Kontrastiv lingvistik och sekundärspråkforskning - 1979 › polopoly_fs ›...

Institutionen för lingvistik

Stockholms universitet

KONTRASTIV LINGVISTIK

OCH

SEKUNOÄRSPRAKSFORSKNING

Föredrag vid en konferens

i Åbo och Stockholm

13-14 februari 1979

utgivna av Björn Hammarberg

Stockholm 1979

KONTRASTIV LINGVISTIK OCH SEKUNDÄRSPRAKSFORSKNING

Föredrag vid en konferens i Abo och Stockholm den

13 - 14 februari 1979 utgivna av Björn Hammarberg

Institutionen för lingvistik

Stockholms universitet

S - 106 91 STOCKHOLM

1979

Copyri ght © 1979 by the authors

Tryck: Holms Gårds Tryckeri, 590 98 EDSBRUK

I N N E H A L L

Förord 5

Erik Andersson och Marketta Sundman: Bestämningar till verbalsubstantiv i svenska och finska 7

Birgitta Englund och JUri Waldin: Sekundärspråksinterferens i primärspråket (på grundval av material från jugoslaviska invandrare i Sverige) 19

Sven Jacobson: The placement of adverbs in principal and subordinate clauses in English and Swedish 31

Gunnel Melchers: On teaching English pronunciation to Swedes 41

Barbro Nilsson: Placeringen av personliga pronomen som subjekt i ryska och polska 61

Hans Nordström: Sje- och t je-ljuden i finlandssvenskan och rikssvenskan 73

Geoffrey Phillips: Notes on deixis and the definite article in English and Swedish 79

Kaj Sjöholm: Strategier vid inlärning av främmande språk 87

Astrid Stedje: Talad tyska. Några erfarenheter från ett ingångstest i muntlig språkfärdighet 103

Ake Viberg: Emotiva predikat i svenskan och några andra språk 117

Kay Wikberg: Lexical competence and the Swedish learner's problems with English vocabulary 157

Jan-Ola östman: On the pragmatic meaning of textual particles 171

- 5 -

F Ö R O R D

Bidragen i den här volymen dokumenterar den konferens om KONTRASTIV

LINGVISTIK OCH SEKUND�RSPRAKSFORSKNING med deltagare från Abo Akademi

och Stockholms universitet som hölls den 13 februari 1979 i Abo och

den 14 februari i Stockholm. Konferensen möjliggjordes genom ett anslag

från Stockholms universitet med stöd av Letterstedtska Föreningen och

Kulturfonden för Sverige och Finland.

En motsvarande konferens ägde rum i februari 1977. Föredragen från den

sammankomsten finns samlade i Föredrag vid konferensen om kontrastiv

lingvistik och felanalys Stockholm & Abo 7-8 februari 1977, utgivna av

Rolf Palmberg och Håkan Ringbom, Meddelanden från Stiftelsens för Abo

Akademi Forskningsinstitut nr 19, Abo 1977.

Stockholm i april 1979 Björn Hammarberg

- 7 -

J.<.;rik Andersson och �1arketta Sundman

Svenska institutionen

Åbo Akademi

BESTÄMNINGAR TILL VERBALSUBS'rAN'L'IV I SVENSKA OCH J?INSKA

Alltsedan Joseph Greenberg utgav sin antologi Universals of

Language (1963) har lingvisterna visat stort intresse för univer

saler på ordfölj dens område. I synnerhet inom den historiska

syntaxforskningen har Greenb2rgs tankegångar aktualiserat en gammal

frågeställning inom språktypologin: I vilken riktning tenderar ord

följden att utvecklas? Tenderar språk av en viss ordföljdstyp att

så småningom utvecklas till språk av en viss annan typ? Bl. a.

W.P. Lehmann har således förfäktat åsikten att det indoeuropeiska

urspråkets ordföljd var SOV, och att man så småningom övergick till

ordföljden SVO ( eller XVO). Detta innebär i stort att framförställda

bestämningar ersätts med efterställda bestämningar ( se Li 1975, 1976).

När ett språk övergår från framförställda till efterställda

bestämningar tycks de högre kon:3ti tuenterna i satsen först undergå

förändringen. Först efterstälIs bestämningar till finita och

infinita verb och tunga substantivbestämningar, och postpositioner

ersätts med prepositioner. I svenskan kvarstår således framför

ställda genitiv- och adj ektivattribut, och bestämningar till

adj ektiv och adverb är ofta framförställda. En viss tendens att

ersätta den framförställda �-genitiven med en efterställd prepo

sitionsgenitiv kan iakttas. Franskan har hunnit ännu längre i ut

vecklingen och har inte bara efterställda genitiver, utan vanligen

också efterställda adjektivattribut.

Om vi nu granskar finskan i lj uset av ordfölj dstypologin, kan

vi iaktta att den står något närmare SOV-stadiet än svenskan.

Ett typiskt SOV-drag är de talrika postpositionerna i finskan.

I vissa fall har finskan det finita verbet i slutet av satsen,

t. ex. i motsvarigheten till svenskans utbrytningskonstruktion,

ex. Jussi sen teki. 'Jussi det gj orde = Det var Jussi som gjorde

det.' Också en infinit verbform kan placeras i satsslutet, ex.

En minä sitä halua. 'Inte j ag det vilja = Det vill j ag inte.'

- 8 -

Å andra sidan måste man komma ihåg att finskans ordföljd överhuvud

taget är friare än svenskans - också subjekt etc. kan placeras

i satsslutet.

Enligt Li ( 1976) sammanhänger utvecklingen mot JVO med utveck

lingen av e n topik i satsen - en teori är att ve rbet place ras

på andra plats i satsen för att avskilja denna topik från re ste n

av satsen. Subjektet är e gentligen att betrakta som e n stelnad

topik. Ursprunglige n svarade språkets kasusändelser ( = klitiserade

postpositioner ) mot se mantiska djupkasus. Topikaliseringen innebar

att en av satsens ve rbbe stämningar flyttades till initial position.

Jå småningom stelnade denna topikalisering i sina former och allt

oftare flyttades agente n fram. Ordföljden började överta kasus

ändelsens roll. När alternativen för topikaliseringen på så sätt

blev allt färre, tvingade språkutvecklingen fram en ny topikali

seringstransformation med större valmöjlighe ter. Den gamla topika

liseringen le vde kvar som subjektval.

Vi kan nu iaktta att finskan inte har samma subjektstvång som

svenskan. I svenskan är e ndast imperativsatser och ofullständiga

satser subjektlösa, medan alla andra måste innehålla åtminstone

e tt formellt subjekt �. I finskan däremot finns många fler typer

av subjektlösa satse r: passiva och generiska satser, ( optionelIt ) satser med e tt ve rb i I e ller II pers. Eventuellt kan detta

relateras till finskans ordföljdstyp. Däremot börjar finskan

tydlige n utveckla ett slags topiktvång. En neutral påståendesats

bör inte börja med verbe t, utan t. ex. ett adverbial bör flyttas

till initial position om subjekt saknas (A. Hakulinen 1976, s. 88 f.,

143 f. ) .

Finskans relativsatser har tidigare varit framförställda, dvso

varit participialkonstruktioner. De ssa konstruktioner är alltjämt

betydligt vanligare och mer varierade i finska än i svenska. Men

finskan har också möjlighet att använda efterställda relativsatser

med e ttdera av pronomenen joka e ller �. En kontroll i e tt finskt

be tänkande ( Finlands Akademis humanistiska f orskningspolitiska

progråm 1976) visar e mellertid att efterställd relativsats ogärna

används i stelare stil. Nästan alla efterställda re lativsatser

innehöll ett kasusböjt relativpronomen och kunde därför inte

ersättas med participialkonstruktion. En participialkonstruktion

kan nämligen bestämma bara motsvarande verbs �.:mbj ekt eller cbj e kt.

- 9 -

Efterställd relativsats användes också vanligen om korrelatet ingick i en uppräkning.

Om utvecklingen mot SVO-ordföljd i svenskan och finskan är i gång, borde förändringarna märkas hos substantivets bestämningar. Det är där gränsen mellan framförställda och efterställda bestämningar går i dag. Speciellt intressant vore det att undersöka verbalsubstantiven, som på grund av sin släktskap med verben kan tänkas ta efterställda bestämningar lättare än andra substantiv. En rimlig hypotes vore att finskan också här står närmare typen SOV och följaktligen har fler framförställda verbalsubstantivbestämningar än svenskan. Om denna hypotes bekräftas, är följande steg att undersöka vilka typer av bestämningar som placeras olika i svenskan och finskan. Än så länge har vi emellertid gjort bara några små pilotundersökningar. Denna uppsats är därför närmast att betrakta som en planeringsrapport , d'är teoretiska ramar, metodologi och forskningshypoteser diskuteras.

De verbalsubstantiv som kommer att undersökas är finskans verbalsubstantiv (VS) på -minen (-� + kasusändelse) och svenskans verbalsubstantiv på -� (-�) och-(n)ing. Tyvärr är dessa typer inte helt jämförbara. I synnerhet de svenska verbalsubstantiven på -(n)ing har ofta inte en rent verbal betydelse utan refererar till en aktant i verbhandlingen (jfr �öderbergh 1967 s. 80 - 84, Teleman 1970 s. 68 - 69). T.ex. skrivning får syfta på resultatet av skrivandet, medan regering kan syfta på agenten eller tiden för regerandet. Verbalsubstantiv på -� har rätt sällan en icke-verbal betydelse, märk dock betänkande, utlåtande (Loman 1964 s. 157). Finskans verbalsubstantiv på -minen har däremot alltid verbal betydelse. För den överförda betydelsen används i stället substantiv på -� (kirjoitus 'skrivning'), en vokalavledning av verbstammen (rakenne 'struktur') el. dyl. (t. ex. L. Hakulinen 1968 s. 155 - 185). Den typ av verbalsubstantiv som i svenskan semantiskt svarar mot substantiven på -minen är således typen -� (-�). Den är emellertid inte speciellt vanlig i språket, utan får vanligen ge plats för substantiv på - (n)ing. Därför är det motiverat att ta med denna typ i jämförelsen trots att den har en vidare distribution än typen -minen.

Å andra sidan har de fin�;ka verbalsubstantiven på -minen ibland samma funktion som den egentliga infinitiven (I inf.), typen lukea.

- 1 0 -

uubstantiven på -minen ersätter den vanliga infinit iven i följ ande

fall:

1. i vissa kasusformer, ex. nähdä unta lukemisest a 'drömma om att

läsa'. Svenskans infinitiv däremot kan kombineras med preposition.

Vissa verb kräver att också partitiven ersätts av ett verbalsubstantiv

på -minen, ex. rakast aa lukemista 'älska läsning/att läsa'.

2. som subjekt, om subj ekt iveringen har verkställts och verbal

substantivet således står mot börj an av satsen, ex. kirjan lukeminen

on hauskaa 'att läsa en bok är roligt'. Däremot kan en infinitiv

användas om subj ekt ivering inte har verkställts utan infinitiven

står i slutet av satsen, ex . iltaisin on hauskaa lukea kirjaa

'på kvällarna är det roligt att läsa en bok'. Jfr också kirjan

lukeminen kesti tunnin 'att läsa boken tog en timme' och kesti t unnin

lukea kirja 'det tog en timme att läsa boken' . Det tycks vara så

att den egentliga infinitiven närmast är en obj ektform och motsvarar

partit iv av ett verbalsubstantiv.

Vi kan därför rit a följ ande schema över mot svarighet en mellan

svenskans och finskans vorbalsub;:tanti v:

finit verb infinitiv verbalsubstantiv

bygger bygga byggande byggning byggnad

�-- ---rakennan rakentaa rakentaminen rakennus etc .

etc.

finit verb inf. I verbalsubst. övriga verbalavled-

(inf. IV) - -

ningar

En fråga som vi inte går in på är frågan hur ofta e tt finskt

ver�lsubstant iv också kan ersätta en svensk bisats och således

svara mot et t finit verb .

De olika bestämningarna till VS i finska och sven3ka samt

deras placering framgår av följande ungofärliga schema:

,�en.attr.

r-.--------

fC3rfat tarens

kirjaili�an .. -'"

vattnets

veden veden

.. _-

:.. 11 -

._----�---_. __ . __ .>- >---;-:I.dj • attr • • gen.attr.

adv. attr.

flitiga i

_ ... -ahkera arkaislllicn

snabba

nopea jääksi

nopea

VS

användning

.� käyttäminen

förvandling

rnuuttuminen

muut tunlinen

.. , ._. .. " �- - - -._-_ .

prep.attr. adv.attr.

av arkaismer , l

i sin produ}:vion

tuotannossaan

till is

vid köld

pakkasella

j äälcsi

pakkasella

---.... 0 __ ' • ___ • __ • ___ •

De framförställda bestämningarna till VS är i båda språken adjektiv

attribut och genitivattribut; de efterställda bestämningarna

består i sven�jkan av sk. prepositionsattribut, i finskan av adverbi

ella attribut, dvs. av NP i lokalkasus , transl;;._ti v eller essiv samt

av NP försedda med pre- eller postposition. Dessutom kan adverbi

ella attribut i fin:ikan även stå framför VS. Den andra skillnaden

mellan finska och svenska består i att Vu i finska kan få två olika

genitivattribut (subjektiv och objektiv genitiv),medan de i svenskan

endast kan få ett genitivattribut (antingen subjektiv eller objektiv

genitiv). - I det följande skall vi försöka visa hur de olika

konstituenterna i en finit sats realiseras i en VS-fras och även

diskutera frågan om det finns några lwnsti tuenter som inte kan

realiseras i en VS-fraso

ex.

I båda språken motsvaras �ll2j�t!�! uV ett genitivattribut i VS,

Författarens flitiga användning av arkaismer

Kirjailij.an ahJcera arkaismien käyttäminen

I svenskan tycks subj eld även kunna realifJcras som adj ekti vattri but,

som förled i en sammansättning (se nedan) eller som prepositions

attribut med �, i varje fall vid några intransitiva verb, ex.

ett symposium med deltagande av forskare från Äbo Akademi

QQjg�1g1 kan i båda språken realiseras som (objektivt) genitiv

attribut, i svenskan dessutom som prepositionsattribut med �, vilket torde vara vanligare (se Pitlcäncn, kap. 5), ex.

- 12 -

ordets användning / användningen av ordet

sanan käyttäminen

Vid transitiva verb tycks objektet prioriteras framom subjektet

som attribut till VS o Om det till ett VS anf31uter sig endast

ett nominalt attribut tolkas detta nämligen i första hand som

objekt (förutsatt att de semantiska restriktionerna tillåter

detta), t.ex. militärers användning / sotilashenkilöiden käyttäminen.

(Dessa VS-fraser tolkas snarare som motsvarigheter till användningen av militärer än som parafraser av militärers användning av något.)

Om ett VS har två olika nominala attribut tolkas det första av

dem som subjektiv genitiv, det senare som objektiv genitiv, t.ex.

militärers användning av ordet fred. Den samtidiga förekomsten av

subjektiv och objektiv genitiv är emellertid starkt begränsad i båda

språken. I svenskan kan ett VS inte ha genitivattribut av båda

typerna samtidigt, utan objektet realiseras som prepositionsattribut,

jfr x

militärers ordets användning. I finskan är två olika genitiv

attribut tillåtna endast om det står en tredje konstituent mellan

dem. Om båda genitivattributen står omedelbart efter varandra

tol kas nämligen det första som attribut till det senare, ex. � lääkkeiden käyttäminen 'användningen av pappas mediciner'. Tve

tydigheten kan elimineras med hjälp av t.ex. adjektivattribut:

isän runsas lääkkeiden käyttäminon (pappas rikliga använd

ning av mediciner')

runsas isän lääkkeiden käyttäminen (' den rikliga användningen av pappas mediciner')

isän lääkkeiden runsas käyttäminen ('den rikliga användningen

av pappas mediciner')

Det är också möjligt i finska att låta det första genitivattributet

bestämma ett particip som i sin tur står som attribut till VS,

toex. valtion suorittama tutkimuksen rahoittaminen ('den av staten

, gjorda' finansieringen av forskningen').

I båda språken har man dessutom en möjlighet att bilda samman

sättningar där ett VS fungerar som senare led. Vid transitiva

verb motsvarar förleden Oftast objektet, men det kan också

motsvara någon annan verbbestämning, toex. potati3skalande / perunankuoriminen, nyckelhålstittande (Loman 1964 s� 171)0

Också subjekt kan realiseras �30m första led i en dylik S81nmansättning, exo �olisingripande.

- 1 3 -

I VS-fraser kan inte ingå någon EE��!��fl11�� i grundform/ nominativ. I finskan finns dock i vissa fall en möjlighet att realisera en predikatsfyllnad som adverbiellt attribut (i essiv) vid VS oleminen 'att vara' , ex. äitinä oleminen 'att vara mor', sairaana oleminen 'att vara sjuk'. I dessa fall förekommer motsvarande formvariation även i finit sats, t.ex. Hän on sairas, Hän on sairaana 'Han är sjuk'. Typen är begränsad till vissa predikatsfyllnader, jfr xHän on iloisena /xiloisena oleminen 'Han är glad' / 'att vara glad'.

Sk. satsadverbial (inkl. negation) kan inte realiseras i en VS-fras:1J

--��:-��;hållsadverbial realiseras antingen som prepo-------------------sitionsattribut / adverbiellt attribut eller som adjektivattribut.

Prepositionsattribut och adverbiella attribut utgör realisationer av motsvarande adverbial i oförändrad form, ex. eXEerternas deltagande i dessa sammankomster (jfr experterna deltar i dessa sammankomster), onnettomuuden aiheutuminen varomattomuudesta (jfr onnettomuus aiheutui varomattomuudesta 'olyckan berodde på oförsiktighet '), tyttären antaminen miehelle vaimoksi (jfr isä antoi tyttärensä miehelle vaimoksi 'fadern gav sin dotter åt mannen till hustru'). Det adverbiella attributets placering är i finskan beroende av de övriga konstituenterna inom VS-frasen. Om VS saknar genitivattribut, är det naturligare att placera det adverbiella attributet framför VS - i andra fall placeras det hellre efter V3, jfr Nurmikolla käveleminen kielletty (sämre: Käveleminen nurmikolla kielletty 'Förbjudet att gå på gräsmattan'), Junalla ajaminen kallistuu (sämre: Ajaminen junalla kallistuu 'Det blir dyrare att åka tåg'), men presidentin matkustaminen Moskovaan (sämre: presidentin Hoskovaan matkustaminen 'presidentens resa till Moskva'). Denna tendens att använda minst en framförställd bestämning påminner om tendensen att inte placera verbet först i normala påståendesatsero

Adverb som är avledda av adjektiv (typen flitigt / ahkerasti) realiseras i VS-fraser som adjektivattribut, ex. den flitiga användningen av arkaismer (jfr Han använder flitigt arkaismer) /

1) Vissa satsadverbial kan dock motsvaras av ett adjektivattribut,jfr Kanske ministern delto

� i mötet - ministerns eventuella delta ande

i mötet; Ministern de tog inte i mötet - ?minis erns ute deltagande i mötet.

- 14 -

arkaismien ahkera käyttäminen (jfr Hän käyttää ahkerasti arkaismeja). Adjektiv av denna typ uttrycker vanligen sätt.1) Bland adjektivattributen till VS förekommer dock även sådana adjektiv som inte direkt motsvaras av någon konstituent i en finit sats. Följande exempel är hämtade ur Språkdatas konkordans över tidningstext ( 1976):

ett visst erkännande från Kairo frågan om fortsatt deltagande i FN-styrkan den ökade användningen av experter inom företagen

I svenskan kan tom. subjekt motsvaras av adjektivattribut, t.ex. om det är fråga om nationalitetsbeteckning, ex.

fortsatt amerikansk användning av gas i Vietnam Även t.ex. adjektiven statlig, kyrklig, akademisk kan tänkas motsvara subjekt. - I finskan används subjektiv genitiv i dessa fall, ex. amerikkalaisten jatIruva kaasun käyttäminen Vietnamissa.

Andra typer av adverbial tycks sruena motsvarighet i VS-fraserna. Bl. a. tycks adverb utan preposition (typen väga tre kilo) inte kunna realiseras i en VS-fras, jfr Xvägandet av tre kilo, xtre kilos vägande,

xkolmen kilon painaminen. Några adverb av denna typ kan realiseras som genitivattribut men inte som prepositionsattribut, ex. 30 kilometers körande (jfr �örandet av 30 kilometer), 30 kilometrin ajaminen.

Konstruktioner av formen verb + partikel (sk. lösa sammansättningar) motsvaras i VS av fast sammansättning, t.exo skriva på, stiga upp - uppstigande. I finskan upplevs liknande konstruktioner ofta inte som sammansättningar, och partikeln kan faktiskt placeras antingen före eller efter VS, ex. ylös nouseminen / nouseminen ylös 'uppstigande'.

Verbalsubstantiv av formen -minen har en relativt hög frekvens i finskan, dels pga. att de utan svårighet kan bildas av alla verb (inkl. hjälpverb), dels pga. att de fyller en del av den vanliga infinitivens funktioner. Finska språkvårdare har emellertid kritiserat den ofta obefogade användningen av dylika verbalsubstantiv -de anses nämligen inverka negativt på textens begriplighet. Faktum

i) I finskan kan ett dylikt adverb ibland stå som adverbiellt attribut till ett VS, ex. nopeasti juokseminen 'att springa fort'.

- 15 -

är att VS på -minen ofta förefaller mer otympliga än motsvarande

fraser på sven�3ka. Detta beror på att formerna på -minen får de flesta bestämningar framför sig, vilket anses belasta minnet

mera än efterställda attribut ( se Vuoriniemi 1975 s. 149 - 150). T.ex. följande svenska exempel (hämtade ur Konkordansen ) kan

knappast översättas med VS till finska:

en motion om avskaffande av kriminalisering av homo-?

sexuellt beteende / ·esitys homoseksuaalisen käyttäy-

tymisen kriminalisoimisen poistamisesta

ett av de främsta hindren för full användning av plast ?

i fiskebåtar / ·yksi muovin yksinomaisen käyttämisen

kalastuslaivoissa tärkeimmic:tä e.:c�tei stä

I det första fallet bestäms VS ( poistaminen ) av ett annat VJ

( kriminalisoimisen ) z>om i sin tur bestäms av ett tredje VS

( käyttäytymisen ) ; de två senare fungerar som objektiv genitiv

till sitt huvudord. I det senare fallet står V,J (käyttämisen ) självt som bestämning till en NP (� 'hinder' ) , men samtidigt

bestäms det av ett efterställt adverbiellt attribut (kalastus

laivoissa 'i fiSkebåtar' ), fJom sc1ledes kommer att stå mellan ett

genitivattribut och dess huvudord. De·�ta strider mot regeln att

en framförställd bestämning ogärna själv tar en efterställd bestäm

ning ( jfr Anders;30n 1976 s. 3 1). Detta - tillsammans med de

begränsade möjligheterna att realisera subjekt vid transitiva VJ - är möjligen den viktigaste orsaken till att VS-fraserna

i finskan vanligen inte omfattar mer än 1-2 bestämningar.

Vi kan nu f5ammanfatta de viktigaste skillnaderna i placeringen

av bestämningar till verbalsubstantiv i svenska och finska o

Finskan har rent teoretiskt en större förl\:ärlek för framförställda

bestämningar: den k an använda två genitiv:attribut medan svenskan

kan använda bara ett, och adverbiella bestämningar kan ,::tå också

före verbalsubstantivet, medan i svenskan prepositionsattributet

alltid s,tår efter verbalsubstantivet. Svenskan har dessutom ofta

möjlighet att använda efterställd prepositionsgenitiv där finskan

har framförställd genitiv. I ::;venskan kan ett sådant efterställt

genitivattribut lätt få efter ställda bestämningar, medan det ofta

i finskan uppstår långa vänsterförgrenade strukturer.

- 16 -

Genitivattribut till verbalsubstantiv förefaller att vara

mycket ovanligare i svenskan än i finskan o T>1en detta innebär inte

alltid att genitivattributen har ersatts av efterställda bestämningar

i svenskan. Ofta har de ersatts med ett adjektivattribut eller med

en förled i en sammansättning. Detta innebär att svenskans över

vikt för efterställda bestämningar trots allt inte är så stor som

man hade kunnat vänta. I två tidningsledare (Vasabladet 4.2.1979 och DN 5.2.1979) fanns sammanlagt 50 verbalsubstantivo Dessa hade 2 bestämningar i �-genitiv, 22 adjektivattribut och18 prepositions

attribut. Dessutom hade 24 kombinerats med en förled i en samman

sättningo Ocksä i svenskan är således de efterställda attributen jämförelsevis fåo

Litteratur

Andersson, Erik (1976). On the ordering of sister constituents

in Swedish - the choice between preposed and postposed modifiers.

I Nils Erik Enkvist & Viljo Kohoncn, utg., Reports on text

linguistics: approaches to word order. Meddelanden från

St iftelsens för Åbo Akademi forskning�;institut, nr 8. DN 5.2.1979 Greenberg, Joseph H., utge (1963). Universals of language.

Cambridge, M3.ss.

Hakulinen, Auli (1976). Reports on text linguistics: Suomen

kielen generatiivista lausc)oppia 2. Meddelanden frän Stiftelsens

för Åbo Akademi forskningsinstitut, nr 7. Hakulinen, Lauri (1968). Suomen kielen rakenne ja kehitys. HeL,inki. Konkordans till tidningstext frän 1965. Utge av Språkdata, Göteborg.

1976. Li, Charles N., utge (1975). \'lord order and Word order change.

Austin.

Li, Charles N., utge (1976). Subject and topic. New York.

Loman, Bengt (1964). Verbalsubstantiv på -ning och -� i

nusvenskt riksspråk. I Nutidssvenska. Borgä. (Tryckt tidigare

1962). Pitkänen, Antti. Binominala genitiviska hypotagmer i yngre

ny:ven:cka. Di�3s. under utge

Söderbergh, Ragnhild (1967). .:ivensk ordbildning. ,_)krifter

utgivna av Nämnden för Svensk ,Jp råkvård, 34. utockholm.

- 17 -

Teleman, Ulf (1970). Om svenska ord. Lund.

Valtion humanistisen toimikunnan tietee nalojen tutkimuksen

kehi ttämisohj e lma. Hel�;inki 1976. Vasabladet 4.2.1979 Vuoriniemi, Jorma (1975). Teonnimct viestinnässä ( Verbal nouns

in the information process ) . Virittäjä 2/1975 s. 127-152.

- 19 -

Birgitta Englund - JUri Waldin

Institutionen för slaviska och baltiska språk

Stockholms Universitet

SEKUNDÄRSPRAKSINTERFERENS I PRIMÄRSPRAKET

(PA GRUNDVAL AV MATER I AL FRAN JUGOSLAVISKA INVANDRARE I SVERIGE)

O. INLEDNING

Det stora antal invandrare som har kommit till Sverige under senare år har aktu

aliserat problemen kring tvåspråkighet. Många kontrastiva undersökningar har

sysslat med de problem, bl. a. interferens, som möter invandrare vid inlärningen

av svenska. Ett annat aktuellt forskningsområde är undersökningar av invandra

res primärspråk, när dessa talas i en miljö, som domineras av ett annat språk,

ett sekundärspråk, i Sverige i de flesta fall svenska. En rad undersökningar

av invandrarspråk i bl. a. Amerika visar, att primärspråket kraftigt påverkas av

sekundärspråket denna situation.

0.1 Syfte

Föreliggande artikel är en preliminär rapport från en undersökning vid Insti

tutionen för slaviska och baltiska språk vid Universitetet i Stockholm. Syftet

med den är att finna i vilken mån vuxna jugoslaver, bosatta i Sverige, i sitt

modersmål har påverkats av svenskan, främst i lexikaliskt och syntaktiskt hän

seende l).

0.2 Material

Jugoslaverna i Sverige tillhör flera olika språkgrupper, men de flesta har serbo

kroatiska (hädanefter förkortat skr) som modersmål. Sedan ett år tillbaka på

går vid vår institution en högre tolkkurs i skr. Vid antagningen till denna kurs

genomgick de sökande skriftliga och muntliga prov, från svenska (hädanefter för

kortat sv) till skr och från skr till sv. Det material av skrivningar och

- 20 -

bandupptagningar som erhölls vid provtillfället ligger till grund för denna un

dersökning.

Samtliga 15 sökande till tolkkursen var av jugoslaviskt ursprung.

dantag hade samtliga skr till modersmål. Den tid de hade varit i

erade från ca 3 år till ca 15 år. Några sökande hade kommit till

i skolåldern (detta gäller dem, som hade varit längst i landet).

inte fått någon hemspråksundervisning i skolan.

Med ett un

Sverige vari

Sverige redan

Dessa hade

Det material som använts för undersökningen består av tre delar: l) en skrift

lig översättning från sv till skr av en text av ekonomisk-politisk karaktär

(utfördes av samtliga sökande); 2) en muntlig tolkning från sv till skr av ett

välkomsttal (utfördes av drygt hälften av gruppen) eller ett nyhetsmeddelande

(utfördes av resten av gruppen); 3) en muntlig tolkning till både sv och skr

av ett samtal (i tre olika versioner).

Materialet är inte helt idealiskt för en undersökning av detta slag. Själv

klart befrämjar en översättnings- och tolkningssituation interferenser. Till

detta kommer den stress som själva provsituationen utgör, och som säkert inver

kar negativt på prestationsförmågan, även då det gäller att växla språk. En för

våra syften positiv effekt av provsituationen är dock att de sökande i denna si

tuation är medvetna om det önskvärda i att i varje yttrande hålla sig till ett

språk, en kod, och vi kan alltså räkna med att de exempel på språkväxling och

interferens som finns i materialet i stor utsträckning är omedvetna.

0.3 Klassificering

Vid klassificeringen av materialet använder vi oss av begreppen interferens och

språkväxling (jcodej-switching) 2). Med interferens förstår vi att ett eller

flera morfem i det ena språket byts ut mot ett annat eller flera andra morfem

från samma språk under inverkan av en struktur i det andra språket. Med språk

växling förstår vi att ett eller flera morfem i det ena språket byts ut mot

ett eller flera morfem från det andra språket. Det är givet att det finns många

gränsfall mellan interferens och språkväxling, liksom exempel på båda samtidigt

i en struktur 3).

Ett problem vid undersökningar av det här slaget är att finna ett korrekt mät

instrument för att bestämma vad som är interferens och språkväxling, och vad som

är andra avvikelser från "normen". avvikelser som ej är betingande av språkkon

takt 4). Skr har flera huvudvarianter, som var och en inom sitt område är accep

terad som norm 5) Då ingen av oss har skr som modersmål, har vi som informant

- 21 -

använt vår serbokroatiske lektor i Stockholm, Mirko Rumac, som är kroat. Med

hans hjälp har vi sållat bort alla strukturer som skulle kunna förekomma i den

skr som talas i Jugoslavien, oberoende av den officiella normen. På detta sätt

rensades ett stort antal exempel bort, som vi hade antagit vara interferenser

eller språkväxling. Detta utesluter givetvis inte att det ändå kan röra sig om

interferens i just de fall som förekommer i materialet; så kan t. ex. en viss

struktur i primärspråket bli mer frekvent under påverkan av sekundärspråket 6). Undersökningens ringa omfång ger oss dock inte möjlighet att vare sig bevisa

eller motbevisa detta, och därför har alla sådana fall fått utgå.

l. INTERFERENS

l. l Lexikalisk interferens

Provuppgifterna innehöll delvis ganska specialiserad terminologi, exempelvis

inom ekonomi och juridik. Det är knappast förvånande att många av de sökande

hade problem med att finna den korrekta skr motsvarigheten till detta ordför

råd, och det finns därför många exempel på lexikalisk interferens i materialet.

I huvudsak förekommer två interferenstyper:

l) fel skr ord används, antingen beroende på fonetisk likhet med sv ord, eller

på att ett sv ord på skr motsvaras av flera ord, varvid fel variant väljs (s. k.

semantic extension 7)); 2) på skr bildas nytt ord eller ordgrupp efter sv mönster (s. k. loan translation

och loan rendition 8)).

1.1.1 När fel skr ord används, beror detta ofta på att det använda skr ordet

är fonetiskt identiskt med eller snarlikt ett sv ord, utan att betydelsen är

identisk. Det skr ordet övertar det sv ordets betydelse.

l Höjningar av priserna på världsmarknaden - t.ex. på olja -

Povecanje cena na svets kom trzistu - na primer cene ulja -Skr ulje motsvaras

2 av sv "matolja", medan "råolja" på skr motsvaras av nafta.

Jugoslavien hade 1974 en inflationstakt �å 26% .. .

Jugoslavija je 1974 imala inflacioni takt od 26% .. . Skr takt motsvaras på sv av "taktfullhet; musikalisk takt".

3 .. . efter semestrarna .. .

. .. posle semestra . . .

4 . . . en nöjesresa . . .

. . . jedan semestar

Skr semestar motsvaras av sv "universitetstermin".

I exempel 5- 9 föreligger ingen fonetisk likhet mellan det sv och det skr

- 22 -

ordet, men det sv ordet är mångtydigt och har flera motsvarigheter på skr, och

den sökande väljer fel översättning:

5 .. . utbytet mellan våra två fackförbund .. .

. . . zamena nasih organizacija ...

Skr za�ena betyder "utbyte, substitution" medan "utbyte"

digt givande och tagande" motsvaras av skr razmena.

6 . . . ni hade hälften av ansvaret .. .

meningen "ömses;-

. .. da ste vi bili pola duzni za taj sudar ...

Den sökande översätter ordagrant "att ni var till hälften skyldig . . . ", men

väljer fel motsvarighet till "skyldig". Duzan på skr motsvaras nämligen av

sv "som häftar i skuld" medan "skyldig" i meningen "som har skulden till något"

motsvaras av skr kriv.

7 . .. antalet nya jobb . . .

. . . broj novih poslova . . .

Poslova är gen. plur. av posao, som motsvaras av sv "jobb, arbete, anställning",

medan "jobb, arbetstillfälle" motsvaras av skr radno mesto.

En sammanblandning av två verb med likartad semantik och på sv likartad fone

tisk gestalt finner vi i en sökandes översättning av verbet "bättra sig", som

på skr heter popraviti se.

S om det visar sig att du har bättrat dig . . .

ako se pokaie da si se poboljsao • • . Den sökande väljer i stället verbet pOboljsati se, "förbättras" , som sin icke

reflexiva/aktiva form används med icke-besjälat objekt. Till sammanblandningen

här bidrar säkert det faktum att verbet poboljsati se är bildat av adjektivet i

komparativ, bolji, "bättre", precis som det svenska verbet I'bättra sig", medan

det i sammanhanget korrekta popraviti se inte är det.

9 . .. vi ska höra om . . . . . . . da pitamo ako .. .

. . . mi temo cuti ako .. . Konjunktionen "om, såvida" motsvaras av skr ako, medan "om, huruvida" ska över

sättas med skr da li eller li.

I några fall finner den sökande den korrekta skr motsvarigheten, men den har

tydligen för honom/henne förbleknat semantiskt i jämförelse med det sv ordet 9) så att ett i sammanhanget onödigt attribut läggs till:

la ... egendom .. .

vlastito imanje

- 23 -

Imanje motsvaras av sv "egendom", vlastiti av sv "egen".

11 . . . vårt samarbete . . .

. . . nasu zajednicku saradnju .. .

Saradnja betyder "samarbete", zajedni ck; "samman-".

1. 1. 2 Lånöversättning är en mycket vanlig företeelse i materialet. Många av

exemplen är direkt inspirerade av den sv förlagan:

12 . . . varor, som ligger under priskontroll . ..

. . . leie ispod cenovne kontrole ...

Denna direkta översättning av verbet ligger finns hos flera sökande. I stället

vore här idiomatiskt att använda verbet stojiti, listå".

13 du står under övervakning

stojis pod nadzorom

Två sökande ger denna direkta översättning av verbet "stå", när det i stället vo

re idiomatiskt att använda verbet biti, "vara".

14 du fick ju skyddstillsyn

ti si dobio nadgled nad tobom

Idiomatiskt vore ti si osuElen . . . , "du har dömts . .. II.

1 5 råvaror

si rova roba

Uttrycket är bildat av adjektivet sirov, "rå" och substantivet roba, "vara".

Det korrekta ordet är sirovina.

16 bidragande

pridonosni

Adjektivet finns inte på skr. Den sökande har bildat det av verbet pridonositi, "tillföra".

17 till sist

zadnje

na zadnje

Uttrycken är bildade av adjektivet zadnji, "sist". Idiomatiskt är i stället

na kraju, bildat av prepositionen na, "på" och substantivet kraj, "slut".

De hittills anförda exemplen på lånöversättning kan samtliga förklaras med den

svenska förlagans direkta påverkan, och de kan därför inte utan vidare godtas som

exempel på äkta interferens, eftersom det inte är säkert att de skulle förekomma

i en fritt producerad text. Trots materialets karaktär av översättning finns

det dock också en del exempel på interferens som ej beror på sv förlagas direkta

påverkan:

- 24 -

18 vi måste betala hälften av kostnaderna för reparation

da mi stojimo za troskovi popravka

Uttrycket stojimo za är en lånöversättning av sv "stå för" .

19 . . . att matpriserna inte höjdes

. . . hranljiva roba nije povisila svoje cene

Hranljiva roba är bildat som en lånöversättning av sv "matvaror", som på korrekt

skr motsvaras av namirnice.

1. 2 Syntaktisk interferens

1. 2.1 Prepositionsuttryck

I de fall då skr har ren genitiv medan sv har prepositionsuttryck, förekommer

ofta interferens:

20 ökningen av konsumentprisindex

povecanje od potrosackog indeksa

21 justeringar av löneläget

reglaze od zarade

22 import av halvfabrikat

import od polufabrikata

23 verkningarna av denna bristande elasticitet

efekt od lose elasticitete

24 produktionen av personbilar

produkcija na osobnih kola

25 en form av rabatt

jedna forma za popust

I materialet förekommer denna typ av interferens hos ca hälften av de sökande.

I andra, liknande konstruktioner använder dock samtliga dessa genitiv.

Exemplen visar den svenska textens påverkan på de skr konstruktionerna. Sv

"av" översätts nästan alltid med skr od, som vanligen motsvarar sv "från, av".

På samma sätt motsvaras "på" i de sv konstruktionerna ofta av skr na, vars

grundbetydelse är " på".

Efter substantivet posjeta, "besök", har skr ren dativ för att uttrycka den plats

som besöks. Sv har här prepositionen "i". Detta uttryck ger många interferenser

i materialet:

26 Ert besök i Sverige . . .

vasa posjeta � Svedskoj . . .

27 Er inbjudan att besöka Jugoslavien . . .

Vasa ponuda za posjetu � Jugoslaviju . . .

- 25 -

Ordagrann sv översättni ng: "Ert erbjudande ti 11 besök i Jugos l avi en" .

Ett annat prepositionsuttryck som ofta ger upphov till interferens är "en ök

ning/minskning med". Prepositionen ska översättas med skr �, som emellertid

i de flesta andra fall motsvarar sv "för, till". "Med" motsvaras på skr van

ligen av sa. 7 av de sökande ger följande exempel på interferens:

28 en ökning av reallönen med ca 6% poveeanje realnog dohodka sa 6%

1. 2. 2 Bruk av bestämd och obestämd artikel

Skr saknar bestämd artikel. Däremot har adjektiven två böjningsparadigm, det

obestämda och det bestämda. Dessa skiljer sig åt i maskulinum genom olika än

delser, i femininum och neutrum enbart genom olika accent. l vissa varianter

av skr är dock accentsystement förenklat, så att i många former det inte förelig

ger någon skillnad mellan obestämd och bestämd böjning. Till detta kommer, att

inte alla adjektiv kan böjas efter båda paradigmen. En mindre grupp böjs enbart

efter det obestämda paradigmet, medan en större grupp, som bl. a. omfattar alla

adjektiv i komparativ och superlativ, böjs enbart efter det bestämda paradi�met.

Emellertid finns en tendens till att använda räkneordet jedan, "en, ett", i

funktioner som påminner om obestämd artikel. Detta påpekas av bl. a. Stevano-

vie 10) , som säger att jedan ofta helt saknar betydelse av räkneord och i stället

kan utbytas mot det indefinita pronominet neki, "någon, en viss". lvii: (1971)

kommer dock fram till att jedan i skr inte fungerar som obestämd artikel, även

om det ofta används analogt med den obestämda artikeln i romanska och germanska

språk.

Det är alltså inte oväntat när vi i materialet finner ett stort antal exempel

med jedan i översättning av nominalfraser där sv har obestämd artikel. l många

av dessa fall ansåg vår skr lektor också användningen av jedan vara acceptabel

eller nödvändig, men i andra fall kan dess användning bara förklaras som sv

interferens. Några sådana exempel:

29 Har ett företag en gång fått en prishöjning accepterad .. .

Kad jedno preduzeee vec ima jedno dobijeno i priznato

povisenje cena . . .

30 . . . det undkommer ju på så sätt problemet att på nytt motivera

en prishöjning . .. .

; .. izbjegava problem da ponovo objasnjava jedno povecanje ci

jena . . .

- 26 -

I en del fall förekommer jedan på skr som obestämd artikel utan att den sv för

lagan har någon obestämd artikel:

31 . .. några få procent . ..

. . . jedan mali procenat . ..

Ordagrant: Ilen l iten procent II • 32 . . . konkreta förslag till formerna för vårt fortsatta samarbe

te .

. .. jedan veliki problem za nasu buducu saradnju .

. . . jedan konkretan primer za nase dalje razgovore.

Ordagranna översättningar: "ett stort problem för vårt framtida samarbete" res

pektive "ett konkret exempel för våra vidare samtal",

Materialet ger oss anledning att anta att bruket av jedan i funktioner motsvaran

de obestämd artikel tilltar i den skr som talas av jugoslaver i Sverige jämfört

med jugoslaver i Jugoslavien.

Det finns också i materialet några exempel på användningen av något av demonstra

tivpronomina taj, liden här", eller ovaj/oni , liden där", i funktioner som motsva

ras av den sv bestämda artikeln. Särskilt qäller detta bestämda nominal fraser

som innehåller en adjektivisk bestämning:

33 Den snabba utveckligen

Taj brzi razvitak

Ovo brzo razvijanje

Ta ubrzana produkcija

34 Den andre föraren

Ovaj drugi bilista

Onaj drugi sofer

Exempelen av denna typ är dock inte så många. Klart är emellertid att frågan om

uttryck av bestämdhet - obestämdhet i den skr som talas av jugoslaver i Sverige

förtjänar en särskild studie.

2 SPRA KVÄXLING

Materialet innehåller inte särskilt många exempel på språkväxling. Anledningen

till detta är, som förut nämnts, att materialet hämtats från en situation, då

det för de sökande gällt att prestera så korrekt skr respektive sv som möjligt.

Några sökande ger i den muntliga tolkningen exempel på språkväxling vid vissa

s.k. samtalssignaler 11), såsom exempelvis "ja" samt "och" i början av ett ytt

rande .

- 27 -

I ett fall återges ett helt prepositionsuttryck på sv: 35 ... men det är praxis hos oss ...

.. . ali to je hos oss praktika

I ett annat exempel är bara själva prepositionen utsatt för språkväxling:

36 vi m�ste ta i betraktande

mi moramo uzeti i obzir

Korrekt vore: mi moramo uzeti u obzir.

När svenska namn förekommer, kan dessa utlösa en språkväxling:

37 Volvo i Göteborg

Volvo u Göteborgu

Flera av de sökande uttalar ortsnamnet med [jl och [�J ' trots att en sär

skild skr namnvariant, med [g1 I ett fall finns en sv genitiv i

ten saknar denna konstruktion:

och l El fi nns: u Geteborgu .

den skr översättningen, trots att den sv tex-

38 . . . läget för Volvo .. .

. . . Volvos stanje .. .

I vissa fall görs språkväxlingen medvetet:

39 Bonus är en form av rabatt .. .

Bonus na svedskom to je ...

Ordagrant: "Bonus på svenska, det är . . . "

I ett fall tror den sökande felaktigt att han har gjort en språkväxling, efter

som det skr ord han använt är identiskt med det sv ordet, och han lägger därför

till en skr synonym:

40 .. . en form av rabatt .. .

.. . jedan oblik rabata ... popusta ...

3 SLUTSATSER

Materialet visar en förändring av primärspråkets kod under inverkan av sekundär

språkets. Denna kodförändring innebär inte alltid att sekundärspråkets kod i en

given kategori helt har trängt undan primärspråkets, utan snarare innebär den

för den tvåspråkige en tvekan mellan de båda koderna, så att han/hon ena gången

följer den ena koden, andra gången den andra, i likartade konstruktioner.

Som man kan vänta, har vistelsetiden i Sverige betydelse då det gäller graden av

förändring av primärspråkets kod. En lång tids vistelses förväntade effekt av

kodförändring kan dock motverkas hos sökande som kontinuerligt arbetar med sitt

- 28 -

primärspråk, t. ex. genom att kontrastera det mot sekundärspråket, så som fallet

är med t. ex. hemspråkslärare och översättare. Den sökande som oftast korrigerar

sina interferenser, både i tal och skrift, är just hemspråkslärare, och den som

har minst antal interferenser på det hela taget arbetar sedan länge som översät

tare.

I en utvidgad undersökning av jugoslavers skr i Sverige, anser vi att det vore

intressant att studera t.ex. i vilken mån påverkan från sv förstärker tendenser

som redan finns i skr, t. ex. tendensen till användning av räkneordet jedan som

obestämd artikel och tendenser till ersättande av nominal flexionen med preposi�'

ti onsuttryck.

FOTNOTER

l) För en undersökning av serbokroatiskans fonologiska system hos jugoslaviska

barn i Sverige, se Stankovski.

2) Jfr Haugen s. 40, Hasselmo (1969) s. 123. Förutom interference och switching

räknar Haugen också med integration, "the regular use of material from one langu

age in another, so that there is no longer either switching or overlapping, ex

cept in a historical sense. " (Haugen ibid. ) Svårigheterna att identifiera den

na kategori i ett litet material, gör dock, att vi avstår från att föra in den

på undersökningens nuvarande stadium.

:1) Jfr Haugen s. 61.

4) Jfr Haugen s. 43 .

5) Jfr Albin-Alexander ss. 43-44.

6) Jfr Albin-Alexander s. 65.

7) Jfr Haugen s. 52,

8) Jfr Haugen ibid.

9) Jfr Albin-Alexander s. 76: "ljute VlsnJe ( . . . ) "sour cherries" Standard SC

(Serbo-Croat, BE/JW) already possesses the lexical distinction which must in E

(English, BE/JW) be conveyed by the adjectives "sweet and sour", viz. viSnje

"sour cherries" and tresnje "sweet cherries". Under the influence of E, the in

formant has added the unnecessary ljute as qualifier. "

10) Op. cit. ss. 313-314.

- 29 -

11) Ha s s e l mo (l 974 ), s s. l 2 O -l 2l.

12) Jfr s.k. negative interference i Haugen s. 54.

REFERENSER

Albin, A. och R. Alexander (1972): The speech of Yugoslav immigrants in San

Pedro, California. The Hague.

Hasselmo, Nils (1969): How can we measure the effects which one language may have

on the other in the speech of bilinguals? i :Description and Measurement of

Bilingualism (ed. L. G. Kelly), Toronto.

Hasselmo, Nils (1974): Amerikasvenska. Lund.

Haugen, E. (1956): Bilingua1ism in the Americas: A Bibliography and Research

Guide. = Publication of the American Dialect Society, Nr 26, Alabama.

Ivic, M. (1971): Leksema jedan i problem neodreeenog clana, i: Zbornik za fi1o

logiju i lingvistiku, XI V:l.

Stankovski, M. (1978): Procesi redukcije fonoloskog sistema srpskohrvatskog kod

djece doseljenika u svedskoj jezicnoj sredini , i: Slavica Lundensia 6 (Lund

Contributions to theEighth I nternational Congress of Slavists in Zagreb-Ljublja

na), Lund.

Stevanovic, M. (1975): Savremeni srpskohrvatski jezik (Gramaticki sistemi i

knjizevnojezicka norma), Beograd.

Sven Jacobson The English Department Stockholm University

- 31 -

THE PLACEMENT OF ADVERBS

IN PRINCIPAL AND SUBORDINATE CLAUSES IN ENGLISH AND S\�DISH

In English there is not much difference between principal and subordi

nate clauses as regards adverb placement. The differences that do occur

are sometimes due to structural constraints, as when we cannot have adverbs

in clause-initial position in relative clauses where the relative word is

subject, e.g. in (1).

(1) John, who unfortunately had not been able to come, did not get anything.

Here unfortunately has to be placed after who although it normally occurs

clause-initially. Sometimes a difference in placement is limited to a

particular adverb. For example, � never occurs in the initial position

in principal clauses, whereas this position can very well be used in cer

tain subordinate clauses, as in b and c of (2).

(2) a. *Ever Dick comes back.

b. Dick will be punished if ever he comes back.

c. Come back as soon as � you can.

In Swedish it 1S a normal feature for a large number of adverbs to be

differently placed in principal and subordinate clauses 1n relation to

finite auxiliaries and finite verbs.l

In principal clauses post-position

in relation to these constituents is the rule, while in subordinate

clauses pre-position dominates. Example (3) illustrates this shifting,

which is imitated in the English versions, althoueh it is here not asso

ciated with the change of clause type.

(3) a. Peter har alltid varit vanlig mot mig.

Peter has always been kind to me.

b. Jag tycker om Peter, darfor att han alltid har varit vanlig mot mig.

I like Peter because he always has been kind to me.

Let us now try to use the opposite order in both the Swedish and English

versions of (3).

1. Cf. Wijk-Andersson 1977:1-2 with its references to Beckman 1955, §225, Collinder 1974, §§796-808, Wessen 1968:212-13, Thorell 1973, §§772-73, and Nylund-Brodda and Holm 1972, §907.

- 32 -

(4) a. *Peter alltid har varit vanlig mot mig.

Peter always has been kind to me.

b. Jag tycker om Peter, dar for att han har alltid varit vanlig mot mig.

I like Peter because he has always been kind to me.

Here we note first of all that the pre-position of alltid in (4 a ) is

ungrammatical. Moreover, this adverb can take up post-position in a sub

ordinate clause only in case the clause content is asserted as 1n (4 b ),

where dar for att can be replaced by � 'for'. Cf. Andersson 1975: 18-19

and 61-62. In English, where the shifting is not due to clause type,

the order always has often has an emphasizing function, but it is some

times, especially in American English, used with no more emphasis than 2 the order has always.

Only certain Swedish adverbs, e.g. bara 'simply' and kanske 'perhaps',

can take up the position of alltid in (4 a ) in a principal clause. See

(5) and (6).

(5) Han bara har uteblivi t.

He simply has stayed away.

(6) Hon kanske har missforstAtt dig.

She perhaps has misunderstood you.

Let us now study the possibility of placing an adverb into a verb

phrase with a compound auxiliary, as in (7) and (8).

(7) a. *Jag aldrig skulle ha forsokt att fly, aven om jag haft chansen.

I never would have tried to escape, even if I had had the chance.

b. Jag skulle aldrig ha forsokt att fly, • • •

I would never have tried to escape, • • •

c. *Jag skulle ha aldrig forsokt att fly, • • •

I would have never tried to escape, • • •

2. It is worth noting in this connection that English also has certain principal-clause phenomena that can occur in subordinate clauses when the speaker desires to be understood as committed to the truth these clauses express. Compare, for example, (i) and (ii), which have been borrowed from Green 1976: 384.

( i ) *Bobby realized that frankly, he never had a chance.

(ii ) I'm afraid that frankly, he hasn't a chance.

- 33 -

( 8) Han var den typ av fange

He was the type of prisoner

(a) som aldrig skulle ha forsokt att fly, aven om han haft chansen.

who never would have tried to escape, even if he had had the chance.

(b) *som skulle aldrig ha forsokt att fly, • • •

who would never have tried to escape, • • •

(c) *som skulle ha aldrig forsokt att fly, • • •

who would have never tried to escape, • • •

The relative clause in (8) is not an assertion, and therefore Swedish

would hardly have aldrig in post-position in relation to skulle or ha.

In the English £ version of (7) and (8) the unusual position of never

after a compound auxiliary gives it a certain emphasis. As regards the

pre-position of never in the English � versions, compare what is said

above about always has in (4 a).

In (3) - (4) and (7) - (8) the English adverb is less restricted in

its placement in relation to auxiliaries than the corresponding Swedish

adverb and this is also true of many other types of adverbs. There are,

however, English adverbs that are more restricted than their Swedish

equivalents, namely verb-modifying adverbs of degree and manner. Compare,

for example:

(9) a. *Han fullstandigt maste ha glomt det.

*He completely must have forgotten it.

b. Han maste fullstandigt ha glomt det.

*He must completely have forgotten it.

c. Han maste ha fullstandigt glomt det.

He must have completely forgotten it.

(10) a. Hans fru sager att han fullstandigt maste ha glomt det.

*His wife says that he completely must have forgotten it.

b. Hans fru sager att han maste fullstandigt ha glomt det.

*His wife says that he must completely have forgotten it.

c. Hans fru sager att han maste ha fullstandigt glomt det.

His wife says that he must have completely forgotten it.

In English adverbs modifying the main verb cannot precede finite or

- 34 -

nonfinite auxiliaries.3

Swedish is less restricted in this respect,

which may be further illustrated by (11) with the manner adverb direkt

and (12) with the degree adverb helt in the pre-auxiliary position.

(11) vaxter som direkt kan ta upp kvave ur luften. (Dagens Nyheter, 14 Dec. 1978)

plants which can directly take up nitrogen from the air.

(12) Det ar obegripligt hur rapporten • • • helt har kunnat bortse fran den • • • gladje som dansen innebar for barn. (Svenska Dagbladet, 3 Jan. 1979)

It is incomprehensible that the report should have totally ignored the joy that dancing is to children.

In both (11) and (12) the Swedish adverb can alternatively be placed

after the finite auxiliary and in (12) also between the auxiliaries.

In my opinion all the three versions of (13) and four versions of (14)

are likewise acceptable, whereas their English translations (15) and

(16) show that the choice of position in English is restricted to

placement after or immediately before the main verb.

(13) a. Han ar en man som dyrt har mast betala for sitt misstag.

b. Han ar en man som har � mast betala for sitt misstag.

c. Han ar en man som har mast dyrt betala for sitt misstag.

(14) Det ar otroligt att denna stora borg

(a) fullstandigt ska ha blivit jamnad med marken.

(b) ska fullstandigt ha blivit jamnad med marken.

(c) ska ha fullstandigt blivit jamnad med marken.

( d) ska ha bli vi t fullstandigt j amnad med marken.

(15) He is a man who has had to pay dearly for his mistake.

(16) It is unbelievable that this big castle should have been completely levelled with the ground.

As far as I can judge, none of the adverb positions in (13) and (14)

makes the adverb essentially more prominent than the others do. Nor

3. It is worth noting, however, that certain finite auxiliaries themselves can sometimes be modified by verb-modifying adverbs. These can then stand in pre-position, as in (i), where the state of volition expressed by would is modified by very much, or in post-position, as in (ii), where the possibility denoted by can is characterized as being within easy reach. See Jacobson 1975:456-58 and 1978:54 and 56. Cf. Quirk et ale 1972:451.

(i) I very much would prefer to stay at home.

(ii) Such a situation can easily be imagined.

- 35 -

is the meaning changed in any way. Version � would no doubt be most

people's choice, especially in writing. The important thing here, how

ever, is not frequency but acceptability.

What can be the reason for this movability of Swedish verb-modifying

adverbs in relation to auxiliaries? It is especially striking in sub

ordinate clauses, but occurs, as shown by (9 b and c), also in principal

clauses, though to a lesser extent. Syntactic variation where no special

difference in prominence or meaning is involved is a sign that a change

is going on. Word order variation of this type can be expected in Swedish,

which from a typological point of view is in a state of transition from

SOV to SVO order. It can also be expected 1n English, which is described

by Lehmann (1973:50) as an "inconsistent VO language". Among word-order

features of consistent OV and VO languages we may note (cf. Vennemann

1974:79) :

OV

(a) object - verb

(b) adVerbial - verb

(c) main verb - auxiliary

VO

(a) verb - object

(b) verb - adverbial

(c) auxiliary - main verb

Swedish sentences exemplifying the OV order can easily be found:

(17) De har ingenting lart och ingenting glomt.(a).

They have learnt nothing and forgotten nothing (literally , nothing learnt and nothing forgotten')

(18) De har fullstandigt missuppfattat det hela.(b).

They have completely misunderstood the whole thing.

(19) Han har gjort alIt som tankas kan.(c).

He has done everything imaginable (literally 'that be imagined can' )

While the adverbial-verb order of (18) is common both in Swedish and

English, the OV features of (17) and (19) have no counterpart in present

day English. In Swedish they sound a bit old-fashioned and only occur

in certain contexts. In earlier stages of both English and Swedish they

were, however, quite frequent. As far as these particular word-order

features are concerned it appears, then, that English is slightly in

advance of Swedish in the development towards a more consistent Vo

language.

Let us now as a typological game give the relative clause in (11)

consistent OV order as far as the above features are concerned:

- 36 -

(20) vaxter som kvave ur luften direkt uppta kan.

. . . plants which nitrogen from the air directly uptake can •

If we use this clause to illustrate the historical development from

SOY to SVO word order in Swedish, we may set up the following series

of changes, which Swedish shares with English:

(21) a. The auxiliary is moved to the position immediately before the

main verb. This change has the consequence that the adverb comes

to take up pre-position �n relation to the auxiliary:

vaxter som kvave ur luften direkt kan uppta.

. . . plants which nitrogen from the air directly can uptake •

b. The strong object and adverbial phrase are moved to the final

position. Here they receive more prominence than in mid

position, but the movement has also a disambiguating function

since it makes it quite clear that � (which) is subject and

kvave (nitrogen) object:

vaxter som direkt kan uppta kvave ur luften.

. . . plants which directly can uptake nitrogen from the air •

c. The adverbial particle in uppta (uptake) is moved to post

position. This is a change that is ongoing for Swedish uppta

but completed for English uptake.4

Though forms like ta upp

were originallY felt as informal, they are becoming more

frequent also in Swedish formal prose.

vaxter som direkt kan ta upp kvave ur luften (= 11).

plants which directly can take up nitrogen from the air.

A further change that has not taken place in the Swedish version of

(11) but is optional in SWedish and compulsory in English is movement

of direkt (directly) to the position before the main verb, as in (22) .

(22) vaxter som kan direkt ta upp kvave ur luften.

. . . plants which can directly take up nitrogen from the air. (= 11)

All historical changes of these types in Swedish have not taken place

precisely as suggested above. For example in (23) change £ has taken

place but not a.

4. Webster's Third New International Dictionary has an entry for this verb, which it classifies as obsolete or Scottish.

- 37 -

(23) Han ax den storsta idiot som tankas kan pa den har sidan jordklotet.

He is the greatest idiot imaginable (literally 'that be imagined can') on this side of the globe.

In texts from earlier periods of English it is possible to find

examples of the same variable placement of verb-modifying adverbs in

relation to auxiliaries as 1n present-day Swedish, e.g.

(24) Ba on oam timan pe se cristena and se go de theodosius fullice on god aelmihtigne waes belyfed 'Then at the time when the Christian and good Theodosius was fully trusting in God' (The Seven Sleepers, beginning of the 11th century)

(25) • • • hystoryes which gretely haue prouffyted oure mortal lyf 'stories which have greatly profited our mortal life' (The Prologues and Epilogues of William Caxton, latter part of the 15th century)

As shown by (9 a) and (10 a), Swedish principal clauses differ from

subordinate ones 1n not allowing verb-modifying adverbs to prepose a

finite auxiliary or verb, and one might ask why this difference obtains.

A plausible explanation can be found in Given's statement (1976) that

"main clauses (and in particular declarative-affirmative ones) are the

most progressive, innovative environment in language, where innovations

are first introduced and from where they spread later on into other

environments".5 If, as has been assumed above, pre-auxiliary placement

of verb-modifying adverbs in Swedish is due to the change described in

(21 a), then the innovation of restoring the original contiguity between

adverb and verb can first be expected in principal clauses, and in fact

such contiguity is now the norm in these clauses. That the innovation,

however, is beginning to spread into Swedish subordinate clauses is

demonstrated by (13) and (14) and the possibility of moving direkt in (11)

and helt in (12) to the post-auxiliary position. Perhaps in the course

of time Swedish will reach the more advanced stage of English, where

the contiguity of a verb-modifying adverb and its verb has been fully

restored in subordinate as well as in principal clauses.

In the banning of the pre-auxiliary position for Swedish verb

modifying adverbs 1n principal clauses another factor also seems to

5. Cf. also Ross' "Penthouse Principle" (1973:397), according to which more goes on upstairs (i,e. in principal clauses) than downstairs (i.e. in subordinate clauses), and Emonds' root and structure-preserving transformations, the former of which only, or chiefly, apply to principal clauses (Emonds 1976).

- 38 -

have played an important role, namely the factor that can be assumed

to have caused the same kind of ban for non-verb�odifiers like

alltid and aldrig, e.g. in (4 a ) and (7 a ). A p lausible explanation of

this ban is that in the progressive declarative principal clauses the

finite auxiliary has not remained in the position described in (21 a),

i.e. immediately before the main verb, but moved further to the position

of second constituent in the clause, as in (26).

(26) a. Han har alltid varit snall och lydig.

He has always been good and obedient.

b. Alltid har han varit snall och lydig.

Always he has been good and obedient.

c. Martin har jag aldrig sett.

Martin I have never seen.

d. Till John har jag aldrig gett nagot.

To John I have never given anything.

This position is also taken by the finite verb, as in (27) .

(27) a. Laura kommer alltid.

Laura always comes.

b. Alltid kommer du till mig med dina klagomal.

Always you come to me with your complaints.

c. Martin � jag aldrig.

Martin I never see.

d. Till John ger jag aldrig nagot.

To John I never give anything.

This tendency for the finite auxiliary or verb to be the second

constituent of a declarative principal clause is found in all Germanic

languages with the exception of English. Cf. Rahkonen 1974: 60 and Bynon

1977:156. What we are now witnessing is a similar development in those Swedish

subordinate clauses which most resemble principal clauses, namely those

containing assertions, as in (4 b) .6

6. According to Wessen 1965: 334, the systematic distinction between the word order of principal and subordinate clauses that is broken by this development did not become a regular feature of Swedish until t he modern peri od. Therefore we can very well find occasional instances of post-

( continued on next p ag e )

- 39 -

References

Andersson, Lars-Gunnar. 1975. Form and Function of Subordinate Clauses. Dept. of Linguistics, University of Goteborg.

Beckman, Natanael. 1955. Svensk spraklara. Stockholm.

Eynon, Theodora. 1977. Historical Linguistics. Cambridge.

Collinder, Bjorn. 1974. Svensk sprAklara. Lund.

Emonds, Joseph. 1976. A Transformational Approach to English Syntax. Root, Structure-Preserving and Local Transformations. New York.

Givon, T. 1976. Topic, Pronoun, and Grammatical Agreement. In Li, C. (ed.) Subject and Topic, New York, 149-188.

Green, Georgia. 1976. Main clause phenomena in subordinate clauses. Language 52.382-97.

Jacobson, Sven. 1975. Factors Influencing the Placement of English Adverbs in Relation to Auxiliaries. Stockholm.

----- 1978. On the Use, Meaning, and Syntax of English Preverbal Adverbs. Stockholm.

Lehmann, W.P. 1973. A structural principle of language and its implications. Language 49.47-66.

Nylund-Brodda, Elizabeth, and Britta Holm (editors). 1972. Deskriptiv svensk grammatik. Stockholm.

Quirk, Randolph, Sidney Greenbaum, Geoffrey Leech, and Jan Svartvik. 1972. A Grammar of Contemporary English. London.

Rahkonen, Matti. 1974. Placeringen av tids-, befintlighets-, riktningsoch sattsadverbialen i svenska och finska satser.

Ross, John Robert. 1973. The Penthouse Principle and the Order of Constituents. In Corum, Claudia, et al. (eds.), You Take the High Node and I'll Take the Low Node: Papers from the Comparative Syntax Festival, Chicago Linguistic Society, 397-422.

Thorell, Olof. 1973. Svensk grammatik. Stockholm.

Vennemann, Theo. 1974. Analogy in Generative Grammar. The Origin of Word Order. Proceedings of the 11th International Congress of Linguists, 79-82.

Wessen, Elias. 1965. Svensk sprAkhistoria. III. Grundlinjer till en historisk syntax. 2nd edt Lund.

Wijk-Andersson, Elsie. 1977. Om placeringen av nagra vanliga svenska adverb i bisatser. Forskningskommitten i Uppsala for modern svenska, rapport nr 56.

auxiliary placement of adverbs in subordinate clauses in medieval texts, e.g. in the following extract from Patrikssagan (St. Patrick's Tale) of the 13th century.

(i) • • • han • • • iafuadhe storlica at han sculle alre val koma owir the brona 'he feared greatly that he would n� get over that bridge' (S.Patrikssagan, p. 19, Samlingar utgivna av Svenska Fornskriftssallskapet, Part I, Stockholm 1844).

Gunnel Mel cher s

Engel ska ins ti tut ionen

S t ockholms universi t e t

- 41 -

ON TEACHING ENGLISH PRONUNCIATION TO SWEDES

The aim of thi s paper is t o review the t eaching of Engl ish pronun

c iat i on in Sweden (with spe c i al r e fer e n c e to a univer s i ty depart

ment of English ) within the framework o f Eva G£rding' s "opt imizat ion"

princ ipl es ( c f. Gdrding 1976:16-26). Thes e pr inc iples were spec if

ically formulat ed for the benefit of t e achers of Swed i sh t o immi

grants but should be of universal int ere s t .

The concept of opt imizat ion, al though new in phonet ics 1), i s of

l ong s t anding i n var i ous other dis c ipl i n e s , such as economi c s and

t e chnol ogy. Basically it imp l i e s e stimat ing the best re sult po s s ibl e,

i . e. the optimum, for a c ertain activity, as we ll a s de termining

the b e st procedure available to reach thi s re sul t. The t erm "boundary

c ondi t ions" is al s o of great import ance in this theory, re ferring

t o the r e s our c e s available in a given situat ion.

It fol l ows that, before proceeding t o a detai l ed dis cus s ion of

var i ous phonological, phonotaot ic, an d pro s odic feature s i n Engl i sh

and Swedish, we must define the optimum and s tat e the boundary c on

dit ions.

As indioated above, the s t arting-point of the discus s ion wil l be

the t e aching carri ed out at a unive r s ity department . The boundary

c ondit ions can then be s t at ed quit e simply in terms of length of

study, allooat ion of hours, oategory of t eacher s, language lab

fac ilities, etc.

At the English Department, S t ockholm Un iversity, pronunc iat ion i s

analysed, taught, and t e s ted aoc ording t o a highly s t ructured pro

gramme. New s t udent s do a d iagno s t i c t e s t c ompr is ing four par t s,

viz. transcr ipt ion , phoneme real izati on, intonat ion ( c ombined with

vowel reduc t ion ), and word pr onunciation ("di fficul t words " as wel l

as the app l i c at ion of fundamental rul e s ).2 )

Each student's pronun

c iat ion i s then "pin-p o i nted " by a Swe d i sh teacher on a spe c ial

"t est car d" ( s ee Appendix II) . The t e aching in the language lab

- 42 -

is adapted to each student ' s needs. Towards the end o f the first

term testing is carried out according to the diagnosis pattern.

With reference to the list of boundary conditions mentioned above the resources in this case are basically:

Length of study: 1 term (the first) 3) Allooation of hours: 6 hours in class (mainly theoretical ), 6 hours

in the la nguage lab (groups of 1 0-1 5, helped by a teacher ) Category of teaoher: Usually an "aSSistant", i.e. a graduate student

doing part-time work at the department. Some of the assistants are

native speaker s. American pronunciation is taught in a speoial group by a native speaker.

Language lab facilities: Technically of excellent quality. In addi

tion to time-tabled classes the language lab is open for individual

studies every day till 9 p.m. and on Saturdays. A great deal of

pronunciation materi al is available ( cf. Appendix II). Naturally a definition of the student is also essential at this

point. Eva G�rding describes three types of learners as to background,

moti vation, and ability ( G�rding 1976:18-26):

Type A: extremely gifted and extremely motivated;

often used to different languages from early childhood;

not prejudiced as to standards of language; aware of the fact that things can be said in different ways; has a "repertoire" of rhythmic and tonal registers.

Type B: not as compete nt as A but has acquired complete mastery of one language (the mother tongue); has a good memory;

"normal" language competence;4)

no rmal tenacity, i.e. normal fatigue thresholds; 5) normal motivation (wants to learn the language properly, but there must be a reasonable proportion between effort and re sult) . 6)

Type C: of special interest to G�rding in that it represents the typical immigrant student category - heterogeneous groups as to background and motivation.

As the English Department, Stockholm UniverSity, has some 1,600 registered students, there is naturally great variety in motivation and initial knowledge. Besides, a large number of foreign students

- 43 -

are admitted every term. Nevertheless, Type C will be disregarded

here, since the purpose of this paper is to provide a fairly Reneral

outline for teaching pronunc.iation to Swedes. Nor, of course, does

Type A represent the typical student and. will not be given further

attention here , although it would. be interesting to make a close

study of this category for the purpose of optimizing with regard to

normal language acquisition and teaching.

Let us, therefore, examine and review the situation of a B student

enjoying the above resources. Vfuat, then, should be the optimum?

The acquisition of the sound system of any language inclu des mastering

the basic units (phonemes, distinctive features , prosodemes ) as well

as applied rules - distribution and manifestation rules (cf. Gdrding

1976:16-17). Thus, e.g., phonotactic structures of words belong to

phonemic distribution rules, whereas the aspiration of plosives is

an example of phonemio manifestation. It seems reasonable to set the

optimum fairly h igh for our students and aim at teaching them , within

this period of five months, all the basic rules and as many of the

applied rules as possible. After all, they are assumed to have ten

years of English studies behind them when they come to university.

Communicative oompetenoe evangelists have sometimes argued that

phoneme discrimination could be the ultimate aim. However, that shows

an extremely narrow definition of communication, leaving aside such

vital faotors as intrinsic sooial information and acoeptability . In additi on, attention should be paid to "speed rules" (Gdrding 1976:17),

including vowel reduction and assimilation. The latter phenomenon

seems to be sadly neglected in teaching. Nor has much thought been

given to "normalization rules", i.e. rules which "enable us to dis

regard any individual and regiona l variation in speech and concentrate

on essential similarities with the norms or models on whioh our inter

pretation is based"(Garding 1976:17).

To quote Hamlet:"Ay, there's the rub". In a re cent study Gun Widmark

argues that, despite the factual variations in Swedish pronunciation

( regional, social ) , there exists a norm accepted by everyone, set by

educated speech in Stockholm in conjunction with the written langua ge

( Widmark 1972:13). The truth of this statement would certainly be

questioned by, e.g., a stockholm teacher addressing a class in

- 44 -

Southern Sweden. As to English standards of pronunciation the problem

might superfic ially be seen as non-existent - there is an established

norm, RP, generally intelligible, of high social status and not re

lated to regional variation ( c f.Figure 1, below ) . RP is indeed the

norm underlying the items tested at our university, and the demands

are fairly rigid ( e.g., an /e/ must not be realized as anything like

a half-open sound ) .

In the following discussion it will be c laimed, however, that a rigid

definition of RP as given in most c ourse books in phonetics is in

c reasingly unrealistic, 7) and preferenc e should be given to an "ex

tended" RP norm ( cf. Brown 1977:11). For the purpose of teaching

pronunciation it is nevertheless important to define explicitly what

standard is recognized. In assessing the students' efforts, however,

a different attitude and greater tolerance should be shown. Officially

this is not done in the teaching programme we are studying ( cf. Ap

pendix II). Clearly the extended norm should also be defined and the tolerance

cannot be infinite. To become workable, standards must be set in

detail, rule by rule, feature by feature. Before a great deal of

additional research in error gravity and acceptability has been

carried out, these definitions will be anything but absolute, but

important steps towards new standards of pronunciation have been

taken by Stig Johansson, and it is high time that some of his results

were applied to practical teaching.

It would seem to be self-evident that at the outset of any study of

the pronunciation of English and any desc ription of aims for EFL

learners norms and models should be defined. Yet suc h procedure tends

to be the exception rather than the rule. Here are a few striking

examples:

There is an on-going project in Sweden investigating the English pro

ficiency of young learners at sc hool. Among other things the purpose

is to establish whether it makes any differenc e to introduc e English

in the curriculum of the 3rd or 4th grade ( at the age of 9 or 10,

approximately ) . The standard of pronunciation aimed at reads iden

tically with the vague wording of the general sc hool c urric ulum (Lgr 69),

i.e. "to get the pupils - as far as possible - to acquire 'English

- 45 -

standard Pronunciation', i.e. by and large the English spoken by

educated people in London and Southern England." Note that 'English

Standard Pronunoiation' is a oomplete1y "home-made" term, never used

by phoneticians. This vague definition indeed proved to be quite in

adequate as a oriterion in a scholarly study ot the problem, partic

ularly so in an attempt at instrumental analysis. Part of the in

vestigation consisted in exposing native listeners to taped samples

of Swedish ohildren's pronunoiation of English, asking them to assess

"good" or "bad" on a graded scale. Naturally the listeners should not

be biassed, but some kind of aim ought to have been stated.

In a reoent thesis ( Stookholm University, Department of Education) ,

entitled "Bilingual and Bioultural Adaptation", an account is given

of experiments with assessment of pronunoiation, labelled "psycho

physioal soaling prooedure". We read: "The soaling prooedure began

with paired oomparisons of the pronunoiation quality as rated by a

team of 10 native English teachers. An item-analysis was then per

formed aooording to five oriteria and interjudge variation, ranking

of pupils on single phrases in relation to overall rankings, number

of tied ranks, most equidistant phrases and representativity of length

of phrase." ---- "Pronunoiation was to be measured globally rather

than being divided into separate oomponents." Nowhere is indioated

what pronunoiation is aimed at, who the teaohers were, what their

instruotions were.

In the Swedish ourrioulum for sixth form oolleges it is stated that

teaohers of English at this level should devote themselves to "pro

nunoiation oare", partioularly reading and intonation exeroises.

The norm should be RP. It is, however, also stated that "other,

refined, variants of British pronunoiation that a pupil may have

aoquired, are quite aooeptable". There should be no training in

Amerioan English, but a pupil speaking "idiomatio Amerioan English"

should not be foroed to speak with a British aooent.

The aim as stated in our university curriculum is also on the vague

side. Students should "acquire a good listening oomprehension of

eduoated English speeoh" and "show proficiency as to the phonemio

system, intonation, rhythm etc. of English".

The problem of norms and models is dealt with at this length because

- 46 -

it is crucial for working aooording to optimizing principles. It is

naturally not restricted to Sweden. The confused views on the prob

lem were clearly demonstrated at the "First Conference on The Teaching

of Spoken English" at Leeds University in 1977. An informal report

from the conference shows that the five-day conference was chiefly

devoted to discussions as to what spoken model should be recommended.

In his introduction to the conference A.C.Gimson stated that what he

argued for was an existing model, not something artificial which only

foreigners can speak. He admitted freely that he disagreed with the

British Council on this. Gimson's plea was later qualified by in

sistence on acceptability as well.

A clear picture of accent and dia1eot status in England is given by

Peter Trudgi11 in the figure below •

• • RP acoent (3%)

r-� •• Standard English dialect (1�)

��r_e�i_o_n_a_1�v_a_r=i_a_t=i_o_n ________ Low status accents and dialects

It is easy to see why we stick to the RP norm. The norms are striot,

it is intelligible everywhere, and detailed phonetic descriptions

are numerous. The main reason, however, could very well be that -

to quote William Labov - people hate recognizing sound changes and

development in language generally. This would then apply to teachers

of English to foreigners, but unfortunately even to teachers in English

schools ( Trudgi11 1915). Still, it is beooming increasingly olear

that "a foreigner successfully learning RP must recognize that the

stereotype that most people in Britain may have of the RP speaker

is not always a very favourable one. Even if he finds himself among

RP speakers, he might have problems in that he will not be able to

benefit from the stereotype which British people have of the foreigner.

No a110wanoe will be made for any 'oddities' of behaviour normally

associated with people speaking with a foreign accent." ( Criper-Widdowson

1975:192)

- 47 -

Cf. also Gimson 1910:86:---"it must be remarked that some members

of the present younger generation reject RP because of its associa

tion with 'the Establishment' in the same way that they question the

validity of other forms of traditional authority".

Rigid adherence to a conservative RP norm may have all sorts of social

side-effects. To give an example - summer courses in the English

language for Swedish schoolchildren are exclusively located to

Southern England or Scotland.

Let us then, like Gillian Brown in her book "Listening to Spoken

English" argue for an extended norm and try to establish alternative

standards , aiming at general intelligibility and acceptability. 8) It is beyond the scope of this paper and certainly beyond anyone's

knowledge to give a complete set of rules. However, let us examine

the teaching and assessment at our university department. This will

be done in two stages: a) according to GArding's general principles

(GArding 1916121-25) and b) discussing pronunc iation criteria itemwise.

GArding's principles are the following:

1. Make use of what the pupil already knows. In particular, this refers

to the knowledge of the mother tongue. Delete units and rules that

are familiar to t he pupil. In our case this would apply to the pro

nunciation of sounds like /p/ and /b/, in the case of which no in

vestigation seems to have spotted any differences between Swedish

and English. However, other alleged familiarities like If I and Ivl have proved to be quite "treacherous" and might account for the too

common mispronunciation of Iwl for /v/. Cf. Brown 1917:20tYfl and /v/ however are pronounced in a way rather different from the If I and Ivl of many other languages. The upper teeth bite into the soft inside

of the lower lip. In most other European languages the upper teeth

bite either on to the !2£ of the lower lip or even on to the outside

of the lower lip." It should also be stressed that ·this rule can be

applied to many aspects of intonation as well. For an example of this

cf. item No.29 in Appendix II, where intonation in alt ernative questions

is tested. Like English, Swedish normally has a rise-fall pattern in

this case.

2. Attach equal importance to all the basic units of speech.

There seems to exist some kind of economical principle in pronunciation

- 48 -

teaching, giving priority to distinctive units, and in particular

phonemes. Gl1rding emphasizes that the other basic units are equally

important. In the case of English it could easily be claimed that

they are more important. When playing samples of pronunciation tests

at our department to trained English phoneticians and sociolinguists

we have been surprised at the general tolerance in assessing the

"sound produotion" ( of. Part 2 in Appendix II), whereas intonation

was often felt to be more than inadequate. In reviewing the test card

and the material it becomes clear that there ought to be a general

increase in items tested. In addition, intonation ought not to be

tested in this distinctive manner, but rather integrated in dialogues,

eliciting spontaneous reactions. Assessment oriteria should be refined

and not be restricted to rise-fall. However, a lot of research needs

to be done in this field to investigate native speakers ' reactions

to e.g. a Swedish low fall ( cf. the Danish PIF projeot, where Danish

intonation has been found to sound generally "flat and sombre" or

apathetic ) •

3. Give the proper routines to the pupil from the outset.

One important aspect here is introducing redundancy phenomena.

Automatic connection between articulatory movements and between

grammatical categories and phonetics should be achieved. In the

teaching of English at schools particular attention should be paid

to the reduction of stress and vowel quality in disyllabic words

like table ( invariably mispronounced as /teibel/) .

4. Introduce the rules in the right place.

Here it is essential to point out that elements from all the basic

units must be inoluded in the teaching from the very beginning. There

are numerous examples of currioula of the armchair speculation type

where intonation is not introduced until the second or third year

of study. We saw traces of this line of thinking in the Swedish 6th form curric ulum quoted above. Spelling and pronunciation should also

be introduced from the very beginning. Brown and G!rding both argue

that this is part of pronunoiation proficiency. Among other things

this will help learners to master reduced forms in speech versus

unreduced forms in the written language.

5. Introduce the rules in the correct order.

Here it is important to teach stress and reduction before intonation

patterns of a more complex kind.

- 49 -

6. Let the usual come before the unusual unless this principle is

oontrary to earlier principles.

This is hardly applicable to our students after 10 years of English

studies. For beginners it could apply to infrequent phonemes like

the voiced fricative in measure, and in intonation teaching emotional

rising patterns in wh-questions. The most obvious field of application

here is word pronunciation.

In reviewing items tested in phoneme realization ( cf. Appendixes ) ob

servations like these should be made:

/i:/ is often marked as "too close". There is great regional variation

in this sound and increased tolerance could be wished for. Naturally

the sound must not end in a consonant which is a common Swedish mis

t ake. Length as a distinctive factor in comparison with /i/ is irrel

evant. nIt may sometimes be marginally longer than /i/ but this 1s

not a consistent feature."(Brown 1911:34). Note that the lax quality

of /i: / and /i/ applies to all regions, whereas the relative purity

is irrelevant.

/e/ can be a good deal opener than suggested in mos t course books

used in Sweden, and testing /e/ preceding /r/ seems superfluous,

although /r/ has an opening effect in most Swedish dialects. A half

-open /e/ is extremely common in British pronunciation, particularly

in stressed positions. There is usually no danger of merging with

/�/f since that vowel tends to become more open as well.

/a/ as in � is traditionally seen as something of a problem. This

need not be the case, for, as Johansson convincingly demonstrates,

this vowel sound has been perceived by native English listeners as

almost identical with Swedish la/in !!ii. The vowel sound in English heard as opposed to Swedish � consti

tutes an important factor. Exaggerated rounding is not accepted by

native listeners. This sound is an example of Swedish "outer" rounding,

described in Garding 1916:43, and causes more of a problem than the

other rounded English vowels, where a great deal of regional variat ion

occurs.

Pronouncing words like dance, half in an American way i s generally

sneered at, but cannot be regarded as a very s erious mistake. In this

case there is also a great deal of regional variation in England,

although the sound is normally shortened.

As to consonants, the If I and Ivl observations have already been

discussed above. Curiously enough, Johansson found that /k/ and /e/ in English and Swedish were felt to be different. ( Johansson 1915:114).

- 50 -

According to Brown 1977:27 this could be explained by glottalization,

which may also give rise to creakiness in the vowel.

The distribution of clear and dark /1/ varies immensely in Britain

and seems to be of no great importance. From a communicative aspect

it is totally irrelevaDt. Note, however, the effect of tenseness

that clear /1/ seems to have on adjacent vowels, particularly in

Swedish.

Pronouncing final /r/ is not very serious, although it may have a

certain social effect as demonstrated by Peter Trudgill. On the

other hand, retroflex combinations of /r/ + another consonant as

in most Swedish dialects are d�finitely unacceptable.

Some attention ought also to be given to the fact that many Swedes,

and particularly people from the Stockholm region, tend to nasalize,

which may cause misunderstandings, in that the vowels acquire a

different timbre. To give an example: Tanner was heard as Turner.

If we examine the test card closely we notice that there is no

place for rhythm. Since Enelish sentence stress differs a great

deal from Swedish this is unfortunate. There is a certain amount

of evidence that native speakers rely very strongly on the stress

pattern of a word in order to identify it. It is suggested that we

"store" words under stress patterns, so if a word of a given stress

pattern is pronounced, in proceSSing this word we bring to bear our

knowledge of that part of the vocabulary which bears the pattern.

( Cf. Brown 1977:48). The importance of vowel-reduction should not be over-emphasized,

particularly not in prefixes. In most British dialects and certainly

in American prefixes are neither unstressed nor reduced. Instead

one should concentrate on disyllabic patterns like table, broken

(cr. above, principle 3). Likewise general fluency should be practised more, sometimes focusing

on specific features like assimilation and hesitation sounds. In

Crystal and Davy 1975 such teaching is described. "Ingressive" sounds

as hesitation sounds are frequent in Swedish but should be avoided

in English, although they do occur.

In summing up this somewhat fragmentary overview it must be stated

that the teaching of pronunciation in our country suffers badly from

conventional thinking. This applies equally to the rigid norms applied

and the unimaginative methods used. It should be a challenging task

to develop an alternative framework.

- 5 1 -

F OOTNOTES

1. To my knowle dge the t erm was fir s t us ed by Eva G�rding at the Stookholm symp o s ium on Phone t i o s and the Teaohing of Pronuno iat i o n in May , 1 97 5 .

2 . Cf. Mel oher s 1979 for further di s ous s i on .

3 . There i s an opt ional cour s e on Engl i sh phonet i o s in the s econd t erm wher e a gr eat deal of practical work is being done . It should , however , defin i t e ly be pointed out that there is no reason for disregard ing the teaching o f pronunc iat i o n at advanced level s , c ons idering the fac t that ot her asp e c t s o f l anguage profici ency are dealt with.

4. From the resul t s of our s tudent s we see that ther e s e ems t o be no correlat ion betwe en �ood r e sul t s in pronunc iat ion t e s t s( phoneme realizat i on , intonat ion ) and good r e sul t s in grammar and translation. "Word pronunc i at io n " on the other hand shows oorrelat ion with other aspeo t s o f language profi c i ency.

5 . Thi s is o f par t icular importan o e i n the language l ab s i tuat i o n .

6 . I n rec ent year s a n over-confi dent at t i tude s e ems t o be quit e o ommon and mar s the mo t ivat ion r e s our c e cons iderably.

7. Not e that Gims on differs from Swe d i s h textbook wr i t er s i n that he ao c ounts for many var iant s in e . g. vowel s ounds , not r eally c on�emning any. Even Henry Sweet s tat ed that " such a phrase as ' standard Engl i sh pronunc iat ion ' expr e s s e s only an abstrac t i on " .

8 . I have del iberat ely not dealt wi th Ame r i c an Engl i sh here , as I s aw it as too big a problem to tackl e within the s cope o f this paper . However , I bel i eve that mo s t of the aspec t s discus s e d might apply to Ameri c an pronun c i at ion as we l l . The reason why Ame r i o an Engl i sh i s not us ed as a s t andard o f pronun c i ation i n Sweden i s part ly convent ion , but al s o lack of c omp e t ent t e acher s . Cf. Minugh 1979, which mainly deal s wi th word pronunciat ion but contains mamv us eful comments on phoneme s and intonat ion as wel l .

REFERENCES

Brown , G. 1977 . Listening to Spoken Engl i sh. London : Longman . Cr iper , C . and Widdowson , H . G. 1975 . S o c i o l i ngui s t i c s and Language T eaching

in The Edinburgh Cour s e in App l i ed L i ngui s t i c s , Part 2, e d . by J . P. B. Allen and S . Pit Corder . London : Oxford Un iver s ity Pr ee s .

Crys tal , D. and Davy D. 1975 . Advanoed Conver sat i onal Engl i sh . London : Longman .

GArding, E. 1 97 6 . Kontras t iv fone t ik och syntax. Lund : L iber . Gims on , A . C . 1 970 . An Intro duc t ion t o the Pronunc iat ion of Engl i sh .

2 n d e d . London : Edward Arnold. Johans s on , S . 1975 . Svenska och enge l s ka l jud : NAgra p er c ept ions exper iment

i n Fone t ik o ch utt al spedagogik , e d . by B. Lindbl om and P-E Nord s tr om. 1 0 3-11 9 . Ins t i tut ionen for Lingvi s t i k , S t ockholms univer s it e t .

Johans son , S . 197 8 . Stud i e s o f Error Gravi ty. Gothenburg Stud i e s i n Engl i sh 44 •

• el cher s , G. 1979. Sugge s t ions for New Methods of Teaching Intonati o n , in Kommun ikat iv kompetens o c h facksprak , e d . by M. Linnarud and J . Svartvik. 175-1 81 . Lund .

Minugh , D. 1 97 9 . Workbook for Amerioan Pr onunc iat i o n . S t o ckholm Un iver s ity. Widmark , G. 1 97 2 . 0m uttal och uttal s normer ing. Lund : Studentlitteratur .

STOC KHOLMS UN I VE R S I T E T Enge l s ka I n s t i t u t i on e n

1 T r a n s k r i p t i o n s t e s t

- 52 - Appendix I ( 4 pages)

U t ta l sd i a ono s I n s pe l n i n g sexemp l a r

Tan k pa ba d e u t t a l oc h be ton i n g ( a cc e n t e n s p l a t s ) n� r d u l a s e r i n fo l j a n d e s e x o r d .

Se t i l l a t t d u l a s e r r a t t ve r s i on av te s t e t : d e n ma r k t T r B r o m d u a n v an d e r b r i t t i s k t u t t a l oc h d en ma r k t T r A m om d u a nvand e r ame r i ka n s k t u t ta l .

I n n a n d u s t a r ta r i n ta l n i n g e n , s e fo r s t e f t e r v a r a c cen t t e c ken s i t t e r oc h tank i genom vad d e t t a i n n e b� r . D� r e f t e r ka n du bO r j a H i s e r i n :

T r B r

b s t I w i e i a I

I h a u )a

T r Am

I a.st ' w l e l a l

b i I rna i a d

' f e oa s t i t S

' go : d a n s t a n

I j u : e a ' n e i ) i a

' god a n s t a n

, j u 9a 1 n e )&

S T O C KHO L M S U N I V E R S I T E T E n g e l s ka I n s t i t u t i on e n

- 53 -

2 'Ja I d a 1 j ud o rd oc h r.Je n i ll 'Fl r

L a s i n fo l j a n d e o rd oc h mc n i n g a r . Ld s i n te fo r f o r t .

U t t a l s d i <l S! n o s I n s pe l � i n o s exemp l e r

L a s t yd l i g t me n e j o v e r d r i ve t .

n e e d , s i s t e r , h ea v y , h e r r i n g , s a n d , b a d , ma r r y , pa r i s h ,

l u c k , f u n n y , h i r d , s e a r c h , Lon d o n , s t oo l , f u l l , co u l d ,

s c o r e , \",a r , l o s t , g l a s s , ma s t , p l a y , r i c e , e ye , t o y ,

v o i c e , n ea r , h ea r i n g , f a i r , h ou s e , c ow , no , t h i c k , bo t h ,

fe a t he r , t he n , s he p r e fe r s , t he S e v e n S e a s , L i z z y ,

i n va s i on , p a s s i on , c he a p , j u mp , w i n e , v i l e , l i t t e r ,

me a 1 , p i I e , bu I b , s i I v e r , c a r , boa rd .

John had u s u a l l y won a l l t h r ee b i g r () c e s b u t t h i s t i me ro y wa s f i r s t .

A l be r t , f i n d he r a bo t t l e o f c hea p s he r r y i n t he s t a f f ha r .

Two o l d me n ca r r i ed o f f t he p r i z e s a t ou r f l o"" e r s hm'l i n A u gu s t .

I t s roc ked my J i m t ha t t he poo r m a n , - 'a s c o n d emn ed to d ea t h .

T homa s o p e n e d t he c a r t o n o f m i I k \'I i t h t oo mu c h fo r c e a n d s p i I t

i t on t he c ha i r s .

l i d u s e a be t t e r t a p e mea s u r e i f you n e e d e xa c t f i g u r e s .

Ma ry f ou n d t he wh i s t l e s \'Ja s t ed o n t hem a n d ma d e a ve r y s e r i ou s

c omp l a i n t to Coo k s .

STOC KHOlMS U N I VE R S I T E T E n g e l s ka I n s t i t u t i on c n

- 5 4 -

3 I n tona t i on och voka l r e d u k t i on

l i t t a 1 s d i a �m o s I n s pe l n i n o sexemp l a r

Uis i n fo l j a nd e l O s r yc k t a men i n o a r med n e u t r<'l l i n tona t i on , d v s . u ta n k5n s l o f a r g n i n g :

Read y ?

Whe r e d i d you g o ?

Do you wan t i t , o r d on ' t you ?

I ' ve a n i ce l i t t l e cot t a ge i n t he coun t ry �

How many a pp l e s d i d h e bu y ?

I t ' s t h r e e f oo t w i d e , fou r foo t h i gh , a nd e i g h t ee n i nc hes deep .

I t wou l d be a n exce l l en t i d ea .

Do you be l i eve i n g ho s t s ?

A s a ma t t e r o f fa c t , I do .

Na r d u l a se r i n fo l j a nd e , o b s e rve ra d 5 a c c e n t t ec ken , s om ma r ke ra r a l I a b e t o n a d e s ta ve l s e r :

He ' s a ha ' b i t u a I ' I i a r •

' Robe r t co l ' l i d ed w i t h a ' bu s .

' Eve rybody i s a con ' su me r .

The ' C oc k i n g ton ' l e t te r wa s ' se n t ' s e pa ra t e l y .

For ' m i l e s a n d ' m i l e s t he r e ' s n o t a ' hou s e to be ' seen .

S TOC KHOLMS UN / VE R S / TET E n ge l s ka I n s t i t u t i on e n

,. O r d u t t a l

- 5 5 -

La s i n f6 1 j a n d e o rd , f ra s e r , oc h me n i n oa r . ove rd r i ve t . La s he l l e r i n t e fo r fo r t .

� ' t t a I s d j a gno s I n s pe l n i n 0 s cxemp l a r

l J $ t yd l i q t me n e j

a nc i en t , l e ve r , I i l a c , c u be , I.�a t l i n n. S t r ee t , q u a l i fy ,

c l o t h s , c hoo se , bOl." I , a b roa d , s\ 'Jea t e r , s t ea k , pe a r ,

he ap , a c know l ed ge , boug h , t h ro\-J , t h ou g h , \"Jo rm , my r i a d ,

f u r r ow , me r e l y , a rc h i t e c t , mou s ta c he , ma r g i n , you n ge r ,

un i ted Eu rope , d i g n i t y , ma Q n e t , a n ge l , a n g l e r , a u d a c i ou s ,

n u t r i t i ou s , Pe r s i a , examp l e , exe c u t e , bombe r , he i re s s ,

b rooc h , \oJ r e t c hed , vexed , r e s e r ve d l y , J o h n C hu r c h ' s f i r s t

n ove l , Bob b r ea t he s , R o s e ' s l i me j u i c e , a l p i ne , roma n ce ,

S\",ed i s h i mpo r t s , \",e adm i r ed h i s c xr l o i t s , i n t he rl e s e r t ,

ped e s t a l , a n a l og i e s , r i d i c u l e , k l ep toma n i a , c ou r a geou s ,

a z a l ea , s a t i s fa c t o r y , co nve r t i b i l i t y , i t ' s p r e - wa r ,

he ' s ve r y h i g h - s p i r i t ed , a l on g wee k - e n d , f l a g r a n t ,

s c a b r o u s , Be t t y G r a b l e , l i n e a r , s pe c i ou s , commod i ou s ,

g l o b u l a r , con c av i t y , f i l ame n t .

S T OC KHO LM S UN I V ER S I T ET

ENG E L S KA I NST I TUT I ONE N

- 56 -

BR I TT I S KT ( B ) OCH AMER I KANSKT ( A ) UTTA L

PERSONNUMMER : / / / ----------.: --------'

Appendix I I

SAMMANFATTN t NG S BE TYG : • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • OAT • • • • • • • • • • • • • • • • •

S I G N . • • • • • • • • • • • • • • •

BRU KSANV I SN I NG HUR FUNGERAR T E ST KOR T E T ?

N a r D u f A t t d et t a t e s t ko r t i D i n h a n d i n n e b a r d et a t t D i t t en g e l s ka utta l - s A d a n t

d e t f o r n a r va ra n d e a r - u n d e r ka s t a t s en a n a l y s : D u f a r genom ma r ke r l n ga r n a i d a r

f o r a v sed d ko l umn veta pa v i l ka a v d e 56 a n a l y s p u n kt e r n a D u v i d t estt i l l f a l l et

gj o r d e f e l . Ga l l e r d e t s . k . U t ta l s d i a g n o s , d v s . d en d i a gno s a v D i tt u t t a l som s ka

u t fo ra s d a D u pa borj a r D i n a s t u d i e r , rac ker d et med d e n n a i n f o rma t i on . Ga l l e r d e t

d a remot U t t a l s t e s t , f a r D u d e s s u tom v e t a h u r ma n g a f e l po a n g oc h v i l ket bet y g D u

f A t t pa v a r oc h en a v t e s t e t s f y ra d e l a r samt v i l ket samma n f a t t a n d e s l u t bet y g D u

t i l l d e l a t s . S ku l l e d et s i s t n amn d a va ra U n d e r ka n t e l l e r U n d e r k a n t med rest a r d e t

b a r a a t t a r b e t a v l d a r e med d e p u n kter d a r D u f o r t f a ra n d e go r f e l , va re f ter D u gar u p p t i l l n ytt t e st . U n d e r kant med rest pa n a gon / n a g ra a v t e s t et s d e l a r i n n e b a r a t t Ou h e l t s ka l l ko nc en t r e ra D i g pa a t t hoj a betyget pa j u s t den d e l en / d e d e l a rn a .

HUR ARBETAR DU M ED T E S T KORT E T ?

D u l a r i n d et r a t t a u t t a l et pa d e p un kt e r som ma r ke r a t s som f e l genom a t t g a t i l l

ko l umn e r n a " S i d h a n v i sn i n g " oc h " O vn i n g s ba n d " l an g st t i l l hog e r i ta b e l l e r n a . D a r

f i n n s h a n v i s n i n ga r d e l s t i I I g a n g s e ha n d boc ker ( L = L i n d h , O v n i n g sma t e r l a l i E n ge l s kt

Ut t a l ; S = St u be l i u s , En g e l s k Fonet i k I i J = J o h a n s son , Ame r i c a n E n g l i s h Pro n u nc i a

t i on ) , d e l s t i l l ba n d a t ma t e r i a l a t t ova pa i l a ro s t u d i o n .

A n t a l f e l a v 6

DE L I

TRANS KR I PT I ON

Bet yg G

D E L I U L a s L T ra n s kr i pt I on

Ova l 3 2 - 5 6

Nr

I

2

3

4

---5-

6

7

--8

9

1 0

I I

1 2

1 3

1 4

- 1 5

1 6

1 7

1 8

1 9

2 0

2 1

2 2

Lj u d

i :

i

B e A ( B e + r

CI3

- - -----a e l . 1\

a :

a

---.�- --- --u :

u

._---

8 ") : A ;, B :>

A a

8 a. : A a:

B e i A e

a l

;, 1

B i a A i r B e: a a u

B a u A o / u l e 0

- z

- z -

?

J t 1

d ?

w

v

Nyc ke l o rd

b ea d

b i d

bed , me r r y

ba d , ma r r y

�-b u d

c u p b�r d - -----

cooed

co u l d r---- .---- --

c o r a

c o d

c l a s s

l a n e l i n e

l o i n - - - ..

mer e ma yo r l oud

l oa d

--

bot h , t h i s

_. _--._--

bee s

c ra z y

mea S u re

.-s h l p , f i s h

c ha n c e

j eep

we st

v est

5 7 -

DE L 2

V A LDA LJ UD l ORD OCH MEN I NGAR

F e l t y p M

s tCi ra n de s l u t et a v 3

sto ra n d e s l u t et a v 3

sto ra n d e o p pet a v 3

stCi ra n d e s l u tet ( o e ) j a v 3 sto ra n d e Cil2l2et ( a a e l , ',) stCi ra n de s l u t et ( " all a v 3

r u n da t j a v 3 a rt i ku l e ra t t o r l a ngt t ram r u n d a t j a v 3 a rt i ku I erat t Ci r l a n gt f ra m av 3 st6ra n d e s l u t et j

---- -3 a v

o r u n da t j f Ci r sta r kt r u n d at a v 3

st o ra n d e s l u t et j a v 3 o r u n d a t i f o r sta r kt r u n d a t s t o ra n d e Cippet j a v 3 o r u n da t · f Ci r s ta r kt r u n da t 8 s t o ra n d e o p pet j o r u n d a t j a v 3

f o r s t a r kt r u n d a t A stora n d e s l u t et j r un da t B r u n dat ; e r s a t t av a : ; CI3 : j a a v 3

_� r u n da t .i _ El.r:�J:L a v a : i a. : j a - � � -

8 f e l st a r t p . j f e l s l ut p . A BR RP-d i f to n g a v _�

----rer-s t a r t p . ; f e l s l u t p . a v :3

f e l s t a rt p . j f e l s l u t p . a v "3

B f e l sta rt p . j f e l s I u t p . - -11'1--3

A s to ra n d e s I u t et j BR RP-� L--- av� f e l sta r R • . f e l s l u t R

f e l sta rt p . a v "3 , :-:--B f e l sta rt p . j f e l s l ut p . ; od i f t .

�_BR �E:.sLi.! t o ng _ --- av 3 e r satt av t j s j f e r sa t t a v d j Z i V a v 3 i

------ - - "�-. -

st amt on u t eb l i ven ( = 5 ) s t amto n f Ci r st a r k ( = ' s u r r ' ) a v "3 st amto n uteb l lven ( " s ) st amto n f o r sta r k ( ,, ' s u r r ' ) a v 3 s t amto n uteb I I y en ( � P s t amto n fCir sta r k ( = s u r r ' ) a v 3 er<;i\tt i\V 7 ' e r sa t t a v S j t j e- I j u d a v. 3

- -u t a n t - f o r s l a g e r sa t t a v tj e- I j u d a v 3

-- ----u t a n d - f Ci r s l ag e r sa t t a v l a v 3 e r sa t t a v v a v 3

e r sa t t a v w a v "3

B t t e l 1 , l et , l etter B stCiran d e denta l t A - t - l et t e r A va rJ e a n sa t s t i l I s t amton

.teb l i VAn �V -t, - .... t i l l e r sa t t a v I J u S I -va r i a n t

.f'+ kon s . m i I k ersatt av I J u s I -va r i a n t a v 3 1 .

S i d Mnv l sn i ng B { S A e J I 2 0 1 9

2 1 1 9

2 3 2 1

2 5 2 1

2 8 2 5

39 36

42 36

3 5 2 9 , 32

37 32

33 2 5 , 2 9

3 1 2 5

30 2 1

4 6 34

60

5 1 34

80 4 3 , 58

4 3 , 4 7 , 7 3 , 86 58 , 62

86 62

90 52 , 54 , 62

97 56

1 05 5 8

1 1 5 50

Ovn l ngsband B A 1 2 0 1

1 2 0 1

I 2 0 1

1 2 0 1

I 2 0 1

2 2 0 1

2 2 0 1

2 2 0 1

2 2 0 1

2 2 0 1

2 2 0 1

2 2 0 1

3 2 0 1

3

3 �O l

4 202

4 [202

4 ? 02

5 2 02

5 12 02

6 �0 2

6 2 02

N r Lj u d Nyc ke l o rd

2 3 r c a r r y , f u r

2 4 r . t , d , ca rt , f o rc e , 5 , I , n t u rn , b i rd ,

b u r l v 2 5 b , d , g Bo b , d i d , ga g

N r Ko r r e kt mOn s t e r

2 6 f a l l t on

2 7 f a l l ton

28 st i gton

29 s t i gt on + f a l l ton

30

3 1

ex

58 -

D E L 2

V A LDA L J UD l ORD OCH MEN I NGAR

F e l t y p M S l d h�nv l sn i n g B ( S ) A ( J l

B f e l utta l a t i u t t a l a t a v 3 1 2 0 60 A f e l utta l a t · e i utta l a t B s u p r a d e n t a l t ; r ut t a l a t a v 3 A s u p ra d e n t a l t i r eJ u t t a l a 1 2 5

e r sa t t a v p , t , k a v 3

S : a I IBet y g De l 2 1 D E L 3

I NTONAT I ON , VOKA LREDU KT I ON , TOTA L HJTRYC K

F e l t y p

Neut ra l a p a s t a e n d e n a l st I g i st f f a l l b l f e l a kt i g f a l l

Ne u t ra l a f ra g eo r d s f ra g o r a l st I g i st f f a l l b l f e l a kt l g f a l l

J a / N ej - f ra go r a ) f a I I i s t f s t i g b l f e l a kt i g st i g

A l t e rn a t i v f ra go r U p p ra kn l n ga r Sa t s f o g n i n g a r a l e j st i g + f a l l b l f e l a kt i g st i g e l • f a I I

p a n a go t l ed

V o ka l r ed u kt i o n , ) f O ro , e e eo ,} 0 ' o b i ; '00 , b l e f t er - " - f e l a kt i g e l l s v a g a

f o rmer

Tot a l i n t ryc k Ej h e l t po s i t i vt : stac c a t o , tve ka n , o v e r d r i vet t em po

S : a

M S l d h a n v l sn l n g B ( l ) A ( J l

a v 2

2 6 1 00

a V 2 2 7 1 0 5

a v 2 2 8 1 07

a v 2 a v 2 1 1 0 ,1 1 1 , a v 2 2 9

1 1 6

a v 3 a v 3 30 78

a v 3

3 1

I 8et y g D E L 2 I

15vn l ng s b a n d B A

6 2 02

6

I

15 v n i n g s b a n d B A

8 2 0 5

8 , 9 2 0 5

9 2 0 5

1 0 2 0 5

7 2 04

206 , 4 1 -50 228 -

2 3 1

I I

- -- .-

-

N r

3 2

3 3 34 3 5

3 6

3 7

38

3 9 4 0

4 1

4 2

4 3 4 4 4 5

4 6

4 7 4 8 4 9

5 0

5 1 5 2 5 3 5 4

5 5

56

Pro b I em

A , E , I , Y , U

WA , WHA , QUA

A L , A L L , A L + kon s .

0 - - - -.

EA

OU , ow

AR , E R , I R , YR , OR , UR

CH

G- , 1 - , Y - , E U- , U -

GN NG CE , C I , S I , T I

,------X V a n l i ga " s va r a " o r d

- E D �-.--

- ( E l S Ac c en t en s p l a t s i t va st a v i ga o r d

Ac c e n t e n s p l a t s : n omen kon t r a verb H u v u d a c c ent e n s p l a t s e n I i g t t redj e-f r a n - s l u t et - reg e l n

H u v u d a c c e n t e n s ----�.- -.-. --------�- '- .-" � � - , _ . -.

p l a t s fo re E ( I ) + vo k . ---�------ ------------�--.-- ----_.-B i a c c en t

-----

O u b b e l a c c e n t -- ---- - --------.----------"----_.-.

Vo ka I fec kn en s u t t a l f o re kon s + R , ko n s + L

- - ----�--. - - - --. - ' --

V o ka l t ec kn e n s u t t a l e n l i g t t r e d j e- f ra n - s l u t e t - r e g e l n

_ .. - _ . . -��-" ....

Vo ka I t ec knen s t . vo f, I + vo k

I "'� -, - -.L-"->-=" _

utt a l f o re

S : a

"-

5 9 -D E L 4

5TAV N I NG OCH UTTA L

A n t a l 5 i d hanv i sn i ng f e l a v 4 l 32 ; 5 2 2 2 - 2 2 6 , 2 2 8 - 2 3 1 ; a v 2 L 3 3 ; 52 2 8 ,

' a v 2 L 34 , 5 2 2 8 - 2 2 9 ; a v 5 L 3 5 ; 52 2 2 - 2 2 6 2 2 9-2 3 1

a v 4 L 36 ; 52 32 - 2 33 ;

a v 4 L 3 7 ; 52 3 5 , 2 3 6 ; a v 4 L 3 8 ; 52 2 7 -2 3 1 ;

a v 2 L 3 9 ; 52 3 9 - 2 4 0 ;

a v 4 L 4 0 ; 5 2 4 1 , 2 4 2 , 2 50 , 2 34

a v 1 L 4 1 ; 52 4 2

a v I L 4 2 ; 5 2 4 3

a v 3 L 4'3 ; 5 2 3 9 , 2 4 7, 2 4 8 e_ .v·_� ____

a v I L 4 4 ; 5 2 4 9-2 50 - - "

av 3 L 4 5

a v 3 L 4 6 ; 5 2 4 0 a v 3 L 4 7 ' 5 2 4 5 ; AEP4 7

a v 3 L 4 8 ; 5 1 92 -- .... - -� r--' �-----'--' � ' -

a v 3 L 4 9 ; 5 1 96- 1 9 7 ; A EP6 6-67 ._--- - . -.- - - �-� -- - ---_.-

- - - -

-'-- '

a v 3

a v 3 -_._---.-- -

a v 3

a v 3 _.- . -- - -,

a v 3

L 5 0 ; S I 92 - 1 9�A E�68

L 5 1 ; 5 2 0 0 ; A EP68 -69 -- - -

L 52 ; -.- -- - -_ . . - - ---- - . - - - .� ----

-,- - - -

. _ - - ----

L 5 3 ; 5 1 9 5 , 2 0 1 -2 0 3 ; A E P6 9- 7 4 , -----" ---- - - , - -' - - -

- - - -

L 54 ; 5 2 2 4 - " ---- .. ---�------------- ---.---...

a v 3 L 5 5 ; 5 1 9 3 , 2 2 4 -22 5 - -....-- -.. - - - - - --� --- - - - , .. _ -- _ . _ --- , -- ------- - -- -- - -. . �

a v 3 L 5 6 -

a v 7 3 8et Y9 D E L 4 I I I

- 61 -

Barbro Nilsson Institutionen för slaviska och baltiska språk Stockholms universitet

PLACERIN G AV P ER SONLI GA PRONOMEN S OM SUBJEKT I RY S KA OCH POLSKA

0.1. I beskrivningen av satsens terna-remastruktur anges tema

delen i princip såsom bestående av bekant information, dvs

i temat omnämns något som omtalats i den föregående kontex

ten, eller åtminstone kan härledas ur den. Satsens tematiska

led placeras i allmänhet till vänster i satsen, dvs i dess

början. Som bekant är det vanligt, att det är subjektet som

utgör temat, eller - om man väljer att beskriva satsens

kommunikativa struktur på yttrandenivå i stället för syn

taktisk nivå - satsens tema utgöres vanligen av dess sub

jekt. Eftersom personliga pronomen har till uppgift att

företräda, att syfta på, komponenter i den omgivande kon

texten eller konsituationen, dvs att utgöra härledbar in

formation, så fungerar de normalt som tema i satsen - rema

tisk status får de endast under speciella betingelser.

0.2. ö. Dahl (1974) har uttalat den åsikten, att en sats som

den latinska

(l) Currit "he runs"

syntaktiskt eller ytsyntaktiskt inte har något tema (topic

i Da hls terminologi) , däremot kan den sägas ha tema på se

mantisk nivå. Trots att något tema här inte manifesteras i

texten såsom en avgränsbar enhet, så känns det dock otill

fredsställande och svär mot den språkliga intuitionen att

beskriva en sats såsom varande utan tema, på vilken nivå

det vara månde. I slaviska språk möter man, liksom i lati

net ofta satser utan utsatt subjekt. Jfr i ryskan:

(2) a) A potom i zasnut' ne dadut. (Dostoevskij) " Och sen låter de mig inte få sova."

b) Sjuda idut! (Cexov) "Det kommer någon!"

I (2a) har vi ett bestämt icke-utsatt subjekt - det syftar

på några personer, som omtalas i föregående sats. I (2b) ,

däremot, föreligger en obestämt-personlig sats, där sub-

- 62 -

jektsplatsen är tom. En beskrivning, som säger, att satsen

på ytsyntaktisk nivå saknar tema, gör inte reda för skill

naden mellan strukturerna (2a) och (2b) . En beskrivning av

(2a) på yttrandenivå måste lyda, att satsens tema består av

dess subjekt, som här har nollform, men som är närvarande

som referens, medan remat utgöres av predikatsgruppen. (2b)

beskrivs på så sätt, att den inte har något tema, medan

remat utgöres av predikatsgruppen (jag bortser här från ad

verbets kommunikativa funktion.

1.1. En viktig strukturell skillnad mellan östslaviska och väst

slaviska språk - och i det här fallet mellan ryskan och

polskan - ligger i det faktum, att i kommunikativt och sti

listiskt omarkerade satser, där vi i ryskan har utsatt sub

jekt i form av personligt pronomen, där har vi i polskan

nollsubjekt (det gäller i första hand för polskt skrift

språk) . I vissa polska texter, där jag har räknat ihop samt

liga satser med utsatt eller inte utsatt pronominellt sub

jekt (formuleringen vald för enkelhetens skull) , föreligger

mellan tre och tio procent fall med utsatt subjekt. Detta

innebär alltså, att polskan i stor utsträckning har satser

med noll-tema - ryskan däremot har i princip utsatt subjekt

med satsen uppdelad på manifest tema och rema. Dock skall

nedan redovisas fall med noll-subjekt även i ryskan. För

polskans del innebär det ovan nämnda strukturella draget,

att satsen påfallande ofta börjar med ett rematiskt verb.

Vidare medför det, att i det fall ett pronominellt subjekt

i polskan verkligen står utsatt i initialposition, så mås

te det föreligga något speciellt skäl härför, någon form av

markerin v. Ett utsatt subjekt i polskan ger mer information

än blott och bart hänsyftning på ett tidigare nämnt element

(i tredje person) resp. på element (personer) , vilkas iden

titet bestäms av konsituationen (i första och andra person) .

En sådan markering och informationskraft föreligger av na

turliga skäl inte automatiskt på ryska utsatta subjekt -

den bestäms enbart av kontexten.

- 63 -

1.2.1. De exempel som nedan diskuteras är hämtade ur ryska och

polska original. Jag har delvis valt sådana texter, som

föreligger utgivna i översättning till det andra språket,

och, där så ansetts nödvändigt, anfört den översatta va

rianten av exemplet. Följande fall utgöres av en stilis

tiskt och kommunikativt omarker ad sats:

(3) a) Nie poznawa1em moj ego przyjaciela. OdmXodnia�. ( Iwaszkiewicz) .

b) Ja ne uznaval moego druga. On pomolodel. "Jag kände inte igen min gamle vän. Han hade blivit föryngrad."

Man skulle möjligen kunna föreställa sig, att ryskan före

drar utsatt pronomin ellt subjekt här, eftersom verbet i

preteritum, till skillnad från polskan, inte har personal

ändelse. Subjektet sätts dock oftast ut även i presens,

där personaländels e för eligger:

(4) a) Sk�d wiesz, ze pakuj� walizk�? (Dygat) b) Otkuda !l znae�l, eto � ukladyvaju cemodan?

"Hur v et du, att jag haller på och packar min väska?"

I och med att vi har noll-subjekt i polskan, så möter vi

ofta fall, där satsaccenten, dvs r emamarkerande accent,

ligger i början av sats en, istället för i dess slut - utan

att det föreligger någon expressiv markering ell er inver

sion (dvs stilistiskt markerad förflyttning av remat från

dess normala plats i slutet av satsen). Jfr (satsaccenten

är markerad med dubbelstreck) :

(S) a} } //. ( -v (Wiem co zrobi�. Zab�J� Kramarza. Jod�owski) .

" (Jag vet vad jag skall göra.) Jag skall slå ihjäl Kramarz."

b) Kramarza zab 1J �. " Kramarz skall jag slå ihjäl."

JodXowski (1977, s.16S) menar, att vi i (Sa) har inversion

och alltså expressiv markering. Detta är inte rätt - vi ha r

här noll-subjekt och tematiskt objekt, därför faller sats

accenten på verbet. Om det tematiska objektet kommit först

i satsen, så hade topikalisering förelegat, som i (Sb) .

{Sa} och (Sb) är inte kommunikativt synonyma. Ordföljden i

(Sa) är, med detta exempels kommunikativa uppgift, den enda

möjliga, följaktligen är satsen omarkerad.

- 64 -

1.2.2. I ryskan möter noll-subj ekt vid anaforisk strykning i sam

ordnad satsfogning:

(6) Element y dannogo v predlozenii v odnyx slucajax igrajut su�cestvennuju roll v ego aktual'nom cl enenii, v drugix slucajax okazyvajutsja dlja aktual'nogo clenenija b ezrazlicnymi. ( Kovtunova) . "De 'givna' el ement en i sats en spelar i vissa fall en väsentlig roll i d ess aktuella uppdelning, i andra fall är de utan betyd else för d enna."

Eftersom pronominellt subjekt normalt är utsatt i ryskan,

så måst e d et föreligga något särskilt skäl för strykning.

I (6) signalerar det strukna subj ektet r eferentiell iden

tit et med t emat i föregående sats. Subj ektsstrykning sker

också vid stilmarkering: den ger satsen talspråklig präg el

och bidrar till att dess "tempo" ökar (jfr Rozental', 1974,

s. 160) :

(7) Esli cto-nibud' uznaju cerez nix, srazu vam pozvonju. ( Simonov) "Om jag får reda på något genom dem, så

ringer jag er med detsamma."

2.1. I polskan gäller för pronominalplac ering till en d el den

s.k. Wackernagels princip för klitika, dvs grovt uttryckt,

pronomen, som fungerar som klitika, placeras inte i början

av satsen utan i allmänhet efter satsens första b etonad e

ord, tillsammans med vilket d e bildar en accentu ell enh et.

I ryskan gäll er inte samma princip - där placeras ob etonade

pronomen med förkärlek initialt, när den syntaktiska struk

turen i övrigt medger det. Det finns i ryskan en mycket van

lig kommunikativ typ, där temat består av ett böjt nominalt

l ed, t. ex. ett pronomen, styrt av pr edikatsv erb et - r emat

b estår av pr edikat + subjekt eller predikat + ett annat

led, vilket uppbär satsaccenten.

(8) k 1 · .. // aM ' ( ' ) Emu ot roet mo odaJa zenbC1na. Nagib1n --- Q Otworzy mu ;n�oda kobieta. " En ung kv Inna öppnar för honom."

I den polska översättningen till (8) rycker pronomin et in

efter verbet, i enklitisk form (i polskan till skillnad från

ryskan finns det speciella enklitiska varianter av vissa

pronominella kasusform er). I (8) är alltså det polska en

klitiska pronominet placerat i enlighet med Wackernagels

- 65 -

princip. Dock utsträcks denna princip till att gälla inte

bara placeringen av pronomen i enklitisk form utan även

andra, t. ex. prepositionsstyrda eller demonstrativa:

(9) (Wtulilem glow� w mi�kki futrzany kolnierz.) Szlo od niego przyjemne cieplo. (Borowski) Ot nego isxodilo prijatnoe teplo. " (Jag borrade in huvudet i den mjuka pälskragen. ) Det kom en behaglig värme från den. "

(10) Poswiadcza to Janka. (Holuj) tto pOdtverIdaet Janka. "Detta bekräftar Janka. "

Wackernagels princip utsträckS alltså i polskan till att

gälla inte bara pronomina i enklitisk form utan tematiska

pronomina i allmänhet. Som synes har polskan i sådana fall

inte en lineärt lika klar tema-rema-uppdelning av satsen

som ryskan.

2.2.1. De ovan anförda exemplen visar, att det i polskan finns

ett starkt mönster, i enlighet med vilket ett rematiskt

verb kan placeras i initialposition, följt av ett prono

minellt led. Detta mönster utsträcks till att gälla även

fall med utsatt pronominellt subjekt. I polskan möter allt

så ett stort antal fall, där ett personligt pronomen som

subjekt följer efter ett initialplacerat rematiskt verb.

Även i ryskan förekommer pronominellt subjekt efter verbet,

men sådana satser har en annan kommunikativ struktur än i

polskan (jfr nedan) . Det polska mönstret gäller subjekt i

tredje person - detta står utsatt för att undvika missför

stånd beträffande d ess referentiella identitet. Sådana miss

förstånd kan uppstå, när subjektet syftar på något annat än

det tematiska subjektet i föregående sats. utsatt pronomi

nellt subjekt, som står inryckt efter verbet, markerar allt

så i polskan t�ma-byte:

(Il) Dziedzina, ktora by mogla dostarczyc wskazowek o rozwoju j�zyka ogolnego i jego literackiej odmiany, jest sXownictwo. Podlega ono bowiem niew�tpliwie regionalnemu zroznicowaniU:- (Klemensiewicz) " Ett område, som kan ge information om utv ecklingen av språket i allmänhet och av dess litterära variant, utgör ordförrådet. Detta är nämligen otvivelaktigt underkastat regional differens. "

- 66 -

Det utsatta subjektet ono i (11) syftar på något annat än

på temat i föregående sats, nämligen på predikatsnominet

sXownictwo. Utan ono skulle man automatiskt uppfatta sub

jektet i föregående sats, dziedzina, som subjekt till ver

bet podlega. Eftersom man inte vill ha den markering som

en initial position av pronominellt subjekt medför, så

rycker detta in efter verbet. I ryskan har vi i analoga

fall initialplacerat pronominellt subjekt:

(12) W oczach Zygfryda, sledz�cych ten ruch w g6rze, spostrzegXem Xzy. SPXuwaXy mu one po upudrowanych policz-kach. (Iwaszkiewicz)

--

Oni katilis' po ego napudrennym �cekam. "Jag fick se, att Sigfrids ögon, som följde rörelsen där uppe, var fulla av tårar. De rullade nerför hans pudrade kinder."

Vid subjekt i första och andra person förekommer i polskan

inte den diskuterade satstypen - här möter överallt noll

subjekt. Någon anaforisk syftning på ett föregående element

föreligger ju inte hos des sa pronomen, vidare behöver miss

förstånd beträffande identiteten aldrig uppstå, då det

polska finita verbet alltid har personaländelse.

2.2.2. Nedan diskuteras några fall, där pronominellt subjekt står

placerat efter initialt verb i ryskan. Jfr:

(13) Strojnaja i gibkaja stjuardessa pokazala passaziram, kak pol'zovat'sja spasitel'nym ziletom. Delala ona e to. s ulybkoj i koketstvom maneken�cicy. (Nagibin) RobiXa to z usmiechem i kokietstwa modelki. "Den välväxta och slanka flygvärdinnan visade passagerarna, hur man använder räddningsvästen. Hon gjorde det leende och kokett som en mannekäng."

I (13) syftar verbet på en handling som omtalats i omedel

bart föregående sats. Det är alltså härlett ur kontexten,

m.a.o. tematiskt. I ryskan markerar det inryckta subjektet

tematisk status hos verbet, det s.a.s. avgränsar satsens

tematiska del från den rematiska. I polskan har vi no11-

subjekt - verbets kommunikativa status framgår enbart av

kontexten. I följande fall är verbet explicit givet:

- 67 -

(14) Dalee sleduet rassuzdenie. No ono ne srazu nacinaetsja v "vozvy§ennom stile". Naeinaetsja ono v spokojnych razgovornych tonach. (Gorskov)

---

"Därefter följer en utläggning. Men den börja r inte omedelbart i 'upphöjd stil'. Den börjar i en lugn talspråklig ton."

Samma struktur förekommer i ryskan vid subjekt i första och

andra person:

(15) V dome u menja byla svoja komna ta , no zil � na dvore, v xibarke. (Cexov) "I huset hade jag ett eget rum, men jag bodde på gården, i ett skjul."

Även här är verbet härlett ur kontexten. En alternativ över

sättning som markerar detta är: "j . • • j men bodde gjorde jag

på gården."

Till skillnad från de polska exemplen (11) -(12) föreligger

i de ryska exemplen (13)-(15) ingenstans tema-byte (i (15)

kan determinanten u menja "hos mig" betraktas som tema, var

på � syftar). Ett inryckt subjekt i polskan står efter re

m atiskt verb och informerar om subjektets referentiella

identitet, medan inryckt subjekt i ryskan står efter tema

tiskt verb och markerar topikalisering av detta.

2.3. Dock förekommer inryckt subjekt efter rematiskt verb även

i ryskan. Sådana strukturer är stilmarkerade (folklighet,

talspråk). Jfr:

(16) Obidelsja on na svoix donoscikov. (Nagibin) Obrazi1 si� na swoich donosicieli. "Han blev gramse på sina angivare."

Detta är en replik från en enkel fiskarkvinna. Vi har sett

att motsva rande struktur i polskan inte är stilmarkerad -

dock kan den ha samma stilvärde som i ryskan i vissa fall,

särskilt när subjektet står i första eller andra person.

Som nämnts möter inte första och andra personens pronomen

i inryckt position i neutral stil i polskan - i talspråk

liga vändningar kan dock sådana exempel påträffas. Jfr föl

jande ryska och polska fall:

- 68 -

(17) Ljublju � etu babu kak saxar. (L. Tolstoj) "Jag älskar denna kvinna som socker."

(17) är en replik ur Tolstojs skådespel "Mörkrets makt",

som tilldrar sig i bondemiljö.

(18) Pan wiesz, nie miaXem � wtedy czasu do myslenia (Iwaszkiewicz)

"Ni förstår, jag hade inte tid att tänka då. "

(18) är hnmtad ur en text som är skriven i utpräglad

talspråklig ton ("Wzlot" av J. Iwaszkiewicz) .

3. 1. Pronominellt subjekt i initialposition är, som nämnts,

det normala i ryskan i kommunikativt omarkerade satser,

i polskan däremot är en sådan placering möjlig endast

under vissa kontextuella betingelser. I satsfogningar i

tredje person, där verbet i båda satserna har samma form,

står subjektet i den senare satsen utsatt, om det ej är

referentielIt identiskt med den första satsens subjekt, jfr:

(19) a) wie, ze � "hanl

vet, att han l

lever".

b) wie, ze � zyje "hanl

vet, att han2

lever".

(jfr härtill Pisarkowa, 1969, 108).

3. 2. Vid adversativa konjunktioner sätts det pronominella sub

jektet ut, även om verbformen i övrigt ger tillräcklig

information om dess identitet:

(20) Danka przysz1a punktualnie, ale � juz czeka1em. (Dygat) "Danka kom punktligt, men jag väntade redan. "

Vidare möter vi i polskan utsatt subjekt vid kontrastbeto

ningar:

(21) On nie poszed1 do Giewa1dowej, ale Giewa1dowa przysz1a do niego. (Pruszynski) "Han gick inte till Giewaldowa, utan Giewaldowa kom

till honom. "

- 69 -

3.3 I polskt talspråk finns vissa likheter med det ryska mönst

ret med generellt utsatt pronomen i initialposition. I den

tidigare nämnda novellen av Iwaszkiewicz, "Wzlot ", har vi

utsatt pronominellt subjekt i ungefär 45% av fallen - jfr

härtill de siffror som nämndes under 1. 1. För illustration

anförs ett citat ur denna text:

(22) Serce mi sciskaXo, panie, przeciez to byX m6j najlepszy przyjaciel. Jak � go kochaXem! Ale, mysl� sobie, co � si� b�d� martwiX. Przecie on i mnie sypnie. On przeci e� wie, ze � amunicj� w tornistrze nosiXem, � wie, ze � niemieckiemu samochodowi w ryXo piasek sypaXem, on wszystko wie, i o cioci i o wujku. "Det skarmig i hjärtat, det var ju ändå min bästa vän. Vad jag tyckte om honom! Men, tänkte jag, varför skall jag ta hänsyn till det? Han kommer ju att ange mig också. Han vet ju, att jag har burit ammunition i ryggsäcken, han vet, att jag har hällt sand i kylaren på en tysk bil, han vet allt, om faster och farbror också."

4. 1. Sammanfattningsvis kan sägas, att personligt pronomen som

subjekt i ryskan och polskan manifesteras på tre sätt: som

noll-subjekt, inryckt subjekt och initialplacerat subjekt.

Noll-subjekt är i polskan det normala omarkerade fallet.

I ryskan informerar noll-subjekt om referentielI identitet

med subjektet i närmast föregående sats eller är stilrnarke

rat. Inryckt subjekt förekommer i polskan i tredje person,

när det syftar på något som nämnts i föregående sats, dock

i princip inte på föregående subjekt. Verbet är rematiskt,

strukturen är stilistiskt neutral. Dock kan dylika struktu

rer även vara stilmarkerade - detta är alltid fallet när

subjektet utgöres av första eller andra personens pronomen.

I ryskan förekommer inryckt subjekt i samtliga personer för

att markera topikalisering av det föregående (tematiska)

verbet. I dylika fall har polskan noll-subjekt. Ryskan kan

också ha inryckt subjekt av samtliga personer efter rematiskt

verb. Sådana strukturer är stilmarkerade. Initialplacerat

subjekt är det normala i ryskan. I polskan föreligger initial

subjekt i tredje person i vissa satsfogningar för att mar

kera tema-byte. En viktig skillnad mellan dessa och de in-

- 70 -

ryckta subjekten ligger i att de senare syftar direkt på

något som omnämnts i omedelbart föregående sats - detta är

inte nödvändigt för initialsubjekten. Dessa kan syfta på

något som nämnts längre tillbaka i kontexten, de kan t. ex.

användas vid reintroducering av ett tidigare nämnt tematiskt

led. Initialsubjekt av samtliga personer förekommer vid ad

versativa, kontrastiva och andra markeringar.

4.2. Noll-subjekt i ryskan och utsatt subjekt i polskan förelig

ger alltså endast vid vissa kontextuella krav. Om dessa

kontextuella krav saknas, så är noll-subjekt i ryskan och

utsatt subjekt i polskan stilmarkerade för talspråk. Detta

innebär att det i ryskan i neutralt litteraturspråkliga

satser inte förekommer ett initialplacerat rematiskt verb

(utom vid anaforisk strykning av subjektet) - initialt före

kommer antingen ett tematiskt subjekt eller ett tematiskt

verb (jag bortser här från adverbiella led, deras placering

och kommunikativa status, liksom även från fall där prono

minellt subjekt i neutral stil i ryskan står inryckt efter

rematiskt verb i satser som börjar med adverbiellt led.

Resonemanget gäller givetvis endast strukturer med tematiskt

subjekt. ) I polskan är det däremot normalt att satsen bör

jar på ett rematiskt verb, genom att subjektet antingen är

struket eller inryckt - ett initialplacerat pronominellt

subjekt utgör en informationstopp vid sidan av det rematiska

verbet. Konsekvensen är att de informativt tyngsta delarna

av yttrandet ligger i början och/eller i slutet av satsen

(eftersom i polskan pronominella objekt undvikes i final

position) . I ryskan ligger däremot de kommunikativt tyngsta

leden oftast i mitten - satsen kan börja och sluta på in

formativt "lättare" gods.

- 71 -

Litteraturhänvisningar

Dahl, ö. (1974) Topic-cornrnent revisited. I: Dahl, ö. (ed.), Topic and cornrnent, contextual boundness and

focus. Hamburg, "Buske", s. 1-24.

Jodlowski, s. (1977) , Podstawy polskiej skladni. Warszawa, PWN.

Pisarkowa, K. (1969) , Funkcje skladniowe polskich zaimkow odmiennych. Wroc1aw-Warszawa-Krakow.

Rozental', D.�. (1974), Prakticeskaja stilistika russkogo jazyka. Moskva, "Vyssaja �kola".

- 73 -

Han s Nord s t r ö m

In stitutionen f ör a l l m ä n spr åkve t e n s k a p

Ab o Ak a d e m i

SJE- OC H TJE-LJUDEN I FINLANDSSVENSKAN OCH R IKSS VENSKAN

I. I n I edn i ng

Sje- och t je-ljuden hör till problembarnen inom svensk fonologi. Frågan är

om inte ljuden är de svåraste att beskriva. Detta omdöme gäl l er såväl arti

kulatoriska, akustiska, fonematiska, di akroniska som dialektala och soci ala

beskr i vn i ngar.

För en kontrastiv analys mellan svenska och ett främmande språk måste vi ha

en stabil utgångspunkt. Hur skal l vi då förfara då variationen inom utgångs

språket är så stor som fallet är beträ ffande de svenska sje- och t je-ljuden?

Enligt min mening bör vi först ut föra en kontrastiv analys inom utgångssprå

ket, dvs. mel lan 01 ika varianter.

Sje- och t je-ljuden har beskrivits artikulatoriskt av Mal mberg 1968 och av

Elert 1966. Ohlsson (1972) diskuterar Mal mbergs och Elerts beskrivningar och

försöker finna en utgångspunkt för kontrastiv beskrivning. Bergman (1961)

diskuterar sje-ljudet diakroniskt. El iasson (1972) och Sigurd (1970) disku

terar sje- och t je-ljudets ställning generativt. Den ti Ilsvidare kanske mest

om fattande beskrivningen över dessa l juds probl ematik ur 01 ika synvinklar

framläggs av Lindblad (1974).

Enhetliga beskrivningar av de finlandssvenska sje- och t je-ljuden saknas.

Ohlsson (1972) sid. 154 och Bergman (1961) sid. 201 berör de fi nlandssvenska

ljuden och uttrycker sin subjektiva upp fattnin g om deras kval itet. (Kunde

sammanfattas i den fråga som en rikssvensk kan stäl la en finl andssvensk: Var

för säger du ked när du menar sked?)

Jag har tidigare (Nordström ]977) försökt redogöra för akustiska ski linader

mellan si bi lanter i finlandssvenskan och finskan. Jag skal I här försöka kont

rastera finlandssvenska sje- och t je-ljud mot rikssvenska, både artikulato

riskt och akustiskt.

- 74 -

2. BeskrivnIn g av s j e-lj u d e t a r tlku l atoris kt

2.1. Olik a r i k ssven s k a v a r i a n t e r

Sje-ljudet �r ingalunda enheil igt p� det rikssvenska omr�det. Atminstone fyra

huvudtyper kan särski Ijas. Artikulationsst�1 let varierar fr�n velart til I al

veolart. För flere varianter hör l�pprundning ti I l bi Iden.

Vanl igast torde en dorsopostpalatal variant med kraftig I�pprundning vara[ 5 J.

2.2. D e n f i n l a n d s s v e n s k a v a r i a n t e n

H�r talar jag om den finlandssvenska varianten som om det bara skul le finnas

en. Dialektalt upptr�der 01 ika varianter som st�r mot högspr�kets sje-ljud,

men dessa torde vara diakroniska rel ikter och kan vara exempel p� ofullst�ndig

assimi lation i konsonantgrupper. Spr�ket p� Aland ski Ijer sig ocks� annars s�

mycket fr�n den relativt enhet] iga finlandssvenskan att man inte kan r�kna in

�I�ndska varianter i finlandssvenskan. Över hela det finlandssvenska spr�kom

r�det upptr�der en enhetl ig variant av sje-ljudet: en predorsoalveolar smal

frikativa utan distinktiv ]�pprundning, motsvarande ungef�r IPAs [ J t

3. Bes k r i v n i n g a v t j e - l jud e t

3.1. Rik s s v e n s k a n

I rikssvenskan realiseras t je-ljudet som en dorsoprepalatal eller -alveolar fri

kativa, den kan ocks� real iseras som en dorsopalatal.

3.2. Fi n l a n d s s v e n s k a n

I finlandssvenskan realIseras t je-ljudet som en predorsoalVF�olar affrikata. Den

har ungef�r samma artikulation som finlandssvenskt sje-ljud men med s.k. t-för

slag. Kombinationen kunde eventuellt fonematiskt beskrivas som It+ J l.

4. Sje- och t je-lju den kon t r ast i v t a rtiku l atar i sk t r i .sv. - f i -sv.

Som vi har kunnat konstatera finns det ett flertal varianter för det rikssvens

ka sje-ljudet medan det bara finns en huvudvariant för det finlandssvenska. Ar

tikulatoriskt p�minner faktiskt det finlandssvenska sje-ljudet mera om riks

svenskt t je-ljud �n om de vanl igaste rikssvenska varianterna av sje-ljudet. De

vanligaste rikssvenska sje-ljuden �r vanl igtvis bakre ochlel ler rundade. Fin

landssvenskt sje-ljud �r I iksom rikssvenskt t je-ljud fr�mre och orundat (ej

distinktiv, sekund�r rundning). Enl igt detta borde finlandssvenskt sje-ljud

I igga n�ra rikssvenskt t je-lj ud. FinlandssVf=�nskt t je-ljud ski Ijer sig fr�n fin

landssvenskt sje-ljud och fr�n rikssvenskt t je-ljud fr�mst p.q.a. t-förslaget.

- 75 -

5. BeskrIv n i n g a v s j e-ljuden akus t i s k t j ä m f ö r els e m e d t j e - l j u d e n

5.!. Allmänt

De ljud vi här har att göra med, vi kan kal la dem sibi lantiska, präglas akus

tiskt av att de har ett markant energi flöde vid en viss punkt på frekvansskalan.

Energiflödet kan vara spritt över flera tusen Hz, men typiskt för al la dessa

ljud är att energiområdets nedre gräns är mycket skarp. För Isl torde denna

gräns ligga vid ungefär 4000 Hz. Frekvensen för en sibilant är beroende av av

ståndet mel lan förträngningen och munöppningen på så sätt att ju längre avstån

det är, desto J�gre är frekvensen (Heinz/Stevens 1961 sid. 590 och Lindblad

1974 sid. 15-16). Lindblad har räknat ut frekvensen med en formel och mätt av

ståndet på röntgenbilder och visar hur den på så sätt uppmätta frekvensen kor

relerar med faktisk frekvens (akustiskt-sonagraflskt uppmätt). Jag skal l inte

här stöda mig på Lindblads undersökningar utan kommer att relatera ti I I de so

n�raf i ska analyser jag gjort.

5.2. Akusti s k u n d e r s ö k n i n g

Jag har uppmätt det frekvensområde där energi flödet för 0 1 ika sibi lantiska ljud

så att säga börjar. Frekvensen har uppmätts för S-, sje- och t je-ljud i olika

kombinationer men endast initial. Mätningarna har gjorts efter två finlands

svenska och tre rikssvenska ("mellansvenska") informanters uttal. Eftersom va

riationerna inom de båda varianterna varit ganska små, har jag I resultatredo

visningen valt att behandla resultatet enhetl igt.

5.3. D e r i k s s v e n s k a s i b ila n t isk a l juden a ku s tiskt

"Tröskeln" för Is/-realisationer tycks gå vid 4000 Hz; variationen är inte stor

men rör sig i området över 4000 Hz.

Sje- ljudet realiseras ganska "tjockt", mellan 1300 och 1500 Hz. Inga artikula

toriska undersökningar har gjorts, men förf. bedömning är att ljuden inte kan

karaktäriseras som velara, snarare palatal a med läpprundning.

Frekvensen för t je-ljuden låg mellan 2000 och 2300 Hz.

5.4. De f i n l a n d s s v e n s k a s i b i l a n t i s ka ljuden a k ust i s k t

Isl realiserades som i r i kssvenskan från 4000 Hz uppåt. Vid en tidigare under

sökning kunde jag genom syntes konstatera att acceptabi I itet sgränsen för fin

landssvenskt IsI gick vid 4000 Hz. Sje-ljudet real iseras med nedre ene rgigräns

vid ca 2000 Hz. De frikativa elementen i sje- och i t j e -lj ud en ski Ijer sig inte

- 76 -

från varandra i sonagram av finlandssvens ka rea l isationer. Enda synbara ski 11-

naden är t-förslagets energi explosion, dessutom är det frikativa elementet i

sje-ljudet ungefär dubbelt så långt som i t je-ljudet (t. ex. 0,15 sek. m. 0, 07).

5.5. Jä m f ö r el s e m ella n s j e - o c h t j e-lj u d e n i f i . s v . o c h r i. s v .

Man kan konstatera att rent akustiskt är det ingen större ski I Inad mel lan s

ljuden i finlandssvenska och ri kssvenska. Tje-ljuden ski Ijer sig från varand

ra, för finlandssvens kt t je har t-förslag. Sje-ljuden skiljer sig tydligt från

varandra, rikssvenskt sje är betydl igt mera långfrekvent, ski linaden i frekvens

är åtminstone 500 Hz. Om vi tar hänsyn ti I I endast en akustisk fa ktor, nedre

gränsen för energiområdet, kan vi däremot inte s könja några större 01 i kheter

mellan rikssvenskt t je-ljud och finlandssvenskt, frekvensen för energi flödets

början ligger vid 2000 Hz.

5. 6. F i ns k t /s/

Finskan har endast ett sibilantis kt ljud, Is/. Emedan opposition ti II andra

si bi tanter saknas, kan detta ljud sprida ut sig över ett större område än i

språk som h ar opposition. Finskan behöver inte heller ty sig ti 11 extremvär

dena för sibi lanter. Mätningar visar att finskans Isl för en in formant varie

rade mel lan 2500 Hz och 3500 Hz, al ltså under värdena för de svenska s-ljuden

och just ovanför värdena för rikssvenskt t je-ljud och finlandssvenskt sje-ljud.

Det torde vara allmänt, att finskspråkiga har svårt att dis kriminera mellan

finlandssvenska s- och sje-ljud och har en tendens att substituera dem båda

med finskt /s/. Detta förklaras av det finska s-ljudets mellanställning.

5. 7. E n g e l s k a t o n l ö s a s i b i l a n t e r

Engelskans Isl motsvarar ganska väl svenskans, eventuellt kan man bestämma

energi flödets början ti I I mel lan 3500 Hz och 4000 Hz (enl igt sonagram i Lade

foged 1975). Acceptabi I itetsgränsen för finlandssvenskt Isl var ju enl igt mi

na undersö kningar 3500 Hz. Enl igt sonagram i Ladefoged 1975 torde energiflö

det för engels kt 11 börja vid 2200-2300 Hz. I fl har i engelskan ett frika

tivt moment som fysikalis kt liknar det för Ifl. Sålunda kan man säga, att det

för dessa ljud inte råder större s ki linader rent fysiskt mellan engelskan och

finlandssvenskan.

6. Lys s na r t e s t. Pe r c e p t i o nste s t f ö r fi n l a n d s s v e n ska oc h r i k s s v e n s

k a s j e - o c h t j e -lj u d , fin sk s p r å k i g a lys s n a r e.

För att kontroi lera om finskspråkiga studenter kan diskriminera 01 ika sje- och

- 77 -

t je-ljud från varandra lät jag dem genomgå ett lyssnartest. Första delen av

testet gick ut på att de fick höra minimala par med oppositionen på initiala

sje- och t je-ljud. I den andra delen fick de h öra det ena ordet i ett minimalt

par som de hade på papper fram för sig och de skulle avgöra vi Iketdera ordet de

hörde. Av 16 par kunde testpersonerna, vi Ika var nitton stycken, placera de

flesta orden i paren i rätt ordning, första delen av testet, och också avgöra

vilket ord de h örde i den andra delen. I båda testen gjorde man medelta l ett

fel per testperson och sexton par då det gäl Ide finlandssvenskan. Då det gäl I

de rikssvenskan gjorde man i medeltal 5,25 fel på ordningsföljden inom paren

och 6, 9 fel (av sexton) på att välja det rätta ordet i ett par.

Dessa siffror säger inte så mycket som resultatet från bedömningen av vissa en

skilda ord. På inget finlandssvenskt par el ler ord hade flera än en tredjedel

missat. I medeltal hade man dock missat ungefär hälften av de rikssvenska pa

ren. Beträffande att avgöra vilket av orden i ett minimalt par man hört visa

de det sig att man överraskande ofta missbedömde orden då de inleddes av tje

ljud. Sålunda hade 18 av nitton finnar hört "skön" då den rikssvenske infor

manten de facto läst "kön", 17 hört "sjuder" i stället för "tjuder", 15 h ört

"sked" i stället för "ked", 14 "sjätte" i stäl let för "kätte" osv. Det om

vända, att man hört "tjuta" i stäl let för "Skjuta" inträffade t. ex. bara 2

gånger, "tjälen" i stäl let för "själen" 3 gånger och "tjära" i stället för

"s kä ra" 5 gå nger.

7. Tol k n i n g a v r e s u l t a t e n

Resultaten av lyssnartesten visar att finska studerande i svenska AA i allmän

het kan skil ja mellan finlandssvenskt sje- och t je-ljud. Däremot tycks de ha

stora svårigheter att uppfatta det rikssvenska t je-ljudet och tolkar det syn

neri igen ofta som sje-ljud. Detta stämmer väl överens med den bakgrund som

den akustiska undersökningen gav, Rikssvenskt t je-ljud påminner akustiskt om

finlandssvenskt sje-ljud och upplevs fö ljaktl igen som ett sådant av sådana som

blivit vana att diskriminera mej lan finlandssvenska ljud.

8. Sa m m a n d r a g

Varför säger du "sked" då du menar "ked"? Den frågan kunde närmast besvaras

med att f i n l andssvenskan saknar kva I i tat i va sk i I I nader me I I an de f r i kat i va e I e

menten i sj e- och t j e-I juden. Dessa f r i kat i va e I ement påm i nner om de egenska

per som rikssvenskt t je-ljud har beträffande energiflödets frekvens. Dessutom

- 78 -

saknar finlandssvenskt sje-ljud distinktiv läppartikulation, vi Iket ytterl iga

re skiljer det från rikssvenskt sje-ljud och gör att det ytterl igare närmar sig

det rikssvenska t je-ljudets egenskaper.

Ep i log

"Nej, hr Broo får nog medge, att finlandssvenskar har tj-ljud, när rikssvenskan

m.fl. språk har sj-ljud. Vid sidan om satsmelodin är detta uttal som bekant

det mest' i öronen fallande' finlandssvenska kännetecknet, som uppriktigt sagt

irriterar de flesta rikssvenskar och även kan vål la missförstånd. Kärna är in

te det samma som stjärna. Och när det skal I vara tj-ljud även på rikssvenska,

då blir det finlandssvenska uttalet gärna åtski Ida t- och j-ljud, vi Ika kan va

ra godtagbara, när ljudet verkl igen stavas med t j men knappast när det stavas

med k." Insändare i Hufvudstadsbladet den 19.3.1979.

Trots upplysning präglas vår inställning ti I I avvikande språk alltför mycket

av fördomar, okunskap och låg el ler ingen acceptabi I itet al Is • • .

REFERENSER

Bergman, Gösta (1961), Om s-ljudet, Nysvenska studier 41.

Elert, Clas-Christian (1966), Allmän och svensk fonetik.

Eliason, Stig (1972), Generativ fonologi, morfofonemik och svenskans [�] och

[�] , Sjunde sammankomsten för svenskans beskrivning, Folkmåls

s t u d i e r XX I I I .

Heinz, John M and Stevens, Kenneth N (1961), On the Properties of Voiceless Fri

cative Consonants, The Journal of the Acoustic Society of America,

Vol. 33, No. 5.

L i n d b l a d , P e r (I 974 ), ..:;.O;.:...m;.-::s",j ,.::.e_-�I J ...... .:;:,.u d.::,..e.::,.. , t'--:.......;;s::...v'-'e::... n.;.: s:..:..k..;.:a:..:..n� ,--=s;.:: ä�r..::: s..:..k;..:..i-'-I-'-t--'--..:...:ko.=..:..:.n t-,-,-r a.:;:,.s.:;:,. t,---t;....:- i ,-I ,-I ....;t;...,jt...:e:.-.-

Ij udet.

Malmberg, Berti 1 ( 1968), Lärobok i fonetik.

Nordström, Hans (1977), Sibi lanter i finskan, svenskan och engelskan, Föredrag

vid konferensen om kontrastiv I ingvistik och felanalys, Meddelan

de från stiftelsens för Abo Akademi forskningsinstitut, Nr. 19.

Ohlsson, Stig Örjan (1972), Svenskt sje och t je i kontrastiv belysning, Arkiv

för Nordisk Fi 1010gi 87.

Sigurd, Bengt ( 1970), The status of !J ,� and J in Swedish, The Nordic

Languages and Modern Linguistics 1970.

Geoffrey Phillips

Engelska institutionen

Abo Akademi

- 79 -

NOTES ON DEIXIS AND THE DEFINITE ARTICLE IN ENGLISH AND SWEDISH

These notes will center round those elements realised in

Swedish by "-en/-etll , as seen in such expressions as "smoret"

and "friheten", and by "the" in English, so that the term

"definite article" is to be understood in a very conventional

sense. The examples which follow do illustrate the broad areas

of overlap in the selection of the definite article by the

two languages, but the accompanying argument mostly fails to

explain the similarities and differences. Some major problems

are mentioned but the main purpose of the paper is to reflect

on possible models for the analysis of the definite article

in its deictic role.

The same model of analysis for both languages would seem to be

necessary to pinpoint precise differences and similarities

between them when the concern, as here, is with a restricted

area of grammar. A major motive for contrastive studies are

pedagogic considerations, and a pedagogic grammar would seem

to require from its rules that they be both simple and have

the widest possible generalising power. These conditions

would not seem to be met by Thomson and Martinet (1969) for

example, who provide ten uses of the definite article, and

six rules where it is not used. I am reminded of a letter box

which I saw once in an Oxford college to which the authorities

had attached the notice "this is not a rubbish bin", to which

a second hand had added "or a fire engine" . But from the pOint

of view of simplicity the definite article is an attractive

area of research in that it would intuitively seem that the

rules governing its selection do not differ widely with changes

in style or register. What prompts this paper is the search for

a single rule to explain all the uses of the definite article.

This would likely be within the field of reference in language,

- 80 -

but since the definite article also appears inside predicative

expressionsl

and generic propositions, the search for a single

rule will likely fail in a comprehensive treatment, which this

paper is not attempting.

Let us then postulate a single rule for the employment of the

definite article and see how far it can be taken. Such a rule

might read: "The definite article will be selected and become

part of an expression when the speaker wishes to attach that

expression to a referent", or more simply " A definite article

turns an expression into a referring expression". Such a

definition sees the definite article as serving essentially

a deictic or indexical function, and this would seem to be so

for both Swedish and English in:

(1) (a) The moon is not made of green cheese

(b) Manen ar inte gjord av gran ost

(2) (a) The door is broken

(b) Dorren ar trasig

In these instances the effect on meaning of replacing the

definite article by, for example, the indefinite article,

seems to indicate that the sole function of the definite

article is deictic. The difference between the two examples is

merely that in (1) , whatever the situational context, the

listener will attach the lexical item "moon" to the correct

referent, while in (2) he needs an appropriate situational

context to find the correct referent.

If the speaker does not have an appropriate situational

context for the listener to attach the expression unambiguously

to a referent then the speaker will include within the

expression sufficient pre- and post-modification to enable him

to do so.

1. See Lyons (1977. 178) for an explanation of the term.

- 81 -

(3) (a) The entrance door to my flat is broken

(b) ytterdorren till min vaning ar trasig

Such sentences occur so frequently in language that some

grammarians, particularly those like Vendler (1968) working

within the transformational model, have seen the selection of

the definite article as expressly determined by the presence

of modification, in the shape of relative clauses, within

expressions. Sentences like (1) and (2) have to be explained

in terms of underlying relative clauses which have been deleted.l

Such an approach does not explain

(4) An entrance door to my flat is broken

and might be considered unattractive for other reasons, but is

almost inevitable if the definite article is considered to be

generated within a syntactic component, which itself generates

only single sentences and in a contextual vacuum.

If the main function of the definite article is deictic, then

a more attractive solution would be to see the definite article

generated within some kind of "semantico-functional" component,

an integral part of which would be a "context-of-situation", at

least in an abstract sense, as is put forward by tlstman (1978)

in his search for a functional approach to semantics. Amongst

others Halliday too (1970:143) pOinted out that " • • • • language

has to provide for making links with itself and with features

of the situation in which it is used", and he suggested a

single and separate component of the grammar to handle these

two aspects of language.

Quirk et ale (1972:155) separate situational reference, of

which (1) and (2) are examples, from linguistic reference which

can be illustrated by:

1. For transformational approaches to the definite article, see

for example Stockwell, Schachter and Partee (1973) .

- 82 -

(5) (a) I bumped into a student in the street yesterday.

The boy spoke to me afterwards

(b) Jag stotte ihop med en student pa gatan igar.

Pojken talade med mig efterAt

That the function of the definite article is still "deictic"

can be seen if "a boy" is substituted for "the boy". Because of

the selection of the two distinct lexical items "student" and

"boy" in the text, the listener would then assume two individuals

to be involved apart from the speaker, whereas with the selection

of "the boy", so powerful is the deictic function of the definite

article that anaphoric reference still occurs despite the selec

tion of distinct lexical items for the same referent. Of

course, "student", being a specific student, has a referent in

the external world, but the employment of the indefinite

article does not signal the listener to look for him. The

employment of "the" before "boy" does signal the listener to

look. for the referent, which in this case is to be found else

where in the text.

The immediate question is whether what Quirk et ale (1972:155)

call linguistic reference should be separated from situational

reference, whether the terms deictic and indexical can be

extended to include reference within texts. John Lyons (1975)

certainly argues that the anaphoric use of the definite article

is derived from deixis, and a powerful argument for handling

both types of reference within the same component of grammar is

that the definite article is only one member of a system of

overt markers which are used for both linguistic and situational

reference. This is true for many languages including Swedish

and English. The nearest relatives which operate in this way

are the demonstratives and the pronouns, which differ from the

definite article in that they provide the listener with some

clues, in respect of distance or sex for example, in the search

for the referent in the textual or situational environment.

They also mean a modification of the "rule" for the definite

article postulated earlier in the paper.

- 83 -

Since the selection of "this" or "that" also signals the listener

to look for a referent, an exhaustive treatment of the definite

article would need to indicate precisely when the definite

article would be selected rather than "this" or some other

reference marker.l

In the examples so far cited definite

article usage in English and Swedish have been identical, but

the introduction of other members of the family indicate one

area where article usage differs. Even where there is no danger

of ambiguity in the selection of the referent, under certain

conditions English requires the selection of a possessive.

(6) (a) He is wearing his old shoes because he has hurt his foot

(b) Han har pa sig de gamla skorna for han har skadat foten

Unfortunately (6) raises even larger problems. In these examples

the possessives and definite articles occur inside predicative

expressions and the question arises as to the extent to which

these items signal the listener to look for the referent in

these circumstances. In (6) (a) is "-en" signalling the listener

to look for the referent of "foten"? In asking this I am not

claiming that referring expressions cannot occur in predicative

positions but asking only whether all occurrences of lithe"

in predicative expressions denote referring expressions. The

answer will probably vary with the linguist and the semantic

theory employed. But aside from this question the difference

between English and Swedish still holds even when the referring

expression occurs as the theme.

(7) (a) Julias familjhar rakat i svarigheter. Brodern har

skadat foten • • • • •

(b) Julia's family have got into difficulties. Her brother

has hurt his foot • • • • •

1. For one view of the relationship of demonstratives and the

definite article, see Lyons (1977:646).

- 84 -

The other major area of occurrence of the definite article in

English and Swedish is in generic propositions, and similar

structures. To maintain that the definite article is here

serving a deictic function would only be possible with a major

revision of the term deixis. But it is even more impossible

to maintain that the presence of the definite article creates

a generic proposition as in sentences like:

(8) (a) The tiger is a dangerous animal

(b) Tigern ar ett farligt djur

It is difficult to see what function is being served here by

the definite article if it is a particular combination of

subject and predicate that produces the generic proposition.

And matters are complicated by the variation in usage between

English and Swedish. While they behave similarly in (8), usage

differs in

(9) (a) Dairies make butter

(b) Mejerierna/mejerier gor smor

(10) (a) Freedom has increased in Finland

(b) Friheten har okat i Finland

Discussion of examples like these are beyond the scope of the

title of this paper, but they open an interesting area of

research which would involve a detailed analysis of the

structures involved as well as of the semantic properties

of the lexical items to which the definite article is attached.

Such a discussion will have to be deferred until another

occasion.

- 85 -

��bliography

Halliday, M. A. K. (1970) "Language Structure and Language Function"

in Lyons J. (ed) New Horizons in Linguistics. Penguin.

Lyons, J. (1975) "Deixis as a source of reference" in Keenan, E.C.

(ed) Formal Semantics of Natural Language. Cambridge Univer

sity Press.

(1977) Semantics. Vol. I and II. Cambridge University

Press.

Quirk, R. et ale (1972) A Grammar of Contemporary English.

Longman.

Stockwell, R. et ale (1973) The Maj or Syntactic Structure of

English. Holt, Rinehart and Winston.

Thomson, A. J. and A. V. Martinet (1969) A Practical English Grammar.

2nd Ed. Oxford University Press.

Vendler, Z. (1968) Linguistics in Philosophy. Cornell University

Press.

tlstman, J-O. (1978) "Functional Text Semantics, Idioms and

Variability" in tlstman, J-O. (ed) Semantics and Cohesion.

Publications of the Research Instutute of Abo Akademi.

- 8 7 -

Kaj Sjöholm

Pedagogiska institutionen

Abo Akademi

STRATEGIER VID INLÄRNING AV FRÄMMANDE SPRÄK

Ännu så sent som 1972 konstaterade Larry Selinker att man inom

psykologin hade synnerligen rudimentära kunskaper om vad begrep

pet strategi egentligen stod för i språkinlärningssammanhang. Än

mindre kände man till de strategier, som man antog utnyttjades

av dem som lärde sig ett främmande språk. Sedan dess har emeller

tid strategierna varit föremål för stort intresse inom ramen för

interspråkstudier (interlanguage studies). Man har bl.a. försökt

ge olika typer av strategier entydiga definitioner, man har ock

så försökt klassificera strategier enligt typ av data i bl.a.

inlärningsstrategier, kommunikationsstrategier, produktionsstra

tegier, "förståelsestrategier" (comprehension strategies) o. s. v.l

Den snabba utveckling, som skett inom området interspråkstudier

sedan Selinkers artikel "Interlanguage" utkom 1972, har också

lett till uppkomsten av en massa nya termer, om vilka det i viss

mån rått delade meningar.

Ett av syftena med denna uppsats är därför att försöka belysa

några av de svårigheter och inkonsekvenser som fortfarande känne

tecknar interspråkterminologin. Härvid kommer jag givetvis att

speciellt koncentrera mig på strategibegreppet, vilket också an

tyds i rubriken.

För det andra vill jag i rätt allmänna ordalag diskutera transfer

l Se t. ex. J. Richards & G. Kennedy, "Interlanguage: a review and a preview, " RELC Journal, 8/1 (1977), 13-28; E. Tarone, A. Cohen & G. Dumas, ilA closer look at some interlanguage terminology : a framework for communication strategies," Working Papers on Bilingualism 9, (1976), 76-90; E. Tarone, U. Frauenfelder & L. Selinker, "Systematicity/variability and stability/instability in interlanguage systems, " i Papers in Second Language Ac-1Uisition, ed. H.D. Brown, Language Learning, Special Issue 4

1976), 93-134; T. Våradi, ilstrategies of target language learner communication: message - adjustrnent, " Paper presented at the VI Conference of the Romanian-English Linguistics Project in Timisoara, 28-29 May, 1973.

- 88 -

respektive non-transfer vid inlärning av främmandE� språk. Av sär

skilt intresse i detta fall är vilka faktorer som kan tänkas reg

lera förekomsten av transfer och 'non-transfer' strategier. Jag

kommer att föra diskussionen utgående från vissa, som jag hoppas

relevanta undersökningar och experiment som under de senaste åren

gjorts på området inlärning av främmande språk.

Enligt Richards & Kennedy (1977) kunde man definiera interspråk

som ett unikt, dynamiskt språksystem (snarare än en defekt form

av inlärningsspråket) , som är resultatet av ett regelbundet, sys

tematiskt tillämpande av regler, strategier och hypoteser. Inlär

ningen av ett främmande språk skulle m.a.o. kunna karaktäriseras

som en aktiv, kreativ process i vilken språkeleven (the learner)

deltar genom att ständigt bilda och pröva hypoteser om inlärnings

språkets struktur och karaktär. En viss oenighet råder emellertid

om huruvida resultatet av interspråk-inlärningen består av en

serie diskreta, autonoma system som utvecklas i stadier eller av

ett enda 'continuum,.2 För tillfället tenderar det senare alter

nativet att vinna allt mera stöd. 'Continuum'-modellen har i nå

gon mån vidare utvecklats av Selinker & Lamendella (1978) , som

hävdar att interspråk bäst kan beskrivas som en 'cline', som inne

bär ett mera oregelbundet skeende än 'continuum'. Med hjälp av

'cline'-modellen skulle man också kunna beskriva de mer eller

mindre stabila konfigurationer som uppträder i samband med all

inlärning (jag syftar på s.k. fossiliserade items, inlärnings

platåer, o.dyl. Se Selinker & Lamendella, 1978, s. 173) .

Man är också oense om hur stor betydelse man skall tillskriva

hypotesen om den nedärvda, inbyggda kursplanen (built-in sylla

bus) , som Pit Cord er gjort sig till tolk för (Corder, 1967) . En

ligt Corder skulle man å ena sidan kunna räkna med en stark hypo

� enligt vilken utvecklingen av ett främmande språk skulle föl

ja samma sekvens oberoende av språkelevens modersmål. Den språk

inlärningsmekanism, som utnyttjades vid inlärningen av moders

målet skulle sålunda återaktiveras och inlärningen av ett främ

mande språk skulle enligt den starka hypotesen få karaktären av

2 Detta problem diskuteras bl.a. i S.P. Corder, "Language-learner language, " i J. Richards, ed., Understanding Second and Foreign Language Learning: A Survey of Issues and Approaches.

- 89 -

'continua' av gradvis ökande komplexitet (enligt Corder "develop

mental" eller "recreative continua") . Enligt den svaga hypotesen

skulle elever som har samma modersmål följa samma sekvens vid

tillägnandet av ett främmande språk. Sålunda skulle den process

som man vanligen kallar transfer vara förenlig endast med den

svaga hypotesen (i synnerhet om transfer uppfattas som någonting

kreativt, d.v.s. regelbildande) . Enligt den sistnämnda hypotesen

skulle språkinlärningen innebära en gradvis skeende anpassning

av modersmålets strukturer till motsvarande strukturer i inlär

ningsspråket (Corder talar om "restructuring continua") . Corder

skyndar sig emellertid att påpeka att dessa hypoteser ingalunda

utesluter varandra. Det skulle sålunda vara helt tänkbart att

vardera hypotesen skulle vara acceptabel för vissa aspekter av

språket, likaså antar han att språkelevens ålder spelar in.3

Jag skall för tillfället lämna dessa hypoteser därhän och övergå

till att diskutera hur strategibegreppet kommer in i sammanhanget.

Som jag redan tidigare antytt, har många forskare under de senas

te åren rätt ofta använt sig av termen strategi utan att närmare

reflektera över dess innebörd. De flesta lingvister och psyko

lingvister är emellertid överens om att förutsättningarna för att

en strategi skall uppstå är att språkeleven upptäcker att han/hon

inte har språklig kompetens att uttrycka sig då det gäller någon

särskild aspekt av inlärningsspråket. Enligt bl.a. Peter Jordens

(1977) är det väsentligt att strategier kan uppträda endast om

någonting i en inlärnings- eller kommunikationssituation upplevs

som problematiskt. Språkfel som med hjälp av språkjämförelser har

kategoriserats som interferens- eller 'overgeneralization'-fel,

kan sålunda inte utan vidare betecknas som strategier. Enligt

Jordens skulle språkfel av typen interferens och 'overgeneraliza

tion' produceras utan att språkeleven är medveten om problemet.

Sålunda kan språkfel som ur lingvistisk synvinkel kan kategorise

ras som interferens eller 'overgeneralization', vara resultatet

av antingen strategier eller automatiserade "språkvanor". M.a.o.

torde man tämligen enkelt kunna komma åt strategierna med hjälp

3 Enligt Corder (i J. Richards, ed.) är det också möjligt att den inverkan som modersmålet kan tänkas utöva på inlärningen av ett främmande språk, i själva verket inte alls reglerar inlärningssekvenserna, utan snarare inlärningshastigheten då det gäller vissa aspekter av L2.

- 90 -

av intervjumetoden. Detta är naturligtvis inte möjligt med sådana

"fel" som automatiserats (internaliserats).4

I allmänhet har ju

termerna interferens och 'overgeneralization' använts i samband

med felanalys för att klassificera språkfel. Klassificeringen av

orsakerna till dessa fel har i allmänhet gjorts enbart på basen

av jämförelser av språkliga produktdata. Dylika data ger emeller

tid tämligen liten information om själva inlärningsprocessen.

I Richards och Kennedys definition av interspråk ingår också or

det regel (rule). Det talas om ett "systematiskt tillämpande av

regler, strategier och hypoteser". Termen regel är såtillvida

problematisk att den härrör sig från teoretisk lingvistik, och ref

lekterar intuitionerna hos inföddas språkliga kompetens. Sålunda

implicerar ordet regel någonting statiskt, medan inlärningspro

cessen för främmande språk brukar betecknas som dynamisk. Det är

m.a.o. möjligt att termen regel är inadekvat för bekrivning av

interspråk.5 Om man trots allt behåller regelbegreppet i inter

språkterminologin, bör väl regel till skillnad från strategi upp

fattas som någonting tämligen stabilt eller permanent samt som

ett resultat av ett automatiserat skeende.

Någonting som också vållat en del problem är hur man skall kunna

skilja på termerna strategi och process. I litteraturen om inlär-

4

5

Enligt Jordens (1977), som i likhet med Levelt (1975) uppfattar språket som en hierarkisk aktivitet, som förutsätter att talaren under talakten ständigt gör en massa val på olika nivåer inom språket, skulle strategierna i främsta rummet komma i användning vid de "högre" språknivåerna och innebära mer eller mindre medvetna val. uttryckt med hans egna ord " • • • one could expect that possible strategies are, first and foremost, used in the ca se of slow high level decisions, i.e. in the field of selecting the contents of sentence-structure and of the choice of words. The attention necessary for the application of strategies is minimal with the "low level activities" (choice of morphemes and articulation)". P. Jordens, "Rules, grammatical intuitions and strategies in foreign language learning", ISB -Utrecht, Vol. 2, no 2 (1977), s. 16.

---

Termen regel diskuteras också i Tarone, Frauenfelder & Selinker, op.cit. samt i H.D. Brown, "Discussion of 'Systematicity/variability and stability/instability in interlanguage systems'," i Papers in Second Language Acquisition, ed. H.D. Brown, Language Learning, Special Issue 4 (1976), 135-140.

- 91 -

nin<:J av främmande språk har man ofta använt termerna utan åtskill

nad. T.ex. i TaronejFrauenfelderjSelinkers definition på inlär

ningsstrategi (learning strategy) talas det om Itregelbildnings

process" (a process of rule formation). Termerna process och stra

tegi är emellertid inte synonyma. Blum & Levenston (1977) hävdar

att strategibegreppet borde användas om enskilda fall hänförande

sig till en enskild tidpunkt i inlärningsprocessen, medan process

skulle beskriva den räcka av systematiska steg som lett fram till

användandet av en strategi eller regel. Sålunda kan en språkform

som använts som en kommunikationsstrategi antingen försvinna från

språkelevens interspråk eller också fossiliseras och komma att ut

göra en del av språkelevens stabila interspråk (åtminstone för en

tid). Enligt Blum & Levenston skulle vi alltså kunna räkna med

två typer av strategier. För det första strategier som kan sätta

igång processer. Dylika strategier kan fossiliseras.6 För det

andra har vi strategier som är situationsbundna d.v.s. av mera

tillfällig art. Dessa strategier kan inte starta processer. Låt

mig nu återanknyta till TaronejFrauenfelderjSelinkers (TFS: s) de

finitioner på strategier.

TFS Learning strategy: a process of rule formationi a tentative hypothesis which the learner forms about the natureof-theL2, which is tested and subsequently modified.

TFS Production strategy: a more general process; a systematic attempt by the learner to express meaning in the target language, in situations where the appropriate target language rules have not been formed.

Kommunikationsstrategi har definierats av Tarone, Cohen and Dumas

(TCO) på följande sätt:

TCO Communication strategy�asystematic attempt by the learner to express and decode meaning in the target language, in situations where the appropriate systematic target language rules have not been formed.

Mot bakgrunden av det som jag tidigare sagt, är ordet process,

som ingår i definitionerna inte särskilt lyckat, eftersom det kan

förleda oss att tro att process och strategi är synonymer. Jag

ställer mig också något tveksam till huruvida termen inlärnings

strategi (learning strategy), såsom den definierats ovan är sär-

6 Om fossilisering se L. Selinker & J.T. Lamendella, "Two per-spectives of fossilization in interlanguage learning, " ISB -Utrecht, Vol. 3, no 2 (1978) , 143-191.

- 92 -

deles lyckad. Språkinlärning torde väl numera i de flesta fall

kunna karakteriseras som ett gradvist skeende d.v.s en process

och inte något som sker medelst 'plötslig insikt,.7 Sålunda skul

le ordet inlärningsstrategi vara något av en hybrid. Däremot går

det väl att tala om inlärningsprocess. Processer kan givetvis här

ledas ur strategier, men för att få säker information om proces

serna bör man helst göra uppföljningsstudier av användningen av

strategier under olika tidpunkter ,i en språkstuderandes inlär

ningskarriär. Sålunda skulle jag vara benägen att acceptera de

ovan nämnda definitionerna på produktionsstrategi respektive kom

munikationsstrategi (med förbehållet att man inte kallar dem pro

cesser) .

TFS: s definition på "learning strategy" torde i stort sett sam

manfalla med det som Blum & Levenston kallar processbildande stra

tegier (process-initiating stra�egies). Men de processbildande

strategierna bör väl närmast betraktas som produktions- och kom

munikationsstrategier, eftersom de används med det primära syftet

att producera någorlunda förståeliga yttranden på inlärningssprå

ket med hjälp av bristfälliga kunskaper.8 Det är naturligtvis de

processbildande strategierna som är av speciellt intresse efter

som dessa kan ge oss information om inlärningsprocessen. En vital

fråga i detta sammanhang är om vi bör räkna med vissa optimala

inre oCh/eller yttre betingelser för att språkstudenten skall an

lita en s.k. processbildande strategi eller är valet av strate

gier helt slumpmässigt? För att det överhuvudtaget skall vara

meningsfullt att syssla med strategier bör det väl finnas skäl

att tro att strategivalet inte sker slumpmässigt.

7

8

Detta problem ventileras bl.a. i Kenneth Hyltenstam, "Dynamie change in the acquisition of a second language as exemplified by negation and interrogation, " Paper presented at the 5th International Congress of Applied Linguistics, Montreal, August 20-26, 1978.

P. Jordens, op.cit., gör skillnad på strategier härledda ur språkdata som studenten vet att senare skall bedömas med avseende på avvikelsen från L2 normen samt strategier som härrör sig från språkdata som inte skall bedömas.

- 93 -

I det följande vill jag dröja vid hur olika faktorer i modersmå

let och inlärningsspråket kan tänkas inverka på val av strategier.

Hela resonemanget om strategier utgår ifrån antagandet att språk

inlärningen kan betraktas som en kognitiv process och att också

eventuell transfer från modersmålet kan vara'kreativ,.9 Sålunda

antar jag att transferstrategin kan vara processbildande d.v.s.

ett steg i det vi kallar språkinlärningsprocessen. För det första

vill jag påstå att transfer från modersmålet är beroende av språk

studentens (the language learneris) egna upplevelser om graden av

typologisk likhet mellan modersmål och inlärningsspråk. Om en

språkstuderande på basen av tidigare kontakter med språk (Ll, L2

etc.) bildat sig uppfattningen att Ll och L2 (eller vissa aspek

ter i språken) har betydande likheter, har vi skäl att anta att

modersmålets kognitiva strukturer transfereras (d.v.s. transfer

strategin tenderar att komma i användning). Om språkstudenten

däremot av en eller annan anledning, vanligen dock på grund av

sina tidigare erfarenheter av Ll och L2, bringats till uppfatt

ningen att modersmålet och inlärningsspråket skiljer sig avsevärt

från varandra, är det skäl att anta att transferstrategin undviks.

I stället tyr sig kanske språkstudenten till generalisering inom

L2.10 Resultatet i ett inträdestest i engelska som jag analyserat,

stöder i viss mån det ovan sagda. Eftersom undersökningen presen

terats tidigare i annat forum, skall jag här bara konstatera att

testet gällde svensk- och finsk-språkiga inträdessökande i engels

ka vid Abo Akademi och att testuppgifterna jag använde var av

flervalstyp.ll Materialet lider tyvärr av flera av de brister jag

tidigare försökt varna för, bl.a. är klassificeringen av respon-

9 Frågan diskuteras rätt ingående av Eric Kellerman i "Transfer and non-transfer: where we are now, " Bern Colloquium, 1978.

10

11

Jag har använt termen generalisering inom L2 som en beteckning på en strategi. Denna strategi kan antingen leda till en korrekt form av L2 ytstrukturen eller också till en avvikelse från L2 normen. De sistnämnda felen brukar kallas "overgeneralization" fel (d.v.s. felaktig generalisering). Som beteckning på en strategi är "overgeneralization " mindre lämplig.

K. Sjöholm, "Do Finns and Swedish-speaking Finns use different strategies in the learning of English as a foreign language, " AFTIL, Vol. VI (1979), 89-119.

- 94 -

ser byggd på enbart strukturella jämförelser av språkliga produkt

data, men siffrorna torde i alla fall ge oss en antydning om hur

valet av strategier utfallit. Materialet är såtillvida intressant

att den ena av de två undersökta språkgrupperna har ett modersmål

(svenska) som företer en stark typologisk likhet med engelskan

(L2) , medan det andra språket (d. v. s. finskan) skiljer sig mar

kant från engelskan. Experimentet gick ut på att för det första

kontrollera i vilken mån de två språkgrupperna valde sådana

distraktorer/a1ternativ, som på basen av en strukturell jämförel

se med inlärningsspråket kunde betecknas som baserade på moders

målet. För att hålla denna kategori så "ren" som möjligt, uteslöts

sådana responser som samtidigt kunde tolkas som generalisering

inom L2. Enligt samma principer isolerades de responser som kunde

klassificeras som L2-baserade. Experimentet utvisade att svenskar

na var synnerligen benägna att välja svensk-baserade distraktorer/

alternativ, medan de i någon mån var motvilliga att välja distrak

torer som klassificerats som generalisering inom L2. Finnarna

däremot förhöll sig neutrala till valet av finsk-baserade distrak

torer, men visade en svag preferens för L2-baserade och svensk

baserade distraktorer. Svenskarna var däremot tämligen motvilliga

att välja finsk-baserade distraktorer. Man bör emellertid vara

försiktig att dra alltför långtgående slutsatser på basen av detta

material. Vi kan t. ex. inte med säkerhet säga om dessa val av

distraktorer verkligen återspeglade strategier eftersom studenter

na inte intervjuades efteråt. Det måste också hållas som fullt

troligt att testtypen (d. v. s. flervalsprov) i viss mån kan ha bi

dragit till att framkalla dessa siffror. Någonting som emellertid

ökar tilltron till siffrorna är att liknande resultat uppnåtts på

andra håll. Du�cova t. ex4 konstaterade redan 1969 på basen av den

felanalys som hon utförde på tjeckiska studerande i engelska, att

fel av typen interferens inom L2 oftast förekommer då en form sak

nas i mOdersmålet, vilket innebär att språkstudenten saknar en

referensram att falla tillbaka på i modersmålet. Att finnarna in

te visade någon större entusiasm att transferera Ll former till

engelska, men i stället en viss benägenhet att generalisera på

basen av sina tidigare kunskaper i engelska, skulle sålunda få

sin naturliga förklaring. De finskspråkiga studenterna kan näm

ligen knappast ha undgått att märka att finskan överlag utgör en

- 95 -

tämligen bristfällig referensram för engelskan, vilket lett till

att de undvikit transfer och i stället anlitat andra strategier

bl.a. generalisering inom L2. Svenskarna tycks däremot i 'det

stora hela ha uppfattat sitt modersmål som en god referensram och

transferstrategin har kommit i riklig användning. Mot bakgrunden

av det ovan sagda skulle man kunna säga att modersmålet alltid på

verkar språkinlärningen även om denna påverkan inte alltid yttrar

sig som interferens från modersmålet. Juliane James (1977) hävdar

att en del av de data i form av "developmental errors" eller

"errors which occur regardless of the learner's language back

ground", som åberopats som stöd för hypotesen om förekomsten av

den nedärvda, inbyggda kursplanen (den starka versionen) , lika

väl skulle kunna förklaras som uttryck för strategier. I detta

fall skulle det röra sig om en liknande strategi som den som jag

antar att finnarna i det ovan relaterade testet använt, nämligen

ett mer eller mindre medvetet undvikande av transfer till förmån

för bl.a. generalisering inom L2. Detta förefaller så mycket mera

troligt eftersom dylika fel d.v.s. "developmental errors" företrä

desvis producerats av studerande med modersmål som typologiskt låg

mycket långt från engelskan.12 Också Winitz och Reeds (1975) tycks

vara inne på samma linjer då de konstaterar:13

When there are relatively few surface similarities between Ll and L2, as in the case where no historical relationship exists between the two languages, our hypothesis is that subjects will abandon any attempt to resolve the new structures of L2 and begin within the framework of L2. In a sense they will be solving grammatical problems by minimizing interference from their native language.

Med detta vill jag naturligvis inte förkasta hypotesen om den in

byggda kursplanen, utan på sin höjd antyda att hypotesen i sin

svaga form låter mera trovärdig.14

12

13

Se J. James, "Language transfer reconsidered, " ISB - Utrecht, Vol. 2, no 3 (1977) , 7-21.

H. Winitz & J. Reeds, Comprehension and Problem Solving as Strategies for Language Training, Janua Linguarum, Mouton: The Hague (1975) , s. 69.

14 Se också fotnot 3.

- 96 -

Ju11ane James hävdar också, och jag är i viss mån benägen att

hålla med henne, att många språkfel som klassificerats som Ilover-

generalization" inom L2, trots allt indirekt är resultatet av kun

skaper i Ll. Kellerman (1977 & 1978) t.ex., som gjort några expe

riment med holländska studerande i engelska, har funnit att såda

na items som är markerade i modersmålet i allmänhet inte låter

sig transfereras, även om Ll och L2 generellt sett uppfattas som

likartade, medan de omarkerade språkformerna i allmänhet trans

fereras.1S Sålunda skulle graden av markering i modersmålet hos

den enskilda språkformen i samverkan med graden av den upplevda

likheten mellan Ll och L2 generellt sett, utgöra en prediktor för

transferabilitet. Enligt Kellerman skulle det sålunda finnas tre

faktorer som reglerar valet av transferstrategier: l. den psyko

logiska struktur som studenten har av mOdersmålet, 2. graden av

upplevt avstånd mellan Ll och L2, och 3. språkstudentens "kunskaps

nivå" i inlärningsspråket. Det bör också noteras att de två senare

betingelserna som Kellerman nämner, ofta förändras under en språk

studerandes inlärningskarriär, vilket innebär att strategierna

också ofta förändras hos en och samma student, allteftersom inlär

ningen fortskrider. Taylor (1975) t.ex. fann att antalet transfer

fel proportionellt sett var störst på nybörjarstadiet för att se

dan efterhand minska. Fel av typen felaktig generalisering inom

L2 tenderade emellertid att hopa sig till de senare inlärnin9s

stadierna.

Men transferstrategin är på långt när den enda strategin som ut

nyttjas av språkstuderande. De "fel" som brukar benämnas som fel

aktig generalisering inom L2 är som redan tidigare nämnts ofta

resultatet av en annan strategi, nämligen generalisering inom L2.

L2-generalisering förorsakas ibland indirekt av kunskaper i mo-

15 Här åsyftas med markering närmast ett begrepp som står i samband med ett distributionsmönster. Ju större distribution, desto mindre markerat, medan en begränsad distribution innebär ökad markering. I samband med språkinlärning bör också fästas avseende vid det intuitiva begreppet markering, d.v.s. i vilken mån den enskilda språkstudenten upplever en struktur som "vanlig, frekvent, normal" etc. För en ypperlig redogörelse av begreppet "markedness" hänvisas till N.E. Enkv1sts artikel "Contextual acceptability and error evaluation, " i R. Palmberg & H. Ringbom (red.), Föredrag vid konferensen om kontrastiv lingvistik och felanalys, Stockholm &. Äbo, 7-8 februari 1977, Meddelanden från Stiftelsens för Abo Akademi forskningsinstitut, nr 19.

- 97 -dersmålet, men ofta, i synnerhet då det gäller längre hunna stu

derande, är den ett utslag för det som Dulay & Burt (1974 & 1976)

benämnt "creative-construction hypothesis". De sistnämnda ling

visterna hävdar att Ll transfer strängt taget är obefintlig vid

inlärning av främmande språk (i synnerhet då det gäller barns och

yngre personers tillägnande av ett främmande språk) . De språkfel

som brukar benämnas som modersmåls interferens förorsakas enligt

Dulay & Burt i själva verket inte av modersmålet, utan är en pro

dukt av de allmänna principer för genererande av lingvistiska data

som också kommer till uttryck vid inlärningen av modersmålet.

Denna återaktiveri�g av de allmänna principer som karakteriserar

tillägnandet av modersmålet är Dulay & Burt emellertid villiga

att kalla process transfer, medan de tar avstånd från något de

kallar produkt transfer, med vilket de avser ett mer eller mindre

direkt överförande av syntaktiska mönster (syntactic patterns)

till inlärningsspråket. Även om modersmålstransferns betydelse

ofta överbetonats, måste väl Dulays & Burts hållning ändå betrak

tas som en överdrift. 16 Att någonting tidigare inlärt påverkar

senare inlärning, torde vid det här laget de flesta vara överens

om. Likaså är det få som bestrider det faktum att de kognitiva

strukturerna i modersmålet inverkar på inlärningen av ett främ

mande språk (inte ens Dulay & Burt) , Jag kan inte heller inse att

den s.k. "creative-construction" modellen av språkinlärning, som

de förespråkar, skulle vara oförenlig med transferteorin. De "fel"

som man vid inlärning av modersmålet brukar benämna "overgenera

lization" är att betrakta som ett resultat av det som Dulay & Burt kallar "creative construction". Eftersom modersmålsinter

ferens enligt mitt sätt att se på saken i själva verket också är

ett fall av "overgeneralization" tycker jag att det är besynner

ligt att man på de grunder som framförs, utan vidare kan kassera

interferensteorin, i synnerhet som man samtidigt poängterar den

stora betydelse, som modersmålets kognitiva strukturer har för

inlärning .av främmande språk. Strängt taget bör väl modersmåls-

16 Dulays och Burts "creative-construction" modell för inlärning av främmande språk diskuteras tämligen ingående i G. Kennedy & J. Holmes, "Discussion of 'Creative construction in second language learning and teaching', " i H. D. Brown, ed. , op� cit.

- 98 -

transfer och "overgeneralization " av L2 betraktas som två särfall

av en och samma strategi, strategin generalisering. Detta skulle

också innebära att de optimala betingelserna för L2 generalise

ring i princip skulle vara liknande dem som gäller för modersmåls

transfer. Sålunda skulle sådana språkformer/regler inom L2, som

för språkstudenten verkar omarkerade (språkneutrala) , också komma

i användning i andra L2 situationer, medan språkformer/regler inom

L2 som upplevs som markerade inte får samma spridning. Man kunde

exempelvis tänka sig att prepositioner som engelskan är högfrek

venta och med litet informationsvärde lätt skulle användas i fel

aktiga situationer. Taylor (1975) t.ex. fann vissa tecken på an

vändningen av denna strategi då han hos nybörjarstuderande i en

gelska fann_att verbformen 'be' ofta användes i en som han kallar

det 'all-purpose auxiliary function'.

För att nå insikt om i vilken mån "markedness " teorin kan för

klara strategival, är det första steget att konstruera ett relia

belt instrument (test) som kan kartlägga å ena sidan vilka Ll

regler/former, som uppfattas som markerade eller omarkerade, samt

å andra sidan ett motsvarande instrument som kan isolera markera

de respektive omarkerade L2-regler/former. Följande steg är att

se om sp!=åkstudenten vid "problematiska " items (d.v.s. strukturer,

former, fraser som ännu inte internaliserats i interspråket) har

någon preferens då det gäller användningen/accepterandet av mar

kerade respektive omarkerade items. Det är då naturligt att i lik

het med Jordens (1977) använda följande kriterier:

l. L2-specifika (markerade items)/språkneutrala (omarkerade items)

2. grammatikaliska i L2/ogrammatikaliska i L2

3. direkt motsvarighet i Ll/ingen direkt motsvarighet i Ll

För att vi skall få information om de strategier och processer

som karakteriserar språkinlärningen, bör det ovan skisserade inst

rumentet användas i en uppföljningsstudie (longitudinell studie) ,

där det ingår språkgrupper med olika bakgrundsspråk, d.v.s. både

sådana språk som är typologiskt besläktade med L2 och sådana som

i typologiskt hänseende står långt ifrån L2. Härvid bör givetvis

också olika typer av bakgrundsvariabler (sociala, socio-ekonomis

ka, lingvistiska inputvariabler etc.) och individvariabler (per

sonlighets-, åldersvariabler etc.) kontrolleras. Att det före

ligger ett visst samband mellan graden av markering och strategi-

- 99 -

val, har redan i viss mån kunnat konstateras (Kellerman, 1977 & 1978, Jordens, 1977) . Men än så länge har teorin prövats endast

på vissa aspekter av språket (bl.a. på idiom, internationella lån

ord, vissa syntaktiska regler) varför det återstår för lingvister

och psykolingvister att utröna teorins bärvidd då det gäller and

ra aspekter av språket. Dessutom bör teorin ställas i samband med

den inverkan, som det upplevda avståndet mellan Ll och L2 kan

tänkas utöva på strategivalet.

Till slut bör det kanske framhållas att Ll transfer respektive

L2 generalisering ingalunda är de enda strategierna som utnyttjas

vid språkinlärning. Det har också tidigare konstaterats att Ll

transfer och L2 generalisering (overgeneralization) i själva ver

ket kan återföras på en och samma strategi, generalisering. Det

kan t. o. m. hävdas att en alltför skarp gräns inte bör dras mellan

s.k. interferensfel och "overgeneralization"fel, eftersom en dy

lik indelning kan implicera att fel kan förklaras i antingen Ll

eller L2 termer. I praktiken bör vi emellertid räkna med att or

sakerna till ett s.k. språkfel är flera; ofta uppkommer felen

t. ex. under påverkan av såväl Ll som L2. En faktor, som troligen

också påverkar strategivalet, är vilken funktion språkstudenterna

uppfattar att inlärningsspråket har för dem. 17 Uppfattas språket

i främsta rummet som ett kommunikationsmedel, eller uppfattas det

snarare som ett instrument eller som något personligt? (Med per

sonligt avses t.ex. att lära sig ett språk eftersom det uppfattas

som statushöjande att behärska språket i fråga, eller att lära

sig ett språk för att uppnå social identitet i det samhälle där

språket i fråga talas. ) Jag antar också att en språkstudents upp

fattning om ett främmande språks funktion i hög grad är någonting

som utformas genom undervisningen i våra skolor. Det är t.ex.

fullt troligt att språkundervisningen i de finländska skolorna är

utformad så, att eleverna bibringas uppfattningen att kunskaper i

främmande språk närmast är ett instrument och att formella kun

skaper (d.v.s. kunskaper om språkkoden) är viktigare än den kom-

17 Om språkets funktioner se t.ex. M.A.K. Halliday, "Relevant models of language," i Explorations in the Functions of Language, London (1973).

- 100 -

18 munikativa kompetensen. En sådan undervisning, d.v.s. i vilken

kunskaper om koden ställs i förgrunden, och i synnerhet om man i

undervisningen explicit försöker lära ut regler samt peka på skill

nader respektive likheter mellan Ll och L2, är troligen ägnad att

öka förekomsten av transfer respektive generalisering inom L2.

Likaså antar jag att de strategier som brukar benämnas "avoidance

strategy" och "paraphrase" (omskrivning) tenderar att vara all

männare om inlärningssituationen är sådan att språkstudenten vet

att hans prestationer senare skall bedömas. Däremot kan man kanske

anta att strategin simplificerin2 (förenkling) är mera allmän om

språktillägnandet skett i en "naturlig'· situation utan åtföljande

undervisning eller bedömning.

18 Se t.ex. S. Savignon, Communicative Competence: An Experiment in Forei1n-Lan2ua2e Teaching, The Center for Curriculum Development, 1972).

- 1 0 1 -

Referenser

Blum, S. & E: Levenston ( 1977) "Universals of lexical simplification." r1imeo.

Brown, H.D. (1976) "Discussion of 'Systematicity/variability and stability/instability in interlanguage systems'." Papers in Second Language Acquisition (ed. H.D. Brown) Language Learning, Special Issue 4, 135- 140.

Corder, S.P. (1967) "The significance of learners' errors." IRAL 5, 161-170.

Corder, S.P. "Language-learner language." i J. Richards (ed.) Understanding Second & Foreign Language Learning: A Survey of Issues and Approaches.

without goofing. An 'errors'." Error AnaAc uisition. (ed. J.C.

Dulay, H. & M. Burt (1976) "Creative construction in second language learning and teaching." Papers in Second Lanquage Acquisition (ed. H.D. Brown) Language Learninq, Special Issue 4, 65-79.

Du�cova, L. (1969) "On sources of errors in foreign languages." � 7, 11-36.

Enkvist, N.E. (1977) "Contextual acceptability and error evaluation." R. Palrnberg & H. Ringbom (red.) Föredrag vid konfe� rensen om kontrastiv lingvistik och felanalys, Stockholm & Abo, 7-8 februari 1977, Meddelanden från Stiftelsens för Abo Akademi Forskningsinstitut, nr 19.

Halliday, M.A.K. (1973) "Relevant models of language." Explorations in the Functions of Language. London: Arnold.

Hyltenstam, K. "Dynamic change in the acquisition of second language as exemplified by negation and interrogation." Paper presented at the 5th International Congress of Applied Linguistics, Montreal, August 20-26, 1978.

James, J. (1978) "Language transfer reconsidered." ISB - Utrecht, Vol. 2, no 3, 7-21.

Jordens, P. (1977) "Rules, grammatical intuitions, and strategies in foreign language learning." ISB - Utrecht, Vol. 2, no 2, 5-:-76.

Kellerman, E. (1977) "Towards a characterization of the·- strategy of transfer in second language learning." ISB - Utrecht, Vol. 2, no l, 58-145.

Kellerman, E. (1978) "Transfer and non-transfer: where we are now." Bern Colloquium.

- 102 -

Kennedy, G. Be J. Holmes (1976) "Discussion of 'Creative construction in second 1anguage 1earning and teaching'." Papers in Second Language Acquisition (ed. H.D. Brown) Language Learning, Special Issue 4, 135-140.

Leve1t, W. (1977) "Skiii theory and 1anguage teaching." Theoretica1 Approaches in App1ied Lin1uistiCS. 4th Neuchatel Co110-quiurn in App1ied Linguistics eds S.P. Corder Be E. Rou1et) , Studies in Second Language Acquisition 1:1, 53-70.

Richards, J. Be G. Kennedy (1977) "Inter1anguage: a review and a preview." RELC Journal 8: 1, 13-28.

Savignon, S.J. (1972) Communicative Competence: An Experiment in Foreign-Language Teaching. The Center for Curriculum Development.

Selinker, L. (1972) "Inter1angu�ge." � 10, 209-231.

Selinker, L. Be J. Lamendeila (1978) "Two perspectives of fossi1ization in inter1anguage 1earning." ISB - Utrecht, Vol. 3, no 2, 143-191.

Sjöholm, K. (1979) "00 Finns and Swedish-speaking Finns use different strategies in the 1earning of English?" AFTIL, Vol. 6. Abo. 89-119.

Tarone, E., A. Cohen Be G. Dumas (1976) ilA c10ser look at some inter1anguage termino10gy: a framework for communication strategies." Working Papers on Bi1ingua1ism 9, 76-90.

Tarone, E., U. Frauenfe1der Be L. Se1inker (1976) "Systematicity/ variability and stabi1ity/instabi1ity in inter1anguage systems." Papers in Second Language Acquisition (ed. H.D. Brown) Language Learning, Special Issue 4, 93-134.

Taylor, B. (1975) "The use of overgenera1ization and transfer 1earning strategies by e1ementary and interrnediate students of ESL." Language Learning 25:1, 72-107.

VSradi, T. "Strategies of target 1anguage learner communication: message - adjustment." Paper presented at the VI Conference of the Romanian-Eng1ish Linguistics Project in Timisoara, 28-29 May, 1973.

Winitz, H. Be J. Reeds (1975) Comprehension and Problem Solving as Strategies for Language Training. Janua Linguarurn. The Hague: Mouton.

Astr i d Stedje Tyska i nst i tut i onen S toc kho l ms un i ve rs i tet TALAD TYSKA

- 103 -

Några e rfa re n heter frå n e t t i n gångstest i munt l i g sp rå k fä rd i g het

l . Studen te rnas mun t l i ga fä rd i g het i tyska vi d s t u d i e t i dens början E fte rsom övr i ga de l t agare v i d denna k onfe rens re presente ra r an dra språ kområden , v i l l jag ge e n k ort ba k g rund t i l l tyskans d i da k t i sk a si tuat i on v i d un i ve rsi te te t i Stoc k ho l m . En stor procent av stude n te rna bö rja r si na stud i e r me d o til l rä c k l i g språ k fä rd i ghet , i s h . nä r det gä l l e r mun t l i g p ro d uk t i on . A l l a nybörja re genomgå r sedan 1 972 ett r i ksg i l t i g t skr i ft l i gt d i agnost i sk t prov l ) o c h e tt mun t l i g t i n gångstest2 ) i stud i e vä g l edande syfte . Be t rä ffa nde re su l ta ten h a r en s j un ka nde te n dens kun n a t i a k ttas un de r sen a re å r , på det sk ri ft l i ga provet framför a l l t me d a vseende p å o rdk unsk a p (mycket ma rka n t sedan h t 1978). V i d d et mun t l i ga teste t u ppv i sa r a l l t f l e r persone r l ä g re i n gångs fä rd i gheter , ä ve n om sp r i dn i ngen fo rtfa ra nde är stor. Den omständ i gheten a t t må nga studen te r h a r tyska som mode rsmå l e l l er h a r vi sta ts l änge i tysk ta l a nde l a nd gör näml i gen a t t yttervä rde na uppå t och neråt ä n då b l i r n ästan l i ka . Studenter som a vser a t t b l i l ä ra re h a r sedan i a l l mä n h e t endast två te rmi ne r på s i g för a tt fö rbä ttra s i n språ k fä rd i g h e t . (Av övr i ga reg i stre rade studente r l ä s e r en dast h ö gst 20% me r ä n e n te rmi n: ) Un de r t i den ska l l de o c kså i nhämta k unska p om sp råket , d vs . g ramma t i k , utvec k l i n gste nde nse r i h i s tori sk be l ysn i n g e tc . samt om l i tte ra tur och rea l i a . Ma n i nse r l ä tt a tt denna be gränsade t i d i n te rä c k e r fö r a tt förvä rva tvåsprå k i ghet . Det är t ve ksamt om t våsprå k i ghet e ns k a n stä l l as upp som i dea l . Ka nske vi s å små n i ngom ä ven nödgas e r k ä n n a öppet , a tt vi måste n öja oss med ett före nk l a t i n te r i msspråk o c h en b e grä nsad kommun i ka t i v kompetens . Det an dra a l tern a t i ve t ä r att a vråda resp . sk i l ja frå n unde rv i sn i ngen de s t ude n te r som i n te l yc k a ts uppnå v i ssa basfärd i g h e ter . De t går i n te a t t jämfö ra tyskans s i tua t i o n med e n ge l sk a ns , som ju de l s ä r fö rsta främmande språ k , de l s h a r h e l t a n d ra kon ta k tytor genom massmed i a etc . Tys k a n k an v i sse r l i ge n i stor utsträc k ning utnyttja ö ve rens stämme l se r beträ ffa nde o rd förräd och o rd b i l d n i n g men - som Hy l d gardJense n p å pe k a t 3 ) , l i k h e te rna be rede r i n l ä ra re n l i k a många svåri g hete r som sk i l l naderna .

- 104 -

Resul ta ten från de mun t l i ga d i agnost i ska proven v i sa r , a tt ungefär h ä l ften a v studente rna numera är i behov av stödunde rv i sn i ng i mun t l i g fä rd i ghe t . Ar 1 9 78 i n fö rde v i dä rför 1 0 särsk i l t utarbetade övni n gsprog ram för l ä rostud i o , v i l ka o b l i ga tori e l a des för den grupp studente r som i nte uppnått den faststä l l d a g rä nsen för l ä gsta godtagbara presta t i on . Sedan h t 1978 få r l ä ra r l i njen också en teore t i sk b a k g r und t i l l ta l a t språk (p rosemi nar i e r ) . Mo t ba k g run d a v studen ternas i ngångsfä rd i g hete r h a r v i eme l l e rt i d frå gat oss , om i nte ytter l i gare i nsa tser krä vs . Al l a entermi nsst ude ra nde ska l l v i d stud i e t i dens s l ut å tm i nstone h a up pnått en basfärd i ghe t i ta l a d tysk a . Fö r l ärarkand i da te rna är de t ä n nu väsen t l i ga re a tt n å fram t i l l e n godta gbar muntl i g p restat i on , d å de nega t i va e ffe kterna i den k omma nde yrkesve rksamheten a nna rs k an b l i betyda nde . Aren 1 9 72- 74 gj ordes en deta l je ra d fe l a n a l ys a v i nst i tuti onens mun t l i ga p rov . öve rensstämme l se rna med fe l i skr i ftl i g p roduk t i on v i sade si g som vä ntat vara stora, men tyd l i ga sk i l l n a der fanns , i sh . i frå ga om fe l fre k vens . De tta resu l ta t k an ka nske to l k as så , a tt v i utöve r utta l sun de rv i sn i n g , konve rsat i onsträ n i n g o c h mome nt som a vse r a tt fö rbä ttra ordkunsk a p och gramma t i sk i ns i k t oc kså beh ö ver en sä rsk i l d fe l tera p i för munt l i g sp råk färdi ghet4 ) .

2 . Frå gestä l l ni ngar Sett från denna utgå ngspun k t fö refö l l det mo t i vera t a tt sö ka åsta d komma en noggranna re b i l d a v ski l l n ade rna me l l a n stude nte rnas i ngångsfä rd i g h e t e r i a tt ta l a resp . a tt skr i va tyska . Resul ta te t a v våra t i d i ga re un de rsö k n i n g ar h a de pe k a t på a tt k ompetensbr i ster resu l terade i samma s l a gs fe l i mun t l i g och skr i ft l i g framstä l l n i ng . V i antog då, a tt sk i l l naden torde l i gga på pe rfo rma nsp l a net , och anså g det dä rför meni n gsful l t att de l a i n vårt fe l ma te r i a l i föl j a nde t re huvudgrupper för a tt se , om en så dan i nde l n i ng kunde ge re l e vant i nforma t i on :

l . tyd l i ga kompe tensfe l 2 . i n omsp rå k l i g t bet i ngade fe l sä g n i n ga r , som ä ve n k a n gö ras a v

L l - ta l a re 3. övr i ga (performans-? ) fe l

E t t k l assi skt p rob l em k v a rstod eme l l e rt i d , näm l i gen hur te rmen k ompe tens skul l e a vg ränsas . Måste t . e x . a l l a så dana fe l som beror på o t i l l räck l i g i n l ä rn i ng och automa t i se r i n g k l assi fi ce ras som br i ste r i språk -

- 105 -k unna ndet? Vi dare fö re fö l l det v i sse r l i gen k l art, a tt de fe l mot ett k ä nt system som k a n k orri geras , om t i den och si t uat i onen t i l l å ter , sk u l l e h ä n föras t i l l språ k anvä nd n i ngen , men h ur k unde man fi nna k r i teri er för a tt e n tyd i gt i de n t i f i e ra dessa fe l typer? Att en såda n i n d e l n i ng därför i n te sk u l l e k un n a res u l tera i en t i l l för l i t l i g sta t i st i k utan en dast ge ten de nse r i e n v i ss ri k tn i n g var så l edes uppenbart från börj an .

3. Pop u l a t i on , mä t i nstrument , s i t u at i on För att få e tt större jämfö rbart ma te r i a l nödgades ja g i nskrä n k a mi g t i l l de färd i ghe ter som prö vas a v i nsti t u t i onens d i agnost i sk a test . Detta i nne bar vi sserl i ge n a tt den i n tressan ta uppgi ften a tt mä ta studen ternas k ommun i ka t i va k ompetens i en n a t ur l i g d i a l ogsi t ua t i on redan frå n börj an måste a vskri vas . I ge ngä l d k un de e tt a n ta l soc i o l i n g v i st iska o c h i cke st ru k t ure l l a faktorer e l i mi ne ras . Pop u l a t i onen bestod av 200 studen ter (nybörj are ) me d 3-5 års förk unsk a per i tysk a , förde l a de på tre pro vt i l l fä l l e n under e n se xårsperi od . St udenter med a n n a t modersmå l ä n sve nska i n g i c k i n te i ma teri a l e t . Persone r med fl e ra års v i ste l se i tysk ta l a nde la nd k un de i a l l mä n h e t ( om uppg i ft förelåg ) o c kså sorteras bort . I nst i t u t i onens munt l i ga d i a g nost i ska p ro v består h u v u dsa k l i ge n av förpri c kn i n g , h ö g l äsn i n g (utta l sdelen ) , re fera t och b i l dbesk r i vn i ng ( ta l testde l e n ) . Som mät i nstrume n t va l des re fera tde l e n (2 mi n uters ta l ) , som i i n gångsprov består a v k ä n d te xt , i det ta fa l l sa gan om Röd l uvan . Häri genom k unde e n de l fe l k ä l l or red uceras�

l . Testsi tuat i o2�n är sta n dard i se ra d . Mä tme toden h ar v i sa t go d t i l l förl i t l i g het }.

2 . I och med a tt pro ve t är upp l a g t i form av e n g ra dvi s t i l l vä nj n i ng t i l l l ärost ud i on (h öra - l äsa h ö g t - ta l a ) är provsi t u a t i onen i stor utsträ c k n i n g a vdrama ti sera d . Mo t i vat i onen a t t fu l l fö l ja uppg i f ten är hög .

3. En text med a v a l l a k ä n t i n neh å l l kan sk apa e n v i ss utj ämn i ng a v i nd i vi d ue l l a o l i k h e ter beträ ffa nde b a k grun dsvari a b l er som förk u nsk aper , mi nne e tc . L i k aså spe l ar h örförståe l se fa k torn här en mycke t l i ten ro l l .

4 . Tack vare a t t stude n terna k an mi n i mera tan kearbe te t i fråga om i n neh å l l et i va d som ska l l u ttryc�as , h ar de möjl i gh e t att kon cen trera s i g p å spr å ke t . Av t i d i g are unde rsö k n i ngar framgår ock så , a t t detta resu l tera r i e t t me r nya nsera t struk t u rv a l , t . e x . f l e r a ttr i b u t , b i sa tse r osv .

5. Då det rör si g om e n re fera tuppg i ft , h ar det nöd vän d i ga ord förrådet a k t ua l i sera ts .

- 1 06 -

6. Språket i re fe ra tuppg i fte n ä r n i våanpa s s a t . S truk ture rna bo rde kunna förut s ättas va ra i n l ä rda . Ordförrådet ä r e n ke l t . Av förl a gans 1 27 o l i k a o rd ä r de t en dast s�v s om i n te å te rfi nn s i fre kvens ord l i s tor a v Basi c- Ge rman typ J. I förl a ga ns te xt förekomme r de eme l l e rt i d a l l a mer ä n e n gån g , o c h b e tyde l sen framgår a l l t i d av k o n te xte n ) : l·Jo l f, / Ro t/ k ä ppchen , fressen , Straus s , ve rsch l i n ge n , sch n a rch e n , k l e t te rn .

Samma n fa ttn i ngsv i s k a n den unde rsö k ta ta l s i tua t i onen/ te xtsorte n k a ra k te ri seras p å fö l j ande sä t t : De t r ö r s i g om

l . s pråk i n l ära re s tysk a , d vs . e t t i n te r i ms s p råk ; 2 . mono l og i s k t ta l utan återkopp l i n gsmöj l i g hete r , för e n tän k t

åhörare , s å l edes en konst l ad k ommun i k a t i on s s i tua t i on ; 3. s pon tan t ta l , d vs . ej ma nusk r i p tbun det e l l e r på förh and ge nom

tä n k t , men med b e k a nt i nneh å l l ; 4 . en t i dsbe grä n s a d p ro vsi tua t i on .

4. Texten Texten " Röd l uva n " är e n k rono l o g i sk t , i förfl uten t i d be rä ttad h i stor i a (s a ga ) me d mycket omvä x l a n de men i n gsbyggna d : många o l i k a typer av b i s a tse r och i n fi n i t i vuttryc k . I n ne hål l e t nö dvä nd i ggör a tt även e t t re fe ra t måste i nnehå l l a å tmi n s tone t i ds- , o rsa ks- och an föri n g s s ats e r , fi n a l a s a ts e r och en stor de l av de övri ga fö r texte n typ i ska dra gen : a dj e k ti va ttr i b u t , moda l a hj ä l p verb , s amma n s a tta ve rb , possess i va pronomen , da t i v- och ackus a t i vob jek t , p repos i ti oner, t i dsuttryck , ve rb i fö rf l u te n t i d . Ordfö rråde t består s om ova n nämn ts av v an l i g a o rd , och de fö re komma nde " o va n l i ga " o rden upprepas i te xten . Re feratuppg i ften h ar vi sse r l i ge n e t t g i ve t i n nehå l l , me n då det rö r s i g om fr i t t ta l , h ar t a l a re n må nga v a l möjl i gh e te r . E ndast e tt få ta l te xtspec i fi ka o rd och s truk ture r ä r dä rför geme n s amma fö r a l l a . De l s gör varj e pers on e n i nd i v i d ue l l be dömn i ng av va d som ä r väsent l i g i nforma ti on , de l s görs ute l ämn i ngar även a v a n dra o rsaker ( se neda n 5 .). S l ut l i gen h i n ner i nte a l l a be rätta färd i g t , p . g . a . a tt t i den är b e gränsad t i l l två mi nute r . (En a v r i k t l i njerna för utfo rmn i ngen a v re fe ra tuppg i fte n ä r a tt - fö r att mi n s k a s tress fa ktorerna - t i l l räck l i g t mycket s toff skall fi n n a s äve n för personer s om uttryc ke r s i g k na pp h ä nd i g t . ) V i d s i dan a v a r t i k l a r , pronomen , hjä l pverb , nega t i on och konjun k t i onen �nd ä r de t få o rd s om fi n ns i a l l a un de rsök ta prov : p rep . i n , en p reposi -ti�n me d betyde l se n I t i l l I (��, i�, ��, x��) , en t i ds- oCh-

en o rs akskon jun k t i on In ä rl (�l�, 9�' x'!!�!J!J) re sp. 'e fte rsomi (��il. �ggr!Jl], �desbglb.3 �i��, :9�f��, :'!!2�i�, :�l�)· Endast fem substant i v åte rkomme r h o s a l l a

- 107 -

(�91f, �2!��e�Q�Q, §�9??��!!��' ��19, ��!!). Betr. verbe� är variatio

nerna ännu större. Inget gemensamt verb finns hos alla, men fem generella

betydelser förekomner i alla prov, ofta i någon specificering eller i en

annan syntaktisk konstruktion:

'begav sig' (li�f, ��Q!�, ��Q��g, ��il!�_�i��l 9iQ9, ��g��_�i��,

��Q!�, ��Q�iQ9!� etc.)

'yttrade' (��Ql!�, ��g!�, f��g!�, �Q!�2r!�!�, ��!, m�iQ!�, �r�f!� etc.)

'åt upp' (��Ql�Qg, f��?�, ��, ��Ql��!�, ��Ql��!�, ��Sbl�Qg_��f,

��Q!��Ql�Qg, ��r��bl�g, �Y��bl��b!� etc.)

'lade sig (i sängen)' uttrycks istället ofta som 'låg/var (i sängen)',

och 'mötte (en varg)' som ' (en varg) kom'.

All a övri ga "i nforma ti onsenheter" saknas däremot o l i ka s tor uts träck

ning i det undersökta materialet: det var en gång, liten flicka, kallades,

röd luva, mamma, bad, sjuk, ta med sig, kakor och vin, bodde, gammalt

hus, elak, visste inte, farlig, planera, plocka , bukett, färgglada blom

mor, ta på sig, mormors kläder, bli förvånad, se främmande ut, varför?,

stora ögon, stora �ron, stor mun, för att, höra bättre, se bättre, stac

kars, somna, snarka, högljutt, jägare, komma förbi, skära upp, mage,

klättra ut, vara glad, tacka, äta kakor, dricka vin.

A andra sidan kompletteras ursprungstexten också ibland med viss infor

mation: korg, på vägen, under tioen, i förväg, sovrum. Sådan information

finns i stor utsträckning implicerad i originaltexten6). Men lyssnaren/

talaren kan också göra f.12rändringar, kanske i enlighet med en tidigare

hörd/läst version av sagan, el ler helt enkelt nägon gång minnas fel (eller

tyder det sista exemplet på censur?): 'kakor' byts ut mot 'frukt', 'vin' mot 'kaffe'.

5. Talarstrategier vid kompetensluckor

Om språkinläraren/talaren har kompetensluckor sin vokabulär, arbetar

han/hon enligt tre huvudlinjer. I princip är det fråga om samma strate

gier so� dokumenterats hos afatiker?), nämligen utelämning, omskrivning

eller neologismer. Även Ll-talaren, som tillfälligt har svårt att komma

på ett ord, går emellertid väsentligen tillväga på samma sätt. Det är

givet, att dessa strategier i naturliga samtalssituationer kan utnytt

jas på ett helt annat sätt än vid t.ex. inspelat monologiskt tal, där

varje form av feedback saknas. Utelämningar kan i form av tvekpauser

eller förklaringar som "jag kommer inte på vad det heter" aktivera sam

talspartnern till att fylla i vad som fattas. Trevande omskrivningar, er

sättni ngsord och neo logi smer kan fyll a samma funk ti on. tlånga l uckor kan

- 108 -omsk r i vas och k ompe nse ras me d hjä l p a v i c k e ve rba l a ut trycksme de l som geste r , å tbörder och mi nspe l . Dessutom k an ta l a ren i en samta l ssi tua t i o n i stö rre utsträ c k n i ng utgå f r å n a tt k o n texten förtyd l i ga r o c h fö rk l a ra r mycket a v de t som ä r sudd i g t e l l e r o tydli gt i h a ns framstä l l n i ng . Att h os en språ k i n l ä ra re e n tyd i g t a vgöra va d som ä r symtom på e n k ompe tensl uc ka och vad som måste fö rk l a ras som pe rfo rma nsbe t i n ga t ä r n a turl i gtv i s mycket va nsk l i g t . De t f i n ns eme l l e rt i d nå gra ma rköre r , som k an ge en v i ss l ed n i n g . E n fö r l ä ge n hetss i gna l som /��/ , /�Q/ e l . dy l . v i sa r med vetenhet om a tt de t a n vä n da uttrycket i n te ä r ri k t i g t , l i kaså o m o rdet utta l as med h ö rbara c i ta t i onstec ke n , d vs . med a n n a t ton fa l l . E n l ä n g re paus (ca 0,5 - 5 se k . ) ä r i all mä nhet tecken på a tt ma n sö ke r komma på e tt ord (hos L l - ta l a re n "ja g har det på tun gan - fe nomenet " ) e l l e r beh öve r ti d för a t t h i tta en l ämp l i g omsk r i vn i n g . I b l a n d , me n l å ngt i från a l l t i d , k a n ä ven en k orta re t ve k paus före e t t bestämt o rd - e l l e r e n fy l l d paus med osä kerhetssi gna l /�b/, /2b/ e tc . - ange en k ompetensl uc ka. ( l ) Ett va n l i gt sä tt att k l a ra av o rd l uc k o r är ute l ämn i n g . Om si tuat i o ne n t i l l å te r , ä r det n aturl i g tv i s en klast att i n te uttrycka si g a l l s . S p rå k i nlä ra res t i gande ä r ju o c kså ett o fta d i skute ra t p robl em . I a ndra fa l l ute l ämn as enstaka i n forma t i onse l emen t . T . o . m . i s i tua t i one r , då ta l a re n i n te k an vä nta s i g hjä l p frå n kon texten e l l e r e n samta l spa rtn e r , hoppa r h a n h e l t e n ke l t ö ve r såda na i n fo rma t i o nse l ement , dä r h a n sa k na r , d vs . just i de nna ta l si tua t i on i n te a k t i vt beh ä rsk a r - de t nödvä n d i ga uttryc ke t . I den un dersö k ta re fera tuppg i fte n h a r som framgått ovan större de l e n a v a l l i n fo rma t i on ute l ämna ts å tmi nstone n å gon gå n g . T i l l de t som o fta fa tta-des h ö rde b l . a . Efl��, �i�_�!��_��!��_l�l��l, �i�b_��9��' �fb��fb��. Ma n k a n l ä gga mä rke t i l l a t t de t ä r Ilsvå ra " o rd me d h ö g fe l sva rsfre k ve ns som tende ra r t i l l a tt ute l ämnas . (S vår ä r i n te a l l t i d l i k tyd i g me d l å g fre k vent . L i k het/o l i k h e t med sve nsk a o rd spe l a r g i ve t-v is sto r rO l 1 8 ) . ) Som vän ta t fö re kom ute l ämn i n g sä rsk i l t o fta h os persone r med l å ga vä rde n på det sk ri ft l i ga o rdkunsk apsp ro ve t . L i k a l e des samman fö l l l å g i n forma t i onstä the t på h e l a p ro ve t i många fa l l me d då l i g sk ri ft l i g och mun t l i g språ k fä rd i g het h os studenten . Som stra te g i typ ä r u te l ämn i n g svå rast a t t i de n t i f i e ra. Den kan ju oc kså bero på m i nnes l uc kor e l le r se l e k t i on a v va d som bedömts som i samman h a n g e t väse n t l i g / o väsen t l i g i n fo rma t i on . En dast i unda n tagsfa l l fi nns h ä r tyd l i ga ma rk öre r , som i fö l ja n de e xempe l , d ä r studen te n saknade konjun k t i o n e n dami t o c h k l a ra de si g ur si tua t i onen genom a tt l å ta bli a t t uttrycka

- 109 -

vad hon tänk t : �� r_�9 ! f_ �� !�Qr!�!� : �� _ i �b- L ; ; � L_ �� i !_ L; ; ; L_ � � l _� r_ b � !!� _�i �� r� ! � r��g .:.

Ben g t Si gurd l i k n ar d å l i ga sp råk k unsk aper v i d e n tvångströja : Ta l a rens be g rä nsade urva l får o c kså styra tanken . så a tt de t k a n ve rka som om h a n " bara h a de ganska torft; ga tan k a r " 6 ) . (2) Ta l a rens van l i gaste stra te g i . b å de n ä r de t gä l l er modersmå l e t och e tt främman de sp rå k . är a tt fy l l a o rd l uc k or med ett a n n at uttryc k e l l e r e n omskri v n i n g . Ersättn i n gso rde t ä r då i må nga fa l l synonymi sk t :

( � i � _ r9 !� � 2 _ �� QQ�b�� !��L � � ! x ( 9� r_�9 !fLy�r� � b ! � � g -t fr� � � i y�r� � Q ! � �� !� L_�� _ �� I en samta l ssi tua t i on h a r ta l a re n å tmi nstone e n v i ss k o ntro l l på a tt mottaga ren i nte mi ssförstå tt en fö rk l a ra nde omskri vn i n g . V i d e tt prov i l ärostu d i o . där a l l a möj l i gh e te r t i l l å terkop p l i n g från motta garen bortfa l l e r . k varstår o förståe l i ga passa ge r orätta de . om ta l aren i n te sjä l v är med ve te n om att i n forma t i onen ä r o k l ar .

� �Q�� r�b !� -+ ��Q!� _ �� ( ' Lä rm ' . e n g . �9 i�� ) ( I fö l j ande be l ysande fa l l frå n e t t a n na t ta l prov h a r ta l a re n t . e x . ve l a t fö rk l ara en ordform . som h a n a n tag l i gen upp l e v t som hemma gjord . Förk l a ri n ge n u nder l ä t tar dock i n te fö rståe l s e n . o c h betyde l se n framgår h e l l e r i n te a v kontexte n :

( 9� r_ Y� !�r_ Q� !L� i�� _ �� r! 7 � i � � � _ ��Q�� _ { s v . � � � g g l , 9� � _ i � ! x ! � �g� _ � � � r� _ � � _ 9� � _ _ �� ( = Ki n n . sv . b � � � )

( 3 ) Änn u oftare tyc ks språ k i n l ä ra ren v i d omskri vn i ng eme l l e rt i d t i l l gri pa en hyperonym . e tt överordn a t begrepp . I syn nerhet verben är u tsa tta : n ä r de spec i e l l a be g re ppen/ ve rben sa k nas . e rsä tts de a v språ kets mest a l l männa . e x . �� i� . Q � �� . �� r9�� . �� Q�� :

( H� i � _ �� 9L��b�� -t �Q�b _ � !��

( � i D _ r9!�L��QQ�Q�� L!r�g -+ b� !!� ( � ! ��L�f! �� !) � !}�b��D n a n nte/ ba t/ erzä h l te/ r i e f � ��pf� 6 I Z fr�9!�Z�6!�Qr!� !� � ��g !�

�Q Q!}!�I l� g - L i�_ ��!! ) � �� r ma c h te e i nen P l a n

k l e tte rte h i n a us x -+ k am aus - - - - - - -

- 1 1 0 -

De mest genere l l a be g reppen kan me d si tt vi da betyde l seomfång anvä ndas i många samma nhang . De t är en be kväm utvä g för språ k i nl ä ra ren , men den ri n ga l e x i k a l a va r i a t i onen gör srrå k e t r åfa l l a n de stereo typt och torft i g t . Den h ö gre a bstra k t i on s n i vå n ger i s i n t ur mi ndre i n fo rma t i o nsvärde , vi l ket ytter l i ga re understryker det b l e ka i n t ryck et .

( 4 ) Afa t i kerns neo l o g i sme r som e rs ä ttn i n g för ett sö k t ord k a n i vi ss mån jämstä l l as med språ k i n l ä ra ren s medvetna tra nsfe r frå n modersmål e t e l l e r e t t tredje språ k . Be g reppe t tra nsfer anvä n des h ä r för a tt betec kna den kogn i t iva processe n , utan a tt uts ä ga nå got om resu l tatet9 ) . Den i de t fö l jande använda te rme n i n terferens betec kna r den ome dve tna processen , en b r i stande kogn i t i v k o n tro l l . De t kan na turl i gtvi s d i sk u te ras , h uruv i da det är men i n gsfu l l t att upprätthå l l a e n sk i l l na d me l l a n kog n i t i v/ i cke kogn i t i v i detta sammanha n g . Fö r det mes ta l å te r de t si g ju i nte a vgöras , om proce s s en som l ett t i l l e t t tra nsfer-/ i n terfe re nsfe l va r i t h e l t e l l er de l vi s med ve ten , he l t e l l er öve rvä ga nde ome dveten . E ftersom de t i mi t t ma teri a l fi nns tyd l i ga fa l l a v me dve ten transfe r , a nse r jag de t än då mot i ve ra t me d denna term i no l o g i ska d i ffe rent i er i n g , i n te mi nst för a tt k l a rgöra a tt en ö verför i ng frå n mode rsmå l e t även k a n va ra resu l ta te t av en kogn i t i v strate g i . I de t u nde rsök ta ma teri a l e t fi n n s b a ra e tt få ta l e xempe l p å ge nom marköre r styrk t semanti s k tra nsfe r :

( ��l i� ) � I I2s:b !�r!2s:b!�!: " (s v . 9Q!!�r9Q!!�r )

Ma te r i a l e t uppvi s a r dä remot f l e ra fa l l a v i nteg re ra d l e x i k a l i sk transfe r - öve rfl yttad från svenskan oc h a npassa d t i l l tyskans fonemstru kt ur - som l å te r si g i de nt i fi e ra s som medvetna g i ssn i nga r :

(pfl U cken )� �1 ��_L � � �L _L2bbL_ L � � �L_� 1 �s: ��_L � � �/ §1��_L � � � L_�flQS: ��_L � � � L_Lb2/

O i ntegrerad lex i k a l i sk t ransfe r före kommer ganska o fta i k l assrumssi tua -t i one r , d ä r den t i l l gri ps i den fö rvi ssn i ngen , a tt l yssna ren - l ä ra re n -j u fö rstår språ k i nl ära re ns i n te r i mssprå k9b ).I i nspe l a de mon o l o g i sk a p rov h a r den eme l l erti d - å tmi nstone på de tta sta d i um - v i s a t si g vara ovanl i g . I en testsi tuat i o n , som a vse r a tt pröva s prå k färd i ghe te n , k o ncentrera r ma n si g ju i a l l mänh e t p å språ k formen, o c h de fl esta fö rsö ker n a t ur l i g tv i s att undv i k a medvetna sve c i sme r , i sh . i vo k ab u l ä re n . Fö l jande e xempe l , som hämta ts från en a nnan re feratuppg i ft , åskåd l i gg ö r doc k både genom tonfa l l e t och för l ä genhe tssi gna l e n , att de t är frå ga om e n kompe ten s l u c ka , som " re pa reras" med h j� l p a v me dve te n tra nsfe r :

��_�!�l!_i�� _f�r ___ �i�_ � :Q��r�!�� _Lb�L

- 1 1 1 -

( 5 ) Även när det gä l l e r kompe ten s l u c kor i frå ga om må l s p rå ket re ge l sys tem fi nns de t fa l l , dä r s prå k i n l ä ra re n l ös e r s i n rege l l u c k a kogn i t i vt . Detta s ker med h j ä l p a v ana l o g i med a nt i n gen mo de rsmå l ets e l l er må l s p råkets sys tem . S å k an s tarka ve rb t . ex . medvetet böj as e fte r mön s te r a v e t t anna t L 2 -verb med s amma i n fi n i t i v vo k a l e l l e r v i a en från modersmå l et medve tet tra n s fe re ra d rege l . Fö l j ande s k u l l e k un n a vara e xempe l på e tt s å da n t fa l l :

( ! � g!� ) -i � r_L !. !. :.L 2�g!� _ � i�b ( s v . 2�Q� 1 ·

Svår i gheterna a tt i dent i fi e ra denna s tra te g i typ ä r na tur l i gtv i s s tora . Person l i ga i nte rvj uer me d s prå k i n l ä ra re n k a n h ä r ge v i s s l edn i ng .

6 . I noms prå k l i gt beti ngade fe l s ä g n i n ga r Ka tr i Me r i ö v i l l rubr i cera a l l a fe l s om görs a v i c ke- e n s p rå k i ga som i n terfe ren s fe l l a ) . J a g a n s e r det eme l l e rti d mot i vera t a tt ä ven hos s prå k i n l ä ra re göra d i s ti n k ti onen me l l a n i n tra - och i n te r l i n g va l t bet i ngade s törn i n ga r i må l s pråket . I det före l i ggande ma ter i a l e t ä r de fono l og i s ka fe l s ä g n i nga rna i n te e n tydi ga , bortsett från e t t l i te t a n ta l , s om omede l ba rt korr i geras . Ka n s ke ä r fö l j a nde ett e xempe l på

omka�tn i ng : � �i� _ _ � Q 2 2!��2�JE�� _ E fl ��.i ant i c i pa t i on : .... ��_ b�!!�_9rQ��Qbr�� 1 _ ��_��r_��Qr�� .i percevera t i on : � � E r hörte , da s s Gros smu tte r Xs chnorc h te ; ��h -�å -��- l i k��d�- lj�d - i ��l l ) : e i nen Stra us s b unte xBrumen f l Ucken - - - ---- -..;; - - - - - - - - -, - - - -.-,- - - - - - -.::,- - - - -

N ä r det gä l l e r fe l s ä gn i n gar a v böj n i ngs forme r, v i s ade Rudo l f Mer i nger redan 1 89 5 i e n s tor korpus 1 2 ) , a tt vuxna L , - t a l a re k un de göra kon tami na -t i oner s om � g�� l � i !� ! _____ Xge s i tzen g�� - - - - - - - -och fe l a k t i ga general i s e r i ngar s om

g�r! � �� > es h a t Xgeh i s sen 9�� 2 � �� - - - - - - - - - - - - - - -

Gott x Gotte:> _ §QH�r

Det är i n te u tes l utet , att n å g ra av de många gramma t i s ka fe l en hos s prå k i n l ärare o c k s å kan to l ka s s om s ådana kontami na tori s ka fe l s ä g n i ngar av ren t t i l l fä l l i g a rt och s å l u n da i nte behöver å te r föra s t i l l res u l ta tet a v en i n te rrege l ( s e nedan 7 ) res p . t i l l fe l va l p . g . a . br i s t fä l l i g i n l ä rn i n g .

- 1 1 2 -7 . Utoms prå k l i g t be t i n gade fe l s ä gn i nga r

E ntyd i ga utoms prå k l i gt be t i n gade fe l ( typ fre ud i a n s k a fe l s ä g n i n g a r ) h a r i n te k un nat be l ä ggas i det unde rs ö kta ma ter i a l e t . N å g ra e xempe l på tan ke l uckor före kommer eme l l ert i d :

��r��_ b � � ! _ Q � _ � Q_ g rQ � � � _ Q b r� � 1 - g� � � _ i �b_ Qi � b _ :Q�!!�r_ fr� � �� _ �� ( H ä r h a r s t udente n hoppa t över pa s s a ge n g��i! _ i �b _Q i �b _ Q� � �� r_ bQr�� _ �� - � QQ_��r��_ b � � ! _Q� _ �Q _� i Q�Q _ g rQ � � � � _��QQ11

8 . I n te r1 i ng va 1 t be t i n gade Det ä r ett k änt fa k t um , 1 i ga re i ta l a t s prå k än

s tö rn i n ga r i s p råk a n vändn i ngen att s å dana fe l s om beror p å i n te r fe re n s ä r i s k r i ve t ( se b 1 . a . J u hå s z 1 9 70 1 3 ) ) , n å g o t

van -s om

oc k s å tyd l i gt framgår a v vå ra t i d i ga re unders ö k n i ngar . Trots a tt man l ä rt s i g och ä ven k a n produce ra den rä tta fo rmen/ u t tryc ke t , å tmi n s tone under opt i ma l a fö rh å l l anden , vä l j s i en ta l s i t uat i on o fta re en l ö s n i n g s om ä r typ i s k för mode rs må l e t . Ors a k e n b ö r n ä rma s t s e s i a tt s prå k i n l ä ra ren i n te h unn i t s å l å n g t , a t t h a n / h o n a utoma t i s e ra t det nya s prå ke t t i l l rä ck l i gt för att k unna kop p l a bort L l . H ans n u va ra nde p rogre s s i o n s s tad i um/ i nte ri ms s pråk k a n s å l unda ge både korre k ta o c h fe l a k t i ga s va r . I n te rfe ren s fre k ven sen påverka s s e d a n b 1 . a . de l s a v s i t u at i onen - s amta 1 s pa rtne r ( s ) , p l ats , k a n a l , t i d t i l l fö rfogande e tc . - de l s a v psyko l o g i s ka fa k tore r s om trötth e t , ne rvos i te t , k o n centra t i on m . m . o c h s l u t l i ge n o c k s å a v " i n terferens fä l l o r " i res p . s pråk , dvs . a v ren t l i n g v i s t i s k t s tr u k t ure l l a o rs a ke r . E l i a s s o n ( 1 9 78 ) s k i l j e r h ä r me l l a n i n te rfe re n s k ra ften h o s L l - före tee l s e n ( h ä r i n verka r ä ve n tredj e s p rå k/ s i do s p rå k , s e nedan ) och i nterfere rba rheten ho s må l s p rå k s företee 1 s e n 1 4 )

( 1 ) De ovan ( 6) nämnda kon tami na t i onerna k a n o c k s å va ra i n te r1 i ng va 1 t bet i ngade . B 1 . a . k a n k a n s ke fö l j ande e xempe l förk l a ra s på de tta s ä tt :

x R" t k " h �ödl uvan - Q- - �PP�- � Q �BQ!g�pp�6��

(2 ) N ä s t e fter fono l o g i s k och g ramma t i s k i n terfe re n s är seman t i s k i n terfe ren s frå n modersmå l e t d e n va n l i ga s te k a tegor i n i d et unders ö k ta ma te ri a l et . V i d två s å närbe s l ä k ta de s p rå k s om s ve n s k a och tys k a k a n de t eme l l e rt i d va ra s vå r t a tt s k i l j a me l l a n s ema n t i s k och l e x i ka l i s k i n te rfe ren s .

( l i e f ) � Q�r_�Ql f_ :� � r� Q g _ � �r _§rQ � ��!!� r ( s v . � � r� � g ) ( J i n a c h t nehmen vo r ' ) -? � i fb _ :�fb !�Q _ :f�r_ Q � Q _�Q l f ( s v . � �!L � i g_ fQr ) ( ' z o g . . . a n ' ) � �r:Q� b�_ i b r� _ �l� i g� !:_ � Q ( s v . !Qg )

- 1 1 3 -

Sådana fa l l a v kontra s tb r i s t , n ä r ba ra må l s pråket d i ffe re n t i e ra r , v i s a de ä ven i det ta mate r i a l 1 5 ) e n s ä rs k i l d benä gen h e t fö r i n te rfe rens . Så l e de s före k om fe l va l h o s 24 res p . 2 1 % a v s tu den terna i e xemp l e n .

· · t . e s s e n �-� < fre s s e n t i 1 1 < � � - - - - n a c h

( 3 ) Tyd l i g l e x i ka l i n te r fe rens frå n L 1 i ta l a d tys k a ä r mi n dre va n l i g hos genoms n i tts s t u denten p å de tta s ta d i um . Fre k ve n s e n ä r h ö gre hos s tuden te r med för s t a d i et ot i l l rä c k l i g s prå k fä rd i g het :

( fr��9)-+ :9�� _�Q lf_ ��_:�li ��_�� ( s v . Ql i �)

När i n l å n i n g a v L l -ord före komme r i de t un de rs ö k ta ma ter i a l e t , rör de t s i g i n te s ä l l a n om främman de ord . O fta ä r de t utan tv i ve l frå ga om en kogn i t i v l ös n i n g s om ta l a ren t i l l g r i pe r i s å d a na fa l l , ä ven om i nga e n tyd i ga e xempe l k un na t re g i s tre ra s h ä r . De s s utom ä r j u främman de o rd i rege l v an l i ga i n terfe ren s fä l l or i må nga s pråk , bå de vad g ä l l e r form och be tyde l se 1 6 ) .

( �!r��) � ��g� ( s v . ��!!)

( 9��!�_��f�)� �f��9i�r!� ( s v . f�� g�r�9�)

( 9 i � 9 _ YQ rQ�i) -t, �E��i�r!� ( =h ä n de , s v . e��r�g�) x ' ( el�� !�) ..... _ p l�!},i�r!� ( = j ämna de , s v . el��r�9�)

( 4 ) Tredj e s pråk s i n te r fe ren s ( s i do s p rå k s i n te rfe ren s 1 4 ) , i det ta fa l l från enge l s ka n , är tyd l i g ä ve n i fö re l i gga n de ma te r i a l ( j fr . Stedj e 1 9 7 7 ) . Trots a t t ItJo l f förekomme r s e x gå nge r i den upp l ä s ta fö r l a ga n , a n vänder 35 % a v s tu dente rna formen xWu l f mi n s t e n g å n g . Andra va n l i ga e xempe l är

( �� r��91 � ��i l x ( ��r_�r�!��Q!) � _ Q��_�r�!��! ( gi�� 9� ��!_��r9�) -+ �Q�i_��

I n terfe ren s k ra ften ö ka r , om L l o c h L 2 s amve rka r 1 5 ) ( �l �) ..... �� ( e n g . ��, s v · ��<�l� n ' 56 pe rsone r )

x - - - -( ��9_ g��1 �) � _ �Q_� i�_9i� 9 ( e n g . �Q , s v . ��, 2 8 per sone r ) ( Q��r) -+ :9�!!�r_ �Qr�� ( e n g . 9�!!�r, s v . 9�!!r�)

För s va gton i ga p ronomen , konj u n k t i one r etc . vä l j s i b l a n d det e n ge l s k a ordet 1 5 ) . H är upptä c k e r ta l a ren eme l l e rt i d ga n s k a o fta , a tt de t rör s i g om en fe l s ä gn i n g o c h korr i gera r s i g s i ä l v

( und ) � xand xwe i 1 ( wä h ren d ) s i e da s ta t - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -( s i e ) -) g i�_��!!�r l_�� i �_�Q lH�

- 1 1 4 -( 5 ) Om man s e r t i l l den grammat i s k a i nte rferensen , k an s amman fa ttn i n r s - ' v i s notera s , a tt d i rek t öve rför i n g a v s ve n s k a n s reg l er b l . a . förekomme r i frå ga om ordföl j d i 3 2% a v proven ( Obs . a t t s i ffro rna i de t fö l j a nde enda s t kan a n ge tende n s e r , då de ej h a r re l a te ra ts t i l l rätts vars fre k vens e l l e r a nta l före koms te r

we nn R . xs a h d i e Gros smutte r

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - � 9� � � _ � i� _ � �Q l l t� _ � 1 �� _ Q fl � �� x

h ' d k ' . ( l . h ) �e r l a g s i ch ( 1 8 oc V l onJ ugat l on : e gte S l C - - - * - - - - - - � - - - - - - - - - � r _ _ l �gt� _� !ch ( 8 ( � �� ) -1 Q�_ � �Q� ( 1 6 pers . )

pe rs . ) .. )

Va n l i g are ä r eme l l ert i d en i nd i re kt överför i n g v i a de s ä rs k i l da i nte rre g l er ( termen frå n E l i a s s on 1 9 78 1 4 ) ) , s om s p rå k i n l ä ra re n byggt upp i s i tt re s p . p rogre s s i ons sys temj i n te r i ms s p rå k . Nedbrytn i ngen o c h oms truk turer i ngen a v tys kan s rege l sys tem syns tyd l i ga s t i a rt i k e l - oc h p ro nome n böj n i n gen . Några e xempe l från k a s u s sys teme t får h ä r be l ys a det ta : Det va n l i ga s te fe l va l e t ä r a c k u s a t i v e fte r da t i vs tyra n de prepos i t i on :

� i t _:Qi�_ �l �� , :�i �� _ fl � � �b� , �9�� _ �QrQ ( 7 1 pers . ) � � _ :Qi�L :i br�_§rQ� ��tt� r ' :9� � _ � � � � ( 8 3 pers . ) � � �b _ :9�� _�� ' :Qi�L : i br�_ §rQ� ��t!�r ( 2 2 pers . ) YQ� _:9i�L:i b r� _��tt� r , :9�Q _�Ql fl :Q� � _ � l� iD� _ �Qt��QQSb�D ( 30 pe rs . )

Fe l va l e fter p repos i t i on med r i k tn i ngs - e l l e r be fi n t l i ghe ts kons tru k t i on kan vara fö l j den av i n terre ge l n . . !� s tyr da t i v e l l er a c k us a ti v " e l l e r " i� + ne utra l t s u bs t . i bes tämd fo rm b l i r a n t i ngen i m e l l e r i n s "

: iQ � _ ��!!_ l � g l i � _:Q� � _ �� _�Qb �!� ( 3 1 pe rs . ) ��L g i �g _: i�_�� l l �g!� _ � i s b _ _ i�_ �� !t ( 32 pers . )

Fö l j ande exempe l k an tyda på rege l n " v i s s a e ttobj e k ts ve rb s tyr da t i v ( i a na l og i me d Q ir_ b� l f�Q e tc . ) "

Q�� i ! _ isb _ :Qi r_Q��r_ ��b�QLbQr�QL fr� � ��Q_� �DQ ( 1 9 pe rs . ) E n a n nan i nte rrege l ä r förmod l i ge n " på tredje p l a ts i s a ts e n s tår ofta ett a c k u s a t i vobje kt "

( s ubj e k t ) -t Q� _ � ��L Q�� b t� _ :Q�Q _ grQ � � � Q _�Ql fL:giD�D_��ggr ( 1 9 pers . ) ( p red i kat s fy 1 1 nad ) -t �� -�� _:��D _�qlf_�� ( 8 pers . ) ( d at i vobje k t ) -t �Qt

b-��ee�h7-�D _:�� l!� - :� !�[: 9!� _ §�q��!!�� _�!�� g� _�D ( t: pe rs . J

9 . Kommen ta r Br i s te r i mun t l i g s prå k fä rd i ghe t ä r s vå ra a t t a vhj ä l pa utan mycken ö vn i n g . De n be grä n s a de t i d och de n ed s k u rna unde rv i s n i n g s re s u rs e r som i da g s tå r o s s t i l l b u d s ö k a r s vå r i ghe terna . Mot ba k g run d a v fö re l i g gande u n -

- 1 1 5 -

ders ö k n i ng o c h vå ra t i d i ga re e rfa renhete r a v ve rks amh e ten med mun t l i ga

pro v frams tå r eme l l e rt i d ö k a de s tödåtgä rde r för a tt förbättra s tu de n

terna s mun t l i ga s prå k fä rd i g het i tys k a s om e t t nödvä n d i gt öns k emå l . V i s

s e r l i gen h a r å ts k i l l i ga a v fö l j an de re kommendat i oner framfö rts t i d i gare ,

men de före fa l l er ä ndå s å v i k t i ga a tt de förtj ä n a r a t t upprepa s . V i be-, h ö ve r s å l unda

l . e n fördj upad kontra s t i v a na l ys a v i n terfe re n s fä l l or och a n dra s töte s te n a r för s vens k a r , n ä r det gä l l e r ta l ad tys k a

2 . e n unde rs ö k n i ng a v h u r d e t s ve n s k - tys ka i n te r i ms s p rå k e t u tve c k -1 8 )

l a s , de s s " progre s s i o n s s ta d i e r o c h progre s s i ons vä gar I O ( E l i a s s o n )

3 . en bred s tud i e a v ta l k ommun i k a t i onen : de l s des s a l l mä n n a s t ra te g i e r , de l s s k i l l n aderna tys k a - s ve n s k a

4 . en forts a tt p rö vn i ng a v s t udente rnas i ngångs fä rd i g h e te r i s tu d i e vä g l eda nde syfte

5 . fl e r kontra s t i vt u p p l a g da l ä romede l

6 . ytte r l i ga re övn i ng s p ro g ram ( l ä ro s t ud i o ) f ör beh o v s a n pa s s a d i nd i vi d ue 1 1 t rä n i n g

7 . s l u t l i gen föres l å r j a g a tt v i i underv i s n i ngen s k u l l e fö r söka me d vetandegöra tra n s fe rj i n t9 r fc ren sme k a n i s me rna för s p rå k i n l ä ra rna .

Anmä rk n i nga r

l ) K l i n gemann , U . & Ma gn u s s on , G . ( 1 9 74 ) : Det r i k s g i l t i ga d i agno s t i s k a p ro ve t . TU P- rapport 7 , Tys ka i n s t i t ut i onen . Stock h o l m .

2 ) Stedj e , A . ( 1 975 ) : Ta l te s t i tys ka . Förs ö k med be dömn i n g a v munt l i g s prå k fä rd i ghet . TUP- rapport 1 1 . Tys k a i n s t i t u t i onen . Stoc k h o l m .

3 ) Hy l dgaa rd-Jen s s e n , K . ( 1 9 7 5 ) : S k a n d i n a v i s ch - de u t s c he U nte rs uc h ungen auf dem Geb i et der ko ntra s t i ve n Gramma ti k . ( Ubers i c h t un d Vo r sch l ä ge . ) I : G . Me l l bo u rn m . fl . ( red . ) : Ge rma n i s ti s c h e S tre i fz Uge . Fes ts c h r i ft fUr Gus ta v Kor l en . Stoc k h o l m .

4 ) J fr . Ros s i pa l , H . : Om fe l a na l y s o c h om e n fe l a na l y s a v s ven s k ars tys ka . TU P- ra pport 5 . Tys k a i ns t i t ut i onen . S toc k h o l m 1 9 7 5 .

5 ) P fe ffe r , J . A . ( 1 96 4 ) : G rundde uts ch . Ba s i c ( S poke n ) Ge rman !�ord l i s t . Grunds tu fe . New J e rs ey . Wän g l e r , H . - H . ( 1 96 3 ) : Ra n gwö rte rb uch h oc hde u ts c her Umgan gs s prache . �1a rburg . Ortma n n , W . D . ( 1 9 7 5 - 76 ) : Hoch freq uen te de ut sche \:!o rt fo rmen . 1 -2 . Goe the- I n s t i t ut . MUn c he n .

6 ) S i g u rd , B . ( 1 978 ) : Om texte n s dynami k . I : E l i a s s on m . f l . : S ve n s kan i mode rn be l ys n i n g . L u n d .

7 ) Pe u s e r , G . : Apha s i e ( 1 9 7 7 ) : E i ne E i n fU� ru n g i n d i e P atho l i n g u i s t i k . �1U nchen .

8 ) K l i ngemann , U . & Magn us s on , G . ( 1 9 75 ) : Lätt o c h s vå rt i de d i a gno s t i s k a o rd k u n s k a p s tes ten . TU P- ra pport 1 2 . Tys k a i ns t i t u t i one n . Stoc k h o l m .

- 1 1 6 -

9 ) Den te rmi n o l o g i s k a va r i a t i o n e n i de t ta a vs eende ä r s to r . Som e xempe l k a n a n fö ra s a t t J . J u h a s z ( 1 9 7 0 : P ro b l eme de r I n te r fe re n z . B u da pe s t ) a n vä n de r tra n s fe r fö r a tt b e t e c k n a ö ve r fö r i n g me d po s i t i v ve r ka n , i n te r fe re n s fö r de n n e g a t i va . L . Se l i n k e r ( 1 96 9 : La n g u a ge T ra n s fe r . I : Gen e ra l L i n g u i s t i c s 9 : 2 ) s k i l j e r me l l a n p o s i t i v tra n s fe r ( n o n e r ro r ) , n e g a t i v tr o ( e rro r ) och n e u tra l t r o ( e rro r o r n o n e rro r ) u t a n a tt a n vä n da te rme n i n te rfe re n s , me d a n b l . a . L . N o v i k o v i en tys k - ry s k k o n tra s t i v u n d e rs ö k n i n g n ö j e r s i g me d te rme rna p o s i t i v o c h n e g a t i v i n te r fe re n s ( Le x i k a l i s c h e I n te r fe re n z i n Fo r s c h u n g u n d U n te rr i ch t . I : P ra x i s de s n e u s p ra c h l i c h e n U n t e rr i c h ts 1 9 76 / 1 ) e t c .

9 b ) Så s ke r o c k s å n ä r t vå s p rå k i ga s amta l a r med a n dra två s p rå k i g a . E . O k s a a r ( 1 9 7 9 ) : Mä n n i s k a n o c h t vå s p rå k i g h e te n . I : S t e dj e . A . & a f T rampe , P . : Två s p rå k i g h e t . De t a n d ra n o rd i s k a t v å s p rå k i g h e t s symp o s i et Stoc kh o l m .

1 0 ) Me r i ö , K . ( 1 9 7 8 ) : T h e p sy c h o l i n q u i s t i c Ana l ys i s a n d Me a s u reme n t o f I n terfe re n c e E rro r s . I : I RAL X V I / l .

1 1 ) Fromk i n , V . A . ( u t g . ) 1 9 7 3 : S pe e c h e rrors a s l i n g u i s t i c e v i d e n c e . The H a g ue , Pa r i s .

1 2 ) Me r i n g e r R . & Mayo r , K . 1 89 5 : Vers p re c h e n u n d Ve rl e s e n . S t u ttga r t .

1 3 ) J fr . eme l l e rti d Me r i ö ( 1 9 78 ) s om i s i n u n de rs ö k n i n g a v fi n s k t- e n ge l s k t ma te r i a l k o n s ta te ra r " l i t t l e i n te r fe re n c e n o te d i n s pe e c h " .

1 4 ) E l i a s s o n , S . ( 1 9 78 ) : S ve n s k k o n tra s t i v l i n g v i s t i k o c h fe l a n a l ys : e n ö ve rs i k t s amt n å gra a k t u e l l a te o re t i s k a frå go r . I : E l i a s s o n m . f l . : Sven s k a n i mo dern be l ys n i n g . L un d .

1 5 ) Ste dj e , 1\ . ( 1 9 7 7 ) : T re dj e s p rå k s i n te r fe re n s - e n j ämföra n de s t u d i e . I : Pa l mbe rg , R . & R i n g bom , H . ( u t g . ) : Fö re d r a g v i d k o n fe re n s e n om k o n t ra s t i v l i n g v i s t i k o c h fe l a n a l ys . ( Medde l a n de n frå n S t i fte l s e n f ö r A b o Akademi Fo rs k n i n g s i n s t i t u t 1 9 . ) . Abo .

I I 1 6 ) �Ja n d ru s z k a , M . ( 1 9 78 ) : D i e " fa l s c h e n F re un de" d e s U b e rs e t z s e rs .

I : Grä h s m . fl . ( u tg . ) : T h e o ry a n d P r a c t i ce o f Tra n s l a t i o n . ( No b e l sympo s i um 3 9 ) . B e r n .

- 1 17 -

Ake V i b e r g

Pr o j e k t e t Sven s ka s om må l s p r å k ( S S M ) l )

I n s t i tu t i onen fö r l ingv i s t i k

S t o c kho lms un ive r s i t e t

EMOT IVA PRED I KAT I SVE N S KAN O C H NAGRA ANDRA S P RA K

I NNEHAL L S öVERS I KT

O . I NT RO DU KT I ON

l . DET EMOT I VA FÄLTET I SVEN S KAN 1 . 1 . De emo t i v a a d j e k t i v e n 1 . 1 . 1 . F enome n - o c h e r f a r a r o r i e nt e r i n g 1 . 1 . 2 . Aku t o c h d i sp o s i t i o n 1 . 1 . 3 . " I n s t ä l l n in g " 1 . 1 . 4 . B i l dand e t av emo t iva a d j e k t iv s om b e t e c kn a r e n d i s po s i t i o n 1 . 1 . 5 . Någ o t om d e f enomeno r i en t e r ad e a d j e k t iv e n s s em an t i k o c h

syn t ax 1 . 2 . D e emo t iva v e r b e n o c h d e e r f a r a ro r i en t e r a d e a d j e k t iv e n 1 . 3 . Emo t iva p r e d i ka t me d sub s t an t iv s om kärna

2 . SVE N S KAN I TYPOLOG I S K J�1F öRE L S E 2 . 1 . G rundmo de l l e r

P r o c e s smo d e l l en - N a t u r k r a f t smod e l l en - K r o pp s de l smo d e l l en 2 . 2 . D e t dynam i s ka s y s t em e t 2 . 2 . 1 . Kau s a t iv o c h ant i k au s a t iv 2 . 2 . 2 . D e t dynam i s ka s y s t eme t i n å g r a invand r a r s p r å k

F i n s ka - Sp an s k a - Nyg r e k i s k a

3 . S LUTORD

L I TTERATUR

l ) P r o j e k t e t Sv e n s ka s om må l s p r å k ( S SM ) b e d r i v s v i d i n s t i tu t i o n e n fö r l ingv i s t i k v i d S t o c kho l m s un ive r s i t e t m e d an s l a g f r ån S ko l öve r s t y r e l s en . D e s s huvu d s yf t e är a t t s tu d e r a s å dana e g enhe t e r i s v e n s kan s om u t g ö r i n l ärn i n g s p r o b l em fö r i nv and r a r e .

F ö r av sn i t t e t om s v e n s k an byg g e r j a g d e l v i s p å ma t e r i a l o c h i d e e r s om j a g utve c k l ad e m e d e t t m i nd r e b i d r a g f r ån Human i s t i s ka fo r s kn i ng s r å d e t ( 1 9 7 4 - 7 6 ) s om f ö r a r b e t e t i l l e t t p l an e r a t p r o j e k t s om ka l l ad e s " P r e d i ka t s ana l y s " .

F ö r hj ä l p med d a t a f r å n v i s s a and r a s p r å k än s v e n s kan f r am f ö r s härme d e t t v a rm t t a c k t i l l fö l j ande p e r s o n e r u t an v a r s m e dv e r kan d e s s a avsn i t t i n t e kunna t s k r i v a s : Ama d o r G a r c i a S i l va ( s p a n s k a ) , Ya s em in Hep a k s o y ( tu r k i s ka ) , Ann e l i Mäk i nen ( f i n s k a ) o c h Athana s i a S t a t hopou l o ( n yg r e k i s ka ) . D e har b l a ö ve r s a t t d en l i s t a m e d 6 1 s a t s e r i nn e hå l l ande emo t iv a p r e d i k a t s om n ämn s i avsn i t t 2 . 2 . 2 . F ö r f e l a kt i g he t e r s om in smu g i t s i g b l and d a t a l i k s om f ö r t o l kn in g e n b ä r j a g n a t u r l i g tv i s e n s am an s v a r e t .

- 1 1 8 -

O . I NT RO DUKT I ON

Den s emant i s k - l ex i k a l a an a l y s en h ö r t i l l d e omr å d e n d ä r de t r ö r

S I g s ä r s k i l t s n a b b t j u s t nu . S ä r s k i l t h a r man i nt r e s s e r a t s i g fö r

ve r b e n , v i l k e t ä r f ö r s t å e l i g t me d t anke p å a t t d e s s a e r b j u d e r s ä r

s k i l t i n t r e s s an t a p r o b l em . J a g h a r s j ä l v e n l än g r e t i d s y s s l a t

me d e t t l e x i k a l t f ä l t s om j a g k a l l a r d e t ment a l a f ä l t e t ( s e n e

dan ) . Huvud s a k l i g e n h a r j a g i n t r e s s e r a t m i g f ö r v e rb e n inom d e t t a

fä l t även o m j a g i p r i n c ip t änk e r m i g a t t ana l y s e n s ka kunna u t

v i dg a s a t t g ä l l a o r d av a l l a o r dk l a s s e r s om hö r t i l l d e t t a b e t y

de l s e område . F ö r d e t emo t i v a fä l t e t s om j a g s k a b e hand l a i d e n

här up p s a t s e n vo r e d e t eme l l e r t i d kons t l a t a t t i n t e f r å n b ö r j an

t a hän s yn även t i l l s ub s t an t i v e n o ch i s ynn e r h e t t i l l a d j e k t iv e n ,

v i l k a uppv i s a r den s t ö r s t a d i f f e r e n t i e r in g e n inom d e t t a f ä l t . E n

t e rm s om k an använda s i d e t t a s ammanhang ä r p r e d i ka t s an a l y s . Me d

d e t me nar j a g e n ana l y s av v e r b e n o c h d e u t t ry c k av ann a t s l a g

s om kan e r s ä t t a d e t f i n i t a v e r b e t i e n s a t s :

Re su l t a t e t g l adde S t i n a .

Re s u l t a t e t g j o r d e S t i n a g l a d .

Re s u l t a t e t s känkt e S t i n a g l ädj e .

De t r e u t t ry c k e n g l a d d e , g j o r d e g l ad o c n s känk t e g l ädj e fun g e r a r

s om p r e d i k a t i d e n me n ing j a g an g iv i t .

Me d e t t s eman t i s kt f ä l t mena s en g rupp o r d s o m t i l l s amman s b e

s k r i v e r e t t e r f a r enhe t s om r å d e s å s om b e f i n t l i g h e t ( b e f inna s i g ,

s t å , l i g g a ) , fö r f l y t t n i n g ( g å , s p r i n g a , kryp a , k ö r a , b i l a ,

b ä r a ) , ägande ( kö p a , s ä l j a , ha , ä g a , d o n e r a ) e l l e r ( v e r b a l ) kom

mun i ka t i on ( t a l a , s n a c k a , f r å g a , s v a r a , komme nt e r a ) . D e t f i nns

e t t an t a l fä l t s om kan fö r a s s amman t i l l e t t ö v e r o r dn a t fä l t :

d e t men t a l a ( huvud) f ä l t e t . N å g r a av d e v i k t i g a r e ment a l a f ä l t en

v i s a s i upp s t ä l l n i n g e n härne dan . J a g h a r o c k s å t a g i t me d e t t an

g r äns ande fä l t fy s i o l o g i s k t t i l l s t ånd :

- 1 1 9 -

M E N T A L

FYS I O LO G I S KT P E RCE PT I ON K O GN I T I ON VÄRDE R I N G E MOT I ON T I L L STAND

hung r i g t i t t a v e t a t y c k a fö rv åna ( s ) t ö r s t i g s e t r o g i l l a f ö r b 1 u f f a ( s )

t r ö t t l y s s n a t änka o g i l l a g l äd j a ( s )

s ömn i g h ö r a m inna s upp s k a t t a fö r a r g a k änna g l ömma s kr ämma smaka ta r e d a p å g l ad

l e d s en a r g

G r än s en me l l an fä l t en ä r s ä l l an s ka rp . Man k a n t e x f r å g a s i g om

u t t ry c k en fö r fy s i s k smär t a s å s o m d e t kn i p e r i m a g e n , d e t s v i d e r

i ha l s en s ka fö r a s t i l l fys i o l o g i s k t t i l l s t ånd e l l e r t i l l p e r c ep

t i on . ( J a g l u t a r å t d e t s en a r e a l t e rn a t ive t . ) I e n t i d i g a r e upp

s a t s , s o m ä r e n p endang t i l l den här ( V i b e r g 1 9 7 8 ) , h a r j a g s k i s

s e r a t d e t p e r c ep tu e l l a f ä l t e t .

V i d ana l y s en av s emant i s ka f ä l t kan man u r s k i l j a e t t s y s t em s o m

s t r ä c k e r s i g t vä r s g enom d e o l i k a f ä l t en o c h g e r e n g rund s t ruktur

å t v e rb en i l ex i kon . Låt o s s k a l l a d e t t a s y s t em d e t dyn am i s k a

sys t eme t . D e t inne f a t t a r b e tyde l s e komp on e n t e r s om kau s a t i v , i n

ko a t i v o c h t i l l s t ånd . F ö r v e r b e n s d e l ä r d e s s a b e t y d e l s e r i n ko r

p o r e r a d e i d e l e x i k a l a o r d e n e l l e r s i gn a l e r ad e gen om av l e dn in g .

Om kärnan i p r e d i ka t e t d ä r emo t u t gö r s av e t t a d j e k t i v e l l e r e t t

s ub s t ant i v , s i gn a l e r a s d e t dynam i s ka s y s t eme t g e nom e t t a n t a l

v e r b s om n ä rma s t fun g e r a r s om e t t s l a g s g r amma t i s k a o p e r a t ö r e r .

V i d a d j e k t i v e n ä r de t i s v e n s kan g ö r a , b l i o c h v a r a s om fy l l e r

d enna funk t i on . V i d s ub s t an t iven f i nns d e t en l i t e t m e r om f a t t an

d e g rupp a v v e r b ( v ä c k a , � , få , h a , o c h me r s p e c i a l i c e r a d e s o m

inj a g a fruk t a n , r ö n a i n t r e s s e ) . S c h ema t i s k t s e r d e t dyn am i s k a

s y s t em e t u t s å här :

F ä l t : EMOT I ON : G LÄDJE

Ve rb

KAUSAT I V Y g l a d d e X

I N KOAT I V X g l adde s / g l adde s i g

T I L L S TAND ( å t Y )

Adj e k t i v / P a r t i c iE

Y g j o r d e X g l ad

X b l ev g l ad ( å t Y )

X v a r g l a d ( å t Y )

N omen

Y g av X g l äd j e

X f i c k g l äd j e ( av Y )

X h a r g l äd j e ( av Y )

S o m e t t a l t e r n a t i v t i l l å t k a n ö v e r använd a s .

- 1 2 0 -

I d e närma s t f ö l j and e av s n i t t e n komme r j a g a t t r e d o g ö r a f ö r e n

huvud ind e l n in g a v adj e k t i v e n i s v e n s kan . Av s n i t t et o m v e r b e n o c h

sub s t an t iven v a r int e k l a r t v i d manu s s t opp e t f ö r d e n h ä r v o l ymen .

De s s a kommer a t t b e s kr iv a s u t fö r l i g ar e i e n S SM- r app o r t s om fö r

hoppn i n g s v i s b l i r f ä rd i g s t ä l l d unde r h ö s t e n 1 9 7 9 . Upp s a t s en av

s l u t a s me d en s k i s s av hur s v e n s k an f ö r hå l l e r s i g t yp o l o g i s kt

t i l l v i s s a and r a s p r å k .

1 . DET EMOT I VA FÄLTET I SVE N S KAN

1 . 1 . De emo t i v a a d j e k t i v e n

D e t f inns e t t myc k e t s t o r t ant a l a d j e k t iv ( o ch därmed j äm f ö rb a r a

o rd ) s om h ö r t i l l d e t t a f ä l t . B l a f ö l j ande har p å n å g o t s ä t t a n

kny t n i n g t i l l f ä l t e t :

g l ad , upp å t , l i v a d , mun t e r , g l a d l yn t

n e r e , l e d s e n , s o r g s e n , d ep r im e r an d e

a r g , f ö r b annad , h e t l ev r a d , r e t l i g

En inde l n i n g s om g e r s i g t äm l i g e n d i r e k t även om g r än s e rna ä r

s v å r a a t t d r a i p r ak t i k e n är en i n d e l n ing i d e l fä l t , t i l l v i l k a

man fö r s amman a d j e kt i v s om ä r när s ynonyme r . D e t r e r a d e rna ovan

s v a r a r mo t d e l fä l t en : G LÄDJ E , SORG o ch I L S KA . I d e t fö l j ande

komme r j a g a t t p r e l i m i n ä r t fö r a i n y t t e r l i g a r e n å g r a s å dana d e l

f ä l t , men j a g hå l l e r d e t t i l l s v i d a r e öpp e t v i l k a d e l fä l t man b ö r

r ä kn a me d o c h hur d e s s a s k a r e l a t e r a s t i l l v a r an dr a . En annan

i ö gonen fa l l ande d imen s i o n är i n t en s i t e t e l l e r ak t i v e r ing s g r a d ,

s om komme r a t t ä g n a s e t t s ä r s k i l t avsn i t t i d e n fu l l s t änd i g a

r appo r t en . F ö r I L S KA s e r den d i men s i on e n u t n å g o t i d e n h ä r s t i

l en :

OAKT I VE RAD

l u gn s aml ad

b eh ä r s k a d

SVAGARE C f ö r a r g ad i r r i t e r ad

a r g

AKT I VE RAD

i l s k en f ö r b ann ad

r a s ande u r s inn i g

S TARKARE

> u t om s i g t opp tunn o r ( r a s ande )

- 1 2 1 -

I d e t fö l j ande s ka j a g eme l l e r t i d k o n c e n t r e r a m i g p å fyr a d i s t i nk

t i o n e r s om ä r av s t o r b e t yde l s e fö r hu r d e e mo t i v a adj e kt i v e n

upp t r äd e r i d e t dyn am i s ka s y s t eme t o ch hur d e s yn t a k t i s k t s t ruktu

r e r a r s a t s e n , d å d e upp t r ä d e r i p r e d i k a t e t .

F enome n - o c h e r f a r a r o r i e n t e r i n g

Med e t t g r epp l ån a t f r ån k a s u s g r amma t i k e n k an man s ä g a a t t d e n

s i tu a t i on s om b e s k r iv s i s a t s e r me d emo t i v a p r e d i ka t invo l v e r a r

t v å l e d me d s k i l d funk t i on s om r e l a t e r a s t i l l v a r an d r a g en o m d e t

emo t i v a p r e d i ka t e t : e r f a r a r e n o c h f e n omene t . E r f a r a r e n b e t e c k n a r

i p r i n c i p a l l t i d en män s k l i g v a r e l s e o ch ä r d e n ( e l l e r d e ) s om

hys e r en v i s s käns l a . F enome n e t ä r d e n fö r e t e e l s e s om t änke s g e

up phov t i l l käns l an e l l e r s om k ä n s l an r i k t a r s i g mo t . l ) Me d av

s e ende p å e r f a r a r e n o c h f e nome n e t k an e n s a t s h a o l i k a o r i en t e

r i ng . E f t e r s om o r i e n t e r i n g e n o c k s å b e r ö r v e r b e n o c h s ub s t ant i v e n

b e hand l a s de s s a k o r t f a t t a t t i l l s amman s me d a d j e k t i v e n i d e t h ä r

av s n i t t e t . S chema t i s k t k a n r e s on eman g e t i l l u s t r e r a s s å h ä r :

F e n om e n o r i e n t e r a d B e s l u t e t r e t a d e S t u r e

B e s l u t e t f i c k S t u r e a t t r a s a

B e s l u t e t v ä c k t e i r r i t a t i o n ( ho s S t u r e )

Be s l u t e t g j o r d e S t u r e a r g

Be s l u t e t v a r fö r a r g l i g t ( fö r Stu r e )

E r f a r a r o r i en t e r a d

S t u r e r e t a d e s i g p å b e s l u t e t

S t u r e r a s a d e ( ö v e r b e s l u t e t )

S t u r e k ände i r r i t a t i o n öv e r b e s l u t e t

S t u r e b l e v / v a r a r g ( ö v e r b e s l u t e t )

Med e n t e rm l ån a d f r ån Beng t S i gu r d k an man s äg a a t t v a l e t av

p r e d i ka t g ö r d e t mö j l i g t a t t vända t e x t en ( t e x tvändn i n g ) , s å a t t

man omväx l ande k an g ö r a fenome n e t e l l e r e r f a r a r en t i l l s u b j e k t .

P å d e t r e n t l e x i k a l a p l an e t komme r j a g a t t k a l l a v e rb s om r e t a ,

v i l k a i s i n min s t ma r k e r ade fo rm t ar fenome n e t s om s u b j e k t , f ö r

fenome no r i e n t e r ad e v e r b . G enom e n me r e l l e r m i n d r e p r o du k t iv

g r amma t i s k p r o c e s s k an e t t s å dant p r e d i ka t o f t a f å d e n mo t s a t t a

o r i e nt e r i n g e n . I exemp l e t me d r e t a s ke r d e t t a g e nom r e f l e x i v e r i n g .

l ) J a g är med av s i k t v a g p å d e n h ä r punkt en . P å e t t s e n a r e s t a d i um av ana l y s en r ä kn a r j a g me d a t t t a s t ä l l n i n g t i l l v i l ka r o l l e r i F i l lmo r e s men i n g s o m e r f a r a r e o c h fenomen kan upp t r ä d a i . D e t y c k s kunn a upp t r ä d a i f l e r a r o l l e r .

- 1 2 2 -

Ve r b e t r a s a är e r f ar a r o r i e n t e r a t . G enom e n p e r i f r a s t i s k k au s a t i v

me d f å k an d e t t a g ö r a s f enomeno r i en t e r a t . F ö r a d j e k t i v e n s d e l upp

f a t t a r j a g s a ts e r me d v a r a s om omar k e r ad e . D e t i nn e b ä r a t t a r g ä r

e t t e r f a r a r o r i e n t e r a t a d j e k t i v . G en o m av l e d n i n g f å s e t t f e no me n

o r i en t e r a t adj e k t i v : f ö r a r g l i g . V i d a d j e kt i v e n s p e l a r o r i en t e r i n g

en o c k s å en r o l l f ö r a t t r i b u t s b i l dn i n g e n :

en a r g s t yre l s eme d l em

e t t fö r a r g l i g t b e s l u t

( E r fa r a r o r i en t e r a t )

( Fenomeno r i e n t e r a t )

I v i s s a fa l l y t t r a r s i g o r i en t e r i n g e n o c k s å p å s å s ä t t a t t d e t

l e d s om p r e d i k a t e t i n t e ä r o r i e n t e r a t mo t b l i r o p t i on e l I t (marke

r a t genom p ar e n t e s k r i n g l e d e t i d e n s ch e ma t i s k a upp s t ä l l n in g e n ) .

Då d e t opt i one l l a l e d e t s ä t t s u t marke r a s d e s s r o l l v an l i g e n g e nom

en p r e p o s i t i on .

Aku t o ch d i s p o s i t i on

En ann an v i k t i g d i s t inkt i o n i l l u s t r e r a s av fö l j ande e x emp e l :

g l a d g l a d l ynt

a r g

r ä d d

a r g s i n t

r ä ddhå g s en

De s s a a d j e k t iv ä r s amt l i g a e r f a r a r o r i en t e r ad e . D e n avg ö r ande

s k i l l n aden b e s t å r i a t t o r d e n t i l l väns t e r i d e s s a par b e t e c kn a r

e t t fakt i s kt emo t i v t t i l l s t ånd h o s e n i nd i v i d ( AKUT ) m e d an d e t

and r a b e t e cknar a t t en p e r s on o f t a ä r i e t t v i s s t emo t iv t t i l l

s t ånd e l l e r h a r l ä t t f ö r a t t b l i t e x g l ad e l l e r a r g ( D I S P O S I

T I ON ) . D e t t a fö r k l a r a r v a r f ö r man u t an a t t n å g o n mo t s ä g e l s e upp

s t å r k an s ä g a :

Äve n om S t u r e ä r l e d s en j u s t nu , s å är h a n f a k t i s k t e n

myc ke t g l a d l yn t p e r s on .

AKUT b e t e cknar n o rma l t e t t r e l a t i v t i n s t ab i l t e l l e r t emp o r ä r t

t i l l s t ånd me dan D I S P O S I T I ON b e t e c knar en me r s t ab i l o c h b e s t ående

e g e n s k ap . D i s p o s i t i o ne r ä r e n an i n g s v å r a r e a t t komb i n e r a me d

gö r a o c h b l i . S å d ana s a t s e r l å t e r o f t a b ä t t r e om a d j e k t i v e n a n

vänd s a t t r ibut i v t , även o m d e t t a l ån g t i fr å n ä r e t t ab s o l u t v i l l

ko r :

Al l a mo t g ån g a r g j o r d e d e n f ö r u t s å g l a dl yn t e S t u r e t i l l en

a r g s int o c h s t i n g s l i g p e r s o n .

- 1 2 3 -

V i d aku t a a d j e k t i v t o l k a s b l i ( o ch gö r a ) + a d j e k t i v f r äms t s om e n

momen t an öve r g ån g :

S t u r e b l e v g l ad

S t u r e b l ev f ö r b annad

G enom komp a r a t i on och r e dup l i k a t i o n kan man s i gn a l e r a a t t ö ve r

gången ä r g r adue l l o c h du r a t i v :

S t u r e b l ev g l a d a r e o c h g l ad a r e

S t u r e b l ev m e r o c h me r fö rb ann a d

Använd s b ö r j a t i l l s amman s me d b l i + akut a d j e k t i v f å s s amma

e f f e k t :

( ? ) S tu r e b ö r j a d e b l i g l a d

S t u r e b ö r j ade b l i f ö r b ann ad

E f t e r s om det v an l i g e n ä r s v å r t att t änka s i g e n mome n t an ö v e r g å n g

v i d d i sp o s i t i on e rna , s å l å t e r s a t s e r m e d b l i + d i sp o s� t i on o f t a

b ä t t r e , o m man p å n å g o t s ä t t ma r k e r a r a t t ö v e r g ån g e n s ke r s t e g

v i s , und e r e n l än g r e t i d e l l e r dy l i k t . Komp ar a t i o n ä r även v i d

de s s a adj e k t i v e t t m e d e l a t t v i s a a t t d e t r ö r s i g o m e n g r adue l l

f ö r ändr i n g :

S t u r e b l ev me r o c h me r a r g s i n t m e d å r en

" I n s t ä l l n i n g "

D e t f i nns o c k s å en s k i l l n a d me l l an e t t aku t kän s l o t i l l s t ånd o c h

en emo t i v t f ä r g a d a t t i t yd e l l e r in s t ä l l n i n g . O m j a g b l i r fö r

b ann ad o c h b ru s a r upp n ä r n å g o n v i kan k a l l a O l l e h a r l ån a t m i n

s k i v s p e l a r e o c h l ämna r t i l l b aka d e n i o b rukb a r t s k i c k , s å r ö r d e t

S l g om e t t a k u t käns l o t i l l s t ånd . Me n om j a g s e d an und e r en l än g r e

t i d ä r � e l l e r s u r p å O l l e , s å h a r d e n aku t a k ä n s l an ö v e r g å t t

t i l l a t t b l i v a d j a g p r e l imi n ä r t k a l l a r " I N STÄL LN I N G " . S k i l l n aden

å t e r sp e g l a s inte a l l t i d på e t t e n t yd i g t s ä t t i d e n s p r åk l i g a fo r

men . Ut t ry c k e t a r g p å k an använ d a s b å de om e t t akut t i l l s t ånd o ch

om en i n s t ä l l n i n g . I v i s s a and r a f a l l är u t t ry c k e t e n t yd i g t s å s om

v i d ko n s t rukt i o nen g l ad i ( g l ad i mat , g l a d i n å g o n p e r s o n ) e l l e r

fö r t j u s t i . I s åd ana kon s t rukt i on e r h a r d e emo t i v a a d j e k t i ve n fö r

s k j ut i t s i s i n b e tyde l s e s å a t t d e ans l u t e r s i g t i l l e t t ang r ä n

s ande fä l t s om j a g p r e l imin ä r t k a l l a t VÄRDE R I N G : g i l l a , o g i l l a ,

tycka om , tycka i l l a om e t c . D e t t a f ä l t an s l u t e r s i g nära t i l l

- 1 24 -

e t t annat fä l t s om i b l and k a l l a t s ATT I TY D T I L L AND RA P E RSONE R

( e ng . i n t e rp e r s o n a l a t t i tu d e ) : b e und r a , f ö r ak t a , s e n e r på , s e

upp t i l l e t c . B e s l äk t a d e m e d d e s s a v e r b är o c k s å ä l s k a o c h h a t a .

Geme n s amt f ö r " I N S TÄ L L N I N G " o c h d e t v å s i s t n ämn d a f ä l t e n är a t t

de s s a p r e d i k a t o b l i g at o r i s k t ä r r i kt a d e mo t n å g o t f e nomen . Mång a

aku t a emo t iva adj e k t i v kan använd a s u t an a t t man kan i d ent i f i e r a

nå go t fenomen s om g e t t upp h o v t i l l e mo t i on e n e l l e r s o m e mo t i on e n

r i k t a r s i g m o t . M a n k an t e x k ä n n a s i g g l ad e l l e r h a å n g e s t ut an

någon upp enb a r o r s ak . Man kan v a r a depp a d u t an a t t n ö dvänd i g t

deppa f ö r n å g o t . Men man k an i n t e v a r a f ö r t j u s t i u t an a t t s p e c i

f i c e r a fenome n e t l i ka l i t e t s om man kan känna s i g b e un d r ande u t an

någon a t t b e undr a . D i sp o s i t i on s b e t e c knande a d j e k t i v känn e t e c kn a s

åtmi n s t one i s v e n s k an a v a t t d e i n t e k an v a r a e xp l i c i t r i k t ad e :

* S t u r e ä r ar g s i n t f ö r b a g a t e l l e r

*S t u r e ä r a r g s i n t p å p r a tmaka r e

V i l l man u t t ry c k a a t t emo t i on e n ä r r i k t ad v i d e n d i s p o s i t i on , f å r

man använda e n omskr i vn i n g :

S t u r e b l i r l ä t t a r g f ö r b a g a t e l l e r

S t u r e b l i r l ä t t a r g p å p r a tmaka r e

" I N STÄL LN I N G " l i knar do c k D I S P O S I T I ON p å s å s ä t t a t t d e t v an l i g e n

r ö r s i g o m e t t r e l a t i v t s t ab i l t t i l l s t ånd . E n annan l i kh e t ä r

a t t emo t i onen i n t e h e l l e r ä r aktu a l i s e r a d he l a t i de n s å s om v i d

de r eno d l a d e akut a a d j e kt i v e n . Man k a n v a r a a r g p å e n p e r s on i

f l e r a å r u t an a t t fö r d e n s ku l l g å o ch s kumma o av b r u t e t av v r e d e

und e r d enna t i d .

I f i gur l s amman f a t t a s k l a s s i f i k a t i on e n av d e emo t i v a a d j e kt i v e n .

Upp s t ä l l n ingen g ö r i n t e an s p r å k p å fu l l s t änd i gh e t då d e t g ä l l e r

d e l f ä l t en ( G LÄDJE , S O RG e t c ) . Adj e k t i v e n i d e o l i k a ru t o rn a r e

p r e s en t e r a r l i ka s å enda s t e t t urv a l .

I de två n ä rma s t fö l j and e av s n i t t e n g e s e n k o mme n t a r t i l l d i s p o

s i t i on o c h fenomeno r i en t e r ad e a d j e k t i v . J a g b ehand l a r s yn t ax e n

ho s d e aku t a a d j e k t i v e n t i l l s amm an s me d d e mo t s v a r ande v e r b e n .

E t t å t e r s t å ende p r o b l em s om i n t e b e h an d l a s i d e n h ä r upp s a t s en

är d i f f e r en t i e r in g e n i n o m d e l f ä l t en . Vad ä r s k i l l n aden me l l an

g l a d , mun t e r o c h fö r t j u s t e l l e r förvånad , fö rb l u f f a d o c h p a f f ?

T i l l den s emant i s k a b e s k r i vn i n g e n a v f ä l t e t hö r äv e n e n r e do g ö -

- 1 2 5 -

F i gu r 1

EMOT IVA ADJE KT I V I SVE N S KAN

De l f ä l t ERFARARORIENTERAD

AKUT

g l ad mun t er uppå t , upp spe l t

GLÄDJE ' s a l i g ' lyck l i g f ö r t j u s t ' t i l l s ig '

l ed sen s o r g sen

SORG d eppad nere för tviv l ad

arg i l sken vred förar gad

ILSKA s t ö t t

! u r s 1nn 1 g 1 r a s and e ! förbannad

i

I r ädd skr ämd I

I äng s l ad RÄDSLA oroad ! skr aj

I I ånge s t fyl ld

l ! I f ""

o d orvana

I förbryl l ad

FÖRVÄN ING öve rra skad

I hand f al len

I häpen

I paf f

D I S PO S I T ION

gl ad l ynt

skämt s am sko j f r i sk

sorgmod ig tung s in t svårmod ig s o rgbund en me l anko l i sk

arg s int he t l evrad vrång s int l ä t t r e t l i g snar s tucken ko l e r i sk

räddhåg s en l ä t t skr ämd äng s l ig

I ( fö r s agd , ! skygg , b lyg )

� i end a s t om-i skr ivning ?

I s om l ä t t b l ir !

l ! ,

FENOMENORIENTERAD

" INSTÄLLNING"

g l ad 1 I g l ädj and e uppmuntrand e

l ro l i g

I nöj s am

� underhå l l and e

I f ör t j u s t i ! l

? l ed s en o

l ed s am ! p a ! sorg l ig i

I ned s l ående I ?nere i t r åk i g I

! , o

förarg l ig l arg pa o

r e t l i g , r e t s am I sur pa f o lk i l sken i r r i t e rande [ om hund ] I gram s e p å ! I ha e t t horn i I s id an t i l l ,

I 1 i !

räd d för ku s l i g i mörk- , s tryk- , skr ämmande \

l sko t tr äd d rys l ig !

hemsk , , o r o and e , o roväckande , "

fo lk skygg l

l , , l l I

f örvånande f örbryl l ande öve rra skande f ö rvånan svärd häpnad sväckande

- 1 26 -

r e l s e fö r v i l k a d i s t inkt i o n e r s om ä r mö j l i g a inom d e l fä l t en i

s v e n s kan o ch and r a s p r åk .

B i l d and e t av emo t i v a a d j e k t i v s om b e t e c kn a r e n d i sp o s i t i on

De a d j e k t i v s om b e t e c knar en d i s p o s i t i o n är märk l i g a p å s å s ä t t

a t t d e s emant i s kt b i l d a r e t t enhe t l i g t s y s t em s amt i d i g t s om d e l

f o rme l l t av s e ende är my c k e t d i s p a r a t a . D e t f inns f l e r a o l i k a

mQn s t e r fö r d e r a s b i l dn in g . I s t o r u t s t r äc kn in g ä r d e b i l da d e

ur e t t akut adj e k t iv ä v e n om d e t f inn s e n h e l d e l undant a g . D e t

f i nn s t e x m et a fo r i s k a b i l dn in g a r s om h a r i g o c h l ån o r d s om ko l e

r i s k , e t t o r d s om i f r an s kan i ng å r i e t t s y s t em : � t r e e n c o l e r e

' v a r a ar g ' , c o l e r i qu e ' ar g s i n t ' .

Man kan u r s k i l j a fö l j ande t en d e n s e r o c h me r e l l e r m i n d r e p r o du k

t i v a p r o c e s s e r :

( l ) E f t e r l e d e t b e t e cknar ' s inne ' ( m e d s ynonyme r )

l ynn e g l a d l yn t

s inne a r g s int , tung s in t , l ån g s i n t

h å g r ä d dh å g a d , r ä ddhå g s en

mo d s o r gmo d i g , s v å rmo d i g [ i en ä l dr e , m e r a l lm b e tyde l s e av mod ]

( 2 ) l ä t t + p e r f e k t p a r t i c i p

l ät t r o ad , l ät t r ö r d , l ä t t r e t ad , l ä t t s t ö t t , l ä t t s kr ämd

men int e : * l ä t t o r o ad , * l ä t t fö rb ry l l ad , ? l ä t t ch o c k e r a d

( 3 ) aku t a d j e k t i v + a v s i g ( äv e n t i l l s in n a t ur o d )

r ä d d a v s i g , i l s ken av s i g , s o r g s en a v s i g , mun t e r a v s i g ,

äng s l i g av s i g , upp s l up p en av s i g

Ut t ry c k s om b e t e cknar en myc k e t p l ö t s l i g e l l e r my c k e t i n t en s iv

käns l a använd s o g ärna fö r a t t b e t e c kn a e n d i sp o s i t i on :

s kr ämd av s i g ? ve t t s kr ämd av s i g ? l i v r ä d d av s i g

i l s k e n av s i g ? s k i t i l s ke n av s i g

D e t fö r k l a r a r k an s k e v a r f ö r d e t ä r s v å r t a t t b i l d a u t t ry c k

fö r d i s p o s i t i on a v fö rvånad o c h d e s s s ynonyme r :

? fö rvånad av s i g ? häp en av s i g ? h and f a l l en av s i g

- 1 2 7 -

( 4 ) Om s kr i vn ing

H e l t p r o duk t i v a är v i s s a oms k r i vn i ng a r :

( en p e r s on ) s om l ä t t b l i r

( en p e r s on ) s om o f t a ä r / b l i r

g l ad , a r g , f ö rvånad

f ö rb ann a d , r äd d , f ö r b r y l l ad

En d i s p o s i t i o n är a l l t i d r e l a t iv t s t ab i l o ch b e s t år unde r e n

l än g r e t i d . D e t h a r kon s e kv e n s e r fö r d e t dyn am i s k a s y s t e me t . V i d

dyn am i s ka u t t ryck med b l i o c h g ö r a l å t e r s a t s en o f t a b ä t t r e om

man använ d e r en komp a r a t i v fo rm av a d j e k t iv e t e l l e r p a r t i c ip e t .

Komp a r e r ing är e t t s ä t t a t t v i s a a t t öve r gå n g e n ä r g r a du e l l o c h

därme d o c k s å me r du r a t i v :

? Me d å r e n b l ev han g l a d l yn t

Me d å ren b l ev h an me r g l a d l yn t

Vi l l man b e t e c kn a a t t öve r g ån g en ä r mome n t an ä r d e t o f t a s v å r t

a t t använd a e t t e n s amt a d j e k t i v . D e t l å t e r o f t a bä t t r e om man an

vänd e r a d j e k t ive t s om a t t r i b u t t i l l e t t s ub s t an t i v av typ en

p e r s on , männ i s k a :

S om g e nom e t t t r o l l s l a g f ö r v and l a d e denna hände l s e d e n g am l a s u rpupp an t i l l en g l ad l yn t p e r s on

? S om genom e t t t r o l l s l a g g j o r d e denna hände l s e h o n om g l ad l yn t

H e l t omö j l i g t ä r d e t eme l l e r t i d i n t e a t t använd a a d j e k t i v av d e t

h ä r s l a g e t u t an a t t komp a r e r a dem e l l e r g ö r a d e m t i l l a t t r i bu t :

D e mån g a mo t g ång arna g j o r d e honom a r g s i n t o c h l ä t t r e t l i g

Även h ä r r ö r de t s i g do c k o m e n öve r gång s om s k e r und e r e n l äng r e

t i d sp e r i o d . V i l l m a n använd a e t t momen t an t u t t ry c k l å t e r s a t s en

en smu l a rumphug g e n me d e t t e n s amt p r e d i k a t i v t a d j e k t i v :

? Hände l s en g j o r de honom i e t t s l a g a r g s i n t

H änd e l s en g j o r d e honom i e t t s l a g t i l l en a r g s i n t p e r s on

S om u t t ry c k fö r d i sp o s i t i o n f inn s o c k s å e t t g a n s k a s t o r t ant a l

p e r s onb e t e c knande s ub s t an t iv s om o f t a använd s p r e d i k a t i v t :

en g l ad l ax , en g l äd j e sp r i d a r e , en mun t e r g ö k

e n me l ank o l i k e r

en g r ä lmakar e , e n a r gb i g g a , en s u rpupp a , e n ko l e r i k e r

en f e g i s , e n h a r e

Ov an s t å ende r ep r e s ent e r a r b a r a e t t l i t e t urv a l . Anmärkn i n g s v ä r t

- 1 28 -

ä r a t t d e t int e f inn s n å g r a v e rb s om b e t e c kn a r d i sp o s i t i on e r . Man

kan s ä g a Han g l äd e r s i g i s t ä l l e t f ö r Han ä r g l a d . Men d e t f inns

inga u t t ry c k av t yp en : * Han g l ad lynt a r i s t ä l l e t f ö r H an är g l ad

lynt / en g l ad l ax . Som j a g s k a v i s a l än g r e f r am t y c k s de t t a v a r a

e n a l lmän r e s t r i k t i o n även l andr a s p r å k . D e t häng e r s ä ke r t s amman

me d a t t d i sp o s i t i o n e r är me r s t ab i l a än de aku t a a d j e kt iv e n . Adj e k

t iv s om g l ad , l e d s en o c h a r g b e t e c kn a r j u i n t e e g e n s k ap e r p å s amma

s ä t t s om g l a d l yn t , s o r gmo d i g o c h h e t l e v r a d .

N å g o t om de fenomeno r i en t e r a d e a d j e kt i v e n s s emant i k o ch s yn t ax

B l and d e fenomeno r i en t e r ad e emo t i v a a d j e k t i v e n f inn s d e l s s å dana

s om ä r av l e dda av e t t aku t a d j e k t i v e l l e r e t t mo t s v a r ande v e r b

( fö r a r g l i g , fö rvånand e ) d e l s fo rme r s om s akn a r anknyt n i n g t i l l

d e t ö vr i g a f ä l t e t ( hems k , r u s k i g , ku s l i g ) . l s v e n s k an f i nn s v i s s a

s yn t ak t i s k a kon s t ruk t i o n e r me d d e s s a a d j e k t i v , s om å t m i n s t on e i

v i s s a funkt i on e r ve r k a r v a r a t äml i g en s p r å k sp e c i f i ka . J a g t än k e r

b l a p å kon s t rukt i on e r av t yp en D e t v a r r o l i g t a t t d u kunde komma ,

D e t v a r t r åk i g t a t t hö r a . D e t h ö r j u t i l l d e s t å e n d e i n s l a g e n i

enge l s kunde rv i s n i n gen a t t man t a l a r om a t t e n g e l s kan använde r en

p e r s on l i g kon s t rukt i on i de t t a f a l l : 1 1 m g l ad you c o u l d c ome ,

1 1 m s o rry t o he a r t h a t . P r e l i m i n ä r a fö r s ö k a t t ö v e r s ä t t a d e

exemp e l s om å t e r g e s i f i gur 2 t i l l n å g r a v i kt i g a invand r a r s p r å k

h a r o c k s å g e t t v i d handen a t t d e s s a kon s t rukt i on e r ä r t äm l i g e n

s p r åk sp e c i f i ka .

Me d en i n f in i t iv s om s ub j e k t kan d e s s a a d j e k t i v använda s i

kon s t r ukt i on e r av fö l j ande t yp :

At t s p e l a s ch a c k ä r r o l i g t

At t d amm s u g a ä r t r å k i g t

D e t ä r r o l i g t a t t s p e l a s c hak

D e t ä r t r å k i g t a t t d amm s u g a

D e t r ö r s i g här o m a l lmäng i l t i g a u t s a g o r me d e n v ä r d e r ande i nn e

bö r d . E r fa r a r e n ä r unde r fö r s t å dd . Man kan s p e c i f i c e r a e n e r f a r a r e

s om envar , v em s om he l s t u t an a t t b e ty d e l s e n ändr a s s ä r s k i l t

myc ke t . D e t ä r o c k s å mö j l i g t a t t sp e c i f i c e r a e n g e n e r e l l t yp av

e r f a r a r e . D enna mark e r a s d å me d p r e p o s i t i on e n fö r :

D e t ä r ro l i g t fö r små go s s a r a t t s p e l a s c h a c k

Med en i n f i n i t iv e l l e r e n fu l l s t änd i g a t t - b i s a t s s om subj e k t kan

de s s a adj e k t i v o ck s å använ d a s om en s p e c i f i k s i t u a t i on . Om i n g en

- 1 29 -

F i g u r 2

I N F I N I T I V O C H AT T - B I SAT S SOM KOMP L EMENT T I L L F E NOME NO R I ENTE RADE

ADJ E KT I V ( O C H P R E S E N S PART I C I P )

A . Inf in i t iv i al lmäng i l t i g a u t s agor

At t me t a är ro l i g t ( fö r gaml a gubba r )

De t är ro l i g t ( f ör g am l a gubb ar ) a t t me t a

Det ä r t råki g t ( f ö r tu f f a k i l l a r ) a t t l ä s a g r amma t ik

De t är f örarg l i g t ( f ör t ank spr i d d a akad emike r ) a t t komma f ö r sent

De t är hemskt ( f ör små knat t a r ) att vara en s am (ma ) i mörkre t

? D e t ä r f ö rvånand e ( f ö r vem s om he l s t ) a t t l ycka s fyl l a i d ek l ar a t i onen ko rrekt

Det är intre s s ant ( f ör o s s a l l a ) a t t l ä s a andr a s dagböcker

B . Inf i n i t iv vid spec i f ik s i tuat i on

Att träf f a s ina g aml a vänner var r o l i g t ( f ö r honom)

De t var ro l i g t ( f ör honom) at t t r ä f f a s ina gam l a vänne r

Det t r åk i g t ( fö r o s s ) a t t b ehöva r e s a hem o

t id i gt var s a

D e t var f örarg l i g t ( fö r honom) a t t komma f ör sent

Det var hemskt ( f ör d em) at t s e p l an e t s t ö r t a

?Det var f örvånand e ( f ör o s s ) at t vinna p å t ip s

Det var int re s s ant ( f ö r henne ) at t f ö l j a i n s p e l n ingarna

c . At t -b i sat s

A t t Dj u rgårn vann var ro l i g t ( f ör o s s )

Det var ro l ig t ( f ör o s s ) at t Dj urgårn vann

Det var t råki g t ( f ö r Lar s Gunnar ) a t t IFK f i ck s t ryk

Det var förargl i g t ( fö r Palme ) a t t den borger l i g a r e g e r ingen sprack s å t i d i g t

D e t var f örvånand e ( f ö r o s s a l l a ) a t t Tor s t en l yckad e s med f i s k soppan

De t var hemskt ( f ör p a s s agerarna) a t t båten spran g l ä ck

Det var intre s s ant ? ( f ö r o s s ) a t t u t gr ävn ingarna ge t t r e su l t a t

Bät t re med inf in i t iv : D e t var i n t re s s ant f ö r o s s at t f å h ö r a a t t u t grävningarna gett r e su l tat

- 1 30 -

e r f a r a r e ut t ryc k l i g en s p e c i f i c e r a s upp f a t t a s no rma l t t a l a r e n s om

e r f a r a r e i d e t t a f a l l . D e t v a r r o l i g t , t r å k i g t e t c b l i r d å un g e

fär e kv iva l e n t a me d J a g ä r g l a d , l e d s en a t t . . . :

D e t var r o l i g t a t t du kunde komma

D e t var r o l i g t a t t kunna hj ä l p a t i l l

J a g ä r g l ad a t t du kun d e komma

J a g är g l ad a t t j a g kund e h j ä l p a t i l l

Om e r fa r a r en s p e c i f i c e r a s ( o c h ä r s k i l d f r ån t a l a r e n ) , upp s t å r en

subt i l men he l t k l a r kon t r a s t me l l an en kon s t rukt i on me d e t t feno

meno r i en t e r a t a d j e k t iv o c h n ä rma s t mo t s v a r ande kon s t rukt i on me d

e t t a ku t a d j e k t i v . J äm fö r :

D e t var r o l i g t f ö r S t u r e a t t f å b e s ö k

S t u r e v ar / b l e v g l ad å t a t t f å b e s ö k

I den öve r s t a s a t s e n ä r t a l a r e n s v ä r d e r i n g i nvo l v e r a d . T a l a r e n

ty c k e r at t S t u r e b o r d e b l i g l ad , a t t den norma l a r e ak t i on e n vo r e

a t t b l i g l ad e d . Men t a l a r e n g å r i n t e i g o d fö r a t t S t u r e v e r k l i

gen b l ev g l a d ö v e r b e s ö ke t . I den n e d r e s a t s en g å r d ä r emo t t a l a r e n

i g o d f ö r d e t t a . ( T a l a r e n k a n n a t u r l i g tv i s b e d r a s i g . M e n d e t ä r

en annan s ak . )

E t t u t s l a g av d e t t a är o c k s å den s k i f t an d e a c c ep t ab i l i t e t en i

fö l j and e u t t ry c k ( * b e t e c kn a r e t t o a c c ep t ab e l t u t t ry c k ) :

J a g tyc k e r a t t d e t v a r r o l i g t f ö r S t u r e a t t f å b e s ö k

* J a g t y c k e r a t t S t u r e b l e v g l ad a t t f å b e s ö k

At t d e här k o n s t rukt i o n e rna ä r känne t e c knande fö r d e fenomeno r i e n

t e r a d e adj e k t i ven s o m g rupp f r am g å r a v f i gur 2 , i v i l ke n e t t r e

p r e s e n t a t i v t urv a l g j o r t s . ( Vi s s a undan t a g f inns d o c k . ) D e t i n g å r

i k a r a k t e r i s t i k e n a v e t t s eman t i s k t fä l t a t t an g e v i l ka funk t i on e r

d e t i l l hö r ande o r den typ i s k t fyl l e r i o l i ka s yn t a k t i s k a kon t e x t e r .

F ö r d e aku t a emo t i v a a d j e k t ivens d e l k an en l i knande g e nomg ång

g ö r a s . T i l l d e s yn t akt i s ka e l ement s om är vä r da a t t uppmä r k s amma

hö r o c k s å p r e p o s i t i o n e rn a , s om ve r k a r upp t r ä d a p å e t t t äm l i g e n

s y s t ema t i s kt s ä t t m e d avs e en d e p å fä l t e t i s i n he l h e t e l l e r me d

av s e ende p å v i s s a d e l fä l t .

S k i l lnaden me l l an de o l i k a g rup p e rna av a d j e k t i v ä r r ä t t k l a r s e

m an t i skt , mö j l i g en me d den r e s e rv a t i on e n a t t d e t kan v a r a s v å r t

- 1 3 1 -

a t t d r a g r än s e n fö r när n å g o t s ka b e t r a k t a s s om e n i n s t ä l l n i n g

o c h i n t e s om a ku t . I en g iv e n s a t s t v e k a r man s ä l l an o m t o l k

n i n g e n . D ä r e mo t ä r r e l a t i on e n me l l an b e t y de l � o c h f o rm e me l l anå t

komp l i c e r a d . I s ynn e r h e t d e adj e k t i v s om n o r ma l t t o l k a s s om aku t a

h a r e n t endens a t t i b e s t ämda kont e x t e r kunna upp t r äd a me d annan

funkt i on . G l a d t o l k a s t e x s om e t t fenomeno r i e n t e r a t a d j e k t iv då

d e t upp t r äde r i a t t r i bu t i v s t ä l l n i n g t i l l s amma n s me d t yp i s k a " fe

nome n " s om nyhe t , m e d d e l an d e e t c men o c k s å v i d v i s s a and r a sub

s t ant i v :

en g l ad nyh e t g l a d a f ä r g e r g l a d a t ap e t e r

De t r å d e r do c k v an l i g e n s t a rka b e g r än s n i n g a r p å v i l ka komb in a t i o

n e r s om ä r mö j l i g a :

Lyc k l i g r e s a ! e n l yc k l i g s tund ? en l y c k l i g nyhe t

* e n r ä d d nyh e t ( fö r : e n rus k i g nyhe t )

* en l e d s en nyhe t ( fö r : en l e d s am nyh e t )

En avv i k e l s e av ann a t s l a g fö r e l i g g e r , d å fenomeno r i en t e r a d e

a d j e k t i v s om ru s k i g , hems k o c h ku s l i g fun g e r a r s om aku t a a d j e k t i v

t i l l s amman s me d t i l l m o d s :

Han kände s i g hems k t i l l mo d s ( e r f a r a r o r i e n t e r a d )

Han v a r hemsk ( e nd a s t f e nomeno r i e n t e r ad t o l kn i n g )

En i n t r e s s ant upp g i f t ä r a t t fö r s ö k a f o rmu l e r a kont e x t käns l i g a

r e g l e r fö r a d j e k t iven s t o l kn i ng i s å dana komb i na t i o n e r . D e t bö r

g å t i l l en v i s s gräns , äve n om mån g a komb i na t i o n e r av t e x a t t r i

bu t i v t adj e k t iv + s ub s t an t i v s äk e r t må s t e b e t r ak t a s s om e t t

i d i om o ch t a s upp i l ex i k on s om e n h e l he t .

1 . 2 . De emo t i v a v e r b e n o c h de e r f a r a r o r i en t e r ade a d j e k t iv e n

J a g v i l l s ä g a i f r ån r e dan f r ån b ö r j an a t t d e t t a av s n i t t end a s t

ä r e n s k i s s . I f i gur 3 h a r j a g s am l a t e t t r e p r e s e n t a t i v t u r v a l

a v de ve rb s om hö r t i l l f ä l t e t . F i g u r e n t a r f a s t a p å en a s p e k t av

d e s s a v e r b s s yn t ax , näml i ge n d e r a s o r i e n t e r i n g . Ve r b e t g l ädj a

fö l j e r de t v an l i g a s t e mön s t r e t fö r d e v e r b s om h ö r t i l l f ä l t e t .

D e t är f e nome no r i e n t e r a t . Om man v i l l b i l d a en e r f a r a r o r i en t e r a d

s a t s får man använd a en r e f l ex iv f o rm e l l e r v e r b e t s s - fo rm :

- 1 3 2 ..

F i gur 3

F ENOMEN - O CH E RFARARO R I ENTE R I N G HO S VERBEN

G

L

Ä D

J

E

S

O

R

G

I

L

S

K

A

gl ädj a

fröj da ( l i t t . )

mun t r a upp

roa

b e dröva

gräma

E s ö rj a

E deppa

E f ö r tv ivl a

f örarga

r e t a

i r r i t e ra

f ö r t ö rna

mi s shaga

f ö r t r e t a

s t ö t a

E i l skna t i l l

E r a s a

E vredgas ( å l d . )

F enomeno r i en t e rad

Vin s t en g l adde honom

Framgången fröj dade honom

Vin s t en munt rade upp honom

F i lmen roade honom

Me d d e l andet b e drövade honom

Re s ul t a t e t grämd e honom

( Fö r l u s t en f i ck honom a t t s örj a )

( Hans t abb ar f i ck honom a t t depp a )

(Mo t gånga rna f i ck h onom a t t för tvivl a )

Mi t t upp f ö rand e förargade honom

S t run t s aker retade honom

Frågorna i rr i t e rade honom

Ank l a ge l s en f ör t ö rnade honom

Ut gången mi s shagade honom

Mo t s t ånd e t f ö r t r e t ade honom

Vår f r i s p r åk i ghet s t ö t t e honom

E r f araro r i en t e r a d

Han g l adde s i g öve r / å t vins ten Han g l add e s öve r / å t v j n s t en

Han f röj dade s i g öve r / å t f ramgången Han fröj dad e s öve r / å t framgången

Han mun t ra d e s u p p av vins t en

Han roade s i g å t f i lmen Han ro ade s av f i lmen

? Han b e drövade s i g öve r me d d e l andet ? Han b e drövade s av me dde l ande t

Han grämde s i g över r e s u l t a t e t Han grämd e s öve r r e s u l t a t e t

Han s ö r j de ( över ) f ö r l us t en av S l.n vän

Han d eppade ( ? öve r s ina t abb a r )

Han f ör tviv l ade

Han f ö rargade s i g över mi t t upp f ö r ande Han förargade s öve r / av mi t t upp f ö r ande

Han r e tade s i g p å s t runt s ak e r Han re t a d e s a v s t run t s aker

Han i rr i t e rade s i g p å / över f r å gorna Han i r r i te rade s av frågorna

Han f ö r t örnade s i g öve r ank l age l s en Han f ö r t ö rnade s öve r /av ank l a g e l s en

Han mi s shagade s av u t g ången

? Han f ö r t r e tade s i g öve r mo t s tåndet ? Han f ö r t r e t a d e s av mo t s t åndet

Han s t ö t t e s i g på vår f r i s pråk i ghe t Han s t ö t t e s av vår f r i s p råk i ghe t

( Gl åp orden f i ck honom Han i l sknade t i l l ( över g l åporden) att i l skna t i l l )

(Ank l a ge l s erna f i ck Han ras ade öve r ank l age l s e rna honom a t t ra s a )

( O gudak t i gh e t e rna f i ck P a t r i arken vredga d e s öve r ogudak t i gp a t r i arken a t t vredga s ) h e t e rna

R

Ä D

S

L

A

F

Ö R

V

Å N

I

N

G

E

skrämma

förskr äcka

f ö r fära

skaka upp / om

fruk t a

- 1 33 -

Fenomenor i ent e rad Er fararo r i en t e r a d

Lj ude t skrämde honom Han skrämd e s a v l j u d e t

Han s upp s yn f ö r skräck t e vi för skräck t e s av hans upp s yn o s s

Hans o r d för färade o s s

Hände l s en skaka de upp o s s

( T i l lbud e t f i ck honom a t t fruk t a döden)

v i för f är a d e s av hans o r d

Vi skaka d e s upp av hände l s en

Han fruk t a d e d ö d en p g a t i l l b ude t

E f a s a ( Hans o r d f i ck o s s a t t fa s a )

Vi f a s ade öve r han s o r d

E rädas ( å l d . )

E

E

fö rvån a Re sul t a t e t fö rvånade honom

förundra Re sul t at e t fö rundrade honom

förb l uf fa Henn e s fräckhe t förb l u f fade o s s

öve rraska Re gne t över raskade o s s

över- Henn e s f räckhet öve r -rump l a rump l ade o s s

förbry l l a Försvinnan d e t för-b ry l l ad e o s s

häpna ( Hennes vi ghe t f i ck o s s at t häpna )

s t ud s a ( Henne s f räckh e t f i ck ( t i l l ) o s s a t t s tu d s a ( t i l l ) )

Han räd e s i n t e ( f ö r t ro l l en )

Han fö rvånade s i g öve r res ul t a t e t Han f ö rvånade s öve r r e s u l t a t e t

Han f ö rundrade s i g över r e s u l t a t e t Han förundrades över r e s u l t a t e t

Vi förb l uf fade o s s öve r henne s fr äckhe t Vi f ö rb l uf fa d e s öve r / av h enn e s f räckhe t

V i öve rraskades av re gne t

V i öve rrump l a d e s av henne s f r äckhe t

v i f ö rb ry l l a d e s av f ö r s vinnan d e t

vi h äpnade över henne s vi ghe t

Vi s t u d s a d e ( t i l l ) öve r henne s f r äckh e t

E = ve rb s om i grun d f o rmen ä r e r farar o r i en t e ra t .

De övr i ga verb en är i g rundformen fenomeno r i en t erade .

- 1 34 -

B e s l u t e t g l adde m i g

J a g g l adde m i g ö ve r / å t b e s l u t e t

J a g g l a dde s ö ve r / å t b e s l u t e t

F e n ome n o r i e n t e r a d

E r f a r a r o r i e n t e r a d "

I en e r f a r a r o r i en t e r ad s a t s marke r a s f e nome n e t me d ö v e r , v i l ke t

ä r den van l i g a s t använ d a p rep o s i t i onen inom f ä l t e t . I nom d e l f ä l t e t

g l ä d j e kan å t v an l i g en använd a s s om e t t a l t e rn a t i v . I nom d e l f ä l t e t

i l s k a ä r E! e t t v an l i g t a l t e rna t iv i s ynne r h e t o m f e n ome n e t ä r en

p e r s on . De t g å r s å l e d e s att f inna k l a r a t enden s e r i n o m f ä l t e t vad

gä l l e r s å dana s yn t akt i s k - mo r fo l o g i s k a r e g l e r s om än d r a r v e r b e t s

o r i e n t e r ing o ch r e g l e r fö r p r ep o s i t i on s v a l e t . D e s e n a r e r e g l e rn a

ä r o f t a g i l t i g a ä v e n fö r mo t s v a r ande adj e k t i v o c h s ub s t an t i v

( g l ä d j a s i g å t / öv e r , g l ad å t / ö v e r , g l ädj e å t / öve r ; fö r a r g a s i g p å

ngn , a r g p å ngn , men i n t e *i l s ka p å ngn ; f a s a fö r n å g o t , r ä d d fö r

n å g o t , r ä d s l a f ö r n å g o t ) . J a g t r o r a t t de t l ön a r s i g a t t g e v i s s a

huvudr e g l e r fö r f ä l t e t o c h i v i s s a f a l l f ö r de l fä l t e n . Un g e f ä r s å

h ä r :

F enome n e t s marke r in g i e r f a r a r o r i e n t e r a d s a t s :

A l lmänt : öve r ( av )

G LÄDJE : å t (undant a g : mun t e r , mun t r a s upp )

I L S KA : p å ( om p e r s on )

RÄD S LA : fö r

D e t f i nns d o c k en h e l d e l undan t a g s om må s t e s p e c i f i c e r a s o c h i

b ä s t a fa l l f ö rk l a r a s med hänv i s n i n g t i l l andr a r e g l e r . V i d v e r b

me d s - f o rm f i nn s d e t t e x en t e n d e n s a t t anv ä n d a av ( " a g e n t e n s

p r ep o s i t i o n i s t ä l l e t f ö r ö v e r ( " f e n omene t s p r e p o s i t i on " ) ) .

Känne t e c knande f ö r d e s s a v e rb o c h d e mo t s v a rande a d j e k t i v e n ä r

o c k s å a t t de t a r s a t s e r s om s ub j e k t e l l e r ( p r ep o s i t i ons ) o b j e k t .

I de s ynt akt i s ka ramarn a i upp s t ä l l n i ng e n ne d an kan en b e ty dande

de l av f ä l t e t s ve rb r e s p e k t i v e a d j e k t i v s ä t t a s i n . D å b i s a t s e n

fun g e r a r s om s ub j e k t f inns t v å a l t e rn a t i v . An t i n g e n k an a t t - b i s a t

s e n s t å i n i t i a l t e l l e r o c k s å k an den s ä t t a s s i s t o c h e t t fo rme l l t

d e t s ä t t a s i n p å s ub j e k t e t s v an l i g a p l a t s ( ex t r ap o s i t i o n ) . E ft e r

s om d e t s en a r e a l t e rn a t ive t o f t a s t ä r n a t u r l i g a r e , d å me n i ng arna

ge s u t an kon t e x t , v i s a s de f l e s t a exemp l en i denna f o rm :

FENOME N O R I ENTERAD

At t S t u r e korn , g l adde o s s

D e t g l adde o s s , a t t S t u r e korn

b e drövade

r e t ade

fö r s kr ä c k t e

fö rvånade

E RFARARO R I E N T E RAD

Vi g l adde o s s ( å t / öv e r ) , a t t Sture korn

b e dröv ade o s s ö v e r

r e t ade o s s p å

? fö r s kr ä c k t e o s s öve r

fö rvån ade o s s öve r

- 1 3 5 -

At t S tu r e korn , g j o r de o s s g l ad a

D e t g j o rd e o s s g l a d a , a t t S tu r e

l e d s n a

i r r i t e r a d e

f ö r s kr ä c k t a

häp na

V i v a r / b l ev g l a d a ( å t / ö ve r ) a t t S t u r e korn

l e d s n a ( ö v e r )

i r r i t e r a d e ( ö ve r )

f ö r s k r ä c k t a ( ö ve r )

häp n a ( ö ve r )

1 . 3 . Emo t iva p r e d i k a t me d s ub s t an t i v s om kärna

korn

I e t t t i d i g a r e av sn i t t b e hand l ad e s de s ub s t ant i v s om b e t e c kn a r e n

p e r s on s om h a r e n d i s p o s i t i on f ö r en v i s s e mo t i on ( s u rp upp a , a r g

b i g g a , fe g i s e t c ) . I de t t a av s n i t t komme r j a g a t t b e hand l a d e u t

t ry c k me d e t t emo t i v t sub s t ant i v s om e r s ä t t e r e t t v e r b e l l e r v a r a

( e t c ) + a d j e kt i v . D e t f inn s n å g o t hundr a t a l emo t i v a s ub s t an t i v s om

kan upp t r ä d a i s å dana kon s t ruk t i on e r . D e s s u t om f inn s d e t å t m i n s t o

n e n å g r a t i o t a l ve rb s om k an komb i n e r a s med e t t s t ö r r e an t a l av

de s s a sub s t an t iv f ö r u t om e t t an t a l v e r b me d me r b e g r än s ad använd

n i n g . Genom a t t vä l j a o l i k a v e r b k an man u t t ry c k a d e o l i k a dyn a

mi s k a b e tyde l s e rn a :

KAUSAT I V Nyh e t en gav honom å n g e s t Nyhe t en v ä c k t e f ö r s t ämn ing ( h o s a l l a )

I NKOAT I V H an f i c k ång e s t ( av nyh . ) Al l a fy l l d e s me d fö r s t ämn i n g ( ö ve r nyh . )

T I L L STÅND Han h a r ånge s t A l l a kände f ö r s t ämn i n g ( ö v e r nyh . )

O f t a använd även i n o m män g a and r a s emant i s k a f ä l t ä r s e r i e n �/ få /

ha . P a r a l l e l l t me d f å o c h h a f ö r e komme r o ft a p a s s iv . Me r t yp i s ka

- 1 36 -

än de emo t iva p r e d i k a t en ä r i d e t här f a l l e t fö l j ande exemp e l f r ån

e t t ann a t f ä l t ( I L LO KUT I V : U P P MAN I NG ) :

KAUSAT I V Gene r a l en b e o r d r a d e l ö j tnan t e n a t t sp r än g a b ro n

I N KOAT I V L ö j tnan t en b e o r d r a de s / b l ev b e o r dr ad ( av g en e r a l e n ) a t t s p r ä n g a b r on

T I L L S TAND L ö j tnant en v a r b e o r d r a d ( av g en e r a l en ) a t t s p r ä n g a b r o n

KAUSAT I V G e ne r a l en g av l ö j t n e n t e n o rd e r a t t s p r än g a b r on

I NKOAT I V Lö j tnan t e n f i c k o r d e r ( av g e n e r a l en ) a t t s p r än g a b r on

T I L L STAND L ö j tnan t en h a d e o r d e r ( av g e ne r a l en ) a t t s p r än g a b r o n

D e t f i nn s f l e r a hun d r a ab s t r ak t a s ub s t ant i v s om p a s s a r i n i d e t

undre s y s t eme t .

Be grän s ade t i l l d e t emo t i v a fä l t e t ( o ch v i s s a ang r än s ande f ä l t ) ä r

b l a v ä c k a ( k au s a t i v ) o c h känna ( t i l l s t ån d ) . De b i l d a r i nt e h e l l e r

någon s e r i e p å s amma s ä t t s om �/ f å / ha . Kon s t ru k t i o n e n v ä c k a + emo

t i v t s ub s t ant i v ä r g an s ka vanl i g i t i dn i n g s sp r å ke t . Funkt i on e l l t

mo t i v e r a s kons t rukt i on e n av a t t man kan unde r fö r s t å e r f a r a r e n ,

v i l k e t i n t e ä r n o rma l t v i d d e and r a emo t iv a p r e d i k a t e n . E r f a r a r e n

upp f a t t a s d å s om " f o l k i a l l mänh e t " e d :

Me dde l ande t om de t t a d r a s t i s k a s t e g vä c k t e ( a l l män ) o r o / b e s t ö r tn i n g / fö rvån i n g

D e t g å r d o c k a t t s p e c i f i c e r a e r f a r a r en m e d h o s e l l e r b l and ( om d e t r ö r s i g o m en g rupp p e r s one r ) :

Be s lu t e t v ä c k t e i r r i t a t i o n ho s / b l and p a r t i e t s e gn a v ä l j a r e

Van l i g en myc ke t s t i l i s t i s k t marke r a d e ä r e t t an t a l s ynonym e r t i l l

� : b e r e d a , s k änka ( om p o s i t iv k än s l a )

vå l l a , t i l l fo g a , f ö r s ka f f a , å s amk a ( om n e g a t i v k än s l a )

D e s s a ä r a l l a kau s a t i v a . Öve r huvu d t a g e t r å d e r d e n s t ö r s t a v a r i a t i o nen b l and d e kau s a t iva v e r b en . Man kan t i l l e x emp e l ang e a t t emo t i onen ä r p l ö t s l i g o c h s t a r k g en om a t t anv ända s l å ngn m e d ( häpn ad , s kr ä c k . . . ) e l l e r o c k s å k an man ang e a t t emo t i on e n ä r s å s t a rk a t t e r f a r a r en f ö r l o r a r kont r o l l en e l l e r mo t s t ån d s kr a f t e n : ö v e rv ä l d i g a ngn med ( s o r g , s kr ä c k . . . ) . F ö r t i l l s t ånd anv änd s f r äm s t ha o c h känn a s amt s t i l i s t i s k t mer mar k e r a t hy s a .

- 1 37 -

De t f i nn s n a t u r l i g tv i s även and r a användn i n g s om r å d e n fö r emo t i v a

s ub s t an t i v ä n d e j a g t a g i t upp h ä r . D e k an t e x u t g ö r a huvud o r d e t

i e t t adv e r b i a l i p r e p o s i t i on s f r a s e r s om d e f ö l j ande :

T i l l s in s t o r a f ö r f ä r an upp t ä c kt e han a t t b i l en h a d e b l iv i t s tu l en

Med förvån i n g i r ö s t e n k o n s t a t e r ade han a t t A I K h a d e f ö r l o r a t

I en u t t ömmande ana l y s a v d e t emo t i v a f ä l t e t b ö r även s å dana an

vändn i ng a r b e s k r i v a s l i k s om använd and e t av e mo t i v a adve r b i a l o c h

p r e d i ka t iva a t t r i bu t :

G l äd j and e no g s å kom S t u r e i t i d i mo r s e ( T a l a r e n s v ä r d e r i ng )

S t u r e b e t r ak t ad e r o a d d e l u s t i g a c l own e rna ( . . . o c h v a r r o a d )

S t u r e b e t r ak t ade r o a t d e l u s t i g a c l owne r n a ( . . . me d r o a d b l i c k )

2 . SVEN S KAN I TYPOLO G I S K JÄMFÖRE L SE

2 . 1 . Grundmo de l l e r

Al l a d e kon s t rukt i on e r s om uppmä r k s amma t s h i t t i l l s k änn e t e c kn a s

a v a t t emo t i onen b e hand l a s s om e n p r o c e s s e l l e r e t t t i l l s t ån d .

Emo t i onen u t t ryc k s genom p r e d i k a t e t s om t a r e r f a r a r e o ch f e nomen

s om ar gument . Låt o s s k a l l a d e t t a g rund l äg g an d e s ys t em fö r p r o c e s s

rno de l I en . S om s t r a x s k a v i s a s r ep r e s e n t e r a r d e t t a i n t e den enda

mö j l i g he t e n . P r o c e s smo de l l en t i l l å t e r do c k s om ha r f r amg å t t e t t

s t o r t ant a l a l t e rn a t iv . Fö l j ande upp s t ä l l n i n g g e r e n r e k ap i tu l a

t i on av d e genomgångna a l t e rn a t i v e n ( p r e d i k a t e n h a r

un de r ) :

s t ruk i t s

T i l l t a g e t fö r a r g a d e S t ure

T i l l t a g e t g j o r d e S t u r e a r g

T i l l t a g e t v ä c k t e S t u r e s v r e d e

S tu r e fö r a rg a d e s i g ö v e r t i l l t a g e t

S t u r e b l ev a r g öve r t i l l t a g e t

S t u r e kände v r e d e öve r t i l l t a g e t

Ob s e rve r a a t t an t i n g e n fenome n e t ( " t i l l t a g e t " ) e l l e r e r f ar a r e n

( " S t ur e " ) b l i r s ub j e k t i den h ä r mo de l l en .

Vi d s i dan av p r o c e s smo de l l en f i nn s i sven s k an o c k s å mö j l i ghe t e n

a t t s i gn a l e r a emo t i onen g enom e t t ab s t r a k t s ub s t an t i v s om s yn t a k

t i s k t fun g e r a r s om s ub j e k t m e d an p r e d i k a t e t o f t a ä r e t t ve r b me d

en me r konk r e t g rundb e t yde l s e , v i l ke t upp f a t t a s s om e n ( eventue l l t

- 1 38 -

b l ekna d ) me t a f o r i denn a användn i n g . G enom p a s s i ve r in g kan i v i s s a

fa l l e r fa r a r e n g ö r a s t i l l s u b j e k t o ch emo t i o n e n t i l l a g e n t ( i t r a

d i t i on e l l men i n g ) :

F ru k t an g r ep honom Han g r ep s av f r uk t an

S k r ä c ken s l o g s in a k l o r i honom

I v i s s a f a l l används verb s om ä r me r sp e c i a l i c e r a d e t i l l b e tyde l

s en :

G l äd j en öve rvä l d i g ad e honom Han öve rvä l d i g ad e s av g l äd j e

Även om s a t s e r av d e t h ä r s l a g e t i n t e t o l ka s b o k s t av l i g t , s å b e

hand l a s emo t i on e rn a ändå s om o m d e v o r e s j ä l v s tän d i g t ve r kande

naturk r a f t e r e l l e r någ o t s l a g s a g e n t e r me d e gn a av s i kt e r ( e t t s l a g s

p e r s on i f i k a t i o n ) s om u t i f r ån p åv e r k a r e r f a r a r en . L å t o s s k a l l a d e n

mo de l l en fö r n a t u r kr a f t s mo d e l l en . ( J a g ve t i n t e om j u s t o r d e t n a

turkr a f t ä r de t me s t l y c k a d e . M e n j a g t y c k e r a t t " a g e n trno d e l l en "

vore e t t vä l s t a r k t n amn . ) D e t vä s ent l i g a ä r a t t emo t i on e n upp

t r ä d e r s om e n s j ä l v s t ä nd i g t v e r k ande k r a f t u t an f ö r e r f a r a r en . I

sven s k an upp f a t t a s s å dana u t t ry c k a l l t i d s om f ä r g s t a r k a e l l e r b l e k

nade me t a f o r e r s om använd s i s t ä l l e t fö r d e " e g en t l i g a " u t t ry c k e n ,

där emo t i onen upp f a t t a s s om en p r o c e s s .

Som me t a fo r i s ka upp f at t a s vanl i g tv i s o c k s å d e s k i l d a u t t ry c k e n ,

där emo t i onen f ö rkn ipp a s me d e n v i s s kropp s de l :

D e t s kä r m i g i h j ä r t a t d å j a g t änke r p å honom

H an kände s i g l ä t t om h j ä r t a t

J a g g j o r d e d e t m e d t un g t h j ä r t a

L å t o s s upphö j a äve n de t t a t i l l en s ä r s k i l d mo d e l l , kropp s de l s

mode l l en .

D e t f i nn s s p r å k d ä r de t g rund l ä g g ande u t t ry c k s s ä t t e t t i l l h ö r n å g o n

av de två s i s t a mode l l e rna , v i l ka i s v e n s k an upp f a t t a s s o m e n av

v i ke l s e f r ån d e t " e g e n t l i g a " u t t ryc ke t ( dv s p r o c e s srno d e l l e n ) . E t t

exemp e l p å de t t a ä r yo rub a ( N i ge r i a ) . I Row l an d s b o k " T e a c h Your

s e l f Y o rub a " f i nn s e t t s ä r s k i l t k ap i t e l ( kap 2 4 ) s om ä gn a s å t

" emo t i on s , s e n s a t i on s , a i lmen t s " . Av d e t t a f r amg å r a t t p r o c e s srno

de l I en i n t e a l l s använ d s i y o r ub a . F r äms t använd s k r o pp s de l smo

de l I en . F ö l j ande upp s t ä l l n i n g b yg g e r p å Row l ands p a r a f r a s e r :

- 1 39 -

m i n i n s i d a ä r s ö t ' j a g ä r g l a d '

i n s i d an upp r ö r m i g ' j a g ä r a r g '

d e t f å r m i n mun a t t komma u t ' d e t o r o a r m i g '

d e t öppnade m i g i munnen ' d e t fö rvånade m i g '

I n å g r a f a l l ut t ry c k s emo t i onen genom e t t ab s t r ak t nomen s om upp

t r ä d e r s om g r amma t i s kt s ub j ett ( n a t u r kr a f t sm o d e l l en ) :

r ä d s l a f a l l e r p å m i g ' J a g ä r r ä d d '

L i k a r t ade f ö r hå l l anden r å d e r i gbeya ( C en t r a l a f r i k a ) .

G l ädj e l o k a l i s e r a s t e x t i l l m a g e n e l l e r l eve r n ( m i n m a g e a l t . m i n

l ev e r g ö r g l ädj e ' j a g ä r g l a d ' ) . I l s k a l o k a l i s e r a s t i l l m a g e n (min

mage gö r ont fö r d e t ' j a g ä r a r g fö r de t ' ) .

F ö l j ande exemp e l är hämt ade f r ån l ex i kone t o c h den l öp ande t e x t e n

i S ama r i n s b e s kr i vn i ng ( S ama r i n 1 9 6 6 ) :

G LÄDJE

z a Q �wa d E s a a

mage - d e r a s g ö r g l ädj e

s E r a - r e d E s a a

l eve r - v å r g ö r / g j o rd e g l äd j e

I L S KA

wenaa

ma g e - m i n smä r t a r fö r - de t

d e ä r g l ad a

v i v a r g l ad a ( imp e r fe k t i v )

J a g ä r a r g fö r d e t

A l t e r n a t i v t k a n i v i s s a f a l l � ' k ropp ' a nv ä n d a s i s t ä l l e t fö r

' mage ' ( upp s l a g s o r d e t : " t o b e an g r y " ) .

I l s k a kan tyd l i g en o c k s å fö l j a n a tu r k r a f t smo d e l l en ( upp s l a g s o rd e t :

�) : d � Han ä r a r g i l s k a g ö r honom

S om e t t t r e d j e e x emp e l kan n ämna s luo ( n i l o t i s k t s p r å k i U g anda

o ch Kenya ) i v i l k e t bl a fö l j and e emo t i v a u t t ry c k fö r e komme r

( S t a f f o r d 1 9 6 7 , 7 0 ) :

m i n mage b r änn e r

d e t b r änn e r m i n ma g e

h a n s h j ä r t a ä r t un g t

- 1 40 -

' j a g ä r a r g '

' de t r e t ar m i g '

' han ä r l e d s en '

De t r e h i t t i l l s anfö r d a s p r åk e n t a l a s a l l a i A fr i k a . K r o pp s d e l s

mode l l en h a r d o c k en myc k e t s t o r s p r i dn i n g . D e n å t e r f i n n s b l and

annat o c k s å i e t t �a j a s p r å k s om t a l a s i G u a t ema l a o c h e t t s i n o t i b e

t an s kt s p r å k s o m t a l a s i no r r a T h a i l and o c h L ao s .

I j a c a l t e c , e t t maj a s p r å k s om t a l a s av c a 1 5 . 00 0 p e r s on e r i Gua t e

ma l a s hö g l ände r , v e r k a r d e f l e s t a me n t a l a p r e d i k a t e n k o n s t ru e r a s

en l i g t kropp s d e l smode l l en a t t döma av C r a i g ( 1 9 7 7 ) . - c ' u l e ' ma g e '

är den v an l i g a s t fö r e k ommande k r op p s de l en i s å dana p r e d i ka t . I

j a c a l t e c b e t r akt a s ma g e n s om c en t rum fö r k än s l o l i v e t me d a n h j ä r t a t

s om me t a f o r i s kt fyl l e r denna funk t i on i s v e n s kan upp f a t t a s s om

cent rum fö r den i nt e l l e k t u e l l a v e rk s amh e t en ( s . 2 7 4 no t 1 8 ) . At t

döma av e x emp l en ( s . 2 5 3 - 5 6 ) o c h l e x i k o n e t ( s . 4 1 9 - 2 0 ) kon s t ru e r a s

maj o r i t e t en a v d e m e n t a l a p r e d i k a t en en l i g t k r o pp s d e l sm o d e l l e n .

Här fö l j e r n å g r a t yp i s k a kon s t ru k t i on e r i C r a i g s t o l kn i n g :

)( l z ' a h i l l c ' u l :o lu Ila .] b u rn s my :o toma c b go e l / he

' l am s ad tha l hc i s g O l l l g '

xwac oj y i tt h i n c ' u l I c arry in my s t omac h

mun l ahoj sab to work e a r ly

h i n t o I go

' I d ee i de d to go to work e a r ly '

eha I naj t e t yanma y i ln i s i n e g i v e s e l /h e to h i s h e art he s e e mov i e

' he de l i ghts in s e e i ng movi e s '

)(cha s w i ' � sway a l l ows hi s h e a d e l h e s l e:: e p

s Wl i l ba l t z ' ay i c a l l day ' he wou l d Ilot m i n d s l e e p i n g a l l day l on g '

Hmo ng daw ( v i t me o / m i a o ) ä r e t t s i no t i b e t an s k t s p r å k s om t a l a s i

b e r g s t r a k t e rn a i n o r r a T h a i l and o c h L a o s . I d e t t a s p r åk b e t r a k t a s

l ev e rn s i ab s om s ä t e t f ö r kän s l o l i v e t . D e f l e s t a av d e g run dl ä g g -

- 1 4 1 -

ande emo t i v a adj e k t iven i s v e n s kan kan u t t ry c k a s me d h j ä l p av o l i k a

b e s t ämn i n g s o r d t i l l o r d e t fö r l ev e r :

z o o s i ab

s i ab np au

chob s i ab

s i ab n t s h a i

' go d l ev e r ' g l a d

' l ev e rn k o k a r ' a r g

' g enomb o r r a d l eve r ' s t ö t t , s å r a d

' l ev e r fruk t a ' r ä d d

E f t e r s om j ag b a r a h a f t t i l l g ång t i l l e t t l ex i k on ( H e im b a c h 1 9 6 9 ,

upp s l a g s o r d e t s i ab ) s å kan i n g e n t i n g s ä g a s om d e n s yn t a k t i s k a

kon s t rukt i onen . Exemp l en v i s a r do c k a t t k r o pp s d e l s mo d e l l en ä r

c e n t r a l även i d e t t a s p r å k .

En f r å g a s om natur l i g t i n s t ä l l e r s i g ä r , om de s s a u t t ry c k s s ä t t

å t e r sp e g l ar e n annan s yn p å emo t i one rna ä n den nut i d a v ä s t e r

l än d s k a . Av d e g r amma t i k o r s om j a g c i t e r a t ovan f r amg å r i n t e d e t t a .

D e t f i nn s d o c k en an t r op o l o g i s k s t ud i e , C a l ame - Gr i au l t ( 1 9 6 5 ) , i

v i l ken man f inne r e n b e s kr ivn i n g av d e fö r e s t ä l l n i n g a r s om f inns

om emo t i one rna ho s d o g on - s t amme n ( ' l e s d o g on ' ) i Ma l i .

De v i k t i g a s t e i n r e o r g anen i s amb and m e d emo t i on � rna ä r l ev e rn o c h

h j ä r t a t . H j ä r t a t ä r kropp e n s v ä rme k ä l l a , t y d e t ä r r ö t t o c h � �ä l

vande s om e l d e n . V i k t i g a b e s t å nd s de l a r i l ev e r n ä r v a t t en o c h

� o l j a � ( fe t t e t ) . Emo t i on e rn a ä r i s t o r u t s t r ä c k n i n g knu t n a t i l l

d e s s a b e s t ånd s d e l a r i l ev e rn o ch hur d e s s a p åv e r k a s av v ä rme n f r ån

h j ä r t a t . V i d v r e de ä r v ä rmen f r ån h j ä r t a t a l l t fö r s t a r k . ' Rö t t

h j ä r t a ' ä r e n b e n ämn i n g p å v r e d e n . Den s t a r k a v ä rmen f å r v a t t n e t l

l e ve rn a t t koka ö v e r o c h fö r k o l n a r d e s s � o l j a � . V i d g l ä dj e komme r

d ä r emo t e n m i l d vä rme från hj ä r t a t , s om f å r l ev e r n s o l j a a t t s ak t a

smä l t a . Man t a l a r d å o m " l j uv l ev e r " , en b en ämn i n g fö r g l ä d j e n .

En a l t e rn a t i v b e n ämn in g ä r "vaken l ev e r " . D e t t a i k on t r a s t t i l l

a t t l ev e rn h a r " s omn a t " , e t t u t t ry c k fö r a t t man ä r l e d s e n . I n gen

v ä rme f r ån hj ä r t a t f å r d å o l j an i l ev e r n a t t s mä l t a . P å e t t l i k

nande s ä t t fö r k l a r a s o c k s å mån g a a v emo t i on e rn a s y t t r e man i fe s t a

t i on e r . S k r a t t e t b e s kr iv s t e x s om e t t b ru s s om s t i g e r upp genom

s v a l g e t , då h j ä r t a t och l ev e rn öms e s i d i g t k l i a r v a r and r a . E f t e r s om

d e t ä r omö j l i g t a t t ko r t f a t t a t g e e n r ä t t v i s b i l d av d e t komp l e x a

t anke s y s t em i v i l k e t d e s s a f ö r e s t ä l l n i n g a r h ö r h emma , må s t e j a g

hänv i s a t i l l C a l ame - G r i au l t s f r am s t ä l l n i n g f ö r e n me r i n t räng ande

b e s kr ivn i n g . ( Exemp l e n ovan s t ö d e r s i g f r äms t på s . 3 2 - 4 8 , 6 0 - 6 2 ,

3 6 8 - 7 3 . )

- 1 42 -

Även i den vä s t e r l än d s k a t r ad i t i on e n h a r d e t funn i t s l i kn ande t e o

r i e r . J a g t än k e r f r äm s t p å den f r ån an t i k e n ( H ip p o k r at e s , G a l eno s )

s t ammande l är an om de fy r a t emp e r amen t en , t i l l v i l k e n man k an

åt e r fö r a e n män gd emo t iv a u t t ry c k i d e e u r op e i s k a s p r å ke n s om nu

me r a upp f a t t a s s om me t a f o r e r e l l e r b l eknade me t a f o r e r . T e mp e r amen

t e n hä r l e d s e n l i gt denna l är a u r p r op o r t i o n e rn a m e l l an d e fyr a

kropp s vä t s k o r n a . Huvuddr a g e n f r am g å r u r fö l j ande upp s t ä l l n in g s om

s ax a t s u r Bonn i e r s l e x i kon ( upp s l a g s o r d e t T e mp e r am e n t ) :

Temp e r ament K a r a k t e r i s t i k Kropp s v ä t s k a

s angv i n i s k t l ä t t o c h l j u s t b l o d ( l a t . s an gu i s )

ko l e r i s k t h ä f t i g t ( gu l ) g a l l a ( g r e k . cho l e ' ) f r ån l ev e rn

me l anko l i s k t tung s i n t s v a r t g a l l a ( g r e k . me ' l a i n a c ho l e ' ) f r ån mj ä l t en

f l e gma t i s k t t r ö g t s l em ( g r e k . f l e ' gm a ) f r å n h j ärnan

Vi s e r att u t t ry c k s om g a l l s p r än g d o c h he t l ev r a d om e n a r g s i n t

p e r s on p a s s a r i n i s c hema t . De t s amma g ä l l e r n a t ur l i g tv i s om k o l e

r i s k . I fr ans k an mo t i ve r a s h i s t o r i s k t d e t grund l ä g g an d e u t t ry c k e t

för v a r a ( e t c ) a r g av d e nn a l ä r a : � t r e en c o l e r e ' v a r a a r g � , s e

me t t r e en c o l e r e ' b l i a r g � , me t t r e e n c o l e r e ' gö r a a r g � . Me d d e n

s v a r t a g a l l an s ammanhän g e r u t t ry c k s om mj ä l t s j uk a o c h s p l e e n , e n

åkomma s om d r a b b a d e p o e t e r s om T e gne r o c h B aude l a i r e . Äv e n s j ä l v a

o r d e t t emp e r ament å t e r g å r på denna l ä r a . D e t l a t i n s k a o r d e t

t emp e r amen tu m b e tyde r ur s p run g l i g en ' l ämp l i g b l andn in g ' , dv s av

de fy r a kropp s v ä t s ko r n a .

2 . 2 . De t dyn am i s k a s y s t eme t

B l and de o l i k a e l emen t e n i d e t dyn am i s ka s y s t eme t h a r k an s k e kaus a

t i ven t i l l d r a g i t s i g s t ö r s t uppmä rk s amhe t u r typo l o g i s k s ynv inke l .

B å de f o r s k a r e i S o v j e tun i on e n o c h ame r i k an s k t o r i en t e r ad e f o r s ka r e

h a r p ub l i c e r a t s ä r s k i l d a v o l yme r o m k au s a t i v e r i t yp o l o g i s k t o c h

un ive r s e l l t p e r s p e k t iv . D e n f r å g e s t ä l l n in g s om i n t r e s s e r a r m i g

me s t ä r v i l k e t s amb and s om f i nns me l l an l ex i ko n e t s upp byggnad i

e t t s p r å k o c h d e o l i ka k au s a t i v e r i n g s me k an i sme rna . I s ynn e r he t

tycke r j a g d e t b o rde v a r a fruk t b a r t a t t s e hur d e t dyn am i s k a s y s

t eme t ( o c h då o c k s å k au s a t i v e n ) u t ny t t j a s i o l i k a s e mant i s k a f ä l t .

- 1 43 -

Som en b a k g rund t i l l d e t av s l u t an d e av s n i t t e t om hur d e t dyn am i s k a

s y s t em e t är u t f o rmat i fö r hå l l an d e t i l l d e t emo t i v a f ä l t e t i

svens kan o c h n å g r a i nv andr a r s p r å k , s k a j a g ko r t f a t t a t r e fe r e r a

n å g r a r e s u l t a t fr ån d e n my c k e t omf a t t and e f o r s kn in g e n k r i n g k au s a

t i verna o ch b e s l äk t ade f e n omen .

Kau s a t i v o c h an t i k au s a t i v

Me d av s e ende p å hur k au s a t i v e n f o rme l l t r e a l i s e r a s k an man s k i l j a

p å f l e r a t yp e r . D e t f i nn s k au s a t i v e r s om s i gna l e r a s g e nom e t t

s j ä l v s t änd i g t v e r b : p e r i f r a s t i s k k a u s a t i v . H e l t p r o du k t i v a ä r i

svens k an b l a l å t a o ch f å : ---- --

T r ä d e t fö l l ( p å g rund av s t o rme n )

S t o rmen f i c k t r ä d e t a t t f a l l a

( in g e n k a u s a t i v )

( p e r i fr a s t i s k k au s a t i v )

Kaus a t i v a f o rme r kan o c k s å b i l d a s g e n om av l e dn in g me d a f f i x e l l e r

någon ann an mo r f o l o g i s k p r o c e s s , mo r f o l o g i s k k au s a t iv . I s v e n s kan

är denna typ he l t i mp r o du k t i v . D e t f inn s enda s t f å p ar av t yp e n :

g l ad - g l äd j a . I många s p r å k f i nns d o c k fu l l t p r o du k t i v a mo r fo l o

g i s ka k au s a t i ve r , t e x i j ap an s k an ( e xemp e l f r ån S h i b a t an i 1 9 7 6 ) :

T a r o o g a SUBJ

Hanako g a SUBJ

hat a r a k - u a rb e t a - P RE S

T a r o o o ha t a r ak - a s e - ru OBJ arb e t a - KAUS - P RE S

T a r o a rb e t a r

Hanako f å r T a r o a t t a rb e t a

D e t f i nn s o c k s å e n typ s om kan k a l l a s r o t kau s a t i v , i v i l ke n d e n

kau s a t iva b e tyde l s en ä r i n b a k a d i en o a n a l y s e rb a r r o t . V i f å r då

f o rme l l t he l t s k i l d a ve rbp a r s å s om ä t a - f ö d a , s e - v i s a , d ö - död a ,

mö rda . ( De t s e n a r e v e r b e t i v a r j e p ar h a r e n kau s a t iv komp on e n t . )

I mån g a s p r å k me d mo r f o l o g i s k a k au s a t i v e r mo t s v a r a s d e s s a p a r av

o r d me d s amm a r o t , s om k an av l e d a s me d e t t kau s a t i v a f f i x fö r a t t

b i l d a de t s e n a r e l e d e t i v a r j e p a r . En i n t r e s s an t t yp ä r o c k s å den

f o rme l l t omarke r ade kau s a t i ve n . Den f ö r e l i gg e r i s v e n s k a n i e x e mp e l

s om d e fö l j ande :

Mo t o rn s t a r t a de

S o p p an kokade

S t u r e s t a r t ad e mo t o rn

S t u r e k o k a d e s opp an

Denna typ är ännu van l i g ar e i e n g e l s k an . B l a f i nn s mång a e x emp e l

b l and r ö r e l s ev e r b e n . ( Typ en : J o hn wa l k e d t h e d o g . L i s t a b l a i

Mi l l e r & J o hn s on - L a i r d 1 9 7 6 s . 5 4 5 . )

- 1 44 -

E t t s ä r s k i l t s ä t t a t t ana l y s e r a k au s a t i v e n s funk t i on s om g enom

fö r t s av e n g rupp s o v j e t i s ka f o r s ka r e unde r l e dn i n g av Kho l o dov i ch

o c h s om r e f e r e r a s o c h v i d a r e u t ve ck l a s i Ma s i c a ( 1 9 7 6 ) ä r a t t b e

t r akt a den s om e n v a l e n s v äx l a r e . ( De r a s an a l y s g ä l l e r mo r f o l o g i s ka

kaus at i ve r . ) Me d v a l e n s me n a s e t t l e x i ka l t o r d s fö rmå g a a t t b i nda

andra l e d . Me d b o r t s e ende f r ån o l i k a komp l i k a t i on e r kan vi s ä g a

a t t t e x &! h a r v a l en s en l ( X g å r ) , k a s t a h a r v a l en s en 2 ( Y k a s t ar

X) o c h � h a r v a l en s e n 3 ( Z g e r Y X ) . F ö r v e r b s om i s ven s kan e n

d a s t t a r e t t f o rme l l t de t s om s ub j e k t k an man t a l a om v a l e n s e n

O ( n o l l ) . De t upp f a t t a s d å s om e n aut oma t i s k t i n s a t t p l a t s hå l l a r e .

I s p r å k u t an p l at s h å l l a r tv å n g s t å r t e x v ä d e rv e r b e n o f t a u t an n å g o t

subj e k t :

D e t re gna r f in s k a : S a t a a ( " f a l l e r " )

I e t t s p r å k me d p r o du k t i v a mo r f o l o g i s ka k au s a t i v e r s om t ur k i s kan

t ex f ö r v and l a s v e rb s t amme n ö l - ' dö ' me d v a l e n s e n l t i l l en ve r b

s t am m e d v a l en s e n 2 g e nom t i l l ä g g a v k a u s a t i v su f f i x e t - dU r : ö l dU r

' dö da ' . I n s a t t a i enk l a s a t s e r s e r v e r b en u t s å h ä r :

H a s an ö l - d U H a s an do g dö - P RET

Mehme t H a s an � l ö l - dU r - dU Me hme t dö d a d e H a s an - AC K dö - KAUS - P RE T

P å l i knande s ä t t f å r v e rb s t ammen ve r - ' g e ' me d v a l e n s e n 3 s i n v a

l en s hö j d t i l l 4 g en om d e n mo r f o l o g i s k a k au s a t i v e n : v e r d i t - :

Me hme t k l z - a k i t ab - l A l i � ye v e r - d i t - t i f l i c ka - DAT b o k - A C K A l i - DAT g e - KAUS - PRET

Me hme t f i c k f l i c kan a t t g e A l i b o k e n

( Exemp e l s a t s e rn a h a r t a g i t s u r A i s s e n 1 9 7 4J

Kau s a t i v e n ä r en v a l en s hö j a r e . En l i g t e t t an a l o g t s ä t t a t t r e s on e r a

k an man s ä g a a t t v e rb e t s s - f o rm i s v e n s kan h a r d e n mo t s a t t a funk t i o

nen . Den ä r e n v a l en s s änka r e e l l e r e n ant i k a u s a t i v . G e nom s -p a s s i v

g ö r s e t t ann a r s ob l i g a t o r i s k t l e d v an l i g tv i s t i l l e t t f r i v i l l i g t

l e d :

S t u r e s å l d e b i l e n B i l e n s å l d e s ( av S t ur e )

Domarna s känk t e honom enhä l l i g t H an s känk t e s enhä l l i g t s e g e rn s e g e rn ( av doma rn a )

G e n om s - f o rmen kan v a l en s e n s än k a s t i l l no l l v i d i n t r an s i t i v a v e r b

o m v i i n t e r ä k n a r de t f o rme l l a s ub j e k t e t s om e t t no rma l t l e d u t an

- 1 45 -

s om e n ren p l a t s h å l l a r e ( s k op e r s on l i g p a s s iv ) :

Man dans a r a l l t i d p å b ry g g an p å l ö r d a gkvä l l a r n a

D e t dan s a s a l l t i d p å b ry g g an p å l ö r d a gkvä l l a rna

I v i s s a f a l l kan även de t u t e l ämna s , om man s p e t s s t ä l l e r e t t ad

ve rb i a l :

Man p r a t ar a l l t i d en ma s s a s k i t p å k a fe e t

D e t p r a t a s a l l t i d e n m a s s a s k i t p å k a f e e t

P å k a fe e t p r a t a s ( d e t ) a l l t i d e n ma s s a s k i t

"H ä r r iv s fö r a t t f å l u f t o c h l j u s " ( S t r in db e r g )

Karakt e r i s t iken ä r g i l t i g o c k s å fö r s - f o rmen v i d v i s s a " a g g r e s s i v a "

p r e d i k a t . De fö l j e r i n t e d e t v an l i g a mö n s t r e t f ö r e n p a s s i v . Men

s - f o rmen g ö r a t t e t t l e d f ö r s v i nn e r ( o b j e kt e t n ä rm a r e b e s t ämt ) :

Hunden b i t s Hunden b i t e r a l l a

S tu r e s p a r k a r mi g S tu r e s p a r k a s ( nyp s , knu f f a s , r e t a s , t r än g s )

V i s s a s - fo rme r kvar s t å r do ck s om i n t e kan f ö r k l a r a s p å d e t t a s ä t t

( t e x å l d r a s ) .

I enge l s k an k an i v i s s a f a l l äv en an t i k au s a t i v e n v a r a fo rme l l t

oma rke r ad . De t g ä l l e r fö r e x emp e l av typ e n :

Th i s b o o k r e ad s e a s i l y

The t i c ke t s s o l d b r i s k l y

Kon s t ru k t i onen ä r d o c k b e g r än s a d t i l l s a t s e r me d v i s s a adve rb i a l .

I s v e n s kan g å r kon s t rukt i on e n a t t använd a i e t t f å t a l f a l l ( även

om s om l i g a s ku l l e t i l l b ak av i s a f ö l j and e e x emp e l s om sw i n g l i s h ) :

De h ä r b ö c ke rna s ä l j e r b r a

V i d mång a av d e emo t i v a ve r b e n i s v e n s kan kan s - f o rm e n o f t a a l t e r

n e r a med r e f l ex iven s om v a l en s s än k a r e . ( S - f o rmen h a r j u s om b e kant

utve c k l a t s u r r e f l e x iv e n h i s t o r i s kt s e t t , v i l k e t g ö r a l t e rn a t i o

nen n a tu r l i g . ) T e rmen ant i k au s at iv ä r e g e n t l i g e n o v an l i g t l y c kad

i de t t a f a l l , e f t e r s om s i g - e l l e r s - f o rmen t ä c k e r b åd e i n ko a t i v

o c h t i l l s t ånd :

N ä r h an f i ck medde l and e t , g l adde h a n s i g

H an g l adde s i g i f l e r a t imma r

j fr : b l ev han g l ad

j f r : v a r g l ad

U t t ry c k t i d e t t i d i g a r e s c hemat s e r d e t u t s å h ä r :

- 1 46 -

KAUSAT I V g l äd j a g ö r a g l ad

I N KOAT I V b l i g l a d ANT I KAUSAT I V g l äd j a s , g l äd j a s i g

T I L L STAND v a r a g l a d

F ö l j ande upp s t ä l l n i n g v i s a r hur d e t an t i k au s a t i v a s y s t eme t i

sven s kan u t nyt t j a s v i d v i s s a ment a l a ve rb j äm f ö r t me d hur d e n mo r

fo l o g i s k a kau s a t iven u t ny t t j a s i t ur k i s kan ( ex e mp e l av ann a t s l a g

f inn s d o c k i b å d a s p r å k e n ) :

Sven s k a T u r k i s ka

( De l ) fä l t - k aus + k aus - k a u s + k au s ( s em an t i s ka d r a g )

P E RC E P T I ON s e v i s a g ö r - g ö s t e r -

KOGN I T I ON fö r s t å fö r k l a r a a n l a - an l a t -t r o ö v e r t y g a inan- inan"(h r -m i nn a s p åm i nn a h a t 1 r l a - h a t 1 r l a t -

EMOT I ON

FÖRVAN I N G fö rvåna s fö rvåna � a � 1 r - � a � 1 r!-

I L S KA fö r a r g a� fö r a r g a k 1 z - k 1 z d 1 r -

RÄDDSLA s k r ämma s s kr ämma k o r k - ko r ku t -

I d e s v e n s ka exemp l en h a r den an t i k au s a t i v a s - f o rmen s t ru k i t s

unde r o c h i turk i s k an den mo r f o l o g i s k a k au s a t i v en .

Av Ma s i c a s unde r s ö kn i n g f r amg å r d e t a t t s v e n s kan o c h t u r k i s k an ä r

r ep re s e nt a t i v a fö r t v å g rupp e r a v s p r å k s om ä r a r e a l t av g r än s ade .

My c k e t ko r t f a t t a t k an Ma s i c a s unde r s ö kn i n g s amman f a t t a s s å hä r :

Sp r åken i Europ a fö r l i t a r s i g i s t o r u t s t r ä c kn i n g p å o l i ka me de l

fö r at t s änka v a l ens en s å s om p a s s i v o c h r ef l e x i v ( an t i k a u s a t i v )

e l l e r p å f o rme l l t o r e l a t e r a d e r ö t t e r s om t r o o c h ö v e r t y g a me dan

e t t omfat t ande b l o c k av s p r å k i no r r a E u r a s i en o c h p å d e n ind i s k a

halvön i s t o r u t s t r ä ckn i n g använd e r mo r f o l o g i s ka kau s a t i v e r f ö r

a t t hö j a v a l an s e n . O l i k a t e nden s e r k a n do c k g ö r a s i g g ä l l ande i nom

o l i k a s emant i s k a f ä l t . I s v e n s kan s l å r d e t ant i k au s a t i v a s y s t eme t

s ä r s k i l t s t a r k t i g enom b l and de emo t i v a ve r b e n . I n om mån g a and r a

fä l t används s k i l d a r ö t t e r i s t ö r r e u t s t r ä c kn in g . E n i n t r e s s ant

fråga ä r hur anv ändand e t av f o rme l l t oma r ke r ad e kau s a t i v e r o c h

ant i kau s a t ive r u tny t t j a s inom o l i k a s emant i s k a f ä l t . E f t e r s om

Ma s i c a s b e s k r i vn ing i n t e ä r s ä r s k i l t k änd , har j a g b i f o g a t hans

- 1 49 -

D e t dyn am i s ka s y s t eme t i n å g r a i nv and r a r s p r åk

De fö l j ande av s n i t t en byg g e r p å e t t ma t e r i a l b e s t å en d e av 6 l

sven s ka s a t s e r me d emo t i v a p r e d i ka t a v s k i l da s l ag s om ö ve r s a t t s

t i l l e t t ant a l s p r å k s om t a l a s a v mån g a i nv andr a r e i S ve r i g e . Öve r

s ä t t n i n g e n h a r g j o r t s av p e r s on e r s om h a r d e o l i k a sp r åken s om mo

d e r s må l . D e s sut om h a r j ag u t ny t t j a t s t ö r r e t v å s p r åk i g a l ex i ko n

( v an l i ge n me l l an eng e l s k a o c h de t aktue l l a s p r å ke t ) o c h g r amm a t i k o r .

P å g rund av e n v i s s t i d s p r e s s ä r r e do v i s n i n ge n i d e f ö l j ande av

s n i t t e n myc k e t p r e l i m i n ä r . J a g h a r v a l t u t n å g r a s ä r s k i l t i n t r e s s an

t a punk t e r i d e g e n omgångna s p r å k en o c h hopp a s kunna å t e r komma me d

en fyl l i g a r e o c h me r g enomarb e t a d r e dov i s n in g i d e n p l an e r ad e

rappo r t en .

F in s k a

Karakt e r i s t i s kt fö r d e t dynam i s k a s y s t eme t i f in s kan ä r d e ka s u s

väx l i n g a r s om f ö r e komme r i s a t s e r s om i nn e hå l l e r e t t a d j e k t iv e l l e r

nomen s om p r e d i ka t s fy l l n a d . Vi d adj e kt iv s om t i l l hö r d e t emo t iv a

fä l t e t y t t r a r s i g de t t a p å s å s ä t t a t t m a n f å r e n kont r a s t me l l an

e t t aku t o c h e t t d i sp o s i t i on s b e t e c knande a d j e k t i v i s a t s e r s om b e

t e c knar e n f ö r ändr i n g . F ö l j ande exemp e l ä r ka r ak t e r i s t i s k a fö r d e

öve r s ä t t n i n g a r s om g av s t i l l m i n a e x emp e l s a t s e r :

I N KOAT I V

Saade s s a an i l mo i t uk s en t u l i O l av i i l o i s e - ks i V i d mo t t a g ande t av me d d e l ande t kom O l av i g l ad - T RAN S LAT I V

V i d mo t t a g ande t a v me dde l ande t b l ev O l av i g l a d . ( Aku t / I n s t ab i l )

Vuo s i en m i t t a an t u l i O l av i - s t a i l o l u on t o i nen Me d å r en kom O l av i - E LAT I V g l a d lynt

Me d å r e n b l ev O l av i g l a d l yn t ( D i sp o s i t i on / S t ab i l )

Kommen t a r : b l i mo t s v a r a s p å f i n s k a no rma l t av v e r b e t t u l l a , v i l ke t ann a r s ä r den n ä rma s t e mo t sv a r i ghe t en t i l l komma i s a t s e r s om O l av i kom hem ( O l av i tu l i ko t i in ) .

T RAN S LAT I V ä r e t t k a s u s s om fr äms t fö r e komme r p å p r e d i ka t s fy l l na d e n o c h ang e r e t t t i l l s t ånd , s om n å g o n / n å g o t h amn a r i . E LAT IV ä r e t t l o ka l t k a s u s , s om i s i n me s t konkr e t a användn i n g s v a r a r mo t s v e n s k an s u r i s a t s e r s om O l av i kom u t u r hu s e t ( O l av i t u l i t a lOst a ) .

- 1 50 -

V i d inko a t i v ( l i k s om v i d k au s a t i v ) s ä t t s a d j e k t i v e t i k a s u s t r an s

l a t i v om d e t r ö r s i g om e n akut emo t i on . Om d e t r ö r s i g om en

d i sp o s i t i on s ä t t s i s t ä l l e t e r f a r a r e n i k a s u s e l a t i v me d an adj e k

t i v e t s t å r i nomin a t i v . V i p rö v a d e o c k s å a t t s ä t t a i n i l o i n en

' g l a d ' s om i n t e ä r marke r a t f ö r d i sp o s i t i on i d e t und r e exemp l e t

( p å den p l a t s d ä r i l o luont o i ne n s t å r ) . I d e t t a f a l l t o l ka d e s även

i l o i n en s om en d i s p o s i t i on . G å r man u t an f ö r de t emo t iv a f ä l t e t ,

ve rkar d e t s om om k a s u s v äx l i n g e n g e n e r e l l t har a t t g ö r a me d s k i l l

naden me l l an s t ab i l a ( j fr d i s p o s i t i on ) o c h i n s t ab i l a ( j f r akut )

t i l l s t ånd , även om den exakt a g r ä n s d r a g n i n g e n är m i g o b e kant .

Span s ka

Sp an s k an har två he l t p a r a l l e l l a dynam i s k a s y s t em v i d a d j e k t i v s om

p r e d i ka t s fy l l na d . De t e n a använ d s i p r i n c i p v i d s t ab i l a t i l l s t ånd

och det and r a v i d i n s t a b i l a . ( De n e xa k t a g r än s d r a g n i n g e n me l l an

vad s om b e t r akt a s s om e t t s t ab i l t r e sp e k t i v e e t t i n s tab i l t t i l l

s t ånd ä r do c k i n t e p r o b l emf r i . Va l e t me l l an v e r b en s e r o c h e s t a r

s om s k a b e h and l a s nedan t y c k s hö r a t i l l d e me s t oms kr i vn a p r o b l e

men i s p an s kans g r amma t i k . ) I s p an s kan up p r ä t t hå l l s d i s t i nk t ionen

genom användande t av s k i l d a verb och inte g e n o m k a s u s v äx l i n g s å s om

i f in s kan . I p r i nc ip s e r s y s t eme t u t s å h ä r :

Sve n s k a

g ö r a

b l i

v a r a

SE an s k a

I n s t ab i l

p o n e r

p o n e r s e

e s t a r

S t ab i l

h a c e r

h a c e r s e s e = r e f l e x iv

s e r

Fö l j ande exemp e l ä r hämt a d e f r ån d e l f ä l t e t i l s k a :

AKUT ( i n s t ab i l )

T i l l s t ånd

Juan e s t a fur i o s o

I nko a t iv

Juan s e pu s o fu r i o s o

Kau s a t iv

Juan ä r r a s a n d e [ e s t a r ]

Juan bl e v r a s ande [ p o ne r s e ]

E l r e su l t ado pu s o fur i o s o a Ju an Re su l t a t e t g j o r d e Juan r a s ande [ p on e r ]

- 1 5 1 -

D I S P O S I T I ON ( s t ab i l )

T i l l s t ånd

Juan e s i r a cundo Ju an ä r a r g s i n t [ e s t ar ]

Om fur i o s o anv änd s t i l l s ammans me d e s t a r t o l ka s d e t s om e n d i sp o

s i t i on :

Juan e s muy fur i o s o

I nko a t iv

Ju an ä r myc k e t a r g s i n t ( ? Juan b l i r l ä t t r a s an d e )

C o n l o s ano s Juan s e h i z o m a s { i r a �undo} Me d å r en b l ev Juan me r fur l 0 s o a r g s i n t [ ha c e r s e ]

Kau s a t iv

L o s f r a c a s o s h i c i e r on a Juan m a s { i r a cundo } M i s s l yc kand ena g j o r d e fur i o s o Juan me r a r g s i n t [ ha c e r ]

V i d de kau s a t iva v e r b e n p o n e r o c h ha c e r anv änd s r e f l e x i v e n s e m e d

ant i kau s a t i v funk t i on f ö r a t t s i gna l e r a i n ko a t iv . D e t t a anv ändand e

av r e f l e x iven k änne t e c kn a r o c k s å mång a av d e emo t iv a v e r b e n

( en t r i s t e c e r ' b e dr ö v a ' , en t r i s t e c e r s e ' b l i b e dr ö v a d ' ; c a b r e a r ( F )

' g ö r a f ö r b annad ' , c a b r e a r s e ( F ) ' b l i fö r b anna d ' e t c . )

Nyg r e k i s k a

Nyg r e k i s kan är i n t r e s s an t f r am f ö r a l l t m e d t an k e p å fö r hå l l an d e t

me l l an adj e k t iv o c h v e r b s om p r e d i k a t . Adj e k t i v kan upp t r äd a p r e d i

ka t iv t e f t e r v e r b e t ime ' v a r a ' men no rma l t i n t e e f t e r d e n ä rma s t e

mo t svar i g he t e rn a t i l l s v e n s kan s ' b l i ' o c h ' g ö r a ' . I s t ä l l e t f ö r

' b l i ' e l l e r ' g ö r a ' + a d j e k t i v anv änd s i nyg r e k i s k an no rma l t e t t

v e rb . F ö l j ande e x emp e l ä r r e p r e s en t a t i v a f ö r d e emo t iv a p r e d i k a t e n :

To neo l ip i s e B E S T nyhe t V + akt iv

t o n P e t r o B E S T

Nyhe t en g j o r d e P e t r o s l e d s en

O P e t r o s BEST

l ip i 9 i k e (me t o n e o ) P e t r o s b l ev l e d s en ( öv e r nyhe t en ) V+p a s s iv m e d B E S T nyhe t

O P e t r o s ine BEST är

To ap o t e l e sma B E ST r e su l t a t

l i p imeno s l e d s en

x a r op i i s e V + a k t iv

O P e t r o s x a r i k e (me to

P e t r o s ä r l ed s en

t o n P e t r o f Re su l t a t e t g l ad d e P e t r o s B E S T l Re su l t a t e t g j o r d e P e t r o s

g l ad

BEST V + p a s s iv med B E S T ap o t e l e sma ) { p e t r o s g l a d d e s i g ( öv e r r e -r e su l t a t P e t r o s b l ev g l a d su l t a -

t e t ) O P e t r o s � � l n e x a rumeno s P e t r o s ä r g l ad

är g l a d

- 1 52 -

V i d e n emo t i v d i sp o s i t i on må s t e man d o c k a l l t i d anv änd a e t t a d j e k

t i v e f t e r s om d e t även i nyg r e k i s kan ( j f r av sn i t t e t o m d i s p o s i t i on

i sven s kan ) ty c k s s akna s v e r b s om b e t e c kn a r e n emo t iv d i sp o s i t i on .

V i l l man u t t rycka en f ö r ändr i n g av e n d i s p o s i t i o n u pp s t å r e t t

p r o b l em . V i d inko a t iv t e x t i l l g r ip s v e r b e t j i nome ' b l i ' . Men d e t t a

v e r b t i l l å t e r i nyg r e k i s kan n o rma l t enda s t e t t sub s t an t iv s om p r e

d i ka t s fy l l n a d . Där fö r anv änd s e t t a d j e k t i v s om b e t e c kn a r e n emo t iv

d i sp o s i t i on he l s t a t t r i b u t ivt :

Me t a x r o p a j i n6 t an 6 1 0 ke p J o ev9 imo s an9 r o p o s me d B E ST år b l ev a l l tm e r g l a d l yn t m änn i s ka

Me d å r en b l ev han a l l tm e r g l a d l yn t a l t . Me d å r en b l ev han en a l l tm e r g l a d l yn t m änn i s ka

Fö rmo d l i g e n ä r d e t en a l lmän t en d e n s i s p r åken a t t d i s p o s i t i o n e r

int e k a n s i gn a l e r a s g enom v e r b . D e t v e r k a r o c k s å r im l i g t a t t an t a

a t t s anno l i khe t en ä r s t ö r r e a t t e t t s p r å k kr äve r a t t e t t v e r b a n

vänd s j u m in d r e s t ab i l t o c h j u m e r dynam i s k t e t t u t t ryc k är . Om

f l e r s p r å k fö r s in i j äm fö r e l s e n , kan e t t s tu d i um av d e t emo t i va

fä l t e t o c k s å g e en b e l y s n i n g av hu r o r d k l a s s e rn a t en d e r a r att an

vänd a s i sp r å ken .

3 . S LUTORD

Den här upp s a t s en ä r s om j ag p åp e k a t t i d i g a r e e t t l e d i en p l ane

r ad und e r s ö kn ing av s v en s ka n s l e x i ko n i typo l o g i s k t o c h un ive r

s e l l t p e r s p e k t iv . At t j ag h a r v a l t d e t m en t a l a f ä l t e t s om u t g ång s

punkt fö r e t t s å dant s tu d i um b e r o r p å a t t j ag t r o r a t t d e t t a f ä l t

e r b j u d e r ovan l i g t mång a s k i f t ande p r o b l em . D e s s u t om v e r k a r d e t

s om o m o r den inom d e t t a f ä l t hö r t i l l d e m s om ä r s v å r a s t a t t l ä r a

s i g v i d s tud i e t a v f r ämm ande s p r å k . B e t yd e l s en ho s o r d e n ä r ab s t r akt o c h s v å r a t t i l l u s t r e r a . V i d ö v e r s ä t t n i n g t i l l e l e v e n s mo d e r små l e r b j u d e r s k i l l n a d e n i d i f f e r en t i e r in g p r o b l em . D e t t a g ä l l e r n a t u r l i g t v i s g en e r e l l t f ö r ö v e r s ä t t n ing . Men f ä l t e t inne hå l l e r många av d e v ä l kän d a l ex i k a l a p r o b l emen b å d e d å d e t g ä l l e r s t ud i e t av fr ämmande s p r å k f ö r e l ev e r m e d s v en s k a s om mo d e r små l

o c h d å de t g ä l l e r s tud i e t av s v e n s k a s om f r ämmand e sp r å k fö r e l ever

me d annat mode r små l än sven s ka . J a g t än k e r bl a p å s å dana g rupp e r

av o rd s om t r o / tycka / t än k a o c h kunn a / ve t a / känn a / känn a t i l l . I en

- 1 53 -

myc ke t p r e l iminär und e r s ö kn ing , d ä r j a g b a d e t t an t a l p e r s on e r m e d

närm a r e t i o o l i k a mo d e r små l a t t ö v e r s ä t t a en l i s t a m e d s at s e r i nn e

hå l l and e d e s s a v e r b i n å g r a o l i k a kon t e x t e r , f ann j ag i n t e ovän t a t

e n s t o r v a r i a t i o n i d i f f e r en t i e r in g e n av mo t sv a r an d e d e l fä l t i d e

o l ika s p r å ken .

Då d e t g ä l l e r p e r c ep t i on s v e r b e n s om j ag k o r t b e s k r iv i t i en t i d i

g a r e upp s a t s ( V i b e r g 1 9 7 8 ) v i s a r d e t s i g o c k s å a t t d e g rund l ä g g an

d e p r e d i k a t en inom f ä l t e t d i f f e r en t i e r a s p å o l i k a s ä t t i s p r å ke n .

E ft e r av s 1 u t an d e t av d e n t i d i g a r e upp s a t s en f ann j a g y t t e r l i g ar e

e t t s l å e n d e exemp e l i We 1me r s ; b o k Afr i c an L a n gu a g e S t r u c t u r e s .

på t a l om s k i l l n a d e r i d i f f e r en t i e r in g e n m e l l an o l i k a s p r å k o c h

hur d e nna upp f a t t a s av t a l a r e me d s k i l d a mo d e r sm å l s k r i v e r We 1 me r s :

"Ano t he r e x amp 1 e o f i t [ "und e r - t r an s 1 a t i o n " ] , v e r y w i d e s p r e ad i n

We s t Afr i c a , i s found in t he c ommo n r ep o r t s t h a t , i n t h i s o r t h a t

l angua g e , y o u ' h e a r ' a n o d o r . Y ou do n o t , o f c o ur s e . I n many

l angu a g e s , howeve r , t he r e i s ' a s in g l e v e rb f o r p e r c e i v i n g a s ound

or an o d o r - and i n s ome l an gu ag e s s u c h a v e r b i n c 1 ud e s a 1 s o p e r

c e i v i n g a f 1 av o r o r a t a c t i 1 e s en s a t i on , ' p e r c e iv e b y o t h e r t han

s i g ht ' . " (We 1me r s 1 9 7 3 , 4 7 6 )

Fö r d e emo t i v a p r e d i k a t e n s d e l ä r d e n m e s t s l å en d e s k i l l n aden

me l l an s p r å k en hu r d e utnyt t j a r o l i ka g rundmo de l l e r o c h hur de

s t ruktur e r a r f ä l t e t i fö r hå l l and e t i l l det dyn am i s ka s y s t eme t . Där

f ö r h a r j a g i av sn i t t 2 kon c en t r e r a t j äm fö r e l s en k r i n g d e t t a . T i l l

l ex i ka l a s k i l l n a d e r i d i f fe r e n t i e r i n g e n me l l an s v e n s kan o c h andr a

s p r å k , i s ynne rhe t d e v an l i g a s t e i nvandr a r s p r å ken , hopp a s j a g kunna

å t e r komma . En s å d an b e s kr i vn i ng komme r a t t k r ä v a a t t ana l y s en i

emo t iva d e l fä l t f ö r b ä t t r a s . I s ynn e r h e t fö r a t t b e s kr i v a d i f f e r e n

t i e r i n g e n me l l an d e p r e d i k a t s om t i l l hö r s amma d e l f ä l t r ä kn a r j a g

med a t t man må s t e infö r a e t t ant a l g rund d imen s i o n e r av d e t s l a g

s om b ruka r använd a s av p s yko l o g e r s om ana l y s e r a t emo t i o n e rn a . J a g

t änke r p å d im en s i o n e r s om a k t i v e r ing s g r a d , b e ha g / o b e h a g , f ö rvän t an

o c h l i knande . Härv i d komm e r o c k s å f l e r a g rupp e r av nya o r d a t t an

s l u t a s t i l l f ä l t e t ( i n t r e s s e r ad , ä c k l a d , b e sv i k en , fö rvänt a s fu l l

o c h d e r a s s ynonym e r f ö r a t t t a n å g r a e x emp e l ) .

E t t ann a t p r o b l em m e d d e m en t a l a p r e d i k a t en ä r d e n s yn t akt i s ka

kon s t rukt i onen . Även i d e t t a av s e en d e hö r d e fö rmo d l i g en t i l l d e

- 1 54 -

me s t komp l i c e r ad e o c h p r o b l ema t i s k a f ö r e l e v e rn a i f r ämmande

s p r å k . Känn e t e c knande för d e m en t a l a p r e d i ka t en ä r f r amf ö r a l l t

a t t de t a r mång a o l i k a t yp e r av b i s a t s e r s om s ub j e k t o c h o b j e k t .

Som j ag v i s a t i n å g r a a v s n i t t f i nn s d e t f l e r a k a r a k t e r i s t i s k a

synt akt i s k a k on s t ru k t i o n e r i v i l ka p r e d i k a t m e d v i s s a g emen s amm a

s emant i s ka e g e n s kap e r k a n upp t r ä d a . D e t f i nn s d o c k e n he l d e l b e

s v ä r ande und an t a g . G e n om a t t s am l a s amt l i g a d e p r e d i k a t s om hö r

t i l l e t t f ä l t o c h s e d an t e s t a i v i l ka av d e f ö rmo d a t k a r a k t e r i s

t i s k a kon s t rukt i on e rn a d e kan s ä t t a s i n kan d e t b l i mö j l i g t a t t

b e k r ä f t a e l l e r avf är d a s å dana a n t a g an d e n . D e t ä r ang e l äg e t a t t s å

l ån g t d e t g å r å t e r fö r a sp r å k s p e c i f i k a s yn t a k t i s k a e g en s k ap e r p å

s emant i s ka d i s t i nk t i on e r s om i b ä s t a f a l l v i s a r s i g v a r a un i ve r

s e l l a .

- 1 5 5 -

L IT T E RATUR

A i s s e n , Jud i t h ( 1 9 7 4 ) , V e r b Ra i s i n g . I : L i ngu i s t i c I nqu i ry V : 3 .

C a 1 am e - Gr i au 1 t , G e n ev i �ve ( 1 9 6 5 ) , E t hn o 1 0 g i e e t L angage . L a p a r o l e c h e z l e s D o g o n .

Cr a i g , Co 1 e t t e G r i n e v a l d ( 1 9 7 7 ) , Th e S t ru c tur e o f J a c a 1 t e c . Un iv e r s i t y o f T ex a s P r e s s . Au s t in and L o nd o n .

He imb a c h , E r ne s t E . ( 1 9 6 9 ) , Wh i t e Me o - E ng l i s h D i c t i o n a r y . D a t a p ap e r : Numb e r 7 5 . Sou t he a s t As i a P r o g r am . D e p a r tment o f As i an S tu d i e s . C o r n e l l Un iv e r s i ty , I t h a c a , N e w Y o r k .

Ma s i c a , C o 1 i n P . ( 1 9 7 6 ) , D e f i n i n g a L i ngu i s t i c A r e a . S o u t h As i a . The Un i v e r s i t y o f Chi c a g o P r e s s . Chi c a go and London .

Mi l l e r & J o hn s o n - L a i r d ( 1 9 7 6 ) , L an�u ag e and P e r c ep t i on . C amb r i d g e Un ive r s i t y P r e s s . C ambr i g e and L ondon .

Row1 and s , E . C . ( 1 9 6 9 ) , T e a c h You r s e l f Y o r ub a . T h e E n g l i s h Un i v e r s i t i e s P r e s s . L o ndon .

S amar i n , W i l l i am J . ( 1 9 6 6 ) , The Gbeya L angu a g e . Un iv e r s i t y o f C a l i f or n i a Pub 1 i c a t i o n s i n L in gu i s t i c s 4 4 . Un iv e r s i t y o f C a l i f o r n i a Pr e s s . B e r k e l e y and L o s Ang e l e s .

Sh i b a t an i , Ma s ayo s h i ( 1 9 7 6 ) , C au s a t iv i z a t i o n . I : S h i b a t i n i ( e d . ) , J ap a n e s e G e n e r a t i v e G r amma r . Syn t ax and S emant i c s 5 . Ac ademi c P r e s s . N e w Y o r k .

St a f f o r d , R . L . ( 1 9 6 7 ) , An E 1 e me n t a ry Luo G r amma r . Ox fo r d Un iv e r s i t y P r e s s . N a i ro b i and L o nd o n .

V i b e r g , Ake ( 1 9 7 8 ) , P e r c e t i o n s v e r b e n s s eman t i k i s v e n s k an o c h n å g r a and r a s�r a . SM P . I n s t l t u t l 0 ne n l ngv l s t i k , S t o c kho l m s un l v e r s i t e t .

We 1 m e r s , Wm . E . ( 1 9 7 3 ) , A f r i c an L an g u a g e S t r u c tur e s . Un i v e r s i t y o f C a l i fo r n i a P r e s s . B e r ke l e y .

Mång a av d e r e f e r e n s e r s om g e s i V i b e r g ( 1 9 7 8 ) ä r r e l ev a n t a ä v e n

f ö r d en h ä r upp s a t s e n .

Kay Wikberg Faculty of Education at Abo Academy Vasa

- 157 -

LEXIC AL C OMPETEN CE AND T HE S WEDISH LEA RNE R 'S P R OB LEMS WITH EN GLISH

VOC AB ULARY

I INT RODUC TION

(1) It is good to fresh up /REFRESH, BRUSH UP � Sw friska upp/ your knowledge in English every now and then.

The example from a Swedish-speaking student's composition In the Finnish

�Btriculation Examination illustrates one of the disadvantages of speaking a

mother tongue which is closely related to the foreign language. The existence

of Ll-forms which are similar to the intended L2-equivalent in form and/or

content may strengthen the tendency to make an error. In this given instance,

however, the error can also be explained as intralingual. My starting-point

in this paper is that the structure of the English lexicon in combination with

its relationship with Swedish causes difficulties to Swedish learners in their

use of English.

Obviously it is also legitimate to adopt the opposite view. Since English

and Swedish are relatively closely related, one might assume that it is easier

for a Swede than for a Finn to learn English vocabulary. Concrete evidence for

such a view can be found in a large number of words that are orthographically

identical or very similar in English and Swedish as compared with Finnish. The

base word-list of about 1,100 words that has been compiled for the Finnish

comprehensive school has about 70 words that are,

orthographically identical with

the Swedish equivalents (VIKKE, 1976). Words which share at least one of the

meanings of the Swedish items include April, arm, bank, flat, full, garage, hand,

plan, son and station. Moreover, the base list contains numerous words with a

similar form in the two languages, which facilitates comprehension for the learner

of English. Because of the strong present-day English influence on Swedish there

are also numerous other words not listed in VIKKE which would be known to many

beginners of English (bar, camping, clown, cornflakes, country music, festival,

gangster, make-up, mixer, motel, popcorn, sheriff) . However, it is not always

- 158 -

obvious that similarities are an asset in oral and written production.

This is an exploratory paper rather than a full-blown study. The corpus con

sists of 261 compositions written by Swedish speakers and data from translations

written by primary school teacher trainees specializing in English. No attempt

is made to give any statistics of error types.

2 WHAT IS L EXICAL COMPETENCE?

The main factors that contribute to the difficulties that Swedish speakers

have 'Ili th Engl ish vocabulary are:

1. the internal paradjgmatic and syntagmatic structure of the lexicon

(synonymy, polysemy, homonymy; word-formation; phrasal verbs, colloca

tions, idioms);

2. the associative meanings of words;

3. the deceptive similarity of Swedish words;

4. the size of the vocabulary.

All of these factors, except (3), are potential difficulties to anybody starting

to learn a language, but special difficulties may arise with (1) and (2) because

of the differences between the mother tongue and English. Some of the aspects of

English are generally considered difficult irrespective of the learner's mother

tongue such as synonyms, phrasal verbs, idioms and the size of the vocabulary.

What then does lexical competence involve? Leech distinguishes the following

types of meaning:

ASSOCIATIVE MEANING

1. CONCEPTUAL 2. CONNOTATIVE MEANING 7. THE.�TIC

MEANING 3. STYLISTIC MEANING MEANING 4. AFFECTIVE MEANING s. REFLECTED MEANING 6. COLLOCATIVE MEANING

(adapted from Leech, 1974: 26)

Since lexical competence is part of semantic competence it would basically in

clude Leech's categories (2) - (6), to a less extent (7) , which falls both within

lexis and syntax. Undoubtedly, lexical competence is the part of general linguistic

competence in which the greatest indiviuual variations are to be found in different

speakers of a language. The beginner is in a totally different situation from the

advanced learner or the native speaker. He has conceptualized the world in terms

- 159 -

of Ll, and because of the impossibility of relating new words in L2 to others

not yet in his repertoire the learning of new vocabulary first happens exclu

sively with reference to the Ll-equivalent and to referents in the outside

world. Only very slowly does the learner acquire a reference frame within L2

which permits him to relate new words to such as he is already familiar with.

The way in which textbooks are structured around topics and situations is a

certain guarantee that the learner's foreign language lexical competence is

gradually extended systematically.

Richards is one applied linguist who has made a significant contribution

to our understanding of language learning and not least the learning of vocab

ulary. In this section I shall start out from a number of assumptions that have

been made by Richards about lexical competence (Richards, 1976). They will

serve as an appropriate background of some observations on the learning of vocab

ulary in general and of Swedish learners' difficulty with English vocabulary In

particular.

ASSUMPTION 1. Learning vocabulary is a life-long affair (cp. syntax).l

The vocabulary of English is extremely large. It is undeniably frustrating

after 30 years of English to have to be reminded of the inadequacy of your vAcab

ulary each time you open an English newspaper. It is not only that the language

is changing fast, your memory simply cannot cope with the mere quantity of words.

Even words that you have encountered before and looked up in dictionaries may be

elusive.

Most learners of English as a foreign language will have to content them

selves with the courses provided at school. There the size of the vocabulary will

be a difficulty in relation to the time at the learners' disposal. The idea of

a base or threshold vocabulary is not new, but in the last few years it has re

sulted in explicit word-lists as models for courses of study and textbook writers.

In the Nordic countries it is only Finland and Norway that have ventured to de

termine the English vocabulary to be taught in the comprehensive school in terms

of word-lists (the same is true of grammatical structures; cpo Nordisk utrednings

serie 1973: 14).

ASSUMPTION 2. Knowing a word means knowing1something about its frequency and collocational pOSSibilities.

To acquire a "grammar of expectancy" (Oller, 1973) involves familiarity with

different textual types and contexts. My experience of the average Swedish student

in Finland is that after 8 years of English he still finds it hard to rid himself

1 For convenience (1) and (2) have been abbreviated.

- 160 -

of the paradigmatic way of t},inking. In spite of the central role of texts in

foreign language teaching a knowledge of words often tends to be looked upon

as the mastery of bilingual glossaries. Exercises of cloze-type have been re

commended to develop the ability to think syntagmatically and to infer meanings

from the context (cp. Honeyfield, 1977).

Collocations certainly have to do with probabilities in a given context,

but they also embody syntagmatic relations between lexical items (e.g. do/make +

object). A knowledge of collocations can only develop through extensive reading

and personal contact with the language in its own environment. Therefore, a know

ledge of the collocational possibilities of words is an aspect of advanced lexical

competence.

ASSUMPTION 3. Knowing a word implies knowing the limitations imposed on the use of the word according to variations of function and situation.

Richards here briefly lists a number of register restraints on word choice

(temporal, geographical and social variation; social role, field and mode of

discourse). At this point one runs up against the whole spectrum of stylistic

and sociolinguistic parameters.

Like assumption (2), this may become a problem at an advanced level. In any

case it is dependent on the aims of foreign language teaching. If the model is some

kind of educated British English, then one would naturally like to prevent a mixture

containing genuine American words. Nevertheless, it is often very difficult to

classify words strictly as British or American. Only when we are dealing with insti

tionalized concepts (BrE bank holiday; ArnE drugstore) or words having to do with

a specific geographical or cultural background can we be reasonable safe. Because

of the exposure to authentic materials in and outside school students are very

early aware of the fact that there is a great deal of linguistic variation within

the same language. But if intelligibility is the chief aim, there is very little

risk that the use of occasional American words in what is otherwise British English

would cause misunderstanding.

ASSUMPTION 4. Knowing a word means knowing the syntactic behaviour associated with that word.

There is a fundamental difference between Swedish and English as regards high

frequency words and the word classes they belong to. In English a large number of

the most common lexical words can change their syntactic function without changing

their morphological shape (look, time, step, ... ). Even so, since it is not possible

to predict which words in the language can undergo CONVERSION, it is natural that

both Swedish and Finnish learners of English should find this a problem when speaking

or writing English. For comprehension, however, Dolyfunctionalism is an advantage

- 16 1 -

provided that the change of word class does not result in a radical change In the

meaning of the word.

ASSUMPTION 5. Knowin a word entails knowled e of the underl in form of a word and the derivations t at can be made from it.

In English a knowledge of the stem of a word need not be learnt separately.

In this respect Finnish is much more difficult as it has several different stems.

In this connection it is important to distinguish between theoretical rules for

word-formation and derivations of the kind described in transformational grammar,

and, on the other hand, practical rules based on the surface structure of words.

An example of the former abstract approach would be Lightner (1975: 632) who maIn

tains that it should be possible to derive the following words from a single

root: quick "live", quick "fast", vivacious, biology, and zoo. From the point of

view of language learning and language teaching such a derivation can only be of

academic interest.

Richards also mentions the phonological and graphemic properties of words,

but they would have deserved more attention. One of the beginner's first ex

periences of English is the discrepancy between spelling and pronunciation. George

calls attention to the fact that homonomy is particularly common in monosyllabic

words, a category which also includes the most frequent words in English (George,

1972: 156-160). I shall later (sections 3.1 - 3.2) return to a discussion of the

possibilities of using rules for word-formation when teaching English.

ASSUMPTION 6. Knowing a word entails knowledge of the network of associations between that word and other words in language.

In this connection Richards mentions ways in which associations between

words can be structured (antonomy, synonymy, subordination, coordination, hyponymy).

The classical way of studying the paradigmatic and syntagmatic links between the

words in the language learner's repertoire is to elicit responses based on stimulus

words. Such association tests may throw some light on the psychological mechanisms

that underlie linguistic competence. In an investigation made by Helmut Heuer it

was shown that German students' word associations in the mother tongue coloured

the associations they attached to English words:

"Die ausgangssprachlichen AssOEiationen reproduzieren sich in den Inhalten sowie in den Starken der zielsprachlichen Assoziationen und sind somit Elemente der Approximativsprache, d.h. der erreichten zielsprachlichen Kornpetenz der Lernenden. Das Wortassoziationsexperiment ist in diesem Blickwinkel ein Instrument zum Aufdecken von Interferenzen und zum Beschreiben der sich im Lernprozess entfaltenden Approximativsprache." (Heuer, 1973: 81)

This is an area which does not seem to have been investigated as far as Swedish

- 162 -

learners of English are concerned. However, it seems unlikely that such studies

could have any decisive influence on the teaching of a foreign language.

ASSUMPTION 7. Knowing a word means knowing the semantic value of a word.

Again this assumption involves the speaker's reactions to words, but in

this case in terms of value judgments. l�at Richards has in mind is the well

known semantic differential technique. For foreign language learning this may

be of some relevance to the extent that it pins dOl� the connotative nuances

of certain words explicitly.

Richards also deals with another approach to the analysis of word meaning,

i.e. semantic feature analysis. The idea of looking upon the meaning of words

as consisting of abstract features or components is more or less universally

accepted, and in some parts of the lexicon componential analysis has been

quite successful. The semantic feature hypothesis has been applied to semantic

development in the mother tongue by Clark (Clark, 1973). As far as foreign

languages are concerned, semantic feature analysis may have pedagogical appli

cations where it is necessary to distinguish a number of words and their meanings

in a semantic field (see e. g. Stetting & Hansen, 1977: 144-7). This need may

arise in special-purpose language teaching such as when teac}ling the terminology

for "reduction" in business English.

Although we are here concerned with lexical competence, there is a point

where the knowledge of words has to be extended to the combination of words

into larger meaningful units. Collocations and the general syntactic behaviour

of words have already been mentioned. Richards points out the difference between

the table was damaged and xthe table was hurt, hurt being possible only with

animate nouns. Violations of such selectional rules turn out to be rather rare

in the present corpus. It is more common that students are not familiar with

the syntactic behaviour of words (assumption 4 above), which results in such

errors as:

(2) On the other hand the number of good pupils will reduce. /DHlINISH/

(3) Thousands of spy stories have already been written, but their demand /THE DEMAND FOR THEM/ is still increasing.

ASSUMPTION 8. Knowing a word means knowing many of the different meanings associated with the word.

Word-lists tend to treat all words as if they were semantically commensurable

entities. One exception is West's General Service List of English Words, which also

includes separate meanings and their frequencies. For word-lists to have a function

in syllabuses they should also indicate the intended meaning (s), not simply word

class category. In this respect the word-list in the Threshold Level is exemplary

- 163 -

(van Ek, 1975). Since polysemy is very common in English among the frequent words

this is worth noting when teaching English.

Our insights into vocabulary learning come from several sources: (1)

semantics, which tells us how to look at meaning linguistically; (2) psycho

linguistics, which tells us how vocabulary is learnt, what difficulties there

are, and how people react to words; (3) contrastive linguistics, which describes

differences between languages; and (4) teaching, which gives information on

different ways of presenting vocabulary.

It seems that Richards's assumptions have basically sprung from considera

tions of what lexical competence involves in the mother tongue. For foreign

language learning their validity depends on the aims of courses and the level

of the learner (begilmer - intermediate - advanced). In the following we shall

have a look at some contrastive data and errors from the corpus. Certain dis

tinctions in the English vocabulary will be difficult irrespective of the

learner's mother tongue (lie/lay, lose/loose), others are particularly difficult

for the Swedish learner such as divergence phenomena (lend/borrow, large/great/

big) and various types of deceptive words.

3 SOME INSI GHTS F ROM CONT RASTIV E ANALYSIS AND E R ROR ANALYSIS

S wedish-English contrastive studies of lexical problems are extremely

rare. The main reason for this is no doubt that researchers have considered

lexical comparisons between two so closely related languages rather uninteresting.

However, contrastive thinking was by no means unknown even before the time of

contrastive analysis proper:

"The problems of borrowings and cognates seem to have fascinated linguists long before contrastive language studies gained on popularity (at least in Europe). Studies of that type were carried out from either a formal standpoint (i. e. morphographemic, morphological, nhonetic and phonological influences of the language-as-borrower upon the lexemes of Ll were investigated), or from a combined formal and semantic approach. The latter studies are better known as studies of lexical cognates. " (Nowakowski, 1977: 39)

��ny, perhaps most, of the lexical difficulties in English are known although

they may not have been described within a contrastive theory or within a language

learning theory. Especially Einar Ekblom made an early contribution to this area

by collecting numerous examples of typical obstacles in the English vocabulary

(Ekblom, 1932). His work has been later continued by Carl Ernolv (1958).

In recent years the content of language has deservedly attracted more

attention. We definitely need more systematic knowledge of lexical problems in

language learning. We do not gain much by simply putting the problems aside in

- 164 -

word-lists. It is justified also to devote some attention to learning diffi

culties at different levels, in different types of teaching, in different

skills, and so forth.

A primary goal for the theory of language learning and language teaching

is the writing of a pedagogical grammar, i.e. ,

"a theoretical statement which accounts for second language acquisition in a formal or structured learning situation." (Noblitt, 1972: 316)

Such a grammar is more than the explicit statement of collected experience

since among other things it presupposes a description of the contents of

teaching based on definite goals. Lexically it demands a charting of error

sources in the vocabulary and an attempt to explore the difficulties from

the point of view of individual learners and groups of learners. The diffe

rences between receptive and productive skills in the vocabulary also have

to be emphasized as they will be considerable.

3.1 WORD- FORMAT ION: COMPOUNDS

This section will contain some observations on English word-formation

as contrasted with Swedish and as manifested in written compositions. Bauer

makes a distinction between what he calls RECEIVED or FROZEN COMPOUNDS and

LEXICALIZED COMPOUNDS (Bauer, 1977: 328). Frozen compounds are compounds

"that behave according to the productive rules, are semantically transparent,

and yet have a fixed meaning" (328). Lexicalized compounds are opaque and

have to be introduced in the dictionary as ready-made units.

Examples of common frozen compounds are:

books hop , bus driver, coffee-machine

and 1exica1ized compounds:

breakfast, passport, cupboard, cloakroom, handkerchief.

Bauer is one of the few to have dealt with the difficulties that speakers

of other Germanic languages have with the learning of English. His observation

on the use of word-formation rules in teaching is to the point:

"only the procedures for forming non-1exicalized compounds can be taught without an alarmingly large number of counterexamples being discovered." (328)

The distinction between semantically transparent and opaque compounds is

important for language teaching. Even though a Swedish speaker can violate

possible productive lexical rules in speaking and writing it is possible

for him to understand a very large number of compounds starting out from base

words. By using the original 1, 100 English base words for the Finnish compre

hensive school you can easily reach 1, 600 - 1, 700 words if you consider the

potential compounds that can be made with the base words. This also points

- 165 -

at the arbitrariness of fixing word-lists consisting of nrecise quantities of

words (cp. Ellegard, 1960).

What sort of compounds cause difficulties to Swedish learners? Some basic

types are:

A. Sw noun + noun = E adjective + noun

sjoofficer xsea officer / naval officer

inrikesnat xhome network / domestic network

musikinstrument �usic instrument / musical instrument

postutdelning �ost delivery / postal delivery

B. Sw noun + (linking element) + noun = E noun + preposition + noun

utflyktsmal xexcursion goal / destination of excursions

djurvan xanimal friend / lover of animals

Apart from Bauer, Gnutzmann has also concerned himself with type A (Gnutzmann:

1972: 69-70). The correspondences between Swedish and German in this respect

and in word-formation in general are great.

As far as other types of comnound are concerned, it annears to Ibe easier

to find examples of Swedish compounds with no equivalent in English than the

other way round. Some examples of verbal compounds are.

Sw E

brandforsakra

maskinskriva

fabriksarbeta

BUT: dagdronnna

solbada Xsomnga / ga i somnen

xfire insure / insure against fire

�achine write / type xfactory work / work in a factory

daydream

sunbathe

sleepwalk

The greatest problem with English compounds may after all be whether they

should be written solid, hyphenated or open. But this is a problem that the

foreign learner shares with the native speaker and one that cannot be solved

by explicit rules.

3. 2 DE R IVATIONS

Derivations have both productive and less productive features. Jackendoff

says about prefixes:

"M1ether a particular prefix and a particular stem together form an actual word of English seems to be an idiosyncratic fact: . . . "

(Jackendoff, 1975: 653)

This observation is true of the verbs that Jackendoff mentions (concur, incur x x x x x . versus transcur, precur, accur, succur, decur). It 1S more important that

- 166 -

even for such conmon pref ixes as in- and un- (Sw �-) it is not poss ible to

provide the learner with any rules. Errors such as

xunexperienced / inexper ienced xuncompleted / incomplete xunconvenient / inconvenient xinable (cp. inability) / unable

can only be avoided by paying suff ic ient attent ion to the opposite of ex

perienced, complete, and so forth in reading. The prefix un- is common with

stems of high frequency of Germanic origin as in unfriendly, unhappy, uninterest

ing, unk ind, and unpleasant. This suggests that the probtem'of'-diStinguishing ,in

and un- arises only at a more advanced stage in the learning process.

Among the suff ixes some deserve spec ial attention. The suffix -er to de

note an agent is added both to nouns (Londoner, teenager) and verbs (wait, -er;

drive, -!) . Because of its great productivity it is very important to learn in

an early phase of English stud ies. The use of -ing where a noun actually exists

in English (xincreas ing/ increase; Sw okning) may be strengthened by the high

frequency of this morpheme in English and the use of the morpheme -ning in

Swedish.

VERB

vary

NOUN

variat ion

variety

inspire inspiration

satisfy satisfact ion

(adj satisfactory)

DEVIANT' FO.Rt\·1

variated

insp irating

satisfacted

CORRECT FORM

varied

insp iring

sat isfied

One source of errors is a situation where verb and noun have different

stems (at least orthographically), which can result in intral ingual errors

like those l isted above. Some of the deviant forms may be influenced by the

occurrence of other words (variety, satisfactory) with a stem which differs

from that of the verb.

Studies of bilingualism indicate that we may not have separate stores

ln our bra ins for words from Ll, L2, etc., but that the languages form a

common repertoire (Neufeld, 1976: 15-35). Th is is in harmony w ith the assump

tion that a bilingual ind ividual possesses one single repertoire wh ich includes

both grammatical and semant ic competence (cP. Chesterman, 1977: 51 ff.). The

assoc iative mechanisms that work in verbal product ion rest on the phonet ic-

- 167 -

phonemat ic and the semant ic-structural propert ies of the two languages. Great

phonet ic-phonematic d ifferences inh ib it the act ivat ion of un its from L2 where-

as sim ilar it ies facilitate them at the same t ime as they may lead to interference.

An important d ifference between Swed ish and Engl ish word-format ion is

the frequent use of CONVERSION in Engli sh, wh ich is much less common in Swed ish.

A rough count shows that 10 - 15 % of the wovds in the Engl ish base vocabulary

(VIKKE) have at least two different funct ions. In part icular they are verbs

formed from nouns and adjectives (f ish, smoke, dry) and nouns formed fronl verbs

(catch, cry, look; Adams, 1973: 38 ff. ). To the language learner it does not

matter which way conversion has worked, but the presence of such a large number

of converted forTIlS evidently increases the speaker's l ingu ist ic potent ial con

s iderably.

These are some examples of erroneous convers ion in the corpus:

(4) So many t imes I read textes that I d id not have to homework /DO ANY HOMEWORK/ .

(5) . . . also from th is book I have only n ice rem inds /HEM)RIES/.

(6) Another language wh ich is often taught is Russ ia /RUSSIAN/.

Most errors in th is area are sporad ic and it is hard to detect any snec ial pattern

underly ing them. Nat ional ity words, as in (6), are a recognized d iff iculty. In

some instances it is obv ious that the Swed ish language is to blame although a

Finn m ight have produced the follow ing sentence as well:

(7) Pup ils who have d iff icult to (Sw har svart att, F on va ikea) translate sentences have a chance to become students now when we got the LC test.

3.3 DECEPT IVE W O R DS

( 8 ) Otherwise the test is very good, and the answer blankets / FO��, Sw blankett (er)/ easy to f ill in.

The lex ical d iff iculty that has attracted most attent ion of all is "false

fr iends" or "decept ive words". The number of deceptive words in English in rela

t ion to Swed ish is large and the concept covers a great many d ifferent types

(cp. Iarov ic i & M ihaila, 1970; Ivir, 1976; We-rna, 1977). Welna has def ined "de

cept ive words" as follows:

"A decept ive word is a word in the lex icon of some language wh ich exh ibits easily ident if iable grapho-phonemic sim ilar ity to a word (or words) in another language. The resemblance is accompanied by e ither part ial correlation in the meaning or by the absence of any direct correspondence."

(We�na, 1977: 76)

In (8) above there is no semant ic s im ilarity between the produced and the in

tended form. In the corpus th is type of error is not very common, wh ich is in

- 168 -

harmony with Legerulausen's investigations of Germans' problems with English.

Legenhausen subdivided error categories according to an analysis of phonetic

phonological and semantic features in the mother tongue and the foreign language

(Legenhausen, 1975: 28 ff.). The more features the two languages have in common,

the more easily the erroneous associations seem to occur in production. In the

example above one can maintain that the Swedish form has been the only dis

tractor; the student has not at all thought of the meaning. Research has shown

that the aural and visual aspects of words are crucial to vocabulary learning

in young learners whereas semantic factors tend to predominate later (Henning,

1973). This may be one reason why it is more common to find errors with a

partial semantic similarity in addition to the formal similarity, as in

(9) On this year's test I liked especially the part that handled about IDEALT WITH, Sw handla (de) oml rabies.

Many of the word pairs listed as "deceptive words" in word-lists are,

as Ernolv has pointed out, of interest only as a curiosity (Ernolv, 1958: 347).

For the purposes of language learning and language teaching we still need

error analysis supplemented with the findings of contrastive lexical semantics

to be able to chart the most common problems in this area.

4 DISCUSSION

T his paper has failed to answer a number of questions. Thus the question

to what extent Swedish hinders the learning of English vocabulary obviously

cannot be answered merely by referring to the present corpus. Data from Finnish

learners' compositions suggests that Finns have special problems with the syntax

of words which Swedish speakers do not have. All learners of Fnglish find pre

positions an obstacle, but Finnish learners have the additional difficulty of

knowing whether a preposition should be used at all:

(10) There is too little time to think 0 IOFI the text.

Further data will be needed to show to what extent Swedish learners' lexical

problems differ from those of Finnish learners. According to Ringbom,

"Both Finns and Swedes make a comparatively large number of semantic approximations due to transfer of the semantic structure of the Ll. This seems to indicate that the frequency of such errors is not much influenced by the relatedness or not of mother tongue to target language."

(Ringbom, 1978: 95)

A superficial analysis suggests that intralingual lexical errors dominate in

compositions written by both categories. The relatedness of Swedish to English

is no doubt an asset in nuny individual instances, but it is likely that this

diminishes the more advanced the learner is and the more firmly the English

vocabulary is consolidated.

- 169 -

REFERENCES

Adams, Valerie, An Introduction to Modem English Word-Formation, Longman, 1973.

Bauer, Laurie, "On Teaching Compound Nouns," MJderna sprak, 71 (1977) , 325-336.

Chesterman, Andrew, "Error Analysis and the Leamer's Linguistic Repertoire,"

in Kari Sajavaara & Jaakko Lehtonen (eds. ), Contrastive Papers (Jyvaskyla

Contrastive Studies, 4), Jyvaskyla, 1977, 45-58.

Clark, Eve V. , "What's in a Word? On the Child's Acquisition of Semantics in His

First Language," in T. E. MJore (ed. ) , Cognitive Development and the Acqui

sition of Language, New York, 1973, 65-110.

Ek, J. A. van, The Threshold Level in a European Unit/Credit System for Modem

Language Learning by Adults, Council of Europe, Strasbourg, 1975.

Ekblom, Einar, Skenbar och verklig betydelse 1 engelskan. Engelsk ordforteckning

med exempel, Stockholm, 1932.

E11egard, Alvar, "Det ratta ordforradet," MJderna sprak, 54 (1960) , 117-126.

Ernolv, Carl, "False Friends - forradiska ord," MJderna sprak, 52 (1958) , 347-368.

George, H. V. , Common Errors in Language Learning. Insights from English, Rowley,

Mass. , 1972.

Gnutzmann, Claus, "Zur Analyse lexikalischer Fehler," ln Gerhard Nickel (ed. ),

Fehlerkunde, Berlin, 1972, 67-72.

Henning, G. H. , "Remembering Foreign Language Vocabulary: Acoustic and Semantic

Parameters," Language Learning, 23 (1973) , 185-196.

Heuer, Helmut, "Wortassoziationen in der Fremdsprachendidakt ik," in Werner HUlen

(ed. ) , Neusser Vortrage zur Fremdsprachendidaktik, Berlin, 1973, 66-83.

Honeyfield, John, "Word Frequency and the Importance of Context in Vocabulary

Learning," RELC Journal, 8 (1977) , 35-42.

Iarovici, Edith & Rodica Mihaila, "Introduction to a Contrastive Analysis of the

English and Romanian Vocabularies," Anelele universitatii Bucuresti, Limbi

german ice , 19 (1970) , 23-37.

Ivir, Vladimir, "The Semantics of False-Pair Analysis," in Dimitry Chitoran (ed. ),

Second International Conference of English Contrastive Projects, Bucharest

University Press, 1976, 117-123.

Jackendoff, Ray, "Morphological and Semantic Regularities in the Lexicon,"

Language, 51 (1975), 639-671.

- 170 -

Leech, Geoffrey, Semantics, Penguin, 1974.

Legenhausen, Lienhard, Fehleranalyse und Fehlerbewertung, Berlin, 1975.

Lightner, Theodore M., "The Role of Derivational Mornhology in Generative

Grannnar," Language, 51 (1975), 617-638.

Neufeld, Gerald G., "The Bilingual's Lexical Store," IRAL, 14 (1976), 15-35.

Noblitt, J. S. , "Pedagogical Grammar: Towards a Theory of Foreign Language

Materials Preparation," IRAL, 10 (1972), 313-331.

Nordisk utredningsserie 14: Harmonisering av den obligatoriske engelskundervis

ning i de nordiske land, Nordiska radet och sekretariatet for nordiskt

kulturellt samarbete, Copenhagen, 1973.

Nowakowski, Miroslaw, "The Lexicon and Contrastive Language Studies," Papers

and Studies in Contrastive Linguistics, 6, Poznan, 1977, 25-42.

Oller, John W. , "Pragmatic Language Testing," Language Sciences, 28 (1973), 7-12.

Quirk, Randolph et al. , A Grammar of Contemnorary English, London, 1972.

Richards, Jack c., "The Role of Vocabulary Teaching in the English Syllabus,"

in Geoffrey Wilson (ed. ), Curriculum Development and Syllabus Design for

English Teaching: Selected Papers from the RELC Seminar 28 July - 1 August

1975, Singapore, 1976, 99-117 (also in TESOL Quarterly, March 1976).

Ringbom, Hakan, "The Influence of the MJther Tongue on the Translation of

Lexical Items," ISB, 3 (1978), 80-101.

Stetting, Karen & Inge Gorm Hansen, "Specialsprog," in Esther Glahn et a1.

(eds. ), Fremmedsprogspaedagogik, Copenhagen, 1977,138-167.

VIKKE: Qppilaalle vieraat kielet. Ehdotus perustavoitteiksi ja perusoppiainekseksi

peruskoulussa, Kouluhallitus/Skolstyrelsen, Helsinki, 1976.

We�a, Jerzy, "Deceptive Words. A Study in the Contrastive Lexicon of Polish and

English," Papers and Studies in Contrastive Linguistics, 7, Poznan, 1977,

73-84.

West, Michael, A General Service List of English Words, London, 1953.

Jan-Ola Os tman

Ac ademy o f F i n l and & Depa r tmen t of Eng l i s h Abo Akademi

- 171 -

ON THE PRAGMAT I C MEANI NG OF TEXTUAL PART I CLES*

Th i s i s ba s i c a l ly a wo r k i ng paper w i th the a i m o f , f i r s t ly ,

t r y i ng to p i n down i n a s conc r e te t e r m s a s po s s i b l e wh a t i s me a n t

b y say i ng tha t a n e leme n t o f l a ng uage h a s a ' pr ag ma t i c a l ly

gove r ned mean i ng,1 . Th i s i s accomp l i s hed by i n t r od uc i ng a f r ame

wo r k o f s ema n t i c sca l e s a nd netwo r k s . -- The second a im o f the

pape r is to show the i mpac t o f th i s s ug ges t i on o n the a n a ly s i s

o f textua l p a r t i c l e s i n gener a l , a nd o n a con t r a s t i v e Eng l i s h

Swed i s h -F i nn i sh a na lys i s i n pa r t i c u la r .

1 . Theor e t i c a l I s s u e s

1 . 1 . Th e ba s i c t h e s i s i n th i s pape r i s tha t l i ng u i s t i c a n a l y s e s

a nd d e sc r i p t i o n s o f the way l a ng uag e wo r k s i n commun i c a t i ve

s i tua t i o n s should no t pr i ma r i ly be concer n e d w i th the i n ten t i on s

o f spea k e r s , bu t sho u l d r a t h e r s ta r t o u t f rom the f u n c t i o n

a n u t t e r a nce , o r 2 t e x t , ha s on the a d d r es s e e , a nd con s eq u e n t l y ,

i n a con tex t-of- s i t ua t i on . I n one s e n s e , I wou l d l i k e to s h i ft

the p r e s e n t s t r e s s i n l i ng u i s t i c theo r y f r om i l loc u t i on a r y f o r c e

t o t h e ac tua l ( a s a g a i n s t i n tend ed ) p e r loc u t i ona r y e f f ect o f a

[*] T h i s p a p e r h a s b e n e f i t t e d f r o m c o m m e n t s a n d s u g g e s t i o n s b y F r e d K a r l s s o n .

[ 1 ] E l s e w h e r e , w i t h r e f e r e n c e t o F i r t h ( 1 935 ) , I h a v e u s e d t h e e x p r e s s i o n ' p r a g m a t i c f u n c t i on ' a s e q u i v a l e n t t o ' p r agm a t i c m e a n i n g ' : a n e l e m e n t o f l a n g u a g e c a n n o t h a v e a m e a n i n g w i t h o u t h a v i n g a f u n c t i o n , n o r s t r i c t l y , v i c e ve r s a . In t h i s p a p e r , h o w e v e r , t h e t e r m ' f u n c t i o n ' w i l l b e n e e d e d f o r a s l i g h t l y d i f f e r e n t p u r p o s e .

[2] No t e t h a t ' t e x t ' h e r e i s n o t a s t r u c t u r a l u n i t ( c f . O s t m a n 1 978a ).

- 172 -

t e x t ( c f . A u s t i n 19 6 2 ; Lyo n s 19 7 7 : §16 ) . Mo r eove r , th i s i s no t

some th i ng pec uli a r o f the l i ng u i s t i c d e s c r i p t i o n o f f a c e - to- f a c e

commun i ca t i o n , bu t i t i s also the b a s is f r om wh i c h to s ta r t

a n a ly z i ng -- l i ng u i s t i c ally -- wo r k s o f l i te r a r y a r t ( c f . i n th is

conne c t i on Scha a r 19 7 5 ) .

Th i s doe s no t mea n t h a t ' i n t e n t i o n ' is of l i t tle

impo r tance for l i ng u i s t i c s , bu t me r ely tha t the a d h e r ence to i t

oug h t to be r e - evalu a t e d . Fo r t h e f u nc t ion o f a n y l i ng u i s t i c

me s s a g e i s ult i ma tely d e t e r m i ned by t h e abili ty o f t h e

a d d r e s s e e t o c a p t u r e t h e i n te n t i o n s o f the spea k e r

ly i ng beh i nd a pa r t i c u l a r me s s ag e . Th a t i s , the me s s a g e a s s uch ,

once em i t t e d , is r uled by the i n te n t i on s o f the spea k e r only to

the e x t e n t t h a t he has been a ble to adequ a t e ly man i f e s t h is

i n te n t i on s v e rbally . Th e commun i c a t i ve f unc t i on o f a t e x t i n a

pa r t i c u l a r contex t - o f - s i tua t i on w i ll be gov e r ned by t h e e f f ec t i t

h a s on the add r e s s ee . And t h u s , i n p r a c t i c e, ' f unc t io n ' and ' e f f ec t'

w ill conve r g e .

We c a n th i n k o f thi s i n te r pla y i n t e r m s o f we nn-d i a g r am s : 3

GG S i t u a t i on S i t u a t i on 2

� �

S i t u a t ion 3

S itua t i on 3 i s the op t i ma l s i t u a t i o n ( a nd p r esuppo s e s , i n e f f e c t ,

tha t the spe a k e r a nd t h e add r e s s e e s ha r e a vast amou n t o f bac k

g r ound k nowledg e a nd expe r i enc e ; a nd fo r th i s r e a son t h e s i t u a t ion

is r a r e in o r d i na r y comm u n i c a t i on ) . H e r e , the e f f e c t o f the

me s s a g e on the add r ess e e ove r l a p s 10 0% w i th the i n te n t i o n s o f the

spe a k e r . Th i s is also the i d ea l s i t u a t i on i n G r i c e a n t e rm s : both

the spea k e r and the add r e s s e e follow t h e co -ope r a t i v e p r i nc i ple in

all d e t a ils .

Va r i a t i ons o f S i t u a t i o n 2 const i t u t e the ' no rmal' pa t t e r n

i n eve r y -day commun i c a tion . Some , o f te n mos t of the i n t e n t i ons

(3) I take it that the conventional, propositional meaning of an

expression is shared by the speaker and the addressee. Cf. the discussion in Section 1.2.

S.= intentions of the speaker; A = effect of text on addressee. 1 e

- 173 -

o f the spea k e r a r e cor r e c t l y r ec e ived by the add res s e e , wh i c h ,

i n e f f ec t , qua r a n t e e s f r u i t f u l comm u n i c a t i o n .

S i t ua t i o n 1 i s the c a s e wh ere the e f f e c t o f the me s s a g e on

the add r e s s e e and the i n te n t i o n s o f t h e spea k e r do n o t ove r lap .

Th i s non-ove r l ap c a n t a k e s eve r a l f o r m s : t h e i n t e n t i on s a nd t h e

eff ec t c a n s tand i n s t rong con t r a s t ( e . g . i f s omebody s a y s some

th i ng w i th the i n t e n t ion o f h e lp i ng a b l i nd man , b u t t h e b l i nd

man ta k e s th i s a s a n o f f e n s e ) , o r , they do s i mp l y no t conve r g e

a t a l l ( e . g . wh e n a p i ec e o f i r ony , a l l u s ion , o r m e tapho r i s not

unde r s tood a s s uc h by the add r e s s ee ) .

S t i l l , even i n th i s s i tua t i on , apa r t f r om the p r opo s i t i o n a l

me a n i ng o f the tex t ( wh i c h is eve r -present ) , i t i s pr imar i ly the

f unc t i on o f the t e x t , a s ' u nde r s tood ' by the add r e s s e e, that i s

l i ngu i s t i c a lly r e l eva n t . I f no one had unde r s tood Sw i f t ' s

A Mode s t P r opos a l a s i r on i c al , i t would s t i l l today be t h e p r i me

example o f t h e be a s t i n man , whe n h e i s i n d i s t r e s s o r need , and

p r obably a l so the s u r e th i ng tha t wou ld h ave c r o s s ed out Sw i f t ' s

name f r om the his to r y o f l i te r a r y a r t .

1 . 2 . We h ave j u s t now touched upon t h e th i ng tha t s e em s

t o ma k e th i s type o f l i ng u i s t i c a n a ly s e s o f the commu n i c a t ive

f u nc t i on o f a tex t so f u l l o f d i f f i c u l t i e s. Name ly , i f the

add r e s s e e i s p u t in the c e n t r e o f ou r i nve s t i g a t i o n , how do we

hand l e the po s s ibili ty tha t e a c h add r e s s e e ( eve n in t h e s ame , o r

s i m i l a r s i t u a t i o n s ) c a n to some e x t e n t b e e f f e c t e d d i f f e r e n t ly by

the s ame l i ng u i s t i c me ssa g e ?

Th i s i s , howeve r , not a new type o f p r obl em for l i ng u i s t i c s .

I n l e x i cology we have b e e n a c c u s tomed to ta l k abou t t h e mea n i ng o f

table in te r ms o f i t s d e no t a t i on. But h e r e a l so , i t wa s found tha t

d i f f e r en t spe a k e r s m i g h t th i n k o f d i f f e r e n t k i nd s o f t a b l e s , whe n

con f r on ted w i th th i s wo r d ( c f . the a nc i e n t d eba te abou t the " co r r ec t "

mea n i ng o f wo r d s ) ; i s i t r o und o r s q ua r e , one- l eg g ed o r fou r-

leg ged , e tc . ?

Whe n broug h t f ac e to f a c e w i th s uc h p r ob l ems d i c t i ona r i e s

ma k e a d i s t i nc t ion betw e e n ma t t e r s th a t a r e pa r t o f t h e " p r op e r " ,

i . e . conven t i ona l meani ng, o f a wo r d , a nd ma t te r s wh i ch a r e

i d i o l e c t a l conno ta t i on s . And , s i nc e i n pr a c t i c e th i s d i s t i n c t ion

- 174 -

w i l l be vag u e , d i c t i o n a r i e s h ave to ma k e a r bi t r a r y dec i s i o n s a s

to wh a t be long s t o e i th e r c a t e g o r y ; usual ly the fo r me r c ateg o r y

a l so i nc l ud e s wha t cou ld b e c a l l e d d i a l e c t a l ( i n a b r oa d s e n s e )

conno ta t i on s .

The i d i o l ec t a l conno t a t i o n s o f a wo r d ( o r a tex t for t h a t

ma t t e r ) , to a c e r ta i n e x t e n t ove r l a p w i th the i nd e te r m i nacy

me n t i oned a s r eg a r d s the e f f e c t o f a tex t on a n a d d r e s s e e .

I n l e x i cology we h ave ag r eed to ove r look i d i ol e c ta l

conno t a t i o n s o f wo rds , p r ec i s e ly bec a u s e th e s e connota t i o n s d o n o t

s e em t o b e i n a ny way ' p r ed i c ta b l e ' , no r e s s en t i a l f o r g e t t i ng

a t an ove r a l l unde r s ta nd i ng o f t h e p a r t i c u l a r wo r d . Th u s , i n

e f f e c t , we do not n e e d th e s e conno ta t i o n s t o b e a b l e to

g ive the l ex i c a l or conve n t i o n a l mean i ng o f mo s t wor d s : f o r

l e x i co log i c a l r ea so n s we a b s t r a c t th e ' co r e ' - ( P u t nam 1 9 7 0 ) , o r

' pe a k ' -me a n i ng o n t h e b a s i s o f t h e f r equency w i th wh i c h o n e o r

s eve r a l me a n i ng s a r e a s c r i bed t o a wo r d . A n d th i s me thod s e em s

t o wo r k f a i r ly we l l for mos t el eme n t s i n l a ng uage . Us ua l l y

a l so , t h e d i c t i ona r y w i l l i n c l ud e a ( non-exp l i c i t ) i nven to r y

of a s e t o f f e a t u r e s ove r wh i c h t h e mean i ng o f, s a y , t a b l e c a n

r ang e ( s uch a s n - l e g g e d ne s s ; «- sur f a c e - s hape ; d i a l ec t a l connota

t i on s� and w i th i n th i s d 0 m a i n t h e obje c t w i l l s t i l l be

c a l led a t a b l e . Th u s , the p ea k -mea n i ng of a wo r d wou ld be the

nece s s a r y and s u f f i c i e n t i ng r ed i e n t s t h a t ma k e up the l e x i con

me an i ng o f a wo r d , a nd the doma i n wou l d con s t i t u t e sUf f i c ien t 4 ,

bu t no t n ec e s s a r y i ng r ed i e n t s . S t r i c t l y i d i o l e c ta l connota t i on s

( l i k e ' the th i ng t h a t a lway s ma k e s me h appy ' ) wo u l d be n e i th e r

neces s a r y , no r s u f f i c i e n t i ng r ed i en t s f o r t h e mea n i ng o f e . g .

tabl e .

1 . 3 . I n th i s pape r I s h a l l a r g u e t h a t th i s l e x i co log i c a l

me thod , somewha t mod i f i ed a nd ex tended , c a n a l so accoun t f o r t h e

[ 4 ] T h a t i s , s u f f i c i e n t i n a c t u a l c o m m u n i c a t i v e s i t u a t i o n s .

- 175 -

seman t i c s o f wh a t I s ha l l h e r e r e f e r to a s ' t e x t u a l p a r t i c l e s ' S (TP s )

i n d i f f e r en t lang uag e s. I n a s e n s e , howeve r , we h e r e h ave to wo r k " bac kwa r d s " , s i nc e the mo s t consp i c uo u s th i ng a bo u t TP s i s

p r ec i s ely the f a c t tha t they c a n h ave d i f f e r en t m e a n i ng s i n

d iffe r e n t contex t s -o f - s i t u a t i o n , a s we l l a s i n d i f f e r e n t l i n

g u i s t i c con t e x t s . And th i s s i t ua t i ona l ly , o r con t e x t u a lly g ove r ned

d ive r g e nc e o f mean i ng s , in a n u t s h e l l , i s wha t I h ave e l s ewhe r e

r e fe r r ed t o a s the p r ag ma t i c �u nc t iod , o r mea n i ng, o f t h ese

pa r t i c l e s . Th i s p r agma t i c mean i ng o f a n e l em e n t o f l a ng u a g e

h a s t o do w i th the f unc t i o n o f t h e t e x t a s a who l e , o f wh i c h

tha t e l emen t i s a p a r t .

T 0 s 0 m e ( howeve r l i t t l e ) e x t e n t , a l l mea n i ng s

a r e u l t i ma te l y d e t e r m i ned by con tex t. B u t whe r ea s i n t h e c a s e o f

nouns a one - s e n tence con t e x t c a n i mpos e a l a r g e amo u n t o f r e s t r i c

t i ons on the i r mean i ng , t o b e a b l e to d e t e r m i ne t h e me a n i ng o f a

pa r t i c u l a r TP we not o n l y need long e r ve r ba l con t e x t s , b u t a l so ,

we need to ta k e i n to accou n t t h e commun i c a t ive s i t ua t i on (ab s t r ac ted

l i ng u i s t i c a l ly i n to a contex t -o f - s i tu a t i o n ) .

" Wo r k i ng ba c k wa r d s " a s a me thod to d e s c r i be TP s me a n s t ha t ,

be f o r e we c an adequ a te ly s e t up t he ' pe a k ' -me a n i ng o f a pa r t i c le ,

we h ave to be c l e a r abo u t i t s ' doma i n ' . I n the c a s e o f conc r e te

noun s we k now i n tu i t ive l y ( a t l e a s t to a l a r g e e x t en t ) wh a t t h e do

ma i n of a wo r d c a n r ang e ove r; b u t i n the c a s e of TP s even t h e i r

f i e ld , o r spec t r um o f app l i c a b i l i ty h a s to be e s t a b l i s h e d. The

p r agma t i c mean i ng of TP s m i g h t at f i r s t s eem a r b i t r a r y , but i f we

c an f i nd app r op r i a te spec t r a for t h em to r a ng e ove r , t h e n th i s

p r agma t i c me a n i ng w i l l no t be mo r e i nd e t e r m i na te t h a n t h e mean i ng

of o t h e r e l emen t s i n l ang uage .

2 . Tex tua l P a r t i c l e s

2 . 1 . Tex t ua l pa r t i c l e s 6 con s t i t u t e a g r o up o f wo r d s wh i c h i n

[5] C f . f n. 2 . E l s e w h e r e (O s t m a n 1979; f o r t h c . a ) I h a v e c a l l e d t h e s e p a r t i c l e s ' f u n c t i o n a l u t t e r a n c e p a r t i c l e s ' . E x a m p l e s o f T P s i n S w e d i s h , F i n n i s h , a n d E n g l i s h w o u l d b e : ju , n o g , v a l , da , v i s s t , o c k s a , • . • ; k y l l a , k a i , - h a n , - p a , - k i n , -= s ,

-.

-• • ; �g s

-,

-t o o , • • • •

-- ---

--- --

[6] W e y d t ( 1 9 6 9 ) c h a r a c t e r i z e s c o r r e s p o n d i n g p a r t i c l e s i n G e r m a n (c o n t ' d )

- 176 -

Os tma n (1979; conc e r n i ng Swed i sh TP s ) h a s been c l a s s i f i ed a s

[6] ( c o n t 'd)

a s a ' f u n c t i o n a l c l a s s ' , w h i c h h e c a l l s ' A b t o n u n g s p a r t i k e l ' . G u l i c h ( 1 970 ) c o n s i d e r s t h e T P s a s p a r t o f t h e f u n c t i on a l c l a s s ' G l i ed e r u n g s s i g n a l e ' , w h i c h bo t h h e l p s t h e h e a r e r w h e n r e c ons t r u c t i n g a m e s s a g e , a n d t he s p e a k e r w h e n h e i s f o r m u l a t i ng h i s m e s s a g e . G u l i c h c o m p a r e s T P s t o p u n c t u a t i on a l de v i c e s i n w r i t t e n l a n g u a g e . Op a l k a ( 1 9 77 ) m a k e s a b a s i c d i s t i n c t i o n b e t w e e n T P s a s p r a g m a t i c m e a n i n g -e l e m e n t s o n t h e o n e h a n d , a nd T P s a s c o m m u n i c a t i o n-a s s i s t i n g d e v i c e s , c o r r e s p o nd i n g t o p a u s e s f i l l e d w i t h e l e m e n t s l i k e [mm] a n d [00] , o n t h e o t h e r h a n d .

0 0

F o r a s u g g e s t i o n ( t h o u g h u n s a t i s f a c t o r y ) t o w a r d s a c l a s s i f i c a t i o n o f T P s , a n d e s p e c i a l l y c l i t i c s , s e e Zw i c k y ( 1 9 77) .

K r i w o n o s s o w ( 1 977 ) a r g u e s t h a t TPs h a v e a f u n c t i o n i n a c l a u s e o r u t t e r a n c e o n l y , a n d t h a t t h e y h e l p t o e x p r e ss t h e m od a l i t y o f t h e s e n t e n c e . A n d s i n c e m o d a l i t y i s a s e n t e n c e - l e v e l c h a r a c t e r i s t i c , t h e s e m a n t i c c l a s s i f i c a t i o n o f T P s s h o u l d d e p e nd o n t h e c l a s s i f i c a t i o n a n d m e a n i n g o f t h e c l a u s e s o f w h i c h t h e y a r e a p a r t . -- Ha k u l i n e n ( 1 9 76 : 58 ) h a s r a t h e r a s i m i l a r p o i n t o f d e p a r t u r e :

A l l t h e v a r i o u s m e a n i n g s r e s u l t f r o m c o m b i n a t i o n s o f t h i s [p r a g m a t i c] f u n c t i o n w i t h t h e b a s i c m e a n i n g o f t h e s e n t e n c e a n d i t s p o s s i b l e o t h e r i m p l i c a t i o n s .

C f . a l s o S c h ub i g e r ( 1 965 : 66 ) : T h e p r e c i s e m e a n i n g o f t h e p a r t i c l e c a n i n m a n y c a s e s be g a t h e r ed f r o m t h e c o n t e n t s a n d t h e c o n t e x t o f t h e s e n t e n c e ; a n d t h e v a r i o u s m e a n i n g s o f t e n f a l l i n t o g r o u p s t h a t c o r r e s p o n d t o s e n t e n c e t y p e s .

a nd Ha r t m a n n ( 1 975 : 236) : • • • d i e "B e d e u t u n g " v o n S a t zp a r t i k e l n bzw . d e r e n " s e m a n t i s c h e La d u n g " u n d k o m m u n i k a t i v e F u n k t i o n f i s t] i n h o h e m M a s s [ a b ha n g i g ] v o n B e d i n g u n g e n j e w e i l s s p e z i f i s c h e r K o n t e x t e

H e l b i g ( 1 977 ) t a l k s a bo u t T P s a s i l l o c u t i o n m a r k e r s ( c f . S a d o c k 1 9 74 : 1 0 ) . Ha r t m a n n ( 1 9 77) a r g u e s t h a t T P s a r e i nd i c a t o r s o f p r a g m a t i c p r e s u p p o s i t i o n s t h a t t h e sp e a k e r w a n t s t o t r a n s m i t t o t h e h e a r e r .

T h e s e a n a l y s e s se e m f a v o u r a b l e t o a n a n a l y s i s o f T P s i n t e r m s o f t e x t - l i n g u i s t i c p h e n o m e n a . S a a r i ( 1 9 75 : 1 1 ) a l s o m e n t i o n s t h a t i t i s n a t u r a l t h a t j u , n o g , a n d v a l i n S w e d i s h n e v e r o c c u r i n s e m a n t i c a l l y s u bo r d i n a t e d-cIa u s e s , -sin c e a c c o r d i n g t o a ' t h e m e - r h e m e ' a n a l y s i s t h e y b e l o n g t o t h e t h e m e . ( C f . a l s o K r i w o n o s s o w 1 966; 1 977 . )

Ho w e v e r , T P s a r e n o t t h e s a m e k i n d o f c o h e s i o n - m a r k e r s a s e . g . p r o n o u n s . TPs h e l p t o c r e a t e a d e e p , p r a g m a t i c - f u n c t i o n a l c o h e s i o n b e t w e e n u t t e r a n c e s ( c f . os t m a n 1 9 78b; En k v i s t 1 9 78; Gul i c h & R a i b l e 1 9 7 4 ) . T h i s t e x t - c o n n e c t i v e f u nc t i o n o f T P s a l s o h e l p t o s t r u c t u r e s p o k e n l a n g u a g e ( c f . Kon i g 1 9 77 ) . T h u s , T P s c a n b e s a i d t o d i m i n i s h t h e p ote n t i a l a mb i g u i ty o f a m e s s a g e v i a t h e t h e m a t i c r e d u n d a n c y i t g i v e s t o a c l a u s e .

- 177 -

d i f f e r e n t f r om a t t i t ud i na l adve r b i a ls on t h e basi s o f mor pho

log i c a l , d is t r i bu t ion a l , f unc t i on a l , and ' st r ess ' - c r i t e r i a .

S ema n t i ca l ly , st i l l , the TPs a r e basi c a l l y conn e c t ed w i th t h e

a tt i tud es o f t h e sp e a k e r , a nd , i n p a r t i cul a r , they pa r t i c i p a t e i n

r est r i c t i ng the poss i b l e f unc t io n a tex t c an h ave i n a con t e x t-of

si tua t i on , a nd f o r a n a d d r esse e .

F r om a c u l t u r a l-concep t u a l po i n t o f vi e� Swe d i sh , F i nn ish ,

a nd Eng l ish should , r e asona b l y , be a b l e to expr ess and commun i

c a t e s im i la r ' r e a l -wor ld ' phe nome na , thoug h t h e i r l i nguist i c

( and non- l i nguist i c ) me a ns may va r y g r e a t ly . We c an thus a lso be

just i f i ed in t r e a t i ng such phenome n a ' s poss i b l y d i f f e r e n t l i n

gu ist i c man i f esta t i ons i n d i f f e r e n t l a ng u a g es as n e c essa r i l y ( a )

w i d e n i ng our vi ews a bout the phe nomenon i tse l f ; a n d ( b ) a i d i ng

bo th lang uag e -spec i f i c and con t r as t ive-l i ng u ist i c d esc r i p t i ons .

I n o t h e r wo r ds , a con t r ast ive app r o a c h to , o r pe rsp e c t ive

on, the TPs wo uld se em to f a cil i ta t e t h e i r l i nguist i c d esc r i p t i o n

( so th a t r esu l ts a nd a n a l yses i n one l a n g u a g e c a n be made use o f

i n ano the r l a n g u a g e ) , a s would loo k i ng a t l a n g u a g e i n g e n e r a l , and

pr ima r i ly , f r om the p e r spec t i ve o f i ts f un c t ion ( so t h a t our

mach i ne r y is no t bo u nd to a mod e l o f l a ng uag e th a t a p r i o r i

sepa r a tes syn tax f r om seman t i cs , nor t hese f r om p r ag ma t i cs , nor

th ese , aga i n , f r om phonolog y a nd p r osody ) •

Fo r i nstance , we know t h a t a spe ake r c a n e x p r ess h is a t t i tude

towa r ds the p roposi t ion in his message , or towa r ds t h e add r essee ,

w i th the h e lp o f pr osod i c s i gna ls; syntac tic mea ns : ve r b fo r ms a nd

wo r d o r d e r ; l ex i c a l me a ns : a t t i t ud i n a l adve r b i a l s a n d TPSi a n d , o f

cou rse , a w i d e r a ng e o f pa r a - o r non- l i ng u ist i c me ans : f a c i a l

expr essi ons , k i ne t i cs , pol i teness , e tc .

2 . 2 . I n p r evi ous w r i t i ngs I h ave expr essed the op i n i o n tha t

TPs bas i c a l ly h ave two d i f f e r en t types o f mea n i ng i n l a n g u a g e : a

l e x i c a l , o r p r opos i t iona l mean i ng , and a p r ag ma t i c mea n i ng . I h ave

a lso po i n ted out th a t th is is a theor e t i c al, and a gr ad i e n t d ist i nc

tion, so that the meaning of a parti c ular TP is typic ally not o f

'e i th er ' one 'o r' t h e o t h er of these two types. I h ave a lso shown t h a t th i s b i p a r t i t e d ist i nc t i o n is app l i c

a ble i n Swed ish ( Ostma n 1 9 7 9 ) , a nd i n Fin n i sh ( Ostman 1 9 7 7 ) , as

- 178 -

we l l a s i n Eng l i sh ( Os tman f o r thc. a ) .

The r e s t o f t h i s s e c t i o n w i l l b e d e vo t e d to g i v i ng a

pos s i bl e exp l a n a t ion o f the i n te r r e l a t i on s h i p be twe e n t h e l e x i c a l

and p r agma t i c mean i ng s o f TPs .

2 . 3. Typ i cal ways o f t r y i ng to accoun t f o r the mea n i ng ( s )

o f TP s i n the l i te r a tu r e i s i n e i th e r o f t h e f o l low i ng t e r m s :

( a ) to s ay tha t they o n l y h ave one , o r s e ve r a l l ex i c a l mean i ng s .

Th i s c a n be done on the bas i s o f s t i p u l a t i ng d e ep - s eman t i c

mea n i ng s , o r even o n d i ac h r on i c g r o u nd s . G e n e r a l l y , th i s

a l te r na t i ve c l a i m s t h a t e a c h o f the TPs have s ome i nh e r e n t

me a n i ng ( s ) a s soc i a ted w i th t h em .

( b ) to say th a t t h e TP s have o n l y p r agma t i c mea n i ng s , a nd t h u s

tha t they comp l e te ly l a c k p r opos i t i o n a l va l u e . Th i s me a n s

tha t the i r mea n i ng i s who l ly d e te r m i ned by con t e x t, a nd c a n ,

f o r i n s tance , be g overn ed by spec i a l typ e s o f s p e e c h - a c t s,

e tc.

A s for ( a ) , one s h o u l d f i r s t be c l e a r a bou t wha t lex i c a l/

p r opo s i t i o n a l mean i ng s tand s f o r i n th i s c a s e. I f i t i mp l i e s tha t

the TPs h ave a s i nh e r e n t a mea n i ng a s c h a i r a nd t a b l e , w i th q u i te

a n a r r ow r a ng e o f appl i c a t ion , o r d e n o ta t i o n , t h e n t h i s doe s no t

ful ly cor re s pond to our experience o f the semant i c s o f TP s . B u t ,

i f we mea n by lex i c a l mean i ng tha t a p a r t i c u l a r TP e a c h t ime i t

occ u r s h a s some k i nd o f t e n d e n t i a 1 mea n i ng , t h e n p e r haps

th i s s ug g e s t i o n can be accepted , in a mod e r a te f o r m , though .

Th e r e i s a l so on e f i e ld wh i c h pa r t l y spea k s aga i n s t a p u r e

form o f ( b ) : t r a n s l a t i o n s. TPs are often not t o be t r a n s l a te d , b u t

th i s i s n o t t r ue f o r each a nd eve r y t i me w e enco u n t e r a p a r t i c l e ,

nor i s i t i nd ep e nd e n t o f t h e con t e x t i n wh i c h t h e TP occ u r s . The

TP s c a n be t r an s l a ted , even w i th a " cor r e spond i ng " l e x i c a l wo r d i n

a no the r l a n g u a g e ( c f. Os tman for thc . a ) i f the s i t u a t i o n s o demands.

Ne i the r o f these two a l te r na t i v e s can t h u s b e cons i de r ed

adequa t e a 1 0 n e . ( a ) and ( b ) c a n , howeve r , t 0 s 0 m e

e x t e n t , d e s c r i be ( pa r t s o f ) t h e TP- comp l ex , b u t f r om

d i f f e r en t po i n t s o f v i ew. I t w i l l th u s be o u r conc e r n to f i nd

some th i ng o f a g o l d e n m e a n be twee n the s e two a l te r na t i ve s.

- 179 -

2. 4 . My s ug g e s t i o n h e r e o f how to g ive a n a d equ a te

d e s c r i p t i on o f TPs w i l l b e b a s e d ( a ) on t h e t h eo r e t i ca l i s s ues

of S e c t ion 1 , and ( b ) on t h e type o f ' s eman t i c - f i e ld a nd

-d i f fer en t i a l ' d e s c r ip t i on s u g g e s ted f o r a t t i tu d i n a l a dve r b i a l s

i n Swed i s h ( c f Os tm a n 1 9 7 9 ) .

Roug h ly , the m e t hod i n Os tman ( 1 9 7 9 ) w a s to s t i p u l a te a n

abs t r ac t a r s e n a l o f concep tua l f i e l d s i n t e r m s o f g r ad i e n t s c a l e s ,

wh i c h tog e th e r formed a t h r ee -d i men s iona l f i g u r e , a nd , i t w a s

a r g ued , i n the s p a c e o f th i s f i g u r e the a t t i t ud i na l adve r b i a l s

could b e p l aced . So , f r om i ts p l ace i n s u c h a f i g u r e ( w i th

respec t to the sca l e s a s l im i te r s o f t h e space ) a pa r t i c u l a r

a t t i tud i n a l a dve r b i a l wou ld g e t ( mo s t o f ) i t s mea n i ng .

App ly i ng th i s k i nd o f seman t i c - f ield t h i n k i ng to a de s c r ip

t i on o f TP s seems to me even mor e j u s t i f i ed wh e n we con s i d e r the

w i d e r an g e o f mea n i ng s t h a t TP s c a n h ave .

A n umb e r o f psycholog i c a l i nves t i g a t i o n s ( o r , a l te r na t ively ,

typo log i c a l s tud ies o f t h e type p r e s e n ted by A . V i be r g i n t h e

p r e s e n t vol ume ) w i l l be needed to b e a b l e t o s t i p u l a t e ( emp i r i c a l

ly ) adequ a t e concep t u a l c a teg o r i e s f o r s eman t i c - o r concep t u a l

f i e ld p u r po s e s . B u t , mer e l y a s a n i l l u s t r at i on o f the ba s i c i d e a

beh i nd m y app r oac h , I s h a l l her e loo k i n some d e ta i l a t a po t e n t i a l

' c e r ta i n ty - u ncer ta i n ty ' s c a l e . Tha t i s , I s h a l l s t i p u l a te a s c a l e ,

o r a spe c t r um, w i th the spea ker ' s cer ta i n ty 7 a s o n e end -po l e , and

the spe a k e r ' s unce r ta i n ty a s r eg a r d s the p r opos i t i on a l c o n ten t s of

h i s me s sa g e a s the o th e r e nd -po l e .

I t should t h e n a t once be no ted t h a t I t h i n k o f t h i s

s c a le ( i f , i ndeed , we c a n fee l con ten t w i th s t ip u l a t i ng s uc h a

conceptua l s c a l e ) a s b e i ng o n l y 0 n e 0 f m a n y s im i l a r

s c a les . And , loo k i ng a t t h e TP s i n t he l i g h t o f on ly o n e s u c h

s c a le w i l l na tu r a l ly g ive t he me a n i ng o f the TP s i n o n e p e r s pec t ive

only . To g e t a t a comp l e t e d e sc r i p t ion o f the mea n i ng o f t he TP s

i n d i f f e r en t l a ng uages I s ugg e st that s uc h s c a l e s ar e " jo i ned

togeth e r " ( c f . be low ) in the mo s t i n t r i cate way s .

[ 7 ] O r r a t h e r ( c f . S e c t i o n 1 . 1 . ) , t h e c e r t a i n t y w i t h w h i c h t h e m e s s a g e s e e m s t o b e a d v o c a t e d b y t h e s p e a k e r .

- 180 -

2 . 5 . On s uch a s c a l e o f ' ce r ta i n ty - u n ce r ta i n ty , 8 we c a n

now i nd i c a t e the doma i n and the pea k o f e a c h TP . F o r i n s ta n c e ,

schema t i c a l ly : 9

Swe . � c

Eng . tag s

N x u

F i . - k i n c

o 0 o� 0 0 15 i5 � -O iS

x----------------�xr-----------------x u

[ Ke y : C = spe a k e r exp r e s s i ng c e r t a i n ty a s to wha t h i s p r opo s i t i on s ay s

U = spea k e r exp r e s s i ng u n c e r ta i n ty a s to wha t h i s p r opos i t i on s ay s

N = spea k e r be i ng n e u t r a l w i th r eg a r d t o t h e t r u th o f h i s p r opos i t ion

x----x = an a b s t r a c ted ( concep t ua l ) s c a l e % % % % % % = doma i n ; r a ng e o f appl i ca b i l i ty o f a n e l emen t o f

§ l a n g uag e w i t h r e spec t to a pa r t i c u l a r s c a l e � = pea k -mea n i ng w i th i n th i s doma i n ]

Th i s m e a n s t h a t � , o n th i s s c a l e , c a n r a n g e i n i t s mea n i ng

f r om exp r e s s i ng tha t the spe a k e r is conv i nc ed o f wha t h e i s s a y i ng ,

( 1 ) Ty s k a r n a a n f o I l ju i n te S ve r i g e ( SA ) 1 0 ,

to exp r e s s i ng tha t h e i s n e u t r a l ( o r e v e n somewha t unc e r ta i n ) w i th

r e spec t to the p r opo s i t iona l con t e n t s o f th i s me s s ag e ,

( 2 ) Oc h n i an vande ju i n te d e 6 0 0 0 k r onor na g en a s t ? ( SA ) .

The p e a k f o r ju i n t h i s doma i n w i ll l i e q u i te c lo s e to the c e r ta i n ty

po l e ; and th i s peak wo u l d b e the ' me a n i ng ' ( c f . ( 1 ) ) mos t f r equen t

ly a s soc i a ted w i th �, on th i s s c a l e .

[8] R o u g h l y , t h i s w o u l d b e a s c a l e o f m o d a l i t y , w i t h t h e s t r e s s o n t h e f u n c t i o n o f t h e m e s s a g e , a s d e f i n e d a b o v e . B e c a u s e o f m y g e n e r a l ' f u n c t i o n a l a p p r o a c h ' t o s e m a n t i c s , t h e s c a l e i s t h o u g h t o f a s a p r a g m a t i c o n e .

[ 9 ] T h e f i g u r e s r e p r e s e n t m y o w n j u d g e m e n t s . T o g e t t h e " p r o p e r " d o m a i n s a n d p e a k s e l i c i t a t i o n e x p e r i m e n t s w i l l h a v e t o b e c o n d u c t e d .

[ 1 0 ] ( S A ) r e f e r s t o e x a m p l e s f r o m S . A l l e n ' s c o n c o r d a n c e o f m o d e r n S w e d i s h .

- 18 1 -

The doma i n s a nd pea k s f o r - k i n ,

( 3 ) Ka l le o n k i n o s ta n u t a u ton ,

and tag s ,

(4 ) C You d i dn ' t k now tha t , d i d you !

(5 ) U I t ' s r a i n i ng o u t s i de , i s n ' t i t ?

could be expla i ned i n s i m i l a r t e rms ( c f . a l so O s tman 1 977 ;

for thc . a ) •

Some TP s c a n have s eve r a l pe a k s , c f . Swe . v i s s t :

C x�%��%��o �%�%�%_%_%�/�/�%�%�lr%�%�%�o_��i�%_% _________ x ( a ) ( b )

U

The d i s t i nc t ion h e r e i s d i s t r i bu t i ona l ly g ove r ned : when v i s s t

s tand s i n i t i a l ly i n a s e n tence ,

(6 ) V i s s t a r han d a r ! ,

i t w i l l have ( a ) a s i t s p e a k a nd doma i n ; when i t occ up i e s the

c la u s a l - adve r b i a l pos i t i o n a f te r t h e t e n s e - ca r r y i ng ve r b ,

( 7 ) Ha n a r vi s s t d a r . ,

i t w i l l have ( b ) a s i t s pea k a nd doma i n . -- A s omewha t s im i l a r

ana ly s i s c a n p r obably a l so acco u n t f o r Swe . nog ( c f . a l s o Bo r g s tam

1 977 ) . -- I t m i g h t h e r e b e wo r th d r aw i ng the r ea d e r ' s a t te n t ion to

y e s -no Q ue s t i on s ,

C � U ( a ) ( b )

whe r e ( a ) i s the c a s e when the Q ue s t i o n i s u s ed r h e to r i c a l l y , and

( b ) wh e n i t is u s ed a s a n o r d i na r y Q ue s t i o n ( c f . , howeve r , S e c t i o n

3 . 3 . ) .

I n F i n l a nd Swed i s h ( a s a l so i n Ge rman ) i t i s ve r y typ i ca l to

use s eve r a l TP s in one a nd the s ame s e n t e n c e . The i r p e a k s , doma i n s ,

a nd the r e l eva n t spec t r a w i l l h e r e be d e t e r m i ned b o t h by the

r e spec t ive doma i n s a nd pea k s o f the p a r t i c i pa t i ng TP s , a n d the

i n f l uence o f the i r i n te r r e l a t i o n o n the " f i na l -ou tpu t " mea n i ng .

Th i s i s a n i n te r e s t i ng i s s u e , b u t w i l l not be con s i d e r ed h e r e ( c f .

3 . 4 . ) •

The ove r all i d ea a bo u t d e t e r m i n i ng p r agma t i c mea n i ng o n the

ba s i s o f s c a l e s o f th i s type i s that a n u m b e r 0 f

s c a l e s l i k e t h e ' c e r ta i n ty - u nc e r ta i n ty ' one i n t e r -

- 1 82 -

r e 1 a t e so a s to form a n i n t e r c o n n e c t e d

n e t w 0 r k o f s c a l e s. App l i ed to t h e s c h ema t i c a l r e-

p r e se n t a t i o n u s ed i n th i s pape r , th i s mea n s tha t t h e r e spec t i ve

pea k s o f a TP ' s doma i n s o n the s c a l e s tha t have been found r e le

va n t for t h e d e sc r i p t io n o f i t s p r ag ma t i c mea n i ng , w i l l " c o i nc i d e " .

And the r e spec t i ve doma i n s o f the TP o n t h e d i f f e r en t s c a l e s w i l l

tog e th e r form the ' p r agma t i c doma i n ' o f tha t p a r t i c l e .

S c h ema t i c a l ly , 1 1

( b ) __ ��_

He r e , P s tands f o r the " co i nc i d e n t " p e a k s o f a n a r b i t r a r y TP , on

the s c a l e s ( a ) , ( b ) , a nd ( c ) . 1 - 2 is the TP ' s doma i n on s c a l e ( a ) ,

3 - 4 i s i t s doma i n on sca l e ( b ) , e tc . The shaded a r ea a r o u nd P c a n

b e cha r a c t er i z ed a s the TP ' s p r agma t i c doma i n , w i t h r e sp e c t t o

s c a l e s ( a ) , ( b ) , a nd ( c ) .

2 . 6 . Apa r t f r om th e i r p r agma t i c doma i n s mos t TP s s im u l t a n eo u s

ly have a lex i c a l doma i n ( c f . S e c t i o n s 1 . 2 . , 1 . 3 . ) . The i r lex i c a l

doma i n i s , i n p r ac t i c e , a c e r ta i n deg ree o f the i r 1 e x i c a l

p e a k -me an i ng . Th i s " c e r ta i n -deg r e e " qua l i f i c a t i o n w i l l be r e f e r r ed

to a s the ' f ade-away phe nomenon ' .

For i n s tance , F i . - k i n u s u a l l y h a s i t s pea k -mea n i ng ( or ,

i n th i s c a s e , -p r e s uppo s i t i on ) ' a nd- some t h i ng - e l s e ' whe n i t i s

a t tached to a nou n p h r a s e , o r p a r t s o f a no un ph r a s e ; when i t i s

a t tached to a ve r b i t c a n e i th e r have a n ' a nd- s ome th i ng - e l s e '

mea n i ng , o r , i t c a n have a p r agma t i c mean i ng . B u t even i f i t i s

[ 1 1 ] T h i s i s , o f c o u r s e , j u s t a n a r b i t r a r y w a y o f d e s c r i b i n g t h e p h e n o m e n a , a n d a g r o s s a b s t r a c t i o n . A l s o , i t w i l l p r e s e n t p r o b l e m s w i t h T P s h a v i n g m o r e t h a n o n e p e a k . - A n a l t e r n a t i v e w o u l d b e i n t e r s e c t i n g W e n n - d i a g r a m s , w h i c h , h o w e v e r , c r e a t e e v e n m o r e t e c h n i c a l p r o b l e m s .

P o t e n t i a l s c a l e s ( o t h e r t h a n t h e ' c e r t a i n t y - u n c e r t a i n t y ' s c a l e ) w o u l d p e r h a p s b e : ' p r e s u p p o s i t i o n s - o f - a d d r e s s e e ' s k n o w l e d g e ' , � o n f o r m i n g - t o - a c c e p t e d - s o c i a l - b e h a v i o u r ' , e t c . C f . O s t m a n ( f o r t h c . a : f n . 9 ) .

- 183 -

d e c i d ed , on the b a s i s o f t h e s u r r ound i ng con t ex t , tha t i ts mean i ng

i s ba s i c a l ly p r agma t i c , - k i n w i l l s t i l l conta i n a s l i g h t amoun t , a

' ce r ta i n deg r ee ' o f i t s l e x i c a l ' a nd - s ome th i ng - e l se ' -mea n i ng . I f

- k i n i s on the a ux i l i a r y i n a comp l e x ve r b form , i ts l e x i c a l

mean i ng w i l l have a lmos t comp l e t e ly ' f aded away ' a t t h e expen s e o f

i t s p r agma t i c mea n i ng . ( C f . a l so Swe . oc k s a , e spec i a l ly i n F i n land

Swed i s h ; a n d Eng . too . )

Now con s i d e r Swe . � , and F i . -ha n . A i j me r ( 1 9 7 7 : 2 0 7 ) a r g u e s

tha t t h e ba s i c me a n i ng o f � i s tha t i t e xp r e s s e s t h e spea k e r ' s

a t t i tude o f s ome th i ng be i ng obv i o u s ( and o ug h t to be obv i o u s a l so

for the h ea r e r , c f . a l so Ande r s son 1 9 7 6 : 3 2 ) . A s omewh a t mor e

e la bo r a te a n a l y s i s by Ha k u l i ne n ( 1 9 7 6 ) r ev e a l s tha t - h a n i s ba s i c a l

ly an e l eme n t tha t f unc t io n s a s a r em i nd e r o f k nown i n fo r ma t i on .

S im i l a r a napho r i c a n a ly s e s have b e e n s ug g e s ted f o r G e r ma n � ( c f .

Ha r tma n n 1 9 7 5 : 2 3 8 ; B u b l i t z & Roncador 1 9 7 5 ) .

He r e we could , j u s t a s we d i d for - k i n , t r e a t - h a n ' s REMI NDER

mea n i ng as i t s lex i c a l , f a d e - away mean i ng . And the o t h e r " pa r t s " o f

-han ' s me a n i ng wou l d be ta k e n c a r e o f b y t h e a s pe c t s o f i t s p r a g

ma t i c mea n i ng . -- Anoth e r a l te r na t i ve , howeve r , wo u l d be t o t r e a t

the REMI NDER- a spec t a s f o r m i ng a s c a l e i t s e l f , a n d r eg a r d th i s

a spec t a s p a r t o f -han ' s p r a g m a t i c me a n i ng . The ( s imp l i

f i ed ) p r agma t i c doma i n o f -han could t h e n b e s c h ema t i c a l ly p r e s e n ted

a s fol low s :

R ( Rem i nd e r )

C ��------ u

: no t - R ,

No t i c e f i na l ly th a t , a s I have t r i ed to s how i n O s tma n

( fo r thc . a � the pe a k on t h e ' c e r ta i n ty - unc e r ta i n ty ' s c a l e i s so

s t r ong for Eng l i sh tag s tha t i t i s ba s i c a l ly th i s p r agma t i c p e a k

o f e xp r e s s i ng unce r ta i n ty tha t h a s d e v e loped i n to the tag ' s

i d i oma t i c mea n i ng .

- 184 -

2 . 7 . To s um up , we c a n r eg a r d a s the mea n i ng o f a TP :

- the i n t e r r e l a t i o n be tw e e n t h e po t e n t i a l l ex i c a l me a n i ng o f the

TP , a nd i t s p r agma t i c d oma i n , expr e s s ed as a r e l a t i o n be tween

i ts p e a k s a nd doma i n s in a s e t o f s c a l e s wh i c h a r e thoug h t to

be emp i r i ca l ly , o r concep t u a l ly e s t a b l i s h e d .

Th i s mea n i ng w i l l f u r t h e r b e r e s t r i c t ed by the r e l e va n t con t e x t

o f - s i t u a t ion .

3 . Some Con t r a s t i ve Rema r k s

3 . 1 . We c a n a t once no t i c e tha t the te r t i um compa r a t i on i s f o r TP s

i n Swed i s h , F i n n i sh , and Eng l i s h ha s b e e n expl i c i t ly e s t a b l i s h e d

( or a t l e a s t t a k e n for g r an ted ) i n S ec t i o n 2 . 1 . I n o t h e r wor d s ,

pa r t o f the con t r a s t i v e a n a l y s i s w i l l b e s t r a i g h t fo r wa r d e noug h

a s soon a s we have , on emp i r i c a l g r o u n d s , e s t a b l i s hed t h e r e l e va n t

i nven to r y o f sca l e s f o r TP s ( ou t o f wh i c h s ome TP s m i g h t u s e a l l ,

and o t h e r TPs only some s c a l e s ) . Lac k i ng s uc h a n i nv e n to r y , I

sh a l l h e r e con t i n ue to conc e n t r a t e o n t h e ' c e r ta i n ty- u n c e r ta i n ty '

s c a l e for some con t r a s t i ve r ema r k s a bo u t the TP s . ( Co n s eq u e n t ly ,

wha t w i l l be s a i d be low should b e ta k e n a s r e s t r i c ted to th i s

o n e s c a l e only ! )

Thu s we c a n no t i c e , for i n s t a n c e , t h a t a l thoug h - h a n a n d � h ave the i r pe a k s a t mo r e o r l e s s t h e s ame p l a c e o n t h i s sca l e ,

-han h a s a l a r g e r doma i n :

F i . % g.l g. g. % g. g. g. g. g. S). g.

( 8 ) a . T a a l L 3.h a n k a v i v i e r a i ta -han C X

0 0 0 0 o�

o o o o X U e i l e n .

( a ) ( b ) Ol i ha n s e k i i nnos tavaa b . Ol i ha n h a n taa l l a ? !

Swe . g. l S). g. g. S). S). S). S). � C f . e x amp l e s ( 1 ) a nd ( 2 ) • C XO o o o o o o

�o

X U

We c a n f u r t h e r compa r e t h e s e two to v i s s t , a nd we then f i nd

th a t -han a nd v i s s t have a bo u t the s ame doma i n , b u t , a s noted i n

S ec t i on 2 . 5 . , v i s s t h a s

F i . -han Q � Q 0 Q O 0 Q 0 Q 0 0

C x� o "5 � 15 �o i5 ¥ i5 'O i5 15

Swe . % o.l % g. S). g. � g. o. i g.

v i s s t C X

"'0 0 0 0 0 0 -0 0 0

( a ) ( b )

two pea k s :

X U

X U

( 9 ) a . - ( A : Ou ha r i ng en t i ng . • • ) B : V i s s t ha r j ag d e t !

-Vi s s t va r d e t i n t r e s sa n t a t t s e honom ( SA )

-Vi s s t k a n man e n g ag e r a s i g samt i d i g t som man . • • ( SA )

b . N i s k y l t a r v i s s t l i te t d a l i g t h a r . ( SA )

- 185 -

Con s i d e r n e x t Swe . v a l , a nd Eng l i s h tag s . A sca l e - a na ly s i s

w i l l r ev e a l tha t v a l i s comp l e t e ly i nc l uded i n TAG , a l thoug h they

a r e u s ua l ly cons i d e r ed qu i te g ood t r a n s l a t i on s of each o t h e r :

Eng . TAG

Swe . val

C

C x% % % % % % % %�% % %� ( a ) ( b )

u

x u

C f . examp l e s ( 4 ) a nd ( 5 )

( 1 0 ) a . Han a r v a l k lo k ( , ha n ) !

b . De s c hwe i z i s k a koc k a r n a a n s e r v a l a t t d e s k a l l f a va r a m e d i l e k e n ( SA )

Th e ba s i c r e a so n for th i s h a s a l r eady b e e n touch e d upon i n

Sec t i on 2 . 6 . : the Eng l i s h TAG h a s d e v e loped a n i d i oma t i c mea n i ng

o u t o f i t s p r agma t i c me an i ng ( c f . f u r t h e r O s tman for thc . a ) , a nd i t s

' l e x i c a l ' pea k l i es qu i te c lo s e to the unc e r ta i n ty - po l e o f the

s c a l e . The pea k o f v a l w i l l no t , howeve r , l i e as c lo s e to t h i s end

po l e . Now , it could be a r g ued tha t t h e l e x i c a l - p r agma t i c pea k o f t h e

TAG ( c f . examp l e ( 5 ) � p r e c i s e ly bec a u s e o f i t s i d i oma t i c i -

t� i s t o b e cons i d e r ed a s d i f f e r e n t f r om the TAG ' s " pr ope r "

p r agma t i c pea k , a nd tha t we t h u s s ho u l d i nd i c a t e i t s ' s t r i c t l y

p r agma t i c ' pea k somewhe r e a bo u t the s ame p l a c e a s f o r v a l :

TAG

C

va l

C

% � % � � � � � � � � � o� � � x u o o o o o � o u u � o i% x

x u

u

Thoug h th i s s o l u t i o n m i g h t s e em somewha t a d hoc , i t w i l l r ec e i ve

some s uppo r t f r om a c lo s e r loo k a t t h e con t r a s t i v e a n a l y s i s

i t s e l f . Now , the t r a n s l a t i on - equ i va l e n c e o f tag s a n d v a l i s be s t

s e e n wh e n the ba s i c s e n tence i s neg a t i v e : h e r e v a l ' s p e a k and

TAG ' s " s ho r te r " , i . e . p r agma t i c p e a k ( a nd the i r doma i n s ) conve r g e :

( 1 1 ) Swe . Men d a r behov e r v a l i n te va r a s a f o r tv i v l a t mang a ( SA )

Eng . B u t the r e doe s n ' t have t o b e tha t t e r r i b l y many , doe s

the r e ?

( 1 2 ) Swe . Ma n behove r va l i n te s l u t a upp ba k om honom f o r d e t (SA)

Eng . Tha t ' s no r e a son to a c c ep t h i s v i ew s , i s i t ?

3 . 2 . I n p r ev i o u s w r i t i ng s I have o f te n po i n ted to t h e

- 1 86 -

s im i l a r i t i e s be twe e n TPs i n Swed i s h and F i nn i s h , a nd p r os ody

( e spec i a l ly i n tona t i on ) i n Eng l i sh ( c f . Os tman 1 9 7 7 ; f o r thc . a ;

for thc . b ) . The ma i n i d e a beh i nd th i s a r g ume n t i s that , bec a u s e

F i nn i s h a n d ( e spec i a l l y F i n l a nd ) Swed i sh do n o t ma k e u s e o f

i n tona t i on f o r p u r e ly g r amma t i c a l p u r po s e s to a ny h i g h e r d eg r e e ,

the s e l a ng uag e s ta k e r ecou r s e to ve r ba l ma t e r i a l whe neve r pos s i bl e .

I t need s ha r d l y b e po i n ted ou t tha t th i s r e la t i on be tw e e n p a r t i c l es

and i n tona t i on i s not a s i mp l e one- to-one cor r e spond e n c e . Espec

i a l ly s i nc e we s t i l l do no t k now enoug h e i th e r a bo u t p a r t i c l e s or 1 2 a bo u t i n tona t ion , no r a bo u t the i r i n t e r r e l a t i on i n a l a ng uag e .

B u t th a t the r e i s a tendency for d i f f e r e n t typ e s o f l a ng uag e s to

use e i th e r p a r t i c l e s or i n tona t i o n s e ems f a i r ly we l l a g r eed upon

( c f . Weyd t 1 9 6 9 : 1 1 4 for a s ug g e s t i on to t r e a t th i s a s a l a n g u a g e -

I ' I d ' , t ' ) 1 3 typo og l c a l s t l nc lon .

[ 1 2] T h e i n t e r e s t i n g r e l a t i o n s h i p b e t w e e n T P s a n d i n t o n a t i o n i n o ne a n d t h e s a m e l a n g u a g e i s a l s o l e f t o u t s i d e t h e s c o p e o f t h i s p a p e r . K r i w o n o s s o w d e s c r i b e s t h e i n t e r r e l a t i o n b e t w e e n TPs & i ntona t i o n i n G e r m a n i n t e r m s o f a p a r t i c l e i n f l u e n c i n g t h e c o n t e nts o f t h e c l a u s e v i a i n t o n a t i o n ( a n d v i c e v e r s a , i f w e s t a r t o u t f r o m t h e s p o k e n l a n g u a g e : i n t o n a t i o n i n f l u e n c e s t h e c o n t e n t s o f t h e c l a u s e v i a T P s ) :

S i e d i e n e n z u s a m m e n m i t d e r I n t o n a t i o n a l s e i n e s d e r M i t t e l d e r K o m m u n i k a t i v e n G l i e d e r u n g d e s S a t z e s .

( K r i w o n o s s o w 1 977 : 3 1 5 ) I t s h o u l d b e n o t e d , h o w e v e r , t h a t a p a r t f r o m d i s t r i b u t i o n , i n t o n a t i o n v e r y t y p i c a l l y i n f l u e n c e s t h e i n t e r p r e t a t i o n o f a T P , w i t h i n t h a t T P ' s d o m a i n . A l s o , i f a d o m a i n c o n t a i n s s e v era l p e a k s , t h e s e p e a k s c a n b e g o v e r n e d b y i n t o n a t i o n ( c f . 3 . 4 . ) .

C f . a l s o O s t m a n ( f o r t h c . a ) .

[ 1 3] A b r i e f i l l u s t r a t i o n o f t h e f a c t t h a t t h e r e d o s e e m t o b e a c e r t a i n c o r r e s p o n d e n c e b e t w e e n p a r t i c l e s a n d i n t o n a t i o n c o m e s f r o m t h e a r e a o f t r a n s l a t i o n s :

I n a s m a l l p i l o t s t u d y o f t h e o r i g i n a l a n d a F i n n i s h t r a n s l a t i o n o f A . A . M i l n e ' s W i n n i e - t h e - P o o h , i t w a s f o u n d t h a t t h e f i r s t 3 0 p a g e s ( m o r e t h a n h a l f o f w h i c h i s p i c t u r e s ) c o n t a i n e d 60 T P s i n t h e F i n n i s h t r a n s l a t i o n w i t h n o l e x i c a l c o r r e s p o n d e n c e i n t h e o r i g i n a l ( a n d h e r e I c o u n t e d i t a l i c s a s c o r r e s -

p o n d e n c e s ) . E x a m p l e s ( a n d t h e n u m b e r ) o f T P s t h a t h a d b e e n f e l t n e c e s s a r y f o r t h e F i n n i s h t r a n s l a t i o n a r e : - k i n (7 ) ; - k a a n ( 3 ) ; - h a n ( 1 4 ) ; - p a ( 1 3 ) ; ky lU i ( 6 ) ; k a i (2 ) ; -� ( 4 ) ; - s ( 3 ) ; e t c . I t s h 0 u 1 d f u r t h e r be n o t e d t h a t t h e r e w e r e 3 6 cas e s w i t h i t a l i c s i n t h e E n g l i s h v e r s i o n w h i c h h a d n o t b e e n t r a n s l a t e d i n t o F i n n i s h , n o t e v e n w i t h T P s . T h e r e i s t h us n o o n e - t o - o n e c o r r e s p o n d e n c e b e t w e e n e m o t i o n a l s t r e s s ( ? ) a n d p a r t i c l e s e i t h e r .

- 1 87 -

The f u nc t iona l s im i l a r i ty be twe e n p a r t i c l e s and i n to na t i on

has a l so been po i n ted o u t by a n umb e r of l i ng u i s t s i nve s t i g a t i ng

p a r t i c le s i n Ge rman . A r nd t ( 1 9 6 0 : 3 2 7 ) a s c r i be s to p a r t i c l e s i n

Ge r man a nd Ru s s i a n c ha r ac te r i s t i c s o f ' s up r a s eg me n ta l mo rpheme s ' ,

and s ug g e s t s tha t t h ey b e c a l led ' s up r a - ' o r ' me ta - c o n t e n t i v e s ' .

Fu r the r , con s i d e r t h e fo l low i ng quota t i on s :

D i e Abtonung sche i n t u n s e i n s p r a c h l i c h e s M i t t e l z u s e i n , d a s d e n M i t t e l n d e s e r wah n t e n a u s s e r s p r a ch l i c h e n p hy s i s c h e n Kon t e x t e s u n d d e r I n tona t io n pa r a l l e l l a u f t . (Weyd t 1 9 6 9 : 6 1 )

Jus t a s the b a s i c f u nc t i o n o f the Eng l i sh i n tona t i on pa t t e r n i s f e l t mo r e o r le s s d i s t i nc t ly , o r h a s f a d e d a l tog e th e r , t h e or i g i n a l no t i ona l mea n i ng o f t h e G e rman pa r t i c l e s ha s been e c l i p s ed to a g r ea te r o r sma l l e r e x te n t . ( Sc h u b i g e r 1 9 6 5 : 6 7 )

S i m i l a r p a r a l l e l s be twe e n i n tona t i o n a n d pa r t i c l e s h a v e b e e n

sugg e s ted i n Bubl i t z & Roncador ( 1 9 7 5 : 1 8 6 ) , Ra t h ( 1 9 7 5 ) ,

As bach-Schn i t k e r ( 1 9 7 7 : 5 6 ) , a nd Ka r t t u n e n ( 1 9 7 5 : 9 ) . -- S c h u b i g e r

( 1 9 6 5 : 7 9 ) even sugg e s t s tha t t h e u s e o f ( some ) pa r t i c l e s i n

Ge rma n c a n b e compa r ed t o va r i a t i o n s i n vo i c e qu a l i ty i n Eng l i s h .

3 . 3 . Why i s i t , t h e n , tha t th i s s i m i l a r i ty b e twe e n i n tona t i on

a nd p a r t i c l e s i s so consp i c uo u s ?

F i r s t o f a l l , we c a n no t i c e tha t i n tona t i o n c a n c h a ng e the

i l loc u t iona r y f o r c e of a s e n te n c e . I f a n u t t e r a n c e i s s t r uc t u r a l ly

a S ta teme n t , b u t ' p r osod i c a l ly ' a Q ue s t i o n ( i . e . r oug h l y , a nd for

i n s tance , if the S t a teme n t is s a i d w i th a r i s i ng i n tona t i on ) , t h e n

t h e r e s u l t w i l l be a n I n t e r r og a t i ve e xp r e s s i on . Th i s s hows t h a t

i n tona t io n i s i n some s e n s e " s t r on g e r " t h a n the s t r uc t u r e d i s p l ayed

by the v e r b a l me s s ag e .

I n Os tman ( 1 9 7 9 ; c f . a l s o Os tman 1 9 7 7 : - k i n v s . myo s ) TP s

a r e cha r a c te r i z ed a s be i ng s im i l a r ly " s t r ong e r " , a s f u nc t ion i ng o n

a " h i g h e r " , a Commu n i c a t i ve Leve l o f l a ng ua g e ( be c a u s e o f the i r

p r agmat i c mea n i ng -- wh i c h by d e f i n i t i on va r i e s a c co r d i ng to the

s i tua t i on -- , a nd beca u s e o f t h e f a c t tha t they can both mod i fy

a s e n tence , and a l so the mod i f i c a t i o n e . g . i n t e r m s o f a n

a t t i t ud i na l adve r b i a l -- o f a s e n tenc e ) . I n o the r wo r d s , TP s have

a l so been s hown to h ave " t he l a s t s a y " wh e n i t come s to d e t e rm i n i �

the i l loc u t iona r y f o r c e o f a n u t t e r a n c e , o r tex t . 1 4

[ 1 4 ) I n a c c o r d w i t h t h e t h e o r e t i c a l s e m a n t i c i s s u e s o f S e c t i o n 1 . 1 . , o n e s h o u l d h e r e , o f c o u r s e , r a t h e r b e t a l k i n g a b o u t t h e e f f e c t , o r f u n c t i o n o f t h e t e x t .

- 188 -

I n the s e t e r m s i n tona t i on c a n t h u s be c ha r a c te r i z ed a s

p e r form i ng to some e x t e n t s im i la r f u nc t i on s a s the TP s . So ,

th i s wo uld be one way o f d e s c r i b i ng the i n to na t i on -pa r t i c l e

s i m i l a r i ty .

The s im i l a r i ty , mo r eove r , i s s e e n e v e n mo r e con sp i c u o u s

l y and conc r e te ly i f we look a t d i f f e r e n t i n tona t i on con tou r s

f r om the po i n t o f v i ew o f t h e deg r e e o f c e r ta i n ty they e xp r e s s .

Schema t i c a l ly , a nd u s i ng the d e v i c e advoc a ted i n t h i s pape r ,

we wou l d g e t some th i ng l i k e th i s ( No t e ag a i n tha t t h e s e f ig u r e s

r epr e s e n t only 0 n e a spec t o f the sema n t i c s o f i n tona t i on . ) :

R I S E

FALL

RI S E FALL

FALLR I S E

I t ' s

R A

I t ' s

�

I t ' s R A

I t ' s RA I

· ng N 1 I

i ng

I N . 1 ng

N i n g

c

c

c X

u

x u

x u

3 . 4 . F i na l ly , a r ema r k a bo u t t h e i n te r r e l a t i on b e twe e n

TP s a n d i n tona t ion i n a s e n te n c e . And mo r e conc r e t e l y , s uppo s i ng

tha t TP s and i n tona t ion could both be d e s c r i bed i n s im i l a r

p r agma t i c t e rms w i th t h e h e lp o f t h e type o f s ema n t i c ne two r k s

s ug g e s ted i n th i s pape r , wh i c h o f them i s the " s t r ong e r " i nd i

c a to r o f t h e i l loc u t iona r y f o r c e o f a me s s a g e ?

To a l a r g e e x ten t th i s i s a r e l a t i ve ma t te r , a n d w i l l much

depend on the typo logy a lang uag e r ep r e s e n t s . Th u s , in Eng l i s h ,

the norma l s i tua t i o n i s tha t i n tona t i on i s t h e " s t rong e r " i nd i

c a to r , i . e . i t i s t h e ba s i c mea n s f o r e xp r e s s i ng t h e p r agma t i c

phenome na d i s c u s sed i n th i s pape r , and E ng l i sh TPs w i l l t h u s

p r i ma r i ly h a v e a n " i n tona t i on -a s s i s t i ng " f u nc t i o n . I n o t h e r

l a ng uag e s a g r e a t e r powe r o f i n tona t i on i s not ( or m i g h t n o t

be ) so c l e a r -c u t and i nd i spu t a b l e .

I f the r e a r e two TP s i n a s e n t e n c e, t h e i r me a n i ng ( a nd

conseque n t ly , the mea n i ng of the s e n t e n c e as a who l e ) w i l l d epend

- 1 89 -

to some e x t e n t on th e i r d i s t r i bu t i o n , bu t p robab l y mos t o f a l l

o n the i nd i v i d ua l TP s t h em s e lve s . Th u s , i n Swed i sh , i n t h e

comb i na t ion v i s s t va l , v i s s t s e em s to b e the s t r ong e r , t h e

mea n i ng -d e t e rm i n i ng TP ; b u t i n t h e comb i n a t ion nog

va l s e ems the s t r o ng e r e lemen t :

( 1 3 ) V i s s t var d e t v a l i n t r e s s a n t

( 1 4 ) Nog va r d e t v a l i n t r e s s a n t .

v a l ,

( C f . a l so t h e s im i l a r i ty be twe e n a TP . . • TP-comb i n a t i on , and a

comp l e x i n tona t i on con to u r . )

Re f e r e nc e s

A i j me r , K . ( 1 9 7 7 ) Pa r t i k la r na j u o c h v a l . Nysve n s k a S t ud i e r 5 7 . 2 0 5 - 1 6 .

Ande r s son , L-G . ( 1 9 7 6 ) Ta l a k t s ad ve r b i a l . Ny sven s k a S t ud i e r 5 5 - 5 6 . 2 5 - 4 6 .

A r nd t , w . ( 1 9 6 0 ) " Moda l P a r t i c l e s " i n Rus s i a n a n d Ge rman . Wo r d 1 6 : 3 . 3 2 3 - 3 6 .

Asbac h - S c h n i t k e r , B . ( 1 9 7 7 ) D i e S a t zpa r t i k e l " woh l " . I n Weyd t , H . ( ed . ) Aspe k te d e r Mod a lpa r t i k e ln . Tu b i ng e n : N i emey e r . 3 8 - 6 1 .

Au s t i n , J . L . ( 1 9 6 2 ) How to do Th i ng s w i t h Wo r d s . Ox f or d : C l a r e ndon P r e s s .

Bo r g s tam , S . ( 1 9 7 7 ) Nog a r t i l l r ac k l i g t . Nys ve n s k a S t ud i e r 5 7 . 2 1 7 - 2 6 .

B u bl i t z , M . & Roncador , M . von ( 1 9 7 5 ) Ube r d i e De u t s c h e P a r t i k e l �. I n Ba tor i e t a l . £yn ta k t i s c h e u n d S ema n t i sc h e S tud i e n z u r Koo r d i n a t i on . Tub i ng e n : Na r r . 1 3 7 - 9 0 .

Enk v i s t , N . E . ( 1 9 7 8 ) Coh e r ence , P s e udo-Cohe r en c e , and Non-Coh e r e nce. In Os tma n , J -O . Repo r t s on Tex t L i ng u i s t i c s : S ema n t i c s a nd Cohe s ion . Abo : P u b l i c a t i o n s o f t h e Re s e a r c h I n s t i t u t e o f the Abo A k adem i Fo unda t ion , N r . 4 1 . 1 0 9 - 2 8 .

F i r th , J . R . ( 1 9 3 5 ) The Tec h n i que o f S ema n t i c s . I n F i r th , J . R . ( 1 9 5 7 ) Pape r s i n L i ng u i s t i c s 1 9 3 4 - 1 9 5 1 . London : Ox f o r d Un i ve r s i ty P r e s s . 7 - 3 3 .

Gu l i c h , E . ( 1 9 7 0 ) Ma k r o s y n t a x d e r G l i ed e r u ng s s i g na le i m G e s p r oc h e n e n F r a n z o s i sc h . Munc h e n : F i n k .

GU l i c h , E . & Ra i b l e , W . ( 1 9 7 4 ) Ube r l e g u ng e n z u e i n e r Ma k r os t r u k tur e l l e n Tex t a n a l y s e . In G u l i c h , E . et a l . ( ed s ) L i ng u i s t i sche Tex ta n a ly s e . Hambu r g : B u s k e . 7 3 - 1 2 6 .

Ha k u l i ne n , A . ( 1 9 7 6 ) Repo r t s o n Tex t L i ng u i s t i c s : S uome n K i e l e n Gene r a t i i v i s ta L a u s eopp i a 2 . Abo : P u b l i c a t i on s o f the Re s e a r c h I n s t i t u te o f the Abo A k a d em i Founda t i on , N r . 7 .

- 190 -

Ha r tmann , D . ( 1 9 7 5 ) Z u r S eman t i k von S a t z p a r t i k e l n und z u i h r e n Fun k t ionen i n Tex t e n . I n Eh r i c h , V . & F i n k e , P . ( ed s ) Be i t r ag e z u r G r amma t i k und P r agma t i k . K r o n b e r g : S c r i p to r . 2 3 3 - 5 2 .

Ha r tma nn , D . ( 1 9 7 7 ) Au s s ag e s a t z e , B e h a u p t u ng s h a nd l u ng e n und d i e Kommu n i k a t i v e n F un k t i o n e n de r S a t zp a r t i k e l n � , n am l i ch und e i n f a c h . I n Weyd t , H . ( ed . ) Aspe k te d e r Mod a lp a r t i k e ln . Tub i ng e n : N i emeye r . 1 0 1 - 1 4 .

He l b i g , G . ( 1 9 7 7 ) P a r t i k e l n a l s I l lo k u t i v e I nd i k a to r e n i m D i a log . DaF 1 4 : 1 . 3 0 - 4 4 .

K a r t t unen , F . ( 1 9 7 5 ) Mo r e F i nn i s h C l i t i c s : Syn t a x and P r agma t i c s . B loom i ng ton : I nd i a na Un i ve r s i ty L i ng u i s t i c s C l u b .

K r iwono s sow , A . ( 1 9 6 6 ) D i e Ro l l e d e r Mod a l e n P a r t i k e l n i n d e r Kommu n i k a t i ven Gl i ed e r ung d e r A u s s ag e s a t z e , d e r F r ag e s a t z e , d e r Be f eh l s s a t z e u nd d e r N e be n s a t z e i n Be z ug a u f d i e Ha ubts a t zg l i ed e r . Z P S K 1 9 : 1 / 2 . 1 3 1 - 4 0 .

K r i wono s sow , A . ( 1 9 7 7 ) D i e Mod a l e n P a r t i k e l n i n de r D e u t s c h e n Geg e nwa r t s sp r ache . Gopp i ng e n : K umme r l e .

Kon i g , E . ( 1 9 7 7 ) Mod a lpa r t i k e l n i n F r ag e s a t z e n . I n Weyd t , H . ( ed . ) Aspe k te d e r Moda lpa r t i k e l n . Tu b i ng e n : N i emeye r . 1 5 - 3 0 .

Lyons , J . ( 1 9 7 7 ) S eman t i c s . Cambr i dg e , London , e tc . : Camb r i d g e Un i ve r s i ty P r e s s .

Opa l k a , H . ( 1 9 7 7 ) Z um Syn ta k t i s c h e n Ve r h a l t e n d e r Abtonung s p a r t i k e l n " a be r " , " j a " u n d " v i e l l e i c h t " i n S a t z k o n s t r u k t i onen m i t P r ad i k a t i v e n E r g a n z u ng e n . I n Weyd t , H . ( ed . ) Aspe k t e d e r Mod a l pa r t i k e l n . Tub i ng e n : N i emey e r . 1 3 1 - 5 4 .

Os tman , J-O . ( 1 9 7 7 ) On E ng l i s h a l so , F i n n i s h - k i n , and Re la ted Ma t te r s : A Con t r a s t i ve App roac h . In P a lmbe r g , R . & Ri ng bom , H . ( ed s ) Con t r a s t i v e L i ng u i s t i c s a n d E r r o r Ana lys i s . Abo : P u b l i c a t ions o f the Re s e a r c h I n s t i t u t e o f the Abo A k a d em i Founda t i on , Nr . 1 9 . 1 6 5 - 9 6 .

Os tma n , J-O . ( 1 9 7 8 a ) Func t i on a l Tex t S ema n t i c s , I d i oms , a nd Va r i a b i l i ty . I n Os tma n , J - O . ( ed . ) Repo r t s o n Tex t L i ng u i s t ics : S eman t i c s and Cohe s i on . Abo : P u b l i c a t i o n s o f t h e Re s e a r c h I n s t i tu te o f t h e Abo Akademi Founda t i on , N r . 4 1 . 9 - 3 2 .

Os tman , J-O . ( 1 9 7 8 b ) I n t r oduc t i on : Tex t , Cohe s i on and Cohe r e n c e . I n Os tma n , J -O . ( ed . ) Repo r t s on Tex t L i ng u i s t i c s : Seman t i c s a n d Coh e s ion . Abo : P u b l i c a t i o n s o f the Re s e a r c h I n s t i t u te o f the Abo A k a d em i Founda t i on , N r . 4 1 . 1 0 1 - 6 .

Os tman , J-O . ( 1 9 7 9 ) Om S ve n s k an s Ta l a r a t t i tyd s a d ve r b i a l . To appe a r i n Pape r s f r om Sve n s k a n s B e s k r i vn i ng X I . S toc k holm .

O s tman , J -O . ( fo r t h c . a ) A Func t i on a l App r o a c h to Eng l i s h T ag s . Pape r p r e s en ted a t t h e 1 6 th I n t e r n a t iona l Con f e r e n c e on Pol i s h-Eng l i s h Con t r a s t i ve L i ng u i s t i c s , Bo s z k owo , 1 3 - 1 6 . 1 2 . 1 9 7 8 .

Os tma n , J -O . ( fo r thc . b ) Kommun i k a t i v a S p r a k f a r d i g h e te r , I n to n a t ion och Pa r t i k l a r . S u bm i t ted f o r p u b l i c a t i o n to !emp u s .

P u t n am , H . ( 1 9 7 0 ) I s S eman t i c s Po s s i b l e ? I n K i e f e r , H . & Mun i t z , M . ( ed s ) Lang uag e , Be l i e f a nd Me taphys i c s . S ta t e Un i ve r s i ty o f New Yor k P r e s s .

- 1 9 1 -

Ra th , R . ( 1 9 7 5 ) II Doc h li - E i ne S t ud i e z u r S y n t a x und Kommu n i k a t i v en Fun k t ion e i ne r P a r t i k e l . De u t s c h e S p r a c h e 1 9 7 5 : 3 . 2 2 2 - 4 2 .

Saa r i , M . ( 1 9 7 5 ) Om Adve r be n � , nog och v a l . Ma n u sc r i p t .

Sadoc k , J . M . ( 1 9 7 4 ) Tow a r d a L i ng u i s t i c Theo r y o f Spee c h Ac t s . New Yor k , e tc . : Ac a d em i c P r e s s .

Schaa r , C . ( 1 9 7 5 ) Ve r t i c a l Con tex t S y s tems . I n R i ng born , H . ( ed . ) S ty l e a n d Tex t . S t ud i e s P r e s e n t ed t o N i l s E r i k E n k v i s t . Abo : Abo A k adem i / S toc k ho lm : S k r i p to r . 1 4 6 - 5 7 .

Schub i g e r , M . ( 1 9 6 5 ) Eng l i s h I n tona t i on and Ge rman Mod a l Pa r t i c l e s --- A Compa r a t i ve S tudy . Phone t i c a 1 2 . 6 5- 8 4 .

Weyd t , H . ( 1 9 6 9 ) Abton u ng spa r t i k e l . Bad Hombu r g , e tc . : G e h l e n .

Zw i c k y , A . N . ( 1 9 7 7 ) On C l i t i c s . B loom i ng ton : I nd i a n a Un i ve r s i ty L i ng u i s t i c s C l ub .

Kontrastiv lingvistik och sekundärspråkforskning - 1979 › polopoly_fs ›...

Documents

Transcript of Kontrastiv lingvistik och sekundärspråkforskning - 1979 › polopoly_fs ›...