Kraftvärmeverket samt HVC103.3.1 INSATSMATERIAL 14 3.3.1.1 Bränsleförbrukning 14 ... och 11, se...

Miljörapport 2011

Kraftvärmeverket samt HVC10

LINKÖPING

Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2011

G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 GRUNDDEL 3

1.1 INGÅENDE VERKSAMHETER 4

2 TEXTDEL 5

2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 5

2.2 LOKALISERING 5

2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR 6

2.3.1 EL- OCH VÄRMEPRODUKTION 6 2.3.2 KRAFTVÄRMEVERKET 6 2.3.3 HVC 10 7 2.3.4 MILJÖUPPFÖLJNING 7

2.3.5 KONTROLL AV MÄTUTRUSTNING 7

2.4 RENINGSUTRUSTNING 8

2.4.1 KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA 1 8

2.4.2 KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA 2 9 2.4.3 KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA 3 10 2.4.4 HVC10 11

2.4.5 SOTNING 11

2.5 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 11 2.5.1 BESLUT OCH VILLKOR SAMT ANMÄLNINGAR 11

2.5.2 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER 12

3 MILJÖBERÄTTELSE 12

3.1 MILJÖPÅVERKAN 12

3.1.1 KRAFTVÄRMEVERKET OCH HVC 10 12

3.2 VERKSAMHETSSYSTEM 12

3.3 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 13

3.3.1 INSATSMATERIAL 14 3.3.1.1 Bränsleförbrukning 14

3.3.1.2 Proveldning nya bränslen 14 3.3.2 FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER 15

3.3.3 HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER 15 3.3.4 ÅTGÄRDER FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN 16 3.3.4.1 Slangfilterbyta panna 1 16 3.3.4.2 Ammonium och kondensatrening på panna 3 16 3.3.4.1 Trimning av brännare på panna 2, oljepannan 16

3.3.4.2 NOx-Reduktion 16 3.3.4.3 Biltvätthallen har tagits bort 16 3.3.4.4 Förstärkt skydd mot oljeläckage 17 3.3.5 MILJÖPÅVERKANDE STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH

PRODUKTIONSANLÄGGNING 17 3.3.5.1 Fjärrvärmeläcka 4 maj 17




3.3.5.2 Driftproblem med träpannans skrubber 17

3.3.5.3 Beräknad temperatur i Stångån vid kylning 18 3.3.6 SAMMANFATTNING ENLIGT 4 § PKT 9 19 3.3.7 FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING 19 3.3.7.1 Emissionsuppföljning 19 3.3.7.2 Mätinstrumentens funktion 20

3.3.8 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 20 3.3.8.1 Utsläpp till luft 20 3.3.8.2 Utsläpp till vatten från kondensat 21 3.3.8.3 Bullerberäkning 21 3.3.9 RECIPIENTKONTROLL OCH OMGIVNINGSPÅVERKAN 22

3.3.10 BESIKTNINGAR 22

4 VILLKOR OCH KOMMENTARER 23

BILAGOR

Bilaga 1: Fastighetskarta Kraftvärmeverket

Bilaga 2: Översiktskarta Kraftvärmeverket med omnejd

Bilaga 3: Beslutslista

Bilaga 4: Kvartalsrapporter

Bilaga 5: Avfallshantering 2011

Bilaga 6: Mätinstrument 2011

Bilaga 7: Kondensatrening Panna 3

Bilaga 8: Utsläpp via kondensat

Bilaga 9: Program externa miljömätningar och instrumentkontroller 2011

Bilaga 10: Emissionsdeklaration 2011

Bilaga 11: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna

Bilaga 12: Uppfyllande av reglerna i NFS 2002:28 och NFS 2002:26

Bilaga 13: Transportbilaga




1 Grunddel

Uppgifter om verksamhetsutövaren

Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Organisationsnummer 556004-9727

Uppgifter om verksamheten

Anläggningsnummer 0580-124-01

Anläggningsnamn Kraftvärmeverket i Linköping

Ort Linköping

Besöksadress Södra Oskarsgatan 7

Fastighetsbeteckningar Generalen 9, Generalen 11

Kommun Linköpings kommun

Huvudbranschkod Förbränningsanläggning > 300 MW: 40.40

Övriga branschkoder Samförbränning av avfall: 90.200

Koder enligt EG-förordning 166/2006 1c

Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län)

Miljöledningssystem: ISO 14 001

Koordinater Kraftvärmeverket Nord: 6477380 Ost: 1489470

Kontaktperson för Kraftvärmeverket och HVC 10

Förnamn Katarina

Efternamn Ingvarsson

Telefonnummer 013-20 82 12

E-postadress katarina.ingvarsson”at”tekniskaverken.se

Ansvarig för godkännande av miljörapport

Förnamn Tomas

Efternamn Hvalgren

Telefonnummer 013-20 83 51

E-postadress tomas.hvalgren”at”tekniskaverken.se

Postadress: Box 1500

Postnummer: 581 15

Postort: Linköping




1.1 Ingående verksamheter

Platsnamn: Platsnummer: Besöksadress: Fastighets-

beteckning:

Grundtillstånd

Kraftvärmeverket 0580-124-01 Kraftvärmeverket

Södra Oskarsgatan 7

Linköping

Generalen

9 och 11

2007-11-07*

Hetvattencentralen i kv. Generalen HVC 10

0580-124-01 Kraftvärmeverket

Södra Oskarsgatan 7

Generalen

9 och 11

2007-11-07*

*togs i anspråk 2009-02-01

Tillståndsgivande myndighet är Miljödomstolen i Växjö. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Östergötlands län.




2 Textdel

2.1 Organisationens uppbyggnad

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Koncernen bestod år 2011

av ett moderbolag samt tio dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT.

Divisionen Energi, dit Kraftvärmeverket hör, är organiserad enligt följande:

Figur 1. Division Energis organisation

2.2 Lokalisering

Kraftvärmeverket och en hetvattencentral (HVC10) är belägna inom fastigheterna Generalen 9 och 11, se bilaga 1 och 2. För kvarteret gäller en detaljplan som vann laga kraft 1996-03-06.




I den närmaste omgivningen kring kvarteret Generalen finns industrier och kontor samt Stångån och järnvägen. Mellan Generalen och Stångån finns ett smalt parkområde med promenadstråk. Närmast Tekniska Verkens anläggning ligger bl.a. Odals siloanläggning. Kvarteret omges av gator.

Stångån är recipient för kylvatten, vatten från träpannans rökgaskondensering, dränagevatten från bergrum och dagvatten från området. Spillvatten från området avleds till kommunens avloppsreningsverk i Nykvarn, som också ingår i Tekniska Verken.

2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar

2.3.1 El- och värmeproduktion

Värmeproduktionen till Linköpings fjärrvärmenät sker i egna anläggningar med basproduktion i de stora anläggningarna och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Elproduktionen planeras så att spillvärmen i möjligaste mån nyttiggörs som värme i fjärrvärmenätet. Beroende på värmebehov och prisrelationen mellan el och bränsle körs olika pannor, bränslen och turbiner beroende på aktuell situation.

Flexibiliteten i systemet gör att värme och el kan samproduceras med god ekonomi över ett brett spann av varierande bränslepriser, skatter, avgifter, väder och andra faktorer.

2.3.2 Kraftvärmeverket

Inom Kraftvärmeverket finns tre ångpannor; en kol/gummi/trä-eldad (panna 1), en för flytande bränslen, främst eldningsolja 5, (panna 2) och en trä/plast-eldad (panna 3). Utsläppen från pannorna sker genom tre stycken 60 m höga skorstenar, en för vardera panna.

För elproduktion finns två mottrycksturbiner och en kombinerad kondens- och mottrycksturbin. Turbinerna förses med ånga från pannornas gemensamma ångstam. Kylning av kondensturbinen och övrig kylning i processen sker med vatten från Stångån. Pannornas och turbinernas produktionskapacitet vid Kraftvärmeverket fördelar sig enligt tabell 1.

Kraftvärmeverket

panna/turbin

Panneffekt (ånga)

Panneffekt med under 2010 aktuella bränslen

Eleffekt

Panna 1 97 MW 83 MW Panna 2 154 MW 154 MW Panna 3 Inkl rökgaskond.

97MW 20 MW

78 MW 20 MW

Turbin 1 31 MW Turbin 2 41 MW Turbin 3 32 MW vid kondensdrift,

22 MW vid mottrycksdrift

Elpanna 25 MW

Tabell 1. Kraftvärmeverkets produktionskapacitet.




Överskottsvärme som kan uppstå i fjärrvärmenätet pga. avfallsförbränning kyls mot Stångån. Detta inträffar främst sommartid.

Mottagning och lagring av bränsle till träbränslepannan sker dels vid bränslelagret på Kallerstad, dels inom Gärstad avfallsanläggning. Bränslet transporteras med lastbil till Kraftvärmeverket.

Kol och gummi till kolpannan transporteras från inre hamnen i Norrköping och blandas på Kraftvärmeverkets ytor.

Inom området finns ett bergrum som tidigare använts som oljelager. Grundvatten läcker kontinuerligt in i bergrummet. Därför pumpas vattnet ut från bergrummet, vilket sker via en oljereningsutrustning.

Bränsleförbrukning i de olika pannorna under 2010 redovisas bl.a. under Fel! Hittar inte referenskälla..

2.3.3 HVC 10

Hetvattencentralen består av två oljeeldade hetvattenpannor på 60 MW vardera. (installerad tillförd effekt 2*66 MW). Pannorna i HVC 10 eldas med eldningsolja 5 och används som spetslastcentral.

Skorstenarna vid hetvattencentralen är 49 meter över mark.

Vid drift styrs hetvattencentralen från kontrollrummet i Kraftvärmeverket och övervakas med kontinuerligt registrerande instrument.

2.3.4 Miljöuppföljning

Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket (KV3) samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av utsläppta halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan- tim- och månadsbasis och bevakas kontinuerligt av driftpersonalen. Dagligen granskas alla värden med avseende på rimlighet och läge i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS-Excel, där rapporter för internt och externt bruk byggts upp.

Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket (KV3). Vid fel i reningsutrustning vid sam- och avfallsförbränning som medför överskridanden av något villkor i NFS 2002:28 startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om när avfallseldningen måste avbrytas om felet kvarstår.

Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bland annat svavel och kväveoxider.

2.3.5 Kontroll av mätutrustning

Mätutrustning som används för att verifiera emissioner i mätpunkter som omfattas av någon av föreskrifterna SNF 2002:26 respektive SNF 2002:28 kalibreras och verifieras enligt standard SS-EN 14181.




2.4 Reningsutrustning

2.4.1 Kraftvärmeverkets panna 1

Figur 1. Schematisk bild av kolpannans rökgasrening

Kraftvärmeverkets panna 1 är försedd med reningsutrustning för att minska utsläppen av svavel, kväveoxider, stoft och stoftbundna föreningar.

För avskiljning av grövre partiklar i rökgasen finns grovcykloner.

Avsvavling sker med semi-torr teknik med efterföljande slangfilter. En kalkslurry duschas över rökgasen i en reaktor. Stoft och reagerad kalk avskiljs i slangfiltret. Spolvatten från rengöring av processutrustning (tex dysor och transportband) och golvytor återanvänds i avsvavlingsanläggningen.

Kväveoxiderna i rökgasen reduceras genom ureainjicering i eldstaden. I pannan reagerar urea med kväveoxider och bildar kvävgas och vatten, samt en rest i form av ammoniak som mäts och regleras kontinuerligt. Pannan är även utrustad med rökgasåterföring som har en NOX-reducerande effekt.





Figur 2. Schematisk bild av oljepannans rökgasrening

Kraftvärmeverkets panna 2 är försedd med cykloner, även kallade parakloner, för stoftavskiljning. Urea injiceras i eldstaden för kvävereduktion. Brännarna är av så kallad låg-NOX- typ. Rökgaser återförs till eldstaden vilket också ger en kväveoxidreducerande effekt.

Utsläppen av svavel regleras genom svavelinnehållet i bränslet.





Figur 3. Schematisk bild av träpannans rökgasrening

Träbränslepannan är försedd med grovcykloner samt elfilter för stoftavskiljning. För att fånga vattenlösliga ämnen i rökgasen som svaveldioxid, saltsyra och ammoniak är pannan utrustad med rökgasskrubber, som även ger en förbättrad stoftavskiljning. Skrubbern är även försedd med ett värmeutvinningsteg för ökad verkningsgrad. Urea injiceras i eldstaden för kväveoxidreduktion. Rökgaser återförs till eldstaden vilket ger en kväveoxidreducerande effekt.

Kondenseringen på träpannan byttes under sommaren 2007 till ett nytt avfallsbränsleanpassat kondenseringssystem med skrubberteknik och värmeåtervinning. Rökgasskrubbern med värmeåtervinningssteget ger därmed upphov till två olika avloppsvattenflöden, dels ett s k quenchvatten från skrubbersteget som innehåller merparten av alla föroreningar, och ett mindre förorenat kondensatflöde.

Quenchvattnet innehåller bl a metaller, salter och ammonium. Den första komponenten av quenchvattenreningen är koldioxidavdrivaren, där huvuddelen av löst koldioxid avlägsnas ur flödet för att förhindra att svårlösliga karbonater annars fälls ut och skapar problematiska beläggningar vid pH-förändringar längre ner i systemet. I nästa steg renas metaller ur kondensatet genom fällning, flockning och sedimentering. Därefter passerar vattnet ett sandfilter, en ammoniumstripper samt ett jonbytarfilter.

Det mindre förorenade kondensatet renas på metaller genom fällning, flockning och sedimentering. Därefter passerar kondensatet ett sandfilter innan det förs samman med det renade quenchvattnet. I sandfiltersteget uppstår ett tvättvatten (rejekt) som förs tillbaka till metallfällningssteget. Övrigt renat vatten från sandfiltret förs till samma tank som det renade quenchvattnet.




De två renade vattnen förs ihop till ett samlat kondensat i en gemensam ledning för provtagning och släpps sedan till recipienten som är Stångån.

Vid uppstart av kondenseringen och vid eventuella driftproblem finns det möjlighet att samla upp det kondensat i någon av de två tankarna på 10 respektive 50 m3, som har installerats under 2011. På så sätt minskar risken för att kondensat som inte renats tillräckligt släpps till recipienten. En schematisk bild över vattenreningen finns i bilaga 7.

För beskrivning av hanteringen av slam från fällning och sandfilter, se avsnitt 3.3.3.

2.4.4 HVC10

De två pannorna vid Hetvattencentralen HVC10 är försedda med cykloner för stoftavskiljning. Svavelutsläppet regleras genom svavelinnehållet i bränslet. Rökgaserna släpps ut genom skorsten som är 50 m hög.

2.4.5 Sotning

Kraftvärmeverkets tre pannor ångsotas under drift 3 gånger per dygn. Ekonomiserarna till panna 1 och panna 3 ångsotas tre gånger per dygn. Även rengöring genom blästring av invärtes pannytor sker årligen. I P2 ångsotas bara överhettarna, medan bakre draget rengörs genom kulsotning.

Pannorna på HVC 10 vattensotas en gång per år. Sotning sker manuellt på alla hetvattencentraler när pannorna inte är i drift.

2.5 Gällande föreskrifter och beslut

2.5.1 Beslut och villkor samt anmälningar

Miljödomstolen i Växjö meddelade tillstånd för verksamheten vid Kraftvärmeverket den 5 november 2007. Domen överklagades på ett antal punkter, och dom i Miljööverdomstolen meddelades den 7 november 2008. Domen togs i anspråk den 1 februari 2009. Gäälande beslut och villkor framgår av bilaga 3. En lista där villkor/försiktighetsmått kommenteras finns i avsnitt 4.

De två prövotidsutredningarna som lämnades in 2010 avseende dels utsläpp av kväveoxider, ammoniak och lustgas till luft (utredningsvillkor U2) dels utsläpp av kondensat (utredningsvillkor U1) resulterade i två miljödomar.

I augusti 2010 meddelade Miljödomstolen sitt beslut beträffade U2, där man fastställde villkor för kväveoxider, ammoniak och lustgas enligt det förslag som Tekniska Verken lämnat i prövotidsredovisningen. De nya villkoren enligt U2 börjar gälla 2011 och finns med i sammanställningen i kommentarslistan i avsnitt 4.

Miljödom avseende utsläpp av till vatten kondensat (U1) erhölls sommaren 2011. Miljödomen överklagades och något avgörande har inte kommit under 2011. De domar och deldomar som gäller för verksamheten vid Kraftvärmeverket framgår av bilaga 3.




2.5.2 Gällande föreskrifter

Kraftvärmeverkets panna 1, 2 och 3 omfattas, i kraft av en årlig energiproduktion överstigande 25 GWh av lag om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (1990:613), och tillhörande föreskrift om mätning av utsläpp av kväveoxider, NFS 2004:6.

Kraftvärmeverkets panna 1 och 3 omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning, och klassas som samförbränningsanläggningar. Under 2011 har avfallsfraktioner sameldats i panna 1 och panna 3. En redovisning av hur avfallsförbränningsföreskriftens utsläppsgränsvärden uppfyllts för dessa pannor lämnas därför i avsnitt 4, tillsammans med tillståndsvillkoren, samt i bilaga 12.

Panna 2 vid Kraftvärmeverket samt HVC 10 omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad effekt på 50 MW eller mer. HVC 10 omfattas dock av undantaget från krav på mätningar i 12 § pkt 4. En redovisning av hur föreskriftens krav uppfylls lämnas i avsnitt 4.

Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, och dess vägledning specificerar en metod för hur årsmängder ska beräknas när mindre än-värden förekommer. Denna metod har använts för värden som rapporteras i miljörapportens emissionsdeklaration. Tekniska Verken har dock sedan tidigare använt beräkningsmetoden där mindre än-värdet vid summering ersätts av samma värde, vilket ger en överskattning av totala mängden. Detta medför att årsmängder kan skilja mellan emissionsdeklarationen och andra bilagor i denna miljörapport.

3 Miljöberättelse

En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 § pkt 10-16, finns i bilaga 11, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls.

3.1 Miljöpåverkan

3.1.1 Kraftvärmeverket och HVC 10

Kraftvärmeverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja och kol, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, deponering av askor samt transport av bränsle till anläggningen. Ett visst buller uppstår också från anläggningen, främst i samband med friblåsning av ånga vid driftstörning på någon av turbinerna.

3.2 Verksamhetssystem

Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska Verken certifieras efter hand. Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade




miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen.

Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler.

Exempel på rutiner och instruktioner är

Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål

Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken-koncernen

Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter

Avfallsrutiner

Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Riskanalyser för Kraftvärmeverket med inriktning på Panna 1 gjordes i november 2010, med inriktning på Panna 3 i oktober 2011 och med inriktning på kemikalier dels oktober 2010 dels november 2011 och då med särskild inriktning på processkemikalier.

Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt miljöledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras.

Genom vårt avvikelsehanteringssystem rapporteras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner och systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet.

Sedan 2010 är Tekniska Verken även certifierat för kvalitetsledningssystemet ISO 9001. Division Energi, dit verksamheten vid Kraftvärmeverket tillhör är sedan 2010 även certifierat enligt arbetsmiljöledningssystemet OHSAS 18000.

3.3 Drift- och produktionsförhållanden

Februari 2011 var kallare än normalt medan våren och hösten var varmare än normalt. Vår-sommar-höst-säsong bjöd på ovaligt få timmar för panna 1. Energiproduktion under 2011 framgår av kvartalsrapporten i bilaga 4.




3.3.1 Insatsmaterial

3.3.1.1 Bränsleförbrukning

I tabellerna nedan följer ett urval av data kring bränsleförbrukningen. Inga ersättningsbränslen har eldats i panna 2.

Kol Gummi Träbränsle Summa

12372 (20 166) ton 11 093 (13 486) ton 3 519 (4 883) ton 27 013 (38 517) ton

46 (44) % 41 (41) % 13 (15) %

Tabell 2. Fördelning av eldade bränslen i panna 1 år 2011 (år 2010).

Eo5 i P2 (KV1) Eo5 i HVC 10 Tallbecksolja i P2 (KV1) Summa

11 730 (22 393) Nm3 861 (4 941) Nm3 0 (2 134) Nm3 12 591 (29 468) Nm3

Tabell 3. Fördelning av eldade bränslen i oljepannorna år 2011 (år 2010).

Återvunnet trä Bark Skogsbränsle Rejekt Summa

123 040

(103 559) ton

21 119

(17 871) ton

23 700

(30 452) ton

21 373

(20 327)

189 232

(172 209) ton

(66) % (13) % (14) % (7) %

Tabell 4. Fördelning av eldade bränslen i Panna 3 år 2011 (år2010).

3.3.1.2 Proveldning nya bränslen

Inga nya bränslen har proveldats under året.




3.3.2 Förbrukning och hantering av kemiska produkter

I Tabell 5 visas en sammanställning av 2011 års förbrukning av kemiska produkter.

Kemikalie Användnings

område

KV1+

HVC10

Enhet

Amberlite jonbytesmassa 0 liter

Ammoniak doseringskemikalie 360 liter

Citronsyra filterrengöring 250 kg

Glykol frysskydd 0 liter

Natriumhydroxid, NaOH pH-justering vid panna 3 kondensering 531000 kg

Octapower Cl 4500 oljeadditiv 2 m3

Osläckt kalk panna 1 avsvavling 1036000 kg

Rengöringsmedel 220 liter

Salttabletter jonbytesfilter för produktion av matarvatten 14000 kg

Smörjfett diverse 130 kg

Smörjolja diverse 2850 liter

Trinatriumfosfat, Na3PO4 produktion av matarvatten 100 kg

Urea dosering in i pannorna för NOx-reduktion. 1936000 kg

Kalkbort Rengöring 240 liter

Lösningsmedel diverse 220 liter

TMT15 Fällningsmedel 7000 liter

Järn(III)klorid Fällningsmedel 6800 liter

Bayoxide vattenrening 0 liter

EO1 0 m3

EO5 12622 m3

Diesel 18,5 m3

Myrsyra 1200 kg

Flockningsmedel 150 Kg

Skumdämpare 200 liter

Tabell 5 Sammanställning av kemiska produkter

Våra kemikalier registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska Verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. För övrigt arbete med produktvalsprincipen, se bilaga 11.

3.3.3 Hantering av avfall och restprodukter

Restprodukter som bottenaskor och flygaskor från energiproduktionen omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning, utom flygaska från elektrofiltret och kondensatslam från panna 3. När så är möjligt, med tanke på bland annat askornas kvalitet, används askorna som ersättning för exempelvis naturgrus i anläggningsarbeten främst på Gärstads deponiområdet. Flygaskan från elektrofiltret på panna 3 får inte deponeras. Därför transporteras den till Langöya, Norge, där den används som en processkemikalie i verksamheten. Askmängder per panna framgår av tabell .




Kolpanna P1 Träpanna P3

Ton fuktigt Ton fuktigt

Bottenaska 3086 (4234) 12 576 (10247)

Flygaska 5295 (6896) 3739 (3079)

Tabell 6 Askmängder från Kraftvärmeverket 2011 (2010).

Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar ute på gårdsplanen. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt rum på Kraftvärmeverkets miljöstation för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga 5.

3.3.4 Åtgärder för minskad miljöpåverkan

3.3.4.1 Slangfilterbyta panna 1

I början av mars månad byttes slangfilter till panna 1.

3.3.4.2 Ammonium och kondensatrening på panna 3

Värmeväxlaren på strippern byggdes om under vecka 5-7 för att minska risken för igensättningar.

3.3.4.1 Trimning av brännare på panna 2, oljepannan

Under november och december 2010 uppstod problem med stofthalten från oljepannan, P2. Trimning av brännare genomfördes under januari 2011. I samband med trimningen av brännarna uppmättes förhöjda halter av stoft.

3.3.4.2 NOx-Reduktion

I miljörapportern för år 2010 redovisade vi goda resultat från styrningen av ureadoseringen i träpannan och arbetet med kondenseringens ammoniumrening som förbättrat NOx-reduktionen på Panna 3 från 67 mg/MJ år 2009 till 52 mg/MJ 2010 . Panna 3s NOx-halt är för 2011 tillbaka på 67 mg/MJ som årsmedelvärde. TVAB har för avsikt att arbeta vidare med NOx-reducerande åtgärder.

3.3.4.3 Biltvätthallen har tagits bort

Under 2011 har Kraftvärmeverkets biltvätthall tagits bort.




3.3.4.4 Förstärkt skydd mot oljeläckage

2010 byggdes oljekylkretsen till turbin G2 om för att förhindra läckage av olja till Stångån på det sätt som inträffade 2009. Även oljekylkretsen till turbin G1 är nu ombyggd. Kylkretsen har nu en mellankrets som skyddar kylvattnet i händelse av läckage i oljekylaren.

3.3.5 Miljöpåverkande störningar i driften av renings- och produktionsanläggning

Följande händelser bedöms vara av intresse ur miljösynpunkt.

3.3.5.1 Fjärrvärmeläcka 4 maj

En stor fjärrvärmeläcka den 4 maj påverkade hela fjärrvärmenätet och alla anläggningar och slog ut Kraftvärmeverkets panna 3 några timmar på förmiddagen. Miljövärden hölls inom tillåtna nivåer.

3.3.5.2 Driftproblem med träpannans skrubber

Även under 2011 har mycket arbete ägnats åt det nya systemet för ammonium- och kondensatrening på träpannan. Våren 2011 tillstötte diverse olika driftproblem och störningar i form av tex tubläcka på pannan vilket resulterade i förhöjda halter av zink och arsenik i kondensatet. Under hösten har kondensatreningen fungerat bättre och utan förhöjda halter.

Zinkproblem våren/sommaren 2011 rapporterades och sammanfattades i brev till länsstyrelsen 1/9-11. Även förhöjda arsenikhalter rapporterades för maj och juni vilket ledde till att årsriktvärdet på 2 kg överskreds. Årsvärdet blev 3 kg.

Orsakerna till de förhöjda zinkvärdena var ombyggnation (växlare) och störningar (tubläcka, pH-mätare, fläkt, pump) se nedanstående punktlista.

- Vecka 5-6: ombyggnation av värmeväxlaren på strippern under vecka 5-7. - Vecka 19: Haveri P3 pga stor tubläcka som tömde pannan på 2 minuter - Vecka 24: Kabel mellan elektrod och pH-mätenhet ur funktion. - Vecka 26: pH-mätare ur funktion (pH-mätaren mätkammare igenslammad). Även

avlopps-pumpen igenslammad. Följdfel från v 24.

Orsakerna till de förhöjda arsenikvärdena var, vid respektive tillfälle: - V 15: CO2-avdrivarens fläkt gick sönder, vilket ledde till pH-mätaren satte igen med

karbonatutfällningar, vilket i sin tur ledde till att vattenreningen inte fungerade. - v 19: Haveri P3 pga stor tubläcka som tömde pannan på 2 minuter.

De åtgärder som föreslogs och deras status framgår av nedanstående punktlista. - Klart - Installation av 10 m3 tank samt 50 m3 tank för uppsamling och kontroll vid

driftstörning - Klart – Förbättrade rutiner för provsvar och rondering. - Klart - Dubbla pH-mätare för larm vid avvikelse mellan de båda mätarna




- Vår 2012 – Lutdosering och pH-mätare i flyttas närmare strippertornet för att slippa igensättningar och minska tvättintervall.

- Klart – dosering av TMT, polymer och järnklorid även i kondensatkretsen för att fälla metaller.

- Pågår – optimering av elfiltret

TVAB har även initierat utvecklingsprojekt - mäta zink online för indikation av eventuella driftproblem hösten 2012 - undersöka möjligheten att utvinna metaller ur kondensatet med elektrolys hösten 2011-

våren 2012

3.3.5.3 Beräknad temperatur i Stångån vid kylning

Temperaturhöjningen i Stångån beräknas utifrån flödet i Slattefors vattenkraftstation inklusive årsmedelflödet från Tinnerbäcken och den bortkylda effekten i återkylare och kondensor i Kraftvärmeverket. Beräkningen har visat enstaka förhöjda timmedelvärden i juni, augusti och oktober 2011.

Den 13 juni tangerade beräkningen 5 graders temperaturhöjning för en timme på grund av att beräkningen av timmedelvärdet av temperaturhöjningen fram till dess baserades på det momentana flödet i Stångån uppmätt i Slattefors. Det uppmätta momentana flödet kan påverkas om något fastnar eller på annat sätt påverkan flödesmätningen. Det faktiska flödet i ån varierar mindre. För att ta bättre hänsyn till det faktiska flödet i beräkningarna för temperaturhöjningen vid kylning, ändrades de så att indata för flödet är medelvärdet för flödet föregående timme.

Natten till den 20 augusti tangerade beräkningarna åter fem graders temperaturhöjning under en timme. Orsaken var att kylning av värme startade en timme för tidigt då personalen inte var helt införstådd med att medelflödet föregående timme är indata i beräkningen.

Den 22 augusti beräknades temperaturen vara för höjd under en timme. Orsaken var att vattenkraftproduktionen, som har ett flöde på ca 12 m3/s, stängdes av samtidigt som kylning pågick. Det dröjde en stund in på nästföljande timme innan flödet som ska släppas förbi stationen släpptes på. Om kylning sker utan vattenkraftproduktion behöver ett flöde på ca 2-4 m3/s släppas i Slattefors.

Den 15 oktober uppstod två på varandra följande timmar med en beräknad temperaturhöjning på mer än fem grader. Orsaken var att kondensdrift, som innebär kylning i ån, startade klockan 18 på Kraftvärmeverket samtidigt som flödet i Slattefors startades. Eftersom beräkningarna använder timmedelflödet föregående timme innebar det att temperaturhöjningen under timmen mellan kl: 18 och kl 19 beräknades till mer än femgrader. Timmen därefter slog åns ändrade flöde igenom i beräkningarna och temperaturvillkoret innehölls för resterande tid med kondensdrift (fram till kl18 den 16 oktober).

Tekniska Verken bedömer inte att timme då beräkningarna visar temperaturhöjning över villkoret har haft någon miljöpåverkan i Nykarnsdammen. Små variationer i flödet vid Slattefors hinner i verkligheten jämna ut sig när det när Nykvarn. Eftersom villkoret beräknas per timme ser de beräknade värdena ut att variera mer än vad de i verkligheten gör. Inte heller visar den kontinuerliga temperaturmätningen vid en syremätare nedströms småbåtshamnen någon några stora variationer i temperatur på grund av dessa händelser.




Som åtgärder för att undvika ytterligare tillfällen med förhöjda timmedelvärden har larmfunktionen inrättats so att personalen uppmärksammas på kylvattenvillkoret när de t.ex. stänger av vattenkraftprodukten eller går över från mottrycksproduktion till kondensdrift.

3.3.6 Sammanfattning enligt 4 § pkt 9

Enligt 4 § punkt 9 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Vid större förbränningsanläggningar som Kraftvärmeverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl a NFS 2002:28 och NFS 23002:26. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför nedan i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Mätaktiviteter som utförts av extern mätkonsult redovisas i bilaga 9. Där så är möjligt redovisas värden också i emissionsdeklarationen, se bilaga 10.

I stora drag är det följande typer av kontrollmätningar genomförs : - Periodiska emissionsmätningar av extern mätfirma för kontroll mot kraven i NFS

2002:28 vid samförbränning. - AST (årlig tillsynskontroll) enligt SS-EN 14181:2004 av extern mätfirma som innebär

kvalitetssäkring av mätinstrumen t för mätningar enligt EG-direktiv för förbränningsanläggningar.

- Kvalitetssäkring enligt AST-metodik av extern mätfirma mätinstrument som inte har kvalitetssäkringskrav enligt SS-EN 14181:2004. Detta gäller t.ex. N2O och NH3.

- QAL 2 enligt SS-EN 14181:2004 av extern mätfirma där en kalibrerfunktion respektive parameter tas fram genom mätning med standar referensmetod (SRM).

- QAL3 som den fortlöpande kontrollen av instrumentet och som i allmänhet genomförs av egen personal.

3.3.7 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring

Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för bästa resultat med avseende på både miljö och på bränsleekonomi.

3.3.7.1 Emissionsuppföljning

Det centrala övervakningssystemet samlar kontinuerligt in mätdata från Kraftvärmeverket, Gärstadverket och ÅFA-Facetten i Åtvidaberg miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor.




Kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt i panna 1 och panna 3. Utsläpp av svavel från panna 2 beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle.

Den låga temperaturen i träpannans rökgas gör det svårt att mäta stoft i skorstenen eftersom även vattendroppar registreras som stoft vid en normal kontinuerlig mätning. Stofthalten i rökgasen är dock mycket låg eftersom rökgasen renas i ett elektrofilter innan rökgasskrubbern. Rökgasskrubbern tvättar ur merparten av eventuella rester av stoft efter elektrofiltret. Stofthalten i skorstenen skattas utifrån kontinuerligt uppmätt stofthalt efter elektrofiltret (innan kondenseringssteget) i kombination med avskiljningsgraden över kondenseringen. Skattningen verifieras årligen i samband med AST (den årliga externa instrumentkontrollen). Uppföljning av vätefluorid (HF) och väteklorid (HCl) mot utsläppsgränsvärdet sker i samband med emissionsmätningarna två gånger per år. För driftuppföljning sker kontinuerlig mätningen av väteklorid (HCl) på pannorna 1 och 3.

3.3.7.2 Mätinstrumentens funktion

Bestyckning och funktion av emissionsmätningen under året framgår av bilaga 6.

Panna 1

Den tidigare TOC mätningen på panna 1, kolpannan, skedde med ett FID-instrument som ofta drabbades av igensättningar, och som därför hade dålig tillgänglighet. TOC-mätaren byttes under sommaren till ett IR-instrument som mäter TOC som metan och som kalibreras mot TOC. CO-mätningen har fungerat bra, och utgör ett väl så gott mått på förbränningskvaliteten.

Panna 2

De problem som rapporterades i MR10 angående panna 2s stoftinstrument har åtgärdats. Den QAL2 som genomfördes i november 2011 gav godkänt resultat.

Panna 3

I samband med service av instrumentet den 21 september uppkom det mätfel så att dygnet klassades som ett mätfelsdygn.

Kondenseringens kontinuerligt registrerande instrument är framförallt pH-mätare som är väsentlig för rätt pH dels vid fällning och flockning av metaller och dels i strippern där ammonium ska drivas av i form av ammoniak av ånga. Under våren var problem med pH-mätaren en av orsakerna till förhöjda värden i kondensatet. Se vidare under avsnitt 3.3.5.2.

3.3.8 Utsläppskontroll och utsläpp

3.3.8.1 Utsläpp till luft

Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen (se kvartalsrapport bilaga 4). Totalutsläppen beräknas ur uppmätta halter, effekter, bränsleanalyser, luftfaktorer och besiktningsvärden, se emissionsdeklarationen i bilaga 10. Uppföljning av tillståndsvillkor finns under avsnitt 4. Beräkning för uppföljning av




bubbelvillkoren för svavel och kväveoxider finns i bilaga 4. Uppföljning av utsläppsgränsvärdena enligt NFS 2002:28 och NFS 2002:26 kommenteras under avsnitt 4.

I början av 2010 genomfördes en översyn av panna2 oljebrännare eftersom i samband med kalibreringen av oljepannans stoftmätare 2010 visade de manuella stoftmätningarna att vi hade förhöjda stoftvärden, särskilt vid hög last.

3.3.8.2 Utsläpp till vatten från kondensat

Ammoniumhalten och pH i det renade kondensatet från träpannans rökgaskondensering mäts kontinuerligt. Det finns även en och susp mätare som används för driftuppföljning. Dioxiner och furaner provtas 2 gånger/år, i enlighet med NFS 2002:28. Övriga föroreningar provtas och analyseras som månadssamlingsprov. Provtagningen är flödesproportionell. Föroreningshalter och mängder redovisas i bilaga 8. Vissa ämnen ingår även i emissionsdeklaration (se bilaga 10). En redovisning enligt NFS 2002:28 finns i bilaga 12.

3.3.8.3 Bullerberäkning

För att följa upp bullervillkoret genomfördes, i februari 2011, en uppföljning av externbuller genom beräkning. Kontrollen utfördes av Soundcon AB. Resultatet visar att verksamheten vid Kraftvärmeverket innehåller kraven vid bostäder dag, kväll och natt. Verksamhetens beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder under dag, kväll och natt sammanfattas i Figur 4. Ljudnivåerna som redovisas avser den högsta ljudnivån för samtliga våningsplan. Verksamheten bedöms inte ha några höga momentana ljudnivåer under natten. Resultatet och fullständig rapport har redovisats till länsstyrelsen.




Figur 4 verksamhetens beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder under dag, kväll och natt

3.3.9 Recipientkontroll och omgivningspåverkan

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska Verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av Miljökontoret.

Tekniska Verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen.

3.3.10 Besiktningar

Emissionsmätningar utförda av extern mätkonsult utförs 2 gånger/år vid kolpannan och träpannan. Mätningarna utfördes 2011 av Miljömätarna i Linköping AB. Samtliga av de villkor/föreskrifter som kontrollerades innehölls vid besiktningstillfällena, se även avsnitt 4.

Vidare har samtliga gasinstrument för emissionskontroll kontrollerats genom jämförelse mot extern mätkonsults instrument. Under 7 februari 2012 genomfördes en periodisk besiktning med inriktning miljöuppföljningen för år 2011 och särskilt skötsel av miljömätinstrument. Rapporten är inte färdig ännu.

Kraftvärmeverket

Bostäder




Granskningen av verksamheten har skett inom ramen för intern och extern revision av det miljö, kvalitets- och arbetsmiljöcertifierade verksamhetssystemet.

Vad gäller extern kontroll av köldmediehanteringen så ligger Kraftvärmeverket under gränsen för rapporteringsplikt.

4 VILLKOR OCH KOMMENTARER

Parameter Villkor Kommentar 2011

Allmänt Verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten – skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom.

Uppfyllt för 2011.

Driftstopp, Driftstörningar

Fel i mätutrustning

Vid tekniskt oundvikliga driftstopp och driftstörningar i anläggningen eller fel i mätutrustningen får sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda villkor inte pågå under längre tid än - fyra timmar tillföljd av samförbränning - 24 timmar till följd av förbränning av

renbränsle, om inte tillsynsmyndigheten medgett undantag

Den sammanlagda tiden under sådana förhållanden får - inte överstiga 60 timmar per år vid

samförbränning av avfall - inte överstiga 120 timmar per år

tillföljd av renbränsle, om inte tillsynsmyndigheten medgett undantag

Uppfyllt.

Varken panna 1 eller panna 3 har haft driftstörningar som föranlett att detta villkor har behövt tillämpas.




Stoft Utsläppet av stoft får inte överskrida följande riktvärden*

- från panna 1 10 mg/MJ tillfört bränsle, månadsvärde

- från panna 2 20 mg/MJ tillfört bränsle, månadsvärde

- från panna 3 10 mg/MJ bränsle, månadsvärde

- från HVC 10 15 mg/MJ bränsle

Uppfyllt. Högsta månadsvärde

P1 0,09 mg/MJ

P2 10 mg/MJ

P3 3 mg/MJ

Någon mätning på HVC10 har inte gjorts 2011

Stoft

Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för stoft enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning.

V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc

Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor:

P1: 0 st

P3: 0 st

Stoft NFS 2002:26 Befintliga anläggningar >50 MW tagna i drift senast 27 november 2003 får för stoft inte överskrida ett utsläppsgränsvärde på

50 mg/Nm3 vid 3% O2

som månadsmedelvärde.

Minst 97 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 55 mg/Nm3 vid 3 % O2.

P2 månadsvärden:

Inget överskridande av månadsvärde. Högsta månadsmedelvärdet inträffade i januari och var då 32 mg/Nm3 tg vid 3 % O2 (icke validerat).

P2 48h-medelvärden har uppfyllts. Under 2011 har panna 2 varit i drift 46 st 48h perioder. 97,1 % av 48-timmarsperioderna motsvarar 46 st. I samband med trimning av brännarna (18-19/1-11) uppkom en 48h- period med medelvärdet > 55. Det icke validerade 48h-medelvärdet var 75 mg/Nm3 tg 3 % O2.

Se avsnitt 3.3.4.1




Metaller

till luft

Vid samförbränning av avfall är utsläppsgränsvärdet för metaller enligt följande - (1) Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V:

500 µg/nm3 tg (6 % O2) - (2) Cd+Tl :

50 µg/nm3 tg (6 % O2) - (3) Hg :

50 µg/nm3 tg (6% O2)

Uppfyllt 2011.

P1 P3

1 42;95 11;66

2 <0,1; < 0,1 <0,1;0,2

3 <0,1; 0,3 0,3;0,4

[Vår] ; [Höst]




CO Panna 1 vid pannlaster om maximalt 40 MW - Max 500 mg/Nm3 tg 6 % O2 av

kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* dygnsmedel från förbränning av fasta renbränslen

Panna 1 vid pannlaster över 40 MW - Max 250 mg/Nm3 tg 6 % O2 av


Panna 3 - Max 500 mg/Nm3 tg 6 % O2 av

kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* timmedel från förbränning av fasta renbränslen

Start /stopp samt torkeldning av murverk ska inte räknas med.

Uppfyllt.

Pannorna har startats och därefter gått över på avfallsblandning. Viss ned och uppeldning har skett vi driftproblem.

Under 12 timmar 2011 har CO varit förhöjd men alla har mätts upp i samband med uppstart, nedeldning eller kortare driftströning.

CO

Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för koloxid enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Minst 97% av driftdygnen ska uppvisa validerade värden understigande K.

V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc

Uppfyllt.

Antal överskridanden av dygnsvillkor 2011:

P1: 1 av maximalt 3 st som skedde i december pga problem med rostern.

P3: 1 dygn av maximalt 9 st. Överskridandet skedde i februari pga problem med bränsleinmatningen.

TOC

Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för TOC enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Alla driftdygn måste uppvisa validerade medelvärden understigande K.


Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor:

P1: 0 st

P3: 0 st




Dioxin och furaner

Vid samförbränning av avfall är utsläppsgränsvärdet 0,1 ng/Nm3 tg vid 6 % O2.

Uppfyllt 2011.

P1 P3

Mät 1 0,0021 0,0093 Mät 2 0,0017 0,0063

Svavel Det sammanlagda utsläppet av svaveldioxid (SO2), räknat som svavel i rökgaserna från alla pannorna inom anläggningen får inte överstiga

Efter 1 juli 2011 - 40 mg S/MJ tillfört bränsle som

gränsvärde och årsmedelvärde

Uppfyllt 2011.

35 mg/MJ för 2011.

Svavel

Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärden, dygnsmedelvärde för svavel enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning.


Uppfyllt 2011.

Antal överskridanden av dygnsvillkor:

P1: 0 st

P3: 0 st

SO2 NFS 2002:26 Anläggningar 50-350 MW tagna i drift senast 27 november 2003 får för S inte överskrida ett utsläppsgränsvärde på

190 mg S/MJ


Minst 97 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 209 mg/MJ.

P2 månadsvärden:

Uppfyllt 2011. Under året har olja med som högst 0,3 % S eldats. Årsmedelhalten från Pann2 beräknat ur svavelhalten i eldad olja har varit 61 mg S/MJ.

P2 48h-värden:

Uppfyllt 2011. Se ovan.

NOx

Det sammanlagda utsläppet av kväveoxider (NO och NO2) räknat som NO2 i rökgaserna från pannorna 1-3 inte överstiga

- 70 mg NOx/MJ tillfört bränsle som

årsmedelvärde

Uppfyllt. KV1 släppte ut 0 mg/MJ NOx 2010.




NOx

Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för NOx enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning.


Aktuella utsläppsgränsvärden rapporteras i kvartalsrapporten

Uppfyllt 2011. Antal överskridanden av dygnsvillkor:

P1: 0 st

P3: 0 st

NOx NFS 2002:26 Anläggningar 50-500 MW tagna i drift senast 27 november 2003 får för NOx inte överskrida ett utsläppsgränsvärde på

450 mg/Nm3 vid 3% O2


Minst 95 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 495 mg/Nm3 vid 3 % O2.

P2 månadsvärden:

Uppfyllt 2011.

P2 48h-värden:

Uppfyllt 2011. 100% under utsläppsgränsvärde, se bilaga 13.

NH3

Utsläppet av ammoniak (NH3) sammantaget från panna1, panna 2 och panna 3 får inte överstiga

- 12 mg NH3/Nm3 tg vid 11 % O2, som

gränsvärde och årsmedel.

Uppfyllt 2011.

Det sammantagna årmedelvärdet var 3 mg NH3/Nm3 tg, 11 % O2.

Emissionsmätningar på P3 gav 0,2 mg NH3/Nm3 tg vid 11 % O2 vid både tillfällena.

N2O

Utsläppet av lustgas (N2O) sammantaget från panna1, panna 2 och panna 3 får inte överstiga

30 mg N2O/Nm3 tg vid 11 % O2, som gränsvärde och årsmedel.

Uppfyllt 2011.

Det sammantagna årmedelvärdet var 19 mg N2O/Nm3 tg, 11 % O2.

HCl

Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet för HCl enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning.

V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K

Uppfyllt 2011 enligt mätning.

P1 P3




V avfall + V proc

För HCl är ELV = 10 oavsett avfallsandel.

Mätning av HCl görs i samband med emissionsmätningarna

De kontinuerligt registrerande instrumenten är driftinstrument.

Mät 1 <0,5 0,9

Mät 2 0,5 0,4




HF

Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet för HF enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning.


Mätning av HF görs i samband med emissionsmätningarna.

Uppfyllt 2011. Antal överskridanden:

P1 P3

Mät 1 <0,1 <0,1

Mät 2 < 0,1 <0,1

Buller Bullerbidraget från verksamheten får som gränsvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäders tomtgräns än

- 55 dB(A) måndag – fredag dagtid (kl 07 -18)

- 45 dB(A) nattetid (kl 22-07)

- 50 dB(A) övrig tid.

Efter den 1 juli 2010 ska de ovan angivna värdena sänkas med 5 dB (A).

Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 dB(A).

Inga klagomål på buller har inkommit.

En beräkning av externbuller som utfördes i början av 2011 visar att villkoren innehålls. (Se avsnitt 3.3.8.3 ).

Kylvatten Bortledning av kylvatten för kyländamål får inte överstiga det momentana flödet i ån vid uttagspunkten.

Uppfyllt 2011. Ett spillflöde har släppts när kylning förekommit utan drift av vattenkraften.

Kylvatten Temperaturhöjning i förbirunnen vattenmassa i Stångån på grund av kylning - Max 5°C som gränsvärde och

timmedelvärde

Kylning får inte ske vid nollflöde.

Under 2011 har fyra enstaka timmedelvärden beräknats tangera eller överstiga fem grader.

(Se avsnitt 3.3.5.3)

Kylvatten Flödet av bortlett ytvatten från Stångån ska beräknas ur driften av Kraftvärmeverkets pannor, kallkondensor och återkylare samt pumpars gångtider.

Uppfyllt 2011.

Bergrummet Bortledning av grundvatten från bergrummet till Stångån får inte ske när vattenflödet i ån understiger 1 m3/s.

Uppfyllt. Bortledningen försöker styras till vinterhalvåret när flödet är större i ån. Bortledningen av vatten maj-juni har skett när




flöde funnits i ån för kylning. Vid bortledning oktober-november har det varit flöde i ån.

Bergrummet Senast 6 månader från att tillståndet enligt denna dom tagits i anspråk, låta installera och bibehålla en summerande vattenmätare som möjliggör mätning av bortlett vatten från bergrummet.

Uppfyllt. Reguljära mätaren kalkar igen men flödet bestäms som backup även genom mätning av nivåförändringen i bergrummet.

Utrednings- krav kondensat-rening

Erfarenheter - från stripper - metallrening

Fisk- och syreunder-sökningar

Utredningsuppdrag: - Följa erfarenheter av installerad

ammoniakstripper och installerad utrustning för rening av metaller.

- Undersöka tekniska och ekonomiska förutsättningar att komplettera denna rening för att ytterligare minska utsläppet av föroreningar med kondensatet.

- Utredningen avseende ammoniumkväve bör ske i samverkan med övriga verksamhetsutövare med större utsläpp till nedre delen av Stångån.

- Likaså ska fiskundersökningar och utökade undersökningar avseende syresituationen i Stångån genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

Resultat jämte förslag till villkor ska ges till miljödomstolen senast den 31 december 2010.

Utredningen skickades till Miljödomstolen i Växjö 2010-12-20.

MD-dom erhölls sommaren 2011 men överklagades. Något avgörande har inte kommit under 2011.

Kondensat - Suspenderade ämnen

Utsläppsgränsvärdet har innehållits om antingen

30 mg/l klarats av 95 % av värdena

40 mg/l klarats av 100 % av värdena

Uppfyllt 2011.

Av veckosamlingsproven har inget värde varit över 10 mg/l, de flesta under 5 mg/l




Kondensat –Metallhalter

Utsläppet av metaller med kondensat till vatten får inte överstiga följande riktvärden* och månadsmedelvärden

Bly (Pb) 0,1 mg/l

Kadmium (Cd) 0,01 mg/l

Koppar (Cu) 0,1 mg/l

Krom (Cr) 0,1 mg/l

Kvicksilver (Hg) 0,01 mg/l

Zink (Zn) 0,6 mg/l

I och med att MD-domen överklagades gäller villkor P1 från MD-dom 071107.

Uppfyllt för bly, kadmium, koppar, krom och kvicksilver. För zink uppmättes förhöjda månadsmedelvärden februari, maj och juni.

Högsta månadsvärden 2011:

Pb 0,045

Cd 0,0027

Cu 0,0076

Cr <0,002

Hg 0,0004

Zn 810

( Se avsnitt3.3.4.2)

Driftproblem under våren som rapproterats särksilt till länsstyrelsen




Kondensat –Metallmängder

Ammoniumkvävemängd

Utsläppet av föroreningar med kondensat till vatten får per år inte överstiga följande riktvärden*

Arsenik (As) 2 kg Bly (Pb) 7 kg Kadmium (Cd) 1 kg Koppar (Cu) 2 kg Krom (Cr) 1,5 kg Kvicksilver (Hg) 0,3 kg Nickel (Ni) 2 kg Zink (Zn) 80 kg Ammoniumkväve (NH4-N) 10 000 kg

Uppfyllt för 2011, utom för arsenik där riktvärdet överskrids i och med förhöjd halt för april och majmånad. Detta rapprterades till länsstyrelsen.

( Se avsnitt3.3.4.2 dvs som ovan)

Arsenik (As) 3 kg

Bly (Pb) 1,5 kg Kadmium (Cd) 0,9 kg

Koppar (Cu) 0,3 kg Krom (Cr) 0,2 kg

Kvicksilver (Hg) 0,1 kg Nickel (Ni) 0,2kg

Zink (Zn) 42kg

Ammoniumkväve 2 103 kg

(NH4-N)

Kondensat –ammoniumhalt nedströms utsläppspunkten

Utsläpp av ammonium får inte bidra till att halten av ammoniumkväve i Stångån nedströms utsläppspunkten överstiger 1 mg/l som riktvärde och dygnsmedelvärde.

Detta är aktuellt att bevaka vid låga flöden, som i allmänhet uppkommer sommartid. P3s drift är då för elproduktion med bortkyld värme. Detta innebär att ett litet flöde spills förbi vattenkraftstationerna om de är ur drift när P3 går.

Kondensat –Dioxiner, furaner

Dioxiner och furaner 0,3 ng/l

Uppfyllt 2011. Uppmätt till <0,002 vid båda emissionemätnignarna.

Kemiska produkter

Kemiska produkter - med undantag för sådan som lagras i tank eller cistern – och farligt avfall skall förvaras i väl uppmärkta behållare inom nederbördsskyddat område.

Vi uppfyller samtliga punkter i villkoret.




Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen ska förvaras i väl tillslutna behållare.

Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras inom tätt, invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningarna skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym.

Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd.

Förvaringen skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman.

Tapp och påfyllnadsplatser ska ingå i det invallade området.

Tankar och cisterner

Tankar och cisterner skall förvaras på hårdgjord yta inom invallat område.

Oljevarningslarm skall senast den 1 juli 2010 finnas på golvet i det pumphus som finns mellan de befintliga invallningarna.

Om EO1, eller avfallsbränsle med motsvarande lättflytande egenskaper, lagras skall ytan vara tät och invallningarna dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Tapp och påfyllnadsplatser skall ingå i det invallade området.

Olja till oljepannan samt hetvattencentralen HVC 10 lagras i tre cisterner. Två av cisternerna (4000 m3 respektive 2800 m3) är placerade inom en invallning på ca 1050 m3. Den tredje cisternen på 4000 m3 är placerad inom en invallning på 550 m3.

Oljevarningslarm har installerats.

EO1 eller bränsle med liknande karaktär har inte lagrats under 2011.

Transport-utredningar

Bolaget ska årligen undersöka och dokumentera möjligheten att minska miljöpåverkan från de externa transporter som bolaget utför i egen eller upphandlar.

Uppfyllt. Se bilaga 13




Utredningen skall omfatta bl.a. transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag.

Avveckling av verksamhet

Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör skall bolaget ge in en plan avseende omhändertagande av lagrade kemiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till.

Ingen del av verksamheten har upphört.

Kontrollprogram

Aktuellt kontrollprogram skall finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod.

Omfattning och innehåll i kontrollprogram har gåtts igenom med länsstyrelsen.

*) Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndsinnehavaren att vidta åtgärder så att villkoret kan hållas.

Bilaga 1

G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2010 EK\KV1 och HVC 10\Bilagor 2010\Bilaga 1 Fastighetskarta.docx

Fastighetskarta

Gesällen 5

Generalen 11

Generalen 9

Generalen 10

Tornby 1:1

Kallerstad 1:47

Palatset 1

Gåvan 6

Generalen 12

Gästgivaren 13

Gästboken 1

Tornby 1:8

Tornby 1:7

Nykvarns vattekraftstation

Utsläpp av kyl- och dagvatten

samt kondensat

Pumpanläggning för bergrummet

Intag av kylvatten

Kraftvärme-verket

Översiktskarta Kraftvärmeverket med omnejd Bilaga 2

Tallboda

Roxen Ekängen

Stångån

E 4

Linköping C

Kraftvärmeverket

Gärstad-verket

Tornby-verket

1. GÄLLANDE ENLIGT FÖR VERKSAMHETEN VID KRAFTVÄRMEVERKET

Nedan visas grundbesluten för anläggningen.

Miljödomstolen Deldom 2007-11-07 M1238-06

Miljödomstolen har lämnat TVAB tillstånd enligt miljöbalken till verksamheten vid kraftvärmeverket och hetvattencentral HVC10 inom kv. Generalen. Domen inkluderar ersättningsbränslen. MD skjuter upp frågan anträffande vilka villkor som skall gälla utsläpp av kondensat till vatten och utsläpp till luft av NOx, NH3 och N2O. Provisoriska föreskrifter gäller.

Miljööverdom-stolen Dom 2008-11-07

MÖD ändrar MD:s dom på följande sätt:

- Upphäver svavelvillkoret på 0,2 vikt-% på eldningsolja som skulle börjat gälla 100701.

- Det sammanlagda utsläppet av svaveldioxid (SO2), räknat som svavel, sammantaget för pannorna 1-3 får inte överstiga 50 mg/MJ innan 110701 och 40 mg/MJ efter.

- Riktvärden och dygnsmedelvärden vid utsläpp av CO ändras för panna 3 och för maximal last på 40 MW för panna 1.

- Vattenmassa i Stångån förbi KV1 får som gränsvärde ej överstiga en temperaturhöjning på 5 oC. Kylning får ej ske vid nollflöde.

- Uttaget ytvatten från Stångån ska beräknas

Miljödomstolen Deldom 2009-06-18 Pågående ärende.

MD skjuter återigen upp frågan ang. vilka villkor som ska gälla i frågan om utsläpp till vatten av kondensat. Förslag till villkor för utsläpp av kondensat ska lämnas till miljödomstolen senast 101231, då ska bolaget senast 091231 ha installerat och tagit i drift en ammoniakstripper. Frågan är inte avslutad. TVAB överklagade MDs deldom (2011-06-21) i frågan.

Miljödomstolen Deldom 2010-08-17

MD förordnar att prövotiden avseende utsläpp till luft av NOx, N2O och NH3 avslutas vid utgången av år 2010. Följaktligen anges i denna deldom de villkor för NOx, N2O och NH3 till luft som ska gälla från och med 1/1 2011. Prövotiden är avslutad. Slutliga villkor gäller from 1/1 2011.

Föreskrifter med begränsningsvärden för Kraftvärmeverket, Kv Generalen

Kväveoxidavgift Lag om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (SFS 1990:613),

och tillhörande föreskrift om mätning av utsläpp av kväveoxider (NFS 2004:6) berör

pannorna 1-3 genom att deras produktion överstiger 25 GWh per år.

Förbränning av

avfall

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning. Pannorna

klassas som samförbränningsanläggningar.

Stora

förbrännings-

anläggningar

Panna 2 samt HVC 10 omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om

utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar

med en installerad effekt på 50 MW eller mer.

HVC 10 omfattas dock av undantaget från krav på mätningar i 12 § pkt 4.

1.1 Villkor specifika för Kraftvärmeverket

Parameter Villkor/ beslutstext Kommentar Beslut

Allmänt Verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten – skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom.

MD 2007-11-07 Villkor 1

Förbränd avfallsmängd

Tillståndet omfattar en årlig mängd om maximalt 315 000 ton avfallsbränsle av de avfallstyper som beskrivits i ansökan eller som har motsvarande egenskaper från miljöskyddssynpunkt och som tillhör någon av följande avfallskategorier: - Q1-Q6 - Q8-Q9 - Q12-Q12

Ur ansökans MKB Exempel på väldefinierade avfallsfraktioner som avses att eldas i verksamheten vid Kraftvärmeverket är följande: - Trä med olika

ursprung. - Produktionsspill från

blöjtillverkning - Plast från

materialåtervinning av dryckesförpackninga

MD 2007-11-07

r och annan plast. - Produktionsspill vid

tillverkning av papper och kartong.

- Wellmaterial som blir spill vid återvinning av well.

- Produktionsspill vid textiltillverkning och textil som utsorterats ur avfall.

- Absorbenter av olika slag som inte klassas som farligt avfall.

- Fiberslam från cellulosaindustrin och liknande slam.

- Animaliska biprodukter

- Produktionsspill från läderindustrin

- Industriellt utsorterad fraktion av papper, plast, och trä. tex pelleterats (RDF-pellets).

Kylvattenintag Pumpanläggning med intagsanordningar för intag av ytvatten med max kapacitet om 2,0 m3/s. Årligen leda bort ytvatten till en sammanlagd mängd om högst 2 m3/s, dock högst 43 000 000 m3/år.

Årsmängden beräknas ur anläggningen drift o därmed pumparnas drift och pumparnas kapacitet.

MD 2007-11-07

Bergrum Pumpanläggning för bortledning av till bergrummet inläckande grundvatten med max kapacitet om 14,0 l/s. Leda bort till bergrummet inläckande grundvatten om max 3 l/s, dock högst 25 000 m3/år

Om uppföljning av inläckande grundvatten se avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla.

MD 2007-11-07

Driftstopp, Driftstörningar Fel i mätutrustning

Vid tekniskt oundvikliga driftstopp och driftstörningar i anläggningen eller fel i mätutrustningen får sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda villkor inte pågå under längre tid än - fyra timmar tillföljd av

samförbränning - 24 timmar till följd av förbränning

av renbränsle, om inte

Vid fel i mätutrustning men bibehållen funktion i reningen kan fortsatt drift vara aktuell. Reservinstrument för ett flertal parametrar finns.

MD 2007-11-07 Villkor 6

tillsynsmyndigheten medgett undantag

Den sammanlagda tiden under sådana förhållanden får - inte överstiga 60 timmar per år vid

samförbränning av avfall - inte överstiga 120 timmar per år

tillföljd av renbränsle, om inte tillsynsmyndigheten medgett undantag

K Utsläpps-gränsvärde enligt NFS 2002:28

Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för stoft enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc Utsläppsgränsvärde beräknas för ett antal parametrar.

Utsläppsgränsvärde K, för respektive parameter redovisas som månadsmedelvärde för pannorna 1 och 3 i kvartalsrapport.

NFS 2002:28 Bilaga 2

Stoft Utsläppet av stoft får inte överskrida följande riktvärden* - panna 1 10 mg/MJ tillfört bränsle, månadsvärde - panna 2 20 mg/MJ tillfört bränsle månadsvärde - panna 3 10 mg/MJ tillfört bränsle, månadsvärde - HVC 10 15 mg/MJ tillfört bränsle

Pannan 1 och Panna 2 har kontinuerligt stoftmätning i skorsten. Panna 3 har kontinuerlig stoftmätning efter elektrofiltret men före rökgaskondenserings-utrustningen. Panna 3s stoftutsläpp beräknas ur uppmätt stofthalt med avdrag för avskiljningen av stoft över rökgaskondenseringen. Avskiljningen över kondenseringen kontrolleras en gång per år i samband med emissionsmätning. HVC 10 kontrolleras vid emissionsmätning.

MD 071107 Villkor 4

Stoft

Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för stoft enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc

Samförbränning sker i pannan 1 och i panna 3.

NFS 2002:28

Stoft Anläggningar för flytande bränslen >50 MW får för stoft inte överskrida ett utsläppsgränsvärde på 50 mg/Nm3 vid 3% O2 Minst 97 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 55 mg/Nm3 vid 3 % O2.

Panna 2 och HVC10 berörs. Panna 2 har kontinuerlig mätning av stoft HVC 10 omfattas av undantaget från krav på mätning i 12 § . Mätning görs vid emissionsmätning. 48-timmars-medelvärdena följs upp på dygnsbasis då 48-timmarsmedel klaras om dygnsmedlet innehålls.

NFS 2002:26 bilaga 5 A

Metaller till luft

Vid samförbränning av avfall är utsläppsgränsvärdet för metaller enligt följande - Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+:

0,5 mg/nm3 tg (6 % O2)

- Cd+Tl: 0,05 mg/nm3 tg (6 % O2)

- Hg: 0,05 mg/nm3 tg (6% O2)

Mätning sker i samband med emissionsmätning.

NFS 2002:28

CO Panna 1 vid pannlaster om maximalt 40 MW - Max 500 mg/Nm3 tg vid 6 % O2av


Panna 1 vid pannlaster över 40 MW - Max 250 mg/Nm3 tg vid 6 % O2av


Panna 3 - Max 500 mg/Nm3 tg 6 % O2 av

kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* timmedel från förbränning av fasta renbränslen

Start /stopp samt torkeldning av murverk ska inte räknas med.

CO mäts kontinuerligt på pannorna 1-3. Ångeffekten, som medeleffekt över dygnet, indikerar pannlasten för Panna 1.

MÖD dom 2008-11-07 Villkor 5

CO

Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för koloxid enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc

Samförbränning sker i pannan 1 och i panna 3.

NFS 2002:28

TOC

Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för TOC enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc

Samförbränning sker i pannan 1 och i panna 3. Mätning sker genom kontinuerlig mätning av metan.

NFS 2002:28

Dioxin och furaner

Vid samförbränning av avfall är utsläppsgränsvärdet 0,1 ng/Nm3 tg vid 6 % O2.

Samförbränning sker i pannorna 1 och 3. Mätning sker vid emissionsmätningarna 2 ggr per år.

NFS 2002:28

Svavel Det sammanlagda utsläppet av svaveldioxid (SO2), räknat som svavel i rökgaserna från alla pannorna inom anläggningen får inte överstiga From 1 juli 2011 - 40 mg S/MJ tillfört bränsle som

gränsvärde och årsmedelvärde

Pannorna 1 och 3 har kontinuerlig mätning. För panna 2 och HVC 10 beräknas utsläppet ur svavelhalten i bränslet. Det sammantagna värdet beräknas.

MÖD 2008-11-07 Villkor 2

Svavel

Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärde, dygnsmedelvärde för svavel enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc

Samförbränning sker i panna 1 och panna 3.

NFS 2002:28

SO2 (Svaveldioxid)

Anläggningar 50-350 MW får för SO2 inte överskrida ett ustläppsgränsvärde på 190 mg/MJ som månadsmedelvärde. Minst 97 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 209 mg/MJ.

För panna 2 och HVC 10 beräknas utsläppet ur svavelhalten i bränslet (12§ NFS 2002:26 ).

NFS 2002:26

NOx

Utsläppen av kväveoxider, ammoniak och lustgas från panna 1-3 sammantagna, exklusive utsläpp som regleras i villkor 6, får uppgå till högst följande årsmedelvärden. - Max 70 mg NOx/MJ tillfört bränsle som

årsmedelvärde

Pannorna 1-3 - har kontinuerlig

NOx-mätning - omfattas av NOx –

avgiftssystemet. Anmärkning: villkor 6 är haverivillkor i MD deldom 071107

Deldom 2010-08-17 Villkor 18.

NOx

Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för NOx enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc

Samförbränning sker i panna 1 och panna 3.

NFS 2002:28 Bilaga 2 inkl

NOx För anläggningar 50-500 MW får NOx (som NO2) inte överskrida ett ustläppsgränsvärde på 450 mg/Nm3 vid 3% O2 som månadsmedelvärde. Minst 97 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 495 mg/Nm3 vid 3 % O2.

Panna 2 och HVC10 berörs. Panna 2 har kontinuerlig mätning. HVC 10 omfattas av undantaget från krav på mätning i 12 § . Mätning görs vid emissionsmätning.

NFS 2002:26

NH3 (ammoniak)

Utsläppen av kväveoxider, ammoniak och lustgas från panna 1-3 sammantagna, exklusive utsläpp som regleras i villkor 6, får uppgå till högst följande årsmedelvärden. - 12 mg NH3/Nm3 tg vid 11 % O2 som

årsmedelvärde

Pannorna 1-3 berörs. Pannorna 1 och 2 har kontinuerlig mätning av NH3. Panna 3s halt i rökgasen kontrolleras i samband med emissionsmätning. Rökgaskondenseringen leder till låga halter ammoniak rökgasen. Den sammantagna halten beräknas på månadsnivå ur respektive pannas utsläppsmängd och rökgasflöde. Anmärkning: villkor 6 är haverivillkor i MD deldom 071107

Deldom 2010-08-17 Villkor 18

N2O (lustgas)

Utsläppen av kväveoxider, ammoniak och lustgas från panna 1-3 sammantagna, exklusive utsläpp som regleras i villkor 6, får uppgå till högst följande årsmedelvärden. - 30 mg N2O/Nm3 tg vid 11 % O2

som årsmedelvärde

Pannorna 1-3 har kontinuerlig mätning av N2O. Anmärkning: villkor 6 är haverivillkor i dom 071107

Deldom 2010-08-17 Villkor 18

HCl

Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet för HCl enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc

Pannorna 1 och 3 är samförbränningspannor. Båda pannorna har rökgasrening som avskiljer HCl. Undantag från kontinuerlig mätning av väteklorid för uppföljning av begränsningsvärde för pannorna 1 och 3 sker enligt 27 § NFS 2002:28. Mätning av HCl görs i samband med emissionsmätningarna. Pannornas kontinuerligt registrerande instrument är driftinstrument.

NFS 2002:28

HF

Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet för HF enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall+ V proc x K proc = K V avfall + V proc

Pannorna 1 och 3 är samförbränningspannor. Båda pannorna har rökgasrening som avskiljer HCl. Undantag från kontinuerlig mätning av vätefluorid för uppföljning av begränsningsvärde för pannorna 1 och 3 sker enligt 26 § NFS 2002:28. Mätning av HF görs i samband med emissionsmätningarna.

NFS 2002:28

Buller Bullerbidraget från verksamheten får som gränsvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäders tomtgräns än

Beräkningar/mätningar genomförs i samband med förändringar som påverkar bullerbilden.

MD 2007-11-07 Villkor 15

- 50 dB(A) måndag–fredag dagtid (kl 07 -18)

- 40 dB(A) nattetid (kl 22-07) - 45 dB(A) övrig tid. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 dB(A).

Senaste bullerberäkningen genomfördes i februari 2011.

Kylvatten Bortledning av kylvatten för kyländamål får inte överstiga det momentana flödet i ån vid uttagspunkten.

Kylning sker inte vid nollflöde. Spillflöde släpps vid kylning när vattenkraften inte är i drift.

MD 2007-11-07 Villkor 7

Kylvatten Temperaturhöjning i förbirunnen vattenmassa i Stångån på grund av kylning - Max 5°C som gränsvärde och

timmedelvärde Kylning får inte ske vid nollflöde.

Temperaturhöjningen beräknas ur den bortkylda effekten och timmedelflödet i Stångån från uppmätt i Slattefors vattenkraftstation samt årsmedelflödet i tinnerbäcken. Spillflöde släpps när kylning sker utan att vattenkraften är i drift.


Kylvatten Flödet av bortlett ytvatten från Stångån ska beräknas ur driften av Kraftvärmeverkets pannor, kallkondensor och återkylare samt pumpars gångtider.

Årsmängden av intaget kylvatten får inte överstiga 43 000 000 m3, vilket beräknas på detta sätt.


Bergrummet Bortledning av grundvatten från bergrummet till Stångån får inte ske när vattenflödet i ån understiger 1 m3/s.

Bortpumpning startas endast när det finns flöde i Stångån.

MD 2007-11-07 Villkor 9

Bergrummet Senast 6 månader från att tillståndet enligt denna dom tagits i anspråk, låta installera och bibehålla en summerande vattenmätare som möjliggör mätning av bortlett vatten från bergrummet.

Mätare finns installerad. Bortpumpad mängd beräknas även genom nivåmätning i bergrummet, som en back-up till kontinuerlig mätning då bergrumsvattnet orsakar igenkalkningar.

MD 2007-11-07 Villkor 11

Utredningskrav kondensat-rening Erfarenheter från stripper

Utredningsuppdrag: - Följa erfarenheter av installerad

ammoniakstripper och installerad utrustning för rening av metaller.

- Undersöka tekniska och ekonomiska förutsättningar att

Ärendet är ännu inte avgjort. 101220 TVAB redovisar

prövotid

110621 MD avslutar

MD deldom 2009-06-18 Villkor U1

och metall-rening Fisk- och syreunder-sökningar

komplettera denna rening för att ytterligare minska utsläppet av föroreningar med kondensatet.

- Utredningen avseende ammoniumkväve bör ske i samverkan med övriga verksamhetsutövare med större utsläpp till nedre delen av Stångån.

- Likaså ska fiskundersökningar och utökade undersökningar avseende syresituationen i Stångån genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

Resultat jämte förslag till villkor ska ges till miljödomstolen senast den 31 december 2010.

prövotid genom dom. Domen överklagas.

Kondensat - Suspenderade ämnen

Utsläppsgränsvärdet har innehållits om antingen 30 mg/l klarats av 95 % av värdena 40 mg/l klarats av 100 % av värdena Dagliga stickprovsmätningar alt flödesproportionella prov.

Dygnsprover tas. Provet som tas under helgdag lämnas till lab för analys nästföljande vardag. Även veckosamlingsprov tas.

NFS 2002:28 32§ Bilaga 4

Kondensat – pH, temperatur och flöde

På utsläppspunkten ska pH, temperatur och flöde mätas kontinuerligt.

Kontinuerlig mätning finns

NFS 2002:28 30§


Utsläppet av metaller med kondensat till vatten får inte överstiga följande riktvärden* och månadsmedelvärden Bly (Pb) 0,1 mg/l Kadmium (Cd) 0,01 mg/l Koppar (Cu) 0,1 mg/l Krom (Cr) 0,1 mg/l Kvicksilver (Hg) 0,01 mg/l Zink (Zn) 0,6 mg/l

Veckoprov tas för driftuppföljning Veckoprover slås flödesproportionellt ihop till ett månads-samlingsprov för villkorskontroll.

MD deldom 2007-11-07 P1


Utsläppsgränsvärden för utsläpp av avloppsvatten från rökgasrening , ofiltrerat prov i mg/l (ng/l för dioxiner o furaner) Bly (Pb) 0,2 Kadmium (Cd) 0,05 Koppar (Cu) 0,5 Krom (Cr) 0,5 Kvicksilver (Hg) 0,03 Zink (Zn) 0,6 Tallium (Tl) 0,05

Veckoprov tas för driftuppföljning Veckoprover slås flödesproportionellt ihop till ett månads-samlingsprov för villkorskontroll. Prov på dioxiner och furaner tas i samband med emissionsmätning

NFS 2002:28 30§, 32§ Bilaga 4

Arsenik (As) 0,15 Nickel (Ni) 0,5 Zink (Zn) 1,5 Dioxiner o furaner 0,3

Kondensat –Metallmängder Ammoniumkvävemängd

Utsläppet av föroreningar med kondensat till vatten får per år inte överstiga följande riktvärden* Arsenik (As) 2 kg Bly (Pb) 7 kg Kadmium (Cd) 1 kg Koppar (Cu) 2 kg Krom (Cr) 1,5 kg Kvicksilver (Hg) 0,3 kg Nickel (Ni) 2 kg Zink (Zn) 80 kg Ammoniumkväve (NH4-N) 10 000 kg

Årsmängden beräknas ur analysresultatet på månadssamlingsprovet och uppmätt utgående kondensatmängd.

MD deldom 2007-11-07 P2

Kondensat –ammoniumhalt nedströms utsläppspunkten

Utsläpp av ammoniumkväve får inte bidra till att halten av ammoniumkväve i Stångån nedströms utsläppspunkten överstiger 1 mg/l som riktvärde och dygnsmedelvärde.

Ett spillflöde släpps förbi vattenkraftstationerna o de är ur drift när panna 3 är i drift.

MD deldom 2007-11-07 P3

Kemiska produkter

Kemiska produkter - med undantag för sådan som lagras i tank eller cistern – och farligt avfall skall förvaras i väl uppmärkta behållare inom nederbördsskyddat område. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen ska förvaras i väl tillslutna behållare. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras inom tätt, invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningarna skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Förvaringen skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Tapp och påfyllnadsplatser ska ingå i det invallade området.

Kemikalier och farligt avfall förvaras på särskilda platser.

MD deldom 2007-11-07 Villkor 12

Tankar och cisterner

Tankar och cisterner skall förvaras på hårdgjord yta inom invallat område. Oljevarningslarm skall senast den 1 juli 2010 finnas på golvet i det pumphus som finns mellan de befintliga invallningarna. Om EO1, eller avfallsbränsle med motsvarande lättflytande egenskaper, lagras skall ytan vara tät och invallningarna dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Tapp och påfyllnadsplatser skall ingå i det invallade området.

Brännolja (Eo5) lagras i tre cisterner. Två av cisternerna (4000 m3 respektive 2800 m3) är placerade inom en invallning på ca 1050 m3. Den tredje cisternen på 4000 m3 är placerad inom en invallning på 550 m3. Oljevarningslarm finns installerat. EO1 eller bränsle med liknande karaktär har inte lagrats under 2010.


Transport-utredningar

Bolaget ska årligen undersöka och dokumentera möjligheten att minska miljöpåverkan från de externa transporter som bolaget utför i egen eller upphandlar. Utredningen skall omfatta bl.a. transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag.

Arbetet med minskad påverkan från transporter redovisas i årligen miljörapporten.


Avveckling av verksamhet

Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör skall bolaget ge in en plan avseende omhändertagande av lagrade komiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till.

Verksamheten pågår. MD deldom 2007-11-07 Villkor 16

Kontroll-program

Aktuellt kontrollprogram skall finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod.

Förslag till kontrollprogram har tagits fram, diskuterats och justerats.


*) Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndsinnehavaren att vidta åtgärder så att villkoret kan hållas.

Villkorsuppföljning enligt kontrollprogram för 2011 MR 2011 bilaga 4

Kraftvärmeverket

Kraftvärmeverket uppföljning av villkor i gällande miljödomjan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Villkor

Emissioner

KV1 inkl HVC10 Svavel mg/MJ 41 45 33 10 8 12 10 62 9 6 12 25 27 50 / 40 mgMJ

KV1 P1-P3 NOx mg/MJ 59 57 54 67 70 63 69 0 72 69 62 55 61 70 mg/MJ

Bubbla Lustgas mg/Nm3 tg 16 15 18 17 12 15 14 0 24 30 31 27 19 30 mg/Nm3

Ammoniak mg/Nm3 tg 5 5 4 1 0 0 0 0 0 0 1 2 3 12 mg/Nm3

kolpanna CO Överskridanden 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -

stoft mg/MJ 0,004 0,0004 0,023 0,030 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,064 0,090 0,024 10 mg/MJ

oljepanna stoft mg/MJ 11 4 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 20 mg/MJ

träpannan CO Överskridanden 1 2 0 0 1 2 1 0 2 0 3 0 12

rökgas stoft mg/MJ 0,7 1,0 0,9 4,9 5,2 4,7 4,4 0,0 1,6 0,8 1,0 1,0 2,3 40 mgNm3

Bergrum utpumpat grundvatten m3 0 0 0 0 0 0 0 500 1760 0 3 410 25 000 m3

Stångån Överskridande temphöjningAntal 0 0 0 0 0 1 0 2 0 2 0 0 5 Ska ej överskridas

Månadsmaxhöjning °C 0,0 0,0 0,2 0,3 1,9 5,1 1,9 8,6 4,5 22,7 4,4 0,3 23 Max 5

Kraftvärmeverket

Beräkning av svavelutsläpp

2011Anläggning jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. S mg/MJ

Kraftvärme- mg/MJ 61 62 57 42 0 0 0 0 0 0 46 60

verket kg S 11551 10332 10054 625 0 0 0 0 0 0 1372 6259 40192 59

Kolpannan MWh 45402 40531 42585 2469 0 0 0 0 0 1 5032 25180 161200

MWh tillf 52773 46311 48950 4166 0 0 0 0 0 0 8363 28768 189330

Kraftvärme- oljeförbr,m3 4011 5459 1695 57 0 0 0 0 0 0 8 500 11730

verket A fett/bioolja m3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Oljepannan S mg/MJ 60 60 60 0 0 0 0 0 0 0 0 60

s-utsläpp, kg 9597 13061 4055 136 0 0 0 0 0 0 19 1196 28065 61

MWh 39362 53077 14185 3 0 0 0 0 0 0 0 4770 111397

MWh tillf 44280 60236 18704 0 0 0 0 0 0 0 0 5502 128721

Kraftvärme- S mg/MJ 2 3 1 7 8 12 10 0 9 6 6 4

verket kg S 397 387 110 1218 1100 1852 1563 0 1002 987 1053 812 10481 5,7

Träpannan MWh 54241 44989 56712 37797 11302 13103 12206 0 10158 26423 47183 57787 371900

MWh tillf 50941 42528 53767 51790 37769 42304 41422 0 31426 47999 52136 56678 508761


verket A fett/bioolja m3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

HVC10 S mg/MJ 62 62 0 62 62 62 0 62 0 0 62 62

s-utsläpp, kg 380 963 0 49 41 5 0 216 0 0 319 87 2059 62

MWh 1402 3444 0 164 443 0 0 778 0 0 1164 326 7721

MWh tillf 1711 4331 0 219 185 23 0 971 0 0 1434 393 9267

Bubbla svavel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. S mg/MJ

GWh tillf 150 153 121 56 38 42 41 1 31 48 62 91 836

Svavel Kraftvärmeverket S- utsläpp kg 21925 24744 14219 2028 1141 1857 1563 216 1002 987 2762 8354 80797 26,84

S mg/MJ 41 45 33 10 8 12 10 62 9 6 12 25

Kraftvärmeverket

Beräkning av kväveoxidutsläpp.

2011Anläggning Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. NOx mg/MJ

Kraftvärme- mg/MJ 45 45 46 53 0 0 0 0 0 0 52 54

verket kg NOx 8539 7460 8152 799 0 0 0 0 0 0 1574 5620 32 143 47

Kolpannan MWh 45402 40531 42585 2469 0 0 0 0 0 1 5032 25180 161 200

MWh tillf 52773 46311 48950 4166 0 0 0 0 0 0 8363 28768 189 330

Kraftvärme- mg/MJ 49 59 49 0 0 0 0 0 0 0 0 47

verket kg NOx 7732 12726 3298 0 0 0 0 0 0 0 0 935 24 692 53

Oljepannan MWh 39362 53077 14185 3 0 0 0 0 0 0 0 4770 111 397

MWh tillf 44280 60236 18704 0 0 0 0 0 0 0 0 5502 128 721

Kraftvärme- mg/MJ 81 70 63 68 70 63 69 0 72 69 64 57

verket kg NOx 14939 10651 12098 12762 9496 9609 10272 0 8147 11868 11952 11535 123 328 67

Träpannan MWh 54241 44989 56712 37797 11302 13103 12206 0 10158 26423 47183 57787 371 900

MWh tillf 50941 42528 53767 51790 37769 42304 41422 0 31426 47999 52136 56678 508 761


verket A fett/bioolja m3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -

HVC10 NOx mg/MJ 146 146 146 146 146 146 146 146 146 146 146 146

besiktning-08 NOx-kg 899 2277 0 115 97 12 0 510 0 0 754 207 4 871 146

MWh 1402 3444 0 164 443 0 0 778 0 0 1164 326 7 721

MWh tillf 1711 4331 0 219 185 23 0 971 0 0 1434 393 9 267

Bubbla kväveoxid jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. NOx mg/MJ

GWh tillf 148 149 121 56 38 42 41 0 31 48 60 91 827

Kväveoxid KV1 P1-P3 NOx- utsläpp kg 31210 30837 23548 13561 9496 9609 10272 0 8147 11868 13526 18090 180162 60,53

NOx mg/MJ 59 57 54 67 70 63 69 0 72 69 62 55

tot maj-juni: 1150

Bilaga 6, sid 1(3)

Redovisande miljömätinstrument 2011

Kraftvärmeverket

Kolpannan Parameter Mätinstrument leverantör och

instrument

Mätmetod (UV,

IR, annan) Mätområde Kalibrerat

mätområde

mg/Nm3

Automatisk noll-

punktskalibering

Manuellt kon-

trollintervall

Anmärkning 2011

CO Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR 0-500 ppm 0-185 Dagligen 1 g/mån u.a.

SO2 Sick/Maihak S710 (Boo instrument) IR 0-250 ppm 0-305 - 1 g/mån u.a.

HCl Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR 0-100 mg/m3 Undantagen Dagligen 1 g/mån u.a.

Stoft Palgo, DURAG D-R300-40 Ströljus 0-200 /m3 0-8,4 Dagligen 1 g/år AST 8/12-11 visade att

nuvarande kalibrerfunktion inte

var giltig.

NO tg * SICK Sidor NDIR 0-250 ppm 0-156 (som

NOx)

1 gång/vecka 1 g/mån u.a.

TOC

Vår 2011

SA environment/ PALGO FID 0-100 ppm 3,0 - 1 g /mån Ersatt av till driftstarten hsöten

2011

QAL2 genomfördes i omgångar

under december till januari .

Halterna TOC var mkt låga

vilket innebar att

kalibreringsfunktion inte ar

relevant att ta fram.

TOC

Höst 2011

MCS100 serienr 376 IR 0-100 ppm 0-0,2 - 1 gång/mån Togs i drift hösten 2011.

O2 * SIDOR paramagnetisk 0-25 vol- % - - 1 g/mån

CO2 Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR 0-20 vol- % - Dagligen 1 g/mån

H2O Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR 0-20 vol- % - Dagligen 1 g/år

NH3 Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR 0-100 ppm - Dagligen 1 g mån u.a.

N2O Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR 0-200 ppm - Dagligen 1 g/mån u.a.

* = samma analysator till bägge parametrarna

Bilaga 6, sid 2(3)

Oljepanna

Parameter Mätinstrument leverantör och

instrument

Mätmetod (UV,

IR, annan) Mätområde Kalibrerat

mätområde

mg/Nm3

Automatisk noll-

punktskalibering

Manuellt

kontrollintervall

Anmärkning 2011

NO tg * SICK Sidor NDIR 0-250 ppm 131 som

NO2

1 gång/vecka 1 gång/mån u.a.

O2 * SIDOR paramagnetisk 0-25 vol- % - - 1 gång/mån u.a.

CO/CO2 SIDOR NDIR metoden 0-500 ppm

(CO) 0-20

vol- % (CO2)

- - 1 gång/mån u.a.

Röktäthet Durag D-R216 ljusabsorption 0-100 % - 1 gång/mån u.a.

N2O Sick Maihak S710 IR 0-200 ppm - 1 gång/mån AST visade att nuvarande

kaliberfunktion för N2O inte var

giltig. Övriga krav innehölls.

NH3 Siemens LDS6 Laser insitu 0-100 ppm - Tillsyn 1 gång/mån u.a

H2O Siemens LDS6 Laser insitu 0-30 vol- % - Tillsyn 1 gång/mån u.a

Stoft PCME DT990/Alnab Triboelektrisk 0-300 mg/m3 - - 1 gång/år u.a.

* = samma analysator till bägge parametrarna

Bilaga 6, sid 3(3)

Träpannan

Parameter Mätinstrument

Leverantör och

instrument

Mätmetod (UV, IR,

annan) Mätområde Kalibrerat

mätområde

mg/Nm3

Automatisk noll-

punktskalibering

Manuellt

kontroll-

intervall

Anmärkning 2011

CO/CO2 SICK, MCS-100 E Multikomponent,

IR-spektrometri

CO 0-500 ppm

CO2 0-20 vol-

%

Dagligen 1 gång/mån AST den 6 april 2011 för CO

visade nuvarande

kalibrerfunktion inte var giltig .

SO2 SICK, MCS-100 E Multikomponent,

IR-spektrometri

0-200 mg/m3 0-53,5 Dagligen 1 gång/mån u.a

HCl SICK, MCS-100 E Multikomponent,

IR-spektrometri

0-30 mg/m3 Dagligen 1 gång/mån u.a.

Stoft Palgo, DURAG D-

R300

………… 0-100 0-59,8 Ströljus QAL2 våren 2011 uppfyllde

inte kravet på variabilitet.

Instrumentet kommer att ses

över och ny bländare skaffas.

NO SICK, MCS-100 E Multikomponent,

IR-spektrometri

0-250 ppm 0 -143 (som

NOx)

Dagligen 1 gång/mån u.a

TOC Sick/maihak S710 IR 0-100 ppm 0 – 5,5 - 1 gång/mån u.a.

O2 SICK, MCS-100 E Multikomponent,

IR-spektrometri

0-25 vol- % - - 1 gång/mån u.a.

H2O SICK, MCS-100 E Multikomponent,

IR-spektrometri

0-25 vol- % - Dagligen 1 gång/mån u.a.

N2O SICK, MCS-100 E Multikomponent,

IR-spektrometri

0-100 ppm - Dagligen 1 gång/mån u.a.

pH (rökgaskon-

densering)

Elmacron elektrod 0-14 - - 1 gång/mån u.a.

NH4-N (rökgas-

kondensering)

Hach Lange, Solitax. Avdrivning. 0-500 mg/l - Dagligen Auto u.a.

Susp. material

(rök-

gaskondensering)

HACH LANGE

Optisk 0-30 mg/l - - Endast rengöring u.a.

Kondensatflöde Mobrey MSP-900 Öppen mätränna 0-25 m3/h - - 1gång/3år u.a.

Hetvattencentraler

Parameter Mätinstrument Leverantör

och instrument

Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Kontrollintervall Anmärkning 2011

Röktäthet DURAG DR-216 Ljusabsorption 0-100 % 2 g/år u.a.

O2 FUJI ZRM zirkonium cell 0-10 % 2 g/år u.a.

Bilaga 7 MR 2011 KV1

KRAFTVÄRMEVERKET PANNA 3, VÅT RÖKGASRENING

Prov på rökgaskondensat från Kraftvärmeverket Panna 3, 2011, enligt kontrollprogram

Specifika utsläppPeriod jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec medel Villkor månadsmedel

(riktvärde, mg/l) NFS 2002:28

kondensatflöde m3 13618 9896 12487 8816 6108 6798 7558 158 1648 6079 8381 8919 8210

Klorid mg/l SIS 028120-1 861 914 813 1194 614 789 757 0 787 901 591 890 828

Sulfat mg/l SS 028198-1 1934 2419 2346 2354 1932 2791 2757 0 4625 3204 2441 1811 2601

Susp.substans mg/l SS-EN 872/1 3,3 3,4 2,9 2,4 2,6 4,4 3,0 0 2,4 2,2 2,1 2,0 2,8 30 (45)

pH SS 028122,2 8,7 9,0 9,0 9,3 9,4 9,0 9,1 8,6 8,6 8,3 8,1 8,8 6,5-10

Ammoniumkväve mg/l Foss Tecator ASN 3502 18 29 25 27 22 21 19 0 27 23 22 26 24 1

Koppar µg/l SS-EN ISO 15586-1/15587-2 5,3 7,6 2,7 2,0 2,4 2,2 2,0 0,0 2,0 2,0 4,0 2,0 3,1 0,1 0,5

Bly µg/l SS-EN ISO 15586-1/15587-2 16 45 17 22 16 29 10 0 3 2 2 6 15 0,1 0,2

Kadmium µg/l SS-EN ISO 15586-1/15587-2 1,1 2,7 1,1 0,86 0,64 0,60 0,77 0,0 0,94 0,62 0,71 0,74 0,90 0,01 0,05

Nickel µg/l SS-EN ISO 15586-1/15587-2 2 3 2 2 2 2 2 0 2 2 3 3 2 0,5

Zink µg/l SS-EN ISO 11885 223 810 331 528 693 681 458 0 242 411 342 517 476 0,6 1,5

Krom µg/l SS-EN ISO 15586-1/15587-2 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 0,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 0,1 0,5

Kobolt µg/l SS-EN ISO 15586-1/15587-2 2 2 2 2 2 2 2 0 2 2 2 2 2

Arsenik µg/l ICP-MS 13,8 34,2 23,9 129 113,0 20,4 20,3 0,0 5,19 4,27 2,0 1,81 33,4 0,15

Kvicksilver µg/l Fluores 0,127 0,276 0,242 0,0924 0,023 0,347 0,371 0,0000 0,0845 0,0336 0,0200 0,0517 0,152 0,01 0,03

Tallium µg/l ICP-MS 0,155 0,181 0,160 0,329 0,131 0,155 0,121 0,000 0,123 0,135 0,136 0,105 0,157 0,05

Kalcium mg/l SS-EN ISO 11885 2,68 3,22 3,97 15,0 15,9 20,5 22,2 0,000 29,50 16,50 7,33 8,78 13,2

Aluminium µg/l SS-EN ISO 11885 179 70,0 70,0 384 334 136 82,7 0,0 70,00 76,2 70,0 70,0 140

Antimon µg/l ICP-MS 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 29,8 11,0 0,0 17,6 14,0 15,8 20,3 9,86

analysvärde under detektionsgräns

Totala utsläppPeriod jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec summa Villkor årsmängd

(riktvärde, kg)

kondensatflöde m3 13618 9896 12487 8816 6108 6798 7558 158 1648 6079 8381 8919 90466

Klorid ton SIS 028120,1 11,7 9,0 10,2 10,5 3,8 5,4 5,7 0,0 1,3 5,5 5,0 7,9 75,9

Sulfat kg SS 028198-1 26338 23939 29296 20753 11801 18973 20837 0 7623,5 19476 20458 16152 215645

Susp.substans kg SS-EN 872/1 45 34 36 21 16 30 23 0 4,0 13 18 18 257,2

pH SS 028122,2 8,7 9,0 9,0 9,3 9,4 9,0 9,1 0,0 8,6 8,6 8,3 8,1 -

Ammoniumkväve kg Foss Tecator ASN 3502 245 287 312 242 133 141 143 0 44,5 139,8 184,4 231,9 2103 10000

Koppar kg SS-EN ISO 15586-1/15587-2 0,07 0,08 0,03 0,02 0,01 0,01 0,02 0,00 0,00 0,01 0,03 0,02 0,310 2

Bly kg SS-EN ISO 15586-1/15587-2 0,22 0,45 0,21 0,19 0,10 0,20 0,08 0,00 0,00 0,01 0,02 0,05 1,53 7

Kadmium kg SS-EN ISO 15586-1/15587-2 0,01 0,03 0,01 0,01 0,00 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,01 0,01 0,095 1

Nickel kg SS-EN ISO 15586-1/15587-2 0,03 0,03 0,02 0,02 0,01 0,01 0,02 0,00 0,00 0,01 0,03 0,03 0,21 2

Zink kg SS-EN ISO 11885 3,04 8,02 4,13 4,65 4,23 4,63 3,46 0,00 0,40 2,50 2,87 4,61 42,5 80

Krom kg SS-EN ISO 15586-1/15587-2 0,03 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01 0,02 0,00 0,00 0,01 0,02 0,02 0,18 1,5

Kobolt kg SS-EN ISO 15586-1/15587-2 0,03 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01 0,02 0,00 0,00 0,01 0,02 0,02 0,181

Arsenik kg ICP-MS 0,19 0,34 0,30 1,14 0,69 0,14 0,15 0,00 0,01 0,03 0,02 0,02 3,01 2

Kvicksilver kg Fluores 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,015 0,3

Tallium kg ICP-MS 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,015

Kalcium kg 36,5 31,9 49,6 132,2 97,1 139,4 167,8 0,0 48,6 100,3 61,4 78,3 943

Aluminium kg SS-EN ISO 11885 2,44 0,69 0,87 3,39 2,04 0,92 0,63 0,00 0,12 0,46 0,59 0,62 12,769

Antimon kg ICP-MS 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,20 0,08 0,00 0,03 0,09 0,13 0,18 0,713

analysvärde under detektionsgräns

Kommentarer:

Metallerna Arsenik, Kvicksilver och Tallium lämnas till ALS Scandinavia i Luleå för analys.

Bilaga 8

M

R 2

01

1 K

V1

År 2011 Mätplan Kraftvärmeverket 2011 Bilaga 9

Medel av Vecka Mätpunkt

Typ Parameter 011_332K80 012_332K80 013_332K80 013_332K88

AST CO 15

NOx 14 2

Stoft + fukt 14

Emissionsmätning 1:a TI 14 15

As 14 15

Cd 14 15

CO 14 15

Cr 14 15

Cu 14 15

Dioxin 14 15

Dioxin i kondensat 15

HF 14 15

Hg 14 15

Mn 14 15

Ni 14 15

Pb 14 15

Sb 14 15

V 14 15

Emissionsmätning 2:a TI 49 44

As 49 44

Cd 49 44

CO 49 44

Cr 49 44

Cu 49 44

Dioxin 49 44

Dioxin i kondensat 44

HF 49 44

Hg 49 44

Mn 49 44

Ni 49 44

Pb 49 44

Sb 49 44

V 49 44

NOx (jfr mätning) NO 14 2 15

NO2 14 2 15

O2 14 2 15

Rökgasflöde 14 2 15

QAL2 CO 14

NOx 15

SO2 14 15

Stoft + fukt 7 14

TOC 14 15

Övriga Mätkrav AST N2O 7

AST NH3 7

HCl Emissionskontroll 1:a 14 15

HCl Emissionskontroll 2:a 49 44

N2O Instrumentkontroll 14 15

NH3 Emissionskontroll 1:a 15

NH3 Emissionskontroll 2:a 44

NH3 Instrumentkontroll 14

PAH 1:a 14

PAH 2:a 49

Stofttransmission

kondensering 15

MILJÖRAPPORT

Emissionsdeklaration För Kraftvärmeverket i Linköping(0580-124-01) år: 2011 version: 1

Ref Mottagare ParameterEv.anm.

Värde EnhetMetod

MetodkodMetodbeskrivning

Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr

0 Luft As 3, kg/år M CEN/ISO SS-EN14385:2004

- Totalt Ut beräkningutifrånbesiktningsvärden ger rel storvariation.

1 Luft Cd 0,18 kg/år M CEN/ISO SS-EN14385:2004

- Totalt Ut beräkningutifrånbesiktningsvärden ger rel storvariation

2 Luft CO2 268188000, kg/år C ETS beräkn urbränsleanalys

- Totalt Ut varmare väder2011 än 2010.

3 Luft CO2 96346000, kg/år C ETS enl lagenom handelmutsläppsrätter

Fossilt Del Ut

4 Luft CO2 171842000, kg/år C ETS beräkn urbränsleanalys

Biogent Del Ut

5 Luft DX-ITEQ 0,000009 kg/år M CEN/ISO SS-EN1948-1:2006

- Totalt Ut beräkning från2emissionsmätningar ger relstor variation

6 Luft Hg 0,36 kg/år M CEN/ISO SS-EN13211:2001

- Totalt Ut beräkningutifrånbesiktningsvärden ger rel storvariation

Preliminär rapport, ej inlämnad, utskriven: 2012-03-30 11:16:03

Version: 1 1 / 7

MILJÖRAPPORT



Värde EnhetMetod



7 Luft N2O 31580, kg/år M OTHIR-spektroskopion-line

- Totalt Ut

8 Luft NH3 4428, kg/år M OTHIR-spektroskopion-line

- Totalt Ut

9 Luft NOx 185034, kg/år M NRBIR-spektroskopion-line förde störredelutsläppen

- Totalt Ut totaltkraftvärmeverket. minskningenav nox relativtföregående årberor på lägreproduktion menäven i viss månpå åtgärdersom sänktutsläppet.

10 Luft NOx 4871, kg/år M CEN/ISO SS028425

hvc 10 - Del Ut Varmt väderinnebär atthetvattencentralerna gåttmindre än detkalla året 2010.

11 Luft NOx 32143, kg/år M NRBIR-spektroskopion-line

panna 1,kraftvärmeverket

- Del Ut



- Del Ut


Version: 1 2 / 7

MILJÖRAPPORT



Värde EnhetMetod





- Del Ut

14 Luft Pb 2,4 kg/år M CEN/ISO SS-EN14385:2004

- Totalt Ut beräkningutifrånbesiktningsvärden ger rel storvariation.

15 Luft SO2 80797, kg/år C OTHkombination avmetoderna fördelflödena

- Totalt Ut totaltkraftvärmeverket inkl HVC10

16 Luft SO2 2059, kg/år C NRB beräkningurbränsleanalys

hvc 10 - Del Ut högre värde2010 pga ökaddrift relativt år2011.

17 Luft SO2 40192, kg/år M CEN/ISO SS-EN14181:2004


- Del Ut högre värde2010 pga ökaddrift relativt2011.

18 Luft SO2 28065, kg/år C NRB beräkningurbränsleanalys


- Del Ut högre värde2010 pga ökaddrift relativt år2011.

19 Luft SO2 10481, kg/år M CEN/ISO SS-EN14181:2004


- Del Ut högre värde2010 pga ökaddrift relativt år2011.


Version: 1 3 / 7

MILJÖRAPPORT



Värde EnhetMetod



20 Luft Stoft 7580, kg/år M OTHkombination avmetoderna fördelflödena

- Totalt Ut totaltkraftvärmeverket inkl HVC10

21 Luft Stoft 350, kg/år M CEN/ISO SS-EN13284-1

hvc 10 - Del Ut stoftmätmetod13284-1

22 Luft Stoft 17, kg/år M CEN/ISO SS-EN14181:2004


- Del Ut stoftmätmetodströljus on-line



- Del Ut stoftmätmetodtriboelektricitet



- Del Ut stoftmätmetodströljus on-line

25 Vatten As 3, kg/år M CEN/ISO EPA200.8

6475635 x536736

- Totalt Ut kondensatrening finns

26 Vatten NH4-N 2103, kg/år M CEN/ISO ISO5664:1984

6475635 x536736

- Totalt Ut kondensatrenings utrustningmot ammoniumär i drift

27 Vatten Zn 42, kg/år M CEN/ISO SS-ENISO11885:1997

6475635 x536736

- Totalt Ut kondensatreningsanläggnignär i drift.

28 Återvinning-extern

FA 15, t/år M WEIGH - Totalt Ut Hanteringenhar ökat 2011.

29 Återvinning-extern

Avfall, ejFA

15702, t/år M WEIGH - Totalt Ut

30 Återvinning-export

FA 1504, t/år M WEIGH - Totalt Ut elfilteraska tilllangöja


Version: 1 4 / 7

MILJÖRAPPORT



Värde EnhetMetod



31 Bortskaffande-extern

FA 112, t/år M WEIGH - Totalt Ut kondenseringsannläggnigenhar gettupphov till t.ex.slam, aktivt koloch lut.

32 Bortskaffande-extern

Avfall, ejFA

13059, t/år M WEIGH - Totalt Ut

33 ER Biob,ospec

0, GWh/år

C ETSbränsleförbrukningutifrånenergivärde

- Totalt In Ingetersättningsbränsle till EO5 hareldats totaltkraftvärmeverket exklsamförbränningspannor.

34 ER Biob,ospec

0, GWh/år



- Del In Ingetersättningsbränsle till EO5 hareldats totaltkraftvärmeverket exklsamförbränningspannor.

35 ER Eldningsolja, tung

119, GWh/år


- Totalt In totaltkraftvärmeverket inkl HVC10men exklsamförbr.pannor. 2011 längrevärde pga kalltår 2010.


Version: 1 5 / 7

MILJÖRAPPORT



Värde EnhetMetod




7,7 GWh/år


hvc 10 - Del In Varmare väder2011 än 2010leder till lägreproduktion.


111,3 GWh/år



- Del In Varmare väderleder till lägreproduktion.

38 ER Tillfördeffekt

286, MW C OTHkonstruktionsdata

- Totalt In totaltkraftvärmeverket exklsamförbr.pannor



hvc 10 - Del In




- Del In


Version: 1 6 / 7

MILJÖRAPPORT


Ref

Mottagarnamn

Mottagare tel

Mottagare fax

Mottagareepost

Mottagare CO

Mottagaregatuadress

Mottagarepostnr

Mottagarepostort

Mottagareland

Anläggning namn

Anltel

Anlfax

Anläggning epost

AnlCO

Anläggning gatuadress

Anl

postnr

Anlpostort

Anlland

30 Noah AS Langgatan19, PostboxH

N-3081

Norge

Noah AS Langgatan19, PostboxH

N-3081

Holmestrand

Norge


Version: 1 7 / 7

Bilaga 11 MR2011 KV1 sid1(3)

Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna

Kraftvärmeverket i Linköping

I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 § pkt 10-16 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport.

Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten.

Kunskapskravet (2 kap 2 § Miljöbalken samt 4 § pkt 16 i NFS 2006:9)

På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till.

Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner.

Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter.

Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 § pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas.

Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 § Miljöbalken samt 4 § pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9)

Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång.

Under 2011 gjordes riskanalyser för Kraftvärmeverket med inriktning på Panna 1 i november 2010, med inriktning på Panna 3 i oktober 2011 och med inriktning på kemikalier dels oktober 2010 dels november 2011 och då med särskild inriktning på processkemikalier.


Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2011) har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid Kraftvärmeverket: xx

- Förbättrade rutiner för provtagning, analys av konensat och rondering av kondenseringsläggningen för snabbare svar alternativt snabbare upptäckt av driftstörning. Därmed ökar möjlighet att snabbt kunna göra processtekniska åtgärder för att förhindra förhöjda halter av metaller, ammonium eller susp.

- Förbättrade rutiner kring samkörning av kylning vid kraftvärmeverket och förändring av vattenflödet i Stångån genom förändrninga v flödet i Slattefors vattenkraftstation.

Andra olyckor, störningar eller liknande än vad som nämnts ovan har inte inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Generellt kan nämnas att arbetsmiljöarbetet har blivit än mer systematiskt i och med certifieringen av division energi eneligt OHSAS 18 001: 2007. Som följd av de genomförda riskanalyserna planeras åtgärder för att minska risk för hälsa men även minskad olägenhet för miljö. En åtgärd frö minskad påverkan på miljön är utbytet av slangfilter på panna1 (kolpannan). Produktvalsprincipen (2 kap 4 § Miljöbalken samt 4 § pkt 13 i NFS 2006:9 Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Chess. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Kemikalierevision i form av riskanalys tillsammans med kemikaliesamordnare genomfördes oktober 2011. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. I februari hölls utbildning om ”Farligt Gods”. Underhållspersonal från Kraftvärmeverket deltog. Ett exempel på praktiskt samarbete med kemikalieleverantör för att underlätta inköp av miljöanpassade alternativ är det samarbete med en leverantör av småkemikalier som Tekniska Verken har. Kemikaliesamordnaren på Tekniska Verken har i samråd med leverantören fått markera miljöanpassade alternativ på hyllorna i leverantörens butik genom att ha Tekniska Verkens symbol vid dessa produkter. De anställda på Tekniska Verken som handlar småkemikalier hos denna leverantör har på detta sätt fått hjälp i att välja rätt produkt. Under 2011 har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso- eller miljöskäl.


Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 § Miljöbalken samt 4 § pkt 12 och 14 i NFS 2006:9)

Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska Verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Under 2011 har 223 nya fastigheter anslutits till Linköpings fjärrvärmenät. Årsförbrukningen för dessa fastigheter är ca.10 500 MWh. Den nyanslutna fjärrvärmen har ersatt olja och elvärme. Exempel på åtgärder 2011 som ökar energieffektiviteten är bytet av slangfilter på panna 1 som ökar möjligheten energiutnyttjandet av bränslet samt förbättringarna på panna 3s rökgaskondensering som leder till en jämnare drift och effektivare värmeväxlare i reningensstegen

KRAFTVÄRMEVERKET VILLKORSKONTROLL OCH TIDSGRÄNSER 2011Drift och bränslen

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Medel

panna 1 Nyttig energi MWh 67 40531 42864 3629 0 0 0 0 0 1 7302 25180 119575 9965

panna 1 Drifttid h 1 671 743 88 0 0 0 0 0 0 162 444 2109 176

panna 1 Avfallsandel % 41 42 42 42 37 43 41


panna 2 Drifttid h 1 573 255 0 0 0 0 0 0 0 1 91 922 77


panna 3 Drifttid h 1 577 729 717 637 660 680 0 526 745 715 744 6732 561

panna 3 Avfallsandel % 88 90 85 83 75 78 74 75 84 82 85 82

Medelvärden utsläppsgränsvärden (K)

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel

panna 1 CO mg/Nm3 119 118 130 153 161 134 136

panna 1 SO2 mg/Nm3 357 350 349 351 379 348 356

panna 1 HCl mg/Nm3 10 10 10 10 10 10 10

panna 1 Stoft mg/Nm3 24 23 23 23 25 23 24

panna 1 NOx mg/Nm3 319 316 316 316 327 315 318

panna 1 TOC mg/Nm3 22 22 22 22 23 22 22

panna 3 CO mg/Nm3 85 81 92 99 124 114 136 131 97 106 93 105

panna 3 SO2 mg/Nm3 60 59 62 64 72 69 75 74 64 67 63 66

panna 3 HCl mg/Nm3 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10

panna 3 Stoft mg/Nm3 13 12 13 14 16 15 17 17 14 15 13 14

panna 3 NOx mg/Nm3 225 222 230 234 252 245 261 257 233 240 230 239

panna 3 TOC mg/Nm3 12 12 13 13 15 15 16 16 13 14 13 14

Månadsmedel, ej validerade värden

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel

panna 1 CO mg/Nm3 45,6 59,0 47,7 66,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 98,8 98,7 61

panna 1 SO2 mg/Nm3 230 234 216 158 0 0 0 0 0 0 172 229 223

panna 1 HCl mg/Nm3 0,6 0,3 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,3 0,4

panna 1 Stoft mg/Nm3 0,01 0,00 0,04 0,06 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,12 0,17 0,0

panna 1 NOx mg/Nm3 85 85 87 101 0 0 0 0 0 0 99 103 89

panna 1 TOC mg/Nm3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0

panna 2 NOx mg/Nm3* 168 203 169 0 0 0 0 0 0 0 0 163 184

panna 2 stoft mg/Nm3* 37 15 16 0 0 0 0 0 0 0 0 25 23

panna 3 CO mg/Nm3 26,3 73,1 58,8 54,1 50,6 52,0 47,6 66,9 68,4 61,7 56,2 58

panna 3 SO2 mg/Nm3 7,7 9,0 2,0 23,3 28,8 43,2 37,3 0,0 31,5 20,3 20,0 14,2 20,4

panna 3 HCl mg/Nm3 3,0 1,6 1,2 1,1 1,0 1,1 1,6 1,8 1,5 1,9 1,5 1,4

panna 3 Stoft mg/Nm3 1,3 1,7 1,7 8,7 9,2 8,4 7,8 0,0 2,8 1,5 1,7 1,8 4,0

panna 3 NOx mg/Nm3 145 124 111 122 124 112 122 0 128 122 113 101 120

panna 3 TOC mg/Nm3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0

*Normerad till 3 % O2

Bilaga 1

2

MR

20

11

KV

1

KRAFTVÄRMEVERKETÖverskridanden

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa

panna 1 CO dygn tillgodo 0,00 0,87 0,96 0,12 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,25 -1,32 0,88

panna 1 SO2 dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 HCl dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 Stoft dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 NOx dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 TOC dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 3 CO dygn tillgodo 0,00 -3,35 0,96 0,93 0,84 0,87 0,84 0,00 0,62 0,96 0,93 0,96 4,54

panna 3 SO2 dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 3 HCl dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 3 Stoft dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 3 NOx dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 3 TOC dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

*För CO är kravet är att 97% av dygnen ska understiga K. Årssumman för CO redovisar med hur många dygn detta krav överträffas.

Ett positivt värde innebär att kravet innehålls, medan ett negativ värde signalerar att kravet inte innehålls.

Tid onormal drift (max 60h/år)


panna 1 CO h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 1 SO2 h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 1 HCl h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 1 Stoft h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 1 NOx h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 1 TOC h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 3 CO h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 3 SO2 h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 3 HCl h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 3 Stoft h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 3 NOx h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

panna 3 TOC h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Bilaga 1

2

MR

20

11

KV

1

KRAFTVÄRMEVERKET

Mätfelsdygn (Max 10/år)


panna 1 CO dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 SO2 dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 HCl dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 Stoft dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 NOx dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 TOC dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 3 CO dygn 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 2

panna 3 SO2 dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1

panna 3 HCl dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1

panna 3 Stoft dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1

panna 3 NOx dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1

panna 3 TOC dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1

Antal veckor med mer än 5% av värdena utanför kalibrerat område (>5 mellan två AST utlöser ny QAL2)


panna 1 CO veckor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 SO2 veckor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 HCl veckor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 1 Stoft veckor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1

panna 1 NOx veckor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1

panna 1 TOC veckor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 3 CO veckor 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2

panna 3 SO2 veckor 0 24 19 7 0 7 1 0 0 0 1 0 59

panna 3 HCl veckor 0 1 0 0 0 0 2 0 0 0 1 0 4

panna 3 Stoft veckor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

panna 3 NOx veckor 0 0 0 8 15 13 10 0 13 20 14 13 106

panna 3 TOC veckor 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2

Utsläpp till vatten, medelhalt utgående kondensat från P3

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel 28:an Dom 090618

panna 3 As µg/l 13,80 34,20 23,90 129,00 113,00 20,40 20,30 5,19 4,27 2,00 1,81 33,4 150

panna 3 Pb µg/l 16,0 45,0 17,0 22,0 16,0 29,0 10,0 3,0 2,0 2,0 6,0 15,3 200 100

panna 3 Cd µg/l 1,1 2,7 1,1 0,9 0,6 0,6 0,8 0,9 0,6 0,7 0,7 1,0 50 10

panna 3 Cu µg/l 5,3 7,6 2,7 2,0 2,4 2,2 2,0 2,0 2,0 4,0 2,0 3,1 500 100

panna 3 Cr µg/l 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,0 500 100

panna 3 Hg µg/l 0,13 0,28 0,24 0,09 0,02 0,35 0,37 0,08 0,03 0,02 0,05 0,2 30 10

panna 3 Ni µg/l 2,00 3,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 3,00 3,00 2,3 500

panna 3 Tl µg/l 0,16 0,18 0,16 0,33 0,13 0,16 0,12 0,12 0,14 0,14 0,11 0,2 50

panna 3 Zn µg/l 223 810 331 528 693 681 458 242 411 342 517 476 600 600

panna 3 susp mg/l 3,3 3,4 2,9 2,4 2,6 4,4 3,0 2,4 2,2 2,1 2,0 3 10 30

panna 3 NH4 mg/l 18 29 25 27 22 21 19 27 23 22 26 24 200

Bilaga 1

2

MR

20

11

KV

1

MR2011 KV1 Bilaga 13, s 1(2)

2012-03-22

MILJÖRAPPORT 2011 - Redovisning av arbetet med TRANSPORTER

Transporter

Division Energis externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över. Dels i det dagliga arbetet och

dels i och med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden.

Fyllda returlass

En viktig faktor som vi jobbar med är att hålla fyllda returlass.

Exempel på sådana transporter som vi jobbat med under 2011 är:

- Leveranser av träbränsle till Linghem har returlass av tomma containers.

- Leveranser av matavfall till Biogasen har returlass av Biogasrejekt som ska till förbränning.

Detta sker inte varje lass, men vi planerar för att undvika extra turer för att tömma dessa containers.

Att hålla fyllda returlass är ett kontinuerligt arbete som kräver planering. Fyllda returlass är inte alltid

möjligt, beroende på de behov som finns hos det egna företaget och kunder/leverantörer.

Den planering som görs månads/veckovis/dagligen av våra transporter skapar förutsättningarna som

behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass.

Minimera mängden interna transporter

En annan faktor som vi jobbar med är att minimera mängden interna transporter, särskilt inom Gärstad

avfallsanläggning där stora mängder trä- och avfallsbränsle samt askor hanteras.

Under 2011 har vårt påbörjade arbete med strategisk placering av inkommande trä- och avfallsbränsle

redan börjat ge resultat i att mindre mängder behöver flyttas en extra gång innan mixning.

Detta innebär att det blir bättre logistik inne på Gärstad avfallsanläggning, där bränsleblandningen till

träpannan bereds. Bättre logistik ger mindre utsläpp av koloxid. Effekten av detta arbetssätt kommer att

visa sig ännu mer under 2012.

Skyltning av avfallslager

För att få ytterligare kontroll över vårt flöde pågår ett arbete med att ta fram en ny bränsledatabas.

I och med detta arbete har en stor genomgång av vår interna hantering gjorts.

Detta har bl.a. resulterat i att våra bränsleplaner för träbränsle numrerades och skyltades 2010, med

såväl separata lagerhögsskyltar och översiktsskyltar med lagerhögar och rangerplats m.m. angivet.

Under 2011 har skyltningen utökats även till våra avfallslager.

I kombination med kartor i våghuset är det tänkt att underlätta vår uppföljning, men också hänvisning av

externa bilar till rätt lossningsplats direkt.

Miljömässigt bör detta ha en positiv inverkan då vi skapar lättare möjlighet för chaufförerna att hitta rätt

direkt inom området. Vi kommer även åt trafiksäkerhetsaspekter inom området på detta sätt.

Uppgradering av Lastbil från Euro 3 till Euro 5:

Under 2011 har arbete skett för att byta ut den sista av våra interna lastbilar som ej var Euro 5-klassad.

Bilen levererades i början av 2012.

MR2011 KV1 Bilaga 13, s 2(2)

2012-03-22

Transporter i entreprenörs regi

Transporter i entreprenörs regi regleras i våra upphandlingar och avtal.

Även här eftersträvas naturligtvis från både TVAB:s och entreprenörens håll att hålla fyllda returlass.

Under 2011 har en ny upphandling av bl.a. container-, växelflak- och farligt avfalls-transporter (inkl.

viss tömning av återvinningsmaterial) genomförts. Vid denna upphandling har krav satts att alla de bilar

som används för denna verksamhet i Linköping ska vara ”Euro 5-klassade eller bättre”.

För Katrineholmsverksamheten sattes kravet att alla bilar som används för denna verksamhet ska vara

”Euro 4-klassade eller bättre”. (Det lägre kravet i Katrineholm grundar sig i att vi där ej anlitar

entreprenören 100% för aktuella bilar.)

Kravet har kombinerats med krav på däck fria från HA-oljor samt krav på att alla chaufförer

genomgått utbildning i sparsamt körsätt på minst 3 timmar (ex. TYA:s eDriving eller likvärdigt).

Detta har resulterat i att 8 st. Euro 3 samt 2 st. Euro 4 bilar nu ersätts med Euro 5 bilar.

Även 2 tidigare biogasdrivna bilar av äldre modell (en baktömmande och en farligt avfallsbil) har även

dessa ersatts med Euro 5 bilar.

I Katrineholm är nu alla bilar som används för denna verksamhet Euro 4.

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Box 1500 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00 [email protected] www.tekniskaverken.se

Kraftvärmeverket samt HVC103.3.1 INSATSMATERIAL 14 3.3.1.1 Bränsleförbrukning 14 ... och 11, se...

Documents

Transcript of Kraftvärmeverket samt HVC103.3.1 INSATSMATERIAL 14 3.3.1.1 Bränsleförbrukning 14 ... och 11, se...