KOST OCH MOTION VID METABOLT SYNDROM Effekten av positiva livsstilsförändringar hos vuxna

DIET AND PHYSICAL ACTIVITY IN METABOLIC SYNDROME The Effect of positive Lifestyle changes in adults

Examensarbete inom folkhälsovetenskap 7,5 högskolepoäng Vårtermin 2018

Jessica Larsson

Handledare: Sabina Machon Examinator: Stefan Backe

Sammanfattning

Bakgrund: Förekomsten av Metabolt syndrom (MetS) ökar och utgör ett hot mot den

svenska folkhälsan. En ökad risk att utveckla kroniska sjukdomar som diabetes och

hjärt-kärlsjukdom gör det metabola syndromet till prioritet att behandla och förebygga

då det är starkt kopplat till ohälsosamma levnadsvanor som samtliga går att förändra

och förbättra genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa

effekten av positiva livsstilsförändringar avseende kost och motion hos vuxna med

metabolt syndrom. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt där

redan befintlig vetenskap söktes fram och sammanställdes för att ge en samlad bild av

kunskapsläget. Resultat: Studien visade att förändringar i kostmönster och ökad fysisk

aktivitet ledde till positiva effekter avseende både fysisk och psykisk hälsa hos individer

med metabolt syndrom. Studien visade också att interventioner av olika slag kan vara

ett stöd för individen att genomföra dessa förändringar för att uppnå bättre hälsa.

Diskussion: Positiva livsstilsförändringar leder till minskad förekomst av metabolt

syndrom och bättre hälsa både fysiskt och psykiskt. Minskad förekomst av metabolt

syndrom minskar risken att utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdom och kan

ses som en vinst för folkhälsan.

Nyckelord: metabolt syndrom, prevention, livsstilsförändring, kost, motion

Abstract

Background: The prevalence of Metabolic syndrome (MetS) is increasing and is now

a threat to the public health. An increased risk of developing chronic diseases, such as

diabetes type II and cardiovascular illness makes preventing and treat the MetS a

priority. Aim: The purpose of this study was to highlight the positive effect of lifestyle-

changes in adults with MetS to obtain a good health and to prevent the development of

chronic diseases. Method: The study was conducted as a literature review where

existing science has been sought and compiled to provide a comprehensive picture of

the state of knowledge. Results: The study showed that changes in dietary patterns and

increased physical activity leads to positive effects on both physical and mental health

in adults with metabolic syndrome. The study also showed that interventions of

different kinds may be an aid for the individual to implement these changes to achieve

better health. Conclusions: Positive lifestyle changes lead to reduced incidence of

metabolic syndrome and better health both physically and psychological. Reduced

prevalence of metabolic syndrome decreases the risk of developing type II diabetes and

cardiovascular disease and be a win for the public health.

Keywords: Metabolic syndrome, prevention, lifestyle changes, diet, physical activity

Innehåll Sammanfattning ................................................................................................................................................ 2

Abstract ................................................................................................................................................................. 3

Inledning .............................................................................................................................................................. 1

Bakgrund .............................................................................................................................................................. 1

Metabolt syndrom ....................................................................................................................................... 1

Metabolt syndrom och levnadsvanor .................................................................................................. 2

Metabolt syndrom och hälsofrämjande insatser ............................................................................ 3

Syfte ........................................................................................................................................................................ 4

Metod ..................................................................................................................................................................... 4

Design ............................................................................................................................................................... 4

Datainsamling och urval ........................................................................................................................... 4

Databearbetning ........................................................................................................................................... 6

Etiska aspekter .................................................................................................................................................. 7

Resultat ................................................................................................................................................................. 8

Effekter på hjärt- och kärlhälsan och diabetes ................................................................................ 8

Effekter på kroppsmått ............................................................................................................................. 9

Effekter på välmående ............................................................................................................................... 9

Stöd vid livsstilsförändring ................................................................................................................... 10

Diskussion......................................................................................................................................................... 12

Metoddiskussion ....................................................................................................................................... 12

Resultatdiskussion ................................................................................................................................... 13

Slutsats ............................................................................................................................................................... 16

Referenser ........................................................................................................................................................ 17

Bilaga 1 Artikelmatris

Bilaga 2 Granskningsmall kvantitativa studier

Bilaga 3 Tematisering

1

Inledning

En fjärdedel av världens alla vuxna lider av metabolt syndrom (MetS) och det är en

ökande andel som drabbas årligen (International Diabetes Federation, 2006). Det

metabola syndromet inbegriper tillstånden fetma, högt blodtryck, högt kolesterol och

högt blodsocker (a.a.). Individer med MetS löper omkring fem gånger så stor risk att

insjukna i diabetes Mellitus typ 2 och cirka tre gånger så stor risk att drabbas av

kranskärlssjukdomar som hjärtinfarkt och stroke, jämfört med friska individer (a.a.).

Även kopplingar mellan det metabola syndromet och risken att utveckla andra stora

folksjukdomar som Alzheimers sjukdom, depression och olika former av cancer har

noterats (Hellenius, 2007). Det metabola syndromet kan därmed ses som ett stort hot

mot den svenska folkhälsan och hälsofrämjande insatser är av vikt för att motverka

utvecklingen av potentiellt livshotande tillstånd.

Bakgrund

Metabolt syndrom

Metabolt syndrom är det medicinska samlingsnamnet för de riskfaktorer som ökar

risken att utveckla flera av vårt lands största folksjukdomar och dessa riskfaktorer är

starkt kopplade till en osund livsstil (Sundin & Dolgiras, 2008). MetS innefattar

riskfaktorerna glukosintolerans, hypertoni, fetma och hyperlipidemi. Kopplingen

mellan bukfetma, högt blodtryck, åderförfettning och störd ämnesomsättning har varit

känd sedan 1760-talet men det var först på 1900-talets början som det

uppmärksammades på allvar (Nilsson & Nilsson, 2006; Sundin & Dolgiras, 2008). Den

vedertagna medicinska beteckningen metabolt syndrom myntades 1998 av World

Health Organisation [WHO] och institutionaliserades sedan av International Diabetes

Federation [IDF] och National Cholesterol Education Program [NCEP] i USA. IDF’s

definition av metabola syndromet lyder;

The metabolic syndrome is a cluster of the most dangerous heart attack risk factors:

diabetes and prediabetes, abdominal obesity, high cholesterol and high blood pressure.

(IDF 2006, s. 4)

2

WHO (1999), NCEP (2002) och IDF (2006) har genom åren arbetet fram olika kriterier

för att kunna diagnostisera metabolt syndrom. Gemensamt för samtliga är att MetS är

en kombination av minst tre metabola rubbningar (Tabell 1).

Tabell 1. Definition av Metabolt syndrom

Metabola

riskfaktorer

WHO (1999)

Glukosresistens, eller

insulinresistens

tillsammans med två

eller fler av följande

riskfaktorer:

NCEP ATP III

(2002)

Tre eller fler av

följande

riskfaktorer:

IDF (2006)

Utöver stort

midjemått* ska

individen inneha

minst två av

följande

riskfaktorer:

Förhöjda

triglycerider

≥150 mg/dl och/eller ≥150 mg/dl ≥ 150 mg/dl

Reducerat HDL-

kolesterol

Män: < 0,9 mmol/l

Kvinnor: < 1,0 mmol/l

Män: < 40 mg/dl

Kvinnor: < 50 mg/dl

Män: < 40 mg/dl

Kvinnor: < 50

mg/dl

Blodtryck ≥140/90 mmHg ≥130/85 mmHg Systoliskt BP ≥

130 mm Hg eller

Diastoliskt BP ≥

85 mm Hg

Förhöjt

plasmaglukos

Inget värde anges ≥110 mg/dl ≥ 100 mg/dl eller

DM2

Övervikt/midjemått Höft-midjeförhållande

Män: > 0.90

Kvinnor: > 0.85

och/eller

BMI: > 30kg/ m²

Män: >102 cm

Kvinnor: >88 cm

Om BMI

>30kg/m², krävs

inget midjemått

*: Gränsvärden på stort midjemått för personer från Europa, Medelhavet, Mellanöstern och afrikanska länder söder om

Sahara är ≥ 94 cm för män och ≥ 80 cm för kvinnor. I Kina, Japan, Malaysia och syd- och central Amerika gäller samma rekommendation för kvinnor och ≥ 90 cm på män. I USA används NCEP ATP III rekommendation, vilken innebär 102cm

för män och 88cm för kvinnor (IDF 2006; NCEP ATP III 2002).

Metabolt syndrom och levnadsvanor

Flertalet internationella och nationella studier lyfter fram osunda kost- och

motionsvanor som den i huvudsak största bidragande faktorn för utvecklandet av MetS

(Hellenius, 2007). Således kan tillståndet ses som behandlingsbart genom positiva

livsstilsförändringar där förbättrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet ligger i fokus

(Hellenius, 2007; Sundin & Dolgiras, 2008). Till fysisk aktivitet räknas alla former av

kroppsaktivitet som bidrar till att öka förbränningen och sätta kroppen i rörelse. Detta

innefattar aktiviteter som motion/fysisk träning, idrott, trädgårdsarbete, promenader,

cykling och andra former av aktivitet i arbetet eller hemmet (Nordiska

Näringsrekommendationerna [NNR], 2012). Den allmänna rekommendationen för

fysisk aktivitet idag är att alla vuxna från 18 år och uppåt bör vara fysiskt aktiva i

3

sammanlagt 150 minuter varje vecka på en måttlig intensitetsnivå eller minst 75

minuter per vecka på en hög intensitetsnivå. Aktiviteten bör fördelas över veckan och

utföras i minst 10 minuter för att räknas som en fysisk aktivitet och muskelstärkande

aktiviteter bör utföras minst två gånger per vecka (a.a.).

Fysisk aktivitet i kombination med hälsosamma kostvanor förbättrar det totala

hälsotillståndet avsevärt (Sundin & Dolgiras, 2008; Lingfors & Persson, 2006). De

nordiska näringsrekommendationerna (2012) lyfter fram kostvanor som bidrar till att

minska risken att insjukna i livsstilsrelaterade sjukdomar som MetS, diabetes och hjärt-

och kärlsjukdom. Kosten som rekommenderas idag för bättre hälsa bygger på de fem

enkla råden; öka intaget av frukt och grönt (minst 500 gram om dagen), välj

fullkornsprodukter i första hand, välj nyckelhålsmärkta varor, ät fisk 2–3 gånger per

vecka och använd flytande margarin eller olja vid matlagning (NNR, 2012). Kosten ska

alltså baseras på huvudsakligen vegetabiliska råvaror som är rika på essentiella

mineraler och vitaminer och ha en god balans mellan fett och kolhydrater som är

gynnsam ur en hälsosynpunkt (a.a.). Det är också rekommenderat att öka intaget av

essentiella och omättade fettsyror, begränsa mängden rött- och processat kött samt

begränsa intaget av salt (NRR, 2012.).

Metabolt syndrom och hälsofrämjande insatser

Som primärprevention rekommenderar IDF (2006) riktade insatser för att hjälpa/stötta

individen till en hälsosammare livsstil. Detta inbegriper; kaloribegränsning för att

uppnå en viktminskning om minst 5–10 % under det första året och ökning av den

fysiska aktiviteten för att förändra kroppsammansättningen och uppnå viktnedgång.

Sekundärpreventionen i form av läkemedelsbehandling ska sättas in för de individer

där risken för hjärt-kärlsjukdom bedöms vara hög och där förändringar av levnadsvanor

inte kan anses vara tillräckligt för att behandla syndromet. (IDF, 2006). När Metabolt

syndrom har konstaterats eller riskerar att utvecklas är det viktigt att vidta behandlande

åtgärder som är intensiva och kompromisslösa för att minimera riskerna att utveckla

diabetes typ 2 och/eller hjärt- och kärlsjukdom (IDF, 2006). Insatserna ska riktas utifrån

individens enskilda status vilket ska fastställas genom en fullständig kardiovaskulär

riskbedömning som också inkluderar tobaksbruk och alkoholvanor (a.a.). Genom att

förebygga eller behandla MetS genom livsstilsförändringar minskar risken att insjukna

i följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdom med 50 % och i diabetes typ II med 60–70%

4

(IDF, 2006). Flertalet studier har också kunnat påvisa att det finns ett samband mellan

fysisk aktivitet och bra kostvanor för att förebygga utvecklandet av MetS (Prasar, Ryan,

Celzo & Stapleton, 2012; Yu, Yau, Ho & Woo, 2013). Även Lingfors och Persson

(2006) menar på att en individ genom fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor kan

minska riskerna att utveckla MetS men också för att behandla de enskilda tillstånden.

Ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är enligt Socialstyrelsen (2017)

två av de totalt fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i

Sverige. De andra två levnadsvanorna är tobaksbruk och riskbruk av alkohol (a.a.).

Syfte

Syftet med litteraturöversikten var att belysa positiva effekter av kost- och

motionsförändringar hos vuxna med metabolt syndrom.

Metod

Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 10 vetenskapliga

artiklar som valts ut systematiskt för att motsvara syftet. Artiklarna har analyserats och

granskats med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier (Bilaga 2).

Granskningen har gjorts utifrån kvalitet, validitet och reliabilitet med fokus på bland

annat urvalsförfarande, populationsstorlek, mätinstrument och studiernas resultat i

enlighet med Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) för att kunna skapa en

sammanställning av resultatet.

Design

Att genomföra en litteraturöversikt innebär att originalartiklar inom ett valt ämne eller

inom ett specifikt problemområde söks fram på ett systematiskt vis för att sedan

granskas kritiskt och sammanställas (Forsberg & Wengström, 2015). Syftet är att

åstadkomma en syntes av resultat som härstammar från tidigare genomförda studier och

att presentera en översikt över det aktuella undersökningsområdet (a.a.).

Datainsamling och urval

För att studien skulle förmedla ett reellt och evidensbaserat resultat byggdes den på

faktagranskade artiklar. Artiklarna söktes fram via databasen CINAHL då detta är en

databas som tillhandahåller ett stort urval av litteratur som kan kopplas till hälsa.

Databasen förväntades därför kunna ge en bra grund för studien. Genom sökningar

5

kunde artiklar som var aktuell för studien väljas ut och granskas för att sedan

sammanställas. För att begränsa sökresultatet användes inklusionskriterier och

exklusionskriterier. Inklusionskriterier för denna studie var att artiklarna skulle vara

publicerade mellan 2011 och 2018. Detta för att studien skulle bygga på så ny kunskap

som möjligt. Exklusionskriterier var studier som berörde barn och ungdomar upp till

18 års ålder samt studier som fokuserade på medicinsk behandling i form av läkemedel

eller operativa ingrepp. Artiklarna skulle vara peer-reviewed och etiskt godkända.

Sökorden metabolic syndrome, lifestyle, lifestyle change, diet, physical activity och

effect i kombination med booleska fraserna AND och/eller OR fick utgöra grunden för

sökning av artiklar. Söktermerna tillsammans med valda inklusions- och

exklusionskriterier visade sig ge ett ohanterbart stort antal artiklar. För att begränsa

sökningarna ytterligare fick också tillgång till abstrakt tas med som inklusionskriterie.

Även denna avgränsning gav ett omfattande resultat och därför valdes senare också att

artiklarna skulle finnas tillgänglig online för att även läsare och intressenter till denna

studie skulle kunna få tillgång till urvalet. För att kunna sålla bland de framsökta

artiklarna låg fokus i steg ett på huruvida titeln stämde in på syftet för studien. I steg

två lästes abstrakten för att få en tydligare bild av innehållet och dess betydelse för

studien. De artiklar som ansågs motsvara studiens syfte valdes ut för utskrift och lästes

i sin helhet. 10 artiklar valdes ut för att inkluderas i studien. Artiklar som valdes ut är

samtliga av kvantitativ art och är relevanta utifrån syftet. Tabell 2 presenterar

databassökningarna och urvalet.

6

Tabell 2. Litteratursökning * innebär att flera artiklar återkommit i andra sökningar.

Databearbetning

Data bearbetades och analyserades utifrån ett induktivt perspektiv. Att bearbeta data

utifrån ett induktivt perspektiv innebär att de vetenskapliga artiklarna lästs igenom med

Datum för

sökning

Databas Sökord Antal

träffar

Antal lästa

abstrakt

Antal

artiklar

lästa i

fulltext

Antal

valda

artiklar

180429 CINAHL Metabolic

Syndrome AND

Lifestyle

98 15 2 1*

180429 CINAHL Metabolic

syndrome AND

lifestyle

changes

55 10 4 2*

180429 CINAHL Diet AND

Exercise AND

Metabolic

syndrome

23 7 1 1*

180429 CINAHL Metabolic

syndrome AND

physical activity

95 9 2 1

180501 CINAHL ”Metabolic

Syndrome”

AND exercise

53 16 3 2*

180501 CINAHL “Metabolic

Syndrome”

AND diet

39 8 3 3*

180501 CINAHL “Metabolic

syndrome”

AND lifestyle

intervention

16 5 3 2*

180501 CINAHL “Metabolic

syndrome”

AND behavior

31 8 2 1*

180501 CINAHL “Metabolic

syndrome”

AND nursing

9 4 1 1*

180501 CINAHL “Metabolic

syndrome”

AND

intervention OR

health

promotion

75 10 5 4*

Totalt

antal

10

7

fokus på resultat och att urskilja fynd som kan anses motsvara syftet med denna

litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2015). Resultaten från varje enskild studie

sammanställdes var för sig och delades upp utifrån likheter och skillnader i resultat och

till sist sammanfördes detta genom redovisning av följande resultat för att skapa en ny

helhet i enlighet med Dahlborg-Lyckhage (2006). Störst fokus vid läsningen lades på

artiklarnas resultatdel. Artiklarna har lästs igenom med ett öppet sinne. Dahlborg-

Lyckhage (2006) menar att det är viktigt att läsaren har just ett öppet sinne och är

följsam samt reflekterar över det som lästs för att resultaten ska kunna tolkas korrekt.

Utifrån den lästa artikelns resultat identifierades olika fenomen relevanta för studien. I

efterföljande steg kodades dessa fenomen med hjälp av olika färger och sammanfördes

sedan till teman för att skapa en ny helhet. Bilaga 3 presenterar resultatet av denna

kodning och tematisering. De framkomna temana kunde kopplas till studiens syfte och

utgjorde resultatet för studien. Tematiseringen resulterade i fyra teman; effekter på

hjärt- och kärlhälsan och diabetes, effekter på kroppsmått, effekter på välmående samt

stöd vid livsstilsförändring.

Etiska aspekter

Vid forskning som innefattar människor och som bedrivs på vetenskaplig grund måste

särskild hänsyn tas till vissa etiska aspekter, detta anses extra viktigt inom till exempel

forskning som berör vård och hälsa och denna forskning kan enligt Forsberg och

Wengström (2015) också komma att kräva godkännande från etisk nämnd. Då denna

litteraturöversikt dock inte är en empirisk studie krävs inget sådant tillstånd men

samtliga studier som ligger till grund för denna studie har granskats med ett etiskt

medvetande i syfte att kunna presentera ett sanningsenligt resultat. De studier som

ligger till grund för denna studie är etiskt granskade utifrån gällande etiska principer

och granskade utifrån etiska aspekter i enlighet med Helsingforsdeklarationen. Vid en

litteraturbaserad studie ska författaren hantera och redovisa referenser på ett korrekt vis

och får heller inte fabricera, falsifiera data eller plagiera andras arbete

(Vetenskapsrådet, 2010).

8

Resultat

Resultatet presenteras i fyra teman; effekter på hjärt- och kärlhälsa och diabetes,

effekter på kroppsmått, effekter på välmående samt stöd vid livsstilsförändring.

Resultatet bygger på 10 vetenskapliga och faktagranskade originalartiklar som

tillsammans bygger på studier utförda på totalt 3974 individer med metabolt syndrom

eller med risk att utveckla metabolt syndrom.

Effekter på hjärt- och kärlhälsan och diabetes

För högt kolesterol, blodsocker och blodtryck är betydande riskfaktor i det metabola

syndromet men kan påverkas positivt och sänkas med hjälp av kostförändringar

(Blackford, Jancey, Lee, James, Waddell & Howat, 2016; Eaglehouse, Shafer, Arena,

Kramer, Miller & Kriska, 2016; Normandin, Chmelo, Lyleys, Marsh & Nicklas, 2017;

Tovar, Johansson & Björk, 2016;). Förbättrad hjärt- och kärlhälsa kan också ses som

ett resultat av ökad fysisk aktivitet (Eaglehouse et al., 2016; Lundqvist, Börjesson,

Larsson, Hagberg & Cider; Normandin et al., 2017; Zhang, Mei, Yang, Chen, Gao &

Li, 2016).

Tovar et al. (2015) undersökte hur en multifunktionell kost baserad på lågt glykemiskt

index (GI), ökad andel fullkorn och kostfibrer, fet fisk och antioxidanter påverkade

individer med MetS. I studien fick 23 individer med ett BMI mellan 25–34 kg/m2 och

konstaterat högt blodsocker äta en multifunktionell kost under åtta veckor. Resultatet

visade att studiedeltagarna i interventionsgruppen hade förbättrat sina kolesterolvärden.

De hade också fått sänkt blodtryck och blodsocker. I studien lades ingen vikt vid att

deltagarna skulle gå ner i vikt eller minska sitt midjeomfång. Tovar et al. (2015) visade

därmed att individer med metabolt syndrom har möjlighet att förbättra sina värden

genom kostförändringar oberoende av viktnedgång. Även om kostförändringar är av

stor betydelse vid behandling av metabolt syndrom så har förändringen dock störst

effekt i kombination med ökad fysisk aktivitet (Dankel, Loenneke & Loprinzi, 2016;

Eaglehouse et al., 2016; Lundqvist et al., 2017; Normandin et al., 2017; Zhang et al.,

2016). Normandin et al. (2017) studerade effekten av kombinerad kalorirestriktion och

styrketräning och fann att denna kombination hade större effekt på MetS än enbart

styrketräning. Genom en kombination av lägre kaloriintag och ökad fysisk aktivitet i

form av styrketräning minskade kolesterol och blodtryck hos deltagarna. Normandin et

9

al. (2017) fastslår därmed att styrketräning har störst effekt på det metabola syndromet

om den utförs i kombination med en kalorirestriktiv diet. Även Dankel et al. (2016) har

studerat effekterna av ökad fysisk aktivitet och dess inverkan på MetS och funnit att

individer som utövar fysisk aktivitet enligt gällande nationella rekommendationer

minskar risken att utveckla kardiometabola rubbningar med 65% i jämförelse med

styrketräning som sänker risken med 25%. Allra bäst effekt har konditionsträning i

kombination med styrketräning som tillsammans sänker risken med 70%. Ökad fysisk

aktivitet för riskindivider har alltså positiv inverkan på kardiometabola riskfaktorer och

hjärt- och kärlhälsan.

Effekter på kroppsmått

Bukfetma och högt midjemått är betydande riskfaktorer i det metabola syndromet och

en minskning av dessa har visat sig ha positiv inverkan på hjärt- och kärlhälsan

(Blackford et al., 2016; Eaglehouse et al., 2016; Lundqvist et al., 2017; Normandin et

al., 2017; Zhang et al., 2016).

Hill, Jackson, Roussell, West och Kris-Etherton (2015) har undersökt kostens inverkan

på det metabola syndromet men med fokus på proteinkällans ursprung i en högprotein-

kost. I studien randomiserades deltagarna till två olika interventionsgrupper där

effekterna av olika proteinkällor på viktminskning studerades. De två dieterna bestod

antingen av majoriteten animaliskt protein eller vegetabiliskt protein. Studien visade att

oavsett vilken proteinkälla kosten bygger på så uppnås en likvärdig viktnedgång. Denna

viktnedgång har i sig positiva effekter på bland annat midjeomfång, kolesterol,

blodtryck och blodsocker. Zhang et al. (2016) har i sin studie påvisat att individer med

MetS som genomgår behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) uppnår en

signifikant förbättring avseende midjemått och hjärt- och kärlhälsa än individer som

endast får standardiserade råd kring sitt metabola syndrom.

Effekter på välmående

Livsstilsförändringar hos individer med metabolt syndrom leder inte enbart till

fysiologiska förändringar i vikt, midjeomfång, lägre kolesterol, lägre blodtryck och

lägre blodsocker utan har också en positiv inverkan på den psykiska hälsan (Eaglehouse

et al., 2016; Jahangiry, Montazeri, Najafi, Yaseri & Farhangi, 2017; Lundqvist et al.,

2017; Olson & McAuley, 2015, Zhang et al., 2016).

10

Lundqvist et al. konstaterade i sin studie från 2017 att individer som genomgår

livsstilsförändringar relaterat till metabolt syndrom upplever en ökad livskvalitet (QoL)

och känner sig piggare och mentalt starkare. Detta tolkas vara en effekt av förbättrade

kardiometabola riskmarkörer i kombination med ökad fysisk aktivitet. Lundqvist et al’s

(2017) resultat styrks av liknande studier av Jahangiry et al. (2017) och Eaglehouse et

al. (2016) som också de undersökte effekterna av livsstilsförändringar hos individer

med MetS och kunde påvisa att deltagarna fick ökad QoL och högre självskattad hälsa.

Även Olson & McAuley (2015) kunde i sin studie konstatera att individer som

genomgår livsstilsförändringar vid MetS ökade sin QoL samtidigt som de fick bättre

självkänsla och starkare tilltro till den egna förmågan (self-efficacy). Liknande resultat

kunde ses i Zhang et al’s (2016) studie där livskvaliteten ökade samtidigt som

deltagarna upplevde sig vara piggare och mentalt starkare efter behandling med KBT.

Även psykosomatiska smärtsyndrom förbättrades till följd av KBT samtidigt som

deltagarna i studien kände sig starkare, piggare och mer sociala (a.a.).

Stöd vid livsstilsförändring

Att genomföra två betydande livsstilsförändringar som förbättrade kostvanor och ökad

fysisk aktivitet är i många fall avgörande för den kardiometabola hälsan och för att en

individ ska lyckas lägga om sina vanor krävs medvetenhet, tilltro till den egna förmågan

och stöd från omgivningen (Zhang et al., 2016).

Blackford et al. (2016), Eaglehouse et al. (2016), Jahangiry et al. (2017), Lundqvist et

al. (2017) samt Olson och McAuley (2015) har samtliga påvisat i sina studier att olika

typer av livsstilsprogram med fokus på kost och motion kan vara mycket effektivt för

att behandla och stötta individer med MetS till hälsosammare vanor och sundare

fysiologi. Lundqvist et al. (2017) studerade effekten av Fysisk aktivitet på recept

(FaR®) och fann att individer med MetS som fick FaR® förskrivet ökade sin fysiska

aktivitet med 73 % efter sex månaders behandling inom primärvården. 42 % av

deltagarna i studien gick från obefintliga motionsvanor till godtagbara enligt nationella

rekommendationer om fysisk aktivitet. Till följd av den ökade fysiska aktiviteten och

ökad medvetenhet om kostvanor lyckades deltagarna också sänka sitt BMI, minska

midjeomfånget, sänka det systoliska blodtrycket, blodsockret och kolesterolet. FaR®

hade också en positiv effekt på individernas QoL då de kände sig piggare, mentalt och

emotionellt starkare och mer sociala. Lundqvist et al’s (2017) resultat stärks av studier

11

gjorda av Eaglehouse et al (2016) och Jahangiry et al. (2017) som också påvisat positiva

effekter av livsstilsprogram vid behandling av metabolt syndrom. Jahangiry et al.

(2017) visade i sin studie att livsstilsprogram med fördel kan levereras via internet i

syfte att öka den fysiska aktiviteten och förbättra kostvanorna hos individer med MetS.

Genom webbaserade lösningar får individen lätt tillgång till kunskap och stöd avseende

livsstilsförändring som inbegriper både kost och motion.

I likhet med Jahangiry et al.’s (2017) studie visade Blackford et al. (2016) att

interventionsprogram som utfördes i hemmamiljö hade positiva effekter på fysiologi

och psykisk hälsa. Genom inledande motiverande samtal (MI) kring kost och motion

samt färdiga kost- och träningsscheman kunde deltagarna minska sitt BMI,

midjeomfång, blodtryck, kolesterol och blodsocker. Det inledande motiverande

samtalet hjälpte individerna att öka sitt self-efficacy och tydliggöra målbilden av

livsstilsförändringen. Även Eaglehouse et al. (2016) visade i sin studie att individer

som får stöd genom sin livsstilsförändring via livsstilsprogram är mer benägna att öka

den fysiska aktiviteten och lägga om sina kostvanor. Olson & McAuley (2015)

konstaterade i sin studie att individer som fick detta stöd under en längre period hade

lättare att vidmakthålla sin beteendeförändring samtidigt som self-efficacy ökade

markant och självkännedomen och kontrollen över det egna livet ökade. Zhang et al.

(2016) visade i sin studie att ett sätt att öka individens motivation och öka self-efficacy

var med hjälp av personcentrerad KBT. Genom beteendeterapi kunde individerna

förmå sig själva till att förändra kost- och motionsvanor för att uppnå fysiologiska

förbättringar i hälsan och även förbättra den mentala hälsan.

12

Diskussion

Metoddiskussion

Litteratursökningarna genomfördes i databasen CINAHL utifrån syftet med studien.

Det visade sig att urvalet var ohanterbart stort varför ytterligare inklusionskriterie om

tillgänglig fulltext lades till. Flera av de valda kombinationerna av sökord gav

återkommande samma resultat. Författaren är medveten om att gratis fulltext begränsar

sökningarna avsevärt och att risk för att annan adekvat litteratur kan ha missats

föreligger. Beslutet att begränsa sökningarna med hjälp av gratis fulltext togs med

hänseende till att litteraturen även finns lätt tillgänglig för läsare av denna studie vilket

bidrar till att resultatet blir lättare att spåra. Författaren är även medveten om

begränsningen som föreligger när sökning endast utförs i en databas. Att söka i flera

databaser hade förstärkt arbetets validitet och trovärdighet och hade också kunnat ge en

mer tillfredställande omfattning och större urval av artiklar enligt Willman, Stoltz och

Bahtsevani (2011).

Artikelsökningarna begränsades även av att de skulle vara publicerade efter år 2011 för

att studien skulle kunna spegla den senaste forskningen inom området. Detta kan anses

vara en styrka i studien då forskning hela tiden går framåt och gamla studier riskerar att

bli inaktuella på grund av nya. Under urvalsprocessen lästes många abstrakt och de

artiklar som valdes ut för att läsas i sin helhet konstaterades vara faktagranskade och

bedömdes utifrån innehåll och kvalitet enligt bifogad granskningsmall. Fokus under

läsningen låg på artiklarnas resultat och likheter och skillnader spaltades upp.

Artiklarna som valdes ut var samtliga av kvantitativ ansats. 9 stycken var utförda som

kontrollerade randomiserade studier (RCT) och en var genomförd som en

observationsstudie. Randomiserade kontrollerade studier har enligt Forsberg och

Wengström (2015) den starkaste beviskraften då effekterna av en intervention mäts

genom jämförelse med en kontrollgrupp som inte varit delaktiga i själva interventionen.

Deltagarna väljs genom randomisering av en viss population och studiernas resultat kan

därmed gälla för hela populationen. Detta dock under förutsättning att populationen är

tillräckligt stor för att studien ska kunna anses vara generalisbar (a.a.). Vid en RCT

elimineras eller kontrolleras alltid eventuella felkällor vilket ger ett tillförlitligt resultat

(Forsberg & Wengström, 2015; Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).

Observationsstudien som valdes ut anses vara av hög kvalitet då en större population

13

har studerats och fick vid kvalitetsgranskningen 89 % i bedömd kvalitet och ansågs

kunna motsvara syftet med litteraturöversikten. Utav artiklarna som valts ut bedömdes

9 av dem vara av hög kvalitet och 1 av medelhög kvalitet efter granskning med hjälp

av granskningsmall för kvantitativa studier (Bilaga 2). Studierna täckte upp forskning

från flera olika länder vilket kan ses som en styrka då det påvisar att det metabola

syndromet är ett globalt problem och inte endast förekommande inom den

västerländska kulturen.

Innan arbetet påbörjades och under arbetets gång gjordes etiska överväganden dels

genom att endast studier som fått tillstånd från etisk kommitté beslutades skulle

godkännas i urval och kvalitetsgranskning. Inga resultat har undanhållits, fabricerats

eller förvrängts utan presenteras i enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer för god

forskning. Det hade varit högst oetiskt att inte presentera resultatet sanningsenligt.

Resultatet har också analyserats med etisk medvetenhet genom att författaren hela tiden

behållit en neutral inställning och att översätta artiklarna korrekt och återge innehållet

har eftersträvats i enlighet med (Forsberg & Wengström, 2015).

Vid en litteraturgranskning finns det alltid en risk att innehållet uppfattas och tolkas på

fel sätt på grund av dålig följsamhet vid läsning eller på grund av bristande

språkförståelse. Denna risk anses i denna studie vara relativt låg på grund av god

engelsk förståelse. Vid misstanke om feltolkning har uppslagsverk och medicinsk

litteratur använts för att förstå den sanna innebörden.

Författaren till denna litteraturöversikt är själv verksam inom vårdyrket och har god

kännedom om de enskilda riskfaktorerna vid metabolt syndrom dock har ingen

intressekonflikt förelegat vid studien och samtliga studier har lästs med nyfikenhet,

öppenhet och följsamhet. Egna värderingar har lagts åt sidan men författarens

vårderfarenhet kan anses har bidragit till ökad förståelse av studiernas resultat.

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka positiva effekter

livsstilsförändringar avseende kost och fysisk aktivitet har hos vuxna med metabolt

syndrom. Studiens resultat talar för att kostförändringar och ökad fysisk aktivitet bör

vara de åtgärder som vidtas för att behandla MetS men också för att hälsosamma

levnadsvanor avseende kost och fysisk aktivitet kan förhindra utvecklingen av metabolt

14

syndrom och ha en positiv inverkan på folkhälsan. Resultatet stärks också av studier

om bland annat utvecklingen av metabolt syndrom samt prevalensen då studier visat att

individer som äter hälsosam mat med minimal kardiovaskulär påverkan och som är

fysiskt aktiva har minskad risk att utveckla metabolt syndrom (Lingfors & Persson,

2006; Prasar, Ryan, Celzo & Stapleton, 2012; Yu, Yau, Ho & Woo, 2013).

Att uppmana individer med ohälsosamma levnadsmönster att ändra på dessa genom att

uppmärksamma de hälsofördelar som kommer av goda kostvanor och fysisk aktivitet

kan ses som centralt för att både behandla och förebygga utvecklingen av metabolt

syndrom. Resultatet av studien talar för att en kombination av de båda

livsstilsförändringarna har störst märkbar effekt på hälsan. De positiva effekter som var

kopplade till förbättrade kost och motionsvanor var viktnedgång, minskat BMI,

minskat midjemått, lägre blodtryck, lägre kolesterol och lägre blodsocker (Blackford et

al., 2016; Dankel et al., 2016; Hill et al., 2015; Normandin et al., 2017; Olson &

McAuley, 2015). Positiva effekter kunde också noteras på den psykiska hälsan i form

av ökad Quality of Life, starkare tilltro till den egna förmågan, piggare och starkare

mentalitet och bättre självkontroll (Eaglehouse et al., 2016; Jahangiry et al., 2017;

Lundqvist et al., 2017; Zhang et al., 2016). Studien visade också att stöttning vid

livsstilsförändring för individer med metabolt syndrom var betydande för att öka

motivationen och följsamheten för interventionerna (Blackford et al., 2016; Jahangiry

et al., 2017; Lundqvist et al., 2017; Olson & McAuley, 2015; Zhang et al., 2016).

Folkhälsoarbete består av de två komponenterna; förebygga hälsa och främja hälsa

(Pellmer, Wramner & Wramner, 2012). Att öka kunskapen om kostens inverkan och

de positiva effekterna av fysisk aktivitet torde därmed utgöra en grund i folkhälsoarbete

både på nationell och lokal nivå. Att förändra ett hälsorelaterat beteende är en komplex

process som bygger på medvetenhet kring aktuell hälsosituation, motivation att

genomföra förändring, planering för att genomföra förändringen samt styrka och

uthållighet för att vidmakthålla förändringen i enlighet med den transteoretiska

modellen för beteendeförändring (Morrisson & Bennett, 2005). Genom olika

livsstilsprogram kan individen få stöd och hjälp i processen att förändra sin hälsa till

det bättre vilket ses som gynnsamt för alla individer som har eller som riskerar att

utveckla metabolt syndrom.

15

I denna studie berörs endast aspekterna av kost och motion i relation till det metabola

syndromet men ytterligare en betydande faktor är av stor vikt för bättre kärlhälsa och

det är tobaksbruk (Sundin & Dolgiras, 2008). Individer som röker har i och med det en

markant ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom på grund av rökningens negativa

effekter på blodkärl och cirkulation. En stor vinst för rökande individer med metabolt

syndrom är således att sluta röka då kombinationen av metabolt syndrom och rökning

kan vara förödande (a.a.). Även denna förändring torde kunna stöttas och uppmuntras

genom livsstilsprogram antingen för sig eller interagerat med kost- och

motionsprogram.

Motiverande samtal var en möjlighet att driva livsstilsförändringen framåt hos individer

med metabolt syndrom som Blackford et al (2016) beskriver och Fysisk aktivitet på

recept var en annan (Lundqvist et al, 2017). Även webbaserade utbildningar och

livsstilsprogram visade sig utgöra en möjlighet till kunskap, motivation och stöd i

enlighet med studierna utförda av Blackford et al. (2016) och Jahangiry et al. (2017).

Resultatet av studien visade också att program där individen hade en tydlig målbild,

stöd och strategier för förändringen var mer benägna att faktiskt genomföra denna.

Majoriteten av studierna utfördes dock som kortare interventioner och kan därmed inte

ge svar på om åtgärderna som vidtagits har långsiktig effekt på deltagarnas hälsa.

Denna studie visade också att livsstilsförändringar vid metabolt syndrom hade större

effekt vid långsiktiga interventioner och att dessa förändringar inte enbart ledde till

förbättring av de metabola riskfaktorerna utan också till en ökad Quality of Life och

ökad tilltro till den egna förmågan (Eaglehouse, et al., 2016; Jahangiry et al., 2017;

Lundqvist et al., 2017; Olson & McAuley, 2015), något som i sig är en betydande faktor

för att också kunna vidmakthålla en beteendeförändring enligt Morrisson & Bennett

(2005).

Resultatet av denna studie visade således att förändring av kost och fysisk aktivitet har

en omedelbar och mycket positiv inverkan på det metabola syndromet samt att olika

former av interventioner kan fungera som ett stöd i förändringsprocessen och hjälpa

individer med metabolt syndrom till bättre hälsa och livsstil. Enligt Socialstyrelsen

(2017) är detta som tidigare nämnts också essentiellt för att minska den totala

sjukdomsbördan i Sverige. Socialstyrelsen rekommenderar ett hälsofrämjande

16

förhållningssätt i alla vårdande situationer och hälsofrämjande samtal ger en god

möjlighet att stärka individernas egenmakt och öka tilltron till den egna förmågan. Att

öka kunskapen om levnadsvanor och hjälpa individen att medvetandegöra behovet av

förändring är ett stöd som kan vara avgörande för framtida hälsa (Socialstyrelsen,

2017).

Hur det metabola syndromet upplevs ur ett individperspektiv och vilken typ av stöd och

hjälp de drabbade individerna skulle önska tycks dock fortfarande vara ett outforskat

område.

Slutsats Livsstilsförändringar avseende kost och motion har betydande hälsofrämjande effekter

hos individer med metabolt syndrom. Förbättrade kostmönster och ökad fysisk aktivitet

har visat sig leda till både fysiologisk och psykologisk förbättrad hälsa. Olika former

av interventioner har visat sig leda till ökad kunskap och tilltro till den egna förmågan.

Interventioner som sträcker sig över en längre period har visat sig vara mer gynnsamma

än kortsiktiga interventioner och punktinsatser. Genom livsstilsförändringar kan en

individ med metabolt syndrom förbättra sin hälsa och minska risken att utveckla

kroniska sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Detta medför inte bara

en hälsovinst för individen utan också för samhället i stort som effekt av minskade

vårdkostnader och starkare, friskare befolkning. Bättre hälsa på individnivå ger en

bättre folkhälsa totalt. Vidare studier kring det metabola syndromet och individernas

egna delaktighet i behandling och motivation till förändring skulle vara intressant.

17

Referenser

Dahlborg-Lyckhage, E. (2006). Att analysera berättelser. I F. Friberg (Red.). Dags för

uppsats. (s. 139–147). Lund: Studentlitteratur.

Dankel, S.J., Loenneke, J.P. & Loprinzi, P.D. (2016). The Individual, Joint, and

Additive Interaction Associations of Aerobic-Based Physical Activity and Muscle

Strengthening Activities on Metabolic Syndrome. International Journal of

Behavioral Medicine, 23, 707-713.

Eaglehouse, Y.L., Shafer, G.L., Arena, V.C., Kaye Kramer, M., Miller, R.G. & Kriska,

A.M. (2016). Impact of a community-based lifestyle intervention program on health-

related quality of life. Quality of Life Research, 25(8), 1903–1912.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och

Kultur.

Friberg, F. (2006) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av

kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats – vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.

Hill, A.M., Harris Jackson, K.A., Roussell, M.A., West, S.G. & Kris-Etherton, P.M.

(2015). Type and amount of dietary protein in the treatment of metabolic syndrome:

a randomized controlled trial. The American Journal of Clinical Nutrition, 102, 757–

770.

Hellénius, M-L. (2007). Metabola syndromet hotar folkhälsan. Läkartidningen,

104(51), 3857–3861.

Blackford, K., Jancey, J., Lee, A.H., James, A.P., Waddell, T. & Howat, P. (2016).

Home-based lifestyle intervention for rural adults improve metabolic syndrome

parameters and cardiovascular risk factors: A randomized controlled trial.

Preventive Medicine, 89, 15–22.

18

International Diabetes Federation. [IDF]. (2006). The IDF consensus worldwide

definition of the Metabolic Syndrome. Belgium: IDF Communications.

Jahangiry, L., Montazeri, A., Najafi, M., Yaseri, M & Farhangi, MA. (2017). An

interactive web-based intervention on nutritional status, physical activity and health-

related quality of life in patient with metabolic syndrome: a randomized-controlled

trial (The Red Ruby Study). Nutrition & Diabetes, 7, e240.

Lingfors, H. & Persson, L-G. (2006). Livsstilsbehandling vid metabola syndromet ur

ett vårdcentralperspektiv. I Nilsson, M.P., Olsson, G. A. & Zethelius, B. (red.)

Metabola syndromet – bakgrund, mekanismer och behandling. Lund:

Studentlitteratur. s. 227–251.

Lundqvist, S., Börjesson, M., Larsson, M.E.H., Hagberg, L. & Cider, Å. (2017).

Physical Activity on Prescription (PAP), in patients with metabolic risk factors. A

6-month follow-up study in primary health care. PLoS ONE, 12(4).

Morrison, V. & Bennett, P. (2005). An introduction to health psychology. Prentice Hall.

National Cholesterol Education Program, Adult Treatment Panel III. [NCEP ATP III].

(2002). Third report of the NCEP Expert Panel on Detection, Evaluation, and

Treatment of High Blood Cholesterol in Adults (Adult Treatment Panel III) final

report. Hämtad 2017-11-27:

http://circ.ahajournals.org/content/circulationaha/106/25/3143.full.pdf

Nilsson, P.M. & Nilsson, S.E. (2006). Metabola syndromet - bakgrund, mekanismer

och behandling. I Nilsson, P.M., Olsson, A.G. & Zethelius, B. (red.). Metabola

syndromet från ett medicinhistoriskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. s. 17–24.

Nordiska Näringsrekommendationer. (2012). Nordiska näringsrekommendationer

2012 – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Hämtad 2017-12-07:

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-

miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-

svenska.pdf

19

Prasad, H., Ryan, A. D., Celzo, F. M. & Stapleton, D. (2012) Metabolic Syndrome:

Definition and Therapeutic Implications. Postgraduate Medicine, 124(1), 21–30.

Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid

ohälsosamma levnadsvanor – Stöd för styrning och ledning. Hämtad 2018-05-17

från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-11-3

Sundin, A. & Dolgiras, P. (2008). Hjärta och kärl – att förebygga och leva med en

folksjukdom. Stockholm: Hälsoförlaget.

Tovar. J., Johansson, M. & Björck, I. (2016). A multifunctional diet improves

cardiometabolic-related biomarkers independently of weight changes: an 8-week

randomized controlled intervention in healthy overweight and obese subjects.

European Journal of Nutrition, 55, 2295-2306.

Yu, R., Yau, F., Ho, C. S. & Woo, J. (2013). Associations of cardiorespiratory fitness,

physical activity, and obesity with metabolic syndrome in Hong Kong Chinese

midlife women. BMC Public Health, 13(614).

Vetenskapsrådet. (2001). Riktlinjer för god medicinsk forskning. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Willman, A., Stoltz, P. & Bhatsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur

World Health Organization. [WHO]. (1999). Definition, Diagnosis and Classification of

Diabetes Mellitus and it Complications. Part 1: Diagnosis and Classification of

Diabetes Mellitus. Hämtad 2017-11-27:

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/66040/1/WHO_NCD_NCS_99.2.pdf [2017-

02-03].

Normandin, E., Chmelo, E., Lyles, M.F., Marsh, A.P. & Nicklas, B.J. (2017). Effect

of Resistance Training and Caloric Restriction on the Metabolic Syndrome.

Medicine Science in Sports and Exercise, 49(3), 413-419.Olson, E.A. & McAuley,

E. (2015). Impact of a brief intervention on self-regulation, self-efficacy and

physical activity in older adults with type 2 diabetes. International Journal of

Behavioral Medicine, 38, 886-898.

20

Zhang, Y., Mei, S., Yang. R., Chen, L., Gao, H. & Li, L. (2016). Effects of lifestyle

intervention using patient-centered cognitive behavioral therapy among patients

with cardiometabolic syndrome: a randomized controlled trial. BMC

Cardiovascular Disorders, 16, 227–235.

Bilaga 1

Artikelmatris

Samtliga studier var av kvantitativ ansats. Dankel et al (2016) studie var genomförd som observationsstudie och resterande studier var genomförda

som randomiserade kontrollerade studier.

Författare/

tidskrift

År Land Titel Syfte Deltagare Huvudresultat Kvalitet

Blackford, K.,

Jancey, J., Lee,

A.H., James, A.P.,

Waddell, T. &

Howat,P.

Preventive

Medicine

2016 Australien Home-based lifestyle

intervention for rural

adults improve

metabolic syndrome

parameters and

cardiovascular risk

factors: A

randomized

controlled trial

Att undersöka

effekten av ett

hembaserat

interventionsprogra

m hos vuxna

individer med- eller

med risk för

metabolt syndrom.

312 Hembaserade interventionsprogram som

inkluderar både kostprogram och

träningsprogram har positiv inverkan på de

enskilda riskfaktorerna för kardiovaskulära

sjukdomar och metabolt syndrom.

Hög 89%

Dankel, S.J.,

Loenneke, J.P. &

Loprinzi, P.D.

International

Journal of

Behavioral

Medicine

2016 USA The Individual, Joint,

and Additive

Interaction

Associations of

Aerobic-Based

Physical Activity and

Muscle

Strengthening

Activities on

Metabolic Syndrome

Att undersöka

effekten av

konditionsträning

och styrketräning

på metabolt

syndrom, var för

sig och utförda i

kombination med

den andra.

2470 Fysisk aktivitet enskilt minskar risken för

metabolt syndrom avsevärt. Kombinerad

konditionsträning och styrketräning är det

som visat sig ha bäst effekt.

Medel 72%

Bilaga 1

Författare/

tidskrift

År Land Titel Syfte Deltagare Huvudresultat Kvalitets-

bed.

Eaglehouse, Y.L.,

Shafer, G.L.,

Arena, V.C., Kaye

Kramer, M.,

Miller, R.G. &

Kriska, A.M.

Quality of Life

Research

2016 USA Impact of a

community-based

lifestyle intervention

program on health-

related quality of life

Att undersöka om

ett standardiserat

interventionsprogra

m kan öka den

upplevda

hälsorelaterade

livskvaliteten.

223 Individer med kardiometabola riskfaktorer

upplever en förbättrad hälsorelaterad

livskvalitet efter att ha deltagit i ett

standardiserat interventionsprogram efter 6-

och 12 månaders uppföljning.

Hög 93%

Hill, A.M., Harris

Jackson, K.A.,

Roussell, M.A.,

West, S.G. & Kris-

Etherton, P.M.

The American

Journal of Clinical

Nutrition

2015 USA Type and amount of

dietary protein in the

treatment of

metabolic syndrome:

a randomized

controlled trial

Att studera vilken

form av protein i

kosten som har bäst

effekt för att

förbättra metabolt

syndrom.

62 Oavsett om proteinkällan är av animaliskt

eller vegetabiliskt ursprung kan individen

uppnå en viktnedgång och förbättra den

metabola hälsan.

Hög 89%

Jahangiry, L.,

Montazeri, A.,

Najafi, M., Yaseri,

M & Farhangi,

MA

Nutrition &

Diabetes

2017 Iran An interactive web-

based intervention on

nutritional status,

physical activity and

health-related quality

of life in patient with

metabolic syndrome:

a randomized-

controlled trial

Att undersöka

effekten av

webbaserade kost-

och

motionsprogram för

att förbättra hälsa

och Quality of Life

hos individer med

metabolt syndrom

160 Webbaserade program kan med fördel

användas för att individer med metabolt

syndrom ska nå framgång i sin

livsstilsförändring och för att förbättra den

självupplevda hälsan och öka livskvaliteten.

Hög 100%

Bilaga 1

Författare/

tidskrift

År Land Titel Syfte Deltagare Huvudresultat Kvalitets-

bed.

Lundqvist, S.,

Börjesson, M.,

Larsson, M.E.H.,

Hagberg, L. &

Cider, Å.

PLoS ONE

2017 Sverige Physical Activity on

Prescription (PAP),

in patients with

metabolic risk

factors. A 6-month

follow-up study in

primary health care

Att studera och

utvärdera effekten

av fysisk aktivitet

på recept inom

primärvården hos

patienter med

metabola

riskfaktorer.

444 Fysisk aktivitet på recept bidrar till ökad

fysisk aktivitet hos individer med metabolt

syndrom och där till förbättrad fysisk och

psykisk hälsa.

Hög 89%

Normandin , E.,

Chmelo, E., Lyles,

M.F., Marsh, A.P.

& Nicklas, B.J

Medicine Science

in Sports and

Exercise

2017 USA Effect of Resistance

Training and Caloric

Restriction on the

Metabolic Syndrome

Att studera effekten

av styrketräning

och

kalorirestriktion vid

metabolt syndrom.

126 Styrketräning i kombination med

kalorirestriktion leder till lägre BMI och

bättre fysisk hälsa.

Hög 82%

Olson, E.A. &

McAuley, E.

International

Journal of

Behavioral

Medicine

2015 USA Impact of a brief

intervention on self-

regulation, self-

efficacy and physical

activity in older

adults with type 2

diabetes

Att studera effekten

av kortsiktiga

interventioner för

att öka den fysiska

aktiviteten, upplevd

självkontroll och

tro på den egna

förmågan hos

patienter med typ 2

diabetes och

metabolt syndrom.

116 Även kortsiktiga interventioner har positiv

inverkan på den drabbade individen i form

av ökad fysisk aktivitet, ökad självkontroll

och ökad tilltro till den egna förmågan, men

6 månader efter interventionen slutat har

dessa effekter avtagit betydligt.

Hög 93%

Bilaga 1

Författare/

tidskrift

År Land Titel Syfte Deltagare Huvudresultat Kvalitets-

bed. Tovar. J.,

Johansson, M. &

Björck, I.

European Journal

of Nutrition

2016 Sverige A multifunctional

diet improves

cardiometabolic-

related biomarkers

independently of

weight changes: an

8-week randomized

controlled

intervention in healty

overweight and

obese subjects

Att undersöka

effekten av

multifunktionell

diet på

kardiometabola

riskmarkörer hos

friska och

överviktiga

individer.

47 Kolesterol kan sänkas och risk för hjärt-

kärlsjukdom kan minskas utan betydande

viktnedgång vid en multifunktionell diet.

Hög 96%

Zhang, Y., Mei,

S., Yang. R.,

Chen, L., Gao, H.

& Li, L.

BMC

Cardiovascular

Disorders

2016 Kina Effects of lifestyle

intervention using

patient-centered

cognitive behavioral

therapy among

patients with

cardiometabolic

syndrome: a

randomized

controlled trial

Att undersöka

effekten av

personcentrerad

KBT på

kardiometabola

riskfaktorer hos

patienter med

metabolt syndrom.

62 Personcentrerad KBT har positiv effekt på

fysiologiska riskmarkörer och förbättrar

Quality of Life hos individer med metabolt

syndrom

Hög 93%

Bilaga 2

Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier

Mallen är modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011)

Fråga Ja/1p Nej/0p 1. Motsvarar titeln studiens innehåll?

2. Återger abstraktet studiens innehåll?

3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?

4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?

5. Är studiens syfte tydligt formulerat?

6. Är frågeställningarna tydligt formulerade?

7. Är designen relevant utifrån syftet?

8. Finns inklusionskriterier för urvalet?

9. Är inklusionskriterierna relevanta?

10. Finns exklusionskriterier för urvalet?

11. Är exklusionskriterierna relevanta?

12. Är urvalsmetoden beskriven?

13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?

14. Är populationen tydligt beskriven?

15. Är populationen representativ för studiens syfte?

16. Anges bortfallets storlek?

17. Kan bortfallet accepteras?

18. Anges var studien genomfördes?

19. Anges när studien genomfördes?

20. Anges hur datainsamlingen genomfördes?

21. Anges vilka mätmetoder som användes?

22. Beskrivs studiens huvudresultat?

23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?

24. Besvaras studiens frågeställningar?

25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av

studieresultatet?

26. Diskuterar författarna studiens validitet?

27. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter?

28. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Ja = 1p Nej = 0p Maxpoäng = 28p

Grad 1: 80-100 %

Grad 2: 70-79 %

Grad 3: 60-69 %

Erhållen poäng:

Kvalitet: låg medel hög

Bilaga 3

Tematisering

Framkomna fenomen Kodning Tematisering Lägre blodtryck

Effekter på blodtryck

Effekter på hjärt- och kärlhälsan och diabetes

Lägre fasteblodsocker

Lägre HbA1c Effekter på blodsocker

Lägre totalkolesterol

Lägre LDL Effekter på blodfetter

Lägre triglycerider

Minskat BMI Förändrade kroppsmått

Effekter på kroppsmått Minskat midjemått

Minskad fettprocent Förändrad kroppsammansättning Viktnedgång

Förbättrad QoL Högre livskvalitet

Effekter på välmående

Kände sig starkare

Kände sig piggare Vitalare

Kände sig mer sociala

Ökad Self-Efficacy Starkare tro på sig själv Ökad Self-Regulation

Fysisk aktivitet på recept (FaR)

Behov av stöd

Stöd vid livsstilsförändring

Webbaserat livsstilsprogram

Kostschema

Träningsschema

Öka empowerment Motiverande samtal

Gruppbehandling

Individualiserade interventionsprog.

Kunskap Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Salutogent perspektiv