Känner du igen dig? · PDF file Fördomar emot grupper gör att företag inte...

Click here to load reader

  • date post

    26-Jun-2020
  • Category

    Documents

  • view

    0
  • download

    0

Embed Size (px)

Transcript of Känner du igen dig? · PDF file Fördomar emot grupper gör att företag inte...

  • Känner du igen dig?

    Speglar detta dokument dina perspektiv på vilka som är de största möjligheterna och hindren för ökad

    inkludering?

    Nu har vi haft möjlighet att lyssna in många olika perspektiv. Du får detta dokument för

    att du var en av dem som vi lyssnade på. Nu skulle vi vilja fråga dig: Känner du igen dig?

    Notera att du inte behöver vara överens om allt som står där, det kan ju vara någon

    annans perspektiv på frågan.

    Under dialogerna och samtalen har flera konkreta förslag på vad som kan göras kommit

    fram. Alla dessa förslag kommer att tas med till vårens arbete och finns inte med i denna

    rapport.

  • Perspektiv på möjligheter och hinder med att

    inkludera flera i Fagersta kommun

    Detta dokument sammanställer de perspektiv som framkommit i drygt 50 dialogträffar

    och enskilda samtal.

    Inget av det som finns i denna rapport är att betrakta som den enda sanningen, utan är

    underlag för de fortsatta samtalen.

    Dialogerna och samtalen har genomförts under hösten och vintern 2016 med dig som bor

    eller arbetar i Fagersta samt dig som är politiker eller tjänsteperson i kommunen.

    Totalt har drygt 400 personer deltagit, dialogerna har genomförts på svenska, engelska,

    finska, arabiska, tigrinja och somaliska.

    Det som framkommit utgör underlag för bildande av arbetsgrupp för att tillsammans

    arbeta vidare med att öka inkluderingen i Fagersta.

    En arbetsgrupp/processgrupp är ett forum där politiker, tjänstepersoner och

    representanter från civilsamhället och näringslivet tillsammans kommer fram till konkreta

    förslag.

  • Vad är ett perspektiv?

    ”Perspektiv, i dialogsammanhang, betecknar en människas eller en

    grupp av människors ståndpunkt i förhållande till en fråga eller ett

    problem.” Källa: SKLs Nätverket för komplexa samhällsfrågor

    Beroende på var man befinner sig

    och tittar på cylindern,

    ser man en rektangel eller en cirkel.

    Båda är perspektiv och båda är rätt.

  • 11 teman

    • Ansvar – inställning – inkludering

    • Arbete – för alla?

    • Boende – sida vid sida eller skilda åt?

    • Föreningslivet – får alla vara med? Kan och vill alla vara med?

    • Föräldraskap – är det annorlunda att vara förälder i Sverige?

    • Information – vad är viktigt att veta? Och för vem?

    • Otrygghet – rädsla för det okända

    • Skola – mångkulturellt ja! Men inte på mitt barns bekostnad

    • Språk – du måste lära dig språket. Men jag vill inte prata med dig!

    • Vinnare och förlorare – what´s in it for me?

    • Att mötas – på jämlika villkor

  • 1. Ansvar - inställning – inkludering

    ”Man ska ta seden dit man kommer”

    • Vi ska alla anpassa oss efter varandra. Vi har alla ett ansvar att ta reda på vilka

    skyldigheter och rättigheter vi har, samt om vi inkluderas eller inte! Alla har dessutom

    ansvar att se till att inkludera de som visar att de vill inkluderas.

    • Det är kommunens fel de har gjort för mycket och fråntagit människor ansvar.

    • Det måste vara frivilligt om man vill vara inkluderande eller bli inkluderad. Respekt för

    varandra!

    • Bor man i Fagersta då är man en loser.

    • En vanlig svensk kan känna sig väldigt utanför.

    • Det är de som kommer till vårt land som ska integreras i samhället och vår kultur inte

    tvärtom.

    • Om vi hade velat hade fler redan nu inkluderats. Om vi inte gör något så kommer den

    starkaste gruppen ta över.

    ”Sluta gnäll det gäller alla! Offerkoftan är på hela tiden!”

  • 2. Arbete – för alla?

    • Det är viktigt att alla bidrar och att arbeta är att bidra. Alla ska dra sitt strå till stacken. Man måste visa att man vill arbeta, alla gör inte det.

    • Det är svårt att komma in på arbetsmarknaden. Kontakter går före utbildning.

    Fördomar emot grupper gör att företag inte anställer vem som helst.

    • Byråkrati hindrar högutbildade nyanlända från att komma in på arbetsmarknaden.

    • Praktik som en möjlighet till förankring på den reguljära arbetsmarknaden upplevs

    ibland som att man blir utnyttjad av arbetsgivare. Människor tycker att de fastnat i

    ”praktikträsket”.

    • För att komma in på arbetsmarknaden måste man visa att man kan komma i tid, ta

    instruktioner, visa resultat, vara självständig, inte hänga på sociala medier m.m.

    Alltså förstå sociala koder kopplat till arbete.

    • Många går utan arbete eller sysselsättning samtidigt som behoven inom kommunen

    och föreningslivet är stora.

    • Arbetsförmedlingen hjälper inte till med integration. De aktiviteter inom

    arbetsmarknadsområdet som erbjuds matchar inte behoven och upplevs som

    värdelösa.

    • Personer som deltar i verksamhet inom kommunens arbetsmarknadscentrum

    upplever att praktiken inte leder vidare till arbete.

    ”Det sitter i generna att man behöver arbeta för att bli accepterad.”

  • 3. Boende - sida vid sida eller skilda åt?

    • Boendesituationen att det inte finns några lediga lägenheter är ny. De som finns

    tillgängliga har ofta dålig standard. Hyresvärdar upplevs som oseriösa, de lägger

    ansvaret för grundutrustning på den boende.

    • Lägenheter hyrs ut med ohyra såsom kackerlackor och vägglöss samt utan vitvaror.

    Hyresgäster tvingas själva bekosta grundläggande utrustning samt reparationer

    • Kunskapen om skyldigheter och rättigheter bland hyresgäster är låg. En del

    människor vet inte hur man ska bete sig i en lägenhet.

    • Det sker en flykt av svenskar från ett område/hyreshus om det flyttar in invandrare

    där. Människor väljer att bo med folk av samma ursprung, jmf med utvandringen till

    Amerika vid förra sekelskiftet.

    • Människor med utomeuropeiskt ursprung har svårare att få lägenhet. En del

    hyresvärdar vill inte hyra ut till ensamstående nyanlända - med farhågan det är svårt

    att kontrollera hur många som bor i lägenheten.

    • Det enda sättet att komma åt problemet med segregation är att sprida ut folk i olika

    bostadsområden.

    • Områden är olika trygga och Hantverksvägen utpekas som laglöst land.

    ”Jag tror inte att Hantverksvägen är Sverige. Det finns inga regler där.”

    ”Jag är rädd att det jag säger ska nå fel person och jag då riskerar att bli vräkt.”

  • 4. Föreningslivet- Får alla vara med? Kan och vill alla vara med?

    • Det är svårt att få vänner här, särskilt om man inte är sportintresserad.

    • Fagersta är en föreningsstad, vi ska mötas i föreningslivet. Det är där inkluderingen

    kan ske. Vi ska mötas i det som förenar: Mat, musik, dans, sport m.m.

    • Stort ansvar vilar på enskilda föreningar. Det saknas resurser att möta andra

    språkgrupper och ekonomiskt svaga deltagare.

    • Utomeuropeiska flickor saknas i föreningslivet. De har ofta inte tillåtelse hemifrån att

    delta i lika stor utsträckning som andra grupper.

    • Kommunen ger bara stöd till de föreningar som gör aktiviteter för invandrare och

    ”våra” barn glöms bort.

    • Medlemmar i föreningar tycker att de är kunder med rätt att ställa krav istället för att

    hjälpa till då de har betalat medlemsavgift.

    • Befintliga föreningar önskar att fler kunde engagera sig för att bli ledare.

    • Människor från andra kulturer har ingen föreningslivstradition och saknar kunskap om

    varför man ska vara med i en förening. Det är många som inte vet hur föreningar

    fungerar, till exempel att arbetet sker ideellt.

    • Ensamstående föräldrar har svårt att engagera sig i föreningslivet då de saknar

    möjlighet till barnvakt.

    ”Man kan inte tvinga folk att umgås det skulle kännas jättekonstigt. Jag måste hitta mina

    vänner genom mina intressen.”

  • 5. Föräldraskap – Är det annorlunda att vara förälder i Sverige?

    • När barn lär sig språket före sina föräldrar skapas ett annat maktförhållande i

    familjen. Det finns risk att barn systematiskt lurar sina föräldrar.

    • Barn berättar att när föräldrar slutar på SFI går de på praktik två till tre gånger i

    veckan sen sitter de hemma och säger att de inte har något jobb.

    • En del föräldrar kan inte stötta eller vet hur de ska uppfostra sin barn.

    • Det finns ett rykte att socialtjänsten ”tar barn”. Det skapar en rädsla för socialtjänsten

    och då vågar man inte be om hjälp.

    • Många av dagens barn har tappat respekten för vuxna.

    • Svenskfödda barn uppvuxna i familjer där föräldrar inte har förmåga att stötta barnen,

    kan känna ett utanförskap och sakna framtidshopp.

    • Det finns en maktlöshet hos föräldrar från andra kulturer utifrån föräldraskap i

    Sverige.

    • Det finns en sorg att inte kunna hjälpa sitt barn i