Kvalitet i skyddade boenden - Socialstyrelsen...2015/07/03 · Dessa indikatorer var klara i...

Kvalitet i skyddade boenden

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till [email protected] Artikelnummer 2015-7-3 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juli 2015

http://www.socialstyrelsen.se/

Förord

Socialstyrelsen fick 2011 i uppdrag från regeringen att bland annat ta fram ett förslag till modell för hur insatsen skyddat boende kan kvalitetsutvecklas, följas upp och utvärderas kontinuerligt på nationell nivå. Socialstyrelsen utvecklade då ett antal kvalitetsindikatorer för att mäta och bedöma kvali-teten i de skyddade boendena. Dessa indikatorer var klara i september 2013.

I denna rapport redovisas en undersökning som gjordes i de skyddade boendena under vintern 2014–2015. Resultaten visar på hur väl de skyddade boendena uppfyller de krav som anges i lagar, föreskrifter och allmänna råd. De visar också på i vilken mån verksamheterna är baserade på evidens, det vill säga forskning och professionens samlade erfarenheter.

Rapporten har skrivits av utredaren Dick Lindberg, och ansvarig enhets-chef har varit Elisabeth Wärnberg Gerdin.

Taina Bäckström Ställföreträdande generaldirektör

Innehåll

Förord ......................................................................................................................... 3 Sammanfattning ...................................................................................................... 7

De flesta har en hög säkerhetsmedvetenhet ........................................... 7 Tillgängligheten varierar för olika målgrupper .......................................... 7 Hög grad av självbestämmande och integritet ....................................... 8 Verksamheterna är till viss del baserade på kunskap .............................. 8 Utveckling behövs när det gäller helhetssyn, samordning och kontinuitet .......................................................................... 8

Bakgrund ................................................................................................................... 9 Indikatorer – ett verktyg för kvalitetsutveckling ............................................. 9 Hur indikatorerna har tagits fram ..................................................................... 9

Indikatorernas status .................................................................................... 10 Indikatorerna gäller alla typer av skyddade boenden .............................10

Indikatorerna följer kvalitetsmålen för socialtjänsten ............................ 10 Skriftliga rutiner och ledningssystem för kvalitet ..........................................11 Enkätsvar från 130 skyddade boenden ........................................................11 Läsanvisning .......................................................................................................12

Resultat ................................................................................................................... 13 Det finns ett samband mellan driftsform och storlek ..................................13 Personal och rutiner är viktiga för trygghet, säkerhet och rättssäkerhet ..............................................................................15

Bemanningen varierar ................................................................................ 15 Skriftliga rutiner är viktiga ............................................................................ 16 Nästan alla gör en säkerhetsplanering med de skyddssökande ....... 17 De flesta har fysiska skyddsanordningar .................................................. 17 Många har rutiner för personalens säkerhet ........................................... 18 De flesta har rutiner för sekretess och tystnadsplikt ............................... 18 De flesta har rutiner för att säkra skyddade personuppgifter ............. 19 De flesta har rutiner för genomförandeplaner och dokumentation ..................................................................................... 20 Alla har inte skriftliga rutiner för anmälningsskyldigheten för barn som far illa ...................................................................................... 21

Olika tillgänglighet för olika målgrupper ......................................................22 Hög grad av självbestämmande och integritet på de skyddade boendena ...........................................................................25 Verksamheterna är delvis baserade på kunskap .......................................25 Helhetssyn, samordning och kontinuitet behöver utvecklas ....................29

Avslutande kommentarer ................................................................................... 31

Lag och föreskrifter ställer krav på kvalitet i skyddade boenden ........... 31 Ideella och offentligt drivna skyddade boenden tolkar kraven på kvalitet olika......................................................................... 31 Kvalitetsindikatorerna kommer att ses över ................................................. 32 Skriftliga rutiner är nödvändiga för kvalitetssäkringen ............................... 32 De skyddssökande har inte tillfrågats ............................................................ 33 Tonåriga pojkar har ett sämre skydd ............................................................. 33 Olika typer av boenden fyller olika behov .................................................. 33 Alla är inte skyddade boenden enligt definitionen ................................... 34 Nästa steg ........................................................................................................... 35

Bilaga 1, indikatorer för kvalitet i skyddade boenden och enkätfrågor .... 36

Sammanfattning

Socialstyrelsen har mätt kvaliteten i landets skyddade boenden för personer som utsatts för våld eller hot i en nära relation. Utgångspunkten är Socialsty-relsens koncept god vård och omsorg i socialtjänsten. Detta innebär att tjänsterna som utförs svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats och att de

• är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen • är tillgängliga • bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet • är kunskapsbaserade • utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet.

Cirka 78 procent av de skyddade boendena drivs av ideella föreningar, 15 procent av kommuner och 7 procent av privata aktörer. Cirka 50 procent är små och kan ta emot 1–4 skyddssökande personer.

De flesta har en hög säkerhetsmedvetenhet Flerparten av de skyddade boendena har en hög säkerhetsmedvetenhet. Detta återspeglas i att en stor andel av dem

• har skriftliga rutiner som beskriver hur personalen ska arbeta med skyddet för de boende

• gör särskilda säkerhetsplaneringar med de boende och deras medföljande barn

• har skriftliga rutiner för hur personalen ska hantera sekretess och tyst-nadsplikt

• har skriftliga rutiner för hur personal och volontärer ska hantera skyddade personuppgifter

• upprättar genomförandeplaner för de boende i enlighet med socialtjänstla-gens bestämmelser.

De flesta skyddade boenden (cirka 90 procent) har anställd personal på plats under dagtid på vardagar. Under kvällar på vardagar och helger är det cirka hälften, och under nätter på vardagar och helger är det cirka en tredjedel som har anställd personal på plats.

Tillgängligheten varierar för olika målgrupper • En majoritet av de skyddade boendena kan ta emot skyddssökande under

dagar och kvällar på både vardagar och helger, men färre än hälften under nattetid.

• De flesta skyddade boenden kan ta emot medföljande barn, både pojkar och flickor. Det är något färre som kan ta emot pojkar i tonåren (66 pro-cent).

• Cirka hälften av de skyddade boendena har lokaler som är anpassade för personer som sitter i rullstol.

KVALITET I SKYDDADE BOENDEN SOCIALSTYRELSEN

7

• Cirka 60 procent av de skyddade boendena har rutiner för att använda tolk vid samtal med boende som inte behärskar svenska.

Hög grad av självbestämmande och integritet Nästan alla de skyddade boendena erbjuder de skyddssökande egna rum, låsbara toaletter och duschar samt kök med möjlighet att laga egen mat.

Verksamheterna är till viss del baserade på kunskap • Närmare två tredjedelar av de skyddade boendena uppger att de har

kunskap om och erfarenhet av standardiserade bedömningsmetoder. • Cirka två tredjedelar av de skyddade boendena följer systematisk upp de

skyddssökandes uppfattning om kvaliteten i insatserna, boendemiljön och bemötandet.

• Cirka en tredjedel har rutiner för att upptäcka om de skyddssökande är fortsatt våldsutsatta.

• Cirka 85 procent av föreståndarna och 70 procent av personalen har högskoleutbildning och bland dessa är de flesta socionomer.

• Cirka 60 procent av de skyddade boendena har minst en anställd med kompetens att möta barn som bevittnat våld.

Utveckling behövs när det gäller helhetssyn, samordning och kontinuitet • Cirka 70 procent av de kommunala skyddade boendena har skriftliga

rutiner för hur samverkan med andra enheter inom socialtjänsten ska gå till. Drygt hälften av de ideella och privata skyddade boendena har skrift-liga rutiner för sin samverkan med socialtjänsten.

• Mindre än hälften av de skyddade boendena har skriftliga rutiner för hur de ska samverka med polisen och hälso- och sjukvården.

• Närmare 90 procent av de skyddade boendena har särskilda utrymmen för lek och sysselsättning för medföljande barn, och 60 procent har utrymmen för tonåringar.

.

8 KVALITET I SKYDDADE BOENDEN SOCIALSTYRELSEN

Bakgrund

Socialstyrelsen fick 2011 i uppdrag att göra en samlad analys av insatsen skyddat boende för hotade personer samt att ta fram ett vägledande material för berörda målgrupper (regeringsbeslut 11:5 S/2011/8989/FST). Vägled-ningen Fristad från våld1 publicerades i september 2013. I uppdraget ingick även att definiera begreppet skyddat boende och att kartlägga omfattningen av och kvaliteten på skyddade boenden i Sverige. Kartläggningen rapporte-rades i april 2013.

Vidare skulle ett förslag tas fram till en modell för hur insatsen kan kvali-tetsutvecklas, följas upp och utvärderas kontinuerligt på nationell nivå. Socialstyrelsen valde att utveckla ett antal kvalitetsindikatorer för skyddade boenden. Dessa skulle utgöra ett instrument för att bedöma kvaliteten i de skyddade boendena. Indikatorerna var klara i september 2013 (se bilaga 1).

Indikatorer – ett verktyg för kvalitetsutveckling Socialstyrelsen har god erfarenhet av att utveckla indikatorer för att mäta kvaliteten i hälso- och sjukvården och socialtjänsten inom ramen för öppna jämförelser. Genom att publicera sådana indikatorer visar myndigheten vilka kvalitetsområden som bedöms som viktiga. Indikatorerna i just detta uppdrag kan användas för att göra nationella studier av hur kvaliteten utvecklas i skyddade boenden. Dessutom kan kommuner, ideella organisationer och andra aktörer använda indikatorerna som verktyg för att själva utveckla kvaliteten på de skyddade boendena.

Hur indikatorerna har tagits fram Indikatorerna har utvecklats med utgångspunkt i det arbete som gjorts med det vägledande materialet, kartläggningen av de skyddade boendena i Sverige och den definition av begreppet skyddat boende som har tagits fram på Socialstyrelsen.

På ett tidigt stadium, under september 2012, diskuterades ett utkast till indikatorer med en referensgrupp. Gruppen bestod av representanter från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), Barnombudsmannen (BO), länsstyrel-serna och Polisen.

De färdiga indikatorerna testades därefter i en pilotstudie med ett urval om tio skyddade boenden under våren 2013. I april 2013 hölls en fokusgrupp

1 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-9-2


9

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-9-2

med representanter från dessa tio skyddade boenden. I fokusgruppen diskute-rades valet av kvalitetsområden och de specifika indikatorerna utifrån representanternas lokala förutsättningar.

Indikatorernas status Kvalitetsindikatorerna för skyddade boenden utvecklades på uppdrag av regeringen. De är avsedda att vara ett instrument för att följa upp och utvär-dera kvaliteten i de skyddade boendena på nationell nivå. De är också avsedda att utgöra en modell för att utveckla kvaliteten i insatsen, på både nationell och lokal nivå.

Kvalitetsindikatorerna bygger på samlad kunskap från forskningen och från praktiken. De bygger även på de krav som finns i lagstiftningen och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och andra vägledande doku-ment. Indikatorerna är dock inte i sig själva normerande.

Indikatorerna gäller alla typer av skyddade boenden Indikatorerna avser kvaliteten i skyddade boenden enligt Socialstyrelsens definition av skyddat boende: ”boendeinrättning som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser”. Det ingick i Socialstyrelsens uppdrag att definiera begreppet skyddat boende. Ett särskilt terminologiprojekt genomfördes och resulterade i denna språkliga definition, som nu ingår i Socialstyrelsens termbank.

Indikatorerna är generella och gäller för alla typer av skyddade boenden, det vill säga även sådana som vänder sig till en särskild målgrupp. Särskilda målgrupper kan till exempel vara våldsutsatta personer med missbrukspro-blem, våldsutsatta personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, våldsutsatta personer med utländsk bakgrund eller våldsutsatta män. Vidare kan indikatorerna användas i verksamheter som bedrivs i såväl offentlig som i privat regi.

Totalt togs 35 indikatorer fram. De skyddade boenden som varit i fokus när Socialstyrelsen har utvecklat dessa indikatorer är de som utför insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Det finns dock skyddade boenden som inte utför insatser enligt socialtjänstlagen. Även de kan naturligtvis använda indikatorerna som ett utvecklingsverktyg, men alla indikatorerna är inte relevanta för dem.

I indikatorerna och därmed också i enkäten efterfrågas skriftiga rutiner på flera områden. I enkäten har vi definierat begreppet rutiner som ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. I begreppet inryms checklistor, manualer, PM, lokala riktlinjer m.m..

Indikatorerna följer kvalitetsmålen för socialtjänsten Alla indikatorer för socialtjänsten som utvecklas på Socialstyrelsen ska bidra till en god vård och omsorg i socialtjänstens verksamheter. Detta innebär att tjänsterna som utförs svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats och att de


1. bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (se 1 kap. 1 § SoL)

2. utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet (se 3 kap. 1 §, 3 kap. 5 § SoL)

3. är kunskapsbaserade (se 3 kap. 3 § SoL) 4. är tillgängliga (se 3 kap. 1 §, 3 kap. 4 § SoL) 5. är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutöv-

ningen (se 11 kap. 1§, 11 kap. 5 §, 11 kap. 7 § SoL). Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer inom socialtjänsten svarar normalt mot något av de fem angivna kvalitetsmålen. Detta gäller således även för indikatorerna för skyddade boenden. Skyddade boenden har dock i första hand till syfte att erbjuda skydd för personer som utsatts för våld i nära relationer. Därför har Socialstyrelsen valt att utveckla flest indikatorer inom det femte kvalitetsområdet – att tjänsterna präglas av trygghet, säkerhet och rättsäkerhet. Men det finns indikatorer inom samtliga kvalitetsområden.

Socialstyrelsen justerade under 2014 innehållet i begreppet god vård och omsorg i socialtjänsten. Nu ingår även rubrikerna kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig.2 Begreppet har dessutom vidgats och avser nu både hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Vid en kommande revidering av indikatorerna kommer de att anpassas till det förnyade begreppet god vård och omsorg. Indikatorerna kommer också att revideras utifrån ny lagstiftning och nya föreskrifter och allmänna råd.

Skriftliga rutiner och ledningssystem för kvalitet Av 4 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssy-stem för systematiskt kvalitetsarabete (SOSFS 2011:9) framgår att vårdgiva-ren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Att verksamheterna har utarbetat och fastställt rutiner är alltså en viktig del i ett ledningssystem för kvalitet. Av detta kan man förutsätta att rutinerna är skriftliga. Ett ledningssystem innehåller flera delar men i denna uppföljning av kvaliteten i de skyddade boendena har Socialstyrelsen fokuse-rat på att de skyddade boendena har rutiner för sina aktiviteter.

Enkätsvar från 130 skyddade boenden Socialstyrelsen skickade en enkät till alla kända skyddade boenden i landet i slutet av november 2014. Frågorna i enkäten baserades på indikatorerna som tagits fram 2012–2013.

2 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19483/2014-7-3.pdf


11

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19483/2014-7-3.pdf

Vid utskicket utgick myndigheten från de skyddade boenden som hade identifierats vid den kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2012. Dessutom ställdes frågan till samtliga kommuner, vilka skyddade boenden de känner till och anlitar. Vi tog också del av medlemsregistren för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Sveriges Kvinno- och Tjej-jourers Riksförbund (SKR) och Brottsofferjourerna (BOJ). Slutligen gjordes en allmän sökning på nätet.

Svarsfrekvensen var 73 procent.

Läsanvisning I tabellerna 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 20, 22, 28 och 29 anges antal och andel i kolumnerna. Det antal som anges i dessa tabeller är de som besvarat den frågan. Detta kan avvika från det totala antalet som besvarat enkäten då alla skyddade boenden inte har besvarat samtliga frågor. Det är ett s.k. internt bortfall.


Resultat

Det finns ett samband mellan driftsform och storlek De skyddade boendena drivs av olika typer av ägare. Cirka 78 procent av dem drivs av ideella föreningar, 15 procent av kommuner och 7 procent av privata aktörer. Det finns även två stiftelser och en ekonomisk förening som driver skyddade boenden. Dessa har i denna sammanställning slagits ihop med gruppen ideella föreningar. Ett skyddat boende drivs av ett kommunal-förbund. Detta har lagts till gruppen kommunala skyddade boenden (se tabell 1).

Tabell 1. Antal och andel skyddade boenden, per driftsform Antal Andel (%)

Kommunala 19 15

Ideella 1023 78

Privata 9 7

Samtliga 130 100

Även när det gäller storleken skiljer sig de skyddade boendena åt. Cirka 50 procent av dem är små och har 1–4 platser för vuxna personer (se tabell 2).

Tabell 2. Antal och andel skyddade boenden, per storleksintervall Antal platser Antal Andel (%)

1–4 65 50

5–9 42 32

10–19 19 15

Minst 20 4 3

Totalt 130 100

Storleken på det skyddade boendet har ett samband med driftsformen. De ideella har i genomsnitt 5 platser, de kommunala 11 och de privata 9 platser. De ideella är alltså i genomsnitt mindre än kommunala och privata skyddade boenden (se tabell 3).

3 Inkl. två stiftelser och en ekonomisk förening


13

Tabell 3. Genomsnittligt antal platser för vuxna och medföljande barn på skyddade boenden, per driftsform

Platser för vuxna Platser för medföljande barn

Kommunala 11 16

Ideella 5 8

Privata 9 10

Samtliga 6 9

Om man grupperar de skyddade boendena efter antal platser och driftsform, så visar det sig att 60 procent av de ideella har 1–4 platser. De kommunala är i regel större: 37 procent av dem har 10–19 platser. De privata har en tyngd-punkt på 5–9 platser. Det finns inga ideella skyddade boenden som har mer än 20 platser (se tabell 4).

Tabell 4. Andel skyddade boenden med platser för vuxna fördelat på storleksintervall, per driftsform, i procent

1–4 platser 5–9 platser 10–19 platser 20 platser eller fler

Kommunala 16 32 36 16

Ideella 60 31 9 0

Privata 11 45 33 11

Samtliga 50 32 15 3

De skyddade boendena tar i olika grad emot skyddssökande kvinnor, män och medföljande barn. Av tabell 5 framgår att samtliga skyddade boenden, oavsett driftsform, tar emot våldsutsatta kvinnor, 92 procent tar emot medföl-jande barn och 18 procent tar emot våldsutsatta män.

De som i högst grad tar emot medföljande barn är de ideella (97 procent). De kommunala tar i lägst grad emot medföljande barn (68 procent). Detta hänger troligen samman med att flera kommunala skyddade boenden är inriktade på kvinnor med missbruksproblem. Kommunerna har i dessa fall bedömt att det inte är lämpligt att ta emot medföljande barn.

De män som tas emot i skyddade boenden placeras som regel inte i det kollektiva skyddade boendet tillsammans med kvinnor, utan i externa lägen-heter som är knutna till boendet.


Tabell 5. Antal och andel skyddade boenden som tar emot skydds-sökande kvinnor, män och medföljande barn, per driftsform

Kommunala Ideella Privata Samtliga Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Kvinnor 19 100 102 100 9 100 130 100

Män 5 26 15 15 3 33 23 18

Medföljande barn 13 68 99 97 7 78 119 92

Totalt 19 100 102 100 9 100 130 100

Personal och rutiner är viktiga för trygghet, säkerhet och rättssäkerhet Trygghet, säkerhet och rättssäkerhet är ett centralt kvalitetsområde när det gäller skyddade boenden. I detta avsnitt redovisas de 13 indikatorer som beskriver olika aspekter av detta kvalitetsområde.

Bemanningen varierar En av de viktigaste aspekterna för att uppnå trygghet och säkerhet i det skyddade boendet är att det finns anställd personal som kan ge råd och personligt stöd till den enskilde. Personal kan också ansvara för att säkerhets-rutiner finns och upprätthålls. Att personalen är anställd medför också att man i de flesta fall uppnår en större grad av kontinuitet än om boendet är bemannat med volontärer.

Av tabell 6 framgår att det finns skillnader när det gäller bemanningen mellan å ena sidan de kommunala och privata skyddade boendena och å andra sidan de ideella. Det är till exempel fler kommunala och privata som har bemanning vid alla tider på dygnet. Skillnaderna är särskilt tydliga nattetid, både under vardagar och under helger. Att det är färre ideella skyddade boenden som har anställd personal hänger samman med att det är fler ideella som är små. I mindre enheter kan det vara svårt att finansiera anställd personal, i synnerhet under kvällar, nätter och helger. Vidare har de ideella en tradition av att arbeta med frivilliga krafter. Därför är basen för de ideella kvinnojourerna och skyddade boendena frivilligt arbetande personer.


15

Tabell 6. Antal och andel skyddade boenden som är bemannade med anställd personal, olika tider på dygnet, per driftsform

Kommunala Ideella Privata Samtliga Antal Andel

(%) Antal Andel

(%) Antal Andel

(%) Antal Andel

(%)

Vardag dag 19 100 89 87 9 100 117 90

Vardag kväll 18 95 53 52 9 100 80 62

Vardag natt 12 63 23 23 8 89 43 33

Helg dag 14 74 45 44 9 100 68 52

Helg kväll 15 79 42 41 8 89 65 50

Helg natt 12 63 25 25 8 89 45 35

Totalt 19 100 102 100 9 100 130 100

Skriftliga rutiner är viktiga För att försäkra sig om säkerhet och trygghet i det skyddade boendet krävs att det finns rutiner för säkerheten som är kända av personalen och som följs. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om lednings-system för systematiskt kvalitetsarbete förutsätts att rutiner generellt är skriftliga, för att verksamheten ska kunna försäkra sig om kontinuitet. Skriftliga rutiner innebär att alla i personalen, inklusive de frivilligt arbe-tande, har tillgång till samma information. Av tabell 7 framgår att alla kommunala och privata skyddade boenden har skriftliga rutiner som reglerar skyddet för de boende, och 88 procent av de ideella. Av samtliga boenden är det 91 procent som har sådana rutiner.

De skriftliga rutinerna kan handla om hur de som bor på det skyddade boendet ska skyddas mot hot och risker. Det kan till exempel vara instruk-tioner om att hålla särskilda samtal med dem som bor på det skyddade boendet om vilka säkerhetsrutiner som gäller på boendet. Till säkerhetsruti-nerna hör exempelvis regler om hur man tar emot besökare på boendet, telefonrutiner, vem som öppnar dörren och rutiner för att besöka det egna hemmet.

Tabell 7. Antal och andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för att reglera skyddet för de boende, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 19 100

Ideella 88 88

Privata 9 100

Samtliga 116 91


Nästan alla gör en säkerhetsplanering med de skyddssökande Cirka 98 procent av de skyddade boendena gör en särskild säkerhetsplane-ring med de skyddssökande. Med säkerhetsplanering menas att personalen tillsammans med den skyddssökande personen går igenom hans eller hennes situation när det gäller risken för fortsatt våld och behovet av skydd under tiden på det skyddade boendet (tabell 8).

Tabell 8. Antal och andel skyddade boenden som gör en säkerhetspla-nering med de skyddssökande, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 19 100

Ideella 99 98

Privata 9 100

Samtliga 127 98

Av samtliga skyddade boenden som tar emot medföljande barn är det 98 procent som gör en säkerhetsgenomgång med barnen (se tabell 9).

Tabell 9. Antal och andel skyddade boenden som gör en säkerhetspla-nering med medföljande barn, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 12 100 Ideella 90 98 Privata 6 100 Samtliga 108 98

De flesta har fysiska skyddsanordningar Så gott som samtliga skyddade boenden har angett att de har någon form av fysiska skyddsanordningar. Av dessa är det 24 som har svarat att de enbart har hemlig adress, och inga andra fysiska skyddsanordningar. Av tabell 10 framgår att hemlig adress är den vanligaste formen av fysiskt skydd, följt av säkerhetsdörrar. Det framgår också att det är stora variationer mellan de olika driftsformerna i vilken typ av skyddsanordningar de har. Av de privata skyddade boendena har 100 procent hemlig adress, men bara 53 procent av de kommunala. Av de kommunala har 68 procent säkerhetsdörr och av de privata 22 procent. Överfallslarm och sluss är mest vanliga i kommunala boenden. Kameraövervakning är vanligast i privata boenden.

Av samtliga skyddade boenden är det 42 procent som har uppgett att de har andra skyddsanordningar. Av dessa är det flera som har angett att de har olika varianter av larm, rörelselarm eller direktlarm till bevakningsföretag eller polis. Andra har angett att de har kodlås, titthål i dörren och porttelefo-ner. Flera har angett att de av säkerhetsskäl har placerat det skyddade boen-det en eller flera trappor upp i ett flervåningshus.


17

Tabell 10. Antal och andel skyddade boenden som har fysiska skyddsan-ordningar vid det skyddade boendet, per driftsform

Kommunala Ideella Privata Samtliga

Antal Andel (%)

Antal Andel (%)

Antal Andel (%)

Antal Andel (%)

Hemlig adress 10 53 93 91 9 100 112 86

Säkerhetsdörr 13 68 48 47 2 22 63 48 Andra skydds-anordningar 7 37 43 42 5 56 55 42

Överfallslarm 17 89 32 31 5 56 54 42

Inbrottslarm 12 63 18 18 6 67 36 28 Säkerhetsföns-ter 6 32 16 16 2 22 24 18

Kameraöver-vakning 7 37 5 5 5 56 17 13

Sluss 5 26 9 9 - - 14 11

Totalt 19 100 102 100 9 100 130 100

Många har rutiner för personalens säkerhet För att det skyddade boendet ska kunna erbjuda de skyddssökande skydd och säkerhet behöver boendet även ha rutiner för hur volontärer och personal ska skyddas mot hot och risker. Av tabell 11 framgår att 70 procent av de skyddade boendena har skriftliga rutiner för detta.

Tabell 11. Antal och andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för hur personal och volontärer ska skyddas mot hot och risker, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 13 68

Ideella 65 67

Privata 9 100

Samtliga 87 70

De flesta har rutiner för sekretess och tystnadsplikt Skyddade boenden i kommunal drift är en del av den kommunala socialtjäns-ten och styrs därför av samma regelverk som övrig socialtjänstverksamhet. Detta innebär att de ska följa offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Av lagen framgår att sekretessen inom socialtjänsten gäller för uppgif-ter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgif-ten kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § OSL).

Inom enskilda verksamheter, det vill säga bland annat ideella och privata, är det i stället socialtjänstlagen som reglerar tystnadsplikten. Av lagen framgår att den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt SoL inte obehörigen får röja


vad han eller hon då har fått veta om enskildas personliga förhållanden (15 kap. 1 § SoL).

Det är alltså olika lagar som reglerar sekretessen beroende på driftsformen. De båda lagarna har dock samma syfte: att skydda uppgifter om den enskil-des personliga förhållanden.

Av tabell 12 framgår att 91 procent av de skyddade boendena har rutiner för hur personalen ska hantera sekretess och tystnadsplikt. Rutinerna kan till exempel handla om att personalen och volontärerna informeras om vilka bestämmelser som gäller. De kan också få skriva på ett dokument där de visar att de är medvetna om bestämmelserna i offentlighets- och sekretessla-gen eller socialtjänstlagen.

Tabell 12. Antal och andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för hur personalen ska hantera sekretess och tystnadsplikt, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala (OSL4) 16 94

Ideella (SoL) 87 90

Privata (SoL) 9 100

Samtliga 112 91

De flesta har rutiner för att säkra skyddade personuppgifter Personer som har utsatts för hot kan beviljas skyddade personuppgifter. De flesta som har skyddade personuppgifter är kvinnor som lever under hot från en f.d. make eller sambo. Många av dessa kvinnor har barn. Men även andra skyddssökande kan vara utsatta för hot och våld. Det är därför viktigt att socialtjänsten har beredskap för att möta och hjälpa personer med skyddade personuppgifter i olika livssituationer.

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering, kvar-skrivning och fingerade personuppgifter. Sekretessmarkering innebär att det sätts en markering i folkbokföringsregistret, så att det görs en noggrann prövning innan uppgifterna lämnas ut. Ansökan om sekretessmarkering görs skriftligt till Skatteverket. Kvarskrivning innebär att en person fortsätter att vara folkbokförd i församlingen i sin gamla folkbokföringsort, men har en särskild postadress hos Skatteverket. Den särskilda postadressen registreras aldrig i folkbokföringen och sprids därför inte till andra myndigheter. Fingerade personuppgifter används vid särskilt allvarliga hot. Det innebär att en person får andra personuppgifter än sina egna. Ansökan om fingerade personuppgifter görs till Polismyndigheten.

Eftersom de som bor på ett skyddat boende kan ha skyddade personuppgif-ter är det viktigt att personalen vid det skyddade boendet känner till hur man bör hantera dessa. Av tabell 13 framgår att 69 procent av de skyddade boendena har skriftliga rutiner för hur personal och volontärer ska hantera skyddade personuppgifter för de som bor på det skyddade boendet.

4 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)


19

http://www.polisen.se/sv/Utsatt-for-brott/Stod-och-hjalp-till-brottsoffer/Om-du-behover-skydd/Skyddade-personuppgifter/

Tabell 13. Antal och andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för hur personal och volontärer ska hantera skyddade personuppgifter för de boende, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 16 84

Ideella 64 65

Privata 7 78

Samtliga 87 69

De flesta har rutiner för genomförandeplaner och dokumentation Den som ska genomföra en insats inom socialtjänsten bör dokumentera planerade insatser i en genomförandeplan. Det framgår av allmänna råd till 6 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. I en sådan genomförandeplan bör det bland annat framgå vilket mål insatsen har, vem eller vilka som ansvarar för genomförandet, när och hur olika aktiviteter ska genomföras, när planen har fastställts och när planen ska följas upp. En genomförandeplan är ett sätt att se till att insatserna utförs på ett rättssäkert sätt för den enskilde.

Av tabell 14 framgår att 91 procent av de skyddade boendena upprättar genomförandeplaner för de som bor på det skyddade boendet.

Tabell 14. Antal och andel skyddade boenden som upprättar genomfö-randeplaner för de skyddssökande, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 18 95

Ideella 89 89

Privata 9 100

Samtliga 116 91

Av 11 kap. 5 § SoL framgår att socialtjänsten ska dokumentera både hand-läggningen av ärenden som rör enskilda och genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling. Dokumentationen ska visa de beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Även i SOSFS 2014:5 finns bestämmelser om hur socialtjänsten ska dokumentera genomförandet av insatser. Dokumentationen ska innehålla uppgifter som är relaterade till mottagandet, genomförandet, uppföljningen och avslutningen av uppdraget (6 kap. 1–4 § SOSFS 2014:5). En väl genom-förd dokumentation är med andra ord påbjudet i både lag och förskrift och är även en förutsättning för rättssäkerhet i socialtjänstens insatser.

Av tabell 15 framgår det att 69 procent av de skyddade boendena har skriftliga rutiner för hur de ska dokumentera genomförda insatser. Det är


dock skillnad mellan de kommunala och privata å ena sidan och de ideella å andra sidan: de kommunala och privata har i högre omfattning rutiner för dokumentation.

Tabell 15. Antal och andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för dokumentation av genomförda insatser, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 18 95

Ideella 62 62

Privata 8 89

Samtliga 88 69

Alla har inte skriftliga rutiner för anmälningsskyldigheten för barn som far illa De skyddade boendena är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anställda vid kommunala skyddade boenden och boenden som har HVB-tillstånd är anmälningsskyldiga enligt 14 kap. 1 § SoL. Samma skyldighet gäller för de som är verksamma på ett ideellt eller privat skyddat boende, i de fall boendet tillhandahåller insatser enligt socialtjänstlagen på uppdrag av socialnämnden. I det skyddade boendet behöver det därför finnas rutiner om hur anmälnings-skyldigheten angående barn som far illa ska hanteras.

Ledningssystemet ska innehålla de processer och rutiner som behövs för att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet i samtliga delar (4 kap. 2–4 § SOSFS 2011:9). Inom ramen för arbetet med ledningssystemet ska den som bedriver verksamheten identifiera vad som är kvalitet för just den verksam-heten. Det görs genom att kartlägga vilka krav och mål som finns i lagar och föreskrifter för socialtjänsten och i beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Ett sådant krav är skyldigheten att göra anmälningar till socialnämnden enligt 14 kap. 1 § SoL.

Av tabell 16 framgår att 63 procent av de skyddade boendena har skriftliga rutiner och 36 procent har muntliga rutiner för hur de ska hantera anmäl-ningsskyldigheten enligt SoL.


21

Tabell 16. Andel skyddade boenden som har skriftliga och muntliga rutiner för att hantera anmälningsskyldigheten när socialtjänsten kan behöva ingripa för att skydda ett barn, per driftsform, i procent

Skriftliga rutiner Muntliga rutiner Inga rutiner

Kommunala 84 16 -

Ideella 58 41 1

Privata 67 33 -

Samtliga 63 36 1

Olika tillgänglighet för olika målgrupper Socialstyrelsen konstaterar i vägledningen Fristad från våld att det är viktigt att det finns skyddade boenden som har möjlighet att ta emot skyddssökande dygnet runt, året runt. När en hotad person tar steget att lämna den hotfulla situationen och söka skydd ska han eller hon inte mot sin vilja behöva återvända. Beslutet att uppsöka ett skyddat boende är ofta komplicerat och kantat av många känsliga och viktiga överväganden. Därför är det extra viktigt att skyddssökande får stöd och hjälp när behovet uppstår, oavsett tid på dygnet och vilken dag det är.

Av tabell 17 framgår att 94 procent av de skyddade boendena kan ta emot nya skyddssökande under dagtid på vardagar. Under kvällar är det något färre, medan det under nätter är mindre än hälften. Även under helger är det färre som kan ta emot nya skyddssökande. Av de olika driftsformerna är det främst de privata som kan ta emot alla tider.

Tabell 17. Andel skyddade boenden som kan ta emot skyddssökande olika tider på dygnet, per driftsform, i procent


Vardag dag 95 93 100 94

Vardag kväll 95 77 100 82

Vardag natt 79 34 89 45

Helg5 dag 86 64 100 70

Helg kväll 86 59 100 66

Helg natt 84 36 89 47

Totalt 100 100 100 100

Det förekommer att skyddade boenden av olika anledningar begränsar mottagandet av medföljande barn. Begränsningen gäller framför allt äldre tonårspojkar. Men det boende som erbjuds den våldsutsatta bör vara lämpligt för eventuella medföljande barn oavsett ålder och kön, enligt allmänna råd till 7 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer. Bestämmelsen innebär dock inte att alla skyddade

5 Med helger menar vi lördagar, söndagar och andra helgdagar.


boenden är skyldiga att ta emot barn. Till exempel kan det vara olämpligt för barn att vistas på skyddade boenden för personer med missbruksproblem. Av tabell 18 framgår det att de allra flesta skyddade boenden tar emot medföljande barn i åldrarna 0–9 år. Pojkar över 15 år är det dock en betydligt mindre andel av boendena som tar emot, 66 procent. Några skyddade boen-den angav i fritextsvaren att de tar emot tonårspojkar, och de placerar dem då tillsammans med mamman i ett annex utanför det skyddade boendet.

Tabell 18. Andel skyddade boenden som kan ta emot barn i olika åldrar, i procent

0–9 år 10–15 år 15 år och äldre

Flickor 99 96 100

Pojkar 95 89 66

Tillgången på skyddade boenden för personer med funktionsnedsättning är ett särskilt problemområde. För denna målgrupp ställs det särskilda krav när det gäller lokaler, bemanning och kompetens hos personalen. För att en person med funktionsnedsättning ska känna trygghet är det viktigt att det fungerar med det praktiska i boendet. Det handlar till exempel om att hon eller han kan ha med sig hjälpmedel, behålla sin färdtjänst, vid behov få hjälp med vardagliga ting och att eventuell medicinering fungerar. Att boendet är tillgäng-ligt är också viktigt för att en skyddssökande ska kunna ta med sig ett barn med funktionsnedsättning.

I tabellerna 19 och 20 redovisas uppgifter om skyddade boenden som är anpassade för personer som är rullstolsburna. Även andra aspekter av tillgänglighet är viktiga, men de redovisas inte i denna rapport.

Av tabell 19 framgår att de kommunala skyddade boendena har högst grad av tillgänglighet för rullstolsburna personer. Bland annat svarar 79 procent av de kommunala att de har minst ett boenderum som är anpassat för en person som använder rullstol, medan motsvarande andel för ideella är 33 procent och för privata 44 procent.

De ideella boendena har över lag lägst grad av anpassning för rullstols-burna personer. I svaren framkommer att endast 24 procent av de ideella har minst en toalett som är anpassad för en person som använder rullstol. Mot-svarande andel för kommunala är 74 procent och för privata 33 procent.


23

Tabell 19. Andel skyddade boenden som har anpassade lokaler för personer som använder rullstol, per driftsform, i procent


Entrén är tillräckligt stor för att en person som använder rullstol ska kunna ta sig in.

89 58 56 62

Minst ett boenderum är anpassat för en person som använder rullstol.

79 33 44 41

Minst en toalett är anpassad för en person som använder rullstol. 84 31 33 39

Minst ett duschutrymme är anpassat för en person som använder rullstol.

74 24 33 32

Kök kan nås med rullstol. 95 42 44 50 Gemenskapsutrymmen kan nås med rullstol. 89 44 56 52

Totalt 100 100 100 100

En myndighet bör vid behov anlita tolk, om den har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad. Det framgår av 8 § förvaltningslagen (1986:223).

Våldsutsatta personer med utländsk bakgrund utgör en stor andel av de som bor på skyddade boenden. Om en skyddssökande har bristande kunskap-er i svenska kan det innebära att personalen inte kan uppmärksamma och tillgodose viktiga skydds- och stödbehov. Skyddade boenden som bedriver verksamhet inom socialtjänsten behöver därför anlita tolk. På så sätt kan de försäkra sig om att de förstår den enskildes behov och önskemål och att den enskilde kan ta del av säkerhetsinformation och annan information som ges på det skyddade boendet.

Av tabell 20 framgår att 57 procent av de skyddade boendena använder tolk vid samtal med skyddssökande som inte behärskar svenska. Störst andel skyddade boenden som anlitar tolkhjälp finns bland de privata och lägst andel bland de ideella. Dessa uppgifter ger dock inte hela bilden, eftersom det finns skyddade boenden som har personal och volontärer med kunskaper i andra språk än svenska. I dessa skyddade boenden torde det finnas mindre behov av tolkhjälp.

Tabell 20. Antal och andel skyddade boenden som använder tolk vid samtal med skyddssökande som inte behärskar svenska språket, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 14 74

Ideella 52 53

Privata 7 78

Samtliga 73 57


Hög grad av självbestämmande och integritet på de skyddade boendena En viktig kvalitetsaspekt i vården och omsorgen är att den enskilde visas respekt för sin personliga integritet och för självbestämmandet. Detta gäller inte minst för personer som befinner sig i kris, vilket många våldsutsatta gör. Några grundläggande och självklara faktorer för att slå vakt om den person-liga integriteten är att ha tillgång till ett eget rum, och till toaletter och duschrum där man kan stänga dörren om sig. För många kan det även vara viktigt att själv kunna styra över när och vad man ska äta till middag, särskilt om man har medföljande barn. Tillgång till kök, eget eller delat, kan därför vara viktigt i ett skyddat boende.

Av tabell 21 framgår att en hög andel av de skyddade boendena erbjuder egna rum, låsbara toaletter och duschar samt kök med möjlighet att laga egen mat. Det framgår också att de allra flesta har gemenskapsutrymmen där de boende kan umgås med varandra.

Tabell 21. Andel skyddade boenden med möjlighet till integritet och delaktighet, per driftsform, i procent

Egna rum Låsbara toaletter

Låsbara duschar

Kök Gemen-skapsut-rymmen

Kommunala 89 100 100 95 89

Ideella 94 99 98 99 99

Privata 100 100 100 100 100

Samtliga 94 99 98 98 98

Verksamheterna är delvis baserade på kunskap En kunskapsbaserad socialtjänst utgår bland annat från att man använder vetenskapligt utprovade (standardiserade) bedömningsmetoder, till exempel för att upptäcka våld i nära relationer, avgöra hur allvarligt våldet är och göra riskbedömningar. De standardiserade metoderna består som regel av ett frågebatteri och en medföljande instruktion för att tolka svaren. Metoderna används bland annat inom socialtjänsten, inom polisen och på kvinnojourer och skyddade boenden.

Av tabell 22 framgår att det i 62 procent av de skyddade boendena finns kunskap om och erfarenhet av standardiserade bedömningsmetoder. Det är dock skillnad mellan driftsformerna. De kommunala använder standardise-rade metoder i störst omfattning, 89 procent, och de privata i minst omfatt-ning, 56 procent.


25

Tabell 22. Antal och andel skyddade boenden där det finns personal med kunskap om och erfarenhet av standardiserade bedömningsmetoder, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 17 89

Ideella 57 58

Privata 5 56

Samtliga 79 62

Det finns ett flertal metoder som är framtagna och testade i vetenskapliga studier och som används i de skyddade boendena. De vanligast förekom-mande är FREDA, SARA, PATRIARK, SAM och HVF (se tabell 23).

Socialstyrelsen har upphovsrätten till FREDA. SARA är ett amerikanskt instrument som har översatts och professor Henrik Belfrage har upphovsrätt-en till den svenska versionen. Denna används framför allt inom polisen. PATRIARK består av vägledning för att bedöma och hantera risk för heders-relaterat våld, och även det ägs Henrik Belfrage. SAM används för bedöma stalkning, och HVF mäter förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck.

Tabell 23. Antal skyddade boenden som har kunskap om och erfarenhet av olika bedömningsmetoder, per driftsform6 FREDA SARA PATRIARK SAM HVF

Kommunala 11 5 5 2 2

Ideella 49 40 26 9 2

Privata 1 4 3 2

Samtliga 61 49 34 13 4

Det är socialnämnden som ansvarar för att bedöma risken för fortsatt våld när det gäller våldsutsatta personer. Enligt 5 kap. 1 § SOSFS 2014:4 ska social-nämnden bedöma risken för ytterligare våld när den gör en utredning som gäller våldsutsatta vuxna, någon som är under 18 år och har utsattas för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller någon som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld. Av allmänna råd till bestämmelsen framgår att socialnämnden bör använda en standardiserad bedömningsmetod när de gör denna riskbedömning.

Även ett skyddat boende kan göra riskbedömningar. Efter att ha fått sam-tycke från den våldsutsatta kan det skyddade boendet informera den upp-dragsgivande nämnden om resultaten av sin bedömning. Boendets bedöm-ning kan skilja sig från socialnämndens, eftersom situationen kan förändras över tid. Sådana förändringar kan vara ett viktigt underlag för nämndens beslut om fortsatta insatser för den enskilde.

Av tabell 24 framgår att 54 procent av de skyddade boendena alltid med-delar socialtjänsten om de bedömningar de gjort med stöd av standardiserade

6 De svarande kunde ange att de har kunskap om och erfarenhet av mer än en bedömningsmetod, därför är summan större än antalet skyddade boenden.


bedömningsmetoder. Vidare är det 40 procent som meddelar socialtjänsten ibland och 6 procent som aldrig gör det. Tabell 24. Andel skyddade boenden som informerar socialtjänsten om bedömningar som de gjort med stöd av standardiserade bedömningsmetoder, per driftsform, i procent

Alltid Ibland Aldrig

Kommunala 76 24 -

Ideella 43 48 9

Privata 100 - -

Samtliga 54 40 6

För att det skyddade boendet ska kunna utveckla sin verksamhet behöver de följa upp de skyddssökandes uppfattning om kvaliteten i det skyddade boendet. Detta kan göras på olika sätt, till exempel genom enkäter eller genom systematiska intervjuer med de boende.

Av tabell 28 framgår att 66 procent av de skyddade boendena på ett syste-matiskt sätt följer upp och dokumenterar hur de skyddssökande upplever boendemiljön, bemötandet och insatserna. Det framgår också att 51 procent följer upp andra aspekter av kvaliteten.

Tabell 25. Andel skyddade boenden som systematiskt följer upp och doku-menterar de boendes uppfattning om kvaliteten i det skyddade boendet, per driftsform, i procent Kommunala Ideella Privata Samtliga

Boendemiljön 74 63 78 66

Bemötandet 79 63 78 66

Insatserna 79 63 78 66

Annat 81 43 60 51

De som har sökt sig till ett skyddat boende har gjort det för att söka skydd från våld eller hot om våld i en nära relation. För att det skyddade boendet ska kunna erbjuda ett anpassat stöd och skydd behöver de följa utvecklingen för den enskilde. Det har nämligen visat sig att våldsutsatta personer som bor på skyddat boende ofta utsätts för fortsatt våld även under vistelsetiden på det skyddade boendet. Det skyddade boendet behöver därför ha rutiner för att få veta om en skyddssökande fortsätter att utsättas för våld eller hot om våld medan hon eller han bor på det skyddade boendet. Våldet kan förekomma till exempel när den skyddssökande går tillbaks till den gemensamma bostaden för att hämta sina tillhörigheter eller när hon eller han möter våldsutövaren vid andra tillfällen. Att känna till detta våld är särskilt viktigt inför den skyddssökandes flytt från boendet och planeringen inför framtiden.

Av tabell 26 framgår att 33 procent av de skyddade boendena har skriftliga rutiner för att upptäcka om skyddssökande fortsätter att utsättas för våld, 58 procent har muntliga rutiner och 9 procent har inga rutiner alls.


27

Tabell 26. Andel skyddade boenden som har rutiner för att upptäcka fortsatt våldsutsatthet hos de skyddssökande, per driftsform, i procent

Skriftliga rutiner Muntliga rutiner Inga rutiner

Kommunala 47 48 5

Ideella 28 63 9

Privata 67 22 11

Samtliga 33 58 9

För att kunna bedriva ett arbete baserat på kunskap är det viktigt att persona-len på ett skyddat boende har lämplig utbildning och erfarenhet. Enligt 3 kap. 3 § SoL ska personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ha lämplig utbildning och erfarenhet. I allmänna råd i 4 kap. SOSFS 2014:4 beskrivs vilken kunskap personalen bör ha i de verksamheter som särskilt är inriktade på att ge stöd och hjälp till våldsutsatta. Det som nämns är kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående, och en förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet.

I tabell 27 redovisas utbildningsnivåen och yrkeserfarenheten hos före-ståndare och personal på de skyddade boendena. Det framgår att 85 procent av alla föreståndare antingen har högskoleexamen eller har läst kurser vid högskola eller universitet. Av de som redovisat vilken utbildning förestån-darna har är det vanligaste svaret socionomutbildning. Andra utbildningar som förekommer är beteendevetare, psykoterapeut, lärare och sjuksköterska. Bland den övriga personalen är det 70 procent som har högskoleutbildning. Också i denna grupp är det socionomexamen som dominerar.

Föreståndarna har i genomsnitt 19 års erfarenhet från socialt arbete och den övriga personalen 12 år.

Tabell 27. Andel föreståndare och personal per högsta utbildningsnivå, fördelat på olika driftsformer, i procent

Grundskola

Gymnasium Högskola

Genomsnitt-ligt antal års

erfarenhet av socialt arbete

Föreståndare, kommu-nala

0 6 94 24

Personal, kommunala 2 17 81 15

Föreståndare, privata 0 14 86 22

Personal, privata 3 17 80 12

Föreståndare, ideella 0 17 83 16

Personal, ideella 4 31 65 10

Föreståndare, samtliga 1 14 85 19

Personal, samtliga 3 26 70 12


Många av de kvinnor som söker hjälp på ett skyddat boende har barn. Barnen är ofta i behov av stöd på grund av de traumatiska upplevelser de har genom-gått när de bevittnat våld. För att kunna hjälpa dem på rätt sätt är det viktigt att det finns personal med lämplig kompetens. Den utbildning som oftast nämns i detta sammanhang är Rädda Barnens Trappan-utbildning.

Av tabell 28 framgår det att 62 procent av de skyddade boendena har per-sonal som har kompetens att möta barn som har bevittnat våld. När det gäller denna kompetens är det små skillnader mellan de olika driftsformerna.

Tabell 28. Antal och andel skyddade boenden där det finns personal med kompetens att möta barn som bevittnat våld, per driftsform

Antal Andel (%)

Kommunala 12 67

Ideella 60 61

Privata 5 63

Samtliga 77 62

Helhetssyn, samordning och kontinuitet behöver utvecklas Det är viktigt att alla berörda samhällsaktörer samverkar, så att våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld tillförsäkras rätt insatser i form av skydd och stöd. Socialnämnden har en central funktion när det gäller denna målgrupp. Ofta behöver dock flera enheter inom socialtjänsten samverka för att tillförsäkra den våldsutsatta stöd och skydd. Framför allt behöver det finnas öppna kanaler mellan de kommunala skyddade boendena och andra enheter inom socialtjänsten, till exempel enheter för försörjningsstöd och för insatser för barn och ungdomar.

Cirka 70 procent av de kommunala skyddade boendena har skriftliga ruti-ner för hur de ska samverka med andra enheter inom kommunen. Av ta-bell 29 framgår att 52 procent av de ideella och privata skyddade boendena har skriftliga rutiner för sin samverkan med socialtjänsten.

Tabell 29. Antal och andel enskilda skyddade boenden som har skriftliga rutiner för samverkan med socialtjänsten, per driftsform

Antal Andel (%)

Ideella 54 52

Privata 4 44

Samtliga 58 52

En våldsutsatt person behöver ofta stöd och skydd från flera samhällsaktörer, framför allt polisen, hälso- och sjukvården, ideella kvinnojourer och brotts-offerjourer. Polisen kan behöva ingripa i det akuta skedet för att skydda den utsatta. De ska också utreda brott om en anmälan görs och besluta om eventuella andra skyddsåtgärder. En våldsutsatt person kan även behöva vård


29

och behandling för sina skador och för att dokumentera dessa inför en eventuell rättsprocess. I vissa fall kan den våldsutsatta behöva hjälp från psykiatrin, eller från barn- och ungdomspsykiatrin för de barn som kan ha bevittnat våldet.

Våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld har ofta behov av insat-ser från både offentliga aktörer (som socialtjänsten, hälso- och sjukvården och polisen) och ideella organisationer. För att stödet och skyddet för den våldsutsatta personen ska bli så bra som möjligt behöver alla dessa aktörer samverka. Ett sätt att försäkra sig om att samverkan fungerar är att aktörerna har rutiner för hur denna samverkan ska gå till.

Av tabell 30 framgår att 40 procent av de skyddade boendena har skriftliga rutiner för samverkan med polisen, 37 procent för samverkan med sjukvår-den och 21 procent för samverkan med ideella organisationer.

Tabell 30. Andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för samver-kan med olika aktörer, per driftsform, i procent

med polisen

med hälso- och sjukvården

med organisa-tioner

Kommunala 47 53 29

Ideella 37 32 18

Privata 57 71 29

Samtliga 40 37 21

Barn och ungdomar som följer med en våldsutsatt förälder till det skyddade boendet har egna behov av lek och sysselsättning. Många medföljande barn och ungdomar har bevittnat våld. För dem kan lek och egen sysselsättning bidra positivt till bearbetningen av dessa minnen, parallellt med annan bearbetning av upplevelserna. Av tabell 31 framgår att 86 procent av de skyddade boendena har särskilda utrymmen där barn kan leka, och 61 procent har särskilda utrymmen för ungdomar.

Tabell 31. Andel skyddade boenden som har särskilda utrymmen för medföljande barn och tonåringar, per driftsform, i procent

Utrymmen för barn Utrymmen för tonåringar

Kommunala 83 58

Ideella 87 60

Privata 86 71

Samtliga 86 61


Avslutande kommentarer

Kommunerna har ansvaret att ge adekvat stöd och hjälp till våldsutsatta personer. Behoven kan se olika ut beroende på den enskildes situation, och kommunerna behöver därför kunna erbjuda olika typer av insatser och boenden för våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Det behövs alltså boenden med olika säkerhetsnivå och med olika nivåer av tillgänglig-het.

Då de skyddade boendena är olika, de riktar sig delvis till olika målgrup-per och de har olika säkerhetsnivåer är det svårt att följa upp verksamheterna med ett gemensamt instrument. De skyddade boenden som bedriver social-tjänst har dock ett krav att upprätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Lag och föreskrifter ställer krav på kvalitet i skyddade boenden Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att både den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 § första och andra stycket SoL). Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Personalen som ska utföra uppgifterna inom socialtjäns-ten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Dessutom ska kvaliteten i verksamheten fortlöpande utvecklas och säkras. (3 kap. 3 § SoL)

Utgångspunkten för Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer är socialnämn-dens ansvar för att ge skydd, stöd och hjälp till personer som utsatts för våld i en nära relation (5 kap. 11 § SoL). Av 7 kap. 2 § SOSFS 2014:4 framgår att socialnämnden vid behov ska erbjuda stöd och hjälp åt våldsutsatta vuxna, åt personer som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, och åt personer som är under 18 år och har utsatts för hedersrela-terat våld. Stödet och hjälpen ska vara i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utred-ningen och riskbedömningen. Om den våldsutsatta behöver stöd och hjälp i ett skyddat boende, bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld och andra över-grepp.

Ideella och offentligt drivna skyddade boenden tolkar kraven på kvalitet olika De skyddade boenden som drivs av ideella kvinnojourer har fyllt, och fyller alltjämt, en viktig funktion för våldsutsatta kvinnor. När de tar emot uppdrag från socialtjänsten blir de dock utförare av socialtjänst, och det ställs därför samma krav på dem som på offentligt drivna verksamheter. I enkäten fram-


31

kom synpunkter som visade att framför allt en del ideella skyddade boenden lyfter fram andra aspekter av kvalitet i ett skyddat boende än de som framgår av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. De framhöll till exempel vikten av att det skyddade boendet är flexibelt och att insatserna i boendet kan anpas-sas efter den enskildes behov. Vidare framförde de att mötet mellan individer är viktiga och att jourpersonalen är en ställföreträdande vän, syster eller mamma.

Några av de ideella boendena menade att det också är viktigt att persona-len har kunskap om hur man bemöter personer som har varit utsatta för våld i en nära relation.

Kvalitetsindikatorerna kommer att ses över Kvalitetsindikatorerna kommer att ses över och uppdateras under 2015, i samarbete med ideella föreningar, kommuner och privata utförare. Denna undersökning har visat att det finns flera områden där de flesta skyddade boenden har uppfyllt indikatorerna enligt undersökningen. Dessa kommer att utvecklas för att bättre indikera behovet av utveckling. Det handlar om de indikatorer som redovisas i följande tabeller:

• Tabell 7. Antal och andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för att reglera skyddet för de boende, per driftsform

• Tabell 8. Antal och andel skyddade boenden som gör en säkerhetsplane-ring med de skyddssökande, per driftsform

• Tabell 9. Antal och andel skyddade boenden som gör en säkerhetsplane-ring med medföljande barn, per driftsform

• Tabell 12. Antal och andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för hur personalen ska hantera sekretess och tystnadsplikt, per driftsform

• Tabell 14. Antal och andel skyddade boenden som upprättar genomföran-deplaner för de skyddssökande, per driftsform

• Tabell 24. Andel skyddade boenden som informerar socialtjänsten om bedömningar som de gjort med stöd av standardiserade bedömningsme-toder, per driftsform, i procent

Översynen kan också innebära att nya indikatorer tillkommer.

Skriftliga rutiner är nödvändiga för kvalitetssäkringen Av Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvaltetsarbete framgår att verksamheter som bedriver socialtjänst ska utarbeta och fastställa rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet. I enkäten frågade Socialstyrelsen om det skyddade boendet har skriftliga rutiner inom flera områden. Av totalt 33 frågor handlade 9 om huruvida det skyddade boendet har skriftliga rutiner eller inte. Flera svarande kommenterade att de visserligen inte har skriftliga rutiner men att de väl har muntliga sådana. En del av de som inte har skriftliga rutiner menade att de är


små ideellt arbetande kvinnojourer och därför inte har resurser att samman-ställa rutiner för arbetet. Några anmärkte att de var i färd med att ta fram skriftliga rutiner på ett eller flera områden.

Socialstyrelsen bedömer att det är ett kvalitetsmått att rutinerna är skrift-liga. Dels finns det större chans att de kan förstås på samma sätt av all personal och alla volontärer, dels ger de en kontinuitet över tid.

Socialstyrelsen konstaterar att skyddade boenden med bara ideellt arbe-tande personal inte har samma förutsättningar att införa ledningssystem där man identifierar och fastställer processer och tar fram rutiner som de större som har anställd personal. Skyddade boenden som arbetar på socialtjänstens uppdrag har dock enligt 3 kap. 3 § SoL en skyldighet att försäkra sig om att kvaliteten i verksamheten utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. Som en del i kvalitetsarbetet ska det skyddade boendet utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet (se 4 kap. 4 § SOSFS 2011:9).

De skyddssökande har inte tillfrågats I enkäten fick de skyddade boendena besvara frågan om de följer upp och dokumenterar de boendes uppfattning om det skyddade boendet. En majoritet av de svarande anger att de göra detta.

Enkäten har dock inte riktats direkt till de skyddssökande och ingen annan undersökning har heller gjorts av de skyddssökandes uppfattningar och erfarenheter. Socialstyrelsen gjorde bedömningen att det inte fanns utrymme att inom ramen för denna undersökning också tillfråga dessa. Det bedömdes som alltför resurskrävande att identifiera och kontakta de personer som bott på de skyddade boendena. Det är också förenat med sekretessregler som kan försvåra en sådan undersökning.

Tonåriga pojkar har ett sämre skydd I undersökningen framkommer att de skyddade boendena behandlar barn på olika sätt. Nästan alla tar emot medföljande barn om de är flickor. Det är dock en mindre andel som tar emot pojkar, i synnerhet om de är i tonåren. Några skyddade boenden som tar emot tonårspojkar uppger att de placeras i ett annex, utanför det kollektiva skyddade boendet. Socialstyrelsen har i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer konstaterat att boenden som tar emot barn bör vara lämpliga för barn, oavsett ålder och kön. Socialstyrelsen konstaterar att det inte är tillfredsställande att pojkar inte ges samma skydd som flickor i de skyddade boendena.

Olika typer av boenden fyller olika behov I enkäten ställde Socialstyrelsen frågor om det skyddade boendet oberoende av vilken inriktning de har och hur de är organiserade. Flertalet består av ett kollektivt boende som har personal vid olika tider på dygnet. I dessa har de skyddssökande i regel ett eget rum för sig och för eventuella medföljande


33

barn. Det är dock flera skyddade boenden som består av en eller flera mindre lägenheter i närheten av varandra. Vissa skyddade boenden har båda lösning-arna, det vill säga både ett kollektivboende och en eller flera lägenheter skilda från kollektivboendet. En del av de skyddade boenden som har fristående lägenheter har personal tillgänglig på ett kontor under dagtid, andra har personal som kan nås med telefon dygnet runt.

Huvudmännen använder lägenheterna för olika målgrupper, i vissa fall för skyddssökande kvinnor och deras barn, och ibland för våldsutsatta män och för kvinnor med tonårspojkar.

Vissa skyddade boenden har ett kontor som ligger på annan plats. Detta innebär att personalen inte alltid är närvarande i boendet, men de kan vara tillgängliga vid behov.

Det skyddade boendet är ofta ett av flera steg för den enskilde som behö-ver stöd för att ta sig ur en situation som präglas av våld och hot. Den enskilde kan behöva insatser både före och efter en period i ett skyddat boende. I denna process är flera aktörer inblandade. Det kan vara den ideella kvinnojouren på orten, socialtjänsten, sjukvården, polisen med flera. Under denna process kan det finnas olika behov av boende, beroende på hur den enskildes individuella situation ser ut. Många kan ganska snabbt skaffa sig ett eget boende, medan andra behöver en längre tid av skydd och stöd innan de kan flytta till en egen bostad. För en del kan ett så kallat mellanboende vara ett alternativ. I ett mellanboende kan den skyddssökande bo i eget hushåll och få glesare stöd från ett skyddat boende eller från socialtjänsten.

Alla är inte skyddade boenden enligt definitionen Termen skyddat boende definieras språkligt i Socialstyrelsens termbank som ”boendeinrättning som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser”. Den språkliga beskriv-ningen får anses innebära att det skyddade boendet har personal tillgänglig som kan ge de skyddssökande skydd och stöd.

I Socialstyrelsens termbank kommenteras definitionen ytterligare. Där skrivs bland annat följande:

”På ett skyddat boende kan det finnas olika typer av åtgärder till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp, t.ex. tillräcklig bemanning, tillräck-liga skyddsanordningar som lås och larm, andra skyddsåtgärder, som hemlig adress. Vidare ges relevanta insatser framför allt i form av samtal och stöd för att ge skyddspersonen verktyg för att förändra sin situation. Den personal som är anställd på det skyddade boendet har för målgrupp-en relevant utbildning och erfarenhet. Observera att om de relevanta in-satser som ges utgörs av vård eller behandling betraktas verksamheten som en verksamhet på ett hem för vård eller boende och ska då ha till-stånd att bedriva sådan verksamhet.”

I enkäten framgår det inte om alla de boenden som endast erbjuder fristående lägenheter har personal kopplade till verksamheten. Därför är det osäkert om


de kan betraktas som skyddade boenden enligt Socialstyrelsens definition. Det finns dock våldsutsatta personer som inte behöver ett skyddat boende med personal, och för dessa kan det vara tillräckligt med en jourlägenhet eller ett annex till ett skyddat boende utan personal. Utgångspunkten för att bedöma vad som är ett lämpligt, tillfälligt boende för den våldsutsatta är utredningen och riskbedömningen (7 kap. 2 § SOSFS 2014:4).

Nästa steg Detta är första gången Socialstyrelsen gör en undersökning av kvaliteten i de skyddade boendena. Det visade sig att flera av kvalitetsindikatorerna var uppfyllda av nästa alla skyddade boenden. Detta är naturligtvis positivt och visar att många skyddade boenden håller en god standard på flera sätt. Indikatorerna kommer att utvecklas, de som uppenbarligen är självklara för de flesta skyddade boenden kommer att tas bort och nya kommer att tillföras för att bättre kunna utgöra en måttstock för en önskvärd utveckling.

I en kommande enkät är det också angeläget att tillfråga de som bott en kortare eller längre tid på de skyddade boendena. Det är ju dessa personer som bäst kan avgöra kvaliteten i de tjänster som de fått i form av skyddat boende.


35

Bilaga 1, indikatorer för kvalitet i skyddade boenden och enkätfrågor

2014-11-20

Indikatorer för att mäta kvaliteten på verk-samheten vid skyddade boenden


Trygghet, säkerhet och rättssäkerhet 1. Anställd personal vardagar under dagtid vid det skyddade boendet Område Våld i nära relationer.

Mått Andel skyddade boenden där det finns anställd personal med lämplig utbildning under dagtid, vardagar, procent.

Syfte Syftet med indikatorn är att mäta om det skyddade boendet under dagtid, vardagar, har anställd personal med lämplig utbildning och erfarenhet. All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen, exempelvis personal på skyddade boenden, bör ha teoretiska kunskaper inom området våld, kunskaper om vilka insatser som visar positiva resultat samt förmågan att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Det är viktigt att både vuxna och barn möts av personal som kan hantera krisreaktioner och har kännedom om vad processen att lämna våldsutsatthet innebär. Hög andel tyder på välfungerande rutiner som bidrar till att göra tjänsterna trygga och säkra. (SOSFS 2009:22, Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen 2013, sid 28 ff.).

Typ av indikator Strukturmått.

Indikatorns status Utvecklingsindikator – datakällor med kontinuerlig insamling saknas.

Teknisk beskrivning Täljare: Antal skyddade boenden där det finns anställd personal med lämplig utbildning under dagtid, vardagar måndag–fredag. Nämnare: Totalt antal skyddade boenden. Med bemannat avses att personal finns närvarande på boendet, alltså inte bara är tillgängliga via telefon e. dyl. Med dagtid avses att boendet är bemannat kl. 8–17, cirka. Med anställd avses personal som har ett anställningsavtal med huvudmannen för det skyddade boendet, inte ideellt arbetande. Med lämplig utbildning avses socionomexamen, eller annan lämplig utbildning. Redovisningsnivå: Riket, län, indelning efter stor-stad/medelstora orter/landsbygd, indelning efter små och stora boenden, indelning efter regiform och tillståndsplikt.

Datakällor Enkät till samtliga skyddade boenden planeras.

Felkällor

Kvalitén på enkätsvaren kan vara bristfällig. Brister i kriterier för vad som avses med bemanning samt kriterier för att betraktas som anställd.

Kvalitetsområde Enkätfråga

Trygghet, säkerhet och rättssäkerhet. 6. Hur bemannar ni normalt det skyddade boendet på dagtid, kvällstid och nätter samt veckodagar, helger och storhelger med anställd personal och volontärer? Utgå från de förhållanden som råder vid tiden för besvarandet av enkäten. Med bemannat avses anställd personal med möjlighet att ge personligt stöd och volontärer. Dessa ska finnas närvarande på boendet under de angivna tidsintervallen (inte bara tillgängliga via telefon eller dylikt). Med anställd personal avses personer som har ett anställ-ningsavtal, inte volontärer (ideellt arbetande personer). Till anställd personal räknas t.ex. inte väktare. Dag ca 08.00-17.00 Kväll ca kl. 17.00–22.00 Natt ca kl. 22.00–08.00


37

2. Anställd personal kvällar, nätter och helger vid det skyddade boendet Område Våld i nära relationer.

Mått Andel skyddade boenden där det finns anställd personal med lämplig utbildning, under kvällar, nätter och helger, procent.

Syfte Syftet med indikatorn är att mäta om det skyddade boendet under kvällar, nätter och helger, har anställd personal med lämplig utbildning. Skyddade boenden har till uppgift att, ofta i en akut situation, erbjuda skydd mot våld och hot. Det är därför önskvärt att skyddade boenden är bemannade dygnet runt och tillgång till personal även på natten bidrar till de skyddssökan-des trygghet och sökerhet. All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen, exempelvis personal på skyddade boenden, bör ha teoretiska kunskaper inom området våld, kunskaper om vilka insatser som visar positiva resultat samt förmågan att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Det är viktigt att både vuxna och barn möts av personal som kan hantera krisreaktioner och har kännedom om vad processen att lämna våldsutsatthet innebär. Hög andel tyder på välfungerande rutiner som bidrar till att göra tjänsterna trygga och säkra. (SOSFS 2009:22, Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen 2013, sid 28 ff.).



Teknisk beskrivning Täljare: Antal skyddade boenden där det finns anställd personal med lämplig utbildning under kvällar, nätter och helger. Nämnare: Totalt antal skyddade boenden. Med bemannade menas att personalen finns närvarande på boendet, alltså inte bara är tillgängliga via telefon e. dyl. Kvällstid innebär ca kl. 17–22, nattetid ca kl. 22–08. Med helger avses lördagar, söndagar och alla andra dagar som betraktas som helgdagar. Med anställd avses personal som har ett anställningsavtal med huvudmannen för det skyddade boendet, inte ideellt arbetande. Med lämplig utbildning avses socionomexamen, eller annan lämplig utbildning. Redovisningsnivå: Riket, län, indelning efter stor-stad/medelstora orter/landsbygd, indelning efter små och stora boenden, indelning efter regiform och tillståndsplikt.


Felkällor

Kvalitén på enkätsvaren kan vara bristfällig. Brister i kriterier för vad som avses med bemanning samt kriterier för att betraktas som anställd.


Trygghet, säkerhet och rättssäkerhet 6. Hur bemannar ni normalt det skyddade boendet på dagtid, kvällstid och nätter samt veckodagar, helger och storhelger med anställd personal och volontärer? Utgå från de förhållanden som råder vid tiden för besvarandet av enkäten. Med bemannat avses anställd personal med möjlighet att ge personligt stöd och volontärer. Dessa ska finnas närvarande på boendet under de angivna tidsintervallen (inte bara tillgängliga via telefon eller dylikt). Med anställd personal avses personer som har ett anställ-ningsavtal, inte volontärer (ideellt arbetande personer). Till


anställd personal räknas t.ex. inte väktare. Dag ca 08.00-17.00 Kväll ca kl. 17.00–22.00 Natt ca kl. 22.00–08.00


39

3. Individuell säkerhetsplanering med vuxna boende vid det skyddade boendet Område Våld i nära relationer.

Mått Andel skyddade boenden som gör en säkerhetsplanering med varje vuxen vid det skyddade boendet, procent.

Syfte För att säkerheten vid det skyddade boendet ska fungera krävs att den skyddssökande medverkar till sin egen och de medbo-endes säkerhet. Att den skyddssökande inte avslöjar var han eller hon befinner sig är avgörande på de skyddade boenden där hemlig adress är en viktig del av verksamheten. Ofta inleds en vistelse på skyddat boende med ett säkerhetssamtal där personalen informerar om vikten av säkerhetstänkandet med hänsyn tagen till tidigare riskbedömningar av polis eller socialtjänst. Detta samtal är utgångspunkt för en av de viktigaste insatserna som skyddat boende kan bistå en våldsutsatt person med, nämligen uppbyggnaden av ett eget säkerhetstänkande. Hög andel tyder på välfungerande rutiner som bidrar till att göra tjänsterna trygga och säkra (Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen 2013, sid 31–32).



Teknisk beskrivning Täljare: Antal skyddade boenden som gör en säkerhetsplane-ring med varje person som också tar hänsyn till tidigare riskbedömningar av polis och socialtjänst. Nämnare: Totalt antal skyddade boenden. Med säkerhetsplanering menas en genomgång tillsammans med den skyddssökande angående hennes/hans situation när det gäller risk för fortsatt våld och eventuella behov av skydd, under tiden på det skyddade boendet. Redovisningsnivå: Riket, län, indelning efter stor-stad/medelstora orter/landsbygd, indelning efter små och stora boenden, indelning efter regiform och tillståndsplikt.


Felkällor

Kvalitén på enkätsvaren kan vara bristfällig. Brister i kriterier för vad som avses med säkerhetsplanering.


Trygghet, säkerhet och rättssäkerhet.

9. Gör ni en säkerhetsplanering tillsammans med skyddssö-kande personer som bor på det skyddade boendet?

Utgå från hur ni arbetat under det senaste året (1 dec. 2013 - 1 dec. 2014). Med säkerhetsplanering menas här att personalen tillsammans med den skyddssökande personen går igenom situation när det gäller risk för fortsatt våld och behov av skydd under tiden på det skyddade boendet. I säkerhetsplaneringarna ska hänsyn tas till riskbedömningar som gjorts av polisen eller socialtjänsten.

Skriftligt Muntligt

Ja, med samtliga Skriftligt Muntligt

Ja, med vissa Skriftligt Muntligt

Nej, inte med några Skriftligt Muntligt


4. Säkerhetsplanering med medföljande barn vid det skyddade boendet Område Våld i nära relationer.

Mått Andel skyddade boenden som gör en säkerhetsplanering med medföljande barn på det skyddade boendet, procent.

Syfte För att säkerheten vid det skyddade boendet ska fungera krävs att den skyddssökande medverkar till sin egen och de medbo-endes säkerhet. Att den skyddssökande inte avslöjar var han eller hon befinner sig är avgörande på de skyddade boenden där hemlig adress är en viktig del av verksamheten. Ofta inleds en vistelse på skyddat boende med ett säkerhetssamtal där personalen informerar om vikten av säkerhetstänkandet med hänsyn tagen till tidigare riskbedömningar av polis eller socialtjänst. Det är avgörande att personalen informerar också medföljande barn, om regler, om sekretess kring de andra boende, och hur de medföljande barnen kan hantera mobiltele-fon och internkommunikation. Detta samtal är utgångspunkt för en av de viktigaste insatserna som skyddat boende kan bistå en våldsutsatt person och medföljande barn med, nämligen uppbyggnaden av ett eget säkerhetstänkande. Hög andel tyder på välfungerande rutiner som bidrar till att göra tjänsterna (Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen 2013, sid 31–32).



Teknisk beskrivning Täljare: Antal skyddade boenden som gör en säkerhetsplane-ring med medföljande barn som också tar hänsyn till tidigare riskbedömningar av polis och socialtjänst. Nämnare: Totalt antal skyddade boenden. Med säkerhetsplanering menas en genomgång tillsammans med medföljande barn angående hennes/hans situation när det gäller risk för fortsatt våld och eventuella behov av skydd, under tiden på det skyddade boendet. Gäller enbart skyddade boenden som tar emot barn. Redovisningsnivå: Riket, län, indelning efter stor-stad/medelstora orter/landsbygd, indelning efter små och stora boenden, indelning efter regiform och tillståndsplikt.


Felkällor

Kvalitén på enkätsvaren kan vara bristfällig. Brister i kriterier för vad som avses med säkerhetsplanering.

Enkätfråga 10. Gör ni en säkerhetsplanering tillsammans med medföljande barn som bor på det skyddade boendet?

Utgå från hur ni arbetat under det senaste året (1 dec. 2013 - 1 dec. 2014). Med säkerhetsplanering menas här att personalen tillsammans med de medföljande barnen går igenom situation när det gäller risk för fortsatt våld och behov av skydd under tiden på det skyddade boendet. I säkerhetsplaneringarna ska hänsyn tas till riskbedömningar som gjorts av polisen eller socialtjänsten.

Skriftligt Muntligt Ja, med samtliga

Skriftligt Muntligt Ja, med vissa

Skriftligt Muntligt


41

Nej, inte med några Skriftligt Muntligt


5. Fysiska skyddsanordningar vid det skyddade boendet Område Våld i nära relationer.

Mått Andel skyddade boenden som har särskilda fysiska skyddsan-ordningar, procent.

Syfte Den yttre säkerheten vid det skyddade boendet behöver anpassas efter vad som är lämpligt med tanke på läge och målgrupp. De tekniska möjligheterna är många, dörrar och fönster kan säkras på olika sätt, entrén till det skyddade boendet kan kameraövervakas, larm kan installeras och kopplas till polisen eller vaktbolag. Hög andel som har skydds-anordningar tyder på välfungerande rutiner som bidrar till att göra tjänsterna trygga och säkra (SOSFS 2009:22, allmänna råd (AR), Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen 2013, sid 31).



Teknisk beskrivning Täljare: Antal skyddade boenden som har någon av nedanstå-ende skyddsanordningar:

• säkerhetsdörr, • video-övervakning, • inbrotts/överfallslarm, • säkerhetsfönster, • hemlig adress eller • annan skyddsanordning.

Nämnare: Totalt antal skyddade boenden. Redovisningsnivå: Riket, län, indelning efter stor-stad/medelstora orter/landsbygd, indelning efter små och stora boenden, indelning efter regiform och tillståndsplikt.


Felkällor Kvalitén på enkätsvaren kan vara bristfällig. Brister i kriterier för vad som avses med de olika skyddsanordningarna.

Enkätfråga 11. Vilka av nedanstående skyddsanordningar har det skyd-dade boendet?

Flera svarsalternativ är möjliga. Utgå från de förhållanden som råder vid tiden för besvarandet av enkäten.

� Hemlig adress � Inbrottslarm � Kameraövervakning � Sluss � Säkerhetsdörr � Säkerhetsfönster � Överfallslarm � Andra skyddsanordningar, beskriv gärna vilka:


43

6. Hantering av hot och risker mot de boende vid det skyddade boendet Område Våld i nära relationer.

Mått Andel skyddade boenden som har skriftliga rutiner för hur personalen ska hantera hot och risker mot de boende, procent.

Syfte Det skyddade boendet är till för att erbjuda skydd för hot mot de som bor där. Det bör finnas rutiner för hur personalen bäst ska kunna upprätthålla ett sådant skydd, fö

Kvalitet i skyddade boenden - Socialstyrelsen...2015/07/03 · Dessa indikatorer var klara i...

Documents

Transcript of Kvalitet i skyddade boenden - Socialstyrelsen...2015/07/03 · Dessa indikatorer var klara i...