ANT I KEN

Det klassiska Atens invånare hade många kulturella insatser att yvas över. De var speciellt stolta över att ha skapat dramat. Tragediförfattaren Sofokles upp­fattades allmänt som den störste dramatikern och hans tragedi Kung Oidipus sågs som mästerverket framför andra. Historien om Oidipus och hans olyck­liga öde var känd av alla. Det är Sofokles sätt att bygga upp dramat som gjort det så ryktbart. Åskådaren kan inte undgå att bli djupt engagerad.

Kung Oidipus Spådomen

Oidipus växte upp i Korint, som son till gamle kungen och hans maka. M en i en

spådom har det sagts att Oidipus skall komma att döda sin for och gifta sig med sin

mor. Han forsöker fly sitt öde, lämnar hemmet och beger sig till en annan del av

Grekland. Under ett bråk i ett vägskäl dödar han en man utan att veta vem df!t är.

Han kommer till staden Thebe, där kungen just mördats, frälser staden från ett

odjur och får därefter överta tronen, och änkan Iokaste.

Några år senare drabbas staden av pest. Oraklet i Delfi forklarar att detta är ett

strafffor att gamle kungens mördare inte infongats. Oidipus sätter nu igång en nog­

grann undersökning. I samma veva kommer en budbärare från Oidipus hemstad

Korint och berättar att kungen där är död ...

(- - -)

Personer:

OIDIPUS kung avThebe IOKASTE hans maka

BUDBÄRAREN

HERDEN

KÖRLEDAREN

Iokaste Gå, tjänarinna, skynda dig, berätta för härskarn allt! Vad blev det nu av er, gudomliga orakelspråk? Av fruktan att dräpa denne man drog Oidipus i landsflykt bort. Och nu är mannen död, av ödet fälld, men icke av hans hand!

28

SOFOKLES

TJänarinnan har skyndat in i borgen.

Oidipus kommer ut. -Min kära maka, vad är det du önskar? Vi har du låtit kalla mig hitut?.

Iokaste Hör nu på denne man, begrunda sedan de heliga· orakelspråkens värde.

Oidipus Vem är då mannen, och vad säger han? Iokaste Han kommer från Korinthos och förkunnar

att konung Polybos, din fader, dött. Oidipus Vad säger du, o främling? Tala själv! Budbäraren Nåväl, om jag med denna sak skall börja:

var övertygad om att han är död. Oidipus Föll han för svek? Blev han av sjukdom bortryckt? Budbäraren En liten stöt för gammalt folk i graven. Oidipus Av sjukdom dog alltså min stackars fader. Budbäraren Och av de år hans långa levnad hopat. Oidipus Ve, ve, o maka, vem skall längre bry sig

om Delphis siarhärd och fågelskrik? De dömt mig till att slå min egen fader. Nu är han död och gömmes under jord, och jag står här med obesudlad hand. Blott om han dött av längtan efter mig bär jag i viss mån ansvar för hans öde. De ligga nu med Polybos i graven, orakelspråken, och de äro stoft.

Iokaste Har jag ej hela tiden sagt dig detta? Oidipus Jovisst, men skräcken vilseförde mig. Iokaste Lägg nu ej något sådant mer på sinnet .

. Oidipus Men fasan för min moders bädd är kvar. Iokaste Vad tjänar skräcken till i denna värld,

där slumpen härskar och där ingenting av människan kan förutses med visshet? I blindo får man leva som man kan. Och frukta icke mer din moders brudbädd: också i drömmens värld har mången man sin moder famnat. Den som icke alls på sådant grubblar lever lyckligast.

Oidipus Rätt sagt vart ord, om ej min moder levde. Nu lever hon, och därför måste jag trots dina sanna ord av ängslan plågas.

Iokaste Din faders grav är dock ett ljus, en tröst. Oidipus Men hon som är vid liv förskräcker mig. Budbäraren Vem är den kvinnan som I frukten för? Oidipus Din konungs maka Merope, o främling. Budbäraren Och vad hos henne inger eder skräck? Oidipus Ett fruktansvärt gudomligt siarord. Budbäraren Förbjudet eller ej att lära känna?

' t ·.

orakelspråk uttalande av en gud (ofta dunkelt)

Delphis siarhärd oraklet i Delphi fågelskrik man spådde genom att

tolka fåglarnas flykt

ANTIKEN

Oidipus Du skall få veta det. Av D elphis gud blev mig förkunnat att jag skulle bli min moders make och med egen hand min faders blod utgjuta. Det var därför jag länge sedan flydde från Korinthos. Det blev min lycka. Men ändå, hur ljuvt att se sin faders och sin moders anlet!

Budbäraren Av denna fruktan hölls du kvar i landsflykt? Oidipus Och för att ej begå ett fadermord. Budbäraren Ack, varför har jag ej befriat dig

från denna skräck? J ag vill ju dig så väl. Oidipus Och du skall också rikligen belönas. Budbäraren Det var ju därför som jag kom, att sedan

av dig där hemma få min goda lön. Oidipus Men jag vill aldrig återvända hem. Budbäraren Mitt barn, du vet då icke vad du gör. Oidipus Hur så, du gamle man? Vid himlen, tala! Budbäraren Om du av denna orsak skyr ditt hem. Oidipus J ag fruktar än att Phoibos' ord besannas. Budbäraren Att bli med den som fött dig blodskamsmittad? Oidipus Just det, du gamle man. Det är min skräck. Budbäraren Nåväl, din fruktan saknar varje grund. Oidipus Hur så, om jag är son till dessa två? Budbäraren Ditt blod är icke blod av Polybos. Oidipus Vad säger du? Var han då ej min fader? Budbäraren Ej mer än den som står framför dig nu. Oidipus En fader och en främling - lika nära? Budbäraren Han har ej avlat dig, och icke jag. Oidipus Men varför kallade han mig sin son? Budbäraren Han fick dig som en skänk ur mina händer. Oidipus En annans barn - och älskade mig så? Budbäraren Ja, ty hans eget äktenskap var barnlöst. Oidipus Och köpte du mig eller fann du ·mig? B udbäraren Jag fann dig i en klyfta på Kithairon. Oidipus Hur kom du att besöka dessa trakter? Budbäraren Jag gick i vall med hjordarna på berget. Oidipus Du var en herde, drog omkring för daglön?

p.Budbäraren Din räddare blev jag i varje fall. Oidipus Vad led jag för en nöd när du mig fann? Budbäraren Det kunna dina anklar vittna om. Oidipus Åh, varför rör du vid mitt gamla onda? Budbäraren Jag löste dina genombundna fötter. Oidipus Ett bittert lyte följde mig från vaggan! Budbäraren Ja, efter denna ofärd fick du namn. Oidipus Men vem? Min fader eller moder? Tala! Budbäraren Den som jag fick dig av bör veta det. Oidipus Du fick mig av en annan, fann mig icke? Budbäraren En annan herde gav dig i min famn.

30

..,

SOFOKLES

Oidipus Vem var det? Kan du ge mig klart besked? Budbäraren Han sades stå i tjänst hos La!os. Oidipus Den Lai:os som då var landets konung? Budbäraren Ja, mannen vallade hans boskapshjordar. Oidipus Är han vid liv? Och kan jag råka honom?

Budbärarefz till kören.

Det hören l, hans landsmän, veta bäst. Oidipus Säg, känner någon av er alla här

den herde som det nu är fråga om? Såg någon honom här eller på landet, så må han tala ut, ty det är tid att allt i denna sak blir uppenbarat.

Körledaren J ag tror att det är samma man från landet som nyss du ville se. Men Iokaste vet säkrare besked än någon annan.

Oidipus Så säg mig, hustru, tror du att den man vi låtit kalla hit är den han menar?

Iokaste Den man han menar? Slå det ur din håg! Försök att glömma vad soin blivit sagt.

Oidipus Att jag med sådan ledtråd i min hand ej skulle spåra upp min egen härkomst?

Iokaste Vid gudarna, om livet är dig kärt: spörj icke mer! Mitt kval kan vara nog.

Oidipus Men lugna dig! Om också jag blir röjd som träl i tredje led har du din börd.

Iokaste Ack, hör på mig, jag ber dig! Gör det icke. Oidipus J ag kan ej låta bli. J ag vill ha klarhet. Iokaste Och dock, jag vill dig väl. Mitt råd är gott. Oidipus Men jag har nog av dina goda råd. Iokaste O, må du aldrig veta vem du är! Oidipus Låt någon genast hämta herden hit!

Hon där må yvas av sin stolta härkomst. Iokaste Ve, ve, du arme! Det är allt vad jag

kan säga dig. Det är mitt sista ord.

Hon går in i borgen

(- - -)

Man ser den gamle herden släpas fram av Oidipus' tjänare.

Oidipus Om jag, o gamle, som ej honom råkat en gissning vågar, tror jag herden här är den vi länge söka. Åldern stämmer gott med den andres. Och för övrigt, männen som leda honom känner jag igen som mina tjänare. Men du som förut har mannen sett vet säkrare besked.

3I

du arme din stackare

ANTIKEN

Körledaren J ag känner honom väl. Han var om någon en trogen herdekarl åt Lai:os.

Oidipus Så svara först, du främling från Korinthos. Du menar denne?

Budbäraren Ja, den man du ser. Oidipus Nå, gubbe, se på mig och svara nu:

var du en gång i tjänst hos Lai:os? Herden J ag var hans slav. Ej köpt, men född i huset. Oidipus Vad var din syssla, vilket var ditt liv? Herden Min mesta tid förflöt på betesfälten. Oidipus På vilka platser vistades du främst? Herden Än på Kithairon, än i bergets grannskap. Oidipus Minns du om där du råkat denne man? Herden I vilken verksamhet? Vem menar du? Oidipus D en som står här. Säg, har du råkat honom? Herden J ag kan ej svara genast. Minnet sviker.

(- - -)

Budbäraren Men säg mig, minns du att du en gång gav mig ett barn att fostra upp som egen son?

Herden Vad nu då? Varför frågar du om det? Budbäraren J o, mannen där var en gång detta barn. Herden I döden med dig! Kan du icke tiga? Oidipus Tyst! Tadla honom icke. Dina ord

förtjäna tadel mycket mer än hans. Herden Du ädle herre, vad har jag förbrutit? Oidipus Du vidkänns ej det barn han talar om. H erden Han vet ej vad han säger. Fåfängt tal! Oidipus Om ej med godo, talar du med tvång. H erden För guds skull, prygla ej en gammal man! Oidipus Bind händerna på honom! Gör det fort!

Tjänarna bakbinder herdens händer.

Herden Ve mig, eländige! Vad vill du veta? Oidipus Gav honom du det barn han spörjer om? Herden Jag gav det. Ack, om jag fått dö den dagen! Oidipus Det får du nu, om du ej talar sanning! Herden Långt mer förlorad är jag om jag talar. Oidipus Han söker undanflykter, tycks det mig. H erden Nej nej! Jag har ju erkänt att jag gav det. Oidipus Var fick du det ifrån! Var det ditt eget? Herden Mitt var det ej. Jag fick det av en annan. Oidipus Av vem bland stadens folk? Från vilket hus? Herden Vid himlen, herre, fråga icke mer! Oidipus Du dör, om än en gång jag måste fråga. Herden N å väl, hos La! os var barnet fött.

32

SOFOKLES

Oidipus Ett trälbarn eller av hans eget blod? Herden Nu skall jag då det fruktansvärda säga. Oidipus Och jag det höra. Ty det måste höras. Herden Man sade att det var hans egen son,

men hon därinne vet det bäst av alla. o:rtipus Gav hon dig barnet? He~den J a, hon gav det, herre. Oidipus För vilket ändamål? Herden Att av mig dödas. Oidipus Dess egen mor? Herden Av fruktan för en spådom. Oidipus Hur så? Herden Sin fader skulle barnet dräpa. Oidipus Men varför gav du det åt denne man? Herden Av misskund, herre, att av honom föras

till fjärran nejder, mannens eget land. Till namnlöst elände blev barnet räddat. Ty är du den som han dig säger vara, då är du sannerligen olycksfödd.

Oidipus Ve mig! Nu är då allting uppenbart! För sista gången ser jag dig, o sol. J ag vet: förbannad föddes jag och blev en blodskamsbrudgum och min faders död.

Oidipus störtar in i borgen. De andra avlägsna sig.

Till svenska av EMIL ZILLIAcus

l. Varför blir lokaste och Oidipus så lättade av budbärarens besked?

tadla klan.dra spörjer frågar

2. Oidipus är ännu rädd för "sin moders bädd". Hur kommenterar lokaste det? 3. Budbäraren vill lugna Oidipus och ger honom ytterligare nyheter. Vilka? 4-. Hur reagerar lokaste på dessa uppgifter? Hur reagerar Oidipus? 5. Varför vill inte herden berätta vad han vet?

l. a) lokastetror på slumpen och ödet- hur formulerar hon sig? b) Oidipus instämmer med ord men uttrycker ett annat sätt att se. Vilket? c) Vilket synsätt ger störst insikt (här i pjäsen)?

2. Ett sätt att se på Oidipus olycka är detta: "Det är hans ovilja att böja sig för sitt öde som får honom på fall". Resonera om det rimliga i detta synsätt!

3. Var står du själv? Är livet ödesbundet eller kan vi forma det själva? l<anske är det mer fruktbart att formulera frågan så här: vad i livet är ödesbundet och vad kan vi form a själva? Fundera, formulera dina argument, diskutera med andra _

33