KI Bladet nr 4

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 4 | 2011

KIBladetGilla sommaren!

Sally Grahn var en av många besökare

under Forskning & Hälsa i Kungs-

trädgården i maj.Foto: ERIK CRONBERG

Så vet du att du har en bra semester

Sidan 3

KI vägrar följa språkråden

€ntligen!

Prins Daniel besökte KI

Sidorna 8–9

Sidan 11

GÄSTKRÖNIKÖREN

Vi vill ha bättre tentor!

Sidan 18

STUDENTERNA

Hatten på förnya doktorer

Sidorna 20–21

Ettan4-11.indd 1 2011-05-30 10.04

V I HAR JUST tagit klivet in i vårt tredje sekel, stora förändringar står för dörren och regeringen

har dessutom gett oss i uppdrag att formulera vår universitetsstrategi inför den forskningspolitiska propositionen som ska läggas nästa år. Därför har ledningen börjat planera för arbetet med Karolinska Institutets strategi 2013–2018.

För att kunna veta i vilken rikt-ning vi ska gå, behöver vi först skapa en gemensam målbild för var vi vill befinna oss om tio år. Tillsammans med konsistoriet, verksamhetsstyrelserna och prefektgruppen kommer ledningen där-för att arbeta fram ”Målbild 2020” som beskriver Karolinska Institutet år 2020. En gemensam målbild är en förutsätt-ning för att vi ska kunna arbeta effektivt och driva verksamheten åt samma håll.

Därefter är det dags att ta fram de strategier som anger hur vi ska uppnå våra delmål och slutmål. Strategiarbe-tet kommer att kräva tid och kraft av många, men är en god investering för framtiden.

Vi har ett uppdrag från regeringen som gör att strategiarbetet måste ske just nu, men vi står också inför mycket genomgripande förändringar i vår omgivning.

DEN NYA VETENSKAPSSTADEN som anläggs i Solna betyder inte bara att vi får ett antal toppmo-

derna byggnader att flytta in i. Föränd-ringarna kommer också att påverka vårt sätt att arbeta och organisera oss under lång tid framöver.

En hälso- och sjukvård i förändring med en helt ny lednings- och orga-nisationsstruktur kräver att vi som medicinskt universitet är med i denna omvandling. Stockholmsregionen växer, och vi blir allt mer del av ett globalt sammanhang. Detta är också något vi måste ta med i planerna så att vi själva kan bestämma färdriktning.

Med en genomtänkt strategi kan vi planera och hushålla med både medel och humankapital för att möta dessa förändringar och utmaningar på ett ansvarsfullt sätt.

För att så många som möjligt ska få tillfälle att framföra sina synpunkter under arbetets gång kommer vi under hösten att förankra och diskutera den tänkta målbilden i olika forum och möjliggöra en bred diskussion.

REDAN NU VET VI att Karolinska Institutet även om 10 år ska vara ett ledande kunskapscentrum

inom det medicinska området – en kreativ akademisk miljö där de främsta forskarna, lärarna och studenterna kan utvecklas inom sina respektive områden och i nära samverkan med hälso- sjuk-vården och industrin. Frågan är bara hur detta ska gå till och vilka utmaning-ar som ligger framför oss? Det ska vi nu komma fram till.

Förutom planeringen av en långsiktig strategi för framtiden, vill jag också stanna kvar en stund i några tänkvärda bilder från vår nutid. Våra sex nya hedersdoktorer som promoverades i maj representerade tre världsdelar och så skilda områden som molekylär medicin, psykologi, vårdvetenskap, företagande och filantropi. Men de hade alla en sak gemensamt. De uttryckte en mycket djup och vördnadsfull tack-samhet över att ha fått möjligheten att samarbeta med Karolinska Institutet.

I början av maj hölls ett endagssym-posium för att uppmärksamma att det gått 30 år sedan hiv/aids upptäcktes. Trots att vi idag vet hur vi ska lindra och bromsa denna förödande sjukdom, råder på många håll i världen stor okunskap om sjukdomens orsaker och hur den kan förhindras. Som så ofta när det gäller svåra sjukdomar och smitt-spridning drabbas människor i världens fattigaste länder allra värst.

MÅNGA INTERNATIONELLA forskare och politiska före-trädare tackade Karolinska

Institutet för att vi tagit initiativ till symposiet, som uppfattades som en mycket viktig markering av att denna dödliga sjukdom finns, och att kunskap om smittspridning och prevention har börjat minska runt om i världen.

Att människor är tacksamma för vad vi gör och åstadkommer på Karolinska Institutet är viktigt för oss. Det visar tydligt att vi spelar en roll som sträcker sig långt utanför universitetets gränser. Och det ger oss motivation att till hös-ten formulera en kraftfull strategi för hur vår utbildning och forskning också i framtiden ska skänka människor hälsa, framtidstro och en tacksamhet över livet.

2 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

Vi har ett upp-drag från re-

geringen som gör att strategiarbetet måste ske just nu, men vi står också inför mycket ge-nomgripande föränd-ringar i vår omgivning

Harriet Wallberg- Henriksson rektor

WE HAVE JUST stepped over the threshold into

our third century, radical changes are on the horizon and the government has requested from us our academic strategy ahead of next year’s research policy bill. The university management has therefore started to plan the drafting of Karolinska Institutet’s strategy for 2013–2018.

Our instruction from the government means that this strategy work must be done now, but we are also facing far-reaching changes in our immediate environment.

The new science city being built in Solna will not only give us new, ultra-modern buildings to move into but also shape the way we work and organise

ourselves for the foreseeable future. A healthcare sector in a state of change

with a brand new management and organisation structure demands our involvement as a medical university. The Stockholm region is growing and we are becoming increasingly integrated into a global community. This is something we must not forget to include in our plans so that we can determine for ourselves the course we are to take.

WE ALREADY KNOW that Karolinska Institutet will remain a leading know-ledge centre in the medical field into the next decade – offering a creative academic environment where the best scientists, teachers and students can develop in their own specialist fields in

close collaboration with the healthcare and industrial sectors. The question is how we are to achieve this – and what challenges we will face. This is what we are now to work out.

Our six new honorary doctors, who were appointed in May, represented three continents and such disparate fields as molecular medicine, psycho-logy, care sciences, enterprise and philanthropy. But they all had one thing in common: deep and sincere gratitude at being able to work with Karolinska Institutet.

IN EARLY MAY there was a one-day sym-posium to mark the 30th anniversary of the discovery of HIV/AIDS. Many international scientists and politicians

thanked Karolinska Institutet for having set up this symposium, which was seen as a valuable means of drawing attention to the existence of this deadly virus, and to how an understanding of infection dynamics and prevention has begun to decline in some areas of the world.

It is important to us that people are grateful for what we do and achieve at Karolinska Institutet. This is clear testimony to the vital role that we play in the wider community, and gives us the motivation to draw up a powerful strategy this autumn for how our educa-tion and research can continue to bring people health and hope.

HARRIET WALLbERG-HENRIKSSONPresident

What we do profoundly affects the future of healthcare

Ett viktigt uppdragLEDARE NYHETER PORTRÄTTET FEM FRÅGOR DEbATT NOTERAT

Den nya vetenskapsstaden som anläggs i Solna betyder inte bara ett antal nya byggnader. Förändringarna kommer också att påverka KIs fram-tida arbete och organisation. Foto: LINDA MORGAN

Insidor 4-11.indd 1 2011-05-30 10.12

kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 3

Sommarsemestern – och hur man varvar ner

MAN TALAR OM...

Spaning

Hallå där Giorgio Grossi, docent i

medicinsk psykologi och verksam vid Stressforsk-ningsinstitutet, är det okej att kolla sina mejl under semestern?

– Det finns inget rakt svar på det. Men semestern är en tid för återhämtning då vi gärna bör leva ett annat liv än vi gör till vardags. Vi bör försöka få distans till jobbet, både fysiskt och mentalt. Nu finns det kanske vissa ansvarsfulla positioner där ingen annan kan hålla i rodret och då kan det vara okej. Men avsätt då en särskild tid i veckan till mejlen och släpp sedan taget. Gå inte och dutta hela tiden. Och svara bara på det som är absolut nödvändigt.

Hur förbereder man sig inför semestern?

– Försök trappa ner

veckorna innan. Ställ in dig men-talt på semester. En idé är att sätta in autosvar, ange hur länge du är borta och vem man kan vända sig till under tiden.

Men om man inte kan släppa jobbet ur tankarna?

– Med lite övning kan man rikta sin uppmärk-samhet mot stunden ”nu”. Försök visualisera tiden som ett fönster som kan slås upp bakåt eller framåt. Stäng det fönstret i ögon-blicket ”nu”. Ett enkelt och effektivt knep är övningen 3-3-3. Sätt först ord på tre föremål du ser – det kan vara en lampa, en blomma,

ett bord. Sätt så ord på tre ljud du hör, kanske barnets skratt, en fågels sång, en vat-tenkran. Sätt slutligen

ord på tre förnimmelser du känner i stunden, till exempel ”jag känner vinden mot mitt ansikte,

solens värme mot min hud, doften av nyklippt gräs”. Fortsätt sedan med två av varje synintryck, hörselin-tryck och känslor, eventu-ellt helt nya. Därefter: gå ner till bara en av varje. Det är en stunds meditation riktad mot ögonblicket ”nu”.

Hur vet jag att jag har en bra semester?

– Jag brukar säga att det är då man kommit in i tillståndet då man slutat sträva. Då man tar dagen på impuls utan planer, sover så länge man vill, äter när det passar. Idealet är att glömma bort tid och rum och bara vara.

Vad ska du själv göra på semestern?

– Resa till Spanien och därifrån tuffa med tåg via franska Rivieran och ner i Italien. Jag ska luffa i sakta mak längs Medelhavets kust.

PER HÖGFELDT

Nu kan du följa KI Bladet på www.facebook.com/kibladet

och ta del av våra statusupp-dateringar och nyheter redan innan nästa nummer kommer ut. Klicka på Gilla och följ oss mellan utgiv-ningarna.

En forskningsinspektion som kliver in på labbet utan förvarning, det vill den brittiske journalisten Brian Deer se i jakten på forskningsfusk. Han

ifrågasatte tidigt läkaren Andrew Wakefields studie i The Lancet 1998, om ett påstått samband mellan vaccinering och autism, som nyligen drogs tillbaka. ”De vetenskapliga tidskrifternas fackgranskning, peer review, kan inte avgöra om en studie bygger på fusk, bara om den är rimlig”, säger Brian Deer till Forskning & Framsteg.

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Ulla Bredberg, tf informationschef, tel 08–524 863 89, [email protected] Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Semantix och Neil BetteridgeTips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Norrtälje 2011. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2011.Hemsida: www.facebook.com/kibladet

Oväntat besök kan stoppa fusk

Giorgio Grossi

SIFFRAN

CITATET

88procent av studenterna tycker att det är viktigt eller ganska viktigt att göra praktik under utbildningen. Det vi-sade en enkätundersökning som webbportalen Studen-tum genomförde bland 1900 studenter inför högskoleva-let till höstterminen 2011.

F å är vi nog som reflekte-rar någon längre stund

över vår förmåga att se. Men i den nyutgivna boken Ögat & synen, Karolinska Institutet University Press, får läsaren en inblick i hur ögat egentli-gen fungerar. Författaren Jan Ygge, ögonläkare och pro-fessor vid Karolinska Institu-tet, visar på ögats komplexa uppbyggnad där allt från pupillen till synnerven i hjär-nan förklaras. Boken spänner över fyra avsnitt om ögats anatomi, olika synfel, hur synen förändras med åldern och andra ögonbesvär.

BOKEN

Med ögat i blickfånget

iSTO

CKP

HO

TO

MYTEN

Men den lyssnande chefen avgår med segern, enligt ledarskapskonsulten Klara Adolphson. Den gamla devisen om att staka ut en riktning är därför bara en del i ett framgångsrikt

ledarskap. Det blir i stället viktigare att peka på det meningsfulla i arbetet och att kunna kommu-nicera det, säger ledarskapsforskaren Mats Tyrstrup. I Computer Sweden.

“En chef ska peka med hela handen”

KI Bladet på Facebook

Karolinska InstitutetUNIVERSITY PRESS

j a n y g g e

Ö g a t &

s y n e n

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 9 september 2011.

Det hela låter väldigt märkligt. Hiv-

smitta kräver en livslång behandling och det kan inget ändra på. Det går inte att ersätta bromsme-diciner med kosttillskott.”

Sagt av Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdo-marnas virologi, KI Huddinge, i tidningen Fokus, apropå att 2008 års Nobelpristagare och aidsforskaren Luc Montagnier med- verkar i lanser- ingen av alter- nativmedicinska preparat.

iSTO

CKp

HO

TO

Insidor 4-11.indd 2 2011-05-30 10.42

Kungsan bubblade av

4 | kibladet | NUMMeR 4 | 20114 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

Solen lyste över Kungsträdgår-den när Forskning & Hälsa ar-rangerades för tredje gången, i år med budskap om att ge – och att få. Det blev rekord-många besökare i parken och ett 100-tal nya blodgivare.

– Vi arrangerar den här dagen för att skapa engagemang för forskning och visa allmänheten vad för forsk-ning vi faktiskt bedriver, säger Jan Andersson, prorektor på KI, och en av invigningstalarna tillsammans med socialminister Göran Hägg-lund, Sten Lindahl, FoUU-direktör på Karolinska universitetssjukhuset

och Anna Starbrink, landstingsråd.Karolinska Institutet, Karolinska

universitetssjukhuset och Stock-holms läns landsting stod som ar-rangörer för dagen vars syfte inte minst var att uppmärksamma vik-ten av att ge blod, bli organdonator och delta i forskningsstudier. På plats fanns en blodbuss där över 100 personer anmälde sig som nya blodgivare.

Andra teman i år var allergier, goda vanor, smärta och framtidens sjukvård. På tre scener gavs 22 fö-reläsningar om olika ämnen. Bland andra talade Mårten Rosenqvist, professor i kardiologi på KI, om sambandet mellan förmaksflimmer och stroke.

– Förmaksflimmer är en folk-sjukdom som är viktig att upp-märksamma. Allmänheten måste få

Mårten Rosen-qvist var en av föreläsarna.

veta att sjukdomen finns och att bra behandling går att få, säger Mårten Rosenqvist.

ANDRA SOM FÖRELÄSTE var Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, som talade om mind-fulness med hund, Kjell Larsson, professor i lung- och allergiforsk-ning, om lungsjukdomen KOL (den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen) och Jonas Bergh, pro-fessor i onkologi, som talade om bröstcancer.

Under dagen fanns också möjlig-het att testa sin hälsa och att prata med experter hos de cirka 40 ut-

Vetgirig rekordpublik köadeutanför de 40 utställarna

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET FEM FRÅGOR DEbATT NOTERAT

Besöksrekord och massor av experiment. Såpbubblorna bjöd Karolinska universitetssjukhuset på. Sally Grahn testade.Foto: ERIK CRONBERG

Insidor 4-11.indd 3 2011-05-30 10.12

forskning och hälsa


ställarna på plats. Många utställare hade ringlande köer.

En av dem var forskningsprojek-tet LifeGene där många besökare anmälde sig som nya deltagare. LifeGene är ett samarbete mellan sex svenska universitet och har som syfte att kartlägga hur våra gener och vår livsstil påverkar hälsan.

JENS MATTSSON, operativ chef för LifeGene, tycker att det är viktigt att komma ut och möta människor.

– Vi får chansen att visa allmän-heten vad vi gör, men framförallt får vi visa vad de själva kan göra för forskningen genom att komma

med i projektet, säger Jens Mattson.Även underhållarna hade viktiga

budskap, en av dem var Lill Lind-fors. Hon deltog i en paneldebatt om blodgivning och organdona-tion som leddes av docent Annika Tibell, verksamhetschef vid trans-plantationskirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.

– Jag har sånt där bra blod som passar alla, sa Lill Lindfors, så om det verkligen krisar kan ni vända er till mig.

CECILIA [email protected]

DAY OF RESEARCH & HEALTH

On Friday 20 May Research & Health was

arranged in Kungsträdgården for the third year running, a day with the focus on donating blood, signing up on the donation register, registering as a research subject for clinical tests and joining LifeGene – a research project for better health. This year’s main themes were allergies, good habits, pain and medical care of the future.

Elisabeth Ingvars-son, 67, pensionär:– Jag har försökt att ge blod, men fick inte eftersom jag hade tuberkulos när jag var barn, men jag har varit försöks-person en gång och testade då hormoner på Kvinnokliniken. Jag skulle även vilja donera mina organ, men jag kanske är för gammal för det.

Carlos Esteban, 40, arbetssökande:– Jag skulle absolut kunna tänka mig att lämna blod, men det har bara inte blivit av. Jag kommer från Peru och har dubbelt medborgarskap, men när jag dör vill jag att mina organ doneras här i Sverige.

björn Hallerby, 55, brandman:– Jag kan tänka mig att donera så att mina organ kan komma till nytta och bättre användning när jag dör. Sedan har jag lämnat blod tidigare och även varit försöksperson på Astra för över 20 år sedan.

Mikael Eriksson, 38, IT-konsult:– Att donera organ är inget jag har funderat på, men jag skulle absolut kunna tänka mig att bli donator för att kunna hjälpa andra. Just nu är jag på lunch och kom hit för att testa om jag får bli blodgivare.

Patrik Johansson, 27, student:– Jag väntar på resul-tat av ett blodprov och om det är okej ska jag börja lämna blod. Men i dagsläget vet jag inte om jag vill donera mina organ eftersom jag har en romantisk bild om att få ligga orörd i marken när jag dör.

Annika bengtsson, 58, vd och ekono-miansvarig:– Jag var blodgivare under många år tills det upptäcktes att jag hade för högt blodtryck, så nu kan jag inte lämna blod eftersom jag äter blodtrycksmedicin. Men jag är med i donationsregistret i alla fall.

Jennie Rodhe, 17, student:– Jag tror att jag kommer att donera mina organ när jag dör. Och jag vill lämna blod, men man måste vara 18 år för det. Jag är här med min klass i na-turkunskap och hit-tills verkar massagen man kan få där borta mest lockande.

Karolina Gustafs-son-Häggrot, 17, student:– Ge blod och donera organ kan jag tänka mig. Om någon jag känner till exempel skulle behöva en av mina njurar skulle jag donera den. Men jag tror inte jag vill vara försöksperson.

bobby Pettersson, 71, pensionär:– Lämna blod vet jag inte om man får som pensionär, jag ska undersöka saken. Och att donera mina organ kan jag tänka mig.

blossom Tainton Lindquist, 48, artist och personlig tränare:– Jag är blodgivare eftersom det är ett enkelt och gratis sätt att bidra med något till någon behövan-de. Överlag tycker jag att vi svenskar borde bli bättre på att tänka på andra än oss själva. Efter att jag har lämnat blod ska jag anmäla mig till donationsregist-ret. Det är något jag har tänkt göra länge men som bara inte har blivit av.

Ann Norin, 55, medicinsk sekreterare:– Jag har precis testat om jag får lämna blod borta vid blodbussen. I mitt yrke på Södersjukhu-set får jag se många som behöver blod och jag vill ställa upp och hjälpa dem som kanske har råkat ut för någon olycka.

ENKÄT OCH FOTO: GUSTAF ANDERSSON

Martin Ingvar svarade på frågor från barn i publiken, som till exempel undrade hur mycket snor som ryms i en hjärna. Foto: GUSTAF ANDERSSON

ENKÄT: VAD KAN DU TÄNKA DIG ATT GÖRA FÖR ANDRA?

Insidor 4-11.indd 4 2011-05-30 10.12

det finns en sådan efterfrågan, säger Anna-Lena Paulsson, enhetschef på utbildningsavdelningens internatio-nella kansli.

CARIN DAHLbERG, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, gjorde delar av sitt examensarbete på ett forskningscenter i Singapore våren 2009 inom ramen för biome-dicinprogrammets samarbete med National University of Singapore.

– Det var verkligen den bästa ti-den under hela min studietid. Som människa växte jag otroligt mycket. Singapore är ett land där alla värl-dens kulturer finns representerade, säger hon.

Att just göra sitt examensarbete utomlands var också bra, tycker hon.

– Jag var i Holland ett halvår på termin fyra och läste några kurser, men det var svårare, eftersom kurs-upplägget skilde sig en del från det på KI, säger hon.

Ett stort plus är att Singapore och många andra länder i Asien är billiga


n Birgitta Rubenson, som fram till nyligen ansvarade för KI-kursen Global hälsa, har också märkt av det ökade intresset för utlandsstudier. Global hälsa är en valbar kurs där studenterna åker på en studieresa till Indien, Vietnam, Uganda eller Tanzania. Sedan den startade 1995 har antalet platser utökats från cirka 20 till 100 och det är möjligt att det blir fler. Två nya länder är också uppe för diskussion: Etiopien och Laos. Man kan också söka så kallade Minor Field Studies-stipender om man vill göra sitt examensarbete i ett låginkomst-land, säger Birgitta Rubenson.

Nu ökar intresset för att studera i andra länder

n I en ny rapport, som gjorts på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i högskolan, ”Hans Excellens: om miljardsatsning-arna på starka forskningsmiljöer”, framgår att under de senaste tio åren har 11 miljarder kronor

satsats på forskning i excellenta miljöer. Detta diskuteras i en arti-kel i senaste numret av tidningen GU Journalen.

Där framkommer att trots att 20–30 procent av forskarna inom medicin och naturvetenskap är

kvinnor, har endast 12,7 procent av dessa fått anslag från sats-ningarna. Även yngre forskare missgynnas.

Bland de universitet som har fått mest anslag finns Lunds uni-versitet, KI, KTH och Chalmers.

Excellenssatsningar nästan bara till män...

Asien allt populärare


Allt fler studenter väljer att läsa utomlands. Intresset för Asien ökar mest. KI-doktoran-den Carin Dahlberg gjorde sitt examensarbete i Singapore 2009.

– Det var den bästa tiden un-der min studietid, säger hon.

Under läsåret 2009/2010 valde 27 000 svenskar att läsa utomlands, enligt siffror från VHS. Det var en ökning på nio procent jämfört med året innan. Storbritannien och USA är fortfarande populärast, men allt fler väljer också att åka till Asien.

Även på KI märks ett ökat in-tresse för Asien. Läsåret 2009/2010 sökte 66 studenter till KIs utbytes-platser i Asien, jämfört med 45 året innan. I år gick antalet ansökningar ner något igen, till 55 stycken.

– Vi ser ett ökat intresse, men det fluktuerar lite. Blir det oroligt i något land så minskar antalet sö-kande. Vi kommer att satsa mer på Kina framöver, eftersom vi ser att

GROWING INTEREST IN OVERSEAS STUDIES More and more students are choosing to study abroad, with inte-rest in Asia showing the most growth. KI PhD student Carin Dahlberg comple-ted her degree pro-ject in Singapore in 2009.

“This was the best time of my entire studies,” she says.

Vi kommer att satsa mer på Kina framöverANNA-LENA PAULSSON

STORT INTRESSE FÖR KURSEN GLObAL HÄLSA

för en svensk att leva i, enligt Carin Dahlberg.

– CSN-pengarna räckte gott. När jag fick en helg ledig kunde jag resa runt i andra länder. Jag reste i Viet-nam, Malaysia, Indonesien och Aus-tralien, säger hon.

I bÖRJAN bLEV DET dock en del kul-turkrockar. Handledaren i Singa-pore visste inte hur mycket ansvar han skulle lägga på Carin Dahlberg och den första tiden fick hon mest gå bredvid och titta på. Men då gick hennes handledare på KI in och för-klarade.

– Efter det blev det bättre. Singa-pore är ett land som satsar mycket på forskning. Jag fick använda dyra tekniker som jag aldrig skulle ha fått använda i Sverige, säger hon.

Innan hon bestämde sig för att åka var hon lite orolig att det skulle bli svårare att få en doktorandtjänst om hon inte gjorde hela sitt exjobb på KI. Men det visade sig vara fel-aktigt.

– Det var inga problem alls. Jag tror snarare det sågs som en merit att man varit utomlands, säger hon.

KARIN TIDESTRÖ[email protected]

23/5togs första spadtaget till ett nytt folkhälsohus på Campus

Solna som ska rymma både undervisningslokaler och kontor för verksamheter som rör folkhälsa på KI och

Smittskyddsinstitutet. Inflyttningen sker i december 2012.

Carin Dahlberg var orolig att det skulle vara svårt att få tjänst som doktorand på KI efter utlands-studierna, men det var inget problem. Foto: pETER KJELLERÅS

Insidor 4-11.indd 5 2011-05-30 10.12


Söktrycket till KI ökade med 2,67 procent i år jämfört med hösten 2010. Det är mer än i landet i stort. I hela Sverige ökade antalet sökande till högskolan med 2 procent.

I år var antalet sökande rekordhögt i hela landet. Totalt sökte 346 230 personer till höstens program och kurser.

På KI var sjuksköterskeprogram-met på distans mest populärt, med 22,6 förstahandssökande per plats. Därefter kommer läkarprogram-met med 11,3 förstahandssökande per plats, psykologprogrammet med 8,3 och sjukgymnastpro-grammet med 8,1 förstahandssö-kande per plats.

– KIs utbildningar är alltid po-pulära. Hur många som söker brukar korrelera ganska väl med gymnasiekullarnas storlek och si-tuationen på arbetsmarknaden, säger Åsa Nandorf, enhetschef på studentavdelningen på KI.

Den procentuella ökningen ut-gjordes i år främst av sökande till KIs fristående kurser och fortsätt-ningsprogram. Till nybörjarpro-grammen minskade söktrycket något.

– Men vi har ändå ett högt och stabilt söktryck. De flesta utbild-ningar på KI är översökta och har inga rekryteringsproblem, säger Åsa Nandorf.

EN UTbILDNING som sticker ut i årets statistik är audionompro-grammet som ökade sitt söktryck med 30 procent jämfört med 2010.

I år hade de 2,4 förstahandssökan-de per plats. Förra året var motsva-rande siffra 1,8.

De har gjort en ordentlig sats-ning för att få fler sökande, enligt programdirektorn Ann-Christin Johnsson.

– Vi hade ett lågt söktryck förra året så studentavdelningen bestäm-de sig för att satsa lite extra resurser

på rekrytering. Bland annat spelade vi in en film som har visats på You-tube, Facebook och på KIs hemsi-da. Jag tror den fick ett ganska stort genomslag, säger hon.

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET på distans var det program som fick absolut flest förstahandssökande per plats, 22,6 stycken. Men då har programmet bara 15 platser. De annonserade också mer i år än tidigare, enligt programdirektorn Christina Forsberg.

– Vi var tydligare på Studera.nu med att vi har en distansutbildning. Det är helt klart att distansutbild-ningar lockar många i dag, säger hon.

KARIN TIDESTRÖ[email protected]

HIGH NUMbER OF APPLICATIONS TO KI IN THE AUTUMN The number of applications to KI rose by 2.67 percent compared with autumn 2010, which is above the national figure. For Sweden as a whole, the number of university applications rose by 2 percent. The Study Programme in Nursing distance course attracted the most first-choi-ce applicants per place, 22.6. Next came the Study Programme in Medicine with 11.3 first-choice appli-cants per place.

n Storstädernas universitet och högskolor är klart populärast. Flest sökande i landet hade Han-delshögskolan i Stockholm med 1833 förstahandssökande, följt av juristprogrammet vid Stockholms universitet med 1777 och läkar-utbildningen på KI med 1728. Först på fjärdeplats kommer en utbildning utanför huvudstaden: juristutbildningen i Lund med 1413 förstahandssökande.

STORSTÄDER LOCKAR

Högt söktryck till KI i höst

Audionompro-grammet annon-

serade mer i år och fick fler sökande. Bland annat togs

katalogen ”För-smak” fram som

delas ut vid gym-nasiemässor och

som innehåller KIs nybörjarprogram.

Foto: CAMILLA SVENSK MED ILLUSTRATION AV BO

LUNDBERG/WOO AGENTUR

n Den samlade professorskåren i landet består fortfarande av 80 procent män och 20 procent kvinnor. På KI är motsvarande siffror 76 respektive 24. Skillnaden är särskilt tydlig bland unga män och kvinnor som tagit en doktorsexamen före 30 års ålder,

visar en rapport från Högskoleverket. Enligt Högskoleverket bottnar den sneda könsfördelningen i att kvinnliga forskare publicerar färre vetenskapliga artiklar som en följd av att de bland annat har sämre resurser och nätverk än sina manliga kollegor.

...och manliga professorer fortfarande i majoritet

Åtta av tio professorer är män.

22/6presenteras valbara kandidater till

höstens val av dekaner och prodekaner på intranätet. Valet genomförs mellan

den 7 och 22 september 2011.

Insidor 4-11.indd 6 2011-05-30 10.12


Prinsen kunde sinhistoria

…och kungen fick en personlig guidning

Det var väldigt

spännande och

gav en del ny

information


Daniel tillbaka hos sin professor på KI

Även kung Carl XVI Gustaf besökte KI den 2 maj. Kungen hade bjudits in för att få en personlig presentation av Sveri-ges just nu största byggprojekt: det nya universitetssjukhuset och Norra stationsområdet.

Rektor Harriet Wallberg-Henriks-son hälsade kungen välkommen till Nobel Forum på Campus Solna där

Prins Daniel var en av många intresserade åhörare när Ka-rolinska Institutet anordnade ett forskningsseminarium om livsstil kopplat till hälsa.

– Det här är ett område som intresserar mig, säger han.

Nobel Forum var fullsatt när KI-professorerna Mai-Lis Hellénius, Martin Ingvar och docent Carl Jo-han Sundberg delade med sig av sina kunskaper om livsstilens be-tydelse för hur vi mår. Finns den perfekta maten och varför rör vi oss så lite när det är så bra för oss, var frågor som lyftes fram.

– I framtiden hoppas vi kunna optimera fysisk aktivitet för varje tillstånd, sjukdom eller riskprofil. Kan vi göra det efter individens egna biologiska förutsättningar kan det innebära bättre prevention och behandling, sa Carl Johan Sund-berg.

SEMINARIET den 2 maj anordnades av Development Office och riktade sig till privatpersoner som visat ett betydande intresse för Karolinska Institutets verksamhet.

Prins Daniel satt på första rad i publiken.

– Det var väldigt spännande och gav en del ny information, säger han efteråt.

– Det här är ett område som in-tresserar mig. Jag har studerat här under Mai-Lis Hellénius och har ganska bra koll på de här frågorna.

Under våren har han gått en kurs i Karolinska Institutets regi och bland annat fördjupat sig i fysiologi, or-saker till hjärt- kärlsjukdomar och

PRINCE DANIEL ATTENDS KI SEMINAR Prince Daniel was one of the many attendees at Karo-linska Institutet’s research seminar on the link between lifestyle and health.“This is an area in which I am extre-mely interested,” he said. During the spring, he attended a course led by Professor Mai-Lis Hellénius.

övervikt och fetma kopplat till be-hovet av fysisk aktivitet.

– Det här är något som engagerar mig och som jag tycker är väldigt viktigt; just barnfetma och hur so-cioekonomiska aspekter påverkar. Att det är skillnad beroende på var man bor, ekonomin och vilken ut-bildning ens föräldrar har.

FÖRE DETTA hockeyproffset Mats Sundin medverkade i ett förinspe-lat filminslag under seminariet och berättade hur han klarade av att spela 18 säsonger i världens tuffaste hockeyliga, NHL:

– Det handlar om att kombinera vilja, talang och tur. Från första sep-tember fram till maj hade vi matcher varannan dag. Det är ett maraton, samtidigt som ishockey är en explo-siv sport.

Han berättade att NHL-klub-barna tagit intryck av forsk-ningen och att den fysiska och mentala uppbyggnads-träningen blev allt mer indi-vidanpassad under hans år i Nordamerika.

– Han har haft en impo-nerande karriär och har alltid varit en fin förebild för unga. Det är roligt att han engagerar sig i Karolinska Institutet, säger prins Daniel om Mats Sundin.

Under forskningsseminariet nämn-des också att läkaren Gustav Zander öppnade gym redan på 1860-talet. Hade prinsen koll på honom?

– Jag har hört namnet. Jag kan min gymhistoria, säger prins Daniel och skrattar.

SOFIA [email protected]

ett samtal ägde rum med prorektor Jan Andersson, infrastrukturdi-rektör Rune Fransson och univer-sitetsdirektör Bengt Norrving. De berättade om planerna för de nya byggena på området runt Karolin-ska Institutet, men samtalet kom också att handla om internationella samarbeten, den senaste forsknings-propositionen och strategiska sats-ningar.

Efter fotograferingen då kungen poserade med utsikt över bygget längs med Solnavägen, blev det en rundtur i området innan professor Mathias Uhlén, direktör för Science for Life Laboratory, tog emot för ett besök i Karolinska Institutets Sci-ence Park.

Innan avfärd fick kungen en t-shirt med KIs logotyp som över-lämnades av rektor:

– Att användas kanske när Ers Majestät är ute och joggar, föreslog hon.

Harriet Wallberg-Henriksson passade också på att visa kungen Wallenbergssalen i Nobel Forum som prins Daniel senare samma dag skulle besöka vid ett seminarium om livsstil, kost och hälsa.

MADELEINE SVÄ[email protected]

THE KING VISITS KI King Carl XVI Gustaf paid a visit to KI on 2 May, invited for a personal presenta-tion of Sweden’s biggest current con-struction project.

Insidor 4-11.indd 7 2011-05-30 10.12

kikatalogen.ki.se

minasidor.ki.se


av nya vetenskapsstaden

Ny personal-katalog ska bli bättreEtt innehåll med uppda-terad och mer korrekt information är målet med den nya personalkatalogen på ki.se och internwebben, som ersatte den gamla i maj.

Sedan i juni förra året har den nya personalkatalogen fung-erat parallellt med den gamla. Den tidigare personalkatalogen uppdaterades helt manuellt och innehöll en del felaktiga upp-gifter, exempelvis om personal som slutat.

Men även i den nya personal-katalogen har många konstate-rat att det förekommer uppgif-ter som inte stämmer. Fördelen med den nya katalogen skulle vara att ändringar i olika per-sonalsystem och Ladok slår ige-nom automatiskt.

– Funktionen är viktig och central, men tyvärr har testning och verifikation dragit ut på ti-den, vilket jag beklagar. Över-föringen från personalsystemen har inte fungerat fullt ut, men det ska åtgärdas. Vissa uppgifter måste man också själv uppda-tera via ”Mina sidor”, säger Tor-björn Widh, IT-chef.

ENLIGT KATARINA Tillgren, systemägare och lönechef på personalavdelningen, bör man som KI-personal regelbundet granska sina uppgifter i perso-nalkatalogen, så att den kan hål-las så uppdaterad som möjligt. Mycket går att ändra på egen hand, men för att ändra upp-gifter som befattning, placering och besöksadress måste man kontakta sin lokala KIMKAT-administratör.

– Vi har haft svårt att nå fram till alla anställda med uppma-ningen att vara aktiva och själva ändra sina uppgifter i personal-katalogen, säger Katarina Till-gren.

Hon tillägger att projektgrup-pen nu kommer att samarbeta mer aktivt med KIMKAT-ad-ministratörerna, för att inne-hållet i personalkatalogen ska bli mer korrekt. I maj skrotades underhållet av den tidigare per-sonalkatalogen, även om den kommer att finnas kvar ytterli-gare en tid.

HELENA [email protected]

Ändra uppgift om telefon-nummerLägga till mobiltelefonnummerLägga till anteckningar om exempelvis fler befattningar och arbetsuppgifter.

DET KAN DU GÖRA

Vid kungens besök i maj presenterade Karolinska Institutets ledning Sveriges nu största byggprojekt. Från vän-ster: Rektor Harriet Wallberg-Henriksson, universitetsdirek-tör Bengt Norrving, prorektor Jan Andersson, kung Carl XVI Gustaf, infrastrukturdirektör Rune Fransson. Foto: pETER KJELLERÅS

Prins Daniel var inbjuden till ett hälso-

seminarium och togs emot av rektor Harriet

Wallberg-Henriksson och konsistoriets

ordförande Susanne Eberstein (till höger).

Foto: PeteR kJelleRÅS

Insidor 4-11.indd 8 2011-05-30 10.12


Hög trivselfaktorDet var när tandläkarprogram-

met på KI skulle utökas med 20 studieplatser som den gamla klini-ken, som fortfarande används, blev för liten.

– Den nya kliniken skulle möta kraven på miljöcertifiering och ligga i framkanten vad gällde tek-nologi. Här får studenterna i en lugn miljö lära sig arbeta med den senaste tekniken och det betyder mycket när de kommer ut i arbetsli-

vet, säger Jana Johansson-Huggare. Att kliniken har tagits väl emot

av studenterna märks på Emelie Sjögren och Evelina Huusko som går termin 10. De är här på sin sista dag men de önskar att de inte be-hövde lämna kliniken.

– Vi har trivts så bra, jag önskar att vi fick stanna kvar, säger Emelie Sjögren.

CECILIA [email protected]

Odontologen är första institutionen på KI som miljöcertifieratsFör ett halvår sedan slogs dörrarna upp till Coronaklini-ken på Campus Huddinge, en miljöanpassad tandklinik med den senaste tekniken.

Tandläkarstudenten Pernille Lin-nerud sitter i ett av de 16 bås som finns på Coronakliniken och gör sig redo att börja behandlingen på sin patient.

– Jag ska göra en så kallad PTR, professionell tandrengöring. Jag ska ta bort plack och tandsten och po-lera tänderna, förklarar hon.

Pernille Linnerud är sistaårsstu-dent på tandläkarprogrammet och gillar att arbeta på kliniken.

– Det är en avstressande miljö, man kan koncentrera sig på sitt utan att bli störd. Man får arbetsro,

säger Pernille Linnerud.Institutionen för odontologi är

miljöcertifierad enligt ISO 14001 sedan drygt ett år och den nya Co-ronakliniken är byggd med hänsyn till det.

TILL EXEMPEL används LED-lam-por och varje bås går att stänga av enskilt. Samma princip gäller för båsens sugsystem som endast är på när de används.

– Vi sparar mycket energi tack vare det, säger Jana Johansson-Huggare, tandläkare och projektle-dare för Coronakliniken.

Båsen har också ergonomiskt utformade tandläkarstolar och in-redning. Behandlingsplatserna är försedda med en belysning som ger ett jämnt ljus och inte bländar.

STUDENTS bENEFIT FROM NEW DENTAL CLINIC The Corona Clinic at Huddinge Campus – an environmentally friendly dental clinic featuring the latest technology – was opened six months ago. To date, the Depart-ment of Dental Medicine is the only department to be environmentally certified.

n Automatiska vattenkranar som sparar el och vatten.n Centraliserad partikelfälla som samlar upp amalgam och andra miljöfar-liga ämnen.n Golv utan den miljöfarliga plasten PVC.n Källsortering av glas, metall och papper.n Lampor som går på automatisk timer och bås som kan tändas var för sig.

MILJÖVÄNLIGT PÅ CORONAKLINIKEN

I ett av båsen är sistaårsstudenten Pernille Linnerud i färd med att göra en patientundersökning. Foto: GUSTAF ANDERSSON


n Sveriges universitet och högskolor får allt fler kvinnor i ledande befattningar.

De senaste 20 åren har andelen kvinn-liga rektorer ökat från 14 till 43 procent.

Enligt rapporten Akademiskt ledarskap i balans? av Helen Peterson, Linköpings universitet, är 60 procent av prorektorerna kvinnor, andelen kvinnliga dekaner har

ökat från 3 till 31 procent och andelen kvinnliga prodekaner har ökat till 46 procent.

Fler kvinnliga ledare på universitetenHelen Peterson, Linköpings universitet, står bakom rapporten.

Insidor 4-11.indd 9 2011-05-30 10.12


Ålder: 47. Gör: Chefredaktör för Språktidningen, Modern Psykologi, Forskning & Framsteg samt en bokklubb, gör allt detta med en vetenskap-lig och glad grundton. Gillar också: Att springa. Motto (om jag hade något): Pappa vet bäst.

PATRIK HADENIUSet är inte ofta stavningen av Karolinska Institutet diskuteras på en Språk-konferens. Men nu har det hänt.

Det var för någon vecka sedan på Rival i Stock-holm. Konferensen heter

Språkforum och ordnas av Språktidningen. Där satt nära 200 glada språkarbetare i publi-ken. Det är till exempel folk som uppskattar en diskussion om gin och tonic, där frågan som avhandlas är vilken ordklass och tillhör (ja, du anade det kanske, det är en preposition).

Nu skulle snart KI diskuteras. Upp på scenen kliver Ola Karlsson. Han är redaktör för Språkrådets skrivregler och därmed en av dem som har bäst koll i Sverige på hur vi bör skriva på svenska. Språkrådet är en statlig myndighet vars uppgift bland annat är att bevaka det svenska språket och ge rekommendationer om klart och begripligt språkbruk.

MÅNGA HOPPADES få klara besked om vad man får och inte får skriva. Facit, helt enkelt. Det hade inte sagts något om Karolinska Institutet, men däremot hade en rekom-mendation om hur man stavar Libyens diktator utlovats.

Ola Karlsson listade säkert tio olika möjliga stavningar han mött på Libyens snart störtade ledare, som al-Khadaffi, Qadhdhafi, Gaddafi, Kadafi, Kadaffi. Det visade sig lurigt att välja vilken som var otvetydigt bäst. Det finns många principer som kan användas när ett namn som normalt skrivs med arabiska tecken ska översättas till latinska bokstäver. Möjligen gillade Ola Karlsson en viss stavning med Q bäst, men han erkände att Muammar Gaddafi var vanligast och därmed att rekommendera.

EN ENKEL LEDSTJÄRNA för mer närliggande namn är annars att fråga personen själv hur han eller hon vill ha det. Lite lurigt med Gaddafi, men enklare med till exempel Ann-Kristin. Vill hon skriva med stort K i mitten av ordet brukar vi låta henne hållas.

Men inte alltid följer vi ägarens önskemål. Vi ska inte skriva iPad eller IKEA, som respektive företag vill. Språkmyndigheten rekommende-

rar att vi skriver Ipad och Ikea. Det följer nor-mal svensk tradition. Egennamn inleds med stor bokstav. Inte heller ska vi skriva Uppsala Universitet, utan Uppsala universitet, eftersom det bara är första ordet i ett namn som skriver med stor bokstav. Trots att lärosätet själv vill ha versaler på båda orden. Visserligen gör man ofta undantag för privata företag, men för offentliga organ, föreningar, stora samhälls-inrättningar och akademiska inrättningar ska man följa huvudregeln. Och nu börjar du ana åt vilket håll det lutar för Institutet.

ATT DISKUSSIONEN kom in på stor och liten bokstav hade sina skäl. Ola Karlsson berättade att det kommer över hundra frågor i veckan via telefon och e-post till Språkrådet. Och vanligast är frågorna om stor och liten bokstav.

Ibland går det att ge ett enkelt svar, ibland är det svårare. För att röra till det har

Språkrådet själva vacklat, och bytt fot.

Nyligen ändrade man till exempel rekommendationen när det gäller partinamn. De ska numera skrivas med stor bokstav. Det skrivs Modera-terna och Miljöpartiet, och för-kortningarna är (M) respektive

(Mp). Partierna själva gillade reformen, de flesta vill ha fler

stora bokstäver än rekommenda-tionerna tillåter.

Tidskriften Fokus och några andra stor-made, och vägrade följa rekommendationen.

OCH DET VAR HÄR som Karolinska Institutet dök upp på scenen. Universitetet vägrar också följa rekommendationen och stavar andra ordet med stort I. Argumentet från KI är att det andra ordet i namnet inte är en beskriv-ning av organisationsformen utan just en del av namnet.

KI är inget forskningsinstitut, utan ett helt universitet, med både forskning och utbildning. Därför blir det missvisande att ha gemen bok-stav i början av det andra ordet. Det vore som att ha liten bokstav i början av ett efternamn.

Båda sidor har goda skäl och logiska argu-ment. Och det blir till och med en punkt på en språkkonferens. Men det sköna är att när det sedan kommer till kritan. När du sitter vid tangentbordet. Då spelar argumenten och lo-giken ingen roll. Även när Språkrådet försöker sätta ner foten, kan vi som skriver göra som vi vill.

Många hoppades få klara besked om

vad man får och inte får skriva. Facit helt

enkelt.

Språkregler som gäller universitet och företag kan vara enkla att förstå, men när det kommer till kritan är det inget man måste följa, skriver gästkrönikören Patrik Hadenius.

KI vägrar att följa rekommendationenD

Patrik Hadenius är språkvetare och tidningsmakare. Foto: SPRÅktidNiNGeN

n Lärare på KI kan nu ansöka om en plats som ledamot i KIs nystartade ”Pedagogiska akademi”. Akademin ska uppmärksamma och belöna goda, ambitiösa och pedagogiskt medvetna lärare samt

skapa ett nätverk av pedagogiskt sakkunniga. Sista ansökningsdag är den 17 juni och de första ledamöterna kommer att antas under hösten 2011. Mer information på ki.se (lärarwebben).

Möjligt söka till Pedagogiska akademin

Insidor 4-11.indd 10 2011-05-30 11.41


Jag växte upp med förfärliga berättelser om

lidande och död

P å sätt och vis är det Joseph Viktor von Scheffels förtjänst att Astrid Seeberger kom till Sverige. Den tyske 1800-talsförfattaren gav namn åt ett pris som årligen delades ut för

bästa studentuppsats i Baden Würthemberg, och som Astrid Seeberger tog hem våren 1967.

Detta var i Schwaben där hon bodde med mor och far i en liten stad vid en flod som ringlade mellan mjuka sydtyska berg. Astrid som hoppat över två klasser var 17 år och livet låg framför henne.

Ett par lokaltidningar hade noterat den unga skrivkunniga talangen och erbjöd henne att resa till Sverige för att rapportera hem om det svenska folkhemmet, då i ropet i den unga Förbundsrepubliken. Så kom det sig att flickan Astrid en försommardag 1967 klev av tåget vid Stockholms central med en resväska i handen och ett andrahandsrum i Alvik i sikte.

– Jag var jättefattig men det var underbart. Äntligen kunde jag bestämma själv. Det var flera saker som gjorde att jag gärna ville till Sve-

rige. Dels var det en del av ett allmänt ung-domsuppror, att vilja frigöra sig. Den

svenska jämlikheten mellan män och kvinnor attraherade mig –

det var kolossal skillnad mot Tyskland. Dels var det soli-dariteten med de förtryckta länderna, jag var förstås vänster som ”alla” de åren, utan att jag någonsin varit organiserad i någon grupp. Jag trivdes direkt och ville

bli svensk så fort som möj-ligt!I Sverige blev hon kvar. Inte

för att hon hade haft det illa i Tyskland, tvärtom. Hon hade två po-

ler i uppväxten. Hemmet i Schwaben med mam-ma hemmafrun, flykting från Ostpreussen och pappa kartongdesignern, valthornsspelaren och blomsterälskaren. Och så somrarna på Augus-tenruh utanför Rostock i dåvarande DDR, hos mormor och morfar.

TÅGRESORNA MELLAN sydvästra och nordöstra Tyskland fortgick hela Astrids barndom, ända tills Berlinmuren och järnridån etablerades 1961 och satte stopp för flertalet intertyska re-lationer.

– Men det är ändå starka minnen som har präglat mig. Morfar, en före detta preussisk of-ficer som dessbättre var för gammal för världs-kriget, var en stor berättare och uppläsare. Det kanske bidrog till att jag själv alltid skrev och tidigt ville bli författare.

Inte så förvånande att Astrid Seeberger ef-ter sin artikelserie om folkhemmet började studera filosofi samt teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet och tog sin fil kand-examen på tre år. Kort därefter, som 22-åring, fick hon sitt första barn. Det blev dags för Astrid att på allvar överväga vad hon skulle göra i livet. Kriteriet var att det skulle vara ”något menings-fullt”. Och nu visade hon sig även vara naturve-tenskapligt lagd.

– Det intresset har jag haft parallellt ända sedan barndomen då pappa ständigt arbetade med att uppfinna evighetsmaskinen. Han hade också en god vän, Johannes, som var läkare och jag följde ofta med honom på hembesöken och fick bära hans doktorsväska.

SÅLEDES, efter nödvändiga kompletteringar blev det läkarlinjen vid KI för Astrid.

– Det var en fantastisk tid. Jag var helt eufo-risk. Det var så himla roligt, allt man fick lära sig och alla patienter man fick möta. Det kanske

låter patetiskt men jag hade ambitionen att göra något gott.

Astrid tystnar en stund, funderar och vänder på det. Varför skulle det vara patetiskt, det som borde vara det självklara, detta med läkarens uppdrag?

– Egentligen ska man säga det med stolthet. Jag hade växt upp med förfärliga berättelser om lidande och död under kriget. I sina bästa stun-der innebär läkaryrket att man kan rädda någon från att dö. Senare upptäckte jag att det kan vara att hjälpa en människa att dö en så god död som möjligt. Eller att handskas med att leva med en sjukdom som inte går att bota.

Astrid valde njurmedicin efter att ha gjort en långplacering vid njurmedicin på sjukhuset. För 30 år sedan fick hon ett tremånaders vikariat på sjukhuset i Huddinge – och där är hon kvar än idag, nu som överläkare.

– Intellektuellt är det en oerhört fascinerande specialitet. Jag har ett underbart yrke och arbe-tar på en väldigt fin klinik, där det finns patien-ter som jag skött i över 20 år.

ASTRID SEEBERGER är även adjungerad universi-tetslektor vid KI och undervisar samtliga läkar-studenter i återkommande kurser i professionell utveckling, med bland annat medicinsk etik och psykologi, konsultationsfärdighet, person-lighetsutveckling och genusfrågor som delmo-ment. Patienten och inte minst samtalet med patienten är centrala för Astrid, något hon vill förmedla i sin undervisning.

– De grymma villkoren i våra liv är att vi alla är ändliga. Läkaryrket har den storslagna di-mensionen att man är så nära liv och död, de sant existentiella frågorna. Där har vi mycket att lära av patienterna. Många av mina patienter är riktiga hjältar. De bär på en livslång sjuk-dom men förmår ändå leva bra liv.

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET FEM FRÅGOR DEBATT NOTERAT

En humanistisk naturvetare

En läkare är en läkare, självklart.Men framförallt bör hon vara medmänniska.Helst en lyssnande, gärna skamlöst nyfiken.

Insidor 4-11.indd 11 2011-05-30 10.20


I höstas kom Astrid Seebergers bok

Den skamlösa nyfi-kenheten som fick

genomgående goda recensioner.

Foto: SOFIA RUNARSDOTTER

Insidor 4-11.indd 12 2011-05-30 11.03


”Allt börjar med samtalet”

3 RÖSTER OM ASTRID: Kulturell, varm och ifrågasättande– Astrid är en oerhört kulturell per-son – och en positiv människa. Hon är väldigt noggrann och tar sitt jobb och patienterna på allvar. En mycket duktig kollega som är starkt engage-rad i det hon håller på med.

Ingela Fehman-Ekholm, professor i transplantations-

medicin, Sahlgrenska/KS

– En otroligt varm och lyhörd män-niska, samtidigt målinriktad. En fantas-tiskt god kollega. Det är sällan det är så enkelt att arbeta tillsammans med någon, trots att det är så svåra saker vi tillsammans undervisar i.

Magnus Kirchhoff, avdelningschef Forum för levande historia

– Jag har varit Astrids chef i många år. Hon är en väldigt kunnig och hängiven kliniker och klinisk forskare. En ifrågasättande men lojal och hän-given medarbetare, med en central-europeisk hysterikas hela charm.

Anders Alvestrand, professor emeritus i medicinska

njursjukdomar, KI

A HUMANIST SCIENTIST An essay com-petition brought Astrid Seeberger to Sweden from her homeland of Ger-many in 1967, and here she remained. After completing her humanities studies, she chose to study the medi-cal programme at KI. She specialised in renal medicine, and still works in this field – now as a consultant – at the same clinic at Karolinska University Hospital in Huddinge where she started working as a locum 30 years ago.

As an adjunct lecturer at KI, she teaches professio-nal development to all medical students. Astrid believes that the patient – and not least the discussion with the patient – is of central im-portance, and this is something that she tries to convey in her teaching.

Om en njurdialys kan skjutas upp ett år sparar

vi 700 000 kronor i skattemedel

Namn: Astrid Seeberger.Ålder: 61 år.Familj: Tre barn, födda 1972, 1977 och 1979. Särbon Lech.bor: Södermalm i Stockholm.Gör: Docent i medicinska njur-sjukdomar. Överlä-kare vid Karolinska universitetssjuk-huset, Huddinge. Adjungerad universitetslektor, KI. Författare.

FAKTA

I Astrid Seebergers undervisning är samtalet med patienten centralt. Foto: CHRISTIN pHILIpSON

Om samtalet med patienten – och mycket annat – har Astrid Seeberger

skrivit essäboken Den skamlösa nyfikenheten, Weyler förlag, som utkom i höstas och fick ge-nomgående god kritik.

– Allt börjar med samtalet. Det är viktigt av flera olika skäl. Dels för att ställa rätt diagnos. Omkring 15 procent av diagnoserna är felakti-ga. Vi kategoriserar gärna snabbt, det är lätt att av tidsbrist hamna fel. Och dels behövs samta-let för att få patienten till medarbetare. Studier har visat att hela 35 procent av de njurtransp-lanterade slarvar med medicineringen, fast den är livsviktig. Misslyckas vi med att få med oss patienten är vi dåliga doktorer, hur duktiga vi än är på evidensbaserat kunnande.

ENLIGT ASTRID Seeberger lider den svenska sjukvården av strukturella problem som försvå-rar det nödvändiga mötet på tu man hand mel-lan läkare och patient.

– Tyvärr ligger svenska läkare i världsbotten när det gäller tiden för direkta patientmöten. Nu hjälper det inte att bara ösa in mer peng-ar. Vi måste fråga oss hur vi vill bedriva sjuk-vård. Är det bra att driva den som en affärsrörelse som sker i allt större omfattning? Ibland ta-lar man om patienter som kunder eller vårdkonsu-menter och om läkare som vårdproducenter. Jag tycker det är ett för-skräckligt synsätt som vi måste ifrågasätta.

Astrid menar att sjuk-vården byråkratiserats och effektiviserats ”i all välmening” men att resultatet delvis blivit oönskat. Hon näm-ner den i och för sig vackra tanken med vårdgarantin som exempel.

– Den leder ofta till att vi måste ta emot nya patienter som remitteras till oss på onödigt ti-diga besök som därmed tar tid från de verkligt behövande, våra kroniskt njursjuka patienter. Man har sett att ett bra omhändertagande av dessa patienter kan fördröja dialysstarten. Om en njurdialys kan skjutas upp ett år sparar vi 700 000 kronor i skattemedel.

HON SER SIG SJÄLV som en humanistisk natur-vetare.

– Jag vill försvara humanismen i naturve-tenskapen och integrera det humanistiska och det naturvetenskapliga synsättet i mötet med patienter och anhöriga. Vi arbetar inom en vetenskap som ska användas för att förbättra människors villkor.

En hållning Astrid Seeberger oförtrutet sö-ker föra vidare till alla de studenter hon möter i sin undervisning. Och, som brittiska Strum-pebandsordens devis lyder: Honi soit qui mal y pense. Skam åt den som illa därom tänker.

PER HÖ[email protected]


Insidor 4-11.indd 13 2011-05-30 10.12

Häng med i utvecklingen! IT i utbildningen är en praktiskt inriktad kurs

med temat ägnat åt Web 2.0 tjänster och deras användning i utbildningen.

Läs mer och anmäl dig här på

ki.se/larare

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET

Bloggar? SecondLife? RSS? Wikis? Podcasting? Självtester? Lärresurser?

Kursdatum: 3-7 oktober14-18 november

Strategiska forskningsområdet vårdforskning (SFO-V) utlyser anställningar som forskare inom respektive forskningsområde

Women and child health

People living with long-term disability

Older adults living with activity limitations and participation restrictions

Cancer and palliative care

Health systems, policy, management, informatics and economics

För ytterligare information

se SFO-Vs hemsida ki.se/sfo-v.

Sista ansöknings-

dag den 10 september

För ytterligare information, se ki.se/forskarskola/cancer

Nationell forskarskola i klinisk cancerforskning – NatiOn – utlyser kursplatser

Karolinska Institutet och Uppsala universitet erbjuder våren 2012 för andra gången en nationell forskarskola i klinisk cancerforskning.

Utlysning och ansökan sker 12 september–14 oktober 2011.

Insidor 4-11.indd 14 2011-05-30 10.12

16 | JUbileUMSSPeCial16 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011


Måttligt, riskfyllt – eller inte alls? En aktuell

webbenkät visar hur mycket KI-studenterna

dricker. Angela Rizzo (till vänster) och Hanne

Hesseldahl Webjörn erbjuder stöd till dem

som är i riskzonen. Foto: ERIK CRONBERG

Når de som dricker mest

n Enligt rapporten ”Tjänstemännens IT-miljö” äts ungefär en arbetstimme om da-gen upp av datasystem som inte fungerar. I rapporten från fackförbundet Unionen

är bara knappt fem av tio tillfrågade tjäns-temän nöjda med systemens anpassning till användarnas behov eller arbetsroller.

En timme slukas av dåliga system

5 FRÅGOR ... till Angela Rizzo, läkare och verksamhetschef för Studenthälsan på Karolinska Institutet.

1Vad vet ni om KI-studenternas alkoholvanor?

– Vi vet att studenter tillhör den åldersgrupp svenskar, 18–25-åring-ar, som dricker allra mest. Det vi kan se bland våra studenter är att det är en intensivkonsumtion, de dricker mest på helgerna.

2 Vad visar den enkät som ni nyligen gjort?

– Problemet är att det är få som svarar, i bästa fall runt 25 procent, och det gör att det är svårt att dra några slutsatser.

3 Men av dem som har svarat – hur mycket dricker de?

– Av den fjärdedel som har svarat hamnar ungefär 25 procent på ökad risk eller hög risk. Om det är repre-sentativt eller inte vet jag inte. Det

jag tycker är slående är svaren på frågan hur mycket man tror att man dricker i förhållande till andra. De som inte har en riskkonsumtion tror att de dricker mer än andra, medan alla de som har en hög risk tror att de dricker mindre än andra. Jag trodde först att jag tolkat detta fel.

4 Vad är syftet med enkäten?– Jobbar man med de här frå-

gorna går det inte vara absolutist och tro att studenterna aldrig ska dricka, men minskar alkoholkon-sumtionen är vi nöjda. Den här en-käten har visat sig ha samma effekt på alkoholkonsumtionen som en timmes samtal. Återkopplingen stu-denten får ser ut som en hastighets-mätare. Den som hamnar på rött och får en siffra på 80, ja då betyder det att 80 procent dricker mindre än

vad den personen gör. Det är den visaren – hur alla andra gör – som verkligen fungerar och gör att folk dricker mindre.

5Vad finns det för hjälp att få för en KI-student som dricker för

mycket?– En student som har svarat på

testet får telefonnumret till vår fö-retagssköterska och ”alkoholsköter-ska” Hanne Hesseldahl Webjörn. Hon håller i samtalen med studen-terna. Det finns bland annat en metod som heter MI, motivational interviewing, som går ut på att ställa frågor på ett sätt som får personen själv att hitta motivationen och vil-jan att ändra sin livsstil. ASTP, Al-cohol Skills Training Program, är en annan evidensbaserad metod där man med två standardiserade sam-

tal ger studenten verktyg att minska sin alkoholkonsumtion, säger Ang-ela Rizzo och tillägger:

– Vi har full sekretess och vårt journalsystem är helt frikopplat från Karolinska universitetssjukhusets journalsystem. Många studenter är oroliga och undrar om de som de jobbar eller pluggar med kan gå in och läsa deras journal. Men det är bara vi på Studenthälsan som har tillgång till den.

SOFIA [email protected]

SURVEY REVEALS STUDENTS’ DRIN-KING HAbITSIn moderation, dangerously – or not at all? An online survey from the Student Health Centre shows how much KI students drink. “For those in the danger zone, help is readily available,” explains Angela Rizzo, physician and operational mana-ger at Karolinska Institutet’s Student Health Centre.

Studenthälsans webbenkät ”Alko-holportalen” med tio frågor skickas ut till studenter som läser första och andra terminen på Karolinska Institutets grundutbildningar.

FAKTA: WEbbENKÄTEN

72 procent av lärarna på KI är forskarutbil-dade. Genomsnittet för Sverige är drygt 60 procent.

Insidor 4-11.indd 15 2011-05-30 10.12


Björn Äng (223) och Lisa Juntti-Berggren (121) störtar iväg i starten. De stod senare som vinnare i individuell klass herr respektive dam i KI-loppet den 17 maj. Foto: ERIK CRONBERG

SÅ GICK DET I DE OLIKA KLASSERNA

Spurtstrid i KI-loppetVid uppvärmningen kom regnet. Men de 239 deltagarna i KI-loppet 2011, vilket var rekord för loppet på Campus Huddinge, studsade ändå upp och ner på gräsplanen under ledning av Friskvården innan startskottet gick.

Regnet upphörde och nummer 223, Björn Äng, störtade iväg, strax i hä-larna på tätgruppen med förra årets vinnare Francisco Ortega i spets. De höll en fart som sedan aldrig sjönk.

Två varv runt spåret, 2,7 kilome-ter och drygt 9 minuter senare, låg Francisco Ortega och Björn Äng i täten. Björn Äng hade tänkt att lyck-ades han hålla Francisco Ortegas takt hela vägen skulle han vara nöjd. Då kom spurten.

THE 2011 KI RACE A total of 239 people took part in the 2011 KI Race on 17 May – a record number of participants for the race at Huddinge Campus. Björn Äng won the men’s class, with a time of 9:40, while Lisa Juntti-Berggren was the fastest woman, finishing in 11:50.

Individuell klass dam:1. Lisa Juntti-Berggren (MMK), 11.502. Therese Jonsson (Dentmed), 13.313. Radja Dawoud (MEB), 13.32

Individuell klass herr:1. Björn Äng (NVS), 9.40 2. Francisco Ortega (BioNut), 9.433. Daniel Navarro (BioNut), 10.44

Mix lag1. The hypoxic team (OnkPat), 20,40Martin Augsten

Daniel HollElin SjöbergJanna Paulsson

Dam lag1. Heja Norge (MedHS), 24.00Kerstin WåhlénLouise HedskogMaria AnkarkronaEva-Britt Samuelsson

Herr lag1. Stormogulerna (Dentmed), 22.40Conny AbrahamssonJan EklundOlle JanbjerThomas Gosch

– Jag är sprinter. Det var en jät-tebra slinga och lagom lång för mig, säger Björn Äng.

Med den knappa marginalen på tre sekunder gick han in i mål som segrare, nu som tvåfaldig vinnare av KI-loppet i individuell klass herrar.

VINNARE i individuell klass damer blev Lisa Juntti-Berggren på tiden 11.50. (Se även vinnare av stafettla-gen på sträckan 5,3 kilometer i rutan här intill.)

Men inte bara vinnarna belöna-des, i årets lopp sponsrades samt-liga deltagare av rektor Harriet Wallberg-Henriksson med varsin KI-cykelhjälm, utsedd till bästa ju-bileumsprodukt år 2010.


Björn Äng grattades av sonen Mio efter loppet.

n Det blir Berg Arkitektkontor/Arkitektfir-maet C.F Møller som får uppdraget att rita det nya forskningslaboratoriet, Biomedicum, som planeras vid Karolinska Institutet i Solna.

Biomedicum ska bli arbetsplats för 1500 per-soner, och ett av Europas största medicinska forskningslaboratorier. KI och det nya univer-sitetssjukhuset i Solna kommer att samverka i

laboratoriet som ska bli 70 000 kvadratmeter i volym, ungefär lika stort som sju hötorgsskra-por. Byggstart beräknas ske under 2013 med ett färdigställande under 2017.

Arkitektbyrå vald att rita nytt forskningslabb

Foto: BERG ARKITEKTKONTOR

Insidor 4-11.indd 16 2011-05-30 10.12



D et är glädjande att se kvalitet i examinationer bli belyst av studenter. Re-

sultatet av läkarsektionens arbete med frågan är mycket intressant och den ”ideala examinationen” är en gemensam uppgift som kräver ett tydligt studentperspektiv. Engagemanget i frågan visar med önskvärd tydlighet den driv-kraft som examinationer ger.

De tre kriterier som lärarsek-

tionen särskilt lyfter fram kring den skriftliga examinationen – begriplig, relevant och rättvis – ligger väl i linje med programmets arbete med så kallad ’constructive alignment’.

Kursernas lärandemål, under-visningsformer och examinationer måste bilda en meningsfull och begriplig helhet.

Att variera frågorna, och även formulera dem med en mer

genomtänkt nivå av komplexitet, är en viktig del. Att vara specifik och sätta frågorna i ett tydligt sammanhang stämmer väl med vårt sätt att se på kontexten eller lärandemiljöns allt mer uppmärk-sammade betydelse för lärandet.

Och även om det låter enkelt att koppla frågorna till specifika lärandemål så är det svårt, om än viktigt, att omsätta i praktiken.

Här skapas en möjlighet att ge

återkoppling av resultaten med hänsyn till olika typer av mål.

Till sist är det viktigt att under-stryka att programmet använder

flera olika examinations-former, för att så långt det är möjligt åstad-komma den ideala examina-tionen. n

L äkarsektionen, en del av Medicinska Fören-ingen, studentkår vid Karolinska Institutet, bedriver studiebevakning

vid Karolinska Institutets läkar-program. Tillsammans med våra lärare arbetar vi aktivt för en bättre läkarutbildning på KI.

Vi gavs i uppgift att på läkarpro-grammets lärardag den 7 april 2011 presentera den “ideala examina-tionen ur studentens perspektiv”, en uppgift som vid första anblick verkade spännande och intressant men som vid närmare eftertanke kändes nästintill omöjlig. Ed Peile, som 2009 deltog i den externa ut-värderingen av läkarprogrammet, har yttrat: “The perfect examina-tion: pass those who shall pass, fail those who shall fail – doesn’t exist”. Men även om den perfekta examinationen egentligen inte existerar så tror vi att det går att ta flera kliv i den riktningen, och vi vill här presente-ra våra grundidéer om hur examinationerna kan förbättras. Skriftlig tentamen är den vanli-gaste examinationsformen på läkarprogrammet och därför fokuserar vi på den här. Vi tror att detta inte bara gäller läkarprogram-met utan generellt på KI.

Grundat på både våra bra och mindre bra erfarenheter, vill vi föreslå tre kriterier som utgör grunden för en bra tenta: att den är

begriplig, relevant och rättvis.Med en begriplig tenta menar

vi att det av frågorna tydligt ska framgå vad som förväntas i svaret. Det händer att vi på vissa frågor måste gissa oss till vad frågestäl-laren vill veta eftersom de är diffust formulerade.

Vi önskar också att tentan ska vara relevant. Detaljerad statistik över exempelvis sjukdomsprevalens må vara intressant kuriosa på en föreläsning men inget vi behöver kunna utantill för att bli duktiga läkare. Vi vill istället att tentan efterfrågar de kunskaper, färdig-heter och förhållningssätt som är relevanta för vårt framtida yrke.

Om tentan både är begriplig och relevant så bidrar det troligtvis till att den blir rättvis. När man som

student har lagt ned tid och energi på att läsa till en

tenta vill man även känna att man blir rättvist bedömd. En grundsten i detta är att använda sig av avidentifierade

tentor samt att man som student har rätt

att få tillbaka sin tenta efter rättning.

För att ta steg i denna riktning vill vi föreslå följande:

1Variera frågorna från en tenta till en annan. Vi stu-

denter beskylls ibland för att bara plugga på gamla tentor och på det

finns bara ett enkelt svar – det är för att det fungerar. Dels får man reda på hur just denna kurs ställer frågor och vill ha dem besvarade, dels finns det många exempel på när frågor är ordagrant kopierade från en tenta till en annan och det räcker med att läsa patientens för-namn för att veta svaret. Bra frågor kan återanvändas men de bör då omformuleras.

2 Var specifik i frågan. Det ska i frågan tydligt framgå vad

som förväntas ingå i svaret och hur omfattande det ska vara. Det antal poäng som ett svar kan ge ska inte behöva vara vägledande för att veta hur mycket man ska skriva.

3 Tänk på sammanhanget. Att sätta frågorna i ett relevant sam-

manhang gör att frågor som saknar relevans för läkaryrket kan identi-fieras och tas bort från tentan. Det kittlar till lite i magen när man som student läser orden: “Du jobbar som AT-läkare på medicinakuten...” och det är väldigt motiverande.

4 Koppla frågorna till spe-cifika lärandemål. Det kan

verka självklart, men vi tror att om man kopplar frågorna till specifika lärandemål på kursen så säkerstäl-ler man att tentamen motsvarar core curriculum och inte ställer frågor på sådant som egentligen ligger utanför kursen. Exempelvis skulle hänvisningar till kursmål kunna finnas i svarsmallen.

5 Undvik “det viktigaste”-frågor. Vad ”det viktigaste”

är varierar beroende på i vilket sammanhang frågan diskuteras och tvingar studenten att försöka tolka frågan utifrån lärarens perspektiv. Flera svar kan vara rätt beroende på vilket perspektiv man har men frågan signalerar till studenten att endast ett svar är rätt.

6 Utvärdering i samband med tentan. En utvärdering där

studenten kan ge återkoppling på tentan direkt efteråt kan ge fråge-ställaren viktig information om vilka frågor som var svåra att förstå och vad studentens uppfattning om tentan var, och förhoppningsvis leda till en bättre tenta nästa gång.

7 Genomgång efteråt. För att göra tentaskrivningen till ett

inlärningstillfälle är det viktigt att få mer återkoppling än ett poäng-resultat. En muntlig genomgång efter tentan tillsammans med en svarsmall kan ge tentan en formativ dimension.

Med dessa förslag till er som konstruerar tentor vid KI hoppas vi kunna bidra till att de uppgra-deras och att frustrationen bland studenter och lärare kan minskas. Vi tror att det här är ett bra steg i vår gemensamma riktning mot ett bättre läkarprogram på Karolinska Institutet.

Det är hög tid för den skriftliga examinationen 2.0! n

Tentor som är begripliga, relevanta och rättvisa är vägen mot ett bättre läkarprogram. Det skriver studentrepresentanterna i läkarsektionen, Medicinska Föreningen.

Matilda Liljedahl Hritul Karim Ulrika Liliemark Dunia Al-Hashimi beatrice bergström Karin Johnsson Rebecca Hamilton Matti Eladhari

Studenterna: Vi efterlyser examination 2.0!

programdirektorn: Svårt men viktigt

Om tentan är

både begriplig och

relevant så bidrar det

troligtvis till att den

blir rättvis

Debattörerna är studentrepresentanter i Läkarsektionens styrelse, Medicinska Föreningen, Stockholm.

Vad tycker du? Fortsätt debattera på intranätet. Logga in på ki.se/forum

Gunnar Nilsson programdirektor

Insidor 4-11.indd 17 2011-05-30 10.12

Ansökningsportalen

KI resebidrag och Axel Hirsch resebidrag för kirurger (period 3)Ansökningsperiod: 8–22 aug

Gösta Fraenckels stiftelse för medicinsk forskningÄmnesområde: medicinsk forskning företrädesvis inom flygmedicin.Ansökningsperiod: 15 aug–5 sep

Robert Lundbergs minnesstiftelseÄmnesområde: tumörsjukdomar, framför allt cancer.Ansökningsperiod: 15 aug–5 sep

KIs stiftelsemedel för ögonforskningÄmnesområde: medicinsk forskning rörande ögonsjukdomar.Ansökningsperiod: 5–19 sep

Stiftelsen för ålderssjukdomarÄmnesområde: ålderssjukdomar, framför allt demenssjukdomar. och åderförkalkning. Ansökningsperiod: 5–19 sep

Ulla och Gustaf af Ugglas stiftelseÄmnesområde: ledsjukdomar, framför allt höftledsartros.Ansökningsperiod: 5–19 sep

KI resebidrag och Axel Hirsch resebidrag för kirurger (period 4)Ansökningsperiod: 26 sep–10 okt

Hirsch fellowshipÄmnesområde: kirurgi, finansiering av längre resa för t.ex. inlärning av ny metod för kirurger med läkarexamen/motsvarande från Karolinska Institutet.Ansökningsperiod: 10–24 okt

Manuella ansökningar

Elin Danielssons stiftelseÄmnesområde: endokrinologisk forskning, framför allt kring hypofystumörer. Ansökningsperiod: 15 aug–5 sep

Maj och Lennart Lindgrens stiftelseÄmnesområde: medicinhistorisk forskning. Ansökningsperiod: 29 aug–26 sep

AFA Ämnesområden: folksjukdomar, folksjukdomar med genusmedicinsk inriktning, invalidiserande arbetsskador. Ansökningsperiod: 12 sep–3 okt

David och Astrid Hageléns stiftelseÄmnesområde: postdoc-stipendier för medicinsk forskning.Ansökningsperiod: 12 sep–3 okt

Rut och Arvid Wolffs minnesstiftelseÄmnesområde: sömnlöshet. Ansökningsperiod: 26 sep–10 okt

Karolinska Institutets stiftelser och fonder

Planerade utlysningar hösten 2011

Ansökningsportalen hittar du på http://fonder.ki.se

Mer information om manuella ansökningar hittar du på intranews.ki.se. Klicka på Innehåll internwebben och sedan hittar du länken till KIs stiftelser och fonder i högermenyn

Frågor? Skicka e-post till: [email protected]

TM

Kraftfullt statistikverktyg för forskare

Kampanj!

945 kr

www.statsoft.se 018-21 00 45

På KaroIinska Institutet sedan 1989

Sätt färg på ditt lab!

08-590 962 00 www.ninolab.se

Med våra nya mikrocentrifuger får du en riktig färgklick i labbet!Rosa eller blå- välj din favoritfärg!

Kompakt designMycket tyst

Snabb acceleration och bromsAutomatisk locköppningRotor för 12x1,5/2,0 ML

12.300 x g

5 800:- styck!

Insidor 4-11.indd 18 2011-05-30 10.12


Efter fem års forskarstudier vidKarolinska Institutet fick KaraLindstrom äntligen ta emot sindoktorshatt.

Som en av 119 nyblivna dok-torer klev hon fram i Stock-holms stadshus den 13 maj för att promoveras. Efteråt kände hon stor lättnad.

– Det har varit fem utmanande år, men resultatet är en stor belöning. Promotionsceremonin var under-

bar och markerade slutet på den här perioden, säger Kara Lindstrom.

Omgiven av sin familj såg hon stolt och lycklig ut, fotograferad och lyckönskad i den blomster-prydda Blå hallen i Stadshuset som fylldes av små öar av gratulanter kring de nya doktorerna.

Längs väggen hängde jämte KI-flaggorna den svenska flaggan, den amerikanska och den japanska flaggan, allt för att uppmärksamma de nya hedersdoktorerna; Margaret

Gatz, adjungerad professor vid KI, Iréne Lederhausen, styrelseordfö-rande för Ronald McDonald Barn-fond, bröderna Jonas och Robert af Jochnick, grundare av stiftelsen Jochnick Foundation, Katsuhiko Mikoshiba vid RIKEN Brain Sci-ence Institute i Tokyo, samt Märit Rausing, som bland annat möjlig-gjort bröstcancerstudien ”Karma-studien” genom familjen Rausings finansiella stöd.

Hedersdoktorerna tog emot sina

hattar av promotor, dekanus för forskning Martin Ingvar.

I sitt tal slog han ett slag för ny-fikenhetsforskningen och citerade kemisten och fysikern Marie Curie: ”Vi får inte glömma att när radium upptäcktes visste ingen att det skul-le komma till nytta på sjukhusen. Det var resultatet av ren vetenskap. Och det är ett bevis för att veten-skapligt arbete inte bör betraktas ur synvinkeln av den direkta nyttan av det”.

Kara Lindstrom, filosofie doktor, an-dades ut efter fem utmanande år och en avhandling.

Luigi De Petris, medicine doktor på en avhandling om biomarkörer i lungtumörer, var övertygad om att hans forsk-ning kommer till nytta.

Anna-Sofia Melin, medicine doktor, disputerade på en avhandling om can-cerrisken hos kvinnor med endometrios.

Medicine doktor Marie Holmqvist som nu ska göra sin AT-tjänstgöring och hoppas på att få fort-sätta forska.

Under middagen talade rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Märit Rausing å heders-doktorernas vägnar, Anders Helldén å de nyblivna dokto-rernas vägnar samt landshövdning Per Unckel.

Hatten på för 119

Hedersdok-tor Katsuhiko Mikoshiba (till vänster) samt Mats Lederhausen vid sidan av sin mor hedersdoktor Iréne Leder- hausen.

Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson utbringade en välkomstskål vid banketten i Gyllene salen.

Hedersdoktorer 2011: Märit Rausing, Katsuhiko Mikoshiba, Iréne Lederhau-sen, Robert och Jonas af Jochnick och Margaret Gatz.

Hedersdoktor Margaret Gatz

tog emot sin hatt av promotorn

Martin Ingvar.

Det har varit fem utmanande år, men

resultatet är en stor belöning

TALARE


Insidor 4-11.indd 19 2011-05-30 11.14


CLARA GUMPERT, dekanus för fors-karutbildning, promoverade de nya doktorerna. Hon lyfte i sitt tal fram det hårda arbete som de alla lagt ner, och allt som omgärdar det:

– Inte mycket blir som man tänkt sig. Man måste ständigt anpassa sig till nya frågeställningar.

För Noeline Nakasujja blev tiden som doktorand också en anpass-ning till växelvisa studier på KI och vänuniversitetet Makerere i Kam-pala.

Efter ceremonin fotograferades hon med sin familj som även de pendlat mellan Sverige och Ugan-da.

– Jag har åkt till Sverige i två-månadersperioder på våren och hösten och fått tillgång till två olika universitets expertis. Det har varit en fantastisk erfarenhet, säger hon.

I HENNES FRAMTIDSPLANER ingår nya forskningsprojekt och möjligen en post doc-tjänst vid KI.

Även nyblivne doktorn Amanj Krmanj Saber som svalkade sig på borgargården efter ceremonin tän-ker sig en fortsatt forskarkarriär:

– Man måste bygga vidare på det som man kommit fram till, säger han och tillägger på väg till banket-ten i Gyllene salen:

– Det har varit en fantastisk kväll och en väldigt fin ceremoni. Jag har väntat på den i fem år.


Noeline Naka-sujja, medicine doktor, delade sin tid som dok-torand mellan KI och Make-rere universitet i Kampala, Uganda.

Foto: ULF SIRBORN

Medicine doktor Kay Sundberg dis-puterade på en av-handling om unga vuxna som haft cancer i barndomen och gratulerades av bland andra dottern Anna Sundberg.

ki.se

Läs mer om hedersdoktorerna på ki.se (OM KI – Priser och utmärkelser)

DEGREES CONFERRED ON NEWLY QUALIFIED DOCTORS After five years of research studies at KI, Kara Lindstrom has finally received her

doctoral degree. She was one of 119 newly qualified doc-tors who were awarded their doctor’s hats and diplomas by Dean of Doctoral Education Clara Gumpert at Stock-holm City Hall on 13 May. A number of honorary doctors also received their hats and diplomas, and had their degrees conferred by Dean of Research Martin Ingvar.

nya doktorer

En fantastisk ceremoni,

konstaterade medicine doktor

Amanj Krmanj Saber.

Insidor 4-11.indd 20 2011-05-30 10.12

MULTIDISCIPLINARY BIO 2010 TILL RALF MORGENSTERN OCH PER UHLÉN

n Ralf Morgenstern (till vänster), profes-sor vid Institutet för miljömedicin, får bidraget Multidisciplinary BIO från Stif-telsen för strategisk forskning. Han får 2,1 miljoner under tre år. Docent Per Uhlén vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik får också bidrag.

22 | kibladet | nummer 1 | 201022 | kibladet | nummer 4 | 2011

Hyllningar till Arne Ljungqvist, 80n Professor Arne Ljungqvist, ledamot av Internationella Olympiska Kommittén och vice ordförande i World Anti-Doping Agency, har fyllt 80 år. Han uppvaktades för sina insatser inom friidrotten av bland andra idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och den svenska idrottsrörelsen. Vid mot-tagningen på Waterfront Congress Center i Stockholm den 9 maj överlämnades en gemensam gåva av Kulturdepartemen-

tet, Karolinska Institutet, Riksidrottsförbundet/SISU Idrotts-utbildarna och Sveriges Olympiska Kommitté. Från vänster: Professor Arne Ljungqvist, Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber, Lena Adelsohn Liljeroth, SISU-Idrottsutbildarnas ordförande Pia Zätterström och Sveriges Olympiska Kommittés ordförande Stefan Lindeberg.

Foto

: BJÖ

RN T

ILLY

Påminnelse om aidsepideminn För 30 år sedan upptäcktes de första aidsfallen och sedan dess har cirka 60 miljoner människor infekterats och cirka 25 miljoner dött i aids. Med anledning av detta anordnade Karolinska Institutet konferensen ”30 Years of AIDS – Memories, Achievements and Future Perspectives” på Norra Latin den 3 maj. Cirka 350 per-soner som arbetar med aidsrelaterade frågor deltog.

Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin 2008, Françoise Barré-Sinoussi, och andra internationella och svenska forskare fanns bland talarna. Peter Piot, som lett FN:s program mot aids, UNAIDS, liksom Sveriges hiv-ambassadör Anders Nordström talade om behov och insatser. Vid konferensen deltog även biståndsmi-nister Gunilla Carlsson, Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson och Smittskyddsinstitu-tets generaldirektör Johan Carlson.

NYA PROFESSORER


NYINSTIFTAT STIPENDIUM TILL MÅRTEN ROSENQVIST

n Professor Mårten Rosenqvist vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, har tilldelats ett nyin-stiftat stipendium för att förebygga stroke. Pengarna ska användas till att stoppa fler fall av stroke genom att screena 75-åringar för förmaksflim-mer. Stipendiet från Boehringer Ingelheim är på 100 000 kronor och delades ut vid det kardiovaskulära vårmötet den 5 maj i Örebro.

PRIS TILLBERTIL FREDHOLM

n Professor Bertil Fredholm har fått ECNP Neuropsy-chopharmacology Award 2011 med motiveringen att hans forskning kring bland annat adenosin och dess receptorer har varit banbrytande. ”Med en forskning som sträcker sig över 30 år, har Bertil Fred-holm gjort viktiga framsteg och möj-liggjort utveckling av nya mediciner mot flera hjärn-sjukdomar.” Priset delas ut av The European College of Neuropsychop-harmacology och är på 20 000 Euro.

KULTUR-STIPENDIUM TILL CARL SAVAGE

n Carl Savage, doktorand vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), har fått stiftelsen Längman-ska kulturfondens Franke-stipendium 2011. Stipendiet är på 50 000 kronor och delades ut av stiftelsens ordföran-de universitetskans-ler Lars Haikola den 31 maj. I nomine-ringen står att Carl Savage bland annat har ”haft avgö-rande betydelse för två omfattande förändringar av lä-karutbildningen vid Karolinska Institutet under de senaste tio åren.”

CLAES FROSTELL HEDERSDOKTOR I POLEN

n Professor Claes Frostell vid institutionen för fysiologi och farmakologi har utnämnts till hedersdoktor vid Wroclaw Medical University. Claes Frostell installerades till Doctor Ho-noris Causa vid Wroclaw Medical University i Polen den 30 mars.

GATES-STIPENDIUM TILL EVA WIBERG–ITZEL

n Eva Wiberg-Itzel, forskare vid kvin-nokliniken vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), har fått stipendium från Bill & Melinda Gates Foundation. Eva Wiberg-Itzel får 100 000 dollar under två år i ett Grand Challenges Explorations Grant.

Lars-Gunnar Larsson har anställts som professor i tumör- och cellbiologi med inriktning mot transkriptionell reglering vid institutionen för cell- och tumörbiologi från den 1 januari 2011.

Mats Lekander har befordrats till professor i hälsopsykologi vid institutionen för klinisk neurove-tenskap från den 1 april 2011.

Ola Winqvist har anställts som professor i cellulär immunterapi vid institutionen för medicin, Solna från den 1 juni 2011.

Sharon Stone-Elander har anställts som professor i translationell medicinsk radio-kemi vid institutionen för klinisk neurove-tenskap från den 1 juni 2011.

Tidigare Nobelpris- tagaren Françoise

Barré-Sinoussi var en av talarna.

Foto: JOHn Sennett

Insidor 4-11.indd 21 2011-05-30 11.28

kibladet | nummer 1 | 2010 | 23kibladet | nummer 4 | 2011 | 23

Profilprodukter säljs via ny webbshop

Foto

: STE

FAN

ZIM

MER

MAN

Foto

: PET

ER K

JELE

LRÅS

PRIS TILL GILAD SILBERBERG

n Gilad Silber-berg, lektor vid institutionen för neurovetenskap, KI och fil dr i neurobiologi från Weizmann Institute of Science, Israel, har tilldelats Flor-manska belöningen (biologi) 2011. Han får utmärkelsen och 30 000 kronor för ”för sina studier av hur hjärnans nätverk fungerar på cell- och synaps-nivå”.

SCHIZOFRENI-STIPENDIUM TILL LENA FLYCKT

n Lena Flyckt, docent vid institutionen för neurovetenskap, får Ove S Ohls-sons stipendium på 25 000 kronor från Schizofreni-förbundet. Hon får utmärkelsen för sitt engagemang och sin framgångsrika forskning om an-höriga till personer med schizofreni och liknande psy-koser.

ERIK NORBERG FÅR DIMITRIS N CHORAFAS PRIS

n Erik Norberg, enheten för toxi-kologi vid Institutet för miljömedicin, har fått Dimitris N Chorafas pris 2011 för sin avhandling ”Mitochondrial involvement in cell death: Release of pro-apoptotic proteins”. Priset delades ut vid KIs högtid för master- och licentiatexa-men den 1 juni.

STÄRKT SAMARBETE MED MAKERERE UNIVERSITY

n KI stärker samarbetet med Makerere University i Kampala, Uganda. I början av maj var en delegation från KI på besök och ett nytt samarbetsavtal underteckna-des. Då delades även KIs andra stora sil-vermedalj ut till Nelson Sewankambo, professor och vice rektor vid Makerere University College of Health Sciences. Ett studentseminarium och en alumniträff anordnades också vid besöket.

MEDICINSKT PRIS TILL BENGT FADEEL

n Professor Bengt Fadeel vid Institu-tet för miljömedicin och filmaren Stefan Jarl får tillsammans årets miljömedicin-ska pris av Cancer- och Allergifonden. De får priset för viktiga insatser inom förebyggande och miljörelaterad forskning. Priset är på 500 000 kronor. KICANCER Retreat

The Tenth KICancer Retreat, September 29–30, 2011, DjurönäsetThis is open for all KI-students, post docs and supervisors with an interest in cancer research and in the KICancer-network program, its current and future activities.Key note lectures and presentations of exciting research projects at KI in cancer biology, clinical cancer research, cancer care research and cancer epidemiology, post sessions etc.

Deadline for registration: Monday August 22, 2011. Registration form with next KI-Cancer Newsletter (no 44) and at the KICancer home page http://researchnetworks.ki.se/converis/area/182 (see Events).

Information updates at KICancer home page.

n KIs nya webbshop lanserades den 3 maj med ett event på Campus Solna. Ett urval av de nya produkterna ur webbshop-pens sortiment visades upp, bland annat tröjor, plånböcker, en ny modell av KI-ryggsäcken, hörlurar samt friskvårds- och sportartiklar. Det snapsglas som exklusivt tagits fram för KI fanns också till försäljning och det första såldes på plats.

– Vi har valt att ha en webbshop för att kunna erbjuda ett bredare sortiment och för att öka tillgängligheten för studenter, anställda och besökare, säger Linda Morgan, projektledare för KIs webbshop.

KIs profilbutik i administrationshuset på Campus Solna kom-mer att finnas kvar men med ett mindre urval av produkterna.

SAUDIARABIENS HÄLSOMINISTER BESÖKTE KI

n Den saudiske hälsoministern Abdullah bin Abdul Aziz Al Rabeeah besökte KI den 25 maj 2011 för att diskutera forskning och utbildning. Professor Marie Johannesson, övergripande koordinator för internationella samarbeten, fick ta emot hans egen bok i gåva. Vid mötet deltog även Sveriges ambassadör i Saudiarabien, Jan Thesleff, samt Pär Skånberg, förste ambassadsekreterare vid svenska ambassaden i Riyadh.

STIPENDIUM TILL INGA-LILL ENGVALL

n Inga-Lill Engvall vid institutionen för medicin, Huddinge, har fått Svensk Reumatologisk Förenings (SRF) sti-pendium för andra året i rad. Inga-Lill Engvall får stipendiet ”för engagerad och uppmärksammad klinisk forskning om mekanismer bakom förändrad kropps-sammansättning och leddestruktion vid kronisk ledgångsreu-matism och betydel-sen av kortisonbe-handling för denna utveckling”.

ULRIKA JOHANS-SON FÅR PRIS FÖR AVHAND-LING I VIROLOGI

n Ulrika Johans-son vid institutio-nen för medicin, Huddinge, har tilldelats Sven Gards stipendium för bästa avhandling i virologi för sin av-handling ”Dendritic cell responses to apoptotic cells – is there life after death?”. Avhandlingen ”utmärker sig för en originell och noggrann analys av hur apoptotiska celler bidrar till aktivering av im-munförsvar vilket har stor betydelse för utvecklingen av nya vacciner mot HIV och andra virusinfektioner”. Stipendiet består av 25 000 kronor och ett diplom.

INTERNET- PSYKIATRI VANN GULD-SKALPELLEN

n Internetpsykiatrin i Stockholms läns landsting, ett samarbete mellan Karolinska Insti-tutet och Psykiatri Sydväst, har tillde-lats Guldskalpellen 2011 av tidningen Dagens Medicin. Ur motiveringen: ”Internetpsykiatrin har varit föregång-are i införandet av internetbehandling av psykisk sjukdom vilket lett till ökad tillgänglighet och goda behandlings-resultat”. Priset delades ut av socialmi-nister Göran Hägglund den 17 maj. Dekanus för forskarutbildning Clara Gumpert, var med vid prisutdel-ningen.

Engagerad och uppmärksammad klinisk forskning om mekanismer bakom förändrad kroppssammansättning.Ur motiveringen till stipendiet till Inga-Lill Engvall

KI-BIDRAG VANN VENTURE CUP

n Olof Beck, professor vid institutionen för medicin, Solna, och Bo Hammarlund, entreprenör, vann Venture Cup Öst med sitt bidrag ”Sensa Bues”. Det handlar om en tek-nik för att portabelt göra drogtester utan blodprov. Priset är 200 000 kronor och bidraget går också vidare till riksfinalen i juni.

KI-STUDENT VANN I EKG-SM

n Läkarstudenten Benjamin Flam på termin 11 vid Karolinska Institutet är en av vinnarna i SM i EKG-tolkning 2011. Han tog emot priset vid det kardiovaskulära vårmötet den 5 maj i Örebro.

KI-FORSKARE FÅR 2,55 MILJONER

n Styrelsen för forskning vid KI har beviljat 25 KI-forskare anslag på totalt 2,55 miljoner kronor ur Loo och Hans Östermans stiftelse. De olika projekten ska främ-ja medicinsk forsk-ning av betydelse för geriatriken.

PRIS TILL NABIL ZARY

n Nabil Zary vid institutionen för lärande, informa-tik, management och etik har fått årets Medbiqui-tous award for sitt arbete som teknisk ledare för eViP-projektet (electro-nic Virtual Patient), ett EU-samarbete.

ki.se/webbshop

Insidor 4-11.indd 22 2011-05-30 11.29

Insidor 4-11.indd 23 2011-05-30 10.12

KI Bladet nr 4

Documents

Transcript of KI Bladet nr 4