Kort introduktion till Casio fx-9750 GII Knappsats
Transcript of Kort introduktion till Casio fx-9750 GII Knappsats
1
Kort introduktion till Casio fx-9750 GII
Knappsats
För ytterligare information kontakta
Viweka Palm
Tel 08-442 70 25
2
De vanligaste programmen:
RUN- MAT Vanliga beräkningar och matrisberäkning
Sidan 4
STAT Statistiska beräkningar
Sidan 6
GRAPH Framställning av och bearbetning av funktioner
Sidan 8
DYNA Framställning av dynamiska grafer
Sidan 12
TABLE Skapar värdetabeller och grafer med hjälp av funktioner
Sidan 13
EQUA Ekvationslösare
Sidan 15
PRGM Programmering i programmeringsspråket Basic
Sidan 18
3
Introduktion till grundläggande funktioner
- För att starta räknaren, tryck O.
- För att stänga av räknaren, tryck LO
- För att gå ett steg bak, tryck d
- För att utföra en beräkning, tryck l
- För att komma in i ett program, till exempel statistikprogrammet, gå in i huvudmenyn genom
att trycka p och gå med pilmarkören $ till STAT- ikonen. Tryck sedan l
- Set up
Här ställer man in räknaren för olika matematiska tillämpningar:
Inställning av DEG/RAD/GRAD
Räknarens grundinställning är RAD och för att ändra inställningen till DEG, tryck
Lp(SET UP). Gå med pilmarkören NNNNN till ”Angle”. Tryck q för
”DEG”.
Inställning av komplexa tal
Upprepa samma procedur som ovan men gå ytterligare ett steg nedåt med
pilmarkören N och tryck w
Katalogfunktionen
Katalogen är en alfabetiskt ordnad lista över alla kommandon som finns i räknaren.
Man kan mata in ett kommando genom att öppna katalogen och sedan välja önskat
kommando. Tryck L4så kommer man in i katalogen.
Om man vill beräkna derivatan av en funktion och söker kommandot d/dx(kan man
trycka L4hoch sedan gå nedåt med pilmarkören tills man är framme vid
d/dx(.
h för bokstaven D
4
RUN-MAT
Markera RUN-MAT- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet.
Grundläggande beräkningar
1. Addition och subtraktion
Beräkna:
Slå in talen och tryck sedan l för svaret.
58+17-2l
2. Multiplikation och division
Beräkna:
Slå in talen och tryck sedan l för svaret.
32.5m5M2.5l
3. Bråk
a) Beräkna:
+
Slå in talen och tryck sedan l för svaret.
5z7+3z4l
b) Svaret är i blandad form och för att få det i bråkform,
tryck Lx
c) För att få svaret i decimalform, tryck
x
5
4. Bråk
Beräkna: 5
- 3
Slå in talen och tryck sedan l för svaret.
5z1z2-3z3z4l
5. Potenser
Beräkna: 9³+5²
Slå in talen och tryck sedan l
9^3+5sl
6. Potenser
Beräkna: 3¯¹
- Det finns två sätt:
3Lkl
För att få svaret i bråkform, tryck F-D
x
- Andra sättet:
3^n1l
7. Roten ur:
Beräkna: +
Ls8+Lj5l
8. Tio-potenser
Beräkna: 5∙10³+4,5∙10⁶
Slå in talen och tryck sedan EXE för svaret.
5c3+4.5c6l
=
6
STAT
Markera STAT- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet.
Gör ett histogram
Rita ett histogram av resultaten som syns i tabellen nedan. Tabellen visar resultaten av ett prov där 6
var högsta poäng och antalet elever i klassen var 30 elever.
Antal rätt på provet 1 2 3 4 5 6
Antal elever 3 5 9 8 4 1
Lägg in resultaten i lista 1 (List 1)
1l2l3l4l5l6l
När List 1 är färdig, gå med pilmarkören till höger för att lägga antalet elever i Lista 2
$3l5l9l8l4l1l
Tryck q (GRPH) och sedan u(SET) för att bestämma vilken sorts diagram som ska ritas samt
vilka listor som ska användas. Gå nedåt med pilmarkören N och markera ”Graph Type”. Tryck
u för att gå framåt och välj q (Hist)
Gå nedåt med pilmarkörenNoch välj lista 1 för X-list
q1l
7
Gå ytterligare ett steg nedåt N och välj lista 2 för Frequency
w2ll
Tryck r och markera Graph 1 och tryck q(ON). Tryck leller u för att gå vidare och ställa
in histogrammet . Välj 0 som startpunkt och 1 som stigningsintervallet (bredd).
0l1ll
Här kan man använda sig av Trace-funktionen för att se staplarnas värden. Tryck Lq(1 VAR).
Gå sedan med pilmarkören till höger för att se de olika staplarnas värden $$$
Gör ett cirkeldiagram
För att se resultaten i ett cirkeldiagram:
Tryck d för att komma till listorna och tryck sedan uför att bestämma vilken sorts diagram
som ska ritas. I det här fallet ett cirkeldiagram. Gå nedåt med pilmarkören Noch markera Graph
Type och tryck r (Pie). Gå nedåt med pilmarkören Noch markera Data. Tryck q (LIST) och
bestäm vilken lista som ska användas. I det här fallet blir det lista 2 där elevernas resultat finns. Tryck
2 och sedan ll. Tryck q för att rita cirkeldiagrammet.
8
GRAPH
Markera GRAPH- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet.
För att kunna rita en graf måste den först vara aktiv. Det kan man lätt se genom att funktionens
likhetstecken är lite mörkare än övriga grafer. Vill man inte rita den aktiva grafen utan välja någon
annan som ligger inlagd är det bara att först markera den aktiva grafen med pilmarkören och
därefter trycka q (Sel). Då blir den avaktiverad. Man gör samma procedur för att aktivera en graf.
Rita grafer
1. Lägg in funktion och rita grafen.
0.25f^3+0.5fs-f-1ll
För inställning av fönstret, se punkt 9 på sidan 11
Bestämning funktionens värde
2. Bestäm
Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita
grafen. Välj y (G-solv) och tryck u (för att bläddra framåt). Välj q (Y-CAL) och lägg in
X-värdet 2. Tryck sedan l.
Det går även att
trycka u (draw)
för att rita grafen
9
Bestämning av x- värde
3. Bestäm när
Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita
grafen. Tryck y (G-solv) och välj u (för att bläddra framåt). Välj w (X-CAL) och lägg in
Y-värdet 1. Tryck sedan l. Funktionen har två X-värden när och för att få det
andra X-värdet tryck $
Hitta grafens nollpunkter
4. Bestäm grafens nollpunkter
Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita
grafen. Tryck y(G-Solve) och tryck sedan q (Root). Funktionen har flera nollpunkter och
för att få de andra värdena tryck $
Hitta grafens max- och minipunkter
5. Bestäm grafens max- och minipunkter.
Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita
grafen. Tryck y (G-solve) och tryck sedan w (Max)
10
Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita
grafen. Tryck y(G-solve) och tryck sedan e (Min)
Hitta skärningspunkten med Y-axeln
6. Bestäm Y-axelns skärningspunkt.
Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita
grafen. Tryck y (G-solve) och tryck sedan r (Y-Icpt)
Derivatan
7. Hitta derivatan i olika punkter.
Här kan man använda sig av funktionen ”Trace” för att hitta derivata i olika punkter och även
olika X och Y-värden.
Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita
grafen. Tryck q (Trace). Gå sedan med pilmarkören$ i grafen.
Observera att räknarens inställning ska vara inställd på ”Derivative” för att få derivatan. Gå
in på SET UP och gå med pilmarkören till ”Derivative” och tryck ”ON”.
LpNNNN q
11
Hitta skärningspunkter mellan grafer
8. Lägg in funktionen och rita grafen samt rita den tidigare grafen. Bestäm
sedan skärningspunkterna mellan de två graferna. Det finns flera skärningspunkter mellan
graferna och för att få dem gå med pilmarkören till höger.
0.5f+1llyy$$
9. Inställning av fönstret.
Ibland när man ritar en graf ser den konstig ut och det beror på fönstrets inställning. För att
ställa in fönstret går man in på V-Window (View Window) genom att tryck Le
Då ser man fönstrets inställning och kan även ställa in det som man vill. Genom att trycka
q (INIT) får man räknarens grundinställning.
Exempel: Rita grafen
Lägg in funktionen i grafprogrammet och tryck sedan lelleruför att rita den.
Grafen ser inte så bra ut (se första bilden nedan). Ställ nu in fönstret och rita grafen igen.
Leq
ll
Fönstrets nuvarande
inställning Fönstrets nya inställning
12
DYNA
Markera DYNA- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet.
Dynamiska grafer
Med dynamiska grafer kan man ange ett intervall med värden för koefficienterna i en funktion, och
sedan observera hur en graf påverkas av ändringar i värdet för en koefficient. Detta gör att man kan
se hur de koefficienter och termer av en funktion består av påverkar formen och placeringen för en
graf.
Rita en dynamisk graf
Det finns redan inlagda funktioner i programmet och för att komma åt dem tryck y. I det här fallet
väljer vi första funktionen. Tryck q och därefter l. I det här fallet väljer vi koefficienten B som den dynamiska variabeln. Gå med pilmarkören Noch tryck sedan q(SEL).
För att ställa in värdenas intervall tryck w (SET) och lägg därefter in intervallet (i det här fallet -3
till 3).
n3l3lll
13
TABLE
Markera TABLE-ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet
Generera en värdetabell
Gör en värdetabell av funktionen när förändras från -1 till 4 i steg om 1.
Lägg först in funktionen:
3fs-2l
Lägg in startvärdet -1 och slutvärdet 4 för samt stegvärdet 1.
yn1l4l1lll
För att visa derivatan i värdetabellen:
Gå in i SET UP och aktivera ”Derivative”:
LpNNNNNqll
14
För att rita funktionens graf tillsammans med värdetabellen:
Gå in i SET UP och aktivera ”Dual screen”:
LpNNqlly
15
EQUA
Markera EQUA- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet.
- Välj q för beräkning av ekvationssystem med upp till 6 okända
- Välj w för beräkning av ekvationer med en variabel upp till 6:e graden
- Välj e för att beräkning av en egen inlagd formel
Beräkning av ekvationssystem
1.Beräkna:
Välj q (SIML) för beräkning av ekvationssystem och välj därefter q för 2 okända.
Lägg in ekvationerna och tryck sedan l eller q (solve) för svar.
3l2l19l4l-1l18ll
Beräkning av en andragradsekvation
2. Beräkna:
Välj w (POLY) för ekvationsberäkning och välj därefter q för 2:a graden.
Lägg in ekvationen och tryck sedan l eller q (SOLVE) för svar.
2l5l-3ll
Det går även
att trycka F1
(solve) för att
få svaret.
16
Beräkning av en egen inlagd formel
3. Formeln för att beräkna sträckan är: .
Beräkna hastigheten, , om sträckan är 255 km och tiden, är 3 timmar.
Välj e (SOLV) för att lägga kunna in lägga in ekvationen.
amL.aMma2l
Lägg in sträckan och tiden. Markera sedan hastigheten med pilmarkören och tryck därefter l för
svaret.
255l3ll
4. Beräkna tiden det tar för en bil att åka sträckan 400 km med en hastighet av 80 km/h.
Använd den tidigare inlagda formeln för hastigheten men ändra de tidigare inlagda värdena. Markera
sedan med pilmarkören T (eftersom det är tiden, T, man ska räkna ut). Tryck sedan lför svaret
N400lN80lBBl
=
17
5. Ekvationslösning med hjälp av SolveN.
När en ekvation kan ha flera svar kan man använda SolveN. SolveN kan man hitta med hjälp av
katalogen genom att trycka L4och sedan m (=S) och därefter gå nedåt med pilmarkören
tills man kommer till SolveN och där trycker man l.
L4mN
Ett annat sätt att komma till SolveN:
Gå in i RUN-MAT och tryck i. Tryck sedan r (CALC) och välj y (SolveN).
Lös ekvationen
Använd SolveN :
iryfs-5f-6kld
Gå med pilmarkören nedåt
SolveN
katalogen S
18
PRGM
Markera PRGM- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet.
1. Beräkna ytan (cm2) och volymen (cm3) på tre orgelbundna oktaedrar där längden på en sida
är 7, 10 och 15 cm, respektive.
Först måste man registrera ett filnamn och därefter mata in programmet. När det är klart kör
man programmet. I det här exemplet kallar vi programmet för OCTA.
Formlerna för att beräkna ytan S och volymen V är:
Tryck e för att lägga in ett nytt program och lägg sedan in vad programmet ska heta
9GMfrl
Lorbaf uy
2mLs3mafsuuy
Ls2M3maf^3dd
PRGM ? A :
A
A
19
Använd programmet till att räkna ut ytan S och volymen V när längden på en sida, A, är:
7 cm, 10 cm och 15 cm.
Tryck q (l) för att starta programmet och lägg in sidans värde
7ll
ll10ll
ll15ll