KM C754e-20160405120114...Med ett resultat som efter balanskravsutredning är på 0,7 mkr, där det...

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-03-21 2016/KS0101

Årsredovisning 2015, Lilla Edets kommun

Dnr 2016/0101

Sammanfattning

Lilla Edets kommun följer upp verksamhet samt ekonomi och redovisar dessa för

kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per

augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett

delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december

redovisas årsbokslutet i en årsredovisning, vilken denna skrivning omfattar.

Nämnderna har gjort en bedömning över sin förmåga att uppfylla sina grunduppdrag. I

det stora hela så klara nämnderna av det, men utbildningsnämnden avviker i och med att

det inom grundskolan fortfarande kvarstår brister avseende elevernas måluppfyllelse.

Kommunfullmäktige har beslutat om 19 prioriterade mål för perioden. Tio av de 19

prioriterade målen är uppfyllda, sju har kommit en bit på väg men inte riktigt ända fram,

medan två stycken inte utvecklats som förväntats. Av de två finansiella prioriterade

finansiella målen så uppfylls inget.

Årets resultat visar på ett underskott om 8,6 mkr.

Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -8,6 mkr för år 2015. De största enskilda

posterna har uppstått inom utbildningsnämnden, tekniska nämnden och

individnämnden. Tekniska nämndens resultat försämras i huvudsak av en avsättning om

9,3 mkr för sluttäckning av en avfallsdeponi. Utbildningsnämnden underskott beror i

huvudsak på höga personalkostnader inom grundskolan. Budgetavvikelsen i

individnämnden orsakas främst av höga kostnader inom individ- och familjeomsorgen.

De negativa resultaten uppvägs något av positiva resultat inom andra nämnder, samt

återbetalning från AFA Försäkring.

Som synnerliga skäl kan avsättningen av sluttäckningen av avfallsdeponien på 9,3 mkr

åberopas, då det avser insatser inom ett avgiftskollektiv men som måste finansieras av

skattekollektivet då deponin inte längre är i bruk. Årets resultat är -8,6 mkr, och efter

balanskravsutredningen visar det 0,7 för 2015. Lilla Edets kommun har ett ingående

negativt balanskravsresultat på -8,6 mkr från 2014. Detta måste återhämtas senast 2017

för att kommunen ska klara kraven för god ekonomisk hushållning.

sid- 2 -

sid 2/2

Även om balanskravsresultatet 2015 är 0,6 mkr så bedöms det som att kommunen inte

upprätthåller en god ekonomisk hushållning. Det prioriterade målet uppfylls inte under

perioden. Långsiktigt så är utvecklingen inte särskilt god och en finansiell återhämtning

måste prioriteras.

Volymen avseende investering ligger på 27,7 mkr, vilket är 22 mkr lägre än budget.

Orsak till detta är att ett flertal investeringar förskjutits i tid.

När det gäller exploateringsutgifterna så har dessa främst skett för exploateringen av

Gossagårdens skolområde. Kommunfullmäktige budgeterade inkomster med 5,1 mkr

och utgifter på maximalt 1,7 mkr under året. Utfallet visar på 8,9 mkr respektive 1,7

mkr. Inkomsterna från tomtförsäljning överstiger de budgeterade inkomsterna för året.

Det beror i huvudsak på ökad efterfrågan och exploatering på Ekeberg.

Med ett resultat som efter balanskravsutredning är på 0,7 mkr, där det finansiella målet

inte uppfylls, samt att tio av de 19 prioriterade målen uppnås så uppfyller kommunen

inte kravet på en ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning. Ett negativt

balanskravsresultat från 2014 måste återhämtas inom 2017. Återhämtning kommer att

göras genom en ändrad skolstruktur, utökad controllerfunktion, åtgärder i enlighet med

de genomlysningar som genomförts inom individ- och familjeomsorgen och

hemtjänsten, fortsatt genomlysning och effektiviseringsåtgärder av kommunens

verksamheter samt ökade skatteintäkter.

Beslutsunderlag

Ekonomichefens skrivelse, dnr 2016/KS0101

Årsredovisning Lilla Edets kommun 2015, dnr 2016/KS0101

Finansiering

Ej aktuellt.

Förslag till beslut

Årsredovisningen för Lilla Edets kommun, som redovisar ett negativt resultat om 8,6

mkr, godkänns och återhämtningen av underskottet ska ske genom en ändrad

skolstruktur.

Ingeborg Sylte

ekonomichef

[email protected]

0520-65 95 06

Beslutet expedieras till

Ekonomiavdelningen

2015ÅRSREDOVISNING 2015LILLA EDETS KOMMUN

INLE

DNIN

GÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2015

» lillaedet.se2

Ansvarig utgivare: Lilla Edets kommunGrafisk form: Kommunikationsteamet, Lilla Edets kommunPapper: Omslag 150 gr Munken print white, inlaga 130 gr Amber graphicTryck: EJ KLARTUpplaga: 250 exemplar

Foto:

INLE

DNIN

G

ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2015

» lillaedet.se 3

InnehållKommunstyrelsens ordförande och kommunchef................4 Röster från förvaltning- och verksamhetschefer.................5Sammanfattning och femårsöversikt....................................6Härifrån kom pengarna..........................................................7Så här användes pengarna.....................................................7Hänt under 2015.....................................................................8

Kommunens organisation och politisk styrning.................10Styrmodell.......................................................................11Vision 2020............................................................................11Måluppfyllelse....................................................................12Befolkning och boende........................................................16Sysselsättning...................................................................17Personalredovisning.........................................................18

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...............20Finansiell analys av kommunen..........................................21

Resultat - Kapacitet............................................................21Risk - Kontroll......................................................................22God ekonomisk hushållning................................................24Måluppföljning...................................................................25Resultaträkning.................................................................26Kassaflödesanalys...........................................................26Balansräkning..........................................................27Noter.........................................................................28Nyckeltal...........................................................................31

Investeringsredovisning....................................................32Exploateringsredovisning...................................................33VA och avfall................,.........................................................34Driftsredovisning..................................................................35

Kommunstyrelsen...............................................................36Utbildningsnämnden...........................................................38Kultur- och fritidsnämnden..................................................40Tekniska nämnden................................................................42Miljö- och byggnämnden.....................................................44Omsorgsnämnden..............................................................46Individnämnden..................................................................48Överförmyndarnämnden....................................................50

Miljöredovisning.................................................................51Näringsliv och turism...........................................................52Välfärdsredovisning............................................................54

Uppföljning av kommunens kvalitet...................................56Jämförelser med andra kommuner......................................58Omvärlden.............................................................................59

Revisionsberättelse 2015....................................................60

Koncernen Lilla Edets kommun............................................62Bolag i koncernen..................................................................63

LEIFAB..........................................................................63LEFAB...............................................................................63

Sammanställd redovisning..................................................64Resultaträkning...............................................................64Kassaflödesanalys.....................................................64Balansräkning............................................................65

Begreppsförklaring............................................................66

INLE

DNIN


» lillaedet.se4

Kommunen växer och utvecklas för framtidenLilla Edets kommun fortsätter att växa och befinner sig i en fortsatt stark utveckling. Under 2015 blev vi 147 fler invånare i kommunen och är nu nästan 13 200 invånare. Den positiva befolkningsutvecklingen visar tydligt att Lilla Edets kommun är en attraktiv plats att bo på.

Ambitionen är att fortsätta växa och det är något som vi, både politiker och tjänstemän, arbetar hårt med att bana väg för. En viktig del i det är kommunal service - där vårt jobb är att skapa förutsättningar för Lilla Edets kom-muns invånare att leva ett bra liv. Det kan handla om en god äldrevård, en bra skola eller ett gynnsamt klimat för våra företag. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett av flera instrument som lägger grunden för den fortsatta utvecklingen i kommunen. Genom tillväxt har vi goda förutsättningar att öka antalet arbetstillfällen för kom-munens invånare. Under 2015 gick arbetslösheten åt rätt håll, både för åldersgruppen 16-64 år och för ungdomar 18-24 år.

Under 2015 gick arbetslösheten åt rätt håll, både för åldersgruppen 16-64 år och för ungdo-mar 18-24 år.

Ett annorlunda år ligger bakom oss där antalet asylsö-kande som dagligen kom till Sverige låg på historiskt höga nivåer. Många av de asylsökande var ensamkom-mande barn som Sveriges kommuner tagit emot. En bred politisk enighet finns i flyktingfrågan i kommunen och vi deltar aktivt i dialoger med andra myndigheter i och med det akuta läget. Under de närmaste åren förväntas en fortsatt inflyttning och det övergripande målet för kommunen är att underlätta en snabb integration och etablering för de nyanlända som kommer till kommunen.

Under året har investeringar gjorts främst inom kärn-verksamheter som förskola och särskilt boende. Det gör vi för att visa på att Lilla Edet är en kommun som tror på framtiden, invånarna och bygden. Målen vi styr Lilla Edets kommun efter, är att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle för alla. Det ska göras på ett öppet, effektivt och delaktigt sätt, med kommunens invånare i fokus.Kommunen har inte nått sina egna uppsatta balansmål.

Lilla Edet är en kommun som trorpå framtiden, invånarna och bygden.

Åtgärder har dock vidtagits och nämnderna har fattat beslut kring respektive organisationer som på sikt kom-mer att förbättra kommunens ekonomi. En förklaring till det försämrade resultatet är att en engångsavsättning avseende sluttäckning av en deponi ingår bland årets kostnader med 9,3 mkr. Med hänsyn till den ansträngda budgeten är det särskilt angeläget att samtliga nämnder håller beslutad budget, fördjupar sin uppföljning och tidigt vidtar åtgärder vid befarade avvikelser. Vi står inför stora ekonomiska utmaningar. Det är viktigt att förutsättningar skapas för en balanserad ekonomi framåt i tiden. Vårt fokus är att fortsätta utveckla och ge ännu bättre service till kommunens invånare.

Läs gärna mer om året som gått i denna årsredovisning där det står vad vi har åstadkommit under 2015 och även stora händelser som skett. Redovisningen visar på den utveckling som sker runtom i kommunen.

Till sist ett stort tack till alla förtroendevalda och anställda för att ni tillsammans medverkat till en bra verksamhet under 2015. Er insats är viktig för att kommunen ska fortsätta växa.

Kommunstyrelsens ordförandeIngemar Ottosson

KommunchefLena Palm


» lillaedet.se 5

INLE

DNIN

GRöster från verksamheterna

Det politiska uppdraget med att skapa en modern kulturarena har varit i fokus för oss. Genom att flytta biblioteket till nya lokaler skapas nu en kulturarena där bibliotek, musikskola och Folkets Hus möts.

Det var även premiär för Kultur-veckan som arrangerades av fören-ingar och Lilla Edets kommun. Det var fullt av aktiviteter med allt från gymkhana, teater, musik, poesi och mycket mer. 2016 fortsätter vi med nya kulturaktiviteter!

Det finns ett stort intresse av att bo och utveckla sitt boende i Lilla Edets kommun. Vårt ar-bete fokuserade därför på olika tillståndsfrågor gällande boende och byggnation. Vi har också stöt-tat fastighetsägare som behöver förnya och utveckla sina enskilda avloppsanläggningar.

Länsstyrelsens tillsynsbesök var för oss en värdefull avstämning om hur vi arbetar. Vi fick goda vitsord och tips på hur vi kan utveckla oss.

Nu fortsätter vi arbetet med att möta kommuninvånarnas behov av våra myndighetstjänster.

Förvaltningens arbete har haft stort fokus på den flyktingsituation som idag råder. Mycket tid och engagemang har gått åt att driva arbetet framåt. Det är även en fråga som kommer prägla arbetet under 2016.

Glädjande för 2015 är att våra satsningar inom äldreomsorgen gett resultat vilket syns i SKL:s öppna jämförelse av äldreomsor-gen i landets kommuner. Hela 98 % är nöjda med hemtjänsten i sin helhet, vilket innebär att vi rankas trea i landet.

Det som präglat förvaltning-ens arbete under 2015 och som fortsätter in i 2016 är att få till en skolstruktur som håller för både kvalitet och ekonomi. Ett steg på vägen är det skolresultat som kom under 2015 som visar de bästa betygen på tio år i Lilla Edets kom-mun. En av de utmaningar som funnits under året var integrations-frågor som arbetet fortsätter med under 2016. Förhoppningen är att vi även under 2016 fortsätter växa som kommun och där måste barnomsorg och skolor följa den utvecklingen. Här är Gossagårdens förskola en satsning för att möta behovet av barnomsorg.

Skolresultatet i år är vi stolta över och vi kommer fortsätta sträva efter ännu bättre resultat. Elevernas kunskaper efter årskurs 9 hänger förstås ihop med alla åren i skolan, men samtidigt ligger det nära till hands att koppla en del av det goda resultatet till den kompetensutveck-ling bland personalen som pågår.

Ett av de prioriterade målen är att invånarantalet ska öka med en procent varje år. Under 2015 låg tillväxten på 1,1 procent. En utma-ning är att fortsätta växa både med bostäder och fler arbetstillfällen. En del i detta är bostadsförsörjnings-programmet som påbörjades under 2015. Programmet ska ta höjd för en stor efterfrågan – både från kommuninvånare och intresserade som vill flytta till kommunen. Gossagården i Lödöse är ett av områdena i kommunen där fortsatt byggnation kommer ske.

Vår Bodag i mars 2015 ledde till att 52 bostäder på Ekeberg i Lödö-se försvann på nolltid. Det var ett stort intresse och bostäderna gick otroligt lätt att sälja! Det är riktigt roligt att ett så stort intresse finns för kommunen.

Under 2015 fortsatte vi vår satsning på det planerade underhållet för as-faltering på kommunens gator. Nytt för året var att kommuninvånare kan lämna sin vattenmätarställning via lillaedet.se. I slutet av året påbör-jade vi också arbetet med att byta ut alla vattenmätare i kommunen. Vi hann byta ut 200 av cirka 2 500 vattenmätare.

En riktigt rolig dag var Bytardagen den 19 september då den offici-ella invigningen av Återbruket på ÅVC ägde rum. Återbruket var det vinnande namnförslaget från besökarna.

Ett stort arbete har även pågått med att omarbeta Lilla Edets kommuns avfallstaxa. Det arbetet innebar att vi kunde införa fria besök till ÅVC – ett efterlängtat beslut!

Olle Isakssonbildningschef

Sven Bergelindsocialchef

Anna Stenlöfsamhällsbyggnadschef

Britt-Inger Norlanderteknisk chef

Cecilia Fribergmark- och exploateringschef

Annica Skogkultur- och fritidschef

INLE

DNIN


» lillaedet.se6

Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -8,6 mkr för år 2015, vilket är det samma som för 2014. Årets budge-terade resultat är +5 mkr, alltså en budgetavvikelse med 13,6 mkr. I utfallet återfinns jämförelsesstörande poster på 4,7 mkr av engångskaraktär. Detta består dels av en avsättning om 9,3 mkr för sluttäckning av en avfallsde-poni och en återbetalning från AFA med 4,6 mkr.Koncernens samlade resultat för året är på -8,3 mkr.

Uppföljningen av de 19 prioriterade målen visar att tio bedöms som uppfyllda, sju bedöms som delvis uppfyllda medan två inte alls är uppfyllda. Det finansiella målet uppfylls inte.

Befolkningen i Lilla Edets kommun var vid årets slut 13 178, vilket är en ökning med 147 personer jämfört med föregående år och motsvarar en ökning med 1,13 %. Ökningstakten är den 15:e största i Västra Götalandsre-gionen (VGR).

Öppet arbetslösa samt deltagare i program, är 6,6 % i kommunen vid utgången av året. Lilla Edet ligger på en nivå som är lägre än riket och VGR. Jämfört med riket och länet ligger Lilla Edets andel högre beträffande öppet arbetslösa och i program för ungdomar 18-24 år.

Totalt finns det 827 tillsvidareanställningar i kommu-nen, vilket är 40 fler än föregående år och främst har ökningen av anställningarna skett inom individ och familjeomsorgen, med anledning av att det under året har öppnats två stycken boenden för ensamkommande barn.

Ohälsotalet i Lilla Edets kommun var i 2015 38,4 da-gar jämfört med år 2010 då det var 40,3 dagar. Sett till ohälsotal ligger Lilla Edet bland de högsta i regionen. Ser man till kön har kvinnor betydligt högre ohälsotal än män. Både män och kvinnor i Lilla Edets kommun har ett högre ohälsotal än resten av landet.

Sammanfattning och femårsöversikt

Femårsöversikt 2015 2014 2013 2012 2011

Bruttoomsättning 855 mkr 797 mkr 740 mkr 724 mkr 704 mkr

Verksamhetens nettokostnad 681 mkr 652 mkr 596 mkr 581 mkr 573 mkr

Verksamhetens nettokostnadsförändring 4,6 % 9,3 % 2,7 % 1,2 % -0,2 %

Årets resultat -8,6 mkr -8,6 mkr 0,7 mkr 2,1 mkr 6,6 mkr

Utdebitering skatt 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,80 kr

Balansomslutning 540 mkr 523 mkr 518 mkr 514 mkr 459 mkr

Eget kapital 105 mkr 113 mkr 122 mkr 121 mkr 119 mkr

Soliditet 19 % 22 % 23 % 24 % 26 %

Investeringsvolym 27,7 mkr 35 mkr 31 mkr 37 mkr 36 mkr

Invånarantal 13 178 13 031 12 829 12 580 12 540

Pensionsförpliktelser 259 mkr 266 mkr 277 mkr 259 mkr 257 mkr

» lillaedet.se

1 kr Finansiella intäkter 1 kr Hyresintäkter

4 kr Försäljning varor & tjänster

7 kr Taxor & avgifter

9 kr Statsbidrag

16 kr Kommunalekonomisk utjämning

62 kr Skatteintäkter

INLE

DNIN

G


» lillaedet.se

7

Härifrån kom pengarnaHärifrån kom varje hundralapp som

Lilla Edets kommun disponerade under 2015.

Politisk verksamhet 1 krArbetsmarknadsåtgärder & flyktingmottagande 1 krRäddningstjänst 2 krKultur & fritid 3 kr

Gata, park & teknisk planering 4 kr

Övrigt 8 kr

Individ- & familjeomsorg 9 kr

Förskola & fritidshem 13 kr

Äldreomsorg &funktionshinder 29 kr

Grundskola, gymnasium & vuxenutbildning 30 kr

Så här användes pengarnaSå här användes 100 kronor som betalades i skatt till Lilla Edets kommun under 2015

» lillaedet.se

INLE

DNIN


Hänt under 2015

» lillaedet.se8

JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER

» lillaedet.se 2015-02-02 KOMMUNALRÅDEN BJÖD PÅ TÅRTKALAS INFÖR VI I FEMMAN-FINALENKlass 5B på Tingbergsskolan tävlade i den lokala finalen i Vi i Femman. Kommunalråden Ingemar Ottosson och Julia Färjhage besökte klassen och bjöd på tårta och festis som uppladdning.

» lillaedet.se 2015-09-18ELBILSPREMIÄR FÖR LILLA EDETS KOMMUNLilla Edets kommun satsar på miljön och har nu investerat i fyra elbilar som ska användas av hemsjukvården, kommunrehab och tekniska förvaltningen.

» lillaedet.se 2015-09-07 LILLA EDETS KOMMUN ÄR ÅRETS KLÄTTRARE!

Lilla Edets kommun är årets klättrare i Göteborgsregionen när Insikts-mätningen presenterades idag. Insikt mäter

företagarnas nöjdhet med kommunens service. Sedan förra undersökningen har kommunen klättrat fyra enheter.

Hund

rata

ls på

pla

ts n

är O

stin

dief

arar

en

Göth

ebor

g slu

ssad

e i L

illa

Edet

Prem

iär f

ör K

ultu

rvec

kan

Succ

é fö

r Bod

agen

» lillaedet.se 2015-03-11SUCCÉ FÖR BODAGEN!Lördagens Bodag på Lödöse museum lockade hundratals och blev en succé. Exploatörer, mäklare, finansiärer och representanter från kommunen fanns på plats, musikskolan bjöd på underhållning och för barnfamiljerna fanns det aktiviteter att ta del av.

Sats

ning

på

bost

adsr

ätte

r i E

kebe

rg

Högt

rank

ad ä

ldre

omso

rg

98 % nöjda med hemtjänsten

Ny

gång

- och

cyk

elba

na

vid

Bäck

väge

n

INLE

DNIN

G


» lillaedet.se 9

JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER

1017personer flyttade till kommunen 2015. Det ger ett flyttnings-

netto på +119 personer - wow! Läs mer på sid 16.

UpptäckLILLA EDET

826tillsvidareanställda var vi i kommunen i slutet av 2015.

Läs mer i personalredovisningen på sid 18-19.

UpptäckLILLA EDETUpptäck

LILLA EDET

UPPTÄCK LILLA EDETUnder 2015 tog kommunen fram en ny turism- och informationsbroschyr.I den hittar du allt kring Lilla Edets sevärdheter, kultur- och friluftsliv, nöjen, övernattningsmöjligheter, restauranger, gårdsbutiker och mycket mer.

Broschyren finns att hämta på flera platser i kommunen,bland annat i Medborgarservice i kommunhuset - välkommen!

19 prioriterade mål har nämnder och kommunstyrelsen arbetat med under året. Läs mer om måluppfyllelsen på sid 12-15.

Läs mer om vad som hänt under året i nämndernas

verksamhetsredovisning på sid 36-50!

Invigning av Återbruket

på ÅVC

Ny

vint

erbe

lysn

ing

på p

lats

i ce

ntru

m

Arbe

tet m

ed a

tt by

ta u

t kom

mun

ens

vatte

nmät

are

påbö

rjade

s

För

estä

llnin

gen

Mat

, Mus

ik o

ch M

inne

n

väc

kte

min

nen

till l

iv p

å äl

dreb

oend

en

Präs

sebo

bad

plat

s

tillg

ängl

ighe

tsan

pass

ades

Nyh

eter

på Å

VC

Insa

mlin

g til

l ens

amko

mm

ande

av e

leve

r på

Tingb

ergs

skol

an

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SEÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2015

» lillaedet.se10

Kommunens organisation och politisk styrning

POLITISK LEDNING 2015Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och 20 ersättare. Mandatfördelningen i fullmäktige för året har varit följande:

Parti Mandat

Centerpartiet 5

Liberalerna 1

Miljöpartiet de gröna 1

Moderaterna 5

Socialdemokraterna 11

Sverigedemokraterna 5

Vänsterpartiet 3

Liksom föregående år har majoriteten under 2015 bestått av tre samverkande partier. Dessa är Socialdemo-kraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.

KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUMOrdförande Bert Åkesson (S)1:e vice ordförande Camilla Olofsson (M)2:e vice ordförande Linda Holmer Nordlund (V)

KOMMUNSTYRELSENS PRESIDIUMOrdförande Ingemar Ottosson (S)Vice ordförande Julia Färjhage (C)

Kommunfullmäktige

Överförmyndarnämnden LEIFAB 100 %

Valnämnden LEFAB 50 %

Revisorer

Kommunstyrelsen

Individ-nämnden

Omsorgs-nämnden

Utbildnings-nämnden

Kultur- & fritids-nämnden

Tekniska nämnden

Miljö- & bygg-

nämnden

Kommunled-ningsförvalt-

ningen

Social-förvaltningen

Bildnings-förvaltningen

Samhällsbyggnads-förvaltningen

SOLTAK AB 14 %

De viär till förEnhetVerksamhet

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 11

Förvaltning

Det är grundläggande för en välfungerande målstyrning att man via samstämmiga mål på alla nivåer kan följa hur den politiska viljeyttringen tas om hand för verkstäl-lighet genom hela organisationen.

Lilla Edets kommun använder sig av målstyrning för att:• dra nytta av medarbetarnas kunskap.• skapa engagemang och kreativitet vilket leder till utveckling.• få en ökad kunskap om sambanden mellan nytta för brukaren

och resursförbrukning i verksamheten.• säkerställa att alla arbetar åt samma håll.

I korthet innebär detta att kommunfullmäktige beslutar om:• Vision (ett önskat tillstånd i en framtid).• Strategiska områden (vägledning för att uppnå visionen).• Inriktningsmål (mål som ska uppnås under mandatperioden).• Prioriterade mål (mål som ska uppnås under verksamhetsåret).• Ekonomiska resurser per nämnd.

Nämnderna beslutar därefter om konkretisering av kom-munfullmäktiges prioriterade mål, i form av uppfölj-ningsbara mål, samt övergripande hur genomförandet ska finansieras, fördelning av resurser mellan nämndens verksamheter samt eventuella nämndspecifika mål och uppdrag till förvaltningen.

Respektive förvaltning arbetar därefter fram en detalj-budget och varje arbetsplatsenhet ska göra en arbetsplan, där både kommunfullmäktiges prioriterade mål, nämn-dens konkretiseringar av dessa samt nämndspecifika mål framgår. Målen ska i arbetsplanen konkretiseras i akti-viteter som ska utföras under året. Därmed har samtliga medarbetare i organisationen fått en konkret uppgift att utföra utifrån ett politiskt fattat beslut.

Uppföljningen av måluppfyllelse och ekonomi sker terti-alvis till kommunfullmäktige.

Styrmodell

Kommunfullmäktiges vision är att kommunen år 2020 ska präglas av de fyra tillstånden Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. För att komma till dessa tillstånd har sex strategiska områden som bildar hävstänger identifie-rats. Dessa områden är: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö – goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå.

Medborgarkraft får vi genom att:• uppmuntra medborgarnas initiativkraft• skapa utrymme för medborgarnas inflytande• skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv• öka integrationen och ta till varadess möjligheter

Samarbete över gränserna får vi genom att:• skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen• hitta fasta samarbetspartners

Attraktiv livsmiljö – goda boenden får vi genom:• ett aktivt miljöarbete• att återskapa utsikterna• att kombinera boende med intressen

Goda kommunikationer får vi genom att:• identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses• påverka Västtrafik, Vägverket och Banverket

Rätt kommunal service får vi genom att:• erbjuda kommunal service som intekostar mer än det smakar• skapa ordning och reda• aktivt arbeta med omvärldsbevakning

Högre utbildningsnivå får vi genom att:• väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning• locka nya kommuninvånare genom atterbjuda attraktivt boende

NämndKF/KS

Uppföljning och analys

Mål- och resursplan Verksamhetsplan Detaljbudget Arbetsplan

Vision 2020Växtkraft

VälbefinnandeStolthetIdentitet

Visionoch mål

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se12

Måluppfyllelse

Vision: Medborgarkraft

Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna

Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling.

Indikator: Förbättra kommunens ranking i mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK), mått 14 ”Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling”.

Uppföljning: Resultatet av KKiK är 52, mot 41 förra året. Kommunens närvaro i sociala medier har underlättat dialogen, likväl som synpunktshanteraren. Flera medborgardialoger har pågått under sommaren. Medborgardialogen innebar ett aktivt uppsökande av flera av de prioriterade grupperna i den nya bibliotekslagen från 2014, samt två forum via lillaedet.se och önskevägg placerad i Medborgarservice. Dessa var öppna för samtliga medborgare.

Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna

Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid.

Indikator: När fler mötesplatser/aktiviteter skapats i samarbete med kulturproducenter och i samråd med ungdomar i kommunen.

Uppföljning: kontaktpolitikerbesök har genomförts på Fuxernaskolan F-6 och Fuxernaskolan 7-9. En annan viktig satsning har varit att ta fram ett ungdomsteam, som i samråd med ungdomarna har arbetat fram olika aktiviteter och evenemang som efterfrågas av denna målgrupp. Ett flertal aktiviteter har genomförts. Exempel på detta är LAN, parkour och graffittiworkshops, ungdomsevent på jullovet, simskola för nyanlända flyktningar och skolbio.

Inriktningsmål: Jämställdhet

Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna.

Indikator: När åtgärder utförts i nämnderna i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi.

Uppföljning: Implementering av strategin pågår i nämnderna och arbete/insatser inom förvaltningsorganisationen pla-neras därefter. Ett flertal nämnder anses ha utfört åtgärder och uppfyllt sina mål i 2015. Kultur- och fritidsnämnden, omsorgsnämnden, tekniska nämnden och kommunsstyrelsen anses ha uppfyllt sina mål.

Nämnder och kommunstyrelse har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2015. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Tio av de 19 målen bedöms som uppfyllda, sju bedöms som delvis uppfyllda medan två inte alls är uppfyllda.

= mål uppfyllt

= mål delvis uppfyllt

= mål ej uppfyllt

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 13

Vision: Samarbete över gränserna

Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna.

Prioriterat mål: Samverka inom SOLTAK.

Indikator: När samverkan avseende gemensamma projekt eller tjänster ökat jämfört med föregående år.

Uppföljning: Samverkan och gemensamma projekt och tjänster har ökat jämfört med föregående år. Bland annat så har ett IFO-chefsnätverk initierats från kommunens sida. Utredning kring ett räddningstjänstförbund pågår likväl som en gemensam larmorganisation avseende trygghetslarm. Omsorgsnämnden har fört ett gemensamt projekt som planerat med kartläggning av digitalisering/trygghetslarm. Kultur och fritid samarbetar i nätverket Bibliotek i Väst. Hantering av gemensamma tjänster inom ekonomi, löner och IT är verkställt.

Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna.

Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar och arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar

blir nödvändiga.

Indikator: Antalet externa placeringar skall minska jämfört med föregående år.

Uppföljning: Externa placeringar har minskat kraftigt inom alla områden för barn, unga och vuxna. Till exempel har antalet vårddagar i HVB-hem för perioden minskat med 44 % jämfört med samma period 2014.

Vision: Attraktiv livsmiljö - goda boenden

Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna.

Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan.

Indikator: När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år.

Uppföljning: Flera nämnder redovisar ett antal aktiviteter. Nämnas kan införskaffande av ett kommunikationsverktyg för möten, som lett till minskat antal resor, inköp av ekologiska livsmedel samt anskaffning av solcellspaneler och elbilar. På återvinningscentralen är det nu möjlighet för kunder att lämna möbler/inventarier som kan återanvändas. Förskolorna i Lilla Edets kommun har påbörjat arbetet för diplomering i Svensk Miljöbas.

Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun.

Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år.

Indikator: Avläsning per 31/12 som visar på en procents ökning.

Uppföljning: Under 2015 har Lilla Edets kommun växt med 147 personer. Vi är nu 13 178 invånare. Totalt har kommunens befolkning ökat med 1,13 % under 2015.


Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för

bostäder och verksamheter.

Indikator: När en sammanhållen planering tagits fram.

Uppföljning: Ett bostadsförsörjningsprogram är fastställt. Den kommunala tomtreserven är halverad på två år, därför stort behov av nyskapade tomter. Under året har en strategisk planering utförts, både kort- och långsiktigt för verk-samhetsområde och för att tillgodose kommunens lokalbehov.

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se14

MåluppfyllelseVision: Attraktiv livsmiljö - goda boenden


Prioriterat mål: Kommunen ska ha en planering för att kunna tillgodose varierande bostadsalternativ i livets olika skeden.

Indikator: När en översyn genomförts som på kort och lång sikt beskriver framtida behov (även inom omsorgernas verksamhet).

Uppföljning: Bostadsförsörjningsprogrammet är antaget, och är kommunens planeringsredskap för att tillskapa bostäder för olika behov. Planeringstiden är 2015-2020, och bebyggelsetakten är anpassade till kommunens tillväxtmål på 1 %.


Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer.

Indikator: Följa upprättade instruktioner avseende att hålla rent och snyggt i det offentliga rummet.

Uppföljning: Förnyelsetakten av asfalterade ytor bedöms överstiga målet, medan det brister i gräsklippningen då nu-varande entreprenör inte klarar uppdraget. Folkhälsoutskottet har även beslutat att inte genomföra några trygghets-vandringar under året, men via samverkansavtal med polisen tryggas vissa platser som upplevs som osäkra. Miljö- och byggnämnden har prioriterat att arbeta med redan registrerade ovårdade fastigheter framför ytterligare inventering under hösten och når därmed bara delvis målet. Trygghetsskapande åtgärder är beslutade kring pendelstationen Lödöse Södra.


Prioriterat mål: Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön och Ströms slotts-

park samt framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder.

Indikator: När utredning genomförts tillsammans med föreningslivet.

Uppföljning: Målet omfattar ett flertal utredningar, där en är slutförd. Övriga utredningar är delredovisade.

Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag.

Prioriterat mål: Brukarna ska vara nöjda med sitt särskilda boende.

Indikator: Nöjdheten ska vara bättre än föregående mätning i KKiK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 25 – Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende.

Uppföljning: Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende mäts till 89 %. Det är ett fortsatt högt värde, dock når inte mättalet upp till föregående års värde på 93 %. Inom funktionshinderverksamheten finns två brukar-/anhörigråd.

Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag.

Prioriterat mål: Utreda möjligheten att skapa en fungerande modell för heltidsarbete för tillsvidareanställda i vården.

Indikator: När utredningsuppdraget är genomfört.

Uppföljning: En kartläggning är genomförd och ett modellarbete för heltidstjänster är utfört enligt plan.

Vision: Goda kommunikationer

Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov.

Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken.

Indikator: Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år.

Uppföljning: Antalet buss- och tågresenärer har ökat jämfört med tidigare år. Samverkan, i syfte att öka antalet resande inom kollektivtrafiken, sker med Västtrafik, liksom att brottsförebyggande åtgärder satts in för att öka trygg-heten kring pendelstastionen Lödöse Södra.

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 15

Vision: Rätt kommunal service

Inriktningsmål: Kommunens service gentemot medborgare och företag ska ha en hög kvalitet med tillgänglighet och bra service.

Prioriterat mål: Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag.

Indikator: Förbättra resultatet jämfört med föregående Insiktsmätning (SKL:s öppna jämförelser avseende Företagsklima-tet) samt föregående servicemätning via telefon och e-post” - inom ramen för ”Kommunens kvalitet i korthet”.

Uppföljning: Kommunen får lägre resultat på tillgänglighet via e-post och telefon och bättre resultat på bemötande via telefon. Företagsklimatet mäts vartannat år, och blev bättre än 2013.

Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter.

Prioriterat mål: Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter.

Indikator: När fler verksamheter arbetar med kvalitetsstyrning jämfört med 2014.

Uppföljning: Några förvaltningar arbetar med processkartläggning. På grund av resursbrist har inte den förvaltningsö-vergripande gruppen kommit i gång.

Vision: Högre utbildningsnivåInriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning

samt vara behöriga till gymnasieskolan.

Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå.

Indikator: Resultatet mäts i KKiK, Kommunens kvalitet i korthet, mått 18 – Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet.

Uppföljning: Slutbetygen i årskurs 9 visar att 86,1 % av eleverna var behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Det är 7,2 procentenheter högre än föregående år, vilket visar att utvecklingen går åt rätt håll. Målet är dock på 100%. Även nyanlända elever är med i statistiken.

Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildningsamt vara behöriga till gymnasieskolan.

Prioriterat mål: Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan.

Indikator: Mäts genom den gemensamma elevenkäten inom Göteborgsregionen (GR).

Uppföljning: Elever i årskurs 2 ligger på ett värde som överstiger snittet i GR, årskurs 5 ligger på snittet och årskurs 8 ligger under GR.

Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildningsamt vara behöriga till gymnasieskolan.

Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan.

Indikator: Mäts och jämförs med föregående år. Mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet, mått 11 ”Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor?”.

Uppföljning: Rekrytering av personal har genomförts med gott resultat för att öka personaltätheten. Utfallet blev 5,4 barn per årsarbetare, mot målet som var 5,9 eller lägre, och målet är uppfyllt.

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se16

Befolkning och boendeBefolkningen i Lilla Edets kommun var vid årets slut 13 178, vilket är en ökning med 147 personer jämfört med föregående år och motsvarar en ökning med 1,13 %. Ökningstakten är den 15:e största i Västra Götalands-regionen. Trenden med en minskande befolkning bröts 2012 och under åren 2012-2015 har befolkningen ökat med 598 personer.

Antal invånare i Lilla Edets kommun de senaste 10 åren.

År Befolkning

2015 13 178

2014 13 031

2013 12 829

2012 12 580

2011 12 540

2010 12 578

2009 12 773

2008 12 831

2007 12 835

2006 12 836

De befolkningsförändringar som påverkar den kommu-nala servicen är störst i de åldersgrupper som är i behov av förskola och äldreomsorg.

Födelseöverskottet för 2015 i kommunen är 28 personer. Inflyttningen var 1 017 personer, medan utflyttningen var 898 personer. Totalen visar att det flyttade in 119 fler personer än vad det flyttade ut under 2015. Både in- och utflyttningen är större 2015 än 2014.

Mellan kommunerna i Göteborgsregionen (GR) finns en överenskommelse om att gemensamt ansvara för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Lilla Edets

kommun ligger vid ett av huvudstråken som tillsam-mans med kärnan ska utgöra ryggraden i GR. Lilla Edets kommun har goda förutsättningar att bidra till att öka antalet invånare i regionen.

De nya trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med stopp i Lödöse, möjliggör snabba och miljömässiga resor norrut mot Trollhättan och söderut mot Göteborg. Satsningen på kollektivtrafiken för en gemensam region gör att det till och från Lilla Edets kommun blir kortare restider och det ökar tillgängligheten till arbetsmarkna-der och utbildning.

En ökad bostads- och verksamhetsutveckling i Lilla Edets kommun överensstämmer med regionala visioner och mål. För att uppnå målet om ett hållbart samhälle och en region med kortare avstånd och samspel är det viktigt att prioritera bostäder och verksamheter vid lägen med bra kollektivtrafik och samtidigt stärka kommunens tätorter. Kommunens förutsättningar att erbjuda bra bostäder i attraktiva miljöer är goda. Kommunen har även arbetat fram ett bostadsförsörjningsprogram som sträcker sig mellan 2015-2020 och har antagits av kommunstyrelsen. Programmet är ett av flera instrument som ligger till grund för den fortsatta utvecklingen i kommunen.

Under 2015 har arbetet med utveckling av området Gossagården i södra Lödöse påbörjats. En detaljplan för områdets norra delar är under framtagande. Områ-det omfattar, i enlighet med kommunstyrelsens beslut, ett område om cirka 13 hektar. Fullt utbyggt ska den nya bebyggelsen omfatta cirka 250 bostäder i form av enfamiljshus, radhus och flerfamiljshus. Planområdet inrymmer även en yta om cirka tre hektar avsett för skolverksamhet för årskurserna F-6.

Kön Ålder

Totalt Kvinnor Män 0-6 år 7-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80+ år

Dec 2015 13 178 6 346 6 832 1 148 1 530 1 101 3 092 3 687 2 035 585

Dec 2014 13 031 6 284 6 747 1 100 1 538 1 118 3 002 3 681 2 002 590

Förändring 147 62 85 48 -8 -17 90 6 33 -5

Flyttningsnetto

Därav mot

Folkmängd Förändring Födda Döda Födelse överskott/

underskott

Inflyttade Utflyttade Totalt Länet Sverige Utlandet

Dec 2015 13 178 147 168 140 28 1 017 898 119 96 -42 65

Dec 2014 13 031 202 165 128 37 1 011 846 165 9 7 58

Förändring 147 -55 3 12 -9 6 52 -46 87 -49 7

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 15

SysselsättningDen öppna arbetslösheten är lägre i Lilla Edet jämfört med Västra Götalands län och riket när det gäller 16-64 år. Öppna arbetslösheten för ungdomar 18-24 år, är också lägre än Västra Götalands län och riket.

Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd ligger högre än länet men på samma nivå som riket i gruppen 16-64 år. Andelen arbetslösa i program med aktivitets-stöd i gruppen 18-24 år är andelen högre än både länet och riket.

Vid jämförelse med länet och riket beträffande öppet arbetslösa och i program i åldersgruppen 16-64 år ligger Lilla Edet lägre.

Jämfört med riket och länet ligger Lilla Edets andel högre beträffande öppet arbetslösa och i program för ungdomar 18-24 år.

Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för sysselsättning,december 2015.

Lilla Edet VG Län Riket

Öppet arbetslösa 16-64 år 175 30 924 200 590

Öppet arbetslösa 16-64 år i % 2,8 % 3,9 % 4,2 %

Deltar i program med aktivitetsstöd 16-64 år 236 26 901 180 556

Deltar i program med aktivitetsstöd 16-64 år i % 3,8 % 3,3 % 3,8 %

Öppet arbetslösa och i program 16-64 år 411 57 825 381 146

Öppet arbetslösa och i program 16-64 år i % 6,6 % 7,2 % 8,0 %

Öppet arbetslösa 18-24 år 29 4 416 28 291

Öppet arbetslösa 18-24 år i % 4,0 % 4,7 % 5,2 %

Deltar i program med aktivitetsstöd 18-24 år 75 5 822 42 433

Deltar i program med aktivitetsstöd 18-24 år i % 10,4 % 6,3 % 7,8 %

Öppet arbetslösa och i program 18-24 år 104 10 238 70 724

Öppet arbetslösa och i program 18-24 år i % 14,4 % 11,0 % 13,0 %

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se18 » lillaedet.se

Lilla Edets kommun följer de riktlinjer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderar för redovisning av personalnyckeltal. Mättidpunkten är den 1 november alternativt på helårsbasis.

PERSONALSTRUKTURI kommunen finns 827 tillsvidareanställningar per den 1 november 2015. Det är en ökning med 40 anställning-ar jämfört med 2014. Främst har ökningen av anställ-ningarna skett inom individ- och familjeomsorgen, med anledning av att det under året har öppnats två stycken boenden för ensamkommande barn. En person kan inneha flera anställningar, vilket medför att om tillsvida-reanställningarna uttrycks i personer, motsvarar dessa 826 personer.

I Lilla Edets kommun finns totalt 989 månadsanställ-ningar per den 1 november 2015, vilket betyder att 162 anställningar är tidsbegränsade. De tidsbegränsade anställningarna har minskat något under året medan tillsvidareanställningarna legat på en relativt konstant nivå de senaste åren.

ÅLDERSFÖRDELNING OCH PENSIONSAVGÅNGARMedelåldern bland kommunens medarbetare är 48 år. Kvinnornas medelålder är 48 år och männens 47 år. Ge-nomsnittsåldern har inte ökat sedan föregående år. Dock är inflödet av yngre medarbetare fortfarande litet, vilket innebär att effekterna av de förestående pensionsavgång-arna blir alltmer påtagliga.

De tio kommande åren går 125 respektive 109 personer i ålderspension från social- respektive bildningsförvalt-ningen. I hela kommunen går 253 personer i ålderspen-sion under samma period, vilket motsvarar 31 % av den totala personalstyrkan.

De stora pensionsavgångarna under en tioårsperiod och den ökande personalomsättningen visar på ett stort behov av att arbeta aktivt med personalförsörjning för att säkerställa att vi har de personal- och kompetensre-

surser som krävs på både kort och lång sikt. Personal-avdelningen har byggt upp en samverkan med andra professionaliteter inom organisationen och planerar att utveckla och synliggöra behovet av personalförsörjning ytterligare framöver tillsammans med förvaltningarna. En annan åtgärd är att personalavdelningen kommer att arbeta med att utbilda ett antal yrkesambassadörer av kommunens medarbetare inom olika yrken som framö-ver kommer att arbeta med att marknadsföra kommunen och sina yrken.

Behovet av ett strategiskt arbete med personalförsörjning påverkas även av personalrörligheten, det vill säga ande-len tillsvidareanställda personer som påbörjar respektive avslutar sin anställning i kommunen.

Personalrörlighet anger andelen tillsvidareanställda per-soner som påbörjar respektive avslutar sin anställning i kommunen. År 2015 fördelades personalrörligheten med 22 % som påbörjade en anställning och 14 % som avslu-tade en anställning. Detta betyder att personalrörligheten har ökat ytterligare från tidigare år.

KÖNSFÖRDELNINGKönsfördelningen har blivit ojämnare under 2015, det innebär att det har blivit fler kvinnor och färre män i kommunen. Av de anställda är 87 % kvinnor och 13 %. Socialförvaltningen har fortfarande den största procen-tuella andelen kvinnor med 91 % och bildningsförvalt-ningen kommer därefter med 90 % kvinnor. Flest antal män finns i samhällsbyggnadsförvaltningen, där 70 % av anställningarna innehas av män. Jämn könsfördelning, det vill säga 40 % män/kvinnor, 60 % kvinnor/män, finns inte i någon förvaltning.

44 % av kvinnorna och 11 % av männen har heltids-tjänster i kommunen. Detta betyder att kvinnors heltids-tjänster har ökat och mäns heltidstjänster har minskat något jämfört med föregående år.

Personalredovisning

2015 2014 2013 2012

Förvaltning Årsarbetare Anställning Årsarbetare Anställning Årsarbetare Anställning Årsarbetare Anställning

Samhällsbyggnadsförvaltningen 37 37 35 35 28 28 36 36

Kommunledningsförvaltningen 47 47 41 43 43 44 35 36

Socialförvaltningen 417 417 322 392 314 383 298 360

Bildningsförvaltningen 325 326 295 317 300 325 294 340

Totalt 826 827 693 787 685 780 663 772

Antalet årsarbetare och tillsvidareanställningar den 1 november 2012-2015.

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 19

Av kommunens samtliga 50 chefer är 78 % kvinnor och 22 % män. Andelen kvinnor i chefsbefattningar har ökat med några procentenheter mot tidigare år och könsför-delningen har blivit än mer ojämn.

Kommunen arbetar för att skapa goda och likvärdiga arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för män och kvinnor. Kommunens nyframtagna jämställdhetsplan innehåller aktiva insatser för att främja denna utveckling.

Könsfördelningen av tillsvidareanställningar den 1 november 2015.

SJUKFRÅNVARONOrsakerna till sjukfrånvaron är komplexa. Sjukfrånvaron kan till exempel bero på förhållanden som inte har med arbetet att göra. Hela livsstilen påverkar en medarbeta-res hälsa. Försäkringskassans tillämpning av reglerna i sjukförsäkringssystemet samt attityder till sjukskrivning i samhället kan ge utslag i kommunens sjukfrånvarosta-tistik.

Personalavdelningen arbetar med att förtydliga reha-biliteringsrutinerna, vilka bland annat innebär att en rehabiliteringsutredning startar när medarbetaren blivit sjuk och bedöms vara sjukskriven längre tid än 14 dagar, medarbetaren varit frånvarande på grund av sjukdom vid minst sex tillfällen under en tolvmånadersperiod eller när medarbetaren själv begär det. Närmaste chef ska så snart som möjligt ta en personlig kontakt med medarbe-taren som blivit sjuk. Genom fokus på det hälsfrämjande förhållningssättet och ett tydligt rehabiliteringsarbet, håller kommunen förhoppningsvis tillbaka ökningen av sjuktalen.

Sjuktalen ökar såväl hos oss som i vår omvärld. Det är viktigt att uppmärksamma dessa då effekten av ökade sjuktal blir högre kostnader i kommunen. Sjukskrivning kan på sikt även leda till en högre personalomsättning, vilket ger ytterligare kostnader för kommunen.

År 2015 hade kommunens månadsavlönade personal 6,8 % sjukfrånvaro, vilket är en ökning med 0,9 pro-centenheter jämfört med föregående år. Långtidssjukfrån-varon har dock sjunkit jämfört med föregående år och utgör nu 42 % av total sjukfrånvarotid.

Lika viktigt som att följa upp långtidssjukfrånvaron, är det att vara uppmärksam på de medarbetare som är sjuka ofta med korta tidsperioder. Upprepad sjukfrån-varo kan vara en varningssignal avseende hälsoläget. Det är berörd chef som har ansvaret att ta reda på orsaken till den upprepade sjukfrånvaron. Att vara ”ofta sjuk” kan vara inledningen till en period av längre sjukskriv-ning, så insatser som stöttar en återgång till arbetet ska igångsättas så tidigt som möjligt även vid ”hög korttids-frånvaro”.

Andelen tillsvidareanställda med ”hög korttidsfrånvaro” uppgår till 6,2 %, en ökning mot tidigare år. Till skillnad från den totala sjukfrånvaron, där sjukfrånvaron är mer jämnt fördelad över åldersgrupperna, visar det sig att gruppen ”ofta sjuka” består av oproportionerligt många under 35 år med tanke på åldersfördelningen i kommu-nen. Gruppen under 35 år står för hela 25 % av gruppen som är ofta sjuka.

Medarbetarnas sjukfrånvaro åren 2012-2015. Frånvaron redovisas i procent i förhållande till ordinarie arbetstid.

2015 2014 2013 2012

Sjukfrånvaro > 60 dagar/total sjukfrånvarotid

42,7 % 46,0 % 39,8 % 33,4 %

Sjukfrånvaro kvinnor/ordinarie arbetstid kvinnor

7,3 % 6,4 % 6,6 % 6,1 %

Sjukfrånvaro män/ordinarie arbetstid män

4 % 3,3 % 4 % 3 %

Sjukfrånvaro ålder < 29 år/ordinarie arbetstid för < 29 år

6,8 % 7,5 % 5,1 % 5,6 %

Sjukfrånvaro ålder 30-49 år/ordinarie arbetstid för 30-49 år

6,6 % 4,5 % 4,9 % 4,9 %

Sjukfrånvaro > 50 år/ordinarie arbetstid för > 50 år

6,9 % 6,8 % 7,9 % 6,3 %

Total sjukfrånvarotid/ordinarie-arbetstid

6,8 % 5,9 % 6,2 % 5,6 %

Kvinnor Män Totalt

Förvaltning Antal % Antal % Antal

Samhällsbyggnads-förvaltningen

11 30 26 70 37

Kommunledningsför-valtningen

33 70 14 30 47

Socialförvaltningen 380 91 37 9 417

Bildningsförvalt-ningen

291 90 34 10 325

Totalt 715 87 111 13 826

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se20

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningarKommunen följer i all väsentlighet Lagen om kommunal redovisning samt de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser från dessa avser en i balansräkningen redovisad avsättning i form av en ”social fond”. Ingen förändring av redovisnings-principer har skett sedan föregående år.

Redovisning av intäkter sker normalt enligt följande: • Omsorgsavgifter, i samband med faktureringen, vilken för förskoleverksamheten innebär intäkt samma månad som brukandet av tjänsten, medan det för övrig omsorgs-verksamhet innebär intäkt månaden efter att tjänsten levererats.

• Renhållnings- och VA-avgifter, periodisering för varje aktuell brukarperiod.

• Anläggnings-/anslutningsavgifter, 80 % skuldförs för att intäktsföras i takt med avskrivning av investeringsob-jektet.

• Försäljning av fastigheter, om det är en anläggnings-tillgång avförs det bokförda värdet och skillnaden gentemot försäljningspris påverkar resultatet. Om det avser en exploateringsfastighet balansförs inbetalningen och i samband med slutredovisning av området sker en avräkning mot tillgången och mellanskillnaden påverkar resultatet.

• Specialdestinerade statsbidrag och övriga bidrag, inkomster som kräver motprestation redovisas som en skuld fram till dess att motsvarande kostnad uppstått, och först då sker intäktsföring.

• Skatteintäkter, bidrag ur utjämningssystemen och kommunal fastighetsavgift periodiseras enligt de uppgif-ter som Sveriges kommuner och landsting redovisar för avsedd period.

Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar resultatet för den period de hänför sig. Inga kostnader för upptagande av lån belastar anskaffnings-kostnaderna av anläggningstillgångar.

Leasingkontrakt klassas som finansiella då löptiden överstiger tre år, värdet av kontraktet är av betydande karaktär och ägandet bedöms övergå till kommunen efter att dess löptid avslutats. Övriga leasingkontrakt anses som operationella, då värdet bedöms som ringa eller löptiden inte överstiger tre år, och redovisas som en rörelsekostnad. Samtliga hyresavtal avseende byggnader och fastigheter klassificeras som operationella, då inget ägarförhållande föreligger efter hyrestidens slut.

Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till an-skaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivning-ar. Längden på avskrivningarna utgörs av en beräknad livslängd som påbörjas den månad som tillgången tas i bruk. Materiella anläggningstillgångar tillämpar främst följande avskrivningsperioder; maskiner och inventarier tre, fem eller tio år och anläggningar 25, 33 eller 50 år. För att tas upp som en anläggningstillgång krävs en livs-längd över tre år samt en utgift överstigande ett prisbas-belopp. Från och med 2015 infördes komponentavskriv-ning på nyinvesteringar och 2016 kommer en analys av historiska tillgångar att genomföras.

Finansiella tillgångar och skulder hanteras enligt fast-ställd finanspolicy, vilken kortfattat innebär att place-ring kan ske hos svenska staten, svenska kommuner, svenska banker/hypoteksinstitut och hos emittent med mycket hög kreditvärdering. Max 20 % av det placerade kapitalet får ligga hos den sistnämnda kategorin. Upplå-ning kan ske i svensk valuta med en struktur där 50 % av portföljen inte bör förfalla inom det närmaste året och minst tre långivare eftersträvas. Det mesta kapitalet upplånas via Kommuninvest. Genomsnittlig räntebind-ning bör ligga mellan ett till sex år och derivatinstrument används.

Kommunens finansiella ställning analyseras med hjälp av den så kallade RK-modellen. Den bygger på de fyra aspekterna finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, risk-förhållanden och kontroll över den finansiella utveck-lingen. Med hjälp av dessa fyra aspekter kan finansiella problem identifieras och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att anskaffningsvärdet av aktier i dotterföretag har avräknats mot det matema-tiska värdet vid förvärvstidpunkten, med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast den ägda andelen av företaget konsolideras, alltså ingår, förutom kom-munen, bolaget Leifab med 100 % och bolaget Lefab med 50 %. Affärstransaktioner mellan bolagen och kommunen har eliminerats i samband med upprättan-det av balans- och resultaträkning. Någon värdering av tillgångar och avskrivningsprinciper sker inte i och med upprättandet av den sammanställda redovisningen utan den baseras på respektive bolags egna principer.

Pensioner redovisas enligt beräkning gjorda av KPA enligt Rips07. Aktualiseringsgraden uppgår till 96,0 pro-cent. Ingen del av ansvarsförbindelsen är försäkrad.

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 21

Finansiell analys av kommunenLilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -8,6 mkr för år 2015. De största enskilda posterna har uppstått inom utbildningsnämnden, tekniska nämnden och individ-nämnden. Tekniska nämndens resultat försämras i hu-vudsak av en avsättning om 9,3 mkr för sluttäckning av en avfallsdeponi. Utbildningsnämnden underskott beror i huvudsak på höga personalkostnader inom grundskolan. Budgetavvikelsen i individnämnden orsakas främst av höga kostnader inom individ- och familjomsorg. De ne-gativa resultaten uppvägs något av positiva resultat inom andra nämnder, samt återbetalning från AFA-försäkring.

Kommunens kostnadsläge är för högt i förhållande till intäkterna, och det förhållandet ser ut att fortsätta yt-terligare några år framöver. Den ekonomiska styrkan är försvagad och har så blivit under ganska lång tid. Nedan följer en finansiell analys och som analysmetod används den så kallade RK-modellen. Den utgår från fyra viktiga finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitets-utvecklingen, risker och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

RESULTAT - KAPACITETSkatte- och nettokostnadsutvecklingen

Förändring i procent 2015 2014 2013

Verksamhetens nettokostnad 4,6 % 9,3 % 2,7 %

Intäkter från skatter och utjämning 4,8 % 7,6 % 2,2 %

Utvecklingen av verksamhetens nettokostnad var under 2014 hög, men har dämpats något under 2015 och uppgår till 4,6 %. Lilla Edets kommun har en positiv relation av skatteintäkter och kommunalekonomisk ut-jämning. För att ha en god ekonomisk hushållning borde den relationen vara kring 2 %. Det skapar en större handlingsberedskap vid tillfälliga svängningar i ekono-min samt att investeringarna kan finansieras till större del utan att uppta lån. I 2015 är relationen 0,2 %, men är en förbättring jämfört med föregående år.

Skatteintäktsutvecklingen är dock högre än kostnadsut-vecklingen. Utvecklingen kan ses i samband med en ökad befolkning och mottagande av ensamkommande barn.

Årets resultat och jämförelsestörande poster2015 2014 2013

Årets resultat -8,6 mkr -8,6 mkr 0,7 mkr

Jämförelsestörande engångsposter 4,7 mkr 5,4 mkr -9,4 mkr

Årets resultat exkl. jämförelsestö-rande poster

-3,9 mkr -3,2 mkr -8,7 mkr

Årets resultat i relation till skat-teintäkter och kommunalekonomisk utjämning

-1,3 % -1,3 % 0,1 %

Årets resultat exkl. jämförelsestöran-de poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning

-0,6 % -0,5 % -1,4 %

Lilla Edets kommun redovisar ett resultat på -8,6 mkr, vilket är samma resultat som 2014. När Lilla Edets kommuns resultat analyseras är det viktigt att eliminera engångsposter av olika slag för att få fram det underlig-gande löpande driftsresultatet.

I resultatet ingår engångsposter, så kallade jämförelsestö-rande poster med 4,7 mkr. Detta består dels av en avsätt-ning om 9,3 mkr för sluttäckning av en avfallsdeponi, då det avser insatser inom ett avgiftskollektiv men som måste finansieras av skattekollektivet då deponin inte längre är i bruk. Detta räddas genom tillfälliga intäkter avseende återbetalning från AFA med 4,6 mkr. Resultatet efter att engångsposterna exkluderat är -3,9 mkr. Detta kan jämföras med årets budget på 5 mkr. Verksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 160,9 mkr, att jämföra med före-gående års intäkter på 137,4 mkr, vilket är en ökning med 17,1%. Störst ökning har uppstått i samband med flyktingmottagande.

DriftskostnadsandelDriftskostnadsandel 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkter och kostnader netto

98,7 % 98,6 % 97,5 %

Avskrivningar 1,9 % 2,2 % 1,7 %

Driftskostnadsandel inkl. jämförelse-störande poster och finansnetto

100,7 % 100,9 % 99,2 %

Finansnetto 0,6 % 0,5 % 0,6 %

Driftskostnadsandel efter finansnetto 101,3 % 101,3 % 99,9 %

Jämförelsestörande poster netto -0,7 % -1,1 % 1,6 %

Driftskostnadsandel exkl. jämförelse-störande poster och finansnetto

100,6 % 100,3 % 101,5 %

En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balan-sen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett väsentligt mått på denna balans är driftkostnadsandel, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till skatteintäkterna. Generellt

RESULTAT KAPACITET

RISK KONTROLL

Vilken balans har kom-munen över sina intäkter och kostnader under året

och över tiden?

Föreligger några ris-ker som kan påverka kommunens resultat

och kapacitet?

Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt?

Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se22

Finansiell analys av kommunenbrukar en driftskostnadsandel på 97-98 % betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom då klarar de flesta kommuner av att över en längre tidsperiod finansiera sina ersättningsinvesteringar och nödvändiga nyinveste-ringar.

Verksamhetens intäkter och kostnader tar 98,7 % av skatteintäkterna i anspråk, en ökning med 0,1 procent-enheter. Vidare tog avskrivningarna i anspråk 1,9 %, vilket är 0,3 % lägre än föregående år. Avskrivningar är kommunens periodiserade kostnader för investeringar.

Finansnettot är 0,6 %, vilket innebär att de finansiella kostnaderna var högre än de finansiella intäkterna. Detta innebär att kommunens nettokostnader och finansnetto tog 101,3 % av skatteintäkterna i anspråk, vilket är i linje med 2014.

De jämförelsestörande posterna uppgick till -0,7 % under 2015, vilket förklaras med att de jämförelsestörande kost-naderna är högre än de jämförelsestörande intäkterna.

Det innebär att kommunens driftskostnadsandel och finansnetto tog 100,6 % av skatteintäkterna i anspråk, vilket är en försämring med 0,3 % jämfört med 2014. Rensas siffrorna från de jämförelsestörande posterna framgår det klart att Lilla Edets kommun inte har balans mellan löpande intäkter och kostnader.

Nettoinvestering relaterat till bruttokostnad2015 2014 2013

Investeringsvolym 27,7 mkr 35 mkr 31 mkr

Investeringsvolym/bruttokostnader 3,2 % 4,4 % 4,1 %

Investeringar/avskrivningar 213 % 245 % 293 %

Självfinansieringsgrad 15 % 17 % 13 %

Lilla Edets kommuns samlade investeringsvolym uppgick till 27,7 mkr. Det var en lägre volym än vad som budge-terats och det beror i huvudsak på att flera stora projekt förskjutits.

Beaktas bör också att kommunen inte har något större fastighetsbestånd, då dessa i princip ligger i det kommu-nala bolaget Leifab.

Investeringsvolymen i förhållande till bruttokostnaderna har reducerats med 1,2 % procentenheter jämfört med föregående.

Självfinansieringsgraden (skattefinansieringsgraden) av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår

när den löpande driften är finansierad. 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investering-ar som är genomförda under året. Detta skulle innebära att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens långsiktiga handlingsutrymme skulle stärkas. Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgick under 2015 till 15 %, vilket är 2 % lägre än föregående år.

RISK - KONTROLLLikviditet

2015 2014 2013

Kassalikviditet 74 % 78 % 116 %

Kassalikviditenen är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. En oförändrad eller ökande kas-salikviditet i kombination med en oförändrad eller för-bättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansieringsförmåga förstärkts.

Kassalikviditeten uppgick vid årsskiftet till 74 % jämfört med 78 % 2014, vilket innebär att skulderna överstiger tillgångarna.

När likviditeten är 100 % innebär det att de kortfristiga tillgångarna är lika stora som de kortfristiga skulderna. I år är likviditeten 74 %, vilket innebär att skulderna överstiger tillgångarna. I de kortfristiga skulderna ingår semesterlöneskulden med 19 % av de totala kortfristiga skulderna. Semesterlöneskulden påverkar inte likvi-diteten i någon större utsträckning. Tar man denna i beaktande är kassalikviditeten 91 % och då kan den kortsiktiga betalningsberedskapen anses vara god.

Soliditet2015 2014 2013

Soliditet enl. balansräkningen 19 % 22 % 23 %

Soliditet inkl. ansvarsförbindelse avseende pensioner

-28 % -29 % -30 %

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med skatteintäk-ter. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Detta innebär då att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden.

Soliditen enligt balansräkningen har sjunkit under de senaste åren och ser vi tillbaka de senaste tio åren så har soliditeten minskat från 40 % till dagens 19 %. Detta är en utveckling som är mycket oroväckande. Om skulden som finns i ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 23

räknas in så är soliditeten -28 %. Rikssnitten för kom-munerna var 7 % 2014. Däremot så rör den sig i rätt riktning, genom att de totala tillgångarna ökar samtidigt som ansvarsförbindelsen minskar.

Finansiella nettotillgångar 2015 2014 2013

Finansiella nettotillgångar -193,5 -177,2 -147,4

Detta mått speglar den finansiella handlingsberedskapen som ligger mellan det kortfrisita likviditetsmåttet och den långsiktiga soliditeten. Här ingår samtliga finansiella tillgångar och skulder som finns i balansräkningen och som beräknas omsättas på 10-20 års sikt, alltså finan-siella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar samt lång- och kortfristiga skulder. De finansiella nettotill-gångarna har försämrats under året. Skulder har ökat mer än omsättningstillgångarna.

Pensionsåtagande2015 2014 2013

Långfristig pensionsavsättning(not 15, exkl. löneksatt)

13 mkr 14 mkr 13 mkr

Ansvarsförbindelse tidigare pen-sionssystem (före 1998, not 19)

209 mkr 214 mkr 226 mkr

Pensionsåtagande 222 mkr 228 mkr 240 mkr

Särskild löneskatt 54 mkr 55 mkr 58 mkr

Pensionsåtagande och löneskatt 276 mkr 283 mkr 298 mkr

Summa återlånade medel 100 % 100 % 100 %

Det totala åtagandet som Lilla Edets kommun har för pensioner är 276 mkr, inklusive löneskatt. Den allra största delen avser åtaganden som är intjänade före 1998, då sättet att redovisa pensioner förändrades. Dessa återfinns inte i balansräkningen som en skuld utan en-dast som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Årets kostnader för pension uppgår till 34 mkr inklusive den särskilda löneskatten, fördelat på årets intjänande 27 mkr och utbetalning från ansvarsförbindelsen med 7 mkr.

KommunalskattDen primärkommunala skattesatsen i Lilla Edets kommun är 22,37 %. Eftersom landstingsskatten till Västra Götalandsregionen är 11,48 % så blir den totala kommunalskatten 33,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstingsskatten har ökat med 0,35 %. Vid en jämförelse med andra primärkommuner i Västra Gö-talandsregionen framgår det att av de 49 kommuner som ingår i regionen så är det åtta kommuner som har högre skattesats än vad Lilla Edets kommun har och spannet sträcker sig mellan 19,96 % i Partille och 23,21 % i Dals Ed.

Kommunens borgensåtagande för lån2015 2014 2013

Koncernbolag 534 mkr 534 mkr 544 mkr

Föreningar 6 mkr 7 mkr 6,7 mkr

Egan hem 1 mkr 1 mkr 0,9 mkr

Totalt borgensåtagande 541 mkr 541 mkr 551,6 mkr

Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till de kommunägda bolagen, men även för andra externa verk-samheter. Det innebär att kommunen åtar sig att betala till långivaren om låntagaren inte själv klarar av att göra det. Kommunens borgensåtaganden är oförändrade jäm-fört med 2014. Totalt är de bedömda högriskåtagandena 6,4 mkr, vilket är något lägre än föregående år.

Utöver detta så är kommunen medlem i Kommunin-vest ekonomiska förening, och därmed ansvarig för de tillgångar och skulder som Kommuninvest innehar. Detta innebär att kommunen har ett åtagande för 660 mkr av tillgångarna och 671 mkr av skulderna.

LåneskuldDen totala låneskulden är vid bokslutstillfället 255 mkr, vilket är en ökning med 10 mkr under året. Lånevolymen beror främst på att investerings- och exploateringsverk-samheten är större än vad kommunen klarar att bära i sig själv. Det förekommer även förtida utlägg till Trafikverket avseende vägprojekt, men dessa ska återbetalas framöver. Både investerings- och exploateringsverksamheten kom-mer att vara i behov av upplånat kapital under ett flertal år framöver. Då kapitalskulden ökar inkräktar det på det ekonomiska utrymmet i form av räntekostnader. För att räntesäkra delar av det upplånade kapitalet så används räntederivat. Snitträntan landar på 3,13 % och den ge-nomsnittliga räntebindningen är vid bokslutstillfället 5,17 % år medan kapitalbindningen är 0,72 år.

Skredförebyggande åtgärder2008 gav regeringen, i ett särskilt regleringsbrev (M2008/4694/A), uppdrag till Statens geotekniska insti-tut (SGI) att utföra en översiktlig kartering av riskerna för skred längs Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Utredningen genomför-des under åren 2009-2011 och slutredovisades den 30 mars 2012. Utredningen visade att det i Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk utifrån dagens förhållanden och att riskerna förmodas öka i takt med ett förändrat klimat.

Ett skred påverkar många värden längs med Göta älv, däribland bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner som vägar, järnvägar, farleder, vattenverk och elförsörjning. Till detta kommer många andra mänskliga och samhäl-

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se24

Finansiell analys av kommunenleliga konsekvenser. För Lilla Edets kommun, som har många områden med hög sannolikhet för skred, kan detta innebära stora konsekvenser. Inom riskområdena finns fastigheter med åretruntboende och dessutom infra-struktur som är avgörande för kommunikation mellan den västra och östra sidan av kommunen. I kommunens centralort, där det geografiskt största riskområdet för skred ligger, finns sluss för sjöfarten samt Vattenfalls kraftstation.

Lilla Edets kommun arbetar aktivt med att utreda risk-områden för att öka stabiliteten i områden med risk för skred. För att kartlägga stabiliteten och ta fram underlag för förslag på stabilitetshöjande åtgärder krävs fördju-pade utredningar. Fördjupade utredningar har initierats av kommunen för områden som i Göta älvutredningen (GÄU) har markerats som hög- respektive medelriskklas-sade områden. Därtill har bostadsområden med åretrunt-boende högre prioritet än åkermark och fritidshusområ-den.

Fastighetsägaren har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. Enligt gällande lagstiftning är det den enskilde fastig-hetsägaren/näringsidkaren som ska initiera fördjupade geotekniska utredningar samt att bekosta och genomföra stabilitetshöjande åtgärder för att förhindra och be-gränsa olyckor. Kommunen har dock ett ansvar för den fysiska planeringen i kommunen varför det föreligger ett intresse att ha kunskap om riskfaktorer i kommunen. Kunskap om områdena utgör kommunens ställningsta-gande till hur riskfaktorerna ska hanteras i den översikt-liga planeringen, detaljplaneringen och bygglovspröv-ningen.

Kommunen har inte något lagreglerat ansvar för att vidta åtgärder på fastigheter som inte ägs av kommu-nen. Kommunen kan, på fastighetsägarnas vägnar, söka bidrag för stabilitetshöjande åtgärder hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt ansöka om bidrag för de genomförda fördjupade stabilitetsut-redningarna som utförts på uppdrag av kommunen. Vid godkänd ansökan står, enligt gällande regelverk 2015, MSB för 60 % av de bidragsberättigade utgifterna som uppkommer för åtgärdsarbetet, medan 40 % av utgif-terna är fastighetsägarnas ansvar.

Lilla Edets kommuns åtagande är bland annat att ansvara för tillståndsprövningar, kontakta, informera och samordna med kommuninvånare och myndigheter, arbeta för att statliga medel ska bekosta de stabilitetshö-jande åtgärderna samt ansöka om statsbidrag hos MSB.

Kommunen har beslutat att resultatföra 40 % av de upp-arbetade utgifterna. Då kommunen kan vara part som fastighetsägare, eller att det inte alltid går att träffa avtal med berörda aktörer/fastighetsägare, fordringsförs 60 % av kostnaderna gentemot MSB. Under året har 0,4 mkr kostnadsförts och 0,6 mkr fordringsförts. Ackumulerad fordran gentemot MSB är på balansdagen 1,3 mkr.

Budgetföljsamhet och prognossäkerhetÅrets budgeterade resultat är +5 mkr och utfallet landar på -8,6 mkr, alltså en budgetavvikelse med 13,6 mkr. I utfallet återfinns jämförelsestörande poster med 4,7 mkr. Bortser vi från dem är utfallet -3,9 mkr och då blir budgetavvikelsen -9 mkr. Både i tertialrapport ett och två redovisades ett prognostiserat underskott. Nämndernas prognossäkerhet har under året varit relativt god, vilket är en viktig parameter för kommunens styrning och kontroll.

Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-19 om att några av nämnderna ska redovisa ett positivt resultat om sam-manlagt 2,0 mkr för att få en ekonomi i balans. De åt-gärder som vidtagits har emellertid inte varit tillräckliga.

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNINGOm en kommun redovisar ett negativt resultat ett år så ska detta återställas senast tredje året efter det upp-komna resultatet, enligt kommunallagen 8 kap. 5a §. Fullmäktige får dock besluta om att en reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det föreligger synner-liga skäl om orealiserade förluster i värdepapper uppstått eller om det finns andra synnerliga skäl.

BalanskravsutredningBelopp i mkr 2015 2014

Årets resultat -8,6 -8,6

Reducering av samtliga realisationsvinster

Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter

Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter

Orealiserade förluster i värdepapper

Återföring av orealiserade förluster i värdepapper

Årets resultat efter balanskravsjusteringar -8,6 -8,6

Reservering till resultatutjämningsreserv (RUR)

Disponering av resultatutjämningsreserv (RUR)

Synnerliga skäl 9,3

Balanskravsresultat 0,7 -8,6

Balansunderskott att återställa -7,9 -8,6

Årets resultat är -8,6 mkr, och efter balanskravsutredning-en visar det 0,7 mkr för 2015. Lilla Edets kommun har ett ingående negativt balanskravsresultat på -8,6 mkr från

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 25

2014. Detta måste återhämtas senast 2017 för att kom-munen ska klara kraven för god ekonomisk hushållning.Som synnerliga skäl kan avsättningen som gjordes 2015 av en avfallsdeponi på 9,3 mkr åberopas, då det avser in-satser inom ett avgiftskollektiv men som måste finansieras av skattekollektivet då deponin inte längre är i bruk.Även om balanskravsresultatet 2015 är 0,7 mkr så bedöms det som att kommunen inte upprätthåller en god ekonomisk hushållning.

ÅTGÄRDSPLANÅterhämtning kommer att göras genom en ändrad skol-struktur, utökad controllerfunktion, åtgärder i enlighet med de genomlysningar som genomförts inom individ- och familjeomsorgen och hemtjänsten, fortsatt genomlys-ning och effektiviseringsåtgärder av kommunens verksamheter samt ökade skatteintäkter.

MÅLUPPFÖLJNINGKommunfullmäktige har beslutat om ett finansiellt in-riktningsmål som ska vara uppnått till mandatperiodens slut 2018, samt ett prioriterat finansiellt mål för året. Målet är inte uppnått.

God ekonomisk hushållningInriktningsmål: Redovisat resultat är lägst 1% av verksamhetens nettokostnad.

Prioriterat mål: Redovisat resultat är lägst 0,75 % av verksamhetens nettokostnad.

Indikator: När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts.

Uppföljning: Det redovisade resultatet uppgår till -0,6 % av verksamhetens nettokostnader

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se26

Finansiell analys av kommunen

Belopp i mkr Not Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014

Verksamhetens intäkter 1 165,5 122,0 137,4

Verksamhetens kostnader 2 -833,7 -777,2 -774,6

Avskrivningar 3 -13,0 -11,7 -14,4

Verksamhetens nettokostnader -681,3 -666,9 -651,6

Skatteintäkter 4 535,4 542,8 515,6

Generella statsbidrag och utjämning 5 141,4 136,8 130,5

Finansiella intäkter 6 4,4 4 4,9

Finansiella kostnader 7 -8,5 -11,7 -8

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -8,6 5,0 -8,6

Årets resultat -8,6 5,0 -8,6

RESULTATRÄKNING

KASSAFLÖDESANALYS

Den löpande verksamheten Not 2015 2014 2013

Årets resultat -8,6 -8,6 0,7

Justering för av- och nedskrivning 13,0 14,4 10,4

Justering för gjorda avsättningar 15 6,8 -0,9 2,4

Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 11,2 4,9 13,5

Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar 14 -7,5 3,3 0,2

Ökning(-)/minskning(-) av förråd, lager & exploateringsfastigheter 13 -1,1 -2,9 -21,2

Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 17 8,3 34,4 -19,0

Kassaflöden från den löpande verksamheten 10,9 39,7 -26,5

Investeringsverksamheten

Investering i materiella anläggningstillgångar 8,9,10 -27,7 -35,4 -16,0

Försäljning av materiella anläggningstillgångar, omklassificering 8,9,10 0,6 0,3 -0,1

Minskning/Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 11 0,0 4,3 24,9

Minskning/Förvärv av infrastruktur 12 -0,4 0,5 0,5

Kassaflöden från investeringsverksamheten -27,5 -30,3 9,3

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 30,0 70,0 20,0

Amortering av lån -20,0 -90,0 0,0

Kassaflöden från finansieringsverksamheten 10,0 -20,0 20,0

Årets kassaflöde

Likvida medel från årets början 34,1 44,7 41,9

Likvida medel vid årets slut 27,5 34,1 44,7

Förändring av likvida medel -6,6 -10,6 2,8

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 27

BALANSRÄKNINGTILLGÅNGAR (belopp i mkr)

Tillgångar Not 2015 2014

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 242,1 209,6

Maskiner och inventarier 9 17,3 17,3

Pågående investeringar 10 16,4 34,8

Finansiella anläggningstillgångar 11 55,5 55,5

Summa anläggningstillgångar 331,3 317,2

Bidrag till Statlig infrastruktur 12 4,6 4,2

Omsättningstillgångar

Exploateringsfastigheter och lager 13 92,3 91,2

Fordringar 14 84,1 76,6

Kassa och bank 27,5 34,1

Summa omsättningstillgångar 203,9 201,9

SUMMA TILLGÅNGAR 539,8 523,3

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER (belopp i mkr)

Eget kapital Not 2015 2014

Ingående eget kapital 113,2 121,8

Årets resultat -8,6 -8,6

Summa eget kapital 104,6 113,2

Avsättningar

Avsättningar till pensioner och liknande 15 29,3 22,5

Summa avsättningar 29,3 22,5

Skulder

Långfristiga skulder 16 255,00 245,0

Kortfristiga skulder 17 150,9 142,6

Summa skulder 405,90 387,6

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 539,8 523,3

Ansvarsförbindelser

Borgens- och ansvarförbindelser 18 541,1 541,2

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 19 257,1 265,8

Derivatsinstrument, marknadsvärde 20 -24,6 -28,9

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se28


Not 1 2015 2014

Verksamhetens intäkter

Försäljning 0,6 0,8

Försäljning verksamhet och konsult-tjänster

14,9 17,4

Taxor och avgifter 56,9 49,1

Hyror 10,7 11,6

Bidrag 82,4 58,5

Varav jämförelsestörande 0,0 0,0

AFA återbetalning av premie 4,6 0,0

Summa 165,5 137,4

Not 2 2015 2014

Verksamhetens kostnader

Entreprenader, köpt verksamhet -187,7 -172,2

Bidrag -30,1 -32,4

Personalkostnader -441,3 -410,4

Lokalhyror -76,4 -77,7

Fastighet och anläggningskostnader -4,9 -7,3

Bränsle, energi, vatten och hyra/leasing -10,7 -8,9

Förbrukningsmaterial, livsmedel -16,3 -15,8

Material, tele, transportmedel -12,6 -11,2

Transporter, främmande tjänster -53,7 -38,8

Varav jämförelsestörande post, avsättning Högstorps deponin

-9,3 0,0

Summa -833,7 -774,7

Not 3 2015 2014

Avskrivningar

Avskrivningarna är planenliga och beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde.

Mark, byggnader och tekniska anlägg-ningar

7,7 7,3

Maskiner och inventarier 3,7 3,7

Nedskrivning av anläggningstillgång 1,6 3,4

Summa 13,0 14,4

Not 4 2015 2014

Skatteintäkter

Preliminär kommunalskatt 535,8 516,9

Slutavräkning föregående år -1,0 -1,4

Preliminär avräkning innevarande år 0,6 0,1

Summa 535,4 515,6

Not 5 2015 2014

Generella statsbidrag och utjämning

Inkomstutjämning 125,5 111,5

Kommunal fastighetsavgift 25,1 24,6

Kostnadsutjämning -9,9 -8,8

Bidrag för LSS-utjämning -1,7 -1,1

Strukturbidrag 1,4 1,3

Regleringsavgift -0,5 3,0

Särskilda flyktingbidrag 0,5 0,0

Kompensation för höjd PO-avgift 1,0 0,0

Summa 141,4 130,5

Not 6 2015 2014

Finansiella intäkter

Ränteintäkter 0,3 0,9

Borgensavgift dotterbolag 3,7 3,8

Övrigt 0,4 0,2

Summa 4,4 4,9

Not 7 2015 2014

Finansiella kostnader

Räntekostnader 8,2 7,7

Ränta på pensionsavsättning 0,2 0,2

Övrigt 0,1 0,1

Summa 8,5 8,0

Not 8 2015 2014

Mark, byggnader och tekniska anläggningar

Anskaffningsvärde 391,4 358,0

Ackumulerade avskrivningar -149,3 -148,4

Bokfört värde 242,1 209,6

Ingående bokfört värde 208,4 210,7

Investeringar 41,3 9,9

Försäljning 0,0 -0,3

Avskrivningar -7,6 -7,3

Nedskrivningar 0,0 -3,4


NOTER

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 29

Not 9 2015 2014

Maskiner och inventarier

Anskaffningsvärde 47,5 74,7

Ackumulerade avskrivningar -30,1 -57,4


Ingående bokfört värde 18,5 17,5

Investeringar 2,8 3,5

Avskrivningar -3,7 -3,7

Försäljning -0,3 0,0


Not 10 2015 2014

Pågående investeringar

Ingående balans 34,8 12,8

Färdigställda investeringar -43,8 -13,4

Årets investeringar 27,7 35,4

Nedskrivningar, omklassificering -2,3 0,0

Utgående balans 16,4 34,8

Not 11 2015 2014

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag:

Lilla Edets Industri & Fastighets AB(Ägarandel 100 %)

45,0 45,0

Lilla Edets Fjärrvärme AB(Ägarandel 50 %)

1,0 1,0

Summa andelar i koncernföretag 46,0 46,0

Andelar i övriga företag:

Kommuninvest 1,0 1,0

Summa andelar i övriga företag: 1,0 1,0

Långfristig utlåning

Trafikverket 5,8 5,8

Förlagsbevis Kommuninvest 2,7 2,7

Summa långfristig utlåning 8,5 8,5


Not 12 2015 2014

Bidrag till statlig infrastruktur

Avser av-/påfart mot väg E45 i Lödöse, upplösning sker 2009-2023.Ursprungligt värde 7,9 7,0

Bidrag till statlig infrastruktur -2,8 -2,3

Årets bidrag till statlig infrastruktur -0,5 -0,5


Not 13 2015 2014

Exploateringsfastigheter

Ingående värde 91,2 88,3

Årets anskaffning 1,1 2,9


Not 14 2015 2014

Fordringar

Kundfordringar 6,0 14,5

Fordringar mot staten 21,6 20,5

Skredrelaterat 1,3 2,8

Förutbetalda kostnader 28,6 26,2

Upplupna intäkter 17,8 3,8

Momsfordran 8,8 8,8


Not 15 2015 2014

Avsättningar till pensioner och liknande

Se redovisningsprinciper.

Ingående balans inklusive löneskatt 22,5 16,7

Årets avsättning 7,2 6,7

Årets ianspråkstagande -0,4 -0,9

Utgående balans inkl. löneskatt 29,3 22,5

Överskottsmedel i försäkringen 0,9

Aktualiseringsgrad 96 %

Avslutning Högstorpsdeponin

Sluttäckning beräknas vara slutförd 2019 och efterkontroll m.m till och med 2032.


Årets avsättning 9,3 0,0

Årets ianspråktagande -1,6 -0,5


Socialfond

Uttag beräknas till och med 2016


Årets ianspråktagande -0,5 -0,7



FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL


» lillaedet.se30


Not 16 2015 2014

Långfristiga skulder

Ingående balans banklån 245,0 265,0

Nyupptagna lån 30,0 70,0

Amortering av lån -20,0 -90,0


Not 17 2015 2014

Kortfristiga skulder

Avgiftsbestämd ålderspension 15,0 13,3

Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension 3,6 3,2

Summa 18,6 16,5

Leverantörsskulder 26,8 39,8

Upplupna kostnader o förutbet intäkter 55,1 39,0

Semesterlöneskuld 29,1 26,6

Personalens källskatt 6,6 5,9

Statsbidrag, skol-, social- och miljöprojekt 9,4 4,5

Momsskuld 2,4 3,5

Trafikplats Alvhem 1,3 0,4

Förutbetalda skatteintäkter 1,0 4,5

Avräkningkonto avfall och VA 0,6 1,9


Not 18 2015 2014

Borgens- och ansvarförbindelser

Lilla Edets kommun har gått i borgen för Kommuninvest på samma vis som allaövriga kommuner som är medlemmar. Se även Finansiella risker sid 20 och Kassaflödesanalys sid 24.

Borgen för dotterbolag 534,2 533,9

Borgen för utomstående 6,4 6,6

Borgen för egnahem 0,5 0,7

Summa 541,0 541,2

Not 19 2015 2014

Pensionsförpliktelser(som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar)

Beräkningen sker enligt Rådet för Kom-munal Redovisning (RKR). Inga särskilda pensionsavtal finns för tjänstemän.

Pensionsförpliktelser 208,5 213,9

Varav förtroendevalda 1,8 1,4

Särskild löneskatt 50,6 51,9

Varav förtroendevalda 0,4 0,3

Summa 259,1 265,8

Not 20 2015 2014

Derivatsinstrument, marknadsvärde

Ränteswapar -24,6 -28,9

Summa -24,6 -28,9

Derivatinstrument används för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader orsakade av ränteförändringar, vilket genererar en lägre risk genom en minskad volatilitet i räntan för kommu-nen. Skuldportföljen har räntesäkrats med derivat. Räntekostnaden med derivaten har under året varit 7 875 tkr och utan 4 898 tkr .Genomsnittlig ränta inklusive derivat är 3,22 % och exklusive deri-vat 1,16 %. Genomsnittlig räntebindningstid för skuldportföljen med derivat är 7,2 år och exklusive derivat 0,2 år. Enligt finanspolicyn bör den genom-snittliga räntebindningstiden inte understiga två år.

NOTER (FORTS.)

FÖRV

ALTN

INGS

BERÄ

TTEL

SE


» lillaedet.se 31

2015 2014 2013 2012 2011

RESULTAT - KAPACITET

Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och generella statsbidrag 98,7 % 98,6 % 97,5 % 97,0 % 96,3 %

Planenliga avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 1,9 % 2,2 % 1,7 % 1,8 % 1,7 %

Finansnettos andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 0,6 % 0,5 % 0,6 % 0,8 % 0,9 %

Kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 101,3 % 101,3 % 99,9 % 99,6 % 98,9 %

Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag -1,3 % -1,3 % 0,1 % 0,4 % 1,1 %

Årets resultat/eget kapital -8,2 % -7,6 % 0,6 % 1,7 % 5,5 %

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 16 % 16 % 36 % 35 % 46 %

Investeringsvolym/nettokostnader 4 % 5 % 5 % 6 % 6 %

Avskrivningar/nettoinvesteringar 47 % 41 % 34 % 29 % 28 %

Soliditet 19 % 22 % 23 % 24 % 26 %

Förändring av eget kapital -8 % -7 % 1 % 2 % 6 %

Soliditet inkl. hela ansvarsförbindelsen avs. pension -28 % -29 % -30 % -27 % -30 %

Total skuld- och avsättningsgrad 81 % 78 % 77 % 76 % 74 %

varav avsättningsgrad 5 % 4 % 5 % 4 % 5 %

varav kortfristig skuldsättningsgrad 28 % 27 % 21 % 25 % 24 %

varav långfristig skuldsättningsgrad 47 % 47 % 51 % 48 % 46 %

Skattesats 33,85 kr 33,50 kr 33,50 kr 33,25 kr 33,25 kr

varav primärkommunal, Lilla Edets kommun 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,80 kr

varav landstingskommunal, Västra Götalandsregionen 11,48 kr 11,13 kr 11,13 kr 10,88 kr 10,45 kr

RISK - KONTROLL

Kassalikviditet 74 % 78 % 115 % 96 % 107 %

Balanslikviditet 135 % 142 % 197 % 149 % 146 %

Borgensåtaganden/verksamhetens kostnader 65 % 70 % 66 % 67 % 71 %

Rörelsekapital 53,0 mkr 59,3 mkr 104,7 mkr 61,9 mkr 49,6 mkr

Finansiella nettotillgångar -193,5 mkr -177,2 mkr -147,4 mkr -144,4 mkr -147,5 mkr

NYCKELTAL

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se32

InvesteringsredovisningHär redovisas de investeringsutgifter kommunen haft un-der året. Av tabellen framgår att investeringsnivån legat på 27,7 mkr under året och att det budgeterade investe-ringsutrymmet inte tagits i anspråk i sin helhet.

Kommunstyrelsens investeringsutgifter avser i huvudsak inventarier i samband med kontorsflytt samt IT-utrust-ning. Årets avvikelse från budget beror främst på att budgeterade IT-investeringar har skjutits på framtiden på grund av arbetsbelastning inom verksamheten. Budgete-rad investering i nytt ärendehanteringssystem har även försenats.

Omsorgsnämnden har investerat i nya nyckelskåp samt i larmsystem.

Individnämndens investeringsbudget har huvudsakligen utnyttjats för anskaffning av möbler och inredning till de nyöppnade boendena för ensamkommande barn. Möbler till undervisningssalar vid lärcentrum har införskaffats på grund av ökat elevantal.

Utbildningsnämndens utgifter är huvudsakligen förenade med etableringen av en temporär förskola i Gossagården. Den temporära förskolan innehåller två avdelningar och är avsedd att tjäna som förskola till dess att en perma-nent förskola etableras. Nämnden har under året även investerat i nya möbler och andra inventarier.

Kultur- och fritidsnämnden har under året investerat i att tillgänglighetsanpassa Prässebo badplats med en ramp samt taket på Ekaråsens idrottsplats. Nämnden har även investe-rat i maskiner för konstgräsplan samt elinstallationer.

Den skattefinansierade tekniska verksamheten har under året uteslutande investerat i nyanläggningar i gata och väg. Utgifterna avser asfaltsbeläggning samt investeringar i gång- och cykelväg vid Bäckvägen.

Den avgiftsfinansierade tekniska verksamheten har under året investerat i ledningsnätet för drygt 15 mkr, varav 5,1 mkr avser investeringar i dagvattenanläggningar och i vatten- och avloppsverk för ca 2 mkr. De enskilt största investeringarna inom nämnden för sammanlagt ca 7,9 mkr är i nya vatten- och avloppsledningar (VA-ledning-ar) i Utby samt på Bryggaregatan, Norra Ledningsgatan-Gärdhemsvägen och Torsliden.

Investeringen i överföringsledningen för VA mellan Lilla Edet och Ström för sammanlagt 8 mkr har färdigställts och aktiverats under året. Syftet med överföringsled-ningen är att öka leveranssäkerheten av dricksvatten mot hushållen på Ström.

Miljö- och byggnämnden har beslutat att förelägga tek-niska avdelningen att förbättra avloppsreningen vid Utby markbädd. För detta ändamål påbörjades arbetet med ett nytt minireningsverk. Geotekniska förutsättningar medför att projektet beräknas färdigställas under 2016.

Inom VA-verken har det gjorts ett flertal investeringar för att säkerställa styr- och driftövervakningen samt öka kommunikationen mellan pumpstationer och avlopps-verk samt tryckstegringsstationer och vattenverk.

Investeringar per nämnd (tkr)

Nämnd Utfall Budget Avvikelse

Kommunstyrelsen 800 3 300 2 500

Omsorgsnämnden 285 300 15

Individnämnden 421 300 -121

Utbildningsnämnden 3 059 3 200 141

Kultur- och fritidsnämnden 1 012 2 000 988

Tekniska nämnden -skattefinansierad

5 018 6 000 982

Tekniska nämnden - avgifts-finansierad

16 985 30 500 13 515

Miljö- och byggnämnden 80 4 100 4 020

Summa 27 661 49 700 22 039

Objektstyp Belopp

Inventarier, IT-utrustning 2 786

Vatten- och avloppsledningar 15 099

Gator och vägar 5 018

Fritidsanläggningar 594

Vatten- och avloppsverk 1 942

Mark och fastigheter 2 142

Fordon 80

Summa 27 661

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 33

Inkomsterna från tomtförsäljning överstiger de budgete-rade inkomsterna för året. Det beror i huvudsak på ökad efterfrågan och exploatering på Ekeberg.

På Ekeberg är sammanlagt 43 tomter sålda och för yt-terligare sex har köpeavtal tecknats. Totalt inom området återstår endast tre tomter.

På Stallgärdet har fyra fastigheter bebyggts under året och för ytterligare två har det undertecknats köpeavtal. Tre tomter återstår inom området, varav för två saknas det i dagsläget VA-anslutning. Totalt har det sålts 15 tomter i området.

På Ryrsboholmsvägen i Göta återstår tio tomter. Inom området har ett hus byggts under året och sedan tidigare är tre tomter bebyggda.

På Ljunghedsvägen i Hjärtum ligger åtta tomter ute till försäljning, varav för en av dessa har det undertecknats köpeavtal under 2015.

Detaljplanen för Norra Gossagården är påbörjad och såväl utredningsarbete som planarbete pågår.

Underhåll av exploaterbar mark innefattar rivning av byggnad på Smörkullen. Utgiften var nödvändig för framtida försäljning av fastigheten. Två tomter är tillgängliga för försäljning och en är fortsättningsvis upplåten med nyttjanderätt.

I övriga områden ingår den huvudsakliga utgiften på drygt 1 mkr för exploateringen av Gossagårdens skol-område. Utgiften är utlöst av den temporära förskolan men avser detaljplanering och exploatering för perma-nent skolverksamhet.

ExploateringsredovisningBelopp i tkr Utfall Budget

Exploateringar Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift

Försäljning av tomter, 20 st 8 875 8 875 4 300

Ekeberg 8 002 -245 7 757

Stallgärdet 663 663

Ryrsboholm 210 -18 192

Försäljning av skogsskifte 0 0 800

Detaljplan Norra Gossagården -298 -298 -1 500

Underhåll av exploaterbar mark -155 -155 -200

Övriga områden -1 275 -1 275

Summa Exploateringar 8 875 -1 991 7 147 5 100 -1 700

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se34

VA & avfallVA

Belopp i tkr

Resultaträkning 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkter 26 699 24 403 21 497

Verksamhetens kostnader -16 848 -15 610 -17 393

Avskrivningar -5 401 -4 317 -3 336

Nedskrivningar -1 662 0 0

Finansiella kostnader -3 881 -2 822 -2 122

Verksamhetens nettokostnad -1 093 1 654 -1 354

Eget kapital, balanserat resultat 2015 2014 2013

Ingående balans 300 -1 354 0

Årets resultat, VA-verksamheten -1 093 1 654 -1 354

Utgående balans -793 300 -1 354

VA-verksamheten redovisar ett negativt resultat på knappt -1,1 mkr. VA-verksamheten redovisar högre intäkter från brukningstaxan samt lägre räntekostnader än budgeterat. Nedskrivningar på totalt knappt 1,7 mkr samt överföring av dagvattenverksamhetens anläggnings-tillgångar och driftskostnader från skattefinansierad teknisk verksamhet till VA-verksamhet bidrar dock till underskottet. Föregående år redovisade verksamheten ett positivt resultat på 1,65 mkr. Årets resultat innebär att VA-verksamhetens egna kapital minskar från 0,3 mkr till knappt -0,8 mkr. Det negativa balanserade resultatet ska regleras inom en treårsperiod.

Årets resultat fördelas på utfallet inom följande verksamheter:

VA (belopp i tkr)

Vattenproduktion 910

Rörnät 111

Avloppsverksamhet -129

Kundtjänst 20

Dagvatten -2 005

Årets resultat -1 093

Utfallet inom vattenproduktion förklaras av högre intäkter från brukningstaxan än budgeterat. Nedskriv-ningar belastar delvis verksamheten. Utfallet inom rörnät förklaras huvudsakligen av lägre räntekostnader än bud-geterat. Avloppsverksamhetens utfall för året förklaras huvudsakligen av nedskrivningar.

Tekniska nämnden och kommunfullmäktige beslutade under året att dagvattenverksamheten och dess anlägg-ningstillgångar skulle överföras från skattefinansierad teknisk verksamhet till VA-huvudmannen från och med 2015. Beslutet medförde ytterligare kostnader för VA-verksamheten med 2 mkr och bidrar till det negativa resultatet.

AVFALLSVERKSAMHETENBelopp i tkr

Resultaträkning 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkter 13 478 11 271 9 777

Återföring eget kapital, driftprojekt 193 0 0

Verksamhetens kostnader -13 652 -10 612 -8 478

Avskrivningar -98 -129 -178

Finansiella kostnader -14 -5 -10

Verksamhetens nettokostnad -93 525 1 110

Eget kapital, balanserat resultat 2015 2014 2013

Ingående balans 1 635 1 110 0

Återföring eget kapital, driftprojekt -193 0 0

Årets resultat, avfallsverksamheten -93 525 1 110

Utgående balans 1 349 1 635 1 110

Avfallsverksamheten redovisar för året ett negativt resul-tat på knappt -0,1 mkr.

Nämnden beslutade att genomföra tre driftprojekt, nya skyltar ÅVC, sanering av ÅVC samt plockanalys under 2015. Dessa projekt har under året finansierats med medel från avfallskollektivets egna kapital från tidigare års positiva resultat (se utgående balans enligt ovan). Budgeten för projekten sattes till 230 tkr medan den totala kostnaden för projekten under året var 193 tkr.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 35

Utfall Budget

(mkr) Intäkter Kostnader Netto Netto Avvikelse

Fullmäktige/revision 0,0 -1,2 -1,2 -1,3 0,1

Kommunstyrelsen 6,0 -60,5 -54,6 -55,6 1,0

Överförmyndarnämnden 0,5 -1,7 -1,1 -1,0 -0,1

Individnämnden 37,6 -118,2 -80,6 -78,3 -2,3

Omsorgsnämnden 47,3 -241,7 -194,4 -193,9 -0,5

Utbildningsnämnden 31,0 -312,2 -281,2 -272,4 -8,8

Kultur- och fritidsnämnden 1,6 -23,1 -21,6 -22,7 1,1

Tekniska nämnden 43,2 -69,7 -26,6 -19,4 -7,2

Miljö- och byggnämnden 5,8 -20,6 -14,9 -16,1 1,2

Summa nämnder 172,9 -848,9 -676,1 -660,7 -15,4

Finans 691,5 -24,1 667,4 665,7 1,7

Summa kommunen 864,4 -873,0 -8,6 5,0 -13,6

Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -8,6 mkr för år 2015. De största enskilda posterna har uppstått inom utbildningsnämnden, tekniska nämnden och individ-nämnden. Tekniska nämndens resultat försämras i hu-vudsak av en avsättning om 9,3 mkr för sluttäckning av en avfallsdeponi. Utbildningsnämndens underskott beror i huvudsak på höga personalkostnader inom grundsko-lan. Budgetavvikelsen i individnämnden orsakas främst av höga kostnader inom individ- och familjomsorgen. De negativa resultaten uppvägs något av positiva resultat inom andra nämnder, samt återbetalning från AFA För-säkring. På sidorna 34-50 redovisas respektive nämnds verksamhet och ekonomi ytterligare.

I finans ingår kommunens finansiella verksamhet i form av skatter, det kommunala utjämningssystemet, pensio-ner, räntor och utdelningar samt realisationsvinster vid försäljning av fastigheter. Avvikelser jämfört med budget består av följande poster:

Semesterlöneskuldsförändringen är 1 500 tkr högre än vad som avsatts. Orsaken härleds till att löneökningen i perioden är högre än budgeterad.

Kostnaderna för pensioner ligger i nivå med budget. Utfallet för pensioner intjänade före 1998 har minskat väsentligt mot föregående år, medan årets intjänande ökat med motsvarande belopp. Det sistnämnda kan förklaras med högre lönenivå, men också att nyanställda med tidigare intjänande från tidigare anställningar tar med sig den kostnaden.

Intäkterna för likvida medel är 0,5 mkr högre än budget. Detta tack vare utdelning från Lefab och borgensavgifter.

Kostnader för upplånat kapital är 3,0 mkr lägre än bud-geterat. Detta beror på det gynnsamma ränteläget och på att den upplånade volymen är lägre än planerat.

Driftsredovisning

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se36

Ordförande: Ingemar Ottosson (S)Kommunchef: Lena Palm

(mkr) 2015 2014 2013

Intäkter 6,0 3,7 7,7

Kostnader -60,5 -50,6 -46,6

Nettokostnader -54,6 -46,9 -38,9

Nettokostnadsutveckling 14,0 % 20,6 % 3,2 %

Budgetavvikelse 1,0 1,5 0,2

Personalkostnader * 28,2 22,7 22,3

*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personal-

omkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.

Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt ansvarar för samordningen inom kommunkoncernen. Kommun-styrelsen är även organ för frågor som berör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstaga-re. Vid extraordinär händelse övertar kommunstyrelsen andra nämnders beslutanderätt i de frågor som berör den extraordinära händelsen.

GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMIDet ekonomiska resultatet är positivt med 1,0 mkr. Ett flertal poster bidrar till en positiv inverkan på resultatet, bland annat vakanser och färre köpta tjänster.

Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bland annat genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, internkontroll, periodiska rapporter och planering. Även inom den för kommun-styrelsen tillkomna verksamheten mark och exploatering fullföljs grunduppdraget.

Tomtförsäljningen överstiger den budgeterade volymen och bidrar till att det i dagsläget finns ont om försälj-ningsbara kommunala tomter. Detaljplaneringen av Gos-sagården i Lödöse har påbörjats under året.

Skredförebyggande åtgärder resultatförs till 40 % och fordringsförs gentemot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med 60 %. Under året har kom-munen burit kostnader på 0,4 mkr, vilket understiger de budgeterade 0,5 mkr.

Kommunstyrelsen

Igår togs första spadtaget för bostadsrättsföreningen Bambi, Myre-sjöhus senaste satsning i Ekeberg med 22 stycken enplansvillor. De första husen kommer vecka 42 och familjerna börjar flytta in under sommaren 2016. — Vi på Myresjöhus söker oss till utkanten av Göteborg, i områden med närhet till kommunikation, då är pendelstatio-nen i Lödöse och Ekebergsområdet perfekt. Det har gått snabbt att sälja husen just för de goda kommunikationerna och att vi här i Lödöse har möjlighet att bygga enplanshus, precis det som folk efterfrågar. Hit har framförallt barnfamiljer och yngre familjer valt att flytta, säger Olle Pettersson i sitt tal.

— Jag vill ta tillfället i akt att tacka kommunen för det goda samarbetet, det är jätteroligt att jobba tillsammans med er och vi känner oss alltid välkomna!

Kommunalråd Ingemar Ottosson stämde in och önskade Myresjöhus lycka till med uppstarten av byggnationen och hälsade också de nya familjerna och paren varmt välkommen till kommunen.

— Denna byggnation är viktig för hela kommunen och Lödö-ses fortsatta tillväxt och utveckling. Vi ser också fram emot fler projekt tillsammans.

Första spadtaget för fler villor i Ekeberg

Hänt under året » lillaedet.se 2015-08-28

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 37

Mål Uppfyllt

1 Ytterligare synlighet för kommunen i sociala medier. 100 %

2 Undersöka möjligheten att visa resultat av inkomna synpunkter på webben. 0 %

3 Inom ramen för folkhälsoarbetet bidra och stödja andra förvaltningar för att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. 100 %

4 Stödja arbetet med implementering av jämställdhetsstrategin i nämnder/förvaltningar. 100 %

5 Statistik som presenteras för kommunstyrelsen ska vara könsuppdelad. 100 %

6 Samverka över förvaltningsgränserna för ökad helhetssyn. 50 %

7 Kartläggning av pågående samverkansformer inom SOLTAKS-området inför utvecklingen av det fortsatta samarbetet. 0 %

8 Öka användningen av resfria möten. 100 %

9 Utred förutsättningarna, tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen, att ta fram en cykelvägsplan. 0 %

10 Utred möjligheten att införskaffa eldrivna fordon. 100 %

11 Utred möjligheten att ta fram en laddningsinfrastruktur (tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen). 0 %

12 Marknadsföringsinsatser genomförs som omfattar hela kommunen. 100 %

13 Skapa fler bostäder. 100 %

14 Utveckla de bostadsområden vi har. 50 %

15 Ta fram en sammanhållen planering i enlighet med FÖP Lödöse och bostadsförsörjningsprogram. 100 %

16 Fortsätta arbetet i enlighet med bostadsförsörjningsprogrammet. 100 %

17 Trygghetsvandringar ska genomföras. 0 %

18 Verka för att utveckla kollektivtrafikförbindelser med hög pålitlighet, tillräcklig kapacitet och effektiva restider. 100 %

19 Verka för att tillgänglighetsanpassa Lilla Edets busstation. 0 %

20 Verka för att vänthall/torn tillskapas vid Lödöse station. 100 %

21 Verka för att antalet påstigande på tåget vid Lödöse södra ska öka. 100 %

22 Utreda möjligheten att arbeta strukturerat med e-tjänster på kommunens webb. En förvaltningsövergripande grupp ska arbeta med frågan.

0 %

23 Utifrån medborgarundersökningar, KKIK med flera arbeta mer aktivt med analysarbete och handlingsplan. 25 %

24 Tillsätta en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som arbetar med den fortsatta utvecklingen av kvalitetsledning i kom-munen med utgångspunkt från det arbete som nu sker avseende processkartläggning i systemet 2conciliate.

0 %

MåluppfyllelseKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL13 av kommunstyrelsens mål uppfylls under året. Under året har riktade utbildningsinsatser hållits. Chefer, nyckel-personer inom kommunen samt förtroendevalda har utbildats i jämställdhetsfrågor. Implementeringsprocessen av kommunens jämställdhetsstrategi fortgår, där alla nämnder ska beakta jämställdhetsarbetet i sin verksamhetspla-nering och årsredovisning. Vidare under året har arbete pågått med att ta fram könsuppdelad statistik för alla bru-kare. Kommunens kommunikationsavdelning arbetar med text- och bildgranskning ur ett jämställdhetsperspektiv i såväl tryckta produktioner, webb och andra digitala kanaler. Resultatet av arbetet med jämställdhet kan ses i form av ökad kunskap och medvetenhet om jämställdhetsfrågan samt en ökad grad av könsuppdelad statistik. Framta-gandet av könsuppdelad statistik och utveckling av styrdokument fortgår.

Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-24. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100 %.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se38

Ordförande: Leif Håkansson (S)Förvaltningschef: Olle Isaksson

(mkr) 2015 2014 2013

Intäkter 31,0 26,5 24,0

Kostnader -312,2 -287,2 -273,2



Budgetavvikelse -8,8 -1,7 -2,9




Nämndens huvudsakliga uppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kommunen erbjuder förskoleklass samt grundskola års-kurs 1-9, gymnasiestudier inom introduktionsprogram och lärlingsgymnasium. Nämnden ansvarar också för att gymnasiestudier erbjuds till kommunens ungdomar, samt har kommunens aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 år.

GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMINämnden ansvarar för drift av tio förskolor, pedago-gisk omsorg, sju grundskolor inklusive grundsärskola, och fritidshem samt ett gymnasium. Utöver det finns tre enskilda förskolor inklusive pedagogisk omsorg och en fristående grundskola inklusive fritidshem i kommunen. Nämnden har tillsynsansvar i de enskilda förskolorna och insyn i grundskola.

Lilla Edets kommun erbjuder skola och barnomsorg för alla barn och elever. Vissa verksamhetsformer, såsom till exempel gymnasiesärskola erbjuder kommunen i samar-bete med andra huvudmän.

Kvalitet kan bedömas utifrån många olika parametrar i en så komplex verksamhet som utbildning och omsorg. Förskola erbjuds inom fyra månader till alla familjer som är i behov av plats. Kvaliteten är överlag god i förskolan, utifrån de självskattningar som görs utifrån läroplanens uppdrag.

Kvaliteten i förskoleklass, grundskola och fritidshem är i många delar god. Utifrån uppdraget från staten till huvudman och rektor, att alla elever ska lära så mycket som möjligt och att alla elever ska vara behöriga till gymnasiestudier efter grundskolan, så håller Lilla Edets utbildningsverksamhet i förskoleklass, fritidshem och

grundskola inte tillräckligt god kvalitet. Även i den me-ningen att alla barn och elever har rätt till en trygg och trivsam miljö i förskola och skola, så håller Lilla Edets kommuns utbildningsverksamhet inte tillräckligt god kvalitet.

Nämnden vill lyfta fram att meritvärdena i grundskolan 2015 var de högsta på 2000-talet i Lilla Edet, Fuxer-naskolans meritvärde var bäst bland alla skolor i Lilla Edets kommun, inklusive Nya skolan.

Två högstadieskolor har blivit en. En ny temporär för-skola, Gossagårdens förskola, har byggts i Lödöse..

Gossagårdens temporära förskola i Lödöse.

Nämnden har arbetat med att skapa förutsättningar för utveckling av det pedagogiska ledarskapet i förskola och skola. En ny ledningsorganisation inom bildningsförvalt-ningen är beslutad och genomförd. Den nya ledningsor-ganisationen innebär en förstärkt ledningsresurs inom både förskola och skola. Förvaltningsledningen har även arbetat med att se över stödfunktioner kring rektorerna och förskolecheferna, i form av administrativt stöd, HR-stöd och ekonomistöd med mera.

Sammanslagningen av högstadieskolorna har inneburit bättre förutsättningar för rektorerna att vara pedago-giska ledare. Rektorernas och förskolechefernas förut-sättningar att arbeta som pedagogiska ledare har även i övrigt utvecklats.

Vidare har utbildningsnämnden utvecklat det pedago-giska ledarskapet i förskola och skola, och kompetens-utveckling är pågående.

Utbildningsnämnden

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 39

Mål Uppfyllt

1 Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta samtliga elevråd minst en gång per år. 0 %

2 Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta samtliga föräldraråd i förskola och skola minst en gång per år. 0 %

3 Pojkars meritvärde i förhållande till flickors meritvärde ska vara i nivå med rikets motsvarande förhållande i årskurs 9. 25 %

4 Samtliga elever i behov av KLARAs verksamheter ska fortsätta få sina behov tillgodosedda. 100 %

5 Ingen elev ska genom beslut inom bildningsförvaltningen placeras externt. 100 %

6 Tallrikssvinnet från skolmåltiderna ska inte överstiga 3 %. 50 %

7 Meritvärdet i åk 9 i Lilla Edets kommunala skolor ska minst vara i nivå med rikssnittet. 50 %

8 Lilla Edets elevers genomsnittliga nöjdhet ska överstiga GR:s genomsnitt. 50 %

9 Miljön i skolorna ska vara trivsam. Lilla Edets elevers genomsnittligas värderingar ska överstiga GR:s genomsnitt. 25 %

10 Samtliga förskolor arbetar med systematiskt kvalitetsarbete utifrån bildningsförvaltningens rutiner och stödstrukturer. 100 %

11 Samtliga skolenheter arbetar med systematiskt kvalitetsarbete utifrån bildningsförvaltningens rutiner och stödstrukturer. 100 %

12 Bildningsförvaltningen följer upp enheternas systematiska kvalitetsarbete utifrån förvaltningens rutiner och stödstrukturer. 100 %

13 Alla elever ska vara behöriga till nationellt program i gymnasieskolan efter årskurs 9. 50 %

14 Elevernas trivsel och trygghet i skolorna i Lilla Edets kommun ska vara högre än GR:s genomsnitt. 50 %

15 Personaltätheten ska öka i förskolan. 100 %

MåluppfyllelseKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅLUtbildningsnämnden har endast nått upp till ett fåtal av de i verksamhetsplanen konkretiserade målen under 2015. I KLARA-verksamheten har det förekommit att enstaka barn fått vänta en kort tid, men alla har erbjudits plats under året. Under året slogs KLARA I (äldre barn) och KLARA II (yngre barn) ihop till ett enda KLARA. Målet om tallrikssvinnet blev inte nått. Det genomsnittliga svinnet från fem mätningar är 3,5 %. Målet om årets merit-värde för årskurs 9 i Lilla Edets kommunala skolor är det högsta sedan Skolverket började redovisa statistik år 2005.


Fortsätt kompetensutvecklingssatsningen med fokus på ”Bedömning för lärande”, i former av kollegialt lärande. Strategierna inom ”Bedömning för lärande” är enligt ak-tuell forskning effektiva för att förbättra elevers lärande i skolan. Genom att utveckla dessa strategier ska lärarnas undervisning förbättras, elevernas motivation öka och elevernas lärande och kunskapsresultat öka.

Utbildningsnämnden har även startat arbetet med miljö-diplomering av förskolor.

Det ekonomiska resultatet visar ett budgetunderskott på -8,8 mkr. Detta beror huvudsakligen på ett negativt resultat i grundskolan. Höga personalkostnader, och då största delen av detta ligger på högstadiedelen under våren 2015. Under hösten slogs de två högstadieskolorna

samman till en, vilket inneburit ett tydligt steg mot en ekonomi i balans. Även övriga grundskolor har gått med underskott vilket dels beror på ett behov av stödresur-ser och insatser som inte ryms inom budget. Dels beror det även på organisationen med flera småskolor där man inte kan räkna hem samordningsvinster på perso-nalsidan. -1,8 mkr av utbildningsnämndens underskott inom grundskolan beror på utbetalningar till friskolan. Dessa extra kostnader är engångskostnader som beror på nämndens negativa resultat för år 2013-2015. Beslut i utbildningsnämnden har skapat förutsättningar för för-valtningen att inleda utvecklingsprocesser som kommer att leda till kvalitetshöjningar och ekonomi i balans.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se40

Ordförande: Kjell Johansson (S)Förvaltningschef: Olle Isaksson

(mkr) 2015 2014 2013


Kostnader -23,1 -21,8 -20,6


Nettokostnadsutveckling 4,2 % 6,4 % -1,0 %





Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är att ge alla kom-muninvånare möjlighet att uppleva ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv, präglat av mångfald och hög kva-litet, som ger invånare i Lilla Edets kommun möjlighet att berika sin livssituation genom att stödja och bedriva kultur- och fritidsaktiviteter.

GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMINämnden har under 2015 bland annat: • Bedrivit biblioteksverksamhet.• Bedrivit musikskola, som har utökat sin verksamhet med

en filmskola.• Skött och underhållit kommunens idrotts- och fritids-

anläggningar, utrett framtida renoveringsbehov av Bertilsgården och andra anläggningar.

• Stöttat föreningar med kostnaderna för lokaler, drift och i förekommande fall bidrag till ungdomsverksamhet för att skapa goda förutsättningar för att bedriva kultur- och fritidsaktiviteter.

• Planering av kulturarena i Lilla Edet där huvudbiblioteket ska inrymmas.

• Startat upp ett ungdomsteam, som består av en ung-domssamordnare, en evenemangsledare och en barn- och ungdomsbibliotekarie. Dessa tre samverkar, utifrån sina professioner, i arbetet med Lilla Edets ungdomar.

• Skapande av Kulturveckan 2015.

Baserat på ovanstående görs bedömningen att nämnden uppfyllt sitt grunduppdrag i perioden.

Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott 2015 på 1,1 Mkr. Nämnden fick under 2015 ett sparbeting på 0,5 Mkr på helåret. Sparbetinget kan därmed ses som uppfyllt.

De främsta orsakerna till årets positiva resultat är att:Renoveringen av ishallen och andra anläggningar har av olika skäl inte har påbörjats. Vid flera tillfällen har ären-den överklagats vilket har lett till att renoveringen inte har kunnat påbörjas. Då investeringsbudgeten är begrän-sad så har det under året inte funnits någon ekonomisk möjlighet att åtgärda allt det som behöver åtgärdas på anläggningar. Detta innebär att renoverings- och investe-ringsbehovet kvarstår att åtgärda på anläggningarna.

Kultur- och fritidsnämnden

Nu är medborgardialogen kring utformningen av den nya kultura-renan klar. Arbetet har pågått under hela sommaren och fram till 1 september. Dialog har förts med de prioriterade målgrupperna som bibliotekslagen utgår från. Parallellt med detta har alla invånare i kommunen haft möjlighet att lämna sina åsikter - antingen via digi-tal önskevägg på kommunens webbplats eller via fysisk önskevägg i Medborgarservice i kommunhuset.

I juni togs beslutet i Kultur- och fritidsnämnden att flytta biblioteket till nya lokaler och skapa en modern kulturarena. I och med beslutet satte ett stort arbete i gång med att föra medborgardialog kring den nya kulturarenan.

— Dialogen har genomgående varit uppskattad, bland annat när vi träffade föräldrar och barn i Familjecentralen Ekens öppna förskola, berättar Erik Larsson, projektledare i Lilla Edets kommun.

Medborgardialog om kulturarenan


VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 41

Mål Uppfyllt

1 I samråd med ungdomarna erbjuda attraktiva aktiviteter. 100 %

2 Erbjuda ungdomsaktiviteter i flera av kommunens delar. 100 %

3 Analysera kvinnor och män lika möjligheter i föreningslivet. 100 %

4 Biblioteket ska sträva och arbeta efter att ingå i nätverket Bibliotek i Väst inom ramen för SOLTAK-samarbetet. 100 %

5 Erbjuda attraktiva kulturarrangemang inom minst tre olika områden, tillsammans med kommunens kulturaktörer. 100 %

6 Låta oberoende besiktningsperson säkerhetsbesikta kommunens anläggning, för att höja säkerhetsnivån. 100 %

7 Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön. 50 %

8 Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Ströms slottspark. 50 %

9 Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. 100 %

MåluppfyllelseKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅLNästan samtliga mål är uppnådda. Kultur och fritid har bland annat genomfört en rad aktiviteter för ungdom, som till exempel graffitiworkshop, LAN-turneringar, parkourworkshops, skolbio, musikföreställning för små barn och poetry slam för högstadiet. Målen som avser att utvidga rekreationsytorna är bara delvis uppfyllda.


Nu står det klart vilka som får årets kulturstipendium, kulturpris och ungdomspris. Under tisdagskvällen beslutade Kultur- och fritidsnämnden att årets utmärkelser går till Joel Jansson, Johan Åkesson, Ljudaborgs kulturförening, Lucas Bolin och Mathilda Nordberg. Stort grattis till vinnarna!

Varje år delar kommunen ut ett kulturstipendium, ett kultur-pris och ett ungdomspris för att uppmärksamma stipendiater-nas och pristagarnas insatser inom sina områden. Stipendiet och priserna delas ut i samband med kommunfullmäktiges sammanträde i december, vilket i år är den 2 december. — I år har det varit fler nomineringar än tidigare år. Det är riktigt roligt med så många bra nomineringar och därför blev det även ett svårt beslut att ta, säger Kjell Johansson.

I år delas kulturstipendiet mellan två stipendiater: Årets pris-tagare är Joel Jansson och Johan Åkesson. Årets kulturprista-gare är Ljudaborgs kulturförening. I år delas ungdomspriset mellan två pristagare. Årets pristagare är Lucas Bolin, friidrott och Mathilda Nordberg, judo.

Vinnare av kommunens utmärkelser utsedda


VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se42

Ordförande: Leif Kinnunen (L)Förvaltningschef: Anna Stenlöf

(mkr) 2015 2014 2013

Intäkter 43,2 41,7 38,0

Kostnader -69,7 -65,5 -61,7



Budgetavvikelse -7,2 0,1 -1,1

Personalkostnader* 9,7 11,9 8,9



Grunduppdraget är att arbeta för att Lilla Edets kom-mun ska nå en god och långsiktigt hållbar samhälls-struktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden är ansvarig för den offentliga miljön som gator, parker och lekplatser samt trafikfrågor. Nämnden ansvarar även för teknisk försörjning innefattande bland annat vatten, avlopp och avfallshantering.

GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMINämnden uppfyller grunduppdraget, men redovisar ett negativt ekonomiskt resultat på -7,2 mkr. Orsaken till det negativa resultatet är avsättningen för sluttäckning av Högstorpsdeponin. Kommunen har under året avsatt

ytterligare 9,3 mkr för att reglera den förpliktelse som är förenad med den av länsstyrelsen godkända sluttäcknings-planen.

Snöröjning, halkbekämpning har genomförts enligt plan. Leifab har på kommunens uppdrag utfört drift och under-håll av parker och lekplatser samt skött renhållningen av kommunens offentliga miljö. Standarden på kommunens gator är delvis undermålig, vilket beror på eftersatt under-håll. Under året har det därför gjorts en investeringssats-ning med avseende på asfalteringsarbeten.

Produktionen av dricksvatten sker enligt plan och driften av avloppsverken fungerar tillfredsställande. I början av året innehöll det bräddade vattnet från Ellbo höga fosforhalter, vilket har åtgärdats genom att bygga om anslutningar av rejectvatten från centrifugen till luftnings-bassängen.

Avfallsverksamheten utfördes under 2015 i egen regi. Under året har rutiner för kommunens fakturering för VA- och avfallstjänster implementerats, kvalitetssäkrats och fungerar idag tillfredsställande. Avfallstaxan har reviderats under året. Tekniska nämnden och kommun-fullmäktige har beslutat att införa en grundavgift baserad på avfallskunder och en rörlig avgift baserad på storleken på avfallskärl och tömningsfrekvens. Besöksavgiften till ÅVC och veckotömning av avfall för en- och tvåfamiljshus har avskaffats.

Tekniska nämnden

I lördags var det äntligen dags för bytardagen och invigningen av återanvändningshörnan på ÅVC i Göta. Det var kö till återvinnings-centralen och många som var där för att återvinna föremål passade även på att se om det fanns något att byta till sig. Många tog möjligheten att provköra de elbilar och elcyklar som fanns på plats.

Med en fanfar av Ingemar Martinsson invigdes återanvänd-ningshörnan på bytardagen. Anna Stenlöf, samhällsbyggnads-chef, tillsammans med Zara Blidevik, tekniska nämndens vice ordförande, tog tag i varsin ände av det återanvända repet, som var istället för band, och drog. De talade sedan om de fördelar en bytarhörna kan ha för både invånare och miljön.

— Det du själv ser som skräp kan vara värdefullt för någonannan, berättar Zara Blidevik. — Det ska vara enkelt att byta med varandra, fortsätter Anna Stenlöf.

Lyckade byten på bytardagen


VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 43

Mål Uppfyllt

1 Uppdatera informationen på lillaedet.se och Facebook. 100 %

2 Vid varje nämnd ha en sammanställning på inkomna synpunkter. 75%

3 Delta i samtliga ortsutvecklingsmöten under 2015 och ta med synpunkter till nämndmöten. 0%

4 Att i samband med detaljplanering ska samråd ske med kulturproducenter och ungdomar för att utöva möjligheter att skapa mötesplatser.

100%

5 Delta i samtliga ortsutvecklingsmöten under 2015 och ta med synpunkter till nämndmöten. 0%

6 Genomföra utbildning inom jämställdhet genom att utbilda alla medarbetare. 100%

7 Att under 2015 ta fram en underhålls- och åtgärdsplan för kommunens gång- och cykelvägar. 100%

8 Ett samarbete ska påbörjas inom SOLTAK i 2015. 0%

9 Ovidkommande vatten (dagvatten, inläckage och dränvatten) till reningsverken ska utgöra mindre än 30 % av totala avloppsmängden.

0%

10 Att slaminnehållet ska vara möjligt att certifiera enligt Revaq. 0%

11 På återvinningscentralen inrätta möjlighet för kunder att lämna möbler/inventarier som kan återanvändas. 0%

12 Utreda möjligheten att samarbeta med skolan. 100%

13 Förnyelsetakten av de asfalterade ytorna ska vara 33 år, vilket motsvarar 1/33 av ytan. 100%

14 Gräsklippningsytor ska klippas vid åtta cm höjd. 50%

15 Halkbekämpning, vid tillfällen då enbart halkbekämpning sker, ska vara avslutad inom fyra timmar från utringning. 100%

16 Snöröjning igångsätts då snödjupet överstiger sex cm på gångvägar och gång- och cykelvägar och överstiger tio cm på ytor för fordonstrafik. Snöröjningen ska vara slutförd inom åtta timmar från utringning.

100%

17 Medverka till att öka säkerheten inom pendelparkering på Lödöse station. 100%

18 Utveckla teknisk kundtjänst och ta fram fyra rutiner för kundservice. 100%

19 Att utveckla fungerande e-tjänst för VA-kunder. 100%

20 Ta fram rutiner för fyra väsentliga processer (VA-anslutning, skrotbilar, dumpat avfall, plockanalyser på avfallet). 100%

MåluppfyllelseKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅLAv nämndens samtliga verksamhetsmål uppfylls cirka 60 %. Nämnden har exempelvis genomfört utbildning inom jämställdhet med samtliga medarbetare samt tagit fram en underhålls- och åtgärdsplan för kommunens gång- och cykelvägar. Av de mål som inte uppnås kan nämnas att slaminnehållet fortfarande inte är Revaq-certifierat samt att mängden ovidkommande vatten till reningsverken överstiger 30 % av den totala avloppsmängden.


Nu är kommunens nya papperskorgar här med möjlighet att även slänga fimpar! På papperskorgarnas lock går det att slänga fimpar på ett säkert sätt. Totalt är det 17 stycken papperskorgar som pla-ceras ut i kommunen. Nu blir det lätt att slänga skräp samt fimpar och hålla kommunens gator och torg fina.

Nu är nya papperskorgarna här!


VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se44

Ordförande: Carlos Rebelo Da Silva (S)Förvaltningschef: Anna Stenlöf

(mkr) 2015 2014 2013


Kostnader -20,6 -18,3 -18,5







I miljö- och byggnämndens verksamhet ingår kommu-nen åtaganden inom områdena miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll, energirådgivning, handläggning av bygglovsärenden och räddningstjänst. Nämndens verk-samheter är till stor del lagreglerad och händelsestyrd och omfattar både prövning och tillsyn.

GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMINämnden uppfyller grunduppdraget. De av kommunfull-mäktiges mål som berör nämndens verksamhet uppfylls i allt väsentligt under året. Nämndens egna mål bedöms likaså vara uppfyllda. Nämnden redovisar ett positivt

ekonomiskt resultat på +1,2 mkr och beror huvudsakli-gen på högre intäkter än budgeterat samt vakanser. Va-kanser bidrar samtidigt till att exempelvis inventeringen av enskilda avlopp ligger efter plan.

Antalet bygglovsärenden har varit ovanligt stort under året. Nämndens ekonomiska överskott är förenat med tillståndsfrågor med anledning av slutförsäljningen av kommunala tomter för byggnationen på Ekeberg, Ström och Ryrsboholm.

Samarbetet avseende gemensam energi- och klimatråd-givning med Tjörn, Orust och Stenungsunds kommuner fortgår. Rådgivningen utgår från Stenungsunds kommun.Räddningstjänsten fullgör sitt uppdrag enligt gällande lagstiftning. Under året har kommunens tjänstemän deltagit i flertalet arbetsgrupper inför förbundsbildning inom verksamhetsområdet räddningstjänst. Arbetet fortgår under 2016.

Problemet inom räddningstjänst med att få deltidsper-sonal i beredskap på dagtid kvarstår. I dagsläget finns ingen lösning på problemet då det finns få arbetsgivare på orten som tillåter att medarbetarna har beredskap och åka på larm under dagtid.

Miljö- och byggnämnden

Den 6 juni, Sveriges Nationaldag, arrangerades för femte året i rad kommunens miljö- och familjedag. Natursköna Ströms slottspark fylldes med utställare och besökare - alla trotsade det omväxlande vädret som dagen bjöd på. Årets miljöpris delades ut och musiksko-lan bjöd på härlig musik och sång. Nu är också tipspromenadens vinnare utsedda.

Som tidigare år hade dagen och parken fyllts med aktiviteter för alla. Minimarknad med närproducerade och ekologiska produkter, visning av utrotningshotade lantraser, provning av elcyklar och elbilar. Blåstjärnan var på plats och höll i kanin-hoppning och gratis ponnyridning för barnen.

Nytt för i år var också klädbytarmarknaden, där man kunde ta med sig kläder man inte längre använde för att byta till sig något nytt. Hade man inga kläder med sig att byta med för man gärna ta med sig ändå. Populär var också kommunens sopsorteringstävling.

Lyckad miljö- och familjedag


VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 45

Mål Uppfyllt

1 Uppdatera information på lillaedet.se och Facebook. 100 %

2 Politiker och tjänstemän ställer upp på Miljö- och familjedagen för invånardialog. 100 %

3 Samtliga medarbetare ska få utbildning inom jämställdhet. 100 %

4 Miljö- och bygglovschefen ska medverka vid nätverksmöten inom SOLTAK. 100 %

5 Handläggarna på miljöavdelningen ska medverka vid nätverksmöten inom SOLTAK. 100 %

6 Starta upp ett nätverk med politiker i miljö- och byggnämnderna inom SOLTAK-kommunerna. 0 %

7 Fortsatt inventering av enskilda avloppsanläggningar i kommunen (antal). 75 %

8 Tillsynsprojekt avseende PCB i byggnader, där fastighetsägare redovisar utförda PCB inventeringar för aktuella byggnader.

50 %

9 Tillsynsprojekt på U-verksamheter inom bland annat åkeri- och byggföretag. 25 %

10 Inventera antalet ovårdade fastigheter inom kommunen. 75 %

11 Påbörjade tillsynsärenden avseende ovårdade fastigheter. 100 %

12 Ovårdade fastigheter som ska vara åtgärdade. 100 %

13 Enkät skickas ut vid myndighetsutövning inom miljö- och bygglovsavdelningen. 100 %

14 Utvärdering av utskick av enkät gällande myndighetsutövning vid tertialrapporterna. 75 %

MåluppfyllelseKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅLNämndens mål uppfylls i allt väsentligt. Samtliga medarbetare har genomgått utbildning inom jämställdhet. Målen om antalet inventerade ovårdade fastigheter och antalet påbörjade tillsynsärenden avseende ovårdade fastigheter uppfylls.


Håll Sverige Rents initiativ Skräpplockardagarna pågår under våren. Håll Sverige Rent arbetar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljö-ansvar med visionen om ett skräpfritt Sverige. I Lilla Edet var över 600 deltagare i förskolor och skolor med och plockade skräp under vecka 17 och 18. Några av dem var Ryrsjöns skola och Fågelstigens förskola.

Barn och personal på Fågelstigens förskola är i full gång och plockar skräp när vi besöker dem. Barnens skräppåsar är på gång att bli fulla och de visar gärna upp allt de hittat. Temat finns även under resten av året. I år är det tredje gången som förskolan är med och plockar skräp.

Full fart under Skräpplockardagarna


VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se46

Ordförande: Kim Pedersen (V)Förvaltningschef: Sven Bergelind

(mkr) 2015 2014 2013

Intäkter 47,3 45,5 44,8

Kostnader -241,7 -231,5 -218,6



Budgetavvikelse -0,5 -1,2 1,4




Omsorgsnämnden ska erbjuda stöd- och serviceinsatser i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lagstiftning-ens krav avseende tillämpningen av socialtjänstlagen (SOL), lagen om stöd och service till vissa funktionshin-drade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Färd-tjänstlagen, Lag om bostadsanpassningsbidrag och övrig lagstiftning säkerställs.

Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepoliti-ken ska vara vägledande i omsorgen om de äldre som ska ha möjlighet att åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, ha tillgång till god vård och omsorg och bemötas med respekt. Vägledande prin-ciper är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, integritet, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet.

LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), en rättighetslag, beviljas den enskilde sökt insats förutsatt att han/hon tillhör målgruppen och har rätt till insats. Vägledande principer är humanistisk männis-kosyn, helhetssyn, självständighet, integritet, inflytande, delaktighet och tillgänglighet.

GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMIGrunduppdragen uppfylls, men med en viss svårighet och med ett underskott om -0,5 mkr.

Omsorgsnämnden redovisar ett resultat för 2015 på -0,5 mkr, vilket tyvärr är något missvisande då brister i den ekonomiska redovisningen medfört att intäkter inom funktionshinder saknas på drygt 1.2 mkr. Dessa intäkter redovisas först 2016.

Omsorgsnämnden har under året vidtagit ett flertal åt-gärder för att få en ekonomi i balans med budget. Det är främst inom äldreomsorgens hemtjänstverksamhet som kostnaderna varit höga till följd av att antalet insatser hos brukarna fortsatt att öka. Även målgruppen för hem-tjänst/hemsjukvård vidgas allt mer och omfattar förutom personer som har svårigheter i sin vardag på grund av hög ålder även personer som kräver mycket kvalificerad vård på grund av svåra diagnoser. Verksamheten bedriver även palliativ vård i ökad omfattning. Antalet arbetade timmar har ökat med 14 % jämfört med föregående år. Uppdraget har krävt 9 årsarbetare utöver planerad personalbudget. En omorganisation har genomförts så att hemtjänsten indelats i mindre arbetsområden. Omor-ganisationen har både förbättrat personalens arbetsmiljö och förbättrat effektiviteten. Åtgärder har även vidtagits för att minska verksamhetens övertidskostnader. Ett mål är att öka antalet heltidstjänster genom förbättrad schemaplanering.

Staten har under en tioårsperiod haft fokus på att utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen och ställa krav på kommunerna utifrån olika områden i den nationella utvecklingsplanen för äldreomsorgen. Syftet med planen har varit att skapa en gemensam syn på utvecklingsbe-hoven inom kommuner, landsting och stat. Ett nationellt förbättringsarbete inom vård och omsorg pågick under 2010-2014 som handlade om en sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre.

Hemsjukvården och hemtjänstens brukarnära uppdrag har med viss svårighet klarats på det sätt lagstiftningen föreskriver, men inte inom tilldelad budgetram. Den stora volymökningen under året har inneburit att verk-samheterna haft brist på personal inom hemtjänst och hemsjukvård. För att patientsäkra hemsjukvården under sommaren anställdes ett antal undersköterskor för att avlasta sjuksköterskorna vissa omvårdnadsuppgifter. Under 2015 har socialförvaltningen och vårdcentralen MedPro arbetat med att upprätta en lokal verksam-hetsplan som är en konkretisering av Västra Götalands handlingsplan.

Ett annat utvecklingsområde var, Äldres behov i centrum, ÄBIC, en modell för att skapa förutsättningar för ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt från handlägg-ning och dokumentation till genomförande. Förvalt-ningen utbildade två processledare som under året har arbetat med förutsättningar för att arbeta enligt meto-den. Processledarna har träffat biståndshandläggarna kontinuerligt under perioden för kunskapsöverföring. 2016 kommer verksamhetsprogrammet att kompletteras med ny tilläggsmodul.

Omsorgsnämnden

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 47

Nyckeltal Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring 12 mån Utveckling i procent

Antal färdtjänstresor (enkelresor) inkl. arbetsresor 3 933 3 973 -40 -1 %

Beläggning särskilt boende + Korttidsboende 96 % 100 % 0 -4 %

Antal arbetade timmar totalt inom hemtjänsten 131 013 114 670 16 343 14 %

Antal betalda dygn för utskrivningsklara 51 331 -280 -85 %

Mål Uppfyllt

1 Antalet heltidstjänster ska öka. 100 %

2 Samverka över kommungränserna med kartläggning av digitalisering/trygghetslarm. 100 %

3 Bedriva miljöarbete genom att använda videokonferens vid vårdplanering. 100 %

4 Öka inköp av rättvisemärkt och ekologiskt odlat kaffe/te. 100 %

5 Brukarna ska vara nöjda med sitt särskilda boende. 100 %

6 Inrätta brukarråd/anhörigråd inom funktionshinder. 100 %

7 Kartlägga personalens önskemål om heltidstjänster. 100 %

8 Skapa en modell för heltidstjänster. 100 %

9 Ett kvalitetsledningssystem införs med stöd av 2conciliate. 50 %

MåluppfyllelseKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅLAv de uppsatta målen är nästan alla uppfyllda. Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende/äldreomsorg är lägre än i fjol, men får fortsatt mycket högt resultat, då 89% av alla brukare uppger att de är nöjda. Ett kvalitetsledningssystem har införts och har pågått under året men i mindre omfattning då andra arbetsuppgifter prioriterats.


Den 1 januari 2015 trädde en ny lag om patientsäkerhet i kraft. Som ett led i att utveckla patientsäkerheten rekrytera-des en sjuksköterska med placering vid Solängs äldreboende.

Socialförvaltningen planerar för att även övriga särskilda boenden ska erhålla en dagsjuksköterska.

Under året har förvaltningen arbetat med att förbättra arbetsmiljön i hemtjänsten. Hemtjänsten har omorgani-serats, ytterligare en enhetschef har anställts och ett nytt planeringssystem köpts in i syfte att säkerställa beman-ning och uppföljning. Nämndens viljeinriktning är att förvaltningen ska erbjuda personalen ergonomi- och

förflyttningsutbildning. Detta har nu blivit möjligt genom att utbildningsförvaltningen upplåtit en lämplig lokal. Socialförvaltningens kommunrehabilitering har under perioden utbildat 73 personal. Prioriterad personalgrupp har varit hemtjänsten.

Boende för personer med funktionsnedsättningar, med rätt till insatser enligt 9 § 9 LSS, finns i form av gruppbo-stad och servicebostad, totalt tre enheter. För att kunna ge rätt stöd utifrån personernas förutsättningar har socialförvaltningen verkställt vissa beslut om boende genom externa utförare.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se48

Ordförande: Peter Spjuth (V)Förvaltningschef: Sven Bergelind

(mkr) 2015 2014 2013

Intäkter 37,6 19,4 15,4

Kostnader -118,2 -103,5 -87,5


Nettokostnadsutveckling -4,2 % 16,6 % 1,4 %

Budgetavvikelse -2,3 -9,9 -3,2




Individnämnden ska arbeta förebyggande så missförhål-landen och sociala problem motverkas. Den enskilde ska vid verkställighet av bistånd tillförsäkras en skälig lev-nadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Som ett led i detta ska nämnden även erbjuda kompetensutveckling i form av vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), språk- och arbetspraktik samt annan verksamhet, som leder arbetslösa mot den reguljära arbetsmarknaden.

GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMINämnden har i huvudsak uppfyllt sitt grunduppdrag, men inte klarat detta inom tilldelad budgetram. Lagstift-ningens rättssäkerhetskrav har inte helt kunnat uppfyllas. Bland annat har förhandsbedömningar och utredningar

gällande barn inklusive ensamkommande inte kunnat genomföras inom föreskriven tidsram, vilket IVO under året granskat och lämnat kritik mot.

Personalomsättningen inom individ- och familjeomsor-gen (IFO) har de senaste åren varit oroväckande hög och flera medarbetare har varit långtidssjukskrivna. Flera åtgärder för att komma till rätta med problemen har vidtagits och en personalförstärkning var nödvändig för att nå lagstiftningens krav på rättssäkerhet, rimlig arbets-belastning och arbetsmiljö för personalen samt för att på sikt kunna minska antalet placeringar. Under våren bildades ytterligare en enhet på IFO i syfte att förbättra chefsstödet. Personalsituationen är liknande i många kommuner, vilket innebär att det råder stor konkurrens om erfarna socialsekreterare. Särskilt problematiskt har det varit att rekrytera socialsekreterare för arbete inom barn och familj.

Arbetslösheten i gruppen 16-64 år, som antingen var öppet arbetslösa eller i åtgärd, har varierat något under året, men låg på 6,6 % i dec 2015. För ungdomsgruppen 18-24 var motsvarande värde 14,4 %.

Fler personer med psykisk sjukdom har varit i behov av placering på HVB, 2 543 dygn jämfört med förväntade 2 190. Dessa personer har behövt betydligt mer stöd och omvårdnad än vad som kan ges i öppna former. Fortsät-ter denna utveckling kommer alternativet att starta ett boende i egen regi att övervägas.

Individnämnden

Elevrådet på Tingbergsskolan har den senaste tiden arrangerat en insamling för att glädja de ensamkommande barnen som bor i högstadiets tidigare lokaler på Tingberg. I fredags gick en grupp av glada och engagerade barn till boendet för att lämna över presenterna och lika glada var ungdomarna som nyfiket kikade ut när vi närmade oss.

Vid vårt besök överlämnade eleverna alla sakerna som de samlat ihop till. Det var en stor grupp förväntansfulla elever som promenerade mot boendet. Under promenaden hördes utrop från eleverna som:

Det är glada killar som möter eleverna på boendet. Många av de som bor på boendet går ännu inte i skolan och ser därför extra mycket fram emot mer aktiviteter att göra.

Insamling till ensamkommande barn


VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 49

Mål Uppfyllt

1 Möjlighet till samlokalisering av familjerättsligt arbete utreds inom SOLTAK. 0 %

2 Minst ett studiebesök för gemensamt erfarenhetsutbyte genomförs inom SOLTAK. 0 %

3 Ett öppenvårdsalternativ ska alltid presenteras för arbetsutskottet som alternativ till placering. 50 %

4 Individnämnden bjuder in till fyra gemensamma presidiemöten tillsammans med utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. 50 %

5 Ett kvalitetsledningssystem införs med stöd av 2Conciliate. 50 %

MåluppfyllelseKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅLTre av målen är delvis uppfyllda och två inte alls uppfyllda. Hög arbetsbelastning och långtidssjukskrivningar har medfört ändrade prioriteringar under 2015.


Nyckeltal Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring 12 mån Utveckling i procent

Antal vårddagar barn och unga (HVB). 2 115 3 746 -1 631 -44 %

Antal placeringsdygn i familjehem. 6 243 7 387 -1 144 -15 %

Antal vårddagar vuxna (HVB). 1 340 2 591 -1 251 -48 %

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd. 351 403 -52 -13 %

Genomsnittligt antal bidragsmånader på 12 månadersperiod 6,1 5,9 0,2 3 %

Antal köpta vårddagar för personer med psykiskt funktionshinder 2 543 1 993 550 28 %

Arbetsmarknadsavdelningens (AMA:s) verksamheter utvecklas för att ge varierade möjligheter till ökad syssel-sättning, språkpraktik, jobbsökaraktiviteter samt social träning och därigenom öka förutsättningarna för att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. 22,2 % av de personer som efter en period med sysselsättning genom AMA:s verksamheter fick jobb eller började studera 2015. 20 personer hade subventionerade anställningar som en arbetsmarknadsåtgärd. Under sommarperio-den fick 45 ungdomar feriearbete av de drygt 80 som anmälde sitt intresse.

Antalet elever som studerat vuxenutbildning på grund-läggande nivå samt gymnasiekurser på lärcentrum ökade jämfört med föregående år, från 196 elever till 213. 28,6 % av eleverna gjorde fullständigt avbrott i studierna. Antalet sfi-elever var 111 elever, samma antal som 2014.

För 22 av de 37 personer som i december hade den tvååriga etableringsplanen kommer ersättningen från staten att upphöra under 2016. Det innebär att försörj-ningen kommer att bli en kommunal angelägenhet i form av försörjningsstöd. Vad gäller ensamkommande barn hade individnämnden vid årets slut tagit ansvar för 79 ensamkommande barn. Huvuddelen av barnen kom

från september och fram till årsskiftet vilket innebar en enorm påfrestning på hela verksamheten. Under augusti öppnades ett eget boende för ensamkommande barn, Etaget, som från början planerades för 12 barn men som snabbt fick utökas till över 20 barn. Senare under hösten öppnades ytterligare ett boende, Annexet, med plats för lika många.

Individnämndens resultat för året visar ett underskott på 2,3 mkr. Kostnadsutvecklingen inom IFO har under året bromsats upp. Nettokostnaden är drygt 3,5 mkr lägre än föregående år. Främst har antalet placeringsdygn HVB för både barn och vuxna minskat med ca 45%, vilket innebär 2882 färre vårddygn. Även försörjningsstöds-kostnaderna har minskat och ligger på en nivå som är 1,6 mkr lägre än budgeterat och på en nivå som är den lägsta på sex år. Genomsnittstiden ett hushåll uppbär försörjningsstöd har dock ökat till 6,1 månader jämfört med 5,9 månader föregående år. Utvecklingen med allt längre perioder av försörjningsstöd har pågått under flera år och indikerar att den grupp som står utanför arbetsmarknaden får allt svårare att ta sig in. Några särskilt kostnadskrävande placeringar har skett.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se50

Ordförande: Jakob Hallman (KD) - StenungsundVice ordförande: Annette Fransson (S) - Lilla Edet

(mkr) 2015 2014 2013


Kostnader -1,7 -1,0 -0,9


Nettokostnadsutveckling 11,8% 11,1% 12,5%

Budgetavvikelse -0,1 0,0 0,1


*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalom-

kostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.

Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på nämnden. Vidare ska nämnden samarbeta med myndigheter, orga-nisationer, och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhetsområde samt lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde.

GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMINämndens grunduppdrag uppfylls genom samverkan med Stenungsund, Orust och Tjörns kommuner. Lilla Edets kommun köper de administrativa tjänsterna från överförmyndarverksamheten i Stenungsunds kommun. Från och med 2015 sköts denna verksamhet att via en gemensam nämnd för de samverkande kommunerna.

Årets resultat är något lägre än budgeterat. En ökning i köpta tjänster har nästan motsvarats av att driftsbidra-gen är högre.

KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅLNämnden har inte konkretiserat något av kommunfull-mäktiges mål.

Överförmyndarnämnden

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 51

AKTIVA MILJÖVALArbetet med att öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter har fortsatt under 2015. Den ökning som skett under både 2013, 2014 och 2015 gör att kommunen har nått det nationella målet från 2012 om 25 % ekolo-giskt i offentlig sektor.

Tallrikssvinnet har mätts vid fem tillfällen under perioden. Det genomsnittliga svinnet från dessa mätningar är 3,5 %. Konstateras kan att resultatet vid de olika mättillfällena är låga, men att det finns variation i resultaten. Tendensen är att det blir mer tallrikssvinn när det är barnens favoriträt-ter. Det är även värt att reflektera över att åtgärder för att minska tallrikssvinnet kan få negativa följder för hur mycket barnen äter.

Under 2015 har förskolorna i Lilla Edet arbetat förbe-redande inför att miljödiplomera sig med Svensk Miljö-bas. På varje förskola har en ansvarig utsetts och startat upp med att personalen har fått information om Svensk Miljöbas. Under hösten har förskolecheferna även varit på introduktionskurs på miljöförvaltningen i Göteborg. Det är de som utför diplomeringen. En uppstart har också genomförts med samtliga miljöansvariga på förskolorna. Tidsplanen är att vara diplomerade i början av sommaren 2016.

Förskolorna har haft som mål 2015 att allt förbruknings-material som inhandlas till förskolan ska vara giftfritt. Vid framtida investeringar samt vid ny- och ombyggnationer ska giftfria alternativa material användas där sådana finns. Även i upphandlingar som inte omfattar produkter som berör barns vardag kommer tydliga kemikaliekrav att stäl-las där det behovet finns. De krav som ställs gäller för det upphandlade sortimentet och inte för leverantörens övriga produkter.

Inom vården upphandlas det så långt som möjligt svan-märkta produkter exempelvis tvättmedel, handdiskmedel och rengöringsmedel.

ENERGIFÖRBRUKNINGEnergieffektivisering i kommunens verksamhetslokaler är något som det ständigt arbetas med. På Fuxernaskolan har en värmekulvert bytts ut med kraftigt minskade vär-meförluster som följd, på Klosterängens förskola har ett nytt energieffektivt ventilationsaggregat installerats vilket troligtvis kommer att minska energiförbrukningen med 15-20 000 kWh. Det är inte bara på el och värme man kan spara energi, på Ryrsjöskolan har vattenbesparande åtgärder lett till att över 500 m² (1m²=1000 liter) har sparats sedan april 2015.

Kultur- och fritidsnämnden har under året beslutat att införa en rad riktlinjer för energieffektiv fastighetsförvalt-ning i nämndens lokaler, det rör sig om allt mellan att suc-cesivt byta ut glöd- och lågenergilampor mot LED-lampor till att konvertera direktverkande elvärme till olika typer av värmepumpsanläggningar och att även se solen som en energiresurs i framtiden.

TRANSPORTERTidigare år har projektet Resfria möten genomförts och webbverktyget Lync introducerades i slutet av 2014. Det ser vi nu resultat av bland annat inom vården. Vårdpla-nering avseende patienter/brukare mellan region och kommun har till 89 % genomförts genom Lync. Personal inom hemtjänst och kommunrehabilitering cyklar och går till patienter/brukare inom närområdet.

Resorna med poolbilar har minskat något, medan det sker några fler resor med kollektivtrafik än föregående år. Kommunens fordon uppgår til cirka 90 stycken. Av dessa är 40 miljödieselbilar, 13 gasbilar och fyra elbilar.

Andel resor med olika transportslag Bilpool Cykel Kollektivt

Miljöredovisning

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

100,0%

2012 2013 2014 2015

Kollektivt

Cykel

Bilpool

Två topplaceringar inom miljö och klimatI en ny klimatranking gjord 2015 av Svenska Miljöin-stitutet och Svensk Försäkring hamnar Lilla Edets kom-mun på plats 28 av Sveriges kommuner. Naturskydds-föreningen pekar ut Göteborg, Lerum och Lilla Edet som de tre kommuner i Västra Götalands län som är bäst på att klimatmaxa. Bland annat klimatmaxar Lilla Edet med att satsa på gång- och cykelvägar, vegetarisk dag i offentlig bespisning samt att aktivt byta ut resor mot digitala möten.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se52

Näringsliv och turismNÄRINGSLIVSUTVECKLINGLilla Edet är en av 13 medlemskommuner som ingår i Business Region Göteborg. Gemensam målsättning är att verka för en stark tillväxt, hög sysselsättning samt ett mångsidigt näringsliv i regionen. Lilla Edet Företagscen-trum ekonomisk förening har uppdraget att ansvara för kommunens näringslivsfrågor. I uppdraget ingår även närturismen.

Styrelsen i Företagscentrum består av nio ledamöter varav tre är politiskt tillsatta genom beslut i kommun-fullmäktige. Övriga sex ledamöter är näringsidkare i kommunen. Näringslivsutvecklaren realiserar förening-ens planer och beslut.

Vid december månads utgång 2015 fanns det 1 143 företag registrerade inom Lilla Edets kommun. Tre av fem företag är enskilda näringsidkare. Byggverksamhet samt jordbruk, skogsbruk, fiske är de två dominerande branscherna som tillsammans utgör två femtedelar av alla registrerade företag i kommunen.

Därefter är handelverksamhet tredje största branschen med 138 företag. Ungefär sju av tio företag saknar an-ställda, 765 företag. Två av tio företag har 1-4 anställda vilket är 235 företag. Ett av tio företag har fler än fem anställda, cirka 100 stycken. Företag inom byggverksam-het, tillverkning och handel har flest antal anställda.

Under 2015 har 80 nya företag registrerats inom Lilla Edets kommun. Det är fler än 2014 då 72 företag starta-des. De dominerande branscherna är jordbruk, skogs-bruk och fiske (15 st), bygg (12 st), handel (9 st) och verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (9 st). Tre företag har gått i konkurs under 2015.

FÖRETAGSNÄTVERKFöretagscentrum är en ekonomisk förening där lokala företag och kommunen är medlemmar. Tillsammans arbetar man för att utveckla näringslivet, handeln, fler etableringar, förbättrat företagsklimat och tillväxt. Före-tagscentrum har idag 58 medlemmar. Andra företagsnät-verk i kommunen är Företagarna Lilla Edet och Miljö-nätverket för Ale, Lilla Edet och Kungälv. De befintliga företagsnätverken har försökt att i större utsträckning samordna sina verksamheter och bjuda in varandras medlemmar till gemensamma aktiviteter. Många av företagsaktiviteterna arrangeras av Företagscentrum tillsammans med de andra nätverken.

FÖRETAGSAKTIVITETERUnder året har drygt 45 företagsträffar anordnats för de lokala företagarna. Frukostmöten med Företagscentrum,

LENKs (Lilla Edets Nätverkande Kvinnors) månads-möte, Stendahls Bil företagsluncher, Göta älvturisms medlemsmöten m.m. har varit kontinuerliga inslag under året. Ämne och tema för företagsträffarna har varierat; starta eget information, Unga Jobb, miljödiplomering, årets företagare, Expedition Framåt, Svenskt näringslivs företagsklimat, fiberutbyggnad och konjunkturrapport. De allra flesta träffar har skett i samverkan med regio-nala organisationer som Businessregion Göteborg, Skat-teverket, Göta älv turism, Företagarna, LENK, Svenskt Näringsliv och Nyföretagarcentrum Väst.

UTBILDNINGARNyföretagarcentrum Väst samt Skattemyndigheten har hållit kvällsinformation fem gånger under året kring ”Starta eget”. Dessa informationskvällar har varit väl-besökta och uppskattningsvis deltog cirka 50 personer totalt. Skatteverket har också genomfört information med temat ”Deklarera enskild näringsverksamhet”. Nyföretagarcentrum Väst erbjuder Lilla Edets kom-muninvånare starta eget utbildningar, bokföringskurs, mentorer, nätverk och marknadsföringsaktiviteter m.m.

Business Region Göteborg har också erbjudit företagsut-veckling genom Expedition Framåt där många valmöjlig-heter finns för de företag som är intresserade.

Omställningskontoret+ har också erbjudit finansierings-rådgivning och Ägarskifte Micro som handlar om att köpa eller sälja företag till företagen från Lilla Edet.

FÖRETAGSBESÖKGenom olika projekt har många möten mellan företa-gare, fastighetsägare, kommunpolitiker och tjänstemän skett. Kommunledningen har under året gemensamt genomfört nio företagsbesök under organiserade former. Företagen har varit av blandade verksamheter och storlekar. Besöken har varit givande och informativa vad det gäller företagens villkor och hur det fungerar för dem i vardagen. Företagsbesöken märks också i Svenskt Näringslivs Företagsklimatundersökning där företagarna uppger att de träffat kommunpolitiker i högre utsträck-ning än i andra kommuner. Bra kommunikation och dialog mellan kommunen och företagarna är mycket viktigt för en positiv näringslivsutveckling.

DIGITALA NYHETSBREVSedan hösten 2012 har vi producerat digitala nyhetsbrev. Under 2015 gav vi ut sju stycken. Nyhetsbreven innehål-ler information om företagsträffar, nya företag, boktips, nyttigheter för företagare, företagsintervjuer, aktuella händelser etc. Drygt 700 personer eller företag är mot-tagare av nyhetbreven och vi får ofta positiva kommen-tarer om dem.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 53

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING

HANDELSUTVECKLINGFokus har varit på samverkan mellan handelsföretagen och fastighetsägarna. I december 2014 rekryterades en handelsutvecklare som började sin anställning i februari 2015. Tjänsten finansieras gemensamt av fastighetsägare, verksamheter och Lilla Edets kommun.

Under året har det genomförts handelsfrukostar, fastig-hetsägarmöten, studieresa, fasadanalys, nya papperskor-gar har satts upp, höst- och julmarknad genomförts, möjliga reklamytor i tomma lokaler undersökts med mera.

En ny vinterbelysning kom också på plats i Lilla Edet under november månad. Den var mycket efterlängtad efter många års diskussioner.

I oktober genomfördes för första gången en höstmark-nad på torget i Lilla Edet. Den besöktes av 600-800 be-sökare. Många utställare med mat som inriktning deltog. Detta var den första höstmarknaden som anordnades

och den blev mycket positivt mottagen.

TURISMUTVECKLINGUnder 2015 genomfördes att antal workshop med före-tagare tillsammans med Ale kommun. Workshopparna gick ut på att skapa nya paket att lansera via vastsverige.com. Besökskartan och infartskyltarna uppdaterades.

En ny inspirationsbroschyr ”Upptäck Lilla Edet” togs fram till sommaren och finns att hämta på de stäl-len kommunen har turistinformation samt hos många företag.

FÖRETAGSKLIMATET I LILLA EDETI maj presenterades Svensk Näringslivs ranking som ge-nomförs varje år. Rankingen grundar sig på statistik och enkätfrågor till företagare i kommunen. 2015 gick Lilla Edet fram 23 platser i rankingen till plats 232. Under de sista sex åren har Lilla Edets ranking gått upp och ner. Som sämst plats 267 och som bäst 216.

Områden inom undersökningen där vår kommun gjort positiva framsteg är: service till företagen, tillämpning av lagar och regler, konkurrens med företag, tillgång till kompetens, vägnät, tåg och flyg, politikers attityder till företagande, allmänhetens attityder till företagande, medias attityder till företagande, skolans attityder till företagande, sammanfattande omdöme, företagande och nyföretagande.

Områden i undersökningen där Lilla Edets kommun gått bakåt är tele- och IT-nät, tjänstemännens attityder till företagande, kommunalskatt och andel i arbete.

INSIKTSveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med Stockholm Business (SBA) och Business Region Göteborg (BRG) genomför vartannat år en undersökning som ska fånga upp vad företagarna tycker och visa på förbättringsområden. Fem myndighetsområden under-söks: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. För dessa områden ställs frågor kring sex serviceområden: information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Undersökningen bygger i huvudsak på ana-lysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI) på en skala 1-100.2015 års rapport visar att Nöjd-Kund-Index för Lilla Edets kommun ökade med fyra enheter till 68 i jämfö-relse med år 2013. Detta innebar att Lilla Edets kommun utsågs till årets klättrare i Göteborgsregionen. Högst NKI får brandtillsyn med 85 och lägst NKI tilldelas Bygglov med 54.

Det serviceområde som företagarna i Lilla Edets kom-mun är mest nöjda med är tillgänglighet, bemötande och rättssäkerhet vilka har ett NKI på 71. Minst nöjda är företagarna med kompetensen som har ett NKI på 69.

Mycket kan göras bättre och kommunen jobbar långsik-tigt och strategiskt vidare med näringslivsfrågorna. Vi tar lärdom av undersökningarna och arbetar vidare med att öka informationen och kommunikationen med företagen samt arbetar vidare internt med bemötande.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se54

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Förgymnasialutbildning

Gymnasial utbildning Eftergymnasialutbildning

Uppgift omutbildningsnivå

saknas

Lilla Edet

VGR

Riket

VälfärdsredovisningEn god hälsa har inte bara betydelse för enskilda män-niskors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällsekonomin. Trots en generellt bättre hälsa i Sverige under de senaste decennierna finns stora sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Dessa skillnader har i vissa avseenden ökat.

EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAREkonomisk och social trygghet är en av de mest grund-läggande förutsättningarna för god hälsa på lika villkor. Det finns ett positivt samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygg-het, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk, och leder till ökad ojämlikhet hälso-mässigt.

Resultat från Folkhälsomyndighetens nationella folk-hälsoenkät visar att nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer som har socialbidrag, är i eko-nomisk kris, saknar kontantmarginal, är låginkomsttaga-re eller är arbetslösa. Unga personer som flyttat hemifrån har, generellt sett, en sämre ekonomi än andra grupper.Ojämlika inkomster påverkar den genomsnittliga hälsonivån i ett samhälle. Stor ojämlikhet i inkomstnivå minskar den genomsnittliga hälsonivån. Antal personer med ekonomiskt stöd i Lilla Edets Kommun 2012-2015

Källa: Individnämndens årsrapport 2015, Lilla Edets Kommun

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Lilla Edets kom-mun har minskat från 2014 till 2015. Antal hushåll med barn under 16 år har minskat från 2014 till 2015. Ur de sista årens siffror går det inte att utläsa någon trend mot minskning eller ökning av antalet hushåll med ekono-miskt stöd.

UTBILDNINGSNIVÅUtbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna för att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador.Eftergymnasial utbildning är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Ur hälsosynpunkt är arbeten med höga utbildningskrav ofta gynnsamma. Studier har visat att personer med låg utbildningsnivå har en ökad risk att drabbas av sjukdom

och för tidig död jämfört med personer med hög utbild-ning. Andelen personer med eftergymnasial utbildning har ökat, speciellt bland kvinnor.

Utbildningsnivå i befolkningen, andel (%) 25-74 år

Lilla Edet VGR Riket

Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata

Utbildningsnivån i Lilla Edets kommun är lägre jämfört med såväl riket som Västra Götalandsregionen. Kommu-nen har en proportionellt större andel av befolkningen som endast har förgymnasial utbildning. Det är 22,6 % av befolkningen 25-74 år jämfört med 16 % i riket och 16,8 % i regionen.

HÄLSA I ARBETSLIVETEtt hälsosamt vuxen- och arbetsliv har många olika bestämningsfaktorer. Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar hälsan i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid.

Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och eko-nomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur.

Graden av deltagande och inflytande i samhället påver-kar vuxna människors hälsa och sociala förhållanden. Därför bör en hög delaktighet bland alla grupper av befolkningen eftersträvas i ett jämlikt samhälle.

Antalet ohälsodagar per person och år Lilla Edet VGR Riket

Källa: Försäkringskassan

2012 2013 2014 2015

Antal hushåll under året 416 392 403 351

Antal barn >16 år i hushåll med försörjningsstöd

198 202 216 144

0

10

20

30

40

50

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Lilla Edet

VGR

Riket

020406080

100120140160180

Våldsbrott Misshandel inkl.grov Skadegörelse, grovskadegörelse, åverkan

På motorfordon (ej brand)(ingår även i bilbrott)

Klotter Narkotikabrott

2012 2013 2014 2015 prel.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 55

Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliterings-penning samt sjuk- och aktivitetsersättning (före 2004 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64. Alla dagar är omräknade till ”heldagar” - till exempel två dagar med halv ersättning blir en dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet. Ohälsotalet är antal ersatta dagar per inskriven försäkrad hos Försäkrings-kassan i åldern 16-64 år under en tolvmånadersperiod.

Ohälsotalet i Lilla Edets kommun var år 2015 38,4 dagar jämfört med år 2010 då det var 40,3 dagar. I jämförelse med resten av kommunerna i Västra Göta-landsregionen har både män och kvinnor i Lilla Edets kommun ett högre ohälsotal. Kvinnor har ett betydligt högre ohälsotal än män.

TRYGGHET Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livs-kvalitet. Alla invånare ska kunna känna sig trygga för sin personliga säkerhet och sin egendom i sina hem, på offentliga platser och i olika institutioner. Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. En hög brottslighet är ett hot mot tryggheten och vittnar om ett samhälle där alltför många lever i ett utanförskap.

I Lilla Edets kommun är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ett prioriterat verksamhets-område. Arbetet med trygghet och säkerhet sker såväl inom kommunens verksamheter som i samverkan med andra aktörer i och omkring kommunens område. Lilla Edets kommun har tillsammans med Polisen och kom-muninvånare bildat fler grannsamverkansföreningar för att öka trivsel och trygghet i närområdet och motverka brottslighet.

Antal anmälda brott i Lilla Edet 2012-2015

2012 2013 2014 2015

Källa: BRÅ, Kriminalstatistik

Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brotts-ligheten ser ut i samhället, vilket är svårt att göra exakt, eftersom det bara är de brott som anmäls till och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottslig-heten inte är densamma som den faktiska brottsligheten, ökningen kan till exempel bero på att det blivit vanligare att brotten anmäls. Antalet anmälda brott i kommunen är ungefär samma som förra året.

Under det senaste året har de totala skadegörelsebrotten ökat något i Lilla Edet. Antalet anmälda klotter ligger kvar på samma nivå som 2014 och ligger på en låg nivå med få anmälda fall. I riket ökar både skadegörelse och klotter.

Andelen våldsbrott totalt är oförändrad sedan 2014. De flesta våldsbrotten är ofta kopplade till alkoholkonsum-tion.

Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem, och är ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa. Lilla Edets kommun arbetar utifrån den handlingsplan mot våld i nära relationer som är antagen av kommun-fullmäktige. Handlingsplanen fokuserar på utbildning, samverkan och information. Socialtjänsten – i samverkan med polis och kvinnojourer – arbetar med att stödja kvinnor, barn och män som är i behov av stöd och hjälp.

Lilla Edets kommun har ett avtal med kriscentrum för kvinnor i Trollhättan sedan starten 1983 och på kriscen-trum har ett ökat behov av stöd och skydd för kvinnor som lever i en destruktiv miljö uppmärksammats. Det senaste årets satsningar på utbildning och information till såväl personal som allmänhet kan ha ökat anmäl-ningsbenägenheten för denna typ av brott. För att nå en nollvision som kommunen strävar efter gällande våld i nära relation behöver också män få ökade möjligheter till stöd.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se56

Uppföljning av kommunens kvalitet

PRIORITERADE MÅL FÖR 2015 • Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag. • Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. • Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medbor-

garna att delta i kommunens utveckling. • Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. • Brukarna ska vara nöjda med sitt särskilda boende.

TILLGÄNGLIGHET Lilla Edets kommun ska förbättra kommunens service gentemot medborgarna. Målet är att resultatet ska för-bättras jämfört med föregående servicemätning inom ra-men för KKiK. Mätningen ger kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider via e-post och bedömer kommunens tillgänglighet via telefon samt kunskap om kvaliteten på kommunens bemötande utifrån en subjek-tiv bedömning av frågeställaren.

2013 2014 2015

Hur stor andel av invånarna som skickar in en en-kel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 89 93 81

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga?

46 52 50

Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen?

84 80 100

– Vår ambition är att leverera god service till alla som sö-ker kontakt med oss oavsett kanal. Vi arbetar internt för att förbättra våra rutiner kring kontaktvägar. En viktig del i det är att hänvisa telefon och e-post när vi inte är på plats och självklart återkoppla. Det är roligt att årets resultat kring gott bemötande via telefon har fått bästa resultat. Där ser vi en klar förbättring från tidigare år och så vill vi fortsätta med arbetet framöver, säger Ellinor Östlund, kommunikationschef.

TRYGGHETSASPEKTERDet prioriterade målet är att personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan i jämförelse med föregå-ende år. Både den planerade och den faktiska närvaron redovisas.

2013 2014 2015

Planerad: Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? 6,0 6,3 5,9

Faktisk: Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? 4,2 4,8 4,3

Utbildningsnämnden har under 2015 gjort en ekonomisk satsning och aktivt rekryteringsarbete för att öka per-sonaltätheten, vilket då stäms av utifrån antal inskrivna barn i förskolan. Vid uppföljningen 2015 var personal-tätheten 5,9 barn per årsarbetare, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för 2014 som var 6,3.

DELAKTIGHET OCH INFORMATIONLilla Edets kommun ska utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kom-munens utveckling. Målet är att förbättra kommunens ranking i KKiK-mätningen. Mätningen tittar bland annat på samlad information om hur kommuninvånare kan vara delaktiga och påverka kommunens utveckling.

2013 2014 2015

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 39 41 52

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskri-ver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting och 2015 deltog 240 kommuner.

KKiK består av cirka 40 mått och undersöks årligen inom områdena • Tillgänglighet• Trygghetsaspekter• Delaktighet och information• Effektivitet• Samhällsutveckling.

Lilla Edets kommuns mål- och resursplan för 2015 innehåller bland annat prioriterade mål som nämnder-na ska konkretisera inom sina verksamhetsområden. En del prioriterade mål mäts i KKiK och Insiktsunder-sökningen.

För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner efter sina resultat och hur resultatet ligger till jämfört med andra kommuner. De bästa resultaten får grön färg, de i mitten får gul färg och de sämsta får röd färg. Färg-sättningen visar om kommunen har bra eller dåliga resultat jämfört med andra, inte om resultaten är bra eller dåliga.

Lilla Edet tillhör de bästa 25 % Lilla Edet tillhör de mittersta 50 % Lilla Edet tillhör de sämsta 25 % Ingen data

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 57

– Under 2015 har vi fortsatt att utveckla formerna för dialog med medborgarna, främst via lillaedet.se och sociala medier. Genom att kombinera flera sätt att föra dialog på, vill vi ge medborgarna ökade möjligheter att framföra sina tankar och idéer Ett exempel är den medborgardialog som fördes runt utformningen av kulturarenan. Där fördes dialog med de prioriterade målgrupperna som bibliotekslagen utgår från. Parallellt med detta hade alla invånare möjlighet att lämna förslag via en digital önskevägg på lillaedet.se och en fysisk öns-kevägg i Medborgarservice i kommunhuset, säger Lena Palm, kommunchef.

EFFEKTIVITETLilla Edets kommuns prioriterade mål är att stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasieni-vå. KKiK-måttet bygger på en bedömning av skolans re-sultat och visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Måttet ger kunskap om kommunens resultat inom skolan och redovisas som andel behöriga till yrkesprogram.

Ytterligare ett prioriterat mål inom effektivitet är att brukarna ska vara nöjda med sitt särskilda boende och nöjdheten ska vara bättre än föregående års resultat enligt KKiK-mätningen. Socialstyrelsen tar reda på hur brukare/kunder värderar sitt boende och sin hemtjänst. Brukarna får svara på om de är nöjda, eller missnöjda, med den hemtjänst som de har. Svarsalternativen är ”mycket nöjd”, ”ganska nöjd” och ”ingen åsikt”. De som har svarat ingen åsikt har räknats bort.

2013 2014 2015

Andel behöriga elever till något nationellt programpå gymnasiet 88,2 82,2 82,8

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 85 93 88

Huvudman och rektor i Lilla Edets kommun ska identi-fiera de processer som är centrala för elevernas målupp-fyllelse och arbeta för att hålla hög kvalitet. Lilla Edets kommun har under 2015 identifierat processer som är inskrivna i utbildningsnämndens verksamhetsplan 2016:

• Pedagogiskt ledarskap hos rektor och hos lärare. • Gemensamt förhållningssätt kring lärande hos alla lärare i kommunen. • Tät uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper i alla ämnen.• Särskilt stöd och tidiga insatser för de elever som är i behov av det.• Främjande och förebyggande arbete för trivsel och gott bemötande.• Aktivt arbete med kompetensutveckling av chefer och medarbetare.

Lilla Edets kommun har haft goda omdömen för sär-skilda boende under många år. De som möter verksam-heten ska känna trygghet. Personalen är medveten om vikten av att visa på lyhördhet och ta sig tid att lyssna på brukarnas önskemål.

Inom särskilt boende finns det utbildade värdegrundsle-dare och vår synpunkt- och klagomålshantering tar hand om inkomna synpunkter och upprättar en handlingsplan för en kort handläggningstid.

– Inom äldreomsorgen finns utbildade förbättringsledare som ska föra fram förbättringsförslag och tillsammans med medarbetare metodutveckla. Alla hyresgäster har egen kontaktpersonal och egen social tid någon gång per månad utefter önskemål, säger Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef för äldreomsorgen.

SAMHÄLLSUTVECKLARELilla Edets kommun ska förbättra kommunens service gentemot företag. Målet är att resultatet ska förbättras jämfört med föregående insiktsmätning.

Mätningen ger kunskap om attityder hos företag etable-rade i kommunen och hur de upplever den kommunala servicen. Resultatet hämtas från SKL:s undersökning Insikt som genomförs av SCB.

2013 2014 2015

Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen? 64 - 68

2015 års rapport visar att Nöjd-Kund-Index för Lilla Edets kommun ökade med fyra enheter till 68 i jämfö-relse med år 2013. Det innebar att Lilla Edets kommun utsågs till årets klättrare i Göteborgsregion.

– Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra företagskli-matet i kommunen. Bland annat har vi nyhetsbrev för företagare och många företagsbesök har genomförts under året. Även delar av handlingsplanen från "Förenk-la – helt enkelt" har implementeras. Nu ska vi komma igång med kommunens företagslotsar som ska underlätta ”vägen in” för företagen. Den interna samordningen ska också förbättras. Service och bemötande är en priorite-rad fråga, säger Kajsa Jernqvist, näringslivsutvecklare.

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se58

Jämförelser med andra kommunerEn jämförelse med andra kommuner kan vara ett sätt att bli effektivare. Vid en enkel granskning av nyckeltal kan det innebära en viss risk att dra långtgående slutsatser eftersom det kan finnas många bakomliggande orsaker till utfallet av nyckeltalen.

Nyckeltal som är intressanta att jämföra och följa är:• Verksamhetens nettokostnad per invånare• Verksamhetens resultat per invånare i kronor

En jämförelse av nyckeltalen 2015 har gjorts med kom-munerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), med undantag för Göteborgs stad, Stenungsunds och Öckerö kommun. Siffrorna är preliminära då rap-porteringen har gjorts före revision.

Verksamhetens nettokostnad, det som finansieras av kommunens skatteintäkter och genom utjämningssyste-met, är i Lilla Edets kommun högst i regionen. Jämfört med föregående år har nettokostnaden per invånare ökat med cirka 1 700 kr, motsvarande cirka 3,4 procent.

Det finns orsaker till att nettokostnaden skiljer sig mellan kommunerna, till exempel befolkningssammansättning, åldersstruktur och andra strukturella förutsättningar. Sådana strukturella förutsättningar syftar kostnadsut-jämningssystemet bland annat ta hänsyn till.

Ett resultat motsvarande cirka 800-1000 kronor per invånare brukar betraktas som ett riktvärde för god ekonomisk hushållning. Av diagrammet framgår att Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum och Tjörn visar ett resultat som når upp till det riktvärdet.

44 000

45 000

46 000

47 000

48 000

49 000

50 000

51 000

52 000

53 000

Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Tjörn

Verksamhetens resultat per invånare i kronor

Verksamhetens nettokostnad per invånare

-1 000

-500

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Partille Tjörn

Verksamhetens resultat per invånare i kronor

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING


» lillaedet.se 59

INTERNATIONELL EKONOMIDen låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt extremt låga, och bedömningen är att de kommer att höjas i de länder där den konjunkturella återhämtningen nått längst. Den ekonomiska BNP-tillväxten i världen ligger på cirka 1,8 % och förväntas att växa med 2,2 % under 2016. Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Också i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina gnisslar det nu betänkligt. Låga priser på olja och gas har en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge, som är en betydande exportör av olja och gas, dras nu offshore-investeringarna ner väsentligt. Nedgången är kännbar för norsk ekonomi. Finland påverkas indirekt av prisfallet på olja och gas genom den svaga utvecklingen i Ryss-land. Tillväxten i Danmark förbättras gradvis. Starkare internationell tillväxt och kronförsvagning stärker svensk export, men inte lika mycket som i tidigare konjunktur-uppgångar.

SVENSK EKONOMITrots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomien uppe av en inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. BNP beräknas såväl 2015 som 2016 öka med över 3 %. Detta gör att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten pressas ned mot 6,5 %, vilket innebär att vi redan 2016 beräknas nå balans på arbetsmarknaden. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skattetillväxten accelererar 2016. Det närmaste året forsätter sysselsättningen antag-ligen att öka, tack vare att tillväxten tar lite bättre fart, vilket innebär att arbetslösheten fortsätter att minska. Efter en konjunkturell återhämtningsperiod med stark skatteunderlagstillväxt väntas den svenska ekonomien nå konjunkturell balans 2016. Därefter förutsätts ekonomin befinna sig i ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunk-tur råder, med avtagande skatteunderlagstillväxt som följd.

KOMMUNSEKTORNTrots en god BNP-tillväxt på drygt tre % samt en god utveckling i sysselsättning och skatteunderlag under 2016, bedömer SKL att resultaten i kommuner och landsting kommer att försämras. Detta kan förklaras av ökade kostnader för verksamheterna och av befolknings-ökningen. Sammantaget räknar SKL med att resultaten totalt i kommunsektorn mer än halverats 2015 jämfört med 2014. Många kommuner brottas med ekonomiska underskott. Resultaten försämras av befolkningsök-ningen och till följd kraftiga kostnadsökningar. Bland de stora verksamheterna har kostnaderna för förskolan, grundskolan och hemtjänsten ökat kraftigt under 2015. SKL:s bedömning är att flyktingmottagandet kommer att öka kraftigt också de kommande åren. Ökade krav inom vård, skola och omsorg samt stora investeringsbehov skapar stora utmaningar och skatteunderlaget räcker inte för att möta detta. Under 2016 förväntas en markant ökning av riktade statsbidrag. Dessa motsvaras dock av ungefär lika stora kostnader. År 2019 motsvarar gapet mellan kostnader och intäkter över en krona i skattehöj-ningar.

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN Antalet invånare i Sverige var vid årskiftet 9 851 017 personer, en ökning med 1,06 % i förhållande till föregå-ende år. Utvecklingen i Västra Götaland har en uppåtgå-ende trend och invånarna har ökat med 1,02 % till totalt 1 648 682 invånare.

Invånarna i de kommuner som ingår i Göteborgsre-gionens kommunalförbund (GR) uppgår till 982 360 personer, vilket är en ökning med 1,2 % i förhållande till föregående år. Lilla Edets kommun har haft en ök-ningstakt på 1,13 %, vilket är den 15:e största i Västra Götalandsregionen. Vid årets slut var vi 13 178 invånare i Lilla Edets kommun.

ARBETSMARKNADENArbetslösheten i riket har sjunkit och ligger vid årsskif-tet på 8,0 % (8,1 % föregående år). SKL bedömer att utvecklingen de närmsta åren går nedåt och att antalet arbetade timmar ökar. Även i Västra Götalandsregionen har arbetslösheten sjunkit och hamnar där på 7,2 % (7,6 % föregående år), liksom i Lilla Edet där arbetslösheten slutar på 6,6 % (7,8 % föregående år).

Omvärlden

VERK

SAM

HETS

REDO

VISN

ING

REVI

SION

SBER

ÄTTE

LSE


» lillaedet.se60

Revisionsberättelse 2015

REVI

SION

SBER

ÄTTE

LSE


» lillaedet.se 61

SAM

MAN

STÄL

LD R

EDOV

ISN

ING


» lillaedet.se62

Koncernen Lilla Edets kommunKoncernen Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -8,3 mkr, vilket är en försämring med 3,9 mkr sedan föregående år. Koncernen Lilla Edets kommun omfattar förutom kommunen de två företagen Lilla Edets Industri och Fastighets AB, Leifab, och Lilla Edets Fjärrvärme AB, Lefab. Kommunens ägarandel i Leifab är 100 % och i Lefab 50 %. Kommunen äger även 14 % av Soltak AB, men det omfattas inte i den sammanställda redovis-ningen 2015 på grund av att åtagandet är oväsentligt för den samlade bilden av kommunens kostnader, resultat och ställning.

Nedan följer en kort finansiell analys av koncernen och den sammanställda redovisningen.

Nettoomsättning och resultat (tkr)

2015 2014 2013

Nettoomsättning koncern (eliminerad) 883,6 827,8 762,9

varav kommun 846,7 788,4 740,4

varav bolag 122,3 119,2 115,3

Resultat koncern (eliminerat) -8,3 -4,1 0,4

varav kommun -8,6 -8,6 0,7

varav bolag 1,9 0,7 -1,0

Nettoomsättningen (intäkterna) har ökat stadigt varje år, och det är framför allt inom kommunen som den reella ökningen varit, men både Leifab och Lefab har ökat sina intäkter något jämfört med föregående år. Koncernens resultat har sjunkit till -8,3 mkr. Kommunen redovisar ett underskott medan bolagen har mindre överskott.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar (tkr)

2015 2014 2013

Koncernen 62,9 68,0 84,0

varav kommun 27,7 35,1 30,5

varav bolag 35,2 34,4 55,1

Investeringsnivån ligger på en lägre nivå än föregående år. Kommunens investeringar har varit lägre, vilket kan förklaras med att flera planerade projekt inom vatten och avlopp inte genomförts under året. Leifab har haft en högre investeringsnivå nivå än föregående år och den största investering avser en om- och tillbyggnad av ett äldreboende.

SOLIDITET2015 2014 2013

Koncernen 13 % 13 % 13 %

varav kommun 19 % 22 % 23 %

varav bolag 13 % 12 % 12 %

Koncernens soliditet har en vikande trend, där bolagen har stärkt sin soliditet medan kommunen har försvagats. Ser vi till respektive bolag så stärker Lefab sin medan Leifabs ligger konstant.

2015 2014 2013

RESULTAT - KAPACITET

Verksamhetens nettokost-nader/skatteintäkter och generella statsbidrag

-97,1 % 90,5 % 89,8 %

Planenliga avskrivningar/skatteintäkter ochgenerella statsbidrag

6,2 % 6,5 % 5,5 %

Finansnetto/skatteintäkter och generella statsbidrag

-4,0 % -3,8 % -4,6 %

Nettokostnadsandel -94,9 % 93,2 % 90,7 %

Årets resultat/eget kapital -5,9 % -3,0 % 0,3 %

Årets investeringar 63 mkr 64 mkr 44 mkr

Självfinansieringsgrad avnettoinvesteringar

66 % 60 % 79 %

Soliditet 13 % 13 % 13 %

RISK - KONTROLL

Kassalikviditet 79 % 84 % 106 %

Balanslikviditet 128 % 138 % 165 %

Rörelsekapital 52,9 mkr 64,6 mkr 97,3 mkr

Finansiella nettotillgångar -750,4 mkr -729,4 mkr -699,8 mkr

SAM

MAN

STÄL

LD R

EDOV

ISN

ING


» lillaedet.se 63

Bolag i koncernenLILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS ABOrdförande: Bert Åkesson (S) VD: Lars Wijkmark

Lilla Edets industri och Fastighets AB, Leifab, förvaltar bostäder, industrilokaler och lokaler för kommunal verk-samhet. Bolaget ägs i sin helhet av Lilla Edets kommun.

VERKSAMHET OCH EKONOMIÄldreboendet Pilgårdens gamla delar har byggts om och till för ett modernt boende för äldre. Investeringen beräknas till strax över 30 miljoner. Under året startade upphandling av renovering och ombyggnad av ishallen i Lödöse.

På Hantverkargatan och Molinsgatan har balkongreno-veringar skett. I Folkets Hus och i delar av Torgbacken 19 kommer biblioteket att flytta in. Vissa anpassningar kommer att ske innan inflyttning. Andra projekt som är utförda är byggandet av nytt kök på Lödöse museum, arbeten på räddningstjänstens lokaler och mark, värme och ventilation på Klosterängens förskola, fönsterbyte Skövdevägen, stambyten Göteborgsvägen 55, bergvärme på Kalvhagen och ny paviljong på Nygårdsskolan.

Under året har Leifab också arbetat med en rad detalj-planer i syfte att skapa fler bostäder. Planerna som man arbetar med just nu är gamla badhuset, stallarna på Ström, Ängshöken samt ändrad användning av Tingbergs högstadieskola. Dessa planer kan komma att innefatta ett tillskott av drygt 100 bostäder. Bolaget har under året arbetat för att optimera bolagets finansiering och bolagets genomsnittsränta är i dag 2,95 %.

Resultaträkning (tkr)

2015 2014

Rörelsens intäkter 114 418 111 446

Rörelsens kostnader -62 067 -59 161

Avskrivningar -28 720 -29 251

Rörelseresultat 23 631 23 034

Finansiella poster och bokslutsdispositioner -22 636 -19 357

Resultat 995 3 677

Balansräkning (tkr)

2015 2014

Anläggningstillgångar 664 910 659 162

Omsättningstillgångar 35 040 41 713

Summa tillgångar 699 950 700 875

Eget kapital 84 910 84 694

Obeskattade reserver och avsättningar 20 469 20 454

Långfristiga skulder 558 184 559 310

Kortfristiga skulder 36 387 36 417

Summa eget kapital och skulder 699 950 700 875

LILLA EDETS FJÄRRVÄRME AB Ordförande: Harry Berglund (S) VD: Einar Bjarne

Lilla Edets Fjärrvärme AB, Lefab, producerar och dist-ribuerar fjärrvärme till fastigheter i Lilla Edet. Bolaget ägs av Lilla Edets kommun och Vattenfall med hälften vardera.

VERKSAMHET OCH EKONOMIOrdförandeskapet växlar mellan de båda ägarna Vat-tenfall och Lilla Edets kommun. Företaget producerar och distribuerar fjärrvärme till 39 kunder, både pri-vatpersoner och företag, inom centralorten Lilla Edet. Vattenfall ansvarar för drift och skötsel av anläggningen. Fjärrvärmen kommer främst från SCA:s pannanläggning som eldas med fiberrester från papperstillverkningen. Det gamla kraftverket vid Spånkajen används som reserval-ternativ vid sidan av nuvarande värmeleverantör. Inga nya abonnenter har anslutits under året, men fler kan anslutas till fjärrvärmenätet och rymmas inom befintlig produktionskapacitet.

Ett positivt resultat om 0,9 mkr redovisas, vilket är en något högre nivå än föregående år. Under året har inga investeringar genomförts.

Resultaträkning (tkr)

2015 2014

Rörelsens intäkter 7 832 7 709

Rörelsens kostnader -5 774 -5 918

Avskrivningar -889 -576

Rörelseresultat 1 169 1 215

Finansiella poster och bokslutsdispositioner -256 -519

Resultat 913 696

Balansräkning (tkr)

2015 2014

Anläggningstillgångar 6 751 7 641

Omsättningstillgångar 4 754 3 572

Summa tillgångar 11 505 11 213

Eget kapital 4 455 3 943

Obeskattade reserver och avsättningar 5 588 5 592

Långfristiga skulder 0 0

Kortfristiga skulder 1 462 1 678

Summa eget kapital och skulder 11 505 11 213

Lilla Edets kommun äger Lefab till 50 % och siffrorna ovan avser 100 % av bolaget.

SAM

MAN

STÄL

LD R

EDOV

ISN

ING


» lillaedet.se64

Sammanställd redovisningRESULTATRÄKNING

Belopp i mkr Koncernen Kommunen

2015 2014 2015 2014

Verksamhetens intäkter 206,5 180,7 165,5 137,4

Verksamhetens kostnader -821,4 -763,0 -833,7 -774,6

Avskrivningar -42,1 -41,9 -13,0 -14,4

Verksamhetens nettokostnader -657,0 -624,2 -681,3 -651,6

Skatteintäkter 535,4 515,6 535,4 515,6

Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 141,4 130,5 141,4 130,5

Finansiella intäkter 0,3 1,0 4,4 4,9

Finansiella kostnader -27,5 -25,3 -8,5 -8,0

Resultat före extraordinära poster -7,4 -2,4 -8,6 -8,6

Aktuell och uppskjuten skatt -0,9 -1,7 0,0 0,0

Årets resultat -8,3 -4,1 -8,6 -8,6

KASSAFLÖDESANALYSBelopp i mkr Koncernen Kommunen

2015 2014 2015 2014

Den löpande verksamheten

Årets resultat -8,3 -4,1 -8,6 -8,6

Justering för av- och nedskrivning 42,2 41,8 13,0 14,4

Justering för gjorda avsättningar 6,8 0,7 6,8 -0,9

Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 40,7 38,1 11,2 4,9

Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar 1,1 11,0 -7,5 3,3

Ökning(-)/minskning(+) av förråd, lager och exploatering -1,1 -2,8 -1,1 -2,9

Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 8,2 16,4 8,3 34,4

Medel från den löpande verksamheten 48,9 62,7 10,9 39,7

Investeringsverksamheten

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -62,9 -68,0 -27,7 -35,4

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,3 0,0 0,6 0,3

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0 4,2 0,0 4,3

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0

Förvärv av infrastruktur -0,4 0,5 -0,4 0,5

Medel från investeringsverksamheten -62,0 -63,3 -27,5 -30,3

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 30,0 0,0 30,0 70,0

Amortering av skuld -21,1 -6,6 -20,0 -90,0

Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0

Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0

Medel från finansieringsverksamheten 8,9 -6,6 10,0 -20,0

Årets kassaflöde

Likvida medel från årets början 60,7 67,9 34,1 44,7

Likvida medel vid årets slut 56,5 60,7 27,5 34,1

Förändring av likvida medel -4,2 -7,2 -6,6 -10,6

SAM

MAN

STÄL

LD R

EDOV

ISN

ING


» lillaedet.se 65

BALANSRÄKNINGTILLGÅNGAR (Belopp i mkr) Koncernen Kommunen

Tillgångar 2015 2014 2015 2014

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 809,7 789,2 242,1 209,6

Maskiner och inventarier 68,2 75,9 17,3 17,3

Pågående nyanläggningar 44,4 37,9 16,4 34,8

Finansiella anläggningstillgångar 9,9 10,3 55,5 55,5

Summa anläggningstillgångar 932,2 913,3 331,3 317,2

Bidrag till statlig infrastruktur 4,6 4,2 4,6 4,2

Omsättningstillgångar

Varulager 0,5 0,6 0,0 0,0

Exploateringsfastigheter 92,3 91,2 92,3 91,2

Fordringar 91,0 84,1 84,1 76,6

Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0

Kassa och bank 56,6 60,6 27,5 34,1

Summa omsättningstillgångar 240,4 236,5 203,9 201,9

SUMMA TILLGÅNGAR 1 177,2 1 154,0 539,8 523,3

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Ingående eget kapital 148,2 152,3 113,2 121,8

Ej registrerat aktiekapital 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat -8,3 -4,1 -8,6 -8,6

Summa eget kapital 139,9 148,2 104,6 113,2

Avsättningar

Avsättningar till pensioner och liknande 36,6 29,8 29,3 22,5

Summa avsättningar 36,6 29,8 29,3 22,5

Skulder

Långfristiga skulder 813,2 804,3 255,0 245,0

Kortfristiga skulder 187,5 171,9 150,9 142,6

Summa skulder 1 000,7 976,2 405,9 387,6

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 177,2 1 154,2 539,8 523,3

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 25,1 25,1 0,0 0,0

Ansvarsförbindelser

Borgen- och ansvarförbindelser 6,8 7,3 541,0 541,2

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 259,1 265,8 259,1 265,8

ÖVRI

GTÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2015

» lillaedet.se66

BegreppsförklaringarANLÄGGNINGSTILLGÅNG är avsedd för stadigva-rande bruk eller innehav. Det kan till exempel vara aktier i kommunala bolag, fastigheter, anläggningar eller inven-tarier. Värdet på en anläggningstillgång justeras årligen med storleken på dess avskrivning. Räntekostnader som uppstår under anskaffningstiden aktiveras inte.

ANSTÄLLD avser en person. Är personen tjänstledig räknas denne ändå som anställd. Samma person kan ha flera anställningar inom kommunen. Det kan förekomma att en person är tjänstledig från en befattning för att arbeta på en annan. I detta fall räknas personen endast en gång.

ANSTÄLLNING avser befattning. Det är de anställnings-avtal som ingås mellan arbetsgivare och arbetstagare som räknas. Eftersom en anställd kan ha flera anställ-ningar kan antalet anställningar vara högre än antalet anställda.

ANSVARSFÖRBINDELSE bokförs inte i balansräk-ningen men är en förpliktelse att ikläda sig ansvaret för uppkomna kostnader som är säkra till sin förekomst men som är obestämda ifråga om belopp eller tidpunkt då de skall infrias.

AVSKRIVNING är en kalkylmässig kostnad som syftar till att i bokföringen redovisa kostnaden för anlägg-ningstillgångars värdeminskning och att därmed uppta tillgångar till sitt verkliga värde. Grundregeln är att avskrivningar sker under tillgångens ekonomiska livs-längd med årliga belopp som motsvarar den ungefärliga värdeminskningen, på grund av ålder och förslitning.

AVSÄTTNING bokförs i balansräkningen och är en förpliktelse som är sannolik eller säker beträffande sin förekomst men som är obestämda ifråga om belopp eller tidpunkt då de skall infrias.

BALANSKRAV är ett lagstadgat krav att en kommun ska ha högre intäkter än kostnader. Om ett underskott uppstår ett enskilt år måste det återhämtas inom tre år.

BALANSRÄKNING är en uppställning av tillgångar och skulder vid ett visst givet tillfälle. Balansräkningen

brukar ställas upp i två kolumner, med tillgångar på ena sidan samt skulder och eget kapital (det vill säga hur tillgångarna finansierats) på den andra. De två sidorna är definitionsmässigt lika, eftersom eget kapital är skillna-den mellan tillgångar och skulder. Balansräkningen ger en ögonblicksbild av en kommunens/koncernens ekono-miska ställning vid en viss tidpunkt (balansdagen). Ur balansräkningen kan man bland annat avgöra organisa-tionens likviditet och soliditet.

BEFATTNING innebär den tilldelade tjänst som en anställning omfattar. Som regel innebär befattningen att innehavaren har specifika uppgifter och ansvar.

BORGENSÅTAGANDE innebär att kommunen har garanterat att betala en skuld för någon annan organisa-tion om denna inte själv kan fullgöra sina förpliktelser mot långivaren. Vanligt är att kommunen har någon säkerhet i t.ex. den fastighet som ligger som grund för borgensåtagandet.

DRIFTSREDOVISNING är en uppställning av intäkter och kostnader för den löpande verksamheten under året. Här specificeras alltså ekonomin enligt kommunens inre organisation ytterligare.

EGET KAPITAL är skillnaden mellan tillgångar och skul-der. Det består alltså av organisationens samlade resultat över tid. I ett bolag ingår även eventuella tillskott av aktiekapital.

EXPLOATERINGSFASTIGHET är en fastighet, oftast mark som iordningställs med till exempel vatten och avloppsangöringar, i syfte att säljas.

GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner 960 000 invånare. GR’s uppgift är att verka för samarbete över kommun-gränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsut-byte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. De kommuner som ingår i GR är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenung-sund, Tjörn och Öckerö.

ÖVRI

GT


» lillaedet.se 67

INVESTERINGSREDOVISNING är ett sätt att visa hur stora utgifterna har varit för olika typer av investeringar under året. Alltså är det en specifikation av årets anskaff-ning av anläggningstillgångar.

KKIK – KOMMUNENS KVALITET I KORTHET. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör årligen undersökningar av kommunens kvalitet ur fem perspek-tiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. KKiK visar hur kommunen lyckas med sin verksamhet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra kommuner.

KASSAFLÖDESANALYS (FINANSIERINGSANALYS) är ett sätt att visa hur investeringar och löpande verk-samhet har finansierats och hur den finansiella ställning-en har påverkats.

NETTOKOSTNADSANDEL visar hur stor andel av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag som verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto tar i anspråk. Om nettokostnadsandelen överstiger 100 % överstiger kostnaderna intäkterna.

MÅNADSANSTÄLLNING innehar en person som är anställd med månadslön, oavsett om anställningen är tillsvidare eller på visstid.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNG omfattar likvida medel, lager, exploateringsfastighet samt fordring som förfaller inom ett år.

PENSIONSSKULD avser de åtaganden kommunen har för anställdas intjänade pension. Pensioner intjänade efter 1997 återfinns som en skuld i balansräkningen medan det som intjänats dessförinnan återfinns som en ansvarsförbindelse.

RESULTATRÄKNING visar periodens resultat och hur det har uppkommit. Periodens intäkter minus dess kost-nader, inklusive avskrivningar, utgör årets resultat, vilket tillika är förändringen av eget kapital.

RK-MODELLEN är en modell för finansiell analys. Den bygger på de fyra aspekterna resultat – kapacitet och risk – kontroll.

SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN av årets investe-ringar visar hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kan finansieras med internt tillförda medel. En hög självfinansieringsgrad innebär en liten eller ingen ökning av låneskulden, vilket förbättrar eller bibehåller det finansiella handlingsutrymmet.

SKULD är en förbindelse att återbetala ett belopp inom ett visst datum och som är känt till storlek. Begreppet kan uppdelas på kortfristig, vilken förfaller inom ett år, och långfristig, vilken har en förfallotid som är längre fram än ett år.

SOLIDITET är en relation av eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Den visar hur stor andel av tillgång-arna som finansierats med egna medel. Betalningsstyrkan på lång sikt bedöms ofta utifrån detta begrepp.

SOLTAK är benämningen av det samarbete som kom-munerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö har i olika frågor för att få en bättre verksamhet som är mindre sårbar till samma eller lägre kostnad än om varje kommun gör verksamheten själv.

TILLGÅNGAR är summan av värdet på hela förmö-genheten, vilken kan bestå av egendom, immateriella rättigheter, banktillgodohavanden eller andra fordringar. Begreppet kan delas upp i omsättningstillgång och an-läggningstillgång.

TILLSVIDAREANSTÄLLD är en person som har en ”fast anställning”, alltså ingen fastställd till och med datum när anställningen upphör.

ÅRSARBETARE definieras som det totala antalet hel- och deltidsbefattningar, omräknat till heltidsbefattningar.

» lillaedet.se/arsredovisning2015

KM C754e-20160405120114...Med ett resultat som efter balanskravsutredning är på 0,7 mkr, där det...

Documents

Transcript of KM C754e-20160405120114...Med ett resultat som efter balanskravsutredning är på 0,7 mkr, där det...