Klövvård och klövsjukdomar hos får

Klövvård och klövsjukdomar hos får

Jordbruksinformation 2 – 2005

Text: husdjurskonsulent Karin Granström, Länsstyrelsen i Värmlands länAgneta Olofson, Veterinärstuderade

Foto: Karin Granström, Länsstyrelsen i Värmlands länAgneta Olofson, VeterinärstuderadeEva Sjöberg (omslag)

Illustrationer: Karin Granström

Produktionen av denna skrift, som har finansierats av Jordbruksverket genom KULM4, är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Värmlands län, SLU och SvenskaDjurhälsovården.

Förord

Hur mår egentligen klövarna på våra svenska får? Vilka rutiner har man vadgäller klövvård i våra fårbesättningar? Hur bör vi sköta fårens klövar för attdjuren ska må bra? Hälta på grund av olika klövsjukdomar är ett vanligt pro-blem hos får världen över, men hur ser det egentligen ut i Sverige? Arbetetmed denna broschyr började med att ta reda på svaret på dessa frågor. Det harvarit fantastiskt intressant att sammanställa alla synpunkter och erfarenheter.Svaren på frågorna har jag fått genom enkäter till fårägare, samtal med råd-givare och fårklipparna och diskussioner med forskare och veterinärer. Deraskunskaper och erfarenheter ligger till grund för denna broschyr.

Karlstad januari 2005Karin Granström

3

Fårets fot består av de båda klövhalvornaoch den mellanliggande klövspalten. Denyttre delen av klöven utgörs av klövkap-seln. Den består av horn och har inga ner-ver eller blodkärl, precis som människansnaglar. Klövbenet, strålbenet och nedredelen av kronbenet ligger innanför klöv-kapseln. Mellan klövkapseln och klövbe-net finns köttklöven. Köttklöven innehåll-ler bland annat nerver och blodkärl somnäringsförsörjer de hornbildande cellerna.

Påverkan på köttklöven orsakar smärta ochblödning. Sett underifrån består klövenutifrån av klövkapselns vägg, vita linjenoch sulan. Baktill på klöven finns ballen.Elastiska putan är en elastisk vävnad somligger som kuddar i bakre delen av klöven.Den fungerar som stötdämpare och somskydd mot klämskador. Ovanför klövspal-ten på framsidan av klöven finns en talg-körtel.

Klövens anatomi

Fårklöv sedd underifrån (t.v.) och från sidan (t.h.).

Klövkapselns hornlager bildas från horn-celler i köttklöven. Efterhand som nyaceller bildas dör de gamla och de dödacellerna kommer att ingå i klövkapseln.Horncellerna bildar protein som får olikasammansättning beroende på vilken upp-gift hornet kommer att ha; hård slityta ellermjuk stötdämpning. Klövkapselns väggväxer från kronranden och nedåt. Väggenskall bära djurets vikt. Därför ska den sluta

någon millimeter nedanför sulan. Sul- ochballhornet har en stötdämpande funktionoch är mjukare än vägg- och tåhornet. Omdjuret gått på fuktigt underlag en längretid, kan sul- och ballhornet bli uppmjukatoch fuktigt. Det kan leda till att skador ochinflammationer uppstår. Vita linjen utgörövergången mellan vägg och sula. Denbestår av omogen hornvävnad och är käns-lig för yttre påverkan.

Tå Talgkörtel (ovanför klövspalten)

Klövkapselns vägg

Vita linjen

Sulan

Klövspalten

Kronrand

Klövkapsel

4

Klövens tillväxtKlövväggen växer några millimeter varjemånad. Om djuret rör sig mycket på hårtunderlag slits väggen i samma takt somden växer. Sulhornet växer i den takt sombehövs, dvs. hårt mottryck ger snabbaretillväxt. Hos framför allt installade får pådjupströ slits emellertid inte klövväggen isamma takt som hornet växer. Hornet ärhårdare i främre delen av klöven och slitsinte så snabbt som sul- och ballhornet. Närvägg- och tåhorn växer ökar belastningenpå bakre delen av klöven. Slitaget i

ballområdet ökar och i tån minskar det.När vikten förläggs bakåt i klöven upp-kommer en påfrestning på djupa böjsenansinfästning som kan vara smärtsam. För attparera för smärtan antar djuret en tåvidbenställning, vilket ytterligare försämrarklövens normala nedslitning. Följden bliratt tån blir längre och klövväggen växer inunder klöven. Vikten på klöven förläggsmer och mer baktill. Till slut blir det en fel-aktig vinkel i tån och klövleden. Köttklö-ven kläms mellan klövbenet och klövkap-seln vilket är smärtsamt för djuret.

Fårklöv i genomskärning.

Klövväggen har förvuxit och vikt sig in under sulan.

Kronben

Klövben

Köttklöv

Elastiska putanStrålben

Djupa böjsenan

5

Fårens klövar bör kontrolleras och vidbehov verkas minst två gånger per år. Vissaindivider kan behöva verkas oftare. Se tillatt du har en bra arbetsställning och godbelysning under arbetet. Om djuren underlång tid har gått på mycket torrt underlagkan hornet i klöven bli extremt hårt vilketgör den svårverkad. För att undvika dettakan man med fördel förlägga arbetet medklövvård efter att djuren gått ute några reg-niga dagar. Bra verktyg för verkning avfårklövar är en vass klövtång eller sekatör.

Övrig utrustning som är lämplig att ha tillhands är:• borste och ev. en hink med varmt vatten• lösning för desinfektion av klövar och

verktyg• märkspray eller annat för markering av

får som ska behandlas• trätjära och pensel • liten vass kniv som kan komma till

pass om klövtången inte kommer åt överallt.

Verka inte fårens klövar inne på ströbäd-den och var noga med att plocka bort spill,som kan utgöra en smittorisk, efterverkningen. Verkningen går ut på att tabort överflödigt horn, se till att belastning-en på klövhornet blir riktig och kontrolleraom skador eller inflammationer före-

kommer. Verka bara djurvars klövar behöver ver-kas. Verka inte mer ännödvändigt och absolutinte så att det börjar blöda.Är klöven mycket smutsig,kan det vara svårt att sehur den ser ut och var manska verka. Borsta i så fallrent klöven. Gör även för-siktigt rent i klövspaltenmen tänk på att huden härär tunn och känslig.

Redskap för klövverkning

Kontroll och verkning av klövar

Tackvändare är ett utmärkt hjälpmedel vidklövvård. Du får en bra arbetsställningoch en god överblick av klöven.

6

Börja med att klippa bort den del avväggen som vuxit ner under klöven ochligger som en ficka över sulan. Ta bortsmuts, grus och annat som kan ha fastnat.Klipp därefter tån men inte så långt in attdet börja blöda. Klipp klövväggen på insi-dan och utsidan av klövhalvan så att klö-ven får den rätta formen. Lämna väggen såatt den ”sticker ut” ett par millimeter ned-anför sulan. Ballen ska bara verkas omöverflödigt horn eller fickbildning behövertas bort. Gör likadant med den andra klöv-halvan. Om klövarna har varit kraftigt för-

vuxna, bör verkningen ske i åtminstone tvåomgångar. I annat fall kommer ben-vinklarna att ändras för mycket och försnabbt, och det kan vara smärtsamt för dju-ret. När fårets alla fyra klövar är inspekte-rade och verkade bör du kontrollera att detrör sig normalt, utan hälta. Desinficeraklövtången mellan varje djur om det finnsproblem med smittsamma klövsjukdomar ibesättningen. Tjära kan penslas i klövspal-ten efter avslutad verkning. Det har enbakteriedödande och uttorkande effekt.

Verkningen börjar med att klippa bort klöv-väggens överskottshorn.

Tån verkas. Bilden visar en klöv med mycketförvuxen tå.

Klöven är färdigverkad. Lägg märke till denvita linjen som syns på en nyverkad klöv.

Klövverkning steg för steg

7

Det finns goda skäl att anta att tackornasklövhälsa i viss utsträckning är styrd avärftliga faktorer. Erfarenheten visar att entacka med ”problemklövar” ofta får döttrarmed samma bekymmer. Klövens horn-kvalitet påverkas troligen av arv. Dålighornkvalitet kan leda till fickbildningar iklövkapseln.

Benställningar

Benställningar ärvs i stor utsträckning ochhar stor betydelse för hur klöven slits. Ettdjur som tas ut till avel bör ha en parallellbenställning när man ser det bakifrån ellerframifrån. Hastrånga/knätrånga eller hjul-benta djur bör inte användas. Klöven skaha korrekt form och djur ska inte vara tå-vida eller tåtrånga utan stå rakt. Avelsdjurbör heller inte, sett från sidan, ha för vink-lade eller för raka hasor.

Avelsarbetet kan förbättra klövhälsan

Djurens benställningar betyder mycket för hur klövarna slits.

8

Horntillväxten varierar mellan raser

Inom bl.a. raserna Gotlandsfår och fram-förallt Gutefår förekommer en ärftlig klöv-defekt ofta kallad ”bredklöv”. Ytterklövenär på dessa djur betydligt större än inner-klöven och kan ge djuret problem.Arvbarheten på denna defekt är myckethög och djur med detta fel ska inte använ-das som avelsdjur.

Erfarenheten visar att köttraser med lågullproduktion också har en låg horntillväxt medan raser med stor ullproduktion har

högre tillväxt på klövhornet. Bland annatgäller detta de vita lantraserna, som histo-riskt sett ofta rört sig över stora arealer.Dessa raser bör verkas oftare än två gång-er per år.

Ljusa klövar har sämre hornkvalitetHornkvaliteten i klöven har troligen ett visstsamband med klövens färg. Praktiska er-farenheter visar att ljusa klövar har högretillväxt och spricker lättare än mörka klövar.

På en tacka med en tåvid benställning får oftaklöven en snedvuxen form.

Bredklöv, dvs. ytterklöven är betydligt störreän innerklöven. (Foto: Ragnar Edberg)

9

Rent och torrt underlagEtt torrt och rent underlag är en förutsätt-ning för god klövhälsa. Om djuren går påfuktigt underlag en längre tid, kan sul- ochballhornet bli uppmjukat och fuktigt. Detkan leda till att skador och inflammationeruppstår. Skadliga mikroorganismer trivsdessutom bra i fuktig miljö vilket gör attsmittrycket och risken för infektioner ökar.Halmåtgång per tacka och stallsäsong vari-erar mycket beroende på gårdens förutsätt-ningar. Normalt går det åt 60–120 kg halmper tacka och år. Andra användbara strö-medel är spån, torv, hö, bark eller flis.Ensilageutfodring, jämfört med hö, kräverofta mer strö, för att inte ge en fuktig strö-bädd och kletig miljö runt utfodringsplat-serna. För att ströbädden ska komma igångatt brinna, bör den anläggas i god tid föreinstallning, när marken fortfarande är varm.Lägg ut ett tjockt, väl packat lager halm ochgrunda eventuellt med gammalt ensilage så

att värmealstringsprocessen kommer igångoch ströbädden fungerar väl.

Uterastfålla måste skötasAtt ge fåren möjlighet till utevistelse ävenunder stallperioden har blivit mycket van-ligt i Sverige. Utevistelse för djuren, medmöjlighet att röra sig på stora ytor, är posi-tivt ur flera aspekter. Tyvärr ser man dockofta exempel på kletiga vinterasthagar. Omfåren går ute vintertid i en mindre rast-fålla är det viktigt att denna är väldränerad.Fållan kan också behöva rengöras ocheventuellt strös med sand, bark eller dylikt.Utfodringsplatser som förläggs utomhusutan tak blir ofta gödselbemängda ochslaskiga och är en grogrund för infektionerav olika slag. Om inte förutsättningar finnsför att ordna en välskött uterastfålla bördjuren utfodras inne under de mest neder-bördsrika perioderna.

Närmiljön betyder mycket för klövhälsan

Utevistelse är positivt för djuren. Rastfållan får dock inte bli för kletig!

Risk för vrickning på bete

Får har relativt små klövar och smala ben.Om betesmarken är stenig och kuperadmed håligheter, t.ex. efter sork, händer detatt djur trampar snett och vrickar foten.Dessa skador är ofta inte allvarliga och kangå över av sig själv på några dagar. Stenareller taggar kan också skada klöven och

orsaka smärta. Haltande djur ska alltidkontrolleras. Har flocken stora ytor att rörasig på kan det vara lämpligt att en tackasom vrickat sig får gå på mindre yta så attskadan har chans att läka. Tänkt dock påatt får är flockdjur och blir stressade av attvara ensamma.

10

Det är inte ovanligt att fåren trampar snett och vrickar sig på steniga betesmarker.

Du kan påverkaklövhälsanUtfodring inverkar på klövhälsan Om djuren får ett proteinrikt foder växerklövarna mer och behöver därmed sesöver och verkas oftare. Snabba foderbytenkan leda till fång på tackor. Detta gällerframförallt om djur, som fått en grovfo-derbaserad foderstat, plötsligt får mycketkraftfoder. Det finns flera uppfattningarom hur mineral- och vitaminstatus hosdjuren kan påverka klövhornets kvalitet.Bland annat anses B-vitamin förbättrahornkvaliteten i klöven men i dagslägetfinns inga studier som styrker detta. Hosöverviktiga djur kan påfrestningarna påben och klövar bli så stora att det leder tillproblem.

Stress påverkar negativtDjur som utsätts för stress, t.ex. vid flytt-ning till ny miljö löper alltid en förhöjdrisk att utveckla sjukdom. Det beror på attstresshormon påverkar immunförsvaretnegativt och djuret har därmed svårare attstå emot smitta.

11

Inköp av djurInköp av nya djur till besättningen innebäralltid en risk för att nya smittor förs in ochsprids.

Utgå alltid från att nya djur kan varasmittbärare. Ta inte emot enstaka djur frånokända besättningar. Några enkla regler vid köp av djur:• Köp djur från så få besättningar som

möjligt.• Köp friska djur från seriösa uppfödare.• Använd endast rengjorda och desinfice-

rade transportvagnar vid förflyttning avdjur.

• Sätt nyinköpta djur i karantän i minst treveckor.

Innan djuren släpps in i besättningen börklövarna kontrolleras och desinficeras. Denya djuren bör också avmaskas och av-lusas vid behov.

Köp friska djur från seriösa uppfödare.

12

Fotbad och fotsprayminskar smittanDet kan vara aktuellt att låta hela besätt-ningen gå igenom fotbad om man har pro-blem med smittsamma klövsjukdomar.Om klövarna är mycket smutsiga och göd-selbemängda bör de rengöras före fotba-det. Enklast görs detta genom att sätta tvåfotbad efter varandra där det första endastinnehåller vatten för rengöring. Genom attlägga t.ex. halm i fotbadet minskas riskenför att tackorna ska försöka hoppa överdet. Halmen kan också hjälpa till attskrubba ren klövarna. Det finns också spe-ciella färdiga fotbad med tillhörande mattaatt köpa. Låt djuren gå på torrt underlagefter fotbadet. Det finns flera olika prepa-rat för desinfektion på marknaden. Varnoga med att följa instruktionerna för hurpreparatet ska användas. Vätskenivån skavara så hög att den täcker klövkapseln.Djuren får absolut inte dricka av lösning-en. Använd handskar när du jobbar meddesinfektionslösningar. Att spraya klövenmed lösningen kan också ge god effekt.Observera att vissa preparat, t.ex. zinksul-fat kräver 20 minuters behandling för attge full effekt.

Exempel på hur fotbad kan ordnas i hante-ringsanläggning. Bilden är från Skottland.

Exempel på desinfektionspreparat. Jämförande studier av effekten hos preparaten har inte gjorts.

Preparat Säljs av bl.a.

Delaval Klövbadslösning 500 Lantmännen

Derma-Phenox LG produkter

Footmaster LG produkter

Jodopax Lantmännen, Apoteken

Kopparsulfat Lantmännen, färghandeln

Oxine http://www.biocidescandinavia.se

Virkon Lantmännen

Zinksulfat Lantmännen, färghandeln

13

Kontroll av klövar hos får med hältaHälta hos tackor kan ha flera orsaker, t.ex.juverinflammation, stukning, skadad ellerinfekterad klöv.

Undersökning av klövar:• Rengör och verka klöven vid behov.• Kontrollera eventuell svullnad eller ökad

värme i klöven och benet.• Undersök klövkapseln. Finns det några

sprickor eller fickor? • Undersök huden i klövspalten? Den ska

vara blek, torr och hel. • Kontrollera om det finns andra skador

eller blödningar.• Ta temperaturen (normalt 39–39,5 °C).

Feber kan tyda på infektion.

Rodnad och svullen hud i klövspalten kantyda på inflammation eller irritation; ensmetig massa med speciell lukt kan tyda påklövspaltseksem, -inflammation eller tidigfotröta.

Efter avslutad undersökning är det lämp-ligt att klöven doppas i eller sprayas meddesinfektionslösning. Innan orsaken tillhältan är fastställd bör djuret isoleras frånflocken.

Vid tecken på enbart klövspaltseksem(ingen svullnad, bara fuktig, och irriteradhud) kan ett fotbad eller spray med desin-

En frisk klövspalt ska vara blek och torr.

ficerande lösning räcka som behandling.Efter fotbad/spray är det viktigt att djurenstår på en torr och hårdgjord yta för atttorka, innan de släpps på ett rent bete ellerpå djupströbädd. Klövar med böld i vitalinjen eller okomplicerade förväxningarutan underminering av horn på någon delav klöven, kan enkelt verkas till normaltutseende. Undvik att verka så djupt att detblöder.

Veterinär bör kontaktas om orsaken till häl-tan är allvarligare än eksem eller förväx-ning, om djuret visar allmänpåverkan, harfeber eller om flera djur drabbas av hältaungefär samtidigt. Isolera sjuka djur frånde till synes friska.

14

KlövsjukdomarIcke smittsamma klövsjukdomar

Förväxta klövar och onormal klövformEn normal klöv ska ha en milt konkav sulaoch vägghornet ska sticka ut en aning ned-anför sulans yta. När klövhornet växer for-tare än det slits kommer tån att bli för lång.Ytterväggen tenderar att vika sig in undersulan och om inte klövarna verkas, kan detinnebära att hela foten blir snedvuxen ochfår en onormal form. Förvuxna klövar ellerhorn som är deformerade efter en böldeller fång kan få ett snedvuxet utseende.Med hjälp av successiv verk-ning, lite menoftare, kan klöven återfå ett normaltutseende och normal växtriktning.

GranulombildningEn alltför djup verkning av klövarna kange problem. Man ska inte verka så djupt attblödning uppstår eller verka vägghornet såatt det inte räcker ner över sulan. Skadorvid verkning kan ge en överväxt av

läkningsvävnad, ett så kallat granulom.Denna granulationsvävnad bildas vid allsårläkning. Av någon anledning bildasalltför mycket vävnad, som tränger fram isprickan mellan hornsegmenten. Det kandå inte bildas något normalt horn utanförgranulomet, utan vävnaden fortsätter attvara mjuk och känslig och har lätt för attbörja blöda vid en skada. Ett granulom kanopereras bort av en veterinär, men växeribland ut igen.

Skavsår eller hyperkeratosMellan klövarna samlas lera och gödselsom kan fastna i klövspalten. Detta leder tillett mekaniskt slitage på huden när fåret går,vilket kan ge irritation som leder till skavs-år s.k. hyperkeratos. Med tiden förtjockashuden för att skydda sig mot detta slitage,men samtidigt innebär skadan en ökad riskför bakteriella infektioner som kan leda tillklövspalteksem eller klövspaltinflamma-tion. I vissa fall är förtjockningen av huden

Deformerade och förväxta klövar.

15

så omfattande att en utväxt bildas, en s.k.limax. Irritationen av limax mellan klövarnakan ge hälta och bidra till försämrat infek-tionsskydd i klövspalten. Utväxter av dettaslag kan vara ärftligt, varför man bör undvi-ka att avla på djur som har stora sådana. Vidlindrig hyperkeratos kan verkning i kombi-nation med ett fotbad eller spray med desin-ficerande lösning räcka som behandling.Limax kan opereras bort av en veterinär,men växer ofta ut igen.

Skavsår eller hyperkeratos uppkommer genom irritation i klövspalten.

Separation i vita linjen behandlas genom attlöst horn verkas bort.

Separation i vita linjen På undersidan av en nyverkad klöv syns envit linje som utgör övergången mellan sul-och vägghorn. Eftersom vägghorn och sul-horn har sitt ursprung i olika typer av horn-producerande celler, markerar vita linjensammanlänkningen mellan olika typer avhorn. Denna kan av hittills okänd anled-

ning försvagas, vilket leder till en separa-tion och underminering längs med insidanav vägghornet. Separationen i vita linjenbehöver inte leda till hälta, utan syns mestsom flagnande horn som fläks bort vid sli-tage. Det innebär dock en risk för att smutsoch gödsel packas in i den spricka som bil-das, vilket kan leda till infektion och att enböld bildas under vägghornet. Behand-lingen består av att verka bort det lösa hor-net så att smuts inte fastnar.

FångVid överutfodring av spannmål kan fårutveckla fång. Ofta drabbas lamm som fåttett hastigt ombyte till en högkoncentreradfoderstat. Sjukdomstecknen är minskadfoderlust, avstannad våmmotorik, nedsattallmäntillstånd och plötsligt uppträdandehälta i ett eller flera ben. Djuret vill helstligga ner, eller rör sig motvilligt. Hältanberor på inflammation och svullnad inutiklöven, vilket yttrar sig som värme ochsmärta runt kronranden. Vid undersökning-en måste infektiöst orsakad inflammation iklövspalt eller klövled uteslutas. Djur somfått fång skall behandlas av veterinär medantiinflammatoriska preparat.

KlövspaltsinflammationOm det uppstår svullnad mellan klövarnaoch upp över kotan kan djuret varadrabbat av klövspaltinflammation. Då harbakterierna trängt genom huden och nåttdjupare strukturer i foten. Fåret uppvisarsvår hälta, ibland feber och nedsatt all-mäntillstånd. Svullnaden börjar i klövspal-ten och sprider sig senare upp över kron-randen och till kotan. Infektionen ger enböld i klöven som kan spricka upp i klöv-spalten eller vid kronranden. Svullnaden

gör att klövarna spretar. Det rör sig i prin-cip om samma typ av bakterier som vidklövspalteksem. Ibland kan infektionen nåända in i klövleden, med kraftig hälta somföljd. Bölden kan spricka men det geringen lindring av hältan, eftersom självaleden då är skadad. En infektion av den härtypen kan läka ut efter behandling menrisk finns att djuret inte helt återhämtar sig,utan kan behöva slås ut. Klövspalts-inflammation ska behandlas med antibioti-ka av en veterinär.

Smittsamma klövsjukdomarKlövspaltseksemDet finns flera bakterier som kan skadaklövspaltens hud och orsaka lokalt ytligtklövspalteksem. Flera av dessa bakterierfinns naturligt i fårens tarm och kan inte atttas bort från miljön. Andra faktorer avgördärför om en sjukdom utvecklas eller ej.Dessa faktorer kan utgöras av smutsig ochvåt miljö eller vasst underlag som skadarhuden och därmed sänker dess naturligamotståndskraft och ger bakterien möjlighetatt infektera huden. Fusobacterium necro-phorum är ett exempel på en sådan typ avtarmbakterie som kan orsaka klövspaltsek-sem. Den växer under syrefattiga förhållan-den och gynnas därmed av att klövarnabakas in i gyttja när fåren går i upptram-

pade våta delar av betesmarken, t.ex. runtvattenkar och foderhäckar. Även bakteriersom växer i syrehaltig miljö återfinns påklövarna i samband med eksem. Ett exem-pel är Arcanobacterium pyogenes.

Klövspaltseksemet kan ge upphov till hältahos djuren, men ger vanligen ingen febereller svullnad i foten. Vid närmare under-sökning av klöven kan man se att hudenmellan klövarna ser fuktig ut. Den kanvara antingen rödblossande eller blek, ochhar ofta en illaluktande beläggning avdöda celler och smuts. Hårväxten i klöv-spalten kan försvinna helt om eksemet ärutbrett. Klövspaltseksem behandlas genomdesinfektion av klöven med hjälp av sprayeller fotbad.

16

Klövspaltseksem gör att huden ärrödblossande eller blek och serfuktig ut.

17

Fotröta s.k. FootrotOm huden i klövspalten redan är skadad avväta och klöveksem ökar risken för att endjupare infektion tillstöter. Om bakterienDichelobacter nodosus finns på klöv-spalthuden kan den ge upphov till fotrötamed död vävnad som följd. Infektionenbörjar som ett ytligt eksem i klövspaltenoch kan i det läget inte skiljas från klöv-spaltseksem. Huden kan rodna och bli ömmellan klövarna. Eksemet fuktar och ger

ett något glänsande intryck. Hårbeklädna-den i klövspalten kan också försvinna.Senare uppluckras det mjuka hornet överballar och sula och i svårare fall ävenvägghornet, så att hela klövkapseln kan bliunderminerad. De sjuka djuren ska omgå-ende isoleras från flocken och klövarna påalla friska djur ska desinficeras. Vid miss-tänkt fotröta ska veterinär kontaktas. Be-handling med antibiotika är nödvändig.

Fotröta underminerar hornet iklöven och gör att delar av ellerhela klövkapseln kan lossa. (Foto: Christer Bergsten)

Smärta i klövarna kan göra att djuret ligger mycket och står på knäna,när det äter. (Foto: Christer Bergsten)

Böld i vita linjenBölder innanför klövkapseln kan orsakasav bakterier av många olika slag. Vid enförsvagning i klöven, som vid separation ivita linjen eller vid en lokal skada, kom-mer bakterierna in och kan infekteraunderliggande vävnad. När trycket underklövkapseln stiger börjar djuret halta ochfoten känns varm och öm.

Infektionsporten kan ofta ses som ett mör-kare område nära vita linjen. För att dräne-ra var behöver klöven verkas. Om böldeninte upptäcks och åtgärdas kommer dentroligen att breda ut sig innanför klövkap-seln och spricka i kronranden, där vävna-dens motstånd är som minst. Denna typ avböld är dock inte smittsam utan drabbarenstaka djur.

Svullen klövtalgkörtelEn annan orsak till hälta hos får är infek-tion i den talgkörtel som finns på framsi-dan av foten, ovanför klövspalten. Bak-

terieinfektionen drabbar enstaka djur menkan ha samband med att det är mycketsmutsigt där djuren går. Problem kanockså uppstå om körteln inte dränerar sig.Behandla djuret genom att klämma ut kör-tels innehåll och skölj med steril koksalt-lösning (finns att köpa på apotek).

Kronrandseksem (Contagious Ovine Digital Dermatitis, CODD)Kronrandseksem börjar i kronranden medkraftig invasion och underminering avklövväggen från kronranden och nedåt.Detta kan leda till att en eller båda klövar-nas hornkapsel lossnar. Ibland försämrasäven återutväxten av vägghornet. Hår-växten vid kronranden försvinner vanligt-vis, medan däremot klövspalten oftast inteberörs av skadorna. En typ av bakterie, till-hörande gruppen Spirochaeter, har isole-rats i vissa fall av denna sjukdom.Bakterietypen har också hittats i sambandmed kronrandseksem hos nöt. Det är oklartom denna sjukdom finns hos får i Sverige.

18

Resultat från studien av klövar från slaktade och nödslaktade tackor

Noterad anmärkningarProcent tackor i normalslaktmed respektive anmärkning

Procent tackor vid Stenstorpdestruktionsanläggning medrespektive anmärkning

Förvuxna klövar 41 62

Skavsår eller hyperkeratos 32 31

Separation i vita linjen 19 27

Eksem i klövspalten 6 27

Tackor utan anmärkning 30 12

19

Då lite var känt om klövvård och klöv-sjukdomar på får i Sverige genomfördes2004 en klövhälsoinventering i svenskafårbesättningar. Inventeringen leddes avLänsstyrelsen i Värmlands län i samarbetemed SLU, Skara och Svenska Djurhälso-vården. Arbetet omfattade en enkätunder-sökning, som representerar 26 000 tackor i485 besättningar spridda i alla län. Under-sökningen fick så stor spridning tack vareatt länsstyrelsens kontrollanter av tack-bidrag också intervjuade djurägarna påkontrollgårdarna. I studien ingick också enundersökning av klövar från 481 utslags-tackor slaktade under oktober i SwedishMeats anläggning i Skara och klövar från88 tackor som avlivats eller självdött ochskickats till destruktionsanläggning iStenstorp hösten 2004. Som ett resultat avsamarbetet med Svenska djurhälsovårdenupptäcktes också sjukdomen fotröta förförsta gången på en svensk fårgård.

Resultatet av inventeringen visar att klöv-vården på får är eftersatt i Sverige. Dettaleder till att många tackor får förvuxnaklövar, som ger en felaktig tåvinkel ochpåfrestningar på klöv och klövspalt, vilketkan leda till sjukliga förändringar.Förekomst av mer akuta smittsamma klöv-sjukdomar förefaller enligt studien att vararelativt låg i vårt land.

Problem med halta tackor är vanligast på sommarenAv enkätsvaren framgick att i något mer änhälften av fårbesättningarna kontrolleradesoch verkades samtliga tackors klövar tvåeller tre gånger per år, i övriga besättning-

ar verkades endast en gång per år och inågra besättningar verkades aldrig fårenklövar. I mer än hälften av besättningarnahade det någon gång förekommit problemmed tackornas klövar eller tackor som hal-tar. Generellt var problemen störst underbetessäsongen, då sten eller taggar skadatklöven eller djuret vrickat sig. Djuren blevi de allra flesta fallen återställda, ochbehandlingen bestod till största delen avansning av klövar och desinficering. Iendast 14 % av behandlingarna hade anti-biotika använts.

Många slaktade tackor hade förvuxna klövarStudien av två bakklövar per tacka i nor-malslakten vid Swedish Meats anläggningi Skara visade, att många djur hade för-vuxna klövar (vägghorn och/eller sulhornså förvuxet att tåvinkeln påverkats). Dess-utom förekom relativt ofta hyperkeratoseller skavsår i klövspalten och separation ivita linjen, se tabell sidan 18.

De mer akuta och smärtsamma klövsjuk-domarna som klövspaltsinflammation,böld i klövled eller vita linjen och eksem ikronranden kunde inte påvisas hos de slak-tade tackorna. På tackor som skickats tilldestruktionsanläggningen undersöktes allaklövar. Här var andelen sjukdomsan-märkningar på klövarna högre.

Klövvård och klövhälsa på svenska får

Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 vxE-post: jordbruksverket@sjv.seWebbplats: www.sjv.se

ISSN 1102-8025JO05:2