KIbladet nr 5, 2011

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 5 | 2011

KIBladetLärarduellen

Prisbelönta Jörgen Nordenström och

Anne Halldén Waldemarson har diskuterat

pedagogiska metoder.Foto: PETER KJELLERÅS

Så vill de undervisa dagens studenter

Sidorna 10–11

Höststart!

KI-veteranerna om sitt liv tillsammans

Sidorna 16–19

Tips till dig somär ny på KI

Mitten

PRAKTISK GUIDE

De svåra frågorna efter terrordådet

Sidorna 8–9

KATASTROFEN I NORGE

PORTRÄTTET

Georg Klein om att få flow

Sidan 3

Ettan5-11.indd 1 2011-09-05 18.39

SOMMAREN INNEBÄR för de allra flesta av oss semester och möjlig-het till vila och att bredda fokus

en aning. Medan man i lugn och ro står och diskar i sommarstugan får radion stå på. Morgontidningen läses kanske också lite mer ingående när man har chans att ta en andra kaffekopp eller fortsätta från frukostbordet till häng-mattan. Så där lite på avstånd kan det då kännas extra glädjande att uppmärk-samma nyheter om och från Karolinska Institutet – och för den delen också våra vänner och kollegor runt om i världen.

ISOMMAR HAR vi exempelvis kunnat lyssna till Barbro Osher, hedersdok-tor vid Karolinska Institutet och en

betydande bidragsgivare till vår verk-samhet, som en av sommarpratarna i Sveriges Radio P1. I tidningarna har vi läst rubriker som ”Reservdelsmän-niskan är här” och ”Oväntad cell lagar skadad ryggmärg”.

Båda rubrikerna härrör från forsk-ningsgenombrott som gjorts vid vårt universitet. I fallet med reservdels-människan har vår nye gästprofesssor Paolo Macchiarini och medarbetare förbehandlat en syntetisk luftstrupe med patientens egna stamceller före transplantation, för att på det sättet förhindra en avstötningsreaktion.

Den andra rubriken syftar på en studie där professor Jonas Frisén och hans grupp hittat helt ny kunskap om hur ärrbildning uppstår i samband med skador i nervsystemet, något som i för-längningen också öppnar för möjlighe-ten att laga skadad nervvävnad.

MEN SAMTIDIGT som medicin-ska genombrott glädjer oss, har vi under några dramatiska

sommarmånader blivit påminda om den globaliserade världens ekonomiska och strukturella skörhet. De europeiska och nordamerikanska börserna har fal-lit som stenar i vatten. Stormakten USA har fått sin kreditvärdighet nedskriven. Från våra EU-vänner Grekland och Storbritannien har det kommit rappor-ter om kravaller på gatorna till följd av bland annat budgetkris, missnöje med de egna statsmakterna och säkert en relativ fattigdom.

Och när västvärlden knakar i fogarna framträder Kina som den stabila ekono-min som kan rädda resten av världen.

MAKTFÖRSKJUTNINGEN från USA och Västeuropa till Asien har skett successivt det senaste

tio, tjugo åren. Det är ett förändrat maktförhållande som också sker inom forskning och högre utbildning, om än i långsammare takt än inom andra om-råden. Fortfarande toppar amerikanska och brittiska universitet de viktigaste rankningslistorna över världens lärosä-ten. Men de senaste åren har vi kunnat se hur denna dominans sakta men säkert håller på att luckras upp. Många av listklättrarna kommer från Asien, något som vi på Karolinska Institutet naturligtvis måste ta med i beräkningen när vi planerar för framtida satsningar och samarbeten.

EN VIKTIG FRÅGA som ligger fram-för oss här hemma är den kom-mande forskningsproposition som

läggs fram under hösten 2012. Inför förberedelserna med propositionen har regeringen tillsatt en ny forsknings-

beredning, i vilken både jag och deka-nus Martin Ingvar kommer att ingå. Jag ser inte detta som i första hand en per-sonlig utmärkelse, utan som ett bevis på den tyngd som vårt universitet har både nationellt och internationellt inom medicinsk forskning och högre utbild-ning. I arbetet med den nya proposi-tionen kommer vi att göra vårt yttersta för att stå upp för grundforskningen. En annan fråga som vi kommer att driva är vikten av att värna det nära samarbetet mellan akademi och offentlig hälso- och sjukvård. Universitetssjukvården måste vara basen för klinisk forskning och utbildning. Detta kommer att vara avgörande för att Stockholmsregionen och Sverige i sin helhet även i framtiden ska kunna bedriva vård, forskning och utbildning med högsta internationella kvalitet.

2 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

Universitets- sjukvården måste

vara basen för klinisk forskning och utbildning

Harriet Wallberg- Henriksson rektor

THE SUMMER PROVIDES an opportunity for most

of us to rest and broaden our outlook a little. We stand idly doing the washing up in the summer cottage with the radio on, and might concentrate a little more on the morning newspaper now when we have the time for another cup of coffee or can stroll lazily from the breakfast table to the hammock.

THIS SUMMER, for example, we have been able to tune in to listen to Barbro Osher, honorary doctor at Karolinska Institutet and one of our most valued donors. We have also read in the papers that the “The spare-parts human is here” and that an “Unexpected cell

repairs spinal cord damage”. Both these headlines relate to scientific break-throughs made at our university. In the former case, our new visiting professor Paolo Macchiarini and his colleagues pre-treated a synthetic trachea with the patient’s own stem cells prior to trans-plant to prevent a graft-versus-host reaction. The latter headline refers to a study in which Professor Jonas Frisén and his team generated new knowledge of how scarring occurs after nerve tis-sue damage.

HOWEVER, while such medical break-throughs delight us, we have been re-minded during these dramatic summer months of the economic and struc-

tural fragility of the globalised world. And while the West is creaking at the seams, China is emerging as the stable economy that can save the world. The power-shift from the USA and Western Europe to Asia has taken place gradu-ally over the past ten or twenty years. A new balance of power is also happe-ning in science and higher education, albeit at a slower pace than in other areas – and Karolinska Institutet would be remiss not to take this into account when planning future investments and collaborations.

AN IMPORTANT concern for us at home is the forthcoming research bill, which will be tabled next autumn. Ahead

of the preparations for this bill, the Swedish government has appointed a new research commission, on which dean Martin Ingvar and I have been invited to serve – and we pledge to do our utmost to champion the needs of basic research.

ANOTHER ISSUE that we intend to pur-sue is the seriousness of protecting the close collaboration that exists between the academic and healthcare sectors. It is imperative that academic health-care remains the foundation of clinical research and education.

HARRIET WAllBERG-HENRIKSSONPresident

The economic power-shift affects us too

Ett skifte som påverkar oss

En successiv maktförskjutning från USA och Västeuropa till Asien sker inom ekonomin och också inom forskning och högre utbildning. Bland listklättrarna i såväl världsekonomin som på rankningslistor över världens bästa lärosäten finns bland annat Singapore. Foto: SCANPIX

lEDARE NYHETER EXTRA PORTRÄTTET SPECIAl NOTERAT

Insidor 5-11.indd 1 2011-09-06 11.12

kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 3

Höststarten – och hur man får upp farten

MAN TALAR OM...

SPANINg

Hallå där Georg Klein, förfat-tare till boken ”Om kreati-

vitet och flow”, och professor emeritus i tumörbiologi, hur får man igång sitt flow igen efter ledigheten?

– Flow ska man helst ha både under arbetet och ledigheten. Har man väl upptäckt sitt flow söker man det ständigt. Barn söker det naturligt i sin lek. Som vuxna stryper vi det fastän det är en av de vikti-gaste drivkrafterna i livet.Hur når man flow?

– Flow uppstår när vi koncentrerar hjärnan, gärna på något som är både utmanande och meningsfullt. Men det får inte vara för svårt – då får vi ångest. Inte heller för lätt – då blir vi uttråkade.Vad är flow i korthet?

– Det består av tre komponenter: koncentration, tidlöshet och eufori.Efter en lång skön semester, hur startar man om?

– Har man bara legat på rygg är det svårt att komma igång igen. Helst ska man göra spännande och utmanande saker också på semestern. Annars är mitt recept att genast gripa tag i något att koncen-trera sig på. Då lyfter man som ett flygplan direkt.Finns det ett samband mellan självdisciplin och flow?

– Såtillvida att det vissa gånger kräver styrka att säga nej till det lösa och slappa, också i fråga om det sociala trycket.Men ingen kan ständigt vara på topp? Ibland är livet bara trist rutin, eller?

– Absolut. Jag åker till exempel samma väg till jobbet varje dag, 18 tråkiga minuter i bilen. Och jag måste ägna en del tid åt ganska trista anslagsansökningar. Men om jag kombinerar de här två sakerna och dikterar ansökningarna medan jag kör, då blir det en helt an-nan sak.

Och du blir en trafikfara?– Tvärtom! Jag blir totalkoncen-

trerad och får flow!Men ibland måste man väl ändå bara ta det lugnt och koppla av?

– Nej, det är det värsta jag vet. Säger du ordet semester får jag ångest. Jag kopplar inte av. Jag vill koppla på. PER HÖGFElDT

Det bloggas friskt om KIs nya intranät som ska få en helt ny plattform och nya funktioner. I stället för

att som nu vara en ”anslagstavla” ska intranätet från år 2012 fyllas med funktioner som institutionerna själva vill ha; egen profilsida, möjlighet att ordna konferenser, seminarier och annan interaktivitet.

Men dina åsikter behövs, gå in på bloggen och disku-tera med webbgruppen: ki.se/nyinternwebb.

Motivation är färskvara och särskilt efter en längre ledighet. I tidningen Chefs under-

sökning är slutsatsen att motivation hänger ihop med medarbetarens personliga ansvar och sam-manhang, att förstå varför man går till sitt jobb. Feedback, coachning samt självstyrande grupper med mer ansvar, gör medarbetarna mer engage-rade, anser cheferna i undersökningen.

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Ulla Bredberg, tf informationschef, tel 08–524 863 89, [email protected] Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Semantix och Neil BetteridgeTips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Norrtälje 2011. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2011.Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet

Chef – så engagerar du medarbetarna

Georg Klein

SIFFRAN

48procent av studenterna inom medicin-odontologi har högutbildade föräldrar och är därmed den största andelen av högskolenybör-jarna läsåret 2009/2010 med högutbildade föräldrar. (HSV)

Den som inte tycker att rådet ”ät sundare – rör

dig mer” räcker kan fördjupa sig i ännu en bok om dieter. I Vikten av gener, Natur & Kultur, sätter journalisterna Karin Bojs och Anna Bratt (Dagens Nyheter) fokus på genernas betydelse för fetma och viktminskning. Boken tar ett piggt grepp på den senaste forskningen på området och bygger även på intervjuer med bland andra KI-forskarna Erik Ingelsson, Mai-lis Hellénius, Carl Jo-han Sundberg, Alicja Wolk och Juleen Zierath.

BOKEN

Hur DNA påverkar vikten

iSTO

CKP

HO

TO

MYTEN

Men även om du inte känner av träningen så har kroppen påfrestats och blivit starkare och uthålligare. Det betyder att även om du kört hårt så kan träningsvärken utebli. Det är fram-

för allt vid aktiviteter du inte är van vid som träningsvärken kommer, skriver Friskispressen.

“Träningsvärk bevis för effektiv träning”

Tyck till om nya intranätet

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 14 oktober 2011.

iSTO

CKP

HO

TO

CITATET Om man vill vara både chef och god ledare

behöver man bygga ett förtroendefullt klimat och därmed få sitt mandat att leda från medarbe-tarna. På det sättet ligger makten över ledarskapet faktiskt hos dem.

Christer Sandahl, professor i samhälls- och beteende-vetenskap vid KI, i en intervju i Jusektidningen.

Insidor 5-11.indd 2 2011-09-05 20.14

4 | kibladet | NUMMeR 5 | 20114 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

lEDARE NYHETER EXTRA PORTRÄTTET SPECIAl NOTERAT

Den 26 augusti ordnades för första gången en välkomstdag på Karolinska Institutet för alla nya studenter. Bland an-nat höll professorerna Stefan Einhorn och Anna Josephson uppskattade föreläsningar i både Solna och Huddinge.

– Det är ni studenter som är framti-den, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson när hon strax efter lunch inleder välkomstdagen på KI Campus Huddinge inför ett 70-tal studenter.

Tidigare på förmiddagen har

hon varit i Solna och välkomnat ungefär 150 nya studenter som kommit dit innan terminen drar igång på riktigt. På det följde, pre-cis som nu i Huddinge, två motive-rande föreläsningar. Först ut är Ste-fan Einhorn, professor i molekylär onkologi och populärvetenskaplig författare, som talar om godhet, ondska och om vikten att vara en

god medmänniska – speciellt om man ska arbeta inom vården.

– Alla måste komma ihåg att en liten gärning kan göra stor skillnad i en annan människas liv. Med-mänsklighet och godhet är förut-sättningar för att vi ska överleva i världen, säger han.

Trekvart senare står Anna Jo-sephson, professor i neuroveten-

Carl Hellström ska bli audionom.

skap, på tur. Hon talar om hur vik-tigt det är att ta ansvar för sitt eget lärande.

– Det gäller att lära sig att äga sitt lärande, först då kan man göra om kunskapen till självförtroende, sä-ger hon efter att på ett pedagogiskt sätt ha gått igenom hjärnans funk-tion för studenterna.

STÄMNINGEN i den ljusa föreläs-ningssalen är förväntansfull och många av besökarna är glatt över-raskade över dagens innehåll.

Mitt i samlingen finns Deborah Kidane och Hanija Akbari. Efter

Mjukstart för nya studenternär läsåret drog igång

Insidor 5-11.indd 3 2011-09-05 20.14


Lek med uns av allvar. Studenterna gör som

föreläsaren Stefan Einhorn gör, inte som han säger.

Foto: GUSTAF ANDERSSON

Anna Josephsons föredrag berättar de om sina intryck.

– Jag hade förväntat mig att det skulle vara mer teoretiskt och trå-kigt i dag. Det var bra att innehållet var mer livsinriktat än studieinrik-tat och att vi fick höra om hur vik-tigt det är att vara en god medmän-niska, säger Deborah Kidane.

Hon har tre år på sjuksköter-skeprogrammet framför sig och förväntar sig att det kommer att bli ganska tufft. Hanija Akbari, nybli-ven röntgensjuksköterskestudent, håller med:

– Till skillnad från gymnasiet

måste man ta mer eget ansvar nu och vi kommer inte få utbildningen serverad på samma sätt.

UTANFÖR SAlEN är det mingel och på plats finns representanter från bland annat friskvården, student-kårer, studievägledningen och ce-remonierna.

Mitt i vimlet står audionomstu-denten Carl Hellström.

– Det har varit en bra introduk-tion. Nu vet jag lite mer om vad som väntar mig, säger han.

GUSTAF [email protected]

A WElCOMEINTRODUCTION On 26 August, a welcome day was held at Karolinska Institutet for all new students. Professors Stefan Einhorn and Anna Josephson gave talks, and the President gave a welcome address.

Hanija Akbari ska bli röntgen-sjuksköterska och Deborah Kidane sjuksköterska.

Hälsa, ledarskap, mobbning och trakasserier är cen-trala frågor när den tredje medarbetarundersökningen genomförs på KI i höst.

Den 3 oktober drar undersök-ningen igång och pågår till och med den 16 oktober. Resultatet presenteras i början av novem-ber. Syftet är att få underlag för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön och att utveckla KI som organisation och attraktiv arbetsplats.

– Allt fler chefer har gått ledar-skapsutbildningar på senare år och förhoppningen är att resulta-tet ska visa på ett ökat förtroende för ledarskapet på KI. Vi hoppas också på en minskad frekvens av mobbning och trakasserier jäm-fört med tidigare år, säger David Bergknut, HR-konsult på perso-nalavdelningen.

AllA SOM ÄR anställda vid KI el-ler som doktorerar får delta i un-dersökningen. Men man måste ha en anställning på minst 50 procent och kontrakt på minst sex månader.

Frågor om lön och arbetstid har i år strukits till förmån för frågor om hälsa.

– Hälsofrågor är ett viktigt om-råde som vi arbetar med och som vi vill följa upp på ett systematiskt sätt, säger David Bergknut.

I år, liksom tidigare år, kom-mer resultatet att följas upp med seminarier, workshops och före-läsningar kring problemområ-den både på institutionsnivå och centralt.

– Det är också viktigt att få veta vad det är som gör att vissa grupper får så bra resultat, säger Catharina Sköld, psykolog på personalavdelningen.

HElENA [email protected]

Hälsofrågor viktiga i nya enkäten

KI på plats 44 i världs-rankningn Karolinska Institutet har plats 44 i årets upplaga av den så kal-lade Shanghairankningen och hamnar högst bland de svenska lärosätena. I år, liksom föregå-ende år, toppas listan av de ame-rikanska universiteten Harvard, Stanford, MIT och Berkeley. KI har tappat två placeringar sedan 2010, men har istället en något högre totalpoäng i år. Ytterligare två svenska univer-sitet finns med på topp 100, Uppsala universitet på plats 67 och Stockholms universitet på plats 81. För kategorin Clinical Medicine & Pharmacy hamnar Karolinska Institutet på plats 9.

Insidor 5-11.indd 4 2011-09-05 20.14

karutbildning var en nyckelfråga, när publiken frågade om dokto-randsituationen.

– Vi måste börja skilja på an-tagning och rekrytering för att re-krytera de bästa doktoranderna, säger Lennart Nilsson.

– Rekryteringen kan ske an-tingen på central nivå eller på institutionsnivå. Vi ska också re-krytera färre doktorander, säger Francesca Chiodi.

– Jag tror att institutionerna skulle hantera detta bättre, men vi måste skapa incitament för att forskargruppen ska utlysa öppet, säger nuvarande prodekan An-ders Gustafsson.

– Men initiativet ska förbli hos den blivande handledaren, som ska vara med i hela processen och ha sista ordet, säger Marianne Schultzberg.

KANDIDATERNA till styrelsen för forskning fick en fråga om hur de ser på samarbetet med lands-tinget och resonerade utifrån att det måste bli bättre.

– KI har inte lyckats få landets politiker att lyssna. Det handlar om en attitydfråga hos politiker och studenter. Genom att flytta in på varandras områden kommer vi att få ett bättre samarbete genom mer direkta kontakter, säger Inge-mar Ernberg.

– Vi måste utveckla vår kom-munikation med landstinget. KI har i dag en hög intern konkur-rens där vi talar så olika, vilket gör landstinget förvirrat, säger nuva-rande dekan Martin Ingvar.

– Styrelserna måste utveckla ett nära samarbete sinsemellan och med alla aktörer i samhället, säger Kristina Alexanderson.

EN ANNAN FRÅGA gällde om man ska tvinga professorer att under-visa. Alla kandidaterna svarade ja på det.

– Excellent forskning och un-dervisning går hand i hand. Alla ska vara engagerade i undervis-ningen, säger Mats Wahlgren.

– Vid Harvard University har toppforskarna en lång tradition av att undervisa, säger Ingemar Ernberg.

HELENA MAYER


Elias Arnér och Hans-Gustaf Ljunggren ersätter Klas Kärre och Lotta Widén-Holmqvist som lärarrepresentanter i konsistoriet. Marie Wahren-Herlenius valdes om för samma period från 1 juli 2011 och tre år framåt. I valet av nya lärarrepresentanter deltog 34 procent av alla röstberättigade lärare och anställda på Karolinska Institutet.

Förtroendet för forskare har sjunkit från 62 till 52 procent sedan 2007. Högst är allmän-hetens förtroende för forskning inom medicin, 77 procent, följt av teknik 70, naturvetenskap 61, samhällsvetenskap 47, utbild-ningsvetenskap 39 och humaniora som bara 36 procent har förtroen-de för. Det visar en ny undersök-ning från Vetenskap & Allmänhet i samarbete med SOM-institutet.

Sedan 1 juni gäller nya mini-minivåer för externa stipendier för doktorander. Syftet är att garantera en rimlig försörjningsnivå. Externa stipendier kan vara en förutsätt-ning för internationellt samarbete med länder utanför EU. Men enligt beslutet måste nivån för stipendier nu minst motsvara nivån på utbild-ningsbidrag (år ett och två) samt doktorandanställning (år tre och fyra), minus skatteavdrag. Läs mer på ki.se/doctoral.

Dags att rösta – här Vid årsskiftet tillträder de nya dekaner och prodekaner som ska väljas till utbildningssty-relsen, forskarutbildningssty-relsen och forskningsstyrel-sen i september.

Stundtals livliga diskussioner men också stor enighet präglade hearingarna med kandidaterna i Huddinge och Solna den 29 och 30 augusti.

Bland frågorna fanns den som handlade om ifall lärare ska fors-ka och forskare ska undervisa.

– KI ska inte vara en avance-rad gymnasieskola, därför måste alla lärare bedriva forskning, sä-ger Jan-Olov Höög, kandidat till utbildningsstyrelsen och tidigare både dekan och prodekan i den-samma.

Både nya och tidigare kandi-dater ställer upp i årets val som gäller den kommande treårspe-rioden från januari 2012 till de-cember 2015.

KANDIDERAR till styrelsen för utbildning gör förutom Jan-Olov Höög också nuvarande dekan Sari Ponzer och prodekan Jan Ygge samt Ellika Andolf.

De fick bland annat frågor om lärarnas forskningsanknytning och hur den ska finansieras.

– Vi ska uppmuntra lärare att forska och likaså uppmuntra fors-kare att undervisa, säger Ellika Andolf.

– Det är oerhört viktigt att de som huvudsakligen sysslar med undervisning ska forska själva, annars tappar man till slut sin äm-neskompetens, säger Sari Ponzer.

Jan-Olov Höög anser att alla lärare ska forska och att alla pro-fessorer ska undervisa till en viss procent, då blir det tid över för ordinarie lärare att ingå i en fors-kargrupp.

– Och det gäller särskilt för dem inom klinisk undervisning, säger Jan Ygge.

Finansieringsfrågan lämnade kandidaterna över till styrelsen för forskning.

KONKURRENSUTSATT minskad doktorandrekrytering ansåg kan-didaterna till styrelsen för fors-

Vi ska uppmuntra lärare att forska och

likaså uppmuntra forskare att undervisaELLIKA ANDOLF

12/9är det dags för fakultetsforum som leds av dekanerna

och som denna gång handlar om rekrytering av doktorander och senaste tidens utvärderingar.

Tiden är 17–18 och platsen sal H1 Röd, Alfred Nobels Allé 23, Campus Huddinge. Läs mer på intra.ki.se

LEDARE NYHETER EXTRA PORTRÄTTET SPECIAL NOTERAT

UTBILDNING

Sari PonzerProfessor i ortopedi(dekanus sedan 2009)

Jan-Olov HöögProfessor i medicinsk kemi (dekanus 2008–2009)

Jan YggeProfessor i oftalmiatrik (prodekanus sedan 2009)

Ellika AndolfDocent, obstetrik och gynekologi

NEW DEANS TO BE SELECTED At the beginning of next year, new deans and vice deans will join the three boards. Some candidates will be standing for re-elec-tion, with others standing for the first time. During hea-rings in Huddinge on 29 August and Solna on 30 August, the candidates were asked about their goals for the coming three-year period.

intra.ki.se

Läs om kandida-ternas visioner och hur röstning-en går till.

Insidor 5-11.indd 5 2011-09-05 21.05


är kandidaterna

n Under några dagar i februari besökte en extern bedömargrupp ett antal institutioner, utbildningsprogram och andra viktiga funktioner vid KI för att ta reda på hur KIs kvalitetsarbete bedrivs. Nu har de lämnat sin rapport.

I rapporten fokuserar de på möjliga utvecklingsområden för kvalitetsar-betet, framför allt för att komma till rätta med de fyra obalanser som de har identifierat; mellan forskningen och

utbildningen, mellan KIs utbildnings-intressen visavi sjukvården, mellan läkarutbildningen och övriga utbild-ningar samt internt mellan verksamhe-ter (som istället konkurrerar).

I rekommendationerna skriver bedömargruppen att ansvarsförhål-landena på KI behöver bli tydligare, liksom kvalitetsrådets roll. Även KIs kvalitetsarbete bör lyftas fram bättre på den egna webbplatsen för att förankra

det hos personal och studenter. Gruppen har på KIs initiativ gjort

bedömningen. De utgår ifrån KIs själv-värdering, KIs webbplats och ett antal intervjuer med studenter, medarbetare och ledningspersoner.

KIs kvalitetsarbete bedömt av extern grupp 14studenter på KI stängdes av för

fusk 2010, samma antal som året innan. I de flesta fall handlade

det om plagiat.

FORSKARUTBILDNING FORSKNING

Francesca ChiodiProfessor i värd-parasitinteraktion

Marianne SchultzbergProfessor i klinisk neurovetenskap

Kristina AlexandersonProfessor i socialförsäkring

Mats WahlgrenProfessor i smittskydd

Anders GustafssonProfessor i parodontologi (prodekanus sedan 2008)

Martin IngvarProfessor i integrativ medicin (dekanus sedan 2010)

Lennart NilssonProfessor i molekylär modellering

Ingemar ErnbergProfessor i tumörbiologi

Foto

: ULF

SIR

BORN

, AN

DER

S KA

LLER

SAN

D, S

TEFA

N Z

IMM

ERM

AN

, CA

MIL

LA S

VEN

SK, J

AC

OB

FORS

ELL

intra.ki.se

Läs hela rapporten

Insidor 5-11.indd 6 2011-09-05 21.06


Efter terrordådet i Oslo och på Utöya den 22 juli då 77 personer miste livet försökte människor förstå det omöjli-ga. Niklas Långström, vålds-brottsforskare och professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, var en som fick försöka svara på frå-gor från media och allmänhet om mördaren.

Vilka frågor fick du efter terror-attentatet om massmördaren Anders Behring Breivik (AB)?

– Vad får en person att göra en sådan terroristhandling, var den första övergripande frågan till oss som forskar om våldsutveckling

och -prevention. Man undrade för-stås vilken betydelse för de hemska våldsdåden som olika möjliga risk-faktorer skulle kunna ha, inklusive personlighet, psykisk störning, vapentillgång, anabola steroider, våldsamma datorspel, politisk retorik generellt och högerextre-mism.

– Även om vi vet rätt mycket om riskfaktorer för vanligare former av våld är det tyvärr betydligt svårare att forskningsunderbygga gene-rella slutsatser om orsaker till ex-tremvåld. Och ännu mer så utifrån en enda persons extrema agerande.

– Den andra frågan brukar vara vad man kan göra för att förhindra liknande händelser. Tyvärr ligger

det i sakens natur att det är ytter-ligt svårt att förutsäga något riktigt ovanligt som vem som kommer att utöva extremvåld.

Går det att svara på frågor om en mördares personlighet i ett så tidigt skede?

– Det är helt klart svårt. Det är först i efterhand som vi tycker oss kunna se vad som var på väg. Men på varje AB går det troligen hundra-tals personer med samma riskfakto-rer, men som inte kommer att begå allvarliga våldsdåd.

– Samtidigt tycker jag personli-gen att det är viktigt att man som forskare på ett försiktigt och nyan-serat sätt försöker delta i samhälls-

debatten då informationsbehovet som i detta fall kan vara gigantiskt. Risken annars är att någon mer bestämd och karismatisk person, kanske med klart sämre kunskaper än du själv, träder fram och citeras brett.

Varför tror du det är viktigt för människor att försöka förstå?

– Det är djupt mänskligt att vilja försöka förstå samband, orsak och verkan, vilket inte alls behöver inne-bära att man, som vissa tror, accep-terar till exempel en våldshandling. Ju allvarligare våldsbrott, desto svå-rare har de flesta att förstå hur man kan begå en sådan handling. Därför vänder man sig gärna till forskare

Ljuseti tunneln

En forskare och en student om dagarna efter massakern i Norge

”Det är djupt mänsk-ligt att vilja försöka förstå och det är viktigt att man som fors-kare försöker delta i samhällsdebatten då informationsbehovet som i detta fall kan vara gigantiskt,” säger Niklas Långström, professor och vålds-brottsforskare. Foto: PeteR kJelleRÅS

Fallet är så pass unikt att det blir svårt att dra säkra slutsatser.


Insidor 5-11.indd 7 2011-09-05 21.06


Mellan chock och förtvivlan skulle socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress förberedas. Ett eldprov som Ellinor Eriksson, psykologstu-dent vid Karolinska Institutet och nyvald förbundssekrete-rare i SSU, aldrig ska glömma.

På vilket sätt påverkades SSUs kongress efter terrordådet i Oslo och på Utöya?

– aldrig tidigare har föräldrar och deltagare varit uppriktigt oro-liga inför ett SSU-arrangemang. den upplevda otryggheten tog vi på allvar och hade som utgångs-

punkt i de säkerhetsåtgärder vi genomförde. det handlade

bland annat om vakter och kontroller vid in-passering. kongressen ramades också in an-norlunda med en stor inledande och hedran-de minnesstund. däref-

ter var det viktigt för oss att inte låta händelserna

i Norge påverka kongres-sens syfte negativt, utan vi var

flera som lyfte fram vikten av att fortsätta de politiska debatterna och att göra det som aldrig förr. att det är det bästa sättet att hedra våra aUF-kamrater. det tycker jag också att vi lyckades med.

Hur klarade ni att driva era ordi-narie frågor på kongressen i en tid som präglades av massakern på er norska systerorganisation?

– det är få saker som kan stoppa SSU:are från politisk debatt och engagemang, inte ens en sådan här fruktansvärd händelse. Frågor

om högerextremism och öppen-het fick extra stort fokus på den här kongressen, och vissa andra frågor fick mindre utrymme, men det känns inte som något neder-lag.Hur var det för dig personligen?

– dagarna från massakern fram till kongressen har känts som ett eldprov. När jag på morgonen dagen efter händelserna skulle ta mig från Göteborg till minnes-stunden i Stockholm och det stod klart att det var så många fler än vad vi först trott som mördats så fick jag en väldigt tydlig chockre-aktion. Jag kunde inte hitta skyltar på flygplatsen och la mig ner på perrongen vid arlanda express och grät för att jag just missat tå-get. Jag var alltså väldigt instabil och handlade inte logiskt.

Du har studerat två år på psyko-logprogrammet på KI och valdes till förbundssekreterare på kongressen, vilka är dina planer för framtiden?

– Jag har aldrig känt mig mer laddad än nu för att vara politiskt engagerad. i framtiden så hoppas jag att jag ska bli klar med min psykologutbildning, men också att jag får möjligheten att kombi-nera de kunskaperna med poli-tik. tänk vad häftigt det vore att i framtiden till exempel få leda en nationell utredning om hur man ska förbättra ungas psykiska hälsa. den psykologiska kompetensen behöver vinna mark i det politiska landskapet. det vill jag gärna bidra med.

MADELEINE SVÄ[email protected]

IN THE WAKE OF THE MASSACRE IN NORWAY Niklas Långström, researcher in violent crime prevention and Professor at KI, answered questions from the media and the general public about the killer. Ellinor Eriksson, psychology student at KI and secretary of SSU, talks about the days following the attack.

och andra experter. Men männis-kor har olika förklaringsmodel-ler för att förstå världen. Därmed kommer informationsinhämt-ning och slutledningar att färgas av hur fast övertygade vi är redan från början om ett visst perspektiv. Vissa ser bara frånvarande fäder och otillräckligt med kärlek, andra högerretorik, och ytterligare någon annan mobbning och ensamhet bakom ABs agerande. Och för en minoritet kommer paranoia och grova generaliseringar att medföra att man menar att terroristdåden inträffade för att AB skulle ha rätt i sak.

– Själv menar jag att vi aldrig med säkerhet kommer att kunna

Ur sorgen växte en ny kämparglöd

Ellinor Eriksson hedrade sina AUF-kamrater. Foto: PeteR kJelleRÅS

Jag var väldigt

instabil och

handlade inte

logiskt.

säga vilka faktorer som avgjorde att han genomförde bomdåden och skjutningarna som dödade 77 per-soner.

Hur avgörande blir gärnings-mannens personlighetsprofil för rättegången?

– Svårt att säga. Hittills verkar de flesta experter vara överens om att AB inte förefaller vara så allvarligt psykiskt störd i diagnostisk bemär-kelse att det kommer att leda till att han döms till rättspsykiatrisk vård. Däremot har vi ju redan nu kun-nat ta del av uppgifter om att han velat läsa upp långa stycken ur sitt så kallade manifest, att han skriver på ett försvarstal i cellen och har

velat uppträda i rätten i sin hem-snickrade uniform. Det tyder på att hans påtagligt uppblåsta självbild eller narcissistiska personlighets-drag och vilja att marknadsföra sin förvrängda världsbild kommer att provocera under rättegångarna.

Har du någon roll i fortsättningen av det här fallet?

– Jag gissar att jag kan komma att dyka upp i olika fördjupande sam-manhang i media men jag har ingen klinisk, praktisk roll.

Hur används sådana här fall i forskningen om våldsprevention?

– Forskning i en biomedicinsk tradition som vid KI är ofta posi-

tivistiskt orienterad och då är ge-neraliserbarhet viktigt. Fallet är så pass unikt att det blir mycket svårt att utifrån det dra några säkra slut-satser om orsakerna till terrorist-brott på islamofob och högerextrem grund. Däremot kommer ABs gär-ningar troligen under lång tid att vara en påminnelse om svårigheten att förutse allvarliga terrordåd.

– Kanske kan det komma att användas vid utformning av över-vakningsstrategier inom ramen för samhällets terrorismförebyggande och -bekämpning. Om ett år är det förhoppningsvis lättare att över-blicka detta.


Insidor 5-11.indd 8 2011-09-05 21.06

– Både och, säger Anne Halldén Waldemarson. – Man måste kombinera för att studenterna ska

kunna ta till sig utbildningen. Jag försöker först ge verktygen genom katederföreläsningar, där jag ock-så tar in olika lärare som specialister. Man måste ha en grund för att sedan börja söka själv, det får inte bli ett blint letande. Studenterna ska ha riktlinjer att gå efter, annars kan det sväva ut i det blå eller krympa ihop till ingenting. När grunden är lagd får studenterna i uppdrag att själva finna uppgifter och sätta ihop ett eget forskningsprojekt med fokus på hur djuren hanteras och mår i det fiktiva projektet.

– Vi gör gruppindelningar där jag ser till att vara tillgänglig, styr upp och svarar på frågor. Man måste hålla studenterna i ett fast grepp även i den fasen.Hur har du gjort för att utveckla ditt eget sätt att undervisa?

– Jag försöker undervisa mig själv genom att skaffa ett bra kunskapsunderlag. Så ut-vecklar jag mitt pedagogiska arbete. An-nars har man inget att stå på.Hur märker du resultaten av undervis-ningsmetoderna?

– Genom den respons och de frågor man får från studenterna. Även om du har 99 studenter framför dig gäller det att se varje enskild individ bland dem. Och att ge var och en av dem spännande utmaningar.Vad är roligt med att ständigt utveckla nya peda-gogiska grepp?

– Det finns inget roligare än att skapa en ny kurs! Och sedan responsen. Att se att man faktiskt hin-ner lära ut något trots den korta tid man har till förfogande. Det är en utmaning att åstadkomma attitydförändringar, till exempel i synen på hur vi använder djuren på bästa sätt, och att låta etiken ge-nomsyra hela utbildningen. Vad är en god student?

– Vi ska se till att de goda studenterna blir till ge-nom att ge och lyfta fram kunskap. Intresset finns, de som går här har kunskapstörst. Det handlar om att väcka intresset. Sist och slutligen handlar det om att lära för livet, inte för tentan.Framtidsvisionen, hur ser undervisningen ut om några år?

– Grundkursen kommer att vara kvar. Men jag skulle vilja bygga på med moduler i form av spe-cialinriktade kurser. Ibland måste studenter åka utomlands för att få sådana kunskaper – även om kunnandet redan finns ”in house”.


n Flera lärosäten har avskaffat utbildningsbi-dragen för doktorander. Men på Karolinska Institutet, Stockholms och Uppsala universi-tet anser man att det är för dyrt och svårt att förutse följderna och behåller dem, det skriver

tidningen Naturvetarna. De fackliga organisa-tionerna vill att universiteten anställer dokto-randerna eftersom de då omfattas av samma sociala förmåner som övriga anställda.

Utbildningsbidraget ger inte samma trygg-

het. Linköpings universitet skrotade utbild-ningsbidragen 2007, och nu har även Chal-mers, Lunds och Umeå universitet gjort det.

Fler skrotar utbildningsbidrag för doktorander

Det är för lite experimenterande i undervisningen, anser professor Jörgen Nordenström. Studenter ska ha riktlinjer, säger veterinär Anne Halldén Waldemarson. Vi lät två prisbelönta lärare diskutera pedagogik och började med frågan: Klassisk katederundervisning eller problembaserat lärande?

Lärare i duell om

ANNE HALLDÉN WALDEMARSONGör: Veterinär, utbildad vid Statens Lantbruksuniversi-tet, Uppsala. Kursansvarig och undervisade fram till HT 2011 i försöksdjursvetenskap alla (personal, forskare, studenter) som kommer i kontakt med försöksdjur vid KI. Pedagogiskt pris: Studenternas pedagogiska pris vid biomedicinska sektionen 2011.


TEXT: PER HÖGFELDT

Sist och

slutligen handlar

det om att lära

för livet, inte

för tentan

Insidor 5-11.indd 9 2011-09-05 20.16


n KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson (bilden) deltog i juni i årets Transatlantic Week i kongressen i Washington DC. Avsikten med mötet, som arrangerades för andra året i rad av The Transatlantic Strategy Forum, var att

diskutera framtidsfrågor som berör både USA och Europa. Deltagare var representanter från amerikanska kongressen, rådgivare till presi-dent Obama, EU-parlamentet, akademi och näringsliv. Harriet Wallberg-Henriksson deltog i

två panelsamtal, dels om innovation inom hälsa och sjukvård, dels om forskning och innova-tion. Hon talade bland annat om ”den åldrande befolkningen” som kräver förändrad hälso- och sjukvård i takt med att befolkningen blir äldre.

Rektor talade i amerikanska kongressen

– Det beror på, vilken produkt man vill få ut, säger Jörgen Nordenström.

– Studier har visat att det viktigaste kriteriet för ett bra resultat är att undervisningen håller en kon-sekvent linje. Själv tycker jag inte om traditionella föreläsningar och var med om att införa det pro-blembaserade lärandet på KI 1993. För mig handlar det om att träna studenterna att själva ta sig fram i en ny värld. Det kräver en pedagogik som stimulerar till egenlärande, egetarbete och kunskapssökande för att hålla sig à jour. Målet är ett kritiskt förhållningssätt till dagens kunskap.Hur har du gjort för att utveckla ditt eget sätt att undervisa?

– Det viktigaste är att titta på läroställen där de gör det bra. Att resa, se, ta efter och mo-

difiera. Och att läsa samt diskutera med kolleger och andra pedagoger.

Hur märker du resultaten av under-visningsmetoderna?

– Jag ser det i deras sätt att växa, hur de växer in i läkarrollen. Men det kräver att man träffar studenterna kontinuerligt.Vad är roligt med att ständigt ut-

veckla nya pedagogiska grepp?– Om man inte utvecklar sig blir det

tråkigt. Du kan jämföra med forskare – de kastar sig ständigt över nya utmaningar

och blir sällan utbrända. Men det blir de som undervisar om de fastnar i ett fack. Det är för lite ex-perimenterande i undervisningen. Försök göra något nytt varje termin, nya kurser, nya projekt, nya fråge-ställningar.Vad är en god student?

– Engagerad, motiverad och som bidrar till eget och andras lärande. Jag efterlyser en mer revolutionär anda hos studenterna, jag önskar att de vågar, och får, ta mer ansvar för sitt eget lärande. De har verktygen, de måste få möjligheterna, jag hoppas de har viljan.Framtidsvisionen, hur ser undervisningen ut om några år?

– För första gången i historien har vi en yngre ge-neration som har unika kunskaper som inte vi i den äldre generationen har. De är bättre än vi på internet och på att kommunicera med de nya möjligheter som IT ger idag. Det är en helt ny situation, där vi äldre får ta ett steg tillbaka. Jag vill se universitetet som ett studenternas hus där lärarna finns med för att stötta dem.

pedagogiken

EDUCATIONAL DEBATETraditional direct teaching or problem-based learning? Two award-winning members of teaching staff at KI have been interviewed about their teaching methods. “There’s too

little experimentation in teaching,” says Professor Jörgen Nordenström. “Students need guidelines,” maintains university veterinarian Anne Halldén Waldemarson. But they agree on many issues.

JÖRGEN NORDENSTRÖMGör: Överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Solna, professor i kirurgi, grundutbildad vid Lunds Universitet. Undervisar vid KI på läkarprogrammet, kirurginriktning. Pedagogiskt pris: Har tilldelats både KIs Pedagogiska pris och läkarstudenternas Mäster.

Det viktigaste

är att titta på

läroställen där de gör

det bra. Att resa,

se, ta efter och

modifiera

Foto

: PET

ER K

JELL

ERÅ

S

Insidor 5-11.indd 10 2011-09-06 11.45

Vill du ha ett biblioteket i din smartphone?Det är fullt möjligt.

15 minuter för en smidigare vardagDe tar bara 15 minuter. På den tiden lär universitetsbib-lioteket ut nya smarta vägar som kan förenkla arbetet för forskare och lärare.

Sektionen för omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) var först att ta del av uni-versitetsbibliotekets erbjudande om snabba, korta presentationer av olika användbara verktyg och färdigheter för att spara tid; ap-par, RSS:er och alternativa sök-sätt i PubMed.

– Vi tyckte att det här var ett väldigt bra tillfälle att lära sig hur man får tillgång till information på ett effektivt sätt i sin vardag, säger Zarina Nahar Kabir, docent och enhetschef vid NVS.

BIBLIOTEKARIEN Klas Moberg bjöds in till sektionens enhetsmö-te för att berätta om alternativa vägar till artiklar och referenser i PubMed. Med exempelvis sök-motorerna ClusterMed, HubMed

och GoPubMed kan man få sök-resultatet presenterat på ett mer användbart sätt, berättar han.

Tanken med presentationerna, där personal från biblioteket träf-far forskare och lärare, är också att bättre få veta vad institutio-nerna behöver.

DET HÄR KAN biblioteket hjälpa till med (bland annat):l iPhone- och iPadapplikationer för forskare.l enkla sätt för att hitta mindre, men mer, via RSS, ett sätt att pre-numerera på nyheter och bloggar.l att gå bortom Google och Pub-Med för att hitta information om ett forskningsområde. l bibliotekssupport för lärare på högskolenivå.l hur du kan påverka vilka tid-skrifter/böcker/databaser som biblioteket köper in.

HELENA [email protected]

Ett bra tillfälle att lära sig hur man får tillgång till informationZARINA NAHAR KABIR

kib.ki.se/15minutes


08 590 962 00 www.ninolab.se

Ny serie frysar!Våra nya högteknologiska och miljövänliga frysar är designade för

att ge dina prover det ultimata skyddet!

Ny touch-screen ger enklare åtkomst till händelselogg, inställningar och användarprofiler

USB-port som gör det enkelt att ladda ner inställningar från en frys till en annan

Ergonomiskt dörrhandtag

Filter som är lätt att ta bort och rengöra

Lätt att installera!

Finns i flera olika storlekar och utföranden för att passa just dina behov!


Insidor 5-11.indd 11 2011-09-05 20.16


Visionen att utveckla KIs folkhälsoverksamhet till nyt-ta för befolkningen, skulle bli verklighet med KFA, Karolin-ska Institutets folkhälsoaka-demi. Men det gemensamma avtalet med Stockholms läns landsting, SLL, från 2009 höll inte vad det lovade.

Av de 250 personer som gick över från Centrum för folkhälsa (landstinget) har 40 personer informerats om arbetsbrist.

KI och SLL försöker nu kom-ma fram till en gemensam lös-ning för en fortsättning. Just nu pågår förhandlingar utifrån att i första hand kunna fortsätta driva ett KFA men i anpassad form. Grundpelarna i avtalet var att SLL skulle finansiera och beställa uppdrag från KI och att forsk-ningen skulle omsättas i tillämpat folkhälsoarbete. Men ersättning-

en från SLL blev mindre än plane-rat och uppdragen hade inte den forskningsprofil som KI önskade.

Nu föreslår KI bland annat att uppdragen ska vara långsiktiga och breda med garanterad finan-siering. Arbetet ska dels ge kun-skap som kan användas av SLL, dels kunna resultera i vetenskap-liga publiceringar. Andra frågor som är aktuella i förhandlingarna är hur det tillämpade folkhälso-arbetet ska bedrivas och i vilken regi. Även frågan om det patient-arbete som idag bedrivs inom KFA kommer att diskuteras. I dagsläget finns ingen tidsplan för när omförhandlingarna ska vara klara.

– Men båda parter är angelägna om att arbetet ska ske skyndsamt, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson.


Nu drnytt nätvranderom just nätvden 14 september på Campus Solna

– Vi toraterntror viktig ger en a

Inkuseramenmer dra

Welcome to the conference

Intrauterine CMV infectionsKarolinska University Hospital HuddingeSeptember 29, 201108.30 - 13.00, Room R.64

To register, contact Galina Drozdova, administrator at the Dept. of Obs.&Gyn., CLINTEC, Karolinska Institutet, Huddinge, [email protected] the 20th of September. Please notify us if you wish to join us for lunch.

Welcome!

Themes:

Cytomegalo inclusion disease in the past Current methods for diagnosing of intrauterine CMV infections The role of US and NMR in diagnosing the fetal condition at intrauterine CMV infections CMV and cancer Pediatric studies with regard to CMV infections Current therapeutic studies on congenital CMV infections Prevention of congenital CMV infections by hyperimmunglobulin pro-hylaxis

Speakers:

Magnus WestgrenKarin PeterssonMarianne ForsgrenMaria Grazia RevelloYves VilleCecilia Söderberg-Nauclér Mona-Lisa Engman

RENEGOTIATIONS FOR THE SCHOOL OF PUBLIC HEALTH Of the 250 people transferred to Karolinska Institutet’s School of Pu-blic Health from Stockholm County Council’s Centre for Public Health, 40 have been given redundancy notice. The joint agreement with Stockholm County Council (SLL) is currently being re-negotiated, whereby KI and SLL will try to reach a solution for the future.

Patientarbetet fråga för KFA-förhandlingarna

Stefan Einhorn, PROFESSOR I MOLEKYLÄR ONKOLOGI SAMT ÖVERLÄKARE VID RADIUMHEMMET. BÖRJADE PÅ KI HÖSTEN 1975 SOM LÄKARSTUDENT.

– Jag hade gärna velat ha en liten grundkurs i hur KIs organisation fungerar, till exempel skillnaden mellan KI och KS. Det tog många år innan jag förstod hur det hela hängde ihop.

Anna Josephson, PROFESSOR I NEURO-VETENSKAP SAMT UNIVERSITETSLEKTOR OCH SPECIA-LISTLÄKARE. BÖRJADE PÅ KI HÖSTEN 1975 SOM SJUK-GYMNASTSTUDENT.

– Jag hade velat veta hur man gör karriär som lärare på KI. Lärarnas status var väldigt låg när jag började. I dag är den bättre men fortfarande alldeles för låg.

Ylva Blomberg, CEREMONIMÄSTARE. BÖRJADE PÅ KI 1990.

– När jag började hade vi en väldigt bra introduktion om hur KI fungerar. Det jag däremot saknade var ett stort kontaktnät och kunskapen om vart och till vem man ska vända sig om man har frågor.

Per-Erik Jansson, PROFESSOR I BIOANALYS SAMT PROJEKTLEDARE VID INNOVATIONSKONTORET.

– Jag hade velat veta vilken hjälp man kunde få, inte bara gällande kurser utan även andra delar som rör livet både innanför och utanför KI. Välkomstdagar för nyblivna studenter är något annat som jag önskar hade funnits när jag var ny.

ENKÄT: VAD HADE DU VELAT VETA NÄR DU VAR NY PÅ KI?

Text och foto: GUSTAF ANDERSSON

NYBÖRJARGUIDE – VÄND!

Insidor 5-11.indd 12 2011-09-05 20.16


En ny hösttermin har sparkat igång och nya studenter har ropats upp. Men även den nyanställde kan behöva en första guidning. Här är KI Bladets praktiska tips från A till Ö.

KI från A till Ö – riv ut och sparANSLAGSTAVLAN. På intranätet kan

du annonsera för att sälja, köpa eller byta varor och tjänster. Här

kan du till exempel hitta hyresrum, gå in på intra.ki.se.

BIBLIOTEKET. KIs bibliotek (KIB) finns på både Campus Huddinge och Campus Solna och erbjuder

alltifrån sökhjälp i databaser och kurser till IT-pedagogiska verktyg. I bibliote-kets egen app söker du efter böcker med mera, kib.ki.se.

COACHNING. Som medarbetare på KI kan du få stöd i din karriärut-veckling med hjälp av coachning.

Vart är karriären på väg och hur kom-mer jag vidare? Läs mer på intranätet.

DISTANSARBETE. Om du arbetar utanför KIs område kan du ändå komma åt intranätet och bibliote-

kets databaser. Läs mer om hur du gör och om säker IT-användning på intra.ki.se.

ETIK. På intranätet finns KIs etiska riktlinjer. Här finns också länk till etikrådet som årligen delar ut

etikpriset. Du kan också nominera.

FRISKVÅRD. Friskvårdstimmen ger dig rätt att ägna dig åt träning under en betald arbetstimme per

vecka. Du får rabatt på Friskis&Svettis och på Novum gym, läs mer om Frisk-vården på intranätet.

GUIDER. Missa inte KIs guider som visar runt på båda campus-områdena. Ofta är de studenter.

Kontakta studentavdelningen för mer information.

HOT SPOTS. Du kan också gå utan guide via tolv historiska platser i vandringen KI Hot Spots på

Campus Solna. Börja vid Nobels väg 1. Om du ringer numret på skyltarna längs turen får du en berättelse om varje plats.

INNOVATIONSKONTORET. Kontakta första ledet i KIs innovationssystem om du vill testa en idé på ett tidigt

stadium, kanske en undervisningsme-tod… Du får goda råd gratis, ki.se/innovationoffice.

JÖNS JACOB BERZELIUS. ”Den svenske kemins fader” var en av KIs

första professorer och la

grunden för universitets naturveten-skapliga inriktning. En byst står framför administrationshuset på Campus Solna och på ”Jönsan” kan du äta.

KAROLINSKA INSTITUTET. Har två campus, ett i Huddinge och ett i Solna, men finns även på

andra platser i och med sin samverkan med sjukvården, bland annat på Karo-linska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, S:t Eriks ögonsjukhus och Södersjukhuset.

LJUSRUMMET. I ljusrummet på Campus Solna kan du få en extra dos ljus och pausa. Det finns både

drop-in- och bokningsbara tider under november till mars, boka via [email protected].

MEDIEBEVAKNING. Vill du veta vad medierna berättar om KI världen över? Gå in på Press-

rum på ki.se så hittar du senaste nytt. Du kan också läsa om KIs forskning i tidningen Medicinsk Vetenskap.

NÄTVERK. KIs forskningsnätverk samlar forskare och doktorander inom ett ämnesområde oavsett

vilken institution de tillhör, researchnet-works.ki.se, är ett av flera nätverk på KI.

ORMSKÅLEN. Ormskålen är den vänstra symbolen i KIs sigill som från början avbildades med

läkegudinnan Hygieia. Ormen tog föda ur hennes skål och det ansågs bringa lycka. De andra symbolerna är tuppen och Äskulapstaven. På Profilplatsen på intranätet står allt om hur du får använda KIs logga.

PENDELBUSSAR. Varje dag går gratis pendelbussar mellan KI Solna och KI Huddinge. Hållplats i Solna

vid Nobel Forum, och i Huddinge vid Rättspsykiatriska kliniken och Alfred

TEXT: CECILIA GROOP

Foto

: CA

MIL

LA S

VEN

SK, U

LF S

IRBO

RN

Gympa på arbetstid!

Berzelius, en av grundarna.

Var ska man äta? Lunchmenyer finns på intranätet. Var finns institutionerna? KI finns på två campus, Huddinge och Solna. Dessutom ute på sjukhusen.


Insidor 5-11.indd 13 2011-09-05 20.16


KI från A till Ö – riv ut och spara!Nobels allé 8. Tidtabellen finns på intra.ki.se, klicka på Service.

QUESTIONS AND ANSWERS. Är det något du undrar över kan svaret redan finnas under fliken FAQ/

Frågor och svar på din institutions egen hemsida, kolla också FAQ på bibliote-kets hemsida.

RESOR. Tjänsteresor kan bokas via Ticket affärsresor som har avtal med KI. På intranätet står också

det du behöver veta när det gäller plane-ring av tjänsteresor, resekostnadsersätt-ning och traktamenten med mera.

SOCIALA MEDIER. Du kan följa KI på både twitter och facebook och få senaste nytt om olika event kring

utbildning och forskning. Missa för all del inte heller att KI Bladet finns på face-book.com/kibladet.

T ERMINALGLASÖGON. Om du sit-ter mer än en timme framför en bildskärm varje dag så har du rätt

att få terminalglasögon. Gå via företags-hälsovården, Previa, kolla intranätet så hittar du.

UTTAGSAUTOMATER. Behöver du cash finns en uttagsautomat på Campus Solna vid universitets-

biblioteket, Berzelius väg 3. På Campus Huddinge finns en vid Harrys Böcker, Södertörns Högskola, på vägen till pendeltåget.

V ETENSKAPSSTADEN. Det byggs för fullt i Solna, en helt ny veten-skapsstad tar form med nytt sjuk-

hus och ett centrum för livsvetenskaper. Läs mer om satsningarna och håll koll på framkomlighet via länken bygginfor-mation på intranätets startsida.

W EBBSHOP. Om du vill ha en tröja med KI-logga eller andra utvalda profilprodukter,

shoppa loss i webbshopen via intranä-tets startsida.

XKRYSSA DIG FRAM på intranätet så hittar du det mesta. Och snart får KI ett nytt intranät som är

mer interaktivt och mindre som en anslagstavla, blogga med webbgruppen på ki.se/nyinternwebb.

YOUTUBE. Spana in en skuggad student eller en forskarintervju via filmkanalen youtube.com/

karolinskainstitutet. Flera utbildnings-program har använt kanalen för att marknadsföra sina kurser och program.

ZOOMA IN din blick på kalendariet på intranätets startsida, här hittar du föreläsningar och seminarium

med mera som KI-anställda själva tipsar om.

ÅHÖRARE. Upp till tusen åhörare ska få plats i den nya aulan som är på plats år 2013. Den nya

byggnaden blir en mötesplats för lärare, forskare och studenter från hela världen, och inte minst för Nobelpristagare.

ÄTBART. Vill du veta vad som är på dagens lunchmeny? Gå in på Dagens lunch på intranätet så ser

du både restaurangerna, menyerna och öppettiderna.

ÖVERTID. Antalet timmar du förväntas arbeta, hur långt jul-lovet kan bli och reglerna vid

övertid, allt sådant står i PA-handboken på intranätet.

USEFUL INFORMATION FOR NEW EMPLOYEES

A new autumn term is now underway, and

the new students have been called up. But new employees also need a helping hand to begin with. KI Bladet has compiled a list of useful information.

Nya aulan blir klar 2013.

Vad diskuterar studenterna? Skugga dem på campus och på youtube.

Guide till alla förkortningarKodorden för KI är många, framför allt alla förkortningar för de 22 institutionerna. Här är en liten lathund:

KI Campus Solna: CMB – institutionen för cell- och molekylärbiologiFyFa – institutionen för fysiologi och farmakologi LIME – institutionen för lärande, informatik, management och etik MBB – institutionen för medicinsk biokemi och biofysikMEB – institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik MTC – institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologiIMM – Institutet för miljömedicinNeuro – institutionen för neurovetenskap

KI vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhusPHS – institutionen för folkhälsovetenskapCNS – institutionen för klinisk neurovetenskap KIDS – institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus KBH – institutionen för kvinnors och barns hälsa MedS – institutionen för medicin, SolnaMMK – institutionen för molekylär medicin och kirurgi OnkPat – institutionen för onkologi-patologi

KI Campus Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och SödersjukhusetBioNut – institutionen för biovetenskaper och näringslära KI SÖS – institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset CLINTEC – institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknikLABMED – institutionen för laboratoriemedicinMedH – institutionen för medicin, HuddingeNVS – institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälleDentmed – institutionen för odontologi

ki.se

(About KI)

Insidor 5-11.indd 14 2011-09-05 20.16


Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg träffa-des på Medicinska Föreningen och hade sin första dejt på Moderna museet. Foto: PeteR kJelleRÅS

Det är inte många svenska konstäls-kare som fått chansen att äta lunch med Andy Warhol. Än färre är det som, förvisso artigt men bestämt, tackat nej till ett sådant erbjudande

från popkonstikonen himself. Men KI-veteraner-na Anna-Stina Malmborg och Gunnar Höglund

hör till denna sannolikt minimala skara. – Vi träffade honom på The Factory som han

hade i New York kring 1970. Han var hur trevlig som helst, en alldeles vanlig kille. Han erbjöd sig att måla mitt porträtt för 25 000 dollar, som han medgav var ”a hell of a lot of money”. Jag tyckte inte att jag hade råd, något jag ångrade senare,

berättar Anna-Stina Malmborg, pensionär sedan 1995 efter avslutad läkarkarriär och nära 20 år som klinikchef vid avdelningen för klinisk bakte-riologi på Huddinge.

– Sedan ville Warhol bjuda oss på lunch, men vi var tvungna att tacka nej. Vi hade inte tid, för vi skulle vidare till en träff med skulptören Joel

”Att vara en bra lärare


Det var KI och konsten som förde Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg samman. Ännu efter 55 år håller de av bägge – och varandra.

Insidor 5-11.indd 15 2011-09-05 20.16

kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 13kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 17

Vi har sålt det mesta för att

finansiera stiftelsen

borde vara högstatus”Shapiro, fortsätter hon med ett milt skratt vid minnet.

Sedan tillägger hon att hon har ett Slas-porträtt av sig själv, förenad med en anekdotisk godbit om den nyligen bortgångne författaren och konstnä-ren Stig Claesson.

– Jag tyckte nog jag såg lite gammal ut på por-

trättet, men Slas svarade att ”jo, men det kan väl passa bra om några år”.

Konsten har haft ett stort rum i Anna-Stina Malmborgs och maken Gunnar Höglunds liv. Men det allra största har ändå utgjorts av jobbet och läkarbanan.

– Yrkesarbetet har naturligtvis alltid kommit

först och tagit i särklass mest utrymme. Men där-utöver har vi gjort plats för konsten. Det har varit en ständig stimulans och ett komplement till job-bet, förklarar Gunnar Höglund, professor emeri-tus vid institutionen för lärande, informatik, ma-nagement och etik (LIME) som liksom hustrun har över 40 yrkesaktiva år på KI.

FAKTANamn: Anna-Stina Malmborg och Gunnar Höglund.Ålder: 82 respek-tive 80 år.Bor: På Kungshol-men i Stockholm och i Dala-Floda. (Hade även våning i franska Cannes i 40 år.)Familj: Varandra. Gifta sedan 1959.Gör: KI-alumner och stiftelsegrun-dare.Anna-Stina: Docent, tidi-gare bland annat överläkare och klinikchef vid avdelningen för klinisk bakteriologi, Huddinge. Vårdare av Läkarsällskapets porträttsamling, skrivit bok om rektorsporträt-ten vid KI, suttit i styrelsen för Dans-musei Vänner och Moderna museets Vänner. Dansre-censent i Upsala Nya Tidning.Gunnar: Professor emeritus vid LIME, KI. Hela yrkeslivet verksam vid KI. I tio år professor vid Arbetsmiljöinsti-tutet. Mångårigt engagemang i medicinskt pedagogiska och utbildningsfrågor.Om vad KI betytt: Anna-Stina: ”Det har varit nästan hela mitt liv.” Gun-nar: ”Samma här.”

Insidor 5-11.indd 16 2011-09-05 20.16


FÖR HONOM FÖLL SIG yrkesvalet naturligt, hans far var läkare. Anna-Stina däremot

ville som ung helst bli arkitekt men kom inte in på den utbildningen och sökte sig då till läkar-banan. Ingen av dem har någonsin ångrat sina val. Båda läste medicin på KI och lärde känna varandra genom engagemanget i Medicinska Föreningen, där Gunnar var vice ordförande och Anna-Stina värdinna.

De fann snart att de hade sitt stora konstin-tresse gemensamt – första dejten ägde stilenligt rum på det då ännu inte färdigställda Moderna museet där Picassos monumentala Guérnicamål-ning gjorde gästspel i den gamla exercishallen på Skeppsholmen. Året var 1956 och ett par oöver-träffade decennier av kreativitet och lekfullhet stod för dörren för alla vänner av den samtida konsten, en yra där Moderna museet länge var navet. Gunnar Höglund och Anna-Stina Malm-borg var där: epokutställningen ”Rörelse i kon-sten” 1961, senare performancen med Robert Rauschenberg (han med geten) och installatio-nen av Niki de Saint-Phalles, Jean Tinguelys och Per Olof Ultvedts beundrade alternativt förargel-seväckande kolossalskapelse ”Hon”.

De båda läkarna anslöt sig till Moderna muse-ets vänner från start; Anna-Stina var sedan sty-relseledamot i vänföreningen i 23 år, drygt halva tiden som ordförande.

MEN FÖRST OCh FRÄMST har de varit läkare. Anna-Stina med inriktning både kliniskt och i forskning på bakteriologi, Gunnar på fysiologi, främst neurofysiologi, som innefattade en tioårig professur på dåvarande Arbetsmiljöinstitutet, parallellt med sitt arbete vid KI.

Sedan 1960-talet hade de undervisat KI-stu-denter inom sina specialområden och utvecklade med tiden ett starkt engagemang för den medi-cinska pedagogiken. I samband med att Gunnar blev universitetslektor och Anna-Stina docent valde de, för att förkovra sig själva som lärare och pedagoger, att också studera pedagogik vid Stockholms universitet.

– Det föll sig naturligt för oss, men det var mycket ovanligt på sjuttiotalet. För mig blev det en kick när jag sedan upptäckte högskolepedago-giken och i synnerhet den medicinska pedagogi-ken som ett eget forskningsområde, säger Gun-nar Höglund, som genom åren varit verksam i ett flertal styrelser, nämnder och ad hoc-grupper för pedagogisk utveckling vid KI.

HAN UNDERSTRYKER att de pedagogiska meto-derna inom medicinstudierna och undervisning-ens resultat är avsevärt bättre idag jämfört med några årtionden tillbaka.

– Skillnaden mot 1970-talet är enorm, noterar han.

Likväl finns det mycket kvar att göra på området. År 2000 erbjöd sig Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg att instifta ett internatio-nellt pris för forskning i medicinsk pedagogik, ett initiativ som omgående togs emot positivt av KI-ledningen med dåvarande rektor Hans Wigzell i spetsen.

– Pedagogiken är ett forsk-ningsbart område som bör lyftas fram. Inom forskning och klinisk verk-samhet är det en självklarhet att använda ve-

Studerade pedagogikvid sidan av läkarbanan

Det blev en kick när jag upptäckte högskole- pedagogiken som ett

eget forsknings- område

UPHOLDING TEACHING TRADITIONSNot many Swedish art-lovers have had the chance to have lunch with Andy Warhol. But KI ve-terans Anna-Stina Malmborg and Gunnar Höglund are members of this exclusive club.“We didn’t have time, because we had to go on for a meeting with scul- ptor Joel Shapiro,” recalls Anna-Stina with a gentle laugh.

They both stu-died medicine at KI and got to know each other through their involvement in the Medicinska Föreningen student union.

Anna-Stina’s medical career has focused on bacte-riology, in terms of both clinical prac-tice and research, while Gunnar has specialised in physiology, and neurophysiology in particular. Their commitment to medical education has developed since the 1960s, when they taught KI students within their specialist fields. Since 2001, they have run a foundation that awards a prize for medical educatio-nal research every other year.

I Dala-Floda till-bringar Anna-Stina Malmborg och Gun-nar Höglund gärna sin tid om somrarna. Foto: PeteR kJelleRÅS

tenskapliga resultat. Detsamma måste gälla för undervisningen, också den bör vara evidensba-serad. Ändå styrs fortfarande denna viktiga verk-samhet ofta av tradition och personliga preferen-ser, ja man kan till och med fortsätta att använda metoder som påvisats inte vara optimala. Det skulle aldrig accepteras i någon annan medicinsk verksamhet.

Gunnar Höglund menar att forskningen i medicinsk pedagogik är ”på tok för liten” i rela-tion till vad utbildningen kostar och hur grund-läggande den är för all vidare medicinsk praktik och forskning.

– En god pedagogik ger bättre läkare och an-dra medicinska yrkesutövare, både som forskare och kliniker. Det finns ingen motsättning mellan god pedagogik och medicinsk frontlinjeforsk-ning. Tvärtom, undervisningen ska läggas upp så att den främjar kunskapssökande. Vid många framstående amerikanska universitet är det hög-status att vara en bra lärare som får utbilda den nya generationen. Samma borde gälla hos oss, sammanfattar Gunnar Höglund, som också kon-staterar att det blir en klar förändring till det bätt-re vid KI om en ny parallell befordringsgång med större tyngdpunkt på pedagogiska meriter införs.

– Dessutom pågår för närvarande en del forsk-ning på området vid KI och flera goda avhand-lingar har redan kommit.

GUNNAR HÖGLUNDS och Anna-Stina Malm-borgs pris för medicinsk pedagogisk forskning delas ut vartannat år. Att priset är internationellt framgår av att de hittillsvarande mottagarna kommer från Holland, Skottland, USA samt Ka-nada. Prissumman är på 50 000 euro, så deras donation uppgår till ett betydande belopp.

Somrarna tillbringar de så mycket tid de kan i Anna-Stinas möderneärvda sommarhus i Da-la-Floda, inrett i kurbitssmyckad dalastil och där lokala konstnärer tävlar om väggutrymmet med oljetryck från förra sekelskiftet av Europas kungafamiljer.

– Jag lever två konstliv. Här är jag helt lokal, i Stockholm tänker jag internationellt, säger An-na-Stina.

Det senare återspeglas i den andra stora do-nation som hon och Gunnar gjort till Moderna museet i form av en stiftelse för inköp av samtida internationell konst. Såväl Moderna som KI kan tacka läkarparets mer än halvsekellånga konst-intresse för bidragen. Exempelvis köpte Anna-Stina, redan innan New York-träffen med Andy Warhol, en silkscreen av honom på ett Stock-holmsgalleri för 500 kronor, ja det är sant. Konst-verket såldes nyligen på auktion i London för, låt oss säga ett avsevärt högre pris. Via stiftelsen gav intäkten ett betydande bidrag till museets inköp av måleri och skulptur av kvinnliga konstnärer, däribland ett sedan länge efterlängtat verk av i fjol bortgångna fransk-amerikanska skulptören Louise Bourgeois.

– Vi har sålt det mesta för att finansiera stiftel-serna. På så vis får det gamla betala det nya. Vi har ju inte några barn att tänka på – och det är roligare att göra det här medan man lever, säger Anna-Stina Malmborg. Och bjuder oss på lunch i Dala-Floda, liksom hon och Gunnar en gång blev bjudna av Warhol i New York.

Vi tackar inte nej, inte till en rejäl pyttipanna med stekt ägg och getost på knäckebröd från Da-larna.

PER HÖ[email protected]


Insidor 5-11.indd 17 2011-09-05 20.16


ALUMNI NETWORK GROWS The KI Alumni network is open to all those who, like

Gunnar Höglund and Anna-Stina Malm-borg, have previously worked, carried out research or studied at Karolinska Institutet. They are ambassadors for KI, and are thus an extension of KI. The network now has almost 13,000 members, and new members are always welcome.

Nätverket KI Alumni står öppet för var och en som, i likhet med Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg, tidigare arbetat, forskat eller stude-rat vid Karolinska Institutet. De är ambassadörer för KI, och på så vis KIs förlängda arm.

Uppemot 13 000 perso-ner är idag anslutna till nätverket KI Alumni, och långt fler är välkom-na.

– Vi ser alumnerna som KIs förlängda arm, som ambassadörer för sitt alma mater i vitt skil-da branscher, i offentlig likaväl som privat tjänst,

här hemma liksom internationellt, säger Mikael Horal, chef för Development Office vid KI.

Hans förhoppning är att intresset är öm-sesidigt.

– En alumniverksamhet kan bara vara meningsfull om båda parter känner sig ha nytta av varandra. Vår långsiktiga ambition är att erbjuda Nordens bästa alumnipro-gram. Vi vill från vårt håll vara med och försöka stötta våra alumner, var de än be-finner sig.

Därtill hoppas Mikael Horal på ett än större intresse från KI-alumner att ge eko-nomiskt stöd i smått och stort till forsk-ningsprojekt vid sitt moderuniversitet.

– Grunden är förstås den offentliga fi-nansieringen. Men donationerna är bety-delsefulla för att kunna göra det extra, det speciella och det unika.

DET HAR REDAN visat sig att det finns ett stort slumrande intresse bland KI-alum-nerna. I Sverige befinner sig insamlings-verksamheten bland alumner ännu bara i sin linda. Man kan jämföra med de anglo-saxiska länderna, där de står för merparten av donationerna.

Under jubileumsåret 2010 öppnades tre fonder för angelägna forskningsändamål: Utbildningsfonden, Forskarfonden och Fonden för global hälsa. Alla tre har mot-tagit ett stort antal donationer.

DEVELOPMENT OFFICE förbereder även alumniträffar internationellt, under hösten i Singapore respektive Peking, två av KIs högprioriterade områden i världen.

På hemmaplan deltar KI, liksom flera andra svenska universitet, i den nationella alumndagen den 4 oktober.

PER HÖ[email protected]

Ett nätverk för tidigare studenter

ki.se

Klicka på ALUMNI så får du veta mer

Mikael Horal. Foto: CAMILLA SVENSK

Insidor 5-11.indd 18 2011-09-05 20.16


ERA, den externa utvärde-ringen av Karolinska Institutets forskning, analyseras nu för att kunna ingå i KIs förbättrings- och förändringsarbete.

ERA 2010, External Research As-sessment, har pågått i ett och ett halvt år där nio paneler har tittat på 500 forskargrupper inom nio olika forskarområden. Arbetet är en del av konsistoriets uppdrag till forskningsstyrelsen och ska ligga till grund för den strategiska planering-en för 2013–2020.

– ERA innehåller en rik flora på förslag på hur KI kan förbättras, och en del förslag där åtgärder redan satts igång, säger Martin Ingvar, de-kan för forskningsstyrelsen. Bland annat finns 24 olika rekommenda-tioner som forskningsstyrelsen nu går igenom. Här föreslås till exem-

pel central antagning av doktoran-der och en översyn av centrumbild-ningar och nätverk.

Martin Ingvar tycker att utvär-deringen följer en viktig akademisk princip ”särskilt i öppen offentligfi-nansierad forskning” men betonar att ERA-arbetet måste analyseras. Det är svårt att jämföra olika fors-kargrupper och olika forskningsfält.

Stora områden som cancer, in-flammation och epidemiologi är inte enhetliga och de olika forskar-grupperna som ställt upp för pane-lerna i ERA är sammansatta på olika sätt. Exempelvis kan en grupp bestå av forskare som arbetar heltid och en annan av forskare som arbetar deltid.

– Vissa av kommentarerna i ERA måste sättas i ett sammanhang för att de rätt ska kunna värderas. Pre-cis som inom all forskning, så är

datakvaliteten begränsande för hur hårda slutsatser man kan dra, säger Martin Ingvar.

Han har redan träffat samtliga prefekter och gått igenom samtliga individuella utvärderingar för att försöka identifiera lokala åtgärder på institutionerna och vad som måste gås igenom på högre nivå.

– Vår uppgift är att se hur de star-ka grupperna kan fortsätta utveck-las och att bestämma om de svaga grupperna ska hjälpas till något bättre eller avvecklas, men besluten måste tas av institutionerna.

I oktober ska analysen vara klar för att presenteras i konsistoriet men redan nu kommer ERA-rapporten användas både på institutionerna och i strategiarbetet inom styrelsen för forskning.


Kan AIK fotboll och snedrekry-teringen till vårdutbildningar ha något med varandra att göra? Projektet ”Spelar roll” menar det och har undersökt pojkfotbollens koppling till varför killar oftare väljer bort KIs utbildningar.

Boken Passa och passa in, som sam-manfattar projektet, kommer ut i september.

– Hur vi delas upp i könssegre-gerade fotbollslag- och andra lag i unga år kan komma att prägla val av utbildningar och yrke, säger Sofia B Karlsson.

Hon leder Karolinska Institutets och AIK fotbolls jämställdhetspro-

jekt som finansieras av Delegatio-nen för jämställdhet i högskolan.

– Uppdelningen i kön för med sig en syn som innebär att vi ska vara segregerade och göra olika sa-ker, och att det gäller att passa in i antingen det ena eller andra laget. Inom pojkfotbollen odlas också en bild av att det är viktigt att ta avstånd ifrån allt som är omanligt, fortsätter Sofia B Karlsson.

SYFTET MED projektet är att försöka förstå varför fler kvinnor än män väljer vård- och medicinutbildning-ar. På KIs grundutbildningar är 76 procent kvinnor. Tidigare domine-rade männen på läkarprogrammet, nu är 57 procent kvinnor. Genom

Många bäckar små. Så reso-nerar forskarna på Centrum för molekylär medicin, CMM. Med lanseringen av så kallade mikrodonationer finns nu möjligheten att med ett enkelt klick skänka pengar till speci-fika forskningsprojekt.

Barnhjärncancer, hjärncancer, malaria, multipel skleros och de-pression är några av de utvalda projektens fokus. De presenteras på CMMs hemsida bredvid en knapp för den som vill donera. Ett klick till och där går det att betala in med SMS, kortbetalning eller banköverföring.

– Eftersom vi har forskare som anser sig starkt be-gränsade av att få ägna så oerhört stor del av sin värdefulla tid till att söka forsk-ningsmedel, har vi be-slutat oss för att satsa på detta, säger Elnaz Alizadeh, kommuni-

kationsansvarig på CMM.Hon menar att satsningen också

gör att forskarna på det här sät-tet kan bli bättre på att berätta för allmänheten om sitt område och vad de vill uppnå för forsknings-resultat. Förutom att forskarna får ett värdefullt tillskott är tanken att personer kan skänka pengar till det område som ligger dem nära om hjärtat.

Detta är nytt i Sverige eftersom man idag sällan vet vilken specifik slags forskning pengarna går till när man donerar till exempelvis Cancerfonden eller dylikt, säger Elnaz Alizadeh. Än så länge har de så kallade mikrodonationerna gett enskilda projekt allt ifrån 50 kro-nor upp till 150 000 kronor.

MADELEINE SVÄRD

KIs forskning utvärderad

Målet: mer jämställdhet

Ett SMS kan hjälpa

EXTERNAL RESEARCH REPORT IS ANALYSED

ERA 2010 – Ex-ternal Research

Assessment, an evaluation of Karolinska Institutet’s research – has now been underway for a year and a half, with nine panels scrutinising 500 research teams within nine dif-ferent areas of research.

The ERA report will be used both within the departments and in the strategy work of the Board of Research.

The Board of Research’s analysis will be presented to the University Board in October.

Elnaz Alizadeh

samtal med pojklaget i AIK fotboll har det kommit fram att föreställ-ningen om vad som är manligt är stark hos var och en.

– Vi delar med oss av kunskapen och försöker sprida den, både inom fotbollsvärlden och inom akade-min, och vi hoppas på vidare dis-kussion och på ett mer aktivt arbete för att skapa inkluderande miljöer inom båda sfärerna. Hur kommer det att påverka re-kryteringen till KIs utbildningar?

– Vi kommer att ta fram en åt-gärdsplan i höst för KI, med mer konkreta förslag på hur KI kan jobba för att bryta de könsbundna utbildningsvalen.

MADELEINE SVÄRD

ERA innehåller en rik flora

på förslag på hur KI kan förbättrasMARTIN INGVAR

Pojkar lär sig att ta avstånd från allt som är omanligt

SOFIA B KARLSSON


I AIK fotbollslag finns starka föreställningar om vad som är manligt. Foto:SCANPIX

Samarbetspartners MediapartnerArrangör

Årets tema: säkrare vÅrd

stockholmsmässan 30 nov – 2 dec 2011 www.riksstamman.se

För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs proffs inom varje område. Men det kräver också ett samarbete över specialist- och yrkesgränserna. I en alltmer specialiserad vård är det viktigt att vi behåller helhetsperspektivet.

Vidareutbilda dig, utbyt erfarenheter, diskutera nya rön och mingla tillsammans med läkare, forskare, sjuksköterskor, läkar studenter, politiker, företrädare för näringslivet och alla andra i vård teamet. Passa även på att del av läkemedelsnyheter och medicintekniska innovationer. Platsen är Medicinska riksstämman – Sveriges största tvärvetenskapliga möte.

Kom och diskutera årets tema ”Säkrare vård”. Din åsikt är betydelse full. Och på Medicinska riksstämman finns många som vill lyssna.

Boka in den 30 november–2 december du med!

Vem är viktigast för vården?

Insidor 5-11.indd 20 2011-09-05 20.16


De har drygt 20 På en rad svenska lärosäten är distansstudenterna numera i majoritet. Men att plugga på distans kräver en hel del självdisciplin. Det säger Clara Ekengren, student på sjuksköterske-programmet, ett av de tolv program på distans som Karolinska Institutet erbjuder.

Varför pluggar du på distans?

– Jag har familj och vi är bosatta i Visby. Det här ger en fantastisk möjlighet till utbildning utöver det Gotland har att erbjuda. Jag har velat bli sjuksköterska i många år.Vilka fördelar ser du med distansstudier?

– Det är ett väldigt hårt schema, men vi sätter våra egna tider. Det gäller att vara väl införstådd med att ingen kommer att tala om för dig när du ska lära dig saker, utan ha god själv-disciplin. Klarar man det är det jättekul.

– Vi är några som träf-fas och pluggar tillsam-mans, det är bara det att vi inte har någon lärare här.Vilka är nackdelarna?

– Har man inte så bra

disciplin hamnar man snabbt efter. Det är också svårare att diskutera sig fram till lösningar och svar, det är mer av att förstå via litteraturen och anamma det. Den nära kontakten med lärare kan jag sakna, att man bara kan slänga ur sig en fråga. Jag kör post it-varianten – skriver upp när jag har en fråga och ställer den när läraren är online.Hur funkar träffarna på plats i Stockholm?

– Det kostar oss en del att åka över, så det är viktigt att känna att det är värt pengarna. Och nästan varenda gång har det varit det. Det är bra lärare. Att träffas öga mot öga ger en samhö-righet, vi känner att vi är en klass. Att sitta och diskutera ger mycket.

– Jag kan sakna närakontakt med lärarna

CLARA EKENGREN Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet på distans. Termin: Börjar i höst termin två av sex. Bor: I Visby.

TEXT: SOFIA STRIDSMAN

Fo

to: T

OBI

AS W

ALLS

TRÖ

M

ULRIKA SÖDERGREN Titel: Universitetsadjunkt vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Undervisar på: Sjuksköterskeprogrammet. Har 25 distansstudenter, tio i Huddinge och femton på Gotland. Bor: I Solna.

Fo

to: E

RIK

CRO

NBE

RG

Hur är undervisnings-situationen för dig som enbart har distansstu-denter?

– Det kräver en annan tydlighet i läraraktivi-

teterna. Vi finns inte lika nära

till hands för studenterna, de träffar ju inte oss i klassrummet på samma sätt

som campus-studenterna gör.

Är det någon skillnad mellan

campusstudenter och distansstudenter?

– Något som kan vara problematiskt är att detta är ett relationsyrke. Man formas av den kon-text man är i, och här är studenterna hemma vid sin dator eller på biblio-teket. De har naturligtvis verksamhetsförlagd utbildning där de får intryck av sjukvårds-

personal, patienter och närstående, men det kan vara problematiskt att utbilda på grundnivå i ett människovårdande yrke på distans. Ser du några fördelar med att studenter kan läsa på distans?

– Jag tror att det ger fler studenter möjlighet att utbilda sig. En dis-tansutbildning möjliggör för studenterna att styra över sin egen tid på ett annat sätt. Kursen måste vara upplagd så att det ger dem frihet att utföra uppgifterna när det pas-sar dem, om det så är på kvällar eller nätter.Vad kan förbättras när det gäller tekniken för att underlätta undervis-ningen?

– Vi behöver bättre teknisk support för att spela in föreläsningar och använda alla de möjligheter som Ping Pong erbjuder.

– Distansstudier kräver mer planering

Kursen måste vara

upplagd så att det ger

dem frihet att utföra

uppgifterna när det

passar dem

Jag skriver upp

när jag har en fråga

och ställer den när

läraren är online


Insidor 5-11.indd 21 2011-09-05 20.16


mil till pluggetVarför läser du på distans?

– För mig som är ensamstående med tre barn finns det inte så många alternativ. Jag kan inte flytta och riva upp dem hur som helst, så jag blev väldigt lyck-lig när distansutbild-ningen kom igång igen efter ett uppehåll.Vilka fördelar ser du med att plugga på distans?

– Jag bestämmer själv när jag vill läsa, om det är på morgo-nen eller mitt i natten. Det är mycket frihet, men också ansvar. Vi studenter på distans i Visby har en bra rela-tion och träffas ganska ofta här på högskolan på Gotland och diskuterar litteratur och kollar på föreläsningar. Men alla bestämmer själva om de

vill vara med, så det är ganska stor skillnad mot att läsa på campus.Finns det några nack-delar med distansstu-dier?

– För vår del är det att vi måste resa till Stockholm ganska ofta och det kostar väldigt mycket. För den som inte har tillgång till boende blir det tusentals kronor per gång. Vad tycker du om träffarna på plats i Stockholm?

– Vi har försökt få till att de ska vara relevanta och ge så mycket som möjligt. Hellre långa dagar än att vi ska åka många gånger.

– Det är trevligt att träffa dem som går på campus, de blir bättre på den verbala diskus-sionen och att argumen-tera kurslitteratur.

– För mig finns inte så många alternativ

ERIKA LINDQUIST Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet på distans. Termin: Börjar i höst termin tre av sex. Bor: I Rone på södra Gotland.

Fo

to: T

OBI

AS W

ALLS

TRÖ

M

Hellre långa dagar

än att vi ska åka

många gånger

Vad skiljer i under-visningen för distans-studenter jämfört med campusstudenter?

– Undervisningen bygger mer på litteratur-studier och att bearbeta

läraraktiviteter på egen hand eller i grupp. Det är mindre kateder-undervisning i form av föreläs-ningar.

– Det är mer tidskrävande att

föra en skriftlig kom-munikation med studen-terna, än att muntligen informera eller disku-tera. Jag tycker ändå att jag får en bra kontakt med studenterna. Vi lärare är nåbara via webbklassrummet, där finns diskussionsforum, möjlighet att ställa frågor och anslagstavla som jag kan informera på. Upplever du någon skillnad mellan distans-

studenter och campus-studenter?

– Vi har inte sett att det på något sätt är sämre resultat på distansutbildningen. Vi jobbar väldigt nära lärarna som har campus-kurser och försöker hela tiden att kvalitetssäkra så att det är samma tentor och samma upplägg på kliniska examinationer. Är det något du som lärare efterfrågar i un-dervisningen av distans-studenter?

– Tekniken har otro-ligt stor betydelse och vi har många kanaler vi använder oss av: Skype, Ping Pong-klassrummet och program för att spela in material och publicera över webben. Det kräver att vi som lärare har en bra teknisk support och där finns en utvecklings-potential.

– Vi är nåbara via webbklassrummet

ELISABETH STRANDBERGTitel: Universitetsadjunkt vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.Undervisar på: Sjuksköterskeprogrammet i ämnet omvårdnad i Visby och i Huddinge. Bor: I Visby.

Fo

to: E

RIK

CRO

NBE

RG

Distansundervisning

kräver att vi som

lärare har en bra

teknisk support

MORE AND MORE DISTANCE STUDENTS Since the year 2000, the number of distance students has risen fourfold. KI Bladet met members of teaching staff and students at KI who talked about the pros and

cons of distance learning.

Insidor 5-11.indd 22 2011-09-05 20.16

KarolinskaInstitutet

OCTOBER 5, 2011

Register attedxki.se

Organized by the KI Development Council

InnovateLearning to

to LearnInnovating

Innova

tion Office

Från idé till livskraftig innovationInnovationskontoret erbjuder gratis stöd och rådgivning till alla som vill utveckla sin idé inom life science och hälso- och sjukvård.Välkommen att kontakta oss!08-524 890 00 [email protected]/innovationoffice

För ytterligare information, se ki.se/forskarskola/cancer

Nationell forskarskola i klinisk cancerforskning – NatiOn – utlyser kursplatser

Karolinska Institutet och Uppsala universitet erbjuder våren 2012 för andra gången en nationell forskarskola i klinisk cancerforskning.

Utlysning och ansökan sker 12 september–14 oktober 2011.

Universitetsbiblioteket bjuder på föreläsning och lunchsmörgås

4 oktober kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Solna Det löstagbara sinnet - om glasögonens historia Ingemar Lundkvist, kulturjournalist Anmäl dig senast 29 september till [email protected]

9 november kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Huddinge Medicinhistoria och botanik under medeltiden Anna Konvicka, medeltidskonsthistoriker Anmäl dig senast 4 november till [email protected]

7 december kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Solna Vandringens, trädgårdskonstens och sinnesupplevelsernas betydelse för brunnskuren under 1800-talet Anna Jakobsson, PhD, Landskapsarkitekt Anmäl dig senast 2 december till [email protected]

Välkommen!

Medicin populärvetenskap/kultur

kib.ki.se/seminarier_ub

KI Cup 2011 football tournament

30:th of september

Sign up your team for the KI Cup 2011. This year played on artificial grass at Stora Mossen IP. Seven players in each team (least 2 female).

Only 12 teams in the tournament so hurry up!Only for KI employees – and only for fun!

More info at website: http://intra.ki.se/staff/health/events/ki_cup_2010_

se.html

Kontaktperson: [email protected]

Insidor 5-11.indd 23 2011-09-05 20.16

PHOTOMICROGRAPHYOctober 17–21, 2011

WORKSHOP

IN

For more information: www.sth.kth.se/photomicrographyE-mail: [email protected] Phone: 070-319 33 53

Arranged by:Shool of Technology and Health/KTHand Karolinska Institutet/ Huddinge

The first annual national Alumni day

4th of October, 2011

Breakfast seminar, Mindfulness, with

Professor Åsa Nilsonne

A guided tour at the Hagströmer medico-

historical library

For more information and to register, please visit

ki.se/alumni

Only working at KI and not a former student? You can

register too, just visit ki.se/alumni

Welcome!

Nationell alumndag

4 oktober, 2011

Spännande program-punkter hela dagen

Avslutas med mingel, dryck med tilltugg,

alumniporträtt, spex och musik

För mer information och anmälan besök

ki.se/alumni

Du vet väl att även du som är anställd kan gå med i KI Alumni? Registrera dig på:

ki.se/alumni

Välkommen!

Insidor 5-11.indd 24 2011-09-06 12.35

26 | kibladet | nummer 1 | 201026 | kibladet | nummer 5 | 2011

Dessa fem får stora Stora silvermedaljen

Willkommen, bienvenue, welcome! n Ett hjärtligt ”Welcome!” och så en hel del praktisk information inklusive kaffepaus, det fick de internationella studenterna under introduktionsdagarna på KI den 25–26 augusti. Redan i början av veckan ordnades en tre dagars svenskkurs, allt för att göra studie-tiden på KI så bra som möjligt. Totalt handlar det om cirka 180 utbytesstudenter och internationella masterstudenter som börjar under höstterminen, varav 150 deltog under introduktionsdagarna.

NYA PROFESSORER

PRIS TILL LUCA JOVINE OCH MARIE CARLÉN

n Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris för 2010 tilldelas forska-ren Luca Jovine, institutionen för biovetenskaper och och näringslära (150 000 kr) och forskarassistent Marie Carlén, institutionen för neurovetenskap (200 000 kr). Luca Jovine får priset för sina forsk-ningsrön som har haft stor betydelse för behandling av ofrivillig barnlöshet och utveckling av nya preventivme-del. Marie Carlén får priset för att ha utvecklat och applicerat en för neurovetenskapen revolutionerande ny teknologi, opto-genetik.

TRE FORSKARE FÅR LÖN FINANSIERAD

n Ytterligare tre disputerade forskare vid KI får upp till halva lönen betald under tre år för att arbeta i en ledande forsk-ningsmiljö inom ramen för Vinnovas program Vinnmer. Programmet som pågår mellan 2007 och 2014 syftar till att ge en bättre könsbalans på senior nivå och ska omfatta totalt 150 forskare. I senaste omgången får 18 kvinnliga forskare sin forskarlön finan-sierad, däribland Ilona Silins, KI och University of Cam-bridge, Storbritan-nien, Merita Mur-tola, KI och Turku University, Finland samt University of Twente, Holland och University of Padova, Italien, och Jenny Forshed, KI och GE Healthcare AB.

REKTOR OCH DEKAN I FORSKNINGS- BEREDNING

n Karolinska Institu-tets rektor Harriet Wallberg-Henriks-son och dekanus för forskning Martin Ingvar ingår i den nya forsknings-beredningen. Forskningsbered-ningens diskus-sioner kommer att fokuseras kring den forskningsproposi-tion regeringen ska lägga hösten 2012.

Henrik Druid har befordrats till professor i rättsmedicin vid insti-tutionen för onkologi-patologi från den 1 juli 2011.

Ewa Ehrenborg har anställts som professor i molekylär kardiovaskulär medicin vid insti-tutionen för medicin, Solna från den 1 juli 2011.

Torbjörn Ivert har anställts som adjungerad professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi från den 1 juli 2011.

Jari Tiihonen har anställts som profes-sor i klinisk psykiatri vid institutionen för

klinisk neurovetenskap från den 1 september 2011.

Mats Jensen-Urstad har an-ställts som adjungerad professor i kardiologi vid institutionen för medicin, Huddinge från den 1 juli 2011.

Rolf Sandin har anställts som adjungerad professor i fysiologi/anestesiologi- och intensiv-vård, med speciell inriktning medvetande och awareness vid institutionen för fysiologi och farmakologi från den 1 juni 2011.

Leif Svensson har anställts som adjungerad professor i kardiologi vid institutionen för klinisk forsk-ning och utbildning, Södersjuk-huset från den 1 juni 2011.

150 internationella studenter deltog under

introdagarna.Foto: Julia mCnamara

Jan-Åke Gustafsson

Hans-Olov Adami

Tomas Hökfelt


Lobbyist på KI? Javisst. En helt ny kurs ska slipa studen-terna i lobbyingarbete.

– Sjukvårdspersonals och -forskares förmåga att agera på sam-hällsarenan är i många stycken ganska svagt utvecklad, säger Carl Johan Sundberg, chef för enheten för bioentreprenörskap.

Kvällskursen ”Entreprenöriella verktyg för effektivt påver-kansarbete inom styrelser och kommittéer” har lockat både nuvarande studenter och redan färdiga läkare, sjuksköterskor, socionomer och biomedicinare.

Det är första gången 15-poängskursen ges på Karolinska Institutet. Syftet är att lära studenterna opinionsbildning via medier och direktkontakter med beslutsfattare.

Bland föreläsarna finns bland annat riksdagspolitiker, EU-parlamentariker och företrädare för PR-byråer och patientför-eningar.

SOFIA STRIDSMAN

Sedan jubileumsåret 2010 delar Karolinska Institutet ut medaljer till personer som gjort särskilda insatser till stöd för KIs verksamhet.

Stora silvermedaljen delas ut vid installationshögtiden i Ber-waldhallen den 8 november till årets mottagare:Hans-Olov Adami, professor emeritus i cancerepidemiologi, som under sina år som prefekt byggde upp KIs institution för medicinsk epidemiologi och biostatistik till en världsledande institution.Lars Ekholm, Karolinska Institutets högskoledirektör 1985-1995 som var tongivande i den stora KI-reformen, KI-93, vil-ken innebar en ny decentraliserad organisation från den 1 juli 1993 då antalet institutioner minskade från 150 till cirka 30. Jan-Åke Gustafsson, professor emeritus i medicinsk närings-lära, och tidigare prefekt vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och som gjort stora strategiska insatser, särskilt med uppbyggnaden av preklinisk forskning i anslutning till Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge och tillkomsten av Novums forskningspark. Kerstin Hall, professor emerita i endokrinologi, som gjort mycket viktiga insatser för svensk endokrinologisk forskning. Tomas Hökfelt, professor emeritus i histologi särskilt cell-biologi, som haft stora framgångar och är universitetets mest citerade forskare med nära 100 000 citeringar.

SOKI CHOI VANN PRIS FÖR BÄSTA AVHANDLING

n Soki Choi vid institu-tionen

för lärande, infor-matik, management och etik (LIME) har fått EHMAs pris i Medical Mana-gement för bästa avhandling. Priset på 1 000 Euro delas ut till förmån för högkvalitativ forsk-ning om hälsoorga-nisationer.

LMK-PRISETTILL ANNIKABERGQUIST

n Forskaren An-nika Bergquist vid institutionen för medicin, Huddinge, och överläkare vid Gastrocentrum i Huddinge får det första LMK-priset för sin forskning kring gallvägscan-cer. Prissumman är 1 000 000 kronor och delas ut av LMK-stiftelsen som stödjer vetenskap-liga möten och forskning.

Ny kurs på KI för blivande lobbyister

Insidor 5-11.indd 25 2011-09-05 21.06

kibladet | nummer 1 | 2010 | 27kibladet | nummer 5 | 2011 | 27

Nytt nätverk för doktorander

HANS-GÖRAN TISELIUS VISITING PROFESSOR I KINA

n Professor emeritus Hans-Göran Tiselius vid institutionen för klinisk vetenskap, interven-tion och teknik (Clintec), blev i samband med Chinese Urological Associations (CUA) kongress i Nanjing i juni 2011 utsedd till Chief Consul-tant vid Center for Prevention and Treatment of Urolithiasis in East China, CUA, samt Visiting Professor, Department of Urology, Jiangsu TCM Hospital, Nanjing University of Chinese Medicine för perioden 10 juni 2011–10 juni 2013.

LENNART LEVI-PRIS TILL JESPER LAGERGREN

n Årets pristagare av Skandias Lennart Levi-pris för hälso-främjande forskning är professor Jesper Lagergren vid insti-tutionen för mole-kylär medicin och kirurgi som ”starkt bidragit till förståel-sen av orsakerna till körtelcancer i mat-strupen (adenocar-cinom i esofagus) och skälen till den dramatiska inci-densökningen av denna tumörsjuk-dom”. Prissumman är 100 000 kronor och kommer att delas ut vid instal-lationshögtiden i Berwaldhallen den 8 november.

14,3 MKR TILL FEM FOU-PROJEKT VID KI

n AFA Försäkring har beviljat sammanlagt 35 540 400 kronor till 16 nya forskningsprojekt. Vid Karolinska Institutet får Reza Emdad 2 252 000 kronor för att hitta riskfaktorer för mobbning genom att studera olika delar av arbetslivet. Terese Stenfors-Hayes får 3 293 000 kronor för att under-söka vilka effekter effektivise-ringsmodellen Lean kombinerat med hälsofrämjande arbete får för anställda vid Enköpings lasarett. Mats Ulfendahl får 3 294 000 kronor för att undersöka om transplantation av stamceller till innerörat kan skydda mot fort-satta skador och/eller förbättra hörseln. Ingrid Lundberg får 3 500 000 kronor för att undersöka om reumatiker blir bättre av fysisk aktivitet. Dan Hasson får 2 000 000 kro-nor för att undersöka hur stress hänger samman med hörselpro-blem som tinnitus och hörsel-nedsättning. Katarina Göransson, Stock-holms läns landsting och knuten till KI får 514 000 till för en studie av hur akutmottagningars organi-sation påverkar arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Nu drar PhD Club igång, ett nytt nätverk för KIs doktoran-der. Första mötet handlar om just nätverkande och hålls den 14 september på Campus Solna.

– Vi vill skapa ett nätverk för doktorander som förbereder studen-terna för deras framtida karriär. Vi tror att nätverk och kontakter är en viktig nyckel för att nå sina mål, säger Lina Josefsson, dokto-rand och en av initiativtagarna.

Inget annat nätverk på KI fokuserar direkt på doktoranderna, menar hon, men PhD Club kommer också att samarbeta med an-dra nätverk som BioN, the Biomedicine Network, och Life Science Business Forum när fler kan vara intresserade av de ämnen som tas upp.

– Med hjälp av inbjudna föreläsare kommer vi att ta upp allt från hur det är att jobba i industrin, skapa sitt eget företag till kar-riärcoachning. Vi kommer även lyssna mycket på studenterna och ta upp de frågor och ämnen som de vill, säger Lina Josefsson.

MADELEINE SVÄRD

Stiftelsen Samariten delar i år ut totalt

1.100.000 kronor.

Bidrag ges som forskningsanslag eller stipendiemånader (1-3 mån)

till forskningsprojekt inom barnsjukvård.

Anslagen avser framför allt att stödja nyetablerade projekt med

hög klinisk relevans för pediatrik och som saknar stöd från stora

anslagsgivare såsom Vetenskapsrådet, EU, Barncancerfonden etc.

Stiftelsen välkomnar också ansökningar för anordnande av

vetenskapliga symposier.

Ansökningshandlingarna skall vara Stiftelsen Samariten tillhanda

senast måndagen den 17 oktober 2011 kl 17.00.

Upplysningar om ansökningsförfarande och blanketter finns på

adress nedan eller via internet www.stiftelsensamariten.se.

Stiftelsen Samariten

Sachsska barnsjukhuset

Södersjukhuset

118 83 STOCKHOLM

KI-FORSKARE NY GENERAL-SEKRETERARE

n Anna Nilsson Vindefjärd är från 1 juni generalsekre-terare på den nya oberoende stiftel-sen Forska! Sverige (forskasverige.se). Stiftelsen verkar för att göra medicinsk forskning för hälsa till en högre natio-nell prioritet. Anna Nilsson Vindefjärd arbetar även i fortsättningen deltid som senior forskare på enheten för bioentreprenör-skap vid Karolinska Institutet.

n Christina Bostedt är ny kom-munikationsdirektör vid KI och chef för informationsavdel-ningen sedan den 7 september. Hon har senast arbetat som kommunikations-chef på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tidigare har hon varit biträdande informationschef på Stockholms universitet och marknadschef på ett Bonnierföretag.

BOSTEDT NY DIREKTÖR FÖR KOMMUNIKATION

facebook.com/thephdclub

Insidor 5-11.indd 26 2011-09-06 12.53

Insidor 5-11.indd 27 2011-09-05 20.17

KIbladet nr 5, 2011

Documents

Transcript of KIbladet nr 5, 2011