KVALITETSREDOVISNING

PÅ AVD. RÖNNEN

2015-2016

1

Innehållsförteckning

Inledning

Förutsättningar Resultatsammanställning

Område Utveckling och lärande – språk

Område kunskap – matematik

Område NTA

Område Förskola-hem–utvecklingssamtal

Område Normer och värden

Område Barns inflytande

Område Hälsa och Livsstil

Bilagor

Miljöplan, bilaga 1

Värdegrunden, bilaga 2

Likabehandlingsplan, bilaga 3

Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4

2

Inledning

Avdelningen Rönnen är en Montessori inriktad storbarnsavdelning där barnen är mellan 3-5 år. Många av barnen på Rönnen har gått sina första år på avd. Asken och sedan flyttat över till vår avdelning.

Asken och Rönnen har ett nära samarbete. Genom att barnen får möjlighet att gå mellan de båda avdelningarna så blir överinskolningen från småbarnsavdelningen till storbarnsavdelningen en naturlig mognadsprocess.

På vår avdelning följer vi barnet, genom att vi erbjuder barnen en miljö som lockar till barnens nyfikenhet och utveckling. Vi arbetar mycket med barns inflytande genom att de styr sin vardag själva.Vi är ute minst en gång om dagen mellan 1-2 timmar och vi går från gården en gång i veckan. Vi vill att barnen skall få ett lugn i sig själva, och att miljön är lugn runt om kring dem. Vi har alltid lugn musik på i verksamheten och barnen har alltid tillgång till återhämtning och vila under dagen

Vi har delade samlingar, en liten och en stor samling varje dag före maten. På samlingen pratar vi dagar och månader, vi ramsar, vi räknar barnen genom stapel diagram, vi har veckans bokstav och veckans ord mm. På den lilla samlingen har vi jobbat mycket språk inriktat pågrund av att vi har haft många barn som inte har svenska som modersmål.

3

FÖRUTSÄTTNINGAR

Förskolan Hasselbacken avdelning RönnenBarn/Personal

Barngrupp: Vi har just nu 22 inskrivna barn varav 12 pojkar och 10 flickor som är mellan 3-5 årPersonal: Vi är 1 förskollärare med Montessori utbildning som arbetar 75 % och 1 Montessoripedagog som jobbar 90 %, 1 barnskötare som jobbar heltid sammanlagt 2,65.

Lokaler/Utrustning/Utemiljö

4

Fakta: 2015/2016Förskolan Hasselbacken avd. RönnenAntal inskrivna barn: i okt 21 st. och i mars 22 st.

Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers): i okt-2,65 och i mars-2,65Varav med pedagogisk högskoleutbildning: 2 st.

Närvaro:Öppethållande mellan kl 06.00 och 18.00

Språk rum: Här har vi bokstavsymboler synligt på väggen. Vi har en dator där barnen tränar sig på att skriva. Vi har pärmar med olika skrivövningar så som korsord bokstäver för att färglägga eller för att träna sig på att skriva själva bokstaven. Vi har språkaskar, vi har bokstavs memory, pussel, magnet tavla där barnen kan skriva ord med hjälp av magnet bokstäver och vi har olika övningar för att träna upp hand motoriken.

Mattematik rum: Här har vi siffror 1-10 uppsatt så barnen kan se, vi har räkneormar, räknestavar, en våg och ett måttband, längdstavar, pärmar där man har olika räkneuppgifter så som prick till prick, addition och subtraktions uppgifter, spel och pussel.

Ateljén: Här har vi allt sorterat i färger och materialet är tillgängligt i barnens höjd. Vi har små burkar med färg som står framme jämt, papper i olika storlekar, färgpennor, tuschpennor, kritor, blyertspennor, pennvässare, saxar, stämplar, paljetter, snäckor, glitter, vackra stenar, dekorationsband, dekorations papper, lim, mm.

Natur och Kulturrummet: Här har vi alla världsdelspussel, djur lådor från de olika världsdelarna, världsdelsmattan, olika flaggor, sand från stränder från olika delar i världen, bondgårdsbordet med alla djurfamiljer som tillhör en bondgård, dinosaurie bordet med grottmänniskor o dinosaurier, en insektshörna där vi har olika insekter som finns ute i vår natur. Vi har grodans livscykel pussel, vi har en organtorso där man ser hur kroppen ser ut inuti, skelettpussel, kroppspussel, djur, natur böcker, vi har solsystemet och planeterna, jordglobar i olika utföranden. Flagg memory, kappla stavar.

Matrummet: Här har vi 4 matbord i barnhöjd, vi har ett fruktbord där barnen har fri till gång till frukt under dagen.Vi har pussel, spel och olika känsel material, vi har NTA material så som magneter, flyt och sjunkövningar, tyngdflaskor, lego, plusspluss, byggklossar, sagohörnan, pärlhörnan där alla pärlor är sorterade i färger i små burkar som är lättåtkomliga för barnen. Barnen kan öva sin hand motorik genom att pressa apelsin till juice, mala kaffebönor i kaffekvarn. Barnen kan träna färger genom våra färglådor och färg askar. Vi har sinnestränande material så som ljud burkar, känsel tyger, känselplattor.

Praktiska livet rummet: Här har vi alla jag stärkande material så som häll och ös övningar, putsa skor, stryka kläder, tvätta kläder, klädramar, hår frisering, duka bordet,

Utemiljön: På gården har vi 2 rutschkanor, 4 gungor, en klätterställning, ett sjörövarskepp, en ambulans, en lekstuga, en grillplats, en snickarvrå, en vattenbana, 2 sandlådor, en fotbollsplan, en pulkabacke, en gungbräda, en karusell, cyklar, bandyplan och gräsområden.

RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN KVALITETSARBETET 2015/2016

5

Avdelning: Rönnen

Område Antal kriterier

Antal uppfyllda kriterier

Måluppfyllelse

Språk 9 9 100%Matematik 10 10 100%NTA 4 4 100%Förskola/hem/utv.samtal

4 4 100%

Normer & värden 7 7 100%Barns inflytande 11 11 100%Hälsa och livsstil 4 4 100%

6

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker

nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna

uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka

med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns

tillgängliga och väl synliga5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel

samt använder ett tydligt och nyanserat språk6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl

synliga för barnen8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att

utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella

identitet och förmåga

7

Reflektion/Analys av vårt arbete med språket Vi ser att barnen har ett stort intresse för bokstäver redan i tidig ålder. Därför tycker vi på vår avdelning att det är viktigt att tillgodose detta genom att ge barnen möjlighet att på egen hand få utforska och upptäcka de olika språk materialen. Vi ser också att barnen älskar att sjunga och ramsa. Vi ser att språket är viktig och när vi benämner allt vi gör och förstärker med bilder, får barnen lättare att till godo göra sig språket. Detta är speciellt viktig för barn med annat moders mål. Vi ser att barnen har en intresse period för bokstäver i åldern 3-6 år. Vi har haft veckans bokstav där vi ger barnen möjligheten att, om man vill, ta med sig något hemifrån som börjar på den bokstaven. Vi har ramsat på den bokstaven och vi har hittat på sånger på veckans bokstav. Genom att ge barnen möjligheten att utforska bokstäver i olika sammanhang så blir allt en rolig lek där de faktiskt lär sig på samma gång. Vi ser att barnens intresse för bokstäver gör att möjligheten att börja läsa i tidig ålder inte är några problem. Personalen har en språk grupp där en från varje avdelning går på föreläsningar och medverkar i nätverksgrupp där man träffas i kommunen och ger varandra tips och idéer som ger oss möjligheten att ge barnen en riklig, språkutveckling. Vi har gemensant tagit fram något som vi kallar för språkväskan. Det är en väska som innehåller språkmaterial som barnen känner igen och är trygga med och som man har möjlighet att ta hem och ta del av som förälder, och som man sedan tillsammans med sitt barn kan arbeta med hemma. På vår avdelning har vi arbetat mycket med en utvecklande och stimulerande miljö som tillgodoser barnens nyfikenhet inom detta område. Barnen får själva utforska och upptäcka i sin egen takt. Vi har ett språk rum med olika spel och bokstavsymboler, språkaskar, språk påsar mm. Allt i barnens nivå så att de själva kan ta ner och jobba med det. Vi läser mycket spontant för barnen, böcker finns i alla rummen så att barnen både sagoböcker och fakta böcker så att barnen lätt kan sätta sig och titta och bläddra. 2015/2016 har vi arbetat mycket med något vi kallat språksamling, eftersom vi har många barn med annat modersmål så har vi arbetat mer med Focus på att använda föremål och benämna och sätta ord på för att barnen lättare ska få mera svenska ord. Vi började med vardagliga saker som gaffel, kniv, tallrik, glas, sked. Vi fortsatte med att sätta ord på kläder och färger. Vi märkte att barnen ville ha mera ord och att de själva gick och hämta bilder och föremål som de ville ha det svenska ordet för. Vi ser att vi som pedagoger har lärt oss mycket av utmaningen att få barn med annat modersmål, vi har sett att det är viktigt med bemötande och att använda språket, bilder, föremål och kroppsspråk, för det ska bli tydlig för barnen.

8

Ökad måluppfyllelseVi vill kunna läsa mer spontant för barnen. Vi vill locka fram intresset för språkutveckling, skrivning, läsning, ordförståelse, genom ett roligt och lockande material och lärande. Genom att följa barnens intresse i rim o ramsor, ordförståelse, skriv och läsning så möter vi barnet där det befinner sig i sin språkliga utveckling och utefter det plockar vi fram material som stimulerar och utvecklar språkintresset och håller det levande genom utmanande övningar och lekar på barnens nivå. Vi kommer att fortsätta att stimulera barnen med annat modersmål för att de ska utveckla det svenska språket.

Reflektion/Analys av vårt arbete med att läsa sagorVi ser att det är viktigt att ha små grupper när vi läser och att man kan ha sagostunder lite då och då för de barn som vill höra en saga. Böckerna ska vara valda utefter vad barnen klarar av och orkar lyssna på. Det är också viktigt att ha en liten hörna med små fåtöljer i barnstorlek. Där barnen själva kan titta i böcker. Där ska det finnas möjlighet att titta i både faktaböcker och sagoböcker.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill uppmuntra barnen att ta med sig en bok hemifrån så att vi läser den tillsammans med barnen och att de barn som tar med sin bok får berätta om varför de valt just den boken.

Reflektion/Analys av arbetet med Veckans bokstavVi ser att innan vi började med att jobba mer aktivt med bokstäver så var inte intresset och nyfikenheten så stor, men ju mer vi arbetade med det på olika sätt i vardagen och på samlingen så ökade nyfikenheten och frågorna blev fler.

9

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseGenom att fortsätta och utmana barnen med bokstäver och enkla skrivövningar kommer fler barn att lära sig att läsa och skriva. Om vi möter barnen där de befinner sig och utmanar och stimulerar deras nyfikenhet så kommer barnen att gå vidare i sin utveckling.

Reflektion/Analys av vårt Språkutvecklande materialGenom att vi har det material framme som stimulerar och utvecklar barnens förmågor på ett naturligt sätt, ser vi att barnen själva väljer det som de behöver träna på. Vi leker med färger genom våra ”färg askar”, vi lär oss vänta på vår tur genom spel och på studsmattan. Vi lär oss att uttrycka tankar och känslor genom kommunikation, känslokort och seriesamtal. Vi tränar på att lyssna på varandra i den vardagliga kommunikationen i samlingen och i sagostunden. Vi jobbar med rim och ramsor på samlingen. Barnen berättar om olika händelser som de varit med om och upplevt i vardagen när vi t.ex. sitter vid matbordet.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att jobba mer aktivt med att stärka gruppen för att det ska bli lättare för fler barn med turtagande och lyssna på andra genom att jobba med lions Quest materialet. Målet är trygga barn som kan uttrycka sina känslor.

Reflektion/Analys 3-dimisonella SpöksagaVi ser att barnen tycker om sagor som är 3-dimisonellaPå grund av att de kan använda flera sinnen, så som känsel, syn, hörsel, vilket i sin tur gör att barnet minns och kommer ihåg sagan bättre. Vi ser att de berättar sagan för varandra att de leker sagan. Vi tycker att detta är ett bra och konkret sätt för barnen att träna återberättande.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att göra mera-3d sagor och att ta lite längre sagor med mer saker att komma ihåg.

10

OMRÅDE– Matematik, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och

olikheter3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet,

hur saker förhåller sig till varandra8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och räknesymboler9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

11

Reflektion/Analys av vårt arbete med matematik Vi ser ett intresse och en nyfikenhet hos barnen när det gäller siffror och räknande .Genom att ha lockande material och en stimulerande miljö ger vi barnen möjlighet att utforska och upptäcka den matematiska världen. Vi har ett matematikrum där allt material som har med matematik att göra finns och många pärmar med matematisk träning.Barnen använder mycket vardags matematik t.ex. jag är mycket längre en Kalle, jag tog 4 köttbullar o en potatis. På samlingen har vi räkneramsor och räknesagor. Vi har vågar där barnen kan väga olika saker. Vi arbetar på ett konkret sätt med månader och dagar och vi ser att barnen lär sig veckodagarna, månaderna och årstiderna. Vi ser att barnen tycker det är roligt att sortera och klassificera och vi har mycket material som tillgodoser det.Vi ser att barnen har intresse för vikt och volym, stor större störst . Vi har längdstavar som ger barnen möjlighet att utforska detta. Vi har flaskor fyllda med olika mängd sand för att barnen ska känna skillnaden på vikt. Vi mäter barnen för att bl.a. visa barnen att man kan vara längre än någon som är äldre. Vi ger varje barn tid att träna i sin egen takt genom att låta barnet arbeta med ett material tills det känner sig färdig utan att bli avbruten.Under tidigare år har vi haft matematik träffar, där kommunens förskolor träffas och ger varandra tips och idéer. Vi har arbetat fram en matematikväska som barnen kan få låna med hem och på så sätt får föräldrar ta del av hur vi arbetar med matematik.

12

Ökad måluppfyllelseVi vill arbeta för att fler barn blir intresserade av matematik och får ett logiskt tänkande. Genom att följa barnen och möta barnen där det befinner sig och plocka fram material som stimulerar den fortsatta utvecklingen i logiskt tänkande och matematisk tänkande.

Reflektion/Analys av arbetet med PärlplattorNär de nya barnen kom in till hösten såg vi att barnen lade pärlor helt utan någon bestämd ordning. Efter ett tag såg vi att barnen utvecklade ett mönstertänkande. Senare utvecklade barnen ett mer avancerat mönster där de själva räknar pärlor och på det sättet bildar olika mönster. Barnen inspirerades mycket av varandra och det utvecklade pärlandet. Vi såg att barnen utvecklade en koncentration och ett lugn. Eftersom pärlorna alltid finns tillgängliga så avgör barnen själva när och hur länge de sitter. Vi tycker att det är viktigt att barnen får göra färdigt och inte avbrytas i onödan. Det skappar en trygghet för barnet, som i sin tur ökar möjligheten för barnet att utveckla sin koncentration och sitt inre lugn.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi vill utveckla pärlandet så att barnen får;

- Rita egna mönster - Ökat intresset för mattematik/ logiska tänkandet- Göra egna former

OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan

13

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för

allt levande och omsorg om sin närmiljö3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,

återvinning och källsortering4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera,

reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt

Reflektion/Analys av vårt arbete med NTA Vi ser att barnen är nyfikna och utforskande. Vi använder olika material i olika bygg o konstruktion som t.ex. lego, kappla stavar. Vi har vatten experiment som flyt o sjunk övningar, blåsa bubblor med sugrör och ute har vi en stor

14

vattenbana där ett barn kan pumpa upp vatten . Vi har magneter av olika slag där barnen kan utforska magnetismen. Vi har material där barnen kan utforska kroppens olika delar. Vi använder oss av böcker som tar upp djur o natur. Vi har känsel lådor. Vi följer fjärilens och grodans livscykel.

Ökad måluppfyllelseVi kommer att köpa in legobyggen så att barnen kan bygga efter en ritning. Vi kommer att ha tillgång till luppar och förstoringsglas, som barnen kan låna när det är ute på gården och upptäcker växter och djur.

15

Reflektion/Analys av arbetet med Vattenbanan Vi ser att barnen utvecklar en samarbetsförmåga på ett naturligt sätt när de vistas vid vatten banan. Vi ser också hur fascinerande vatten är för barnen och hur de i långa stunder bara kan ösa i vatten i en hink för att senare hälla ut det i sandlådan eller för att senare ta en tratt och se hur vattnet färdas i en tunn stråle tillbaka ner i hinken. Vi ser att det är ett ypperligt tillfälle för barn att dela med sig genom att det bara är ett fåtal av vissa material som t.ex. trattar, provrör, avklippt slang, vattenhjul, silar av olika slag. Genom att ha ett fåtal av dessa material kommer turtagande och konsten att dela med sig in på ett naturligt sätt. Vi ser också att det väcker mycket frågor hos barnen som ex hur vattnet kan pumpas upp till den högre delen av vattenbana etc. Vi ser att vatten är ett väldigt enkelt sätt att få barn att fascineras och utforska och upptäcka på ett roligt sätt som fångar deras intresse och i alla åldrar från den lilla 1- åringen till 5-åringen. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta att utveckla vattenbanan med lite mer utmanande material, så som avklippta slangar provrör, pröva att färga vattnet med karamell färg och eventuellt hälla diskmedel i för att utforska vad som händer.

Reflektion/Analys av vårt Grön flagg arbete - KonsumtionEftersom vi serverar mat på små tallrikar har barnen lättare att lägga upp lagom stora portioner och hämtar mat flera gånger istället. Barnen lär sig lägga upp lagom stora portioner så vi inte behöver slänga någon mat.Gröna påsen står lättillgänglig under dagen så barnen ser vart de ska slänga sina sopor.På samlingen och när frågan kommer upp pratar vi om vad man får kasta i gröna påsen. Vad händer med maten i gröna påsen?Vi googlade på internet och fick veta att gröna påsarna omvandlas till biogas och biogödsel. Biogasen används som fordonsbränsle i

16

bussar och biogödsel används som näringsrik gödning i lantbruket. Barnen och de vuxna tyckte att det var både spännande och konstigt att man kan köra buss på matsopor. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi ska fortsätta att lägga sopor i vår lilla sopbil som står inne på avdelningen och sedan sorterar vi dem. Vi ska prata och fundera vidare på vad som händer med våra sopor.Vi ska fortsätta att delta på skräpplockardagarna då vi går runt i vår närmiljö och plockar skräp, som vi sedan sorterar och lämnar till en sopbil som kommer till förskolan.

Reflektion/Analys av Skräpplockar dagarnaVi upplever att barnen tycker att det är kul och att det blir mer medvetna om vikten av att inte skräpa ner i vår natur. Man kan höra det genom de frågor och diskussioner de har med varandra och oss pedagoger. När de plockar skräp det kan låta: - oj här är en glasbit tänk om en hund hade fått den i sin tass eller -här ligger ett tuggummi, tänk om en fågel äter den och den kan fastna med näbben. Vi ser också att det är väldigt spännande med sopbilen och att få kasta sin egna skräppåse i denVi ser att det är ett väldigt tydligt sätt att sortera med barnen, och det blir också väldigt tydligt för barnen vad som ska slängas var, och så är det ju kul med vår sopbil förstås .Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill gå iväg till den närliggande återvinningsstationen och sortera våra sopor.Vi vill besöka korslöts miljöstation med de äldsta barnen

Reflektion/Analys av vårt arbete med Fjärilens utvecklingVi ser att det är spännande att följa fjärilens utveckling från larv till puppa till fjäril. Barnen kan bli upprörda när man har turen att se en fjäril precis i kläcknings ögonblick för då ser den överblivna färgen ut som blod och alla barn tror att fjärilen blöder. När alla fem fjärilar är klara går vi gemensamt ut och släpper ut dem. Barnen ställer mycket frågor om varför inte fjärilarna flyger iväg på en gång. De vill gärna hålla i dem och de kan stå i en lång tid och vänta på att fjärilarna ska flyga iväg. Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi ska försöka att även kunna få se grodans livscykel genom att få tag i grodrom .

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

17

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/10

Mål

Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

MålindikatorMålet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande.

Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet.

Reflektion/Analys av vårt arbete med samverkan förskola-hem-utvecklingssamtal Vi tycker att utvecklings samtalen är ett bra stöd till samarbetet mellan hem o förskolan. Vi ser även att föräldrarna tycker att utvecklingssamtalen är viktiga

18

för att kunna ta del av vad barnen gör på förskolan och hur deras barn utvecklas i sitt lärande.Vi är noga med att lyssna på föräldrarna och tillmötesgå dem om de har frågor eller idéer. Vi har något vi kallar föräldrar frukost där föräldrarna kan få vara med och äta frukost med barnet.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi ska arbeta vidare på samma sätt som tidigare när det gäller utvecklingssamtalen. Vi ska erbjuda föräldrarna insyn i sitt barns utveckling och lärande inte enbart i ett utvecklingssamtal utan hela tiden ha en öppen dialog kring detta. Vi vill ge tydlig och informativ information vid inskolning och introduktion.

Reflektion/Analys av årets föräldraenkät Vi tycker att enkäten är ett bra underlag för oss att utvärdera vår verksamhet och det blir väldigt tydligt för oss vad vi behöver arbeta mer med och vad som behöver utvecklas. Vi ser att föräldrarna har bättre närvaro på utvecklingssamtalen än på föräldramöten och det är något som vi behöver diskutera i personalgruppen vad det kan bero på.Vi ser goda resultat precis som förra året då det gäller föräldrars insyn i sitt barns utveckling och lärande i utvecklingssamtalen samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande. Alla föräldrar deltog i enkät undersökningen 2015 och samtliga föräldrar som deltog i enkäten är nöjda med både inskolningen och introduktionen på förskolan.Vi ser att föräldrar tycker att de får informationen som det vill ha genom utvecklingssamtalet eftersom detta dokument är väldigt omfattande så får föräldern en bra bild av sitt barn. Även den dagliga kontakten i hallen tycker föräldrar är viktig och där är det viktigt att vi som personal bemöter och är lyhörda för föräldrars idéer och frågor. Vi ser också att det är svårt i dag för föräldrar att kunna vara med i förskolan, därför är det bra som vi på Rönnen haft med föräldrar frukost då kan föräldrarna på ett smidigt sätt få vara lite delaktig i förskolan men bara för en liten stund som inte kräver så lång frånvaro från deras arbete. Detta är väldigt uppskattat av barnenUppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att följa upp enkät svaren genom att ha ett föräldramöte där vi diskuterar resultatet med föräldrarna. Sedan kommer vi att ha ett veckobrev där vi kommer att ha löpande information om vad som händer och vad vi gör på avdelningen och vi kommer alltid ha med något som anknyter till läroplanen för att det ska bli tydligare för föräldrarna att vi jobbar utifrån den. Vi kommer att fråga varje förälder på utvecklingssamtalen om vi blivit bättre på att tydliggöra läroplanen så att de känner sig mer delaktiga.

19

Vi vill:-Arbeta vidare på samma sätt som tidigare när det gäller utvecklingssamtal. - Erbjuda föräldrarna insyn i sitt barns utveckling och lärande inte enbart i ett utvecklingssamtal utan hela tiden ha en öppen dialog kring detta. - Ge tydlig och informativ information vid inskolning och introduktion till förskolan- Att alla föräldrar är nöjda med samverkan mellan förskola-hem. Genom att vi ska ha hembrev från och med vårterminen så får föräldrar ytterligare information om vad som händer på förskolan.

Reflektion/Analys av vår LjusfestVi ser att både barn och föräldrar uppskattar denna lilla stund tillsammans. Föräldrar tycker att det är en lagom stund och att de får en inblick i vår verksamhet. Ett år när vi valde att välja bort denna aktivitet på grund av oro i barngruppen, märkte vi att denna lilla stund av delaktighet var väldigt viktig för föräldrarna. Det var väldigt kul.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill ha mer aktiviteter där föräldrar kan få möjlighet att delta på ett eller annat sätt som exempelvis föräldrafrukostar där föräldern på ett spontant sätt kan få möjlighet att äta en frukost med sitt barn innan man åker till jobbet.

Reflektion/Analys av våra föräldrakontakter från vårterminenGenom att ha föräldramöte där vi diskuterade barnsinflytande så ser vi att vi lyckades synliggöra för föräldrarna hur vi jobbar på rönnen och hur läroplanen beskriver barnsinflytande. Vi känner att vi nådde föräldrarna på ett bra sätt. Vi har under våren 2016 startat ett Instagram konto för Rönnen, där föräldrarna kan ta del av vårt pedagogiska arbete på förskolan. Vi ser att det är ett uppskattat verktyg för föräldrarna att kunna ta del av förskolan. Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill få föräldrar intresserade av Rönnens arbete med läroplanen, genom att skicka veckoblad.Vi vill öka närvaron på våra föräldramöten genom att ha mer tema inriktade föräldramöten, så som ex gränssättning, värdegrund och liknande.

”OMRÅDE - Normer och Värden

20

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra

utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Kriterier för måluppfyllelse

1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns bedömningar

-95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten

-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument ”intervjufrågor barn” (se bilaga)

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som

uttrycks i läroplanen 5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och

upprättar en årlig plan

Reflektion/Analys av vårt arbete med normer och värden Vi ser att barnen hjälper varandra på olika sätt bl.a. ute i hallen med påklädning. De hjälper varandra att bre smörgås och att skära maten. Vi har barn som springer och hämtar plåster åt barn som gjort sig illa.

21

Här respekteras alla för den man är genom att vi stärker alla barn till att bli en egen unik individ. Personalen arbetar med att vara goda förebilder och stärker positivt beteende. Personalen jobbar aktiv med att barn och föräldrar ska känna sig trygga genom att alltid ta emot och välkomna barnen och förälder i hallen på morgonen.

Ökad måluppfyllelseVi pedagoger ska alltid jobba med att vara goda förebilder och med att stärka det positiva beteendet. Genom det får vi starka och självständiga individer, som i sin tur själva kan stärka sina kamrater genom att vara en god förebild och stärka det positiva beteendet.

Reflektion/Analys av vårt arbete med QuintusVi ser att det är viktigt att jobba mycket med gruppstärkande aktiviteter under hösten då många barn är nya i gruppen. Vi leker lekar så som ”hunden och

22

benet”, olika namn lekar och sjunger namn sånger. Vi låter Quintus prata om hur vi skall vara mot varandra och vad vi ska ha för gemensamma regler. Vi ser att värdegrundsmaterialet från Lions Quest är ett bra material att jobba efter. Det är viktigt att vi som pedagoger är bra förebilder och att vi bekräftar barnen när de hjälper andra och gör saker som upplevs som positivt. Vi har nallens dag som Quintus födelsedag och då har alla avdelningar tillsammans en fest för Quintus med aktiviteter och grillning på gården.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill att barnen ska få ta hem och ansvara för Quintus en dag och genom det låta barnen växa i sin egen identitet och sin tillit till sin egen förmåga.

Reflektion/Analys av vårt arbete med Normer och värden11 % av föräldrarna upplever att deras barn har blivit kränkt av ett annat barn, men att förskolan har hanterat det.Vi pratade med de inblandade barnen och deras föräldrar .

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi ska jobba intensivt med att stärka barns självkänsla, genom att vara lyhörda pedagoger och genom att använda det nya värdegrundsmaterialet från Lions Quest

Reflektion/Analys av arbetet med Vattenbanan 23

Vi ser att barnen utvecklar en samarbetsförmåga på ett naturligt sätt när de vistas vid vatten banan. Vi ser också hur fascinerande vatten är för barnen och hur de i långa stunder bara kan ösa i vatten i en hink för att senare hälla ut det i sandlådan, för att senare ta en tratt och se hur vattnet färdas i en tunn stråle tillbaka ner i hinken. Vi ser att det är ett ypperligt tillfälle för barn att dela med sig genom att det bara är ett fåtal av vissa material som t.ex. trattar, provrör, avklippt slang, vattenhjul, silar av olika slag. Genom att ha ett fåtal av dessa material kommer turtagande och konsten att dela med sig in på ett naturligt sätt. Vi ser också att det väcker mycket frågor hos barnen som t.ex. hur vattnet kan pumpas upp till den högre delen av vattenbana etc. Vi ser att vatten är ett väldigt enkelt sätt att få barn att fascineras och utforska och upptäcka på ett roligt sätt som fångar deras intresse och i alla åldrar från den lilla 1- åringen till 5-åringen.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta att utveckla vattenbanan med lite mer utmanande material, såsom avklippta slangar, provrör, Vi vill pröva att färga vattnet med karamell färg och eventuellt hälla diskmedel i för att utforska vad som händer.

Reflektion/Analys av vuxenstyrda lekar

Vi såg att när vi gick in för att jobba aktivt med vuxenstyrd lek en stund varje dag, så började barnen dels efterfråga vuxenstyrd lek och senare också leka själva utan att en pedagog deltog. Vi såg en ökad gruppkänsla. De barn som i

24

vanliga fall har lite svårt för socialtsamspel hade lättare att ta till sig denna typ av lek pågrund av de innehåller tydliga regler. Vi såg även att barnen hade mycket lättare att hantera turtagandet eftersom det blir en väldigt naturlig del i den vuxenstyrda leken. Vi ser att det är viktigt att hålla dessa gamla traditionella lekar levande i dagens samhälle där det är lätt att de faller i glömska.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta att jobba med vuxenstyrd lek och målet är att se att barnen själva kan starta och genomföra en grupplek och bli så trygga i sig själva och i gruppen att vi vuxna bara kan vara med som iakttagare.

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

25

utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och besluts fattande kriterier för måluppfyllelse

Barnen får efter förmåga1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i

förskolan 2.) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna

blommor, plocka undan 3.) träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna

på andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta4.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka Personalen:5.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra6.) väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov 7.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka 8.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är

(miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan9.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet

och påverkansmöjligheter10.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen11.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, aktiviteter och skapande12.) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5-åringar)

att de får bestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar), se bilaga

De flesta = lägst 80 % av alla 5-åringar

Reflektion/Analys av vårt arbete med barns inflytande Vi är noga med att förstärka det positiva beteendet hos barnen. Vi har en verksamhet där barnet själv väljer sina aktiviteter under dagen. Vi följer barnet genom att erbjuda material där barnet befinner sig i sin utveckling. Vi har en miljö som lockar till lek, skapande och utvecklar barns vilja till lärande på ett roligt och pedagogiskt sätt. Vi visar barnen också hur man kan lösa vissa konflikter och missförstånd själva, genom att ge dem verktyg och stöttning. Barnen känner att de får bestämma själva och det ser vi genom de svar vi fått i barnens intervju frågor.

26

Ökad måluppfyllelseVi vill att barnen får se att de faktiskt är med och påverkar och bestämmer över sin egen vardag, och det ska vi göra genom att synliggöra för barnen vad de får påverka och bestämma på ett tydligt och pedagogiskt sätt.

Reflektion/Analys av föräldraenkäten beträffande barns inflytandeVi ser goda resultat precis som förra året då det gäller föräldrars insyn i sitt barns utveckling och lärande i utvecklingssamtalen samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande. Alla föräldrar deltog i enkät undersökningen 2015 samtliga föräldrar som deltog i enkäten är nöjda med både inskolningen och introduktionen på förskolan.Eftersom detta med barnsinflytande är lite av en hjärtefråga för oss på Rönnen och att det är något som vi jobbar väldigt mycket med, är vi som personal lite fundersamma över att procenten inte var högre än 72 % och att det gått ner från förra året, men det visar ju bara på att vi måste bli bättre på att synliggöra barnsinflytande genom att prata om det på föräldramöte och utvecklingssamtal. Reflektion/Analys

Vi på rönnen tycker att det är viktigt att barnen får möjlighet att styra över sin vardag. Barnen väljer om de vill vara ute eller inne när de kommer på morgonen, med vem och med vad de vill jobba/leka med. Vi ser att det skapar väldigt självgående och trygga barn när de får möjligheten att välja och ta ansvar över sin vardag. Barnen dukar sin plats själv innan de ska äta, de bestämmer var de vill sitta och med vilka kamrater. Barnen har fri tillgång till frukt under förmiddagen, de kan då sätta sig själva och ta en frukt när de blir sugna. Allt i miljön på rönnen är tillgängligt för barnen att använda när de vill. Vi har en lockande och inspirerande miljö som väcker nyfikenheten och lusten att upptäcka och lära.

27

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi ska synliggöra barnsinflytande bättre och tydligare på föräldramöte och utvecklingssamtalen i fortsättningen. Vi kommer att fortsätta på samma sättNär det gäller barnsinflytande.

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

28

Kriterier för måluppfyllelse1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och

koordinationsförmåga2. Barnen får daglig utevistelse3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla

sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

29

Reflektion/Analys av vårt arbete med livsstil och hälsa Vi är ute minst en gång om dagen. Då har barnen möjlighet att träna sin grovmotorik genom att hoppa, klättra i träd, gunga gå balansgång rulla krypa m.m. Vi går också till skogen. Där kan barnen träna sin motorik ytterligare. Vi har även rörelse lekar. Barnen har fri tillgång till frukt under hela dagen. Vi har frukost, lunch och mellanmåls buffé där barnen har möjlighet att ta själva och välja vad de vill äta. Vi lär barnen vikten av att tvätta händerna före och efter måltid, och efter toalettbesök. Vi jobbar för en stressfri miljö genom att vi har lugn avslappningsmusik under hela dagen. Vi har en sockerfri förskola och jobbar för att så mycket som möjligt av den mat som serveras till barnen är närproducerad och ekologiskt. Under våren 2016 har vi haft tillgång till gymnastiksalen, vilket har varit mycket uppskatta av barnen.

Ökad måluppfyllelseVi kommer att ha en vila med möjlighet att få massage om man vill. Detta för att barnen ska få ytterligare en stund för återhämtning.

Reflektion/Analys av att låta barnen Duka sin platsVi ser att genom att vi ger barnen ansvar och tilltro på deras förmåga, så växer de i sin självkänsla och blir trygga i att de kan själva. Vi visade ett par gånger och nu går det på rutin. Barnen dukar sin plats när de ser att tallrikar och glas finns tillgängliga.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse 30

Vi vill att barnen skall få göra rent sin plats efter måltiden genom att ha små hinkar uppfyllda med vatten och en liten trasa tillhands.

Reflektion/Analys av ”Praktiska livet övningar”Genom att ha övningar där barnen tränar vardagliga sysselsättningar så som hälla med kanna, ösa med sked, skruva på och av ett lock mm. gör att barnen på en naturligt och för barnen roligt sätt stärker sin självkänsla och blir mer självständiga för att de sedan kan använda dessa övningar i vardagslivet. Vi ser också att de mindre barnen älskar att vara här medans de äldre barnen kommer tillbaka ibland för att upprepa övningar för att känna att de lyckas.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill lägga in mera övningar så som att lära sig knyta och dra upp ett blixtlås och knäppa knappar och jobba mera aktivt med att en pedagog är tillgänglig i praktiska livet rummet för att visa barnen de olika övningarna.

Miljöplan för Hasselbackens förskola31

Mål Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska medvetenhet och agerande därefter

MetoderVi pratar med barnen om olika kretsloppBarnen får sopsortera, kompostera och odlaBarnen får följa en fjärils utvecklingVi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilderVarje vecka är barnen ute i skog och mark Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvättVi lagar maten från grunden och köper närodlat och ekologiskt så mycket som möjligtVi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi.Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskolaVi arbetar med Grön flaggBarnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika ped. material så som Blixtpatrullen.

Vår värdegrund 32

Vi vill att alla barn och vuxna ska känna trygghet i förskolan.

Därför har vi närvarande, lyhörda och delaktiga vuxna.

Vi vill att alla respekteras som individer med

lika värde.

Därför är vi vuxna är goda förebilder.

Vi vill att alla barn utvecklar en god

självkänsla och ett gott självförtroende.

Därför att vi alla är unika individer och duger som vi

är.

Vi vill att alla ska få känna glädje och

kamratskap.

Därför tar vi tillvara allas förmågor.

Likabehandlingsplan för Hasselbackens förskola

Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart.

33

Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft (enligt regerings proposition 2005/06:38).Lagen syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.

Kränkande behandling innefattar begreppen:(se bilaga begrepp)

Mobbing Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi

Lagen innehåller fem diskrimineringspunkter:

Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder

Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan:

* Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen.

* Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal

och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.34

* Förankra grundläggande demokratiska värden i syfteatt utveckla demokratiska samhällsmedborgare.

* Aktivt motverka alla former av trakasserier och annankränkande behandling av individer eller grupper.

* Visa respekt för den enskilda individen.

* I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt.

Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:

* Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

* Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig ini andra människors situationer samt vilja hjälpaandra.

* Förmåga att upptäcka, reflektera över och att taställning till olika etiska dilemman och livsfrågori vardagen.

* Förståelse för människors lika värde oberoende avkön, social eller etnisk bakgrund.

Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.

På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.Begrepp

Direkt diskrimineringMed direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Indirekt diskriminering35

Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.TrakasserierEtt uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.Annan kränkande behandlingEtt uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet.

Exempel på kränkande behandlingar:– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån

någon och/eller förstöra någons ägodelar.– Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn,

förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer.– Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och

utstötning.

Handlingsplan

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder- personalen är närvarande- de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.- skapa vikänsla i gruppen- allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och

hänsyn- skapa bra självkänsla och kamratskap- våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

36

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:- Viktigt att alltid ingripa- Samtal med berörda barn- Samtal i arbetslaget- Daglig kontakt med föräldrar- Kontakta rektor- Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även

personalen är med.- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.- All dokumentation skall förvaras inlåst.

Tydlig ansvarsfördelning:- Rektor ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering

om likabehandlingsplanens mål och innehåll.- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har

kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.Hasselbackens plan mot diskriminering och

kränkande behandling 2015-2016

Verksamhetsform: FörskolaVår vision: Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån sin egen förmåga.

Planen gäller; Från 1/11-15 till 31/10-16

Ansvariga för planen:Helena, Anette, Åsa och Lotta A från värdegrundsgruppen på förskolan har arbetat fram planen.

37

Barnens delaktighet: Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor, genom att gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och upplevelser tränas respekt för varandra.Barnen deltar inte direkt i planens utformande men indirekt utgår vi från barnen och vi formar planen efter deras samtal, önskningar och behov.

Vårdnadshavarnas delaktighet: Genom föräldramöten, barnomsorgsråd, utvecklingssamtal, dokumentation och berättelser görs föräldrarna delaktiga. DenÅrliga planen sätts i pärmen för kvalitetsredovisning som står i hallen.

Personalens delaktighet: Personalen

görs delaktiga på APT träffar och i utvecklingsgrupper.

Förankring av planen:

Planen förankras i och med arbetet med barnen, genom olika

metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på

föräldramöten, där de uppmanas att läsa planen och komma med

synpunkter Personalen är alltid närvarande för att leda, visa

hänsyn/respekt och föregå med gottexempel. På personalmöten

diskuteras värdegrundsarbetet, material och metoder.

Utvärdering38

Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och resultat: En personal per avdelning utvärderar tillsammans . Vi har jobbat mycket med bra material, t.ex. kompisböckerna och mjukdjuren Kaninen och Igelkotten, som vi ser att barnen tagit till sig och lärt sig mycket av, t.ex. ”Stopp jag vill inte. Under våren 2015 fick all personal på förskolan gå en värdegrundsutbildning där vi fick handledning i materialet Quintus.

Årets plan ska utvärderas senast: Oktober 2016

Beskriv hur årets plan skall utvärderas:Planen utvärderas genom föräldraenkät, och i den lokala värdegrunds gruppen. Resultaten presenteras i den årliga kvalitetsredovisningen.

Ansvariga för att årets plan utvärderas är: En personal per avdelning, dvs. värdegrundsgruppen, är ansvariga.

Främja

Främjande insats:Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom kompissol och kompisböckerna, tillsammans och Nallen Quintus och Vännerna i kungaskogen och samspelslekar. Vi samtalar med barnen och lotsar dem så att de utvecklar sin empatiska förmåga.

Områden som berörs av insatsen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och utseendefixering.

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde

39

Insats:

Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen.

Ansvarig:

Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet.

Datum när det skall vara klart:

Arbetet är ständigt pågående.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av otrygga platser, personalens förhållningssätt, barns lek och barnens och föräldrarnas synpunkter har kartläggningen växt fram.

Områden som berörs i kartläggningen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och utseendefixering.

Hur har barnen involverats i kartläggningen:

40

Genom att personalen lyssnar och ser barnen och lyfter fram deras frågor och funderingar och samtalar om dessa.

Hur har personalen involverats i kartläggningen:

All personal involveras och görs delaktiga i arbetet via representanterna i värdegrunds gruppen på varje avdelning och genom att förhållningssätt och övriga värdegrunds frågor diskuteras under ledning av förskolechef.

Resultat och analys:

Vi ser att barnen har lätt att respektera varandras kön, religion och språk, men de har svårt att respektera varandras åsikter, tankar och vad de gör mot varandra. De dömer varandra utifrån vad någon gör mot dem och hur de ser ut.Vi ser också att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken, och är närvarande. Ibland behöver barnen delas i mindre grupper. Miljön ska ge utrymme och inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt för varandra.

Förebyggande åtgärder

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder- personalen är närvarande- vi samtalar med barnen om vad man får göra/inte göra.- skapa vikänsla i gruppen- allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och

hänsyn- skapa bra självkänsla och kamratskap- de vuxna vågar vara vuxna och förespråka barns

rättigheter.- Vi kartlägger otrygga platser ute på gården- Vi arbetar med värdegrunds material

Områden som berörs av åtgärden:

41

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder och utseendefixering.

Mål och uppföljning:Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se och vara olika, känner trygghet i sin identitet och lär sig empati.

Åtgärd:Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar och använder olika sorters empatimaterial.

Motivera åtgärd:Vi vill att barnen ska ha mer förståelse för empati och att barnen utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde.

Ansvarig:Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet.

Datum när det ska vara klart:Arbetet pågår hela tiden.

Rutiner för akuta situationer

PolicyPå Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande behandling. På vårt veckomöte har vi en stående punkt om kränkande behandling. Personalen kartlägger otrygga platser på gården där kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa genom att vara närvarande pedagoger

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:Barn och föräldrar skall kunna vända sig till alla vuxna på förskolan.Stödpersoner i kommunen, elevhälsan och psykolog.

42

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:

- Viktigt att alltid ingripa- Samtal med berörda barn- Samtal i arbetslaget- Daglig kontakt med föräldrar- Kontakta förskolechef- Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte

där även personalen är med.- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:

- Viktigt att alltid ingripa- Kontakta förskolechef- Förskolechef samtalar med berörd personal- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas- Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid

uppsägning kontaktas personalteamet.

Rutiner för uppföljning:Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där även resurscentrum/personalteam kan inkopplas.

Rutiner för dokumentation: All dokumentation skall förvaras inlåst.

Ansvarsförhållande:

- Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

43