Kandidatuppsats - DiVA portal
Transcript of Kandidatuppsats - DiVA portal
1
Kandidatuppsats
”Kom tillbaka med hennes
hjärta!”1
En studie om hur våld skildras i Disneyfilmer ur ett
genusperspektiv
Författare: Frida Göstasson
1 Disney (1937) Snövit [Film] Producent: Walt Disney.
Examinator: Hans Hägerdal
Handledare: Cecilia Trenter
Termin: VT17
Ämne: Historia
Kurskod: 2HIÄ2E
2
”Return with her heart!”: A study about how violence are depicted in Disney
movies from a gender perspective.
Abstract This study examines the depiction of violence in Disney films by investigating the relation
between violence and the characters from the 1930’s until today with focus on a gender
perspective. The films are Snow White and the Seven Dwarfs, Sleeping Beauty, Beauty and
the Beast, Pocahontas, Tangled and Frozen. The theoretical framework is based on the works
of Devin McKinney, Henry Giroux and Slavoj Zizeks categorizations of violence.
The results of the study show that the hyperreal form of violence have increased substantially,
while the structural violence, such as detention, has been reduced and
made visible in the narrative. There has also been a change in how the female characters relate
to violence. In the earlier movies they took on a passive role, but later on they used violence
in a more defensive way. In terms of the antagonists, a difference could be seen between the
male and female characters. The female characters more often used other people to help them
exercise violence, whilst the male characters did it themselves. The physical violence was
more commonly used by the male characters, and the psychological violence was more
common among the female characters.
Nyckelord: Disney, våld, genus, barnfilm, stereotyper, innehållsanalys
Keywords: Disney, violence, gender, children’s films, stereotypes, content analysis
3
Innehållsförteckning Abstract ................................................................................................................................................... 2
1. Inledning .......................................................................................................................................... 4
1.1 Syfte och frågeställningar .................................................................................................................. 5
2 Bakgrund ......................................................................................................................................... 7
2.1 Walt Disney ................................................................................................................................. 7
3. Tidigare forskning ........................................................................................................................... 9
4. Teori ............................................................................................................................................... 13
4.1 Våld ............................................................................................................................................. 13
4.2 Zizeks teori om våld .................................................................................................................... 14
5. Metod............................................................................................................................................. 16
5.1 Kvalitativ innehållsanalys ........................................................................................................... 16
5.3 Metodkritik.................................................................................................................................. 17
6. Material ......................................................................................................................................... 19
6.1 Avgränsningar och urval ........................................................................................................ 19
6.2 Presentation av filmerna ........................................................................................................ 19
6.3 Materialkritik ......................................................................................................................... 21
7. Resultat och analys ........................................................................................................................ 22
7.1 Snövit och de sju dvärgarna ............................................................................................................ 22
7.2 Törnrosa ........................................................................................................................................... 23
7.3 Skönheten och Odjuret .................................................................................................................... 25
7.4 Pocahontas ....................................................................................................................................... 26
7.5 Trassel .............................................................................................................................................. 27
7.6 Frost ................................................................................................................................................. 30
8. Diskussion ..................................................................................................................................... 33
8.1 Hur motiveras våldet? ........................................................................................................... 33
8.2 Hur förhåller sig den kvinnliga huvudkaraktären till våld? ................................................... 34
8.3 Om en skillnad kan ses, på vilket sätt skiljer sig manliga respektive kvinnliga antagonisters
inställning om våld? .......................................................................................................................... 35
8.4 Vilken typ av våld skildras i Disneyfilmerna? ....................................................................... 35
9. Sammanfattning ............................................................................................................................. 38
9.1 Didaktisk reflektion ..................................................................................................................... 38
Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 40
Elektroniska resurser ......................................................................................................................... 40
Opublicerad projektansökan ............................................................................................................. 41
Filmer ................................................................................................................................................ 41
4
1. Inledning Våld är idag ett tabubelagt ämne, men ständigt omkring oss i form av nyhetsinslag och
våldsamma filmer, för att nämna några. I medier diskuteras hur våld i spel och film påverkar
publiken och det uttrycks bekymmer om det meningslösa våldet. Föreliggande uppsats utgår
från att det inte finns något ”meningslöst” våld. Allt våld - hur hemskt det än är – är
meningsskapande. Våld, eller hot om våld, sker för att skapa förändring eller för att
upprätthålla en ordning. Därför är det relevant att undersöka våld i relation till t ex genus för
att förstå hur genus konstrueras som en del av samhällsordningen.
När en först tänker på Disneyfilmer, gör en inte kopplingen att de innehåller våldsamma
inslag; det är ju barnfilmer. Faktum är att filmerna innehåller mängder av våld som t.ex. i
scenen med den onda drottningen i Snövit som uppsatsens huvudtitel refererar till. Hon inte
bara hotar om våld, utan beordrar faktiskt en avrättning på Snövit. Jag finner det i hög grad
relevant att undersöka hur gestaltningen av våld ser ut i dessa filmer och hur den har
förändrats över tid. Film och television är idag en stor del av barns uppväxt, och jag anser att
det är omöjligt att de inte påverkas av vad de ser i filmer. Hur påverkas de av hur kvinnlig och
manlig makt som konkretiseras genom våld eller hot om våld, gestaltas i ”oskyldig” fiktion?
Disneyfilmerna, som är familjefilmer, kan antas förmedla vad som är accepterat gällande
våld. De är producerade för att nå en bred publik och numera även med en global spridning;
en kan därför anta att disneyfilmer är tämligen populära.
Ämnet är av intresse då det idag är många generationer som växt (och växer) upp med filmer
skapade av Disney. Precis som att varje film speglar den tid i vilken den är skapad, så kan
också samhällets normer spegla av sig i filmer och dessa tar barnen del av via bl.a. Disneys
filmer. Mycket forskning kring Disneys filmer ur ett genusperspektiv har gjorts, men jag har
inte funnit mycket forskning som fokuserat på gestaltningen av våld i disneyfilmerna och
därför känner jag att jag kan bidra med ny kunskap.
Undersökningen syftar inte till att förstå barns uppfattning av våldet som skildras i filmerna,
utan snarare skapa en medvetenhet om vad som visas i filmerna. Dock hoppas jag kunna bidra
med material som kan användas vid senare forskningstillfällen.
Vad är då våld? En definition i ordets bredaste bemärkelse är: Våld är handlingar och/eller
konsekvenser av handlingar med direkt eller indirekt syfte att vidmakthålla rådande ordning
5
eller uppnå alternativt förhindra förändring genom att döda, skada, förödmjuka, kontrollera
eller skrämma.2 I min studie kommer jag att undersöka aktörers relation till våld, både som
utövare och offer. Under metodavsnittet kommer jag att gå in mer direkt på teorier om
gestaltat våld i fiktionsfilm.
1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ innehållsanalys fördjupa sig i hur den
historiska förändringen av gestaltningen av våld ur ett genusperspektiv har sett ut i ett antal
disneyfilmer. Detta görs med start av Disneys första långfilm Snövit och de sju dvärgarna
(1937), och avslutas med en av de senaste filmerna Frost (2013).
De frågor som konstruerats utifrån syftet är följande.
- Vilken typ av våld skildras i Disneyfilmerna?
- Hur motiveras våldet?
- Hur förhåller sig den kvinnliga huvudkaraktären till våld?
- Om en skillnad kan ses, på vilket sätt skiljer sig manliga respektive kvinnliga
antagonisters inställning om våld?
Då undersökningen kommer att genomföras utifrån ett genusperspektiv är det även av
relevans att undersöka karaktärernas egenskaper, för att kunna se en eventuell förändring över
tid.
Jag tror mig kunna finna en förändring att det ”orealistiska” våldet ökar, medan
det ”realistiska” våldet minskar ju närmare nutid en kommer. Detta baseras på en uppfattning
att de första Disneyfilmerna inte var menade för en barnpublik, utan kunde likaväl ses av
vuxna. På senare år har det vuxit fram en helt annan barnkultur, vilket har lett till ett fokus på
att göra filmer som är mer riktade till familjer och barn. Kanske har det bidragit till en
medvetenhet att barn inte bör se så pass mycket våld som de tidigare gjort. Detta diskuterar
bl.a. Tommy Gustafsson i sin artikel som debatterar om vad som bör visas för barnen, där han
utgår ifrån tv-serien Trälarna. Han hänvisar till en moralpanik i början av 1900-talet, som
bidrog till att olika restriktioner infördes, bl.a. åldersgräns och censur, med syftet att värna om
2 Hämtat ut projektansökan Att lära sig av våld i historiska drama och tevespel: Gymnasieelevers med inriktning mot uniformsyrken reception av våldets samhälleliga funktion, Huvudsökande C Trenter Vetenskapsrådet 2010. Om relationen mellan utövare, syfte och offer, se Bäck Allan: Thinking Clearly About Violence. För definitionen av objektivt och subjektivt våld, se Zizek: Violence 2008.
6
barnen.3 Under 1970-talet blev det viktigare att barnprogram skulle vara lärorika, och barn
skulle få vara en del av den aktuella politiken.4 Inslag av våld och sex blev mer explicita i
serien när det nu visades på tv-skärmen. Vidare hänvisar Gustafsson till debatter som för tiden
var aktuella, och visar att det är ett omdebatterat ämne.5
3 Gustafsson, Tommy. ”Kan verka skrämmande för små barn”: Våld, sex och historiebruk i tv-serien Trälarna (2012) s. 2. 4 Gustafsson (2012) s. 5. 5 Gustafsson (2012) s. 7-8.
7
2 Bakgrund I detta kapitel presenteras en bakgrund kring Disneys framväxt, samt viss kritik som riktats
mot företaget.
2.1 Walt Disney Enligt Walt Disney, grundare av The Disney Company, började allt med en mus – Musse
Pigg. Walt Disney Company har under många år varit ett välkänt namn när en talar om
animerade filmer, då företaget har producerat många av de klassiska filmer som många av oss
har växt upp med. Även efter hans död 1966 så har Walt Disneys namn levt vidare och
företaget fortsätter än idag att bidra med animerade filmer till barn över hela världen. Den
världskända Disney-logan ses idag som en garanti för bra filmkvalité.6
Det hela började dock inte med en mus. Disney hade tidigare gjort andra kortfilmer, såsom
Alice Comedies och Oswald the Lucky Rabiat, men efter konflikter mellan Disney och deras
distributör förlorades äganderätten till den då populäre karaktären Oswald och detta blev ett
hårt slag för Disney. Det blev dags att tänka om, och året därefter, 1928, introducerade Disney
sin nya karaktär Musse Pigg i filmen Steamboat Willie, med synkroniserat ljud vilket var
revolutionerande inom filmbranschen. Det var även i samband med Musse Pigg som Disneys
varumärkesförsäljning började ta fart, i form av Musse Pigg-pennor, tandborstar etc.7
1937 släppte Disney den första animerade långfilmen, Snövit och de sju dvärgarna. Filmen
bemöttes av beröm från såväl publik som kritiker, och den kom att hyllas som ett mästerverk.
Den tilldelades även ett specialgjort Oscarspris, med en vanlig Oscar och sju små mindre vid
sidan av. Filmen fick stor genomslagskraft i hela världen, dock ställde sig kritiker i
Storbritannien något kritiska mot filmens innehåll och menade att det kunde vara olämpligt
för barn att se.8
Företaget och filmerna har samtidigt som de varit älskade av många, fått en hel del kritik. Den
kritik som är mest känd är Disneys könsrollsstereotyper. I filmerna ses flickorna som passiva,
söta och i ständigt behov av att bli räddade av prinsen, eller har styvmödrarna skildrats så pass
negativt att även detta riktats kritik mot. De har även kritiserats för att filmerna innehåller för
lite av våldet och dess konsekvenser, medan andra tvärtemot menar att filmerna innehåller
6 Eliot, Marc. Sagan om Walt Disney (2001) S. 19. 7 https://d23.com/disney-history/ Hämtad 2017-01-05.
8 Eliot, Marc (2001) S. 123.
8
alldeles för mycket våld.9
Ett problem med den här kritiken är att den ofta tenderar att slå ihop alla filmer och göra ett
uttalande som påstås gälla alla Disneyfilmer. Det saknas alltså analyser av enskilda filmer,
och med denna studie hoppas jag kunna bidra med nya insikter med tanke på det urval som
gjorts.10
9 Rönnberg, Margareta. Varför är Disney så populär? – Man föds inte till barn, man blir det. (2000) s. 60-61. 10Rönnberg, Margareta (2000) s. 61.
9
3. Tidigare forskning Nedan kommer tidigare forskning kring Disney att presenteras. Något som har
uppmärksammats i sökandet efter tidigare forskning, är att största fokus ligger på att studera
genus, särskilt de kvinnliga huvudkaraktärerna. Väldigt lite forskning som behandlar
gestaltningen av våld i barnfilm har kunnat hittats.
Kapitlet behandlar även genusforskning som gjorts i förhållande till media. Genus har varit en
integrerad del av forskningsläget och jag kommer att ta vid där tidigare forskare slutat. Den
definition av begreppet genus som jag kommer att använda mig av är Gunilla Jarlbros. Hon
beskriver genus på följande sätt ”[…] genus betecknar det sociala könet, dvs. föreställningen
att könskategorierna man respektive kvinna är sociala konstruktioner medan begreppet kön
betyder biologiskt kön.”11
England, Descartes och Collier-Meek (2011) får inleda med sin forskning kring Disneyfilmer.
De har i sin artikel Gender Role Portrayal and the Disney Princesses genomfört en
kvantitativ innehållsanalys över nio stycken Disneyfilmer, alla med en kvinnlig
huvudkaraktär. Syftet är att se hur de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna har
framställts, genom att undersöka en mängd olika könstypiska stereotyper, samt om de kan se
någon förändring över tid.12 De har valt filmer utifrån deras utgivningsår, där några av de
första filmerna, några i ”mitten” samt den senaste filmen har valts för undersökningen. Denna
undersökning är gjord 2011, alltså är Disneyfilmer som producerats efter detta inte
inkluderade i deras studie. Författarna visar i resultaten de fem mest förekommande
egenskaperna för såväl den kvinnliga som den manliga huvudkaraktären, samt de tre minst
förekommande egenskaperna hos dem. Prinsarnas vanligaste egenskaper var: atletisk, fysiskt
stark, bestämd, visar känslor och kärleksfull. De egenskaper som förekom minst var:
skamsen, lätt till gråt och utseendefixerad. De påpekar även att egenskaperna som var minst
förekommande, var de egenskaper som traditionellt sett skulle anses vara kvinnliga. Övergår
vi istället till resultaten för de kvinnliga huvudkaraktärerna, var de fem vanligaste
egenskaperna: rädd, atletisk, kärleksfull, bestämd och besvärlig. De tre minst förekommande
egenskaperna var: okänslig, ledarroll och utföra en räddning. 13 Resultaten visar att filmerna
som var utgivna i ”mellanperioden” eller senare tenderar att vara mindre stereotypiska, då
11 Jarlbro, Gunilla. Medier, genus och makt (2006), s. 12. 12 England, Descartes och Collier-Meek (2011) s. 558. 13 England, Descartes och Collier-Meek (2011) s. 560.
10
prinsessor i de senare filmerna visar egenskaper som inte är traditionellt kvinnliga.14
Vidare har Mia Adessa Towbin m.fl. i Images of Gender, Race, Age and Sexual Orientation in
Disney Feature-Length Animated Films gjort en tematisk analysstudie där 26 Disneyfilmer
analyseras. Författarna inleder med att belysa vikten av en sådan här typ av analys, då media
och framförallt Disney idag är så pass populärt, att det är av stor betydelse att undersöka vilka
sociala konstruktioner de innehåller och vad det är barnen får se och lära sig.15 Då en tematisk
analys har gjorts, är det flera olika teman som har varit centrala i studien (de återfinns i titeln),
men i detta fall kommer endast studien kring genus att behandlas då det är de resultaten som
är av betydelse för min egen analys. Författarna söker efter vad som kännetecknar mannen
respektive kvinnan. Utifrån detta presenterades resultaten i olika kategorier, där män och
kvinnor gavs olika egenskaper som var kännetecknande i filmerna.16
Studiens resultat kring genus var att filmernas bild av vad det innebar att vara man/pojke var
att inneha följande egenskaper. Männen i disneyfilmerna var ofta naturligt modiga och starka,
de saknar kontroll över sin sexualitet och använder ofta fysiska medel för att uttrycka sina
känslor (om de visar några). De saknar jobb som är kopplade till hushållet, och slutligen är ett
återkommande tema att överviktiga män framställs på ett negativt sätt.17 Övergår en istället
till resultaten för innebörden att vara kvinna/flicka, såg det ut på följande sätt. I filmerna var
det vanligare att kvinnans utseende var av större värde än hennes intellekt, kvinnorna var mer
hjälplösa och i behov av skydd. Även för kvinnornas del var det vanligt att överviktiga
kvinnor gestaltades som fula och ogifta.18 Slutligen, ett återkommande tema för kvinnliga
karaktärer var att giftermål sågs som det slutgiltiga målet i livet, dock lyfter författarna här
filmen Pocahontas som ett undantag. Författarnas slutsats är att könsstereotyper fortsatt är en
del i Disneyfilmer, men då deras studie inte innehåller de senare filmerna Trassel och Frost,
som den här studien ämnar göra, ska det bli intressant om några ytterligare förändringar kan
ses.19
Även Margareta Rönnberg har studerat disneyfilmer och diskuterar detta i sin artikel Varför är
14 England, Dawn Elisabeth, Descartes, Lara & Collier-Meek, Melissa A. Gender Role Portrayal and the Disney Princesses.(2011) S. 565. 15 Towbin, Mia Adessa (m.fl). Images of Gender, Race, Age, and Sexual Orientation in Disney Feature-Length Animated Films. (2008), s. 20. 16 Towbin m.fl (2008) s. 28. 17 Towbin m.fl (2008) s. 28. 18 Towbin m.fl (2008) s. 30. 19 Towbin m.fl. (2008) s. 38.
11
Disney så populär? Man föds inte till barn – man blir det. Rönnberg har gjort en analys av
återkommande teman som kan finnas i Disneyfilmer och fann att de består av tre grundtyper:
fabel, husdjursbiografi och undersaga. Temat som är relevant för min studie, och som därav
endast kommer presenteras i det här sammanhanget, är undersagan. Det som enligt Rönnberg
betecknar undersagan är att den är ”underhållningsfiktion med fantastiska inslag, med sina
förtrollningar, magiska lösningar och lyckliga slut.”20 Det är denna kategori som alla valda
filmer till min studie hamnar under. Motsatt från de andra två kategorierna fabel och
husdjursbiografi, så innehåller undersagan ofta konflikter i form av psykisk-verbal form,
såsom avundsjuka eller bråk. Männen strider mot drakar och andra fantasivarelser, medan de
kvinnliga karaktärerna istället ställs mot kvinnliga konkurrenter i form av styvmödrar eller
styvsystrar.21
Rönnberg visar på en förändring över tid, dock saknas även i detta fall de senast utgivna
filmerna. Hon menar att kvinnorna i de senare filmerna inte i samma mån strävar efter att
uppvisa kvinnliga attribut såsom skönhet och moderliga egenskaper, utan istället egenskaper
som självständighet och oräddhet. Det ses även en förändring i hur de onda har framställts, då
skurkarna i de senare filmerna inte längre framställs som övernaturligt onda. Rönnberg vill
avslutningsvis påpeka att hon inte ser dessa stereotyper som någonting negativt, utan snarare
positivt i den mån att barn lär in dessa roller och kan först därefter börja ifrågasätta och
kritisera dem.22
I sin bok Media, Gender and Identity: An introduction, skriver David Gauntlett om hur media
påverkar tittarna, vilka budskap som sprids kring genus och hur de blir mottagna av
åskådaren. Gauntlett menar att det i dagens samhälle är jämställt mellan könen i filmer och tv-
program, men han påvisar hur representationerna av könen har sett ut tidigare och jämför det
med idag.23
Vidare hänvisar Gauntlett till McNeil som gör en innehållsanalys av tv-program och filmer
från 1970-talet, för att finna representationer av kvinnor och män. Resultaten blev att
kvinnorna ofta syntes i samband med kärleks- eller familjeproblem. Det var vanligt att
kvinnorna inte arbetade, och gjorde de det så skedde det utanför tv-skärmen. Vad gäller
männen, så fann McNeil att det vanligtvis var männen som tog beslut eller ge order, medan
20 Rönnberg, Margareta. Varför är Disney så populär? Man föds inte till barn – man blir det. (1999) s. 62. 21 Rönnberg, Margareta (1999) S. 63-64. 22 Rönnberg, Margareta (1999) s. 65. 23 Gauntlett, David. Media, Gender and Identity: An introduction (2002).
12
kvinnan var passiv. De vanligaste egenskaper som hittades var att männen ofta var
äventyrslystna, aggressiva och aktiva, medan kvinnorna ofta framställdes som svaga, passiva,
offer eller stöttande.24
Gauntlett lyfter även hur representationen av genus ser ut idag, eller i början av 2000-talet när
boken är publicerad, vilket kan vara värt att ha i åtanke. Han menar att det in på 1990-talet
fortfarande var vanligast att mannen hade den ledande huvudrollen, trots att det blivit allt mer
jämställt vad gäller tv-program och filmer.25 Fokuserar en istället på de egenskaper könen
tillskrivs, så menar Gauntlett att män i dagens filmer inte längre är så tuffa som de tidigare
varit. I dagens filmer är det vanligare att mannen endast är tuff när det behövs, men att han
också kan visa en mer sårbar sida av sig själv. Kvinnor å andra sidan har definitivt blivit
tuffare och tar nu mer plats än tidigare.26 Nedan följer ett citat av Gauntlett, som får
sammanfatta hans slutsatser.
The traditional view of a woman as a housewife or low-status worker
has been kick-boxed out of the picture by the feisty, successful ’girl
power’ icons. Meanwhile the masculine ideals of absolute toughness,
stubborn, self-reliance and emotional silence have been shaken by a
new emphasis on men’s emotions, need for advice and the problems
of masculinity.27
24 Gauntlett, David. Media, Gender and Identity: An introduction. s. 43. 25 Gauntlett, David (2002) s. 58. 26 Gauntlett, David (2002). s. 66. 27 Gauntlett, David (2002) s. 248.
13
4. Teori Följande kapitel ämnar presentera den teoretiska utgångspunkt som studien baseras på.
Teoridelen kommer inledningsvis att presentera hur våld kan definieras samt den definition av
våld som kommer att användas under uppsatsens gång.
4.1 Våld
As it is commonly used, violence is an almost uselessly broad term that
offers no meaningful distinctions among obviously disparate representations
of physical action – a gory disembowelment in a horror film is readily
described as ’violent’, but so are the cartoon characters Tom and Jerry
hitting each other over the head with frying pans.28
Ovan har ett citat ur James Kendricks bok Film Violence återgetts, som påvisar svårigheterna
med vad som ska, eller bör, räknas som våldsamt. I boken problematiserar Kendrick hur en
kan definiera våld. Det kan existera i såväl fysisk som psykisk form. Han menar att varje
människa präglas av sin egen erfarenhet av olika filmgenrer och representationer i media av
olika våldsformer. Alltså, uppfattningen om vad som är våld ligger snarare i publikens ögon
än i själva gestaltningen av våld. En person från början av 1900-talet skulle exempelvis anse
att motorsågsmassakern var brutal, medan en publik i nutid skulle se den som en form av
kulturarv inom skräckgenren. Kendrick belyser vikten att förstå att olika kulturer och
generationer alla har sin uppfattning av vad ett våldsamt innehåll är. En film som vid en viss
tidpunkt i historien sågs som extremt våldsam, kan vid en annan tid eller plats ses som
fullständigt harmlös. Det är inte bara olika generationer eller olika tidsepoker som gör att
bilden av våld förändras, utan även den personliga uppfattningen kan komma att förändras
över tid.29
Även om Kendrick står fast vid att våld inte går att definiera fullt ut, hänvisar han till en
vanligt förekommande definition vad gäller våld. Enligt denna kan våld beskrivas som fysiskt
våld, i den bemärkelsen att en skadar sig själv eller andra. Våld är att tvinga någon att utföra
en handling mot dennes vilja, och slutligen, våld är att skada eller döda någon.30
28 Kendrick, James. Film Violence (2009) s. 8. 29 Kendrick, James (2009) s. 10–13. 30 Kendrick, James (2009), s. 9.
14
Vidare finns andra forskare som valt att fördjupa sig i begreppet filmvåld, och som valt att
göra kategoriseringar av begreppet i ett försök att förtydliga vad (film)våld är. En av de första
som kommer nämnas är Devin McKinney, som gör en distinkt skillnad mellan starkt och
svagt våld. Han menar att det starka våldet visas på film i syfte att visa åskådarna ett ärligt
våld, medan det svaga våldet endast har som avsikt att roa publiken, men saknar en djupare
mening. Starkt våld har ofta en tendens att skapa en förändring i publikens moraliska
ställning. Publiken behöver inte föreställa sig vad som sker på skärmen, då allt våld visas
precis framför dem. 31 Starkt våld kan alltså ses som ett våld en ser konsekvenser av, medan
det svaga våldet inte går att se konsekvenser av.
Henry A. Girouxs har vidareutvecklat definitionen av våld i fiktionsfilm. Han delar upp
filmvåldet i olika kategorier: ritualistiskt, symboliskt och hyperrealistiskt våld. Med
ritualistiskt våld, vanligast i action/äventyrs-filmer, menar Giroux representationer av våld
som upprepar sig, och har en väldigt tillgjord stil. Vidare finns det så kallade symboliska
våldet, vilket Giroux kort beskriver som ” […] it serves to reference a broader logic and set of
insights.”32 Till sist har Giroux valt att kategorisera våldet som hyper-realistiskt, som
kännetecknas av parodi, ironi och teknologi. 33 Det är den sistnämnda kategorin, hyper-
realistiskt våld, som kommer vara centralt för min kategorisering av filmvåld, speciellt det
parodiska och ironiska våldet. Detta beror på att det våld som återfinns i disneyfilmer ofta inte
upplevs som realistiskt, och många gånger sker det i form av ironiskt/parodiskt våld,
exempelvis då den ofta klantige medhjälparen blir slagen i huvudet och gör en grimas.
4.2 Zizeks teori om våld Studien tar avstamp i Slavoj Zizeks teori om våld, som har presenterats i boken Violence.34
Även om Zizek talar om våld rent allmänt i samhället, och inte nödvändigtvis om filmvåld, så
anses hans teori ändå vara relevant för undersökningen då den bidrar med kategorier i vilka en
kan dela upp våldet.
Zizek gör en distinkt skillnad mellan det subjektiva våldet och det objektiva våldet. Till det
som Zizek väljer att benämna subjektivt våld hör det våld som är synligt, med direkta
våldshandlingar såsom misshandel eller våldtäkt. Till det subjektiva våldet hör inte endast
fysiskt våld utan även det psykiska, exempelvis verbalt våld i form av kränkande
31 Prince, Stephen. Screening Violence (2000), s. 103–106. 32 Kendrick, James. Film Violence (2009) s. 18. 33 Kendrick, James (2009) s. 18. 34 Zizek, Slavoj. Violence: Six Sideways Reflections (2008).
15
kommentarer. Därav blir dess motsats det objektiva våldet, som Zizek menar är det osynliga
våldet, samhällets systematiska våld som bidrar med förutsättningarna för det subjektiva
våldet. Denna typ av våld är det samhället har accepterat som det normala, och allt som
sticker ut från denna normala nivå anses vara våldsamt. Både det subjektiva och objektiva
våldet samverkar med varandra, och den ena parten kan endast förstås utifrån den andra och
vice versa. Han vill alltså belysa vikten av att förstå våldets kontext, dess sammanhang i vilket
det utspelar sig. Vad som uppfattas som våldsamt i ett visst sammanhang behöver inte
nödvändigtvis göra det i ett annat.35
Vidare gör Zizek ytterligare en uppdelning av det objektiva våldet genom att dela upp det i
symboliskt och systematiskt våld. Med systematiskt våld menas i detta sammanhang det våld
som ständigt existerar i våra samhällssystem, och som anonymt upprätthåller samhället. Det
går alltså inte att koppla en handling till en viss individ. Om istället det symboliska våldet ska
förklaras, menar Zizek att det huvudsakligen handlar om språket, och att språket har en
väldigt viktig roll. Han menar att språket alltid är våldsamt i sig, då en genom att benämna
någonting automatiskt har gjort en symbolisk koppling till något annat.36
35 Rossholm, Anna Sofia. Michael Haneke och Slavoj Zizek om våldets två ansikten (2011), s. 49. 36 Lundqvist, Maja. Våldets reglerande kraft (2011), s. 34.
16
5. Metod Kapitlet nedan syftar till att redogöra för undersökningens valda analysmetod samt de
svagheter som kan finnas med metoden.
5.1 Kvalitativ innehållsanalys Den här undersökningen grundar sig i en kvalitativ analys, där fokus ligger på att tolka det
valda materialet. Den metod som har varit central i genomförandet är en innehållsanalys, som
är en inriktning inom textanalysen. Att använda sig av en innehållsanalys är lämplig för den
här undersökningen då den syftar till att undersöka vad det är för typ av våld som går att se i
filmerna. Det är alltså ett fokus på filmernas innehåll, och inte på hur människor uppfattar
dem. En innehållsanalys kan användas för att finna det som uttrycks såväl explicit och
implicit, vilket är av relevans återigen då det är filmernas innehåll och tolkningen som är det
centrala i undersökningen. Denna typ av analys är också ett bra alternativ om en vill
undersöka och jämföra texter (filmer) från olika tidpunkter, vilket denna studie ämnar göra.37
I analysen granskas och analyseras de Disneyfilmer som valts ut för undersökningen i två
omgångar. Till filmerna ställdes ett antal frågor, som är samma som de givna
frågeställningarna och lyder: Vilken typ av våld skildras? Hur motiveras våldet? Hur förhåller
sig karaktärerna till våld?
I den första analysomgången fokuseras på vilket våld som kan urskiljas. Den empiriska
genomgången består av att jag har antecknat vilka scener som innehåller någon form av våld,
fysiskt (slag eller dödande) såväl som psykiskt (hot eller elaka kommentarer). Resultaten
presenteras som återgivna nyckelscener som är av vikt för att exemplifiera och stärka
analysen. Nyckelscenerna innehåller exempel på när våld eller annat som är av relevans för
studien förekommer i filmerna. Scenerna återges så exakt som möjligt, och i centrerad samt
en storlek mindre text för att tydligt skiljas ifrån den egna analysen av resultaten. Den övriga
texten i resultatdelen är min egen analys.
I den andra analysomgången har jag skapat en förståelse för vem som utövar
våldshandlingarna, och fokuserar nu mer på de våldsamma karaktärerna. Där analyseras vilka
motiv som ligger bakom våldet och om de besitter några könsstereotypa egenskaper, samt om
det går att finna en skillnad mellan de kvinnliga och manliga antagonisternas motiv till våld.
Även i den andra analysomgången så återges nyckelscener för att stärka argumenten i
37 Bergström, Göran & Boréus Kristina. Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S. 51.
17
analysen.
Filmerna granskades inte på deras originalspråk, engelska, utan på svenska. Detta gjordes då
svenska är mitt modersmål och det kändes därför enklare att ta till sig filmernas innehåll om
de var på svenska istället för att riskera att felaktigheter uppstår i analysen.
Genom att undersöka hur protagonister och antagonister gestaltas i relation till våld och
genus, vill jag undersöka hur gestaltningen av våld och genus har förändrats från 1930-talet
till idag. Om det går att urskilja några återkommande stereotyper, och om karaktärernas
framställning har förändrats.
Att stereotypera innebär att vi tillskriver människor vissa egenskaper utifrån den ”grupp” de
tillhör. Stereotyper har fått mycket kritik och påståtts vara felaktiga då grundtanken bakom en
stereotyp är att den förutsätter att alla i gruppen är likadana. Exempelvis att alla engelsmän
gillar att dricka te.38 Hinton gör ett försök att förtydliga detta genom att dela in begreppet
stereotyp i tre olika komponenter.
1. En grupp människor kännetecknas utifrån en viss egenskap, t.ex. kön, etnicitet eller
nationalitet. Genom denna uppdelning så skiljs den gruppen människor från andra
grupper som saknar den egenskapen.
2. Gruppen i helhet tillskrivs sedan ytterligare egenskaper, oftast i form av
personlighetsdrag.
3. Sista steget är då personen tillskrivs den stereotypa egenskapen. Vi har därmed dragit
en slutsats om personens egenskaper utifrån den grupp personen tillhör. 39
Stereotyper är aktuellt för denna studie då det kopplas till analysen av protagonist/antagonist
och till manligt/kvinnligt.
5.3 Metodkritik Den kvalitativa metoden kritiseras ofta då den grundar sig i tolkningar, och inte baseras på
faktiska mätningar och siffror. Dock hade ett större omfång filmer samt mer tid för analys
krävts för att göra en rättvis kvantitativ analys, vilket inte fanns utrymme för inför denna C-
uppsats. Min personliga tolkning kan till exempel påverkas av min förförståelse av filmerna,
då det är filmer jag har sett under hela min uppväxt, och kanske påverkar detta de resultat jag
når. Filmerna granskas i den ordning de producerades, för att enklare kunna se en förändring.
38 Hinton, Perry R. Stereotyper, kognition och kultur (2003) s. 31. 39 Hinton, Perry R. (2003) s. 11–12.
18
Genom att granska filmerna i flera omgångar och föra anteckningar under filmernas gång, så
arbetar jag kontinuerligt för att undvika felaktiga slutresultat. Analysen är uppdelad i två steg
med olika fokus för att belysa uppsatsens huvudfråga ur två perspektiv.
Det kan också kritiseras att filmerna inte granskades på originalspråket, då det alltid finns en
liten chans att felaktigheter kan inträffa i översättningen och betydelsefull information går
förlorad. Jag förlitar mig dock på att jag blir tilldelad den information som är av vikt för
studien. Då det är skildringen av våld som undersöks så kommer språket inte vara av lika stor
vikt, det är i så fall elaka kommentarer som kan tänkas försvinna i översättningen. Det fysiska
våldet kommer att visas oavsett, av den anledningen anser jag inte att språket är ett större
problem. Framförallt är svenska mitt modersmål, jag kan därav svenska bättre än engelska,
vilket gör min analys mest tillförlitlig då jag ser filmerna översatta.
19
6. Material
6.1 Avgränsningar och urval Materialet som har använts i denna undersökning består av ett antal disneyfilmer, som
presenteras kort nedan. Då Disney har en lång lista över gjorda filmer krävdes en ordentlig
avgränsning i val av material. De kriterier som utgicks ifrån var att jag skulle börja med den
första disneyfilmen, alltså Snövit och de sju dvärgarna (1937) och avsluta med den senaste
filmen (med kvinnlig huvudkaraktär) som är Frost (2013). Disney har gjort filmer som
utkommit efter Frost men dessa saknar kvinnlig huvudkaraktär, eller har ett djur som
huvudkaraktär och har därmed blivit bortvald för studien. Övriga kriterier var att det skulle
vara jämnt fördelat med både en kvinnlig och en manlig antagonist, samt att filmerna skulle
vara något utspridda över åren i och med att analysen ska genomföras utifrån ett
förändringsperspektiv.
6.2 Presentation av filmerna Nedan kommer varje film presenteras kort, så att läsaren får en övergripande bild av vad de
handlar om.
Snövit och de sju dvärgarna (1937)40 Producerad av Walt Disney och regisserad av David
Hand. Filmen handlar om en flicka, Snövit, som lever tillsammans med sin styvmor i ett slott.
Styvmodern, antagonisten i filmen, är besatt av sitt yttre och vill till vilket pris som helst vara
landets vackraste. Varje dag frågar hon sin magiska spegel ”vem som skönast i landet är” och
då svaret en dag blir Snövit, beordrar styvmodern en jägare att döda henne och skära ut
hennes hjärta. Jägaren, som finner Snövit så oskuldsfull, klarar inte av att döda henne utan
låter henne fly. Snövit flyr ut i skogen tills hon hittar fram till de sju dvärgarnas hus, med
vilka hon sedan bor. När styvmodern får reda på att Snövit lever bestämmer hon sig för att ta
saken i egna händer. Hon söker upp Snövit och erbjuder henne ett förgiftat äpple som gör att
Snövit faller i ”dödens sömn”. Hon kan endast väckas av den sanna kärlekens kyss.
Törnrosa (1959)41 Producerad av Walt Disney och regisserad av Clyde Geronimi, Les Clark,
Eric Larson och Wolfgang Reitherman. Filmen handlar om prinsessan Aurora, och filmen
inleds med hennes dop dit hela kungariket är bjudna för att fira hennes födelse. Dock är en
person inte bjuden - den onda fen. Hon är avundsjuk för att hon inte har blivit bjuden, och
40 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. 41 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney.
20
som hämnd kastar hon en förbannelse över Aurora. Enligt förbannelsen ska Aurora innan sin
sextonde födelsedag sticka sig på en spinnrock och dö. Tack vare de goda feerna går
förbannelsen att göras om, så istället för döden så ska Aurora falla in i djup sömn, ur vilken
hon endast kan väckas med hjälp av den sanna kärlekens kyss.
Skönheten och odjuret (1991)42 Producerad av Don Hahn, Howard Ashman och Sarah
McArtur och regisserad av Gary Trousdale och Kirk Wise. Filmen tar sin början då en
gammal trollgumma besöker ett slott en kall vinternatt för att be om skydd. Hon blir nekad av
prinsen som bor där på grund av hennes fula yttre. Som straff för sin hjärtlöshet kastar
trollgumman en förbannelse över prinsen och hans slott, som förvandlar honom till ett odjur –
vilket han ska förbli till den dagen han lärt sig älska och blir älskad tillbaka. Filmens
huvudperson är Belle, en ung flicka som älskar att läsa. När hennes far en dag är på resande
fot, går han vilse och hamnar vid Odjurets slott. Där blir han tillfångatagen för att ha
inkräktat, men blir fri då Belle erbjuder sig att ta faderns plats som fånge. Samtidigt är filmens
antagonist, den stilige Gaston i krokarna, med målet att gifta sig med Belle – och redo att ta
till vilka medel som helst för att giftermålet ska äga rum.
Pocahontas (1995)43 Producerad av James Pentecost och Baker Bloodworth och regisserad av
Mike Gabriel och Eric Goldberg. Filmens huvudperson är indianprinsessan Pocahontas, en
nyfiken men också självständig flicka. Pocahontas far, hövdingen, har lovat bort henne till
Kocoum, en av stammens bästa krigare - men hon är inte alls intresserad. Samtidigt anländer
en båt från London, som ombord har den girige guvernören Ratcliffe med målet att finna guld
i ”det nya landet”. Ombord finns också äventyraren John Smith. Pocahontas, som är väldigt
nyfiken av sig, smyger omkring för att kika på de nyanlända människorna. Hon och John
börjar träffas i smyg, då de båda är förbjudna att träffa varandra på grund av att deras folk är
oense. Konflikten mellan indianstammen och engelsmännen trappas upp, då engelsmännen
förstör allt i sin väg för att finna guld. Frågan är om Pocahontas och John klarar av att
förhindra ett krig.
Trassel (2010)44 Producerad av Roy Conli och regisserad av Nathan Greno och Byron
Howard. Rapunzel är en ung flicka som fötts med magiskt hår som kan hålla en person ung
och frisk för alltid. Detta gäller så länge det inte klipps av, då förlorar det sin kraft. Som bebis
42 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. 43 Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth. 44 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli.
21
blir Rapunzel bortrövad av den onde Gothel, som låser in Rapunzel i ett torn långt borta, för
att uppfostra henne som sitt egna barn men framför allt för att ha hennes magiska hår för sig
själv. Ju äldre Rapunzel blir, desto mer vill hon komma ut ur tornet – vilket är förbjudet enligt
Gothel. Av en ren slump så kommer en dag den kände tjuven Flynn Ryder till tornet då han är
på flykt ifrån kungarikets vakter. Rapunzel övertalar honom att ta med henne ut ur tornet för
att se på de lyktor som varje år tänds på hennes födelsedag. Tillsammans ger de sig ut på
äventyr som för med sig många konflikter på vägen.
Frost (2013)45 Producerad av Peter Del Vecho och regisserad av Chris Buck och Jennifer Lee.
Filmen handlar om de två prinsessorna, systrarna Elsa och Anna, som sedan barnsben varit
bästa vänner. Elsa har fötts med magiska krafter som gör att hon kan förvandla allt till snö och
is. Efter en incident där Elsa råkar träffa Anna med en stråle is i huvudet, bestämmer sig deras
föräldrar att Elsa måste dölja sina krafter tills hon lärt sig att kontrollera dem. Föräldrarna
omkommer senare i en drunkningsolycka, vilket gör att Elsa ska bli den nya drottningen. På
kröningsdagen ska slottets portar för första gången på flera år öppnas, och då, efter ett bråk
mellan systrarna råkar Elsa avslöja sina krafter. Hon flyr upp i bergen, och förvandlar allt till
evig vinter. För att få tillbaka sommaren följer Anna efter sin syster för att upphäva krafterna,
men återigen slår Elsas magi snett och Anna blir av misstag träffad av is i hjärtat. Om inte en
handling av äkta kärlek genomförs kommer Annas hjärta att frysa till is och hon kommer dö.
6.3 Materialkritik Då endast ett fåtal av alla Disneyfilmer som gjorts blir representerade i denna undersökning,
är det svårt att ge en heltäckande bild av hur Disney har valt att gestalta våld. Resultaten hade
kanske sett annorlunda ut ifall de hade inkluderats fler filmer, men i brist på tid fick denna idé
överges. Med de filmer som valts ut är tanken att jag gör ”titthål” in i den tid som filmerna har
producerats för att se hur våld och genus tar sig uttryck. Även om jag endast hade valt att
analysera en film så är den ändå av värde i och med att den uttrycker vad som är accepterat
och den mest förekommande uppfattningen om vad som anses okej att visa i familjefilmer.
Ytterligare en aspekt som kan kritiseras är det faktum att filmerna endast innehåller kvinnliga
protagonister. Tanken var från början att inkludera både manliga och kvinnliga
huvudkaraktärer, men då jag ville fokusera på våldsaspekten ur ett genusperspektiv kändes det
mer rimligt att ha jämnt antal av kvinnliga och manliga antagonister och det föll sig därför
naturligt att det blev en kvinnlig huvudkaraktär i filmerna. Många av Disneys filmer har djur
45 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho.
22
som huvudpersoner, där det också fanns ett större utbud av manliga huvudkaraktärer, men jag
ville hålla mig till mänskliga karaktärer.
7. Resultat och analys I detta kapitel presenteras resultat och analys av materialet. Resultaten presenteras varje film
för sig, och diskuteras sedan i helhet i kommande diskussion. Analysen syftar inte till att
läsaren ska kunna följa med i filmernas handling, utan de återgivna scenerna är de som anses
vara relevanta för studiens syfte. Resultaten presenteras i form av nyckelscener i centrerad
text, medan resterande textdelar är min analys av materialet.
7.1 Snövit och de sju dvärgarna 7.1.1 Snövit
Snövit är väldigt passiv under hela filmen. Hon utövar aldrig någon form av våldshandling,
hon fäller inte ens en ofördelaktig kommentar. Snövit är istället den person som blir utsatt för
våldet, fysiskt våld av sin styvmor, drottningen, och ett psykiskt våld i form av elaka
kommentarer från Butter (en av dvärgarna). Snövit drömmer om att träffa sin drömprins. Hon
är ofta rädd, men kan också visa en bestämd sida, bl.a. över dvärgarna. Se exemplet nedan.
Snövit ställer sig med armarna i kors och beordrar dvärgarna att tvätta händerna innan maten, något
som verkar främmande för dem. När de tvekar, tvingas de visa sina smutsiga händer, varpå hon pekar
mot dörren och säger ”Marsch iväg nu”.46
7.1.2 Drottningen
Drottningen – Snövits styvmor – är avundsjuk för att hon inte längre är vackrast i landet och beordrar
därför jägaren att döda Snövit. Som bevis vill hon ha Snövits hjärta utskuret och lagt i en ask.
Styvmodern säger till jägaren som är något tveksam, ”Du vet straffet om du misslyckas”.47
Som den återgivna scenen ovan visar så är det ett fysiskt våld som drottningen planerar att
genomföra – dock inte på egen hand. Motivet till våldet är att hon vill vara vackrast i landet,
och Snövit är ett hinder som måste undanröjas. Här tar drottningen till en början hjälp med att
utföra den våldsamma handlingen, då hon skickar jägaren att genomföra mordet. Först när han
misslyckats, tar hon saken i egna händer – vilket leder till nedanstående scen.
46 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. (00:40:20) 47 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. (00:07:00-00:09:20)
23
Dvärgarna jagar efter drottningen upp på en klippa. Drottningen försöker fälla en stor sten över
dvärgarna, men blixten slår ned precis vid henne och hon faller ner för stupet, med den stora stenen
efter sig.48
7.1.3 De sju dvärgarna
De sju dvärgarna står för filmens inslag av parodiskt våld. Det är synligt, fysiskt våld som
skildras, med slag i huvudet med tillhyggen osv. Här ses inte konsekvenser av våldet eller
någon som faktiskt får ont och blir skadad. Det blir istället ett komiskt inslag. Se nedan.
Toker blir attackerad av de andra dvärgarna då de tror att han är ”monstret” i deras stuga. De har
tillhyggen som de slår Toker med, men inget blod eller tecken på att det gör ont visas. När de väl går
till sovrummet, där Snövit ligger och sover, är planen att ”Döda monstret, hacka den i småbitar”. När
de upptäcker att monstret i själva verket är en vacker flicka hejdar de sig och blir som förtrollade av
hennes skönhet, utom Butter. Han säger istället ”Hon är kvinnfolk, alla kvinnfolk är skräp”.49
Liknande kommentarer från Butter, som nämns i scenen ovan, är återkommande genom
filmens gång. Han är den enda av dvärgarna som fäller elaka kommentarer, men det hör väl
till hans karaktär att vara just butter.
7.2 Törnrosa 7.2.1 Aurora
Aurora är en vacker ung flicka som lever i en torparstuga tillsammans med de tre goda feerna.
Om dagarna drömmer hon sig bort efter en drömprins som hon hoppas ska komma snart.
Aurora är, precis som Snövit, väldigt passiv och utför inte en enda våldsam handling under
filmens gång. Hon är istället den som blir utsatt för våld, se nedan.
Scenen visar Aurora som är ute i skogen och sjunger om att hon längtar efter sin kärlek. Sedan
beklagar hon sig på feerna som tar hand om henne, att de aldrig låter henne träffa någon.50
Här skulle en kunna säga att de goda feerna utövar ett psykiskt våld mot Aurora, i form av ett
frihetsberövande våld. Hon tvingas leva helt avskilt från omvärlden i 16 år och får aldrig
träffa någon. Denna typ av våld presenteras inte i filmen som en våldshandling, utan snarare
som en ”naturlig” begränsning av rörelsefriheten för att rädda Aurora från ett framtida hot.
7.2.2 Den onda fen
48 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. (1:16:00-1:17:25) 49 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. (00:33:15-00:35:10) 50 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (00:26:25)
24
Den onda fen gör entré med starka vindar och åskoväder. Rummet mörknar, musiken blir intensiv. Den
onda fen blir arg då hon inte blivit bjuden till festen, som hämnd lägger hon en förbannelse över
Aurora. Enligt förbannelsen ska Aurora innan sin sextonde födelsedag sticka sig på en slända och dö.51
Den onda fen gör en färgstark entré som tydligt visar att hon är ond. Hon går klädd i en svart
mantel, med ett långt och smalt ansikte och ett stelt ansiktsuttryck. Även om hennes
förbannelse i sig inte är fysiskt våldsam, så är dess utsaga döden. Därför kommer jag att tolka
hennes förbannelse som fysiskt våld. Den onda fens motiv bakom förbannelsen är alltså att
hon är arg för att inte ha blivit bjuden. Och att då vilja kräva sådan hämnd som leder till
döden för ett barn, känns bara det våldsamt.
Prins Philip anländer till torparstugan i tron om att träffa Aurora. Där väntar istället den onda fen och
hennes undersåtar. Philip blir attackerad och fastbunden, medan den onda fen står bredvid och hånler.52
I exemplet ovan så är det tydliga fysiska våldshandlingar som skildras, där Philip är offret.
Värt att notera är att den onda fen inte är den som utövar våldet, utan låter andra göra det åt
henne. Motivet bakom våldet är att tillfångata Philip så att han inte kan väcka Aurora ur
hennes förbannelse.
7.2.3 Prins Philip
Prins Philip står för den slutliga räddningen av Aurora, då han tack vare ”sanna kärlekens
kyss” bryter förbannelsen och räddar hennes liv. Under filmens gång utövar han fysiskt
våldsamma handlingar såväl som blir utsatt för dem. Han får också hjälp av de tre goda
feerna, som räddar honom ur fångenskap. Se exemplet nedan.
Feerna räddar Philip från fångenskap, och de ger honom ”dygdens magiska sköld och sanningens
starka svärd, då dessa vapen är rättvisans vapen och ska besegra ondska”.53
Scenen ovan kan ses som ett exempel på hur de goda i filmer endast använder sig av våld med
goda avsikter.
Den onda fen förvandlar sig till en drake och börjar strida mot Philip. Hon sprutar eld och försöker
bita honom, varpå Philip svarar med att vifta sitt svärd. Philip lyckas sticka svärdet i drakens mage,
som faller handlöst nerför en klippa. Det rinner blod från drakens mage.54
Det här är den enda filmen, av de som analyserats, med utsagan att de goda dödar den onda. I
de övriga filmerna överlever antingen antagonisten, eller dör genom en olyckshändelse. Här
51 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (00:07:25) 52 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (00:57:11) 53 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (1:05:00) 54 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (1:09:16)
25
är dödsorsaken tydlig, då hon får ett svärd i magen. Hon är dock inte i sin mänskliga form
utan har förvandlats till drake, vilket kan ses som en ursäkt för att faktiskt döda den onda.
7.3 Skönheten och Odjuret 7.3.1 Belle
Belle är en ung flicka som drömmer om något mer än småstadsliv, och till skillnad från
tidigare prinsessor lägger hon ingen tid på att finna kärleken. Hennes stora läsintresse gör att
invånarna i byn där hon bor tycker att hon är konstig. I filmen är Belle inte lika passiv som
tidigare prinsessor, då hon bl.a. tar initiativ till att försvara sig när det behövs.
Belle och hennes häst blir attackerade av vargar. Hon får tag i en pinne och försöker försvara sig själv,
men förgäves. Odjuret kommer till undsättning. Filmen visar när vargarna biter i Odjurets hud
upprepande gånger, och det visar även hur han blöder från stora rivmärken på armen.55
Ovanstående scen skildrar det enda sätt på vilket Belle använder sig av våld i filmen,
nämligen genom att försvara sig. Det är ett fysiskt våld då hon slår mot vargarna med
tillhygget, men återigen endast i försvarsläge. Hon är istället den som blir utsatt för våld, både
av Gaston och av Odjuret.
Belle går upp i den västra flygeln, där hon är förbjuden att vistas. Odjuret upptäcker henne och får ett
utbrott. Han vrålar samt kastar och slår sönder möbler. Det leder till att Belle flyr från slottet.56
Belles far ska bli tillfångatagen (pga. Gaston) och skickad till hospitalet. Belle ber Gaston om hjälp,
varpå han svarar ”Jag kan se till att fria din pappa, OM du gifter dig med mig”.57
I det första exemplet visas bara en av många gånger som Odjuret genom filmens gång får
utbrott och tappar kontrollen. Detta går ut över Belle som hela tiden får står ut med hans
dåliga humör och korta stubin. Odjuret är fysiskt våldsam, med motivet att han är arg på den
förbannelse som han tvingas leva med, men han skadar aldrig Belle. Jag skriver i min
definition av våld att det kan vara när någon tvingas göra något mot sin vilja. Den sistnämnde
scenen med Gaston anser jag är ett sådant tillfälle, och är mer av ett psykiskt våld, då Belle
55 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. (00:44:56-00:46:40) 56 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. (00:44:00) 57 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. (1:07:20)
26
inte skadas fysiskt.
7.3.3 Gaston
Gaston, filmens antagonist, är muskulös och egocentrerad och utövar fysiskt våld i nästan
varje scen han är med. Dock är det i de flesta fall en typ av parodiskt våld, där hans
medhjälpare får slag i huvudet eller på annat vis skadas på ett komiskt sätt, utan direkta
konsekvenser av våldet. Parodiskt våld är allt mer förekommande i denna film, förutom det
våld mellan Gaston och hans side-kick, så förekommer det även komiskt våld mellan de
förtrollade möblerna i Odjurets slott. Det finns även scener där det fysiska våldet är mer
allvarligt, nedan återges en sådan scen.
Gaston skjuter Odjuret med pilbåge, varpå han knuffar Odjuret ut genom fönstret. Det blir oväder. En
strid mellan Gaston och Odjuret bryter ut. Odjuret får chansen att döda Gaston, men skonar hans liv.
Konsekvensen blir att Gaston sätter en kniv i Odjuret, och Gaston halkar och faller ner för slottets tak
och dör.58
7.4 Pocahontas 7.4.1 Pocahontas
Pocahontas, dotter till stammens hövding, är en självständig och äventyrlig tonårsflicka. Hon
är nyfiken på världen och är ute efter att upptäcka nya saker i livet, och sådant som kärlek
intresserar henne inte till en början. Pocahontas blir i filmen inte utsatt för någon
våldshandling, och utöver heller inte något våld. Hon strävar istället efter att avvärja våldet.
Nedan ges ett exempel på en sådan scen.
John Smith ska avrättas genom ett slag i huvudet med en stor klubba och hennes far ska utföra
avrättningen. Pocahontas hinner i sista sekund fram och täcker John med sin egen kropp, varpå
hövdingen hejdar sig. ”Dödar ni honom, får ni döda mig också” säger hon. Pocahontas lyckas övertala
dem om att inte kriga och John blir befriad.59
Pocahontas har här en avgörande roll i filmens handling. Hon räddar livet på mannen hon är
förälskad i, John Smith. Alltså en kvinnlig karaktär står för hjälteinsatsen och räddar livet på
mannen.
I filmens slutskede ska John Smith resa tillbaka till England. Pocahontas erbjuds att följa med,
58 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. (1:13:35-1:16:15) 59 Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth. (1:07:15-1:09:10)
27
men hon väljer att stanna kvar med sitt folk. Hon väljer bort kärleken, något som ingen
Disneyprinsessa tidigare gjort i de filmer som har analyserats i denna studie.
7.4.2 John Smith
John Smith framställs som en modig man, inte rädd för att ta risker. John är i filmen både
utövare och offer för fysiskt våld, men efter påverkan av Pocahontas så lutar han mer åt att
vilja avvärja våldet istället för att se det som enda lösning. Nedanstående exempel skildrar den
scen i filmen som tydligast visar fysiskt våldsamma inslag.
Pocahontas och John kysser varandra. Kocoum (och Thomas) ser detta, blir rasande och anfaller. Det
utbryter en strid mellan Kocoum och John, och Kocoum har både en klubba han slår John med och en
kniv som han försöker sätta i hans hals. Pocahontas försöker hindra dem men blir bortknuffad.
Kocoum blir skjuten av Thomas och dör. Hans död visas väldigt tydligt, då han i slowmotion faller
handlöst baklänges ner i vattnet, men varken skottskada eller blod syns.60
7.4.3 Guvernör Ratcliffe
Ratcliffe är filmens skurk, en stor, mörkhårig man med ett bestämt humör. Han är girig och på
jakt efter guld, redo att offra alla i sin väg för att finna det. Förutom att bruka ett psykiskt våld
i form av hot och elaka kommentarer, så brukar han även ett fysiskt våld med syftet att skada
och döda. Nedan exemplifieras detta.
Guvernören blir arg att det inte blir något krig, och riktar därför ett vapen mot hövdingen. Precis när
han ska skjuta så slänger sig John framför hövdingen och tar själv emot skottet. Detta sker i
slowmotion, ingen skottskada eller något blod syns.61
Scenen skildrar alltså ett synligt, fysiskt våld. Återigen sker det i slowmotion för ökad effekt.
Det är även det här som skulle kallas för ett svagt våld, då en inte ser några konsekvenser av
våldet. Motivet bakom våldet är att Ratcliffe blir rasande över att det inte blir krig, och
försöker därför själv att starta ett. Han har alltså inga goda avsikter.
7.5 Trassel 7.5.1 Rapunzel
Rapunzel är filmens huvudkaraktär. Hon blev som liten kidnappad av Gothel och har sedan
dess levt instängd i ett torn hela sitt liv. Här skulle en kunna säga att hon blir utsatt för ett
60 Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth. (00:58:15-00:59:50) 61 Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth. (1:09:30)
28
psykiskt våld, då hon tvingas leva avskilt med endast en kameleont som vän. Rapunzel har
länge undrat varför hon inte får lämna tornet, och Gothel har då svarat att det är för farligt,
och att hon inte är stark nog för att klara sig. För att exemplifiera detta återges två scener
nedan.
Gothel sjunger ”Mamma vet bäst” till Rapunzel. Efter sången avslutar Gothel med att allvarligt titta
ner på Rapunzel och säger strängt ”Be aldrig om att få lämna tornet igen”. Här filmas Gothel
underifrån, vilket kan visa att hon har en maktposition.62
Rapunzel har precis hissat upp Gothel i tornet med hjälp av sitt hår. Gothel säger ”Rapunzel, tänk att
du orkar göra det där precis varje dag utan undantag, det ser fullkomligt utmattande ut raring” varpå
Rapunzel svarar ”Åh, det är inget”. Gothel svarar ”Men varför tar det sådan lång tid då?” skrattar och
förklarar sedan att hon bara retas.63
Dessa ironiska, indirekt elaka kommentarer som återges i den andra scenen får Rapunzel höra
från Gothel genomgående i filmen. Att hela tiden få höra att en inte är bra nog eller inte klarar
av att göra saker, tär nog på ens självförtroende i längden, vilket även detta kan ses som ett
psykiskt våld som Rapunzel utsätts för.
Rapunzel som person är väldigt rädd av sig, vilket kanske inte är konstigt med tanke på hur
hon har växt upp och inte vet så mycket om världen. Samtidigt drömmer hon om att upptäcka
världen, och här syns inget fokus på att finna kärleken, som är fallet i de tidiga filmerna. Trots
omständigheterna bevisar Rapunzel genom hela filmen att hon är en självständig individ som
klarar av att försvara sig själv. Även Rapunzel utövar våldsamma handlingar i form av fysiskt
våld, dock endast i försvarsläge. Detta visar att hon klarar av att försvara sig och inte är passiv
som exempelvis Snövit. Nedan återges två scener som bekräftar detta.
Flynn Rider hittar tornet där Rapunzel finns, och klättrar upp för att ha någonstans att gömma sig från
slottets vakter. Rapunzel slår till Flynn i huvudet med en stekpanna så att han blir medvetslös – i
försvarsläge. Hon försöker sedan på ett ”våldsamt” sätt att stänga in honom i garderoben.64
Rapunzel och Flynn blir jagade av skurkarna och slottens vakter. Rapunzel klarar att skydda sig själv
och räddar även Flynn. Hon behöver ingen räddande man.65
Även om ovanstående exempel visar ett fysiskt våld från Rapunzels sida, skulle jag ändå vilja
62 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:12:50-00:15:00) 63 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:10:20) 64 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:19:40) 65 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:45:15-00:47:40)
29
säga att det utspelar sig mer som ett parodiskt våld, så det blir inte våldsamt i samma
bemärkelse utan snarare komiskt. Parodiskt våld sker genomgående i filmen, och det är få
scener som faktiskt visar ett fysiskt, allvarligt våld.
7.5.2 Gothel
Gothel är filmens antagonist. Dock anser jag inte att hon är lika stereotyp som tidigare
ondskefulla kvinnor. Trots att hon har kidnappat ett barn för att utnyttja dess magi, så
behandlar hon barnet som sitt eget och besitter moderliga egenskaper. Gothel är aldrig fysiskt
våldsam mot Rapunzel, utan som ovan nämnt så är det mer psykiskt genom att fälla elaka
kommentarer och speciellt beröva Rapunzel på hennes frihet.
En förändring av Gothel kan ses under filmens gång. Hon blir allt mer elak och våldsam desto
längre tid hon är utan Rapunzels magiska krafter som håller henne ung. Det ses även en
förändring i hennes utseende, som sakta föråldras utan magin. Exempel på en scen då Gothel
brukar ett fysiskt våld visas nedan.
Flynn blir knivhuggen i magen av Gothel – inget blod visas. Rapunzel vill rädda Flynns liv i utbyte
mot sin egna frihet.66
Motivet bakom hennes våldsamma handling här är att hon inte vill lämna några vittnen som
vet om Rapunzels hemlighet, alltså att hennes hår är magiskt. Genom att döda Flynn så kan
hon och Rapunzel leva vidare och Gothel får ha magin för sig själv. Trots att hon knivhugger
Flynn så visas inget blod på varken kniven eller från hans mage. Flynn överlever tack vare
Rapunzel och hennes magi. Återigen är det den kvinnliga huvudkaraktären som räddar livet
på den manliga, inte tvärtom som i de första filmerna.
7.5.3 Flynn Rider
Flynn får i filmen ta rollen som Rapunzels ”guide” och blir den som ska hjälpa henne nå
hennes dröm. Han brukar såväl som blir utsatt för fysiskt våld. De gånger som han själv
brukar ett fysiskt våld är när han slåss mot slottsvakternas häst, vilket istället blir en form av
orealistiskt och parodiskt våld. Återigen, filmen genomsyras av parodiska och orealistiska
våldsinslag, nedan ges exempel.
Flynn Rider blir jagad av slottets män som skjuter pilar mot honom. Han hamnar i ”närkamp” med
hästen Maximus – dock blir deras strider mer komiska våldsinslag, alltså orealistiskt våld, med tanke
66 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (1:22:15)
30
på att han slåss mot en häst.67
Flynn är av stor betydelse för filmens utsaga. Efter att ha blivit knivhuggen och ligger döende
så gör han en sista insats som leder till döden för Gothel. Scenen återges nedan.
Flynn skär av Rapunzels hår så att det tappar sin magiska kraft, vilket gör att Gothel föråldras i väldigt
snabb fart och börjar tyna bort – hon faller ut genom tornets fönster och dör. Innan hon ens har slagit i
marken har hennes kropp tynats bort helt.68
Även om Flynn inte fysiskt rör Gothel så leder hans handling till hennes död. Det bör även
tilläggas att hennes fall från tornet, framställs som en olycka. Hon skulle ha dött även om hon
aldrig fallit ner från tornet, men oavsett vilket så är det ingen av de goda som faktiskt fysiskt
skadar henne.
7.6 Frost 7.6.1 Anna
Anna är den som i filmen blir utsatt för fysiskt våld flest gånger, men hon utövar våld också,
dock endast med motivet att försvara sig själv och skildras nästan alla gånger på ett parodiskt
sätt. Det som hon har gemensamt med de tidiga prinsessorna är att hon drömmer om och
längtar efter att finna ”den rätte”. Anna är väldigt bestämd och handlingskraftig, och hon ser
till att saker händer. Hon är inte passiv som de tidiga prinsessorna, utan kan försvara sig när
det behövs, se exempel nedan.
De blir jagade av vargar. Anna hjälper till med att försöka skaka av sig vargarna, och använder
Kristoffers gitarr som tillhygge att slå vargarna med. Hon räddar även Kristoffers liv.69
Snögubben Olof gör entré i filmen. Anna blir rädd och som reflex råkar hon sparka av Olofs huvud.
Sker flera gånger under filmen att Olof faller sönder i delar, som han sedan pusslar ihop av sig själv.70
Scenen ovan skildrar ett fysiskt våld, men på ett orealistiskt och parodiskt sätt, att det dels är
en levande snögubbe, men också att hans huvud blir avsparkat och han reagerar inte alls.
Detta är bara ett exempel på hur parodiskt våld skildras i filmen, dock är det allt mer
förekommande än det varit i de tidigare filmerna. Filmen innehåller nästan inget realistiskt,
fysiskt våld, och de gånger det faktiskt är inslag av fysiskt våld så sker det på ett komiskt sätt.
Anna slår till Hans med ett knytnävslag och han faller i vattnet, slottets folk hurrar och klappar
67 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:17:00-00:18:35) 68 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (1:24:45-1:25:18) 69 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (00:42:10-00:43:30) 70 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (00:45:35)
31
händerna.71
I scenen som återgetts ovan så använder sig Anna, protagonisten, av fysiskt våld där motivet
är att skada. Trots att även denna scen skildras på ett parodiskt sätt, så har ändå en
våldshandling ägt rum. Här kan en lyfta resonemanget som Kendrick för, att då de goda
använder våld är det alltid för en god sak, medan om de onda utövar våldsamma handlingar är
deras avsikter alltid fel och dåliga.72
7.6.2 Elsa
Elsa är storasyster till Anna, och besitter magiska krafter. Som scenerna nedan visar ska dessa
krafter hållas hemliga, vilket får följden att Elsa blir väldigt osäker och rädd av sig som
person. Hon visar i filmen inget intresse av att finna kärleken, vilket skiljer sig från de
tidigaste prinsessorna. Nedan återges en scen där Elsa utför en fysiskt våldsam handling, dock
en orealistisk sådan.
Anna och Elsa leker tillsammans. Elsa tappar kontrollen över sina krafter och råkar av misstag skjuta
en stråle is i huvudet på Anna som faller ihop medvetslös. Föräldrar besöker trollen i skogen för att
rädda Anna. De kommer fram till att den bästa lösningen måste vara att stänga igen slottet och tömma
det på folk, men framförallt att hemlighålla Elsas krafter, till och med för hennes syster Anna.73
Föräldrarna beslutar att hemlighålla Elsas krafter, vilket kan ses som ett psykiskt våld. Att inte
låta henne vara sig själv, och att hon hela sitt liv ska behöva vara rädd för att visa vem hon
egentligen är. Motivet bakom Elsas våldshandling är i detta fall inte att medvetet skada sin
syster, utan beror på att hon inte lärt sig kontrollera sina krafter än.
När Anna berättar att hela staden befinner sig i evig vinter, blir Elsa stressad för att hon inte vet hur
hon ska kunna få bort det. Hon reagerar med att börja skjuta strålar av is. En av dem råkar träffa Anna
i hjärtat. Elsa skapar sedan ett snömonster som ska få bort Anna, Olof och Kristoffer från hennes
slott.74
Motivet bakom Elsas våld här är snarare en form av självförsvar, hon vill bli lämnad i fred
och därav skjuts strålarna av is. Dock skadar hon återigen Anna, men inte med flit. Här skulle
en form av starkt våld kunna urskiljas. Vi ser konsekvenserna av hur Elsas ”olycka” skapar
två offer, dels hon själv men också Anna som skadas. En kan också se hur frihetsberövandet
blir problematiskt för Elsa eftersom hon blir isolerad och för att klara det och för att hantera
71 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (1:29:12) 72 Kendrick, James (2009) s. 18-19. 73 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (00:05:10-00:08:30) 74 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (00:56:45-1:01:10)
32
sina ofrivilliga gåvor, så blir hon kall och därmed utför onda handlingar. Den senare delen av
scenen, med snömonstret, visar snarare på en orealistisk och parodisk form av våld, som
nämnts ovan är allt vanligare i filmerna.
7.6.3 Hans
Hans är filmens antagonist, men ser inte ut som en typisk Disneyskurk utan snarare en
drömprins, som en tar för givet att filmerna innehåller. Han är artig och visar omtänksamhet
gentemot Anna. Inte förrän i filmens senare delar får tittarna reda på sanningen, nämligen att
han är redo att göra vad som krävs för att få makt och bli kung. Under filmen utövar han
fysiskt våld genom att bl.a. slåss mot Elsas snömonster, men också psykiskt våld genom att
lura Anna och sedan lämna henne för att dö, återigen hans motiv för våldet är hans girighet för
makt. Nedan återges en scen som visar hur Hans är fysiskt våldsam.
Hans berättar för Elsa att Anna är död, och att det är hennes fel. Elsa blir ledsen, försvagad och ett lätt
offer. Hans har ett svärd som han ska döda Elsa med, men Anna hinner dit i tid och går emellan, fryser
till is och tar själv emot svärdsslaget och svärdet går sönder. Anna offrar sitt eget liv för att rädda sin
syster – en äkta kärlekshandling. Den systerkärlek som finns mellan systrarna gör att Anna överlever.75
Som kan läsas i scenen ovanför, är det Anna som räddar Elsas liv, och detta är den första
Disneyfilmen som inte har en manlig karaktär i den slutliga räddningen. I uppsatsens tidigare
delar, se Materialkapitlet, nämns det att denna film är den enda av filmerna som har en
kvinnlig regissör. Om detta påverkar filmens slut eller inte är för mig okänt, men det är värt
att påpeka.
75 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (1:25:15-1:27:50)
33
8. Diskussion I detta kapitel sammanfattas studiens resultat och diskuteras. Varje frågeställning blir en egen
underrubrik för att varje fråga ska bli besvarad. Återigen, det fanns inte mycket forskning
kring våld i barnkultur, och därmed inte mycket att jämföra med. Det jag kommer göra är att
föra en egen diskussion kring mina resultat, och istället fokusera på den tidigare forskning
som går att relatera till undersökningen, nämligen den kring stereotyperna i filmerna.
8.1 Hur motiveras våldet? Kendrick skriver om hur många populära filmer anpassar våldet efter sociala normer, så att
när en skurk utövar våld ses det direkt som negativt, medan tvärtom publiken inte bara har
accepterat utan även hejar på våld som utförs av de goda. Filmerna framställer alltså våld på
ett accepterat sätt då de goda karaktärernas motiv är för en god sak.76 I den här studien har jag
funnit att Kendricks resonemang stämmer väl in på filmerna som analyserats. När
protagonisten på något sätt utövar våldshandlingar så var det vanligaste motivet bakom att
försvara sig själv, exempelvis Rapunzel som slår inkräktaren medvetslös med en stekpanna.
Motivet bakom antagonisternas våldshandlingar är vanligtvis hämnd eller att medvetet fysiskt
skada den andra, exempelvis den onda fen i Törnrosa som vill hämnas för att hon inte blev
inbjuden till en fest. Om en skillnad mellan de manliga och de kvinnliga antagonisternas
motiv till våld ska urskiljas, skulle jag vilja hävda att kvinnornas motiv bakom våldet snarare
var hämnd, medan männen strävade efter en maktposition. T.ex. Prins Hans som vill bli kung
och är redo att döda både Anna och Elsa för att uppfylla sin dröm.
Jag noterade även att de onda, om de dör, alltid dör genom en olycka. Inte i någon av de
analyserade filmerna blir antagonisten dödad, utan det sker i form av en olycka, om de ens
dör. Det är som om när den onde dör är det naturkrafterna som återställer ordningen och låter
det goda vinna. Undantaget är Törnrosa, där den onda fen faktiskt blir dödad av prinsen. Dock
har hon förvandlat sig till en drake, och är alltså inte i mänsklig form – kanske blev det därför
accepterat att låta prinsen döda henne.
Även det faktum att det är prinsen som kommer till undsättning, medan prinsessan ligger
nedsövd och endast agerar offer, passar bra in på de traditionella stereotyperna för man och
kvinna och går att se i såväl Snövit som Törnrosa. Dessa traditionella stereotyper att kvinnan
är passiv och mannen agerar hjälte, går att se en förändring redan i Skönheten och Odjuret, där
det är Belle som räddar Odjurets liv. Likadant är det i både Pocahontas och Trassel, där alltså
76 Kendrick, James (2009) s. 18–19.
34
kvinnan utför den slutliga räddningen. I den sista analyserade filmen, Frost, uteblir mannen
helt ifrån den slutliga räddningssituationen. Det som England (m.fl.) har kommit fram till i sin
undersökning, där den minst förekommande egenskapen för de kvinnliga karaktärerna var att
de utförde räddningar, går här att motbevisa. För som ovan har bevisats står de kvinnliga
karaktärerna för den slutgiltiga räddningen i alla filmerna, utom de två tidigaste.
8.2 Hur förhåller sig den kvinnliga huvudkaraktären till våld? Towbin presenterade i sin undersökning att de vanligaste egenskaperna för kvinnorna var att
de var hjälplösa och i behov av skydd.77 Det överensstämmer med min undersökning till viss
del, åtminstone gällande de tidigaste prinsessorna (Snövit och Törnrosa) som förhåller sig
väldigt passiva. De faller endast offer för andras våld, men själva utövar de ingen
våldshandling alls. Även här sågs en förändring. Redan i Skönheten och Odjuret gör Belle ett
försök att försvara sig själv genom att använda våld, och Pocahontas strävar hela filmen efter
att avvärja våldet. Även i de senaste filmerna, Trassel och Frost, blir det allt vanligare att de
kvinnliga huvudkaraktärerna använder sig av våld för att försvara sig själva. Det bör dock
påpekas att även om huvudkaraktärerna utövar våld i större utsträckning än i de första
filmerna så sker det på ett parodiskt sätt och ses därför inte som våldsamt i samma mån. Det
kan även tilläggas att det finns Disneyfilmer som utkommit mellan Törnrosa och Skönheten
och Odjuret, som inte har analyserats i denna studie, så det är mycket möjligt att denna
förändring har ägt rum tidigare. Det går alltså att se en förändring av Disneyprinsessorna över
tid, och som nämnts ovan inkluderar inte Towbin de senare filmerna. Denna studie bekräftar
alltså att de kvinnliga karaktärerna i Disneys filmer inte längre håller sig till den traditionella
passiva rollen som offer, utan kan agera självständigt – även om det fortfarande finns en man
med i bilden.
Gauntlett skriver om hur den traditionella stereotypa kvinnorollen har förändrats och nu
snarare visar bilden av en självständig och kaxig kvinna.78 Studien visar att de senare
prinsessorna är just mer självständiga, med mindre fokus på kärlek och mer intresse för att
upptäcka världen. Att kvinnorna i de senare filmerna tar mer plats och har drömmar är ett
faktum, och en tydlig förändring ses här från de tidigaste filmerna.
77 Towbin, Mia Adessa (m.fl). Images of Gender, Race, Age, and Sexual Orientation in Disney Feature-Length Animated Films. (2008) s. 30. 78 Gauntlett, David (2002) s. 248.
35
8.3 Om en skillnad kan ses, på vilket sätt skiljer sig manliga respektive kvinnliga
antagonisters inställning om våld? Något jag noterade var att de kvinnliga antagonisterna vanligtvis tog hjälp med att utföra en
våldsam handling, och först efter att deras medhjälpare misslyckats tog de saken i egna
händer. Undantaget är Gothel, som istället arbetar ensam. Gothel skiljer sig även ifrån den
stereotypa ”skurken”, då hon besitter moderliga egenskaper och inte ger intrycket av att vara
ond (till en början). De kvinnliga skurkarna utför aldrig några fysiska våldshandlingar i den
meningen att de fysiskt rör eller skadar den kvinnliga huvudpersonen. Det sker istället i form
av förbannelser, psykiskt våld eller som i Törnrosa, genom att faktiskt byta form till en drake
innan våldet utövas.
McNeil skriver att det var vanligt för de manliga karaktärerna att ta beslut och ge order.79
Denna studie visar att de manliga protagonisterna var mer fokuserade på att själva ta hand om
det som skulle utföras, till skillnad från de kvinnliga. Detta passar alltså bra in på det McNeil
skriver om att männen ofta ger order och själva tar beslut. Dock finns ett undantag,
Pocahontas, där antagonisten Ratcliffe skickar den unge pojken Thomas att jaga efter
indianer, och först när det inte fungerar försöker han ta saken i egna händer. Förutom att det
går att urskilja en skillnad mellan de manliga och kvinnliga antagonisterna när det gäller deras
tillvägagångssätt, så går det också att se en skillnad i deras användning av våld. De manliga
skurkarna var mer fysiskt våldsamma, såväl parodiskt som ”allvarligt” våldsamt. Männen
slogs och använde sig av vapen i klart större utsträckning än kvinnorna, som ovan nämnt var
mer indirekt våldsamma. McNeil skriver även att vanligt förekommande egenskaper hos
männen var att de är aggressiva och aktiva, vilket även denna studie kan bekräfta.80
Vad gäller deras utseende, kan en förändring ses även där. De senare skurkarna Gothel och
Hans, besitter inte det stereotypa utseendet för en skurk som kan ses i Disneys första filmer,
där de onda går iklädda svarta mantlar och ser ”onda” ut. Exempelvis Hans ser ut som en
typisk Disneyprins, och inte förrän i filmens slutskede visar han sitt rätta jag.
8.4 Vilken typ av våld skildras i Disneyfilmerna? Undersökningen har funnit att det förekommer en bred variation mellan vad för slags våld
som skildrats. Det är allt från fysiskt våld till orealistiskt och parodiskt våld. Det gick att se en
förändring över tid, då de tidigaste filmerna Snövit och de sju dvärgarna och Törnrosa, var
klart mycket mer våldsamma än de senaste filmerna. Nedan följer en argumentation för detta
79 Gauntlett, David (2002) s. 43 80 Gauntlett, David (2002) s. 43
36
ställningstagande.
Alla filmer som analyserats har innehållit inslag av ett parodiskt våld, dock är det allt mer
förekommande desto närmare nutid en kommer. I de tidiga filmerna var det endast
bikaraktärerna som stod för ett parodiskt våld, t.ex. dvärgarna i Snövit och de tre goda feerna i
Törnrosa. I de nyare filmerna står även huvudpersonen för ett parodiskt våld. Ju närmare
nutid en undersöker filmerna, desto mer ser en att det orealistiska våldet har ökat, och ytterst
lite av ett realistiskt våld går att finna.
Den form av frihetsberövande våld som återfinns i bl.a. Trassel och Frost, har jag tolkat som
en form av psykiskt våld. I de båda filmerna är budskapet att frihetsberövande är fel, men i
både Törnrosa och Snövit (som flyr från ett hot om våld), dramatiseras aldrig
frihetsberövandet utan presenteras som naturligt (för att undvika faran). Också i Skönheten
och Odjuret ses ett frihetsberövande. Belle förbjuds att vistas i västra flygeln men bryter mot
detta, som sedan visar sig vara viktigt för filmens slut. Här kan en alltså se på en förändring
över tid, vad som anses vara accepterat och inte. Frihetsberövandet kan ses som ett utslag av
Zizeks objektiva våld, alltså ett accepterat våld – åtminstone i de tidiga filmerna. Här ses en
förändring då frihetsberövandet i de senare filmerna Trassel och Frost istället problematiserats
och framställs negativt.
Uppdelningen Giroux gör mellan starkt och svagt våld, var också kategoriseringar som jag
använde mig av i analysen. Även om det svaga våldet förekom i större utsträckning, med
exempelvis det parodiska våldet som sker utan vidare konsekvenser, så gick det att urskilja ett
starkt våld också. Exempelvis i Frost kan ett starkt våld urskiljas, detta resonemang för jag i
analysavsnittet.
Utifrån Zizeks olika kategoriseringar av våld, kan det alltså bekräftas att det subjektiva våldet
förekom i störst utsträckning. Det fysiska våldet var vanligast i de tidigaste filmerna, medan
de psykiska blev allt mer förekommande ju längre fram i tiden en kom. Jag fann det svårt att
urskilja ett objektivt våld, kanske just för att det är ett våld som ska anses vara nollpunkten
och därmed accepterat av samhället. Disney är inte direkt några samhällskritiker, så de kanske
inte heller gör ett försök att visa ett indirekt våld som strider mot samhällets värderingar.
Detta gör resultaten än mer intressanta ur genusaspekten, eftersom det visar att t ex
frihetsberövande av kvinnor framställs som accepterade som rådande norm för att skydda
flickorna under 1930–1960-talet. Detta sammanfaller med att protagonisterna, varken manliga
eller kvinnliga, använder parodiskt våld. Det sker ett trendbrott någon gång under periodens
37
senare del vilket framförallt Trassel och Frost visar.
För vidare forskning skulle jag föreslå att fokusera mer på barns uppfattning av våldet i
filmerna och kanske genomföra ett antal intervjuer med barn för att studera deras reaktioner
på filmernas våldsamma inslag. Uppfattar barnen våld på samma sätt som vuxna? Antagligen
inte, och de kanske till och med accepterar våldet som ett självklart innehåll utan att vidare
reflektera över det. Denna undersökning hade exempelvis kunnat ligga till grund för en sådan
studie.
38
9. Sammanfattning Studien har syftat till att undersöka gestaltningen av våld i Disneyfilmer ur ett
genusperspektiv, och se om en förändring kan ses från 1930-talet till idag. Utifrån en
kvalitativ innehållsanalys analyserades sex stycken Disneyfilmer, med utgångspunkt i Zizeks
teori om våld.
Resultaten visade att det realistiska våldet minskar allt mer ju närmare nutid filmerna
producerades, och ersattes istället av ett parodiskt, orealistiskt våld. Det gick också att se en
förändring i de kvinnliga huvudkaraktärernas inställning till våld. Från att förhålla sig passiva
och inte utöva några våldshandlingar, till att allt mer använda våld – men endast för att
försvara sig själva. Antagonisternas motiv bakom våldet var hämnd eller att medvetet skada.
Det gick även att se en skillnad i vad för typ av våld den kvinnliga respektive manliga
antagonisten använder sig av. Det psykiska våldet, hot eller frihetsberövande, var vanligare
bland de kvinnliga skurkarna, medan det fysiska våldet var mer förekommande bland
männen.
9.1 Didaktisk reflektion Att använda sig av filmanalyser av olika slag i undervisningen börjar bli allt vanligare, även
om det fortfarande är relativt nytt. Det ger eleverna möjlighet att utveckla sina källkritiska
kunskaper och kunskaper kring historiebruk. Detta är en central del i kursplanen för historia,
där det står att eleverna ska utveckla följande: ”Förmåga att söka, granska, tolka och värdera
källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer”
och ”Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika
sammanhang och under olika tidsperioder.”81 I och med att eleverna dagligen kommer i
kontakt med historia förutom i skolan, i form av reklam, tv-spel eller film, är det viktigt att
läraren bidrar med den källkritiska kunskap eleverna behöver för att kunna ställa sig kritiska
till vad de ser. Liljegren skriver om detta att ”I en demokrati där medborgarna förväntas fatta
sina egna beslut är förmågan att kritiskt kunna granska och tolka budskap som använder sig
av historien för att nå ut naturligtvis särskilt viktig.”82
En annan diskussion som är betydelsefull är den om våld, som varit centralt i denna studie.
Som nämnts tidigare är det sällan en kopplar Disneyfilmer till ett våldsamt innehåll, men som
bevisats i studien kan en mängd våldsamma inslag ses. Speciellt inom historieämnet kommer
81 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. s. 67. 82 Liljegren Bengt, Att undervisa historia: Tusen och ett sätt att inspirera sina elever. S. 173.
39
det vara centralt att lyfta ämnen som varit (och är) känsliga och våldsamma. Det är därför av
betydelse att reflektera över hur mycket våldsamt och känsligt material vi som framtida lärare
bör lyfta i undervisningen. Ett vanligt inslag bland lärare är att under temat Förintelsen, visa
en film som skildrar händelsen – för att ge eleverna en tydlig bild av hemskheterna. En kan då
ställa sig frågan, är det viktigt för eleverna att se nästintill döda människor för att förstå
innebörden av händelsen? Jag anser att det är viktigt för att skapa förståelse, men också då
eleverna ändå kommer komma i kontakt med händelsen utanför skolan. Det är relevant att
skolan ger eleverna korrekt information så att de inte själva letar upp en film om samma ämne
som kanske är helt felaktig eller på något sätt vinklad. Och om eleverna tycker att filmen som
visas på lektionen är allt för hemsk och/eller våldsam, är det lärarens uppgift att kunna
förklara i vilket syfte filmen visas och diskutera med eleverna efteråt. Tänker en dock att det
är en gymnasieklass det gäller, tror jag vi glömmer att ungdomar idag är härdade vad gäller
våldsamt innehåll och det beror på att de kommer i kontakt med våldet hela tiden. Våldet har
även kunnat smyga sig in i Disneyfilmer utan att någon vidare har reflekterat över det. Min
studie visar att våldet är kopplat till hur genus är konstruerat och därför kan en anta att
reception av våld inte enbart säger något om våldet utan även om hur genuskonstruktionen ser
ut i samhället.
40
Litteraturförteckning Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Eliot, Marc, Sagan om Walt Disney: [en biografi], Epsilon press, Göteborg, 2001
England, Dawn Elisabeth, Descartes, Lara & Collier-Meek, Melissa A. Gender Role
Portrayal and the Disney Princesses. Sex Roles, April 2011, Volume 64, Issue 7-8, 555-567,
2011
Gauntlett, David, Media, gender and identity: an introduction, Routledge, London, 2002
Hinton, Perry R., Stereotyper, kognition och kultur, Studentlitteratur, Lund, 2003
Jarlbro, Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund, 2006
Kendrick, James, Film violence: history, ideology, genre, Wallflower, London, 2009
Liljegren, Bengt, Att undervisa i historia: tusen och ett sätt att inspirera sina elever, 1. uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2012
Prince, Stephen (red.), Screening violence, Rutgers University Press, New Brunswick, N.J.,
2000
Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
2011. Stockholm: Skolverket.
Zizek, Slavoj, Violence: six sideways reflections, 1st Picador ed., Picador, New York, 2008
Elektroniska resurser Gustafsson, Tommy. ”Kan verka skrämmande för små barn”: Våld, sex och historiebruk i tv-
serien Trälarna, 2012. Hämtad 2012-12-29 från
http://www.barnboken.net/index.php/clr/article/viewFile/134/201
Lundqvist, Maja. Våldets reglerande kraft, 2011. Hämtad 2017-01-03 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:455282/FULLTEXT01.pdf
Rossholm, Anna Sofia. Michael Haneke och Slavoj Zizek om våldets två ansikten, 2011.
Hämtad 2016-12-28 från
https://open.lnu.se/index.php/hn/article/view/275/261
Rönnberg, Margareta. Varför är Disney så populär? - Man föds inte till barn, man blir det,
2000. Hämtad 2016-12-20 från
http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitel-pdf/13_059-068.pdf
Towbin, Mia Adessa (m.fl). Images of Gender, Race, Age, and Sexual Orientation in Disney
Feature-Length Animated Films, 2008. Hämtad 2016-12-20 från
http://www.wstudies.pitt.edu/wiki/images/5/5b/Images_of_Gender,_Race,_Age,_and_Sexual_
Orientation_in_Disney_Feature-Length_Animated_Films.pdf
41
https://d23.com/disney-history/ Hämtad 2017-01-05
Opublicerad projektansökan Att lära sig av våld i historiska drama och tevespel: Gymnasieelevers med inriktning mot
uniformsyrken reception av våldets samhälleliga funktion, Huvudsökande C Trenter
Vetenskapsrådet 2010.
Filmer Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney.
Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney.
Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och
Sarah McArtur.
Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth.
Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli.
Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho.