1

LIETUVIØ BENDRUOMENËS ÐVEDIJOJE

INFORMACINIS LEIDINYS

Nr. 2 (12) 2008 m. geguþis

Nyhetsblad för Litauiska Föreningen i Sverige

Ðio numerio rëmëjas:Sponsor för detta nummer:

Pristatome:Sedan 1:a januari verkar Indre Daunyte som

Litauens kulturattaché för Sverige och Finland.Innan placeringen i Stockholm innehade Indresamma tjänst i Storbritannien.

Och dessförinnan har Indre arbetat sompresstalesman för kulturministern, på nyhetsbyrånBNS, på Open Lithuania Fund, internationellateaterfestivalen “Naujosios dramos akcija“, samtskrivit för kultur- och konstpublikationerna:“Kulturos barai”; “7 meno dienos”; “Literatura irmenas”; “Teatras” och “Muzu malunas”.

Intressen: skidåkning, resor, teater och film.

Indrë DaunytëNuo ðiø metø sausio 1 d. pradëjo dirbti LR kultûros

ataðë Ðvedijai ir Suomijai. Prieð atvaþiuodama Á Stokhol-mà, 3 metus dirbo kultûros ataðë JungtinëjeKaralystëje.

Prieð tai dirbo Kultûros ministro atstove spaudai,nau-jienø agentûroje BNS, Atviros Lietuvos fonde,tarptau-tiniame teatro festivalyje „Naujosios dramosakcija“, raðë kultûros ir meno leidiniams („Kultûrosbarai“, „7 meno dienos”, „Literatûra ir menas“,„Teatras“, „Lietuvos ryto“ priedui – „Mûzø malûnas”).

Pomëgiai – kalnø slidinëjimas, kelionës, teatras, kinas.

Vi presenterar:

LBÐ laikraðèiui 5-eri!Audronë Vodzinskaitë-Städje

LBÐ laikraðèio ats. redaktorë

Tæsinys 7-e psl.

Diskutuojant sausio mënesio numerio medþiagas,Vasario 16-osios, Baltijos 5-meèio jubiliejø pami-nëjimà, Virginija Langbakk prisiminë, jog ir laikraðtispradëtas leisti 2003-aisiais, Lietuviø bendruomeneiÐvedijoje derlingais metais: vasario mënesá iðëjo pirmasLBÐ Informacinio leidinio numeris, o pavasará susikûrëðokiø kolektyvas „Baltija“. Penkeri metai prabëgo taipgreit, besisukant su straipsniø surinkimu, jø redaga-vimu, vertimu, maketavimu, spausdinimu, kad nedaugbetrûko, jog maþasis jubiliejus bûtø praëjæs net nepa-stebëtas.

Jubiliejus – gera proga suvesti rezultatus, atsigræþuspasiþiûrëti, kiek ir ko padaryta. Kartu pamàstyti ir apieateitá, kà dar galima nuveikti.

Ðis laikraðtis – tai pats tikriausias Lietuviø bend-ruomenës Ðvedijoje metraðtis, atspindintis visà LBÐveiklà, ávykius. Vargu ar LBÐ turëjo kada taip gausiaiapraðytus bei iliustruotus renginius. LBÐ veiklaigarsinti bei iðsaugoti laikraðtis siunèiamas á LietuvosNacionalinæ bibliotekà.

Nuo 2005 metø spausdiname interviu su vyres-

niosios kartos atstovais, o nuo 2006 m. skyrelyje“Susipaþinkime” pristatome aktyvesnius bendruo-menës narius, kuriø darbai gal nëra itin matomi, betlabai reikalingi. Ádomûs Virginijos Langakk straipsniai,kuriuose analizuojami LBÐ valdybos rengtø apklausørezultatai. Dr. Sigutës Radzevièienës straipsnis”Lietuviai ir Ðvedijos vidaus politika XX a. 5-ajamedeðimtmetyje”, spausdintas 2 ir 3 numeriuose, daugkam padëjo suprasti dabartinæ ðvedø politikà beinuostatas. J. Baltruðaitytës-Axelson interviu su balerinaJurgita Dronina graþiai pradëjo serijà straipsniø apieÐvedijoje dirbanèius iðkilius lietuvius.

Per 5-kerius metus iðëjo 11 laikraðèio numeriø.Apimtis iðaugo nuo 4 iki 16 puslapiø. Pirmajamenumeryje buvo daug erdvës ir didelës raidës, vëliau sukiekvienu numeriu, dël informacijos gausos, raidës vismaþëjo (nuo 8-o numerio jos jau minimalios), ostraipsniai ”supresuoti” maksimaliai. Laikraðtis turëjonemaþà átakà pleèiant LBÐ veiklà. Bendruomenës nariaiskaitydami apie renginius pasiûlo naujø idëjø ar tiesiogásitraukia á jø organizavimà, tuo praturtindami mûsøvisø gyvenimà Ðvedijoje.

2

Vasario mënesá, minëdami Lietuvos valstybës atkûrimo 90-metá, pietø Ðvedijoje gyvenantys lietuviai ákûrë pirmà ,,naujø“laikø regioniná padaliná - LBÐ filialà Skånëje.

Á netoli Helsingborgo esantá Viklingëskaimelá vasario 17 dienà suguþëjo virððimto suaugusiø ir vaikø, kurie ne tik lie-tuviø kalba uþtvindë kultûros namø salæ,bet ir ,,okupavo“ visà apylinkæ, aukðtai ið-keldami Lietuvos vëliavà ir iðdidþiai gie-dodami himnà - Lietuvos tautinæ giesmæ.

Susirinkusius ambasados ir amba-sadoriaus Remigijaus Motuzo vardu pa-sveikino Lietuvos ambasados Ðvedijojekonsulas Antanas Muralis, kuris infor-mavo apie ambasados konsulines pa-slaugas, kurios vienà kartà per mënesá busteikiamos pietuose gyvenantiems lie-tuviams. Lietuvos Respublikos Gene-

ralinis garbës konsulas Ingmar Ingstad maloniai pasiûlë naudotis jopatalpomis.

Steigiamasis susirinkimas buvo neeilinis daugeliu prasmiø tuo,kad dþiaugsmingas filialo organizavimas vyko keliais etapais.Pirmiausia reikëjo papasakoti apie lietuviø bendruomenæ bei josveiklà, padiskutuoti apie tai, kodël egzistuoja bendruomenë ir kàji duoda kiekvienam lietuviui ar jo ðeimai. Pasidomëjus, arskonieèiai nemano, kad galëtø steigti atskirà bendruomenæ, visivienbalsiai ir garsiai patvirtino, kad jie nori bûti ir dirbti kartu suvisais lietuviais Ðvedijoje.

Patvirtintus LBÐ ástatus bei metiná nario mokestá, buvo daromapertrauka tam, kad vaiðiø metu skonieèiai turëtø progà nuspræsti,ar jie nori bûti LBÐ nariais, uþpildyti praðymus ir sumokëti nariomokestá. Beveik visi dalyvavæ lietuviai nusprendë tapti LBÐ nariaisir Valdybos rinkimui buvo iðdalintos net 38 nario kortelës!

Gausios Skånës lietuviø gretos apsijungë áLietuviø bendruomenës Ðvedijoje filialà

Virginija LangbakkLBÐ pirmininkë / LFS ordförande

Dar linksmiau buvo stebëti, kiek daug kandidatø á pirmàjàvaldybà siûlë naujieji LBÐ filialo Skånëje nariai. Net vienuolikaþmoniø - penkios moterys ir ðeði vyrai buvo pasiûlyti á valdybà, iðkuriø buvo iðrinkti septyni nariai: trys moterys ir keturi vyrai.

Lietuviai Skånëje domisi viskuo ir noriai kvieèia pas save. Tenjau veikia stipri krepðinio komanda, yra kelios lietuviø kalbosmokytojos.

Lietuvos valstybës atkûrimo 90-meèio ðventë, o taip pat irbendradarbiavimas su LBÐ prasidëjo Klaipëdos dþiazo koncertu.Skonieèiai labai laukia ,,Baltijos“ koncerto, spektakliø vaikams ir

suaugusiems, norëtø kartu rengti Joniniø ar Velykø ðventes.Daugelis lietuviø jau lankosi LBÐ svetainëje ir þavisi mûsølaikraðèiu.

Ásikûrus Skånës filialui, stiprëja ir mûsø jëga bei galimybësparodyti Lietuvà bei jos kultûrà Ðvedijoje.

Vakarui baigiantis, taip pat dalyvavæs aðtuonmetis mûsøkonsulo sûnus Augustinas pareiðkë, kad jis irgi nori bûti lietuviøbendruomenës Ðvedijoje nariu.

LBÐ Skånës filialo valdyba / LFS Skåne styrelse

LBÐ Skånës filialo nariai / LFS Skåne medlemmar

I februari etablerade de litauer som bor i södra Sverige enskånsk avdelning av Litauiska föreningen i Sverige.

Den 17:e februari samlades över 100 vuxna och barn i Viklingenära Helsingborg. De närvarande välkomnades av litauiske kon-suln Antanas Muralis. Litauiska Republikens honorärkonsulIngmar Ingstad erbjöd sina lokaler till användning.

Etableringen ägde rum i flera steg. Först berättades det om Li-tauiska föreningen i Sverige - varför den finns och vad den er-bjuder varje litauer och hans eller hennes familj. Litauerna i Skånevalde att inte etablera en egen fristående förening, utan istället attsamarbeta med andra litauer i Sverige. Under pausen hämtades såmånga som 38 LFS-medlemskort ut!

Litauerna i Skåne är intresserade av många saker och väl-komnar hjärtligen andra att komma på besök. Det finns redan ettbasketlag samt ett antal lärarinnor i litauiska språket.

Etableringen av avdelningen i Skåne stärker våra möjligheteratt berätta om Litauen och förmedla litauisk kultur i Sverige.

Sammanfattning:

Litauer i Skåne etableradeLitauiska föreningen i Sveriges lokalavdelning

Susirinkimà atidaro/Mötet öppnas avA.Klimèiauskas

Balsavimas / Omröstning

3

LBÐ Skånës filialo valdybos pristatymasEgidijus Meðkënas – LBÐ Skåne val-

dybos pirmininkas. Á Ðvedijà atvyko 1999m.Vedæs. Su þmona Birute augina 10 me-tø dukrà Gabrielæ. 2001 m. ágijo Kaunokolegijos aukðtesniøjø studijø verslo ad-ministratoriaus kvalifikacijà. Nuo 2004m. dirba statybinës ámonës vadovu. Lais-valaikiu mëgsta krepðiná, keliones, kinà

bei bendrauti su draugais.

Virgilijus Ðauklys - LBÐ Skåne iþdi-ninkas. Kai 1994 m. iðëjo akademiniøatostogø ið LÞÛU mehanizacijos fakultetoketvirtojo kurso, iðvaþiavo dirbti á Ðveica-rijà, po to – á Anglijà, kol 1998 m. atvy-ko á Ðvedijà. Èia iki 2008 m. dirbo ûkve-dþiu ðiltnamiø ûkyje. Ðiuo metu pereina á nuosavà verslà.Su þmona Egle augina dukrà Ugnæ ir sûnø Jokûbà. Laisva-laikiu mëgsta bendrauti su draugais. Kitas pomëgis – auto-

mobiliai.

Jolanta Nilsson – LBÐ Skåne Val-dybos sekretorë. Ðvedijoje gyvena nuo1997 m. balandþio. Lietuvoje baigë Seno-jo Vilniaus universiteto informacijos irkomunikacijos fakultetà. Jau septinti me-tai dirba Landskronoje bibliotekininke iruþklasiniø renginiø organizatore. Augina

aðtuoneriø metø sûnø Dovydà. Pomëgiai: gëlininkystë,sodininkystë, kelionës.

Almantas Klimèiauskas – LBÐ Skåneatsakingas uþ renginiø organizavimà.1992 metais baigë Buivydiskiø aukðtes-niosios þemës ûkio mokyklos zootech-nikos specialybæ. 1997 m. vedë BrigitàVaitkevièiûtæ. Kartu augina dvi atþalas:Lukrecijà (10 m.) ir Vytautà (7 m.). 1998 m. atvyko á Ðve-dijà, 8 metus dirbo aviø fermoje Ljungbyhed. Dabar dirbaÖMT ÅKERI AB. Laisvalaikiu domisi ir vaþinëja spor-tiniais motociklais, mëgsta iðkylauti su ðeima ir draugais.

Raimonda Bartkutë – LBÐ Skåneatsakinga uþ reklamà ir informacijosplatinimà. Á Ðvedijà atvyko prieð devy-nerius metus. Èia susipaþino su savo vy-ru Edmundu. Augina du vaikuèius: pen-keriø Karolinà ir dvejø Lukà. Ðiuo metumokosi ðvedø kalbos, studijuoja socia-linæ slaugà ir dirba lietuviø kalbos mo-

kytoja. Laisvalaikio pomëgiai: iðvykos su ðeima, muzika,knygos, rankdarbiai, kulinarija.

Donaldas Bartkus – LBÐ Skåne at-sakingas uþ sportinæ veiklà. Á Ðvedijà at-vyko 1996 metais. Ðvedijos Höganäs Bas-ket krepðinio komandos narys (kol kassportuoja aktyviai). Vedæs, þmona Laima.Dirba UAB „Desaitas” komercijos direk-toriumi. Pomëgiai: sportas, þvejyba.

Evelina Dapkevièienë – LBÐ Skåne at-sakinga uþ jaunimo ir vaikø veiklà. Á Ðve-dijà atvyko prieð pusæ metø. 2004 m. bai-gë socialinio darbo bakalauro studijasÐiauliø universitete ir ágijo socialinio pe-dagogo profesinæ kvalifikacijà. Iðtekëjusi,vyras Vygantas dirba statybinëje ámo-nëje. Augina 10 metø dukrà Ugnæ. Lais-

valaikiu mëgsta skaityti knygas, keliauti, bendrauti sudraugais.

Sammanfattning: Skånelitauern

Skånës lietuvis

Ordförande – Egidijus Meskenas; sekreterare – JolantaNilsson; kassör – Virgilijus Sauklys; ansvarig för organisationoch planering av LFS Skånes olika evenemang – AlmantasKlimciauskas; LFS Skånes ansvariga för reklam och infor-mationsdistribution – Raimonda Bartkute; ansvarig försportaktiviteter i LFS Skåne – Donaldas Bartkus; ansvarig förLFS Skånes barn- och ungdoms-verksamhet – EvelinaDapkeviciene.

Det är mycket svårt att beskriva Skånelitauern, eftersom detfinns lika många åsikter som det finns människor. År 1996-2000arbetade de med jordbruk och där tillfälle i övrigt gavs. NärLitauen blev medlem i EU förändrades litauerns ställning i Skåne.De blev modigare, tog hit sina familjer, startade egna företag ochbörjade samverka.

Det är en arbetsam, utåtriktad och hjälpsam litauer. Medandra ord: en människa som skaffat sig kunskap genom praktiskerfarenhet.

Labai sunku apibudinti “skonietá”, nes turbût sutiksite, kadkiek þmoniø, tiek ir nuomoniø.

Þvelgiant atgal á 1996-2000 m., “skonietá” daugelis matë kaipþmogø dirbantá ávairius ûkio darbus. Lietuvai ástojus á EuroposSàjungà, lietuvio padëtis Skånëje pasikeitë. Þmonës tapo dràsesni:atsiveþë savo ðeimas, pradëjo steigti nuosavas ámones, daugiaubendrauti tarpusavyje.

Jeigu bandytume apibûdinti vienu sakiniu - tai yra darbðtus,komunikabilus ir padedantis kitiems lietuvis, arba - þmogus suiðmintimi, kuri atëjo per patirtá.

LBÐ Skånes valdyba/ LFS Skåne styrelse

Sammanfattning:Presentation av styrelsen i LFS Skåne

4

Ðiø metø Vasario 16-sios minëjimas buvo ypatingas mums visiems.Garbingas 90-ies metø jubiliejus susilaukë ypaè didelio dëmesio tarpÐvedijos lietuviø ir sveèiø. Pirmà kartà Lietuviø bendruomenës Ðvedi-joje istorijoje susirinko daugiau nei 160 þmoniø! Dideli ir maþi, jauniir seni – visi, pasipuoðæ ir linksmai nusiteikæ, susibûrë ne maþiau ðven-tiðkose Karaliðkojo Monetø Muziejaus (Kungliga Myntkabinettet) pa-talpose, esanèiose Stokholmo senamiesèio ðirdyje.

Ðventæ pradëjo Stokholmo liaudies ðokiø kolektyvas ”Baltija”. Po”Baltijos” pasirodymo kalbëjo Lietuvos ambdasadorius Ðvedijojep. Remigijus Motuzas. Jis pasveikino visus lietuvius ir sveèius su iðkil-mingu Lietuvos jubiliejumi ir apdovanojo Tautiniø Maþumø ir Iðeivi-jos Departamento prie Lietuvos Vyriausybës aukso ir sidabro garbësþenklais ”Uþ nuopelnus” mûsø garbiuosius senjorus. Teresei Bûgai átei-ktas aukso garbës þenklas uþ jos indëlá, siekiant iðsaugoti lietuviðkàsiastradicijas ir formuojant teigiamà Lietuvos ávaizdá Ðvedijoje bei Lietuviøkalbos sekmadieninio fondo ásteigimà kartu susavo vyru G.Bûga; bei uþ rûpinimasá jos jau mi-rusio vyro Gintauto Bûgos ásteigto KazimieroBûgos lietuviø kalbos ir kultûros paramos fon-du. Edvardui Varnauskui – aukso garbës þenk-las uþ aktyvià visuomeninæ ir politinæ veiklà nuopokario metø iki pat ðiø dienø, uþ jo indëlá puo-selëjant lietuvybæ ir lietuviðkàsias tradicijas, for-muojant teigiamà Lietuvos ávaizdá Ðvedijoje irypaè bendradarbiavimo tarp Lietuvos ir Ðvedi-jos skatinimà.

Povilui Èalnariui áteiktas sidabro garbësmedalis uþ aktyvø dalyvavimà Ðvedijos lietuviøbendruomenës veikloje, svarø indëlá prisidedant prie lietuvybës irlietuviðkø tradicijø iðsaugojimo, bendradarbiavimo tarp Ðvedijos irLietuvos skatinimo.

Apolonijui Batviniui áteiktas sidarbo garbës þenklas uþ aktyvø daly-vavimà Ðvedijos lietuviø bendruomenës veikloje ir uþ bendradarbia-vimo tarp Ðvedijos ir Lietuvos skatinimà.

Ðventëje buvo pristatyti nauji ambasados darbuotojai: Ministras

2008 m. Vasario 16-oji –Lietuvos nepriklausomybës atkûrimo 90-metis

Den 16 februari var särskilt minnesvärd för oss alla detta år. Detaktningsvärda 90-årsjubileet av Litauens självständighet fick särskiltstor uppmärksamhet bland Sveriges litauer och deras gäster. För förstagången i Litauiska Föreningen i Sveriges historia samlades mer än 160personer. Festligheterna ägde rum i Kungliga Myntkabinettets lo-kaleri hjärtat av Gamla Stan i Stockholm.

Festen öppnades av folkdansgruppen ”Baltija” från Stockholm.Därefter talade Litauens ambassadör i Sverige, Remigijus Motuzas.Han gratulerade alla litauer och gäster till det litauiska jubileet och de-lade ut hedersmedaljer från Minoritets- och exildepartementet i Li-tauen (TMID) till några av våra seniorer: Terese Buga belönades meden hedersmedalj i guld för sina och hennes framlidne mans mycketomfattande insatser för bevarandet av litauiska traditioner, språk ochkultur. Edvardas Varnauskas belönades med en hedersmedalj i guldför bevarande av den litauiska andan och uppmuntran till ett ökatsamarbete mellan Litauen och Sverige. Till Povilas Calnaris överläm-nades en hedersmedalj i silver för aktivt deltagande i Litauiska Före-ningen i Sveriges verksamhet och för bevarande av den litauiska andanoch litauiska traditioner, samt uppmuntran till samarbete mellan Sve-rige och Litauen. Apolonius Batvinis mottog en hedersmedalj i silver

patarëjas, atsakingas uþ konsulinius klausimus, Antanas Muralis, Mi-nistras patarëjas, atsakingas uþ politinius klausimus, Edvilas Raudo-nikis bei Kultûros etaðë Indrë Daunytë.

Lietuviø bendruomenë tradiciðkai kiekvie-nais metais renka Metø Þmogø. Ðiemet jais ta-po du aktyvûs bendruomenës nariai: JurgaLaurenèikienë ir Steinar Langbakk.

Oficialiàjà dalá uþbaigë “Baltija”, ir tadavisi ðventës dalyviai buvo pakviesti pasivaiðintirestorano ”Myntkrogen” paruoðtais patieka-lais. Ambasada vaiðino ðakoèiu ir lietuviðkuðampanu.

Vakaro muzikinæ dalá pradëjo Klaipëdosuniversiteto Menø fakulteto instrumentinisduetas - prof. Pranas Naruðis (saksofonas, klarnetas, birbynë) ir doc.Saulina Atkoèaitytë (fortepijonas). Salëje pasklidæ melodingi klarnetogarsai visus pakvietë á muzikos pasaulá. Koncerto, pavadinimu “Pro-perðos”, metu skambëjo E.Bozos, R.Kokai, M.Ravelio, I.Albenizo,S.Rachmaninovo ir G.Gerðvino kûriniai. “Su muzika per pasaulá” –taip savo programà, paruoðtà specialiai Ðvedijos lietuviams ir sveèiams,apibûdino artistai. Vienas ið muzikantø mums paruoðtø siurprizø buvoK.Vasiliausko ir S.Gedos daina ”Þemë Lietuvos”, kurià dainuoti galëjovisi susirinkusieji. Jau po pirmojo posmelio visi vieningai ir nuotaikin-gai kartu traukë dainà.

Ðventë, trukusi beveik penkias valandas, visai neprailgo. Maloniaipraleistas laikas praskriejo greitai, o paskutiniosios minutës tiesiog nepa-stebimai prabëgo linksmai besisukant tarp ðokanèio jaunimo ir sveèiø.

Kultûros renginiø organizavimo grupë bei rëmëjai nuoðirdþiai pa-dirbëjo, kad ði ypatinga Lietuvai ir visiems lietuviams diena ilgai iðliktøatmintyje. Jie pasirûpino netradiciðka aplinka, gardþiomis vaiðëmis,puikia muzika, taèiau visø svarbiausia buvo galimybë pabendrauti sunuostabiais þmonëmis.

Pagrindiniai renginio rëmëjai: Tautiniø Maþumø ir Iðeivijos De-partamentas prie Lietuvos Vyriausybës ir Lietuvos respublikos am-basada Ðvedijoje.

för aktiv medverkan i Litauiska Föreningen i Sveriges verksamhet ochuppmuntran till samarbete mellan Sverige och Litauen.

På festen presenterades de nya medarbetarna på ambassaden:konsul Antanas Muralis, rådgivare Edvilas Raudonikis och kulturatta-ché Indre Daunyte.

Litauiska föreningen utser traditionellt varje år “Årets medlem”.I år valdes det två aktiva föreningsmedlemmar: Jurga Laurencikieneoch Steinar Langbakk.

Den officiella delen av festen avslutades av “Baltija”, och alla fest-deltagare erbjöds restaurangen “Myntkrogens” maträtter. Ambassadenbjöd på litauisk spettekaka och champagne.

Kvällsprogrammet inleddes med en instrumentalduo från konst-fakulteten vid Klaipedas universitetet – professor Pranas Narusis ochdocent Saulina Atkocaityte.

Kulturevenemangets organisatörer och sponsorer la ner mycketarbete på att göra denna speciella dag för Litauen och alla litauer tillen dag vi alla kommer att ha fina minnen av.

Evenemangets huvudsponsorer: Minoritets- och exildepar-tementet i Litauen (TMID) och Litauens Ambassad i Sverige.

Povilas Èalnaris

Edita Sääf

Apolonijus Batvinis

Sammanfattning: 16 februari 2008 - Litauens självständighetsdags 90-årsjubileum

Kultûros renginiø organizavimo grupës vadovë/Ledare för grupp för kulturarangemang

5

Jau treèius metus ið eilës LBÐ rengia Metø Þmogaus rinkimus. Gar-bingam apdovanojimui gali bûti siûlomi nusipelnæ Lietuviø bendruo-menës Ðvedijoje nariai – tiek lietuviø, tiek ðvedø kilmës vyrai bei mote-rys, energingai ir iðradingai prisidëjæ prie LBÐ veiklos, garsinæ mûsøbendruomenæ Lietuvoje ar pasaulyje, dalyvavæ stiprinant Lietuvosávaizdá ir/arba rëmæ bendruomenæ (finansiðkai, profesionaliai ar kitaip).

2008 m. rinkimø rezultataibuvo paskelbti Stokholme rengtojubiliejinio Vasario 16-osios minë-jimo metu. LBÐ 2008-øjø MetøMoterimi iðrinkta Jurga Lauren-èikienë (nuotr.), o LBÐ 2008-øjøMetø Vyru – Steinar Langbakk(nuotr.).

Aktyviausiai nominuotai Jur-gai Laurenèikienei Metø Þmogaustitulas buvo suteiktas uþ tautiniøliaudies ðokiø kolektyvo „Baltija“ákûrimà ir ilgalaiká vadovavimàjam, lietuviø etnokultûros ir tradi-cijø pristatymà, Lietuvos vardogarsinimà bei LBÐ reprezentavimàÐvedijoje ir pasaulyje.

Steinar Langbakk apdovanotas uþ ilgalaikæ finansinæ ir metodinæparamà rengiant tarptautiná projektà „Draugystës tiltas“, LBÐ Jubilie-jinio fondo iniciavimà ir ekonominá ánaðà á já, nuolatinæ pagalbà orga-

Metø Þmogaus rinkimaiJurgita Baltruðaitytë-Axelson

Sammanfattning: Val av ”Årets person”Vid 16-februarifirandet i

Stockholm i år blev Jurga Lau-rencikiene (bild) och SteinarLangbakk (bild) belönade medLFS titel “Årets person”.

Jurga Laurencikiene utsågs till“Årets person” för att ha grundatoch lett folkdansgruppen “Balti-ja”, för sin presentation av litauisketnokultur och litauiska traditio-ner, för att ha gjort Litauens namnmer känt, samt för att ha represen-terat LFS i Sverige och i världen.

Steinar Langbakk belönadesför långvarigt finansiellt och me-todiskt stöd till genomförandet avdet mellanfolkliga projektet ”Draugystes tiltas”, för att ha initieratLFS jubileumsfond och ekonomiskt stött densamma, för ständig hjälp,för organisering av föreningsevenemang samt för redigering av över-sättningar till svenska.

Vi gratulerar vinnarna!

Vasario 10 diena iðliks atminty Saulës mokyklos mokiniams, tëve-liams, sveèiams bei mokytojoms. Hedén salë (ABF patalpose) jau prieððventës pradþià buvo pasipuoðusi jubiliejui: centre puikavosi mûsø Tri-spalvë, ant sienos kabëjo Lietuvos þemëlapis, tautinës juostos, trispal-viai balionai bei kita Lietuvos tautinë atributika. Keletas mokyklos mo-kiniø bei mokytojø buvo pasipuoðæ tautiniais rûbais, o visø rankosepuikavosi lietuviðkos vëliavëlës. Jau ðventës pradþioje visø nuotaika bu-vo pakili.

Visa mokykla nuoðirdþiai ruoðësi Lietuvos 90–meèiui: mokiniaiskaitë eilëraðèius, dainavo dainas bei kalbëjo apie ðià mûsø tautai svar-bià dienà. Mokyklos vadovë ir tëvø komitetas pasirûpino lietuviðka at-ributika. Mokiniai nemaþai suþinojo apie mûsø kraðto istorijà ir supra-to, kaip svarbu mylëti, gerbti, ir puoselëti savo ðalá bei perduoti ðià mei-læ ateities kartoms.

Ðventë prasidëjo Tautiðka giesme ir gerbiamo Ambasadoriaus pa-sakojimu apie svarbius Lietuvos istorinius ávykius. Po to mokyklos mo-kiniai skaitë eilëraðèius, dainavo dainas, pasakojo apie lietuviø tautossimbolius. Smagu buvo bendrauti su senosios kartos lietuviais, kuriøðirdyse dar vis gyvi ðie brangûs Lietuvai ávykiai. Ðventëje dalyvavo ir kitimûsø ambasados darbuotojai, sveèiai.

Po to prasidëjo linksmoji dalis: vaiðës, ðokiai bei þaidimai. Links-mybëms nebuvo galo! Ðventei pasibaigus, visi skirstësi su puikia nuo-taika bei ðiluma ðirdyje.

Praëjusios ðventës áspûdþius apraðë didesnieji Saulës mokyklos mo-kiniai. Ðtai keletas citatø ið jø raðinëliø: “Kartà susirinko Lietuvosgeriausi vyrai. Jie suraðë dokumentà, kuris skelbë, kad Lietuva yra

Nepriklausoma. Be vasario 16-tos nebûtø Lietuvos!” (Gunilla).”Dþiaukimës, kad mes esame laisvi!” (Aura). Megë puikiai apraðësvarbiausius istorinius momentus. Sandra, Brigita ir Gabrielëprisiminë skaitytus eilëraðèius, Stinai patiko dainuoti, ðokti ir þaistikartu.

Ðirdyje skamba þymaus partizano Juozo Lukðos þodþiai: ”Lietuvosvalstybë yra lyg genialus kûdikis, kuris savo rankø bei proto darbaisuþsigarantavo sau vietà Europos kontinente.” Gili mintis iðreikðta ðiojecitatoje, o mûsø visø uþdavinys – dar labiau puoselëti meilæ GimtajaiÞemei, Kalbai bei Kultûrai.

Sammanfattning:Saules-skolan firar Litauens födelsedag

Den 10:e februari blir säkerligen länge ihågkommen av elever,föräldrar, lärare och gäster vid Saules-skolan.

Hela skolan hade glatt förberett firandet av Litauens 90-årsjubileum. Skolans ledning och föräldrarna hade skaffat fram ochdekorerat lokalen med nationsflaggor och andra litauiska attribut ochtillbehör.

Firandet inleddes med nationalsången. Ambassadören berättadeom viktiga historiska händelser. Skolans elever framförde dikter, sjöngsånger och berättade om nationella symboler. Det var intressant attumgås med den äldre generationen litauer som i hjärta och minnebevarat dessa historiska händelser. Närvarade gjorde även andrapersoner från ambassaden, samt diverse andra gäster.

Sedan tog festen vid och det roliga ville bara inte ta slut!

nizuojant bendruomenës renginius bei redaguojant vertimus á ðvedøkalbà.

Sveikiname nugalëtojus!

Saulës mokykla ðvenèia Lietuvos gimtadienáLilia Bakanauskaitë

Saulës mokyklos mokytoja/ Saules-skolans lärare

6

Treèius metus ið eilës susitinkame Lietuvoje, ði kartà - Varënoje.Ðvedijos lietuviø bendruomenë kvieèia savo ir kitø bendruomeniø na-rius susitikti ir pabendrauti VARËNOJE

Renginio data: 2008 metø rugpjûèio 9 diena, ðeðtadienis

Pamatyti, ko anskèiau neteko, iðgirsti, ko niekas nepasakojo, para-gauti, ko net mama nedavë ir susipaþinti ir lietuviais ar bièiuliais ið kitøkraðtø jus kvieèia Lietuviø bendruomenë Ðvedijoje. Ðiais metais tre-èiasis programos „Paþinkime Lietuvos miestelius“ renginys vyks Va-rënoje rugpjûèio 9 dienà.

Renginio metu aplankysime daug unikaliø vietø, pvz garsøjá Èep-keliø raistà, bitininkystës muziejø, nepaprastai nuotaikingà etnografi-ná Marcinkoniø kaimà ir kolektyvà bei daug kitø ádomiø vietø. Vakare

Tredje året i rad träffas vi i Litauen. Litauiska föreningen i Sverigemöter medlemmar och vänner från andra föreningar och länder i Li-tauen, den här gången i Varena.

Datum: lördagen den 9 augusti 2008.I sommar arrangerar Litauiska föreningen i Sverige för tredje gån-

gen evenemanget “Lär känna de små städerna i Litauen”; den härsommaren i Varena, dit vi bjuder alla dem av våra medlemmar ochvänner i och utanför Sverige som har en möjlighet att komma och lärakänna inte bara en charmig del av Litauen utan också trevliga män-niskor – både litauer och besökare. Programmet består av många spän-nande inslag, bland annat besök i den etnografiska byn Marcinkonys,

Artimiausi LBÐ valdybos renginiai

Ðiemet susitinkame Varënoje!specialiai Ðvedijos bièiuliams pagerbti ruoðiama vëþiø gaudymo ir viri-mo ðventë.

Praðome kuo greièiau (iki liepos 5 dienos) praneðti þemiau nuro-dytu adresu, kas ir kiek þmoniø norëtø dalyvauti renginyje ir kam rei-kës pagalbos uþsakant vieðbutá ar transportà. Labai tikimës, kad pri-kalbinsit prisijungti ir savo draugø ar paþástamø. Jeigu renginyje daly-vaus kitomis kalbomis kalbanèiø sveèiø, renginys bus verèiamas.

Daugiau praktinës informacijos pateiksime visiems, kas praneðValdybai elektroniniu paðtu valdyba@lietuviai.se arba telefonuDaivai Bþeskienei tel 073-6379307 ir Virginijai Langbakk tel.070-5970680.

Iki pasimatymo rugpjûèio 9 d Varënoje!

Sammanfattning: I år träffas vi i Varena!

det unika naturreservatet Cepkeliai och besök på biodlarmuseet.Dagen avslutas med en gemensam dans- och sångkväll med fantastiskunderhållning av den etnografiska ensemblen i Marcinkonys byalag.Och ca. 22.00 – alldeles speciellt för våra svenska vänner – kräftfiskeoch efterföljande kok och kräftskiva!!!

Alla som vill delta i Varena-besöket ombeds att anmäla sig senastden 5 juli till valdyba@lietuviai.se eller på telefon till Daiva Bzeskienemobil 073-6379307 eller Virginija Langbakk mobil 070-5970680.

Om ni behöver hotell och/eller samordning av transport till ochfrån Varena så hör av er så snart som möjligt på ovanstående adress!

Väl mött i Varena den 9 augusti!Föreningsstyrelsen

Bendruomenës valdyba

LFS styrelses närmsta evenemang

7

Atkelta ið 1-o psl.

Sammanfattning: LFS tidning 5 årLFS tidning firar femårsjubileum i år. Den är en riktig LFS-

krönika. Den finns på Litauens nationalbibliotek. I tidningenkan man läsa om föreningens alla evenemang och aktiviteter.Från år 2003 har 11 nummer tryckts och tidningens omfattninghar vuxit från 4 till 16 sidor. 62 skribenter har skrivit tillsammans228 artiklar. Flest artiklar har LFS styrelse och Virginija Langbakkskrivit. Från januari år 2006 trycks även sammanfattningar påsvenska. I tidningen har 128 originalillustrationer av 22 upphovs-män publicerats. De flesta fotografierna från LFS verksamhet harlevererats av Jörgen Städje. Från år 2007 har tidningens utgivningfinansierats av TMID (Litauens minoritets- och exildepartement)och från år 2008 har ekonomiskt stöd lämnats för textredigeringoch översättning.

Den ansvariga redaktören tackar redaktionsmedarbetarna:Egle Marcinkeviciute som redigerade artiklar från första till tion-de numret, Jurgita Baltrusaityte-Axelson, Viktorija Carlemalm,Eugenija Griff, Vaida Gudaityte, Jurate Karlsson, Virgini-ja Karrenbauer, Ilona Lilieholm, Diana Molero, Ramu-ne Permats, Lina Stode, Lina Varhos och de svenska textredige-rarna Anders Griff, Erling Johansson, Steinar Langbakk,Dick Stode och Jörgen Städje.

Redaktionen hoppas på många nya förslag, intressantaartiklar, högkvalitativa foton och nya teman.

Tidningen önskas många långa år fyllda av intressantmaterial, och många läsare.

Pirmame numeryje buvo 12 straipsniø, o 11-ame –31. Ið viso iðspausdinta 228 (neáskaitant santraukø)straipsniai. Nuo 2006 metø sausyje iðleisto numerio darprisideda santraukos, daþniausiai ðvediðkos. Na o jei san-traukas laikytume atskirais straipsneliais, nes jos raðomosir verèiamos savo ruoþtu, tai straipsniø skaièius nuo 7-onumerio padvigubëtø. Atsiradus ðvediðkoms santrau-koms pagausëjo laikraðèio skaitytojø, kartu daugiau ðve-dakalbiø mieliau jungiasi á bendruomenës veiklà, prisi-deda prie laikraðèio parengimo. Laikraðèio 1-ojonumerio tiraþas buvo 100 egzemplioriø, 11-ojo - 155, o12-ojo bus 200 egzemplioriø.

O ir raðanèiøjø á laikraðtá bûrys nemaþas: straipsniusparaðë 62 autoriai. Daugiausia, net 88 straipsnius, pa-raðë kolektyvinis autorius LBÐ valdyba. Nuo ilgesniøinformaciniø iki trumpø sveikinimø. Taèiau po ðiuokolektyvinio autoriaus paraðu slepiasi konkretûs þmo-nës, ir tai vis valdybos merginos ir moterys. Daugiausiaautoriniø straipsniø (15) pasiraðë Virginija Langbakk.Tiek pat yra ir mano paèios pasiraðytø straipsniø.

Net ir turëdami maþai vietos vis randame galimybæpatalpinti keletà nuotraukø, pieðiniø. Pirmame tebuvodvi nuotraukos ir vienas pieðinys, o 11-ame – 31 nuo-trauka ir 1 pieðinys, ið viso atspausdinta 22 autoriø 128originalios iliustracijos. Visi originalûs pieðiniai pieðtiDianos Ðapokaitës, o daugiausia nuotraukø (55) ið LBÐgyvenimo pateikë Jörgen Städje.

Nuo 2004 metø rugpjûèio laikraðèio 4 numeriopirmojo puslapio virðutiniame kairiajame kampe spaus-dinama LBÐ emblema, kurios autorë - Vilija Lio-ranèienë.

Pradëti leisti laikraðtá reikia ne tik ryþto, lëðø, idëjø,bet ir, svarbiausia, þmoniø, norinèiø ir galinèiø dirbtilabai ávairiapusiðkà, kartais labai idomø, o kartais irnuobodokà bei varginantá leidybiná darbà. LBÐ valdybaturëjo tà minimalø kieká pinigø, ðiek tiek idëjø ir keletàryþtingø moterø. Norint iðleisti graþø ir ádomø numerá,dviem kalbom, be klaidø, iliustruotà, reikia ádëti meilësdaromam darbui ir dalá savo laisvalaikio. Nuo 2007metø laikraðèio leidybà remia Tautiniø maþumø ir

iðeivijos departamentas, nuo 2008 metø yra skirti pini-gai tekstø redagavimui ir vertimui apmokëti. Taip atsi-rado galimybë ne tik geru þodþiu padëkoti uþ ðiuo dar-bus. Turiu labai gerà progà vieðai padëkoti visoms ben-dradarbëms ir bendradarbiams, kuriø pavardës spaus-dinamos laikraðèio metrikoje. Nuoðirdþiausias aèiû Eg-lei Marcinkevièiûtei, redagavusiai straipsnius nuo pir-mo iki 10 numerio, su kuria leidome laikraðtá mudvipraktiðkai tik dviese nuo 1 iki 8 numerio. Labai nuoðir-dþiai dëkoju vëliau á redakcijos gretas ásijungusioms ar tikpripuolamai padëjusioms merginoms:

Jurgitai Baltruðaitytei-Axelson, Viktorijai Carle-malm, Eugenijai Griff, Vaidai Gudaitytei, Jûratei Karls-son, Virginijai Karrenbauer, Ilonai Lilieholm, DianaiMolero, Ramunei Permats, Linai Stode, Linai Varhos.

Nuoðirdus aèiû ir ðvediðkus tekstus redaguojantiemsvaikinams:

Anders Griff, Erling Johansson, Steinar Langbakk,Dick Stode ir Jörgen Städje.

Apie ðio laikraðèio reikalingumà patvirtinate jûs,mieli skaitytojai, bent þodþiu padëkodami uþ nemaþàdarbà. Kartu perduodu skaitytojø padëkas LBÐ valdy-bai ir laikraðèio redakcijai.

Dar kartà aèiû ir linkiu jums visiems laimës ir meilësasmeniniuose gyvenimuose, stiprios sveikatos, sëkmësdarbuose, kûrybinës ugnelës ir jaunatviðko entuziazmoávairiais bûdais prisidedant prie laikraðèio leidybos.

Dëkoju visiems autoriams, apraðiusiems ar nuot-raukose áamþinusiems bendruomenës renginius.

O skaitytojams linkiu sulaukti jau triskart per metusleidþiamo graþaus ir ádomaus, turiningo LBÐ Infor-macinio leidinio ir geros nuotaikos já beskaitant. Taippat viliuosi, kad prisidës daugiau naujø autoriø beilabai laukiu daugiau naujø redakcijos bendradarbiø,nes laikraðèiui augant, pleèiantis darbo apimtis didëja.Tikiuosi sulaukti daug naujø pasiûlymø, ádomiøstraipsniø, kokybiðkø nuotraukø ir naujø temø.

Laikraðèiui linkiu ilgø, turiningø ir skaitytojødëmesio pilnø metø.

8

Forumas lituanistiniø mokyklømokytojamsLijana Jurgaitienë

Saulës mokyklos mokytoja/ Saules-skolans lärare

Litauens Minoritets- och exildepartement (TMID)organiserade den 16-18 april ett forum för lärare i litauiska skolor:“Litauisk upplysning: perspektiv och tendenser”.

Till Vilnius, där forat hölls, kom fler än 100 lärare från helavärlden.

Första dagen arrangerades ett möte i Litauens parlament.Senare på dagen gavs tillfälle att lyssna på några utförliga

föredrag om en av de viktigaste uppgifterna för alla våra litauer –bevarandet av den litauiska identiteten.

Det talades mycket om ett för oss mycket aktuellt problem,som våra barn upplever, vilka har kommit till litauiska klasser.Det är svårigheter med språk, anpassning, studiemotivation ochpsykologisk ohälsa.

Den andra och tredje dagen arbetades det i enskilda grupper.Lärarna var uppdelade på de som jobbar med förskolebarn, barni lågstadieålder och de som undervisar i skolor för “gemensamutveckling”.

Under dessa dagar lärde vi oss olika metoder att organiseradiverse aktiviteter, deltog i Lauras sångstudio och L. Jokubaus-kienes “Bumces”-klubb från Siauliai. Dessutom presenteradesleksamlingen “Vi leker sång” och vi träffade författarna till denalldeles nya boken “Baltarage”, Vytautas och Daiva Sirtautai.

På kvällen den 18 april summerades forat. Alla tackades förgott arbete och arrangemanget avslutades av TMIDsgeneraldirektör A. Petrauskas.

Tautiniø maþumø ir iðeivijos departamentas prie LietuvosRespublikos Vyriausybës balandþio 16 – 18 dienomis organizavolituanistiniø mokyklø mokytojø forumà „Lituanistinis ðvietimas:perspektyvos ir tendencijos“.

Á Vilniø atvyko daugiau nei 100 mokytojø ið viso pasaulio.

Pirmoji forumo diena vyko Lietuvos Respublikos seimo salëje.Atvykusiuosius pasveikino Punsko (Lenkija) Dariaus ir Girënomokyklos mokiniai, Tautiniø maþumø ir iðeivijos departamentoprie LRV generalinis direktorius A. Petrauskas, LR Seimo Ðvietimo,mokslo ir kultûros komiteto pirmininkas V. Domarkas, LRÐvietimo ir mokslo viceministrë V. Bûdienë ir pats LietuvosRespublikos seimo pirmininkas È. Jurðënas.

Pirmàjà dienà turëjome progos pasiklausyti keleto iðsamiøpasisakymø apie vienà svarbiausiø mûsø visø lietuviø uþdaviniø– lietuvybës tapatumo saugojimà.

Turbût visi praneðimø autoriai pritarë, kad sunkiausia yra tiemsvaikams, kurie po keleto metø gráþta á lietuviðkas klases. Ðià hipotezætyrimu árodë Vytauto Didþiojo universiteto Lietuviø iðeivijosinstituto projektø vadovë dr.D.K.Kuzmickaitë. Akivaizdu, kadtokiems vaikams kyla ne tik kalbos mokymosi motyvacijosproblemø, bet ir ávairiausiø adaptacijos sunkumø. Kartais prireikiair psichologo, logopedo ar kitø specialistø pagalbos. Tai turëtø bûtiypaè aktualu tiems tëveliams, kurie dar ruoðiasi gráþti ir gyventi susavo vaikais Lietuvoje. Bûtina daryti viskà, kad jûsø vaikai kuodaugiau bûtø lietuviðkoje aplinkoje (susiraðinëti su kitais lietuviais,vykti á stovyklas Lietuvoje, dalyvauti ávairiuose konkursuose,skaityti lietuviðkas knygas, naudotis lietuviðkomis programomisinternete, þaisti lietuviðkus þaidimus, galiausia – ádiegtikompiuteryje lietuviðkos klaviatûros programà ir pan.). Lie-tuviðkoje mokykloje galima mokytis ir nuotoliniu bûdu, - apie taigalima plaèiau pasiskaityti svetainëje http://www.ozomokykla.eu/.

Renginio metu gavome informacijos apie kai kurias inter-netines svetaines tiems, kurie mokosi ir namuose. Svetainëjewww.euro-languages.net galima rasti ðiek tiek informacijos apieLietuvà. Tai siauras nuotolinio mokymosi kursas.www.oneness.vu.lt – tai internetiniai lietuviø kalbos kursai, naujaþaisminga svetainë suaugusiems, kurie nori ðiek tiek iðmoktilietuviø kalbos (galima pasirinkti anglø ir rusø kalbas). Svetainësewww.llkc.lt , www.aruodai.lt , www.llti.lt galima rasti naudingøpatarimø, metodikos, dainø organizuojant etnokultûriniusuþsiëmimus. Dar vienà lietuviø kalbos mokymosi svetainæ galimasurasti per paieðkà www.google.lt ávedus „kalbos biuletenis“. Sve-tainëse www.pedagogika.lt ir www.smm.lt/ugdymas galima rastimokyklinio ir ikimokyklinio ugdymo programø.

Po gana átemptos áþangos visi susirinkome á lietuviðkàsusipaþinimo vakaronæ. Ásitikinome, kad uþsienyje gyvenantyslietuviai dar nepamirðo mûsø liaudies dainø ir rateliø.

Antràjà ir treèiàjà dienomis dirbome atskiromis grupëmis.Mokytojai buvo suskirstyti á dirbanèius su ikimokyklinio amþiausir mokyklinio amþiaus vaikais bei dëstanèius bendrojo lavinimomokyklose.

Ðiomis dienomis gavome daug metodinës informacijos, kaiporganizuoti etnokultûrinius uþsiëmimus, muzikos, gimtosioskalbos ar meno darbø pamokëles.

Taip pat turëjome galimybæ patys iðgirsti ir sudalyvautimuzikiniø mokomøjø lavinamøjø þaidimø rinkinio „Þaidþiamedainà“ pristatyme. Ðià puikià progà mums suteikë Laurosdainavimo studija ir L.Jokubauskienës „Bumcës“ klubas ið Ðiauliø.

Forumo dalyvius dar nudþiugino dovanotos knygos ir pratybøsàsiuviniai. Na, o vienà vadovëlá („Baltaragë“ ) áteikë patys joautoriai Vytautas ir Daiva Sirtautai.

Po paskaitø dalyviai buvo pakviesti á visiems puikiai þinomoKeistuoliø teatro spektaklá „Meilë ið paskutinio þvilgsnio“ (reþisierëG.Beinoriûtë).

Balandþio 18 dienos vakarà visos grupës vël susirinko kartu áforumo apibendrinimà. Dar kartà visus pasveikino ir rengináuþbaigë Tautiniø maþumø ir iðeivijos departamento prie LRVgeneralinis direktorius A. Petrauskas.

Sammanfattning:Forum för lärare i litauiska skolor

9

TMID’o parama LBÐ projektams

Beredaguojant Jonës Ðeðtakaukaitës straipsná “Kalëdiniø dova-nëliø kelionë” ávyko klaida. Èia jos atitaisymas:

Á ðiø metø „Dþiaugsmo ðventæ“, kuri ávyks rugpjûèio mën., pa-kviestos aðtuonios vëþiu serganèiø vaikø ðeimos ir penki garsûs leng-vosios atletikos sportininkai ið Lietuvos.

Atsipraðome straipsnio autorës ir skaitytojø.

Vid redigeringen av texten ”Julklappsresan” av Jone Sestakaus-kaite skedde ett misstag. Rättelse:

”Glädjefesten”, till vilken åtta litauiska familjer med cancersjukabarn och fem litauiska elitidrottsmän är inbjudna, kommer att äga rumi augusti detta år.

Vi ber författarinan och läsarna om ursäkt.

Rättelse av felaktighetKlaidos atitaisymas

Bidrag från Minoritets- och exildepartementet till LFS-projekt

10

I sitt program för våren 2007 hade Senioruniversiteteti Jönköping en studiecirkel om Litauen inklusive en av-slutande femdagarsresa till Litauen. Intresset blev mycketstort och under våren 2007 genomfördes fyra cirklar ochtvå resor till Litauen. Under hösten arrangeradesytterligare en cirkel och resa dit. Totalt deltog mer än 70personer i dessa aktiviteter.

Studiecirkel

”Litauen - vårt okända grannland” var beteckningenpå studiecirkeln. Att Litauen för oss svenskar är relativtokänt, trots närheten, bekräftades under cirkelverk-samheten. Av de många deltagarna var det bara ett fåtalsom tidigare besökt Litauen. Intresset för att lära sig såmycket som möjligt under de 12 studietimmarna vardesto större. Som studiehäfte användes ett material sompå uppdrag av Svensk-Litauiska Föreningen samman-ställts av Jarl Branting, ordförande i föreningen.

Engagemanget i de totalt fem studiecirklarna varmycket starkt. Deltagarna läste in och redogjorde förolika avsnitt i det digra kurshäftet och hämtade materialfrån olika böcker om Litauens historia, språk, regioner,kultur etc. För egen del tror jag att studiegrupper tillLitauen sällan varit så väl förberedda och pålästa som degrupper från Jönköping som under året besökte Litauen.

Studieresa

Under maj och juni 2007 gjordes två resor till Litauenmed vardera ca 30 deltagare och under hösten en resamed ett dussin deltagare. Researrangör var DestinationÖst och reseguide Jarl Branting som delgav oss deltagare

Stort intresse för Litauen i Jönköping

personligt färgade beskrivningar av det Litauen som hansedan ett tjugotal år tillbaka ingående lärt känna.

Vårens båda resor gick från Kaunas söderut till bl aspa-orten Druskininkai och den närbelägna statyparkenGrutas Park. Stor uppmärksamhet väckte ett besök i engammal genuin radby med en kilometerlång stenlagd by-gata på vägen till Vilnius. Gamla stan i Vilnius med bl aMadonnans Kapell blev en upplevelse för deltagarna lik-som en helafton på Operan. Slottet i Trakai liksom Cur-lionismuséet i Kaunas blev några ytterligare sevärdheterföre återresan till Sverige.

Höstens studieresa gick förutom till Kaunas ochVilnius till norra Litauen. Bl a besöktes den gamla stadeni Kedainiai, Korsens Kulle utanför Siauliai och ettbarnhem i Telsiai.

Uppföljning

På initiativ från deltagarna följdes resorna upp medreseträffar, där man under trivsamma former visade fil-mer och egna bilder och pratade minnen från Litauen.Mitt intryck från dessa träffar liksom från andra tillfällenjag mött resenärerna är att Litauen varit en spännandeoch positiv upplevelse för dem. Senioruniversitetet i Jön-köping har genom sina arrangemang väckt ett intresse förfortsatta kontakter med Litauen.

Intresset för Litauen i Jönköping har även upp-märksammats av Litauens TV, som i samband med eninformationsserie om olika EU-länder i höstas bl a be-sökte Jönköpings län och av Senioruniversitetet fick höraom det stora intresset för Litauen i Jönköping.

Birger YttermyrStudieledare / Studijø vadovas

2007 m. pavasará Jonðiopingo Senjorø universitetebuvo skaitomas kursas apie Lietuvà, po kurio dalyviaiturëjo galimybæ aplankyti ðalá. Susidomëjimas buvo di-dþiulis, per pavasario semestrà programa buvo skaito-ma 4 kartus bei suorganizuotos dvi kelionës. Rudenákursas buvo skaitomas dar kartà, po jo taip pat suor-ganizuota kelionë. Ið viso ðias studijas lankë daugiaukaip 70 þmoniø.

Kursas vadinosi „Lietuva – mûsø nepaþástamoji kai-mynë“. Studijos tik patvirtino faktà, kad apie LietuvàÐvedijoje maþai þinoma. Ið visø dalyviø tik keletas anks-èiau buvo lankæsi kaimyninëje ðalyje, taèiau visi norëjosuþinoti kiek ámanoma daugiau. Studijø dalyviai mokësiir raðë praktinius darbus apie Lietuvos istorijà, kalbà,religijà, kultûrà. 2007 m. geguþës ir birþelio mën. dvigrupës po 30 dalyviø, o rudená – viena 12 þmoniø gru-pë vyko á Lietuvà. Kelionæ organizavo Destination Öst,

o Ðvedijos–Lietuvos bendruomenës pirmininkas JarlBranting buvo ne tik gidu, bet ir kiekvienam dalyviuiparuoðë asmenine patirtimi paremtus spalvingus tokiosLietuvos apraðymus, kokià jis paþino per pastaruosius20 metø.

Kelioniø metu dalyviai lankësi Kaune, Druskinin-kuose, Grûto parke, Vilniuje. Senamiestis, ypaè Auðrosvartai, bei popietë Operos ir baleto teatre visiems pali-ko neiðdildomà áspûdá.

Dalyviø pageidavimu po kelioniø buvo organizuo-jami susitikimai, kuriø metu jie galëjo parodyti vienikitiems nuotraukas bei filmus ir dar kartà pasidalintiáspûdþiais ið kelionës. Lietuva visiems pasirodë ádomiðalis ir paliko gerus prisiminimus. Senjorø universitetaspaþadino susidomëjimà Lietuva, kuris ðiuo studijøkursu tikrai nesibaigs. Apie ðià Jonðiopingo universitetostudijø programà buvo rodoma per Lietuvos televizijà.

Santrauka: Paskaitø ciklas apie Lietuvà Jönköpingo universitete

11

1918 m. rudená Antantës politikø sluoksniai ëmë galvoti apieÐiaurës Antantës sukûrimà ir Ðvedijos átraukimà á Pabaltijo pacifi-kavimà, pakeièiant iðvestus vokieèiø dalinius Ðvedijos kariniais da-liniais. Ðiuose sluoksniuose imti rimtai svarstyti ir Skandinavijos –Baltijos federacijos projektai. Anglijos bei Suomijos politikai bran-dino keturiø Skandinavijos ðaliø federacijos idëjà. Jø manymu, toksdarinys bûtø galëjæs atsispirti Vokietijai ir Rusijai.

Tuometinis Ðvedijos ministrø kabineto narys E.Palmstierna,pasipiktinæs tokiais svarstymais, konstatavo, jog Skandinavijos ðalysturëtø suartëti natûraliai, be didþiøjø valstybiø ásikiðimo.

1919 m. pradþioje Latvijos diplomatai informavo Ðvedijos pa-siuntiná Paryþiuje, jog Antantë remianti planus sudaryti Baltijos ða-liø federacijà, kurios tarybos pirmininku taptø Ðvedijos karalius.

Ðvedø reakcija buvo gana skeptiðka. Ðvedijos uþsienio reikaløministras J.Hellneris 1919 m. vasario 3 d. aplinkraðtyje „Ðvedijospozicija Baltijos klausimu“ labai aiðkiai leido suprasti netikás, kadBaltijos valstybës pajëgsianèios iðlaikyti savo nepriklausomybæ nuoreorganizuotos Rusijos ir todël, jo nuomone, Ðvedija negalinti prisi-imti jokios atsakomybës uþ naujøjø Baltijos valstybiniø dariniø ne-priklausomybës iðsaugojimà.

Nepaisydami tokios ðvedø diplomatø nuomonës, lietuviai savosiekiø neatsisakë. Ypaè plaèiai ir nuosekliai juos ðvedø spaudoje ða-lies visuomenei pristatë Jonas Ðliûpas bei Antanas Smetona.

Jono Ðliûpo ásitikinimu, Skandinavijos valstybës turëtø bûtiitin suinteresuotos kitoje Baltijos jûros pusëje gyvenanèiø tautø ne-priklausomybe, nes, pasak jo:

1. iðlaisvinus Baltijos tautas, Baltijos jûra taptø tokia vidine jû-ra, kur maþos valstybës galëtø be didþiøjø valstybiø poveikio uþ-megzti abipusiai naudingus prekybinius ir intelektualinius ryðius;

2. maþøjø valstybiø bendradarbiavimas uþtikrintø jø nepri-klausomybæ;

3. aplink Baltijos jûrà gyvenanèios tautos pasijustø priklau-sanèios vienai tautø ðeimai. Tai sustiprintø kiekvienos jø padëtá irsumaþintø svetimø tautø grësmæ.

Bûsimasis Lietuvos prezidentas Antanas Smetona manë, jog sà-junga su Latvija, o taip pat ir platesnë Baltijos valstybiø sàjunga, tu-rinti kur kas realesná pagrindà negu sàjunga su Lenkija.

Bandymø átraukti Ðvedijà á Baltijos ðaliø sàjungà bûta ir vëliau,Baltijos ðalims gavus tarptautiná pripaþinimà.

Latvijos diplomatai vylësi, jog susikurs didelë Baltijos ðaliø sà-junga, kurioje lyderës vaidmuo teks Ðvedijai.

Estijos diplomatiniuose sluoksniuose buvo reiðkiamas ásitiki-nimas, kad Ðvedija nenusiðalins nuo Baltijos ðaliø bendradarbia-vimo nukreipto prieð Rusijos grësmæ ir kad bûtent ði Skandinavijosvalstybë galëtø tapti stipriausia Baltijos valstybiø grandimi.

Nors Lietuvos atstovai baltoskandiðkos sàjungos idëjà propa-gavo kur kas atsargiau palyginus su estais ir latviais, jø pareiðkimaitaip pat gàsdino Ðvedijà. Mat èia jau buvo nusistovëjusi nuomonë,kad didþiøjø valstybiø neremiama Baltijos Antantë nepajëgsiantiatsilaikyti prieð Rusijà ir Vokietijà.

Vienas konservatyvus Ðvedijos dienraðtis straipsnyje „Baltiðkosfantazijos“ teigë, kad „mintys, jog Ðvedija XX a. Baltijos jûros re-gione galëtø vaidinti toká vaidmená, koká turëjo XVII a., yra tuðèiosfantazijos. Jos gali veikti tik tuos, kurie mëgsta svajoti apie praeitá,uþuot suvokæ ðiandienos realijas ir ateities galimybes“. Kitas Ðvedi-

Baltijos federacijos kûrimo idëjospo Pirmojo pasaulinio karo

Efter Första Världskriget 1918 diskuterade engelska ochfinska politiker en idé om att bilda ”de fyra nordiska ländernasfederation” i syfte att kunna stå emot Tyskland och Ryssland.

1919 spreds rykten om att Ententen stödde planerna på att detre baltiska och de nordiska länderna skulle bilda ”Östersjö-federationen”.

I Stockholm, där man också verkade för ekonomiskt ochkulturellt samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna,övervägde man också en sådan union.

Enligt diplomaten Ignas Seinius’ tes ’’kallt nordisktförstånd’’ blev den tilltänkta unionen dessvärre inte av på grundav fördomar om ländernas instabilitet och osäkra framtid.

Sammanfattning av en artikel om”idén att bilda en Östersjö-federation”

av dr. Saulius Pivoras

jos dienraðtis Lietuvos atstovø pareiðkimus apie baltoskandiðkà sà-jungà pavadino „baltiðkais sapnais Kaune“.

Ðvedijos pritarimo sulaukë tik siekiai uþmegzti glaudesniusekonominius ir kultûrinius kontaktus. Politiniam bendradarbia-vimui nebuvo pritariama. Kad Ðvedijos socialdemokratams ne-svetima Skandinavijos ir Baltijos valstybiø ekonominio bei kultû-rinio susivienijimo idëja 1922 m. pradþioje konstatavo ir Lietuvosdiplomatas I. Ðeinius, dar anksèiau lietuviø spaudoje pareiðkæs:„Nereikia siûlytis su kokia nors politikos sàjunga. Tokie þodþiaiskandinavø ðaltà protà baido“.

Liberalioji ðvedø spauda, nors ir nepritardama Ðiaurës bei Bal-tijos ðaliø sàjungos planams, pasisakë uþ Ðvedijos ir Baltijos ðaliø su-artëjimà.

Tiesa, ðvedø diplomatai nuo 1921 m. labiau domëjosi trijøBaltijos ðaliø vienijimosi tendencijomis. Matydami didesná lietuviøpolitiná nuovokumà, jie skeptiðkai vertino latviø norà dominuotiLatvijos ir Lietuvos sàjungoje.

Ðvedijos diplomatai labiausiai suko galvà dël to, kas gali apsau-goti Baltijos ðalis nuo iðorës pavojø. Ðvedijoje buvo suvokiama, jogBaltijos ðaliø padëtis nëra saugi: niekas negalëjo garantuoti, jog ne-bus bandoma gráþti prie ikikariniø sienø.

Nors ir neprisiimdama tiesioginës politinës ir karinës atsakomy-bës uþ Baltijos ðaliø valstybingumà, Ðvedija jautë pareigà netiesio-giai visais ámanomais bûdais prisidëti prie minëtø valstybiø stiprë-jimo, ypaè ekonomikos srityje.

1921 m. pabaigoje Ðvedijos pasiuntinys Baltijos ðalyse E. afWirsenas iðvykdamas ið Talino iðreiðkë ásitikinimà, jog Baltijos ðalys,kurios tuo metu dar neturëjo pilnaverèio tarptautinio pripaþinimo,turëtø glaudþiau bendradarbiauti, kad pajëgtø atlaikyti audras, kil-sianèias atsigavus Rusijai ir Vokietijai.

Suprasdami, kad Rusijai turëtø bûti gyvybiðkai svarbu atgautiBaltijos ðalis su jø patogiais ir ið esmës neuþðàlanèiais uostais, Ðvedi-jos diplomatai itin atidþiai sekë ir analizavo Lietuvos ir Sovietø Sà-jungos santykius.

Pagal Doc. Sauliaus Pivoro straipsná,pasirodþiusá „Universitas Vytauti Magni“ laikraðtyje 2007 m.

spalio mën. (Nr. 5 (115), psl. 4-5 & 13) parengëJurgita Baltruðaitytë-Axelson

12

Krepðinio Ðvedijoje, skirtingai nei Lietuvoje, nepa-vadinsi viena populiariausiø sporto ðakø. Èia daugiausirgaliø aistrø sukelia futbolas, ledo ritulys, rankinis arþirgø lenktynës. Atvykusiam á Ðvedijà krepðinio mylë-tojui ðios ðalies pasiûla þaisti ar stebëti krepðinio rung-tynes gali pasirodyti skurdoka.

1997 metais pirmieji ið lietuviø srauto bangos á pie-tø Ðvedijà vyko daugiausiai jauni vyrai, daþniausiai tu-rëdami kontraktus dirbti ðiltnamiuose. RadviliðkietisDonaldas Bartkus, kaip ir kiti jo kraðtieèiai, susitikæHöganäs, augo su krepðiniu, todël net ir po ilgø fiziðkaisunkaus darbo valandø skubëdavo á krepðinio aikðtelæþaisti. Dar prieð trejus metus Höganäs krepðinio klubàþinojo nedaugelis. Tarprajoniniø lygø lentelëje koman-da buvo treèiosios lygos paskutinëje vietoje turëdamavienintelæ áskaitytà pergalæ, ir tà paèià - “varþovamsneatvykus á rungtynes”.

Lietuviai Höganäs krepðinio komandoje

komandos. Krepðinio treniruotëse aiðkiausiai girdëtilietuviø kalba, o varþybose - lietuviðkos skanduotës.

„Ði komanda keièia nusistovëjusá poþiûrá á krepðináne tik Höganäs, bet ir visoje vakarø Skånëje“, sako ko-mandos treneris Per Lundahl, kuris pats buvo aukðèiau-sios lygos krepðinio þaidëjas.

Ið tiesø skirtumas tarp pirmøjø ir vëliausiai vykusiøkomandos rungtyniø yra didþiulis. Apie 100 þmoniømaþame Höganäs miestelyje atvyksta palaikyti savo þai-dëjø jau ir be dalinamø lankstinukø; kiti, kurie varþy-bose nesilanko, yra skaitæ spaudoje ir þino apie koman-dà. Ið pradþiø skeptiðkai nusiteikæ þiûrovai ðvedai stebë-damiesi þiûrëdavo á garsiai skanduojanèius lietuviø sir-galius, o dabar jau ir patys ið rungtyniø iðeina ðypso-damiesi, suðilæ ir gavæ adrenalino. Sunkiausia klubuiyra surinkti pakankamai lëðø rungtyniø sezonui. Beveikvisas klubo biudþetas iðmokamas metinëms þaidëjølicencijoms ir privalomam lygos mokesèiui padengti,tad kelioniø iðlaidoms, informacijos skleidimui ar nau-jai þaidëjø aprangai pinigø nebelieka. Taèiau jø norasþaisti kainos neturi ir rezultatas yra dþiuginantis -penktoji ið dvylikos geriausiø komandø pietø Ðvedijoje.

Mokytis ið klaidø

Spauda ir vietinë televizija toká klubo iðkilimà va-dina “istorine Höganäso pergale”, o aukðèiausios lygosÖresundskraft (Helsingborgo) komandos vadovai dai-rosi á ðiuos gabius lietuviø þaidëjus. Taèiau nugalëtinet ir stiprius varþovus yra lengviau, nei uþkopti laip-teliu aukðtyn ðalies sporto ðakø populiarumo lentelëje.Ðiø metø þaidyniø sezonui pasibaigus, klubui teko netik dþiaugtis rezultatu, bet ir pripaþinti padarytas klai-das. Dël blogo organizavimo ir lëðø stygiaus komandapriversta kità sezonà vël nusileisti á antràjà lygà. Klubovadovai pripaþásta nesitikëjæ tokios komandos sëkmës irneskyræ uþtektinai laiko organizavimui, taèiau yra pasi-ruoðæ perrinkti valdybà ir þengti koja kojon su lietuvai-èiø rodomu entuziazmu ðiam sportui.

Vaida Meidutë

„Patys raðydavome reklaminius lankstinukus ir da-lindavome juos Höganäs gyventojams, kad tik daugiauþmoniø susirinktø ir bûtø smagiau þaisti“, prisimenakomandos kapitonas Donaldas. Ið pradþiø krepðininkaiþaidë vilkëdami lietuviðkà aprangà ir su lietuviðkais uþ-raðais ant marðkinëliø, vertusiais ðvedus kraipyti galvas.Á varþybas sveèiuose jie taip pat vykdavo nuosavu trans-portu ir asmeninëmis lëðomis, tuo taip pat stebindamiskeptiðkai á krepðiná þiûrinèius Höganäs gyventojus.Gal teigti, jog krepðinis yra dalis lietuviðko identiteto,bûtø per dràsu, taèiau bûtent toká savo ávaizdá sufor-mavo Höganäs lietuvaièiai visoje vakarø Skånëje.

Ið paskutinës vietos á pirmàsias

Pirmàjá ir antràjá rungtyniø sezonà (2004-2006)lietuviams dalyvaujant komandoje, Höganäs klubas ið-sikovojo vietà pirmojoje lygoje. Lietuviø skaièius svy-ruoja nuo 6 iki 9 þaidëjø ir sudaro daugiau nei pusæ

13

„Ið tiesø gráþimas atgal á antràjà lygà daug þada. Da-bar þinom, kà galim, ir þinom, kokiø klaidø vengti atei-tyje“, kalbëjo nusivylusiems dël tokio sprendimo þai-dëjams treneris Per Lundahl.

Vaikinai neabejoja, jog kartu su jais visà kelià aukð-tyn á pirmàjà lygà buvusi publika nesumaþës dël kriti-mo á þemesnæ lygà ateinantá sezonà. Tikslas yra ne lyga,o paèios sporto ðakos palaikymas ir populiarinimas.

Integracija

Praeitais metais rudená suburtas vaikø krepðinio bû-relis klesti ir dþiaugiasi didëjanèiu nariø skaièiumi. Sa-lëje laikà leidþia ir suaugæ krepðinio mëgëjai, susi-renkantys paþaisti sekmadieniais. Negausø pirmøjø ðiosporto mylëtojø bûrelá Höganäs miestelyje tokie pasi-keitimai ir krepðinio plëtra labai dþiugina. Net nemo-kantiems uþsienio kalbø lietuviams sporto rungtynëssuteikia progø uþmegzti ryðius su ðvedø ar kitø tau-tybiø þmonëmis. Krepðinis Höganäs yra puiki savait-galio pramoga visai ðeimai ir proga susitikti senø beinaujø paþástamø sirgaliø suoluose. Daug debatø ir aist-rø politikoje keliantys integracijos klausimai èia atsi-skleidþia gerosiomis pusëmis: nëra nieko ðvediðka, nie-ko lietuviðka ar amerikietiðka, ið kur krepðinis kilæs, osalëje tvyro vienintelë tiesa - vieningumas. KrepðinisHöganäs yra puikus integracijos á visuomenæ ir jos pra-turtinimo savo indëliu pavyzdys.

Året var 1997 och de litauer som kommit till södraSverige var mest unga män som fått kontrakt för arbetei växthusen där. Donaldas Bartkus och hans landsmän,som sammanstrålat i Höganäs, växte alla upp medbasketen. Även efter långa timmar av slit på arbetet bru-kade de skynda iväg till baskethallen.

Få människor kände till Höganäs basketlag för tre årsedan. Laget låg på sista plats i tredje divisionen.

- Vi skrev själva reklamblad och delade ut dem till hö-ganäsborna, för att få mer folk att komma till matcherna

så att det skulle bli roligare för oss att spela, erinrar sig lag-kaptenen Donaldas. I början bar laget till och medlitauiska spelardräkter och spelarna kom till matchernamed egna färdmedel.

Under säsongerna 2004-2006 avancerade höganäs-klubben till Basketettan. För närvarande spelar mellan sexoch nio litauer i klubben, vilket utgör mer än hälften avhela laget.

- Det här laget har ändrat den gängse synen på bas-keten inte bara i Höganäs utan i hela västra Skåne, berättartränaren Per Lundahl, som själv spelat i Basketettan.

Skillnaden mellan matcherna den allra första tidenjämfört med senare är enorm. I början tittade deskeptiska svenskarna med förvåning på de litauiskafansen som vrålade av entusiasm. Men nu lämnar ävenden svenska publiken matcherna med en adrenalinkick -svettiga och med ett leende på läpparna.

Det svåraste för klubben är att hitta tillräckligfinansiering för spelsäsongen. Men viljan att spela haringet pris och resultatet är glädjande: basketlaget ligger påfemte plats bland de tolv bästa lagen i södra Sverige.

På grund av dålig organisation och brist på fi-nansiering, tvingas tyvärr laget ned till division två nästasäsong. ”Vi vet nu vad vi kan och vilka misstag vi bordeundvika i framtiden”, sa tränaren Per Lundahl till sinaledsna spelare.

Målet är inte att nå en topposition utan att skapa stödför basketen och göra den mer populär bland folk iallmänhet. Basket är ju en helgunderhållning för helafamiljen och ett tillfälle att träffa gamla och nya bekantapå läktaren. Den mycket omdebatterade och politisktheta frågan om integrering, får en naturlig lösning: detfinns inget svenskt, litauiskt, amerikanskt… sam-manhållningen är det viktigaste i hallen!

Sammanfattning:Litauer i Höganäs basketlag

14

Negali, þmogau, tylëti ir nepasidalinti ryðkiais irnekasdieniðkais gyvenimo áspûdþiais.

Vasario 16-osios ðventës proga bu-vome pakviesti dalyvauti Stokholmolietuviø bendruomenës rengiamameminëjime-koncerte. Bendruomenëspirmininkë Virginija Langbakk þino-ma pasaulyje kaip aktyvi lietuvybëspuoselëtoja. Apie jà neseniai buvo ra-ðyta Lietuvos spaudoje. Ðventë vykoStokholmo monetø muziejuje paèia-me miesto centre.

Bendruomenës nariø ir sveèiø, pa-sak organizatoriø, niekada tiek gausiainesusirinkdavo. Tradiciðkai skambantmûsø ðalies himnui suvirpëjo ðirdis galtodël, kad gyvename Lietuvoje ir neþi-nome, kaip plaèiai pasaulyje yra pa-sklidusios lietuviø ðeimos. Kad patir-tumei tà jaudulá, turbût reikia keliautipo pasaulá. Mums atsitiko taip, kadatsidûrëme Ðvedijoje.

Oficialiojoje dalyje apie isto-rinæ Vasario 16-àjà kalbëjo Lie-tuvos ambasadorius StokholmeRemigijus Motuzas. Apie mûsøpasirodymà negalime patys spræs-ti, bet akivaizdu, kad susilaukëmeðiltø atsiliepimø, graþiø palinkë-jimø. Pajutome iðskirtiná dëmesá,kokio paprastai nepatiri po kon-certø Lietuvoje. R.Motuzas suþmona gvildeno mintá, kad pui-kiausiai galëtume koncertuoti irkitose pasaulio lietuviø bendruo-menëse, ambasadose. Ádomu, kadbûdami taip neilgai, vos tris die-nas, pamatëme daug, nes prieððventiná vakarà pasivaikðèiojomepo ramø, graþø vandens ir salø ka-raliðkà miestà, o vaiðindamiesipaþinome ðvediðkà virtuvæ.

Kità dienà lëktuvu pasiekëme Pietø Ðvedijà (Skånëskraðtà). Èia ávyko pietø Ðvedijos lietuviø bendruo-menës Vasario 16-osios paminëjimas ir pirmasis stei-giamasis susirinkimas. Pietø Ðvedijoje labai daug lie-

Anapus Baltijos – lietuviø ðventë

Sammanfattning:

På andra sidan Östersjön –litauisk fest

Du, människa, skall inte undanhållaandra dina färgstarka och ovanligalivsintryck.

Under 16 februari-högtidensminneskonsert som StockholmsLitauiska förening arrangerade imyntmuseet i Stockholm presen-terade S. Atkocaityte och P. Na-rusis sitt program.

Under den officiella delen omden 16 februaris historia taladeLitauens ambassadör i Stockholm,Remigijus Motuzas, och satte högtbetyg på musikanternas fram-trädande.

Det var intressant, att faständet endast gick tre dagar hanngästerna uppleva mycket, efter-som de före festkvällen prome-nerade bland de lugna vackravattnen och öarna i den kungligahuvudstaden, och bekantade sigmed det svenska köket.

Nästa dag besökte Atkocaityteoch Narusis södra Sverige (Skåne). Där ägde södraSveriges litauiska förenings 16 februari-firande ochförsta sammankomst rum. Ledd av Virginija Langbakkvalde den lokala föreningen sin styrelse.

tuviðkø jaunø ðeimø (skirtingai nei Stokholme). Vado-vaujama Virginijos Langbakk vietosbendruomenë iðsirinko tarybà. Va-karas praëjo nuotaikingai – nuo vëlia-vos pakëlimo, himno a cappella, bir-bynei palydint, ir galiausiai mûsøkoncertu.

Paskutinës ryðkios kelionës akcen-tas buvo viename nedideliame mies-telyje, kuriame, lydimi A. Klimèiaus-ko á Karlshamà, suradome rankø dar-bo pianinà. Tai ilgam iðliks Vasario16-osios ðvenèiø Ðvedijoje simboliu.

Saulina Atkoèaitytë, Pranciðkus Naruðis

Koncertuoja / Konsert medP.Naruðis ir / och S.Atkoèaitytë

15

Padëkos

LBÐ INFORMACINIS LEIDINYS /NYHETSBLAD FÖR LITAUISKA

FÖRENINGEN I SVERIGE, Nr. 2 (12)2008 M. GEGUÞIS / MAJ ÅR 2008LEIDËJAS /UTGIVARE: LBÐ valdyba /LFS styrelsePIRMININKË / ORDFÖRANDE: Virginija LangbakkSkrakvägen 25 B, SE-141 72 Huddingevirginijalangbakk@hotmail.com tel.: 070-597 06 80SEKRETORË /SEKRETERARE: Veronika Ottossonveronika.ottosson@hotmail.com tel.: 076-23 17 321LBÐ POSTGIRO /LFS PG 22 30 29-0LBÐ EL.PAÐTO ADRESAS /LFS E-POST: valdyba@lietuviai.seSVETAINË / WEBBADRESS: www.lietuviai.seNarystës paraiðka yra LBÐ svetainëje /Medlemsansökan finns på LFS-webben

REDAKCIJA/REDAKTIONEN: Audronë Städje (ats./ansv.), Daiva BþeskienëTEKSTUS REDAGUOJA /TEXTREDIGERARE: Ilona Lilieholm, Eglë Raudonikienë,Laimutë Motuzienë, Steinar Langbakk, Dick Stode, Jörgen StädjeDIZAINAS IR MAKETAS/FORMGIVNING OCH LAYOUT: A. StädjeSANTR./SAMMANFATT.: A. Bergvall, V.Gudaitytë, D.Molero, L.VahrosILIUSTRACIJOS/ BILDER: E.Vilûnas(1), R.Raila(3,4,5,12,13),J.Städje(4,5,14), E.Laurenèikas(5), V.Lënaitis(15), A.Städje(15,16)REDAKCIJOS EL.PAÐTAS/ REDAKTIONENS E-POST: audrone@qedata.seKAINA /PRIS: 20 SEK, LBÐ nariams - nemokamai /för LFS medlemmar - gratisTIRAÞAS / ANTAL EXEMPLAR: 200 vnt./st.Redakcija pasilieka teisæ trumpinti ir redaguoti atsiøstus tekstus./Redaktionen har rätt att förkorta och redigera inkomna texter.

Laikraðèio redakcijaiPrieð penkerius metus, kai LBÐ valdyba ieðkojo tinkamø formø,

kaip geriau pristatyti nariams besipleèianèià Ðvedijos lietuviø veiklà irnusprendë pradëti leisti informaciná biuletená, niekas nemanë, kad tamprireiks tiek pastangø ir laiko.

Nepaisant to, kad ið pradþiø biuletenis buvo maþos apimties (tikdviejø lapø) ir informacija jame pateikta vien tik lietuviðkai, nariai ganagreitai pamëgo laikraðtá ir jo turiná. Pastaraisiais metais iðaugo medþia-gà rengianèiø autoriø skaièius, paaugo ir pats þiniø biuletenis ne tikapimtimi, bet ir egzemplioriø skaièiumi.

Nuo pernai leidþiami trys metiniai numeriai, kuriø pagrindinestechnines leidybos iðlaidas jau antri metai remia Lietuva (per Tautiniømaþumø ir iðeivijos departmanetà). Tiek valdyba, tiek bendruomenë,ypaè lietuviø kalbos nesuprantantys jos nariai, dþiaugiasi pernai atsira-dusiomis tekstø santraukomis ðvedø kalba.

Paprastam stebëtojui penkeriø metø veikla atrodo labai trumpaslaikotarpis, taèiau laikraðèio kûrëjø grupë, kuriai nuo pat pradþiø va-dovauja Audronë Vodzinskaitë-Städje, ir valdyba surinko gausybæ juo-kingø ir graudþiø ávykiø apie kiekvienà laikraðèio numerá.

Visuomeniniø organizacijø veiklà vysto atsidavæ ir kilnûs þmonës,ðiuo atveju, Audronë ir visa redakcinë grupë. Jø dëka galime dþiaugtisnuosekliu pastarøjø penkeriø mûsø bendruomenës gyvenimo metøpristatymu.

Valdybos teikimu 2008 m balandþio 4 dienà “Uþ asmeniná indëláá Ðvedijos lietuviø bendruomenës darbà ir aktyvià visuomeninæ veiklàpuoselëjant lietuviø tautinæ savimonæ bei plëtojant Lietuvos ir ÐvedijosKaralystës kultûrinius ryðius” Tautiniø maþumø ir iðeivijos departa-mentas apdovanojo Audronæ Vodzinskaitæ-Städje garbës sidabro þenk-lu “uþ nuopelnus”.

För fem år sedan beslutade LFS att framställa ett informations-blad med syfte att presentera litauernas ökande verksamhet i Sverige.

I början hade informationsbladet två sidor. Informationenpublicerades på litauiska och läsarna började snart att uppskatta tid-ningen och dess innehåll. De senaste åren har den växt: fler skribenter,fler exemplar, och med sammanfattningar på svenska.

Förra året publicerades tre nummer och tryckkostnaderna be-talades av TMID.

Den 4:e april 2008 beslutade TMID att förära Audrone Vodzins-kaite-Städje en hedersmedalj för sin personliga insats i LFS verk-samhet och för sin aktiva roll i bevarandet av den litauiska identiteteni förskingringen och i vidareutvecklingen av relationerna mellanLitauen och Sverige.

Sammanfattning:Tack till tidningens redaktion“Metø lietuvio” prizo rëmëjas:

siûlo Jums savo paslaugas. Ámonëkokybiðkai atlieka visus statybos, remonto bei apdailos darbus. Turirekomendacijas. Patrauklios kainos, aukðta kokybë. Patikëkit savorûpesèius mums. Mes padësim Jums sukurti savo svajoniø bûstà.

Tel: 073-75 27 041, el. adresas: ricardas@ltgruppen.se

Överlåt alla era byggbekymmer på oss – vi hjälper er skapa ertdrömhem! LTGruppen erbjuder sina tjänster. Vi utför alla sortersbygg-, renoverings-, och ytskiktsarbeten med hög kvalitet i arbetet.Rekommendationer finns. Våra priser är tilltalande och vårt arbetealltid av högsta kvalitet. Kontakta oss på:

Tel 073-75 27 041 eller mail ricardas@ltgruppen.se

Sammanfattning: Sponsor för “Årets person”

Skambinkite telefonais:073-979 12 71 Lora

(lietuviø, rusø k.)070-281 46 65 Vidas

(anglø, ðvedø k.)

Kepu skanius, graþius,lietuviðkus tortus

ávairioms progoms!

Ring Lora tel:073-979 12 71(litauiska, ryska)eller Vidas tel:070-281 46 65

(engelska, svenska).

Jag bakar goda,vackra, litauiskatårtor för olika

evenemang!

PadëkaJuozui Kapoèiui

Sammanfattning: Tack till Juozas Kapocius

Nuoðirdþiai dëkojame Juozui Kapoèiui uþ Lietuviø bendruomeneipadovanotas vaizdajuostes su 1991 m. sausio 13-osios ávykiø áraðais.(Jei susidomëjote ir norëtumëte paþiûrëti áraðus, praðome kreiptis ábendruomenës valdybà.) LBÐ valdyba

Hjärtligt tack till Juozas Kapocius för hans gåva till LFS:videoband från händelserna 13 januari 1991. (Den som vill sematerialet kan kontakta styrelsen.) LFS styrelse

LBÐ valdyba sveikina / LFS styrelse gratulerar

Nyligen firade doktor Marius Domeika sin 50-årsdag, en av deäldsta medlemmarna och största entusiasterna i föreningen. Mariusinte bara deltar i och stödjer föreningens arbete, han medverkar ocksåaktivt till utvecklingen av medicinska institutioners verksamhet iLitauen. Föreningen och dess styrelse gratulerar Marius hjärtligt, medförhoppning om många nya idéer och tackar för det starka stöd vi fåttunder åren.

Vladui Gamziukui - 85!

Sammanfattning

Nauji bendruomenës nariaiSveikiname naujus Lietuviø bendruomenës narius, nuo praëjusio

laikraðèio numerio (2008 sausio):

Aldonà ir Mattias Bergvall, Giedræ Duman su ðeima, Jurgá Gertø,Mildà Motuzaitæ, Mildà Normantaitæ, Austæ Pundziûtæ-Lycka suðeima, Edita Lemonnier bei skoniðkius:

Eglæ ir Mindaugà Draþdþiulius, Zità Balbuckienæ su ðeima, VaidàMeidutæ, Evaldà Arelá, Sauliø Paleckà su ðeima, Laimà ir Donatà Bart-kus, Valdà Ostring su ðeima, Rolandà Janulevièiø, Rûtà ir Gytá Rinke-vièius, Rimà Railà su ðeima, Giedræ Virðilaitæ, Evelinà Dapkevièienæ suðeima, Dianà Wagner su ðeima, Auðrà Kalinienæ su ðeima, Audriø Èiu-pailà su ðeima, Aivarà Belecká su ðeima, Mariø Ðabanà, Jolantà Nilsson,Arnoldà Utarà, Elvinà Utarà, Raimondà Bartkutæ su ðeima, JolantàLiuþinienæ su ðeima, Loretà Katkuvienæ su ðeima, Donatà Praleikà suðeima, Astà Peèiulienæ su ðeima, Dariø Radvilavièiø su ðeima, Astà irAudriø Þaibus, Lolità Zulu su ðeima, Ingà Medelienæ su ðeima, GedàÐarkà su ðeima, Akvilæ Jönsson, Akvilæ Liaugodaitæ-Johansson su ðei-ma, Dianà Vitesson su ðeima, Auðrà Raiþienæ su ðeima, Ilonà Butkevi-èienæ su ðeima, Sandrà Sugakovaitæ su ðeima, Linà Verpetinskienæ, Ais-tæ Stasiulevièiutæ, Rièardà Þilinskà, Ievà Sturesson, Edvardà Maskoliû-nà, Redà ir Artûrà Þukauskus su ðeima, Jurgità ir Mariø Marciðauskus,Andreas Meimermondt su ðeima, Viktorijà Kiekðytà su ðeima, Vaidàir Gvidà Klasauskus su ðeima, Astà ir Juozà Juodsnukius su ðeima, Ger-dà Vasiliauskienæ su ðeima, Tomà Lostá su ðeima, Violetà Petrutytæ suðeima, Alvydà Bukontà su ðeima, Daivà Arelytæ ir Robertà Janulá suðeima, Linà Konèiûtæ ir Mindaugà Kuzmickà su ðeima, Andriø Ðimkøsu ðeima.

Raginame ir kitus lietuvius, naujai atvykusius ar seniau gyvenan-èius, papildyti Bendruomenës gretas. Kartu bus ádomiau ir linksmiau.

SammanfattningLFS styrelse hälsar följande nya LFS medlemmar välkomna:Aldona och Mattias Bergvall, Giedre Duman med familj, Milda

Motuzaite, Milda Normantaite, Jurgis Gertus, Auste Pundziute-Lyckamed familj, Edita Lemonnier och följande skåningar:

Egle och Mindaugas Drazdziulis, Zita Balbuckiene med familj,Vaida Meidute, Evaldas Arelis, Saulius Paleckas med familj, Laimaoch Donatas Bartkus, Valda Ostring med familj, Rolandas Janulevi-cius, Ruta och Gytis Rinkevicius, Rimas Raila med familj, Giedre Vir-silaite, Evelina Dapkeviciene med familj, Diana Wagner med familj,Ausra Kaliniene med familj, Audrius Ciupaila med familj, Aivaras Be-leckis med familj, Marius Sabanas, Jolanta Nilsson, Arnoldas Utaras,Elvinas Utaras, Raimonda Bartkute med familj, Jolanta Liuzinienemed familj, Loreta Katkuviene med familj, Donatas Praleika med fa-milj, Asta Peciuliene med familj, Darius Radvilavicius med familj,Asta och Audrius Zaibai, Lolita Zulu med familj, Inga Medeliene medfamilj, Gedas Sarka med familj, Akvile Jönsson, Akvile Liaugodaite-Johansson med familj, Diana Vitesson med familj, Ausra Raiziene medfamilj, Ilona Butkeviciene med familj, Sandra Sugakovaite med fa-milj, Lina Verpetinskiene, Aiste Stasiuleviciute, Ricardas Zilinskas,Ieva Sturesson, Edvardas Maskoliunas, Reda och Arturas Zukauskasmed familj, Jurgita och Marius Marcisauskas, Andreas Meimermondtmed familj, Viktorija Kieksyte med familj, Vaida och Gvidas Klasaus-kas med familj, Asta och Juozas Juodsnukis med familj, GerdaVasiliauskiene med familj, Tomas Lostys med familj, Violeta Petrutytemed familj och Alvydas Bukontas med familj, Daiva Arelyte ochRobertas Janulis med familj, Lina Konciute och MindaugasKuzmickas med familj, Andrius Simkus med familj.

Sveikiname garbingo amþiaus sulaukusá ilgametá bendruomenësnará Vladà Gamziukà ir linkime jam stiprios sveikatos bei dar daugilgø, turiningø ir ádomiø gyvenimo metø.

Vi gratulerar föreningsmedlemmen Vladas Gamziukas som haruppnått denna aktningsvärda ålder och önskar honom god hälsa ochett långt liv!

Neseniai 50-ies metø jubiliejø atðventæsmedikas Marius Domeika yra vienas iðseniausiø bendruomenës nariø ir entuziastø.Marius ne tik aktyviai dalyvaujabendruomenës veikloje ir jà remia, bet taippat ir savo tiesioginiu darbu prisideda priemedicinos istaigø Lietuvoje profesionalumokëlimo. Bendruomenë ir jos valdybanuoðirdþiai sveikina Mariø, tikisi ir toliausulaukti jo idëjø ir dëkoja uþ tvirtà paramà.

Mariui Domeikai - 50!

LBÐ valdyba norëtø sveikinti visus su jubiliejais, vedybomis ir kitaissvarbiais ávykiais. Labai praðome praneðti valdybai arba laikraðèioredakcijai audrone@qedata.se apie artëjanèias progas ir pridëti savonuotraukà.

SammanfattningLFS styrelse skulle gärna vilja gratulera alla som firar ett jubileum,

bröllop och andra viktiga händelser. Var snälla och meddela det tillstyrelsen eller tidningsredaktionen audrone@qedata.se. Glöm inteatt skicka en bild.

Progos!

Sammanfattning

Jei pageidaujate ásigyti laikraðtá, praðome kreiptis: á LBÐ valdybà el.paðtu: valdyba@lietuviai.se, telefonu: 073-637 93 07 (Daiva Bþeskienë).

Laikraðtis platinamas per ávairius bendruomenës renginius. Nume-rio kaina 20 kronø, siunèiant paðtu, pridedamos paðto iðlaidos.

TidningsbeställningOm ni önskar få tidningen, vänligen kontakta: LFS styrelses e-post:

valdyba@lietuviai.se, telefon: 073-637 93 07 (Daiva Bzeskiene).Tidningen delas ut vid olika föreningsarrangemang. Lösnummer-

pris 20 kr. Porto tillkommer vid leverans per post.

Laikraðèio uþsisakymas