Lärande lek · 2017. 1. 27. · 500 filmer, 30 000 artiklar och nytt innehåll varje vecka får du...

VÅRTERMINEN 2017 UTGES AV SLI MAGASINET OM DIGITALT LÄRANDE

金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L凹リ1日0にマト7ック9スを3エ04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見8フ7L凶リ1日0にマト7ック9スを3九04たB7L金リ1凸0にマト7ック9スを3Ю04たB7L金リ1日0にマト7ックック9スを3エ04たB7L金リ1日0にマト7ッリ1日0にマ8フ7L凶リ1日0にマト7B7L金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見|たB7L金リ1日0にマト7ック9ス




Visste du att …... språklärare kan få

löpande nyhetsartiklar och filmer till

undervisningen via nya tjänsten SLI Språk.

SIDAN 14

DIGITALT LYFT FÖR SPRÅKET

SIDAN 10

PRATA OM TOLERANS

I SKOLANSIDAN 4

Lärande lek

Skapa egna kreativa

böcker

Surfplattan är central i den pedagogiska dokumentationen och gör vägen till reflektion kortare. ANTON FAGERGREN

Så kan pedagogisk dokumentation utveckla läromiljön SIDAN 15金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L凹リ1日0にマト7ック9スを3エ04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見8フ7L凶リ1日0にマト7ック9スを3九04たB7L金リ1凸0にマト7ック9スを3Ю04たB7L金リ1日0にマト7ックック9スを3エ04たB7L金リ1日0にマト7ッリ1日0にマ8フ7L凶リ1日0にマト7B7L金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見|たB7L金リ1日0にマト7ック9ス








NYTJÄNST

SLI SPRÅK

2 #DIGITALAINTRYCK vår 2017

Digitala Intryck ges ut av SLI AB Adress: SLI AB, Box 103, 592 22 Vadstena. Telefon: 0143-55 21 20. E-post: [email protected].

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Måns Larsson.

Tidningen produceras av: OTW Communication, Box 3265, 103 65 Stockholm.

Redaktion: Synnöve Almer (ansvarig redaktör),Nils Sundström (redaktör), Åsa Larsson (reporter), Philippa Magnusson (reporter), Ida Måwe (reporter), Lars Eriksson (formgivare). Omslagsfoto: Jonas Bilberg. Tryck: Printfabriken.

VISSTE DU OM att det är på SLI.SE du hittar det utan tvekan bredaste utbu-det av utbildningsfilm oavsett vem du jämför med?

OBEROENDE AV VAD du undervisar om är chansen stor att du hittar filmer som passar och om så nu inte skulle vara fallet – låt oss veta vad du saknar!

VI SAMARBETAR ÄVEN med olika organi-sationer som till exempel Forum för levande historia, som vi skriver om i detta nummer, vilket ger dig tillgång till många viktiga och intressanta filmer.

IBLAND TAR VI fram nya tjänster som man kan abonnera på som tillägg. SLI Språk är ett sådant exempel som vi berättar om i detta nummer. Med över 500 filmer, 30 000 artiklar och nytt

innehåll varje vecka får du som språklärare ett gediget innehåll på franska, tyska, spanska, engelska

och svenska.

Trevlig läsning!

Brett utbud nu ännu större

Våga diskutera tolerans Möt gymnasieläraren Michael Allard i Hallsberg som använ-der digitalt material för att jobba med tolerans i skolan. Sidan 4

Nyhetssnack lyfter språk lektionerna Kristina Nyström och Charlotta Wilson undervisar i engelska med hjälp av nyheter, lärplattformar och sociala medier. Sidan 10

Dela med dig – eller använd färdig lektion AV Kalmar använder SLI Plus för få skolorna i området att samverka. Här finns bland annat färdiga lektionsplaneringar. Sidan 18

INNEHÅLL

10

Måns LarssonVD, SLI AB

ILLUSTRATION: RANDY GLASBERGEN

4

– Min lärare i engelska kan inte lära ut stavning. Hon stavar U ”y-o-u”, BRB ”r-e-t-u-r-n”

och BFN ”g-o-o-d-b-y-e”.

18

vår 2017 #DIGITALAINTRYCK 3

AXPLOCK FRÅN SLI.SE

WikipediaTolerans betecknar ett intervall där något accepteras. Samhällelig tolerans, att acceptera andra politiska åsikter, religioner och etniciteter utan diskriminering …

LäshörnanBoken ”Fabrikörens dotter” handlar om att inte gömma svårigheter i sin barndom, att förstå att fler delar samma upplevelser och att det kan skapa tolerans och förståelse …

SLIPlayGår det att vända rädsla för det annorlunda till något positivt? ”UR Samtiden Tema: Tolerans och respekt” tar upp hur vi behandlar varandra i ett mångfacetterat samhälle …

NETolerans innebär att man accepterar att andra har rätt att försvara sina åsikter även om man själv inte tycker likadant …

Använd Samsök på SLI.SE för att söka samtidigt i flera verktyg, vilka beror på din mediecentral. Här nedan ett utdrag

av vad en sökning på "Tolerans" kan ge.

Tre nya filmer på SLI Play

Varje mediecentral bestämmer själv sitt utbud. Därför är det inte säkert att du kan se dessa filmer. Mer information om filmerna hittar du på sli.se/film.

GåvanIbland är vår största gåva den svåraste att bära. Bobby, den nya killen i klassen, retas för att han bär på en gåva som han fick av sin far när han föddes, för att han är annorlunda.

Astronomi för lågstadiet – Årstider del 1Följ med på jordens årliga resa runt solen och lär dig mer om varför vi har olika årstider. Med hjälp av bilder och animationer får vi lära oss om jordens och solens rotation i förhållande till varandra, jordaxelns lutning, solstån-den och hur dessa påverkar våra årstider.

Astronomi för mellanstadiet – Årstider del 2Med hjälp av bilder och animationer får vi lära oss om jordens och solens rotation i förhållande till var-andra, jordaxelns lutning, solstånden och hur dessa påverkar våra årstider.

Erik Abrahamsson, gym-nasielärare, Hässleholms tekniska skola:– Skapa webbsidor i stället för traditionella gruppredovisningar. Jag skapar en struktur som eleverna

sedan bygger ut genom att publicera sina delar. De vill att det ska bli så bra som möjligt för att kunna visa upp resultatet för familj och vänner. Webbsidan lever vidare till skillnad från en redovisning som snabbt är över.

Patricia Diaz, språklärare, Mikael Elias gymnasium, Stockholm:– Många lärare använder sig av små postitlappar för att synliggöra elevernas tankar och idéer.

Padlet är ett utmärkt och användarvänligt verktyg att använda då det fungerar ungefär som en kollaborativ digital anslagstavla. Dela länken med eleverna så kan hela gruppen skriva små ’lappar’ som alla kan ta del av.

Daniel Pamp, förstelärare och IKT-utvecklare, Gull-viksskolan, Malmö:– Ett väldigt bra verktyg är Plickers. Eleverna får var sin personliga QRkod som de använder för att

svara på olika alternativ som läraren presenterar på tavlan. Läraren samlar in svaren genom att skanna hur eleverna håller sina QRkoder. Det ger en snabb överblick om eleverna har förstått genomgången.

Tre lärare delar med sig av sina bästa verktygstips

Deckare lockar till läslustMimmi Schill, högstadielärare i svenska och engelska på Elin Wägnerskolan i Växjö introducerade Läshörnan för sina elever i september i år. I dag används de digitala böckerna flitigt i den dagliga undervisningen.

– Eleverna har börjat med deckaren ”London Eyemysteriet” och får parallellt med läsningen jobba med läsförståelse och lässcheman digitalt. Samtidigt skriver de deckare i svenskan och lär sig om lag och rätt i samhällsvetenskapen samt DNA och fingeravtryck i biologin. Det är otroligt smidigt för eleverna att ha allting samlat i sina Chromebooks.

”Bloggandet gör eleverna till producenter”Eleverna i Stocksätterskolan i Hallsberg är duktiga bloggare och tog tidigare i år hem flera priser på Webbstjärnans årliga prisutdelning. ”Årets lärarpris” gick till textilläraren Veronie Lejonord, som tidigare vunnit ”Årets klassblogg” två år i rad med sina dåvarande klasser.

– Det är jättekul eftersom jag brinner för bloggandet enormt! Vi har 14 bloggar på skolan och jag fungerar lite som den tekniska spindeln som hjälper till att lösa problem som kan uppstå. Genom bloggandet får eleverna möjlighet att bli producenter och inte bara konsumenter av internet. Eleverna blir uppmärksamma på att det går att påverka innehållet på nätet där bemötandet av kommentarer och källkritik blir en naturlig och extremt viktig del.

Slöjdbloggen hittar du på slöjd-ikt.se

TIPS!FLER FILM

ER

I SLI PLAY

PÅ SLI.SE.

TIPS!STARTA

EN

EGEN BLOGG PÅ

SKOLBLOGGEN.SE

TIPS!LÄS E-BÖ

CKER

I LÄSHÖRNAN

PÅ SLI.SE.

Samsök: ”Tolerans”

4 #DIGITALAINTRYCK 2017

FYRA TIPS FRÅN MICHAEL ALLARD OM ATT ARBETA MED TOLERANS I SKOLAN

Leta lämpligt undervis-ningsmaterial. Forum

för levande historia har en bra sajt med mycket användbart för lärare.

2 Kolla i arkiven. Ett bra digitalt arkiv är "Röster

från Ravensbrück" som finns på universitetsbiblioteket vid Lunds universitet. Där finns unikt källmaterial från över- levande i koncentrationslä-gren. Även Riksarkivet och Kungliga biblioteket har digitala arkiv.

3Hitta bra källor för filmer. Youtube och SVT Play är

bra källor för att hitta filmklipp eller program på olika tema.

4 Väck tankar med värderingsövningar.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en bra webbplats, där man kan hitta material om exempelvis jämställdhetsfrågor. jamstall.nu



1


EN BLEK HÖSTSOL lyser in genom fönstret i klassrummet på Alléskolan i Hallsberg där Michael Allard precis börjat sin lek-tion i samhällsvetenskap. Eleverna, som går första året på vård- och omsorgspro-grammet, fäller upp paddorna. Dagens lektion handlar om främlingsfientlighet och intolerans. Michael Allard instru-erar eleverna att gå in på Ping Pong, Alléskolans gemensamma webbaserade lärplattform.

– I dag ska vi börja med en övning som heter ”Packa väskan”. Ni kan börja med att hämta bilden som ligger i lektions-mappen, säger han.

En gammal svart-vit bild med barn som har namnlappar runt halsarna dyker upp på skärmarna. Eleverna får till uppgift att tänka över i vilket sam-manhang den är tagen. Vilka är dessa

barn, och vad håller på att hända med dem? Eleverna kommer snart fram till att det är finska krigsbarn som skicka-des ensamma till Sverige under andra världskriget. Varför är inte föräldrarna med? undrar Michael Allard.

– Jag tror att föräldrarna tänkte på barnens framtid och därför skicka-de iväg dem till Sverige, säger eleven Samir Mohamed, som själv har flytt från Afghanistan.

SYFTET MED DAGENS lektion är att öka elev-ernas förståelse kring flykt och flykting-ars villkor. Frågan är högaktuell, inte minst i klassen där mer än en tredjedel av eleverna har egna erfarenheter av migration. Michael Allard går vidare till nästa övning.

– Okej, nu föreställer vi oss att det har

utbrutit krig i Sverige. Ni måste lämna landet i en buss. Det är bråttom! Ni får två minuter på er att bestämma vad ni ska ha med er, säger han och ställer klockan.

Eleverna börjar febrilt anteckna. ”Får man ha med sig djur?” undrar någon. Uppgiften fortsätter med att eleverna får ytterligare två minuter för att skriva ned vilka personer de vill ta med sig på bussen. När tiden är slut ropar Michael Allard att förutsättningarna ändrats. Bussen fungerar inte. Nu är enda möj-ligheten att fly i en bil. Eleverna tar fram sina listor och prioriterar. Bara fyra ägo-delar och fyra personer kan följa med till det nya landet. Några av tjejerna kommer fram till att pengar, mobiltelefon, lad-dare och ID-handling är viktigast att ta med.

Att undervisa om tolerans och främlingsfientlighet i klassrummet är inte helt enkelt. Gymnasieläraren Michael Allard tror mycket på att väcka elevernas känslor. Han har tillsammans med en kollega tagit fram ett undervisningsmaterial, med digitala övningar som uppmanar till eftertanke. TEXT IDA MÅWE FOTO JONAS BILBERG

toleransMED DIGITALA VERKTYG

Snacka om

Dagens lektion med Michael Allard handlar om främlings-fientlighet och intolerans.






Efteråt pratar Michael Allard med elev-erna om övningen och frågar vad som skulle få dem att fly från Sverige.

– Om en nazistisk grupp skulle ta makten här, då skulle jag nog fly igen med min familj, säger Mesbah Nazari.

ENLIGT MICHAEL ALLARD är det särskilt vik-tigt att arbeta med frågor som rör tole-rans i dagens samhällsklimat. Hatet och hotet på nätet blir i förlängningen ett demokratiproblem.

– Det har blivit ett samhällsklimat där folk skriver ut allt de tycker på nätet. Det innebär att människor som står upp mot rasism och intolerans kan möta mycket motstånd och tvingas leva med skyddad identitet, säger han.

Dagens lektion ingår i ett block kring demokrati och mänskliga rättigheter som Michael Allard arbetat fram tillsam-mans med en kollega. Under tidigare lektioner har klassen bland annat lyss-nat på en pod om förintelsen, diskuterat mänskliga rättigheter och sett filmen

”Die Welle”, en tysk thriller som hand-lar om en lärare som gör ett klassrums-experiment för att visa eleverna hur lätt det är att manipulera massorna. Michael Allard har arbetat i många år med frågor som gäller tolerans, och även tagit fram metodmaterial för myndigheten Forum för levande historia.

– De övningar vi gjorde i dag bygger mycket på känslor. Jag tror på att jobba på det sättet, att beröra eleverna. På det sättet kan man uppnå en ökad förståelse för andra människors villkor.

HAN POÄNGTERAR ATT klassen även arbetar faktabaserat, men understryker att det är viktigt att få in ”kött och blod” i under-visningen. Michael Allard tycker själv att begreppet tolerans kan vara komplext. Han brukar vända på det och i stället tänka att hans uppgift är att arbeta mot intolerans.

– Jag tror att övningarna vi gjorde i dag fungerar så. Samtidigt var jag lite orolig över hur elever med flykterfarenheter

De övningar vi gjorde i dag bygger mycket på känslor, att beröra eleverna. På det sättet kan man uppnå en ökad förståelse för andra män-niskors villkor.

MICHAEL ALLARD

Att arbeta med svåra frågor ställer krav på läraren. Fundera över vad som ska uppnås.

Eleverna arbetar ofta inloggade i Ping Pong. Där finns aktuella upplägg och övningar.


Att arbeta med frågor som rör tolerans är särskilt viktigt i dagens samhällsklimat. I för-längningen blir hatet och hoten på nätet ett demokratiproblem, anser läraren Michael Allard.

skulle reagera. Därför pratade jag med dem innan för att förbereda dem på vad som skulle komma, så att de inte skulle uppleva det traumatiskt.

GYMNASIEELEVERNA ALI REZA Hassami och Victoria Hjärtedal satt längst fram i klassrummet under lektionen. Ali Reza Hassami har flytt ensam till Sverige från Iran, där hans afghanska familj bor kvar. Resan genom Europa var svår. Ali Reza Hassami fick betala männis-kosmugglare och färdades vissa sträckor under ett tåg. Sedan två år tillbaka bor han i Ving-åker och arbetar extra inom äldreomsorgen.

– Jag tycker det här var en intressant lektion, eftersom det här hänt mig på riktigt. På sista frågan, om vilka som skulle få följa med på flykten, tog jag bort mig själv. Det är bättre om de andra i min familj får fly till ett annat ställe, säger Ali Reza Hassami.

Victoria Hjärtedal tycker också att lek-tionen var väldigt intressant. Hon menar att övningarna ger en större förståelse för alla som flytt.

– Micke är bäst. Han vill verkligen att vi i klassrummet lär känna varandra och interagerar.

ATT UNDERVISA OM svåra frågor ställer krav på läraren. Michael Allards tips till lärare är att börja hos sig själv. Han menar att

tolerans är ett komplext begrepp och att man bör fundera över vad som

ska uppnås med lektionen. Ett sätt för att öka sin egen kun-skap är vidareutbildning.

– Vi är några på skolan som tillsammans med rektor går en kurs i hur man kan arbeta mot främlingsfientlighet i skolan. Det är en kurs som går på flera

universitet i landet.När det gäller lektionsplaneringen häm-

tar Michael Allard mycket inspiration från Forum för levande historias webbplats.

– När jag bestämt mig för ett tema så söker jag vidare på exempelvis Youtube eller SVT Play. Om man vet vad man vill ha, finns där mycket att ösa ur, säger Michael Allard.

Under själva lektionerna arbetar elev-erna mycket via sin padda inloggade i Ping Pong. Där lägger Michael Allard in aktuella moment och övningar.

– Vi använder den hela tiden, den fungerar väldigt bra som plattform.

LÄS MER OM TOLERANS Tio lektioner om tolerans – ett skol-

material av Christer Mattsson och Mag-nus Hermansson Adler (Natur & Kultur).

På Skolverkets hemsida finns mycket användbart material. skolverket.se

FN-förbundet har en del skol material som riktar sig till lärare: fn.se/engagera-dig/fniskolan

Ali Reza Hassami

MER PÅ SLI OM TOLERANSÖVNING OCH HANDLEDNING"Vi, folket", är namnet på det material om tolerans på SLI Plus som Michael Allard och Karin Axelsson arbetat fram, komplett med övningar och handled-ningar .

FILMERMichael Allard har även gjort ett tema i SLI Plus med utgångspunkt från några filmer från Forum för levande historia. Sök på: ”Diktatur och folkmord: film för klassrummet.”

VISSTE DU ATT ...… flera filmer från Forum för levande historia finns tillgängliga i SLI:s basutbud av filmer.


55%AV ÅTTAÅRINGARNA har tillgång till en egen smart mobil och över 90 procent av tioåringarna. Det är en internatio-nellt sett hög siffra.

KÄLLA: SVENSKARNA OCH INTERNET 2016

EN SVENSK MATTELÄRARE byter klass för en dag med en lärarkol-lega i Kina – genom en robot. Det är ett av uppläggen i initiativet Teach Reach, där ny teknik ska inspirera lärare världen över till un-dervisning på nya sätt.

Jonas Hall, lärare i matematik, fysik och astronomi på Rodengymnasiet i Norrtälje, blev först ut i pro-jektet att via en robot undervisa i ett klassrum på andra sidan jordklotet. Han bytte plats med Ms Xin som är matematiklä-rare i Peking.

Lektionerna översattes i realtid med hjälp av Skype Translate och en teleprecense-robot. Bakom ini-tiativet står Microsoft.

– Kan vi med hjälp av teknik inte bara hitta nya engagerande undervis-

ningssätt, utan också bidra till att sudda ut landsgränser och öppna världen, är det helt fantastiskt, säger Jonas Hall.

28 FEBRUARI

2017 är sista dagen att anmäla en sajt till skoltävlingen Webbstjärnan. Prisutdelning sker i maj.

KÄLLKRITIK MED FALSKA SAJTERVISST HETER VÄL Sveriges minsta kommun Fockenfors? Eleverna på Årstaskolan i Stockholm lär sig käll-kritik genom att göra webbsidor med påhittat innehåll.

Eleverna i tre klasser i årskurs sex har på svenskan gjort varsitt avsnitt på fejkade hemsidor om svensk geo-grafi. Både UR och lokaltidningar har uppmärksammat sajterna som bara i höstas haft tusentals besökare.

– Syftet har varit att på ett genom-tänkt och inträngande sätt jobba med källkritik. Att bli bättre på att upptäcka desinformation, lögner och partisk-het om man själv får prova på att skriva så, säger läraren och skolbibli-otekarien Josef Sahlin som registre-rat domänen riktigtsant.se där de tre sajterna finns.

Han framhåller att arbetet har varit ett lustfyllt sätt för eleverna att jobba med egna texter och texternas kva-litet för att få de så trovärdiga som möjligt. Samtidigt har de fått lära sig om bland annat upphovsrätt, sök-optimering och presentation. – Jag märker att det finns ett sug från de som jobbar med källkritik av harm-lösa fiktiva sajter. Det syns bland an-nat på trafiken till våra sajter, säger Josef Sahlin.

Digitalt lärarutbyte – över jordklotet

Jonas Hall

Lärarroboten


Tio populära böckerLäshörnan innehåller i dag kring 10 000 e-böcker. Här är några särskilt populära.

1. Hungerspelen: Trilogin Suzanne Collins

2. Dårfinkar och dönickar Ulf Stark

3. Habib: Meningen med livet Douglas Foley

4. Snöbröder: Gul snö Johan Unenge

5. Tillsammans Denise Rudberg

6. Förr eller senare exploderar jag John Green

7. Förvandlad Mårten Melin

8. Cirkeln Mats Strandberg och Sara Bergsmark Elfgren

9. Nidstången Åsa Larsson och Ingela Korsell

10. Stenänglar Kristina Ohlsson

Tänk själv med analog kodningKAN MAN LÄRA sig kodning utan datorer? Ja, det visade elever från LBS Kreativa Gym-nasiet för mellanstadieelever på Vittra Sjöstaden i Stock-holm under höstens EU Code Week-evenemang.

Lektionen handlade om hur en dator uppfattar kodning, utan att använda en dator. Med hjälp av bilder från datorspe-let Minecraft fick eleverna bygga banor som de sedan programme-rade varan-dra att ta sig igenom.

Genom att ge barn och unga chansen att bli aktiva producenter och inte bara passiva konsumenter av digitala tjänster, funktion, spel och underhållning vill vi bana väg för att bibehålla Sveriges roll som innovations- och kunskapsnation.

KATARINA BERG, VP GLOBAL HR SPOTIFYom att Kodcentrum startat ny kodskola på Spotify i Stockholm.

GÖR EN FILMSEKVENS där en person kliver in i annan värld, eller enkla anima-tioner som förklarar något klurigt. Pedagogiskt Center i Helsing-borg stöttar skolor – från förskolor till gymnasium– att använda green screen-inspelning-ar som pedagogiskt verktyg.

Tekniken med green screen-inspelningar är kan-ske främst känd från väder-presentationer. På så sätt kan en person stå framför en valfri bakgrund. En pedagog kan till exempel interagera med en sagofigur eller kliva in i en historisk miljö som är bakgrundsbild.

– Tidigare krävdes mycket teknik, sladdar och bra ljus. I dag är tröskeln relativt låg för att komma igång med green

screen, säger Ola San-dén på Pedagogiskt

Center i Helsing-borg som håller workshops i att an-vända verktyget.

DET RÄCKER MED en app, som ”Green

screen by Do ink”, till en surfplatta . Och så ett grönt tygstycke eller papper som bakgrund när du filmar.

– Med Green screen-in-spelningar blir det lätt att gå bortom tid och rum. Bara fan-tasin sätter begränsningar för vad verktyget kan användas till, säger Ola Sandén.

Gränslöst med green screen

”Mer teknik kräver mer samarbete”Hallå där Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet, som leder det treåriga forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter”, som nu kommit halvvägs.

Vad är det ni studerar i projektet?– Vi tittar på hur lärarnas arbete

förändras av digitala verktyg, hur de kan bli mer effektiva med sin teknikan-vändning, och hur digitala läromedel kan bidra till att utveckla hela skolan. Projektet är initierat av Atea, Gleerup och Samsung och följer 13 klasser ge-nom högstadiet, cirka 380 elever och 80 lärare medverkar.

Något resultat så här långt?– Att förändringen sker långsamt.

Viktigt ur skolans synpunkt är att lä-rarna får verktyg att organisera sitt arbete bättre. Det handlar bland annat om att dela på dokument, vilket kan spara jättemycket tid.

Hur då?– På många håll när lärare ska ge

eleverna uppgifter och sedan bedöma dem så mejlar man grejerna. Det blir många mejl och rörigt att hålla reda på. Nu börjar man få system för att dela på dokument. Det gör att lärarna får mer kontakt med varje elev och blir mer medvetna om vad de gör.

Hur kan det digitala lärandet påverka eleverna?

– Undervisningen kan bli mer indi-vidanpassad. Det finns verktyg som är adaptiva och där eleverna automatiskt kommer upp på en ny nivå om de kla-rar vissa uppgifter i till exempel matte. Digitala verktyg kan också ge avlast-ning åt läraren som kan ägna mer tid åt elever med särskilda behov.

Vad krävs för att lärare ska bli mer effektiva i sin teknikanvändning?

– Ju mer teknik du har i skolan för att utveckla pedagogiken, ju mer samar-bete behövs på skolan. Lärarna måste hålla på med samma verktyg och or-ganisera samarbetet tydligare. Det är viktigt att det finns nyckelpersoner på skolan som ser till att innovationer och smarta användningssätt sprids.

Ola Sandén

Filmen ”Harriet och ekorren snor” är gjord av Nicandergatans förskola och ligger på youtube.


De digitala verktygen är självklara på Sjöstads-skolan. Språkundervis-ningen utgår från olika teman och lektionerna planeras ofta ihop med övriga ämneslärare.

– Digital undervis-ning är mycket söka, leta och spela vilket gör att eleverna inte ens tänker på att det är lektion, säger Kristina Nyström tysk- och engelsklärare på Sjöstadsskolan.

Valet av presi-

dent i USA i höstas blev ett självklart diskussions-ämne.




DET ÄR MORGON på Sjöstadsskolan i Ham-marby Sjöstad. Klass 8:1 har samlats för dagens andra lektion, engelska, och nu sitter eleverna kring ett stort bord i mit-ten av klassrummet. Alla i strumplästen och med varsin dator framför sig. Snön faller i tjocka lager utanför fönstret. Men det är inte årets första snö- och trafik-kaos som tar upp elevernas tankar den här morgonen. Donald Trump har precis valts till Amerikas president.

– Did you watch the election? frågar Charlotta Wilson, förstelärare i engelska.

Eleverna nickar. De flesta har följt valet fram till långt in på småtimmarna. En av dem, Amanda Hansson Åkerlind, har bara sovit i två timmar. Men trots många förlorade timmar sömn är stämningen förvånansvärt skärpt i rummet.

– Vad kommer att hända med de lagar om homosexuellas rättigheter att gifta sig som Obama grundade? Kan Trump ta bort dem nu? frågar Ingrid Alm.

LEKTIONEN GLIDER IN på presidentens makt och juridiska rättigheter, allt på engel-ska. Här sträcks inga händer upp från de som vill ha ordet, timmen är ett natur-ligt samtal elever och lärare emellan. Klassen delas in i grupper om två med varsin delstat att djupdyka i: Vem är guvernör? Hur såg valresultatet ut? Till hjälp att besvara frågorna har Charlotta

Wilson förberett en egen flik för uppgif-ten på den digitala plattformen Pearl-trees, där hon samlat relevanta länkar till nyhetssajter som bland annat BBC, USA today och ABC News. Andra dagar kan eleverna hänvisas till plattformar som OneNote på Office263 och källor som New York Times, Youtube, Spotify, Twitter eller andra sociala medier. Även mobiltelefoner ses som ett välkommet hjälpmedel i undervisningen där det är lämpligt.

– Ett ordspel på mobilen är mycket mer inspirerande än att nöta glosor från en lärobok. Precis som att en låttext av Johnny Cash kan säga enormt mycket om USA:s historia. Och vad händer på twitter en dag som denna? frågar Kris-tina Nyström, lärare i engelska och tyska och får medhåll av sin kollega Charlotta Wilson.

– VARFÖR SKA skolengelskan egentligen skilja sig alls från det sätt som eleverna tar till sig språket på sin fritid? Om vi tar in de plattformar i undervisningen som elever-na rör sig på utanför skolan suddas linjer-na mellan klassrum och fritid ut. På så sätt skapas ett intresse även utanför klassrum-met, fortsätter Kristina Nyström.

Sedan Charlottas och Kristinas vägar korsades på Sjöstadsskolan år 2010 har de blivit ett sammansvetsat team ihop

På Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad har varje elev på högstadiet en egen dator. Det gör att språkundervisningen enkelt kan kopplas till teman och dagsaktuella ämnen.

– De digitala verktygen tar världen direkt in i klassrummet, säger tysk- och engelsklärare Kristina Nyström.

TEXT PHILIPPA MAGNUSSON FOTO JENNIFER GLANS

CHARLOTTA OCH KRISTINA TIPSAR OM DIGITALA SPRÅKVERKTYG

Frångå läroboken och an-vänd mer engelsk skönlit-teratur. Många boktitlar finns i gratisversioner på nätet till exempel esl-bits.net.

Inspireras och ta del av Outi Frisks hemsida webenglish.com.

Låt eleverna redovisa kun-skap med hjälp av digitala genrer såsom bloggar, vloggar och fan fiction.

Utnyttja IPad eller elever-nas mobiler för att göra trailers och filmer.

Screencast-O-Matic.com Låt eleverna agera PewDiePie och öva på genren instruktion.

Använd ljudinspelaren på datorerna och gör podcasts om aktuella ämnen.

I KLASSRUMMETMED VÄRLDEN


med övriga engelsklärare på skolan. Tillsammans har de besökt mässor och skolor med fokus på modern, digital undervisning i både Sverige och Eng-land. Inspiration och infallsvinklar de sedan föreläst om för andra lärare runt om i Sverige. Och inte minst – prövat till-sammans med sina elever.

Tack vare goda digitala förutsätt-ningar på Sjöstadsskolan fanns möjlighet att helt lämna det läroboksbaserade tänk som präglade deras utbildning på Lärar-högskolan i mitten på 90-talet. Sjöstads-skolans rektor Lena Lindblad-Petersen hade tidigt insett fördelarna med digi-tala läromedel och uppmuntrade sina anställda att integrera datorer i under-visningen. Snart fick också alla elever på högstadiet en egen dator – detta redan ett halvt decennium innan den digitala undervisningen blev en obligatorisk del i den svenska läroplanen. Fortfarande ligger skolan i framkant när det kommer till digitalt lärande.

– För mig som lärare är det otroligt mycket mer inspirerande att själv kunna skräddarsy varje delkurs med högaktu-ellt underlag hämtad från det verkliga

livet. Detta arbetssätt är mer utmanande och ökar motivationen och arbetsglädjen enormt, vilket smittar av sig på eleverna, säger Kristina Nyström.

DIGITALISERINGEN HAR OCKSÅ möjliggjort en undervisningsform som är mer anpass-ningsbar efter varje elev. I klasserna blandas barn som har lätt för att lära och elever med särskilda behov.

– En elev med exempelvis dyslexi kan välja att redovisa en uppgift muntligt i stället för skriftligt, genom att skicka in en ljudfil digitalt. De digitala verktygen gör det möjligt för oss att skapa vad vi kallar gummibandsuppgifter där alla elever blir utmanade utifrån sina förut-sättningar, säger Charlotta Wilson.

I TAKT MED att läroböckerna blivit färre har också elevernas resultat förbättrats. 80 procent av alla skolans niondeklassare gick förra läsåret ut med A i betyg i eng-elska. Resultat som också går hand i hand med utfallen från de nationella proven. Kristina Nyström och Charlotta Wilson vill inte sticka under stol med att en del av förklaringen till de höga resultaten är

socioekonomisk. Men att skolan ligger i ett område där de flesta elever har tillgång till datorer även hemma är inte hela för-klaringen. En inspirerande rektor som är öppen för ny input och ett sammansvetsat lärarteam är av stor vikt. På Sjöstadssko-lan har man därför etablerat en så kallad ”Sharing is caring”-kultur, där lärarna hjälper varandra med upplägg av under-visningen. Går det exempelvis att matcha teman inom engelskan med andra ämnen som SO och NO parallellt? Finns det andra infallsvinklar när det kommer till digitala informationskanaler? Kan elev-erna hjälpa till med det?

– ATT MÖTA ny teknik med skepsis är inte en okej attityd hos lärare i dag. Vi måste i stället matcha den digitala självklarhet som finns hos barnen och våga vara öpp-na för deras verklighet. Det är först när vi släpper prestigen och öppnar blicken för nya perspektiv som vi når bästa resultat, säger Kristina Nyström.

Femtio minuter har gått. Eleverna tar sina datorer och går vidare till nästa lek-tion. Diskussionen om valresultatet för-svinner bort i korridoren.

Att jobba med datorer är bra. Det går att söka på mycket mer jäm-fört med att hitta fakta i en bok. Allt blir enklare och man kan göra uppgif-terna mycket bättre.

VIGGO ODHNER, 14 ÅR KLASS 8:1

SJÖSTADSSKOLAN

Det blir lättare att lämna in

uppgifter och man kan ha

bättre koll på vad man

lämnar in. Lektionerna

blir roligare också.

YRSA GRIP 14 ÅR KLASS 8:1,

SJÖSTADSSKOLAN


Socrative.com är ett ut-märkt verktyg för att snabbt utvärdera elevernas åsikter eller kunskaper.

Pearltrees.com är ett bra sätt att ta del av andras länk-samlingar samt att organisera dina egna.

Office365 OneNote är ett exempel på en digital lär-

plattform där du både de-lar och kommunicerar kring arbetsupplägg och inlämningsuppgifter.

Använd gärna mobilen i klassrummet för styrda upp-gifter t ex för att öva ord och fraser i spelet Kahoot och Quizlet live.

Delta i ämnesdidaktiska ut-vecklingsprojekt så att du och dina kollegor får möjlighet att utföra praktiknära forskning. Engelsklärarna på Sjöstads-skolan deltar nu i ett rampro-jekt kring Taskbased Langu-age Teaching.

Ta del av det utvidgade äm-neskollegiet i t ex Facebook-gruppen ”Engelska i åk 6-9” och följ ämnesspanarna på Lä-rarnas Riksförbunds hemsida.

Prioritera tid för ämnes-konferenser och fokusera på utveckling av undervisningen med fokus på det eleverna har svårt att lära sig.

Arrangera bokcirkel om di-gitala arbetssätt tillsammans med dina ämneskollegor. Boktips: Sara Bruuns böcker Klassrummet möter världen och Digitala arbetssätt i klass-rummet, Annika Sjödahls Världen i klassrummet eller Pauline Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet.

Ordna ett TeachMeet el-ler Edcamp på din skola med dina kollegor och bjud gärna in grannskolorna där ni får möjlighet att utbyta idéer där ”Sharing is caring” är ledorden.

ÄNNU FLER TIPS OM DIGITALA SPRÅKVERKTYG

Kristina Nyström och Charlotta Wilson använder flitigt digitala verktyg och ma-terial i undervis-ningen.

VÄND OCH LÄS MER OM

NYHETER SOM SPRÅKKÄLLA


Nu lanserar SLI det nya digitala språkverktyget SLI Språk. En plattform som förser språklärare med löpande nyhetsartiklar och filmer till undervisningen.

– Det är en dröm för oss lärare som har svårt att få tiden att räcka till, säger spansk och engelskläraren Noelia Martel Quintana.

PLATTFORMEN E-SPRÅK HAR försett lära-re och elever med digitalt material för undervisning i franska, tyska, spanska, engelska och svenska som andra språk sedan år 2003. Men i sep-tember 2016 köpte SLI den svenska rätten till allt material som tidigare lanserats under etiketten eSpråk och som från och med årsskiftet har bytt namn till SLI Språk.

Förutom ett arkiv på över 30 000 artiklar som övertagits från föregångaren kommer SLI Språk att lansera fem aktuella nyhetsartiklar i veckan och en film per månad för res-pektive språk. Allt material är hämtat från verkliga händelser i respektive land

och klassificerade efter svårighetsgrad för eleven. Eleverna når innehållet via en kod som delas ut av läraren och kan sedan välja och vraka under kategorier som ekonomi, miljö, sport och kultur.

NOELIA MARTEL QUINTANA är lärare i span-ska och engelska på Polhemsskolan i Lund, där eSpråk varit en given del av undervisningen i snart fem år. Ett av målen i språkämnena är just att ge elev-

erna möjlighet att utveckla kunskaper i realia. För Noelia är därför den

löpande uppdateringen av aktu-ellt material på sajten till stor hjälp.

– För mig är det ovärderligt att inte behöva leta upp aktuellt

material på egen hand. Jag rekom-menderar alla lärare att testa detta roliga och tidssparande verktyg,

säger Noelia Martel Quintana.Även av eleverna har eSpråk mottagits

med stort intresse. – Eleverna älskar det eftersom de

själva kan välja efter egen kunskapsnivå

och personligt intresse. När materialet är hämtat direkt från verkliga livet, växer dessutom deras motivation till att vilja lära sig språket på riktigt. Det är häftigt! säger Noelia Martel Quintana som väl-komnar den nya mer användarvänliga plattformen.

– SLI SPRÅK har samma innehåll som eSpråk men i en helt ny förpackning, designad som en riktig nyhetssajt. Mate-rialet blir nu än mer inspirerande och lättillgängligt– både för elever och lärare vilket känns väldigt roligt och spännan-de, säger Måns Larsson, vd på SLI.

Läs mer om tjänsten på: sli.se/sprak

Nyhetssnack lyfter språklektionerna

E-SPRÅK BLIR SLI SPRÅK

Noelia Martel Quintana

Varje vecka kommer fem nyhets-artiklar på respektive språk, samt en film i månaden.

För mig är det ovärderligt att inte behöva leta upp aktuellt material på egen hand.

NOELIA MARTEL QUINTANA

NYTJÄNST

SLI SPRÅK


”Kortare väg till reflektion”Digitala verktyg kan lyfta den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Det menar förskolläraren Anton Fagergren, lärar-coach och guldäpplefinalist:

– Att filma varandra är ett bra sätt att få syn på vad som händer i läromiljön.

TEXT IDA MÅWE FOTO JONAS BILBERG






ENLIGT ANTON FAGERGREN är digitala verktyg inte ett mål i sig, däremot är det viktiga medel. Han menar att exempelvis surfplattor – eller lärplattor som de ofta kallas i förskolan – är väldigt bra redskap för

pedagoger i förskolan. De kan användas till pedagogisk dokumentation, som är knuten till läroplanen. Men första steget är alltid att bestämma syftet. Vad är det som ska dokumenteras och varför?

– Genom dokumentation kan man få syn på vad som händer i läromiljön. Hur möter vi varandra? Vad pratar vi om? Får alla komma till tals? Man kanske tror att alla barnen är engagerade, men genom dokumentationen kan man se om det verkligen stämmer, säger han.

Enligt Anton Fagergren är lärplattan funktionell just för att den kan användas till flera olika saker, exempelvis fota, fil-ma och spela in ljud.

– Den gör vägen till reflektion kortare. Och det är centralt i den pedagogiska dokumentationen, som ska leda till en förändring.

ÅR 2015 TILLDELADES Anton Fagergren Helge priset, ett stipendium från Helge Jonson Ax:son stiftelse. Senaste åren har han, parallellt med sitt jobb på Irsta förskolor i Västerås, arbetat med före-läsningar och kompetensutveckling på andra förskolor.

– För mig är det här ett naturligt sätt att arbeta. Jag har ju, till skillnad från mina äldre kollegor, aldrig provat att

ANTONS TIPS OM NYTTIG TEKNIK I FÖRSKOLAN

Tänk problem, utvecklings-område och fokus först för att sedan leta efter ett verktyg som kan utveckla, underlätta, förenkla området i fråga. Inte tvärtom.

Använd varandra och in-spirera varandra. Läs på Fa-cebook, webbsidan ”Pappas appar”, bloggar, Twitter.

Pröva en eller några verktyg i taget. Fyll inte lärplattorna med appar som ingen vet vad de ska användas till.

Bra appar kostar. Gratisver-sionerna fyller aldrig samma funktion och har ofta mängder med reklam.

Leta efter kreativa, fria verktyg som har många an-vändningsområden. Om du behärskar verktyget kan du ta till det i många olika situatio-ner. Ett bra exempel är verkty-get ”book creator”.

Låt barnen vara med och dokumentera läro-miljön, tipsar Anton Fagergren.


vara förskollärare utan digitala verktyg, säger han.

Utvecklingssamtal är ett annat bra exempel där digitala verktyg kan vara behjälpliga.

MED HJÄLP AV digital dokumentation kan den skrivna texten kompletteras med visuell media (till exempel bilder och fil-mer) för vårdnadshavare och barn. På Anton Fagergrens förskola använder pedagogerna appen Book Creator för att skapa e-böcker. Den tomma boken fylls med bilder, filmer och andra övningar.

– Det är också ett sätt att göra barnen delaktiga. De äldre kan rita och beskriva i e-boken samt vara med och välja vad som ska visas för föräldrarna. Det är ett lärande i sig, säger Anton Fagergren.

Det är fyra år sedan Anton Fagergren började arbeta som förskollärare i Väs-terås stad. Kommunen var då redan igång med en satsning på digital utveck-ling i förskolan. Sedan våren 2012 träf-fas nätverksgrupper med representan-ter från kommunens förskolor. Fredrik Söderlund, utvecklare för förskolan inom IT i Västerås stad, håller i mötena.

– På ett möte kan vi exempelvis prata om skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi har även något vi kallar ”skryt och byt”. Det går ut på att pedagogerna utbyter erfa-renheter från olika moment de testat i verksamheten, säger han.

ENLIGT FREDRIK SÖDERLUND har detta lett till en bred lägstanivå hos pedagogerna när det gäller digitala arbetssätt. Under hösten anordnades även en konferens där pedagoger lyssnade på föreläsare och deltog i olika pass på temat. Satsningen gick under namnet VETT 2016. Fredrik Söderlund menar att digitala verktyg är "grymma" komplement när förskoleverk-samheten ska utformas utifrån barnens intressen.

– Det står i läropla-nen att barnen ska bekanta sig med modern teknik i förskolan. På det här sättet möter moderna försko-lor moderna barn, säger han.

Lustfyllt lärande i UR:s förskoleutbudUtbildningsradion producerar årli-gen hundratals program som riktar sig till förskolan. De finns alla till-gängliga på SLI Play.

UR:S UTBUD ÄR en rik källa för förskolepedagoger Många filmer har dessutom arbets-material för pedagogerna. Ett exempel är ”Tripp, trapp, träd” som både är en tv-serie, en radioserie och en app som riktar sig till barn i åldrarna 3–5 år.

– Det är en trestegsmodell där barnen kan titta och lyss-na på programmen och sedan använda appen som ett peda-gogiskt verktyg tillsammans. Helt enkelt ett sätt för barnen att utforska och interagera med varandra, säger Fatima Khaya-ri, mediapedagog på UR.

Vissa program producerar UR på 20 olika språk. ”Pinos dagbok”, går att se på både sydsamiska och tigrinja.

Fatima Khayari betonar att det är viktigt att alla barn, med olika erfarenheter, ska känna sig sedda.

– Att få se ett program på sitt modersmål kan bidra till att barnet känner stolthet över sitt språk och det kan även leda till språkutveckling både i sitt modersmål och på svens-ka, säger Fatima Khayari.

TEXT IDA MÅWE

POPULÄRT PÅ SLI.SE FÖR FÖRSKOLANFILMER

Tripp Trapp Träd

Ugglan och kompisproblemet

Barr och pinne räddar världen

RADIO Tripp Trapp Träd

Mattelåtar

Småsagor

SLI PLUSI SLI Plus finns ett antal fina teman för förskolan kring bland annat matema-tik, naturvetenskap och teknik.

BOKTIPS LÄSHÖRNAN Kaninen som så gärna ville somna

– En annorlunda godnattsaga, Carl-Johan Forssén Ehrlin

ABC- Boken, Jan Lööf

Monster Grå letar känslor, Sarah Holmlund

Barnen kan själva

rita och beskriva sin

vardag och värld i en egen e-bok.

LÄS MERGå med i Facebook-

gruppen ”Ipads i för-skola och skola”. Där kan man ställa frågor och få svar från andra

som arbetar med digi-tala verktyg.


Med SLI-verktyget Plus kan du skapa pedago-giska planeringar och lektionsplaneringar uti-från SLI:s filmer och annat digitalt material för att sedan dela med elever och kollegor. Dess-utom kan du ta del av andra lärares planeringar och lektionsupplägg. Här finns en enkel guide.

TEXT ÅSA LARSSON

KOM IGÅNG MED PLUS

Så gör du – steg för steg

KLIPP UT OCH SPARA

- samla, planera & dela digitalt material

1. Kom igång• Logga in på SLI.se.• Klicka på Plus-ikonen.• Du är inne!

2. Välj – Mitt materialHär skapar du ditt eget material: • Klicka på ”Skapa nytt” och välj

vad du vill skapa: Tema, Lek-tionsplanering eller Pedagogisk planering.

• Du kan lägga till filmer, doku-ment, länkar, bilder och böcker från Läshörnan.

3. Välj – Andras material Här tar du del av andras material:• Viss sökfunktion.• När du tar del av någon annans

material kan du välja att ”Kopie-ra” eller ”Dela”. Varför uppfinna hjulet på nytt om någon annan redan gjort den perfekta lektio-nen om fiskar?

VARFÖR UPPFINNA HJULET på nytt – en kollega har kanske redan skapat en lektion om just det du ska undervisa om. Eller har du kanske gjort en pedagogisk planering av ett område som du är extra nöjd med och vill dela med dig av?

Med SLI-verktyget Plus kan du göra just det. Syftet med verktyget är att utifrån det digitala material som SLI till-handahåller samla material, syfte, metod och kunskapskrav på ett och samma ställe.

Du kan skapa tre typer av upplägg – lektionsplanering, pedagogisk planering eller ett tema. Din sammanställning kan du sedan dela med elever och kollegor på skolan, i kom-munen eller i hela länet.


SEDAN SEPTEMBER GER medie-centralen i Kalmar sina peda-goger möjlighet att använda tilläggsverktyget SLI Plus. Johan Engdahl, verksamhets-ansvarig för AV-Media Kal-mar län, ser flera fördelar med detta.

– Vår tanke med SLI Plus är att kunna ge pedagogerna

ett verktyg för att kunna jobba mer systematiskt

med film i lärandet. Förhoppningen är att det ska underlätta planeringen och på sikt skapa förutsätt-

ningar för ett kollegialt läran-de. I Plus kan du som lärare samla ditt kvalitetsgranskade digitala material som finns i mediekatalogens Play. Allt via samma inloggning.

TANKEN MED VERKTYGET är att utifrån de filmresurser som finns i SLI Plus, genom medie-katalogens Play, skapa teman, lektionsplaneringar och pedagogiska planeringar.

– När pedagogerna ska-par pedagogiska planeringar kan de enkelt koppla dem till läroplanens kunskapskrav, syfte och vilka förmågor som de arbetar med. Att verkty-get har en tydlig koppling till skolverkets krav och rekom-mendationer ser vi som en väldigt viktigt faktor för att

undervisningen ska bli tyd-lig och konkret, menar Johan Engdahl.

HAN SER FRAMFÖR sig att verk-tyget kan användas på lite olika sätt, till exempel av den enskilda pedagogen som vill strukturera upp sina egna planeringar kring film.

– Läraren kan spara sina planeringar till nästa år, göra förfiningar och anpassa pla-neringen till en ny elevgrupp. Men, man kan också, när man är klar med planeringen, välja att dela med sig för att inspi-rera andra. Och man kan för-stås ta del av vad andra redan gjort, kopiera planeringar man gillar och eventuellt för-fina dem.

TOLV KOMMUNER ÄR medlem-mar hos AV-Media Kalmar län. Varje skola har redan sin egen plattform. I och med satsningen på SLI Plus får man en gemensam plattform för alla lärare i länet.

– Jag tror att det här har förutsättningen att bli en bra digital samlingsplats som hela länet har tillgång till. Det ska-par en delakultur - man kan inspirera och inspireras och förhoppningsvis spara tid – det tycker jag är en viktig poäng som kommer eleverna till gagn.

SÅ FUNKARSLI PLUS

FLIPPA MED PLUSMed Plus kan fil-mer delas med eleverna i en kontext där de har tillgång till hela arbetsområdets planering. Med dela-funktionen i SLI Plus finns ock-så möjligheten att endast dela en viss del av en film – på så vis behö-ver inte elever se hela filmen, utan bara de mest rele-vanta minuterna.

VAD ÄR … … Lektionsplanering?Används för att planera enstaka lektioner.

… Pedagogisk planering?Används för att planera ett större ar-betsområde. Under fliken ”Pedagogisk planering” skapar du en planering uti-från färdiga rubriker. Du kan lätt koppla planeringen till det centrala innehållet i läroplanen (lgr 11). Under ”Lektionsma-terial” samlar du de digitala resurser som eleven behöver för arbetet. Under fliken ”Handledning” kan du skapa en lärarhandledning, som du kan välja att dela med andra pedagoger.

… Tema?Här samlar du dina digitala resurser. Under Tema kan du dessutom skapa egna ”flikar” utifrån hur du vill samla och presentera ditt material.

AV-Media Kalmar län satsar på verktyget SLI Plus för att göra det enklare för länets lärare att arbeta syste-matiskt med film i undervisningen.

TEXT ÅSA LARSSON

Hallå där Johan Engdahl

WWW.SLI.SE

B-post

#DIGITALAINTRYCK vår 2017SLI AB, Box 103

592 22 Vadstena

Fler tips från tidningenPå sli.se/digitalaintryck hittar du alla nummer av tidningen samt länkar och tips. Där finns även våra kontaktupp-gifter om du vill beställa fler tryckta magasin. QR-koden leder till SLI.SE.

Premiär för SLI SpråkNu lanseras tjänsten SLI Språk, som kompletterar ordinarie skolundervisning i engelska, franska, spanska, svenska och tyska med nyhetstexter och filmer. Nytt material läggs till varje vecka för att öka elever-nas nyfikenhet och motivation för språket. Läs mer på sli.se/sprak.

Nyhetsartiklar ger aktualitetNyhetsbanken rymmer i dag 30 000 artiklar och fylls på veckovis. Med ett aktuellt nyhetsflöde på det språk som studeras väcks elevernas intresse på ett effektivt sätt. Dessutom finns ett sökbart arkiv uppdelat efter ämnen som sport, mode, resor, veten-skap, teknik och historia.

Språkinlärning med filmerFilmerna i SLI Språk har som uppgift att ge eleverna som studerar exempelvis spanska, en inblick i de länder där spanska talas och möjlighet att höra olika dialekter. Tittarna får följa en huvudperson – besöka städer, att-raktioner, prova sporter eller träffa ungdomar i landet. Totalt finns 500 filmer och utbudet fylls på med ”månadens film” för varje språk.

Bra verktyg för vikarierSLI Språk är lätt att använda för eleverna via nätet, inget konto behövs. Förutom att kom-plettera skolundervisningen är tjänsterna också bra för vikarier, som ofta får hoppa in med kort varsel. På SLI Språk finns alltid material färdigt att använda.

Kontakta ossHar du frågor, funderingar, önskemål eller kanske vill beställa fler exemplar av Digitala Intryck? Våra kontaktuppgifter finns på: sli.se/foretaget/om-oss.

På gång

Lärande lek · 2017. 1. 27. · 500 filmer, 30 000 artiklar och nytt innehåll varje vecka får du...

Documents

Transcript of Lärande lek · 2017. 1. 27. · 500 filmer, 30 000 artiklar och nytt innehåll varje vecka får du...