Letandet efter en ny Zlatan En kvalitativ undersökning av tv-programmet

I Zlatans fotspår

Henrik Lundbjörk Stefanie Wessberg Examensarbete 15 hp, Journalistik (C-nivå) Journalistik och medieproduktion 180 hp Höstterminen 2009 Linnéuniversitetet Institutionen för samhällsvetenskaper

2

Authors: Henrik Lundbjörk and Stefanie Wessberg Title: The searching for the new Zlatan A qualitative thesis of the tv program I Zlatans fotspår Level: BA Thesis in Journalism Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 45 Key words: journalism, ethnicity, discourse, representation, stereotypes, football, sports, Public service tv, Zlatan Ibrahimović

ABSTRACT

The aim of this study is to find out how the tv-program I Zlatans fotspår (English: In Zlatan's footprints) broadcasted on Swedish public service television represent the participating young players and the Swedish football player Zlatan Ibrahimović. Our question formulation reads as follows:

– How is the participating youths being represented in the tv-program I Zlatans fotspår? – How is the football player Zlatan Ibrahimović being represented in the tv-program I Zlatans

fotspår? Our thesis is qualitative and in order to find out how the participants are being represented we used a discourse analysis. We have focused on the theories discourse, identity, representation, stereotypes, discrimination and the perspective social constructionism. We chose to analyze some of the interviews with the young players and with Zlatan Ibrahimović. We also analyzed the voice-over that figured in the program. Worth mentioned is that we had an idea that there would be some discrimination and stereotyping in the program. The result of our analysis shows that the voice-over uses some discriminating and stereotyping descriptions of the young players. The descriptions made by the voice-over are on the whole very inconsequent, some focus on the players’ qualities on the football pitch whilst others are about their personal qualities. In the interviews with the players these kind of values aren’t shown that explicit as in the voice-over. But the interviewer’s questions are sometimes formulated in a way that creates a distance towards the players. Moreover, there are just longer interviews with five of the nine players. The result also shows that Zlatan Ibrahimović is being described and represented as the big star, a national hero that the young players look up to and want to be like. He has gone through the journey that awaits many of the young players and he managed to finish at the very top. Although Zlatan is being represented like this he still thinks that he has a lot left to learn and that he is far from being the complete football player.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING .........................................................................................................................5

Syfte........................................................................................................................................................................... 6

Frågeställningar ........................................................................................................................................................ 6

Avgränsningar ........................................................................................................................................................... 6

Disposition ................................................................................................................................................................. 7

BAKGRUND........................................................................................................................8

I Zlatans fotspår ........................................................................................................................................................ 8

SVT............................................................................................................................................................................ 8

Zlatan Ibrahimović ................................................................................................................................................... 9

Definition av begreppet invandrare .......................................................................................................................... 9

Socialkonstruktionism............................................................................................................................................... 9

TIDIGARE FORSKNING OCH TEORIER .........................................................................11

Tidigare forskning....................................................................................................................................................11

Representationen av invandrare i media .................................................................................................................11

Socialisation och hjältar ...........................................................................................................................................12

Diskurs .....................................................................................................................................................................13

Identitet ....................................................................................................................................................................13

Representation..........................................................................................................................................................14

Stereotyper ...............................................................................................................................................................15

Diskriminering .........................................................................................................................................................16 Utestängning .........................................................................................................................................................16 Nedvärdering.........................................................................................................................................................16 Objektifiering ........................................................................................................................................................16

METOD OCH MATERIAL..................................................................................................17

Diskursanalys ...........................................................................................................................................................17

Halls receptionsmodell .............................................................................................................................................18

Undersökningens genomförande..............................................................................................................................19

Material och urval....................................................................................................................................................19

Metodkritik ..............................................................................................................................................................20

4

Undersökningens tillförlitlighet ...............................................................................................................................20

RESULTAT OCH ANALYS ................................................................................................21

Vägen in....................................................................................................................................................................21 Spelarintervjuer .....................................................................................................................................................21 Intervjuer och samtal med Zlatan ...........................................................................................................................23 Berättarröst............................................................................................................................................................24

Gruppen ...................................................................................................................................................................26 Spelarintervjuer .....................................................................................................................................................26 Intervjuer och samtal med Zlatan ...........................................................................................................................28 Berättarröst............................................................................................................................................................30

Vägen ut ...................................................................................................................................................................31 Spelarintervjuer .....................................................................................................................................................31 Intervjuer och samtal med Zlatan ...........................................................................................................................33 Berättarröst............................................................................................................................................................34

SLUTSATS OCH DISKUSSION........................................................................................36

Sammanfattning .......................................................................................................................................................41

Förslag till fortsatt forskning ...................................................................................................................................41

REFERENSER ..................................................................................................................42

BILAGOR ..........................................................................................................................44

5

INLEDNING

Sedan barnsben har sportens värld varit en central del i våra liv. Vi har antingen varit utövare själva

eller bara varit väldigt intresserade av att följa olika idrotter. Därför ansåg vi att det var naturligt för

oss att välja ett uppsatsämne som har med sport i medier att göra.

Strax innan vi inledde vårt arbete hade Sveriges Television börjat sända ett nytt tv-program som

heter I Zlatans fotspår. Det är ett sportprogram som handlar om nio ungdomar som alla har en dröm

om att bli fotbollsproffs. De har blivit utvalda av två tränare, som ska utse en av ungdomarna som

de tror har störst chans att gå samma väg som fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović. Vinnaren får åka

ner till Barcelona i Spanien för att träffa Zlatan. Vi insåg att programmet skulle vara intressant att

analysera och valde därför att göra en kvalitativ undersökning med diskursanalys som huvudmetod.

Vår uppfattning är att svenska medier har problem med att spegla mångfalden i samhället. Vi har

också uppfattningen att Sverige idag är ett mångkulturellt land med en hög grad av invandring men

det har visat sig vara svårt för media att hänga med i utvecklingen. Vi upplever det dock som att

sportjournalistiken har lyckats en aning bättre i framställningen av människor med utländsk

bakgrund än de vanliga nyhetsmedierna. Människor framställs ofta som en av oss istället för dem

och det kan därmed vara lättare att bli accepterad inom sportjournalistiken.

Vi ansåg att tv-programmet I Zlatans fotspår var intressant av många olika anledningar men kanske

främst för att det fokuserar på ungdomar med utländsk bakgrund. Känslan av att det till stor del var

något nytt bidrog också till vår vilja att analysera programmet. Vi ville undersöka hur ungdomarna

framställs i programmet genom att analysera intervjuerna som de medverkar i. Vi ville också

undersöka hur Zlatan framställs i programmet, dels för att han har utländsk bakgrund men även för

att se om det finns någon skillnad i förhållande till hur ungdomarna framställs.

Vår undersökning hör hemma inom journalistikforskningen och i synnerhet inom forskning om

medierad sport. Den är relevant för att se hur relationer och identiteter skapas genom medierna.

Något som bör påpekas är att vi gick in i det här arbetet med en föreställning om att ungdomarna till

viss del skulle framställas på ett diskriminerande sätt i programmet. Huruvida denna föreställning

stämde eller inte återkommer vi till i slutsats- och diskussionskapitlet.

6

Syfte

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur de medverkande ungdomarna och Zlatan

Ibrahimović framställs i tv-programmet I Zlatans fotspår. Vi vill även undersöka hur förhållandet

ser ut mellan framställningen av ungdomarna och Zlatan. Tidigare forskning visar att det

förekommer diskriminering i representationen av personer med invandrarbakgrund i media. Vi vill

undersöka om den här typen av diskriminering går igen i ett tv-program där ungdomar och en

världsstjärna, alla med invandrarbakgrund, står i fokus.

Frågeställningar

− Hur framställs de medverkande ungdomarna i tv-programmet I Zlatans fotspår?

− Hur framställs fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović i tv-programmet I Zlatans fotspår?

Avgränsningar

Vi har i vår undersökning valt att begränsa oss till att analysera intervjuer med de medverkande

ungdomarna och Zlatan Ibrahimović samt berättarröstens uttalanden. Vi ansåg att vi kunde få

tydliga svar på våra frågeställningar genom en sådan avgränsning. Vårt fokus har främst varit

inriktat på ungdomarna då intervjuerna med dem är längre och mer omfattande. Intervjuerna är till

för att ge en bild av varje ungdom, både hur de är som fotbollsspelare och hur de är privat.

Intervjuerna och samtalen med Zlatan ligger oftast mot slutet av programmet och sammanfattar

avsnittets tema samtidigt som han förklarar sin koppling till det. Berättarrösten beskriver bland

annat spelarna och berättar i största allmänhet om händelseförloppet i programmet. Programmet är

upplagt på så sätt att man fokuserar på en eller flera spelare i varje avsnitt. Av den anledningen har

vi valt att bara analysera intervjuer med denna avsnittets spelare. Detta gäller för avsnitt 1-5 och 8. I

avsnitt 6-7 ligger inte fokus på någon speciell spelare, istället är det kortare intervjuer med några av

spelarna. Vi valde därför att utesluta spelarintervjuer från dessa avsnitt. Eftersom intervjuerna och

samtalen med Zlatan finns med i varje avsnitt har vi analyserat samtliga av dessa. Detsamma gäller

för berättarrösten, som vi har analyserat i alla avsnitt.

7

Disposition

I bakgrundskapitlet tar vi upp information om Sveriges Television, tv-programmet I Zlatans fotspår

och fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović. Här har vi även lagt definition av begrepp och tidigare

forskning som har gjorts på områden som berör vår studie. I kapitlet teorier presenterar vi de teorier

som vi har valt att förhålla oss till. Under metod och material presenterar vi hur vi har arbetat,

vilken analysmodell vi har använt oss av och vilket material vi har bearbetat. I resultatkapitlet

redovisar vi en del av det material vi har valt ut och våra analyser. Kapitlet är uppdelat i tre teman;

vägen in, gruppen och vägen ut. Till sist redovisar vi vad vi kommit fram till när det gäller våra

frågeställningar och syftet i kapitlet slutsats. Under diskussionskapitlet resonerar vi vidare kring

resultatet, vad vi kunde ha gjort annorlunda och ger förslag till fortsatt forskning. Slutligen finns en

bilaga med en kort sammanställning av alla avsnitten.

8

BAKGRUND

I det här kapitlet tar vi upp bakgrundsinformation om tv-programmet I Zlatans fotspår, fakta om

SVT och i och med att programmet fokuserar på Zlatan Ibrahimović anser vi även att information

om honom är viktig. Här tar vi även upp socialkonstruktionism som är en teoretisk förförståelse

som är relevant för vår undersökning samt definitioner av begrepp som vi använder oss av.

I Zlatans fotspår

I Zlatans fotspår är ett tv-program i åtta delar i SVT som gjordes på initiativ av den svenske

fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović. Serien sändes hösten 2009 med start måndagen den 12

oktober, sista programmet sändes måndagen den 30 november. Avsnitten fanns även tillgängliga i

sin helhet på SVT:s webbtjänst SVT Play till och med den 27 januari 2010. Zlatan gav sina

ungdomstränare Ola Gällstad och Johnny Gyllensjö i uppgift att leta upp åtta av Malmöregionens

största fotbollstalanger. Spelarna fick sedan en träning, som liknar den Zlatan fick när han var i

samma ålder, och tanken var att de med hjälp av denna skulle lyckas bättre inom fotbollen.

Vinnaren fick resa till Barcelona och träffa Zlatan. Enligt produktionsbolaget Dobb Production

gjordes programmet för att Zlatans betydelse för Sverige och fotbollen är enorm. Programmet ska

vara en inspiration till alla ungdomar som spelar fotboll och som drömmer om att någon gång bli

proffs. Det gäller framför allt för ungdomar i Malmöregionen där flera stora stjärnor redan slagit

igenom (www.svt.se).

SVT

SVT, Sveriges television AB, är ett public serviceföretag som startades 1956. Företaget ägs av en

stiftelse och finansieras av tv-avgiften. SVT är ett företag som är fritt och oberoende av politiskt-

och kommersiellt inflytande. Verksamheten regleras av yttrandefrihetslagen, radio- och TV-lagen

och ett av staten särskilt fastställt sändningstillstånd. Av de hundra mest sedda programmen under

2007 kom sjuttio av dessa från SVT. Tv-programmen är till två tredjedelar svenskproducerade och

av deras utbud utgör nyheter och fakta 50 procent, drama och nöje 30 procent och sport 20 procent.

SVT producerar omkring 22 200 sändningstimmar varje år, vilket är en fördubbling sedan 2001 och

då räknas även SVT Barnkanalen, SVT 24, Kunskapskanalen och SVT Europa in i dessa siffror.

Runt om i Sverige har SVT 28 lokala redaktioner och 2000 timmar regionala program sänds varje

år. SVT har en budget på fyra miljarder kronor varav 2,5 miljarder kronor är till kostnader för

program (www.svt.se och www.ne.se).

9

Zlatan Ibrahimović

Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović föddes 1981 i statsdelen Rosengård i Malmö. Han gjorde A-

lagsdebut i laget Malmö FF som 17-åring och två år senare, 2001, inleddes proffskarriären då han

gick till det holländska laget Ajax. Här följer en lista på Zlatans utländska klubbar och bedrifter.

• Ajax (Holland) 2001-2004. Ligamästare 2002 och 2004.

• Juventus (Italien) 2004-2006. Ligamästare 2005 och 2006.

• FC Internazionale (Italien) 2006-2009. Ligamästare 2007, 2008 och 2009. Skytteligavinnare

2009 med 25 mål på 35 matcher.

• FC Barcelona (Spanien) 2009- .

Zlatan gjorde debut i svenska A-landslaget 2001 och har i skrivande stund spelat 62 landskamper

och gjort 22 mål. Som årets främste svenska fotbollsspelare har Zlatan vunnit Guldbollen fyra

gånger, vilket också är flest någonsin. 2007 fick han även Jerringpriset för årets bästa svenska

idrottsprestation (www.ne.se).

Definition av begreppet invandrare

I de fall vi talar om invandrare gör vi det utan att lägga in någon som helst värdering i ordet. Men

då det är ett debatterat begrepp anser vi att det är värt att förklaras. Boréus (2005) skriver att ordet

”invandrare” har vunnit stor spridning sedan 1970-talet och detta har många funnit problematiskt.

Många menar att ordet är mångtydigt, det är svårt att veta vad som definierar en invandrare

(2005:148). Vi är fullt medvetna om att det är problematiskt att använda ett generaliserande begrepp

men anledningen till att vi använder ordet är för enkelhetens skull och i brist på andra, bättre ord.

Socialkonstruktionism

Socialkonstruktionismen är ingen teori i sig som vi förhåller oss till och applicerar på vårt material

utan snarare en teoretisk förförståelse. Det är ett perspektiv vi har gått in med när vi har läst och

analyserat materialet. Det finns många olika definitioner av begreppet socialkonstruktionism. Vi har

valt att utgå från Winther Jørgensen och Phillips (2000), som menar att all kunskap produceras

historiskt och kulturellt och att det inte är tal om att en objektiv verklighet, om en sådan nu

existerar, är tillgänglig för oss. Det som skapar kunskap och sanning är sammanhanget (2000:11).

För att utveckla detta presenterar Winther Jørgensen och Phillips fyra olika grundantaganden. För

10

det första har socialkonstruktionismen en kritisk inställning till självklar kunskap. Den kunskap vi

har om världen kan inte ses som en objektiv sanning eftersom vi kategoriserar världen. Det är

enbart genom dessa kategoriseringar som vi får vår kunskap och våra uppfattningar om världen.

För det andra är vår kunskap om världen kulturellt och historiskt präglade. Det innebär att våra

världsbilder och identiteter kunde ha varit annorlunda men de kan också förändras över tiden. Det

innebär också att den socialt konstruerade världens karaktär varken är given på förhand eller

bestäms av yttre förhållanden. För det tredje finns det ett samband mellan kunskap och social

processer. Det är i de sociala processerna som våra uppfattningar om världen skapas och

upprätthålls och källan till kunskap är sociala interaktioner. Till sist vilar socialkonstruktionismen

på antagandet att det finns ett samband mellan kunskap och social handling. Därmed leder olika

sociala världsbilder till olika sociala handlingar, och beroende på den bestämda världsbilden kan

konstruktionen av kunskap variera (2000:11-12).

11

TIDIGARE FORSKNING OCH TEORIER

I det här kapitlet tar vi upp den tidigare forskning som berör vårt undersökningsområde och

definierar de teorier som vi har valt att knyta till vår undersökning. Vi har valt att använda oss av de

olika teorierna kring diskurs, representation, reception, stereotyper, diskriminering och identitet.

Tidigare forskning

Det finns en del tidigare forskning som berör vårt undersökningsområde, till exempel om

representationen av invandrare i media och sport i media. Vi har även hittat forskning om

socialisation och idrottshjältar vilket är intressant för vår undersökning. Eftersom I Zlatans fotspår

var ett nytt program som fortfarande visades på tv när vi gjorde vår undersökning har vi inte kunnat

hitta någon tidigare forskning om just det programmet. Vi har inte heller hittat någon forskning om

liknande tv-program där sport och unga invandrarmän står i fokus.

Representationen av invandrare i media

Ylva Brune har i sin avhandling Nyheter från gränsen (2004) undersökt hur rapporteringen om

invandrare och flyktingar sett ut i svenska medier under de senaste tre decennierna. Hon tar bland

annat upp teorier om representationen av de(n) Andra, som brukar användas för att beskriva

kulturell och social identitetsbildning. Brune kommer bland annat fram till att nyhetstexterna i vissa

fall beskrev flyktingar som ett utifrån kommande hot som skulle bli ett säkerhetsproblem för

Sverige. Samtidigt ignorerades flyktingarnas egna säkerhetsproblem och de fick inte komma till tals

i media. Hon fann vidare att mindre allvarliga brott uppmärksammades på grund av att de begåtts av

asylsökande eller flyktingar. Materialet visade även att det ofta förekom generaliseringar i

beskrivningarna av flyktingar och invandrare.

I Sports in Society (2009) tar även Jay Coakley och Elizabeth Pike upp frågor om etnicitet inom

idrotten. De menar att frågor som har med ras, etnicitet och nationell identitet att göra finns inom

idrotten, precis som inom alla andra områden i samhället. Människor tar ofta med föreställningar

om hudfärg och etnicitet i beräkningen när de spelar, tittar eller pratar om sport. Betydelsen av

hudfärg och etnicitet påverkar åtkomsten till deltagande i sport och de beslut som människor fattar

om sport. Coakley och Pike menar vidare att etniska minoritetsgrupper deltar i sport på villkor som

ställs av den dominerande etniska gruppen i ett samhälle. Därmed kan minoriteter sällan använda

sporten för att utmana den dominerande gruppens makt och förmåner, trots att vissa idrottare från

12

minoriteter lyckas väldigt bra inom sin sport. Problemen försvinner inte bara för att en del sporter

har deltagare med olika etniska bakgrunder. Sport är således en plats för etniska problem men också

en plats där dessa problem kan utmanas och förändras (2009:344-345).

Det finns även viss forskning kring enbart Zlatan Ibrahimović. Till exempel har Agneta Furvik

(2004) i en D-uppsats undersökt några journalistiska texter om Zlatan för att ta reda på hur han

framställs. Furvik undersöker bland annat vilka egenskaper Zlatan framställs som bärare av och om

det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet. Furvik kommer

fram till att Zlatan ofta framställs som ”bärare av egenskaper som konstruerar en medial bild av

honom som en Annan, som icke-tillhörande en svensk föreställd gemenskap”. (2004:92) Furvik

menar vidare att hennes resultat kan jämföras med hur invandrare och i synnerhet unga

invandrarmän omtalas i svensk media.

Socialisation och hjältar

Coakley och Pike (2009) skriver att sport är en social praktik lika mycket som det är en fysisk

sådan. Precis som andra aktiviteter och erfarenheter i människors liv är sporten kopplad till

socialisationsprocessen. Anledningen till att man väljer att utöva en viss sport har att göra med vilka

möjligheter som är tillgängliga, socialt stöd, identitetsprocesser och den kulturella kontext inom

vilken beslut tas. Coakley och Pike menar vidare att det finns en tydlig koppling mellan deltagande

i sport och processer som har att göra med individuell utveckling, hur det sociala livet organiseras

och kulturell ideologi. De skriver att forskningen om sport i samhället numera betonar att de starka

och minnesvärda erfarenheterna som kan uppstå i sporten ges mening genom sociala relationer.

Detta påverkas i sin tur av de sociala och kulturella kontexter som sporter spelas i (2009:133-134).

Dahlén (2008) skriver att sportjournalistiken har sökt sina hjältar ända sedan den tog sin början

någon gång i början av 1800-talet. Det började i England där boxare jämfördes med soldater och

framställdes som modiga, ärliga och moraliskt högtstående medan motståndarna framställdes som

fega fuskare. ”The National Sporting Hero (NSH)”, den nationella idrottshjälten, har blivit ett

begrepp som föddes under den här tiden. Kännetecknande för dessa idrottshjältar är att de får en

stor del av befolkningen i ett land att bli intresserade av att följa hjältarna och deras prestationer.

Men det handlar kanske framför allt om att publiken kan känna stolthet och samhörighet med sina

hjältar. För att en idrottare ska kunna nå den här statusen krävs förutom ovannämnda kriterier bland

annat omfattande publicitet i media, igenkännande även av människor som inte är intresserade av

sport och en stor framgång vid något tillfälle. Hjälten behöver dock inte nödvändigtvis komma från

13

det land eller tillhöra den etniska grupp som erkänt denne som hjälte (2008:430-431). Med andra

ord är det främst via media som nationella hjältar och identiteter skapas och reproduceras. Det är

där sportens händelser förmedlas och hjältarna lyfts fram och blir tilldelade olika egenskaper.

Diskurs

Enligt författarna Winther Jørgensen och Philips (2000) är ordet diskurs något som rymmer en eller

annan idé om att vårt språk är strukturerat i olika mönster. Dessa mönster följs när vi agerar inom

olika sociala domäner i vårt liv. Inom medicin har man en medicinsk diskurs och inom sport har

man en sportdiskurs. Diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. För att sedan

analysera de olika diskurserna används en så kallad diskursanalys.

Fairclough (1995) menar att diskurs bidrar till konstruktionen av sociala identiteter, relationer och

kunskaps- och betydelsesystem. Fairclough menar vidare att diskurs är kopplat till dess kontext,

man rör sig mellan olika diskurser beroende på var man befinner sig. Det betyder med andra ord att

man behöver studera hur diskurserna fungerar i olika sammanhang. Text, diskursiv praktik och

sociokulturell praktik har alltid ett samband i varje sammanhang (Fairclough, 1995:59). Han menar

att diskurs är en social praktik som både är konstituerande och konstituerad. Den reproducerar och

förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer. Samtidigt som detta sker formas diskursen av

andra sociala praktiker. (Fairclough, 1992:64) Vi anser att denna definition är nära knuten till vår

studie då vi vill ta reda på hur media konstruerar bilden av olika grupper av människor, i detta fall

människor med utländsk bakgrund.

Identitet

Identitet eller identifikation tas upp av Gripsrud (2000) som begrepp med olika betydelser i olika

situationer. Gripsrud nämner två olika typer av identitet, den sociala identiteten och den personliga

identiteten. Den sociala eller kollektiva identiteten får vi genom andras uppfattningar om oss själva

vilket i princip blir en del av vår egen självbild eller identitet. De kollektiva sammanhang som vi

medverkar i bidrar också till hur vår sociala identitet formas. Exempel på sådana sammanhang kan

vara vilket kön man tillhör, varifrån man kommer, vilka intressen man har eller vad man arbetar

med. Den personliga identiteten kommer man fram till genom att ställa frågan ”vem är jag?” Det

som bland annat lyfts fram för att kunna svara på den frågan är vad som är unikt för en själv, vad

som skiljer en från andra och vad som gör ens erfarenheter och känslor speciella (2000:20).

14

Gripsrud menar vidare att medierna i hög grad bidrar till att forma våra identiteter, som han liknar

vid lapptäcken med mängder av rutor. Medierna gör det möjligt för oss att anta flera olika

identiteter eller plocka lite från olika identiteter och göra det till vår egen (2000:24-25). Medierna

skapar på så sätt föreställda gemenskaper för oss. På grund av medias starka roll i

identitetsformandet anser vi att identitetsbegreppet är relevant för vår undersökning. Människors

syn på sig själva och på andra påverkas starkt av medierna och det är också genom dem som vi

uppfattar skillnader och likheter mellan oss själva och andra. Vi speglar oss med andra ord i

medierna och Gripsrud poängterar att medierna även påverkar våra moraliska värderingar som till

exempel föreställningar om vad vi anser vara rätt och fel. Han menar dock att människor inte är

utan tidigare föreställningar och ideologiska positioner. Men det är inte alla identiteter som kommer

fram i media. Även om mediernas utbud är stort och varierat är det många grupper som förblir

osynliga (2000).

Representation

Hall (1997) menar att representation är ett begrepp som står för den meningsproduktion som sker

genom språk, diskurser och bilder. Det är det som kopplar samman mening och språk med kultur. I

grunden handlar det om att omvända språk eller symboler för att säga något meningsfullt om något.

Hall menar vidare att processen inte ofta är enkel eller oproblematisk. Kort och gott handlar

representation om två saker, att beskriva och att symbolisera.

Detta görs i ett så kallat representationssystem där två processer pågår samtidigt. Den första sätter

alla företeelser i förbindelse med vissa begrepp, mentala kartor. Med hjälp av dessa kartor förstår vi

vår värld, men på olika sätt då våra mentala kartor skiljer sig åt från person till person. Dessa

begrepp eller kartor handlar om alla möjliga bilder, allt från hundar och stolar till kärlek, Gud eller

dunderhonung. Men det räcker inte med en process för att de ska vara ett representationssystem

utan det krävs en process till, nämligen språket. För att meningar ska kunna skapas måste våra

gemensamma kartor översättas med ett gemensamt språk. Detta kan vara talade ord, skrivna ord,

ljud eller bilder. Dessa meningsbärande enheter är tecken som blir ett språk. Språk finns i olika

varianter som symbolspråk, skriftspråk och talspråk (1997).

Hall presenterar tre förhållningssätt som vidare kan förklara hur representation fungerar genom

språket. Det första kallar Hall för ett reflexivt förhållningssätt och med det menas att innebörd

15

ligger i objektet, personen, idén eller händelsen i den riktiga världen. Språket fungerar som en

spegel, som reflekterar den sanna existerande innebörden.

Halls andra förhållningssätt är det intentionella, som egentligen är tvärtemot vad det reflexiva är,

alltså att det är talaren eller författaren som genom språket tillämpar sin unika innebörd på världen.

Med andra ord betyder orden det som talaren eller författaren avser att de ska betyda.

Slutligen presenterar Hall konstruktionismen, som går emot båda ovannämnda förhållningssätt.

Varken saker i sig själva eller användarna av ett språk kan bestämma egna innebörder i språket. Det

konstrueras istället genom användandet av representationssystem, som består av begrepp och

tecken. Det är språkets system eller något annat system som vi använder för att representera våra

begrepp som skapar innebörd, inte den materiella världen (1997:24-25).

Stereotyper

En stereotyp är en grovt förenklad uppfattning om hur personer i en viss grupp är beskaffade

(Hinton 2003:11f.). Stereotyper utgår från vissa egenskaper och attribut. Dessa blir till egenskaper

som en hel grupp accepterar.

Gilman (1985) tar upp ett barns uppväxt som exempel på hur stereotyper uppkommer eller

förstärks. Redan i tidig ålder har barn olika krav, till exempel mat, värme och trygghet, och de

kräver att dessa ska uppnås. Ju äldre de blir märker de dock att detta inte alltid uppnås. Man börjar

då associera till trygga saker man känner igen för att få en god värld. Världen delas upp i bra och

dåliga sidor. Barnet utgår från sig själv och dessa två sidor när de tar beslut eller lär sig om världen.

Det som de förknippar med sig själva, det goda, är oss. Det andra, alltså det onda, blir dem

(1985:16-18).

Hall (1997) skriver om rasmässiga stereotyper, som till viss del lever kvar ända sedan slavsamhället

eller imperialismen från sent 1800-tal. Han diskuterar hur viktigt det har blivit med skillnad mellan

människor inom populärmedia. Stereotyperna förstärker dessa skillnader mellan olika grupper av

människor (1997:225f.).

16

Diskriminering

Diskriminering är enligt Kristina Boréus (2005) ett orättfärdigt och negativt sätt att särbehandla

människor på grund av att de tillhör en viss grupp, som skiljer sig från den egna. Den språkliga

diskrimineringen är enligt Boréus vanligt förekommande och hon nämner fyra olika former av

detta. Det rör sig om utestängning, nedvärdering, objektifiering och förslag som pekar mot negativ

särbehandling (2005:200). De former av diskriminering som passar in på vårt material och som vi

kommer att förhålla oss till är utestängning, nedvärdering och objektifiering.

Utestängning

Utestängning är den form av diskriminering som innebär att man stänger ute personer från debatten

fastän de egentligen berörs av den aktuella frågan. Det kan också handla om personer från vissa

grupper som blir osynliggjorda. Ett exempel på detta är valaffischer där personer med synliga

funktionshinder sällan eller aldrig syns eller att vissa positioner har manliga benämningar,

exempelvis talman (2005:28, 200-201). Ett annat exempel på utestängning är när man pratar om

rasism men inte låter de mest berörda, invandrarna, delta i debatten (2005:165-166).

Nedvärdering

Den mest uppenbara formen av språklig diskriminering är nedvärdering. Där framställs den andra

gruppen, de som inte tillhör oss, som underlägsna. Nedvärderande benämningar, beskrivningar och

associationer är alla former av diskriminering. Genom att till exempel beskriva dövstumma som

stackare då deras dövhet är orsaken till problemen de har gör man en nedvärderande beskrivning.

(2005:33, 200-201). Boréus nämner även ”blatte” och ”svartskalle”, benämningar av olika

invandrargrupper, som exempel på den här typen av språkliga nedvärderingar (2005:33).

Objektifiering

Objektifiering sker genom att människor beskrivs som om de varken har känslor, behov eller

önskningar. Människorna kan användas som verktyg som kan köpas och säljas, slås sönder eller

behandlas som om de saknar känslor, handlingsförmåga och initiativ. Detsamma gäller när man

pratar om människor som om de vore saker som är gynnsamma för samhället. Ett exempel går att

finna inom svensk arbetsmarknadspolitik där flyktingar ibland diskuteras som om de vore verktyg

(2005:42, 200-201).

17

METOD OCH MATERIAL

I kapitlet presenterar vi diskursanalysmodellen av Fairclough som vi har valt att utgå från som

huvudmetod samt Halls receptionsmodell. Vi redogör för vårt material och hur vi har gått tillväga i

vårt urval av de intervjuer vi analyserat. Vi förklarar även undersökningens genomförande och vår

metodkritik.

Diskursanalys

Det finns olika sätt att analysera vårt material från tv-programmet I Zlatans fotspår men utifrån våra

frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ textanalys. Det som kännetecknar en kvalitativ

analys är att ingenting räknas eller mäts. Detta till skillnad från en kvantitativ innehållsanalys som

går ut på att kvantifiera eller räkna något specifikt i ett undersökningsmaterial (Bergström och

Boréus, 2005:43-44).

Vi har valt att använda oss av en diskursanalys vilket är en typ av kvalitativ metod. Fairclough

(1995) har utarbetat en modell som vi anser passar in på vårt material. Modellen är textorienterad

och som Fairclough beskriver det kan texter vara mer än bara det skrivna ordet, till exempel

transkriptioner av talade intervjuer och samtal men även tv-program och webbsidor (2003:3).

Fairclough menar att man måste titta på mer än bara texten i sig vid en analys. Därför har han

utvecklat en tredimensionell modell där man sätter in texten i en större kontext, i förhållande till en

diskursiv och social praktik. Den kommunikativa händelsen, som kan vara alla typer av

medieformer, till exempel en text, videoproduktion eller intervju, kan använda de tre dimensionerna

i en diskursanalys. De tre dimensionerna är alltså följande:

• En text (tal, skrift, bild eller en blandning av det språkliga och det visuella)

• En diskursiv praktik, som innebär produktion och konsumtion av texter

• En social praktik (syn på kunskap)

Utöver detta bör man enligt Fairclough alltid utgå från tre frågeställningar vid en diskursanalys av

journalistiska texter. Frågorna är följande:

– Hur framställer texten världen, till exempel när det gäller händelser, personer och relationer?

– Vilka identiteter och relationer mellan aktörer gestaltar texten?

18

– Vilken relation skapar texten mellan text och läsare och mellan läsaren och aktörerna i

texten? (Fairclough 1995:5)

Halls receptionsmodell

Vi utgår från diskursanalysen som vår huvudmetod men det finns även anledning att ta hänsyn till

en modell som fokuserar på reception. Hall (1980) har utvecklat en teoretisk modell som går ut på

att begreppsliggöra masskommunikationen som en meningsskapande process. Hall kallar den för

encoding/decoding-modellen eller receptionsmodellen. Processen sker i flera olika steg och den

präglas av sociala strukturer där meningsskapandet utspelar sig. Journalister och medieproducenter

ingår i in- och avkodningsprocessen och kan därmed inte fungera som någon slags maktutövare.

Därför är det viktigt att poängtera att vi som författare till den här uppsatsen inte heller står utanför

processen.

Det går inte att se journalistik som en sluten process som inte formas av sin omgivning. Hall

beskriver den journalistiska produktionsprocessen som att inkodningen av ett meddelande formar

texterna som produceras på ett visst sätt. Därmed konstaterar Hall att journalistiken är präglad av

den dominerade ideologin i samhället. Vissa innebörder kommer på så sätt att favoriseras i texten

medan andra lämnas utanför. Hall kallar dessa favoriserade innebörder för ”the preferred meaning”

(den gynnade tolkningen). Han menar vidare att den här gynnade innebörden i sin tur favoriserar en

tolkning som han kallar för ”the preferred reading” (den gynnade läsningen). Denna tolkning

accepterar den rådande samhällsordningen och styrs av den gynnade innebörden.

En av grundtankarna inom receptionsforskningen är att ett enskilt meddelande kan tolkas på olika

sätt. Hall menar dock att textens möjligheter att skapa olika innebörder bland tv-tittarna inte ska

överskattas. Hall beskriver tre olika sätt att avkoda texternas budskap:

• Dominant tolkning, som innebär att tittaren inte ifrågasätter ideologin som kommer fram

genom programmets koder.

• Förhandlande tolkning, som innebär att tittaren i grunden accepterar ideologin i programmet

men funderar kring andra tänkbara attityder till de i programmet.

• Oppositionell tolkning, som innebär att tittaren avfärdar programmets värderingar och normer

som felaktiga. Man uppfattar textens innebörd men accepterar den inte som rättmätig.

19

Undersökningens genomförande

Vi började med att titta på hela avsnitten och därefter valde vi ut de intervjuer och samtal som bäst

passade in på vår undersökning och som vi ansåg kunde ge oss tydligast svar på våra

frågeställningar. Vi såg avsnitten flera gånger, för det mesta tillsammans. Därefter skrev vi ned

exakt vad som sades i de intervjuer och samtal som vi hade valt ut. Vi skrev dessutom ner allt som

berättarrösten sade i avsnitten då vi ville inkludera den i vår analys. Vi analyserade sedan varje

avsnitt för sig och delade upp intervjuerna med spelarna, samtalen och intervjuerna med Zlatan

samt berättarrösten.

Vi har utgått från Faircloughs (1995) diskursanalys när vi analyserade vårt material. Istället för att

använda oss av Faircloughs frågeställningar rakt av har vi istället valt att anpassa dem till vår

undersökning. Vi har utgått från följande frågor i vår analys:

– Hur framställs aktörerna i tv-programmet och deras koppling till sin bakgrund?

– Vilka egenskaper tillskrivs aktörerna och på vilket sätt visas detta?

– Vilka relationer finns mellan aktörerna i programmet och hur skildras dessa?

– Vad förväntas tittarna inta för relation till programmet och dess aktörer?

– Vilken diskurs rör sig programmet i?

– Hur ser programmets världsbild ut?

Några av analyserna har vi gjort tillsammans och några har vi gjort var för sig men för att vara helt

säkra på att resultatet skulle bli tillförlitligt har vi gått igenom dem tillsammans så att bådas åsikter

har fått komma fram. Vi har upplevt att arbetet har fungerat betydligt bättre när vi arbetat

tillsammans.

Material och urval

Vårt material är hämtat både från SVT2 och SVT:s webbtjänst Play. Under åtta måndagar hösten

2009 sändes programmet I Zlatans fotspår i lika många avsnitt på SVT2 men avsnitten fanns även

tillgängliga på SVT Play dygnet runt fram till 27 januari 2010. Det är ingen skillnad på

programmen som sändes i tv respektive på webben. På SVT:s webbsida finns en särskild avdelning

om programmet där det går att finna mer information och fakta om serien, spelarna, tränarna och

20

framför allt om Zlatan. Vi har i vår undersökning analyserat alla åtta avsnitten av tv-programmet.

Metodkritik

Att vi har valt ut intervjuer och ställt utvalda frågor till dessa intervjuer har gjort att undersökningen

har blivit styrd till viss del. Om vi hade haft större utrymme och mer tid på oss till undersökningen

hade vi velat analysera samtliga intervjuer i programmet. Detta hade förmodligen resulterat i en mer

rättvis bild av de inblandade. Den bilden vi får av spelarna i programmet utgår bara från

berättarrösten och intervjuerna med dem. Om vi hade valt att även analysera intervjuerna med

föräldrar, kompisar och tränarna hade resultatet kanske sett annorlunda ut. Vi kan inte dra några

generella slutsatser kring hur ungdomar med utländsk bakgrund framställs i media i stort utan bara

hur vi anser att de framställs i detta program. De frågor vi har ställt till materialet ser vi som väl

anpassade. Samtidigt inser vi att om vi som författare hade bytts ut mot några andra personer hade

resultatet kunnat se annorlunda ut.

Undersökningens tillförlitlighet

För att en kvalitativ undersökning ska anses som tillförlitlig ska forskaren ha en hög grad av

transparens genom undersökningen, det vill säga att man tydligt redovisar hur man har gått tillväga.

Dessutom ska materialet ge svar på de frågeställningar som forskaren har valt. Bergström och

Boréus (2005) menar att man kan öka genomskinligheten eller transparensen i en diskursanalys

genom att använda sig av citat. Vi har i vårt resultat valt att använda oss av många och långa citat

för att läsaren ska kunna följa hur vi har tänkt i vår analys men också för att skapa sig en egen

uppfattning. Detta gör sammantaget att vi tydligt visar hur vi har kommit fram till vårt resultat.

Bergström och Boréus menar vidare att detta

[…] ökar möjligheten för god intersubjektivitet: noggranna förklaringar av hur undersökningar gått till ökar

möjligheten för andra att nå samma resultat (Bergström och Boréus, 2005:353).

21

RESULTAT OCH ANALYS

I det här kapitlet redovisar vi vilket resultat vi har kommit fram till genom diskursanalysen av

materialet. Vi har valt att dela in resultatet i tre underrubriker; vägen in, gruppen och vägen ut. Vi

har med längre utdrag ur intervjuerna, samtalen och berättarrösten för att tydligt visa hur vi har gått

tillväga i vår analys. Varje tema inleds med spelarintervjuerna, fortsätter sedan med samtalen och

intervjuerna med Zlatan för att avslutas med berättarrösten. Intervjuerna finns utskrivna i sin helhet

hos författarna.

Vägen in

I de två första avsnitten får tittarna lära känna två av spelarna, Nikola Zivanovic och Zaman Zadran.

Man får följa hela gruppen när spelarna lär känna varandra och tränarna Johnny och Ola.

Spelarintervjuer

Tittarna presenteras för den förste spelaren som har valts ut till programmet. Han heter Nikola

Zivanovic och spelar i klubben Husie IF. Han intervjuas bland annat om sina föräldrar och

möjligheter till ett proffskontrakt utomlands.

Nikola: Min pappa är från Serbien, han är född här. Min mamma kommer från Slovenien, hon kom hit när

hon var 4 tror jag, nåt sånt, så hon är född där i Slovenien.

Intervjuaren: Är du lik någon av dina föräldrar?

Nikola: Jag är lik min mamma i ansiktet men ja, det är väl det.

Intervjuaren: Om man tänker till sättet då?

Nikola: Då är jag nog lik min pappa. Det är jag ju, han har ju alltid älskat fotboll, han har bara spelat fotboll

och så, det har jag också.

Intervjuaren: Var har han spelat?

Nikola: I Balkan och MFF. Han säger att han var med i Skånelaget och sånt,

Intervjuaren: Tror du honom?

Nikola: Jag vet inte riktigt. Han var väl säkert med.

Intervjuaren: Vad spelade han för position?

Nikola: Han var anfallare han också, vet jag.

Intervjuaren: Vad säger han om dig då?

Nikola: Att vi har exakt samma spelstil, exakt samma allt. Det mesta skott, alltså, han säger att jag är en

kopia av han när han var liten.

Till en början är det svårt att tro att Nikola är en lovande fotbollsspelare då han enbart får svara på

frågor om sina föräldrar. Nikola får dock intervjun att handla om fotboll när han nämner sin pappa,

22

som själv spelade när han var yngre. Nikola talar med en skånsk dialekt vilket gör att man som

tittare tidigt förstår var i landet vi befinner oss. För de som känner till Zlatan och hans bakgrund i

Rosengård i Malmö blir kopplingen än tydligare. Det tar inte lång tid innan man som tittare förstår

att hela Nikolas värld kretsar kring fotbollen. Här läggs mycket fokus på Nikolas identitet, både den

personliga och sociala (Gripsrud, 2000). Först kommer hans personliga identitet fram genom att

samtalet handlar om hans bakgrund och hans föräldrar för att sedan övergå till den sociala

identiteten då fotbollen kommer på tal.

Zaman Zadran är den andra spelaren att få en längre presentation i programmet. Han intervjuas

främst om saker utanför fotbollen. Det börjar med familj och vänner för att sedan gå över till vad

han skulle göra om fotbollskarriären inte går som planerat.

Zaman: Vi är åtta syskon, sju bröder och en syrra. Hon är också bortgift och jag har fem bröder som är äldre

än mig och en är yngre. Vi bor tillsammans och vi tittar på film och tittar på fotboll och gör allt möjligt

tillsammans. (Han visar runt i lägenheten) Här bor jag och mina syskon, här är vardagsrummet och vi tittar

på fotboll där borta och vi sitter och snackar och där sover vi tre stycken där borta och min storebror har eget

rum där borta.

Intervjuaren: Just det här att du bor bara med dina bröder och inte med dina föräldrar, för mig är det liksom

lite annorlunda.

Zaman: Nä men, de bor precis mitt emot oss och det är inte så långt, vi bara går till andra huset och kommer

tillbaka och vi äter och kommer tillbaka. Ibland är vi i andra huset och tittar kanske på film där och så

kommer vi tillbaks, så vi umgås med varandra hela tiden.

Intervjuaren: Vad tror du att du gör i framtiden då om du inte blir fotbollsproffs?

Zaman: Köra lastbil och transporter och sånt. Bara sitta och köra bil fram och tillbaka, fram och tillbaka, det

är inte så svårt.

Intervjuaren: Tror du det är tråkigt?

Zaman: Nä, det tror jag inte. Jag tror att bara att sitta i bilen och köra fram kanske kan bli tråkigt ibland om

man är ensam och inte har någon vän med sig, det kan bli tråkigt också om man blir för gammal.

Zaman får överhuvudtaget prata väldigt lite om fotboll och vilka mål han har med sin karriär.

Istället får han prata om vilken reservplan han har om han inte skulle bli fotbollsproffs. Han svarar

att han vill köra lastbil. Han får även beskriva relationen till sin familj och hur de bor, något som

intervjuaren ifrågasätter. Fokus ligger fortsatt utanför fotbollsplanen när Zaman intervjuas om sina

problem i skolan och hur han har tagit sig igenom det. Eftersom den övergripande diskursen i

programmet är fotboll kan det ses som diskriminerande att man inte låter Zaman säga något om den.

Det blir en form av utestängning (Boréus, 2005) då Zaman stängs ute från samtal om fotboll och

istället bara får prata om saker som inte direkt har med fotbollen att göra.

23

Intervjuaren: Jag har ju följt med dig när du har haft extra mattelektioner med FC Rosengård, du har

berättat där att du hade IG i en del ämnen.

Zaman: Det var bara matten och andra sådana, fysik och sånt. Men jag fick hjälp av klubbstugan i matte, och

så gick jag i sommarskola och när vi skulle göra prov så klarade jag. Det var tack vare dem, de hjälpte mig

mycket med matten.

Intervjuaren: Så nu har du klarat det?

Zaman: Ja, nu har jag klarat det, det känns skönt.

Intervjuaren: Fan, vad bra.

Zaman: Det var två veckor där som var riktigt trögt att vakna på morgonen och gå dit men det var värt det.

Och sen sista dagen när vi skulle sluta så fick jag ett nationellt prov. Tio i åtta var det som vi började sen kom

vi tillbaka vid tolv och fick svaret. Jag hade klarat det.

Intervjuaren: Hur kändes det?

Zaman: Jo det kändes, jag lekte lite ledsen, att jag inte klarade det, så alla bara ”nä, är det sant?” ”ja det är

sant”. Sen visade jag pappret att jag hade klarat det. Jag skämtade lite där också.

Zaman är enligt tränarna en mycket lovande spelare men inget av det kommer fram i intervjuerna

med honom. Istället får vi som tittare mest reda på hur hans liv ser ut utanför fotbollen.

Utestängningen från programmets huvudsakliga diskurs blir än tydligare. Zamans identitet kopplas

inte ihop med fotbollen, istället får tittaren veta hur vilka sammanhang han rör sig i utanför

fotbollen. Enligt Gripsrud (2000:20) bidrar de kollektiva sammanhang som vi medverkar i till hur

vår sociala identitet formas.

Intervjuer och samtal med Zlatan

Zlatan och tränarna sitter och har ett samtal om hur det var för honom när han var 15 år, det vill

säga samma ålder som spelarna i programmet.

Ola: Man tar upp det igen, vad är det nu, 12-13 år tillbaka när du var 15, om du jämför på den tiden, vad

skulle du säga till en 15-åring idag, alltså när du tittar tillbaka som du har gjort på 13 år, du visste kanske att

du skulle sitta i Barcelona.

Zlatan: Ja, sen jag var tio år visste jag det.

Ola: Nämen alltså (skratt) klart att du har haft dina mål... Men du vet vad du sa när du...

Zlatan: Det är svårt när man är som 15-åring, om jag tänker tillbaka nu, jag menar, det var kul att komma dit

men jag tror att det gänget vi hade där, det var bra konkurrens, det var bra balans på allihop och alla ville

liksom spela, alla ville bli nåt och alla hade det självförtroendet liksom, alla trodde de var nåt och sen hade vi

en balans på det hela. Men jag tror att det var mycket tuffare när jag var 15 än de som är idag 15, jag tror att

det var mycket svårare förr än vad det är idag för nu har det lyckats så pass många yngre spelare i A-laget och

i allsvenskan så nu vågar man mycket mer flytta fram de yngre spelarna i storlagen i Sverige. Men det var

liksom bara ut och ha kul och kämpa och göra det tränaren sa, det var mer...

24

Ola: Vad tror du?

Johnny: Gjorde du det då?

Zlatan: Ja, ibland. Jag tror det var mer svårare för tränaren att ha koll på allihop än...

Ola: ...Samla in dem på kvällen.

Zlatan: Ja, exakt.

Samtalet får snabbt en skämtsam ton och det märks att Zlatan och tränarna fortfarande har en nära

relation. De fyller i varandras meningar och verkar känna varandra väl. Det blir just ett samtal

istället för en intervju och detta går igen i resten av programmet. De talar samma språk, både när det

gäller dialekt och fotbollsjargong. De är införstådda med vilken diskurs som råder. Som Winther

Jørgensen och Philips (2000) menar är diskurs kopplat till att vårt språk är strukturerat i olika

mönster, vilka följs när vi agerar inom olika sociala domäner. Här rör det sig om en sport- eller

fotbollsdiskurs vilket innebär att samtalet får den tonen och alla inblandade är överens om vad det

är som gäller.

Zlatan beskriver tiden som 15-åring som tuff, tuffare än för dagens 15-åringar. Han kan inte riktigt

identifiera sig med dagens unga spelare och skapar på så sätt en slags distans till dem. När han var

ung handlade det mer om att ha kul och kanske inte ta det hela så allvarligt. Samtidigt menar han att

konkurrensen var hård redan då. Idag är det fler unga spelare som lyckas ta sig upp och spela i

allsvenskan, Sveriges högsta serie inom fotbollen, och man vågar dessutom satsa mer på unga

spelare än när Zlatan var ung. Här får Zlatan det att verka som att han har gjort en längre resa och

haft en svårare och krokigare väg mot framgång än vad dagens ungdomar har möjlighet till.

Berättarröst

Berättarrösten inleder med att beskriva Zlatan och vad programmet går ut på.

Han är Sveriges största fotbollsspelare, kanske den störste genom tiderna. Nu har han gett sina gamla

ungdomstränare ett uppdrag, hitta de åtta mest talangfulla spelarna i Malmö, ta den som har störst potential

till Barcelona.

De kommer att använda den 15-årige Zlatan, som de en gång lärde känna, som en mall. En underbar talang

med en särskild glimt i ögat. En ödmjukt kaxig kille med en iver att bli bäst. Uppdraget är att plocka ut den

spelare som har störst potential att gå i Zlatans fotspår och ta honom till Barcelona.

Zlatans storhet som fotbollsspelare framhålls med en gång, inte minst genom beskrivningen

”kanske den störste genom tiderna.” Dessutom säger berättaren att de kommer använda Zlatan som

en mall. På så sätt blir Zlatan en tydlig stereotyp. Detta enligt Hinton (2003:11f.), som menar att en

25

stereotyp utgår från vissa egenskaper och attribut och dessa blir till egenskaper som en hel grupp

accepterar.

Här kan man också se hur berättarrösten objektifierar spelarna, till exempel genom att använda

uttryck som ”plocka ut”. Det pågår en urvalsprocess där spelarna framställs som just spelare och

inte människor. Som Boréus (2005:200) menar är detta exempel på objektifiering, som kan ske om

man pratar om människor som om de vore saker eller verktyg.

Berättarrösten beskriver spelarna för första gången under programmets gång. Hon lägger lite extra

vikt vid avsnittets spelare Nikola Zivanovic.

I BK Olympic hittar Ola och Johnny två spelare, två yttermittfältare. Kevin Weclevicz, som imponerar stort

på sin vänsterkant, och Ali Jamil, som har en kaxig stil som Johnny gillar.

Johnny och Ola tittar på Husie IF som har en fantastisk grupp 94:or. De fastnar för tre spelare, Ronaldo-

kopian Kevin Mugosa, ledargestalten Erik Pärsson och anfallsesset Nikola Zivanovic.

I LB07 hittar man två spelare, lille teknikern Phillip Nantas och den store talangen Tibor Cica. Från FC

Rosengård plockar man Zaman Zadran, en kille som enligt rapporter ska vara lite strulig men som har något

riktigt stort i sig.

Gruppen på åtta man är nu komplett. Åtta stora fotbollstalanger som får en unik möjlighet att utvecklas som

spelare och kämpa om ett oförglömligt möte med Zlatan.

Nikola anses vara en av Skånes allra största anfallstalanger. Han är given i Skånelaget och trots att han bara

är 15 år har han redan hunnit provspela för storklubben Liverpool.

Spelarna får här benämningar som utgår från deras färdigheter som fotbollsspelare eller hur de är

som personer. Till exempel syftar ”en kaxig stil” mer på personlighet än hur man är som

fotbollsspelare. Tvärtom gäller för beskrivningen ”den lille teknikern”, som är mer beskrivande för

honom som fotbollsspelare. Berättarrösten lägger medvetet eller omedvetet in många sådana här

värderande ord och uttryck. Som Winther Jørgensen och Phillips (2000) skriver om

socialkonstruktionism är vår kunskap om världen historiskt och kulturellt präglad. Man är

värderande i sitt sätt att tänka utan att man lägger märke till det då det är djupt rotade föreställningar

om världen som är svåra att ändra på (2000:11-12).

Boréus (2005:200) menar att nedvärderande benämningar och beskrivningar är former av

diskriminering. I detta fall är det nedvärderande att bara ge vissa spelare beskrivningar som har med

deras fotbollstalang att göra medan de andra nästan enbart beskrivs med personliga egenskaper.

Nikola beskrivs som en talang utöver det vanliga, en väldigt seriös spelare med höga målsättningar.

26

Man kan redan här ana en särbehandling, att han är en av tränarnas favoriter och därmed en av

huvudkandidaterna till att vinna tävlingen.

Berättarrösten förklarar hur spelarna en och en träffar tränarna. Spelarna har än så länge problem

med att hitta sin roll i gruppen.

Johnny och Ola har kallat till möte. De vill prata med killarna en och en. Känslan som uppstår när de träffar

en ny spelare är viktig. Många har talang men få har vad som krävs för att gå hela vägen.

Ola och Johnny fastnar för Zaman, en stor talang på planen men i skolan har han problem. Nu får han hjälp

av sin klubb Rosengård för att bli godkänd i matten. Det måste han fixa för att få fortsätta i klubben.

Nu har man träffats i en vecka och det är naturligt att det tar lite tid att lära känna varandra. Men det är lite

väl trevande, tycker Ola och Johnny. De hade önskat att killarna tog för sig mer och ännu finns inte den

kontakt och identitetskänsla inom gruppen som är så viktig.

Programmet tar här lite av en vändning och går in i en mer seriös fas, vilket också förstärks av

berättarrösten. Nu gäller det för spelarna att hitta sin roll i laget och ”ta för sig”. Tränarna är inte

helt nöjda med att identitetskänslan ännu inte finns bland spelarna och vill att gruppen ska svetsas

samman mer. Det handlar både om att stärka den sociala och personliga identiteten (Gripsrud,

2000). Spelarna ska hitta sin roll i laget dels genom att inse vad som är unikt för dem men också

genom att hitta samspelet med de andra spelarna.

Gruppen

Spelarintervjuer

En av spelarna, Saman Ghoddoos har kommit in lite senare i projektet och är den tredje spelaren vi

som tittare får lära känna. Han intervjuas om skolan och hur han ändrat inställning till sina studier.

Saman: Ja, jag gick med dem som stökade och inte brydde sig alls om skolan och då blev jag ungefär som

dem. Så hade jag samtal med idrottsläraren som sa att jag borde skärpa mig om jag ska komma in på de

skolorna jag vill. Så blev det en vändning.

Intervjuaren: Varför ville du börja bry dig om skolan liksom, ändra inställning så där?

Saman: Det var för att jag ville komma in på Borga och det behövdes 180 poäng och jag hade inte så mycket

då.

Intervjuaren: Hur gick det då?

Saman: Det gick mycket bättre. Jag ska få ett brev om jag kommer in, det har jag inte fått än.

27

Återigen läggs fokus på skolan. Till skillnad från Zaman Zadran ser man dock att Saman har

genomgått en omfattande förändring i sin attityd till skolan. Hans förflutna som stökig och

ointresserad elev har förändrats till en elev som har målsättningar med sina studier. Han har kämpat

för att få tillräckligt höga poäng så att han kan komma in på ett idrottsgymnasium.

Tittarna får reda på att Saman står väldigt nära sin mamma, som har en ickenämnd sjukdom. Han

intervjuas om sin relation till mamman och vad det skulle betyda för honom att lyckas och bli

fotbollsproffs.

Saman: Alltså, jag brukar inte tänka så på min mamma när jag spelar fotboll, det är bara typ när jag inte har

något med fotbollen att göra.

Intervjuaren: Vad skulle du göra om du verkligen lyckades med fotbollen? Vad skulle du göra om du blev

ett välavlönat fotbollsproffs? Vad ska du göra?

Saman: Ja, försörjt familjen, köpt ett stort hus. Det skulle vart mycket enklare allting då.

Intervjuaren: Vad tror du att din mamma hoppas på för dig liksom i ditt liv?

Saman: Ja, hon hoppas att jag ska gå så långt som jag vill.

Intervjuaren: Tror du att hon tänker på annat än fotboll?

Saman: Ja, skolan i så fall.

Intervjuaren: Stöttar hon dig i din satsning på fotbollen?

Saman: Ja.

Intervjuaren: På vilket sätt?

Saman: Alltså, att hon varje gång låter mig träna, hon ger mig pengar till cuper, medlemsavgifter och så.

Intervjuaren: Du, det här man säger, hur långt du vill gå med fotbollen och alla säger fotbollsproffs, det

handlar ju liksom om ens drömmar. Jag skulle gärna vilja att du liksom utvecklar hur du vill att framtiden ska

se ut.

Saman: Ja, det som jag kan se nu är att komma till ett A-lag, det hade vart bra. Men drömmen är ju att bli

fotbollsproffs.

Att Saman har en nära relation till sin mamma råder det ingen tvekan om. Vi som tittare får se dem

omfamna varandra och Saman talar varmt om henne. Det enda han svarar när han får frågan vad

han skulle göra om han blev proffs är att han skulle försörja familjen och köpa ett hus. Intervjuaren

försöker ändå få fram vad Saman verkligen har för mål och drömmar med sin karriär men får inget

tydligt gehör. Visst har Saman en dröm om att bli proffs men först ska han in i ett A-lag. Han tar inte

ut något i förskott och verkar ha svårt att spå framtiden, det är en sak i taget som gäller för honom.

Och kanske viktigast, fotboll är inte det enda som existerar i Samans värld. Det är en nyckel till

framgång och skulle underlätta hans liv men familjen är viktigare.

Det väcks sympatikänslor för en kille som Saman, om det är meningen eller inte är dock svårt att

uttala sig om. Antagligen vill man visa på att fotbollen faktiskt inte är allt för alla spelare. På detta

28

sätt blir Saman mer människa än vissa av de andra spelarna eftersom han framställs som en kille

med känslor och empati. Med andra ord går framställningen av honom emot den objektifiering, som

enligt Boréus (2005:200) sker genom att människor beskrivs som om de varken har känslor, behov

eller önskningar.

Phillip Nantas är den femte och sista spelaren att få en längre presentation. Han intervjuas bland

annat om föräldrarnas inställning till hans satsning på fotbollen.

Intervjuaren: Vad tycker dina föräldrar om att du spelar så mycket fotboll?

Phillip: Så länge jag gillar det så.

Intervjuaren: Är det nånting ni har pratat om?

Phillip: Ja, alltså, de vill att jag ska lira för att lira, att jag ska lira för mig själv och inte för nån annan.

Intervjuaren vill återigen få fram vad föräldrarna egentligen tycker om att deras son väljer att satsa

på fotbollen. Det framställs som att deras godkännande är avgörande för att spelaren ska kunna

fortsätta spela fotboll. Phillip har flera gånger varit på väg att flytta utomlands för att spela i en

annan klubb men har hindrats av att familjen inte velat eller kunnat flytta.

Intervjuer och samtal med Zlatan

Under avsnittet har försvarsspel stått i centrum och det är dags för Zlatan att svara på frågor och

sammanfatta denna spelform.

Zlatan: Det är sånt man, som hela tiden ångas in i huvudet från tränarna liksom, du måste försvara, försvara.

Men då går du runt för dig själv och säger, när man är 15-16, jag behöver inte försvara, jag ska bara anfalla

men i framtiden kommer du märka att det underlättar för dig själv.

Intervjuaren: Hur gör man för att försvara bra som en anfallare, vad är det man ska tänka på?

Zlatan: Det kan vara olika vad tränarna vill, jag menar, du behöver inte gå runt, jag menar, jag kan ge dig ett

exempel. Du har Elmander, du har mig, Elmander kan springa mycket mer än mig, mycket, mycket mer. Han

gör vissa löpningar han kanske inte behöver men han gör det, han har en annan kvalitet än mig, en annan

kroppsbyggnad än mig. Jag kan inte springa som Elmander men jag springer så mycket jag kan och gör så

mycket jag kan till en viss nivå, jag menar, du ska inte göra slut på dig själv och sen orkar du inte anfalla, man

måste få en balans i det hela. Men allt har med taktiken tränaren vill men det är viktigt liksom, bästa anfall är

bästa försvar också, bästa försvar är bästa anfall.

Här kommer den Zlatan man har lärt känna vid tidigare tillfällen fram. När han jämför sig själv med

en annan svensk fotbollsspelare, Johan Elmander, går det att inse vem av dem som Zlatan tycker är

29

bäst. Han menar att de har olika kvaliteter som spelare men vi kan ana att han föredrar de kvaliteter

han själv besitter. Han säger även att det krävs en balans, vilket man kan anta att han tycker att han

har men Johan Elmander saknar. Det är den här typen av småkaxiga uttalanden som har blivit lite av

ett adelsmärke för Zlatan Ibrahimović och nu dyker de även upp i det här tv-programmet. Samtidigt

menar han att även han behöver tänka på försvarsspel, vilket var svårare när han var i 15-årsåldern.

Mellan raderna går det att utläsa att han tar mer ansvar på planen idag genom att försvara mer, han

har utvecklats i den delen av spelet men även i sin inställning.

Zlatan och tränarna för ett samtal om vad en 15-åring ska tänka på innan de bestämmer sig för att

flytta utomlands och bli proffs.

Ola: Du, vad tror du om man säger en 15-16 år, vilket kanske har lugnat sig de sista åren, men om de hade

kommit till dig och sagt att jag tänkte åka till Tottenham eller jag tänkte åka till Ajax när jag är 15 eller 16,

vad hade du sagt till dem då?

Zlatan: Jag snackade innan om det här men det är svårt. Jag menar, många, de tycker de får en kick av det

liksom. Du är 15 år och det kommer Feyenoord, Tottenham och Ajax och vill köpa dig, då tänker man wow,

jag är så tillräckligt bra att jag kan komma till de här klubbarna. Men jag tror inte de är mentalt förberedda

vad som väntar dem. Jag menar, som jag förklarade innan, hemma i Malmö har du familjen, du har skolan,

du har kompisar och du har fotbollen, det man gör varje dag eller nästan varje dag, spelar. Det är mycket

lättare för en i och med man, liksom, man är uppväxt där och det, nu när du blir proffs i Tottenham eller alla

andra storklubbar ute i Europa, du måste klara dig på egen hand. Och där är det resultat som väntar liksom.

Gör du inga resultat så kommer du bli utfryst, du är inte lika välkommen och sen blir de av med dig och då är

man inte mentalt förberedd om man inte har lyckats med alla de bitarna. Mitt tips hade vart, om du känner

dig redo och vill göra det här projektet och ha den här framtiden i en annan...

Ola: Den resan så att säga.

Zlatan: Ja, exakt, den resan. Om du känner dig redo, ja, är du inte redo, nej. För jag tror det hade vart bättre

att ta ett extra år hemma i din egen miljö innan du tar steget ut.

Zlatan får anta rollen som rådgivare och mentor i kraft av att han är programmets stjärna och har

gjort samma resa som spelarna i programmet ska gå igenom. Han förklarar att det är en stor

omställning att flytta utomlands, plötsligt ställs det en massa krav som man kanske inte är redo för.

Det blir därmed mycket en fråga om identitet. Man får ställa sig själv frågan om man är redo och

även om man tror på sig själv. Zlatan har själv lämnat tryggheten hemma i Sverige för att ta steget

mot ett proffsliv utomlands. Han har lyckats men han menar samtidigt att risken är stor för att det

inte går som man hade hoppats.

30

Berättarröst

Vi presenteras för spelaren Saman Ghoddoos genom berättarröstens beskrivningar.

En annan spelare som visar framfötterna är Saman Ghoddoos. Killen som kom in i projektet lite efter resten

av gruppen. Han satsar hårt på fotbollen. Han åker buss över en timme varje dag för att komma till träningen.

Hans tränare berättar om att han verkligen har vad som krävs för att lyckas. Det känns som att fotbollen är

enormt viktig för honom.

Saman är en utav de mest lovande innermittfältarna i Malmö. Han är känd för sin outtröttlighet. Han jämför

sig själv med Xavi. Han har just gått ut högstadiet. Samans högstadieperiod kan delas in i två delar. Till en

början var han stökig men så i åttan ändrade han inställning. Efter ett samtal med föräldrar och lärare

bestämde han sig för att ta skolan på allvar.

En glad kille som älskar sin mamma över allt annat.

Killarnas slutmål är att nå dit Zlatan är. Alla drömmer om att bli fotbollsproffs. Men för vissa är drivkraften

starkare. Saman Ghoddoos mamma är sjuk och det här påverkar Samans relation till fotbollen.

Saman vill in på Borgarskolans fotbollsgymnasium, den bästa fotbollsskolan i Malmö. Han är preliminärt

intagen men så får han ett tråkigt besked. Intagningspoängen är oväntat höga och Saman kommer inte in.

Istället väntar fotbollsklassen på John Bauergymnasiet.

Berättarrösten förstärker det som man kan anta i intervjuerna, till exempel att Saman älskar sin

mamma. Men berättaren säger även saker som till exempel att Saman har en större drivkraft än de

andra spelarna på grund av hans mammas sjukdom, vilket inte kommer fram någon annanstans.

Återigen kommer problemen med skolan fram då det visar sig att Saman inte kom in på det

gymnasium han hade sökt till. Precis som vi tidigare nämnt är detta något som inte direkt har med

ämnet att göra och man väljer att fokusera på problemen snarare än vilka möjligheter Saman har.

Senare menar berättarrösten att spelarna börjar ställas på prov och letandet efter vinnaren har börjat

på allvar.

Ett led i letandet efter en ny Zlatan är att titta på deras mentala styrkor.

Jakten på Zlatans arvtagare fortsätter. Blir det Nikola, som vill till Liverpool? Den blyge men talangfulle

Phillip? Saman, som vill göra det bra för familjen? Tibor, den store talangen? Kevin, som fallit Johnny på

läppen? Ali, den härligt kaxige? Zaman, den karismatiske och impulsive? Erik, den store ledargestalten?

Kevin, Ronaldo-kopian?

Berättarrösten använder alltså återigen sina beskrivningar av spelarna, nu till viss del i ny tappning.

De är fortsatt diskriminerande enligt Boréus (2005) beskrivning som vi nämnt tidigare, eftersom

några fokuserar på fotbollsmässiga färdigheter medan andra bara handlar om personlighet.

31

Vägen ut

I det näst sista avsnittet får vi reda på vem vinnaren är och i det sista avsnittet får vi sedan följa med

honom på hans resa till Barcelona där han möter Zlatan.

Spelarintervjuer

Tittarna får reda på att vinnaren av resan till Barcelona är Tibor Cica. Tibor intervjuas om sina

tankar om att vinna när programmet började. Intervjun sker på Kastrups flygplats där han är på väg

till Barcelona för ett möte med Zlatan.

Intervjuaren: Nu är klockan sex på morgonen och du är på Kastrups flygplats på väg till Barcelona.

Tibor: Ja.

Intervjuaren: Trodde du det när det här projektet började i våras?

Tibor: Att jag skulle vinna det? Jag trodde inte att jag skulle vinna det. Fast ja, jag hade lite hopp så.

Intervjuaren: Tänkte du nåt på det när det började, du har ju varit med tidigare också, liksom? Att det är så

här, det här slutmålet att få träffa Zlatan och så där liksom.

Tibor: Nä, jag tänkte på, klart jag vill vinna det och så. Fast jag bara spelade och gjorde mitt så ja.

Intervjuaren: Har det varit mycket sån här känsla, du berättar nu att på sista samlingen här så var det ändå

många som vem har vunnit och lite sånt snack. Har det varit nån form av konkurrenskänsla under träningarna

och så där.

Tibor: Vi alla kämpade och gjorde vårt bästa för att vinna. Så ja.

Intervjuaren: Hur känns det att du har vunnit? Om man jämför, du tränar mycket fotboll, det är mycket

tävling, matcher.

Tibor: Det känns bra, det känns riktigt bra.

Att Tibor förstår intervjuarens frågor och svarar på dem med fullständiga svar är märkligt. Frågorna

är otydlig formulerade och det är svårt att veta vad intervjuaren vill ha ut av intervjun. Tibor är

precis som tidigare under programmet blyg under intervjun. Han ser påtagligt nervös ut inför det

stora mötet med Zlatan. Han vill inte riktigt rakt ut säga att han trodde att han skulle vinna utan

säger att han hade hopp.

Framme i Barcelona får Tibor möta Zlatan på ett hotell. Tibor är nervös vilket Zlatan märker och

lättar därför upp stämningen genom att vara den som ställer frågor.

Tibor: Jag behöver några minuter för jag kan inte fatta det.

Zlatan: Nä, det är lugnt. Jag frågar, du svarar. Okej men du hade kul igår.

32

När Zlatan tar kommandot i samtalet blir det ett tydligt avstamp och därefter blir det tydligt att

nervositeten släpper hos Tibor. Som tittare märker man fort vilken stor förebild Zlatan är för Tibor

och vad detta möte verkligen betyder för honom. Zlatan framställs inte bara som en förebild för

Tibor utan även en hjälte. Som Dahlén (2008) skriver om hjältar är det personer som man kan

känna stolthet för och samhörighet med.

Intervjuaren blandar sig i samtalet och ber Zlatan att han ska ge Tibor tips på hur han ska nå långt

med sin fotboll.

Intervjuaren: Om du skulle ge ett viktigt tips till Tibor, du har varit inne på andra tips tidigare och liksom så

där, vad skulle det vara om du skulle välja ut några liksom, för att lyckas, för att liksom nå, det är kanske

omöjligt, men för att nå långt med sin fotboll?

Zlatan: Om MFF kommer eller nåt annat allsvenskt lag och nappar på dig så är det klart att du ska ta

chansen, men det måste kännas rätt för dig. När du känner dig redo, det är då du ska ta nästa steg. För det är

många som har tagit steget ut i tidig ålder och trott att de är tillräckligt bra men så har de bara misslyckats.

Det är det jag tror är det farligaste, när man är yngre ålder att man är så sugen på att komma utomlands och

bli proffs men jag tror inte de är förberedda mentalt och redo fotbollsmässigt för det är tufft att komma ut och

hela tiden tänka fotboll, tänka fotboll. Jag menar, du har ett liv vid sidan om också, du har familjen hemma i

Malmö, du tränar men du har en familj som hjälper dig, när du blir proffs och kommer utomlands måste du

klara dig på egen hand. Om du inte är tillräckligt mogen kan det bli svårt för dig så man ska ta sin tid och när

du känner dig redo då, då kommer det, då när chansen kommer ska du ta den. Han är nog i samma position

som mig, han har en annan bakgrund, han är inte helsvensk och vi ska inte blanda in politik här men jag

kände att det blev tuffare när du är en annan bakgrund, du måste kämpa mycket mer än en annan. Men jag ser

det bara som en fördel för du blir mycket bättre än de andra och du ger mycket mer än de andra och du

kommer bli mycket bättre än de andra, så det där ska du inte oroa dig för utan jag tror det har ändrats mycket

nu. När jag var i din ålder, då var det, jag tror det var mycket tuffare men tiden har ändrats, de har börjat inse

att det finns talanger överallt.

Tipset som Zlatan ger några gånger under programmets gång är att spelarna inte ska stressa fram ett

beslut med att flytta utomlands och bli proffs. Samtidigt menar han att det är upp till var och en när

de känner sig redo att bege sig utomlands och lämna stödet hemma. Zlatan känner att han har en del

gemensamt med Tibor bland annat för att de båda har utländsk härkomst. Zlatan menar dessutom att

ungdomar med utländsk bakgrund inte får något gratis utan måste kämpa mer än andra. Att dessa

”andra” är ungdomar som är helsvenska är inte svårt att lista ut. Zlatan säger också till Tibor att han

tror att det var tuffare när han själv var ung än vad det kommer vara för Tibor. Både Tibor och

Zlatan stämmer in på det Boréus (2005) skriver om invandrare. Att det är ett måntydigt ord och att

det egentligen är svårt att veta vad som definierar begreppet invandrare. Då de båda är födda i

33

Sverige är de egentligen svenskar. Att man mer eller mindre definierar dem som invandrare i

programmet är därför problematiskt.

Resan lider mot sitt slut och Tibor sitter på flygplatsen i väntan på att få resa hem. Han får berätta

om sina upplevelser i Barcelona.

Intervjuaren: Tibor, nu sitter vi på flygplatsen på väg hem från den här resan. Vad är dina liksom intryck

från de här dagarna?

Tibor: Det har varit jättekul. Det har varit en stor upplevelse så det bara synd att man måste åka hem så

snabbt. Ja, vi var på hans hotell, så var vi på 18:e våningen där vi skulle mötas så kom han in. Jag var nervös

då men det blev bra sen. Jag blev mer nervös ju närmare vi kom dit. Så sen när han kom så...

Intervjuaren: Vad hände då?

Tibor: Jag var helt chockad. Det var stort.

Intervjuaren: Hur tyckte du han var då?

Tibor: Han var cool, han var riktigt cool. En schysst person.

Intervjuaren: Var han som du hade förväntat dig?

Tibor: Han var också bättre än jag hade förväntat mig. Nä, men alltså, det han har gått igenom för att komma

till Barcelona, det kanske är lite lättare för mig eller nåt sånt. Han pratade mycket om det att det var svårare

för honom men det betyder inte att nånting är lätt, att komma till Barcelona. Så det är bara att kämpa.

Intervjuaren: Är du beredd på det, är du beredd på att göra det?

Tibor: Jo, det är klart.

Intervjuaren: Vad tror du, alltså om du själv ser det, har den här dokumentärserien och att du har vunnit och

fått åka hit, har det haft någon betydelse för din fotboll, vad tror du?

Tibor: Ja, det har varit kul och det ger mig liksom bara en extra kick till att kämpa mer och att lyckas dit jag

vill.

När Tibor får berätta om sitt möte med Zlatan kan man se lyckan i hans ögon. Han har fått träffa sin

idol i verkligheten. Han säger själv att detta möte och hela serien kommer ge honom en extra kick

att verkligen kämpa och på så vis lyckas med fotbollen. Återigen ställer intervjuaren otydliga frågor

som det är märkligt att Tibor kan besvara. Det märks tydligt genom avsnittet att Tibor kan

identifiera sig med Zlatan. Enligt Gripsrud (2000) är detta en form av social identitet då de kommer

från samma ställe, är av samma kön och delar samma intresse.

Intervjuer och samtal med Zlatan

Zlatan pratar om tränarna Johnny och Ola och hur han själv var som 15-åring.

Som sagt det är upp till var och en hur bra och hur långt man vill komma. Dom förbereder dig på bästa sätt

till en Johnny och Ola. Bättre än så kan de inte göra det för en spelare som är femton sexton sjutton år. Sen

34

därefter måste du liksom ta det vidare. Och det är där man såg vem som ville mer vem som ville mindre. Som

jag som person jag ville alltid bli bättre alltid komma längre än det jag gjort. Jag tror redan vid den åldern var

jag den typen som liksom man ville hela tiden mer och mer. Men sen när du väl kom in i A-laget det är då

liksom, alla tar för sig liksom.

Zlatan menar på att det egentligen inte har så stor betydelse vem man har som tränare, även om han

framhåller Johnny och Ola som väldigt duktiga. I slutändan är det alltid upp till spelaren själv hur

långt man vill gå. Zlatan beskriver sig själv som driven och målmedveten när han var ung, han var

aldrig riktigt nöjd med den spelaren han var.

Berättarröst

I början av avsnittet poängterar berättarrösten att tv-programmet nu börjar närma sig sitt slut och en

vinnare snart ska koras.

De nio största fotbollstalangerna i Malmö har valts ut av Johnny Gyllensjö och Ola Gällstad. En kommer att

följa med till Barcelona för att träffa Zlatan. Projektet är nu inne i sin slutfas.

Det är Johnny och Olas sista kväll med killarna. Och resan har varit inspirerande. Alla har gjort det bra.

Riktigt bra.

Berättarrösten försöker öka dramatiken genom att påminna om priset och att det börjar närma sig

slutet av programmet och tävlingen.

I mitten av det näst sista programmet säger berättarrösten plötsligt att det är tre spelare som har

chans att vinna.

Sen är det dags för tränarna att göra sitt val och det står mellan tre spelare. Zaman Zadran, Tibor Cica och

Nikola Zivanovic.

Att det står mellan dessa tre spelare är inget det sagts något om tidigare. Som tittare blir man

förvånad då det hela tiden har påståtts att alla nio killarna har haft lika stora chanser att vinna

programmet eftersom de tidigare pekats ut som Malmös största fotbollstalanger. Detta gör att man

kan ställa sig frågan om de andra sex spelarna var överflödiga och bara var där för att fylla ut

programmet eller ge det mer dynamik.

35

I näst sista programmet är det dags för match mot ett A-lag. Det är redan klart att det bara är dessa

tre spelare som det ska fokuseras på eftersom de redan ses som vinnarkandidater.

Johnny och Ola kommer följa de tre vinnarkandidaterna, Tibor, Niko och Zaman extra noga.

Matchen är jämn och Zaman, Tibor och Niko blandar och ger.

Under matchen pratas det bara om spelarna Zaman, Tibor och Niko. Under alla program har

spelarna tilltalats med hela förnamnet och ibland efternamnet. Här kallar berättarrösten helt plötsligt

Nikola för Niko. Detta kan skapa förvirring för tittaren. Berättarrösten fortsätter att vara

diskriminerande. Som vi nämnt tidigare finns olika former av diskriminering som utestängning,

nedvärdering och objektifiering. Enligt Boréus (2005) är diskriminering ett negativt sätt att

särbehandla människor då de tillhör en viss grupp. Berättarrösten stänger ute de sex andra

ungdomarna ur programmet då hon hela tiden pratar om de tre vinnarkandidaterna.

36

SLUTSATS OCH DISKUSSION

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur de medverkande ungdomarna och Zlatan

Ibrahimović framställs i tv-programmet I Zlatans fotspår. Vi ville även undersöka hur förhållandet

ser ut mellan framställningen av ungdomarna och Zlatan. Tidigare forskning på området har visat

att det förekommer diskriminering i representationen av personer med invandrarbakgrund i media.

Vi ville undersöka om den här typen av diskriminering går igen i ett tv-program där ungdomar och

en världsstjärna, alla med invandrarbakgrund, står i fokus. De forskningsfrågor vi utgick från var

följande:

− Hur framställs de medverkande ungdomarna i tv-programmet I Zlatans fotspår?

− Hur framställs fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović i tv-programmet I Zlatans fotspår?

Vi hade en föreställning om att det skulle förekomma värderingar och en viss grad av

diskriminering och stereotyper i programmet. Denna föreställning bekräftades till viss del främst

genom programmets berättarröst. Spelarna i programmet framställs som lovande fotbollstalanger

med en hägrande fotbollskarriär framför sig. Men den karriären framställs som i stort sett deras

enda möjlighet att bli något och att lyckas i livet. Att lyckas lika bra som Zlatan framstår dock som

en nästan övermäktig uppgift. Berättaren beskriver spelarna på väldigt olika sätt. Några av dem

beskrivs med ord som syftar på deras fotbollstalang medan andra beskrivs på det sätt som tränarna

och berättarrösten uppfattar dem som personer.

Bilden vi hade av Zlatan innan vi hade sett programmen var att han är en stor världsstjärna som

tagit sig till storklubbar i Europa men också lyckats i det svenska landslaget. Vi har sett honom som

en kaxig spelare med glimten i ögat. Berättarrösten i programmet framställer Zlatan som en hjälte,

stjärna och den komplette fotbollsspelaren. Denna stjärna ska hjälpa unga talanger att ta sig vidare i

fotbollsvärlden och nå dit han är idag. Av intervjuerna framgår det att han är intresserad av att

sprida sin kunskap och sina erfarenheter så att ungdomarna kan lära sig av honom. Det är på sätt

och vis grundtanken med programmet. Han ser inte heller sig själv som en komplett spelare utan en

spelare som har mycket kvar att lära.

Den övergripande diskursen i programmet är fotboll, vilket märks på sättet de pratar och deras

ordval då de använder fotbollstermer som är väl kända för dem som är insatta i sporten. Det finns

37

även en ungdomsidrottsdiskurs som kommer fram genom fostran och pekpinnar om att ungdomarna

måste klara skolan. Diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Enligt Fairclough

(1995) är diskurs kopplat till dess kontext och man rör sig mellan olika diskurser beroende på var

man befinner sig.

Som vi upplever det kommer de som har gjort programmet från en helt annan bakgrund än de som

medverkar i programmet. Det gör att det uppstår krockar i deras olika syn på världen. Detta kan

man koppla till Halls (1997) beskrivning av representationssystem. Då de har olika mentala kartor

ser de på världen på olika sätt. Det kan göra det problematiskt i intervjusituationerna men också i

berättarrösten. De har ett gemensamt språk men trots det förstår de varandra på olika sätt. När

berättaren använder sig av de olika beskrivningarna av spelarna gör hon det med uttryck som ger en

olycklig koppling till negativa bilder och associationer. Här kommer Halls (1997:15) teori om

reflexiva representationer in. Den innebär att språket speglar en betydelse som redan finns.

Berättaren säger saker som hon förmodligen tror är oskyldiga och inte kan misstolkas men vi får en

helt annan bild. Hall (1997:16) menar vidare att de minsta och till synes minst betydelsefulla ord

och begrepp kan tolkas mycket vidare och representera något större.

Att berättarrösten använder de beskrivningar hon gör och att intervjuaren ställer de frågor han gör

beror på att de är präglade av den dominerande ideologin i samhället. Detta enligt Hall (1980), som

menar att journalistik inte är en sluten process som inte formas av sin omgivning. Vissa innebörder

favoriseras i texterna medan andra lämnas utanför.

Vi har tolkat det här tv-programmet på ett sätt men enligt Halls (1980) receptionsmodell går det att

tolka ett enskilt meddelande på olika sätt. Man ska inte överskatta en texts möjligheter att skapa

olika innebörder hos tv-tittarna. Vi reagerar på vissa beskrivningar av spelarna medan en annan

tittare kanske inte ser dem som problematiska. Enligt receptionsmodellen har vi därmed gjort en

oppositionell tolkning av en stor del av materialet. Vi avfärdar de värderingar och normer som

kommer fram genom berättarrösten som felaktiga. När det gäller spelarintervjuerna ställer vi oss vid

vissa tillfällen frågande till intervjuarens frågor, som i många fall distanserar sig till spelarna. Andra

tittare gör kanske istället en dominant eller förhandlande tolkning där man antingen inte ifrågasätter

ideologin som kommer fram i programmet eller i grunden accepterar den men funderar kring andra

tänkbara attityder till de i programmet.

38

I och med att de här intervjuerna är så olika får man olika bilder av spelarna. Vissa spelare lär man

känna som personer medan andra spelare bara får prata om fotbollen. Det får oss att tänka på vad

som händer med dem när drömmen om ett liv som proffs går i kras. Det läggs en del fokus på

skolan hos två av spelarna men inte på ett positivt sätt. Den ena har stora problem med att få

godkänt i en del ämnen medan den andra strävar efter betyg som nätt och jämnt räcker för att

komma in på drömgymnasiet. En dröm som så småningom spricker då betygen inte räcker till.

Överhuvudtaget poängteras det hur viktigt det är att invandrarkillarna i programmet klarar skolan.

Samtidigt kan man läsa mellan raderna att den enda chansen dessa killar har att lyckas i livet är

genom att bli fotbollsproffs.

Det betonas hur viktigt det är att klara av skolan och gå ut nian med godkända slutbetyg. Som vi

redan varit inne på använder programmet den 15-årige Zlatan som mall och när han gick ut nian

gjorde han det med godkänt i alla ämnen och kom in på fotbollsgymnasiet. Som vi nämnde i

bakgrundskapitlet hoppade Zlatan av gymnasiet efter två år och har därför många ämnen han inte är

godkänd i. Därmed får vi intrycket av att det viktigaste är att komma in på en gymnasieutbildning.

Ska man gå i Zlatans fotspår spelar det kanske inte så stor roll hur det går där. Bara man kommer in.

Åtta av nio spelare i programmet har utländsk bakgrund. Frågan man kan ställa sig är om det är ett

program om enbart ”invandrare”. Fungerar den helsvenska spelaren som medverkar i programmet

bara som ett alibi för att där ska vara en svensk med eller kan man inte gå i Zlatans fotspår om man

är helsvensk? Vi hade hoppats på att få se en längre intervju med den helsvenske spelaren för att se

om han framställdes på samma sätt som de övriga spelarna. Men detta fick vi aldrig reda på då man

fokuserade på fem andra spelare i programmet. Vad det egentligen innebär att gå I Zlatans fotspår

framkommer inte tydligt i programmet. Man säger som sagt att den 15-årige Zlatan ska fungera som

en mall, men fokus ligger mycket på saker som inte har med fotboll att göra, till exempel familj och

skola. Därför frågar vi oss om man ska gå i Zlatans fotspår fotbollsmässigt, genom samma träning

för att kunna bli en proffspelare eller innebär det att man i stort sett ska ha samma bakgrund som

Zlatan med utländska föräldrar och en uppväxt i Rosengård.

Efter att ha sett alla avsnitten funderar vi på varför man väljer att plocka ut nio killar när

programmet bara fokuserar på fem. Vi tycker att detta är orättvist mot de spelare som inte får synas

lika mycket. De har blivit uttagna som Malmöregionens största talanger men i serien är de bara med

som utfyllnad med några uttalanden här och där. Bara för att tränarna inte ser dessa spelare som

39

vinnarkandidater anser vi inte att det är befogat att stänga ute dem. Producenten för I Zlatans fotspår

skriver på programmets forum på SVT:s hemsida att de inte tagit med några spelare från Malmö FF

för de ville ha killar som inte redan var färdigscoutade och själva programidén ska vara att plocka ut

oupptäckta talanger. Men detta går man ifrån totalt när man tar med spelare som redan har

provtränat med utländska klubbar. En av spelarna får i ett avsnitt ett brev om att han blivit uttagen i

landslaget. Det tyder på att spelaren är långt ifrån oupptäckt utan snarare en etablerad junior. Det

läggs mycket programtid på intervjuer med spelarna om var de provtränat, man får till och med

följa med en av spelarna på provträning i England. Vi känner att berättarrösten och till viss del

intervjuaren lägger in värderingar i det de säger. Berättaren formulerar sig på ett sätt som gör att det

blir en emotsägelsefull framställning av spelarna. Det finns en karismatisk spelare, en ledargestalt

och en liten tekniker, för att nämna några. Vi hoppas att hon inte är medveten om dessa

beskrivningar själv men kanske är det så att det är svårt att komma bort från ett sådant tankesätt.

Under vårt arbete uppmärksammande vi en för vår uppsats intressant krönika skriven av Ronny

Sandahl i Aftonbladet. Han skriver om Zlatan och hur han blivit accepterad av svenska folket trots

sin bakgrund.

En snabb titt på spelarna som nått de svenska ungdomslandslagen skvallrar om att nästan hälften har utländskt

ursprung. Jämför med Danmark som i den senaste landslagstruppen inte hade en enda. Men så är Danmark ett

land där rasism genomsyrar den politiska dagordningen. I Sverige kan däremot en andra generationens

invandrare bli kapten över vårt stoltaste landslag. Och han kan frälsa oss med en klack i slutminuterna. Men

det är kanske osvenskt (Aftonbladet, 2009-11-16).

Vad som har gjort den här uppsatsen extra aktuell och intressant är Zlatans framgångar under tiden

vi skrev. Han tilldelades Guldbollen, som årets bäste svenska spelare, för fjärde gången. Han

avgjorde även El Clásico, mötet mellan de spanska klubbarna Barcelona och Real Madrid, av

många ansedd som världens största klubblagsmatch. Han gjorde matchens enda mål för sitt lag

Barcelona. Zlatan blev dessutom nominerad till Europas bästa spelare 2009 och slutade på sjunde

plats i omröstningen. Något som också uppmärksammades i media var att Zlatan i samband med

bytet av förbundskapten för det svenska fotbollslandslaget tackade nej till spel för Sverige. Han

förklarade det med kommentaren ”Visst är det en ära att spela i landslaget, men jag har nått en nivå

när jag känner att jag inte får ut något av det” (Aftonbladet, 2009-12-08). Det har länge skrivits

spaltmeter om Zlatan men just under den här perioden har mediebevakningen varit extra stor.

40

Innan vi påbörjade vårt uppsatsarbete hade vi en bild av Zlatan som en kaxig och nästan arrogant

person. Vi tyckte att han var en fantastisk fotbollsspelare men hade en del att lära utanför planen.

Men intervjuerna med Zlatan i programmet har visat en annan mer mogen sida av Zlatan. Han vill

verkligen hjälpa de unga talangerna att bli lika bra som honom. Vi har både skrattat och förundrats

över Zlatans uttalanden i programmet men även smittats av glädjen som han i samtalen med

tränarna utstrålar. Även om vi märker att Zlatan har utvecklats väldigt mycket så har han inte glömt

sitt ursprung och sin uppväxt i Rosengård. Under samtalet med vinnaren märks detta extra tydligt

då Zlatan skiner upp när han och vinnaren pratar om Rosengård.

Vi funderar i banorna kring hur vida programmet ska få oss att få en bättre bild av Zlatan. Vår

uppfattning är att man antingen älskar eller hatar Zlatan. Han har, som det har nämnts i

programmet, en kaxig stil som gör att han kan verka arrogant. Han har ett sätt att vara som vi

uppfattar som osvenskt då han vågar säga vad han tycker och tänker. Många av hans citat har

uppmärksammats i media och inte alla gånger gått hem hos läsarna. Man får se flera sidor av Zlatan

i programmet, dels den ödmjuke som framhåller laget och å andra sidan den kaxiga killen som

tycker att han är bättre än andra spelare. Kanske ska denna mix av hans olika sidor ändå få oss att ta

till oss Zlatan.

Zlatan uppfyller i stort sätt samtliga kriterier för den nationella idrottshjälten. Dahlén (2008) skriver

att det som kännetecknar en nationell idrottshjälte är att den får en stor del av befolkningen i ett land

att bli intresserade av att följa hjälten och hans/hennes prestationer. Hjälten ska också få omfattande

publicitet i media, kännas igen även av människor som inte är intresserade av sport och hjälten ska

vid något tillfälle ha stått för en stor framgång. Hjälten behöver dock inte vara född i det land eller

tillhöra den etniska grupp som erkänt denna som hjälte (2008:430-431). Så med hjälp av denna

forskning anser vi att Zlatan trots sitt ursprung har blivit en svensk nationalhjälte och frågan är om

vi har sett en större medialstjärna inom svensk idrott.

Gripsrud (2000) menar vidare att medierna i hög grad bidrar till att forma våra identiteter.

Människors syn på sig själva och på andra påverkas starkt av medierna och det är också genom dem

som vi uppfattar skillnader och likheter mellan oss själva och andra. Vi speglar oss med andra ord i

medierna och Gripsrud poängterar att medierna även påverkar våra moraliska värderingar som till

exempel föreställningar om vad vi anser vara rätt och fel.

41

Berättarrösten i programmet använder beskrivningar som vi ser som värderande vilket drar ner

trovärdigheten av det journalistiska arbetet då man gång på gång ifrågasätter det hon säger.

Programmet förstärker medias behov av hjältar och genom att framställa Zlatan på det sättet som

görs i programmet får man unga spelare att se upp till honom.

Sammanfattning

Vi har kommit fram till att de medverkande ungdomarna i programmet I Zlatans fotspår framställs

på ett diskriminerande sätt framför allt genom berättarrösten i programmet. Några av dem beskrivs

med egenskaper som syftar på deras färdigheter som fotbollsspelare medan andra bara beskrivs med

personliga egenskaper. Zlatan Ibrahimović framställs som den store stjärnan och hjälten, som alla

unga spelare ser upp till. Han har nått väldigt långt med sin karriär, men att ungdomarna i

programmet skulle kunna nå lika långt ger programmet inte direkt intryck av.

Förslag till fortsatt forskning

Något som vi hade varit intresserade av att göra men inte hade utrymme till är en semiotisk analys

av programmet där man tittar på kameravinklar, bildutsnitt, vad de har valt att filma och varför. Vi

tror att en sådan analys kan resultera i många intressanta iakttagelser. På programmets hemsida

finns extramaterial i form av personporträtt på spelare och tränare, videoklipp med en del av

spelarna om hur det gick efter serien men också mycket fakta om Zlatan. Detta material kan man

även analysera genom att studera både innehåll och bilder. Ett annat förslag på fortsatt forskning är

att analysera intervjuerna med tränarna, familj och vänner till spelarna. En intressant fråga som vi

stötte på under arbetets gång var om invandrarungdomars möjlighet att lyckas i livet bara är genom

att bli fotbollsproffs. Detta kan man ta ett steg vidare genom att undersöka liknande medieinnehåll.

Så vitt vi vet är vi först med att undersöka det här programmet. Det finns alltså mycket som är orört

och borde analyseras djupare. Vi har i ärlighetens namn egentligen bara skrapat på ytan. Något som

hade varit intressant att göra är att se hur programmet har påverkat ungdomar, framförallt i Skåne.

Man kan göra studier ute i fotbollsklubbarna i Malmöregionen till exempel för att ta reda på om de

fått fler medlemmar. Man kan även göra jämförelser mellan ungdomar med svensk bakgrund och

invandrarungdomars framtidsdrömmar för att se om det finns några skillnader eller likheter.

42

REFERENSER

Litteratur

Bergström, Göran, Boréus Kristina (2005) Textens mening och makt. Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Boréus, Kristina (2005), Diskriminering med ord. Umeå: Boréa bokförlag.

Brune, Ylva (2004) Ur Nyheter från gränsen. Institutionen för journalistik och

masskommunikation, JMG, Göteborgs universitet.

Coakley, Jay & Pike Elizabeth (2009) Sports in Society. McGraw-Hill Education, Berkshire.

Dahlén, Peter (2008) Sport och medier. IJ-forlaget, Kristiansand.

Elsrud, Torun (2008) ”Othering through genderization in the regional press: Constructing brutal

others out of immigrants in rural Sweden”. I European Journal of Cultural Studies, vol 11; 423-446.

Fairclough, Norman (1992) Discourse and social change. Cambridge: Polity Press.

Fairclough, Norman (1995) Media discourse. London & New York: Edward Arnold.

Fairclough, Norman (2003) Analysing Discourse. London: Routledge.

Furvik, Agneta (2004) Om fotboll och dess föreställda gemenskaper. Malmö högskola.

Gilman, Sander (1985) Difference and Pathology. Cornell University Press.

Gripsrud, Jostein (2000) Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos.

Hall, Stuart (1980) “Encoding/decoding”. I Hobson, D, Lowe, A, Willis, P. & Hall, S. (red.),

Culture, Media, Language, London: Hutchinson.

Hall, Stuart (1997) Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. Milton

Keynes: The Open University.

43

Hinton, Perry R. (2003), Stereotyper, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund:

Studentlitteratur.

Elektroniska källor

Nationalencyklopedin, hemsida 2009-11-02

http://www.ne.se.proxy.hik.se/lang/sveriges-television-ab

Nationalencyklopedin, hemsida 2009-11-02

http://www.ne.se.proxy.hik.se/lang/zlatan-ibrahimovic

SVT, hemsida 2009-11-02

http://svt.se/2.114013/i_zlatans_fotspar

SVT, hemsida 2009-11-02

http://svt.se/2.5924/om_svt?lid=Om_SVT&from=menu

Aftonbladet, hemsida 2009-11-16

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ronniesandahl/article6128142.ab

Aftonbladet, hemsida 2009-12-08

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotbollsbladet/internationell/spanien/article6249831.ab

44

BILAGOR

Här presenterar vi en sammanställning av de åtta avsnitten. Vi redovisar när de sändes och en

kortfattad text om vad de handlade om samt en kort beskrivning av spelarna som presenteras i varje

avsnitt.

Avsnitt 1, måndag 12 oktober 2009, SVT 2

Det första avsnittet handlar om hur Zlatans juniortränare Ola Gällstad och Johnny Gyllensjö har

plockat ut några av de största fotbollstalangerna i 15-årsåldern i Malmötrakten. Alla spelarna får en

kort introduktion men den spelare som får mest fokus är Nikola Zivanovic från Husie IF. Han

presenteras som ”spelaren som ger 100 % i alla lägen. Noggrann och lyhörd. Har börjat sin

fotbollsresa” (Ola och Johnny om Nikola Zivanovic, SVT:s hemsida). Han har dessutom redan varit

i Liverpool och provtränat. Zlatan intervjuas om hur det var för honom som 15-åring.

Avsnitt 2, måndag 19 oktober 2009, SVT 2

Temat för det andra avsnittet är lagspel. Den spelare som intervjuas är Zaman Zadran, från FC

Rosengård. Han presenteras som en ”teknisk spelare med glimten i ögat, snabb och speedig. Har en

del att lära i positionsspelet” (Ola och Johnny om Zaman Zadran, SVT:s hemsida). Man intervjuar

även en ny spelare, Saman Ghoddoos, som har kommit in i laget.

Avsnitt 3, måndag 26 oktober 2009, SVT 2

I det tredje avsnittet är temat anfallsspel och fotbollsproffset Markus Rosenberg kommer på besök.

Den nytillkomne spelaren Saman Ghoddoos från laget LB07 intervjuas. Han beskrivs som en

”initiativrik spelare som ser möjligheterna. Kan sticka ut mer” (Ola och Johnny om Saman

Ghoddoos, SVT:s hemsida).

Avsnitt 4, måndag 2 november 2009, SVT 2

Temat för det fjärde avsnittet är försvarsspel och fotbollsproffset Mattias Concha på besök. Tittarna

får lära känna Tibor Cica från LB07 som har motivationsproblem och tycker att det blir för mycket

fotboll. Han beskrivs som en ”allroundspelare med stort fotbollskunnande. Har lärt sig att fotboll

handlar om hårt jobb” (Ola och Johnny om Tibor Cica, SVT:s hemsida).

45

Avsnitt 5, måndag 9 november 2009, SVT 2

Det femte avsnittet har inget uttalat tema men fokus ligger på lagets första match som spelas mot

LB07:s tipselit. Det blir även fysträning med Zlatans gamla fystränare från Malmö FF Jörgen

Becke. Tittarna får följa Phillip Nantas från LB07, som beskrivs som en ”teknisk innermittfältare

och härliga dribbler som gärna kan ta mer plats både på och utanför planen” (Ola och Johnny om

Phillip Nantas, SVT:s hemsida).

Avsnitt 6, måndag 16 november 2009, SVT 2

Det sjätte avsnittet handlar om teknik och spelarna får träna i Zlatans barndomskvarter för att visa

sina färdigheter. Zlatan pratar om hur han har utvecklat sin teknik och hur viktigt det är med olika

spelartyper i ett lag. Tittarna får följa med till England och klubben Nottingham Forest FC och se

när Tibor Cica provspelar. Tränarna avslöjar vilka tre spelare som ligger närmast vinsten.

Avsnitt 7, måndag 23 november 2009, SVT 2

Spelarna ska nu för sista gången i programmet visa vad de går för. De möter ett seniorlag. Till sist

resonerar sig tränarna Ola och Johnny fram till vem av spelarna som har gjort sig mest förtjänt av

vinsten. De åker hem till vinnaren Tibor Cica och överraskar honom.

Avsnitt 8, måndag 30 november 2009, SVT 2

Vinnaren av ”I Zlatans fotspår”, Tibor Cica, åker till Barcelona tillsammans med Johnny och Ola

för att se en match på arenan Camp Nou och träffa Zlatan. Tibor får höra Zlatan berätta om sin väg

till framgång öga mot öga. Johnny och Ola gör en summering av programmet och pratar med Tibor

en sista gång om hans drömmar och mål.