16

Fastighetsägarna StockholmUtdelningsadress: Box 12871, 112 98 Stockholm

Besöksadress: Alströmergatan 14, StockholmTelefon: 08-617 75 00

www.fastighetsagarna.se/stockholm

Fastighetsägarna Stockholm är branschorganisationen för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Stockholms län och på Gotland. Våra drygt 5 000 medlemmar spänner från börsnoterade fastighetsföretag och kommunala bostads-bolag till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare. Tillsammans har de drygt 10 000 fastigheter där det bor en halv miljon människor.

Våra medlemmar är en viktig del i samhällsbygget och våra investeringar gör Stockholm till en attraktiv storstad – inte bara för alla som bor här idag, utan för våra barn, och alla de som vill komma hit i framtiden.

1

FASTIGHETSÄGARE I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

ÄR DIN FASTIGHET KLIMATSÄKRAD?

2

KLIMATFÖRÄNDRINGARPÅVERKAR VÅR VARDAG

FNs klimatpanel IPCC slår fast att det går att begränsa den pågående globala uppvärmningen till max två grader, men det förutsätter att utsläppen av koldioxid minskar kraftigt inom de närmaste decennierna. Sett över hela jorden behöver utsläppen minska med mellan 40 och 70 procent till år 2050. År 2100 behöver utsläppen vara närmare noll.

Fastighetsbranschen kan bidra till en minskad klimatpåverkan genom flera olika åtgärder, både i bygg- och i förvaltningsfasen. Det går att spara energi och minska sitt fossilbränsleberoende. Det finns många goda exempel att inspireras av. Men parallellt med det energibesparande arbetet är det viktigt att anpassa sig till de förändringar som i viss mån redan är ett faktum idag, och som kommer att bli än påtagligare framöver. Även om vi stannar vid en uppvärmning på två grader.

Den här broschyren är ingen handledning till hur du skyddar din fastighet mot allehanda väder-relaterade problem. Vad vi vill är i stället att väcka tanken på att det är dags att tänka till och bli uppmärksam på den inverkan som klimatförändringarna redan har på fastighetsägares vardagliga beslut kring både underhåll och investeringar. Vilka åtgärder som kan vara lämpliga styrs givetvis av den enskilda fastighetens läge och övriga förutsättningar.

Framför allt vill vi visa på att det går att förbereda sig, men att det krävs en riskanalys och en kartläggning.

Stockholm i februari 2015

Sara HaasmarkHållbarhetschef, Fastighetsägarna Stockholm

Foto: omslag Sofia Tanaka/TT, sid 3 Johan Nilsson/TT, sid 4 Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT, sid 6 Johan Nilsson/TT, sid 9 Grøtt, Vegard/TT.

3

Klimatförändringarna är inte något som hör framtiden till – de pågår just nu och medför stora konsekvenser. Det är därför ett gemensamt intresse för fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, boende, försäkringsbolag och samhället i stort att förebygga skador till följd av ett mer extremt klimat.

År 1988 etablerades FNs klimatpanel The Inter- governmental Panel on Climate Change (IPCC). Anledningen var att ge en neutral och vetenskaplig bild av klimatförändringarna och de konsekvenser som dessa medför. Tusentals vetenskapsmän över hela världen delar med sig av sin forskning till panelen som utvärderar och bedömer uppgifterna för att säkerställa så-väl objektivitet som kvalitet på de fakta som uppgifterna grundar sig på. Idag är 195 nationer medlemmar av IPCC.

KLIMATRAPPORTER GER FAKTAIPCC publicerade sin första klimatrapport 1990. Under 2013/2014 presenterades den hittills femte stora klimatrapporten, fördelad på tre delrapporter, och det är också den mest omfattande så här långt.

I rapporten pekas fem riskområden ut: • hot mot ekosystem • extrema väderhändelser• fördelning av klimateffekter• globala ackumulerade effekter• storskaliga enskilda händelser.

Rapporten konstaterar att anpassning är nödvän-dig för att hantera de växande riskerna, men ock-så för att lindra klimatförändringarnas effekter.

SMHI ÄR SVERIGES LÄNKSMHI är så kallad Focal Point i Sverige för IPCC och fungerar som förbindelselänk med IPCCs sekretariat i Genéve. På deras webbplats finns både mer information om det internatio-nella arbetet och länkar till IPCCs rapporter.www.smhi.se/tema/ipcc

KORT OM KLIMAT-PANELEN IPCC

4

ETT FÖRÄNDRATKLIMAT

KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅGÅRKlimatförändringarna är inte längre något som hör framtiden till. De pågår idag och skapar konsekvenser för enskilda och för samhället i stort. Enligt IPCCs senaste rapport är uppvärm-ningen av klimatet ett faktum. Atmosfären och

haven har värmts upp, mängden snö och is har minskat och havsnivån har höjts. Utsläppen av växthusgaser och annan mänsklig påverkan är den dominerande orsaken till denna uppvärmning. Utsläppen ökar snabbt och kommer att orsaka ytterligare uppvärmningar och förändringar i hela klimatsystemet. Hur mycket klimatet förändras beror på hur stora de framtida utsläppen blir.

IPCC har även analyserat vilka risker som kli-matförändringen kommer att innebära för sam-hället och betonar att samhällets beredskap måste stärkas – bättre planering minskar risken för oönskade överraskningar. Eftersom sårbarhet och risker skiljer mellan regioner och sektorer behövs platsspecifika åtgärder. Beslut som fattas idag måste också se till långsiktiga effekter, även om vi inte vet exakt vilka dessa är.

Vi står inför stora investeringar inom energisektorn, stadsutveckling och mark- användning. Det innebär att vi nu har goda möjligheter att påverka beslut för att rikta investeringar mot en positiv utveckling som bygger på resurseffektivitet och minskade koldioxidutsläpp. Rapporten Better Growth, Better Climate, visar på möjligheter att uppnå ekonomisk tillväxt samtidigt som vi minskar utsläppen och erhåller en rad andra fördelar. Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute

”

Rapporten Better Growth, Better Climate, som nämns i citatet här ovanför, tar fasta på de möjligheter som öppnar sig om vi möter klimatförändringarnas utmaningar på rätt sätt. Rapporten finns på http://newclimateeconomy.report

Better Growth, Better Climate

5

SMHIs guide till klimatanpassningPå SMHIs webbplats finns en guiden ”Klimatanpassa – att starta” som i fyra steg som lotsar fram till en anpassningsstrategi för den egna verksamheten. Som komplement är det viktigt att ha kännedom om, och i så fall hur, den egna verksamheten redan har påverkats av olika väderhändelser. Anpassningsstrategin visar vad som behövs för att hantera rådande klimat och framtida förändringar.

www.smhi.se, sök på ”klimatanpassa”

STOCKHOLM PÅVERKAS SMHI har analyserat hur Stockholms län kom-mer att påverkas av klimatförändringarna. Jäm-förelsen avser slutet av seklet 2100 jämfört med perioden 1961-1990.

• Medeltemperaturen ökar med 4 – 6 °C.• Den genomsnittliga årsnederbörden ökar

med 10 – 30 procent.• Extrem nederbörd ökar med cirka 20 pro-

cent, med ökad risk för kraftiga regn.• Växtsäsongen förlängs med 100 – 140 dagar,

det vill säga större delen av året kan komma att utgöra vegetationsperiod.

• Antal snödagar minskar väsentligt.• Flöden i vattendrag kan både öka och minska.• Havets medelvattennivå stiger med 30 – 50

centimeter. Från mitten av seklet överstiger havets höjning landhöjningen. Efter år 2100 kan havet stiga ännu mer och effekterna bli betydande.

• Vid lågtryck och pålandsvind kan vattnet stiga ytterligare.

Eftersom senaste IPCC-rapporten pekar på att klimatförändringarna kan komma att bli mer omfattande än man tidigare trott finns en risk att även dessa beräkningar kan vara i underkant. För att skapa en beredskap för oväntade och all-varliga händelser kan det behövas ta mer höjd i fråga om de konsekvenser klimatförändringarna kan få. Detta gäller både långsiktiga gradvisa förändringar och mer extrema vädersituationer.

MEDFÖR STORA KOSTNADER Fastighetsbranschen kommer att påverkas nega-tivt av klimateffekter som ökad värme och ne-derbörd med fler extrema väderhändelser som översvämningar, ras, skred och erosion.

Försäkringsbolagen i Norden ser redan idag en tydlig trend mot ökade kostnader för väderrela-terade skador, inklusive personskador.

Skyfallet och översvämningarna i Malmö den 31 augusti 2014 orsakade stora skador. De tre största försäkringsbolagen, If, Folksam och Länsförsäkringar Skåne, fick in skadeanmäl-ningar för sammanlagt runt 250 miljoner kronor enligt Sveriges Radio. Utöver detta gav skyfallet upphov till stora skador och samhällskostnader som inte täcktes av några försäkringar.

Några ytterligare aspekter är:

Storm och stormskador i ett förändrat klimat.Stormarna i Sverige har inte ökat under de se-naste åren men sannolikt blir det fler stormar i framtiden. Framför allt förväntas stormskadorna öka vintertid till följd av mildare och blötare vintrar med minskad tjäle.

Snö och is i ett förändrat klimat.I och med klimatförändringarna förväntas mil-dare snö- och isförhållanden. Det blir ovanligare med ett varaktigt snötäcke och riskerna för is-bildning minskar.

Med mildare snö- och isförhållanden minskar risken för att tak påverkas av tunga snölaster. Det finns dock anledning att ha i åtanke att även om vintrarna i genomsnitt blir mildare lär det fort- farande komma kalla vintrar med snö och is.

6

SYSTEMATISKT ARBETESKYDDAR FASTIGHETEN

FASTIGHETSÄGARENS ANSVAREn fastighetsägare har ett långtgående ansvar och en skyldighet att själv vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom mot över-svämning, värme, storm samt ras och skred. I ansvaret ingår även att vid behov återställa hus och tomt. Fastighetsägaren ska också informera hyresgäster om vad de bör tänka på i detta sam-manhang, till exempel vid förvaring av ägo- delar i källaren.

Fastighetsägaren ansvarar för att fastigheten är väl underhållen och för att hålla sig informerad om risker till följd av ett förändrat klimat och för att genomföra åtgärder inom sitt rådighets-område. På platser där det tidigare förekommit översvämning bör fastighetsägaren vara förbe-redd på att det kan hända igen.

På nästa sida visas ett flödesschema över hur ett systematiskt arbete med att klimatsäkra sitt fastighetsbestånd kan gå till. Förutsättningarna kan ändras över tid, därför bör klimatåtgärder finnas med som en naturlig del i den ordinarie underhållsplaneringen för fastigheterna.

Inför ett fastighetsköp är det också viktigt att kartlägga riskerna. Har fastigheten tidigare drabbats av problem vid översvämningar, ras, skred eller erosion? Ligger den i ett utsatt läge så att det därför är nödvändigt att vidta före-byggande åtgärder?

BYGG RÄTT FRÅN BÖRJANI samband med nybyggnation bör man noga tänka igenom vilka risker som finns i närområdet. Ett strandnära läge kan vara lockande och luk-rativt. Samtidigt kan det innebära risk för över-svämning, ras och skred. Därför är det viktigt att undersöka hur riskbilden ser ut och anpassa byggandet efter detta. Genomtänkta lösningar i byggskedet minskar risken för kost-samma ombyggnationer i ett senare skede. För dialog med din byggentreprenör före bygg-start, många byggföretag kan hjälpa till med klimatsäkra lösningar.

På de kommande sidorna berättar vi mer om vad man bör tänka på för att rusta sin fastighet mot vatten, värme samt ras och skred.

7

Kartlägg klimatrelaterade risker för fastig-hetsbeståndet genom att samla information om väderhändelser som kan få effekter på dina fastigheter och på hyresgäster. Arbeta systematiskt och för dialog med: • kommun, länsstyrelse och myndigheter,

till exempel Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

• försäkringsbolaget för att se över hur för-säkringen täcker skador från översvämning, för skadeförebyggande råd och besiktning.

• anställda och hyresgäster som vet hur bygg- naderna fungerar i olika väder. Har an-ställda behövt hantera översvämningar? Har det klagats på alltför varma lokaler?

Identifiera de mest kritiska fastigheterna/ områdena. Vilka är mest utsatta för över-svämning och värme? Vilken typ av VA-system finns nedgrävt och vad säger kommunen att det ska tåla? Finns det hyresgäster som är vik-tiga att ta särskild hänsyn till under värme-böljor, exempelvis äldre och sjuka eller kunder med höga krav på termisk komfort?

Identifiera lämpliga åtgärder. Vilka åtgärder av underhållskaraktär kan genomföras inom befintlig verksamhet? Tänk till vid renovering och nybyggnation och ta höjd för eventuella klimateffekter. Även om investeringen kostar kan dessa utgifter sparas in genom undvikande av skada. Skapa även en beredskap för extrema vädersituationer.

Informera och utbilda såväl anställda som hyresgäster om risker, effekter och åtgärder samt informera om vem som ska göra vad.• Utbilda fastighetsbolagets anställda så att

de har kunskap och rutiner för att kunna arbeta långsiktigt med att förebygga skada och agera rätt vid en extrem väderhändelse.

• Informera hyresgäster om vad de själva kan göra.

Ta fram en handlingsplan som beskriver vad som ska göras, när olika åtgärder ska genom-föras och av vem.

Följ upp och revidera handlingsplan och strategier årligen.

1

2

3

4

5

6

FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG

4

Föl

j up

p o

ch r

evid

era

Kartlä

gg risker Identif era kritiska fastigheter Identif era åtg

ärder

Ta fram handlingsplan Informera och utbilda

8

FLER ÖVERSVÄMNINGARI ett framtida förändrat klimat förväntas över-svämningarna att öka till följd av ökad års-medelnederbörd, mer extrem nederbörd och en höjning av medelvattennivån. En annan orsak är brister i de tekniska systemen.

Årsnederbörden ökar sannolikt gradvis. Års-tidsvariationerna är stora men största ökningen förväntas under vinterhalvåret. Varmare vintrar förväntas ge mindre snö och mer regn, med vinterflod i samband med regnväder i stället för vårflod i anslutning till snösmältning.

Intensiva skyfall inträffar idag främst sommartid. I framtiden förväntas antalet dagar med kraftig och extrem nederbörd öka och översvämningar som orsakas av stora regnmängder kommer att kunna inträffa under större delen av året.

Stigande medelvattennivåer i haven förväntas på sikt öka översvämningsrisken vid kusten och i lågt liggande områden, men än så länge kompenserar landhöjningen. Idag är lufttryck och vind de viktigaste faktorerna för föränd-ringar i Östersjöns vattennivå. Lågtryck och pålandsvind ger högre vattenstånd medan hög-tryck och frånlandsvind ger lägre vattenstånd.

Vanliga tekniska brister är ett undermåligt tät-skikt i byggnaden eller att dräneringen inte fungerar. På många ställen finns även en under- kapacitet i kommunala avloppsnät och vatten- avledningen från fastigheter är ofta ineffektiv. Dessutom har den naturliga avrinningen för-sämrats när ytor hårdgjorts, avrinningsvägar byggts bort och fastigheter uppförts där bygg-nation borde ha undvikits, exempelvis i sänkor.

STORA KONSEKVENSERKonsekvensen av ett förändrat klimat och brister i de tekniska systemen kan bli att vatten tränger in i fastigheten, genom källarfönster, garage- portar och liknande öppningar samt genom grundmuren. Extrema skyfall kan belasta av-loppssystemen och bakåtströmmande vatten kan skapa översvämning av källare och brädd-ning av avloppsvatten. Till följd av vattenintrång kan även risken för fuktskador, mögel och röta öka, liksom för frostskador på stenfasader.

De fuktiga förhållandena kan även påverka inom- husklimatet med ökad mikrobiell tillväxt, till exempel i form av mögel. Underhållsbehovet för fasader och tak ökar. Material och kon-struktioner som redan idag har problem med fukt och mögel kan bli än mer utsatta framöver.

KRAFTIGA REGNOCH ÖVERSVÄMNINGAR

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

SÄKERSTÄLL ATT HUSET ÄR TÄTT, MEN ATT DET KAN ANDAS

• Täta tak, fönster, dörrar och andra öppningar som sprickor i källargolv och takpapp.

• Installera översvämningsskydd i källare, till exempel i form av avstängningsbar golv-brunn, bakvattenskydd och backventiler på avlopp.

• Ta hänsyn till ökade regnmängder vid val av material och färgtyp för ytbehandling av fasader och fönster.

• Bygg tak över källartrappor och garageportar. Skydda tegelfasader genom att öka takfoten.

• Kontrollera att ventilationen är tillräcklig om huset blir tätare. Vid behov öka kapaci-teten eller installera avfuktare.

SÄKERSTÄLL AVRINNINGSVÄGAR

• Kontrollera att stuprör, brunnar och dräne-ringsrör är rensade och i bra skick och att rötter från träd och buskar inte nått ner i VA-systemet och orsakar stopp och läckage. Observera att material som rensats bort ur en brunn klassas som farligt avfall och får inte transporteras bort av fastighetsägaren själv.

• Kontrollera att dagvatten inte är kopplat till spillvatten eller leds till husgrundsdränering.

9

• Se till att marken lutar från fastigheter så att avrinning sker åt rätt håll.

• Påtala eventuella brister i avrinning till avlopps- nätet för kommunen så att de kan åtgärda.

• Omvandla hårdgjorda ytor till armerade grönytor. Lägg gröna tak för att minska vatten- belastningen på avloppssystemet.

EXTRA SKYDD I OMRÅDEN MED ÅTERKOMMANDE ÖVERSVÄMNINGAR

• Överväg lättmonterade skivor för att täcka för dörrar, fönster och ventilation vid över-svämningar.

• Säkerställ tillgång till översvämningsskydd och pumpar. Tillfälliga vallar kan byggas av plast och sandsäckar. Överväg permanenta barriärer och vallar mot vattendrag.

• Kontrollera att det inte finns känslig och/ eller värdefull utrustning/installationer i fastig- hetens källarutrymmen.

• Påtala behov av förebyggande åtgärder för kommunen, till exempel vallar eller ett över-svämningsområde uppströms.

10

FLER VÄRMEBÖLJORDet beräknas bli varmare i Stockholmsregionen med störst temperaturökning vintertid. Som-martid kommer perioder med värmeböljor och torka att bli allt vanligare. Brandrisken förväntas öka till följd av kombinationen värme, torka och längre växtsäsong.

Parallellt med värme och torka förväntas perioder med ökad nederbörd och högre luftfuktighet.

De högre temperaturerna sommartid ökar ris-ken för sprickbildning på takpapp, fasader och fönsterkarmar till följd av uttorkning av färg. Detta i sin tur ökar riskerna för vattenläckage från sprickor vid regn. Högre luftfuktighet under övriga delen av året kan orsaka skador på vindar, fasader och fundament i form av mögel och röta.

Högre temperaturer under somrarna innebär också att det kan bli väldigt varmt inomhus, speciellt i de delar av fastigheter som vetter mot söder, saknar skugga/solavskärmning och som är svåra att ventilera mot hetta. Höga inom-hustemperaturer blir ganska snabbt en olägen-het för fastighetens hyresgäster.

En riktig värmebölja kan till och med vara livs-hotande för en del personer. Speciellt äldre och människor med hjärt-/lungrelaterade sjukdomar är sårbara för värme. Forskning visar att den dagliga dödligheten i Stockholm ökar med cirka 20 procent när temperaturen når över 30 grader under tre dygn i rad. Det som gemene man betraktar som fint väder kan alltså för många människor innebära en allvarlig hälsorisk.

Varning om höga temperaturer utfärdas av SMHI när minst 26 grader förväntas under minst tre dagar i följd.

VARMARE, TORRARE OCH FUKTIGARE

PLANERA FÖR SVALKA

Värmeböljor innebär ett ökat behov av svalka och kyla. Exempel på åtgärder är:

• Planera för skugga med träd och grönska i anslutning till fastigheter samt överväg gröna tak och fasader. Ökad grönska ger lägre inne- och utetemperaturer varma sommar-dagar, bättre motståndskraft mot översväm-ningar och inte minst ökad trevnad.

• Installera solskydd och markiser samt even-tuellt fjärrkyla.

• Tänk på svalka i samband med energieffek-tiviseringsåtgärder.

• Ta del av SMHIs värmevarningar och ha ett joursystem för synpunkter från hyresgäster.

• Planera skötsel och nyplantering av grön-områden och parker utifrån att behovet av svalka kommer att öka framöver.

• Vid nyproduktion, planera så att lägenheter inte blir onödigt varma på grund av läge, planlösning eller fönsterplacering. Exempel-vis kan andelen stora södervända fönster begränsas och sovrum lokaliseras mot norr. Andra åtgärder rör val av isolering och av-skärmning av solinstrålning. Följ kunskaps-utvecklingen och för dialog med kommun/länsstyrelse.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

”

11

I stadens urbana miljöer bör grönstrukturen planeras och förvaltas för att främja många funktioner med avseende på människors hälsa och klimatanpassning. Träd, grönområden, vattendrag och dammar bidrar till att klimatanpassa staden samtidigt som grönytorna främjar många andra värden, så kallad mång- funktionalitet.”Lovisa Lagerblad, energi- och klimatstrateg, Länsstyrelsen Stockholm

”

VisAdapt är ett webbaserat verktyg som har tagits fram av Linköpings universitet i sam-verkan med flera andra nordiska universitet och SMHI. I utvecklingsarbetet har även myndigheter, kommuner och försäkrings-bolag varit engagerade.

Genom att knappa in sin gatuadress samt uppgifter om det egna huset får användaren råd om hur det kan skyddas mot kommande klimathändelser.

– VisAdapt kan stödja såväl den enskilda fastighetsägaren som myndigheter i hante-ringen av klimatrelaterade risker, både som analysredskap för specifika områden och som informations-/diskussionsunderlag för att göra klimatfrågan mer konkret. Till exempel som verktyg i undervisning eller samhälls-planering, säger Erik Glaas på Linköpings universitet.

Verktyget finns på: www.visadapt.info

Använd VisAdapt

12

UNDERMINERAD MARKRisken för ras, skred och erosion förväntas öka i ett förändrat klimat, vilket ställer krav på såväl anpassningsåtgärder i befintlig bebyggelse som hänsynstagande vid nybyggnation.

Fastigheter som ligger i en sluttning kan drabbas av ras eller skred, särskilt om de ligger i om- råden som redan i dagens klimat är ras- och skredbenägna. Den ökande risken beror på att större nederbördsmängder leder till att marken blir mättad med vatten och därför lättare rasar.

Fastigheter längs vattendragen, Mälaren och havets kust kan vara i riskzonen för erosion. Det gäller i områden med ”rätt” förutsättningar eller där erosion redan pågår. Det beror dels på tillfälligt höga flöden till följd av ökad neder-börd och dels på stigande medelvattennivåer.

RAS OCH SKRED

FÖREBYGGANDE ARBETE

Om fastigheten ligger i ett riskområde – kon-takta kommunen för att diskutera förebyggande åtgärder. Förslag på lösningar är

• Stabilisera sluttningar genom att plantera djupt rotade träd och buskar.

• Använd jordspikning, det vill säga att spikar borras ner i jorden.

• Installera dräneringsrör för regnvatten.

• Fyll foten av sluttningen med fyllnads- material.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

Torv

Lera/silt

Postglacial sand/grus

Isälvssediment

Moränlera/ lerig morän

Morän

Berg

”

13

För fastighetsägare finns det olika instanser där man kan få stöd i sitt klimatanpassningsarbete. Vart man vänder sig beror på vad man har att hantera – gäller det att ta fram en sårbarhetsut-redning och kartlägga risker eller att planera och genomföra åtgärder för klimatsäkring? Det kan också variera beroende på om man har ett stort eller litet fastighetsbestånd.

DIN KOMMUNKommunen kan genom rådgivning underlätta för en fastighetsägare att skydda sin egendom. Vänd dig till kommunen med frågor om området där dina fastigheter ligger eller om du vill veta om det finns möjlighet att förebygga skador. Din kommun har ansvar för klimatanpassning vad gäller:

• planläggning av mark, vatten och om byg-gande – översiktsplanering, detaljplanering och bygglov

• avloppsystemet – att ledningar är rätt dimen-sionerade och väl underhållna så att lednings-

systemet inte blir överbelastat vid normalt förekommande regn

• risk- och sårbarhetsanalyser som kan omfatta olika aspekter på klimatanpassning som ris-ker för översvämning, ras och skred.

Har kommunen i sina åtaganden gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan kommunen bli skadeståndsskyldig, preskriptionstiden är tio år.

DITT FÖRSÄKRINGSBOLAGFörsäkringsbolag har som affärsidé att försäkra fastigheter mot oförutsedd skada. Blir en viss typ av skada mer frekvent förekommande finns en risk för att den inte längre betraktas som oförutsedd. Som fastighetsägare är det viktigt att ha kon-troll på sina försäkringsvillkor och kontakta försäkringsbolaget om något är oklart. Vissa försäkringsbolag kan också ge information om skaderisker och lämna förslag på förebyggande åtgärder.

HIT KAN DU VÄNDA DIG

Dagens konsumentförsäkringar samt försäkringar för små- och medelstora företag innehåller skydd för översvämningar till följd av naturhändelser, till exempel skyfall och stigande vattendrag. Målsättningen från branschen är att detta skydd ska kunna bibehållas även vid ett förändrat klimat. Mot den bakgrunden är det viktigt att förebyggande åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna av ökad nederbörd. Staffan Moberg, Svensk Försäkring (branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen)

”

14

Myndigheter med uppdrag inom klimatanpassning

LÄNSSTYRELSENLänsstyrelsen har två viktiga roller i den kom-munala planeringen – att tillhandahålla plane-ringsunderlag samt att granska och vid behovöverpröva fysiska planer. Länsstyrelsen har även ett utpekat ansvar att samordna länens klimatanpassningsarbete.

Länsstyrelsen i Stockholm arbetar med att stärka kunskaperna om klimatförändringar och dess effekter gentemot länets aktörer genom att in-tegrera arbetet i befintliga processer och nät-verk, förmedla relevant och aktuellt underlag samt ge rekommendationer och riktlinjer på regional nivå. Kontakta gärna länsstyrelsen för mer information om pågående projekt och för att ta del av aktuellt planerings- och kunskaps-underlag. Bra information och kontaktvägar finns på deras webbplats. www.lansstyrelsen.se/stockholm/klimatanpassning

KLIMATANPASSNINGSPORTALEN På klimatanpassningsportalen finns lättillgänglig information om klimateffekter och anpass-ningsåtgärder för olika sektorer. Portalen sam-lar information från ett tjugotal myndigheter och drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI – med uppdrag att samla, utveckla och förmedla kunskap till olika delar av samhället. www.klimatanpassningsportalen.se

SMHI SMHI tillhandahåller planerings- och besluts-underlag för väder- och vattenberoende verk-samheter och utfärdar varningar om bland annat översvämningar och värmeböljor. www.smhi.se

BOVERKETBoverket är den nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och sam-hällsplanering. I verksamheten ingår även att ge råd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra grupper om bland annat klimatanpassning. www.boverket.se

LANTMÄTERIET Lantmäteriet förser samhället med fastighets-information, kartor och geografisk informa-tion. Myndigheten ansvarar för den nationella höjddatabasen och tar fram planerings- och beslutsunderlag för klimatanpassningsarbetet. www.lantmateriet.se

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kunskap om inträffade naturolyckor och tillhandahåller översiktliga planerings- underlag som stabilitetskartering och över-svämningskartering till länsstyrelser och kom-muner. MSB administrerar även ett statligt bidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot jordskred eller andra naturolyckor.www.msb.se

Under fliken https://www.msb.se/sv/kunskapsbank/kartor/oversvamningskartering/ hittar du kartor som visar vilka områden som riskerar att bli över-svämmade.

Konkreta checklistor som hjälp för hur du undviker skador vid översvämning, skred och ras samt värmebölja finns på www.dinsakerhet.se/Naturens-paverkan/.

SGI Statens geotekniska institut (SGI) ska medverka till att minska klimatrelaterade risker i samhället när det gäller skred och ras, samt stranderosion. SGI är statens sakkunnigorgan i dessa frågor.www.sgi.se

Under fliken http://gis.swedgeo.se/skred/ finns en översiktlig bild över inträffade skred, ras och erosion i Sverige.

VILL DU LÄSA MER?

15

Stockholm – varmare, blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län, 2011.www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/rapport-2011-28.pdf

Checklista för översvämningar, Norrköping Vattenwww.norrkopingvattenavfall.se/hushall/informationsmaterial/2007-Kallaroversvamningar.pdf

Till dig som är Fastighetsägare – Har du råd att ligga lågt? Länsstyrelsen Skåne.www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatanpassning/kunskapsunderlag/Ansvar_vid_naturolycka_webb.pdf

Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande. Boverket 2009.www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2009/bygg-for-morgondagens-klimat/

Höj beredskapen för värmeböljor – en vägledning. Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, 2011. www.foi.se/ReportFiles/foir_3387.pdf

Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet - erfarenheter, regler, hanteringoch tekniska lösningar. IVL Svenska Miljöinstitutet och Svenska Försäkring 2012.www.svenskforsakring.se/Global/Rapporter/Vattenskador%20orsakade%20av%20baktryck%20i% 20avloppssystem_B2029_PA18%202012.pdf

A mapping of climate change risks and adaptation guidelines to house owners in Denmark, Norway and Sweden. Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings Universitet 2014.www.diva-portal.org/smash/get/diva2:700056/FULLTEXT01.pdf

Scandinavian Green Roof Institute, http://greenroof.se/

Svensk Fjärrvärme, www.svenskfjarrvarme.se/fjarrkyla/

Svenskt Vatten, www.svensktvatten.se

VILL DU LÄSA MER?