Kvalitetsrapport vuxenutbildning 2015...SFI Summa K M Σ K M Σ K M Σ K M Σ ... ett nationellt...

2016-01-20

Utbildningsförvaltningen

Bildningsavdelningen

Kvalitetsrapport

vuxenutbildning 2015

Birgittaskolans vuxenutbildning

Birgittaskolan

Maria Danielsson

2016-01-20



HUVUDMANNENS ANSVAR FÖR VUXENUTBILDNINGENS KVALITETSARBETE Enligt skollagens 4 kap 3 § ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa

upp och utveckla utbildningen. Det är huvudmannens ansvar att detta också sker på skolenhetsnivå.

Rektor ansvarar för att kvalitetsarbete vid skolenheten genomförs. Kvalitetsarbetet ska genomföras under

medverkan av lärare, övrig personal och elever. Kvalitetsarbetet är i första hand ett verktyg för internt

utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande

till såväl nationella mål som lokala mål, det vill säga både huvudmannens (bildningsnämnden) och skolenhetens

egna mål. I kvalitetsarbetet följs resultaten upp och analyseras i förhållande till målen, de nationella såväl som

de lokala. Fokus är på förbättring/bättre resultat.

Kvalitetsarbetet ska präglas av fastlagda rutiner med en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplaner,

dokumentation, verktyg och metoder. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga

verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. Syftet är

också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.

Som stöd för arbetet används Skolverkets allmänna råd ” Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet”.

Nedanstående struktur för det systematiska kvalitetsarbetet beslutades vid bildningsnämndens sammanträde

den 28 april 2011 (BIN 2011- 125) Beslutet reviderades i maj 2013. Bilden nedan illustrerar innehållet i beslutet.

Politikerbesök

Mall för

kvalitetsrapport till

enheterna

Kommunens

verksamhetsberättelse fastställs Dec/Jan

Juni

/Juli

Skolenheternas

kvalitetsrapport

lämnas in

Elevenkät

Resultat elevenkäter

Personaluppgifter Internkontroll

Tjänstemannabesök

Resultatstatistik

Skolverket

2016-01-20



ELEVANTAL OCH POÄNG/TIMMAR 2015

Utbildningsanordnare Birgittaskolans vuxenutbildning

Ansvarig chef Kent Hartman

Rektor Maria Danielsson

ELEVANTAL Gymnasial

vuxenutbildning Grundläggande

vuxenutbildning

SFI

Summa

K M Σ K M Σ K M Σ K M Σ

Antal deltagare 15/2 533 313 846 222 95 317 755 408 1163

Antal deltagare 15/12 523 323 846 234 120 354 757 443 1200

POÄNG/ TIMMAR

Gymnasie- poäng

Verksamhetspoäng grundläggande

vuxenutbildning

Elevtimmar SFI

K M Σ K M Σ K M Σ

Vårtermin 113815 65895 179710 65540 27300 92840

Hösttermin 115350 74105 189455 60050 35270 95320

Summa 229165 140000 369165 12559

0 62570 188160

Antalheltids-platser 286 175 157 78

MÅL FÖR 2015

NÄMNDENS VIKTIGASTE MÅL 2015

MÅL

Andelen kvinnor och män som efter Bildningsnämndens insatser försörjer sig själva ska ha

ökat.

INDIKATORER FÖR MÅLUPPFYLLELSE

Andelen kvinnor och män som efter Jobb- och Kunskapstorgets insatser arbetar eller studerar ska öka.

2016-01-20



MÅL

Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare (SFI) ska öka.


Andelen kvinnliga och manliga deltagare som nått lägst betyget E inom utbildning i svenska för invandrare ska årligen öka.

NÄMNDENS ÖVRIGA MÅL 2015

MÅL

Stärka lärlingsutbildningen som en attraktiv form inom vuxenutbildningen.


Samtliga behöriga sökande till lärlingsutbildning erbjuds plats.

SKOLENHETENS EGNA MÅL FÖR 2015

Likvärdig bedömning. Samarbete och sambedömning så långt det är möjligt inom både grundläggande och

gymnasial vuxenutbildning, målet är högre måluppfyllelse.

De utvecklingsområden som togs fram inom ramen för det PRIO projekt som genomförts under hösten 2014

ska prioriteras under 2015;

samplanering och sambedömning

coachning, kollegialt lärande samt

resultatuppföljning och behov

Samverkan mellan SFI och SVA grund. Ett mål för 2015 har varit att ytterligare fördjupa samverkan mellan

lärare inom SFI – SAS Grund – SAS GY, vilken påbörjades under 2014 och där målet är att förbättra och utveckla

övergångarna mellan skolformerna inom svenska som andraspråk. Genom att studera de olika ämnesplanerna

kan man hitta gemensamma arbetssätt vad gäller t ex läsförståelse, det är viktig att lärarna "talar samma

språk", använder gemensamma begrepp och jobbar på samma sätt med genrer och matriser. Medel i form av

eget kapital har under hösten 2015 tillförts till ett projekt där lärare från SFI och Grundläggande Vux har som

syfte att jobba fram modeller och pedagogiska planeringar för b la språkutvecklande arbetssätt.

2016-01-20



Utvecklingsarbete med IT i undervisningen, b la genom användning av digitala hjälpmedel och läromedel samt

sociala medier. Användandet av Ipads och Appar i undervisningen ska utvecklas ytterligare. Målet är att

samtliga lärare ska använda Ipad som pedagogiskt verktyg.

Utifrån resultatet av skolinspektionens granskning av distansundervisning kommer även detta område att

belysas ytterligare under 2015. Ett särskilt "distansrum" för lärare som undervisar i distanskurser har skapats

och varierade tider för handledning i kurserna har erbjudits.

VERKSAMHET 2015

LÄRARUPPGIFTER

GYMNASIAL OCH GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

Redovisning av lärare (Skolverkets statistik)

Lärartäthet Antal elever per lärare (heltidstjänster)

Lärarbehörighet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

2013 2014 2013 2014

Riket 17,5 17,5 85 84

Större städer 19,4 18,6 89 88

Linköping 22,5 23,1 96 91

Birgittaskolan Inga uppgifter 98 98

ANALYS AV STATISTIK

Inom grundläggande och gymnasiala kurser är samtliga undervisande lärare behöriga/har godkänd

lärarexamen.

Vi har nu ett fåtal lärare som saknar legitimationer. Dessa har följts upp under året och i några fall finns

ansökningar inne vad gäller komplettering med anledning av yrkeserfarenhet.

Vi har lyckats med rekrytering av lärare som har legitimation eller har fått under anställningens gång.

Vi ser dock att lärare i svenska som andraspråk kommer att bli svårare att rekrytera i framtiden, vilket också är

ett nationellt problem.

UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)

Redovisning av lärare

Lärartäthet Lärarbehörighet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

2016-01-20



(Skolverkets statistik)

Antal elever per lärare (heltidstjänster)

2013 2014 2013 2014

Riket 24,8 26,1 75 76

Större städer 24,3 25,6 79 80

Linköping 19,1 20,5 81 80

Birgittaskolan

ANALYS AV STATISTIK

Se separat rapport SFI

KURSDELTAGARE. NYCKELTAL - RESULTAT - ANALYS AV NYCKELTAL

GRUNDLÄGGANDE- OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING

Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) av nyckeltal avseende andel kursdeltagare (%) som

slutfört kurs i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning under kalenderåret.

Andel kursdeltagare ( %) som slutfört kurs 2014

Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

67,3 74,3

ANALYS AV STATISTIK

Siffrorna är i stort sett oförändrade sedan 2013 ( 65,76) Så är också vår analys av orsaker till avbrott. De flesta

gör avbrott från enbart en kurs. Så har det sett ut under de senaste terminerna. Anledningen till detta kan inte

utläsas ur statistiken, men en teori är att många arbetar heltid samtidigt som de läser en kurs eller för att de

påbörjat för många kurser samtidigt. Att man fått arbete är en annan orsak. Siffran för slutförd kurs under 2015

inom den gymnasiala vuxenutbildningen är i stort sett oförändrad jämför med 2014 (76). Vi ser inte att den

procentuella andelen av elever inom gymnasial vuxenutbildning som slutför kurser är alarmerande låg. Det

lägre procenttalet för grundläggande bedömer vi till stor del beror på att man påbörjat för många kurser

samtidigt. Ekonomiska faktorer kan också spela in, man har nått taket för grundläggande nivå och studiemedel.

En ny satsning på uppföljning av avbrott gjordes under våren 2015 för att om möjligt kunna förebygga risk för

avhopp på ett bättre sätt. Detta b la genom uppsökande telefonsamtal och uppföljning av samtliga avhopp,

även de där orsak angetts. Till stor del framgick även där att studieplaneringen är viktig, att många väljer fler

kurser än vad de kan hantera, vilket också får negativa effekter för deras studiefinansiering. Vår bedömning är

därför att vägledning, både från Studie- och yrkesvägledare och lärare är viktig, inte bara då kurser söks utan

även kontinuerligt under studierna. Vi ser också en ökad problematik just med elever som lånar upp till heltid

och sedan inte kan slutföra studierna eller får F i betyg.

För att förebygga avbrott kan man också arbeta proaktivt, genom att tidigt uppmärksamma elever som riskerar

F i betyg eller har andra studiesvårigheter. Här kommer samarbete med specialpedagoger, studie- och

2016-01-20



yrkesvägledare att vara viktigt. Likaså är möjligheten att erbjuda mentorskap på olika sätt ett sätt att minska

avbrott.

Det är också alla lärares ansvar att uppmärksamma och stötta de elever som behöver hjälp. Genom den

formativa bedömningen får man som lärare också möjligheten att stötta enskilda elever på ett bättre sätt.

UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)

Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) av nyckeltal avseende andel kursdeltagare ( %) per

studieväg inom sfi som fått godkänt på kurs.

Andel kursdeltagare (%) per studieväg inom sfi som fått godkänt på kurs 2014

1 A 1 B 2 B 2 C 3 C 3 D

31 23 34 28 saknas 44

ANALYS AV STATISTIK

Se separat rapport SFI

SKOLKVALITETSMÄTNING (ALLA DELAR UTOM DISTANS – SE NEDAN)

Svarsfrekvensen för 2015 inom grundläggande vux är hög, av 350 elever har 290 svarat, en svarsfrekvens på

82,9 %, (51,2%) Värden för 2014 redovisas inom parentes.

Svarsfrekvensen för 2015 inom gymnasial utbildning ligger på 60,7%, av 1178 elever har 715 besvarat enkäten.

( 59,9%) Även här kan vi alltså se en ökning, dock inte så markant som för grundläggande kurser.

Här ser vi att vårt arbete med att erbjuda möjligheter att besvara enkäten på skolan gett resultat.

LÄRARE OCH SKOLLEDNING, KUNSKAPER OCH UNDERVISNING OCH PRAKTIK, BEDÖMNING OCH BETYG

STYRKOR

Behöriga lärare, samarbete, delning av vissa kurser, fortbildning inom betyg och bedömning är styrkor som vi

bedömer karaktäriserar vår verksamhet.

”Mina lärare i skolan är bra på att undervisa" på 4,4 (4,3) likaså anser en stor del av eleverna att mina lärare ger

mig hjälp när jag tycker att något är svårt, medelvärde 4,4(4,3) Dessa siffror skiljer sig mycket marginellt från

2014 års svar.

Inom området betyg och bedömning har vi valt att särskilt kommentera följande områden:

"Mina lärare ger rättvisa betyg" medelvärde 4,5 ”Jag har fått bra information om vilka kunskapskrav som gäller

för de olika betygsstegen" 4,3(4,1) och "mina lärare förklarar hur de bedömer vad jag kan" har fått ett

medelvärde på 4,3. Vår förhoppning är givetvis att vårt arbete med fortsatt fortbildning inom likvärdig och

formativ bedömning ska ge resultat och visa sig i ett högt medelvärde inom området betyg och bedömning.

2016-01-20



Likaså är utvecklingsområdet samplanering och kollegialt lärande viktiga även här, då allt som görs i

förlängningen ska komma eleverna till gagn.

Påståendet " Mina lärare ger mig tillräckligt stöd om jag har svårt att hänga med i något ämne", får också ett

högt medelvärde på 4,13 Värdet för påståendet ” jag får bra återkoppling på mina prestationer med jämna

mellanrum" ligger på 4.22(4,03) vilket sett utifrån det perspektiv som tidigare nämnts visar att vi är på rätt väg

vad gäller den formativa bedömningen och återkopplingen till eleverna.

En viktig framgångsfaktor anser vi är behöriga lärare med ett stort engagemang för verksamheten och för

eleverna. Det är också viktigt att tid och utrymme ges för lärarna att diskutera betyg/bedömning och hur man

kan ge återkoppling på ett bra sätt, både via samtal i anknytning till lektioner samt skriftligen i Fronter.

Inom grundläggande svenska har vi fortsatt arbeta språkutvecklande med slutprov, vi har förstärkt resurs då

två lärare om det är möjligt delar grupp, vilket gör att alla fler lärare är involverade i bedömningen och för

gemensamma metodiska och pedagogiska. I det fortsatta arbetet ligger att konkretisera läroplanen, arbeta

med likvärdighet mellan kurserna samt att fortsätta arbetet med att variera lektionerna, t ex med modernare

undervisningsmetoder.

Inom arbetslaget på Birgitta Vux har lärarna i möjligaste mån delat kurser samt aktivt jobbat med

sambedömning. Det finns en uttalad målsättning att ta fram ett varierat underlag för bedömning, ofta ingår

såväl teoretiska som praktiska moment i kurserna. Detta tillsammans med regelbundna diskussioner i

arbetslaget kring bedömning uttrycker en tydlig ambition att öka tydligheten för eleverna vad avser bedömning

och betygssättning. Den goda psykosociala arbetsmiljön inom omvårdnadsprogrammet, både i

personalgruppen och bland eleverna är också en framgångsfaktor.

Sambedömning sker också i samverkan med handledare på elevernas praktikplatser.(APL-platser) Bedömning

av praktiken och de mål kursmål som styr denna är alltid en del av inslaget i de handledarutbildningar som vi

sedan många år tillbaka erbjuder våra handledare.

Nationella prov genomförs i Matematik, Svenska, Svenska som andra språk, Engelska samt i SFI, och används

som en del i bedömningsunderlaget då betyg ska sättas.

Inom kurserna i Matematik och Naturvetenskap har samarbetsformer mellan lärarna utvecklas, likaså nya

arbetssätt och metoder för att på ett ännu bättre sätt kunna möta de elever med skiftande bakgrund och

kunskaper som vi ser inom vuxenutbildningen idag. Samtliga Matematiklärare deltog 2014 i Matematiklyftet

och har efter det fortsatt att arbeta tillsammans under 2015 med att utforska olika metoder och

lektionsupplägg, vilket varit mycket positivt och skapat en grund för mycket positivt samarbete inom

ämnesområdet.

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Det finns dock ett område som många lärare lyfter och det gäller möjligheterna att ge eleverna bättre

återkoppling samt ytterligare möjligheter till individuellt stöd. Det saknas idag tid för att kunna möta varje elev

på ett optimalt sätt. Vi har engagerade och kunniga medarbetare som gör vad de kan för att stötta eleverna

men som också många gånger känner att bristen på tid gör att man inte känner sig tillräcklig. Många av

eleverna inom vuxenutbildningen idag har svårt att klara av den snabba studietakten och har inte heller alltid

2016-01-20



motivationen till studier. Här har vi en utmaning och ett behov av att se över vår organisation för att bättre

kunna möta varje individ. Vi försöker jobba vidare med att erbjuda orienteringskurser som stöd i kombination

med ett närmare samarbete mellan lärare och specialpedagoger.

Huvudinnehållet i orienteringskursen Mentorskap bygger på handledning/coachning av en mentor, hjälp med

studieteknik och hjälp med att strukturera studierna. För allt fler elever blir just den täta kontakten med en

mentor som stöttar en viktig del.

Kunskaper hos alla lärare av gäller bemötande och pedagogiska metoder för elever med funktionshinder är

viktig och kompetensutveckling inom området kommer att ges under 2016

EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN KURSER ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID

Vi har inte kunnat se några tydliga skillnader inom området vilka går att analysera. Man kan möjligtvis se att de

elever som söker s.k programgemensamma kurser inom gymnasial vux, yngre vuxna födda mellan 94, 95 och

som läser direkt efter slutförd gymnasieutbildning, har mycket svårt att klara dessa kurser med ett högt

studietempo och mycket egen studietid. Det gäller i första hand Svenska 1, Engelska 5 och Matematik 1, vilka

ingår på alla gymnasieprogram idag. Har man inte lyckats nå målen för dessa under sin studietid på gymnasiet,

kan vi se vilka svårigheter det blir att göra det på en termin, vilket är normal studietakt för en kurs inom

vuxenutbildningen. Här behöver vi titta på andra möjligheter, med den ersättning vi idag erhåller är inte

anpassad till detta behov.

ANSVAR OCH INFLYTANDE, PSYKOSOCIAL MILJÖ OCH VÄRDEGRUND

STYRKOR

För påståendet ”Det finns alltid någon i skolan som jag prata med om mina problem” ligger värdet på 4,2 (3,9)

vilket är en tydlig förbättring sedan 2014 års enkät.

”Mina lärare bryr sig om vad jag tycker” har ett värde på 4,2 (4,0) vilket vi anser är ett bra betyg.

Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta i skolan ligger lägre med 3,9 (3,7)

Det är här värt att fundera på hur denna fråga tolkas, inte minst med tanke på de styrdokument som ska följas

och hur man värderar ordet bestämma. Här bör också beaktas den mångfald som finns i skolan idag och de

skolsystem i andra länder vilka präglar många av våra elever.

Ser man sedan på följande påstående ” Som kursdeltagare känner jag att jag både kan framföra mina

synpunkter och att man lyssnar på mig” där medelvärdet inom gymnasial utbildning ligger på 4,40 (4,20) så är

det en förbättring över åren då värdet för 2013 låg på 3,49 och 2014 på 4,20, vilket visar att vårt medvetna

arbete med detta ger resultat.

Såväl en framgångsfaktor som en förbättringsfaktor vad gäller den psykosociala miljön är att all personal tar

ansvar för och försöker att hjälpa och stötta eleverna, oavsett stora eller små problem/behov av stöd och hjälp.

En god stämning mellan elever och lärare både i och utanför klassrummet är en framgångsfaktor.

2016-01-20



Vi arbetar hela tiden aktivt med bemötandefrågor och likabehandling. Framgångsfaktorer är en trygg miljö och

lugn och ro i studiegrupperna, vilket vi känner att vi har idag, men givetvis också hela tiden måste ha som

utvecklingsområde.

En framgångsfaktor vad gäller inflytande bedömer vi är tydlighet för eleverna vad gäller kursinnehåll och

målbeskrivningar samt att lärarna hela tiden aktivt diskuterar och förändrar innehåll och arbetsformer i

kurserna i dialog med eleverna. Det är också viktigt att eleverna känner att de blir lyssnade på.

Det arbete som pågått under 2014 och 2015 vad gäller formativ bedömning av olika slag, ser vi dock som den

stora framgångsfaktorn för att utveckla eleverna upplevelser av delaktighet, ansvar och inflytande. Detta är ett

långsiktigt utvecklingsarbete och för många av våra elever, vilka ofta kommer från andra länder och med

erfarenhet från andra utbildningssystem är detta en utmaning. Synen på kunskap och lärande kan se mycket

olika ut, och det i kombination med andra faktorer vilka påverkar inlärningen skapar många gånger tillfällen till

diskussioner och reflektioner vad gäller bedömningsfrågor.


Ett förbättringsområde, är just att tydliggöra målbeskrivningar och aktivt ta med eleverna i planeringen av

kurserna. En framgångsfaktor är som en följd av detta också elevernas insikt om det egna ansvaret för sina

studier och sin inlärning

Ett ytterligare förbättringsområde är utifrån resultatet på enkäten också att på olika sätt öka elevernas

inflytande över arbetsformerna och denna fråga diskuteras i våra olika ämneslag.

Vi strävar efter att ge eleverna det inflytande som är möjligt inom kursens givna ramar och begränsade tid. Vår

ambition är att ständigt se och bekräfta eleverna på och utanför lektionerna. Många elever söker upp oss

utanför undervisningstid.

Vi arbetar med att i varje kurs skapa goda förutsättningar för en tillåtande atmosfär.


Inom området har vi inte närmat kunna analysera detta utifrån ovanstående rubrik

ÖVERGRIPANDE

STYRKOR

Det totala medelvärdet under rubriken övergripande för gymnasial vuxenutbildning ligger på 4,45. 2014 års

resultat anges inom parentes.

Inom denna rubrik ligger frågorna;

” jag är nöjd med kursen/kurserna jag går” 4,3 gy, 4,5 grund (gy 4,31) ( gruv 4,1)

” Jag kan rekommendera kursen/kurserna till andra” 4,43 gy, 4,3 grundläggande (gy 4,32) ( gruv 4,2)

”Jag trivs i min skola”, 4,54 (4.45)

2016-01-20




Vi kan inte se att värdena försämrats utan ligger kvar på samma värden eller har förbättrats något. Eleverna är

nöjda med kurserna och vi gör ett bra jobb i vår verksamhet.


Inom området har vi inte närmat kunna analysera detta utifrån ovanstående rubrik

SKOLKVALITETSMÄTNING DISTANS

Svarsfrekvensen för enkäten till distanselever är tyvärr för låg för att vara statistiskt tillförlitlig. Av 463 elever

som läser på distans har 113 svarat, en svarsfrekvens på enbart 24,4% ( 26%) Värden för 2014 redovisas inom

parentes.

Under nedanstående rubriker sammanfattas även det som framkommit i samband med skolinspektionens

granskning av distansundervisningen i Linköpings kommun.

KURSSTART, KURSEN OCH ADMINISTRATION

STYRKOR

Våra studie- och yrkesvägledare har en viktig funktion. Kartläggningar görs och en individuell studieplan

upprättas vid besök hos SYV. Vid en kartläggning tittar vi på tidigare skolgång och arbetslivserfarenheter, betyg,

andra kunskaper. Vid behov görs diagnoser eller tester.

Medelvärdet för frågorna ” jag fick före kursstart bra studievägledning från kommunen om vad det innebär att

studera på distans” samt ” jag har fått bra information om mina distansstudier av mina utbildningsanordnare”

ligger på 3,70 (3,41) samt 4.01 (3,72)

Validering eller prövning kan också komma i fråga. Vi pratar även om studievana, förväntningar på studierna

och om det finns oro eller särskilda behov som bör tas hänsyn till. Målet med utbildningen diskuteras, likaså

studieekonomin.

”Jag har blivit bra bemött av administration/kundcenter” har ett medelvärde på 4,45 ( 4,04)

”Jag har fått svar på mina frågor som tillhör administrationen: frågor om förlängningar, betyg etc”

har ett medelvärde på 4,51 (4,02)

För frågeställningar vilka berör kursinformation, rekommenderat litteratur och information om ämnesplaner i

samband med kursstart ligger medelvärdet på 4,14 (3,97)

En styrka vi ser att vi har för att säkra en likvärdig bedömning och en rättssäker betygsättning är att vi även i

fortsättningen behöver genomföra vissa typer av examinationer och laborationer på skolan. I och med dessa

kan även interaktionen mellan eleverna förbättras.

2016-01-20



Medelvärdet för påståendet ” den lärarledda handledningen på kvällstid har fungerat bra” är högt, 4,9.

Gemensamma, obligatoriska introduktionstillfällen i kurserna kan ytterligare förbättra möjligheten till

samverkan under kursens gång. Detta förutsätter dock en viss periodisering av antagningen av eleverna, vilket

kommer att genomföras på försök under våren 2016.


Svarsfrekvensen för elever som studerar på distans måste öka för att vi ska kunna få ett tillförlitligt statistiskt

underlag.

I vårt fortsatta utvecklingsarbete med distanskurser inom vuxenutbildningen i Linköping ser vi behovet av att

använda moderna och mer användarvänliga lärplattformar i kombination med sociala medier , både utifrån ett

elev- och lärarperspektiv. Möjligheten till interaktion mellan eleverna kan utvecklas ytterligare genom detta.

En distanselev idag är oftast inte ”självgående” och har behov av framförallt handledning och också kontakter

med kurskamrater. Många avhopp i kurserna gör att vi ser att vikten av just handledning och interaktion är

viktig, men det är eleven som äger sitt eget lärande som måste ta ansvar för att detta fungerar, givetvis i

samverkan med skolan. Många gånger brister det just här och oavsett hur mycket handledning och möjligheter

till samarbete med andra vi erbjuder, är det eleven själv som måste se vikten och nyttan av detta.

Vår målsättning är att ge ett fortsatt flexibelt elevstöd även för elever som läser på distans genom t.ex.

Läroteket som hela tiden utvecklas. Läroteket är öppet alla dagar i veckan mellan ca 08.30 - 15.00 och

bemannas av lärare med olika ämneskompetenser. Lärarresursen i Läroteket motsvarar ca 1 – 1,5 % tjänst per

termin.

I Läroteket kan även studerande som ska pröva för högre betyg få hjälp.

Ytterligare en målsättning är att alla studerande ska ha en första kontakt med en studie- och yrkesvägledare,

och så sker i de flesta fall. Många gånger är den första kontakten den som tas med Jobb- och kunskapstorget i

samband med ansökan och med efterföljande kontakt hos oss. Det förekommer dock ofta att studerande aldrig

tar kontakt med SYV vid ansökan. Dessa slinker då igenom och ibland uppstår problem med studiegången,

ibland fungerar det bra ändå, t ex för dem som endast läser en behörighetskurs.


Inom området har vi inte närmat kunna analysera detta utifrån ovanstående rubrik p g a bristande statistiskt

underlag.

LÄRARNA OCH EXAMINATION OCH BEDÖMNING

"Jag har fått nödvändig hjälp och stöd av min lärare om det behövts" har ett medelvärde på 4,35 och har

förbättrats från 2014 då det låg på 4,05

Medelvärdet för påståendet ” jag har blivit bra bemött av min/mina distanslärare ” ligger på 4,49, även här ett

förbättrat resultat från 2014 då värdet låg på 4,19

2016-01-20



Det är viktigt att tid och utrymme ges för lärarna att diskutera betyg/bedömning och hur man kan ge

återkoppling på ett bra sätt, både via samtal i anknytning till handledningstillfällen och laborationer samt vid

kontakter i Fronter och via andra digitala verktyg

De provtillfällen som ges för distanseleverna uppskattas och fungerar bra, värde 4,56 ( 4,16)


I vårt fortsatta utvecklingsarbete med distanskurser ser vi behovet av att använda moderna och mer

användarvänliga lärplattformar, både utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Möjligheten till interaktion mellan

eleverna kan utvecklas ytterligare genom denna åtgärd.( se tidigare kommentarer)

Vi ser att vi för att säkra en likvärdig bedömning och en rättssäker betygsättning fortsatt behöver genomföra

vissa typer av examinationer och laborationer på skolan. I och med dessa kan även interaktionen mellan

eleverna förbättras

EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN PROGRAM ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID

För förändringar över tid, se redovisning under de andra rubrikerna.

ÖVERGRIPANDE

STYRKOR

Våra styrkor är engagerade och legitimerade lärare. Hos oss har många lärare både närkurser och distanskurser

och kan på så sätt både samarbeta med varandra samt utveckla pedagogiken både för när – och distanskurser.

Medelvärdet för rubriken ”övergripande” , där b la frågor som rör trivsel, studieform och lärare, ligger på 4,14,

en ökning från 2014 då värdet var 3,87.


Är svårt att utveckla under denna rubrik, se tidigare beskrivningar.

EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN PROGRAM ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID

För förändringar över tid, se redovisning under de andra rubrikerna.

SKOLINSPEKTIONER

Under hösten 2014 genomförde Skolinspektionen en granskning av ett antal kurser vilka ges på distans i

Linköpings kommun. Senast 2015-03-23 skulle skolinspektionen ha en skriftlig uppföljningsbar planering av hur

man avsåg att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden.

Planeringen skulle innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång.

Huvudmannens uppdrag var att senast 2016-01-20 skriftligt redovisa till Skolinspektionen faktiskt vidtagna

åtgärder. Huvudmannen skulle också redovisa i vilken grad den ansåg att insatta åtgärder hade fått avsedd

2016-01-20



effekt. Skolinspektionen bedömer att Linköpings kommun vidtagit tillräckliga åtgärder och

kvalitetsgranskningen avslutades 160119.

För ytterligare beskrivning hänvisas till kommunens slutrapport gällande granskning av distansundervisning

inom kommunal vuxenutbildning

MÅLUPPFYLLELSE FÖR 2015

Andelen kvinnor och män som efter Bildningsnämndens insatser försörjer sig själva ska ha

ökat.

Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare (SFI) ska öka.

Stärka lärlingsutbildningen som en attraktiv form inom vuxenutbildningen.

ANALYS AV RESULTAT

Då ovanstående mål avser huvudmannen och inte specifikt Birgittaskolans vuxenutbildning lämnas ingen analys

på dessa.

UPPFÖLJNING AV SKOLENHETENS EGNA MÅL FÖR 2015

Under 2015 genomfördes fortsatt fortbildning för samtlig lärarpersonal inom området likvärdig bedömning, b

la genom en hel studiedag med läraren, författaren och föreläsaren Per Måhl, som arbetat som sakkunnig

expert inom betygsfrågor på skolinspektionen och skrivit ett antal böcker inom området.

2006-2007 var han sakkunnig i Leif Davidssons utredning Tydliga mål och kunskapskrav i

grundskolan, SOU 2007:28. Utredningen föreslog kursplaner med tre rubriker: ämnets syfte, Centralt

innehåll och Kunskapskrav. Från och med 2012 följer alla kursplaner den strukturen

Följande utvecklingsområden har tagits fram inom ramen för det PRIO projekt som genomförts under hösten

och har prioriteras under 2015;

samplanering och sambedömning

coachning, kollegialt lärande samt

resultatuppföljning och behov

Vi har under hösten 2015 fokuserat på det kollegiala lärandet och coachande samtal och har prövat oss fram

under ett antal morgonkonferenser där coaching av varandra i mindre grupper varit i fokus.

http://www.regeringen.se/sb/d/8439/a/81428

http://www.regeringen.se/sb/d/8439/a/81428

2016-01-20



Detta arbete fortsätter under 2016 och inleds i januari med en tvådagarsutbildning i coaching och

professionella samtal.

Ett mål för 2015 har varit att ytterligare fördjupa samverkan mellan lärare inom SFI – SAS Grund – SAS GY,

vilken påbörjades under 2014 och där målet är att förbättra och utveckla övergångarna mellan skolformerna

inom svenska som andraspråk. Genom att studera de olika ämnesplanerna kan man hitta gemensamma

arbetssätt vad gäller t ex läsförståelse, det är viktig att lärarna "talar samma språk", använder gemensamma

begrepp och jobbar på samma sätt med genrer och matriser. Detta samarbete fortsätter även under 2016 och

fortsatt utvecklingsarbete är till stor del avhängigt av skolverkets arbete med nya ämnesplaner inom

grundläggande vuxenutbildning.

Under hösten har ett utvecklingsprojekt genomförts med lärare från SFI och VUX. Utvecklingsprojektets syfte är

att arbeta fram ett förslag på pedagogiska planeringar och arbetsformer för svenskundervisningen inom Sfi och

Grund SVA. Att hitta ett gemensamt arbetssätt som bryggar över kursgränser och ”skolformsgräns” för att

stärka språket. Detta kan leda till en högre måluppfyllelse och kan även på sikt leda till att både elever och

därmed skolan får bättre resultat.

Utvecklingsarbete med IT i undervisningen, b la genom användning av digitala hjälpmedel och läromedel samt

sociala medier. Användandet av IPads och appar i undervisningen ska utvecklas ytterligare. Målet är att

samtliga lärare ska använda IPad som pedagogiskt verktyg.

Idag har de lärare som är intresserade av att jobba med detta tillgång till en egen Ipad och vi har även

införskaffat ett mindre antal vilka är avsedda för utlåning till elever inom omvårdnadsprogrammet.

SKOLENHETENS UTVECKLINGSPLAN FÖR 2016

Vi ska fortsätta vårt arbete med coaching/professionella samtal och kollegialt lärande under 2016.

Utvecklingsarbetet och samverkan mellan lärare inom SFI – SAS Grund – SAS GY, vilken påbörjades

under 2014 och där målet är att förbättra och utveckla övergångarna mellan skolformerna inom

svenska som andraspråk fortsätter under 2016 och fortsatt utvecklingsarbete är till stor del avhängigt

av skolverkets arbete med nya ämnesplaner inom grundläggande vuxenutbildning samt att vi f rom juli

2016 tillhör samma skolform fullt ut.

Utvecklingen av det s.k vårdspåret ska fortsätta. Det inbegriper både samverkan mellan lärare inom

SFI och vård- och omsorg samt inom grundläggande svenska, Samhällskunskap, Biologi och Vård- och

omsorg.

2016-01-20



Vi ska utveckla vår stödverksamhet, Studion Vux, samt ytterligare förbättra uppföljningen av elevernas

resultat. Stärka samverkan mellan lärare och specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare och

kurator.

Kompetensutveckling för samtlig personal vad gäller vuxna med funktionsnedsättningar och NFP

problematik ska genomföras. Kunskaperna hos alla lärare av gäller bemötande och pedagogiska

metoder för elever med funktionshinder ska förstärkas.

Kvalitetsrapport vuxenutbildning 2015...SFI Summa K M Σ K M Σ K M Σ K M Σ ... ett nationellt...

Documents

Transcript of Kvalitetsrapport vuxenutbildning 2015...SFI Summa K M Σ K M Σ K M Σ K M Σ ... ett nationellt...