LPP Pedagogisk Planering Lgr 11

Planering* utifrån Lgr 11

Mat

eria

let f

ram

tage

t av

Pern

illa

Lund

gren

”Bed

ömni

ng &

Bet

yg”

Utb

ildni

ngsf

örva

ltnin

gen,

Med

iote

ket,

Sto

ckho

lm

Pern

illa.

Lund

gren

@st

ockh

olm

.se

* Ka

llas i

blan

d LP

P

mailto:[email protected]

Hur blir det tydligt för oss vad som ska läras och vad som bedöms?

Hur kan vi få återkoppling på vad vi kan och behöver utveckla?

Vilket inflytande kan vi ha i planering och utvärdering?

Syftet med planeringen är att skapa en struktur för undervisningen för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen som helhet leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Vad är syftet med en planering?

Plan

erin

g: e

n vi

ktig

del i

IUP-

proc

esse

nBi

ld: S

kolv

erke

t

Syfte och förmågor

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Övergripande läroplansmål

Beprövad erfarenhet &

forskning

Vad eleverna behöver utveckla

Elevers intressen och erfarenheter

Vad ska man beakta vid planering av undervisning och lärande?

•Anger vad undervisningen ska syfta till och vilka ämnesspecifika förmågor eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen.

•De ämnesspecifika förmågorna ligger till grund för kunskapskraven.

•Allt i syftet ska alltså ej bedömas.

Syfte •Anger vad som

ska behandlas i undervisningen.

•Indelade i kunskapsområden som bör kombineras.

•Det centrala innehållet anger inte hur mycket tid som ska ägnas åt olika delar av innehållet.

•Man får ta in eget innehåll (och låna!) så länge det överensstämmer med syfte och k-krav, men ej ta bort.

Centralt innehåll

•Anger med vilken kvalitet eleven ska behärska de förmågor som sammanfattar ämnets syfte och vilka delar av det centrala innehållet eleven ska kunna hantera utifrån dessa förmågor för att uppfylla kravet på godtagbara kunskaper och för olika betyg.

Kunskapskrav

Läroplanen ska verka i planering och undervisning

Tillsammans med

eleverna planera

och utvärdera

undervisningen

Skolan ska ansvara

för att varje elev

efter genom-

gången grund-skola

kan använda det

svenska språket i

tal och skrift på ett

rikt och nyanserat

sätt

I all undervisning är

det angeläget att

anlägga vissa

övergripande

perspektiv.

MiljöHistoriskt

Internationellt

Etiskt

Skolan skall sträva

efter att varje elev

utvecklar förmågan

att själv bedöma

sina resultat och

ställa egen och

andras bedömning

i relation till de

egna arbets-

prestationerna och

förutsättningarna.

Ett led i skolans uppdrag är att eleverna ska få utveckla förmågan att arbeta i demokratiska former. Enligt läroplanen ska eleverna därför vara delaktiga i planeringen. Ett sätt att involvera eleverna i planeringen är att de får delge vilka erfarenheter och föreställningar de har kring det som undervisningen ska behandla och utifrån detta bidra med idéer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet.Det är dock alltid läraren som utifrån kraven i läroplanen beslutar om planeringen. Det innebär att läraren utifrån tidigare utvärderingar av undervisningen samt utifrån ämnesteoretiska och pedagogiska överväganden gör nödvändiga val och avgränsningar så att eleverna ges förutsättningar att nå så långt som möjligt. För att elevernas inflytande över planeringen ska kunna öka med stigande ålder och mognad behöver rektorn skapa förutsättningar för lärare att föra gemensamma diskussioner på skolan om vad detta inflytande kan betyda i olika årskurser och vilka förutsättningar som eleverna behöver för att utöva detta inflytande.

Elevinflytande

Vad bör man tydliggöra i planeringen?

1. Mål Konkretisera: Vilka delar av syftet, särskilt förmågorna, ska arbetsområdet inriktas mot och vilket innehåll ska undervisningen behandla?

2. Bedömning Vilka delar av kunskapskraven ska bedömningen utgå från och hur ska eleverna få visa sina kunskaper?

3. Undervisning Hur utformas undervisningen så att eleverna utmanas att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling?

Lärandemål:• använda biologins

begrepp för att beskriva och förklara kolets kretslopp.

• ställa frågor om och diskutera källsortering.

• presentera ”Från källsortering till ny produkt” genom att använda biologins begrepp.

UndervisningHur utvecklar jag elevers förmåga att:• använda biologins begrepp för att

beskriva och förklara kolets kretslopp.

• ställa frågor om och diskutera källsortering.

• presentera ”Från källsortering till ny produkt” genom att använda biologins begrepp.

I min bedömning tittar jag på HUR du:• använder biologins

begrepp för att beskriva och förklara kolets kretslopp.

• ställer frågor om och diskuterar källsortering.

• presenterar ”Från källsortering till ny produkt” genom att använda biologins begrepp.

Har du samstämmighet mellan Mål - Undervisning – Bedömning?

Utgå från elevernas förkunskaper.• Hur vet du vad eleverna kan eller behöver

utveckla? • T.ex. genom IUP eller utvärdering av tidigare

planering• Kanske behöver man göra en diagnos eller

förtest?

Planera utifrån syftesdelen, centralt innehåll och kunskapskrav.• Minst ett verb och ett substantiv. • Lite förenklat kan man säga att verben kommer

från syftestexten eller kunskapskraven och substantiven från det centrala innehållet.

Målen ska vara observerbara.• Varför bör man undvika att använda verb som

kunna, förstå, ha begrepp om, känna till?• Fundera över: Vad är det man kan om målen är

att eleverna ska:• Kunna fotosyntesen (i åk 5).• Känna till några viktiga personer under franska

revolutionen.

Mål Vad ska eleverna lära sig?

Ange både hur du ser elevens lärande (bedömningsunderlaget) och vilka aspekter som bedöms• T.ex. underlag är debatten och jag bedömer hur du

motiverar dina argument.• Fundera över elevernas delaktighet i val av

bedömningsunderlag.

Kunskapskraven och de konkretiserade lärandemålen anger vilka aspekter som ska bedömas• Det som ska bedömas är inte att en elev gjort något

utan hur (med vilken kvalitet).

Enligt läroplanen ska utvärderingarna av elevernas kunskaper vara allsidiga. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper.

Lärare bör använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Vad kan en motiverande, utmanande och autentisk redovisningsform vara?

Bedömning Hur ser jag elevernas lärande?

En förutsättning för att ett bedömningstillfälle ska vara ändamålsenligt är att läraren har ett tydligt fokus och att det är tydligt vad som ska bedömas. Det fokus som läraren väljer för bedömningen är i sin tur vägledande

för att avgöra när det är lämpligt att genomföra bedömningstillfället, under en arbetsprocess eller i

slutet av processen. Detta påverkar i sin tur hur bedömningstillfället bör utformas och vilka

bedömningsformer som är lämpliga att använda för att svara mot det syfte man har tänkt sig med

bedömningen.

Utifrån ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att eleverna inte upplever att allt de gör bedöms hela tiden. Sådana

upplevelser kan ha hämmande effekt på elevernas vilja att ta sig an exempelvis okända eller svåra uppgifter av rädsla för

att ett misslyckande kan komma att ligga dem till last.

Det är därför viktigt att eleverna är införstådda med när och hur läraren tänker följa upp deras kunskaper och vad som

fokuseras vid olika tillfällen. Det ärviktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram

till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling.

Kunskapskravens effekter på planeringFormuleringarna kan vara viktiga att ta hänsyn till. Det kan handla dels om att de styr redovisningsformer eller att man måste beakta hur det centrala innehåll som

nämns i kunskapskraven påverkar den långsiktiga planeringen.

Svenska (K-krav E åk 9)Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenskaspråkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Historia (K-krav A åk 9)Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.

Fysik (K-krav C åk 9)Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.

Mål måste vara uttryckta i termer av handling för att kunna tydliggöras – vad ska eleverna kunna göra med sina kunskaper?

(Anders Jönsson, 2010)

Vad ska eleven kunna?

• Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

• Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.

• Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

• Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

(Biologi K-krav C åk 9)

Vad ska eleven kunna GÖRA med sina kunskaper?

Hur och när kan elevernas kunskaper och förmågor

bedömas både under arbetsprocessen och

efter genomfört arbete? Formativt och summativt syfte?

Vilka redovisningsformer ger eleverna möjlighet att

visa de kunskaper som det är tänkt att de ska

utveckla?

I undervisningen se till att :• kontinuerligt ge varje elev konstruktiv

återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare, samt

• utmana elevernas föreställningar i förhållande till såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap samt till normer, värderingar och olika perspektiv.

Välj arbetssätt och arbetsformer:• som utgår från de övergripande målen och

riktlinjerna i läroplanens andra del,• efter de förmågor eleverna ska utveckla och

utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Strukturera och styra de processer som sker i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande.

Se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen och vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla.

Undervisning Hur planeras undervisningen så att eleverna utmanas att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling?

1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna

med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt

lärande.

2. Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och

uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande.

3. Ge feedback (gensvar) som för de lärande framåt.

4. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande.

Arbeta med metakognition.

5. Aktivera eleverna som undervisningsresurser för

varandra

Fundera över: Fem viktiga nyckelstrategier för en formativ undervisningWiliam & Thompson, 2007

Exempel på planeringar

Lärandemål Du ska genom undervisningen utveckla din förmåga

att kunna:• använda relaterade engelska substantiv, adjektiv,

verb, fraser och synonymer • använda hjälpmedel för att hitta ord och

synonymer• värdera och bearbeta egna dikter• Använda bilder för att förstärka budskapet i

dikter

Undervisning• Ordklasser.• Vi lär oss hur man kan hitta nya ord som vi kan

använda i våra dikter.• Vi lär oss hur vi kan hitta synonymer i t.ex. word.• I undervisningen övar vi på femradsdikter. Läraren

visar och vi jobbar i grupper. • Vi övar på och gensvarar på varandras dikter.• Vi övar oss på att framföra dikter. • Bildövningar och diskussioner.• Var hittar man bilder på nätet som man får

använda?

BedömningEngelska

Läraren gensvarar på tre av dina dikter och sedan får du välja, ändra om du vill och argumentera för vilken du vill ta med i klassens digitala diktsamling.

Läraren tittar på hur dina fem rader hänger ihop och hur du muntligen presenterar, använder hjälpmedel och motiverar varför du valde din dikt.

BildLäraren tittar på hur du använder bilder till dikten och

motiverar bildval.

Utbildningsskolan, Stockholm

Five line poemLPP Engelska och Bild år 5Expressing yourself in five simple lines Rad 1: Substantiv Noun (eng)

MomRad 2: 2 Adjektiv Adjective (eng)Loving, CaringRad 3: 3 Verb Verb (eng)Teaches, cheers, hugsRad 4: Fras Phrase (eng)

Strong willed womanRad 5: Synonym Synonym (eng)Parent

LärandemålI arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga

att• använda biologins begrepp för att beskriva och förklara

kolets kretslopp. Hur kan en kolatom i ett äpple hamna i en banan?

• ställa frågor om och diskutera källsortering. Varför är det bra att källsortera? Vilka hinder finns?

• presentera ”Från källsortering till ny produkt” genom att använda biologins begrepp. Hur kan en fantaflaska bli en fleecetröja?

• genomföra systematiska undersökningar relaterade till kretslopp. Vilka slutsatser kan jag dra av mitt experiment?

Undervisning• Läraren går igenom kolets kretslopp och begrepp som

fotosyntes, cellandning och förbränning• Läraren modellar ”Från källsortering till ny produkt• Värderingsövningar runt återvinning.• Diskuterar vårt ansvar för framtiden och övriga världen.

• Eleverna gör gruppvis ”Från källsortering till ny produkt”. Valfri redovisning digitalt/serier/ fotoreportage.– Tvärredovisningar. I samband med

redovisningarna kommer vi också att träna på kamratbedömningar.

• Laborationer om fotosyntes, cellandning och förbränning.

BedömningUnderlag för bedömning är:• Muntligt och skriftligt; laborationer, laborationsrapport,

debatt och redovisning.

Utbildningsskolan, Stockholm

Läraren bedömer hur du…

Du har visat att du kan

Tänk på till nästa gång

använder biologins begrepp för att beskriva och förklara kolets kretslopp.

ställer frågor om och diskuterar källsortering.

presenterar ”Från källsortering till ny produkt” genom att använda biologins begrepp

genomför systematiska undersökningar relaterade till kretslopp

Från Fanta till FleecePedagogisk planering Biologi åk 5

Kön, genus och jämställdhet Planering Sh åk 9

LärandemålI arbetsområdet Kön, genus och jämställdhet ska du få möjlighet att utveckla• dina kunskaper om hur människors identiteter, levnadsvillkor, makt och inflytande

påverkas av kön, • din förmåga att ur olika perspektiv analysera och kritiskt granska samhällsfrågor

med anknytning till jämställdhet, • din förmåga att analysera samhällsstrukturer som berör jämställdhet med hjälp av

samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, • din förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor

som kan kopplas till jämställdhet, och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

• din förmåga att söka information om genusfrågor från internet och andra medier och värdera deras relevans och trovärdighet med särskilt fokus på hur individer och grupper framställs beroende på kön, och

• dina kunskaper om hur jämställdhet kan kopplas till mänskliga rättigheter samt demokratiska värden och principer.

Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet: • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika

perspektiv, • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och

argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras

relevans och trovärdighet, och • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och

beslutsprocesser.

UndervisningFör att du ska få möjlighet att lära dig allt det här ska vi på lektionerna ha genomgångar och diskussioner om samhällsstrukturer och samhällsfrågor med koppling till kön, genus och jämställdhet. Du kommer att få läsa böcker, tidningsartiklar och insändare i ämnet. Du kommer att få ta del av statistik som belyser likheter och skillnader mellan könen beträffande till exempel yrkesval, löner, arbetsdelning i hushållet, betyg och hälsa. Du kommer att få lyssna på en webbsänd radiodebatt kring en aktuell samhällsfråga som berör jämställdhet, och sedan delta i en debatt i klassrummet om en annan lika aktuell fråga som också handlar om jämställdhet. Du kommer att få fördjupa dig i valfri aktuell samhällsfråga inom arbetsområdet genom att söka bakgrundsinformation i form av fakta och opinionsbildning i olika medier och utifrån informationen skriva en insändare.

BedömningI arbetsområdet bedöms på vilket sätt • du kan förklara hur kön och genus påverkar människors identiteter,

levnadsvillkor, makt och inflytande. • du kan analysera och kritiskt granska samhällsfrågor med anknytning

till jämställdhet genom att utgå från olika perspektiv. • du kan beskriva samband inom och mellan olika samhällsstrukturer

och då använda dig av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. • du kan uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella

samhällsfrågor som kan kopplas till jämställdhet, och i vilken mån du kan argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.

• du kan söka information om genusfrågor från olika källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

• du kan koppla samman jämställdhet med mänskliga rättigheter samt demokratiska värden och principer.

Bedömningen kommer att ske fortlöpande under arbetets gång och efter att arbetsområdet har avslutats. Bedömningen kommer att grundas på hur du visar dina förmågor i en debatt och i arbetet med att skriva en insändare om en aktuell samhällsfråga som berör jämställdhet. Du kommer att få återkommande respons på vad du kan utveckla vidare.

Under fyra veckor av vårterminen kommer vi att arbeta med arbetsområdet Kön, genus och jämställdhet i ämnet samhällskunskap. Genom att studera samhällsstrukturer och samhällsfrågor med anknytning till Kön, genus och jämställdhet kommer du att kunna utveckla alla ämnesspecifika förmågor i ämnet samhällskunskap. Du kommer att få många tillfällen att bilda dig egna uppfattningar och pröva olika argument i diskussioner med andra.

(Från Skolverkets Diskussionsunderlag i Samhällskunskap)

Kön, genus och jämställdhet Panering Sh åk 9

K-krav A K-krav C K-krav E

du kan förklara hur kön och genus påverkar människors identiteter, levnadsvillkor, makt och inflytande.

du kan analysera och kritiskt granska samhällsfrågor med anknytning till jämställdhet genom att utgå från olika perspektiv.

du kan beskriva samband inom och mellan olika samhällsstrukturer och då använda dig av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

du kan koppla samman jämställdhet med mänskliga rättigheter samt demokratiska värden och principer.

du kan uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor som kan kopplas till jämställdhet, och i vilken mån du kan argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.



Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

du kan söka information om genusfrågor från olika källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Checklista planeringJa

Utgår planeringen från vad eleverna behöver utveckla?

Finns en tydlig koppling mellan de konkretiserade målen (lärandemålen) och kursplanernas syftestext och förmågor? Finns det även mål som utmanar eleverna (som att värdera, uppskatta rimlighet, förklara etc.).

Handlar målen enbart om vad som ska läras och inte vad som ska göras?

Är det tydligt hur eleven ska visa sin kunskap (vad som är bedömningsunderlag/redovisningsform)?

Ger redovisningsformen möjlighet för eleverna att visa de kunskaper som det är tänkt att de ska utveckla?

Är det tydligt vilka bedömningsaspekterna är? Hänger dessa även ihop med lärandemålen och kunskapskraven?

Har jag tänkt på vilka centrala begrepp/processer/teorier som jag måste ha koll på för min formativa bedömning med återkoppling under lärandeprocessen?

Finns en samstämmighet mellan Mål – Undervisning – Bedömning?

Utgår undervisningen från egen beprövad erfarenhet, utvärderingar av undervisning och/eller forskning?

Har jag även planerat utifrån läroplanens övergripande mål?

Har eleverna haft inflytande i planeringen?

Har jag tänkt till över hur jag ska tydliggöra för eleverna vad som ska läras i området?

Rektors roll• Organisera verksamheten så att lärarna ges

förutsättningar att planera och följa upp undervisningen,

• utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna,

• skapa rutiner som säkerställer att eleverna ges möjlighet att delta i såväl planeringen som utvärderingen av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt och att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,

• stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att följa upp formerna för utvärdering och bedömning av elevernas kunskaper,

• skapa förutsättningar för och stödja lärarna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner och former för dokumentation, samt

• vid beslut om att bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev, försäkra sig om att eleven ges så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sina kunskaper i dessa delar.

• Tillsammans med lärarna följa upp och utvärdera de rutiner och former för dokumentation som används så att de är effektiva och ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete.

• Tillsammans med lärarna följa upp hur undervisningen planeras och genomförs och analysera hur det påverkar elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen samt använda slutsatserna som utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverkets stödmaterialDiNONya språket lyfterMatematikstöd (på gång)Bed. stöd hittar du här.

http://www.skolverket.se/prov_och_bedomning/ovrigt_bedomningsstod

Mycket av texten är hämtad från Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningFör mer info:http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomninghttp://pedagogstockholm.se/Utveckling/Bedomning-och-betyg

Pern

illa

Lund

gren

”Bed

ömni

ng &

Bet

yg”

Utb

ildni

ngsf

örva

ltnin

gen,

Med

iote

ket,

Sto

ckho

lm

Pern

illa.

Lund

gren

@st

ockh

olm

.se

mailto:[email protected]

LPP Pedagogisk Planering Lgr 11

Education

Transcript of LPP Pedagogisk Planering Lgr 11