Lägesrapport: Smarta städer...arbetet kan drivas inom sina respektive områden. September 2016 ......

2
Vilka utmaningar ska programmet möta? Med hjälp av innovationer, digitalisering och miljö- och klimatteknik finns det möjlighet att möta vår tids utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt. På så sätt blir städerna goda livsmiljöer för människor att leva i utan att slösa på jordens resurser. Identifierade behov Samverkansgruppen har identifierat några behov som utgångspunkt för arbetet: Hållbarhet – socialt, miljömässigt och ekono- miskt Att sätta människan i centrum för arbetet Att bryta stuprörsfokuseringen (silos) – behov av att tänka i system Att arbeta mer med lärande – kunskapsutbyte, kunskapsutveckling, uppskalning Lägesrapport 2 Näringsdepartementet April 2017 Lägesrapport: Smarta städer Efter samverkansgruppens andra möte den 10 februari arbetar fem arbetsgrupper vidare med att konkretisera hur arbetet kan drivas inom sina respektive områden. September 2016 Samverkansgrupper utses Oktober 2016 Möte 1 Februari/mars 2017 Möte 2 Hösten 2018 Att möjliggöra test av nya lösningar Att skapa standarder och gemensam kompe- tens (nationell ansats) Prioriterade områden där det bildats arbetsgrupper Digitaliserad planprocess Ordförande: Eva Schelin, IQ Samhällsbyggnad En digitaliserad planeringsprocess skulle kunna vara mer välfungerande och snabbare. Arbets- gruppen arbetar med förslag för att det skulle kunna vara möjligt. Nationellt öppna data Ordförande: Ann Hellenius, Stockholms stad Tillgängligheten till och samutnyttjandet av data är begränsad, liksom användningen. Det be- Maj 2017 Möte 3 November 2017 Möte 4

Transcript of Lägesrapport: Smarta städer...arbetet kan drivas inom sina respektive områden. September 2016 ......

Page 1: Lägesrapport: Smarta städer...arbetet kan drivas inom sina respektive områden. September 2016 ... Kristina Zakrisson, Kiruna kommun Anna Dubois, Chalmers Olof Andersson, Trianon

Vilka utmaningar ska programmet möta?Med hjälp av innovationer, digitalisering och miljö- och klimatteknik finns det möjlighet att möta vår tids utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt. På så sätt blir städerna goda livsmiljöer för människor att leva i utan att slösa på jordens resurser.

Identifierade behovSamverkansgruppen har identifierat några behov som utgångspunkt för arbetet:• Hållbarhet – socialt, miljömässigt och ekono-

miskt• Att sätta människan i centrum för arbetet • Att bryta stuprörsfokuseringen (silos) – behov

av att tänka i system• Att arbeta mer med lärande – kunskapsutbyte,

kunskapsutveckling, uppskalning

Lägesrapport 2 Näringsdepartementet April 2017

Lägesrapport: Smarta städer

Efter samverkansgruppens andra möte den 10 februari arbetar fem arbetsgrupper vidare med att konkretisera hur arbetet kan drivas inom sina respektive områden.

September 2016Samverkansgrupper utses

Oktober 2016 Möte 1

Februari/mars 2017Möte 2

Hösten 2018

• Att möjliggöra test av nya lösningar• Att skapa standarder och gemensam kompe-

tens (nationell ansats)

Prioriterade områden där det bildats arbetsgrupper

Digitaliserad planprocess Ordförande: Eva Schelin, IQ Samhällsbyggnad En digitaliserad planeringsprocess skulle kunna vara mer välfungerande och snabbare. Arbets-gruppen arbetar med förslag för att det skulle kunna vara möjligt.

Nationellt öppna data Ordförande: Ann Hellenius, Stockholms stad Tillgängligheten till och samutnyttjandet av data är begränsad, liksom användningen. Det be-

Maj 2017Möte 3

November 2017Möte 4

Page 2: Lägesrapport: Smarta städer...arbetet kan drivas inom sina respektive områden. September 2016 ... Kristina Zakrisson, Kiruna kommun Anna Dubois, Chalmers Olof Andersson, Trianon

gränsar möjligeten att utveckla smarta lösningar. Arbetsgruppen arbetar med förslag på hur dessa utmaningar kan hanteras.

Framtidens bebyggelse i den smarta stadenOrdförande: Mattias Höjer, KTHFrågan som denna arbetsgrupp utgår ifrån är hur behovet av nybyggande kan minska genom bättre användning av befintlig bebyggelse med hjälp av digitaliseringslösningar och större flexibilitet.

Smart City Sweden Library Ordförande: Orvar Hurtig, ToyotaArbetsgruppen ser behov av att skapa en informa-tionsplattform för spridning av exempel – ”en ge-nerisk modell för städer” som delar kunskap och erfarenheter.

Gröna affärsmodeller och modeller för delningsekonomiOrdförande: Lena Neij, Lunds universitetFokus i arbetsgruppen hittills har varit delnings-ekonomin som erbjuder många innovativa lös-ningar, ofta med hjälp av digitala plattformar, vi-sualiseringsteknik och IoT som informerar om tillgång och efterfrågan.

Nästa stegSamverkansgruppens nästa möte hålls den 29 maj. Då kommer vi att fokusera på det internationel-la perspektivet: Hur kan smarta städer i Sverige göra globalt avtryck? Fram till dess fortsätter ar-betsgrupperna utveckla och konkretisera vad som behöver göras inom respektive prioriterat område.

Några perspektiv som behöver utvecklas ytterliga-re och tydliggöras i arbetet framåt är demokrati-perspektivet och kopplingen till transportsektorn. Dessutom behöver kommunerna bli mer konkret närvarande i arbetet.

Vi arbetar också med att utveckla samverkan med övriga samverkansprogram kring gemensam-ma teman. När det gäller samverkansprogram-met Nästa generations resor och transporter finns tydliga och viktiga överlapp, eftersom transporter och transportinfrastruktur är en viktig och påtag-lig del av städerna – förändringar inom det områ-det påverkar i allra högsta grad hur städerna kan utformas.

Samverkansprogrammet Cirkulär och biobaserad ekonomi har kopplingar till smarta städer både gällande frågor som rör återvinning och cirkulari-tet i staden och gällande smarta biobaserade mate-rial för byggande.

Det finns också frågor som griper över samtliga samverkansprogram och som behöver hanteras på ett övergripande plan. Det gäller till exempel cybersäkerhet och integritet samt innovationsupp-handling.

ProjektledareProjektledare för samverkansprogrammet Smarta städer är Lina Martinson, Näringsdepartementet. Projektledaren nås via Regeringskansliets växel: 08-405 10 00 eller e-post: [email protected]

Samverkansgruppen för Smarta städer

Eva Schelin, IQ Samhällsbyggnad Mattias Höjer, KTHUlf Ranhagen, Sweco architects Lena Neij, Lunds universitet Marcus Rothoff, Volvo cars Susann Bard, Boverket Anna-Johanna Klasander, White arkitekter Björn Risinger, Naturvårdsverket Peder Berne, E.ON Orvar Hurtig, ToyotaStaffan Liljestrand, Bumbee labs Liisa Fransson, Kraftringen Christina Lindbäck, NCC Kristina Zakrisson, Kiruna kommun Anna Dubois, Chalmers Olof Andersson, Trianon fastighets AB Anders Johansson, Cisco Ann Hellenius, Stockholms stad Anders Lago, HSB Åsa Pettersson, Scania CV Alexander Ståhle, Spacescape AB Erik Brandsma, Energimyndigheten Gunilla Glasare, SKLMaria Håkansson, Ericsson

Foto: MKB Fastigheter ABProduktion: NäringsdepartementetTel: 08-405 10 00E-post: [email protected]: www.regeringen.se/samverkansprogram Artikelnr: N2017.15