Kvinnornas Kurdistan

download Kvinnornas Kurdistan

of 49

  • date post

    30-Mar-2015
  • Category

    Documents

  • view

    326
  • download

    4

Embed Size (px)

Transcript of Kvinnornas Kurdistan

Kvinnornas Kurdistan

Ann-Margarethe Livh Naile Aras Shirvan Nuray

Kvinnornas Kurdistan

Innehll4 5 6 12 18 24 28 34 36 40 44 45 Frord Frord Stor skillnad mellan officiell bild och verklighet Frn bergen till borgmstarstolen Leyla Gven har klarat det omjliga Afifes kamp fortstter Gerillan mste f tervnda Fredsmdrarna krver att de unga ska f leva Kurder i fyra lnder Kurderna i Turkiet Kvinnorna Makt med frhinder Organisationer

2

tvttstugan under Malabadibron . Bron byggdes 1146-1147 ver Batman floden som ligger mellan Silvan och Tatvan i turkiska Kurdistan. Den r knd som en av vrldens lngsta stenbroar. Kvinnorna p bilden tvttar frull.

3

frordnr jag vxte upp under 60-talet i Istanbul var vi den enda kurdiska familjen i vrt kvarter. Inte s sllan fick man hra folk anvnda benmningen kurd med svans, ett frnedrande uttryck som syftade p att jmstlla kurder med djur. Att vara kurd innebar d att tillhra ett lgre samhllsskikt. P skolgrden fick vi varje morgon st i rad fr att svra morgoneden Jag r turk, jag r uppriktig och duktig! Min livsgrning ska uppoffras som en gva till den turkiska nationen. Som ung kurdisk tjej skte jag 1980 politisk asyl i Tyskland. Jag hade just lmnat fngelset efter 2,5 r. En lkare jag beskte frgade mig frn vilket land jag kom och jag svarade Kurdistan. Nr jag senare hmtade min patientjournal sg jag att det stod att patienten kommer frn Afghanistan. Ingen knde till kurder och Kurdistan utom de som hade lst Karl May:s bok Genom det vilda Kurdistan. Idag r det tvrtom. Flera tusen nedbrnda byar, tvngsfrflyttningar, allt fysiskt och psykiskt vld som har pgtt parallellt med ett lgintensivt krig mot en hel befolkning har gjort att den kurdiska politiska kampen och Kurdistan blivit knt vrlden ver. Tiotusentals politiskt aktiva kurdiska kvinnor kmpar mot etniskt frtryck, de strvar efter ett samhlle som r fritt frn patriarkatets frnedring. Inte s sllan stller jag mig sjlv frgan: vad hade hnt om jag inte hade ftt mjligheten att fly utomlands? Hade jag vgat axla den tunga brda som Yksel, Afife, Remziye eller Leyla br p sina axlar? Hade jag kunnat vara en envis fredskmpe om jag hade frlorat mina barn och min make i kriget som mor Dila gjort? Hade jag kunnat uthrda tolv r i fngelse som Yksel eller vara lika stark och modig som Afife? Med detta hfte vill vi glnta p drren till de kurdiska kvinnornas kamp fr ett mnskligare liv. Naile Aras

4

stor skillnad mellan oficiell bild och verklighetmitt frsta besk i diyarbakir fr tta r sedan var en chock. Polisen fljde varje steg jag tog, filmade och kontrollerade alla jag trffade. De repressalier jag bara lst och hrt om tidigare blev verkliga och ptagliga. Nr jag reste de 20 milen mellan stderna Van och Kars med kurdiska vnner utsattes vi fr sju militrkontroller. Att detta sker i Palestina vet mnga, men hur mnga vet att det ocks sker i Turkiska Kurdistan. Det r knsligt att ta upp kurdernas situation. Nr jag anvnde ordet Kurdistan p ett mte fick jag fler n 1 500 hotfulla e-postbrev. Ju fler gnger jag beskt den kurdiska delen av Turkiet desto mer ptagligt knns frtrycket. Det som berr mig mest r den stora skillnaden mellan den bild som Turkiet lyckas frmedla till Europa och den verklighet som mnniskor lever i, bde i huvudstaden Diyarbakir och i andra kurdiska stder och byar. Att varje dag, varje natt leva med vetskapen om att nr som helst kunna bli arresterad, att varje telefonsignal kan vara ett meddelande om att barn, makar, nra vnner har arresterats, formar modiga mnniskor. Vi hoppas att du som lser hftet ska frst och reagera mot de omnskligaoch odemokratiska metoder som Turkiet anvnder fr att sl ner alla rttigheter hos kurderna. Fem kvinnor berttar sjlva om varfr de envist fortstter sitt engagemang, trots de ofattbara vergrepp de utsatts fr och fortfarande utstts fr. Ann-Margarethe Livh

Produktionsfaktaintervjuer & faktaunderlag: Ann-Margarethe Livh och Naile Aras foto: Shirvan Nuray Sarikaya textbearbetning: Hild Lorentzi grafisk form & repro Losita Design, www.lositadesign.se tryck: tta45 AB, 2010 Publicerad av VIF Vnsterns Internationella Forum

5

YKsel baran i sitt arbetsrum i staden Baglar, dr hon r borgmstare.

6

till borgmstarstolenVid frsta anblicken verkar Yksel Baran reserverad, stillsam och blyg. Hon r ny i rollen som borgmstare och hennes framtoning skiljer sig frn de manliga borgmstarna.ksel har stor integritet, r ansprksls och har inget behov av den status som en borgmstartitel ger. Mlet r detsamma vare sig man r borgmstare eller aktivist, menar hon. Efter tv r i gerillan och tolv r i fngelse blev Yksel Baran vald till borgmstare i Baglar r 2009. Att bli vald till borgmstare har gett henne en helt ny mjlighet att arbeta fr ett fritt och jmstllt samhlle. Mnniskor vill vara delaktiga. Som borgmstare har jag makt att arbeta fr ett sdant samhlle, sger hon.anslt sig till gerillan

Frn bergen

Y

Under sin uppvxt var Yksel Baran inte srskilt politiskt insatt men efter ngra r i studentrrelsen lmnade hon universitetet och anslt sig till gerillan 1990. Under 1990-talet fanns inga legala mjligheter som kurd att arbeta politiskt i Turkiet. Militr och polis hade som uppgift att skoningslst sl ner alla 7

frsk att arbeta fr kurdernas rttigheter. Gerillan var enda mjligheten. Yksel Baran brjade 1987 att lsa journalistik men lmnade sina studier efter tredje ret. Jag knde mig frmmande p universitetet, det var kulturella krockar med turkiska studenter, som verhuvudtaget inte erknde att vi kurder faktiskt fanns. Jag knde tydligt att jag inte tillhrde den turkiska gemenskapen p universitetet. Vi som var frn de kurdiska omrdena brjade trffas fr att umgs och samtala. Frn och med 90-talet blev vi pverkade av att det kurdiska upproret brjade p allvar, vi blev mer och mer medvetna om hur kurderna frtrycktes i Turkiet. Jag brjade ifrgastta mitt eget liv mitt folk levde under oerhrt tryck och jag hade ett val. Skulle jag tnka p mig sjlv eller vara solidarisk med mina kurdiska landsmn. Att prata kurdiska offentligt innebar sjlvklart att man blev arresterad och med strsta skerhet torterad av polisen. Gerillarrelsen arbetade frmst med folkbildning fr att

hja medvetenheten bland den kurdiska befolkningen p landsbygden. Det var under den hr tiden som den kurdiska befrielserrelsen frvandlades till en massrrelse. Yksel Baran var inte srskilt medveten eller berrd av militrkuppen p 1980-talet. Familjen bodde mitt i Diyarbakir, Yksel var andra barnet i en arbetarklassfamilj med tta syskon. Mamma var hemma och pappa jobbade. Men det pratades mycket om fasansfulla saker som hnde i fngelserna, om tortyr och om mnniskor som frsvann. Bland oss barn som vxte upp i Diyarbakir fanns allt detta i vrt undermedvetna. Vi hrde stndigt dessa berttelser under vr uppvxt.gerillan enda Mjligheten

upptckta. Ingen av oss hade valt det sttet att arbeta politiskt om det hade funnits den minsta mjlighet att arbeta ppet och demokratiskt i ett politiskt parti. Men den vgen var stngd fr oss.tolv r i Fngelse

21 r gammal anslt sig allts Yksel Baran till gerillan. Hon var d en av ganska f kvinnor i rrelsen. Det var innan kvinnor organiserade egna grupper och gjorde egna aktiviteter. Det var innan medvetenheten bland kvinnor spritt sig i hela landet. Syftet med gerillans arbete var att f folk att frst att gerillan arbetade fr kurdernas rttigheter. De flesta hade tidigare bara hrt negativt om gerillan genom turkisk propaganda. Nr vi berttade vilka vi var och varfr vi arbetade i gerillan brjade mnniskor i byarna f respekt fr oss och vi byggde upp ett std fr arbetet. ren med gerillan var otroligt tuffa och krvde stora uppoffringar. Vi rrde oss hela tiden, kunde aldrig stanna tv dagar i strck p ett stlle, vi vandrade p ntterna, hade egen utbildning ett par timmar varje dag, lste och diskuterade. Vi skickade en spejare i frvg innan vi gick in i en by. Vi frs, hade ont om klder och det kunde g flera dagar utan att vi kunde gra upp eld. Vi var hela tiden rdda att bli 8

Under ren i bergen kunde Yksel aldrig trffa sin familj, s de var nstan glada nr hon blev fngslad. I fngelset kunde de beska henne, de visste att hon levde. Tiden i fngelset fljde givna rutiner. Frukost p morgonen, ibland fick vi laga vr egen mat, ibland fick vi ta fngelsets mat. Efter lunch brukade vi lsa och ha politiska diskussioner. P kvllarna hade vi sportaktiviteter. Frn brjan var det tilltet med bcker, men efterhand blev det strikta regler fr att f bcker. Fr att f nya mste man lmna tillbaka de bcker man ftt. Vi frskte utbilda oss, utveckla vra poetiska sidor. Ett par gnger i mnaden frekom aktiviteter med kulturinslag. En kvll kom de pltsligt och ropade upp vra namn och sa: ni blir frislppta i morgon. Det kom som en total verraskning. Under ren jag satt i fngelse brjade kvinnor i stor skala organisera sig. En demokratisk fri rrelse vxte fram och mnga starka kvinnor anslt sig. Den turkiska staten och militren r mycket medvetna om de kurdiska kvinnornas styrka. De frsker drfr stndigt hitta skl att arrestera kvinnor fr att krossa kvinnorrelsen.Frislppt tacK vare lagndring

Nr Yksel Baran 2004 blev frislppt kom hon efter tolv r ut till en helt ny vrld. Staden Diyarbakir hade frvandlats till en ganska modern och mycket strre stad. I fngelset hade hon varit avskrmad frn den

tekniska utvecklingen och vant sig vid fngelsets strikta regler. Frislppningen kom s pltsligt, en lagndring 2004 gjorde att ett 60-tal kvinnor utan frvarning skulle anpassa sig till livet utanfr fngelset. Jag kunde varken hantera pengar, mobiltelefoner eller datorer. Nr jag anpassat mig litet fick jag ett uppdrag inom det civila samhllet att arbeta med de tvngsfrflyttade mnniskorna. De hade ftt lida mycket under det kurdiska upproret. Efter en tid brjade jag ocks med politiskt arbete. Infr kommunalvalet 2009 diskuterade vi mycket inom kvinnorrelsen om vilka som var 9

lmpliga kandida