KVALITETSREDOVISNING FÖR AVD. DUVAN RÖD OCH GUL …...med annat modersmål olika möjligheter att...
Transcript of KVALITETSREDOVISNING FÖR AVD. DUVAN RÖD OCH GUL …...med annat modersmål olika möjligheter att...
1
KVALITETSREDOVISNING
FÖR
AVD. DUVAN RÖD OCH GUL
2018-2019
2
Innehållsförteckning
Inledning
Förutsättningar
Resultatsammanställning
Område Utveckling och lärande – språk
Område kunskap – matematik
Område Miljö .
Område Förskola-hem–utvecklingssamtal
Område Normer och värden
Område Barns inflytande
Område Hälsa och Livsstil
Bilagor
Miljöplanen, bilaga 1
Vår värdegrund, bilaga 2
Likabehandlingsplanen, bilaga 3
Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4
3
Inledning
Duvan Röd och Gul Montessori-inspirerad avdelning 1-2 år
Tel: 0156-52 154
Mobil Röd: 070-311 03 70
Mobil Gul: 070-340 23 23
Mail: [email protected]
Avdelningen Duvan röd och gul heter Hasselbackens Montessori-
inspirerade småbarnsavdelning. Där går barn från 1-års ålder upp till ca 3
år då de går vidare till nästa avdelning. Vi på Duvan erbjuder en lugn och
stressfri miljö. Där barnen får möjlighet till att utvecklas i sin egen takt. Vi som pedagoger försöker att följa barngruppens behov och ändra miljön
efter detta. Vi byter regelbundet ut leksaker och material vartefter barnen
utvecklas. Miljön är anpassad till barnen, stolar, bord och hyllor är i barnens höjd så att barnen kan plocka ner material som de själva vill
arbeta med.
Vårt arbete bygger på att ta tillvara på barnets egen kompetens och vilja
till lärande ”Hjälp mig att göra det själv” är vårt ledord. Det innebär att vi uppmuntrar barnen att göra vardagliga sysslor, först tillsammans med en pedagog för att sedan bli självständig och kunna göra sysslan själv eller
med en vän. För det lilla barnet vill oftast göra samma sak som en vuxen
gör. T.ex. klä på sig själv, servera sig själv, bre en smörgås, duka eller att
diska. Vi lägger stor vikt i att se varje individs behov och arbeta utifrån
detta.
Språkutveckling och motorisk utveckling är grund principen i vårt dagliga arbete med barnen. Varje dag läser vi böcker, sjunger och sätter ord på det vi gör. När det gäller de motoriska färdigheterna är vi ute i skogen, på
gården eller i närliggande parker. Vi ser till så att varje barn varje dag är i
rörelse. Vi använder oss också mycket av miniröris.
Vår strävan är att varje dag skapa meningsfulla dagar för varje barn.
Barnet får arbeta självständigt utifrån eget val och förmåga
Barnens språkutveckling stimuleras
Barnens intresse och nyfikenhet tas till vara och utvecklas Barn får upptäcka och vara i naturen
4
FÖRUTSÄTTNINGAR
2018/2019
Fakta:
Förskolan Hasselbacken avd. Duva Röd och Gul
Antal inskrivna barn: 17 st. i aug 2018 och 29 st. i mars 2019
Antal avdelningar, 1-3 år: en avdelning Duvan med tre
undergrupper; röd, gul och grön.
Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers):
Totalt 425 % fördelat på 5 pedagoger i augusti och 600 % i
mars fördelat på 8 pedagoger.
Närvaro:
Öppettider mellan kl 06.00 och 18:00
5
Förskolan Hasselbacken, avd. Duvan
Lokaler/Utrustning/Utemiljö
Rörelserum: Vi har rörelserum där det finns en stor yta att röra sig på.
Där finns utrymme till att dansa, åka rutschkana samt att vi använder oss
av miniröris i detta rum.
Montessori: Vi har ett rum som är inredd med Montessorimaterial. Där
kan barnen arbeta med sensoriskt material som t.ex. cylinderblocken,
praktiska vardagssövningar, matematik samt språk.
Skapanderum: I ett av det mindre rummen finns ett skapanderum. Där
har barnen möjligheter att arbeta med olika former av skapande tekniker
så som, måla på staffli, rita, klippa, pärla osv.
Hemvrå: I anslutning till det stora rörelserummet finns en hemvrå. Där finns ett kök med matgrupp, dockor, utklädningskläder. Detta rum bjuder
in till olika former av rollekar.
Byggrum: I bygg och konstruktionsrummet finns klossar av olika storlekar och färger. Även Duplo och stora megablocks finns i detta rum.
Tanken är att barnen ska få möjlighet att utmana sin kreativa förmåga
med hjälp av olika material och uttrycksformer.
Vila/ återhämtning: Flera av barnen sover ute i vagnar. Det finns även
möjlighet till att sova inne på madrass.
Utemiljön: Erbjuder även den till pedagogiska aktiviteter och rörelse.
6
RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN KVALITETSARBETET
2018/2019
Avdelning: Duvan
Område Antal
kriterier
Antal
uppfyllda
kriterier
Måluppfyllelse
Språk 9 7 80 %
Matematik 10 7 70 %
NTA 4 2 40 %
Förskola/hem/utv.samtal 4 4 100 %
Normer & värden 7 7 100 %
Barns inflytande 11 11 100 %
Hälsa och livsstil 4 4 100 %
Språk: De två kriterierna vi behöver utveckla mer är punkterna 4 och 9. Vi
behöver ha mer synliga bokstäver på barnens nivå och erbjuda material som uppmuntra att efterlikna bokstäver. Samt att vi behöver ge barnen
med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och förmåga.
Matematik: De tre kriterierna vi känner att vi behöver utveckla mer är
punkterna 7, 8 och 9. Vi har under läsåret 2018-2019 haft mycket
inskolningar och barn som är precis fyllda 1 år därför har dessa
utvecklings områden inte uppnåtts. Ge barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur saker förhåller sig till varandra.
Vi behöver även syndliggöra räknesymbolerna i barnes nivå samt ge barnen möjlighet till mer experiment, undersöka, reflektera och följa egna
och andras resonemang kring problemlösning. Att inte dessa kriterier har
uppnåtts är för att barnen inte varit tillräckligt verbala för att föra sådant resonemang.
NTA: Under läsåret har vi inte arbetat med punkt nummer 4 i NTA. Vi
behöver erbjuda olika utmaningar och möjligheter till att utforska,
dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och
konstruktion på ett lustfyllt sätt.
7
OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/16) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och
upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna
uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga
att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga
att använda sig av, tolka och samtala om dessa
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek,
bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt
modersmål
Kriterier för måluppfyllelse
Personalen: 1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas
och bli självständiga
2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker
regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet
att framföra sina egna uppfattningar
3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och
lärande
4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängliga och väl synliga
5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel samt använder ett tydligt och nyanserat språk
6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen
7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och
väl synliga för barnen
8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material
att utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans
och drama
9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin
kulturella identitet och förmåga
8
Vi arbetar med sagor och berättelser i olika former för att göra innehållet
konkret. Både som bordssagor i samlingen, dramatisering, sång och i
bokform samt att barnen själva får använda materialet. Vt. 2019 har vi
arbetat med bockarna Bruse.
Reflektion/Analys av arbetet med bockarna Bruse
Barnen visar intresse för sagan. Vissa deltog genom att själva använda
materialet.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi vill fortsätta att:
- Låta barnen själva få berätta sagan efter sin förmåga och mognad - Spela teater om Bockarna Bruse och ta hjälp av barnen
- Använda litteratur med andra språk utifrån barnens modersmål
Situationen för:
Barn med annat modersmål Vi tar in litteratur med annat modersmål.
Flickor och pojkar
Intresset är lika stort bland flickor och pojkar.
Barn i behov av särskilt stöd
Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar
utmaningar därefter.
9
OMRÅDE– Matematik, förskolan
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/16) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och
grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och
talbegrepp samt mätning, tid och förändring
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka,
reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras
problemlösningar
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda
matematiska begrepp samband mellan begrepp
utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett
resonemang
Kriterier för måluppfyllelse
Personalen:
1. räknar och ”ramsar” dagligen
2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter
och olikheter
3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser
4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former
och mönster
5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym
6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt
7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i
rummet, hur saker förhåller sig till varandra
8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal
och räknesymboler
9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att
experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras
resonemang kring problemlösning
10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för
barnen
10
Reflektion/Analys av arbetet med olika matematik material
Vi ser att barnen visar intresse för materialet. Det är viktigt att pedagoger
finns närvarande och är delaktiga i att lyfta matematiska begrepp.
Likheter och skillnader och volym. Vi ser att barnen ökar sin förståelse för
likheter och skillnader i färger. Även när materialet ställs tillbaka på sin
plats krävs kunskap om likheter och skillnader. Detta syns i synnerhet när
två cirkelpussel som båda är blå, men olika storlekar på cirklarna. Detta
kräver en förståelse för storlek. Vidare att varje sak paras ihop med en bild, vilket främjar förmågan att uppfatta antal. För att kunna räkna kan
det ses som att fem olika principer behöver bemästras. En till en princip,
kardinaltal/antalsprincip, principen om godtycklig ordning,
abstraktionsprincipen, principen om talens stabila ordning. Utifrån den planerade miljön finns möjlighet att utveckla samtliga principer med stöd
från en pedagog. Vi ser att för många barn är det utmanande att sortera
material utefter färg. Att kunna urskilja olika färger är en viktig grund i att
utveckla förmågan att jämföra, se likheter och skillnader. Denna förmåga är grundläggande för den matematiska utvecklingen.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vartefter barnen utvecklar kunskap kring materialet är det viktigt att vara lyhörd för vidare utmaningar. Exempelvis att följa mönster med material.
Reflektion/Analys av aktiviteten Dans/matematik Vi dansar till musik. Vi gör olika rörelser som är spontana men även som
uppmaningar att sträck en hand upp mot taket. Snurra runt i en cirkel,
ner mot golvet. Vi använder lägesord som framåt, bakåt, sidan, upp och
ner och storlek som stor och liten. Utifrån att barnen visat intresse för, sång, musik och rörelse har vi
utvecklat dans som metod för bland annat matematik. För små barn är
matematik till stor del något som kan upplevas med kroppen. Genom att inte skilja på kropp och hjärna, utan att se dessa som en helhet där
rörelse, begreppsbildning och rumsuppfattning hänger samman ges varje
barn möjlighet att utveckla matematiska kunskaper på många olika sätt,
utifrån den egna kroppen. Det är viktigt att dansen varieras med spontan
dans och att utgå från barnens egna rörelser för att hitta nya sätt att
utmana utvecklingen på barnens villkor. Genom att vara lyhörd för varje
barns proximala utvecklingszon kan utmaningar skapas på rätt nivå. Vi ser att alla barn visar intresse för dansstund och det är något vi vill
fortsätta att ta vara på.
11
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
För att utveckla aktiviteten ser vi att vi kan ta vara på fler typer av musik. Just nu är det mest babblarskivan som spelas. Vi avser att skapa spellistor
på spotify, där vi kan arbeta vidare med att synliggöra takter, rytmer,
tempo. Det är ett sätt att arbeta vidare med tidsuppfattning på ett
konkret sätt. Då kan barnen erbjudas en blandning av snabba och
långsamma rörelser. Vi ser även att dansstunden kan utvecklas med
material som exempelvis sjalar. Genom att arbeta med dansens byggstenar kan matematik upplevas på många olika sätt. Vi ser även att
det kan utvecklas till att synliggöra kultur och variation av musik från
olika länder.
Situationen för:
Barn med annat modersmål
Vi ser om det finns olikheter och likheter i det matematiska språket. Vi
synliggör kultur och variation av musik från olika länder.
Flickor och pojkar Intresset för matematik är lika stort hos flickor och pojkar.
Barn i behov av särskilt stöd
Barn i behov av särskilt stöd får genom mycket konkret material samt
egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar
utmaningar därefter.
12
OMRÅDE - Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/16) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för
hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen,
liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer
och fysikaliska problem
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa
frågor om och samtala om naturvetenskap
utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur
enkel teknik fungerar
utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av
olika tekniker, material och redskap
utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
Kriterier för måluppfyllelse
Personalen:
1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion
2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt
för allt levande och omsorg om sin närmiljö
3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,
återvinning och källsortering
4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska,
dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi,
teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt
13
Reflektion/Analys av Skräpplockarveckan Varje år deltar förskolan i ett samarbete med ”Håll Sverige rent”. Barnen
får då gå ut i närområdet och plocka skräp i påsar. Dagen efter kommer
sopbilen och hämtar upp det skräp barnen samlat ihop. Barnen får själva
vara delaktiga i att slänga ner påsarna i sopbilen. Vi samtalar om att vi
måste vara rädda om vår miljö och vår natur.
Vi ser ett stort intresse hos barnen och att de vill vara delaktiga i att
samla ihop skräp. En del av barnen har förståelse för att inte slänga skräp i naturen och kan även samtala kring detta. Eftersom flera av barnen har
varit med tidigare under skräpplockar veckan, tror vi att deras vilja och
delaktighet har påverkats och att de förstår vikten av att vara rädda om
miljön.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer även nästa år att delta i projektet #håll Sverige rent. Vi
kommer att fortsätta att göra barnen medvetna om att vara rädd om
miljön och att inte slänga skräp på marken genom att samtala kring
ämnet i olika situationer.
Reflektion/Analys av aktiviteten Fjärilens utveckling
Varje termin beställer vi hem en burk med fjärilslarver från Hands on Science. Barnen får vara med att följa utvecklingen från larv, pumpa och
till slut fjäril. Vi samtalar och reflekterar tillsammans med barnen under
hela processen. Vi matar fjärilarna och till sist släpper vi ut fjärilarna i det
fria. Flera av barnen har visat stort intresse av larverna. Barnen ställer frågor och får själva komma med egna reflektioner och tankar kring
larverna och fjärilarna utveckling.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
- Vi kommer att följa larvernas utveckling från larv till puppa tills det
är dags att släppa ut fjärilarna i naturen varje år. - Arbeta med skapande där barnen får möjlighet att rita av fjärilar och
måla
- Läsa fjärilssagor - Sjunga fjärilssånger
14
Reflektion/Analys av arbetet med Naturbordet På förskolans avdelning har vi ett naturbord, på naturbordet har vi samlat
material som barnen själva har plockat från skogen. Vi har exempelvis
haft vara kottar och pinnar i olika storlekar och former.
Genom att vi har erbjudit barnen att själva kunna undersöka naturmaterial på sitt eget sätt. Har vi upplevt att barnet har blivit mer
intresserade av naturen. Vi har även diskuterat med barnen var
exempelvis grankottarna kommer ifrån, vilket har resulterat i att flera av barnen har fått kunskaper om att det finns olika träd.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Till nästa år vill vi utveckla vårt naturbord med att så olika frön. Vi vill även arbeta med enkla kemiska processer exempelvis att vi använder is
som blir till vatten.
Reflektion/Analys av våra skogspromenader
När vi går till skogen med några barn pratar vi om naturen och
undersöker vilka växter och djur som finns. Barnen tar med sig
naturmaterial tillbaka till förskolan där vi samlar det på naturbordet.
15
Genom att gå iväg med mindre grupper av barn kan vi skapa möjlighet att
lyfta naturen som ett gemensamt fokus. När barnen får uppleva skogen
och naturen skapas också nyfikenhet för närmiljön och naturliga
kretslopp. Såsom hur olika årstider påverkar trädens kretslopp. Även vilka djur som lämnat spår efter sig som ätna kottar och avföring. Där kan vi
skapa samtal kring vad djuren äter och vilka djur som finns i skogen.
Detta kan då även kopplas till vissa sånger som vi sjunger tillsammans på
förskolan.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi fortsätter att gå till skogen och ser hur vinter påverkar naturen. Vi vill
även utveckla arbetet med naturen under vintern med olika experiment
med snö och is. Vi kommer att köpa in några frostfria hinkar där vi kan
utforska vattnets olika egenskaper, hur snö känns, hur det är att skapa med snö istället för sand. Genom att ta in snön kan vi synliggöra
skillnader av fast och flytande som då erbjuder erfarenheter av kemiska
processer i vardagen.
Reflektion/Analys av arbetet med Grön flagg Fokus området detta år har varit, Kropp och hälsa, skogen och närmiljön
samt sortering och kompostering.
Kropp och Hälsa Miniröris, sånger, ramsor om kroppen, läser litteratur om hälsa och
livsstil. Promenader där barnen själva är aktiva och i rörelse, yoga,
bamseloppet en gång om året, äter ekologisk kost samt att vi är en sockerfri förskola. Vi är ute varje dag oavsett väder. Vi ser och upplever
att de flesta barnen tycker att det är roligt att få röra på sig, speciellt när
vi pedagoger också är med och engagerade. Vi ser även att barnen får bättre grovmotorik och kroppsuppfattning
genom att röra på sig i olika miljöer t.ex. i skogen, miniröris osv. De flesta
barn får även ett lugn och en bättre koncentration när de är inne och arbetar. De har även bättre tålamod, äter bättre, sover bättre och är
mindre sjuka.
16
Skogen och närmiljön
I skogen och närmiljön får barnen utforska och upptäcka olika material,
djur, växter. Det finns utrymme för barnen att klättra och träna på
grovmotoriken. Vi samtalar med barnen om olika begrepp i naturen. Barnen övar på att samarbete. Samt att vi värnar om naturen, miljön och
djuren som bor i skogen. Två år i rad ha de äldre barnen på förskolan
deltagit i en örtvandring med en handledare från Riksförbundet
Hälsofrämjandet, där får barnen lära sig mer om ätliga växter, vad
växterna heter och vad det växer. Även lärdom om allemansrätten.
Sortering och kompostering
Hela förskolan är med och sorterar matavfall och sopor t.ex. kartong och plast. Vi samtalar med barnen om att återvinna material. Varje
avdelning har egna sorteringslådor så det blir lätt för barnen att själva vara med och sorter material i rätt kärl. Vi arbetar hela tiden
med att sortera bort all giftig plast på förskolan samt att vi är medvetna om vad vi köper in för nytt material så att det är giftfritt
material i leksaker. Barnen får in en daglig sorteringsrutin vilket är viktigt att lära sig i
livet. Vi visar barnen att komposten blir till jord som vi sedan använder till att plantera nya fröer i, kretslopps tänk.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Fortsättningsvis vill tydliggöra arbetet för alla barn inom grön flagg. Vi vill också hitta nya fokusområden att arbeta vidare med.
Situationen för:
Barn med annat modersmål Vi tar in litteratur med annat modersmål.
Flickor och pojkar
Flickor och pojkar får samma förutsättningar.
Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material
samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar
utmaningar därefter.
17
OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL
” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling.
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga
förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt
samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för
de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att
förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning
för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/16
Mål
Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god
introduktion i förskolan
Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika
vis
Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av
verksamheten
Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om
varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet
arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande
Målindikator
Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd
för sitt barns lärande.
Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar
ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs
upp vid utvecklingssamtalet.
18
Reflektioner/Analys av våra Utvecklingssamtal
En gång per år erbjudas alla föräldrar att delta i ett utvecklingssamtal för
sitt barn. Utvecklingssamtalet ska vara ett samtal kring hur vi på
förskolan arbetar för att utveckla och utmana barnet till fortsatt utveckling och lärande. Även föräldrarna ges utrymme till delaktighet genom att
själva komma med synpunkter på hur vi kan stödja och hjälpa barnet till
fortsatt utveckling. Målet är att alla föräldrar skall få en inblick i hur sitt
barn utvecklats här på förskolan och hur vi tillsammans kan arbeta kring
detta. Alla föräldrar deltog i utvecklingssamtalet under Vt. 2019
Vi pedagoger ser ett stort värde med att sitta ner i lugn och ro och samtala med alla föräldrar. Många tankar och funderingar kommer upp i
dessa möten. Vi på förskolan strävar efter att hela tiden utveckla
verksamheten och därför är dessa möten otroligt viktiga för oss.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att ha nya utvecklingssamtal under Vt. 2020
Reflektion/Analys av arbetet med Föräldrars delaktighet Alla nya föräldrar får en god introduktion till vår verksamhet och vi
informerar om vilka värdegrunder vi har på förskolan. Efter inskolningsperioden erbjuds varje förälder att delta i ett grupp uppföljningssamtal med förskolechefen Carina. Vi erbjuder även enskilt
samtal med en pedagog där vi kan utvärdera inskolningen.
Vi skickar ut ett månadsbrev till föräldrarna via mail. I månadsbreven tar
vi upp information om vad vi arbetar med på avd. Duvan, viktig
information som rör verksamheten som t.ex. studiedagar, 16-stängning mm. Föräldrar kan även följa oss på Instagram. Där lägger vi upp bilder
på barnens aktiviteter. Målet och syftet är att göra varje förälder delaktig i sitt barns vardag då det befinner sig på förskolan. Genom månadsbrevet vill vi ge föräldrarna en inblick i verksamheten. I hallen finns en broschyr
”Till dig som har barn i förskolan”, där finns information om förskolans
läroplan. I barnens portfoliopärm finns det under varje utvecklingsområde information om vad vår läroplan säger att vi ska sträva efter. Föräldrar
kan också gå in på skolverkets hemsida och titta på förskolans läroplan.
Genom föräldraenkäten kan föräldrar själva ge åsikter om vad de är nöjda med på förskolan och mindre nöjda med. Enkäten ges ut i syfte att vi hela
tiden ska utvecklas och bli bättre i verksamheten.
Från enkäten svaren som gjordes under november 2018 var resultaten
från 7 till högst 10.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi ser ett gott reslutat och kommer fortsätta arbetat utifrån barnens behov och göra föräldrarna delaktiga i vår verksamhet.
Utvecklingsområdena från enkäten denna gång blev.
Fråga 5: ” Förskolan har visat hur vi arbetar enligt läroplanen” värde 7,8.
Läroplanen är ett arbetsverktyg som vi även i fortsättningen kommer att
förankra hos föräldrarna både i utvecklingssamtalen samt i månadsbrev, instagram och på föräldramöten.
19
Vi vill att föräldrarna ska känna delaktighet i sitt barns utveckling på
förskolan. Fortsättningsvis kommer vi att bjuda in föräldrar till
föräldrafika, föräldramöte, föräldrasamtal samt den dagliga kontakten med oss pedagoger. Vi ska visa hur vi arbetar enligt läroplanen på
följande sätt: Tydliggöra de aktiviteter vi gör med barnen i månadsbrev
och instagram med citat från läroplanen. Vidare kommer vi arbeta aktivt
med att ta upp läroplanen på föräldramöte samt under enskilda
utvecklingssamtal.
Fråga 7: ”Jag är nöjd med den dagliga informationen jag får om mitt barn” Värde 7.67.
Vi ska möta upp er vårdnadshavare och informerar om dagen varje dag.
Fråga 8: ”Mitt barn får vara ute tillräckligt mycket” Värde 8,4.
Under vinterhalvåret är vi ute på förmiddagen när det blir ljusare är vi även ute på eftermiddagarna. Flera av barnen sover även ute.
Fråga 11: ”Jag känner till hur personalen arbetar med mitt barns
inflytande” Värde 7,27. I vår verksamhet utgår vi från det enskilda barnet och deras behov. Miljön
är även utformat så att barnen själva ska kunna leka eller arbeta med det
material som det själva önskar. Vårdnadshavare kommer även att få information om hur vi arbetar med barns inflytande under enskilda
utvecklingssamtal.
Situationen för:
Barn med annat modersmål
Vi tar in tolk vid behov.
Flickor och pojkar Alla föräldrar är lika intresserade av sina barns utveckling.
Barn i behov av särskilt stöd
Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom kontakt med elevhälsans
specialpedagoger. Vi har också ett samarbete med BVC.
20
OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN
”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och
efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/16
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera
konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för
gemensamma regler
utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors
situation samt vilja hjälpa andra
utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till
olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen
utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av
social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning
känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för
andra kulturer
Kriterier för måluppfyllelse
1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar
och barns bedömningar -95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på
frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten
-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a-e i dokument
”intervjufrågor barn” (se bilaga )
2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av
all personal
3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt
4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i
läroplanen
5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder
6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter
7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upprättar
en årlig plan
21
Reflektion/Analys av arbetet med Normer och värden
Av föräldraenkäten var det en förälder (=8 %) som upplevt att sitt barn
någon gång blivit kränkt på förskolan. Detta är något som förskolan enligt
enkäten har hanterat. Vidare upplever 8,8 % att deras barn är tryggt i förskolan och 8,4 % att
deras barn tycker att det är roligt på förskolan.
Vi arbetar efter att hela tiden vara närvarande pedagoger.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vår strävan är självklart att alla föräldrar ska vara 100 % nöjda med verksamheten.
Vi kommer att fortsätta arbeta efter samma anda som tidigare termin
men att hela tiden sträva efter att bli bättre.
Vår ambition är att ha en öppen och rak kommunikation med alla föräldrarna dagligen så att eventuella misstyckanden och funderingar
kommer till vår kännedom tidigt så att vi snabbt kan lösa ev. dilemman.
Reflektion/Analys av arbetet med Likabehandlingsplanen Vi arbetar med att göra observationer av vardagssituationer, och
kartlägga otrygga platser och situationer. En åtgärd som vi dagligen arbetar med är att alla pedagoger på gården ser till att vara rörliga och hela tiden se över dessa platser.
Vi arbetar utifrån ABC (alla barn i centrum), samtliga pedagoger
genomgår en ABC-utbildning. Vi fokuserar på det som fungerar och vi
bygger vidare på att skapa positiva situationer där alla känner att de får
utvecklas och lyckas.
Arbetslaget har haft diskussioner kring diskrimineringsgrunder. Vi har
tittat på filmer och pratat om hur vi kan arbeta aktivt för att motverka diskriminering. Förskolan ser över litteratur som används, vi lånar böcker från biblioteket och vi har köpt in litteratur utifrån ett normkritiskt
perspektiv där olikheter lyfts.
Vi ser att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken och är
närvarande. Barnen behöver få leka i mindre grupper. Miljön ska ge
utrymme och inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt för
varandra.
Ökad måluppfyllelse Vi ska hela tiden se över otrygga platser både inomhus och utomhus och
ha en medvetenhet kring detta
Vi ska vara lyhörda inför föräldrar enkäten som skickas ut en gång per år
Vi ska arbeta vidare med ABC.
22
Reflektion/Analys av arbetet med etnicitet
Vi diskuterade innebörd av begreppet etnicitet. Vi pratade om vad arbetet
kan innebära på en avdelning med yngre barn. Vi kom fram till att
Montessori material kring kultur är bra att utgå ifrån.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
I arbetet med att motverka diskriminering kring etnicitet kommer vi att se
över litteratur som finns på förskolan. Det är viktigt att litteratur speglar
en mångfald av människor. Vi kommer även att lyfta olika kulturer och
traditioner, genom att samtala, visa på variation av musik från olika länder. Vi har även svarat på en enkät kring det aktiva arbetet med att
motverka diskriminering kring etnicitet. Enkäterna besvaras enskilt för att
sedan lyfta svaren tillsammans i arbetslaget. Utifrån svaren och
diskussioner ser vi att vi kan utveckla kulturhörnan med bilder på människor som ser ut på olika sätt. I detta är det viktigt att kontinuerligt
granska vilka bilder vi använder oss av och varför. Det finns annars risk
att det istället bekräftar stereotyper. Det är viktigt att reflektera över vad en bild säger. Därefter kartläggs svagheter i arbetet och lyfts gemensamt
på APT. All personal har ansvar att lyfta områden som kan innebära
risker.
Situationen för:
Barn med annat modersmål
Vi tar in litteratur med annat modersmål.
Flickor och pojkar
Intresset är lika stort bland flickor och pojkar.
Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material
samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar
utmaningar därefter.
23
OMRÅDE BARNS INFLYTANDE ”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.”
Lpfö 98/10 Mål Läroplanen (Lpfö 98/16) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation
utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer
genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Kriterier för måluppfyllelse Barnen får efter förmåga 1) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i förskolan
2) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka undan, träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna på andra, lära sig respektera andras åsikter,
välja, rösta
3) möjlighet att välja/bestämma över t.ex. vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka Personalen: 4) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov
5) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka
6) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur
det är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan
7) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme,
uppmärksamhet och påverkansmöjligheter.
8) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen
9) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, aktiviteter och skapande 10) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att de inte kan bestämma allt, - att de får bestämma det som är viktigt för dem
(intervjufrågor till 5-åringar), se bilaga De flesta = lägst 80 % av alla 5-åringar
24
Reflektion/Analys av vår Sångsamling
Vi erbjuder sångsamling innan lunch varje dag. Genom att ha material
som symboliserar olika sånger och att barnen får turas om att välja vilken
sång de vill sjunga får barnen vänta på sin tur, ta eget beslut om sångval
och respektera andras val av sång.
Vi ser att barnen visar intresse för sånger och nästan alla vill vara med
och välja sånger.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Det finns några barn som lockas av att göra annat istället. För att öka
möjligheter för barns inflytande skulle det vara bra att erbjuda någon
annan typ av aktivitet exempelvis att återinföra lässamling med några barn, eller att erbjuda möjlighet att vara med och duka, bre knäcke
smörgåsar och hämta maten. Vi skulle även kunna involvera barnen mer i
vilka sånger som finns att välja på. Antingen genom att fråga barnen eller deras vårdnadshavare om vilka sånger de tycker om att sjunga hemma. Vi
skulle även kunna utveckla sånger till sagor där barnen kan vara med och
bestämma vilken saga vi ska berätta. Här finns även möjlighet för barnen med utvecklat verbalt språk att komma med idéer och skapa en egen
saga med stöd från pedagog.
Reflektion/Analys av barns inflytande i miljön
Avdelningen är utformat så att hyllor, bord och stolar är i barnens höjd.
Allt material finns tillgängligt för barnen så att barnen själva kan välja vad de vill göra. All lek sker efter barnens förmåga och förutsättningar. Vår
roll som pedagoger är att se till så att varje barn får meningsfulla och lustfyllda dagar när de befinner sig i förskolan. Den pedagogiska verksamheten sker både utomhus och inomhus. Barnen har lika stort
inflytande inne som ute.
Vi pedagoger vill att varje barn ska känna att de kan vara med och påverka sin dag. Barnen ska själva få välja vilken kamrat de vill sitta
bredvid vid samlings och lunch situationer. Vilket material barnen vill
arbeta eller leka med ska vara en självklar möjlighet i förskolan.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi vill;
- ge barnen möjlighet till att själva påverka sin dag på förskolan - anpassa miljön efter hur barnen utvecklas och till vad de visar
intresse för.
- att vi pedagoger hela tiden är medvetna om vad barnen visar intresse för.
25
Situationen för:
Barn med annat modersmål
Vi tar in litteratur med annat modersmål.
Flickor och pojkar
Intresset är lika stort bland flickor och pojkar.
Barn i behov av särskilt stöd
Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar
utmaningar därefter.
26
OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/16) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning
samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt
välbefinnande
Kriterier för måluppfyllelse
1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och
koordinationsförmåga
2. Barnen får daglig utevistelse
3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost
4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och
utveckla sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost
och hälsa samt hygien
27
Reflektion/Analys av våra utflykt till närmiljön
Vi ger alla barn möjlighet att gå en promenad minst en gång i veckan t.ex. till Vagnhärads centrum eller till en närliggande lekplats.
Barnen får möjlighet att springa och röra på sig hela tiden.
Vi är ute med hela barngruppen varje dag oavsett väder.
Vi ser att utevistelse gynnar barnens motoriska utveckling. Genom att
barnen får besöka olika terränger och nivå skillnader.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi vill utmana barnens motorik med olika hinderbanor.
Situationen för:
Barn med annat modersmål Situationen för barn med annat modersmål är inte annorlunda än barn
med svenska som modersmål, men vi är extra tydliga när vi kommunicerar och vi använder vårt kroppsspråk och visar barnen hur de
kan göra.
Flickor och pojkar Intresset är lika stort bland flickor och pojkar
Barn i behov av särskilt stöd
Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material samt egen tid med en pedagog som tydliggör olika situationer och
anpassar utmaningar därefter.
28
Miljöplan för Hasselbackens förskola
Mål
Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och
för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande
och omsorg om sin närmiljö. Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska
medvetenhet och agerande därefter
Metoder Vi pratar med barnen om olika kretslopp
Barnen får sopsortera, kompostera och odla Barnen får följa en fjärils utveckling
Vi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilder Varje vecka är barnen ute i skog och mark
Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvätt
Vi lagar maten från grunden och köper närodlat och ekologiskt så mycket som möjligt
Vi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi. Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskola
Vi arbetar med Grön flagg Barnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika
ped. material så som Blixtpatrullen.
29
Vår värdegrund
Vi vill att alla barn och vuxna ska känna trygghet i förskolan.
Därför har vi närvarande, lyhörda och delaktiga vuxna.
Vi vill att alla respekteras som individer med
lika värde.
Därför är vi vuxna är goda förebilder.
Vi vill att alla barn utvecklar en god
självkänsla och ett gott självförtroende.
Därför att vi alla är unika individer och duger som
vi är.
Vi vill att alla ska få känna glädje och
kamratskap.
Därför tar vi tillvara allas förmågor.
30
Likabehandlingsplan för Hasselbackens förskola
Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för
sin egenart. Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft (enligt regerings proposition 2005/06:38).
Lagen syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.
Kränkande behandling innefattar begreppen: (se bilaga begrepp)
Mobbing
Diskriminering
Sexuella trakasserier Rasism
Främlingsfientlighet Homofobi
Lagen innehåller sju diskrimineringspunkter:
Kön Könsidentitet
Ålder
Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
31
Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan:
* Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor
även utanför den närmaste gruppen.
* Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.
* Förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare.
* Aktivt motverka alla former av trakasserier och annan
kränkande behandling av individer eller grupper.
* Visa respekt för den enskilda individen.
* I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:
* Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
* Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situationer samt vilja hjälpa
andra.
* Förmåga att upptäcka, reflektera över och att ta
ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
* Förståelse för människors lika värde oberoende av
kön, social eller etnisk bakgrund.
Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.
På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika
värde oavsett; kön, könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
32
Begrepp
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Indirekt diskriminering
Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon
med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt
som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt
missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst
funktionshinder.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur.
Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett
barns värdighet.
Exempel på kränkande behandlingar:
– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån
någon och/eller förstöra någons ägodelar. – Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn,
förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer. – Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och
utstötning.
33
Handlingsplan
Kränkande behandling förebygger vi genom att:
- de vuxna är bra förebilder
- personalen är närvarande - de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.
- skapa vikänsla i gruppen - allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt
och hänsyn
- skapa bra självkänsla och kamratskap - våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.
Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår: - Viktigt att alltid ingripa
- Samtal med berörda barn
- Samtal i arbetslaget - Daglig kontakt med föräldrar
- Kontakta rektor - Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där
även personalen är med.
- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev. åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.
– All dokumentation skall förvaras inlåst.
Tydlig ansvarsfördelning:
- Rektor ser till att all personal får kontinuerlig
uppdatering om likabehandlingsplanens mål och
innehåll. - Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har
kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.
- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess
innehåll.
- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.
- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.
- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade
reglerna.
34
Hasselbackens plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2018-2019
Verksamhetsform: Förskola
Vår vision:
Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får
chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån sin
egen förmåga.
Planen gäller;
Från 1/11-18 till 31/10-19
Ansvariga för planen:
Helena, Anna och Lotta A från värdegrundsgruppen på förskolan har
arbetat fram planen.
Barnens delaktighet:
Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor genom att
gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och
upplevelser tränas respekt för varandra.
Barnen deltar inte direkt i planens utformande men indirekt utgår vi
från barnen och vi formar planen efter deras samtal, önskningar och
behov.
Vårdnadshavarnas delaktighet:
Genom föräldramöten, barnomsorgsråd, utvecklingssamtal,
dokumentation och berättelser görs föräldrarna delaktiga. Den årliga
planen finns tillgänglig i hallen och när den nya planen utformats
informeras vårdnadshavare i månadsbrev.
Personalens delaktighet:
Personalen görs delaktiga på APT, studiedagar och arbetslags
planeringar .
Förankring av planen:
Planen förankras i och med arbetet med barnen, genom olika
metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på föräldramöten
samt utvecklingssamtal, där de uppma-nas att läsa planen och
komma med synpunkter. Planen förankras kontinuerligt på APT,
studiedagar samt arbetslagsplaneringar.
35
Utvärdering
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och
resultat:
En personal per avdelning utvärderar tillsammans . Vi har jobbat
mycket med bra material, t.ex. kompisböckerna och mjukdjuren
Kaninen och Igelkotten, som vi ser att barnen tagit till sig och lärt
sig mycket av, t.ex. ”Stopp jag vill inte.
Årets plan ska utvärderas senast: Oktober 2019
Beskriv hur årets plan skall utvärderas:
Planen utvärderas genom föräldraenkät, och i den lokala
värdegrundsgruppen. Samt utifrån förskolans gemensamma
diskussioner och reflektioner under året. Resultaten presenteras i
den årliga kvalitetsredovisningen.
Ansvariga för att årets plan utvärderas är:
En personal per avdelning, dvs. värdegrundsgruppen, är ansvariga.
Främja
Främjande insats:
Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom kompisböckerna
samt ABC. Vi väljer litteratur som berör likabehandlingsarbetet. Vi
samtalar med barnen och lotsar dem så att de utvecklar sin
empatiska förmåga. Under gemensam planering avsätter vi tid för
att diskutera likabehandlingsarbetet.
Områden som berörs av insatsen:
Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning, ålder och kränkande behandling.
Mål och uppföljning:
Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka
individer som förstår alla människors lika värde
Insats:
Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen.
36
Ansvarig:
Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet.
Datum när det skall vara klart:
Utvärdering i augusti men arbetet är ständigt pågående.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av
otrygga platser och situationer. Dessutom genom personalenkät och
skolverkets föräldraenkät.
Områden som berörs i kartläggningen:
Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning, ålder och kränkande behandling.
Hur har barnen involverats i kartläggningen:
Genom att personalen lyssnar och ser barnen och kontinuerligt
samtalar om otrygga platser och situationer.
Hur har personalen involverats i kartläggningen:
Värdegrundsgruppen har utformat en enkät där personalen personal
deltagit. Värdegrundsgruppen har genomfört kartläggningen utifrån
varje avdelnings nuläge.
Resultat och analys:
Vi ser att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken
och är närvarande.
Barnen behöver delas i mindre grupper. Miljön ska ge utrymme och
inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter.
Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt
för varandra. Vidare behövs tydliga arbetsfördelningar och
Förebyggande åtgärder
Kartläggningen visar att det förebyggande arbetet behöver omfatta
ett systematiskt kvalitetsarbete med likabehandlingsarbetet. Detta
kommer att göras genom att avsätta mer tid för gemensamma
diskussioner i arbetslagen på APT, studiedagar samt planeringar.
Diskussioner och åtgärder dokumenteras kontinuerligt.
Kartläggningen visar även att en gemensam strategi för
resursfördelningar behöver skapas och genomföras. Tydliga rutiner
och strategier behöver omfatta hela förskolan.
37
Vidare ska vi utöka förskolans litteratur som berör
värdegrundsfrågor. Dessutom behöver personal finnas på
”grillplatsen” då vi ser att detta är en skymd plats på gården.
Områden som berörs av åtgärden:
Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning, ålder och kränkande behandling.
Mål och uppföljning:
Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se och
vara olika, känner trygghet i sin identitet och lär sig empati.
Åtgärd:
Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar
och använder olika sorters empatimaterial.
Motivera åtgärd:
Vi vill att barnen ska ha mer förståelse för varandra och att barnen
utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla
människors lika värde.
Ansvarig:
Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet.
Datum när det ska vara klart:
Utvärdering i augusti men arbetet är ständigt pågående.
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde
oavsett; kön, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning,
funktionshinder ålder eller sexuell läggning.
38
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling:
Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara
närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande behandling.
På vårt veckomöte har vi en stående punkt om kränkande
behandling. Personalen kartlägger otrygga platser på gården där
kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa genom att
vara närvarande pedagoger
Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till:
Barn och vårdnadshavare skall kunna vända sig till alla vuxna på
förskolan.
Stödpersoner i kommunen, elevhälsan och psykolog.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller
kränks av andra elever:
– Viktigt att alltid ingripa
– Samtal med berörda barn
– Samtal i arbetslaget
– Daglig kontakt med föräldrar
– Kontakta förskolechef
– Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även
personalen är med.
– Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.
åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller
kränks av personal:
– Viktigt att alltid ingripa
– Kontakta förskolechef
– Förskolechef samtalar med berörd personal
– Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas
– Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid
uppsägning kontaktas personalteamet.
Rutiner för uppföljning:
Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där
även resurscentrum/personalteam kan inkopplas.
39
Rutiner för dokumentation:
All dokumentation skall förvaras inlåst.
Ansvarsförhållande:
– Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering
om likabehandlingsplanens mål och innehåll.
– Personalen ansvarar för att vårdnadshavare och barn har
kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att
den efterlevs.
– Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras
vårdnadshavare om likabehandlingsplanen.
– Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får göra.
– Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.