LKAB Framtid 2010 Nr10

”Aldrig fel att våga”

Marcus Hellner tackar LKAB och Gällivare för stödet Sid 10-11

Trafikverket har startat en utredning för att klargö-ra framtida behov av investeringar på Malmbanan. För LKAB är Malmbanan en framtida affärskritisk flaskhals och behovet av utbyggd kapacitet central. Men uppgifterna om att LKAB skulle säga nej till

Northland Resources planer på att trafikera Malm-banan tillbakavisas: – Vi vare sig kan eller vill stoppa andra från att trafikera Malmbanan, säger LKABs vd Lars-Eric Aaro som utlovar förskotterade pengar för en utbyggnad. Sid 4

GästkrönikörSvante Lindqvist

SID 7

Chatta med Per-Erik Lindvall

om LKABs framtidsplaner

29 november kl 15.00-16.00 kan du chatta med Per-Erik på www.lkabframtid.com

Ny prognos för KirunaDen planerade töm-ningen av Ullspiran stämmer väl mot prognosen. Sid 2-3

LKAB satsar på kulturFrån 2011 ska alla elever i Malmfälten få se teater. Sid 6-7

w w w.lkabframtid.comN r 1 0N o v e m b e r2 01 0

November 2009 - 2010

Visst är det lite ovanligt att ge ut en tidning till alla hushåll i Gällivare och Kiruna kommuner, inte bara till LKABs egna

medarbetare. Men LKABs verksamhet angår fler än bara oss själva, och att döma av alla mejl och glada tillrop under det här året så fyller tidningen en viktig funktion. Tanken har hela tiden varit att berätta mer för

fler. För LKABs verksamhet påverkar sam-

hällena i Malmfälten påtagligt, vare sig man bor i ett hus som man så småningom kommer att behöva lämna, eller har fått ett nytt jobb hos ett företag som nyanställer på grund av LKABs framtidsinvesteringar. Vi hoppas att ni läsare ska fortsätta att följa oss. Att hela 70 procent av alla som får tidningen i brevlådan uppger att de läser den tar jag som ett tecken på att vi är på rätt väg. Men det finns säkert saker vi skulle kunna göra bättre el-ler annorlunda. Ta chansen att påverka tidningens innehåll. Skicka mig dina synpunkter på [email protected].

Tidningen LKAB Framtid fyller ett år

LOTTA FOGDE, Kommunikationsdirektör, LKAB

Jan Lundgren, chef för logistikutveckling på LKAB, vill se ökad kapacitet på Malmbanan. Foto: Fredric Alm

Malmbanan en flaskhals

Karin Enberg, chef på Norrbot-tensteatern.

Kund sedan 100 årHöganäs köper den renaste malmen. Sid 5

2 | LKAB f ramt id November 2010

ALLVARLIGT TALAT!

Vad ska ni göra med sjön egentligen?– Vi ska bygga en ny damm över sjön och torrlägga en del av den södra änden.

Varför då? – Det finns naturliga sprick-or i sjöbottnen, och när bryt-ningen av Sjömalmen när-mar sig sjöns ände skulle det kunna börja rinna ner vatten i gruvan. Om vi inte torrläg-ger den delen skulle gruvbryt-ningen av malmens norra del inte kunna fortsätta.Försvinner hela sjön? – Nej, det är ungefär en tred-jedel av Luossajärvis sydöstra ände som måste torrläggas. Dammkroppen hamnar un-gefär i höjd med avfarten från

E10 till Trafikverkets lokaler vid malmbangården. Ovanför dammen blir sjön kvar.Vad ska man göra med det torrlagda området? – Det ska efterbehandlas ungefär på samma sätt som den del som torrlades under 1990-talet. Vi ska ta fram en detaljerad efterbehandlings-plan i samråd med länsstyrel-sen och kommunen.När ska allt vara klart? – I början av december hål-ler Miljödomstolen huvud-förhandling om vår ansökan

Pia Lindholmprojektledare för ny damm på Luossajärvi

Vattenkanon ska minska dammspridningKIRUNALKABs satsningar för att mini-mera damning från verksam-heten fortsätter. Det senaste tillskottet är en vattenkanon som ska testas på industriom-rådet i Kiruna.

Med ett vinande som från en liten jetmotor startar den nya vattenspridaren och en tät dimma sprutar långt ut över upplaget. Maskinen ser precis ut som en snökanon som an-vänds i skidbackar, men den här modellen ska inte frysa vattnet. – Det är viktigt att ställa den på rätt plats så att vattendim-man verkligen gör nytta. Vi har testkört den litegrann nu i höst, men till våren startar den riktiga utvärderingen, säger Magnus Johansson, pro-duktionschef för underhåll på KGS som sköter LKABs kross-verksamhet. LKAB startade 2009 ett pro-jekt med syftet att lokalisera och minimera dammkällorna i verksamheten. Åtgärder som utförts är exempelvis ökad be-vattning av vägar och upplag samt förbättrad avskrapning av material på krossanlägg-ningar. Framtida åtgärder kan bland annat bli plantering av vegetation som binder damm och dämpar vindar. Två nya brunnar är borrade på KGS område, och vatten-kanonen förses från den ena. Magnus Johansson visar hur kanonen kan ställas in för att sprida dimma över ett stort område och därmed binda dammet vid marken. – Placerad på rätt ställe kommer den att vara riktigt effektiv. Om försöket faller väl ut kan fler exemplar köpas in till området för krossning och upplag.

ANDERS LINDBERG

På rätt ställe kan kanonen göra stor nytta, tror Magnus Johansson på KGS.

Vattenkanonen sprider en fin dimmridå som effektivt binder dammet. Foto: Fredric Alm

Så påverkas Kiruna fram till 2023

KIRUNAPrognoserna för deformatio-ner i Kiruna visar hur marken påverkas av gruvan. Beräkningarna stämmer väl överens med den planering som LKAB och kommunen gör för Gruvstadsparkens första etapp.

När järnmalmen bryts under jord påverkas marken ovan-för och framför brytnings-området. Det är orsaken till stadsomvandlingen i Kiruna, och för att kunna planera för framtiden gör LKAB löpande prognoser för hur markrörel-serna kan komma att breda ut sig vid fortsatt brytning.

FAKTA ANALySERAS Den senaste prognosen visar den beräknade påverkan för åren 2013, 2018 och 2023. Till grund för beräkningarna ligger den kända malmbil-den, alltså hur malmen ser ut mot djupet, och den aktuella brytningsplan som avgör hur mycket malm som ska brytas de kommande åren. Dessutom analyseras mät-ningarna av hur deformatio-nerna spridit sig hittills, un-dersökningar av berggrunden och erfarenheter både från LKABs verksamhet och från den övriga gruvbranschen. – En prognos är en prognos, alltså en bedömning av hur framtiden kan te sig. De här prognoserna kan till exempel påverkas av marknaden, som

ju avgör hur myck-et malm vi k o m m e r att bryta. Ju längre fram man tittar i ti-den, desto större blir osäkerheten, säger Anders Furbeck, direktör med ansvar för samhällsomvand-lingarna.

GRUND FöR PLANERINGFör 2013-prognosen är den bedömda osäkerheten 50-75 meter, vilket innebär att grän-sen för markpåverkan kan hamna så långt framför eller bakom de beräknade linjerna. För 2018 och 2023 är den be-dömda osäkerheten 75-100 meter. Allt enligt de bedöm-ningar som LKABs bergme-kaniker gör utifrån dagens kunskap. – Prognoserna är en stor hjälp när LKAB och kommu-nen tillsammans planerar för framtiden, till exempel för den första etapp av Gruvstadspar-ken som vi diskuterat och för-handlat om. Det är positivt att se att exempelvis prognosen för år 2013 stämmer överens med vår plan för tömningen av bostadsområdet Ullspiran. Vårt mål är att med hjälp av prognoserna öka framförhåll-ningen ännu mer, säger Göran Olovsson, ansvarig för sam-hällsomvandlingen i Kiruna.

ANDERS LINDBERG

Göran Olovsson, LKABs ansvarige för den nya huvudnivåns påverkan på Kiruna, ser möjligheterna för staden att utvecklas. Foto: Fredric Alm

Anders Furbeck.

500 m

K I I R U N A V A A R AK I I R U N A V A A R A

Kyrka

Stadshuset

HjalmarLundbohms-gården

Järnvägsstation

LKAB

Brandstation

Folkets hus

Sjukhus

Miljövillkor 2013

Miljövillkor 2018

Miljövillkor 2023

Luossajärvi

AlaLombolo

MATOJÄRVI

PETSAMO

LUOSSAVAARA

ÖSTERMALM

LOMBOLO

K I R U N A

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

– ny prognos i fas med planeringen

November 2010 LKAB f ramt id | 3

att få bygga dammen. Om vi får de tillstånd vi behöver be-räknar vi att vara klara vid årssskiftet 2012-2013.Kommer man att kunna fiska i sjön efteråt? – I den del av sjön som blir kvar kommer förutsättning-arna för fisket inte att ändras. Vattenkvaliteten kommer att fortsätta vara god och LKAB ska genom fiskevårdande åt-gärder kompensera den för-lorade sjöyta som dammen orsakar.

ANDERS LINDBERG

Så påverkas Kiruna fram till 2023

500 m

K I I R U N A V A A R AK I I R U N A V A A R A

Kyrka

Stadshuset

HjalmarLundbohms-gården

Järnvägsstation

LKAB

Brandstation

Folkets hus

Sjukhus

Miljövillkor 2013

Miljövillkor 2018

Miljövillkor 2023

Luossajärvi

AlaLombolo

MATOJÄRVI

PETSAMO

LUOSSAVAARA

ÖSTERMALM

LOMBOLO

K I R U N A


Svenska Grafikbyrån

Lappmalmen möjlig skatt i LKABs jakt på nya gruvprojektMALMFÄLTENVad bör ett gruvbolag göra när alla siffror pekar uppåt? – Söka nya fyndigheter! Vi utökar vår prospektering kraftigt och målet är klart: vi vill öppna fler gruvor. Lappmal-men är ett av flera intressanta objekt, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärs-utveckling.

– Lappmalmen börjar cirka 400 meter under markytan, dyker mot norr och lutar mot öster, ungefär som Kiiruna-vaaramalmen gör. I den södra änden är Lappmalmen cirka 200 meter bred, men ännu är det osäkert hur mycket malm den innehåller, säger Kirsten Holme, geolog på LKAB. Om malmkroppen visar sig vara brytvärd kan verksam-heten starta om 8-10 år, och eventuellt kan malmen då nås via en ort som dras under jord från den befintliga gruvan i Kiirunavaara. I slutet av 1960-talet gjordes magnetiska mätningar i bland annat Kirunaområdet, och norr om Sandstensberget såg geologerna något intressant. – Resultatet visade en av-vikelse som bara kan ha två förklaringar. Antingen lig-ger det nära ytan en bergart med låg – men jämt fördelad – magnetithalt eller så ligger det en stor magnetisk kropp på ett större djup, säger Kir-sten Holme.

NyTT LÄGEEftersom det är känt att sand-stenen som ligger närmast ytan inte innehåller magnetit, drog man slutsatsen att det låg något intressant under den. Provborrningar på 1970-talet visade att det fanns magne-tit och hematit, men dåtidens priser och processkunskap i kombination med det stora djupet gjorde att mineralen inte bedömdes som brytvärd. – Nu har vi ett helt annat läge på marknaden och vi har flera hematitfyndigheter som gör att även den malmsorten

är intressant att ta hand om. Därför är Lappmalmen värd att titta närmare på, säger Per-Erik Lindvall. På en pressträff 17 novem-ber berättade han om LKABs kraftigt utökade prospekte-ringsprogram, som ska leda till nya gruvprojekt. – Vi går från nästan noll till mellan 60 och 80 miljoner kronor per år för att hitta nya fyndigheter. Vi har logistiken på plats, vi har kunder som önskar mer produkter och vi har den finansiella styrkan. Dessutom verkar vi i ett om-råde med oerhört goda geo-logiska förutsättningar. Vårt närmsta mål är LKAB 37, det vill säga att leverera 35-40 miljoner ton färdiga produk-ter per år. Men en framtida vision är 50 miljoner ton per år, som ett resultat av våra ut-ökade prospekteringsinsatser.

ANDERS LINDBERG

Geolog Kirsten Holme visar mag-netit som tagits upp vid provborr-ningen av Lappmalmen.

En första analys av provborrningarna beräknas komma under nästa år. Foto: Anders Lindberg

Luossajärvi

LUOSSAVAARA

LUOSSAVAARA

500 m


Stadshuset

LKAB

Område där dammen ska byggas

K I R U N ANORRMALM

Sjömalmen767 meter, dagens bryt-ningsnivå

Folkets hus

Järnvägsstation

Nivå 1022

Chatta med Per-Erik Lindvall

om LKABs framtidsplaner

29 november kl 15.00-16.00 kan du chatta med Per-Erik på www.lkabframtid.com


Lars-Eric Aaro, vd på LKAB.

MALMBANANLKABs ökade produktion ställer stora krav på fortsatta investe-ringar längs Malmbanan. – Vi är beredda att fort-sätta förskottera pengar till Trafikverket för att kapacitets-ökningen inte ska tappa fart, säger LKABs vd Lars-Eric Aaro

En intervju med Lars-Eric Aaro i den finska tid-ningen Pohjo-lan Sanomat i slutet av okto-ber fick NSD och norska Fremover att skriva rubriker som gick ut på att LKAB skulle säga nej till Northland Resources planer på att köra malmtåg till ham-nen i Narvik. – Det var direkt felaktigt. Vi vare sig kan eller vill stop-pa andra från att trafikera Malmbanan. Däremot ser vi ett stort behov av ökad kapa-citet på järnvägen. Bara våra egna produktionshöjningar kräver tunga investeringar i utbyggda mötesplatser de kommande åren, och vi är be-redda att göra det vi gjort de senaste åren; förskottera de medel som behövs för att hålla investeringstakten uppe, säger Lars-Eric Aaro.

TRåNGT På SPåRENGenom att LKAB lägger ut de pengar som behövs för att kunna uppgradera banan kan Trafikverket börja byggarbete-na utan att vänta på att statliga medel beviljas. När medlen sedan kom-mer sker en återbetalning till LKAB. – Just nu har vi en balans i transporterna, men vi riskerar att tappa framförhållningen i expansionen av Malmbanan om utbyggnaden av mötesplat-ser inte fortsätter löpande. Det kan uppstå en situation då det blir svårt att ta mötesplatser ur trafik för att bygga ut dem utan att minska leveranserna under tiden, säger Jan Lund-gren, chef för logistikutveck-ling på LKAB.

DUBBELSPåR MöjLIGT?Och de problemen kan alltså uppstå utan att nya aktörer börjar trafikera Malmbanan. – Om fler tåg ska få plats behövs det en ännu kraftiga-re expansion av kapaciteten, så enkelt är det. Vi ser ingen nackdel i sig med att andra

gruvbolag använder Malmba-nan, det kan till och med vara en fördel i planprocessen och skapa en debatt om ytterligare behov, säger Jan Lundgren. Och i framtiden kanske det inte räcker med bara förläng-da mötesplatser där de nya långa malmtågen kan mötas. – Kanske måste man börja

studera möjligheten att bygga dubbelspår på delsträckor där det kan vara ekonomiskt försvarbart. Järnvägen är och har alltid varit vår pulsåder, kan vi inte leverera våra pro-dukter spelar det ingen roll hur mycket vi investerar i produktionsökningar i gru-vor och verk. LKAB försöker

alltid vara ute i god tid, och när man ser över sin distri-butionskedja ska man börja så att säga i bakändan. För oss innebär det att först höja kapaciteten i hamnarna, som ligger sist i vår transportked-ja, sedan på järnvägen, säger Lars-Eric Aaro.

ANDERS LINDBERG

Malmbanan byggs ut med förskotterade pengar från LKAB

Jan Lundgren vid ett av de nya 68-vagnarstågen som kräver längre mötesplatser. Foto: Fredric Alm

MALMBANANTrafikverket har startat en ut-redning av transportbehoven på Malmbanan. – Från början var grunden LKABs ökade behov, men Northlands planer innebär förstås nya analysförutsätt-ningar, säger Nils Alm, långsik-tig planerare på Trafikverket.

Arbetet startade under hösten och Trafikverket samverkar med norska Jernbaneverket och de aktörer som trafikerar järnvägslinjen. – Vi ska presentera en över-siktlig analys över behovet. Dels ska vi se vilka resurser som behövs för att öka kapa-citeten, dels ska vi se i vilken ordning åtgärderna bör göras, säger Nils Alm.

STöRRE BEhOVLKABs ökade produktion och Northlands planer pekar mot ett mycket tyngre flöde mot Narvik än man tidigare räk-nat med. – Det vi ser redan idag är att det kommer att behövas större investeringar än de re-dan planerade. Vi kommer att före en dialog med LKAB och Northland om förskottering av medel, det är ju något som LKAB redan tillämpat för ut-byggnaden av mötesplatser, säger Nils Alm.

DyRT MED DUBBELSPåRHur utrymmet på Malmba-nan sedan ska fördelas mel-lan olika aktörer avgörs först när alla lämnat in sina ansök-ningar om tågtidtabeller till Trafikverket. Men utrednings-arbetet kan förstås inte vänta tills dess, och därför förs dis-kussioner med de inblandade. – För att vi ska kunna före-slå åtgärder måste vi se att det finns substans bakom efter-frågan.

Och när får vi se ett dub-belspår? – Ja, du, det beror ju på hur behovet utvecklas. I första hand skulle det kanske bli på sträckan Luleå-Boden, i andra hand från Kiruna och väs-terut. Men det är fruktansvärt dyrt att bygga dubbelspår, och när pengarna drar iväg så blir det en politisk fråga.

ANDERS LINDBERG

Stor utred-ning av Malmbanan startad


SKUTSKÄRLKABs första satsning på vindkraft har blivit en succé. De fem vindsnurrorna i Skut-skär utanför Gävle har produ-cerat bäst i Sverige under det första året.

– Det är en lyckad investering som ger bra avkastning. Och produktionen per verk är till och med bättre än i offshore-parker, alltså vindkraft ute till havs, säger Anders Lundkvist verksamhetschef för energi vid LKAB. Vindkraftsparken i Skut-skär ägs tillsammans med nio andra svenska basindustrifö-retag. Anders Lundkvist ser bara fördelar med gemensamt ägande.

Varför investerar LKAB i vindkraft? – Det är ett sätt att skydda sig mot variationerna i elpri-serna och säkra ett vettigt elpris. Och det stämmer bra med LKABs miljöprofil. Vindkraftsparken togs i bruk för ett år sedan och har sedan dess genererat 28,5 gigawatt-timmar vilket mot-svarar att värma drygt 1 100 villor med el. LKAB förbrukar idag två procent av all el som produceras i Sverige. Bolagets totala elförbrukning är 2,2 terawatt-timmar per år. Jäm-fört med det är produktionen i Skutskärs vindkraftpark liten. – Men mer egen vindkraft bidrar till ett billigare elpris för LKAB, säger Anders Lund-kvist.

MARITHA MOSSBERG

Satsningpå vindenhar gåttmed plus

Grönt kraftverk. Foto: Kajsa Lindmark

100 år med Höganäs och LKABs renaste järnmalmhöGANÄSI år är det 100 år sedan den första leveransen högkoncen-trerad magnetit lämnade LKAB i Malmberget för en helt ny processmetod i höganäs. –Vi är mycket nöjda med den höga kvaliteten och LKABs säkra leveranser säger Ulf holmqvist, vice vd höganäs.

Produkten innehåller ett kon-centrat med en järnhalt på 71,55 procent. Det är bara åtta tiondelar från den teoretiska gränsen för ren järnmalm av magnetit, Fe3O4. – Efter 100 år kan vi bara säga att vi är mycket nöjda med den höga kvaliteten och LKABs säkra leveranser. Den första leveransen 1910 var en provorder. Mängden malm-koncentrat räckte till den or-dinarie processtarten 1912. Sedan dess har vi varit kund hos LKAB på ren magnetit, sä-ger Ulf Holmqvist, vice vd och ansvarig för Höganäs råvaru-försörjning.

ExAKT ANALyS– Vi kan bara ta koncentrat av magnetit eftersom vi måste ha den allra högsta järnhalten. Kraven på renhet från för-oreningar i de resterande åtta tiondels procenten är också hög. Dessutom måste vi ha ex-akt kornstorlek och produkten måste ha jämn, hög kvalitet, det vill säga i samma analys varje gång. LKAB och Höga-näs har utvecklat produkten tillsammans, säger Håkan

Persson, produktionschef vid Höganäs Sweden AB.

ANRIKATMACBB tillverkas vid anrik-ningsverket i Malmberget. – Det är en mycket speciell produkt eftersom kraven på renhet är så höga. Hög korn-storlek på magnetitkristal-lerna i malmen ger större för-utsättningar att producera ett absolut rent malmkoncentrat, säger Jan Jirestig, chef för sov-rings- och anrikningsverket hos LKAB i Malmberget. Kraven på en viss fukthalt gör att MACBB bara kan leve-reras under sommarhalvåret, en ren säsongsprodukt.

jÄRNSVAMPHöganäs producerar järn-svamp med bland annat LKABs magnetitkoncentrat och koks-grus från SSAB som reduk-tionsmedel. Gasen från det koksade kolet förenar sig med syreatomerna i magnetiten. Resultatet blir ett poröst mate-rial, järnsvamp, som innehåller 98 procent järn. Järnsvampen mals därefter till pulverform och renas ett steg till och får då en järnhalt på över 99,5 procent. Sedan levererar Höganäs i sin tur järnpulvret till en mängd olika kunder. Där finns pulvermetallurgi och verkstadsindustri, livs-medelsindustri och medicin. Applikationerna är många, från till exempel pressade de-taljer i stötdämpare i bilar och

FAKTA:

FAKTA OM höGANÄS:Grundat: 1797, kolgruva.Utveckling: 1900 laboratorium byggdes, 1910 första anläggningen för järnsvamp1946 Anläggning för pulvermetal-lurgi, 1968 Anläggning för atomiserat järnpulver, 1970-2000- internationell expansion med dotterbolag och nya affärsområden.Antal anställda: Ca 1 600, varav hälften i Höganäs och Halmstad.

FAKTA OM MACBB:Magnetit: 71,55 procent.Teoretisk gräns: 72,4 procent.

växellådor i Formel 1-racers till järntabletter inom medicin för människor som lider av blodbrist (anemi).

STöTDÄMPNING– Jag skulle tro att minst hälf-ten av bilarna i Europa kör omkring med stötdämpare tillverkade av LKABs och Hö-ganäs material. Pressade de-taljer från pulvermetallurgi är ett mycket krävande och intressant område. Ståldetaljer av pulvermetallurgi kan till-verkas mycket exakta i kom-plicerade former med högt tryck. De behöver ingen verk-stadsmekanisk bearbetning efteråt, säger Ulf Holmqvist. Höganäs gör en blandning av rent järnpulver med olika ingredienser för varje ända-mål och varje kund. Recept-

boken är omfattande. Livs-medelsindustri och medicin behöver rent järnpulver för exempelvis järnberikad kost eller medicinska produkter.

RENhETSKRAV– Vi räknar med en fortsatt tillväxt inom vårt område och LKAB är fortsatt huvudleve-rantör så länge man klarar våra renhetskrav, säger Ulf Holmqvist. Vid LKABs marknadsavdel-ning övergår produkten från Minelco till LKABs sortiment från årsskiftet. – All fines från LKAB tillver-kas i Malmberget. Även om det är en liten mängd av LKABs totala leveranser är produk-ten viktig därför att den har de högsta renhetskraven, sä-ger Lars Vikström vid LKABs marknadsavdelning.

MAURITz MAGNUSSON

Blivande stötdämpare eller järntabletter? Jan Jirestig, produktionschef vid sovring och anrikning i Malmberget, häller LKABs renaste produkt mellan fingrarna. ”Så nära teoretiskt ren magnetit vi kan komma”, säger han. Foto: Mauritz Magnusson

Ulf Holmqvist och Håkan Persson, Höganäs. Foto: Johan Peyron

Vindkraftsparken i Skutskär.


VAD VILL DU ALLRA hELST SE På TEATER- SCENEN?

PhILIP SteNmArK, 10 år, årskurs 4– Action. Jag gillar Iron Man. Det är tuffa dräkter och så skjuter gubbarna med laser. Sen tycker jag om musik; rap och rock.

emeLIe LIND, 12 år, årskurs 6– Jag tycker om att dansa. Det hade varit kul att se någon dansshow. Teater ska vara roligt och spännande.

GuStAV PetterSSON, 10 år, årskurs 4– Jag gillar komedier. Hemma tittar jag mycket på Simpsons och How I met your mother på tv. Det är roligt.

ZANDrA råmArK, 12 år, årskurs 6– Musik, teater och dans. En musikal. Det hade varit kul att få se musikalen Snövit som ska visas här i Kiruna under våren.

SImON JärVeLä, 10 år, årskurs 4– Det ska vara något roligt så att man får skratta. Jag gil-lar buskis. En rolig show är ”Bröllop och jäkelskap” med Stefan och Krister. Dag-Otto är extra rolig!

MALMFÄLTENLKAB spelar huvudrollen i en ny satsning på barn- och ung-domsteater i Malmfälten. Från och med 2011 ska alla elever, från förskola till gymnasium, få se Norrbottensteaterns skolföreställningar.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna presentera det här samarbetet. LKAB gör en pionjärinsats för utvecklingen av barn- och ungdomsteater i Malmfälten, säger Karin En-berg, chef på Norrbottenstea-tern. Det här kommer att bli känt som LKAB-modellen. Idag är det endast tre pro-cent av eleverna i Kiruna och åtta procent i Gällivare som har möjligheten att se en skol-teaterföreställning. – Det har ingenting att göra med att skolorna inte vill ge barnen detta, tvärtom. Det finns ett stort intresse från skolornas sida, men det har saknats medel, säger Karin Enberg. Satsningen är ett treårigt projekt, och skolbarnen i Ki-runa, Svappavaara och Gälli-vare/Malmberget ska i princip få se en föreställning varje år från Norrbottensteaterns barn- och ungdomsproduktioner.

MALMFÄLTEN FåR MESTLKAB stödjer sedan lång tid tillbaka ett rikt fritidsutbud i Malmfälten genom fören-ingsbidrag till barn- och ung-domsverksamhet.

– Faktum är att vi satsar betydligt mer varje år på fri-tidsaktiviteter i Malmfälten än vi gör på Norrbottens just nu synligaste varumärke Lu-leå hockey, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör på LKAB. LKAB vill bidra till ett rikare fritidsutbud på verksamhets-orterna än vad folk förväntar sig i små samhällen. Det är viktigt för attraktiva kommu-ner och därmed för LKAB som arbetsgivare. – Idrottsföreningarna domi-nerar bland klubbarna som söker stöd från LKAB. Nu breddar vi vårt engagemang genom att ta ett rejält kliv in i kultursektorn, samtidigt som vi stärker banden med skolan, säger Lotta Fogde. TEATERTRÄNING På FRITIDENFörst ut är musikalen Snö-vit, en produktion av Thomas ”Orup” Eriksson och Håkan Bjerking. Musikalen, som består av både musik, dans, teater och film, har premiär i januari och kommer att spelas under våren 2011. Norrbot-tensteatern står för produktio-nen och LKAB för turnékost-nader, lokaler och transporter för eleverna till och från före-ställningarna. Samarbetet innehåller även teaterträning och dramalek för barn och ungdomar på fritiden. Norrbottensteatern åtar sig att starta verksamhet i Kiruna och Gällivare efter skoltid.

– Det är första gången nå-gonsin man gör ett sådant här samarbete i Sverige. Det bidrar till hela regionens ut-veckling, säger Karin Enberg. KULTUR I LÄROPLANENAndra viktiga partners är kommunernas skolkontor och de lokala teaterföreningarna i Kiruna och Gällivare. Mar-gareth Lidström arbetar som förskolekonsulent och kultur-arrangör, för för- och grund-skola i Kiruna kommun. Hon gläds över den nya satsningen och berättar att skolans läro-plan har som värdegrund att alla barn och elever har rätt till och ska ta del av kultur.

TEATER OCh hOCKEy– Vi är jätteglada över det här beslutet. Det är en fantastisk satsning för skolbarnen och kul att de får ta del av kultu-ren. Transporter och gratis fö-reställningskostnader är dess-utom en riktig höjdare, säger Margareth Lidström. Även LKAB-anställda kom-mer att få ta del av teaterut-budet. Extraföreställningar i Malmfälten kommer att an-ordnas för anställda och deras barn. Under LKAB-dagen den 4 december blir det tjuvstart då delar av personalen med barn från fyra år kommer att erbjudas att se Pettson och Findus i Luleå, lika självklart som att gå på hockey.

JOHANNA FOGMANSpegel, spegel på väggen där… Karin Paulin Ek som den elaka styvmodern i musikalen Snövit. En av de första föreställningarna som skolbarnen i Malmfälten kommer att få se.

Under pressträffen fanns representanter från kommunens skolkontor och de lokala teaterföreningarna i Kiruna och Gällivare på plats. Överst i bild från vänster; Jerker Johansson, verksamhetsledare Gällivare, Karin Paulin Ek, Kjell Henriksson, Gällivare teaterförening. Nedre raden från vänster; Lasse Andersson, Kiruna teaterfören-ing, Margareth Lidström, förskolekonsulent Kiruna, Karin Enberg och Lotta Fogde. Foto: Fredric Alm

Text och bild: Johanna Fogman

Dramatisk satsning påbarnkultur


GÄSTKRÖNIKAN

Jag sitter i Härnösand i ett hotellrum. Det är kväll och snö-ande snorkallt ute. Mina skor ligger på det glödvarma ele-mentet och torkar. Bredvid mig på skrivbordet ligger det fär-diga manuset till tredje delen av Mannen från Malmberget. En helaftonsföreställning för fyra skådespelare. Jag har haft den i tankarna i fyra år. Vad är den manusbunten värd egentligen? En del kosing kan det bli om någon teater tycker att den pas-sar i deras kulturpolitiska uppdrag, eller om jag orkar sätta upp den själv och det kommer folk. Men om det inte blir så? Var det bortkastad tid i så fall? Orsaken till att jag är i Härnösand är att vi i JP Nyströms snart ska spela med i dansföreställningen ”På Norrbotten” Det är tjugofem år se-dan vi hade premiär i Malmbergets sporthall med Cullbergbaletten. Cullberg hade den på repertoaren i tio år och nu är det kompaniet Norrdans som gör den. När vi spelade i Malmberget var det många positiva krafter som hjälpte till. Ulf Sundberg, Karl-Erik Häll och Lars Israels-son var några av dem som gjorde att det blev möjligt att ta upp världens bästa balettkompani till Malmberget för att dansa till JP Nyströms Norrbottenslåtar. Men det fanns också en del gnäll. Dåvarande handbollslaget knorrade över att deras träningstider försköts. Och jag minns en arbetslös kille som fick jobb med att lägga dansgolv som var sur på att han var tvungen att jobba för några som skulle spela ”Kalle Anka-musik” För att nu inte tala om alla de som knöstade över de kommunala kostnaderna. Så här i efterhand kan man väl säga att satsningen var rätt ok. I föreställningen spelas flera låtar av gruvarbetarna Carl Lagerqvist och Albert Israelsson och tack vare ”På Norrbot-ten” så har deras musik klingat över hela världen från Grön-land till Australien, och tjugofem år senare tycker man att fö-reställningen har sån kvalité att den är värd att återupprepa. Det är helt enkelt aldrig fel att våga, att säga: varför inte? Istället för: varför? Satsar man på kultur så blir långt ifrån allt sådana lyckokast som ”På Norrbotten”. Men man måste ”hålla på” och vi måste våga satsa på det som inte direkt är uppenbart säljbart. I det långa loppet kan det vara Calles polska som är tecknet som Malmberget läm-nade efter sig när allt annat är över. I logen på teatern där vi spelar har massor av artister skri-vit sina namn på väggarna, de flesta är totalt okända, men de har alla ”hållit på”. Om inte Mannen från Malmberget III blir uppsatt så får jag väl låta min dotter rita på de blanka sidorna, på så sätt blir den ett värdefullt konstverk, åtminstone för mig. Den är i alla fall skriven och jag har ”hållit på” precis som Calle och Albert och alla de som har klottrat på väggarna i Härnösands Teater.

Man måste hålla på och vi måste våga satsa

Svante LindqvistFörfattare, artist, uppvuxen på Tingvallsgatan i Malmberget.

Spegel, spegel på väggen där… Karin Paulin Ek som den elaka styvmodern i musikalen Snövit. En av de första föreställningarna som skolbarnen i Malmfälten kommer att få se.


KIRUNADaniel Marjavaara och Ola Eriksson vid LKABs forsk-nings- och utvecklingsavdel-ning tog hjälp av den senaste tekniken inom ubåtsdesign för att lösa ett problem i LKABs pelletsproduktion. Problemet gäller omrörning-en i LKABs slurrytankar, en begränsande faktor. Slurryn av järnmalmskoncentrat och vatten är råvara i pelletspro-duktionen.

Slurrytankarna är stora lager-cisterner som rymmer 2 000–4 000 kubikmeter slurry. Ef-tersom malmpartiklarna är tunga vill de falla till botten. Det kräver ständig omrörning i tankarna för att undvika se-dimentering.

VILLE UNDVIKA FLASKhALS– Jämn och hög kvalitet är LKABs adelsmärke. Våra kun-der är beroende av det. Därför måste omrörningen vara ef-fektiv, säger Daniel. Nuvarande omrörningsteknik har begränsad kapacitet. Där-för kan inte hela lagervolymen i tankarna utnyttjas, vilket be-gränsar produktionsvolymen. – Slurrytankarna kan trots sin storlek bli en flaskhals i den framtida pelletsproduk-tionen, säger de. De började undersöka olika teknikområden och branscher för att inventera vilka möjlig-heter som finns till moderna och effektiva lösningar.

AVANCERAD TEKNIK– Det var så vi fann teknikom-rådet med avancerad ubåtsde-sign. Tekniken med tyst fram-drivning av ubåtar och vårt behov av effektivare teknik för omrörning visade sig ha gemensamma nämnare, säger Ola Eriksson som utformade en egen tillämpning av ubåts-tekniken till slurrytankarna. Tekniken ökar verkningsgra-den på omrörningen. Därmed kan slurrytankarna utnyttjas effektivare. I arbetet har även kunskap och erfarenhet utnyttjats från process- och underhållsin-

Ubåtsteknik i slurrytankarna

genjörer samt sektioner inom forskning och utveckling för processutveckling av föräd-ling, energi och emissioner (TFK och TFE). Daniel Marjavaara kon-staterar att deras förslag till lösning av omrörningspro-blemet har stor potential. De har bland annat använt av-

ancerade datorsimuleringar ett så kallat CFD-program (Computational Fluid Dyna-mics), ett område där Daniel för övrigt är teknologie doktor. – Vårt nästa steg blir att säkerställa resultaten från försöken med bland annat pi-lotförsök. Om resultaten från simuleringarna kan bekräftas

borde LKAB skydda tillämp-ningen av tekniken med ett patent, något vi nu planerar för, säger de. – Med högre effektivitet kan LKAB ta bort en flaskhals och öka produktionen med bibe-hållen eller till och med mins-kad energiförbrukning, säger de.

MAURITz MAGNUSSON

Ola Eriksson och Daniel Marja-vaara tar avancerad ubåtsteknik till hjälp för att ta få bättre omrör-ning i slurrytankarna och ge möj-lighet till ökad pelletsproduktion utan att öka energiförbrukningen. Foto: Mauritz Magnusson

I slurrytankarna blandas finmald malmslig och vatten. En effekti-vare omrörning krävs för att öka produktionen. Illustration: Daniel Marjavaara

Propellrar till slurrytankarna utsätts för stora påfrestningar. ”Med ubåtsteknik kan omrörningen göras effekti-vare”, säger Daniel Marjavaara. Foto: Fredric Alm

Tystgående ubåtar är ett resultat av avancerad svensk designteknik.

KOMMER DEN GODA EFTER-FRåGAN ATT håLLA I SIG På DIN MARKNAD?

Göran Ottosson, tyskland– Ja, det tror jag. Maskin-, anläggnings- och bilindu-strin, som är de drivande industrierna för ståltillverk-ning, går på högvarv. Det är den starka expor-ten som driver efterfrågan och en del stålverk har till och med fulla orderböcker framåt sommaren 2011.

Stig NordlundSingapore/Asien– Stålproduktionen i Asien är fortfarande mycket hög liksom behovet av importerad järnmalm. Därför tror jag att efterfrågan på våra produkter den närmaste tiden kom-mer att hålla i sig.

FRÅGA LKAB:

LOTTA FOGDEKommunikations-

direktör, LKAB

Varför köper eller sam-arbetar inte LKAB med Northland resources? – LKABs planer på tre nya gruvor kring Svappa-vaara innan år 2015 (var-av den första redan är i drift) är Europas största planerade tillskott av järn-malmsproduktion idag. Det handlar om ca 300 miljo-ner ton malm. Dessutom är järnhalterna höga och det geografiska läget idealiskt, nära både landsväg, järnväg och inte minst LKABs pel-letsverk i Svappavaara. – Det här betyder att LKAB redan har fullt upp de närmaste åren att för-verkliga sina egna expan-sionsplaner. Malmen från de nya gruvorna kommer att mer än väl räcka för att försörja pelletsverken. Därefter har flaskhalsen i produktionen förflyttats till verken istället för att som idag ligga i gruvornas leve-ranskapacitet. – Så innan man funderar på att förvärva malm från ytterligare norrbottniska gruvor, behöver en mängd strategiska beslut om t ex ökad pelletskapacitet fattas. Dessutom bedriver LKAB ett eget prospekteringsar-bete kring ett flertal fyn-digheter i Kirunas omgiv-ningar, och om det faller väl ut ligger även de malmerna bra till logistiskt i förhål-lande till LKABs nuvarande anläggningar.

Säger LKAB nej till North-land på malmbanan? – Nej, LKAB säger inte nej. Vi varken äger eller kontrollerar Malmbanan, utan det är Trafikverket som ansvarar för att pla-nera kapaciteten på banan och fördela den. Däremot anser LKAB att Malmbanan är fullbelagd redan idag. Att öka trafiken utan att först investera i ökad kapacitet skulle medföra ökad risk för störningar i malmtra-fiken – något som skulle kunna drabba LKAB hårt ekonomiskt. – LKAB och Northland Resources har träffats och informerat varandra om respektive företags fram-tidsplaner. Båda företagen anser att Malmbanan lång-siktigt är i behov av en hö-gre kapacitet och respektive företag kommer att driva den frågan gentemot Tra-fikverket.

Skicka in din fråga:

[email protected]


GÄLLIVARENu har visionsarbetet för Gällivare tagit ytterligare ett steg. Kommuninvånarna vill se en kanalstad vid Vassara-älven. En linbana till Dundret. Centrum bör byggas tätare med handel och aktiviteter. – Ska vi få hit folk måste vi bygga något helt galet, utbris-ter Lars Albinsson, processle-dare för visionsarbetet.

I januari och februari hölls workshops med cirka 250 per-soner som ville vara med och skapa en vision för Gällivare i framtiden. Resultatet blev bland annat en sex minuter lång film, ”Ps. Solen skiner”. Filmen bygger på 133 olika berättelser från deltagarna om ”En dag i framtiden”. Gällivare föreslås bli en levande arktisk kanalstad. Med ett centrum som blandar butiker, sportan-läggningar, skolor och aktivi-teter och bebyggelsen ska ha en variation. Boende- och be-söksmiljöer bör blandas för att

få en öppen och levande stad. Kulturmiljöer från Malmber-get kan finna en plats här. Gällivare ska sträckas ut mot Repisvaara och Dundret så att centrumkärnan placeras mer i mitten av staden. Så kan det bli om medborgarna bestäm-mer. – Det här är svenskt rekord i samhällsplanering. Aldrig har väl så många människor fått föra fram sina åsikter, säger Lars Albinsson.

CENTRUM MOT DUNDRETHelgen 13–14 november hölls en ny workshop där deltagar-na fick ta ställning till sam-manfattningen från i vintras. – Markfrågan mot Dundret måste lösas. Centrum ska vri-das mot Dundret, säger Mar-tin Sandin. – Bygg en hög restaurang på Dundrets topp, säger Agneta Björk. – Flytta Kåkstan från Malm-berget till hembygdsområdet, tycker Gerd Karlsson.

– En kanalstad vore fint, sä-ger John Hedman och Mattias Karlsson.

ALLA MöjLIGhETERTill december kommer projek-tet Nya Gällivare att ta fram en sammanställning. Ett poli-tiskt beslut i kommunstyrel-sen väntas i januari. – Allt hänger ihop med för-handlingen mellan LKAB och kommunen, säger Ulf Hans-

En skiss över hur ett framtida centrum kan se ut i Gällivare. Skisser: Projekt Nya Gälllivare

son, utvecklingschef på Gäl-livare kommun. Anledningen till att samhäl-let förändras är LKABs fram-tida malmbrytning. I juni i år underrättades invånarna om att malmkroppen Printzsköld sträcker sig under delar av centrala Malmberget. – Nu har vi alla möjligheter, konstaterar Ulf Hansson.

MARITHA MOSSBERG

Målet är en öppen och levande stad

Gunilla Lassinantti.

Nina Eriksson och Marlene Rönnquist.

Mats Hillblom filmar Mia Edin.

– Här är allt i världsklass, säger Lars Albinsson, pro-cessledare för projekt Nya Gällivare.

Kurt Kalla och Georg Fabricius.

Josefin Ärlebrand.

John Hedman och Mattias Karlsson.

Harry Brännström.

FEM wORKShOPSPå TEMAT GÄLLIVARESFRAMTID hölls under andra veckan i november. LKABs gruva i Malmber-get behöver plats för att bryta malmen under de-lar av samhället. Här fick medborgarna själva vara med och forma framtiden i sin kommun.

Text och foto: Maritha Mossberg

Även vintertid skulle en kanalstad kunna ha vackra vyer.

Vision Gällivare:

LULEÅ LKABs utställning på Teknikens hus fick kungligt besök fredagen den 5 no-vember. Kronprinsessan och hennes Daniel lyssnade in-tresserat och fick dessutom inbjudan att besöka Kiruna-gruvan av LKABs vd Lars-Eric Aaro.

Kungligt besök

Foto: Tomas Bergman

FRåGA 1. VILKA åR VISAR DEN SENASTE PROGNOSEN FöR MALMBRyTNINGENS PåVERKAN I KIRUNA ?1: 2013, 2018 och 2023 X: 2011, 2018 och 2023 2: 2011, 2014 och 2018

FRåGA 2. VINDKRAFTPARKEN I SKUTSKÄR TOGS I BRUK FöR ETT åR SEDAN, hUR MåNGA GIGAwATTIMMAR hAR VINDSNURRORNA PRODUCERAT SEDAN DESS?1: 28 X: 23 2: 18

FRåGA 3. hUR MåNGA VILLOR SKULLE MAN KUNNA VÄRMA MED EL FRåN LKABS VINDSNURROR?1: Cirka 110 X: Cirka 1 100 2: Cirka 1 200

FRåGA 4. hUR MåNGA PROCENT AV SVERIGES SAMLADE ELPRODUKTION ANVÄNDS AV LKAB? 1: 29% X: 23% 2: 2%

FRåGA 5. hUR MåNGA INTRESSANTA MALMFyNDIGhETER KARTLÄGGER LKAB FöR NÄRVARANDE? 1: Cirka 30 2: Cirka 60 2: Cirka 50


I detta nummer av LKAB Framtid frågar vi bland annat om prognoserna för deformationer i Kiruna, om LKABs första satsning på vindkraft som blivit en succé och om den gruvboom som just nu råder i Sverige.

VINN

EN TUFF

RYGGSÄCK!

Gå in på www. lkabframtid.com

och tävla

Eller posta dina svar senast 10/12 till:LKAB Framtid LKAB 981 86 Kiruna.

Rätt svar i tävlingen förra numret var: x, 1, 1, x, 1.

Vinnare i förra numrets tävling blev Gustav Karlsson, han vin-ner en snygg ryggsäck.

Titta in i Hermelin-historien

Tittskåp från Hermelin – visas just nu på LKABs infokontor.

MALMBERGETBarnen lekte med utspilld slig. Skidbacken gick nedanför malmkropparna. Kyldammen var den tidens utebad. Så var livet på hermelin under 50- och 60-talen. Just nu visas ”tittskåpsutställ-ningen” om Hermelinområdet på LKABs infokontor i Gunil-laskolan. Besökarna kan bok-stavligen titta in i en levande historia. Utställningen har skapats av konstnären Tord Petters-son och Hermelingruppen, där åtta malmbergare ingår. Arbetet har tagit närmare ett år. Gruppen skapades som en studiecirkel och visade sitt ar-bete första gången i Kåkstan. Den kompletta utställningen omfattar 12 tittskåp och kan ses på LKABs infokontor mel-lan klockan 12.00 och 14.00 på vardagar. – Vi fortsätter träffas och arbetet växer hela tiden. Det är näraliggande historia och levande minnen av folk som var med, säger Tord Petters-son.

MAURITz MAGNUSSON

MiljötryckLKAB Framtid är tryckt på miljögod-känt papper och med

miljögodkända tryckfärger, certiferade av Svanen. Tryckfärgerna är allergi-testade och godkända. Pröv-ningen för miljögodkännande enligt Svanen sker årligen.

Kung på sin egen stadion!GÄLLIVAREDet var ingen tvekan om att hellnerstadions skidkung är just - Marcus hellner. En imponerande dubbel-knock av LKAB-åkaren gav en flygande start på skidsä-songen: – Det är verkligen ett kvitto jag fått och det känns positivt inför vintern, konstaterade en glad hellner.

World Cup i Gällivare gav pallplatser för både Charlotte Kalla och Marcus Hellner, men showen stal den senare med två övertygande segrar på sta-dion som bär hans eget namn. Och det var en mycket nöjd Marcus Hellner som mötte me-dia efter söndagens spurtseger: – Det känns jättekul! Man hör fansen längs spåren, även om jag var väldigt koncen-trerad under loppet då det blir mycket taktik så här man mot man. Men det är verkli-gen inspirerande att köra här hemma.

KRAFTER KVAR– Jag fick vara hård och ligga bakom och just köra taktiskt. Jag tyckte jag kunde köra av-slappnat. Jag kände att jag hade mer krafter kvar, konsta-terade Hellner som såg fram mot helgens tävling i Kuusa-mo i Finland. – Nu är det bara att försöka hålla i det här.Hellners bröst pryddes av en tydlig LKAB-logo och det är också samarbetet med LKAB som Hellner vill lyfta när han berättar om vägen fram till världstoppen. – LKAB har stöttat mig ända sedan skidgymnasiet och har gjort att jag klarat vardagen och kunnat bygga på min skidåkning. Och så är det kul att representera LKAB, komma in i företaget och lära känna folk där. Det är ett spännande företag, tycker Marcus Hellner som under en sommar jobbat som gruvmätare i LKAB.

VM ÄR MåLETVilket är ditt största mål under säsongen? – Det är VM i Oslo i febru-ari. Där hoppas jag på samma

form som jag hade i OS, svarar han snabbt. – Det viktigaste för mig är att vara mentalt beredd på att kämpa så att ögonen blöder. Att tänka på målet, känna täv-lingssuget, fokusera på uppgif-ten och inte på resultatet och hitta glädjen i skidåkningen.Varför valde ni att träna i Kiruna istället för i Bruks-vallarna?Det var så mycket bättre för-hållanden i Kiruna. Bra spår, bra mat och bra boende.

MARITHA MOSSBERGRONNy OLOVSSON

Marcus Hellner tackar LKAB för stödet på vägen till världstoppen. Foto Fredric Alm

Hellner och Björgen mottog LKABs hederspris av vd:n Lars-Eric Aaro.


1958: Gruvarbetarskulptur”När konstnären Willy Gordon sökte efter modell till en skulp-tur, som för eftervärlden skall ge en karakteristisk föreställning om 1950-talets gruvarbetare, stannade han för övergruvfogde Gustav Löfs kraftfulla gestalt. Två skulpturer blev resulta-tet: gruvarbetare i helfigur och huvud av gruvarbetare, som nu inspirerar envoyé Arne S. Lund-berg på hans arbetsrum.”

Ur LKAB-tidningen nr 3 1958

P E R F O R M A N C E I N I R O N M A K I N G

Mer inforMat ion oM tjänsterna, placer ingsort, s ista ansökningsdatuM och ansökningsforMulär

h ittar du på www.lkab.coM

LKABs verksamhet spänner från vår unika järnråvara

ovan och under jord till de stora samhällsförändring-

arna i Malmfälten och vidare till kunderna runt om i

världen. Från världsledande metallurgisk forskning

till världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukter.

LKAB har de senaste fem åren investerat 22 miljar-

der kronor och de omfattande framtidssatsningarna

fortsätter i en takt på 5-6 miljarder kronor per år.

LKAB är Sveriges största industriinvesterare 2010.

Nu söker vi fler medarbetare på vår väg framåt:

> Miljösamordnare

> kvalitetsingenjörer

> projektledare – projekt inom infrastruktur

> projektledare – projekt inom förädlingsverksamhet

> byggledare – projekt inom gruva och förädling

> byggledare infrastruktur

> forskningsingenjör – energiteknik och emissioner

> projektkoordinator

– Vi har hela världen med oss under de fantastiska världscuptävlingarna. Och så dessa fantastiska prestationer. jag kunde aldrig drömma om detta, utbrister Lars-Erik Aaro vd vid LKAB. På tävlingsområdet bjöd LKAB alla sina anställda på dryck och mat. Kö-erna var långa till tältet där över 600 portioner renskav med mos servera-des under lördagen. helgen bjöd på klar himmel och behagliga minusgrader.

Text: Maritha Mossberg. Foto: Fredric Alm

Kristina Klein, Kiruna.

Per-Erik Kalla höll koll

på dottern.

Charlotte Kalla var nöjd med insatsen.

Det här är ett jättebra arrangemang, tycker Elisabeth Johansson, Malmberget.

Från vänsterFolk, Henrik,

Linnea, Bengt, Emilia och

Ola. Alla med efternamnet Martinsson.

– Jag skulle vilja ha en LKAB-hund, säger Alex-ander Johansson och hälsar på Pelle Pellets.

Birgitta och Ove Köhler hejade mest.

Gällivare gick man ur huse

för att heja fram de svens-

ka åkarna. Och lands-

hövdingen var på plats.

Martti Liikamaa och Bengt Kalla.

5SNABBA

FAKTA:

1. FöRST OCh FRÄMST GRATTIS TILL NyA jOBBET, MARKUS! DU GåR FRåN VD I MINELCO TILL MARKNADSDIREK-TöR I LKABKONCERNEN. VAD BLIR DEN STöRSTA SKILLNADEN OCh VAD BLIR DET FöRSTA DU TÄNKER GöRA?– Tack, det känns otroligt inspire-rande och hedrande. Jag skall förstås lära mig allt nytt först. Sedan ska vi i säljteamet jobba med en strategi för långsiktig tillväxt utifrån markna-dens och kundernas långsiktiga ut-veckling. Minelco har 1 000 kunder och LKAB ett 30-tal kunder. Det speciella är att LKABs affärer är så gigantiska och så långsiktiga. Många av våra kunder är beroende av leveranserna. För LKAB är det viktigt att kunderna kan lita på oss.

2. REDAN NÄR DU VAR VD FöR SEMA GROUP hADE DU EN MyCKET AFFÄRSMÄSSIG INSTÄLLNING TILL DINA VERKSAMhETER. – Det stämmer. Affärsutveckling och affärsförhandlingar har alltid intres-serat mig. Vad är det bästa vi kan göra av våra förutsättningar? Den frågan har jag tagit med mig i alla jobb och uppdrag jag haft. Affärsmäs-sigheten är grundläggande för allt vi sysslar med.

Markus Petäjäniemi, ny marknadsdirektör på LKAB

3. hUR hAMNADE DU I LKAB?– Jag har känt LKAB och människor i företaget i många år, både som Ki-runabo och som leverantör. Jag sökte mig till LKAB för fem år sedan, efter flera års arbetspendling till Stock-holm. Det är häftigt att jobba med LKAB. Det kommer till en eller ett par nollor på alla investeringssummor, till exempel. Storleken är en helt an-nan än i de flesta andra verksamheter i Sverige.

4. hUR SER DU På NyA jOBBET? VAD ÄR DIN EGEN STyRKA?– Först och främst har vi en mycket bra försäljning just nu och det finns ett mycket kompetent säljteam inom LKAB. Jag har jobbat med många oli-ka företag och verksamheter i olika länder och är van med flera olika af-färskulturer. Jag tror att ledarskap, affärssinne och analytisk förmåga tillhör mina styrkor.

5. VEM ÄR DU EGENTLIGEN?– Jag är född i finska Pello och flyttade till Kiruna söderifrån när jag var sju år. På fritiden är familjelivet viktigast. Våra fyra barn är stora nu, alla är utflugna. En favoritsyssla är pimpel-fiske. Vi har kvar både ark och båthus vid Torneträsk. Jag är ofta på pimpel-premiären på Rautas. Då trivs jag!


www.lkabframtid.com

REDAKTION Anders [email protected]

Mauritz Magnusson [email protected]

Maritha Mossberg [email protected]

Johanna Fogman [email protected]

PRODUKTION [email protected] TRyCKERI Tryck i Norrbotten ABUpplaga 20 000 exemplarTELEFON Växel0980-710 00POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid981 86 KirunaKONCERNEN LKABwww.lkab.com

Nästa nummerav LKAB Framtid

kommer 29 december!ANSVARIG UTGIVARE Lotta [email protected]

HUR GÅR DET FÖR LKAB?

ARBETSMILjöAntal olycksfall med frånvaro

LEVERANSERI miljoner ton

KVALITETK-värde för 2010 ack okt: 94,8% och 2009 ack okt: 93,6%

www.lkab.com

94,8%

Jan

Antal

1211109876543210

2009 2010

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

LEVERANSER Miljoner ton

30

25

20

15

10

5

02009 2010

22,4

18,7

Totalt 2009 Ackumulerat 2009 Ackumulerat 2010

15,6

LKAB önskar er alla en solig och fin sommar.

120år fyller LKAB den

18 december

Namn: Markus Petäjäni-emi, 51 år

Familj: Sambon Lena samt Jeanette, 34, Linda, 29, Mattias, 28 och Peter, 19.

Bor: Hus i Bodviken, söder om Bensbyn, Luleå

Aktuell: Ny marknadsdi-rektör på LKAB

utbildning: Maskiningen-jör och civilingengör inom samhällsbyggnadsteknik och teknisk miljövård

Gör helst: Pimpelfiskar på Torneträsk och motionerar i naturen.

Senast lästa bok: San-taram, om en australisk fånge som började ett nytt liv i Indien.

”Vi ska jobba med en strategi för långsiktig tillväxt”

Foto: Tomas Bergman

LKAB Framtid 2010 Nr10

Documents

Transcript of LKAB Framtid 2010 Nr10