andra avdelningar har hittat andra lösningar för att få till bra verksamhet i avdelningens till låg kostnad.

Regionförbundsstyrelsen har beslutat att göra en översyn av det nuvarande aktivitetsstödet. På ordfö-randekonferensen den 18 januari i år hade deltagarna möjlighet att diskutera hur de vill ha aktivitetsstö-det utformat. Med dessa förslag och Bälinges skrivelse som underlag kommer regionförbundsstyrelsen arbeta fram ett förslag till nytt aktivitetsstöd.

59

21 aRegionförbundsstyrelsens förslag till motion till riksförbundsstämman

Det är hög tid att de myndigheter som utför kontroller inom lant- och skogsbru-ket slutar göra fel

”Land ska med lag byggas”, uttrycket myntades redan år 1360 av Magnus Ladulås. 656 år senare kan vi konstatera att en hel del återstår att göra för att uppfylla denna utfästelse. Idag spelar det nämligen stor roll i vilken kommun eller i vilket län en lantbrukare bedriver sin verksamhet vad gäller hur myndig-heters kontroller utförs och vilka åtgärder som myndigheterna vidtar. Lagen har med andra ord inte fått fäste i alla hörn av vårt land.

Under senare år har myndigheternas kontroller utvecklats i en riktning till att enskilda tjänstemän tar sig friheter att tolka lagar och regler strängare än lagstiftarens ambition på området på ett sätt som vitt-nar om att personliga värderingar väger tyngre än likhet inför lagen. I bästa fall kan detta förklaras med en avgrundsdjup okunnighet hos tjänstemännen, i realiteten handlar det sannolikt om en kombination av kompetensbrister och egna agendor.

Detta drabbar ofta den enskilda näringsidkaren i ekonomiska termer, men även känslomässigt, då orättvisor i samhället ofta är svåra att fördra. Det finns otaliga exempel på stora skillnader mellan kom-muner när det gäller tillämpningen av miljöbalken, exempelvis regler kring gödselhantering. En kom-mungräns kan alltså bli avgörande om ditt företag tvingas till kostsamma investeringar som din granne på andra sidan slipper.

Djurskyddskontrollerna är förmodligen det område som under senare år uppvisat de mest skrämmande exemplen på närmast ren anarki från de tjänstemän som uppenbart drivs av sina egna agendor istället för att tillämpa lagar och regler. Länsstyrelsen i Stockholms län utmärker sig i en klass för sig, kravet på att djurhållare ska tvingas stå för stängselkostnader som uppkommer på grund av vargrevir är bara ett exempel.

Regeringens proposition om en ny djurskyddslag ska presenteras under året. Lagen uppges innebära mindre detaljstyrning och mer måluppfyllelse tillsammans med större fokus på allmänna råd och väg-ledningar. Detta är i grunden ett bra initiativ, men med vetskapen om hur tjänstemän tänjer på lagar och regler redan nu så finns anledning till oro. Kommer det att innebära ännu större olikheter i hur landets djurhållare bedöms vid en kontroll?

Tvärvillkorsavdragen avseende verksamhetskraven tillämpas i mångt och mycket fullständigt felaktigt i Sverige. Här är Jordbruksverket ensamt skyldiga för att detta pågått i snart tio år. Kostnaderna för lan-dets lantbrukare överstiger vid det här laget hundra miljoner kronor. Verksamhetskraven gäller alla som bedriver samma typ av verksamhet, oavsett om en lantbrukare söker EU-stöd eller inte. Den som söker stöd och begår ett brott emot lagen och lagförs i domstol samt befinns skyldig ska också ha ett avdrag på stöden för att denne inte följt lagen. Tvärvillkor är med andra ord inte ett stödvillkor.

Inom skogsbruket finns otaliga exempel på ett omättligt behov från tjänstemännens sida av att hitta

60

nyckelbiotoper som i praktiken lägger en död hand över området, utan ersättning från staten annat än i undantagsfall. Förfoganderätten över den egna marken försvinner för alltid och lämnar den som brukat skogen med en känsla av ha pekats ut som det största hotet mot de naturvärden som skapats av ansvars-fullt brukande av skogen i generationer. Det hela drivs av en trädkramarvurm som verkligen inte hör hemma i en god myndighetsutövning, särskilt inte vid Skogsstyrelsen.

Regionförbundsstyrelsen föreslår att LRF ska;- intensifiera arbetet med att påverka nämnda myndigheter i syfte att landets lant- och skogsbrukare behandlas lika inför lag, förordningar och förskrifter

- på alla plan med kraft verka för att företagarvillkoren inte regionaliseras eller kommunaliseras utan alla medlemmar kan känna en trygghet i myndighetsutövandet/kontrollerna på gården utifrån ett rätts-säkerhetsperspektiv

- belysa problematiken offentligt så det kommer till allmänhetens kännedom

- avsätta medel så detta arbete ges förutsättningar att bli framgångsrikt redan under år 2016

Regionförbundsstyrelsen föreslår regionstämman besluta

att ge regionförbundsstyrelsen i uppdrag att omarbeta ovanstående förslag till en motion till LRFs riksförbundsstämma.

61

LRF Mälardalens verksamhetsberättelse 2015Regionförbundsstyrelsen Ledamöter: Sture Johansson, Sala, ordförande, Catharina Rudolphson, Örsundsbro, vice ord-förande, Martin Magnusson, Tyresö, andre vice ordförande, Per Nyström, Västerfärnebo, Per Pettersson, Hölö, Petter Ström, Sala, Tomas Olsson, Kungsör, Jenny Höglund, Uppsala, Mats Ekström, Grillby, och Jan-Erik Andersson, Bälinge.

Styrelsen har haft ett presidium bestående av ordförande, de båda vice ordförandena och regionchefen. Styrelseledamöterna har haft ett antal ansvarsområden uppdelade mellan sig. Regionförbundsstyrelsen har under året haft nio protokollförda sammanträden.

RevisorerOrdinarie: Mats Holmström, Ängelsberg, och Inga-Britt Danielsson, UppsalaSuppleanter: Jan Larsson, Sorunda, och Patrik Spets, Uppsala

ValberedningRoberth Kihlin, Västerås, föreningsföretagen, ordförandeLars Gillberg, HuddingeLinda Andersson, SalaMattias Jansson, UppsalaChristina Birger, VallentunaKerstin Gauffin, Uppsala, LRF UngdomenAgneta Pettersson, KungsörPer-Johan Pettersson, BålstaEva-Lotta Johansson, Knivsta

Regionförbundet har varit representerat i olika externa samråds- och referensgrupper, råd och liknande. En förteckning finns att beställa från kontoret.

RegionförbundsstämmanStämman hölls den 13 mars i Enköping där 165 fullmäktige från lokalavdelningar, Södertälje Ortsförbund och LRF Ungdomen närvarade. Två nya ledamöter till regionförbundsstyrelsen val-des Mats Ekström, Grillby, och Jan-Erik Andersson, Bälinge. Sture Johansson omvaldes som ordförande.

22 motioner och 1 skrivelse behandlades. Stämman beslutade att skicka fem motioner vidare till LRF:s riksförbundsstämma: Barn- och ungdomskommunikation (skolkontakt), LRF i media, Strandskydd, Äganderätt och Växtnäringsproblematiken. En ny arbetsordning för nominering till regionens valberedning antogs.

Till årets lokalavdelning utsågs Färnebo-Fläckebo LRF för sitt djupa engagemang, hårda arbete och ledarskap i brandkatastrofen som drabbade delar av Västmanland sommaren 2014. Mot-tagare av Bernhard Ekströms stipendium var Anna Ranebo, Värmdö LRF, och Britt Lundberg, Munktorps LRF. LRF:s förtjänsttecken Silvernålen tilldelades Anita Johansson, Alunda LRF, Gö-ran Springer, Haninge LRF, Karita Springer, Haninge LRF, Leif Eriksson, Edsbro-Ununge LRF, Mi-kael Jogevall, Munktorps LRF, Olle Vahlgren, Länna-Blidö LRF, Per-Åke Bergsten, Österunda LRF, Peter Mattsson, Västlands LRF, Ulla Eriksson, Rasbo-Rasbokils LRF, Anders Karlsson, Värmdö LRF, Henrik Nyreröd, Skultuna-Haraker-Romfartuna LRF, och John Ryman, Medåkers LRF, samt postumt till Jan von Krusenstierna, Stockholms LRF.

62

Stämman gästades av Ebba Lindsö från LRFs riksförbundsstyrelse, som talade om företags-utveckling, kommunikation och att LRF bör samlas kring färre frågor åt gången – bli smalare, men tydligare.

Vad gäller LRF Mälardalens övriga verksamhet under 2015, se LRF Mälardalens medlemstidning i december 2015 som distribuerades till alla medlemmar som bilaga till tidningen Land Lantbruk. Den finns också på LRF Mälardalens hemsida www.lrf.se/malardalen samt att beställa i tryckt form från kontoret.

63

Ekonomiskt utfall

65

Revisionsberättelse

66

Presentation av de föreslagna nya ledamöterna Åsa Sikberg

Mitt namn är Åsa Sikberg, jag är 48 år och bor utanför Lövstabruk som ligger i Tierps kommun. Sedan 2004 driver jag tillsammans med min man Hans ett litet eko-logiskt får- och nötlantbruk med förädling av ull och kött. Vi har cirka 100 hektar varav 55 är skog och 30 åkermark, resten är slåtterängar.

Jag har en naturlig lokal förankring i landsbygden ge-nom att jag är aktiv i LRF, företagare, lokal politiker och jägare. Inom politiken är jag ordförande för Moderater-nas landsbygdsgrupp för Uppsala län.

Mitt hjärta brinner för att skapa rätt förutsättningar för långsiktig landsbygdsutveckling och en hållbar livsmedelsproduktion med fortsatta höga krav på miljö och djurskydd, men med fokus på kvalité. Äganderät-ten och nyttjanderätten är mycket viktiga frågor som måste stärkas. Regeringens regleringsbrev till våra myndigheter och verk behöver synas och följas upp.

Jag har LRFs förtroende att sitta med i viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län samt i Älgför-valtningsgruppen (norra Upplandskusten). Där arbetar jag för en långsiktig, hållbar rovdjursför-valtning där människors hälsa, trygghet och näring ska beaktas genom förebyggande åtgärder, ersättningar och snabba beslutsvägar, där den lokala förvaltningen som, är jägarna /markägar-na, är delaktiga i besluten samt att fällavgifterna ska gå till älgförvaltning och inget annat.

Vem är Åsa? Jag trivs när jag är med djuren och i skogen, då är jag i mitt rätta element. Det betyder allt för mig. Det är där jag hämtar kraft. Det har varit min dröm sedan jag var mycket liten att få äga min egen mark och vara en del av en näringskedja kunna göra skillnad i det lilla. Men när den drömmen uppfylldes så kom insikten om att myndigheterna hela tiden satte käppar i hjulen för småföretagarna runt om i byn. De visste bättre än de som brukat jorden och skogen i generationer. Då började jag engagera mig politiskt och i LRF lokalt. Jag är teoretisk lantbrukare och läste lantbruksutbildning för nystartare på Jällaskolan 2003-2004.

I mitt förra liv gick jag livsmedelsteknisk linje på gymnasiet och jobbade några år som hovmäs-tare bland annat, sedan tog jag barn- och ungdomspedagogisk högskoleexamen med inriktning speciallärare, utomhuspedagog.

Min vision är ett samhälle där medborgaren tar ansvar för sitt eget liv och handlande. Där människor känner sig delaktiga och är med i samhällsutvecklingen och har möjlighet att växa och utvecklas.

Jag har sett att man kan göra mycket lokalt genom att LRF agerar i sina kommuner och i me-dia.

67

Elisabet Pettersson

Jag heter Elisabet Pettersson och bor i Västerfärnebo mel-lan Sala och Fagersta. Jag är gift, har tre vuxna barn och två barnbarn.

Jag arbetar som projektledare inom gruvindustrin och leve-rerar maskiner till processen som är ovan jord. Utöver mitt dagliga arbete driver vi famil-jejordbruk som är uppdelat i en drift som sköts av våra två söner och ett ägande där skogen ingår som jag och min man ansvarar för. I driften ingår uppfödning av 80-100 mjölkrastjurar som säljs till slakt, spannmålsodling samt entreprenadkörning i skogen. Vi har även betesdjur för att hålla landskapet öppet då vi har betesmarker som gränsar till Svartån.

När jag fick frågan om att vara förtroendevald i LRF:s regionstyrelse så kände jag att det skulle vara ett roligt uppdrag, att få vara med och påverka LRF utifrån mitt perspektiv.

Jag har alltid varit en föreningsmänniska och är väldigt intresserad av frågor som rör lantbruket och framförallt hur vi vill att framtiden för de gröna näringarna ska se ut. Där vill jag vara med och påverka för ett livskraftigt företagande för bönder. LRF måste vara en partner att räkna med även i framtiden genom ett ökat engagemang mot våra medlemmar.

68

Katarina Eningsjö

Jag heter Katarina Eningsjö, är 48 år och bor till-sammans med min man Claes och vår yngsta dot-ter i Rotbrunna Härnevi en mil norr om Enköping. Vi har även två vuxna barn som studerar på annan ort.

Jag är född och uppvuxen i Enköping och gick tre-årigt samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Ett gediget djurintresse förde mig till lantbrukets djur och en examen som lantmästare 1993 med inriktning på husdjur. Därefter följde några år som rådgivare inom grisproduktionen. De tuffa stålba-den som näringen gick igenom gjorde att jag sökte mig till skolbänken igen med några kurser före-tagsekonomi på Ultuna och därefter en anställning på LRF Konsult i Enköping. I åtta år lärde jag mig mycket om småföretagande med fokus på redovis-ning, skatter och företagsutveckling och höll även kurser inom bokföring och företagsekonomi. Från 2004 var jag en av två teamledare på kontoret och deltog i flera ledarskapsutbildningar.

2007 började jag som husdjursrådgivare på HS Konsult med inriktning på grisnäringen. I praktiken blev det mer ekonomifokus med investeringsstöd, kursarrangemang med mera inom landsbygdsprogrammet.

2009 startades det enkla bolaget Eningsjö & Celsing Ekonomitjänster tillammans med en före detta kollega från Västerås. Detta var ett naturligt steg när man vill styra sin tid mer själv och skrivbordsarbetet behövde varvas med mer praktiskt arbete. Det gav även mer tid att prova nya saker såsom mentor i Almis mentorsprogram och ekonomi- och redovisningsansvarig i flera Leaderprojekt, men även tid att utveckla det egna företaget och hästverksamheten som jag brinner för. 2010 började vi bygga upp vår kursanläggning Rotbrunna Häst & Kursgård där de portugisiska lusitanohästarna spelar en central roll. Vårt ledord är harmoni och fokuset ligger på kommunikation och mental och kroppslig balans. Vi har tränare från hela Sverige, men även Portugal som besöker oss regelbundet och även två instruktörer från närområdet som undervi-sar i vår ridverksamhet. I ekonomifirman har jag idag ett fyrtiotal kunder där jag sköter redovis-ning, skatter och deklarationer med mera samt är bollplank i utvecklingen av företagen.

Vårt företag har idag tre ben att stå på; ekologisk växtodling på cirka 300 hektar, inackorde-rings- och kursverksamhet samt ekonomitjänster där min man basar för växtodlingen och jag de övriga grenarna. Till vår hjälp har vi två anställda samt några partners i kursverksamheten.

Jag har alltid varit en föreningsmänniska med främst kassörs- och revisorsuppdrag på meritlis-tan. Skulle väl beskriva mig som en entreprenör, men även administratör som vill optimera det mesta och tar stort ansvar för de uppgifter jag ställs inför. Brinner för att vara med och skapa förutsättningar för en levande landsbygd fylld av bärkraftiga företag.

69

Anteckningar___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

70

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

71

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

72

LR

F Mälard

alen 2016. O

mslag

sfoto

: ester Sorri

LRF MälardalenBox 23745 21 Enköping

Besöksadress:Kungsgatan 21-23, Enköping

0171-41 76 [email protected]/malardalen

LRF Mälardalens regionförbundsstämma 2016€¦ · Man vill att LRF Media gör en annan...

Documents

Transcript of LRF Mälardalens regionförbundsstämma 2016€¦ · Man vill att LRF Media gör en annan...