kvinnlig yrkesskola Sto.ckholm. - Göteborgs universitet

. a . . . . . . . . . .- . . . . . . r , . , . .

. ' N:r 1.0. Stockho1rn.iden 10 M a r s 1910. . . 3:e. ar&;'.

. ' . . . 1 .

kvinnlig yrkesskola i ., Sto.ckholm. . . . . .

. . Prenumerationspris: .'/i b. . kr. 4: 50 ar. . b. 2: 50

'14 ,I.. . ,, 3: 501a/r ,,.. ,, 1: 25 L h u m m e r 10 i k . . *

Prenumeration sker &val i landsata som i Stockholm 3;' narmaste po%nsfalj, .eller bokhandel.

november minad* forra aret -gick . genom hufvud; I stadspressen en notis af innehall a t t dratselnamni dens forsta afdelning . beslutat tillstyrka . hos stadsfullmaktige beviljandet af ett arligt anslag, a 15,000 kr.

till fo.rening eller ,enskild person, som vore intresserad .af att uppr5tta en yrkesskola' for kvinnor i Stockholm. .

. .

ratse el namnden' hade -haft under 'pofning stads- fullmaktiges yrkesskolekommitterades - betankande, af februari 1906 men ansag ej den nuvarande tidpunk: ten lamplig att #anordna kommunal yrkesundervisning i den utstrackning som kommitterade angifvit utan foreslog, ,.att kommunen i .for.sta. hand skulle upp- ratta ,endast tva yrkesskolor, namligen . en.. for tra- arbeten och en for metallarbeten. Forat t tillgodose undervisningen i , d.e speciellt kvinnliga yrkena an- visade namnden tills vidare den utvagen att bevilja ett arligt anslag fran kommunen, under forutsattning att det enskilda initiativet atoge sig *resten; Att tanken. p i den kvinnliga yrkesshlan i .dessa knappa penningtider ej ,..helt- skots undan, far mahanda till en del. -tillskrifvas de -framstallningar, som fran atskil- liga k.vinnoforeningar .gjorts till stadsfullmaktige med framhafvande af behofvet .och. betydelsen af :att en fackmassigt ordnad undervisning afven komme d e unga flickorria till godo ,for att hoja deras yrkes-

. . . 8 , l

skicklighet . och .' for: dem oka mojligheten till fram-. gang de olika praktiska arbetsomraden, dar de

. . . . soka' sin utkomst. . Fredrika-Bremer-Forbundet; som alltsedan sitt

stiftande sokt . verka for. den kvinnliga ungdomens

Redaktion : Mastersani~.elsgatan 51, &l. ~. a . .

Tele foner : . AU;. 122

- .

~tgifningstid hvarje torsdag.

rationella och grundliga utbildning. for kommande arbetsuppgifter, har under de senaste aien agnat sar-.

Redaktor ol.ansvarig-utgifvare:.

E L LEN' K L E MA N.' . Mottagningstid :

'kl. 11-12. . .. _ .

Sthlm.1910, F. ~nBltl&s BoMr.

skild . uppmarksam het at fr2gan om .kvinnlig yrkes- ... skola och . sokt att genom foredrag och, i skrift bana

vag for denna tankes omsattaude, i' verklighet. Det yar. darfor nappeligen att, vanta, att forbundet skulle lamna dratselnamndens 'ofvan meddelade forslag obe- aktadt. .S2 skedde ej heller. - F.-8.-F:s ' styrelse har -i dagarna- kunnat inga till Stockholms stadsfull- miiktige med , en plan till kvinnlig yrkesskola, och styrelsen har i samband harmed hemstallt att for den handelse ett ,arligt -anslag ' i :15,000 kr. beviljas i ofverensstammelse ,med .dratselnamndens forslag, dessa medel matte tilldelas , Fredrika-Bremer-Forbun: det for anordnande af yrkesundervisning at kvinnor.

Det af F.-B.-F. framlagda forslaget till kvinnlig yrkesskola har utarbetats af en kommitte, hvars medlemmar varit folkskollararinnan froken M. Aspman, forestandarinnan .for .F. V. 0:s slojdafdelning, froken :G. af Klintberg, forestandarinnan Ifor Kvinnliga Yrkes- skolan i Goteborg, froken M. , Nordenfelt, E-B.-F:s

. . Expedition , och Annoy&ontor:.

Mastersamuelsgatan 51, en - P&- och telegrafadress: .

DAGNY, Stockholm. .'

VAr stora mellangenre rekommenderas.' . * . . . . .' Eltgant'imak! Solidt arbet&! $~&nn&n!lga :. 4'

- 3 - . . Annonspris:

. 15 Ore'per hm. Enkel spaltbredd, 50 mm. -

Marginalannons under texten 15 mm:s hojd p q gang 10:. -.

Rabatt : 5 ggr 5 010, 10 ggr i0 010, 20 ggr 20.%1 '50 gr..25'010p . Annons bor vara %lammid

. . senast mAnriag.f:m. .

. . . .

t . , . aUSTAF HOLMBLOMS .KAP~APPAR. NORRMALMSTORq

. . . . . . . . . . . . . . . . . 1 . . . . , \ ..

., + . . , ;:- 'k ,

I

. ~

. .

byraforestindarinna, froken A. Thorstenson, F.-B.-F:s f.,, .d. sekreterare, froken S. Ulrich samt forestandarinnan for Svensk Hemslojd, froken L. Zickerman. 1 . en del af kommittens e arbete har skolkoksinspektrisen, froken K. Hesselgren deltagit sasom sakkunnig.

Vid uppgorandet af forslaget ha kommitterade framfor allt haft i sikte att lagga undervisningen pa sadant satt att den skulle komma att bibringa en fackmassig och sa vidt mojligt fullstandig utbildning i de yrken planen omfattar. Att detta ar afsikten framgAr tydligt daraf att det yttersta malet for samtliga treiriga kurser - de ma omfatta linnesom, klad- somnad eller skradderisom - ar att uppni den skicklighet som 'torde komma att fordras for erhallande af gesallbref. inom yrket. ,

Det 'kan 'i detta sammanhang vara af intresse att Papeka att 'for narvarande endast ett mycket inskrankt antal kvinnor i Stockholm aro i besittning af Handt- verksforeningens gesallbref. Urmakarefacket lar kunna uppvisa. en kvinnlig gesall och skraddarfacket jamt fika mAnga, under det att bekladnadsyrkena i ofrigt ej ha, nagon. Det vore gifvetvis alldeles oriktigt att bedoma kvinnornas. skicklighet inom d e olika handt- vgrken.. efter antalet gesallbref, som tilldelats inom respektive fack sysselsatta kvinnor, eller att pa grund af frinvaron af kvinnliga gesaller inom sa godt som alla bekladnadsbranscher sluta till en lag standpunkt. af -kvinnornas yrkesskicklighet p4 dessa omraden. Afven den kunnigaste arbetare erhaller - ej gesallbref med: mindre an att han eller hon ansoker darom hos Handtverksforeningen. Naturligt ar dock att det skulle vara till bitnad for sival de kvinnliga somnadsyrkena som deras utofvare om det blefve bruk- ligt att gesallprof aflades i dessa fack. Otvifvelaktigt skulle ifragavarande'yrken harigenom stiga i anseende, och kanske vore det mojligt att pA den vagen komma till lifs' en mycket utbredd uppfattning att de speciellt kvinnliga facken inom bekladnadsbranschen ej skulle. krafva .. sa synnerligen . . . grundlig utbildning. Det yar denna. beklagliga . synpunkt som gjorde 'sig gal-. lande inom. den kungliga larlingskommitt6n och iog: s& uttryck dari att . de kvinnliga yrkena helt och hallet forbigingos i det lagforslag, hvari denna kom- mittes arbete resulterade. utelamnandet har emellertid blifvit behorigen pipekadt, o c h det ar darfor .att hoppas att det forslag till ,larlingslag, s,qm en g h g kommer' ' att . forelaggas riksdag&, skall uppvisa en sjo& och lyckligare fullstandighet i detta stycke.

, Fredrika- Bomer-Forbundets yrkesskolekommitte- rade ha alltsh i Mrsta hand velat n i upp till en fackmassig utbildning i de yrkesgrenar som inga i undervisningsplanen, och dessa grenar aro linne-,. klannings- och skradderisomnad.. I samtli.ga fack. foreslas treariga kurser, afsedda att paga. under veckans sex arbetsdagar. Linnesom~adskursen sidan den ar- foreslagen omfattar tillverkning. af dam-, barn-. eller herruderklader samt forfardigande af barnklader. . I.. kladsomnadskursen gores borjan med . att sy

bluslif, kjolar och flickklanningar och afslutas med tillverkning af finare klanningar. Den i skolplanen ingaende skradderisomnaden inbegriper forfardigande af vastar, byxor -samt gossklader. - Spxiali- sering inom de olika yrkesgrenarne ar tilliten exdast sedan elev natt en viss fardighet inom ifragmarande yrkes grundlinjer. Pa hogsta stadiet utfora eleverna sjalfstandigt arbete och -inom linne- och klannings- somnadskursen delvis efter modeller af egen korn- position.

Vid sidan af denna utbildning i somnadsyrkena ingir i skolans forsta arskurs, som ar gemensam for eleverna i samtliga somnadskurser, af ven undervisning i husliga sysslor, sasom matlagning, tvatt och strykning. Hvarje elev agnar halften af sitt forsta ar i skolan at husligt arbete och erhaller under den tid hon deltar i hushAllningskursen Fri middag och m+ ligen afveri frukost. Afsikten med 1iushaIlsgorom~- lens inforande i yrkesskolans plan ar tvifaldig. Denna undervisning vill namligen dels bibringa den insikt i ett hems skotande, som ar oumbarlig for hvarje kvinna, dels lagga den nodvandiga grunden till en verklig yrkesutbildning i det husliga facket. Kommitterade slalla i utsikt, att hogre kurser i matlagning, tvatt och strykning skulle kunna anordnas uti Sophiahemmets kok och dess blifvande tvattin- rattning. Dessa hogre kurser skulle - utgora en omc- delbar fortsattning af den undervisning i husliga go- romAl, som meddelats under f5rsta aret i yrkesskolan.

I narmaste anslutning till det praktiska arbetet pigir enligt kommitterades forslag under yrkesskolans samtliga Arskurser teoretisk undervisning. Denna omfattar modersmill, ekonomi, hygien, san~hiillslar~, materiallara, teckning, samt under forsta aret afven fodoamneslara och tvatteori.

Sisom redan namnts stracka sig trearskurserria ofver veckans sex arbetsdagar och undervisningen ar amnad att p5gA 7 h 8 timmar dagligen. Dessa kurser g2 under namn af sexdagarskurser. De uppsta!lds villkoren for intrade aro, att ha fyllt 14 Ar och W!- standigt ha genomgatt Stockholms folkskolor eller aga motsvarande kunskaper, samt att forete frisk- och frejdebetyg.

For att tillgodose behofvet af yrkesutbildnirig hos personer, som ej aro i tillfiille att agna hela sin dag at skolan, foreslAs valfria och skarpt specialiser~dt: aftonkurser, hufvudsakligen afsedda for sadana de;.. tagare, som redan aro anstallda inom nagot af de yrken skolans undervisning omfattar. Afven korta kurser i hushAllsgoromAl forlaggas till kvallarnaj d. r. s. tiden kl. 7-9 e. m.

Den uppgjorda timplanen lagger, enligt hvad som meddelas i forslaget, intet hinder i vage11 for inriit- tandet af annu ett slag af kurser, namligen endags- kurser. Dessa skulle under forutsattning af tillriicklig anslutning kunna forlaggas till lordagarna.

Enligt kommitterades forslag skola yrkesskolans elever for den undervisning de atnjuta n1ig.p ter-

-----..----.-------.. -- ---- . ._ _ _ _ -.- _ . . -. . _ _ _ _.---_ - - - - _ _ -

Juvel- Guld- a Emaljarbeten / Svea H and s hmagasin, DAVID. ANDERSEN (Bl C O ~ ~ D , i Norrlandsgatan 5.

dm Ii Kulorta glad fran 1.75. etskinn 2.75. Yllefodrade tiirnliattd-

i skar 2,75. Unga balhandsfar 15 %, I%nga silkesvantar 20 z , piils- 1 fordade herrhandskar 20 % under de vanliga priserna.

minsafgifter,. dqck ar ett' storre antal platser berak- nadt for elever, som betala,. half ... afgift, samt .f or... fri-

. . . . . . . . elever:. . . . . . F o r att helt utnyttja 'lokale&a och, iifven for att

bereda skolan en inkomst,:-.foreslas att! vid. Sidan af den egentliga - yrkes sko le^^: inratta. kortare. kuger i linne- och klanningssomnad for mera beme,dlade elever, som aro .i tillfalle att betala det for dylik undervfs- ning gangse . priset. Sadana kurser skulle forlaggas dels till tiden kl. 12-3 e. m., dels till kl. 6-8 e. .m. Det senare slaget * . af. k.urser, i planen . kallade. @er- middagskurser, aro afsedda for personer, som* under dagens .tidigare timmar aro upptagna af sitt arbete. Yrkesskolan beraknas ..under forsta Aret kunna . mottaga 158 elever, och. .for dessas undervisning skulle erfordras - en. foostandarinna - och 5 lararinnor,. med full . tjanstgoring samt .en. del 'extra krafter. Bland lararpersonalen ingar en gymnastiklararinna, som med- delar & halftimmes gymnastik 5 dagar i. veckan at sexdagar~el~everna. Under tredje aret har det- antal larjungar, som skolan kan mottaga, stigit till 230 och det erforderliga antalet fast anstallda lararinnor t.ill.12.

Samtidigt med ofverlamnandet af den planjill k~inn: lig yrkesskola, for hvilken har i korta drag redogjorts, har Fredrika-Bremer-Forbundets styrelse ingatt- , till Stockhdms ,, stadsfullmak~ige .med en skrifvelse, hvari

- styrelsen hemstaller, att' stadsfullmaktige under forutsattning att ett arligt anslag .a 15;000 kr.- beviljas till ' yrkesundervisning at .kvinnor.' matte ofverlamna denna summa till F.-B.-F for. upprattande och drif- vande af en kvinnlig yrkesskola i . enlighet med det inlamnade forslaget. Det ar att hoppas att stadsfullmaktige . bevilja denna hemstallan.

Under alla omstandigheter bor den plan till kvinnlig yrkesskola, som genom F.-B.-F:s forsorg framkommit, bli. till ledning, och gagn vid . losaingen af den, viktiga fragan om flickornas .yrkecutbildning. Och det kan ic@ n o i ofta framhallas, att denna frAga. .hor till dem, som inom de'n narmaste..fram+ tiden bora foras till ett. lyckligt slut. .

. . . .' . : . . . . . . a . . . . . . . . ' - , .. , . 'i. . -

Var rostrattsfraga: . Interpellation angaende utredningen. .

. . . . .

D en af. 1906 ars rikseag-.begardi utredningen an- gAende den ! kvinnliga rostrattsfragan, p5 hvilkens

afslutande det alltjamt vantas - enligt statsministerns yttrande till, ordforanden och w ordfdranden i Lands- foreningens for K. P. R. verkstallande utskott.. i de- cember 1909. skulle detta d.ock vara: att 1 motse under riksdagebis innevarande trearsperiod.!. - har forliden fredag i Andra kammaren bero~ts af hr Lindhagen, som . anholl ..om -kammarens tillstand -att 'till 'stats- ministern framstalla .'en interpellation om saken. .. .:

Efter .att . ha pipekat, att den icke .afslutade.: utredningen fran vissa hall anvandts Som .forevandning att .afsla ' vackta .forslag om politisk rostratt1 far kvin- nor, .formulerade hr - Lindhagen sin i.nterpelliition1

. . som. foljer: - w *

'1) ' Hvilket ode hvilar for nariarande ofver den iganis&ta &redningen om" kvinnornas politiska rest- . .

ratt ,och hvilka amnen ahses af regeringen annu kunna. och bora utforskas.' utofver dem, so'm belysts . genom den i a rhe t redan publicerade stati~tiska utredningen? . .

2) ~ ih ja r ta r regeringen angelagenheten,' att .r;- varande utredni~g ma sa snart som mojligt full- bordas, och finnes utsikt att dess igangsatta fortsattning . . mahanda i 4 afskrifves sasom obehoflig eller atminstone rimligen begransas"och ' i' hvarje fall fore detta . . /

.

ars utgAng bringas till afslutning? . , . . . . . .

Vi vaga val -knappast hoppas, att utvagen ' att afskrifva'.. utredningens fortsattning sasom obehoflig kommer att anlitas, som bekant kunna pagaende ut- rednin.gar ' vara sardeles behofliga och nyttiga, och denna har ju redan visat .sig vara det, anvandbar som den ar for' att undanskjuta en viktig fragas los: ning pa obestamd ' tid. - !Att utredningens afsldiiing skulle' kunna fardlgoringas m'ed innevarande ars utgang ar ' af ' samma skal foga att hoppas p%. . FrAn .

hagsta hall har ju ocksa en langre tidsrymd redan angifvits. . M& vantar emellertid med spanning p% statsministerns svar pa interpellationen. . .

I '

Stockholms kvinnliga'stads-.

or 'forsta &in&n, med undaritag .af ett redan !6r- F: . raftadt .fyllnadsval i ~ e l s i n ~ b o r ~ , pag8 n u i vart land kommunala val, kid hvilka kvinnors ku'nna - ifragakomma som kandidatber L s~adsfullmakti~evalkn'! .i a ~tockholm,

' '

ka 'to&s sin ;borjan i .g&. ed lifligt Ofh akti"f 'intre&' ha k(rinnorna deltagit i i viifo~beredelserna, och *de ' kvinfi- tiga ;ledamoterna i d e ' kommunala kretsstyreliema ha," i likhet (med sina' manliga :kolleger, - varit. sti-angt upptagna af ' samhiantraden ':'och ' moten. Kandidainamningen ' har, $3 vidk. det nar detta skrifves ai bikant, hvad kvinnbrna vidkommer elkr' afsagelser rrAn ett par hall resulterat. i att 8 kahdidatei-m uppstallts;'' k af 'Allmaiiha- ~almi&forbundet, 1 'af Sociilldemokraterni Samt 6 %d: iiin inri ide^ Valmansfbseningen; ~ordelnin~en in0m de olike 'kretsa; i

na staller 'sig s o m foljer: Inom l :sta' kretsen; ~ i k o l a i och iii id .forianiling&;. h & % val nar detta lases redan forsigga&'; har af liberalerna uppstillts fOll(skole~.'irarirt- n a i . froken Maria Olsson, .' ordforande ' i Hvita ~andets -

Sodra fosehihg'. -och.- .som &ifif ' f r a h & - iffi i i I$&terhets-: van: - I , 2: dra .i kretsen, Klara och . ~ b n ~ s l i o l m e i , st& fil: kand; frok80 : :hiannk - Thors'tenson; ' ~~c!drikai~remei-. '

HASSELBACKENS ,- . . ' - , . - , - . . " " . . . . . . m

blandning rekohmenderas , som ett utmarkt . . godt * I .

. , , de~~katesskaffe. .: - . . . _ . . . . * . I> .

' . P 1 a ~ t : ~ g e - : K a f f e b r a n n . e . ~ i e t , . s. S . ' V . .,. .- - . '. . . , i ' :.. .

a ; f HudIeg&dsg&tan 20.- Sf&kh&lm .a .. '

: . . ..., .s V.,I z.. a . . Rikst. 36 68. ' . . Apm. 54 41.

Y . . . a J<, !., s e ., a , ..a , : . . . . . . , r , * * , v . - . . . . . I . . . . I . '

...: ,

F~rbundets byraforestandarinna, likaledes p% de frisinna- des. lista. Inom - 3:dje kretsen, Adolf Fredriks, Jakobs och Johannes Forsamlingar, uppstalles folkskollararinnan froken Cecilia Francke, afven hon "arm nykterhetsvan, som liberalernas kvinnliga kandidat. 4:de kretsen, Gus- taf Vasa och Matteus, har tvanne kvinnl'ga kandidater, fru Emilia Broome, Centralforbundets for Socialt Arbete byraforestandarinna, tillhorande liberalernas lista, samt af- farsinnehafvarinnan froken Gertrud ~ i n s s o n , socialdemo:

. krat. 1 5:te kretsen, ~n~elbrekts; Hedvig Eleonoras och Oscars forsamlingar, uppstallas afven tvanne kandidater, skolkoksinspektrisen. froken Kerstin Hesselgren, liberal, samt ainanuensen vid kungl. Biblioteket fil. d :r Valfrid Palmgren, konservativ. I 6:te kretsen, Katarina, ar folkskollararinnan froken Ida Johansson uppstalld af liberalerna.

' Huru utgangen a$ valen kommer att gestalta sig kan naturligtvis ej med visshet fiirutsagas, men efter allt att doma kan man, p2 grund af ordningsfoljden pa vallistor- na, antaga att flertalet kvinnliga kandidater komma att bli valda. En och annan kandidatur synes oviss pa grund af namnplaceringen, denna viktiga faktor vid de propor- tionella valen. Mot denna hjalper icke namnets goda klang i och for sig. Kvinnorna boja sig dock for partiernas mycket berattigade ansprak pa att satta gamla, beprof- yade st~dsf~llmakti~enamn p5 de forsta platserna, men det kvarstar it onskligt vore, att af de goda kvinnliga

- namn, som blifvit uppsatta af de respektive partierna, de nesta ginge in; de; kan med 'sakerhet sagas, att dessa kvinnor hvar p i sitt omrade skulle gora en god och vardefull insats i ordnandet a' det samhalles angelagenheter, for hvilkets intressen de, innan de annu, kunde hedras med offentliga koinmunala uppdrag, redan i det enskilda arbetat med uppoffring af tid och krafter.

. . .

. - . . .I . - .

liksom det ar en kalla till standig gladje och manhg till standig, otalig hoppfullhet ior de landers kvinnor som aro mer eller mindre langt fran sitt m%:, att s%val de, som nyss ha natt det, som ock de, hvilka ha fat! se frukten daraf, all&imt s!a kvar i Varldsforeriiagen for K. P. R., den Internationella rostrattsalliansen.

Daraf kommer det sig att vi fran A u s t r a l i e 11, tiar kvinnoriia icke langst - det ar i Wyoming, dar de fingo sin ratt 1869 - men i utstracktaste man deltagit I sam- hallsarbetet, fa ett meddelande, som i hogsta grad rnMc figna alla vanner af K. P. R.

Knappast en manad forgAr, sages det, utan att K. T'. R. omtalas och forkunnas i riksforsamlingarna, i foredrag i tidningarna, och dess sista 'Iriumf ar den reso- lution de bada kamrarna i Statsforbundets gemensamma parlament enhalligt antagit: Resolutionen foreslogs af d:r William Maloney, samme man som vackte forsta motionen i Australien om K. P. R. i V i c t o r i a 1889 och lyder salunda: "Denna kammare intygar: l:o, att refor-. men efter sexton ars erfarenhet af K. P. H. i olika cie- lar af Australien och nio Ars dylik i det gemensamma parlamentet har forverkligat alla forhoppningarna has dem som understodt den och vederlagt alla de farhagor och forutsagelser om olyckor som uttalats af niots.21i- darna dartill; 2:o att, sasom dess foresprakare forutsett, hafva verkningarna af reformen varit a) att sa smaning- om inge kvinnorna kanslan af ansvarighet i allmanna angelagenheter och b) att bringa framat den sociala lagstift- ningen och den som angar familjelifvet; 3:0, att Austra- liens erfarenhet ofvertygar denna kammare, att anbagandet af K. P. R. helt enkelt ar att till politikens ornr-ide of- verflytta den -regeringsprincip, som visat sig medfora dc basta resultaten inom hemmets sfar - maras och Icvirnx~crs samarbete for den enskilda och allmanna valfaraeiC'

Resolutionen mottogs af bifall i bada kamrarxia, och referenten, Miss Vida Goldstein, som sjalf blifvit uppstalld som senatskandidat vid parlamenlsva'aen i Vidork

Fran varldens rostrattsfalt nu i mars, tillagger med ett humoristiskt lcje: Nu f h s det icke i nagondera kammaren nAgon motstandare fil!

r h . andra sidan jordklotet komma nu buden till oss K. P. R., de fles'a af dem, som forr vor0 emot osS,b!i

om hvad manniskor dar gora och lata, icke fullt nu nastan stotta, om vi paminna dem darom, och de an-

, sa snabbt, men lika stor sakerhet som fran narma- dra tro, att de alla upptradde och talade till fOrm%n for s:e grannland. Det ar underbart, det ar samfardselns K- P. R fortjanst! Det ar den som - kanske f r a m t v i n g a d, Fran den ena och till den andra af de fjan-an staterna kanske f r a m t v i n g a r e n af. uarldens utveckling - gar , knken. Kvhnornas kre:s . ar sluten kring joi-dem i alla. handelser visat den hvita rasen dess expansiva for- ring, och genom deras egna tidningar och ar, rnem ge- maga och mer och mer lar den inse att den, trots till- nom berattelserna, .till Jus Suffragii meddelas de under- falliga Atskillnader, dock bestar af likar. Och, med for- rattelsehm dem sjalfva, som synas dem viktigast. bigiende af all speciell h'storik, kan man darjamte kon- Det ar frammande roster af personer med frammaiiclc statera, ait denna latta samfardsel at ett hall mynnat ut i namn, men dessa roster orda om samma sak. Mrs Oona de varldsforeningar af olika slag och arter som finnas, Ancketill fran S y d a f r i k a omtalar salunda hur det gatt hvilka foreningar, i manga fall atminstone b'ldat sig om- med en motion om K. P. R. i N a t a l. Fragan foll! kring ideer, som annu aro sa att saga i uppkomst, ideer, som det gatt i andra lander, men den foll f r a in ii i', som halla pA att breda ut sig och erofra varlden. Eme!- som det ocksa gatt, och. utan egna reflektioner sander lanit afse. dessa ideer blott den del af varlden, dar det hon ett utdrag af tidningen "Natal Advertiser". I Lag- f!.nns rjksforsamlingar och politisk rostratt, sasom var stiftande karen i Natal, berattas det dari, hade &!r C. egen ide! Haggar vackt motion om att andra koloniens vallag (1%- . Det ar da ockca fullt foljdriktigt och i sin ordning, han att utesluta ordet "manliga" (fOrmod!ignt framfor - .. --- . - - -- - - -- - .- - - . . - . . - - . - - - - -. - . - - - - .

m -- - - . - -- . .

Kop Oskummad mjiilk direkt H. Ge Soderbergs Import A.-B. hemsand i plomberade karl till 17 Ore pr litcr. l Skeppsbron 26, Stockholm.

AKTI EBOLAGET MEJERI ET VICTORIA Pr ima Anfrac i f , Husiiaiiskoi, C ~ k e s o. ~oiey- rikett ter. Riks 770. - Kungl. H o f l e v e r a n t o r - Allm. 6931. I Rikstel. 5 75, 59 14, 118 12. Allm. tel. 1282, 2s Rat 4 51.

medborgare) for att bereda koloniens kvinnor rattighet att rosta. Motionen afslogs visserligen; men med ett vida gynnsammare resultat for sin upphofsman an 1904, da fragan om K. P. R. forst vacktes af Mr Henry Anc- ketill.

Det later som sagor och afventyr, da det talas om rostrattsforeningar i Durban, i Mauritzburg, i Bloemfon- tain och andra stallen, hvilkas namn man annars kanner blott fran missionshisto;ier och krigforingar. Men de finnas i alla fall, och for att de kvinnor, som vaknat till rostrattsintresset inom dessa vidstrackta koloniomraden, skola kunna na nagon samverkan, ha de enat sig till en Sydafrikansk Rostrattsallians, och genom sin nationalkom- mitte, som ombesorjer de sarskilda koloniforeningarnas gemensamma angelagenheter och sander representanter till I. A., har den .beslutat, att till det Sydafrikanska For- bundets forsta gemensamma parlament nu i host inkom- ma med. en masspetition. Det namnes dock icke huru- vida Mr ~ e r b e r t , Gladstone, det Sydafrikanska Forbundets forste vicekonung, skall besokas af nagon deputation till sakens beframjande.

I vara forestallningar ar det ett jattesteg fran Afrika till K a n a da, man tanker knappt pa att detta senare lig- ger i en annan varldsdel. Det vallas va1 daraf, att den vester- landska kulturen sa helt och hallet erofrat Norra Amerika, och Kanada star genom sin forening med England Europa an narmare, ehuru pa visst 'satt fjarmare i sin vidstrackta odsliga nordlighet. Rostrattsintresset dar ar ock& gifvetvis .starkast i de sydliga, mest bebodda trakterna.

Det omformales fran T o r o n t o, att nya 'medlemmar komma till hvahe dag, och att man till och med vantar sig en liflig' valstrid, istallet for &t det dar som annor- stades angdigt plar fragas: "Hvem vill arbeta? Hvem vill inga i styrelsen?". Det berattas ocksa, att de judiska kvinnorna samlats i "Zionssalen" for att ofverlagga .om lampligheten. af att bilda en egen forening, och det betonas, att man hoppas p& en snar sammanslutning af universitetsbildade kvinnor.

Och 'ran New-York, Mrs Chapman Catts hemort, fo- religga vittnesbord om lifaktigheten dar. Efter blussom- merskornas stora strejk ha manga socialt framstaende kvinnor tagit mera *aktiv1 del i fragan an forr. Tidnin- garna rora pa sig. "Sunday World" har erbjudit Mrs Belmont att disponera hanne spalter i hvart nummer for rostrattsfragan, en annan tidning tillkannager, att den hvar dag skall agna en spalt darat, och inbjuder till me- ningsutbyte darom.. Ett massmote af fargade kvinnor dis- kiiterar mojligheten af sammanslutning, och de ledande kvinnorna betona skarpt nodvandigheten for kvinnorna af att arbeta och visa mannen hvad de vilja. .

"Man har behandlat oss som barn", sades 'det helt nyligen, ,>men nu synes man vara villig att behandla oss som medborgare, ' och' ' v i maste visa oss vardiga. Vi kvinnor maste tala for var rosWatt nar och hvar vi kunna och klargora for medlemmarna af lagstiftande karen, att vi . mena allvar".

ELLEN WESTER.

Kvinnornas stadsfullm&ktigekamdi- ; dat i Helsipgkorg.

. S v a r fran "St. Gr".

E n afgjord hatare af all onyttig tidningspolemik, skulle jag. mer an garna med tystnad bemott "deltagares"

uti Helsingborgs kvinnliga valmote inlagg, darest icke hennes artikels karaktar af oppet bref till mig, jamte den i atskil- ligt vrangda framstallningen af min, fordrat ett svar. Jag, vill gora det kort.

Skulle vi icke forst kunna komma ofverens om att Iamna personen alldeles utanfor? Jag vill alltsa med tystnad forbiga er inledning. . Att er uppfathing af sak- laget for ofrigt i grund skiljer sig fran min, ar ju er ensak liksom min. Men om ni plojer med citat ur min redo- .

goielse och gor det bakvandt, maste jag protestera. .Ehuru det visst icke var fordoldt for mig, att det fanns de som skulle betrakta var kandidats tillbakatradande sasom nagot for landets kvinnor nedsattande, bor det af satsens stallning i min artikel vara tillrackligt klart, att jag ingalunda sag det sa. For hvarje uppmarksam lasare borde det dessutom .tydligt. nog ha framgatt, att jag i lika hog grad ogillade Valmansforbundets handlingssatt) som jag gillade det kvinnliga atertaget, mark val, denna gang med bibe- hMen Lira. Jag kan saledes aldrig ha haft en aflagsen tanke pa att vilja ursakta hvad jag ansag vara oratt.. Da. ni helt frankt pastar att hansyn for Valmansforbundets nid eller onad varit bestainmande for denna utgang, talar ni .

helt visst mot battre vetande. Ni vet afven lika val som jag, att kvinnorna icke ensamma kunnat drifva igenoi sin kandidat. Det hade .varit barnsligt - ovardigt mogna .

kvinnor - att vid detta val i blindo trotsa pa, blott for -

ett experiments skull. Det ar alltid latt att.triumfera sedan valsiffrorna aro kanda, men man gor icke ostraffadt osakra berakningar fore valet. . . . .

Slutligen tycks det icke ha gatt uppifor .er, att det var riagonting vida mer an nigot i det stora.hela sa smatt som ett kvinnligt partis intresse det har gallde namligen: genomforandet af den korrekta politiska principen om det enskildas underordnande under det allmann'as val, hiilken princip for visso ar lika bindande for'kvinnor som for man !

.Och harmed vill 'jag ha sagt mitt sista .ord i denna f raga. '

Q

Niist att fodas pa denna var vackra, goda jord vet jag intet gladare privilegium an hoppet att fil Iamna den, att fa utvandra till en storre, friare, batfre varld. Men kunde nationalekonomi och annan vetenskap gora noden pa jorden om intet och doden till en fredlig medborgare i samhallet, som blott kommer till de gamla; och .kommer liksom deras basta van - somnen, - det vore harligt!

Fredrika memer ())Hemmen i den nya varlden•â).

D e n n y a h Nu ar de stora tecknens tid, de svara, de rnanga.

B land de utstallda modellerna till nationalmonument saknas foljande forslag: Ellen Key med Annie Aker-

hielm pa hogra sidan och Lydia Wahlstrom p$ den vanstra, bagge i forsonade motstandares adla ifver sling- rande armarna om den hoga midtfiguren, hvilken halst borde hallas nigot stel och i sin uppsyn roja saval hap- nad som bekymmer. '

- Jag vill minnas, att jag har sett denna intagande grupp na'gonstans, for ett par ar sedan, som sluttabli i ett ysteri spex. Hvilket profetiskt majfestskamt! Den Fantastiska situation, som den aftonen roade ett exklusivt sallskap, har i dessa dagar anordnats till fagnad for hela det- tidningslasande svenska folket, icke af nodtorftigt maskerade amatorer utan af sjalfva originalen, och san- nolikt skall den afven i denna lingt imposantare form adra sig hjartliga applader.

Den valvilja Annie Akerhielm i skarp motsats till Alexandra Gripenberg nyligen visade ' Ellen Key genom Stockholms Dagblad kan ej undga att erinra 'om den vanskap, som en ging tillfalligt uppstod mellan Herodes och Pilatus, men sakert har den en tryggare och akt- ningsvardare grundval. Har g6mmer sig, skulle jag tro, under skarande bjarta kontraster i temperament, varlds- uppfattning, Asiktssystem, lifshallning och samhallsideal en lodig frandskap i instinkternas antipatier och fordomar, starkast fornimbar i sin af medvetandets utredningar osplittrade helhet. Sa kan det skenbart paradoxala fallet intraffa, att Annie Akerhielm utan att rubba sig en hars- man fran sin gamla fasta position stracker en systerhand mot Ellen Key.

Besvarligare maste det ha stallt sig for d:r d dia Wahlstrom. Hur Mng Och halkig var icke vagen till hemmets dorr! Men fram hann hon dock. Ensam eller i spetsen for kvinnororelsens . hela har? Jag vet inte, jag bara t 'fragar, af samtidspsykologiskt intresse.

Bland kvi~inororelsens ledare har d:r Wahlstrom genom enhallig utkorelse intagit festtalarens plats. Det glansan- de representativa satt, hvarpa hon fyllt sitt alls icke oviktiga varf, gor det ytterligt svart att skaffa henne en nagor- lunda vardig eftertradare, da hon nu "pa sitt lifs hojd- punkt" ofvergar till ett annat fack.

Alldeles utan forebud sker icke denna forbluffande vandning Nyss. hordes d:r Wahlstrom vid en offentlig ban- kett, dar hon hade att aftacka en rostrattsveteran for storartad agitationsverksamhet; med nyckfullt forbiseende af hyllningens mening forlagga klammen i sitt anforande till en lofsang ofver "en kvinnas vackraste samhallsgarning", som bade' kejsar Wilhelm och fru Anna Soderblom kunde lyss- n a t till med innerligt bifall. Denna utsvafning fran am- net kunde mojligen fattats som en politisk fint, beraknad a@ lugna, och tjusa de vid hogtiden narvaran* herrarna, men nu klingar den i minnet som ett aningsfullt prelu- dium till den artikel d:r Wahlstrom publicerade i senaste

e r n l y r i k e r n . numret af Dagny, detta markliga programtal p r o d c r;., c.

Med Ellen Keys senaste bok som utgangspunkt: och forevandning aflagger d:r Wahlstrom en oforfaradt oppen, biktartad redogorelse for sin lefnadserfarenhets resultat, hogt vardefull soni hvarje akta personligt ciokurnc~r. .Hon har efter noggrant begrundande och i lydnad for sitt vasens bud beslutit att "folja hemlifvets lcalldsc", hvart den an bar - troligen kommer den ar; mana henne ut p2 en lang serie nya forelasningsturneer kring allt Sveriges land.

Men den delvis gripande bekannelsen framtrader nxd eta ansprak pa allmangiltighet, som kan motas af invand- ningar. Forfattarinnan ofverflyttar med ett vigt taskspe- largrepp sin privata stamning pa hela kvinnororclscii. Den star pa samma flack som hon, vid hemmets troskel, en smula matt kanske efter den modofulla omvagen i;r_c*ri

fortjust att andtligen ha hunnit fram eller rattme Pi!!bakz. Hvilken yrande optimism jublar icke i denna sensaticnetia u p p lysning: "De ogifta kvinnornas strafvanden Bro snar,' nara malet"! Tillat en intresserad utomstaende att gratti- lera. Det var vadligt hvad det gick kvickt. I'recis son! med den parisiska dagliga kvinnotidningen, hvilken lyka- de sin korta bana af det uppgifna skalet att den vunr.ii: allt hvad den kampat fcr; ute i stan pastods en;el!ertiJ, att det var medlen som hade tagit slut.

Nej, d:r Lydia Wahlstrom har sett fel p% Klockan - -

annu niigot sekel torde det bora droja, innan kvirinoro- relsen domnar bort i njutandet af den utomordentligt po- piilara sorts poesi, pa hvilken hon nu borjat profva sin diktartalang i taflan med Forsta kammaren. Till kemiif behofver det nu lefvande slaktet lika litd uppmanas som till att ata och sofva. Bara rad och tillfalle glfvcs, s2 gAr det af sig sjalf. Jag finner det foga smakligt n?i upphoja tu1 dygd och lefnadsmiil det som hvilar $i ccklt drifter, behof af sallskap, komfort, yarme, rcgdbundsia mattider o. s. v. Kunde man inte komma ofverem om att ett hem, om nagot sa nar lyckadt, ar en sardeks Zac- damalsenlig och angenam inrattning, och spara sirng te- ligicsa kanslor till mera ovarldsliga ting? Man Piar riitit: att kanna leda vid all den losa och enformiga lyrik, som produceras om Hemmet - inte just snillrikare 211 de11 som i alla Arhundradens versbocker jollrats om KL' 7miat1.

I detta abstrakta idealhem ar de: emellertid som d: ; . Wahlstrom tror sig mota Ellen Key, och hvilken E k i Key! Sa slatkammad och beskedlig och forstindig och matronlikt sedig har jag aldrig skadat "denna a n t i- k r i s t l i g h e t e n s kanske fornamsta prastinna i var tid" (anonymt flygblad). Ha de sexti Aren verkligen tagit henne s i hardt? Skulle hon vara ohterkalleligen forAldrac!? I denna skepnad kan hon utan anstot upptrada i hvarjc pedagogiskt sallskap och vinna insteg i hvilket hndtiigt prasttjall som halst. Inte underligt att d:r Wahlstrom handskas fortroligt och lararinnemassigt beskyddande mcd denna for andamalet tillklippta figur, som - -. hor nu! - "vagar g8 vissa ultramoderna tidsstromniagar s i starkt

Normal-, Skrif- och Kopie-Black, af Kungl. Kontroll- och Justeringsstyrelscn godk911,':t som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Arnykos-Aktiebolag Upsala. Flyter .latt, kopierar utmarkt, bildar ej bottensats, ar mycket hriiI11a1-t ocii ;!?I-

griper ej pennan. -- . . . - p .-. - . - . .. - . . -. . . - - . .

emot och sa bestamdt stalla sig pa de foraktade kalk- att vi, genom honom som mediumj i askAdlig form borgarnas sida." se hela .systemet. af hans stora lifsverk. . En .genial

O du tecknens tid! Ellen Key blir klappad sitt manniska med ratla hjartat, den ' ratta elden! . Hans . hvita har till det ungdomliga ansiktet gjorde det

livita hufvud for att ho? skrifvit in sig bland kalkborgar- bara medvetet for att geniet alltid ar ungt, .

na och d:r Lydia Wahlstrom kallar sig oppet i sjaifva has nagot af barnets obrutna shalande, gladje, ar Ilagnys spalter "en m o d e r a t kyinnosaksvan". Och segervisshetens marke. Ingen fanns val bland Ahorarna hr Hjalmar Soderberg som haft for sig, att hon var som ej var helt med, ej helt gaf h ~ n o m ratt. en lidelsefull &dan!' Det trodde jag en .Staten ar en organism, ej en produktionsn~askin, d a s

gang. Men sant kvader Fridolin: organ ar individerna, och de' maste lara att som sada. na tjana det hela, ej genom kortsynt,. oklok egoism hindra

Nu heter hatskhet arm om hals vaxelverkan inom samhallskroppen och slutligen skada det och karlek dunk i skallen. hela och sig sjalfva. Till att bli socialt ,kannande och

Huck Leber. handlande manniskor behofs. ofning - ej nog att fran --- katedern hora om skyldigheter till stat och medmanniskor.

Talaren ironiserade roligt ofver allt horande och teore- tiskt .vetande i motsats till kunnande och handling. En skola ar en stat i smatt, och larjungarna ha dagligt till- Doktor -Kerschensteiner falle att i handling ofva sig till afi tjana det gemensamma

och yrkesskolorna. . . basta. man ha For arbetsduglighet, att bli en arbetsgladje samhallsnyttig och manniska sakerhet pa maste sitt

A eget arbetsomrade. Detta ar yrkesskolornas stora uppg-ift tt de forelasningar d:r Kerschensteiner forliden vecka att Detta kan naturligtvis den skickl:ge, hallit i Stockholm ofver Munchens yrkes- och. fort- for. sin intressetade handtveksmastaren ge. Men

sattningsskolor, hvilkas organisator dch chef han ar, hur ar det hos en, t. ex. skomakare, som i n t e ar skick- skulle pA det varmaste intressera folkskolans larare och . lig, som har litet arbete? Dar blir larpojken ofta a*- lirarinnor ar helt natudigt. Ryktet om hans utmarkta vand till alla mojliga sysslor och .arenden. Men att gora

hade gatt fore och han var redan pa bra skor lar han sig inte. 1 .hvilket fall, yrkesskolan vill forhand valkommen och varderad for att. han har ville ,iadda manniskorna tidens stora . fara att bli .

gora en 'insats som kunde' bidraga .att forkorta vanteti- ensidiga yrkesspKialister,. . De fa en hel dag i veckan den for obligatoriska yrkes- och fortsattningsskolor i vara i och dar gora arbete, .

Sverige. Deras ,betydelse for folkskolans barnj hvilka verkSg som de de aro i verkstaden lamna skolan redan vid 13 i 14 ars alder, kan aldrig hos Men i inskrankes inte deras nog betonas. Visst. finns det redan nu, sarskildt i huf- till ett litet horn af yrkesomradet. fa ofva vudstaden en hel del''*#Ui'~q. for olika yrken, dit de mer sig inom yrkets olika gretiar, de fa gora upp kostnads- ohtanksamma foraldrania: sanda barnen, men ofta ar , forslag och studera och kemi i den ?an det star lockelsen ait fa en tillfallig fortjan+t, om ocksa liten och i sammanhang med det material de begagna. fa of- osaker, for stark, och de fa genahf' "ta plats" - jag vesblick och forstaelse for yrket i sin helhet. De skola tanker sarskildt pa flickorna - som springflickor, eller om harmoniskt utvecklade, sunda och glada inget dylikt erbjUddBr sig "hjalpa till hernma'l,,:, Detta att it lifvet, Darfor ti~lgodogoras deras behof af noje och hjalpa till hemma sdi•˜~le naturligtvis under lyck'1jga nor- sekr.ation genom littetatugasiing, ej plockigt ofh. danga- mala hemforhallanden v'& den allra lampligaste', '!fort- handa, utan t. ex. ett drama ,lases grundligt, och uppi& sattningsskola" for en flickel"' Men hurudan blir" arbets- raridet daraf pa den fornamsta Schen. 1 yr-; ' . I #

ledningen, planmassigheten och !itb$sgladjen i manga af :: ;:kesskolan gymnastiseras och goras utflyklet, &r finnes dessa nutida utartade hem, dar n~.$gns husmodersfor- .. ltillg5q!l tiu m. m,; m. m, . . . . . miga och 'alltsa auktoritet ar minimai.. Jag var for inte . --

lange sedan pa besok .hos en flicka, soiii' ,$utat skolan Fors!,g~h sist' lagges an pA elevernas sjalfverksamhet. i arbetssalenjmi. ritsalen, i laboratoriet. I

och skulle "hjalpa till hemma". Forst och~.~f~amst var . . . . .

ordet hem 'ett han pa detta morka, illaluktande 1 Miin~heri.~finiiai n i ,Omkring 50 yrkessk610r, och 12 , f ~ r v a r i ~ ~ $ r u m for manniskor. Flickan lag grablek och alklhlla fortsattningsskdor for dem s@ll: ar0 Lltan'.. ani.. olustig 'par en soffa; fast det var lan@ fram pa formid- stallning eller ha plats som springpojkar e.. d., ' och de' dagen. Modern snodde omkring fiagra ansatser (il1 besokas af 20,000 larjungar. De aro i allmanhet. obliga- Stadning. ' .Det behofd& . inte liflig fantasi for att fore toriska ' f & &lderri 14-18 ar, men frivilliga fqr dem, Som -

stalla sig :hur moderh, forgramd. af Slit o& periningebe- i ro of~er denna 'alder, finnas ocksa. Utomordentligt goda , kymmer,' bps gihit sin. btbrott, vare sig -i en skioptikonbilder lato OSS se lifvet i Munchens yrkessko-

allman klagolat eller det ut ofvCr flickan f(jfnagon hen- 10'. 1 Stora salar med rik tillgang pa luft O& ljus Vor0 n g forsuhwelse. Arbetslusten forkvafves snart under ixirattade all&handa verkstader. I Munchen, dar konst- gnat o& penningebebck, Men ekonomin 'b&ofvkr, inte handtverket at. af sa stor. betydelse, aro. verkstaderna for vara allt igr iisel i, ett hem - det ar anda. sa att 'genom modellering,' dekorationsmalning, gipsgjutning sarsEldt

' < bristande insikt hos den, som skall undei-visa, 'blir det, talrikt besokta- ' . ' . . . litet beyandt. med' hvad flickan far lara i hemmet. H&- skul-; Skraddare- och ,skomakare- och snickareskolor finnas l't skolgang nagra timmar i veckan ge 'malmedvetenhet naturligtvis. : En. skola for' barberare med profrakning .i Och ofverolick At .hemsys;yslorna, verka uppfriskande i and- full gang fingo vi se, en for sotare, d a r en stqr full- ligt afseende, och fysisk uppfostran med gymnastik ge- standig modell af:"eldstadSanordningarna .i ett hus var

, . . . halsa. . - . uppstalld ;i salen, . skola for ' slakt i forbindelse med krea- 1 . Nu .koin d: i .Kersch-steiner hit, . och vi ha fatt s e tursstall .for -.att larlingarna skola. lara .sig att ?vardera

livflken valsig&ise' dessa skolor, sam taga vara' $a d& en . lefvande oxe ..till : sitt ratta : priS",'..fOi kypare, dar v i i : 14-18. ars. aldetn : verkligen ha med .sig,. . Han:. Lir se' ett - stort bord dukadt .till stor middag efter alla konstens

. . sa. helt - g r i h a! . sin sak, hans entusiasni sa varm, hank regi-e?, . tradgArdsskola. m. .. fl. -3 . . : . . . . . . - . . . . .

spial< sa .k&&-et. och enkelt, r :hans bilder : sa' - . tfi$f.faide, . I Munchen aro arbetsgifvarne SA forstaaide for .. deisa

EALI ar samtidens fornamsta lac- keringsfarg och bor anvan- das for all slags malning i hemmet. Smaburkar a 1

kr. a REALIN-DETALJEN, Sturegatan 36, Stockholm.

M A L A R B A D E T 1 !, ffandf verkaregatan i l .

B A D - T V A T T - och .ST R Y K I N R A T T N I N G 1:a klass i alla afseenden.

OBS.! Siinundervisning P. damer och herrar R. T . 38 14 - 38 IS A. T. 93 43 - 93 44.

yrkesskolor att de gifva larlingen tillatelse att anvanda en dag i veckan i skolan utan att det medfor afdrag af dagspenningen, en del handtverksmastare lamna undervisning dar, arbetsgifvare skanka ocksh material till undervisning. "Har far larlingen forstora material; om han ingenting forstor, lar han ingenting".

Nagra interiorer frhn de kvinnliga yrkesskolorna fingo vi inte se. Enligt d:r Kerschensteiner undervisas dar i allmanhet i huslig ekonomi, i de frivilliga finnes en a!- delning for handelskunskap och en for yrkesutbildning pa en .del andra. omraden. De kvinnliga yrkesskolorna aro enligt forelasaren, jamfordt med de manliga, annu nagot efter. Om d:r Kerschensteiners uttalade forhoppning, att vi i Sverige snart ocksa matte fa vara yrkesskolor allmant in- forda, pa vart satt, efter harvarande forhallanden lampa- de, gar i uppfyllelse, sh vilja vi ocksa hoppas, att de kvinnliga yrkesskolorna ej komma i disproportion till de manliga med afseende pa omfang och. antal. De svenska flickorna ha i allmanhet inom alla samhallsklasser en sa vaken, utpraglad lust att bli nagonting - jag har hort mer an en utlanning observera och beundra detta drag. Det finns sa manga unga flickor p& landet och i de mindre samhallena, som ej, veta hvad de skola taga sig till med sin verksamhetslust, de ha ej rad att fara in till en storre stad och g2 igenom nagon kurs, att soka plats pa annons, da man inte kan "nagonting orden@$', ar vanskligt, att slutligen ta hvad plats hvar som helst for under- betalning blir heller inget bevandt med. Sa mycken ned- stamdhet och tids- och kraftsloseri, som skulle varit borta, om ofverallt funnes kurser, skolor for arbete! For an- vandning af' kvinnoarbete finns det i Sverige s% sarskildt manga omraden. Hur mycket har ej sagt. om nodvandigheten af kvinnans malmedvetna insats for att at sma- bruksrorelsen vinna framgang.' De lampliga lararinne- krafterna i landthushallning finnas redan. De utbildas pa Rimforsa husmoderskola i Ostergotland. Den ar som bekant stiftad af Fredrika-Bremer-Forbundet, och det ar i hogsta grad onskvardt att .den genom .understod allt fram- gent kan uppratthallas som ett led i den stora yrkessko- leverksamheten. De som ga ut ur Rimforsa skola ha kompetens att vara lararinnor i 1andthushAllningens olika grenar, tradgardsskotsel, honsskotsel, biskotsel och hemslojd, att alltsa leda sadana kurser, som for den kvinnliga ungdomen pli landet i forsta hand vore Onskvarda.

Doktor Kerschensteiner har sakert genom sin ofverty gande upplysande foredrag har gjort mycket for att fora friigan om obligatoriska yrkesskolor for gossar och flickor ett godt stycke' narrnare sin losning, och vi aro honom djupt tacksamma. for dessa hans tre forelasnings- aftnar, hvilka han gjort till lika manga hogtidsstunder till arbetets ara.

Ida Buergel Goodwin.

Kvinnornas stora kommunala mote i Stockhol

D et .starka intresse, hvarmed Stockolms kvinnor detta ar i kanslan af .sina nyforvarfvade kommunala rat-

tigheter- och de darmed foljande forpliktelserna deltaga i forberedelserna till stadsfullmaktigevalen, har ' afven ut- mynnat i anordnande af ett stort offentligt kommunalt mote, som afholls sistlidne sondag i Norra Latinlarover- kets stora sal. Initiativtagare voro styrelserna for Stock- holms F. K. P. R. och for *ett flertal.' hinnoforeningar i hufvudstaden.

Den med flaggor rikt dekorerade sollenitetssalen fyil- des p& utsatt tid af en talrik och intresserad publik, s2 godt som uteslutande kvinnor, uppgaende till val ungefar ett tusental. Motet oppnades af L. K. P. R:s ordforaride d:r Lydia Wahlstrom, som i ett kort anforande fran- holl hvilket markesar 1910 ar for kvinnorna gecorn att de vidgade kommunala rattigheterna nu tillfallit cim smi: pekade ph att om det fanns nagot omrade, dar de dika partiernas kvinnor kunde samarbeta, sa torde det vaxo pa det kommunala. D:r \Wahlstrom slutade med atf betona, att de kommunala rattigheter kvinnorna au kornmit i besittning af gafvo dem ett okadt politiskt inflytandc och att detta maste brukas till att soka inverka p2 For- sta kammarens sammansattning i riktning att . dar fi k. vanner af den kvinnliga rostratten.

Ordet lamnades darpa till d:r Valfrid Pal~~gren, Ali- manna Valmansforbundets designerade kandidat, som dock borjade med att framhalla att hennes Icandidatui. annu icke definitivt faststallts samt att hennes anforaride icke var nagot programtal. Hvad hon ville :da oiii var folkuppfostrans betydelse och hvilken stor social uppgift denna var. Det ar icke nog med den forsta eicriiaitiira slcdbildningen, som sedan foljes af utbildningskurser; skolor gora icke ensamt till fyllest. Samhallet milste se till att tillfalle till vidare utveckling alltjamt beredes, Bibliotek, som ge tillfalle till sjalfstudier, ej xhst fack- studier maste finnas. Yrkesskolor bora inrattas. Eli verklig nationaluppfostran maste gifvas, omfattande a% ssm- hallsklasser, fattiga och rika, hog och lag. Hvarje medborgare ar skyldig till nagon verksamhet inom eller utom hemmet, maste sjalf uppfostra sig dartill. Och en gud folkbildning medfor godt medborgarskap. Rildnirigen %r ock vagen till lycka. Ej en ensidig, teoretisk bildning, men en bildning som utvecklar gcrsonligheten och srini darmed gor lifvet rikt. Folkuppfestran kan iifven om 118- got bidraga att utjamna Is~assmotsatserna och riama ritiiii- niskorna.

Det val framf6rda foredraget beltinades med liiiiga applader. Sedan en manskor afsjungit ~ 2 g r a I'oster!iarlska sanger togs ordet af doktorinnan Vretlind, som Millei for IIvifa Bandets kandidat, Lrijken Franckc, soiii var hindrad tala, framholl nykterhetsarbetet stora bctydc:se. Utgiende fran orden : "Nykterhetsarbetet ar ej all t, II^.

allt sammanhanger m.& nykterhetsarbetet9', frarndrsg ta-. larinnan de forfarmde verkningarna af alkoholmissbri.l~ttt, hvilka ater falk p& samhallet. Utan al kohol bruk irtxzzs intet alkoholmissbruk, och darfor ar losen: b ~ r ? me5 rusdryckm. Fru V. slutade med en vadjaz. :.j.:.I_ ck; stora hinnokaren att vid stadsfullmaktige val er^ crix3z ""7. Au&

nykterhetssaken, en af vagarna att skapa en sec2ig s ari.c nation.

Motets sista talarinna var fru Emilia Broom?, af !h- ralerna uppstalld kandidat, som framlade ett ii-icra dctal- jeradt kommunalprogram an de foregaende tri!an-ie. Hc- tonande att htgarder af f o r e b y g g a n d e karalitar ~ T ' G

det viktigaste af allt, att det ar mycket klokare och barm- hartigare att hindra individer fran att sjunka iiii att furst efterat soka gripa in och battra pa, uppeholl talarinnan. sig vid uppfostrings-, bostads- och socialhygieniska fragor, afven berorande nykterhetsarbetets betydeke samt san!hiil- lets plikt att ordna barnavarden. En viktig punkt vore folkskolan som bottenskola, ett medel att forebygga klass- hat.

Fru B. slutade med att framhalla vikten at sarintres- senas underordnande 'af det stora, allmanna intresset till det helas, allas val, pa det ej det hela brister sonder i allas kamp mot alla. En enig sammanhhllning af partierna, baserad pa hansyn for de olika meningsgrupper- na, vore mera an nigonsin nodvandig nar det 111.1 arbc-

. o

tas med proportionell valmetod, utan adetta kan intet ut- . rattas. I kommunalpolitiken bora, .hvad kvinnorna angar,

e.i nagra sarintressen spela in, deras stora politiska fraga, rostratten, kommer har ej med, och de bora helt samarbeta med mannen. Det forberedande gemensamma val. arbetet, som nu agt rum, i hvilket fall som helst inom hennes eget parti, det hon bast kunde bedoma, yttrade tcilarinnan, hade varit sardeles godt, och sa skulle det afven. vara. Ej en gruppering af man mot kvinnor eiler kvinnor mot man. Gemensamt. arbete, pragladt af omse- sidig respekt. for hvarandra, m. for hela det gemensamma samhallet. . , Med afsjungandet af "Du gamla,

motet.

gagnande resultat

du fria" iipplostes

. Gefleborgsforbundets af F. K. P. R. 'andra arsmote.

I Hudiksvall, dar tiil rostrattskvinnornas ara ganska allmant under motesdagarna flaggan hissats i topp,

samlades den 4 och 5 mars representanter fran olika F. K. .P. R. inom Gefleborgs lan till sitt andra arsmote. Forbundet raknar nu 14 anslutna foreningar.

. Forsta dagens f. m. sammantradde de delegerade tiil enskilda forhandlingar under ordforandeskap af fru Stina Rodenstam, Hudiksvall. Stadgar ansagos fortfarande obe: hofliga, hvarfor riktlinjer for forbundets. arbete till nasta arsmote uppgjordes. Saledes beslots att Gefleborgsfor- bundets angelagenheter fortfarande skulle hhndhafvas af en kommifte bestaende af ett till Gefle forlagdt arbetsutskott jamte ordforanden inom hvar och en af de ofrig foreningarna. Sedan ars- och revisionsberattelserna foredragits beviljades den afgaende kommitten full och' tacksam ansvarsfrihet, hvarefter till arbetsiitskott valdes fru Klara Lindh, ordf., froken Anna Sundbom, sekr., och froken Anna Lindborg, kassafiirv. med froken Marta Schrewelius och fru Anna Thunborg, Ljiisdal, som suppleanter, den senare da ocksa som speciellt ombud for Helsingland. Till revisorer valdes froknarna Gertrud Viklund och Helga Wesslen, Gefle. Efter inbjudan frbn Ljusdals F. K. P. R. beslots att halla nasta arsmote i Ljusdal i samband med paskhelgen. Bl. a.. diskuterades lampligaste sattet att intressera ' och kvarhalla medlemmarna inom landsorts- foreningarna samt nyttan af sommarmo'en. En foredrags- turne genom lanet med fru Frigga Carlberg som talare beslots att anordna i april. ' Telegram utvaxlades med Landsforeningens verkstallande utskott samt nagra en-' skilda foreningar.

Pi aftoiien var offentligt mote anordnadt A stadshus- salongen, som prydts med flaggor och for till allet rikt eklarerats; sa stralade ofvanfor talarstolen i elektrisk: ljus de valbekanta bokstafverna: "F. K. P. R." Flera hundra personer, saval man som kvinnor, narvoro och foljde fru Ellen Hagens foredrag i kvinnorostra'tsfragan. med stort intresse samt uttryckte sitt bifall med lifliga applader. Vid motet sjongs bl. a. ocksa "Kvinnornas medborgar- sc5ngt' med ny sarskildt for delta tillfalle af kompositoren Hagg satt melodi.

Efterat var sittande supe anordnad for bortat ett hundratal deltagare, hvaribland marktes stadens boag- mastare, stadsfiillmaktiges ordforande, domhafvanden, re- presenlanter for pressen m. fl. framstaende man. Tal hollos af och for gasterna samt af borgmastaren, som talade for ' kvinnornas deltagande i det sociala arbetet. Aftonen forflot under den angenamaste stamning och, med omvaxlande &ng och musik.

Andra dagens. f. m. upptogs af mote med Gefleborgs- forbundets delegerade och Hiidiksvalls F. K. P. R., da fragan om tidningen Dagny .dryflades, hvarvid en kom- mitt6 pa 6 personer tillsattes. for att verka for. tidninge~s spri.dning inom Hudiksvall. .

Fragan: >'De unga kvinnornas praktiska . fostran", inledd a.f, fru 'Stina Rodenstam, vackte. mycket intrqse, och beslots i denna fraga att Gefleboigsforbundet skullei utgifva e n af fru Rodenstam forfattad broschyr till ledning vid fragans diskiiterande inom de olika foreningarna. Dessa hafva redan att' yttra sig, om ifall fran Geflei borgsforbundets sida nagot borde goras for fragans re- aliserande. Desslikes iippdrogs at Hudiksvallsforeningens styrelse att inga till bestyrelsen for Helsingestamman med anhallan att plats pa programmel. for sommarens mote matte lamnas ocksCi at denna fraga.

Sista aftknen hollos t~anne , offent1i;ga foredrag a Goodtemplarlokalen, af fru Hagen om "L o n d o n k o n- g r e s s e n o c h r o s t r a t t s a r b e t e t i E n g l a n d " , med manga belysande skioptikonbilder, hvarefter kollekt upptogs till forman for den internationella kongressen i .Stockholm 1911, samt af froken Clara Wahlstrom, kallad af Arbetareinstitut-et, om S a m h a l l s a.n d a, bada ahorda af en fulltalig och tacksam publik. Efter dessa foredrag hade Hiidiksvallsforeningen anordnat afskedssupe for. del- tagarne i !ansrnotet och harvid afsandes ett tacksamhets- telegram till borgmastare Lindhagen for ,hans senast visade intresse for kvinnornas medborgarfraga.

Det tillandalupna motet var rikt pa andligt' utbyte, och den gastfrihet och den sympati, hvarmed de karn- mande deltagarna omgafvos, var helt enkeit storartad. Icke minst tog detta sig uttryck i stadens press, saval den konservativa som den liberala', och man ma~kte. i mangt och mycket en ny tingens ordning och att. opi- nionen nu i langt hogre grad. an forr vandt sig till for- inan for kvinnans rostrattsfraga. Att motet fick den stor- stilade karaktar, som praglade delsamma, och blef sa i allo lyckadt, far dock i forsta rummet 5llskrifvas Hudiks- vallsforeningens stora offervillighet och utmarkta arrange- manger.

. ytara Lindh.

Riksdagen.

Lagutskottet har tillstyrkt hr Lindhagens motion -om skrifvelse till regeringen. med begaran om forslag till be- stammelse att kvinna ma aga ratt att soka och irinehafva klockarebefattning

Motionen har nu gatt 'igenom i bagge kamrarna.

Notiser.

. De norska kvinnornas rostratt. Fran Norge meddelas att fiirslag on1 allman kommunal rostratt for kvinnor framlagts for odelstinget af en del stortjngsrepresenbnter Som den politiska rostralten tilldelats kommunalt rost- berattigade kvinnor, skulle en utvidgning af den kornmu- nala rostratten afven, synes det, medfora utvidgad politisk rostratt.

Landtdagsvalen 'i Finland. I foregaende veckas nummer af var tidning atergafs en notis ur Nnlmde enligt hvilken 50 kvinnor skulle ha invalts i finska landtdageil, en notis, som emellertid visat sig vara felaktig. Valre- suliatet ar att 1 kvinnliga. ledprnoter. invalts, hvaraf 3 -

118 D A G N Y - - - . -, -

--. -- -u- - -- -- .- -

Vera Hjelt, yrkesinspektor, Hedvig Sohlberg, seminarkfo- - blanketter i hvar bok och a hvarje kvittos baksida @c- restandarinna och Dagmar Neovius, redaktor, - tillhora ka det hufvudsakliga af stadgarna samt orden: "S t o d svenska 'folkpartiet; 2 - Tekla Hultin, fil. dr och Tilda a r b e t e t f o r k v i n n a n s p o l i t i s k a r o s t r a t t L,otliman, . folkskollararinna, - aro ungfinnar; 2 - Hilda g e n o m a t t t i n t r e s s e r a e d r a v a n n e x. s a. lit t Kakikoski, lararinna och friherhnan Ida Yrjo-Koski- e k o n o m i s k t f r a m j a d e t s a m m a.,' ilen - suometarianer ; samt 10 socialdemokrater, bland Det har visat sig svart att intressera landsbygdens hvilka man aterfinner de kanda namnen af Miina Sillan- kvinnor for rolstrattsrorelsen, och endast i nhgrr, fa fall paa och Hilja Parssiaen, tidningsredaktorer. liar fran deras sida tagits initiativ till anslutning till T:.

K. P. R. Det beslots, att landsbygdens kvinnor i norra valkretsen skulle inbjudas att sluta sig till Maritstads F. K. P. R., i sodra till Skara. Man hoppas darigenom

Foreningsmeddelanden. kttare annu kunna berakna, nar utsikter kunde -finnas att bilda forening ii en plats eller dar anordna foredrag

Fredrika-Bremer-Farbundskretsen Malmo-Lund med omnejd .hade den 28 februari arsmote i Malmo, under ordforandeskap af froken Anna Nilsson. Ars- och revisionsberattelserna foredrogos, hvarefter decharge beviljades

- styrelsen.. Den 2 mars holls kretsmote i Lund, under ordforandeskap af laroverksad junkt G. -Blidberg.

Pa bada motena forelag till behandling ett forslag o,m kretsens delning i tv8 kretsar, en for Malmo och en for Lund, till hvilka omnejden efter-onckan kunde ansluta sig. Forslaget till denna delning, som utgatt fran styrelsen, har sin orsak i att styrelsens arbete visat sig blifva alltfor

: .".krafvande. Meningen ar dock att de bada kretsarna skola samverka med hvarandra och att deras medlemmar skola aga tilltrade till hvarandras moten. Detta forslag blef 2 bada motena antaget, och den forutvarande gemensamma

' G styrelsen fick i uppdrag att fungera tills hela delningen af ekonomi, arkiv m. m. agt rum.

Kretsen har en 4-arig, IifIig verksamhet bakom sig. Medlemsantalet uppgick p i tredje aret till 500, samtidigt som nya uppgifter erbjod0 sig och forbundskretsens moten

: kunde begagnas som forum vid framforandet af sadana .. ideer och onskemal som lago inom kretsens intressesfar.

Arbetssattet har i allmanhet varit SA, att kretsen samlats till 7 h 8 @ten arligen, hvarvid foredrag hallits, hvilka ofta dels resulterat uti uppdrag, som forbundskret-

n sen sjalf slutfort, deis gifvit uppslag till fran forbunds- ' kretsen fristaende foretag. Som exempel pa de forra ma namnas: okandet af Malmohus lans stipendium i F. B. F:s stipendiefond, Solidar-utstallningen i Lund 1907 m. m.;

. som, exempel pa fristaende fran foreningen : Tjansteman- nens samkbpsforening i . Malmo, yrkesikolan -for huslig ekonomi vid Arbetsklasseiis Barnhem i Lund och ett hem for arbeterskor i Malmo. Samarbete med andra foreningar 'har ock .2gt mm; P2 s5 satt ha kurser i samhallslara och i affarsjurjdi k anordnats, en bostads'undersokning i och for eventuell .bostadsinspektion pigar i 'Malmo och. en plats- . formedling .for kvinnor med hogre skolbildning haller dar pa att. .'ordnas. .

Efter delningen kommer gifvetvis ej kretsarnas arbete att fa den omfattning eller bredd som hittills, men komma dock att hvar for ,sig fortsatta i ungefar .samma riktning som forut.

. .

Skaraborgs lansforbund af F. K. P. R.' hade sitt arsmote sondagen den 2 febr. i Stenstorp. Fem foreningar vor0 representerade, och alla .ombuden mottogos med ut- , sokt 'gastfrihet af lokalf oreningens ordf ., fru Julia Ryd- strom.

Toriniddagens enskilda mote oppnades af Skaraborgs !.iiilsforbunds ordf., fru Andriette Floren, Mariestad, Det beslots, att arsmote skulle hallas och medlemsafgifterna inkasseras. fore den 1 april hvarje ar. Inbjudning for nasta arsmote till Mariestad framfordes af fru Floren och antogs tacksamt. Froken Wallmark, Skara, anniodades att utsanda frageforinular till lanets alla landstingsmannakan- didater. Vidare beslots anskaffa kvittensblock med 103

i social-politiska amnen. Efter middagen holls offentligt mote P folkhogskolans

sal, som var fylld af en intresserad publik. Mctet oppnades af fru Rydstrom, som yttrade iiagra varma ord om det fosterlandska i kvinnornas strafvan efter medborgarskap. Fil. kand. Clara Lundh, Skofde, upplaste eii del citat fran Forsta kammarens debatt om kvinnaris politiska rostratt, hvarefter fru Lindberger, Mariesad, gaf en sakrik och intressant historik af rostrattsrorelsen. Fru Velander talade om dess politiska neutralitet, hvarvid ho11 framholl, att i enlighet med var grundlags anda skall. det politiska lifvet grundas pa &i och oppen diskussion, dar hvar och en frambar sin askadning utan tryck vare sig af ekonomisk eller annan art, att irdividens rorelsefrihet ar en grundprincip i F. K. F. R. och vin- sten af att skarpt och fint utmejslade askidningar af vidt skilda arter motas dar ar en mangsidig, s a k k och hansynsfull behandling af hvarje fraga. Fru Fioren la- ste upp " K v i n n o r n a s m e d b o r g a r s a n g " samt talade om den kommunala reformen. Motet afslots med "Du g a m l a , d u f r i a . . .", som sjongs unisont.

Ordforande i lansforbundet ar fru Andriette Florh, sekr. fru Jenny Velander, kassaforvaltare fru Jenny h d - berger.

Forelasningsverksamhetern. I Gossaters F. K. P. l<. forelaste fru Jenny Velander den 19 febr. om. Mvinnsn och politiken".

P5 anmodan af Lilla Edets F. K. P. R. forelaste fril

Frigga Carlberg den 22 febr. darstades oher "Rosta!z- dets etik" infor en tacksam och talrik publik.

Kumla F. K. P. R. hade den 23 februari sitt Lirsmote; Ars- och revisionsberattelserna upplastes samt godkandes.

Styrelsen erholl full och tacksam ansvarsfrihet Sor det gangna aret. Darefter foretogs val af styrelse, hvarvi6 till ordf. valdes fru Hilda Ekman efter froken Andersson, som undanbedt sig. aterval, v. ordf. blef froken Vimn;o Mesterton, till sekreterare iitervaldes fru Gerda Ast~6m och till kassaforvaltare fru Hanna Bjork, dess~iiorn nyva"ts fruarna Maria Olsson, Stina Strom och froker, Betty Olsson.

Revisorer blefvo, fru Anna ~ransson och fr6kc1 Kerstin Andersson, suppleanter fru Emeli Velin och fra- ken Alma Rizell.

Motet beslot att omedelbart rekvirera och spiiida 281- jande flygbladupprop: "Kvinnan i hemmet och samhallet". af kyrkoherde Hallberg, ')Nykterhetsfragan och irvini~a~x rostratt" af Sigrid Kruse, "Hur kunna g'Ra h inmr for- varfva kommunala rattigheter?," J9FrAgeformul%r at! $i!',- stallas landstingsmannakandidates for besvarande9P smf fullma ktsblanketter till landstinqsmannavalen.

Sprid Dagny!

D A G N Y

FORESTANDARINNA, dugande, frisk, goda refer. 32-45: ar, so-

kes for Folkarna Barnhem till 1 maj. Lon 400 'kr. Hemmet har 11 .lickor 8 - 16 'ar.. Ansokan 'till d:r rh. Winbladh, Krylbo. . .

U N G ansprakslos huslig flicka .onskar plats nu genast eller till

varen, i aktad familj, att ga frun tillhand'. Ar van samt villig att deltaga i alla inom ett hem fore- Fallande goromal; Ar kunnig i enklare .somnad samt harskotsel. Svar tacksamt varen 1 91.0fi, Varberg p. r.

LEDIGA , .PL A TSER, /~&ztsso&nde fa sina annonser inflrda r

9agnyflr ha @a priset eller 7% ore pr mm.) Forestandarinnebefattnin-

gen vid- Kristinehamns NGRE, elementarbildad flicka oykar plats i.familj, helst i stad

.tt vara barn behjalplig med lax- Isning och musik:' Van vid mak agning. och villig deltaga da~ i . ha r till uIntresseradll, Jonkoping L r. ,

Elementarlaroverk Kungorelse. for flickor

ir till' ansokning ledig fore nast- commande mars manads utgang. Sokande bor hafva.geno'mgatt Hogre ararinneseminariet i stockholm eller iga darmed jamforlig kompetens.

Afloning enligt lag med husrum, ~estaende af tre rum och kok, lyse x h vedbrand. Friskbetyg erfordras. Kristineeizarn den 24 Febr. 1910.

STYRELSEN.

Vid Kristinehamns

Plats for examinerad epidemi- jjukskoterska il nya epidemisjukhu- set harstades med tilltrade den 1 april 1910 kungores harigenom ledig. h i g lon 450 kronor utom kost, fri bostad, 'lyse och ved.brand. Ansokningshandlingar stallas fore den 15 mars 1910 till direktionen.

Enkoping i febr. 1910.

DIREKTIONEN,

23-brig musikalisk , flicka

onskar plats a t t . foresta' ett hem. Utmarkta . betyg fran foregaende flerfirig plats i familj. Svar till ~ G o d t hem;, Malmo p.' r.

-OM hjalp och sallskap7it >jukug 3 dam eller herre onskar- exarn. jukskoterska plats. Godarek. finnes. ivar till llSyster!, under adr. S. jumadii Annonsbyra. Stockholm . v. b. U N G , bildad flicka, kunnig i mat-

lagning, bakning och allt hvad som. hor till ett hems skotande, linnesom o'ch ,finare handarbeten, onskar plats i god familj. Pa lon fastes intet ' afseende. Svar till ,Home,; Malmo p. r.

Sjukskoterskeplats. Befattning som skoter~kaGid Svegs

sjukstuga 'blir ledig den' 1:sta nast- kom.' mars. Skoterskan ar tillika hus- hallerska (bor allts% vara. kunnig i matlag.) och anstaller samt aflonar sjalf piga. Ar1 igt arsarvode, dari inbegripet lon at pigan, ar 630 kr., med tillfalle till extra inkomster. Ansokning insandes ujider ;adress Sjuktugan, Sveg.

JATTRE 30-ars.flicka onskar plats a storre landtgard eller hem pa

mdet, dar tillfalle gifves att grund- gt lara hushall. Ar for ofrigt vil- ig deltaga i somnad och 'andra jrefallande goromal. Den sokande an, om sa erfordras, betala, nagot ?r sig. Svar till [IL. W.11 Jonko- m g p. r.

Enkel, battre flicka for flickor iinnas fyra ordinarie amneslararinne- befattningar till ansokning lediga Tore nastkonimande mars manads utgang, i foljande amnen : . .

En lararinna i kristendom, modersmalet och historia; en lararinna i matematik, naturkunnighet och geografi; en lararinna i modersmalet, historia, geografi och matematik; en lararinna i engelska, modersmalet och franska.

Utbyte af ett eller annat a&e kan ske, allt efter omstandigheterna. Lagstadgad lon jamte pensions- bidrag. Friskbetyg erfordras.

STYRELSEN. .

onskar, mot .fritt vivre under n8p-a manader komma till prastgard eller storre egendom, att deltaga i hushall. Svar emotses tacksamt af DH. S.D, Sibbhult p. r.

sjukskoterska. Vid ,

Hogre. ~ lementarkroue ike t i Halmstad : 'L

for kvinnlig ungdom ,

aro &An i~ch med '.na&-' lasar tvanne lararinneplatser, I lediga med ~indervisningsskyldighe de.n ena i Historia, Modemale, och " ~ n ~ e l s k a , den andra : Biologi, ~ e o ~ r a f i och Matema.

I '

tik. . Hogre. kompetens .fordras Lon enligt lag. Pensionsbidr!g Ansokningar, Atfoljda 'af lakare- betyg, insandas till Fork<tAn; darin flin 'f,ore den 22 mars. . . styrelsen. ...

tex. fran Akad. sjukhuset i Upp- sla, soker anstallning nu genast. var till ([A. S.(# Atrafors p. r. H USHALLSFROKEN, sallskap

eller som verkligt duglig hjalp: reda, soker bildad, palitlig smaland; ska snarast plats i god familj dar jungfru finnes .(helst stockholms- trakten). Ar frisk, gladt lynne, prakr tisk, utpragladt ordningssinne. Bet. fran hushallssk., goda rek. Sv. till "Verksamhet 1910" Kalmar' p. r.

Som hj8lp och sallskap i sjuklig dam eller .herre onskar 3. sjukskoterska ' plats. Goda rek. nnes. Svar till llSysterl1, under dr. S. Gumcelii Annonsbyra Stock- olm, f. v. b.

A 5 J ~ ~ ~ , frisk och stark flicka kunnig i enklare och finarf

iatlagning, nagot handarbete, ons u- plats som husforestandarinna iklare hem, eller som hushalls- oken i storre hem. Muntliga rek in erhallas. Syar emotses tack- :mt 11E. P.11, Villa Hult, Kneipp- 2,den.

NG, bildad flicka, som enom- U gatt kuiser i tradgardsfotsel i Sverige. och utomlands, onskar prak- tiskt arbete ofver sommaren. Villig att undervisa. Talar tyska flytande. Svar till april 1910", under adr. S. Gumzlii Annopsbyra, Stockholm, f. v. b.

Vasteras hogre Elementarlaro- ' verk for. 'flickor.

Lararinneplats ledig fraii och med nasta termin. Almen: Svensl<z (hufviidsakl.) historia och kristen. dorp: Kornpidens : Hogre lararinne- seminarium. eller motsvarande. Be- gynneLseIon: 1,500 k i m . samt bidrag till pensions- och sjukkasse-af'gifter Ansokan insandes senast d. 20 mars till rektor Th. af Billbergh.

BATTRE ansprHkslos flicka som genomgatt slojd- och hushalls-

skolan i Vinslof, varit betalande hushallselev i prastgard, onskar plats i mindre familj den 1 maj som hus- moders hjalp; ar villig deltaga i alla forekommande goromal. Vill anses som familjemedlem ;..lon, onskas. Svar till Postfack 33..Markairvd.

NG, battre flicka som i host ge- ~mgat t .Nya hushalls kolan^ (Cro- us, Sthlm) och for ofrigt kunnig handarb. samt -allt som forekom- er i ett val ordnadt hem soker ats i familj eller hos aldre dam. rlst i ' Sthlm eller, dess narhet. Iar "Ordentligll, Kalmar p. r. ,

Vid Visby hogre flickskola ar g lararinneplats ledig, .att till- tradas hostterminen 1910, med un- dervisningsskyldighet ' (full tjiinst- goring) i kristendom pa hogre stadiet, samt . svenska, biologi , och tyska :pa lagre eller mellanstadiet. Kompetens : afgangsexamen fran Hogre lararinrieseminariet eller Iaro- verk med samma kompetens. Aflo- ning i enlighet med bestammelser- na i kungl. kungorelsen-d. 29 okt. 1909. . .

arbetsomriiden. Utbildningskurser :m. m. Muntliga och skriftliga

' upplysningar genom

~RMLANDSKA, nagot hushalls: n, onskar plats som hjalp och hkap i. .battre hem, elIer hos iild- ensam dam. Kan afven bitrada

:d laxlasning om sa onskas. Svar I DL. N.,, Sillerud.

p - - p

23 -ARIO flicka. 'mirsikalisk och intrecse- rad for hiisliga bestyr, onskar Atfolja ensam dam eller familj till utlandet.

Kunnig i matlagning, bakning, somnad och alla i ett hem forekommande &5~ornAl, afven vana med barn. Finaste ref. Svar emotses tacksamt till ~VHren 1910~, Falun p. r.

Fredri ka-Bremer-. redr rika- rem er-~8rbundet: Drottninggatan 54. Kikstel. . . ' 27 62. Forbundets byra oppen ' 11-4. Allm. te]. 48 16.

Ansoknin ar, 'atfoljda af kompe- iens- och 1&arebetyg, bora insandas inom denna manads utgang, under adress landskamreraren 0. Abelin.

. .

a or bundets By ra, Fredrika-Bremer-Forbandets Sjuksk6terskebyra: Tunnelg. 25. ..

Rikstel. 68 98. . ' ~l lm. ' t e l . 82 11. 54, Drottninggatan. Visby den 4 mars 1910.,, ,

STYRELSEN. :

. . . . Sprid . . . . _ Vechotidningen . D A G.N Y! . . . . ! I

KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9,

b~de~naalnostorg 8, STOCKHOLM.

~ktieka~ital 3,000,000 kr.

Fordelande och smart s tillande

verkar Salubrinbehandling saval g hamorrojder som 5 blodstocknim gar I allmanhet, d5 det anvande: utspadt' och pa satt som i bruks- anvisningen meddelas. Tillhanda- h5lles i Parfym-, Speceri- & Farg- affarer. Partilager hos Geijer & Co.1 Akademigrand 1, Stockholm.

1 Spr id Dagny! I

Tv& nya, svenska. origiilal! I bokhandeln har utkommit:

Paul Meijer-Granqvist : Carl Gustafs Iifknekt.

Historisk roman fran Sveriges storhetstid. Pris 4 kr. Vera Skeeberg :

Froken SprerkfAle . En modarn kvinnas historia. Pris 1:50.

F. C. Askerbergs BokforlagsaMiebolag, Stockholm.

Gynna Dagnys annonsorer! ektioner i Linnesomnad afven blusar, barnklader m. m.) Praktisk metod, utan trackling. varje elev disponerar en symaskin.

. KARIN EONER, byllcg, 36. Hornet af Karlavagen

m T. 35 30. A. T. .210 04.

PRAKTISK p-

NYHET

FOR - DAMER.

Vangaf - vans toilett-

;k for afkammadt 11a.r. Pris kr. 2:- il1 landsorten mot efterkraf. Van- $ifvan, Vasagatan 15-17, II tr. fockhoim, R. T. 122 69, A. T. 222 15. Rekvirera Viingafvans katalog.

ivin Bergs Forgyller iaf f & - Etablerad 1891 -

rekommenderas vordsamt. OBS. ! Gamla mobler redoveras h forgyllas.

45 Nybrogatan 45.

andiakare Jndit Tillman ottningg. 58, Allm. Tel. 44 92. (443I). yard.: 1/,12-2 och l/,6-l ,7 e. m. idra tider enl. ofverenskommelse.

Tandlakare GERDA ISBERG

itgatan 3. A. T. 306 11 (304 40). ottag. 10-3. Andra tider efter verenskommelse.

Parfymer. Stort och rikhaltigt lager aj

de utsokt finaste parfymer fran de fornamsta utlandska firmor, finare . och en klare tvalar, kam- mar, borstar samt finare toalett- artiklar. Order . till landsorten mot efterkraf.

A. V. No~ding, 11 Biblioteksgatan 1 1 63 Drottninggatan 63

Begair priskurant innan snorlif kopes, frin Franska Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg l, l tr.

STOCKHOLM.

B&OSABBXH . ar ett absolut.sakert medel mot riid nasa.

Bruksanvisning medf. Endast hos fru HOLMIN. Listmakaregatan 8. i p.

STOCKHOLM.

FRU E. HOLMIN, Lastmalrareflatan 8, n. 8. Hygienisk ansiktsbehandling. Vibrationsmas-

iage & Elektricitet, lanicure. Fotbehandling. .landbad for kylda 'hhder.

Tel. Brunk 3f 99.

Storsta fabrik i Skandinavien for

Damhhrarbeten. Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.

Herr o. Fru E. Malmberg. 58 Klarabergsgatan 58.

7 meter morkbla Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes afven i svart, grb, brun eller rod farg till 4 20. Blust e 2.8 met. prima velourflanelt, +O cm. breJ I 100-tals vackra monster, som vanligen kostar 75 ore m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,80. Tillskrif Otto- Oskarson, Oamla Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.

Prenumeration a Da el

igdatorps Tradgardsskola for kuinnc b6rjar l !:te sommarkursen den 1 April.

Statsans lag for en frieIex1. Prospekt och narmare upplysningar lamnas at

Froken I . SCHMIDT, Karlsham

Fem prsktiga afventyrsbbcker fbr barn och ungdom.

Berattelse for barn och ungdom. Tsarens kurir* Fritt efter ~ u i e s verne ar *,fred Smedberg. 352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin. Kar- tonnerad. Pris 75 ore.

En riddarsaga fran medeltiden. Bearbetning B 8 r ~ i ~ a l e af Hugo tlyllander. 259 sidor. Med 45 illustrationer af Ingeborg Udden. Kartonnerad. Pris 75 3re.

En samling Sagogrottan i Sagoskogen. ,,,,, ,f Harald Ostenson. 303 sid., 50 illustrationer. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Bera+t+c for barn %)en hemliighetsfulla On. GgdOm. wtt efter Jules Verne af Alfred Smedberg. 312 sidor, 44 ilfustrafio- ner af Brita Ellstriim. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Hjalten bland hjiiltar ;n,d;m;;;"g Charles G. Gordons lif och stordad, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Bdv. Berggren. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Erhiilles i hvarje bokhandel eller direkt frar. Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm. (Stina Quint.)

TILL SVERIGES KVINNOR. DRICKER NI KAFFE?

En onodig fr8ga menar Ni. D2 en annan fragu. Ihickr; N Karlbergs Specialblandning i 1,60 pr kg? I annat fall hiir Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty pil samma gittg dct ar billigt ar det af synnerligen god kvalite. Gor et":C3n%. Xi blir nojd.

Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postiors!cotL. K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idiingatan 5.

Butiker: Mistersamaelsg. 11, D6belwsg. 44, NorrtulEsg. 24, S T O C K H O L M -

KLIPP ANNONSEN ! L

Bagens munimer tnnehAllea:

~redrika-B~emer-IF8rbwmdet aabarbebao plan Bi11 kvinnlig yrkesskola i Stockslm

!Ar rostrtttsfraiga. Hr Lindhagens interpellation. ;tockholm kvinnliga stadsfullmaktigekandidater. =ran varldens rostrattsfalt. Af Ellen Wesfer. Den nya hemlyrikern. Af Huck Lebep. Dr Kerschensteiner ock yrkesskolorna. Af /h Rrxrg~:

Goowin. .

ivinnornas stora kommunala mote i Stockholm. Kvinnornas stadsfullmaktigekandidat i Helsingborg. Svar frar

St. Gr. Gefleborgsforbaindets andra arsmote. Af K..~i'rt Lirldh. Riksdagen. Notiser. Foreningsmeddelanden.

gny sker h narmaste postanstalt .er bokhandel.

kvinnlig yrkesskola Sto.ckholm. - Göteborgs universitet

Documents

Transcript of kvinnlig yrkesskola Sto.ckholm. - Göteborgs universitet