1

Klas EklundJanuari 2003

EURON:HIMMEL ELLER HELVETE?

2

I.HISTORIK, FAKTA,

INSTITUTIONER

3

UTGÅNGSPUNKT: GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR

• Fri handel, fria kapitalrörelser och fritt kulturutbyte

• Medför ökad integration• Svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs

mot omvärlden• Skärpta krav på attraktionskraft• Nationalstaten överspelad i viktiga frågor• Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till

detta - politiskt och ekonomiskt?

4

VALUTASYSTEM OCH MÅL• Tre mål

•Stabilitet, likviditet och självständighet• Tre valutasystem

•Fasta (men justerbara) kurser•Rörliga kurser•Valutaunion eller dollarisering

• Inget system klarar alla mål•Fast kurs: Stabilitet och viss självständighet -

men inte likviditet. Risk för valutakriser.•Rörlig kurs: Likviditet och viss självständighet -

men inte stabilitet•Valutaunion: Likviditet och viss stabilitet - men

inte självständighet• Inget system är perfekt - men störst risker

med justerbar fast kurs

5

TEORIN OM “OPTIMALA VALUTAOMRÅDEN”

• Robert Mundell (Nobelpris 1999)

En gemensam valuta effektiv om:• Stor intern handel• Likartad ekonomisk struktur• Rörlig arbets- och kapitalmarknad• Finanspolitisk samordning

• Följer inte nödvändigtvis nationsgränserna•Ex: Sverige, Norden

6

EUROPAS MODERNA VALUTAHISTORIA

• Guldmyntfot till 1920-talet• Rörliga kurser och krigsregleringar • 1944-1971: Bretton Woods• 1957: Romfördraget - EEC/EG/EU politiskt

projekt men den gemensamma valutan var med från början!

• 1970: Wernerplanen• 1971: “Valutaormen” för D-marksblocket• 1979: ERM/EMS - ömsesidig hjälp• 1986: Enhetsakten om den inre marknaden

7

VÄGEN TILL EMU• 1989: Delorsrapporten

• Den gemensamma valutan

• 1991: Maastrichtfördraget• Gemensam valuta 1997 eller 1999• Maastrichtkriterierna

• 1992-93: ERM-krisen• 1995: Beslut om euron• 1996: Stabilitetspakten• 1998: Beslut om 11 länder, kurserna låses• 1999: Euron elektronisk valuta för 11 länder• 2001: Grekland 12e medlem• 2002: Euron som sedlar och mynt• 2006-7: De nya EU-medlemmarna in i EMU?

8

MAASTRICHTFÖRDRAGET• EU-medlem skall gå över till euron när man

uppfyller kraven•Låg inflation•Låg ränta•Lågt budgetunderskott•Låg/stabil statsskuld•Stabil valuta•Samt vissa legala krav på centralbanken

• Storbritannien och Danmark har formellt undantag, inte Sverige•Sverige är formellt medlem i EMU...

• Ingen av de blivande EU-medlemmarna har begärt undantag

9

EU:s INSTITUTIONER• Rådet - beslutar

•Finansministerrådet: Ekofin

• Parlamentet - vetorätt, deltar i vissa beslut, växande betydelse

• Kommissionen - föreslår• Revisionsrätten - granskar• Konventet - utreder framtiden

• I dag: 15 medlemmar• 2004: Upp till 25 medlemmar• Institutionella reformer krävs• Nice-fördraget

10

EMU:s INSTITUTIONER

• ECB•Ledamöterna utses av politiker, men fattar beslut

självständigt - för hela EMU•Råd med 12 medlemmar, direktion med 6•Två “pelare”: Inflation under 2 %, låg

penningmängdstillväxt

• Stabilitetspakten•Budgetunderskott på högst 3 % av BNP•Överenskommelse om vägen mot balans•Sanktioner: Varning och straff

• “Eurogruppen”• Informell, men bestämmer de facto i Ekofin

11

SVENSK VALUTAHISTORIA

• Många valutaunioner genom historien• Guldmyntfot runt förra sekelskiftet• Rörlig växelkurs under 1930-talet• Bretton Woods från 1944• 1970- och 80-talen: Olika försök till

fastkurs - avbrutna av devalveringar• 1991: Ecu-koppling• 1992: Rörlig växelkurs• 1995: Sverige skriver på Maastricht-

fördraget och går in i EU

12

DEN SVENSKA EMU-DEBATTEN

• Politik•Generellt: Svenskt deltagande stärker Sveriges

roll och ansvar i Europa Höger: För: EMU lägger tvångströja på Sverige Mot: Rörlig växelkurs mer marknadskonformtVänster: För: Politisk motmakt mot marknaden Mot: Mer centralstyre, mindre demokrati•Notera: Svensk debatt på tvärs mot europeisk

• Ekonomi•Fördel: Högre produktivitet ger långsiktigt högre

tillväxt och/eller lägre prisnivå•Nackdel: Svårare utforma penningpolitiken

utifrån svenska förhållanden

13

CALMFORSKOMMISSIONEN (1996)• Politisk fördel att vara med

• Viktigare ju större unionen blir

• EMU-medlemskap ger högre tillväxt• Större marknad, ökad handel, bättre utnyttjande av

stordriftsfördelar, ökad genomskinlighet, hårdare konkurrens

• Ger snabbare produktivitetstillväxt

• Men stabiliseringspolitiska risker vid övergången

• EMU inget “optimalt valutaområde” • Sverige har budgetunderskott, inflationshistoria,

instabil valuta• Risk för högre arbetslöshet och finansiell stabilitet om

Sverige drabbas av “asymmetrisk chock”

• Slutsats: Gå in senare - när Sverige är redo

14

SOCIALDEMOKRATINS LINJE• 1996: Persson: Tveksam• 1997: Partistyrelse- och riksdagsbeslut att

vänta på att EMU skulle starta och fungera• Starkt förbättrad svensk ekonomi under senare

delen av 1990-talet• 2000: Extra s-kongress

•Beslut om inträde när Sverige är i fas•Och när lönebildningen klarar medlemskap

• Växande politiskt stöd•Fler EMU-medlemmar, EU-ordförandeskap, svag

krona, sedlar och mynt i euro

• 2002: Partistyrelse och förtroenderåd: Sverige är i fas. Partiledarbeslut: Folkomröstning 2003

15

OPINIONEN

16

HUR KLARAR SVERIGE KONVERGENS- KRITERIERNA I DAG?

• Prisstabilitet• Långa räntan• Budgetunderskott• Statsskuld• Valutastabilitet

• Legala kriteriet

• OK• OK• OK• OK• Nej

• Nej

17

OM DET BLIR NEJ I FOLK-OMRÖSTNINGEN• Formellt knepigt eftersom Sverige ej har

undantag från Maastricht• Men de andra kommer inte att tvinga in oss• Processen avbryts• Kronan kvar, Riksbanken behåller makten

över räntan• Sverige kvar inom Stabilitetspakten• Risk för omedelbar finansiell oro• Därefter: Hänger på den ekonomiska

politiken: Business as usual eller U-sväng?• Ny folkomröstning?

18

OM DET BLIR JA I FOLK-OMRÖSTNINGEN• Riksdagen beslutar om ansökan• Grundlagsändring: Riksbankens befogenheter

flyttas till ECB• Sverige måste gå med i ERM• Medlemsansökan lämnas av regeringen• Granskas av Kommissionen/ECB våren 2004• Rådet beslutar på toppmöte sommaren 2004• Medlemskap 2005 eller 2006 - beroende på

hur snabbt förberedelserna klaras av• Sedlar och mynt 2006• Andra beslut om grundlagen efter valet 2006

19

VEM FÖRHANDLAR OM ERM?

RiksbankenRiksbanken

Finans-departementet

Finans-departementet

ECBECB

13 finans- ministrar

13 finans- ministrar

Ekonomiska och finansiella kommittén

Analys från EU-Kommissionen

20

PENNINGPOLITIKEN EFTER ETT JA

• Förhandlingar om centralkursen i EFK• Tre utgångspunkter:

• Jämviktsväxelkurs, marknadens syn, politisk kohandel

• Sannolikt starkare krona än i dag; ca 8,70?

• Efter inträde i ERM2: Kursen försvaras gemensamt av ECB och Riksbanken

• Centralkursen blir konverteringskurs vid inträdet i unionen

• Under ERM-perioden: Riksbanken anpassar gradvis styrräntan mot ECBs

21

II.FRÅGOR OCH SVAR,

JA ELLER NEJ?

22

HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE?• Ja - kanske ännu tydligare i dag• Större union ger större politiska vinster• Större union ger starkare tillväxteffekter• Men större union gör det också svårare att

hitta en gemensam penningpolitik• Slutsats: Både större möjligheter och större

risker!• Calmfors själv: Tiden mogen för inträde:

Arbetslösheten lägre, stabiliteten högre. De politiska argumenten starkare än de ekonomiska

23

VAD TYCKER EKONOMERNA?

• Landets ekonomiprofessorer:• 61 % Ja• 20 % Nej• 19 % Vet ej/vill ej svara• Politiska fördelar: 57 %• Politiska nackdelar: 11 %• Ekonomiska fördelar: 40 % (Lägre priser,

högre tillväxt)• Ekonomiska nackdelar: 29 % (Risk för

arbetslöshet)Källa: TEMO, dec 2002

24

”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE?”

• Jo, exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas

• Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet

• Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet

• I själva verket har kronan fortsatt vara instabil

25

RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND10-åriga statsobligationer

swe14130-deu14130 [cma 5] 0

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Första konvergensprogrammet

Flytande kronaInflationsmål

26

KRONKURSENTCW

Sweden TCW index, close daily [cma 5]

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02100

105

110

115

120

125

130

135

140

145

150

Calmforskommissionen

Göran Perssons EMU-tidtabell

27

KRONKURSEN, forts

• Svagare krona har hjälpt exportindustrin• Men de flesta företag vill trots det ha

stabilitet •83% av svenska VD:ar för euron, enligt VA

• Risk att kronan blir än mer “swing currency” vid utanförskap

• Risk för företagsflytt på sikt?• Krävs stramare politik utanför än inne?

28

”RÖRLIG KRONA GER SIGNALER FRÅN MARKNADEN”• Tja, hur rationell är den signalen?• Växelkursen styrs av en lång rad osäkra

faktorer•Utrikeshandel, värdepappershandel•Förväntningar om relativ utveckling•Externa störningar

• Grupptryck och psykologi viktigt•Flockbeteende kortsiktigt avgörande

• Slutsats: Marknadskursen kan avvika kraftigt från långsiktig jämviktskurs

• Efter medlemskap: Signaler från andra variabler

29

”INTE BRA ATT GÅ TILLBAKA TILL FAST KURS”• EMU-medlemskap betyder inte ”fast växelkurs”

utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners

• 40 % av Sveriges utrikeshandel sker med EMU-medlemmar. Nästan 50 % om Danmark inkluderas. Än mer när kandidatländerna kommer med

• Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras”. EUR viktigaste motpartsvalutan på valutamarknaden

• Betyder ökad stabilitet för företag – och den ekonomiska politiken

• Men euron är fortfarande rörlig mot andra valutor, t ex dollarn

30

”MEDFÖR INTE ERM FAROR?”

• Jo, det vore bra med så kort period som möjligt

MEN:• ERM inte som den gamla fasta växelkursen• Övergående period, innan kronan försvinner• Visst utrymme för svängningar inom bandet• Centralkursen ska ha satts med

marknadens reaktioner i åtanke• Centralkursen försvaras av både ECB och

Riksbanken• Svårt se annat än politisk kris förorsaka oro

31

”EMU INGET OPTIMALT VALUTA-OMRÅDE. RÄNTAN BLIR FEL”

• Riktigt att räntan ska sättas utifrån hela EMU-zonen

• En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta

• Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde

• Räntan blir fel i Pajala oavsett om den sätts i Stockholm eller Frankfurt

• Avgörande: Om Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt

32

SVERIGE I FAS MED EMUSkillnad mellan outputgap

0402009896949290888684828078

6

4

2

0

-2

-4

-6

6

4

2

0

-2

-4

-6

Procent-enheter

Källor: OECD, SEB

Sverige minus EMU

Prognos SEB

33

INDUSTRIPRODUKTION

020100999897969594939291

15

10

5

0

-5

-10

-15

15

10

5

0

-5

-10

-15

Källor: Eurostat, SCB

Årlig procentuell förändring

SverigeEuro-zonen

34

SVERIGE I FAS, forts

• Sverige liknar numera EMU• Industristruktur, arbetsmarknad, ekonomisk

politik

• Troligt att konvergensen fortsätter•Svår fråga: Uppstår kluster?

• Slutsats: ECB:s räntepolitik kommer i allmänhet att stabilisera även Sverige

• Risken liten för ”asymmetriska chocker” som bäst botas med valutan

• Däremot viss risk för gradvis ökande avvikelse pga för höga lönepåslag och inflationsacceptans

35

”EMU-MEDLEMSKAP STÄLLER FÖR STORA KRAV PÅ LÖNEBILDNINGEN”

• Jo, svenska löner har ökat lite mer• Men det har delvis motsvarats av högre

produktivitetsökning• Och svagare krona har kompenserat• Inte rimligt räkna med det framöver. Går

Sverige med kan vi inte längre ploga oss fram med svag krona

• Slutsats: Svensk löneökningstakt bör ned till EMU-snittet

• Utanför EMU kan nominella löner öka mer - om kronan faller (men då sjunker också köpkraften)

36

ARBETSKRAFTSKOSTNADER I NÄRINGSLIVET

040302010099989796

7

6

5

4

3

2

1

7

6

5

4

3

2

1

Källor: Eurostat, SEB

Årlig procentuell förändring

Prognos SEBSverigeEuro-zonen

37

“UTAN RIKSBANKEN KOMMER LÖNERNA ATT GLIDA IVÄG”

• Cynisk syn på förhandlarna: De behöver en inhemsk buse

• Men inga tecken på att svensk lönebildning fungerar sämre än i EMU•Svenska löneökningar väl inom intervallet i Euro-

zonen •Arbetslöshet betydligt lägre i Sverige•Samvariationen mellan arbetslöshet och

löneutveckling snarast högre i Sverige• Om påståendet är sant: Acceptera högre

arbetslöshet eller fallande krona – eller fundera på alternativa busar

38

”VI FÅR INGEN EGEN STABILI-SERINGSPOLITIK”• Fel: Finanspolitiken finns och blir viktigare• Borde vara Ja-argument för vänstern. Från

höger däremot misstänksamhet: Klarar politikerna uppgiften?

• Möjligt bygga mer robusta institutioner?• Kan finanspolitiken lära av penningpolitiken?

•Klart mål för stabiliseringen•Tydliga medel•Transparens

• Frågan förtjänar större uppmärksamhet!

39

BUFFERTFONDER?

• Buffert behövs - i synnerhet i Sverige med ambitiöst arbetslöshetsmål och stor offentlig sektor

• Mer ambitiöst saldomål än enligt Stabilitetspakten - har vi redan

• Men varför särskilda fonder? • Statsbudgeten i sig en sorts buffert• Politiskt svårt uttaxera extra avgift• Svårtolkade lärdomar från Finland

40

”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI INTE BÖR GÅ MED”• Nej, Tysklands problem går djupare än så

•Demografi, arbetsmarknad•Återföreningens kostnader•Ovanpå det: Konjunktursvacka•Telekom- och bankproblem•Problemen ligger främst i inhemsk efterfrågan, ej

exporten

• Misskötta statsfinanser• Övertro på stabiliseringspolitiken• Vad Tyskland behöver är strukturreformer –

oavsett EMU

41

”STABILITETSPAKTEN ÄR EN TVÅNGSTRÖJA”• Tja, Sverige har ännu hårdare krav i dag • Överenskommelser nödvändiga för att inte

problem ska lassas över på andra• Pakten fungerade väl när EMU startades• Men den bör bli mer flexibel. Reformer på

gång: •Utgå från hållbar statsskuld och vägen dit•Skilj mellan strukturellt och konjunkturellt saldo•Regler för återgång till strukturell bana•Tillåt mer kortsiktig flexibilitet

42

”PAKTEN BLIR ÄNNU TUFFARE FÖR DEM MED PROBLEM”

• Jo – och det är nödvändigt• Alternativet vore att Italiens (själv-

förvållade) skuldproblem betalas av andra - som inte satt sig i skuld

• Poängen: Ny pakt förmår skilja bättre mellan kort och lång sikt

• Gynnar gemensam stabilitet• Risk: Öppnar för mer statistikmygel och

politisk kohandel

43

”EMU GER HÖGRE PRISER”

• Skilj på kort och lång sikt• Synliga ”smyghöjningar” på flera

tjänster och dagligvaror vid växlingen•Oklart hur mycket

• Men den effekten är övergående• Långsiktig effekt snarare prispress via

skärpt konkurrens• Gäller särskilt Sverige, som startar med

prisnivå 20 % över EMU-snittet

44

KAN EMU-MEDLEMSKAP GE LÄGRE RÄNTA?

• ECBs styrränta lägre än Riksbankens - men ingen stor skillnad

•Obligationsräntan: Sverige har numera bara en liten riskpremie

•Differensen har krympt pga låg inflation och sunda statsfinanser

•Medlemskap kan minska den något, men inte mycket

45

SKILLNAD I INFLATION OCH RÄNTAmellan Sverige och Euro-zonen

02010099989796

3

2

1

0

-1

-2

3

2

1

0

-1

-2

Källor: Eurostat, Hanson & Partners AB

Procent-enheter

Procent-enheter

Inflation10-årsränta

46

”ECB FUNGERAR DÅLIGT”

• Ja och nej. ECB har skött den praktiska övervakningen av finansmarknaderna bra

• Teknisk övergång till euro sköttes väl• Men de penningpolitiska målen är

gammalmodiga •Penningtillväxt och inflationsmål• Inflationsmålet suddigt• Ingen transparens

• Reformering bör ske! Tycks vara på gång• Sverige kan driva på

47

”EMU URHOLKAR VÄLFÄRDEN”

• Skattepolitiken ligger utanför EMU• Bestäms nästan uteslutande på nationell

nivå• Vissa undantag där EU - ej EMU! -

förhandlar (ränteskatt mm)• Dock: Vissa skatteskillnader blir mer

synliga om valutan blir gemensam, främst för konsumenterna

• Trycket på skatteharmonisering skärps sannolikt – svårt veta hur mycket

48

”EMU ÄR ODEMOKRATISK”• Parlamentarisk demokrati består• Men i en internationaliserad ekonomi blir

nationalstaten ofta fel beslutsnivå• Makten över räntan har delegerats till

Riksbanken – delegeras nu till ECB (med svensk representation)

• Gränser (förhandlingsbara) sätts för budgetpolitiken – men mindre snäva än dagens svenska

• Betyder inte utanförskap minst lika hårda faktiska restriktioner?

• Den riktigt stora frågan: Konventet!

49

”SVERIGE FÅR INGET INFLYTANDE”

• Utanförskapet riskerar att ge isolering•Sverige enda EU-land utanför både EMU och

NATO

• Vi får mer att säga till om inne än utanför•Men visst: De stora länderna bestämmer mest

• Vi kan göra nytta•Bidra till ökad öppenhet•Modernare centralbank•Modernare stabilitetspakt

• Viktigt delta i framtidsdebatten!

50

SUMMA SUMMARUM

• För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa

• För: Tillväxt, köpkraft• För: Lägre inflation• Mot: Stabiliseringspolitiken

• Kan den inhemska stabiliseringspolitiken stagas upp?• Vad är viktigast?

• Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete!• Vill Sverige vara med i integrationsarbetet och använda euron som verktyg?