1

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

AllmäntI följande skrift har jag roat mig med energiomvandlingar rörande kroppsmotorn. Det finns till exempel tabeller i som visar hur mycket energi kroppen förbrukar under vila och löpträning vid olika ansträngningsnivåer. Likaså kan vem som helst på motionscykel mäta puls, bromsad nyttiggjord energi och dra egna slutsatser. Sedan jämförs med energiinnehållet i den mat vi äter. Som referens diskuteras liknande resonemang för fordonsmotorer och det bränsle som driver dem, varpå följer analys och kanske möjligen någon slutsats.

Näringsfysiologins energimått och SI-systemetMan tillämpar sedan gammalt enheten kalori (cal), kilokalori (kcal) för energi inom näringsfysiologin. Först på senare år har SI enheten Joule (J), vilket motsvarar Wattsekunder (Ws), börjat tillämpas. Nedan utnyttjas SI enheten (Ws) eller om så behövs kilowattsekunder (kWs) på samma sätt som man sedan lång tid har gjort inom övrig naturvetenskap.

Det är definitivt praktiskt att tillämpa energiutveckling per tidsenhet kWs/s= (kW), vilket under stationära förhållanden blir detsamma som effektutveckling. Om kaloritabellerna återförs till watt (W) eller (kW) behövs därför inte tidsintervall anges och multiplikation med tid ger energi motsvarande den situation som avses.

Dessutom använder jag min egen kropp i experimentellt syfte med hjälp av GPS, pulsklockor och motionscykel för data som inte kunnat fås fram på annat sätt. Detta rekommenderas, det ger stimulans och insikt om den egna kroppens fysik och träningsupplägg.

En wattsekund (Ws) = Joule (J) motsvarar 0,239 (cal) vid omräkning av olika kaloriangivelser.

Kroppens energiutveckling i vila och arbeteMaten vi äter processas, omvandlas till energi som driver kroppsfunktionerna och får oss förhoppningsvis att må bra. Exakt hur detta går till vet vi bara lite om. I vila lär människokroppen emellertid kräva 125-187 watt i viktintervallet 55-100 kg.

När vi med vår vilja sätter kroppen i arbete syns det i hjärtrytmen, pulsen som mäts i slag per minut (beats per minuts) (b/min) vilket ger nivå på blodflöde, en delfunktion i kroppens energiomsättning.

I mindre grad på kondition och vikt men i hög grad ålder har vi en maximal puls som överslagsmässigt brukar sättas till Hbmax=220-ålder, i mitt fall nu 220-68=152 som jag kan runda av uppåt till 160 (b/min). Den övre hjärtrytmen sätter en gräns på vår maximala effektutveckling som lär kunna variera mellan 981-2050 watt (~1-2 kW) i viktintervallet 55-110 kg. Dessa siffror har jag räknat om och är givna för löpning under 30 minuter från sajten nedan. Återigen refererande till mig själv kan jag under 30 min bara hålla en medelpuls på 135 (b/min), alltså bara 84 % av max.

Vår vilopuls däremot lär tydligen vara konditionsberoende i första hand, den ligger normalt på omkring 60 (b/min), så är den över 70 är det inte en dag för tidigt att man kommer i gång med att motionera! Min vilopuls ligger just på 60 (b/min) men jag anser inte att min kondition är bra!

2

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Nedanstående diagram Figur 1 omräknat visar kroppsmotorers effektutveckling för personer med vikt mellan 55-100 kg som funktion av ansträngning räknat i puls omsatt till mina värden och att det därför handlar om ansträngning upp till 84 % av max, hållbart för t.ex. 30 min löpträning, men som borde kunna generaliseras till all träning till denna nivå eftersom ansträngningen omräknats till beats per minut (b/min).

50 60 70 80 90 100 110 120 130 1400

500

1000

1500

2000

f(x) = 14.4713352919948 x − 756.677340463211

55 kg60 kg65 kg70 kgLinear (70 kg)75 kg80 kg85 kg90 kg95 kg100 kg

Puls slag per minut (b/min)

Krop

psm

otor

ns e

ffekt

utve

cklin

g (W

)

Figur 1

Jag ser en linearitet här och för min vikt fås då sambandet (den räta svarta linjen):

Pt=14,47*Hb-756,7………………………där Pt=total effekt (W) och Hb=puls (b/min)

Vidare nedan på en motionscykel kan man ställa in så att den mäter utbromsad (nyttig) effekt i watt (W) och puls i (b/min). Det förvånar att skillnaden mellan den totala förbrukade effekt kroppen kräver som framgår av diagrammet ovan och den nyttiggjorda utbromsade effekt som mäts direkt på cykeldatorn nedan är så stor. Omräkningen till watt gör att diagrammen direkt kan jämföras!

Således i det andra diagrammet nedan Figur 2 visas alltså min prestationsförmåga på motionscykeln. Den räta svarta linjen visar sambandet mellan nyttiggjord utbromsad effekt och puls. Sambandet börjar vid noll i vila och når 170 W vid 135 (b/min). Jag kan endast kortvarigt utveckla 250 (W)! För mig fås alltså:

Po=2,23*Hb-132,9……….där Po=nyttig effekt eller utbromsad effekt (W) och Hb=puls (b/min)

Skillnaden (Pt-Po=Pd) som också ökar med ökad ansträngning, talar om för oss den effekt kroppen utvecklar och förbrukar för att hålla sig vid liv och ”må bra” vilket utgör en del i min förlusträkning.

3

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Den energi som kroppen förbrukar under tiden (t) är (Et=Pt*t), den energi som åstadkommit nyttigt arbete under samma tid är (Eo=Po*t) och (Ed=Pd*t) utgör en slags ”kroppsförlust”.

Maten vi äter utgör den energi (Ef) vi för in i en ”energibalans” innehållande ovanstående delkomponenter verkar vara väldigt svårbegriplig för många människor!

0 50 100 1500

50

100

150

200

250

f(x) = 2.22762865868695 x − 132.864753305385Fysisk prestationsförmåga vid 68 års ålder

PunktdataLinjär trend

Puls (beats/min)

Utbr

omsa

d eff

ekt p

å m

otion

scyk

el (W

)

Figur 2

Det kan omöjligen råda ett annorlunda samband än att den energi jag får i mig via maten balanserar den energi jag gör av med när jag lever och anstränger mig fysiskt.

Ef*Af=Ed+Eo+Es= Pd*t+ Po*t+Es*As………där utöver nämnt ovan Ef= energi per viktenhet i maten, Es=energi per viktenhet i avföringen, Af=mängden mat och As=mängden avföring (skit, piss, utandningsluft och svett). Vi kan påstå att Af=As varvid fås

(Ef-Es)*Af=(Pd+Po)*t……..det vill saga: nettoenergin in = energin ut, en till synes odiskutabel balans som borde gälla alla! (Till och med detta enkla samband betvivlas av somliga som påstår sig veta!)

Svårbegripligt för många människor är att mängden mat vi stoppar i oss Af balanseras av den tid (t) vi ägnar åt att leva, utföra fysiskt arbete och motionera. Stoppar vi in för mycket (på vänster sida om likhetstecknet) går vi upp i vikt och tvärtom för lite så minskar vikten satt i relation till hur intensivt vi lever och tränar med puls Hb som måttstock (på höger sida om likhetstecknet), eftersom Pd och Po är funktioner av Hb.

För just mig gäller vidare att:

Pd=14,47*Hb-756,7-(2,23*Hb-132,9)=12,24*Hb-623,8 alltså

Pd=12,24*Hb-623,8………..där Pd=min kroppseffektförlust (W) och Hb=puls (b/min)

4

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Låt oss jämföra olika individer i syfte att förstå vad som kan skilja dem åt vad gäller deras ”förbränning” av mat förutsatt att de äter, ”skiter, pissar, andas, svettas” och motionerar exakt samma. Undra om vi har olika kroppsförluster (Pd*t)? Om detta tvistar de lärde, man pratar om olika ”förbränning”.

Min gissning är att naturen utrustat oss med likartad fysiologi vad gäller kroppsförlust. Men jag tror att naturen lurar oss att äta fel, för mycket och röra oss för lite. Låt oss gå in på detta lite mer nedan.

Utnyttjade sajter i raderna ovan är hämtade från till exempel följande

1) http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalori 2) http://www.halsosidorna.se/Fysisktraning.htm

Förbränningsmotorers energiutveckling i tomgång och driftFörbränningsmotorn har utvecklats från t.ex. primitiv ångmaskin till t.ex. modern dieselmotor på 300 år.

Däggdjuren (alltså människan) har genomlöpt evolution i hundrataltals miljoner år.

Jämför kroppsmotorn med en modern 2 liters dieselmotor med runt 45 % verkningsgrad. Utbromsad maxeffekt på en sådan motor kan ligga på på 180 (Hp) = 180/1,36 = 132 (kW), tomgångs-förlusten sägs vara runt 10 (Kw) Energiinnehållet i diesel är 9,8 kWh/l. En dieselmotors nivå på uträttat arbete styrs genom att ”gasa”, närmast till hands är måttet ”bränsleflöde till motorn” (Gf) i (ml/min). Denna diesel drar under måttlig gas vid 90 km/tim cirka 0,54 l/mil eller 6 l/tim. Det blir 100 ml/min vid viss effektutveckling under ett optimalt varvtal runt 2500 r/min.

Figur 3

5

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Motorernas nyttiggjorda effekt kan till skillnad mot kroppsmotorn användas timme ut och timme in på maximal effekt. Samband mellan gaspådrag och effekt motsvarar för vår dieselmotor ungefär ekvationen:

Po=0,175*Gf-2,57……där Po=nyttig effekt eller utbromsad effekt (kW) och Gf=bränsleflöde (ml/min)

Verkningsgraden hos denna motor kan vara så bra som 45% (”top of the art”), det vill säga

Pt=0,389*Gf+4,29……………..……där Pt=total effekt (kW) och Gf=bränsleflöde (ml/min)

Pd=0,389*Gf+4,29-(0,175*Gf-2,57) alltså

Pd=0,214*Gf-1,72………………….. där Pd= motoreffektförlusten (kW) (friktion, avgaser och kylning)

För en förbränningsmotor är det odiskutabelt att den energi vi gasar in balanserar den energi motorn gör av med (på samma sätt som kroppsmotorn? dra din egen slutsats!):

Ef*Af = Ed+Eo+Es = Pd*t+ Po*t+Es*As………där Ef= energi per viktenhet i bränslet, Es=energi per viktenhet i avgaserna, Af=mängden bränsle och As=mängden avgas. Vid förbränningen tillför vi syre i stora mängder så att Af=As/Ks

(Ef-Es*Ks)*Af=(Pd+Po)*t……..det vill saga: nettoenergin in = energin ut, en balans som aldrig ifråga-satts för mekaniska motorer!

Lättbegripligt för alla är att mängden bränsle vi gasar in i motorn Af balanseras av den tid (t) vi kör motorn. Något så vansinnigt som att tanka mer än man gör av med förekommer inte, det skulle så att säga innebära att man drog med sig en extra släpvagn för överflödigt bränsle (Jämför med fettet kroppsmotorn samlar på sig vid överkonsumtion av mat Ef=3347 kWs/hg , jämför nedan).

6

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Utnyttjade sajter ovan är hämtade från till exempel följande

http://www.fueleconomy.gov/feg/atv.shtml

http://en.wikipedia.org/wiki/Fuel_economy-maximizing_behaviors

Energiinnehåll i mat och dryck, dagligt energiintagLyssnar man på allt prat kring människors ätvanor inses att evolutionen försett oss med mekanismer som rör njutning vid själva energiintaget, att äta. Om vi njuter för mycket äter vi för mycket. Ett gammalt ordspråk säger ”för mycket och för lite skämmer allt”.

“The primary organ responsible for regulating metabolism is the hypothalamus, regulation of food intake, through two centers: 1) The feeding center or hunger center is responsible for the sensations that cause us to seek food. When sufficient food or substrates have been received and leptin (hormon)  is high, then the satiety center is stimulated and sends impulses that inhibit the feeding center. When insufficient food is present in the stomach and ghrelin (hormon)  levels are high, receptors in the hypothalamus initiate the sense of hunger.

2) The thirst center operates similarly when certain cells in the hypothalamus are stimulated by the rising osmotic pressure of the extracellular fluid. If thirst is satisfied, osmotic pressure decreases.”

För att behålla min vikt vid 70 kg lär jag dagligen behöva äta 2278 kcal=9531 kWs där jag nu väljer: 4,43 hg där protein = 1,14 hg, kolhydrater = 2,28 hg och fett = 1,01 hg enligt given sajt nedan. Detta förutsatt att jag motionerar medel, det vill säga cirka 3 ggr i veckan.

Låt se hur detta stämmer på min kroppsmotor ovan: Jag ska alltså samla på mig Af=4,43 hg varierande kost Ef=215 kWs/hg. Gissar att ”skit, piss, andning och svett” har en energi på 2 % av Ef det vill säga Es=4,3 kWs/hg. Under dessa betingelser behöver jag inte motionera för att energibalansen ska gå ihop. Ser ut som ekvation figur 1 ligger på tok för högt för lågintensivt arbete, men den behöver antagligen inte justeras mycket för att stämma. Resultatet säger att lågintensivt leverne med så låg daglig medelpuls som 68 b/min räcker, eller att vikten av intensiv motion överdrivs, vilket inte stämmer! Slutsats av räkneexemplet är tydligen att den linearisering som gjorts inte kan vara korrekt!

De tre beståndsdelarna protein, kolhydrater och fett ingår i vårt dagliga ätande och på en fantastisk sajt

från livsmedelsverket fås minst sagt utförlig information:

http://www7.slv.se/Naringssok/SokLivsmedel.aspx

Då skulle min dag ovan t.ex. se ut som följer om jag gör en uppskattning kring en dag som startar

frukosten med en apelsin i tärningar ihop med mysli sötat med sylt, middag brunsås, potatis, kokt

vitkål och fläskkotlett, en kopp kaffe med en sockerkaka och kvällsmat bestående av en rejäl

sandwich, dagens måltidsdryck är lättöl:

Summor

Vald vikt g 100 150 100 50 100 50 100 70 100 190 100 190 100 100 100 900 100 150 100 35 100 186 2071Portion g 125 20 40 70 175 70 150 35 186

Energi (kJ )

kJ 207 311 727 1091 1 565 2348 407 611 430 645 349 524 108 162 120 180 9 14 1 264 1896 687 1031 8810Protein g 0,8 1,2 0,2 0,3 8,2 12,3 2,4 3,6 22 32,4 1,8 2,7 1,4 2,1 0,2 0,3 0,1 0,2 4,9 7,35 9,1 13,7 76Fett g 0,1 0,15 0,1 0,15 4,5 6,75 7,2 11 1,7 2,55 0,1 0,15 0,1 0,2 0 0 0 0 8,6 12,9 6,4 9,6 43Kolhydrater

g 10 15,3 41 61,8 69,9 104,9 5,8 8,7 0 0 18 26,3 3,8 5,7 3,8 5,7 0,4 0,6 50,4 75,6 16 24,3 329

Öl lättöl vol. % 2,3

Kaffe bryggt

Sockerkaka fett 50 g i

Smörgås typ

Apelsin Björnbärssylt

Frukostflingor fullkorn

Brunsås med

Fläskkotlett gris fett

Potatis kokt m

Vitkål Enhet

7

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Mat och dryck som jag antagits äta under denna dag väger 2,1 kg, total energi är 8810 kWs (jmfr

9531), protein 0,76 hg (jmfr 1,14 hg), kolhydrater 3,29hg (jmfr 2,28 hg) och fett 0,43 hg (jmfr 1,01 hg)

Detta stämmer bra om jag ökar fettintaget, minskar mängden kolhydrater och ökar proteinintaget

rejält. Nedan följer en allmän energitabell, omräknad, sorterad och villkorligt formaterad:

8

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Frukt, bär och nött er kCal kWs Grönsakker kCal kWs Kött och fisk kCal kWs Bröd, kakor och sötsaker kCal kWs Allehanda drycker kCal kWs

Valnötter 700 2929Hasselnötter 670 2803

Jordnötter, rostade, saltade 620 2594Pistaschnötter 610 2552 Rent fett i kroppsvävnad 800 3347

Jordnötter 600 2510 Bacon, stekt 560 2343 Mjölkchoklad 555 2322Banan, torkad 390 1632 Salami, utländsk 485 2029 Småkakor 540 2259

Nypon, utan frön, torkade 350 1464 Leverpastej, gås, rökt, herm 455 1904 Rån, fyllda 527 2205Frukt, blandad, torkad 295 1234 Sidfläsk 425 1778 Potatischips 520 2176

Päron, torkat 295 1234 Sojamjölfett: 20% 424 1774 Bacon 400 1674 Wienerbröd 520 2176Äpple, torkat 275 1151 Sojabönor, torkade 371 1552 Sidfläsk, rökt 395 1653 Kexchoklad 512 2142

Aprikoser, torkade 270 1130 Sojamjölfett: 1% 355 1485 Medvurst,rökt 380 1590 Jordnötsringar 511 2138Katrinplommon 270 1130 Oliver, svarta 335 1402 Påläggskorv, rökt 380 1590 Cream Crackers 490 2050Persika, torkad 270 1130 Kikärtor 333 1393 Salami, svensk 355 1485 Ostbågar 484 2025

Ananasjuice, fryst, drickfärdig 186 778 Groddar, vete- 323 1351 Sidfläsk, rimmat 355 1485 Pepparkakor 457 1912Apelsinjuice, fryst, konc 166 695 Linser 303 1268 Hamburgarebröd, vete 320 1339 Mazarin 456 1908

Banan, kokt 140 586 Bönor 298 1247 Leverpastej, skivbar 300 1255 Strösocker 456 1908Aprikoser, herm, med medelsötad lag 120 502 Bönor, mung, torkade 288 1205 Varmkorv, grillad 295 1234 Kola 455 1904

Passionsfrukt 110 460 Bönor, vita, torkade 287 1201 Leverpastej, bredbar 285 1192 Mandelmassa 453 1895Jordgubbar, frysta, sockrade, skivade 109 456 Bondbönor, torkade 286 1197 Hamburgare, stekt 280 1172 Kex, Digestive 446 1866

Banan 104 435 Bönor, bruna 284 1188 Varmkorv 275 1151 Munkar 444 1858Björnbär, herm, söt lag 100 418 Senap 170 711 Frukostkorv 270 1130 Kex, Marie 441 1845

Plommon, herm, medelsötad lag 96 402 Avocado 169 707 Fläskfärs, 23% fett 265 1109 Wienerbröd, fyllda 430 1799Frukt och saftkräm, ätfärdig 94 393 Vitlök 158 661 Grisbog 265 1109 Kokosboll 411 1720Hallon, frysta, lättsockrade 90 377 Oliver, gröna 119 498 Revbensspjäll, gris, grillat 265 1109 Polkagrisar 398 1665

Kiwi, herm, utan lag 90 377 Ketchup 107 448 Falukorv 260 1088 Popcorn, poppade 393 1644Jordgubbar, frysta, sockrade, hela 89 372 Majs, konserv 99 414 Isterband 260 1088 Maräng 390 1632

Mango, herm, lättsötad lag 89 372 Majskolv 86 360 Medvurst, kokt 260 1088 Mandelkubb 388 1623Blåbär, frysta, lättsockrade 88 368 Ärtsoppa med fläsk 82 343 Varmkorv, kokt 260 1088 Farin, brun 386 1615

Fruktcocktail, herm, med sötad lag 85 356 Jordärtskocka 79 331 Aptitring, korv 255 1067 Sockerkaka 384 1607Ananas, herm, med medelsötad lag 84 351 Bönor, vita i tomatsås 78 326 Fläskkorv, okokt 250 1046 Chokladpudding 380 1590

Persika, herm, medelsötad lag 84 351 Vita bönor i tomatsås 78 326 Köttkorv, okokt 249 1042 Lakrits konfekt 378 1582Päron, herm, medelsötad lag 81 339 Potatis 74 310 Grillkorv 246 1029 Tuggummi 378 1582

Vindruvor 80 335 Pepparrot 66 276 Korv Stroganoff 245 1025 Salta pinnar 373 1561Citronskal 74 310 Dill 64 268 Medisterkorv 245 1025 Fruksocker 373 1561

Mango 74 310 Kronärtskocka 61 255 Köttbullar, stekta, frysta 240 1004 Druvsocker 370 1548Björnbär, frysta 72 301 Svartrot 59 247 Skinka 240 1004 Munkar, fyllda 354 1481Vinbär, svarta 70 293 Ärtor, gröna frysta 54 226 Fläskkorv, kokt 235 983 Gelékonfekt 351 1469

Ananas, herm, med juice 68 285 Palsternacka 53 222 Fläskkarré stekt, fryst, utan steksky 230 962 Skumgodis 335 1402Grapefrukt, herm i lättsötad lag 68 285 Grönkål 45 188 Köttkorv, kokt 230 962 Honung 334 1397

Päron 66 276 Nässlor 43 180 Leverpalt 230 962 Vetebröd 326 1364Kiwi 64 268 Kålrot 40 167 Fläsklägg 225 941 Sirap, ljus 325 1360

Päron, herm, lättsötad lag 64 268 Vattenmelon 38 159 Leverbiff, mald, stekt 225 941 Rulltårta 323 1351Vindruvsjuice, herm 64 268 Ättiksgurka, utan lag 38 159 Fläskfärs, 17% fett 220 921 MumsMums 322 1347

Äpple, utan skal 62 259 Brysselkål, färsk 36 151 Hamburgare, ostekt 220 921 Äppelpaj 284 1188Aprikosnektar, herm 61 255 Nätmelon 36 151 Varmkorv, herm 220 921 Hamburgerbröd 260 1088

Blåbär 59 247 Paprika, röd 36 151 Falukorv, mager 215 900 Grovt bröd "Skånegrova" 240 1004Äpple, med skal 59 247 Rödbeta 35 146 Köttbullar, ostekta, frysta 215 900 Grovt bröd "Fullkorn" 220 921 Whiskey 40% 222 929

Björnbär 58 243 Trädgårdskrasse 34 142 Pannbiff, stekt 215 900 Kräm, aprikos 90 377Vinbär, röda 57 238 Honungsmelon 33 138 Revbensspjäll, gris 215 900 Kräm, blåbär 90 377

Ananas 56 234 Champinjoner 31 130 Köttfärslimpa, stekt, fryst 210 879 Kräm, jordgubb 90 377Ananas, herm, med lättsötad lag 56 234 Morot 31 130 Grisfötter 205 858 Rödvin 12% 78 326

Ananasjuice, herm 56 234 Lök 30 126 Pannbiff, ostekt 205 858 Vitt vin 67 280Persikonektar, herm 56 234 Rotselleri 29 121 Kyckling, grillad med skinn 196 820 Chokladdryck 66 276

Aprikoser, herm med juice 55 230 Groddar, mungböns- 28 117 Fläskkarré, halsbit 194 812 Standardmjölk 65 272Apelsin 54 226 Persiljeblad 28 117 Fläskkotlett 191 799 Fruktsoppa 55 230Tranbär 53 222 Broccoli 27 113 Kyckling, kött med skinn 189 791 Saftsoppa 55 230

Ananasjuice, fryst, konc. 51 213 Purjolök 27 113 Kyckling, vinge, kött med skinn 186 778 Blåbärssoppa 50 209Aprikoser 50 209 Bambuskott 26 109 Kyckling, kött, kokt 178 745 Hallonsoppa 50 209

Blåbär, frysta 50 209 Broccoli, fryst 26 109 Grisbogbladsstek 177 741 Läskedryck 49 205Clementin 50 209 Fänkål 26 109 Köttbullar, stekta 177 741 Nyponsoppa 49 205Satsumas 50 209 Groddar, alfa- 26 109 Middagskorv, lätt 177 741 Saft 49 205

Persika 49 205 Kålrabbi 26 109 Skinka, rimmad 173 724 Starköl 4,5% 47 197Apelsinjuice, fryst, drickfärdig 48 201 Majrova 26 109 Leverpastej, mager 170 711 Apelsinjuice 43 180

Apelsinjuice, färskpressad 48 201 Paprika, grön 26 109 Pölsa 167 699 Cider, 2,25% Volym 41 172Hallon, frysta 47 197 Vaxbönor 26 109 Grytbitar av gris 165 690 Äppeldricka 40 167

Jordgubbar 47 197 Blomkål 25 105 Häst, bara kött 165 690 Coladryck 36 151Krusbär 46 192 Pumpa 25 105 Skinkstek, stekt, utan sky 165 690 Folköl, 2,8% 36 151

Apelsinjuice, herm/past, drickfärdig 44 184 Rödkål 25 105 Biff a la Lindström, stekt 158 661 Lättmjölk 35 146Clementinjuice, färskpressad 44 184 Tomater, krossade 25 105 Kyckling, ben, kött med skinn 155 649 Öl 3,5 % 33 138Satsumasjuice, färskpressad 44 184 Gräslök 24 100 Kyckling, bröst, kött med skinn 155 649 Äpplejuice 33 138

Hallon 42 176 Paprika, gul 23 96 Kyckling, lår, kött med skinn 155 649 Fläderdricka 30 126Plommon 42 176 Sparris, grön eller vit 23 96 Kalvfrikassé 153 640 Pripps plusenergi 30 126

Melon, nät- 41 172 Vitkål 23 96 Köttbullar, stekta, med sås 146 611 Lättöl 2,25 % 29 121Grapefruktjuice, färskpressad 40 167 Bönor, gröna 21 88 Köttfärslimpa, stekt 143 598 Lingondricka 28 117

Melon, honungs- 40 167 Tomat 21 88 Höna, kött 141 590 Tomatjuice 17 71Melon, vatten- 40 167 Rabarber 18 75 Leverstuvning 141 590 Buljong, kött ätfärdig 8 33

Grapefrukt 38 159 Vattenkrasse 18 75 Kalkon, kött, kokt 139 582 Buljong, grönsaks ätfärdig 5 21Vattenmelon 38 159 Tomatjuice 17 71 Skinka, rökt 139 582 Buljong, höns ätfärdig 5 21

Jordgubbar, frysta 37 155 Salladskål 16 67 Innanlår, nöt 137 573 Buljong, fisk ätfärdig 4 17Nätmelon 36 151 Spenat 15 63 Skinka, kokt 130 544 Kaffe 2 8

Honungsmelon 33 138 Squash 15 63 Fasan, bara kött 127 531 Te 1 4Lime 30 126 Rättika 14 59 Kalkon, ung, kött med skinn 127 531

Citron 29 121 Sallad, huvud- 14 59 Kalops med sås 124 519Citronjuice, färskpressad 25 105 Gurka 11 46 Hjort, bara kött 120 502

Citronjuice, herm 21 88 Sallad, isbergs- 10 42 Grisbog, herm, inkl 6-8% gelé 115 481Rabarber 18 75 Hare, bara kött 115 481

Kalkon, bara kött 115 481Kyckling, bara kött 115 481Skinka, mager, kokt 114 477Skinka, mager, rökt 114 477

Tonfisk 110 460Biff Stroganoff 108 452

Fläskkotlett, utan fettrand 106 444Köttfärssås 103 431

Köttfärssås, herm 103 431Ripa, bara kött 102 427

Fläskfilé 100 418Häst, rökt, hamburgerkött 100 418

Kalvsylta 100 418Oxfilé 100 418

Skinka, herm, inkl 8-12% gelé 100 418Gös 97 406

Sjömansbiff 90 377Köttsoppa, herm, ätfärdig 33 138

Kalorimängden livsmedel i kCal och kkWs per 100 gram sorterat och villkorsstyrt formaterat

Utnyttjade sajter ovan är hämtade från till exempel följande:

http://matkalkyl.se/berakna-energibehov-kcal.php

http://sv.wikipedia.org/wiki/Basal_kroppsk%C3%A4nnedom

9

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

http://en.wikipedia.org/wiki/Basal_metabolic_rate

Energiinnehåll i bränslena, mängden tankad energiMänniskans kroppsmotor, till exempel min, kan enligt ovan bromsas ut till 170 W=0,17 kW under en längre tid medan dieselmotorn ovan når upp till 155 kW under samma betingelser det vill säga en faktor 155/0,17=912 gånger högre.

Jämför vi energiinnehållet/hg i bränslena som driver motorerna med maten jag äter under en dag får vi för maten under en dag 8810/2071*100=425 kWs (kJ)=425/3600=0,12 kWh/hg och för dieselbränslet som driver bilen 9,8 kWh/l=9,8/0,82=12 kWh/kg=1,2kWh/hg. Energitätheten för diesel är 10 gånger större än min dagsranson mat.

Men jämför med (människo)fett som är oerhört energirikt 0,93kWh/hg (nästan samma som för diesel)! Djur och människor lagrar energi synnerligen effektivt och det krävs 0,93/0,12=7,9 gånger mer energi att göra sig av med ett kilo övervikt jämfört med att balansera sig med oföränderlig vikt via sunda dagsransoner (Det sägs dessutom att fettförbränning är förknippad med många svårigheter och plågor)

Sammanfattning, slutsatser och fortsatta undersökningar

Min kropps förbränning av energi följer i stort följande lag: (Ef-Es)*Af=(14,47*Hb-756,7)*t

Ef=Energiinnehåll i maten (Ws/hg=Jaul/hg)Es=Energiinnehåll i avföring, urin och utandningsgaser (Ws/hg=Jaul/hg)Ansats:Es=2/100*EsAf=mängden mat (hg)

Hb=Puls (slag/min=B/min)t=tid (sekunder=s)

Om jag inte vill gå upp eller ned i vikt ska energin på vänster sidan om likhetstecknet vara lika med energin jag utvecklar under tiden t på höger sida om likhetstecknet

Till exempel om jag ”frossat loss” på innehållet i en 125 g chokladkartong och inte borde ha gjort det kan väljas att till exempel omedelbart sticka ut och jogga i t minuter med medelpuls 135 b/min:

(2285-0,02*2285)*1,25*1000=(14,47*135-756,7)*t*60 -> t=39 minuter

Det är lite småjobbigt faktiskt, speciellt med tanke på det koma man får av så mycket choklad!

Min bil bränner bränsle ungefär enligt följande samband: (Ef-Es*Ks)*Af=(0,389*Gf+4,29)*t

10

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Ef=Energiinnehåll i bränslet (kWs/hg=kJaul/hg)Es=Energiinnehåll i avgaser, kylluft och friktion (kWs/hg=kJaul/hg)Ansats:Es*Ks=38/100*EfAf=mängden bränsle (hg)

Hb=Gaspådrag (ml/sekund=ml/s)t=tid (sekunder=s)

Om jag inte vill ”tanka i släpvagn eller köra soppatorsk” ska energin på vänster sidan om likhetstecknet vara lika med energin jag utvecklar under tiden t på höger sida om likhetstecknet

Till exempel om jag tankat fullt 45 l = 45*0,82*10 = 369 hg diesel 9,8/0,82/10=1,2 kWh/hg och sträckkör utvecklande 90 kW = 122 hästkrafter är jag ju tvungen att tanka inom t timmar!

Bilen drar då 220 ml/min det vill säga inom t=45*1000/220=204 minuter=3,4 timmar är bränslet slut. (Där är vi ännu inte när det gäller förståelsen av människokroppen).

Utnyttjad energi i bränslet: (1,2-0,38*1,2)*369=275 kWh

Effektutveckling under tid: (0,389*220–4,29)*3,4 =276 kWh

Antagandet utgår alltså egentligen från 38 % verkningsgrad vilket lär ligga ganska nära verkligheten.

De mest intressanta iakttagelserna.Det är så oerhört lätt att under en längre tid äta för mycket och utveckla för lite energi vilket innebär att kroppen processar och lagrar överflödig energi som fett. En bra sak om vi regelbundet tvingas svälta, men ”svälter” gör man ju inte precis när man går upp i vikt.

Den mat vi borde äta under en dag (Energi:0,12 kWh/hg) har 10 gånger lägre energiinnehåll än dieselbränsle till bilar (Energi:1,2 kWh/hg) medan det fett som kroppen genererar (Energi=0,92 kWh/hg) är 7,9 gånger mer energirikt än en dagsranson bra mat. Bantning är extremt plågsam, tar lång tid, minsta hekto man går upp i vikt är av största betydelse och bör omedelbart justeras med hjälp av daglig balans mellan kostintag och utvecklad energi.

Min studerade middag innehöll dessutom antagligen för mycket kolhydrater i form av billigt raffinerat socker. Jag tror detta är den moderna människans dilemma, vi är definitivt inte skapta att få i oss sådana mängder socker. Detta måste studeras närmare.

11

En uppsats av

Lars Sönsteröd Kroppsarbete och förbränning relaterat till energiintag

Vetenskap kring energibalanser av föreliggande slag kräver noggrann mätning av kroppsvikt och intagen vikt föda, man måste mäta med noggrannhet. En bra sak är om det man ätit kan vägas som viktökning efter måltid. Varje enskild del i en måltid kan mätas på för detta avsedd våg.

Vågars noggrannhet, repeterbarhet, automatisk datalagring och mätmetoder är av intresse.

Lineariseringen i de ekvationer som tagits fram bör korrigeras med hjälp av exponentiella varianter av beskrivande funktioner.